You are on page 1of 101

RAPPORT NR 58, MAJ 1967

Tillhr projekt E 012

PSYKOKEMISKA S U B S T A NS E R : E F F E K T E R
IMPLIKATIONER OCH APPLIKATIONER

En introducerande versikt ver

HALLUCINOGENER - P S Y K O TO M I M E T I K A -
PSYKEDELIKA

av

Bjrn Netz

MILITRPSYKOLOGISKA INSTITUTET FACK 2711S S T O C K H O L M


CHEF: MILITRVERPSYKOLOGEN. DOCENT J AN A G R E L L
- 11
sid .

3. 2. B e te e n d e e ffe k te r hos d jur 36

3. 3. B io k e m isk a e ffe k te r 36

3.4. N e u ro fy sio lo g isk a e ffe k te r 39

4. E F F E K T E R P S U B JE K T IV A OCH B E T E E N D E M S S IG A V A R IA B L E R 42

4 . 1. M e to d fr g o r 42

4 . 2. S u bjektiva e ffe k te r 45

4 . 2. I. P e r c e p tu e lla a n o m a lie r 45

4 . 2. 1. I. V isu e ll p e rc e p tio n 45
it 4 . 2. I. 2. Illu s io n e r och h a llu c in a tio n e r 46
4 . 2. I. 3. v r i g a p e r c e p tu e lla a n o m a lie r 47
4 . 2. 2. S t rn in g a r i kognition och ta l 47
r* 4 . 2. 2. I. K v a n tita tiv a f r n d rin g a r 47
4 . 2. 2. 2 . K v a lita tiv a f r n d rin g a r 48
4. 2. 2. 3. S e le k tiv u p p m rk sa m h e t 49
4 . 2 . 2. 4 . T ids e s tim a tio n 49

4 . 2. 3. A ffek tiv a re a k tio n e r 50

4.2.4. S t rn in g a r i au to n o m a n e r v s y s te m e t 50

4 . 3. P s y k o m e tr is k a och v rig a ob jek tiv a d ata 51

4. 4. K r itis k a synp unkter 53

5. D EN P S Y K E D E L IS KA U P P L E V E L S E N 57

5. 1. A llm n bakgrund 57

5. 2. T im oth y L e a r y 58

^ 5.3. F e n o m e n o lo g i 61

6. A N A LYS AV R IS K E R VID B R U K AV LSD 66

6. 1. A llm n t 66

6. 2. A kuta b iv e rk n in g a r och o ly c k s f a ll i sam b an d m e d L S D -p v e rk a n 70

6. 3. L n g v a r ig a e l l e r se n a b iv e rk n in g a r av LSD 71

6.4. S k e r h e ts tg r d e r vid v e te n sk a p lig a u n d e rs k n in g a r 72

6. 5. K o n tra in d ik a tio n e r 73

6. 6 . S o c ia lm e d ic in s k a a s p e k te r p o k o n tro lle ra t bruk 74


iv -
sid .

F R T E C K N IN G V ER T A B E L L E R OCH F IG U R E R

TABELL I. v e r s ik t v e r h a llu cin o g e n a s u b s ta n s e r 9

TABELL 2. A n a le p tisk effek t av d iv e r s e p sy k o to m im e tik a 11

TABELL 3. B e te c k n in g a r p olik a m j ld ry g e a lk a lo id e r s a m t d e s s a s
r e la tiv a potens i f rh lla n d e till L S D -25 11

TABELL 4. Su bjektiva f r n d rin g a r e f te r en p sy k e d e lisk u p p lev else 65

TABELL 5. B e r k n a d fre k v e n s a llv a r lig a k o m p lik atio n er i sam b an d


m e d LSD 69

TABELL 6. K la ss ifik a tio n av C -s tr id s m e d e l 108

FIG U R I. R e la tiv potens av olik a m j ld ry g e a lk a lo id e r 11

FIG U R 2. K e m isk a s tr u k tu r r e la tio n e r bland d iv e r s e h a llu cin o g e n e r 29

FIG U R 3. Su bjektiva r a p p o r te r angende v i s s a L S D -e ffe k te r 44

FIG U R 4. Dos r e la tio n e r m e lla n ob jek tiv a och su b jek tiv a e ffe k te r 44

%
2.

A v s n i t t 6. I. - 6. 5. h a r f rf a tta ts i s a m a r b e te m e d d o cen t Sten M r te n s ,


P s y k ia tr is k a sju k h u se t, S to ck h o lm , s a m t la b o r a to r A n d e rs Sundw all, FO A 1,
U rsv ik . D etta a v s n itt - "A n a ly s av r i s k e r vid bruk av L S D -2 5 " - h a r ven
p u b lic e ra ts i L k a rtid n in g e n , v o l 64 (n r 18): 1856 - 1861, 1967. A v sn itt 6 . 6 .
h a r tillk o m m it i s a m a r b e te m e d d r M agnus K ih lb om , K r o n p rin s e s s a n L o v is a s
b a r n - och ungdom s p s y k ia tris k a k lin ik , S to ck h o lm ; det in g r i a rtik e ln
" L S D -2 5 : en in tro d u ce ra n d e v e r s ik t" (se L k a rtid n in g e n , vol 64 (n r 18):
1842 - 1855, 1967), vilk en u p p sats kan s g a s u tg ra en sam m an fattn in g av
f re lig g a n d e M P I -r a p p o r t.

Vid f rfa tta n d e t av denna litt e r a t u r v e r s i k t h a r bl a p s y k ia te rn Sidney C oh en 's


L S D -m o n o g ra fi "T h e B eyon d W ith in " v a r i t en s to r tillg n g . C oh en 's v r d e
rin g av de s e n a s te r e n s L S D -fo rsk n in g kan a n se s r e p r e s e n ta tiv f r de e r f a
r e n h e te r m a n h ittills g jo r t: "W h at e m e rg e s fro m a d ecad e of study of LSD
and the o th e r h a llu cin o g e n s is an enh anced a p p re c ia tio n of the v a s tn e s s of the
* m ind - the in te rm in a b le , i n t r i c a t e in te rp la y of se e in g , thinking and feelin g -
the in cre d ib le im m e n sity of th at s u b m e r g e d co n tin en t, the u n co n scio u s. T h e re
is a v a s t beyond th at lie s w ithin" ( r e f 8 2 ). De a l l r a f le s ta r a p p o r te r angende
grundforsknin g s a m t p sy k o te ra p e u tis k a f rs k m e d h a llu cin o g e n e r h r s t a m m a r
fr n N o rd a m e rik a . M en ven i E u ro p a h a r m a n sed an m itte n p 1 9 5 0 -ta le t b e
d riv it v is s L S D -fo rsk n in g . I n o v e m b e r 1966 sa m m a n tr d d e e tt d ry g t tju g o tal
e x p e r te r i A m s te rd a m i sy fte a tt b ild a e tt " E u r o p e is k t s llsk a p f r p sy k o ly -
tisk t e r a p i " . B lan d de f rb e re d d a m e d le m skaps v illk o re n i d etta s llsk a p
m r k s u t v e r s p e c ia lis e r in g i in v rte~ m e d ic in , p s y k ia tri och p sy k o te ra p i
m e d r tta o c k s fem p e rso n lig e n gen o m levd a L S D -s e s s io n e r s a m t tr e ttio b e
h a n d lin g s s e s s io n e r m e d p a tie n te r under sakkunnig v erv ak n in g . En d e s v e n s
ke m e d le m m e n r f n d o cen t L e n n a r t K a ij, Lund, som f re d o v is a t egna t e
r a p ie r f a r e n h e te r i tv a r t i k l a r ("L S D -b eh an d lin g av n e u r o s e r " , S ven sk a L
k artid n in g en , v o l 60 (n r 1 3 ) :9 2 6 - 9 3 2 , 1962; "O m p sy k o ly tica s te ra p e u tis k a
v e r k n in g s s tt" , N o rd . P s y k ia t r . T id s k r. , v o l 16: 4 8 0 - 4 8 9 , 1965).

I S v e rig e h a r a n n a rs p ra k tis k t ta g e t ingen forsk ning b e d r iv its , och det r


bl a m e d h n sy n till d e tta r e m a r k a b la faktum , som denna v e rs ik t tillk o m
m it. F r f a t t a r e n h a r - d elv is m e d h jlp av d iv e rs e b ely san d e c i t a t - s t r
v a t e f te r a tt te r g e den v s e n tlig a in fo rm atio n en om fo rsk n in g m e d h a llu c i
n o g e n e r, s a m t a tt h rv id b e ly s a a lla d e ss a s p e k te r . B l a h a r a v sik te n v a
r i t a tt p la c e r a in den p o te n tie lla anvndningen av h a llu cin o g e n e r som p sy k o -
k e m isk a s tr id s m e d e l i e tt s t r r e sam m an h an g . M o tiv et h r t i l l lig g e r f r m s t
i a tt en ingend e och a llsid ig knnedom om (olik a e ffe k te r av) p sy k o k em isk a
s u b s ta n s e r rim lig tv is b r kunna bidra, till a tt m o tv e rk a n e g a tiv a f rv n tn in g s-
e ffe k te r. V etsk ap en om a tt in g ift av h a llu cin o g e n e r ej ob etin g at b e h v e r leda
till psyk os liknande u p p le v e ls e r (se t e x a v sn itt 7 . 6 . ) to rd e en lig t f r f a tta r e n s
r 21 .

rapporterats

Karakteristiska akuta effekter av cannabis inkluderar fljande:


1 ) en frhjd och euforisk livsknsla, ofta beskriven som ett exalta-
tionstillstnd med (ofrivilliga) skratt och kat ordflde (jmfr
lustgas-effekter ) 5 2 ) reduktion av psykosociala hmningar}, s att
dominerande emotioner och personlighetsdrag frstrkes eller fri-
slppes (jmfr alkohol); 3 ) idflykt samt kad kognitiv inkoherens
och distraktibilitet med blockering och avbrott i pbrjade tanke
kedjor Denna dissociation blir mer markant vid allt hgre doser.
Vid mttliga dosniver kan tvrtom en positiv effekt sknjas, s
tillvida att individen upplever en intellektuell stimulering med
strre associationsbengenhet (idspruta); 4 ) frvrngd tidsupplevel-
se samt ett minskat uppmrksamhetsspann, vilket resulterar i att fo-
^ kuserade objekt uppleves avsevrt mer intensivt n eljest; 5 ) percip-
tuell hypersensitivitet, t e hyperakusi och hypergeusi (frhjd smak
frnimmelse); 6 ) minskad sensibilitet fr smrta, knsel och tryck
vid hgre doseringar, men kad sensitivitet vid lgre; 7 ) p^ykomoto-
risk aktivitet i tidigare skeden, senare tfljt av behaglig trtt
het och avspnning; 8 ) kad suggestibilitet; 9 ) knsla av att vara
"hg", d v s sensationer av viktlshet, luftighets- eller behaglig
yrselknsla i huvudet o dyl; 1 0 ) hungerknslor och kad aptit (i syn
nerhet begr efter stsaker mycket karakteristiskt).

1 4.4, Kllnisk-medicinsk anvndning

% litteraturen inom detta omrde bjuder p mnga motsgande resultat,


ett frhllande som f allmnt kan sgas rda inom cannabis-forsk-
ningen som sdan. Flera forskare har framhvt hampans smrtstillande
egenskaper. Slunda har man tidigare framgngsrikt anvnt cannabis
som analgetikum vid frlossningar: "... the sensation of pain is
distinctly lessened or entirely absent and the sense of touch is
less acute than normally. Hence a woman in labor may have a more
or less painless labor. If a sufficient amount of the drug is given,
the patient may fall into a tranquil sleep from which she will awaken
refreshed"(107 )o ven vid migrn och tandvrk, liksom andra typer av
nouralgi, har positiva resultat erhllits , Yawger (398)framhller dock
att "... the drug has mostly fallen into disuse, partly owing to its
greatly varying degrees of potency". Han betonar istllet en annan
aspekt, nmligen hampans frmga att aktivera gammalt minnesmaterial:
"In ny inquires, smokers have frequently informed me that while under
its influence, they are able to recall things long forgotten. If through
26

(23) beskrivningar av trimetoxy-amfetamin (TMA), en syntetisk lnk


mellan meskalin och amfetamin

Antikolinergika. Atropin (frn belladonna) och scopolamin (frn bolmrt)


framkallar psykotogena effekter i excessiva doser (3)* Abood et al. (l)
har rapporterat att doser om 5-8 nig (oralt) framkallar hallucinationer,
depersonalisation och "mood changes". Emellertid har de centrala effek
terna av dessa bda farmaka underskts i mycket liten utstrckning hit
tills; det vervgande medicinska intresset har gnats deras perifera
antikolinergiska aktivitet.

TJnder det sista decenniet har emellertid en serie nya antikolinergika


^ framstllts. Mest knda ro "Ditran 11 och "Sernyl" . Tessa helsyntetiska
preparat skiljer sig frn "deliriants" ssom atropin och scopolamin,
genom att de framkallar en mindre grad av desorientering och mental fr-
% virring. Samtidigt ger de psykotomimetiska effekter, som starkt pminner
om indola hallucinogeners. Bde Ditran och Sernyl beledsagas dock oftare
n t e LSD-25 av obehagliga bieffekter ssom muskelsvaghet, ataxi, syn
svrigheter, torrhet i munnen, hudrodnad samt hjrtklappning (82).
Gershon et al. (134) ifrgastter dock om Serny', verkar antikoliner-
giskt eftersom man noterade en ofrndrad eller minskad pupill efter
Sernyl medan dremot Ditran gav en pupillvidgning.

Sernyl (phencyclidine) anvndes ursprungligen inom anestesiologien, efter


som det framkallar en total smrtfrihet utan ngon medvetslshet (239 )
P grund av dess sregna "bieffekter", ansgs det dock olmpligt som ett
anestetikum. I stllet riktades intresset mot de psykotomimetiska effek-
^ terna (92 ). Luby et al. (239 ) beskriver sekvensen av manifesta symptom
efter en intravens injektion av Sernyl enligt fljande: "a) Disturbanze
of body image, with feeling of unreality, estrangement and depersonaliza-
% tion; b) Disturbances in thinking: inability to maintain a set, concrete
ness, blocking and disordered linguistic expression; c) Hostility and
negativism; d) Increasing drowsiness, hypnagogic states and apathy".
Man framhller vidare de slende likheterna med primra symptom p
schizwfreni

ven Ditran har rapporterats framkalla psykotiska tillstnd, vilka varar


8-12 timmar. Eftersom bda preparaten blockerar acetylkolin perifert,
har man antagit att de psykotogena effekterna beror p ngon inter
f e r e s med acetylkolinaktiviteten i hjrnan (82). Det anses allmnt
att bde Ditran och Sernyl blockerar afferent sensorisk och propriocep-
torisk input, och att de slunda verkar som en sorts kemisk"sensory
deprivation" (75>82,239y26l), Betrffande vrig litteratur angende
Ditran (jB-329 ); se t e 93, 98 , 134, 390 , 391.
Motsatsen kan ven ske: vissa fpp har beskrivit atit de sett omgivande
observatrer ssom 2-dimensionella pappfigurer.

De visuella anomalierna blir n ner markanta med slutna gon. Vanligast


r kanske frekomsten av frgkaskader, blixtar sant geometriska kon
figurationer, spindelnt, spiraler n fl s k form-konstanter - en tern
prglad av Kliiver (201, 202). Dessa syner vxlar stndigt i en konti
nuerlig strn och ses oftast i frg. ven ner komplexa freml och fi
gurer (landskap, djur, mnniskoansikten) brukar s smningom infinna sig

Enligt Wikler ( 389 ) frefaller LSD framkalla i huvudsak identiska visu


ella anomalier jmfrt med de meskalin-inducerade (201 , 202 ). Andra har
r
dock iakttagit en strre bengenhet fr formkonstanter, samt ner inten
siva frgrisioner under meskalin n under LSD (270).

4 4.2.1.3 vriga percsptuella anomalier

I jmfrelse med visuell perception frekommer vriga sensoriska ano


malier mycket mindre frekvent. Ibland frekommer dock en hyperakusi,
liksom en del akustiska sinnesvillor och felaktiga tolkningar av ljud.
ven enkla auditiva hallucinationer (t e en klocka som ringer) samt ner
komplexa sdana (konversationer mellan imaginra individer, fr indivi
den obekanta musikstycken m n) har beskrivits. Att lyssna p (befintlig)
musik anges vidare utgra en ytterst estetisk upplevelse. Vad gller
lukt- och smakfrnimmelser har fljande anomalier beskrivits: cigaretter
knns helt smaklsa, en metallisk eller bitter smak frninnes p tungan,
samt olfaktoriska hallucinationer av t e vitlk. Modifikationer i taktil
<r
perception nmns ocks; de bestr vanligen av en kad sensitivitet fr
textur, samt parestesier i hnder och ftter.

ft Synestesi. - Under LSD kan associationsban^r, som normalt begrnsas till


en enskild sinnesmodalitet, korsa ver till andra sinnen. Ett stimulus
som t e handklappning kan framkalla ett frgintryck, ett nlstick p hu
den orsakar en vision (hallucination) av en cirkel o s v . Dessa syneste-
gier kan sgas representera en disinhibition av sdana neurala processer
vilka normalt hindrar sensorisk excitation frn en sinnesmodalitet att
strmma ver i en annan ( 82).

42..2.Strningar i kognition och tal

42.2'.1 .Kvantitativa frndringar.


Under LSD-pverkan noteras nycket ofta en starkt kad associationsbe-
ngenhet; tankar och ider rusar ivg p ett stundtals okontrollerbart
stt. Detta gr att fpp finner det svrt att meddela sig med omvrlden,
tankarna likson glider undan. De fragnent son verkligen verbaliseras,
franstr fr en utonstende son 'bizarra', eller klassificeras son en
manisk idflykt i sjlva verket har de ofta ett logiskt samband fr
individen sjlv, nda tills han frsker konmunicera ut den. Svrighe
terna ned att finna adekvata ord och uttryck kan gra att fp i stllet
blockeras eller vgrar att tala (negativisn). Detta behver dock ej ha
sin orsak i alltfr nnga associationer,utan kan ven bero p notsatsen
(ettb slags 'vakuun'-tillstnd utan ngra medvetna tankar). Andra orsa
ker till perioder av tystnad kan vara, att fp r upptagen ned fantasier,
hallucinationer n n, eller att han trott sig redan svarat p en frga
nr han i sjlva verket inte sagt ngonting. Den kade mngden av associa
tioner nedfr son ltt inses till frsmringar i mlinriktat tnkande
sant till allmnna konc^nr^tonssvri_ghet_er. En stor del av de intellek
tuella frsmringar som LSD ger upphov till, frefaller hnga sannan med
den minskade f m g a n att utestnga irrelevanta sidoassociationer; det
r p denna inhibitoriska kapacitet, son vrt normala tnkande uppenbar
ligen har sin grund.

4.2w^.Kvalitativa frndringar

De kognitiva processerna undergr ven kvalitativa modifikationer. Van


ligt r, att tankarna blir "eidetiska', dvs en id framstr fullt synbar.
Frutom denna kade frmga att visualisera tankar och begrepp, fr ven
tankeverksamheten en stark emotionell frgning. Cohen ( 82 ): "In the pre-
logical world of LSD, thought and emotion are inseparable ... One recog
nizes that the separation of thinking from feeling must have been a
recent evolutionary development'. En mjlig frklaring till detta'intrng
av emotionella och visuella komponenter i de kognitiva tankeprocesserna
kan vara den LSD-betingade reduktionen av synaptisk ihhibition ('release
phenomena', disinhibition), vilken tidigare ptalats.

