Någon som minns Irak?

I och med president Obamas tillträde i Washington förefaller våra politiker och medier ha satt på sig än tjockare skygglappar. Man hoppas på att ett amerikanskt utdragande är att vänta, och nu berättas sällan något annat än sagan om demokratiseringen i Irak, handelsdelegationer skickas och diplomatiska förbindelser knyts allt hårdare. Inte många vill se sanningen i vitögat. Visst hade irakierna regionala val i januari. Men varför röstar bara hälften av befolkningen, många på skenalternativ som den irakiska regeringen manipulerat fram och andra enbart för att de fick pengar av något av regeringspartierna? Varför fortsätter omfattande militäroffensiver? Varför byggs NYA amerikanska baser? Varför sker blodiga utrensningar inom de politiska partierna, och inom de militära styrkor som inte är fullständigt regeringslojala? För att få tyst på misstroende irakier och fredsrörelsen hänvisas till SOFA-fördraget som fastställer att stridsstyrkor ska ut innan 2012 (alltså tre års krig till), men från Washington kommer propåerna att kriget nog kommer att vara längre än så. För att slippa kalla det krig döps de militära insatserna nu om till att vara ”rådgivande” och ”understödjande”. Man undviker att nämna det faktum att ett civilt fördrag vid sidan om SOFA lämnar öppet för fortsatt närvaro om USA och dess marionett i Bagdad så önskar. Samtidigt utspelar sig ett nervöst spel kring oljan. Amerikanerna och den irakiska regeringen har som mål att ge så lönsamma kontrakt som möjligt till de internationella bolagen. Men bland det irakiska folket råder åsikten att oljan och gasen är en resurs som ska kontrolleras av staten och att den ska ligga till grund för en välfärdsstat. Detta är en opinion med starkt tryck långt in i det politiska systemet. Alltså förs oljeförhandlingarna i det tysta och – mot irakisk lag - utan insyn från parlamentet i Bagdad. Ett raseri råder mot redan utdelade kontrakt som delats ut utan budgivning och som ger regionala monopol åt enskilda utvinnare. Sagan om framgångarna har en verklig baksida. En av världens mest korrumperade regimer, en raserad stat och infrastruktur, en marionettregering med en enorm armé vänd mot den egna befolkningen, sekteristiska regeringspartier som har använt sina och ockupationsmaktens styrkor och miliser mot sina politiska konkurrenter. Fortfarande dränks irakiska media i pengar från Pentagon för att rapporteringen ska vara ”korrekt”.

Fortfarande ger USA:s sändebud order om vilka regeringen i Bagdad ska och inte ska förhandla med. Fortfarande råder i Irak de lagar som USA mot internationell rätt genomdrivit under ockupation. Valet i januari utgick från den politiska struktur som byggdes upp av amerikanerna efter invasionen. Ockupationsmakten stampade fram lojala allierade som erbjöds bygga upp sina partier, och greppa marionettrollen med hjälp av valen 2005. Men då rådde ett extremt blodigt krig och ockupation - vilket gör val dubbelt olagliga. Folk fick ingen information, valfusk i mängder, förbjudna åsikter (man fick inte vara emot ockupationen), USA kontrollerade stora delar av irakisk medierapportering. Vi vet också att den konstitutionstext som senare samma år lades fram till folkomröstning omarbetades från sin ursprungliga version under hårda amerikanska påtryckningar för att gå i linje med USA:s målsättningar. Det mesta som nu sägs om försoningsprocessen i Irak är förenklat, eller t.o.m. lögn. Den irakiska opinionen har hela tiden varit emot den amerikanska ockupationen, medan deras politiska ”företrädare” gått USA:s väg. Detta är motorn i motsättningarna i landet. Bland befolkningen är opinionen tydlig, man vill ha en fungerande, icke-sekteristisk centraliserad statsmakt, och ett suveränt land utan ockupation. Politikerna i Bagdad har anpassat sin retorik därefter, nu talas om att stärka staten, om suveränitet. Men det är fortfarande samma politiker som styr vars makt hela tiden varit avhängig det amerikanska stödet. Religiösa revanschister och etniska chauvinister som med stöd av USA gripit makten, och vägrar erkänna att det irakiska folket vill något helt annat.

USA ut ur Irak, omedelbart och villkorslöst Stöd det irakiska motståndet
22 april 2009

Irakkommittén i Malmö

Monbijougatan 10 B, 211 53 Malmö 073 – 627 69 66

http://irakkommitten.wordpress.com/
Alternativa nyhetskanaler: www.antiwar.com, http://anti-occupation.org/, http://arablinks.blogspot.com/, www.brusselstribunal.org, www.iraqoilreport.com, www.iraksolidaritet.se, http://newsdeskhelsinkifinland.net/, www.uruknet.info, www.globalpolicy.org/security/issues/irqindx.htm