En annan kvalitativ frndring utgr den konkretisering av mentala pro


cesser, vilken medfr attoomdme och abstraktionsfrmga minskar. Slun
da kan innebrden i ordsprk som 'En fgel i handen ...' ofta ej lngre
abstraherasj i stllet sker en tenden att visualisera fgeln ifrga.

Hnsyitoin^sideir och andra vanfrestllningar har ocks observerats.


0fta leder den kade sjlv-referensen till rena jDaranoida ider, vilka
ej gr att korrigera intellektuellt. ven den kognitiva 'as if '-frm
gan gr delvis frlorad, ngot som Mc Kellar (256 ) benmner 'half-belief
'Some subjects exhibited half-belief or full belief identifications of
themselves with a variety of improbable objects, i.e. a table. These
exaggerated forms of empathy with inanimate things occur quite frequent
ly in poetical forms of thought, though some distinction between 'I feel
49
as if I were' and 'I an' is maintained by poets, as it usually was
by our mescaline subjects also. Retention of this 'as if' and lack
of a tendency to confuse analogy and identification seems to be one
of the hallmarks of insight and sanity'

4 .2.2. 5.Selektiv uppmrk samhet


Som nyss berrts, kan man ofta notera en snkt koncentrationsfrm
ga vid prov p t e praktisk problemlsning. Detta gller srskilt
under kulmen av LSD-reaktionen, d uppmrksamhetsspnnvidden vanligt
vis r starkt frminskad. En plausibel frklaring till detta r, att
LSD minskar den normala, kortikala kontrollen ver tankar, begrepp
eller ider, vilket resulterar i en kad associationsbengenhet och
tankeflykt. P detta stt bervas individen sin frmga till koncentra
tion p en speci_fik sensorisk input, samtidigt som alla inkommande
sensoriska data tycks tillgnas lika stor betydelse.

Nr emellertid fpp ej belastas ned uppmrksamhetskrvande prov, utan


_sjlv fr styra och selegera sin uppmrksamhet, kan LSD i stllet av
sevrt frhja individens jselektjLva uppmrksanhetskapacitet^ Under dy
lika premisser kan LSD slunda skapa en kad frmga att utesluta till
flliga, ovidkommande distraktioner tillika ned perifera associationer.
Enligt Cohen (82 ): 'The complete focus is on the object; extraneous
time-space considerations cease to impinge. A few people can experience
such total attention spontaneously. With LSD this timeless, selfless
relati.onsh.ip with the percept is achievable by many. When it happens,
the object is invested with profound significance ... These brief
'super-conscious' bursts have not been satisfactorily studied with
precision methods, and their analyses will be most difficult. In the
religious and philosophic literature, such names as religious experience,
cosmic consciousness, and integral thought have been applied to analogous
states. No neuroanatomic reason exists to suggest that we are not capable
of rare and transient transactions of superlative knowing ... Intuition,
creativity, telepathic experiences, prophecy - all can be understood as
superior activities of brain-mind function'.

4.2 .2 .4 .Tids estimation

Under LSD rubbas tidsuppfattningen hos de flesta: tiden tycks rusa ivg,
eller st still. Vilketdera som uppleves, beror sannolikt p vilket
stadium av sjlvmedvetande fp befinner sig. Under den tidigare fasen
av LSD-intoxikeringen, nr fp fortfarande bara 'observerar' olika ske
enden i omvrlden, leder de intensifierade upplevelserna hrav till
att objektiv tid synes slpa efter. Nr (om) han uppnr det stadium
d ngot sjlvmedvetande ej lngre existerar ( 1ego-death1), existe
rar ej heller lngre ngon tid ('tiden str still'). Detta tillstnd
kan fr vissa individer leda till en transcendental (psykedelisk)
upplevelse, nedan andra (ofrberedda eller inflexible) fpp grips av
djup panik

4 2.3.Affektiva reaktioner

En del forskare har ppekat frekonsten av utprglad eufori ned in


slag av naniskt beteende Ofrivilliga skratt har ofta observerats:
fpp har beskrivit hur de pltsligt knt ett nstan obetvingligt be
hov av att skratta utan ngon son helst yttre anledning. Euforin r
ofta frenad ned notorisk aktivitet. Men ven passiva och apatiska
sinnesstnningar har beskrivits. Depressiva reaktioner ned ner eller
nindre stark ngest har rapporterats. Tecknen p depression kan vara
frenade ned grt, irritation, aggressivitet och - ner sllan - kata
strofknslor; eller ocks kan nan se en passiv tillbakadragenhet ned
indifferent, autistiskt beteende. Onvxlande faser av eufori och de
pression har ibland observerats De paranoida reaktionerna har tidi
gare berrts

Erndringar i "body inage": depersopjalisation.

Ofta har fpp beskrivit en knsla av frnnandeskap infr den egna krop
pen: denna frefaller att vara en diffus nassa, ned undantag fr de
delar son nan riktat uppnrksanheten not Epp rapporterar ven fr
ndringar i storlek eller utseende ho^. hela kroppen eller delar dr
av: den kan upplevas sson frninskad eller frstorad; son on den
svvade fritt eller son on den vore blytung Icke ovanligt r att
knslan av kontakt ned den egna kroppen gr helt frlorad. Vissa fpp
upplever sig 'flyta onkring' i runnet och kan t o n 'se' sig sjlva
p distans - Oftast upplever fpp santidigt starka overklighetskns-
lor: frenl och nnniskor i ongivningen frefaller overkliga och
frmnande (derealisation) Denna frlorade 'evidensknsla' nr slut
ligen sin kulnen i och ned att individens 'ego boundaries' brjar ls
as upp, s att ven jag-upplevelsen antar overklighetskaraktr. Elera
forskare har nenat att denna upplevelse innebr en verklig splittring
av personligheten. Tillstndet har tidigare psttts vara av schizo
fren natur, efterson fpp upplever att deras verkliga jag har frnd
rats, och att de knner det som on de vore avskilda frn den vriga
vrlden.

4-2*4.Strningar j autonona nervsystemet.

Den frsta symptomen p LSD-pverkan brukar utgras av en del vegeta


51

tiva besvr, vilka dock r av vergende natur. Slunda klagar ibland


fpp ver yrsel, huvudvrk, illamende, kallsvettninge.r o d Vidare
rapporteras knslor av natthet, ninskad aptit, vgor av kld eller
vme, sant en viss darrning i hela kroppen ('inre trenor'). Sympto
men brukar visa sig ca en halvtinne efter det LSD intagits, nen van
ligtvis frsvinner de efter ytterligare ngon halvtinne, fr att i
stllet eftertrdas av de psykiska reaktioner, son beskrivits i det
fregende. - Den nuvarande tendensen r att betrakta de somatiska-
effekterna ner son en kanalisering eller ett frsvar gentenot diffus
ngest, n son rena fysiska drogeffekter (216 , 235 ) Be kan ven ses
son suggestionseffekter, eftersom Abranson observerat ovanstende
symptom efter placebo adniniatrerad son 'LSD' ( 11

4.j. Psykonetriska och vriga ob.jektiva data

Abranson et al (4-8 , 151 , 185-187 > 223 ) har me diverse testbatterier


funnit,att LSD nedfrde en signifikant frsmring av sdana funktioner
son bl a perception (4*6 ), minne (185 ), uppnrksanhet och koncentra
tion (l87>223 ) sant frmga till att lsa enkla natenatiska problem
(l86). I motsats till en del andra forskare fann ven Abranson et al
en frsmring i intellektuella funktioner, mtta enligt Wehsler-
Bellevue (223 ) Till skillnad frn tidigare underskningar anvnde
man sig emellertid hr av ganska hga doser (upp till 200 mikrogram),
vilket kan vara en frklaring till de motsgande resultaten angende
detta test. Vid sina underskningar kunde dock Abranson et al ej finna
ngra markanta signifikanta frsmringar vid prov p nanuell reaktions-
tid (7 }motorik: Pursuit rotor test och Steadiness ( 5 ), Bender (8 )
)
samt omedelbart minne, Digit span (l85). I allmnhet har Abramsons
experiment visat, att de psykologiska funktionerna frsmras med till
tagande dos (se t e 5 , 151 , 185 ).

Kometsky et al (206) har rapporterat relativt god verensstmmelse


mellan objektiva och subjektiva effekter av ngra f a m a k a - dribland
LSD - p ett batteri bestende av psykomotoriska prov. Fr ett givet
farmakon var dock de interindividuella korrelationerna ganska lga.
lan fann ocks att LSD pverkade resultaten p fler test n ngot an
nat mne. Dock noterades inga signifikanta frsmringar vid Pursuit
rotor test, vilket enligt frfattarna ger en antydan om att LSD har
mindre verkan p den notoriska koordinationsfrmgan n p perceptu-
ella och intellektuella processer.

Katz (l94) har i en artikel betonat, att LSD verhuvud taget har en
ptaglig effekt p de psykonotoriska funktionerna, p perception och
tankeprocesserna. Benda & Orsini (44) har rapporterat signifikanta
frsmringar vad betrffar reaktionstid, sifferrepetition (8 siff
ror framlnges, 6 siffror baklnges), estimation av tid sant spegel
ritning. Frfattarna framhller att resultaten visade en systematisk
ofrmga hos fpp att kvarhlla ett frutbestmt, mlinriktat beteende
mnster utver en kort tidsperiod.

I Sverige har Brattemo & Lassenius (58) underskt 13 fpp med ett ord-
sprkstest samt en del psykomotoriska och perceptuella test. Vid ord-
sprksprovet fick man en kraftig frsmring vad betrffar totala an
talet korrekta tolkningar samt ven signifikant frsmrade resultat i
frga om abstrakt tnkande. Vid de vriga testen - dribland ett prov
p verbal rrlighet - noterades ocks en markant frsmring av de un
derskta funktionerna.

Netz et al (272) har studerat effekter av LSD p normala fpp presta


tioner i ett schizofreni-diskriminerande testbatteri och funnit signi
fikanta frsmringar vid de flesta proven* Speciellt vid Apparent mo
tion noterades mycket lga trskelvrden under LSD. Vid ett uppmrksam-
hetsprov (tonsttar) fann man vidare en mycket ptaglig frsmring.

Betrffande experiment ver perceptuella funktioner kan fljande exem


pel nmnas. Hartman & Hollister (148) har funnit att den sub^ektiva_
frgupplevelsen frstrks av hallucinogener, samtidigt som objektiva
mtningar av frgperception visade en viss nedsttning i frmga till
diskrimination av nyanser (synestesieffekter?), Carlson (6 7 ) har de
monstrerat hos normala fpp, att LSD hj_ejr den absoluta visuella trs
keln (mer fr tappar n fr stavar), vilken effekt ej kunde visas bero
p faktorer son mydriasis, ouppmrksamhet, interferens med hallucina
tioner m n.Carlson framhller, att denna LSD-effekt r frenlig med en
inhibition av synaptisk transmission i cortex. Kohn et al (205 ) har p
visat en kning av gonrrelser efter LSD; antalet 'flicks' frdubbla
des jmfrt ned det normala. Resultaten visar en viss verensstmmelse
'... with a deficiency of neural inhibition which shouM result in an
increase of visibility of stabilized targets' (vilket ocks intrffade)
Takashina ( 363 ) och Keeler ( 195 ) har visat, att LSD resp psilocybin
orsakar en kning av CFF (critical fusion frequency of flicker).

Bakgrunden till de visuella hallucinationerna har ven penetrerats. Vis


sa data tyder p att de elementra perceptionerna av geometriska mns
ter ('formkonstanter') r en funktion av retinal stimulation (399);
Krill et al (208 ) fann likaledes signifikanta frndringar i retinal
funktion just vid de tillfllen fpp hallucinerade. I en annan under
skning fann Balestrieri ( 36 ) att dylika fom-konstanter uppgick till
90 io av antalet rapporterade hallucinationer; de vriga komplexa hallu
cinationerna fregick aldrig de elementra. Krill et al (209) har admi
nistrerat LSD till 24 helt blinda individer. Bland dessa repporterade
13 st visuella hallucinationer liknande den, son frekommer hos nor
malt seende fpp; samtliga 13 hade haft viss synfrmga tidigare i sitt
liv. Hos medftt blinda individer (4 st) frekom dock inga LSDinduce
rade visuella hallucinationer. Man fann ven, att LSD inducerade avse
vrt fler non-vi^ue^ll^a^^llucinajtioner hos de blinda fpp, janfrt med
nomalt seende (auditiva i 15 fall, taktila i 21, olfaktoriska i 8
sant smakhallucinationer i 5 fall).

de Shon et al ( 9 7 ) har underskt 5 normala fpp ned Rorschachtestet.


> I tre av protokollen fann nan tolkningar ned klart schizofrena drag.
ven en del paranoida tolkningar frekom von Felsinger et al ( H 5 )
har gett fiorschach-testet till 10 normala fpp och drvid gjort fljan
de iakttagelser: LSD has produced greater and more profound changes
in the results of Rorschach testing than any other drug we have studied.
These changes are not striking conversions of normal to psychotic, but
rather consistent expansive exaggerations of the predrug personality in
which structural weaknesses and immature factors are magnified. In some
individuals already characterized by pathological signs, such a process
nay produce a psyhotic' picture. The process itself is better viewed,
we believe, as a release of existing tendencies rather than a creation
m of new elements.

Av ovan refererade underskningar framgr, att LSD verkar 'prinitivi-


>y serande p bl a sdana funktioner son perception, psykomotorik, tanke
frlopp, verbal rrlighet och uppmrksamhet. Intellektuella processer
tycks emellertid vara intakta vid lgre doser, men alltefter tilltagan
de dos frsmras ven dessa funktioner.

De exempel son givits ovan, torde rcka fr att belysa de allmnna ten
denserna. I vrigt hnvisas till t e fljande psykometriska och kliniska
underskningar av minnes- och intellektuella funktioner (206 , 287 > 502
303 >304 , 317 , 343 , 383); emotion, "mood", "personality" ( 97 ,99 ,116 ,
224 260 343 ) Rosehach (224 , 302 , 317 , 343 ); depersonalisation (259 332)
social interaktion (70,176,215,222,342).

4.4 Kritiska synpunkter

De data-, som kunnat hrledas frn psykometriska underskningar, har ofta


54

varit motsgelsefulla och tvetydiga; generaliseringar frn den


har varit 'biased' och verdrivna ( l6l ). Deras vrde kan ofta
sttas i tvivelsml, eftersom nan ej kunnat kontrollera eller ens
tagit hnsyn till notivationella faktorer. Jnfrelser nellan oli
ka experiment har dessuton frsvrats, drfr att nan ej beaktat
sdana faktorer son dosstorlek, tillslagstid, duration av maximala
effekter n n.

Fr att utreda de relativa verkningarna a.v varierande doser genom


frde Klee et al (198) en underskning, vid vilken nan gav 12 nor
mala fpp LSD i en logaritnisk serie p 1, 2, 4, 8 sant 16 mikrogram/
kg kroppsvikt. Den strsta enskilda dos nan gav var p 1.654 nikro-
gran, vilket mste anses son en oerhrd kvantitet, nr nan tar i be
aktande att 75 - 100 mikrogram r tillrckligt fr att framkalla gra
va psykiska strningar. I sin underskning tyckte sig Klee et al fin
na fyra s k 1fundamentala' effekter av LSD, vilka - trots olika dose-
ringsniver - kvalitativt sett var nycket lika fr de flesta fpp:

a) Tankeprocesser: Hr noterade nan frsmrat nrninne (vilket antag


ligen hnger samman ned frryckt tidsupplevelse), svrigheter ned att
koncentrera tankarna p frelagda uppgifter samt en frsmring i fr
mgan till abstrakt resonenang (ntt ned hjlp av ordsprkstolkningar).
Dessa funktioner frsmrades successivt med kad dos, samtidigt son
tendensen att dra sig undan in i ett autistiskt tillstnd tilltog ned
dosen. Vid 16 mikrogran/kg kunde fpp inte ens repetera orden i en kort
mening, ej heller gick det att genomfra ordsprkstestet vid denna dos
niv.

b) Perception: Visuell perception frndrades i varierande grad vid al


la doser. Vid 1 nikrogram/kg upplevde fpp visuella frvrngningar p s
stt att avstnd, storlek och konturer p mnniskor och objekt frnd
ras. Inga egentliga hallucinationer av freml frekon vid sn doser,
utom nr fpp slt gonen. Vid stora doser fann nan mer intensiva upp
levelser n vid sn doser, men kvalitativt var de lika. Vid 16 nikro
gram/kg frekon allmnt hallucinationer av frger, mnster och objekt,
samtidigt son fpp nu hade svrare fr att skilja mellan hallucinato
riska och verkliga freml ven sonestetiska upplevelser (t e kryp-
ningar i kroppen) tilltog i intensitet ned kad dos.

c) Fysiologiska effekter: Man fann hr, att de vegetativa strningar


na blev alltmer markanta vid hgre doseringar.

d) Tillslagstid ('onset'): Vid 1 nikrogran/kg drjde det 30 min el


ler ner innan de frsta synptonen visade sig, nedan vid 16 nikrogram/
kg verkningarna kon inon 1 - 5 nin efter det att LSD intagits. Psy
kologiska och fysiologiska effekter ndde i allnnhet sin kulnen in
on 1 - 2 tinnar efter adninistreringen vid de lgre doserna. Vid sto
ra doser uppnddes naxinala verkningar inon 45 nin och de varade ca
3 tinnar.

Varaktighet en av olika synpton fann nan ocks ka ned dosens storlek.


Vid 1 nikrogran/kg var de flesta synptonen borta efter 6 - 8 tinnar,
nedan vid 1 6 nikrogran/kg hallucinationer och en del tankestrningar
varade nda upp till 24 tinnar.

Med denna underskning har nan sledes kunnat pvisa ett direkt kvanti
tativt samband nellan dosens storleksgrad och de psykofysiologiska verk
ningarna av LSD, Detta sanband gller dock endast fr de 'fundamentala
effekterna, son beskrivits ovan. Dessa nste skiljas frn andra synpton,
son varierar avsevrt nellan olika individer och vilka tycks bero ner
p individuell predisposition n p dosens storlek (Klee et al, 199 )
Exenpel p sdana synpton r paranoida vanfrestllningar, panikreaktio
ner sant psykotisk depression. Klee et al anfr ven att ,,,'we observed
considerable variations in the effects of the sane dose in different
subjects - even with respect to the fundanental effects of LSD - but
relative consistency of effects when the sane dose was repeated in a
given subject.

Den allvarligaste kritiken nan kan rikta not de flesta psykonetriska


och psykologiska underskningar frn 1950-talet gller dock inte dose-
ringsfrgor, utan fastner frnvaron av djupare insikt i betydelsen av
sdana faktorer son ej har direkt att gra ned hallucinogenpreparatet
per se. Dessa yttre (extra-drug1) faktorer har tidigare i uppsatsen
refererats till under terner son 'set' och setting. En ner precise
rad definition av dessa begrepp har givits bl a av Leary (2l6)s

'Set refers to that which the subject brings to the situation, his
earlier inprintings, his learning, his tenperanent, his enotional,
ethical and rational predilections and, perhaps most inportant, his
immediate expectations about the drug experience.

Setting refers to the environment, social, physical, emotional, to


the milieu of the session. The most inportant aspect of setting is
the behavior, understanding and enpathy of the person or persons who
first administer the drug and who remain with the takei? for the period
that the drug is in effect'.
Unger har ingende behandlat dessa frgestllningar i en review, som
varmt kan rekommenderas ( 367). Han fster hr uppmrksamheten srskilt
p skillnaden mellan 'invarianta' drogeffekter och 'extra-drug1-effek-
ter. Med de frra avser Unger sdana reaktioner, som beror (i frmsta
hand) p sjlva preparatet, allts oberoende av individens personlig
het, den yttre miljn eller parternas frvntningar. Till dylika in
varianta hallucinogen-reaktioner rkna Unger: a) de perceptuella fr
ndringarna, b) depersorralisationsupplevelsema, c) det ogrumlade
('nondelirius') medvetandetillstndet, samt d) 'the retrospective
impressiveness of the drug experience'. Han framhller vidare: 'Extra-
drug variables, which have been uncontrolled and largely unrecognized
until recently, are apparently responsible for much of the varianae
erroneously attributed to specific drug action.' Frnsett den inter-
individuella variationen i affektiva och kognitiva reaktioner, kan
nan ven iaktta en systematisk variation hrvidlag, vilket tyder p
att andra - yttre - faktorer r av betydelse. Uhger r allts av den
sikten, att de mtionella och kognitiva ('ideational') reaktionerna
i stor utstrckning styrs av andra faktorer n sjlva hallucinogen
preparatet eller individens egen personlighet.

Trots bruket av konventionell 'double-blind' design, har man sledes


vid tidigare experiment med hallucinogener ej kunnat kontrollera de
intrikata suggestionseffekterna. Emellertid har Pollard et al (291)
nyligen presenterat ett nytt tillvgagngsstt vid studiet aw 'rena'
drogeffekter. Man har slunda administrerat hallucinogener i en modi
fierad sensory deprivation - situation ( s k sensory attenuation): fp
immobiliseras (bindes fast) p en gummimadrass: hnderna placeras i
boxr1llshand skar ;hrlurar med 'white noise' appliceras; synfltet be
grnsas genom placering av en skrm ngra decimeter framfr fp gon.

Fp lmnas hrefter ensam, men str i kontakt med experimentledaren


via hrlurarna. Han instrueras att rapportera sina upplevelser allt
efter som han sjlv finner lgligt; allt han sger spelas in p band.
Vid vissa intervall administreras sedan ett standardiserat test-batte-
ri. Under andra perioder utestngs alla afferenta stimuli ( t e white
noise) totalt. 'This standardized procedure, with structured tape
recorded instructions and tests and sensory control, was used to
eliminate some of the uncontrolled variables to the greatest possible
extent' (291). Resultaten av dessa experiment har nyligen presnterats
i bokform (292 ); man har noterat mnga intressanta drogreaktioner, som
tidigare ej framkommit i litteraturen. Tendensen r, att fpp ofta alls
ej upplever ngra av de sregna hallucinogen-effekterna - nda tills
experimentet avbrytes och de trder ut i den normala, stimulusrika om
vrlden.
5. DEN PSYKEDELISKA UPPLEVELSEN
5*1 Allmn bakgrund

Son inledningsvis ptalats (se 1.1) har nan under 1960-talet


arbetat med hallucinogener under helt nya utgngsbetingelser.
I stllet fr den psykotomimetiska approach, vars konsekvenser
och effekter beskrivits under 4., har man alltmer gnat sig t
de _transcendentaii upplevelser (se sid 6 ), son ofta uppsttt
tack vare en intensiv frberedelseperiod samt en positivt in
stlld yttre milj. Redan 1957 framhll Osmond (280) i en nu
mera klassisk artikel, att mnga forskare blivit alltmer med
vetna om att LSD-upplevelsen inte alltid kunde likstllas el
ler jmfras ned schizofreni ssom detta begrepp i allmnhet
uppfattas. Mnga frskspersoner uppgav sig tvrtom ha ovanligt
vitala, insiktsfulla och lyckliga upplevelser, som beredde dem
en kad frstelse fr sig sjlva, fr sina medmnniskor och fr
frhllandet till universum, Osmond sammanfattade de potentiella
applikationerna av dessa positiva LSD-upplevelser enligt fljande:

a, att underltta psykoterapi och psykoanalys;


b. att trna lkare och psykologer till en djupare och personlig
frstelse fr innebrden i "avvikande" psykiska tillstnd;
e, att utforska det normala psykets funktioner och potentialite-
ter; samt
d. att underska de sociala, religisa och filosofiska implika
tionerna.

Osmond var medveten om att ngon seris forskning rrande dessa


nya frgestllningar ej skulle kunna realiseras i ngon strre
utstrckning frrn man skapade ett nytt namn fr upplevelsen i-
frga. Hrigenom skulle man kunna f den vetenskapliga vrlden
att fsta uppmrksamhet vid att LSD r ngonting mer n ett psyko-
tomimetikum, ett redskap att f mnniskor "vansinniga". Slunda
skapade han - p frslag av Aldous Huxley - termen psykedelisk:
"A psychedelic compound is one like LSD or mescaline which en-
riohes the mind and enlarges the vision. It is this kind of ex
prience which provides the greatest possibility for examining
those areas most interesting to psychiatry and which has provided
men down the ages with expriences they have considered valuable
above all others" (280).

Bland dem som gnat sig t den psykedeliska tekniken terfinns


Timothy Leary (215-221). Leary betraktas idag som Amerikas store
"LSD-profet". Eftersom hans utveckling frn vetenskapsman till
religis mystiker haft vida konsekvenser fr LSD-forskningen i
stort, frtjnar den en nrmare presentation, samtidigt som en
allmn introduktion i psykedeliskt tnkestt mjliggrs.

5.2. Timothy Leary


r 1960 startade de bgge psykologerna Leary och Richard Alpert
ett forskningsprojekt, dr avsikten var att studera mentala och
emotionella effekter av psilocybin och LSD hos intellektuella och
konstnrer. De utgick frn att de psykosliknande episoder som ti
digare beskrivits till stor del orsakades av bde psykotomimetiska
frvntningseffekter och av det betydelsefulla faktum, att experi-
nentledaren - genom att undanhlla vital information - ej till
handahllit ngon meningsfull referensram, som kunnat hjlpa indi
viden att bearbeta och strukturera de nya upplevelserna. Vidare
ansg de, att de yttre betingelserna som t e sjlva sjukhusmiljn
med dess statussymboler, vita rockar o d starkt bidragit till ne
gativa reaktioner (t e paranoida vanfrestllningar). I stllet
fr att distribuera hallucinogener under dylika ogynnsamma omstn
digheter frmodade Leary et al, att reaktionerna skulle bli ver
vgande positiva ("consciusness-expanding ) om nan gav preparaten
i en okonventionell men samtidigt stdjande, estetisk omgivning -
ofta hemmilj ( 215 ).

I en strvan att tillhandahlla en psykedelisk referensram publi


cerade Leary et al en manual vars principer grundar sig p The
Tibetan Book of the Dead ( 216). Mon upptckte nmligen att de upp
levelser, son beskrivs i denna bok, pminde om de drog-inducerade
reaktionerna. Samma preparation som tibetanska munkar anvnt infr
dden, utnyttjades slunda som en deskriptiv introduktion till den
psykedeliska upplevelsen. Den mest grundlggande faktorn r en to
tal underkastelse (surrender ) infr drogeffekterna (jmfr under
kastelse infr ddens faktum). The esoteric meaning, as it has
been interpreted in this manual, is that it is death and rebirth of
the ego that is described, not of the body (216). Fr att ge en dju
pare frstelse fr det stt p vilket Leary et al skt bibringa den
erforderliga tillfrsikten/underkastelsen som nyss nmnts, fljer hr
ett belysande citat:

"The Ba_sic ^rus;ts_and_Beliefs_;_ You must be ready to accept the


possibility that there is a limitless range of awareness for which
we now have no words; that awareness can expand beyond the range of
your ego, your self, your familiar identity, beyond everything you
have learned, heyondyou:' notions
of space and tine, beyond the differences which usually separate
people fron each other and fron the world around then.

You nust renenber that throughout hunan history, nillions have


made this voyage. A few (whom we call mystics, saints or buddhas)
have made this experience endure and have communicated it to their
fellow men. You must remember, too, that the experience is safe
(at the very worst, you will end up the same person who entered
the experience), and that all of the dangers which you have feared
are unnecessary productions of your mind. Whether you experience
heaven or hell, remember that it is your mind which creates then.
Avoid grasping the one or fleeing the other. Avoid imposing the
ego game on the experience.

You must try to maintain faith and trust in the potentiality of


your own brain and the billion-year-old life process# With your
ego left behind you, the brain can't go wrong.

Try to keep the memory of a trusted friend or a respected person


whose name can serve as guide and protection#

Trust your divinity, trust your brain, trust your companions.

Whenever in doubt, turn off your mind, relax, float downstreams .

Uppenbarligen har den psykedeliska teknik som ovan skisserats


nedfrt att frekvensen psykotoninetiska reaktioner nedbringats
hgst avsevrt bland Harvard-studenterna, I stllet har den drog-
inducerade upplevelsen beskrivits med sdana termer som "religis ,
"mystisk , "visionr , "kosmisk , "transcendental" o d. Leary's
tillvgagngsstt utgr ned andra ord ett drastiskt exempel p hur
en omstrukturering av "set" och "setting" kunnat frvandla s k modell-
psykoser till religisa upplevelser ("Instant Zen"). Leary anger fl
jande procentsatser bland Harvard-studenterna: "If the setting is
supportive but not spiritual, between 40 to 75 percent of psychede
lic subjects will report intense and life-changing religious experi
ences j if the set and setting are supportive and spiritual, then
from 40 to 90 percent of the experiences will be revelatory and
mystico-religious". (219). Intresset hos studenterna fr denna psy
kedeliska metodik antog emellertid alltmer vidlyftiga proportioner,
mycket beroende p den vida publicitet som Leary et al spred angen
de detta nya och okonventionella stt att uppn en religis eller
mystisk upplevelse. Efter diverse frvecklingar avskedades Leary och
U V

Alpert frn Harvard, vilket resulterade i en mngd kontroversi


ella rapporter i press och TV.

Leary et al fortsatte dock p egen hand att systematiskt utveck


la och underska dessa nya frgestllningar. Slunda bildade
man en organisation kallad "The International.Federation for Inter
nal Freedom" - IFIF. Bl a upprttades ett"cammunity of transcen
dental living" p ett hotell i Mexico, dr lmpliga personer ut
bildades i uppgiften att fungera son psykedeliska frsksledare
(217), 1964 startade man ven en tidskrift - The Psychedelic
Review - i vilken knda forskare medarbetar. Organisationen an
gav son sitt vsentliga syfte att arbeta fr att ka individens
kunskap on och kontroll av hans eget nervsystem. Vidare pyrka
de man frihet fr ven son helst att bruka hallucinogener och hv
dade att man hr hade en kontrollerbar metod att fr ngra tim
mar uppn det nskvrda tillstnd av "inre frihet", som det tog
de sterlndska mystikerna 20-30 r att komna from till.

Karakteristiskt fr Leary och hans grupp r att betrakta allt be


teende son en form av inlrt, kulturbetingat "spel". Slunda fr
klarar Leary personlighetsfrndringarna efter en psykedelisk upp
levelse ned att individen genomskdat ett centralt faktum, nmli
gen att interaktionen mellan mnniskor r uppbygd av "game sequen
ces". Enligt Leary: "Games' are behavioral sequences defined by ro
les, rules, rituals, goals, strategies, values, language, charac
teristic space-tine locations and characteristic patterns of move
ment. Any behavior not having these nine features is non-game:
this includes physiological reflexes, spontaneous play, and transcen
dent awareness. (216) ....Worst of all is the not knowing that all
behavior involves learned games. Baseball is a clean and successful
gane because it is seen as a game. Psychology, religion, politics
are ganes, too, learned, cultural sequences with clearly definable
roles, rules, rituals, goals, jargons, values. They are less expli
citly formulated than the so-called sports and therein, dear friends,
lies the pity. For this simple reason millions have died and we may
die tomorrow". (218). Det r not bakgrunden av denna humanistiska
instllning, son man enligt frfattarens mening br se Leary's tidi
gare uttalanden om LSD betydelsefulla socialpolitiska implikationer.

Den allvarligaste kritiken man kan rikta mot Leary's verksamhet gl


ler dennes onyanserade uttalanden, att ven hel_st_ i princip skall
ha frihet att anvnda "psychedelic -Poods" ssom LSD, psilocybin etc.
Uppenbarligen har han ej kunnat frutse de enorna, negativa konse
kvenserna av ett totalt frislppande av dessa hgpotentiella sub
stanser. Vidare har Leary's grupp tenderat att negligera de sona-
tiskt-nedicinska aspekterna i alltfr hg grad, ven on nan genon-
gende strvat efter att ha LSD-subjekten under kontinuerlig upp
sikt. Genon sin obetnksanaa verentusiasn har - ironiskt nog -
Leary's grupp utan tvekan bde direkt och indirekt bidragit till
att skrpa opinionen not psykedelika. Uppenbarligen betraktas
Leary av det anerikanska sanhllet son en farlig och omstpte!#
individ. Slunda dndes han 1966 till 30 (trettio) rs fngelse
fr innehav av ngra gran narihuana. F n r han fri not borgen;
donen konner att verklagas. Sjlv synes Leary's onfattande per
sonliga bruk.. av psykedeliska substanser (ver 500 sessioner un
der 1960-1 966 ) ned ren ha frt honon allt lngre bort frn vster
lndska vrderingar, norner och f o m e r fr social genenskap. Son-
tidigt son den vetenskapliga kvaliteten av hans arbeten gradvis
gtt frlorad, har det negalonana inslaget i hans personlighet kat
kraftigt. Leary fr nunera betraktas son en zen-buddistisk "nysti-
ker" av dubis karaktr - grundlggere av den "religisa" sekten
"League'Jbr Spiritual Discovery" (221). Se vidare 6.6.

5.3. Fenonenologi

Att i ord beskriva den psykedeliska upplevelsen fr individer, son


sjlva aldrig tagit LSD, r en hart nr onjlig uppgift: verbali-
seringar kan bara ge en uppfattning on upplevelsens karaktr, nen
inte on dess genonslagskraft Detta beror, son tidigare franhllits,
delvis p den non-verbala (pre-verbala?) karaktren av densanna, del
vis p att statiska ord icke frnr reflektera dess stndigt frnder
liga nyanser.

Fr att franskapa en psykedelisk upplevelse brukar nan vanligen ad


ministrera LSD-doser on 200 nikrogran eller ner, beroende p indivi
dens frsvarsstruktur. Ju rigidare och ner avskmad vederbrande r,
desto starkare dos erfordras fr att skert bryta igenon frsvars-
strukturen. Alltfr svaga doser (nindre n 100 nikrogran) kan ned
fra att personen "fastnar" i sina sprrar: hrvid kan frsvarssyste
met i stllet frstrkas, vilket inte sllan leder till relativt oin
tressanta eller rent av negativa upplevelser.

Flera frfattare har skt beskriva olika "stadier" eller "niver"


av LSD-upplevelsen. Masters & Houston (253) liknar den psykedeliska
upplevelsen vid Dantes vandring genon helvetet och skrselden till
paradiset (son motsvarar jagets dd) i sllskap ned guiden
Vergilius. Mer vetenskapligt indelar de den psykedeliska upp
levelsen kronologiskt och hierkaliskt i fyra stadier: a) "The
sensory realm"; b) "The introspective or recollective-analytic
stage"; c) "The symbolic level"; d) "The integral level". Blewett
& Chwelos ( 49) har beskrivit sex typer av LSD-reaktioner. Tv av
dessa stadier klassificeras som "escape reactions", ytterligare
tv som "psychotomimetic reactions", sant de bgge sista som "psy
chedelic reactions". Sherwood et al (537) beskriver tre stadier:
"Evasive stage" - "Symbolic stage" - "Stage of Immediate Perception".
Ytterligare frsk till klassificering har genomfrts av Leary (216)
och Janssen ( 183 )

Hr fljer nrmast ett frsk att redogra fr de upplevelser och


resultat, son jDoentieJLlt^ kan erns med den psykedeliska metodiken.
Hrmed menas att individen r noga frberedd och infrstdd i LSD
synptonatologi, att han taget en adekvat dos, att han r ute i seri
st syfte att ska sjlvfrwtelse, samt att han befinner sig i en
emotionellt stdjande och behaglig omgivning tillsammans med perso
ner, son han litar till. Pr att undvika att utifrn styra indivi
dens egna spontana upplevelser, br vare sig psykologiska eller me
dicinska test introduceras under sjlva sessionen. Den fljande fram
stllningen bygger p Sherwood et al (3 3 7 ) samt Harman ( 146).

Trots att den frsta LSD-konfrontationen till en brjan ofta medfr


en vervldigande upplevelse, kan individen lra sig att ge upp den
rationella sjlvkontrollen, fr att hrigenom utnyttja mjligheten
att uppleva sig sjlv och omvrlden p ett nytt och helt ovant stt.
Om den yttre situationen ej r lika gynnsam som ovan skisserats, kan
dock individen f tillbringa flera timmar under pfrestande frsk
att kontrollera och behrska drogeffekterna - i tillstnd som karak
teriseras av allmn frvirring, av diverse psykosomatiska symptom,
av en paralyserande rdsla, av schizofreniliknand vanfrestllning
ar, av en verdriven misstnksamhet, eller av angenma, obehagliga
eller intetsgande hallucinationer och fantasier. Dessa hallucinatio
ner och psykosomatiska besvr frefaller ofta vara relaterade till
en fruktan fr det oknda och till diverse misslyckade frsk att
acceptera sig sjlv som man r. "The psychotic aspects are produced
by the person's own manipulations, either by his denial of the reality
of the experience, or by his trying to maintain his usual self-concept
when the drug demands a much wider self-concept" ( 72 ). Genom att be
trakta varje oangenm aspekt av LSD-upplevelsen ssom en manifestation
av ngonting son kommer inifrn en sjlv, kan individen lra
sig att stoppa de negativa processerna. Speciellt fr rigida
personlighetstyper med en alltfr hg grad av intellektuell
sjlvkontroll, kan dock denna "lxa vara svr att realisera
initialt, nen ju ner erfarenhet nan fr vid efterfljande
LSD-sessioner, desto lttare och mjukare blir vergngen till
de frndrade nedvetandetillstnden.

Gradvis lr sig individen att kapitulera infr de nya upplevel


serna sant att ge upp sitt traditionella ego. Han brjar se och
acceptera sig sjlv, inte son en individ ned "bra" eller "dliga"
egenskaper, utan son ngon son helt enkelt bara existerar. Fr
frsta gngen i sitt liv kanske han frstr den sanna innebrden
i verbet "att vara". Med en befriande distans och utan ngon
sjlvfrdnande instllning inser han, att en del av hans tidiga
re beteende varit ganska meningslst, eftersom det inte idragit
till en utveckling i den riktning, son han sjlv innerst hade ve
lat.

Han r i stnd att kritiskt granska sitt frhllande till andra,


sina vrderingar och attityder, sina trosfrestllningar om sin
egen natur liksom den vrld han lever i - allt ned en ovanlig o-
partiskhet utan inslag av ngest. "All is as new".

En del av den nya lrdonen/vetskapen kommer i symbolisk form;


symbolernas betydelse r ofta helt uppenbara omedelbart, eller
blir det eljest senare. Bland dessa olika symboler kan vissa ha
en strngt personlig bakgrund, nedan andra igenknnes son ekvi
valenta till Jung's arketyper. Men insikten synes ven kunna hr-
stanna frn en nedvetenhet on andra aspekter av verkligheten n
vad son nornalt frninmes. Dessa nya aspekter och upplevelser av
verkligheten r dock minst lika - oftast ner - reella jnfrt ned
ordinrt nedvetandetillstnd. Individen brukar frska beskriva
den son olika "niver" av medvetande, son "andra dimensioner" av
rynd, son en "frflyttning framt och bakt i tiden" etc. - "Above
all, he cones to experience himself in a totally new way and finds
that the age-old question 'Who an I?'does have a significant an
swer. He experiences himself as a far greater being than he had
ever imagined, while at the sane tine his conscious self as con
ceived up to this point appears as a far smaller fraction of the
whole than he had realized. Furthermore, he sees that his own
self is by no means so separate from other selves and the universe
about him as he night have thought. Nor is the existence of
this newly experienced self so intinately related to his cor-
y
poreal existence ..e This psychedelic-nystical perception of
one's self as an inperishable Self rather than a destructible
Ego brings the nost profound reorientation at a deep level of
the personality. There follows a deep conviction of illinitab-
le worth in the essential Self, and it becones easier to accept
the previously known self as an inperfect reflection of this.
Thus the nany conflicts which are rooted.in lack of self-accep
tance are cut off at the source, and the neurotic behavior
patterns begin to die away iron lack of nourishment (337)*

Det br betonas, att de insikter son beskrivits ovan, p in


tet stt intrffar autonatiskt efter intagande av en.psykede-
lisk dos LSD. Sherwood et al franhller att endast en nindre
del av deras frskspersoner haft en s djupt onskapande upp
levelse son relaterats hr, tninstone efter en enstaka session.

En illustration till de frndringar, son har visat sig intrffa


efter en psykedelisk upplevelse redovisas i Tabell 4> sid 6 5 *
Siffrorna har hntats frn Ditnan et al (100) och Savage et al
( 323); en sannanstllning av dessa bda underskningar, jnte
tv andra, terfinns i The Psychedelic Reader (105). Av Ditnan's
frskspersoner var hlften patienter (undergende vanlig psyko
terapi), hlften kollegor, psykoterapeuter, advokater, frfatta
re etc. LSD-doser on 100 nikrogran adninistrerades "in a pemissi-
ve but non-treatnent setting in order to conpare the LSD experien
ce with that of delirium trenens. Savage's underskning onfattade
enbart betalande patienter. Dessa fick en starkare dos, vanligen
100-200 nikrogran LSD initialt, plus 200-400 ng neskalin efter n
gon tinne. Dessuton gjordes intensiva frberedelser: This prepa
ration included discussion of alns, of willingness to surrender old
concepts and preconceived ideas, and of necessity for trust ; vida
re innefattade frberedelserna inhalation av lustgas, s att alla
fick praktisera det uppgivande av jagkontrollen, son krvs vid
den psykedeliska upplevelsen (se vidare 7412.)
TABELL 4: SUBJEKTIVA FRNDRINGAR EFTER EN PSYKEDELISK 65
UPPLEVELSE

"Nr Ni ser tillbaka p er LSD-uppleveise, hur franst&r


den fr
- er nu?" \
Procent '
Ditnan's Savage's
underskning underskning
(74 personer) (96 personer)
En nycket behaglig upplevelse 72 85
Ngot jag vill vara ned on igen 66 89
En upplevelse av stor sknhet 66 81
Starkare nedvetande on verkligheten 64 92
Knner att det var av bestende vrde fr nig 50 85
"The greatest thing that ever happened to ne" 49 78
En religis upplevelse 32 83
En nycket obehaglig upplevelse 19 33
En besvikelse 7 1
En erfarenhet av sinnessjukdon 7 18
Skadade nig nontalt 1 1
Son att resa i ett fjrran land 39
Ungefr son att vara full 32
Ett tervndande till knslor frn barndonen 28
Fysiskt obehag 17

"Hur knde ni or, eller vad terstod efter er LSD-uppleveise?"


Ett nytt stt att se p vrlden 48 85
En djupare frstelse fr vikten och neningen
ned nnskliga relationer 47 86
En ny frstelse av sknhet och konst 43 64
"A greater awareness of God, or a Higher
Power, or an Ultinate Reality" 40 90
Mer hnsyn till nina nednnniskor 38 78
Insikt on att jag behver psykoterapi 17 26
Mer frnga att slappna av och vara nig sjlv 40 74
Frbttringar uppnrksannade av den person
son str nig n m a s t 42 64
Mer tolerans gentenot andra 40 75
En knsla av futilitet och tonhet 40 75
En oroande knsla av att jag kan bli galen
eller frlora kontrollen ver nig sjlv 3 8
En knsla av avslappning och frihet frn
ngest och spnningar 56
En djupare frstelse av orsaken till nina problen 41

1) Procenttalen utgr svaren p de frsta tv av fljande fyra


kategorier: "Quite a bit", "Veiy nuch", "A little", "Not at all".
6. _AJiALYS_AV JISKER_ VID_BRUZ

6.1 . Allmnt
Freliggande avsnitt avser att dels analysera de risker, som
r frknippade med LSD-missbruk, coh dels de potentiella ris
ker, som freligger vid vetenskapliga frsk med LSD. Dessutom
avses att ge riktlinjer fr vilka skerhetstgrder, som br
vidtagas vid vetenskapliga underskningar av LSD effekt p mnni
ska. Analysen bygger p en fullstndig genomgng av 1960-talets
amerikanska facklitteratur rrande biverkningar, komplikationer
och missbruk av hallucinogener0 Som framgr av det fljande, har
avsnittet ftt en utprglad klinisk-psykiatrisk prgel, vilket
sammanhnger med att de allra flesta allvarliga komplikationer
intrffat hos psykiskt sjuka eller personlighetsatrda individer.

I samband med att hallucinogener, frmst i USA, brukas inom vissa


kretsar i syfte att uppn "estetiska och konstnrligt skapande upp
levelser" (52) har under de sista ren ett tilltagande missbruk av
LSD rapporterats. Med missbruk avses hr sdana fall dr hallucino
gena substanser administrerats av individer som sjlva tillverkat,
erhllit eller anskaffat det p illegala vgar och/eller tagit dem
utan nedibinsk^vervakning eller kontroll, ofta i miljer som icke
socialt sanktionerats Enligt Ludwig och Levine (242) kan man sknja
tre kategori ex- av missbrukare nml?gen:a) collegeungdomar (2 5 5), ar
tister, musiker, frfattare, ''nonkcnformister" m fl, av vilka fler
talet tidigare anvnt marihuana, amfetaminer eller barbiturater -
dock ej opiater;b) egentliga narkomaner, vilka sporadiskt kombine
rat missbruket av morfin och heroin med hallucinogener;c) ett ringa
antal personer, som uteslutande anvnt hallucinogener regelbundet
under lnga perioder, Se vidare Levine & Ludwig (225).

Missbruket av LSD, peyote, ololiuqui och andra hallucinogener har


spritts med en mycket stor hastighet, Slunda har det uppskattats
att 1-4 miljoner mnniskor prvat LSD under 1965 ( 28). Detta okont
rollerade och omdmeslsa bruk har frt med sig, att ett allt str
re antal individer intagits scm jourfall p de psykiatriska kliniker
na framfr allt i New York, Los Angeles och San Fransisco p grund
av komplikationer uppkomna av medlens biverkningar. Under en 4-mna-
ders period vren 1 965 intogs 27 sdana patienter p Bellevue Hospi
tals psykiatriska klinik i New York City (127) ett r senare (juni
1966) hade antalet registrerade fall stigit till ver 130, d v s en
kning frn i genomsnitt 7 svrare fall per mnad till ca 10 fall
per mnad (37). Under september 1 965 - april 1966 intogs mel
lan 5 och 15 LSD-fall per mnad vid University of Califomia's
neuro-psykiatriska klinik; 25 av de (totalt) 70 fallen fick kvar-
stanna en lngre eller kortare tid fr rehabilitering (370).

ven om det olagliga bruket och missbruket av LSD n s lnge


r relativt ovanligt (i jmfrelse med exempelvis de mnga mil
jonerna barbituratmissbrukare i USA) kar det uppenbarligen allt
mer trots intensiva frsk att reducera import och illegal till
verkning. Detta torde till stor del hnga samman ned den oansvari
ga publicitet som gnats mnet i nyhets- och massmedia, en mer el
ler mindre medveten uraktltenhet hos LSD-proponenter att bde er
knna och specificera de potentiella riskerna och med de ofta osk
ra och odokumenterade utsagorna betrffande extasupplevelser o dyl
under LSD-pverkan. Artiklar och uttalanden som prisar dess fr
tjnster (men underskattar riskerna) och som ensidigt tillskriver
LSD kosmiska, mystiska och sexuella attribut ( 22o) kan bara leda till
en kad sannolikhet fr missbruk. Savage och Stolaroff ( 323) ifrga
stter t e huruvida ngot annat medicinskt sprsml vckt en sdan
debatt och publicitet i populrpressen p en s kort tid i jmfrel
se med LSD. Den aura av sensationsmakeri, vanrykte och allmn miss
tnksamhet gentemot hallucinogener, som uppsttt hrigenom, frefal
ler fr nrvarande inte bara leda till en onyanserad folkopinion,
utan ven till att mnga kompetenta forskare kan tnkas dra sig fr
att arbeta med dessa farmaka med hnsyn till den "brist p ansvar
och soliditet" som kommit att associeras med det okontrollerade bru
ket av LSD, Under sista ret har ett tilltagande missbruk av hallu
cinogener rapporterats frn ett flertal lnder i Europa och under
den allra sista tiden har alarmerande rapporter och rykten om lik
nande missbruk ven i svenska storstder vckt uppmrksamhet.

Exempel p allvarliga biverkningar, som upptrtt i samband med LSD-


tillfrsel, r panikreaktioner och agitationstillstnd, mer eller
mindre lngvariga (schizofreniforma) psykostillstnd, pcrsistenta
hallucinoser, paranoida och megalmana reaktioner, ngest-neurotiska
tillstnd av akut eller kronisk art, samt "dyssocialt beteende". Vi
dare har depressionstillstnd frekommit, vilka ibland lett till
sjlvmord ( 80 ) eller sjlvmordsfrsk. Ett momentant och ngest-
laddat medvetandegrande av konfliktfyllt material med t e skuld
knslor och aggressivitet kan hrvidlag spela in. ven mordfrsk
och ett mordfall har intrffat. Det r emellertid av flera orsaker
svrt att berkna frekvensen biverkningar, bl a vet vi ej totala
antalet LSD-doser eller totala antalet fall med svra biverkningar.
Dessutom r kausalsammanhanget mellan LSD-ingift och biverkan mnga
gnger ytterst oskert. De flesta allvarliga biverkningar har in
trffat hos psykiskt strda personer undergende psykoterapi, hos
psykiskt labila individer, som kommit ver 1SD p illegala markna
den och hos personer, som intagit LSD under ogynnsamma yttre be
tingelser, t e nr vnner velat "skmta" och utan offrets vetskap
lagt LSD i en drink eller kaffekopp.

Vid en noggrann genomgng av de 12 frsta patienterna som intogs


p Believue Hospital i New York efter LSD-ingift (127 ) visade det
sig att alla tidigare haft ngon form av personlighetsstrningar,
5 var med skerhet psykotiska redan fre LSD-upplevelsen. Med ett
undantag hade alla tidigare experimenterat med barbiturat, amfeta
min, alkohol och marihuana: i frsk att lindra sin ngest. Hos 7 av
dessa 12 patienter yttrade sig biverkan i form av panik, hos 3 fall
i form av ett terkommande av LSD-synptomen och i 3 fall upptrdde
ett relativt lngvarigt psykostillstnd.

Den enda underskning, som fretagits ver frekvensen biverkningar,


r frn 1960 dr Sidney Cohen ( 7 7 ) redogr fr enktsvar frn 44
forskare med erfarenhet av LSD-reaktioner hos patienter och norma
la frskspersoner. Frgorna gllde arten och frekvensen biverkning
ar. Materialet omfattar nra 5 000 personer som ftt LSD eller meska
lin vid mer n 25 000 tillfllen. Av underskningen framgr att all
varliga komplikationer som sjlvmord, frsk till sjlvmord oc.h lng
variga psykostillstnd r betydligt vanligare bland patienter under
LSDpsykoterapi n bland s k normala frskspersoner. Av de tta psy
kostillstnd med en duration av mer n 48 timmar, som rapporterades
i enktsvaren, intrffade endast ett i gruppen frivilliga frsksper
soner. Detta psykostillstnd gick fullstndigt tillbaka p ett par
dygn; det br framhllas att denne "normala" frsksperson var enggs-
tvilling till en schizofren patient, samt att han ftt en relativt
stor dos LSD (180 mikrogram intravenst). I materialet redovisas fem
sjlvmord och fem sjlvmordsfrsk. Samtliga intrffade bland gravt
psykiskt strda personer. En av de patienter, som begick sjlvmord,
hade tidigare tre sjlvmordsfrsk bakom sig, en annan patient led
av schizofreni. Hoffer ( 158) kommenterar: "Considering that LSD has
usually been given to the mosthopeless psychiatric cases, including
addicts, alcoholics, psychopaths and other personality problems as
well as depressions, this is a remarkably low suicide rate.
It Is likely that LSD decreased the rate, since in such a
group of subjects, I would expect a higher death rate by
suicide." Frekvensen av sjlvmord i samband med LSD-tillfr-
sel mste ven jmfras med ett motsvarande icke LSD-behand-
lat psykiatriskt patientmaterial fr att rtt kunna bedmas.
Frekvensen av dessa allvarliga komplikationer framgr av ta
bell 5, som har tagits frn ovan citerade arbete. Av denna sam
manstllning att dma skulle risken var 1:1200 fr normala fr
skspersoner att f ett lngvarigt psykostillstnd till fljd
av LSD. Inga sjlvmord eller sjlvmordsfrsk hade intrffat i
denna kategori. Observera dock att raden "frskspersoner" i
tabellen hJtifr sig till individer som utvalts fr experimen
tell halluciaogenpverkan och att srbara personligheter slun
da skerligen gallrats bort. Cohen & Ditman ( 7 9 ) kommenterar
de erfarenheter, som ligger bakom tabellens siffror: "The actu
al incidence of serious complications following LSD administra
tion is not known. We beleive, however, that they are infrequent.
It is surprising that such a profound psychological experience
leaves adverse residuals so rarely."

TABELL 5. BERKNAD FREIVENS ALLVARLIGA KOMPLIKATIONER I SAMBAND


MED LSD.

Sjlvmords Psykostiilstnd med


j frsk Sjlvmord mer n 48 tim lngd
j Frskspersoner 0/1 00 0/1 000 0.8/1000
i
1 Patienter i
j psykoterapi 1-2/1 000 4/1000 1.8/1000

Tyvrr framgr inte hur stora de bda jmfrda grupperna var* Andra
liknande underskningar har inte publicerats, dremot finns ett an
tal arbeten dr eivtaka fall redovisats (78, 79, 80, 84* 85, 203, 237,
300,310).En genomgtiig av dessa styrker emellertid uppfattningen att
det freligger en kiaftig verrepresentation betrffande biverkning
ar hos personer med uppenbara psykiska insufficienssymptom. De nr
mare omstndigheterna kring det mordfall, som frvats i anslutning
till LSD-terapi, har redovisats i detalj av Knudsen (203). ven om
det r omjligt att bedCna i vad mn LSD-behandlingarna varit det
utlsande momentet vid f--.-vandet av detta mord, str det dock klart
att patienten, frvaren, m d e r de 6 nrmast fregende mnaderna be
funnit sig i ett depressivt psykostillstnd.
I det fljande kommer en mer systematisk sammanstllning atit
ges>ver de typer av biverkningar och olycksfall, som rappor
terats i samband med LSD-tillfrsel-,

6*2 Akuta biverkningar och olycksfall i samband med sjlva


LSD-pverkan

6.2.1, Akut,a I^aniktil^s^ncL^ - Det har intrffat att personer


rkat i vettls panik nr jag-medvetandet upplses. Om sdana
personer inte vervakas noga, kan de rusa ivg och skada sig
En mycket skrckslagen flicka slog handen genom en fnsterruta
och det behvdes fyra mn fr att hindra henne att fly ut p
gatan (84 ).

6.2.2. Akuta aranoida, t_i_ll_stnd_. - Olycksfall har ocks intrf


fat nr individer, som mist realitetsuppfattningen, vertygade
om att besitta vernaturliga egenskaper kastat sig ut genom ett
fnster i tron att kunna flyga, gtt ut i gatan och frskt stop
pa trafiken eller ftt fr sig att de kan f alla trafiksignaler
att sl om till grnt genom koncentration. Det har ven hnt att
personer som givit efter fr paranoida vanefrestllningar fr
skt skada andra (77, 84).

6.2.3 Konvulsi_oner. - Av 150 LSD-behandlade patienter har Baker (35)


rapporterat epileptiska anfall av grand mal-typ hos fem patien
ter. En av dessa patienter var en epileptiker som fick ett status
epilepticus. Ett enstaka anfall efter LSD har ocks omnmnts i
Cohens arbete frn 1960 (77).

6.2.4. Ka^ajtona^i^ll^stn^ - Uttalade katatona tillstnd har iakt


tagits vid ett par tillfllen (35).

6.2.5. 7rk_och_smrtr_!_ - Personer, vilkas viktigaste frsvars


mekanism r somatisering, har kunnat bekmpa de psykiska effekter
na av LSD till priset av att f genomlida olika former av vrk och
smrtor under ngra timmar (77).

6.2.6. Dysfori. - Det frefaller som om personer med uttalade far


hgor infr att ta LSD, personer med rigida men brckliga frsvars
mekanismer samt personer med undermedvetna skuldknslor eller under
medveten konflikt skulle varo srskilt bengna att bli dysforiska (77).
71

J
6.3* Lngvariga eller sena biverkningar av LSD

6.3*1 Lngvariga ng^s^t^lj^sj^nd^i^kcpnMnajionned depression,


s_onat_is_ka sjmpt_on och unkjtion^s^rnija^ar anses vara- de vanli
gaste av de mer lngvariga biverkningarna av LSD. Pltsliga fr
ndringar av stmningslget frn eufori till depression och tvrt
om frekommer ocks (84, 85). Realitetsuppfattningen r emellertid
endast obetydligt pverkad. Dessa patienter fortstter att uppleva
en del LSD-synptom ssom tidsdistorsion, synrubbningar och deperso-
nalisation i veckor eller mnader. Tillstndet, son kan upptrda
efter en strre engngsdos LSD, frekommer framfr allt hos rigida
och verkontrollerade individer. De typfall vi funnit beskrivna i
litteraturen har alla gtt fullstndigt tillbaka endera spontant
eller efter behandling med klorpromazin.

6.3.2. KD-ha]1lucinos_(84__,_85_,_3I:0_)_. - Typiskt fr detta till


stnd r att det upptrder frst efter upprepad administration av
stora doser LSD, I allmnhet har patienterna intagit en samman
lagd dos av mer n 1000 - 2000 LSD under en period av ngra vec
kor. En tid efter den akuta LSD-pverkan upptrder intermittent
spontana hallucinationer (bde visuella och auditiva) under lngre
eller kortare tid. Tillstndet kan pg i mer n 6 mnader. Hallu
cinationerna liknar mycket dem som frskspersonen upplevde under
den akuta LSD-pverkan. Bde behagliga och skrmmande upplevelser
kan upptrda. Kattor, krabbor, insekter, lik och huvuden av bekan
ta personer hr till de hallucinationer som har rapporterats. Hallu
cinationerna kan tfljas av skrck och panik. De som drabbas r van-
ha/
ligtvis inte schizofrena och kan hallucinera utan att ngra andra
tankestrningar. Fastn de kan skrmmas av dem, inser patienterna
det overkliga 1 sina hallucinationer och de r medvetna om det etiolo-
giska sammanhanget mellan hallucinationerna och LSD-upplevelsen. Vi
har funnit 11 sdana fall beskrivna i litteraturen. Rosenthal (310)
har ppekat likheten med alkoholhallucinos och framkastat mjlighe
ten att tillstndet skulle vara en primrtoxisk effekt av LSD p
retina, synbanan eller syncortex. Ett par fall av lngdragen LSD-
hallucinos har behandlafs med klorpromazin med mycket god verkan.

Genom att LSD ofta sprids i f o m av sockerbitar - frg-, smak- och


luktlsa - kan risk fr accidentell intoxikation av barn freligga.
Cohen (84 ) har beskrivit dylika, bl a hos en 5~ring med omtck-
ningstillstnd och visuella hallucinationer under flera veckor.
6.3.3 chi^o^r^niljJmand r e j ^ t i j ^ n e r _ ( _ 7 ^ 7 J ^ _ 8 4 _ , I vis
sa fall har psykotiska reaktioner upptrtt son inte gtt att skilja
frn paranoid, schizoaffektiv eller kataton schizofreni.. Dessa pa
tienter har redan fre LSD-upplevelsen varit kraftigt schizoida el
ler antagits vara "kompenserade" schizofrenier. De har antagits upp
st genom frigring av ett vervldigande tidigare undermedvetet ma
terial hos preschizofrena personer och tfljs ofta av ngest eller
panik. Tillstndet kan ta formen av akuta paranoida reaktioner, sjlv
frebrelser eller storhetsider. Andra fall har uppvisat akuta odiffe
rentierade schizofrena reaktioner. Dessa beskrivs som fenomenologiskt
sehizofreniforma ned autism, splittring eller fixering vid fundering
ar ver begrepp ssom sknhet, sanning oh dd ete. Tillstndet har
kunnat upptrda efter engngstillfrsel av ISD.

6.3*4. Dall_av narkomani (addictlon) har aldrig beskrivits, dremot


har LSD visat sig kunna vara vanebildande (habituation). Ineidensen
frefaller vara kraftigt stigande. De allra flesta frfattare har i-
akttagit en mycket snabbt insttande tolerans (l78). Se vidare
samt 7.2.2.

6.3,5. Skador^p bermjrg och jDa^enkj^jotsei organ orsakade av LSD


har ej beskrivits. Pr nrvarande finns inga hllpunkter fr att
permanenta organiska hjrnskador kan uppst efter lngvarig ver
dosering av hallucinogena substanser.

6.4. Skerhetstgrder vid vetenskapliga underskningar.

Vid anvndandet av LSD mste en klar skiljelinje dragas mellan


ena sidan okontrollerat illegalt bruk och frsk utfrda under ne-
dieinskt vl kontrollerade betingelser andra sidan.

Bruk av LSD under okontrollerade frhllanden innebr stora risker


fr allvarliga biverkningar. I frsta hand gller detta personer
som r eller tidigare varit psykiskt sjuka eller personlighetsstr-
da, men detta gller ven friska mnniskor.

Betrffande bruk av LSD i terapeutiskt syfte mste sdana terapeu


tiska resultat som invndningsfritt kan dokumenteras, vgas mot d
risker det innebr att utstta psykiskt strda mnniskor fr LSD-
pverkan.
Vid enstaka experiment hos fullt friska frskspersoner fre
ligger endast obetydliga risker fr skadliga biverkningar. Om
rigorsa skerhetstgrder vidtages bedms riskerna s obetyd
liga, att experiment kan anses svl medicinskt som etiskt in-
vndningsfria

Vid kommande experimentella underskningar betrffande LSD kan


fljande skerhetstgrder rekommenderas:

a. Urval _av_f_rlS_ei^s_on_er__ - En grundlig psykiatrisk anamnes


skall alltid tagas fr att kunna utesluta olmpliga personer
frn att deltaga i underskningen.

b. Undei? fr_sket_fr frskspersonerna under inga omstndighe


ter lmnas ensamma. Frskspersonerna skall st under kontinuer
lig observation av personer som r vl insatta i LSD upplevelsens
syrntomatologi. Dessa br helst sjlva upplevt LSD-pverkan. Ppe
kas br ven betydelsen av observatrernas attityd och miljns
betydelse fr att minska risken fr plgsamma LSD-upplevelser#
Fastn de sllan behver komma till anvndning skall en LSD-an-
tagonist alltid finnas till hands. Klorpromazin 25-50 ng intra-
muskulrt eller pentymalnatrium 0 .5- 0 .75 g i.v. har visat sig
verksamma. Ppekas br suggestioners betydelse fr att styra en
LSD-upplevelse, som tenderar att bli plgsam^i gynnsam riktning.
Effektiviteten av dylika suggestioner frhjs avsevrt om de kom
bineras med hypnos (ll9 ,35 l), eller om frskspersonerna ftt l
ra sig ngon form av sjlvaktiverad avspnningsmetod, t e autogen
trning (26, 329 ).

c. Efter rs_ket_._ - Normala frskspersoner br i allmnhet lmna


institutionen frst ca 8 timmar efter en genomsnittlig LSD-dos, De
fr emellertid ej kra bil och de skall tillbringa kvllen lugnt i
hemmet tillsammans med ngon som orienterats om vad som frsiggtt*
Telefonkontakt med frsksledaren r obligatorisk. Avbrytande av
LSD-pverkan med LSD-antagonist r att rekommendera. Ibland ges ru
tinmssigt sedativ till natten.

6.5. Kontraindikationer

Det frefaller freligga allvarlig risk att en schizofreniliknande


psykos skall kunna utlsas av LSD-upplevelsen hos s k kompenserade
schizofrenier och hos starkt schizoida (uborder-line") individer.
Paranoida personer lper stor risk fr att efter LSD-upplevelsen
74

frlora realitetskontakten. Sedan LSD-miss bruket 1 Amerika satt


fart, har ett antal kemiska "messias-gestalter" brjat upptrda.
Paranolda mnniskor lper ocks stor risk att skada sig under
LSD-pverkan,och ddsfall har intrffat nr de kastat sig ut
frn fnster i tron att de kunnat flyga, En depression kan fr
svras s att patienten behver skyddas. ngsliga och ngestfyll
da personer kan rka i panik under eller efter LSD-sessionen.
Hysteroida, depressiva och jag-svaga personlighetstyper liksom
individer,som stller sig mycket tvekande infr att deltaga i
LSD-experiment, br uteslutas frn detsamma. Ehuru personer med
leverskador av skerhetsskl ej br belastas med LSD, har man hos
en serie alkoholister, varav mnga hade cirrhos, ej funnit ngra
ovanliga biverkningar (77), Skrast r att utesluta varje person
med psykisk sjukdom eller personlighetsstrning vid experimentella
underskningar med LSD. Omvnt torde sdana personer, som i intel
lektuellt hnseende r normalbegvade eller drver, r emotionellt
stabila, ger en viss grad av sjlvknnedom och som har klarat av
nederlag, frustrationer o dyl och lrt av dem, lpa minsta risken
att skadas av LSD-upplevelser ( 28 ). Se vidare Vangaard (3 73 ).

6 .6 . Socialmedicinska aspekter p okontrollerat bnuk och missbruk


m m w w m m u . 3. w^ n .rjaarr M.J1 1, ^m t m m m m imitasrj m i ,..a mjsms/mmi^mtmm r - u n i m j

Som nyss ptalats, frefaller incidensen fr psykologisk vanebildning


vid bruk av hallucinogener stiga i takt med det (allt kande) totala
antalet individer, som prvat LSD och liknande preparat. Emellertid r
LSD effekter, av sdan art, att risken fr ptaglig psykisk habituering
kan frmodas vara relativt begrnsad till psykiskt och socialt instabi-
la personer i en kategori, sen r trngre n den som uppvisar psyko-
socialt beroende av cannabis Hos. gravt LSD-disponerade individer, tor
de den mest vanliga och kanske mest betydelsefulla komplikationen - som
crcks pminner om den man ser vid narkomanier av vanligt slag - vara
det "dyssooiala" beteendet. Den av LSD psykiskt beroende tappar gractVis'
intresset fr sociala och yttre ml ssom studier, yrke, familj - kanske
ven fr militra ml och aktiviteter Han blir "lotustare", eller enk
lare uttryckt "kommer p driven", enbart intresserad av att fortstta
LSD-upplevelsema Det antyds ocks att ett lngvarigt och mer regel
bundet LSD bruk kan medfra en subtil och gradvis skeende frndring
av vrderingar och attityder, dels i riktning mot ett strre intresse
fr tronscendentala upplevelser, och dels med subtila megalmana fre
stllningar koncentrerade kring LSDupplevelserna och onyanserad,pro
paganda fr dessa. I detta sammanhang framhller Downing ( 103):
Tile euphoria and detachment that so commonly follow frequent use of the
drug aeen to be habit to people who' take the drug every week or two* The
person who shows this euphoria as a result of repeated use of the drug
nay intellectually anticipate future problems but not be sufficiently
concerned about then to act on the information To the observer it seens
that the drug experience sufficiently reduces general anxiety and custom
ary learned unconscious defense mechanisms to: require conscious defense*
Itt is as if the drug dissolves both realistic and neurotic fear and an
xiety of life

Missbruket av hallucinogener har i mycket karaktr av en epidemisk vogue,


och har i vissa grupper blivit institutionaliserad Det finns en kultt
kring LSD med funktionrer, mytologi, vrderingar, eget slangsprk - ofta
poetiskt och expressivt - och en tydlig gruppbildning Timothy Deary har,
med - avsiktlig eller oavsiktlig - hjlp av t e den framlidne Aldous Hux
ley, samhllskritikern William Burroughs, filosefen Alan Watts, beatnik-
frfattaren Allen Ginsberg, frt en skicklig propaganda fr gemene mans
anvndning av LSD fr kade metafysiska, estetiska, och inte minst sensu
ella insikter och erfarenheter Deary har under senare r frn en privat
- och till synes ekonomiskt vlunderstdd - plattform kommit att bli den
frmste ledaren fr "the Psychedelic Drug Movement Denma beskrivs, av
Masters & Houston (253) som a 'movement' in which erahhlors: end
thinkers of some eminence find themselves marching more or: less i n step
with such diverse elements as artists, clergymen, beatniks, and a host of
youthful adherents whose motives range from a frivolous quest for kicks
to a high-minded search for union with deity. The Movement might be de
fined as consisting of the uncounted thousands of persons who make occa
sional use of psychedelic drugs 'illicitly' and who insist upon the recti
tude and value of what they are doing. Thus, we have the ironic situa
tion that while almost all therapeutic and experimental work has been
made impossible, there is a growing Drug Movement and a flourishing psy
chedelic Black Market supplying just those persons who use the drugs under
conditions least likely to prove of real benefit to anyone.

LSD kan som en frg-, lukt- och smakls vtska impregnera t e sockerbitar
eller lskpappersbitar, som sedan sljes. Givetvis vet ingen vare sig ren
heten eller styrkan av den dos (om ngon), som en bit innehller. En
vanlig doskvantitet uppges dock vara 200-250 mikrogram. Teoretiskt kan en
nsduk impregneras med 100000 dylika doser, en inkomstbringande och ltt
smuggelbar nsduk. Hrtill kommer mjligheterna till en praktiskt taget
riskfri insmuggling via iuftpostfrsndelser eller brev Det enorma pro
fittrycket mste rimligtvis bidra till spridningen LSD uppges dessutom
kunna syntetiseras utan strre svrighet (138). Pr ngot r sedan grep
polisen i los Angeles en yngling, som i sin bostad framstllde 1SD i en
mngd av ca en miljon doser per nnadS ( 83 )

Sjlvfallet har de juridiska aspekterna p dessa problem kommit att aktua


liseras. ( 42 , 120 , 238). I USA klassificeras LSD som "invef tigational
drug , inte som nareotie , och lag om olaga innehav finns numera* P g a
den ringa svrigheten att illegalt syntetisera LSD har man odes licen-*
serat lysergsyran (138).

Det' nu florerande cannabis-nissbruket kan fmodas innebra en kad


risk fr nissbruk av LSD, Dels tyeks cannabis-frsljare nunera ven
inkludera LSD i sitt varulager, dels torde f- n de connabis-intresserade
ungdonarna tillhra sanna psyko-aociala grupp, son tenderar att fasci
neras av LSD, Efterson den indiska hanpan r en svag psykedelisk drog,
kan ven den son har erfarenheter av dess effekter tnkas bli lttare
entusiasnerad fr att prva LSD under ogynnsanna och icke-sonktionera-
de betingelser.

Orsakerna till nissbruket avhallucinogena preparat r skert nnga


utver drogeffekterna per se, och utver svarta-brsaktiviteten. Fre
stllningen on LSD notsvarar ypperligt nskningar on en nagisk, sjls-
frndrande lyckodrog. Det torde ocks vara viktigt att attityder kring
LSD konnit att f socialpsykologisk funktion i gruppnotsttningar ned
ideologisk och sanhllspolitisk innebrd. Under 1960-talet har en pro
test not det anerikanska sanhllet blivit allt tydligare bland aneri-
kansk ungdon. I denna generationsrevolt ingr fruton nisstro not den
ldre generationen ("Don't trust anybody over thirtyl") nnga hetero
gena elenent; beropande av alienationen; pacifisnj intresse fr ster
lndsk nystik och vrldsfrnvndhet (fr a i forn av Zen-buddhisn) son
kontrast till kapitalistisk standardjkt och konkurrensanda; beatnik-
attityder; ett hvdande av individualisn, spontanitet, sensualisn, n n.
7. IMPLIKATIONERjOOH ^APPLIKATIONER

7.1 . Bej^repjDejt ^no^ellpsjkos^'1


7.1 .1 . Allnnt
Tidigare har kunnat konstateras, att de analogier son dragits
nellan LSL-induceradsnodellpsykoser och schizofreniernas psyko-
patalogi ofta varit overtnkta och prenatura. Visserligen kan
nan peka p flera genensanna drag sson proprioceptiva halluci
nationer, vanfrestllningar- , abnorna kroppssensationer, deper-
sonalisation, derealisation, tids- och runsfrvrngningar, sant
andra avvikelser frn nornalt nedvetandetillstnd, Studiet av
dessa fenonen har onekligen belyst aspekter av den psykotiska
upplevelsen (l58)o Men santidigt uppvisar inte LSL-intoxikatio-
nen de fr schizolfena s karakteristiska auditiva hallucinatio
nerna (114, 245), Just detta faktun behver dock ej verbetonas,
efterson nan fraodar att de LSD-betingade visuella hallucinatio
nerna beror p en specifik drogaffinitetCV/idare har fljande
psykosfrnnande kvaliteter hos LSD-pverkan nnnts: frnvaro av ut
prglad autisnj det intakta nedvetandet och den intakta realitets-
orteteringenj sant fr a betydelsen av den starkt frhjda suggesti-
biliteten och d m e d av "extra-drug" variabler (39). Man br dock
starkt betona den psykos frebyggande effekten av att fpp varit ned_-
vetna_ on LSL-ingiften och hrigenon frberedap dess resultat
Le i sanband ned nissbruk rapporterade schizofreniliknande tillstn
den har i vissa fall gllt personer, son ovetande ftt LSLl

Senare rs forskning ned Litran- och Sernylinducerade nodellpsyko


ser har pvisat nycket stora likheter ned de prinra synptonen p
schizofreni (loi , 212, 239>, Lessa fynd frtjnar onekligen att uppnrk-
sannas, efterson nan hr kan sknja en ny approach - utforskning av
acetylkolinets roll i dessa sannanhang, Frgan on p vilket stt, och
i vilken grad det freligger ett klart sanband nellan hallucinogen-
inducerade nodellpsykoser och "funktionella" psykoser, str sledes
fortfarande ppen. Sannolikt r, att nan i frantiden konner att nr-
na sig problenets lsning frnst p basis av biokeniska och neurofysio-
logiska underskningar. I det fljande konner vissa data angende hallu
cinogenernas netabolisn och interrelationer ned katekolaniner och sero
tonin att berras.

Mastera & Houston sunnerar den psykotoninetiska fasen inon LSL-forsk-


hmgen:
"The widely held belief that "LSL nakes you crazy' is prinarily
derived iron both nedical and lay nisinterpretation of the psychiat
ric hypotheses that the 'hallucinogenic 'drug-state is
or psychotoninetic one, resenbling of not identical with schizophrenia..
That almost any LSD subject nay experience, under certain condi
tions, a transient psychosis or psychosis-like state, is a fact.
However, it is also a fact that a 'psychosis' rarely ever will
occur in a reasonably healthy subject who has not been led to
expect it and who has not been exposed to stresses precipitating
the 'psychotic' episode. Hot LSD, but mishandling of the session,
is with few exceptions the key factor when a normal subject ex
periences an LSD 'psychosis'that was not intentionally brought
about. As this has cone to be generally understood, and as session-
guiding techniques have improved, the occurence of drug-state
'psychosis' has diminished accordingly." ( 253 )

Betrffande litteratur ver "nodellpsykoser" och dessas, relationer


till schizofreni - 3. -c133 152-155, 173, 213, 250 , 272-289, 318.

7.1.2. Katekolamin teorier


M
Den molekulra strukturlikheten mellan meskalin och adrenalin,
son upptcktes redan r 19 19 , gav upphov till hypoteser om att
det initiala, exeiterade schizofrenitillstndet kunde tnkas vara
frorsakat av ngon 'M-substans*, d v s en neskalinliknande endo-
gen netabolit. Fljden blev en lngvarig diskussion om relationen
mellan nodellpsykoser och schizofreni, och det var frst r 1951
son Osmond och Snythies (79 ) fste uppmrksamheten vid 'the diffe
rence between a transient, artificially induced, experimental state
in a volunteer under laboratory conditions and the prolonged, insi
dious, creeping illness in an unsuspecting victim whose mental life
progressively atrophied'. Dessa forskare sammankopplade den tidigare
iakttagna likheten mellan meskalin och adrenalin ned den likaledes
tidigare observerade likheten mellan schizofreni och neskalin-'psyko
ser'. Tanken var, att man borde kunna finna ngra nedbrytningsproduk-
** ter av adrenalin, vilkas aktiviteter skulle ligga nrmare adrenali
nets n meskalinets. De underskte frst adrenochrome (153), och se
nare adrenolutin (L54 , 155 , 281 ). De positiva resultaten hrvidlag
ti
ledde till att offer 1 957 framlade hypotesen, att adrenalin och mes
kalin kunde tjnstgra som precursors till indolsubstanser ( 156).
Rinkel ( 303) frskte verifiera de fregende adrenochromefrsken
med semicarbazone, en mer stabil adrenochromevariant, men iakttog ej
ngra psykotomimetiska effekter. Flera andra frsk med adrenochrome
har ocks varit framgngslsa. Problemet tycks hrstamma frn svrig
heter med syntesen av bde adrenochroms och adrenolutin, samt att det
tycks vara ngot specifikt med den instabila molekyl, som Osmond et
al arbetat med (se t e 214 ) Bnellertid har Hoffer et al 0-57 ) kun
nat visa,att serum frn sehizofrena patienter omvandlar adrenalin
till adrenolutin, vilket utgr den biprodukt, son Leach & Heath ll4 )
tidigare hade observerat, men ej kunnat identifiera. Heath (149) har .
f isolerat en protein fraktion frn schizofrert-serun, vilken fram
kallade schizoida symptom hos normala individer. Han kallade denna
fraktion 'taraxein' och antog att den utgjorde n alfa globulin.
I Sverige har Mrtens et al (269) jnfrt taraxein ned ISD och
neskalin, och funnit att taraxein-reaktionen uppvisade de fles
ta likheterna ned tidig schizofreni (t e ngest, katastrofkns
lor, tankeblockeringar, perseverationer, anbivalens, depersona-
lisation).

Osnond (282) r trots de notsgelsefulla resultaten ned adreno-


chrone nycket frhoppningsfull infr tanken att vi nunera kon-
nit "one step closer to the possibility of finding behind the
psychological psychosis of schizophrenia, a definable, specific,
pathological, sonatic schizophrenia. There is growing evidence
of an apparently specific defect of netabolisn, and although it
is too soon to be sure exactly what this defect nay be, it seens
closely connected with the netabolisn of adrenaline or its pre
cursors". Till frdel fr hypotesen on en avvikande adrenalin-
netabolisn talar ngra frska fynd av 3,4-dinetoxyfenyletylani-
ner (se t e 364), son gjorts i urin hos schizofrena patienter.
I stort sett r dock katekolaninteorier ej lngre s populra,
efterson bl a: 1 ) avlgsnandet av binjurarna ej har ngon posi
tiv effekt vid schizofrenier, 2) netabolisnen av radioaktivt ad
renalin i stort r densanna fr nornala son schizofrena indivi
der, 3) adrenochrone ej r en etablerad hallucinogen, 4 ) patien
ter ned stort verskott av katekolaniner ej freter ngra schizo
frena synpton.

7.1 .3. ILerotonin te_orier_


Relationen nellan ISD och serotonin har gett upphov till hypote
sen,att schizofreni orsakas av en inbalans i serotoninets neta
bolisn, s att excitering och hallucinationer resulterar frn
ett verskott av serotonin i vissa hjrnregioner, sedan depres
sion och katatona tillstnd uppkonner genon en serotoninbrist.
Denna teori uppstod ursprungligen genon Gaddun's (129 ) observa
tion av ISD antiserotonin effekt p glatt nuskulatur. Welsh (384)
visade att hjrtats accelerationsnerv - vilken medieras keniskt
av serotonin - inhiberades av ISD. Gaddum et al (130 ) pvisade
en perifer antagonisn nellan ISD och serotonin hos dggdjur och
undrade on inte denna blockering ven kunde glla CNS: "It is
possible that the serotonin in our brains plays an essential
part in keeping us sane and that the effect of ISD is due on
its inhibitory actionon the 5-HT in the brain". Wolley & Shaw
(395) hvdade att ISD 'konkurrerar' ned serotonin i hjrnan,
d v s att ISD kan i ett visst fysilogiskt frlopp intaga sero
80

toninets plats - konkurrera ut det - utan att drfr kunna


utfra dess funktion, varvid hela systemet gr i 'bakls'.
I denna 'lock-and key' analogi skulle allts LSD ofrmga
att vrida om lset medfra psykiska avvikelser beroende p
ett und_erskott_av 5-HT. Riktigheten i detta har dock senare
starkt betvivlats. Man har nmligen pvisat att t e 2-brom-
LSD (BOL-148), som inte har ngon effekt p de psykiska funk
tionerna, r n mer verksam n LSD som serotonin-inhibitor.

Detta behver dock icke innebra en motsgelse av hypotesen,


enligt fljande resonemang av Barron et al ( 41 ): 'In man
2-bron lysergic acid blocks the mental effects of a subsequent
dose of LSD, and in the heart of a clam it blocks the action
of both LSD and serotonin. Perhaps there are 'keyholes' at the
sites where neurohumors act; in the case of those for seroto
nin it may be that BOL fits the keyhole, blocking the action
of serotonin or LSD without mimicking their effects'.

Vid vissa mentalsjukdomar kan man ven tnka sig ett verjskotjb
av serotoninkoncentrationer, och i en senare underskning (334 )
pvisade Wolley & Shaw en proserotonin verkan, stillvida att
LSD verkade likt serotonin och frhjde 5-HT blodtryckshjande
effekter p bedvade hundar. Costa ( 86 ) fann att LSD kan an
tingen ka eller minska serotonineffekterna, beroende p dess
koncentration. I lga doser faciliterades 5-HT av LSD, vilket
tyder p att ett verskott av serotonin, snarare n ett under
skott, utgr en strande faktor vid mentalsjukdomar.

Teorin att LSD framkallar hallucinogena effekter via ngon in-


teraktion med hjrnans serotonin frefaller allts ohllbar i
sin ursprungliga form. Cm det funnes en genuin antagonism mel
lan LSD och 5-HT skulle t e stora doser serotonin frta LSD
effekterna, vilket dock inte sker enligt Vogt (393). Vogt har
dessutom visat att LSD och 5-HT r antagonister i vissa regio
ner i hjrnan (bulbar reticular formation: aktiveras av 5-HT,
dmpas av LSD; ventero-postero-medial thalamic nucleus: dm
pas av 5-HT, aktiveras av LSD), medan i andra strukturer derae
verkan r synergistisk (venteromedial hypothalamic nucleus:
dmpas av 5-HT, vilket frstrks ytterligare av LSD). Hennes
slutsats var att "the antagonistic effects of 5-HT (sedation)
and LSD (arousal) on behavior depend on selective sensitization
or inhibition of a characteristic group of centres by each drug
and not on simple interaction by competition for the same recep-
81.

tors in the brain . Denna slutsats stds av resultatet frn


(324) och (277)) dr aan ocks pvisat att LSD har konplexa
interaktioner aed serotonin i olika delar av hjrnan. - Sero-
toninets betydelse i saaband aed psykostillstnd r sledes
fortfarande oklar. Fr en nraare diskussion hrav, se Wolleys
nonografi frn 1962 (396).

Betrffande litteratur involverande serotonin - se t e 86-88, 123, 124,

130, 248, 277, 316, 324, 334,384, 393, 395, 401.

7.2. Modifikation_av_hallucinogeneffekter

7.2.1. Antagonism
Mayer-Gross har visat, att de perceptuella frndringarna redu
ceras nr blodsockret verstiger 200 aikrogram procent. ven niko
tinsyra verkar antagonistiskt. Den mest verksamma antidoten utgrs
dock av klorjDrOTia.zin_(intramuskulrt) och liknande fentiazinderi-
vat. Se vidare t e 267, 280, 290.

Reducering av LSD*-effekter medelst ieke-farmakologiska metoder,


ssom sensory deprivation och hypnos, beskrives nrmare i avsnit
ten 7.4.1.3., 7.5.3. sant 7.5.4.

7.2.2. Tolerans

Man har vid flera underskningar kunnat pvisa en t_ol_erans_, s


tillvida att samma kvantitet LSD frlorar sin potens - subjektivf
och fysiologiskt - efter 4 dagars successivt bruk, Till skillnad
frn t e cannabis, utbildas slunda en mycket snabb tolerans vid
LSD, vilket man tidigare trott skulle innebra ett inbyggt skydd
gentmot excessivt missbruk. Toleransbildningen kan dock kring
gs genom kning av dosniverna, Oohen (28) nmner en kronisk
LSD-missbrukare som kontinuerligt tog LSD enligt fljande schema:
Dag I: 1 kapsel 250 mikrogram; dag II: 2 stycken; dag III: 4
stycken; dag IV; 8 stycken; dag V: 16 stycken (4 .000 mikrogram.);
dag VI och VII: smn. Efter 3 mnader i s gott aom stndigt LSD-
pverkat tillstnd uppskte han sjlvmant sjukhus fr vrd.

I
Man har ven observerat en s k j-ross^tolerance mellan hallucino
gener ssom LSD, meskalin och psilocybin (se ref 367 fr vidare
referenser). Betrffande antikolinergika, se t e 180

En allmn observation r att schizofrena pverkas mycket mindre


av en standard&os jmfrt med normala personer. Det krvs slunda
mycket hgre doser av LSD, meskalin och psilocybin fr att
inducera en genuin drogpverkan (12, 71 ). Drenot framkallar
en standarddos av Sernyl eller Ditran en mycket kraftig reak
tion hos schizofrena, vilken effekt ofta kvarstr upp till ett
par veckor (212 ).

72 .3. Frstrkning av drogeffekter.


Flera frfattare har rapporterat att JLeverskador tenderar att
frlnga hallucinogeneffekterna. Olika substanser ssom anfeta-
min, antihist aniner__ och s_tryknin har ven visats frstrka LSD--
effekter, liksom mn^eriva_t_ion, strobo^sko^iskjfc ljus samt en kall,
_inkvi_si_t_or_islc jittityd hos frsksledare (se 280 hrom).

7.3. Verkningsmekanismer

Hallucinogenernas "modes of action" r av frsteliga skl nnu


oknda. Teorier saknas emellertid intej ett flertal biokemiska
och neurofyiologiska hypoteser har redan berrts i olika samman
hang (se sid 36 - 41 78-Sl), varfr hr endast vissa komplette
ringar kommer att ges.

Marazzi har pvisat en synaptisk inhibition i cortex (sid 3 9).


Han framhller: "It is now clear that synaptic inhibition can
not only curtail activity but also, through inhibition of inhibi
tory or suppressor pathways, i.e. dysinhibition, can increase
activity or set off 'release phenomenon"' (247 ). Aven i retikulra
systemet har Marazzi pvisat en synaptisk inhibition. Enligt honom
verkar LSD sledes hmmande p sdana centrencephala circuits, vil
ka normalt har en filtrerande och hmmande aktion p inkommande sti
muli,

Sidney Cohen ( 82) har versatt Marazzis teori i dynamiska termer


och tnker sig att dessa centrencephala circuits hmmar de psykiska
primrprocesserna och skyddar egot i hotande situationer och vid
psykisk stress. En LSD-inducerad inhibition av denna normalt fre
kommande skyddsmekanism skulle sledes luckra upp ego-grnserna och
de psykologiska frsvarsmekanismerna: "The waking, sane state can be
thought of as an inhibitor of a more primal, fantasy, dreamlike con
dition which re-emerges when vigilance is reduced, as in sleep, with
LSD, sensory deprivation or on certain other occasions. In this pri
mal psychological state underlyihg rational consciousness the bounda
ries of the self are diffused, and the learned, imposed meanings of
objects are altered to a point where objects have no significance
except for themselves. Colours become, by loss of inhibitory in
fluence, more saturated and brilliant ... Cohen tnker sig att
den normala inhibitoriska aktiviteten i CNS r ndvndig, fr att
individen skall kunna analysera sinnesdata och kunna orientera
sig i tid och rum. Om inte majoriteten av mer ovsentlig sidoin-
formation undertrycktes p ngot stt, skulle hjrnan mycket
snart frlora sin ... coding, sorting and evaluating capacity.
Overloading the system is avoided by quenching most of the in**
coming sensations. Life, limb and sanity are preserved by the
discriminate rejection and sorting of sensory experience (82 ).

Denna disinhibitions-teori delas f ay flera andra LSD-forkkare.


Som ett exempel kan nmnas fljande uttalande av Savage & Stolaroff
(32l):
"Contrary to the belief of many investigators, the hallucinogens do
not produce experiences but inhibit repressive mechanisms that ordi
narily operate, and simply allow'subjects to explore the contents
of their own minds. Som tidigare antytts (se 3.4.), frmodar man
att det rei^ikul_ra_s;st_emet_ i hjmstammen svarar fr denna selek
tiva filtreringsmekanism; man stder sig hrvidlag p diverse neuro-
fysiologiska experiment dr bl a graden av "attention" gentemot
teststinuli har varierats, Enlig; Chase ( 69 ) tyder dessa frsk p
att ,f... the reticular formation exerts a t_onic_ inhijDii^ory_actiyit^r
which serves to filter patterns of afferent activity at all synaptic
stages, and in some cases, at the receptor directly .

ElektrofysjhLogiska betingningsexperinent har visat att betingad


fram-
stimulus (cs) och obetingad d:o (UCS) kallar olikartade responses
i neocortex, medan dremot en dylik differentiering ej kan iaktta
gas i hippocampus och andra limbiska (och retikulra) strukturer.
I en avoidance-betingningssituation avtar den elektriska aktivite
ten i limbiska systemet (till skillnad frn neocortex) nr djuren
vl etablerat det betingade svaret. Samtidigt hrmed avtar tecknen
p fruktan, vilket tyder p att ju mer "emotionalitet ett stimulus
framkallar, desto strre aktivitet i limbiska strukturer. Bridger
( 5 9 ) har tagit fasta p dessa fynd och underskt neskalinets effekt
p betingade reflexer hos hund och katt. Han fann att djuren under
meskalin reagerade p CS som om det vore UCS "In addition, mesca
line produced a prolonged resistance to extinction of the classical
conditioned reflex but promoted the extinction of the conditioned
avoidance response ...
84 -

These animal experiments support the basic neurophysiological


hypothesis that was postulated: Mescaline inhibits neocortex,
the function of which it is to discriminate between the CS and
the UCS, while it activated the limbic system, which does not
discriminate between them. The animals therefore responded to
the CS buzzer as if it was identical to the UCS electric shock .

Bridger framhller nu att relationen CS - UCS r analog med rela


tionen symbol - objekt, vilken ju knnetecknar mnskligt tnkande.
("Normally the dog does not confuse the bell with the food nor
does man confuse his ideas with his percepts of reality"). Med
ledning av ovanstende postulerar han slunda, att distinktionen
mellan symbol och symboliserat objekt bestmmes av balansen mel
lan neocortikal och limbisk aktivitet:
"The more affectively charged an experience the greater the limbic .
system activity and the closer the bond between the symbol and the
object symbolized. Neocortical inhibition will also decrease the
distinction between the symbol and the object symbolized ... and
will shift the level of thinking from abstract symbols toward con
crete signals".
Denna omsvngning till primr-process tnkande intrffar emellertid
ej enbart under hallucinogen-pverkan utan ven vid vissa andra
"altered states of awareness". Bridger anfr slunda sammanfatt
ningsvis :
"Sensory and sleep deprivation, hallucinogenic drug action, and
drowsiness and dreaming all appear to be correlated with a tendency
toward neocortical inhibition and linbicsystem excitation" ( 59 ).

- I detta sammanhang kan nmnas, att Green (L4) funnit att drm
tiden kar under ntter d LSD administrerats (300 mikrogram) jm
frt med non-LSD-ntter.

7.4. Psykoterapeutiska applikationer

7.4.1. Metodologiska aspekter

Som tidigare framhllits, anvndes LSD numera huvudsakligen fr


att bota mentala abnormiteter snarare n fr att framkalla dylika (225)
Hrvid har psykoterapeuter anvnt tv olika tillvgagngsstt. Vid
den s k psykolytiska tekniken brukas LSD periodiskt i sm doser
(50 - 1 5 0 mikrogram) som ett hjlpmedel vid konventionell (verbal)
psykoterapi. Vid den andra metodiken, den psykedeliska, anvndes
LSD i en enstaka eller ngra f sessioner med hga doser (200 -
800 mikrogram); tonvikten ligger hr p interaktionen mellan pa
tient och sjlva preparatet, utan ngra systematiserade inslag
av traditionell terapi. Denna senare teknik lgger allts strre
vikt vid LSD unika egenskaper , nmligen dess vrde ssom ett
medel att underltta personlighetsutveckling och sjlvfrverk
ligande. Snarare n att avlgsna emotionella symptom, r syfte
mlet med den psykedeliska upplevelsen en reorganisation av in
dividens vrderingar och hela livssyn. Kort sagt, den psykoly-
tiska metoden r huvudsakligen "illness-oriented", nedan den psy
kedeliska r "health or growth-oriented" (263)*

ven en tredje metodik har under de senaste ren brjat anvndas.


Vid denna sk hypnodeliska terapi anvndes moderata LSD-doser i
kombination med hypnos och konventionell psykoterapi. Man har hr
vid funnit hypnotism vara en vrdefull metod fr att strukturera
och kontrollera LSD-reaktionen.

7.4.1 .1 . Psykolytisk terapi

Den psykolytiska metoden anvndes frmst i Europa. Hrvid har sr


skilt jDsyk oan alyt.is.kt_ orienterade terapeuter anvnt LSD fr att in
tensifiera och underltta vissa element i den analytiska processen.
Den stora skillnaden mellan psykolytisk och psykoanalytisk terapi
anges best i den strre snabbhet, med vilken djupt omedvetet mate
rial kan bringas till ytan med LSD som "katalysator". Patientens
frsvarsmgkanismer mjukas upp, terkallandet av frtrngda minnen
underlttas , liksom frmgan till terupplevelse och emotionell av
reaktion. Till skillnad frn tidigare frsk att underltta psykoana
lys med hjlp av hypnos, erbjuder den psykolytiska tekniken en mycket
strre mjlighet fr patienten att p ett medyetet_j?1an f kontakt
med sina impulser. Med std och hjlp frn terapeuten, som f kn
ner patienten vl frn tidigare analyssessioner utan LSD, kan speci
fika problem tas upp, vilka tidigare varit alltfr svrtkomliga. I-
bland mste dock patienten tvingas att penetrera sina symboliska vi
sioner $ vid andra tillfllen mste han f hjlp att g igenom en kris,
som hotar att disorganisera honom. Interaktionen mellan patient och
terapeut intensifieras hrvid ufta - ngot som kan vara av bestende
vrde ven vid efterfljande terapisessioner utan LSD.(l5, 18, 90).

Vanligtvis ges LSD en eller tv gnger i veckan, varvid dosnivn kas


efterhand. Mellan LSD-sessionerna bearbetar man det material son kom
mit fram. Hela behandlingsprogrammet brukar vara mellan 8 veckor upp
till flera mnader. Sjlva LSD-sessionerna genomfres p srskilda
sjukhusavdelningar med hjlp av specialtrnad personal, som tidigare
sjlv tagit LSD. Dmpad belysning, expressiva mlningar, lmplig mu
sik och liknande tgrder har visats vara av vrde fr att intensifi-
no .

era patientens reaktioner. Fr vidare referenser betrffande


den psykolytiska metodiken, se ref 249,309,353, 387.

7.4.1.2. Psykedelisk terapi

Alltsedan Osmond's beskrivning av den psykedeliska upplevelsen


(280 ), har en expansiv utveckling skett, dr man skt maximera
dess psykoterapeutiska aspekter. Trots den korta tid som fr
flutit, kan man urskilja tre stadier inom det psykedeliska forsk
ningsfltet, enligt Hoffer (158).

Frst_a_st_ad_iet_1_ Detta bestr av Osmond's grundlggande arbete,


som utmynnade i en explorativ frsksverksamhet med alkoholister
i Saskatchewan, Kanada. Bl a prvade man hypotesen, att om en te
rapeut ned egna ISD-erfarenheter tog drogen samtidigt med patien
ten, skulle denne f en mer nyanserad och effektiv vgledning ge
nom obehagliga faser i LSD-sessionen. Denna typ av terapi beskrivs
frst av Blewett & Chwelos ( 4 9 ). Dremot gjorde man nnu inga an
strngningar att kontrollera effekten av miljfaktorer. Man arbetade
i vanliga sjukhusrum, dr mnga miljbetingade distraktioner inter
fererade med patientens upplevelser.

Andra stjidiat. De frsta medvetna frsken att beakta miljfakto


rer gjordes av en grupp kanadensare ned A. Hubbard i spetsen (243 )
Dessa anvnde komfortabelt mblerade rum, som var fria frn distra
herande moment. Fr att maximera upplevelsen, anvnde nan ven visu
ella hjlpmedel ssom fotografier av anhrigaj mlningar, konstfre
ml samt vl utvald musik. Denna teknik vidareutvecklades av en grupp
forskare i Kalifornien, vjlka bildade "The International Foundation
for Advanced Study" IF1S vid Menlo Park, Stanford University. Den
na grupp vidgade anvndningen av den psykedeliska tekniken till att
inbegripa generella beteendeproblem och neuroser (145, 262, 319, 337
336). 1961 inleddes slunda ett strre kliniskt projekt dr speciella
behandlingsavdelningar fr psykedelisk terapi inrttades. Man arbetade
utifrn den grundhypotesen, att signifikanta frndringar skulle fre
komma lngs tre dimensioner; vrderingar och trosfrestllningar, per
sonlighetsstruktur sant faktiskt beteende. Enligt Savage et al (322;);
"More specifically, it was hypothesized that a profound psychedelic
experiehce tends to be followed by a major reorientation of one's
value system and life outlook. It was further hypothesized that this
change in basic beliefs would in terns be followed by slower altera
tions in personality as well as changes in modal behavior patterns".
i.rdJLe_ sl.a^.i.b^. Det nuvarande stadiet av seris psykedelisk forsk
ning exemplifieras bst av Sanford Unger's kritiska och noggranna
arbeten (367, 3 68). Vidare har IFAS-gruppen nyligen (i 965) reorgani
serats, varvid ett "Institute for Psychedelic Research" upprttats
vid San Fransisco State College, I de tv frsta explorativa stadier
na anvndes ej double-blind tekniken fr att utvrdera effektiviteten
av den psykedeliska terapin, ett frhllande son dock nunera korrige
rats (106). Dessuton kunde tidigare forskning genonfras relativt
ostrt, efterson svl de flesta psykiatriker son den stora allnn-
heten nnu var okunniga on dessa nya strmningar. I det nuvarande
skedet har dock en utveckling av den serisa LSD-forskningen avse
vrt frsvrats genon bl a det illegala nissbruket och den allnnna
LSD-hysterin (83, 29).

Vanligtvis inleds den psykedeliska terapin ned en intensiv frberedelse


period under loppet av ngra veckor. Hrvid diskuteras ingende pati
entens egna problem och livsnl, samtidigt son nan informerar on olika
aspekter av LSD-upplevelsen. Fruton att nan sker ge patienten en
grundlggande tillit visavi hela processen sant medverkande terapeuter,
lggs stor vikt vid att f patienten att begrunda sin egen viljefr-
nga att ge upp gamla begrepp och frutfattade neningar. Sherwood et
al (3 37):
"Willingness to surrender to the experience, not limiting it by
expectations, preconceptiors, and evaluations, and to face honestly
any new insights, whether or not they are in accord with what he nay
have previously believed about himself or others, is an attitude and
an ability which can be developed over weeks or nonths preceding the
treatment session day".

Vissa terapeuter (322,337) lter stundtals patienten inhalera en bland


ning av 30 % koldioxid och 70 % syre ad modun Meduna (258), Detta hjl
per honom att "praktisera" den erforderliga sjlvuppgivelsen infr drog
effekterna, samtidigt son terapeuten, genon att observera patientens re
aktioner, kan f en uppfattning om dennes karakteristiska frsvarsstruk
tur.

Den egentliga LSD-behandlingen genomfres p speciella sjukhusavdel


ningar under liknande niljbetingelser son vid den psykolytiska meto
den. Till skillnad frn denna, sker nan ned hjlp av massiva LSD-do-
ser att franskapa en unik, transcendental upplevelse, som r s djup
gende och impressiv, att den frndrar patientens egna vrderingar
on sitt tidigare liv. Enligt vissa frfattare anses en inj^rjmuskulr
adninistrering vara att fredra, efterson effekterna d intrder snab
bare (inon ngra minuter), varvid den provocerande vntetiden kan re
duceras. Enligt Alnaes (26 ):
"This method uses the sane therapeutic strategy in intravenous
insulintreatnent, the patient being 'taken by surprise'and the
resistance broken down more easily. We start with high doses be
cause a gradual increase seems to be less facilitating for the
psychedelic experience, and the patient, with the graduated me
thod, learns to persist in maintaining control of the situation
and thus resists successfully the potentials of the experience".

Sjlva LSD-sessionen kan pg frn 10 till 16 timmar, ^ed hn


syn till de intensiva reaktioner son fljer p de hga doserna,
br terapeuten vara srskilt trnad att leda denna typ av terapi.
Hri infrsts t e kravet p att terapeuten sjlv - bl a av etiska,
humana och tekniska skl - br ha upplevt LSD-pverkan innan han
startar egen terapiverksamhet (82, 158, 188, 253).
Sherwood framhller vidare:
"It will be noted that an outstanding characteristic of this
method of therapy is that it places major responsibility clearly
on the patient and tends to discourage any sort of long-term
dependency or transference relationship with the therapist. The
therapist is not called upon to analyze or to interpret except
in a most minimal sense. The subject is encouraged to discover
that His own resources are more than adequate to his needs, and
the therapist's function is to provide support and guide him to
ward discovery" (337 ).

7.4.1.3. Hypnodelisk terapi

Denna metodik har utarbetats av Ludwig & Levine vid Lexington,


ett amerikanskt specialsjukhus fr narkomaner (228). Dessa forska
re grundade sin id om LSD-behandling av narkomaner p incitament
av Rosenberg respektive Isbell, vilka tidigare iakttagit att
"... some patients who received LSD in a double blind pharmaco
logical study and in some psychotomimetic drug studie (no thera-
pautic intent involved) spontaneously claimed to have changed their
views and outlook toward life as a result of the experience".
Denna grupp narkomaner utgjorde dock endast en liten fraktion av
totala antalet patiehter som ftt LSD. Fr att maximera de psyko
terapeutiska effekterna, infrde Ludwig & Levine hypnos som en
metod att modifiera LSD-upplevelsen och strukturera den fr tera
peutiska ndaml.

Vid denna s k hyjnodeliska behandlingsteknik ges LSD oralt i doser


om 2 mikrogram/kg kroppsvikt, varefter man efter ngra
minuter genomfr en hypnosinduktion ("high eye fixation") under
ca 45 minuter, d v s fram till dess LSD-effektema brjar intrda.
"Thus, the hypnosis and LSD effects are brought on together in a
very smooth and natural sequence. Technically, this seemed to be
a much more efficient way of producing the 'hypnodelic state' than
by first allowing the LSD state to develop and then trying to super
impose a hypnotic trance. Many of the experiental aspects of the
LSD experience seen to be quite sinilar to the hypnotic experience,
and this is taken advantage of in using the hypiodelic technique"
(228).

Nr sedan patienten bde r hypnotiserad och under LSD-pverkan,


fortstter terapeuten ned en intensiv psykoterapi av traditionell
art. Hela sessionen pgr ca 2gtill 3 tinnar$ vid
tienten suggestioner on att fortstta tnka p och bearbeta sina
problen, sant att komna ihg allt son intrffat under sessionen.

En pilot-studie ned 12 "narcotic drug addicts" genomfrdes 1963


ned positiva resultat:
"It appeared that hypnosis could be readily used to control,
modify, and direct the LSD experience. Many of the patients nade
dramatic clains of therapeutic benefit, expressed a strong con
viction that they should remain abstinent, professed narked
synpton relief, and claimed to have a new lease or outlook on
life." (226).

I en senare underskning ned 70 narkomaner - denna gng ned kon


trollbetingelser - fann nan att en konbination av LSD + hypnos +
psykoterapi ("Hypnodelic therapy") var signifikant verlgsen and
ra behandlingsmetoder sson "Psychedelic therapy" (LSD + psykotera
pi), "Delic therapy" (enbart LSD), "Hynotherapy" (hypnos + psyko
terapi) sant enbart psykoterapi (241 ). Dessuton frankallades en
signifikant strre "alternation in consciousness" under den hypno-
deliska terapisessionen jnfrt ned ngon av de vriga ntoderna
(227 ). HuruVida det freligger ett kausalt samband mellan graden
av frndrat medvetandetillstnd och graden av terapeutisk frnd-
\

ring vet nan nnu fga on.

I Norge har Alnaes ( 26) kombinerat psykedelisk terapi ned autogen


trning (en form av sjlvhypnos, se ref 329 ) sant i vissa fall ned
hypnos och posthypnotiska suggestioner. P s stt har han kunnat
minska ned de stora dosniver, son annars krvts fr att patienten
skall n fram till det s k "ego-death" stadiet (27 ).

7.4.2. Medicinska anvndningsomrden


Den psykoterapeutiska applikation av hallucinogena substanser har
tilldragit sig ett allt strre intresse svl i Europa son i Nord
amerika. Eftersom hittills ver 300 terapeutiska LSD-studier har
rapporterats, koraner hr endast de mest framtrdande och konsisten-
ta fynden att summeras. En bibliografi ver LSD och psykoterapi
(tckande ron 1 950-1964) har sammanstllts av Unger ( 369).

Enligt Louria (237) freligger tminstone 6 potentiella medicinska


anvndningsomrden fr LSD:
90

a) Alkholisn: Under de senaste 8 ren har nan i Kanada och


USA rapporterat positiva resultat p svrt kroniska alkoho
lister, ofta t o n efter en engngsadninistration av en psy-
kedelisk dos LSD(72,182,243,278,546,2$7.)Procenten "narkant fr
bttrade" patienter varierade frn 21 % till nstan 60 % under
en followup period varierande nellan 4 nnader upp till 4 r.
Hoffer (158) har utifrn erfarenheter ned ver 1.000 alkoholis
ter gjort uttalanden on att LSD-metodiken visat sig ujabelt s
effektiv son ngot annat behandlingsprogran. Dessa preliminra
fynd har nedfrt att hlsovrdsmyndigheter i Kanada ej lngre
betraktar LSD-behandling av alkoholism ssom enbart experimen
tell, utan son en etablerad terapeutisk netodik (64 ) Man sak
nar dock nnu vlkontrollerade, "double-blind" underskningar,
varfr de talrika entusiastiska rapporterna betrffande netodens
effektivitet tills vidare br betraktas med reservation.

b) Ps^k^neuroser;: LSD-terapi har befunnits facilitera tillfrisk


nande hos patienter ned de allra flesta former av neurotiska,
psykosomatiska och karaktrsnssiga strningar. Srskilt anmrk
ningsvrt r de positiva resultat som uppntts med patienter, vil
ka tidigare visat sig mycket resistenta not konventionella terapi-
metoder. I synnerhet vid tvngsneuroser har slunda LSD franskapat
en starkt intensifierad kontakt nellan patient och terapeut sant en
nedbrytning av tidigare ogenomtrngliga frsvarsmekanismer (13-15,18-, 34
35,90,158,232,314,373).

c) J3chizofreni_: Fastn schizofreni i allmnhet anses utgra en kon


traindikation fr LSD-behandling, har man enligt preliminra rappor
ter erntt frvnansvrt goda resultat med autistiska barn (45 ,46 ,
126,339).

d) ^eiu^l31a_ato^rnit_et_er_; I ett mindre antal fall av impotens och


frigiditet har LSD visat sig vrdefullt, liksom vid homosexualitet.
Detta terapionrde r dock nnu till strsta delen outforskat.(13 ,3 7 ,233 ).
Constance A. Newland har i boken "Myself and I" ( 275 ) givit en liv
full redogrelse fr frloppet av en freudianskt inriktad LSD-behand
ling, som hon sjlv genomgick och vilken upphvde hennes frigiditet.

e) P_syk_opa_ti_ och krj^mj^na^l^it^et^ Vid en behandlingsserie frbttrades


14 av 21 psykopater efter LSD-terapi, men ven hr r data alltfr
knappa fr att tillta ngra skra slutsatser ( 30 ).
91 .

f) m^rjttil^lsjfcnd^ LSD frefaller ppna en ny mjlighet att er


stta de konventionella smrtlindrande preparaten av norfintyp,
utan att man hrfr utstter patienten fr ngon tillvnjnings
risk (narkomani). Slunda har Kast (191,193) studerat LSD anal-
getiska effekter p ca 300 patienter med intensiva smrtor, var
av flertalet befann sig i sista stadiet av terminal cancer. Han
jmfrde 2 mg morfin (alternativt 100 mg neperidin) ned 100 mikro
gram LSD och studerade patienterna under 20-ninuters intervall. Det
genomsnittliga antalet smrtfria 20-ninuters perioder utgjorde 5,7
fr neperidin, 8,4 fr morfin sant 95,6 (dvs 32 timmar) fr LSD.
I ett fall varade smrtlindringen upp till 13 dygn (192). Bortsett
frn denna rent analgetiska effekt, nedfrde ven LSD-upplevelsen
fr dessa patienter, varav flera var medvetna om att de var dende,
en lindring av psykogen ngest och apati. De talade ner ppet om
sin egen nra frestende dd med mycket mindre depression, n vad
man kunde frvnta sig - "I know I'm dying ... but lock at the beau
ty of the Universe . Denna nya attityd gentemot dden varade under
lngre tidsperioder n den analgetiska verkan. Emellertid franled
de sanna psykiska mekanismer, som lindrat smrtan och ddsngesten,
att en del patienter stllde sig tvekande infr att upprepa LSD-
behandlingen. Kast drar dock fljande slutsats: "If the psychic
effects of LSD can be attenuated and the drug made more acceptable
to patients, LSD nay become an important analgesic" (192 ).

Frmodligen skulle en ner intensiv preparation (av psykedelisk ka


raktr) n den Kast gnat sina patienter kunna bidra till en strre
acceptans. Hrtill kommer mjligheten att styra och dnpa de nega
tiva aspekterna av LSD-upplevelsen ned hjlp av hypnos eller ngoh
liknande psykologisk avspnningsnetod (se 7*4*1*3* samt 75*4*.} Sfterson
dessutom en reduktion av snrtupplevelser, antingen indirekt eller
genom direkta analgesi-suggestioner, tillhr ett av de bst etable
rade fynden inom hypnosforskningen, torde goda frutsttningar fin
nas fr att en samtidig applikation av dessa bda terapiformer skul
le vara framgngsrik. En intressant parallell kan dras mellan de po
sitiva resultaten vid hypnosbehandling av s k fantomsmrtor (vid
amputationer); enligt japanska forskare har liknande resultat ven
uppntts med enbart LSD-terapi (190,210 ) nnu saknas dock undersk
ningar, dr man studerat effekten av nt_eraktionen LSD - hypnos p -
patienter med snrta och/eller ddsngest.

I detta sammanhang frtjnar Alperts id betrffande ett "Center


for Dying" att uppmrksammas. Enligt Alpert (20 ):
"... beyond the taboo of sex in our culture is the taboo of
death. ... Why shouldn't there be a place where a person could
cone to die with awareness instead of denial, where the setting,
be it mountain or ocean, would be suitable fr the transforma
tion; where the staff would be trained as guides to help people
with the aid of psychedelics to learn about giving up the ego
and seeing the beauty of the Universe. The individual could have
doctors, if he och she wished, and could die in whichever reli
gious netaphor he night choose. But each person would have a
psychedelic guide in addition. ... somebody suggested that we
expand the concept and call it instead the Center for Dying and
Being Born - and include preparing mothers for conscious natural
childbirth delivery, thus making the new insitution a totally
cyclic one"
Ssom inspirationsklla till denna humana applikation av ISD an
ger Alpert Aldous Huxley's sista roman "n" (175), i vilken Huxley
utopiskt skisserat sin syn p de positiva psykosociala konsekven
serna av en ansvarsmedveten anvndning av psykedeliska substanser.
Enligt uppgift lr Huxley sjlv ha tagit meskalin under sina sista
levnadsdagar.

7.4.3. Psykologiska frklaringsmodeller

Objektiva data saknas nnu rrande de S^kdnani_ska_ faktorer,


son fljer p den psykedeliska LSD-upplevelsen och vilka leder
till de mer lngvariga personlighetsfrndringaraa* Svrigheten
att finna ngon enhetlig princip r uppenbar; mnga terapeuter
har sina egna frklaringsmodeller. Hr kommer allts bara. ngra
exempel att ges:

Ern en psykoanalytisk stndpunkt sges LSD producera


"... regression in the service of the ego, a loss of differentia
tion, a fusion with primitive objects, a release of energy for
creative and artistic purpose. As a result of this experience
the person overcomes his fear of loss of object relations (epi
tomized by his fear of death), and oan develop new and more
mature object relations." (3 2 0 )

En alternativ hypotes har framstllts av Watts (379): under LSD


upplever patienten bde "... the special value of each organism
and its unique character, and also experiences the direct sensa
tion of man -and-the-universe as a singel pattern of behavior."

En tredje hypotes kommer frn Sandison (315): under LSD-pverkan


kommer patienten i kontakt med arketyperna i hans omedvetna, och
hmtar styrka hrur.
Savage et al (320,322) resonerar i fljande terner:
"... the traditional neuroses and character disorders are in
decline, being replaced by what one writer terraed the philosophical
neurosis. The shift night be described as away fron preoccupation
with causes of hunan action (psychic deteminisn) and greater
concern with the personal neanings of hunan conduct ... nany indi
viduals who understand all too well the antecedants of their be
havior still find their conduct lacking in significance and purpose.
The current interest in humanistic psychology, Zen Buddisn, existen
tial psychiatry, and self-realization indicate that the age-old
question, *who an I?' is once more in vogue ... Our conception is
that people live in inauthentic existence, being alienated fron
thenselves and their environnent and further, that illness arises
fron an inability to see neaning in life. LSD, properly adninistra-
ted, provides an encounter which brings a sudden and profound libera
tion or enlightnent, a dranatic freeing of the self fron its habitual
ways of viewing the world, an opportunity to see clearly without
distortion, without a defensive structure which linits and filters
perception. The experience appears to enlarge the psychic horizon and
give a richer neaning to life. It nakes nen conscious of thenselves,
of others, and of their responsibilities."

Andra frklaringsmodeller har givits av bl a Barrios (39 )> Klee ( 200),


Hoffer (158) och Jackson (319)* Se vidare Solomon (349) och Weil.etal(382)

7.4.4. Kritiska synpunkter

De flesta rapporter betrffande LSD terapeutiska effekter har hittills


besttt av subjektiva redogrelser i konbination ned kliniska vrde
ringar ned bristande objektivitet. Det r drfr vrt att notera,
att oberoende forskargrupper i nnga olika lnder erhllit jnfr-
bara resultat (262). Sannolikheten fr en signifikant positiv sned
vridning ninskas dessuton av det faktun, att olika terapeuter upp
ntt gynnsamma resultat trots stora skillnader i underliggande teo
ribyggnader. Dessa inkluderar freudiansk ( 90). jungiansk (91 ),
behavioristisk ( 89 ), existensialistisk (1.70 ) och en nngfald eklek
tiska orienteringar <232 , 327).

En del kritiker har ppekat, att de flesta nya behandlingsmetoder


brukar nedfra en hg initial framgng, son sedemera avtar ned ti
den; de anser att LSD-terapin fortfarande befinner sig i denna ini
tiala period ned frapperande goda resultat, och att denna netodik
s snningon kommer att nta sanna de son alla andra nya behandlihgs-
progran. I detta sammanhang framkastar Barrios ( 39 ) fljande tanke
gng:

"An interesting point to ponder however, is the reasons behind the


initial period of greater success of nost new therapies. Could it
not be due to the great enthusiun and faith in this method that
the innovator passes on to his patient. By having so nuch faith
himself the therapist is more likely to convince the patient that
he will be cured (i.e. the patient is placed in a nore suggestible
94 .

state by the therapist's belief in the method). If so, then it


would only be further support for the contention that suggesti
bility is an important factor in therapy and anything that would
increase it (such as the hallucinogens, for example) should faci
litate therapy."

Den frmsta orsaken till att de allra flesta optimistiska terapi-


rapporter bemtts med skepsis och kritik, ligger dock i de meto^
doliska bristerna, fr a bristen p double-blindteknik och p
tillrckliga uppfljningstider. Sjlvfallet terstr mnga prob
lem att lsa. Inom varje anvndningsomrde mste noggranna veri-
fikationsstudier genomfras p ett tillfredsstllande antal pati
enter. Kriterier p "frbttring" mste noga definieras (kanske
i viss mn ven omvrderasl), faktorer son pverkar behandlings
resultaten (set och setting) mste preciseras, LSD-grupper jm
fras med kontrollgiupper - varvid en tillrckligt lng och ade
kvat uppfljning av fallen mste ske. Det har dock framfrts, att
"extra-drug" faktorer samt de srprglade effekterna av LSD gr
double-blindteknik ned rena placebopreparat delvis omjlig. Man
har i stllet brjat anvnda amfetamin, dietyltryptanin och trs
keldoser av LSD (l06). Sedan 1965 har i USA slunda igngsatts
sju kontrollerade kliniska studier ned medel (2-J- milj kronor r
ligen) frn National Institute of Mental Health (NIMH). En av de
inblandade projektledarna kommenterar:

"Present studies, which hold the potential of proving or disproving


the clinical value of LSD, are still in the 'data collection' phase.
Nevedbthelecs, some workers see 'encouraging trends' with controlled
LSD use. Out of 100 alcoholics who have received either a high or
low dose of LSD in conjunction with a single psychotherapy session,
only about ten have reached the six-month level thus far. Of these,
all but one of the high-dosage patients seem better adjusted - but
all of the low-dosage group have been rated as poor, even while
abstaining." (l06)

7.5. PSYKEDELISK G-PNDPORSKNING-

7.5.1 Inledning
En summering av erfarenheter frn tidigare forskning med psykokemiska
substanser p mnniska, visar att denna huvudsakligen resulterat i tre
typer av artiklar:

a) Psykfarmakol_0iska. studier, dr man avsett att utforska karakteris


tiska, drogspecifika reaktioner, men dr de flesta forskare misslyckats
med - eller bortsett frn - att kontrollera, vrdera eller systematiskt
variera relevanta "extra-drug" variabler.

b) Bet_eend_e--stuc[i_er_ av frndringar i perception och prestation under


drogpverkan ven hr har man oftast negligerat extra-drog parametrar
- inte minst fpss motivation och reaktion infr kravet p presta
tioner - tillika med sdana effekter, som uppenbaras frst en viss
tid efter sjlva experimentet. Enligt Blewett (50)s

"In this connection it is of prime importance that, in any research


utilizing psychedelic agents, the investigator should not attempt
to use any individual as a research subject until the individual
has fully stabilized the experience and is comfortable in it. Any
testing prior to this completely alters the experience, and what
is measured or assessed is the degree of confusion in a subject
whose reality ties are loosened by the drug and further altered
by any process of testing or examination ... Almost universally
results obtained from trials or tests under such circumstances
will show decrease efficiency of one kind or another".

c) Kliriska_sj;udier av lngvariga beteende- och personlighets-


frndringar som fljd av den psykedeliska upplevelsen. Visser
ligen har man hrvidlag gnat strre uppmrksamhet t set och set
ting, men ngra skra slutsatser r svrt att dra, eftersom man
saknat adekvata kontrollbetingelser och efteruppfljningar samt
dessutom anvnt diffusa, subjektiva eller icke enhetligt definie
rade kriterier p beteendefrndringar.

Detta r sledes den grund, som psykedelisk (icke-medicinsk) grund


forskning har att bygga vidare p. I framtiden br man sjlvklart
kunna utnyttja de positiva erfarenheterna frn tidigare forskning,
samtidigt som man undviker dess begrnsningar.

F n finns en vxande vertygelse bland vsterlndska vetenskaps


mn, att den medvetna delen av mnniskans psyke endast konstitue
rar en mycket liten fraktion av det hela. Man har slunda alltmer
brjat intressera sig fr utforskning av mnniskans potentiella
mentala resurser, samtidigt som man betonar den rent otroliga ka
paciteten och komplexiteten hos det neurologiska underlaget hr
fr. (Vr hjrna mottar ungefrligen 100 billioner elektriska im
pulser varje sekund; de 12 billionerna hjrnceller avfyrar sjlv
ca 5*000 millioner signaler varje sekund; varje cell kan st i
frbindelse med upp till 25*000 andra celler, vilket medger ett
rent astronomiskt antal mjliga associationer). Enligt Mogar (263)2
"Over fifty years of intensive research has provided convincing
evidence that almost all human abilities, aptitudes and special
talentsrepresent an unanalyzable mixture of inborn potential and
educational experience. It is also axiomatic that human beings
possess far greater latent potential than they are able to realize
in the course of their lives. Understandably, a concerted effort
to cultivate man's vast personal resources has rarely been attemp
ted in the course of human history. Until recently the motive power
of civilization, particularly Western cultures, has necessarily
focused on survival and environmental mastery. In Maslow's terms
(252) the organismic equilibrium made possible by satiated bodily
needs, physical safety and some measure of psychological security
96

is prerequisite to more uniquely human pursuits. This hierarchical conception


of man's strivings depicts him as a self-directed creature with impulses toward
growth and self-enhancement as well as homeostatic maintenance, ... While both
psychoanalysis and behaviorism in their orthodox forms have made valuable con
tributions to our understanding of man, it seems now evident that these orien
tations can no longer exclude altered states of consciousness and novel percep
tual experiences from the rimar^ subject-matter of a normal psychology".

7.5.2. "Altered states of consciousness"


De frndrade metvetandetillstnd som freligger vid eller uppstr efter smn-
deprivation, sensorisk isolation, drmmar, hypnos, psykokemiska substanser etc,
har traditionellt associerats med ngot negativt, bizarrt eller abnormt. Frn
att tidigare utgjort ngot magiskt och ockult r det frst nyligen som t e
drm- och hypnosforskning ftt ett vetenskapligt status. Fortfarande betecknar
dock psykoanalytiker dylika tillstnd med termer som "primrprocess" eller
"regression in the service of the ego". I detta sammanhang framhller Mogar
(263)s "Whether self-induced or situationally-induced by means of fatigue,
drugs, or some form of stress, such states have typically been viewed as
regressive, infantile, or primitive, indicating sudden loss of ego control
and the eruption of unconscious forces. Until very recently, the effects have
been interpreted as disturbing, incapacitating, quasi-psychotic, dissociative,
or depersonalizing".

Emellertid har en del amerikanska forskare (82, 264) ppekat, att en icke-me-
dicinsk forskning med psykedeliska substanser br ha goda mjligheter att
ppna nya vgar fr ett vetenskapligt studium av sdana fenomen och begrepp
som intuition, kreativitet, empati, ESP (extra-sensoriell perception), yoga,
trance/hypnos, religis extas, mysticism, "peak experiences" o d. Hittills
har ju forskning rrande dylika starkt subjektiva tillstnd negligerats ns
tan fullstndigt inom vsterlandet, men mycket tyder p att en psykedelisk
LSD-forskning med normala frskspersoner br kunna initiera en syntes mel
lan vsterlndsk "science" och sterlndsk knnedom om "altered states of
consciousness". Eftersom en dylik forskningsverksamhet icke r rent medicinskt
indikerad, mste riskmomenten fr frskspersonernas del noga vgas mot de
potentiella vinsterna ur grundforskningssynpunkt. Visserligen har en icke-me-
dicinsk LSD-forskning med normala frskspersoner pgtt under snart 20 r
(se 4 .3 .) utan att rster hjts mot densamma, men den nyuppkomna LSD-hysterin
har .frsvrat lget avsevrt - svl i USA som i Sverige. De flesta amerikanska
forskare - i synnerhet de med egna praktiska erfarenheter - r dock ense om att
psykedelisk forskning inte br begrnsas till strikt medicinska och psykote
rapeutiska anvndningsomrden.

Masters & Houston (253) framhller slunda, att de'positiva erfarenheter man
redan hunnit gra" ... should suggest that the psychedelic drugs
have legitimate uses beyond the strictly medical, or still more
limited experimental psychiatric and psychotherapeutic, ones to
which some persons would restrict them, Support for a wider use
has come from prominent individuals in a variety of fields who
believe that psychedelic research will be of great value in such
diverse areas as philosophy, parapsychology and the creative arts,
and in the study of literature, mythology, anthropology, compara
tive religion, and still other fields ... The revolutinn in the
study of mind is at hand. ''The Varieties of Psychedelic Experience'
may suggest that revolutinn can effect an evolution of mind also.
Por we doubt that extensive work in this area can fail to result
in eventually pushing human consciousness beyond its present limi
tations and on towards capacities not yet realized and perhaps
undreamed of."
En signifikant iakttagelse r de anmrkningsvrt stora likheter -
svl subjektiva som beteendemssiga - som freligger vid olika
exempel p frndrade medvetandetillstnd. De ISD-^nducerade upp
levelserna skiljer sig slunda ofta icke frn "spnt_ant"(icke
farmakologiskt) inducerade - som vid "peak experiences", skapande
verksamhet, hypnos, kontemplativ meditation ( 94 ) o d - eller frn
tres^inducra.de_ - som vid smn- eller drmdeprivation, sensorisk
isolation o d. P grundval av de mngfaldiga fenomenologiska lik
heterna mellan t e "sensory deprivation" och LSD-tillstnd, fram
hller Cohen ( 82 ):
"A further implication of the relationship between sensory isola
tion and LSD is that the state may not merit the adjective 'toxic'
if it also occurs in the absence of a toxin, It seems that we are
dealing with a state of mental activity which is the final product
of many initiating factors. We suspect that yoga breathing exercises,
contemplative meditation (concentration without thinking), hypna
gogic imagery, and the 'break-off' phenomenon during high-altitude
flying are related."
Vidare frtjnar fljande sammanfattning av Mogar (263 ) att citeras:
"Consistent findings in research on hypnotic, psychedelic, and dream
states, certain phases of the creative process, as well as sensory
and dream deprivation indicate an almost complete overlap of major
effects. Reported communalities include significant alterations in
perception, dominance of sensation and imagery over verbal-associa
tive thinking, relaxed ego boundaries, changes in bodily feelings,
and the suspension of conventional reality-orientation to space,
time, and self."
Hela detta nya forskningsomrde - studiet av olika niver och for
mer av frndrade medvetandetillstnd - r till strsta delen nnu
outforskat. P grund av den oerhrda komplexiteten hrvidlag, kommer
troligen detta nya forskningsflt erbjuda "... some of the most diffi
cult problems science has yet faced" ( 50 ), Vissa preliminra data har
dock redan insamlatsj i det fljande kommer en kortfattad exemplifie
ring av vissa relationer och jmfrelser mellan drog-inducerade och
icke-farmakologiskt inducerade "altered states of consciousness".
7.5.3. LSD och ".senstTry flcqxrlvation11

Flera forskare har fst uppmrksamheten p det intressanta fr


hllandet, att hallucinogenpreparat respektive sensory depriva-
tionteknik var fr sig kan framkalla en mngd symptom, som fre
ter stora likheter - t e depersonalisation, hallucinationer, fr
vriden tidsupplevelse m m (Se Table 1: "A comparison of the LSD
and sensory deprivation states" sid 257-258 i Cohen /82/). Detta
frhllande implicerar att tillstnd analoga med LSD kan uppns
enbart genom utestngning av det sensoriska infldet, vilket fr
anleder tolkningen att hallucinogener ^lckerar inkommande sensa
tioner. Detta tycks glla fr ditran och sernyl, men knappast ifr
LSD, dr man anser att den neurofysiologiska mekanismen ligger i
en frndring av vrderingen ("coding") av afferenta signaler ( 82),

Cohen & Edwards ( 81 ) har underskt den fysiologiska och psykolo


giska _int_e_ralct^onen mellan LSD och sensory deprivation (SD). 10
frivilliga, vilka aldrig tagit LSD tidigare, observerades under
fyra betingelser: LSD med eller utan SD, och placebo med eller
utan SD. P grundval av den symptom-overlap som tidigare iaktta
gits, antog de att LSD-effekterna borde frstrkas vid SD. Denna
hypotes blev dock icke bestyrkt. Tvrtom rapporterade de flesta
fpp en markant frsvagning ("attenuation") av LSD-tillstndet under
SD-passet (2 timmar), vilket ven indikerades av de fysiologiska
mtten (hjrtfrekvens, respiration, GSR, EEG). Det intressanta r
emellertid, att frst nr isoleringen avbrutits och celldrren pp
nats, brjade fpp frnimma effekterna av LSD. Cohen (82); "That
sensory deprivation can abort the LSD reaction in some people is
suggestive evidence that the coding mechanism is one of the affec
ted sites. If there is nothing to code, no changes will occur".
- Sdana fpp, som haft tidigare erfarenheter av LSD, upplevde
andra sidan de vntade effekterna; vissa rapporterade t o m en av
sevrd intensifiering av LSD-reaktionen. Cohen & Edwards ( 81) tol
kar dessa olika fynd som att "... a higher level of sensory input
is necessary for unsophisticated LSD subjects before the emotional,
ideational, and perceptual alterations will occur."

Denna reduktion av hallucinogen-inducerade tillstnd hos naiva SD-


fpp har ven observerats med Sernyl - se bl a Cohen et al ( 75) och
Lawes (212). Dessa - och flera andra - har observerat, att phencyclidi-
nets egna psykotomimetiska effekter antingen reduceras kraftigt eller
frsvinner helt under (total) isolation. ven Pollard et al (291)
fann att sernyl-effekterna reducerades av SD, medan effekter av LSD
99

och psilocybin i stort sett frblev ofrndrade. Det sistnmnda


kan eventuellt bero p att deras sensory deprivationsituation
(s k "sensory attenuation") ej var total.

7.5.4. LSD och hypnos


Fastn tskilliga forskare har pvisat mngfaldiga fenomenolo-
giska likheter mellan SD och hallucinogena tillstnd, har ytterst
f dragit ut parallellerna till att ven glla hypnos. Halpern
(l44) tillhr en av de allra frsta, som pvisat ett visst samband
mellan det hypnotiska och hallucinogen-inducerade tillstndet. En
ligt Halpern r hallucinationer under meskalin och hypnos likarta
de. Gubel (143) har freslagit att LSD eller meskalin skulle kunna
appliceras p patienter, som ej r mottagliga fr hypnos. Fogel &
Hoffer (119) fann att en fp, som hade livliga hallucinationer under
LSD-25, kunde f dessa undertryckta p hypnotisk vg} senare kunde
mycket likartade hallucinationer framkallas under hypnos utan LSD.
Ludwig et al (240) har framkallat drogeffekter och abstinenssymp
tom p hypnotisk vg. Den hypnodeliska terapimetod, som utarbeta-ts
av Levine och Ludwig, har tidigare berrts (se 7 .4 .1 .3 .). Se ven (351).

Experimentalpsykologiska underskningar ver sambandet mellan hypnos-


och LSD-tillstnd har utfrts av Sjberg (340) och Netz & Engstam
( 274 ). Sjberg underskte mottagligheten fr heterosuggestioner hos
studenter, vilka givits LSD, meskalin eller psilocybin, med hjlp av
en standardiserad hypnosskala} fpp hypnotiserades ejj_ (med hjlp av
konventionell hypnosinduktion) i samband med "hypnotiserbarhets"-
testningen. Man fann att LSD eller meskalin i_ si s_j^lv framkallade
ungefr samma kning i suggestibilitet som en efterfljande konven
tionell hypnosinduktion, varfr slutsatsen drogs att "... the possi-
bility exists that the drug produce a hypnoticlike State, in which
the subject is unusually responsive to suggestions". Mrkvrdigt nog
hade ej psilocybin ngon hypnosbefrmjande verkan, vilket fynd onek
ligen frtjnar att korsvalideras. Se vidare ref 341*
0

I frfattarens egen underskning ( 274 ) studerades fr frsta gngen


i.nteraktipnen mellan LSD och hypnos med hjlp av en standardiserad
hypnosskala. Trots att LSD gavs i mycket sm dosniver (ca 25 mikro
gram) erhlls ett signifikant kat hypnosdjup (fler positiva svar
p heterosuggestioner) fr den grupp om 10 studenter som erhllit
LSD vid en andra testomgng, jmfrt med en placebogrupp och en
kontrollgrupp (den sistnmnda fick allts _enbart_ en konventionell
hypnosinduktion vid bda testtillfllena).
100 .
Vr grundhypotes var, att den LSD-betingade iSC_iat_ionen -
kanske p ett fr fp omrkligt stt - skulle komma att samman
smlta med den hypnos-betingade, varvid hypnotiserbarheten hr
igenom skulle frstrkas generellt Bakom detta resonemang lg
en jmfrande analys av vissa LSD- och hypnos-karakteristika.Fr
utom den splittring av ordinra relationer mellan medvetna och
omedvetna psykiska processer (dissociation), som knnetecknar b
da dessa frndrade medvetande-tillstnd, fste vi oss ven fr
andra analoga symptgm, ssom den frhjda suggestibiliteten; fr
mgan till J3e31ektiy_atten1^ionj_ de kade int_erpersonella relatio
nerna; frekomsten av pontan analgesij frndringar i "body image"
(eersonalisati_on) . frndringarna i g-i.d_en_ti_tet_: den e_iet_i_sk_a
kapaciteten; de regressiva aspekterna (''r^m^r^r^cjss^-f enomen? s^
som t e frekomsten av pre-logiskt tnkande och visionra fantasi
produkter; frnvaron av mlinriktat beteende och normal tidsupp-
levelse m m . )

Som framgr, freligger onekligen mnga fenomenologiska likheter


mellan det LSD-inducerade tillstndet och den hypnotiska dissocia-
tionen. Sambandet strks ytterligare nr man beakter hypnosens ka
raktr av sensory deprivation/monotony, vilken iakttagelse enligt
frfattarens uppfattning nrmar dessa tre exempel p "altered States
of consciousness" p ett intressant stt. Frfattaren tnker hr nr
mast p Bradley's fynd, att minskad afferent stimulation medfr en
reduktion av aktiviteten i formatio reticularis med tfljande EEG-
frndring i riktning mot en snkt vakenhet. Bruket av (den normalt
EEG-aktiverande substansen) LSD behver sledes ej ndvndigtvis in
terferera med det smnliknande disinhibitoriska tillstnd, som van
ligtvis efterstrvas i hypnossituationen. Denna analogi med smn ut
gr f icke heller ngon oundgnglig frutsttning fr framkallandet
av hypnos

7.5.5. LSD och "peak expriences"

Psykologen Abraham Maslow - som ej sysslat med psykedelika - har ny


ligen utvecklat den tesen, att upplevelser som brukar hnfras som
religisa, mystiska eller transcendentala i sjlva verket kan beteck
nas som specialfall av en mer allmnt omfattande "core-religious" el
ler "peak" (hjdpunkt) upplevelse, vilken r karakteristisk fr har
moniska, sjlvfrverkligande mnniskor. Enligt Maslow: "Peak exprien
ces as I hve defined them, have to do with the nature of realxty,'of
nan's relation to it, of knowledge of it, and. of the values inhrent in it.
T have a clear perception that the niverBe is all of a piece, nd that
one has his place in it .. one is a part of it, one belongs in it .. can be
so profound and shaking an experience
101 .

that it can change the person's character and his Weltanschaung


forever after ... In the last few years it has become quite clear
that certain drugs called 'psychedelic'especially LSD and psilo
cybin, often produce peak-experiences in the right people under
the right circumstances." (2 52 )* I uppsatsen "Cognition of Being
in the Peak Experiences" (251) har Maslow gjort en fenomenologisk
analys av verklighetsupplevelsen i dessa gonblick av frhjd livs
knsla. Ngra karakteristiska drag r t e: en subjektiv knsla av
att vara utanfr tiden;en utvidgning eller upplsning av jag-kns
lan (ego-death); ett idiosynkratiskt iakttagande, varvid tingen
framstr i sig sjlva, frikopplade frn abstraktioner; ett bort
fall av frsvarsmekanismer, konflikter, sjlvkritik; jmte en kns
la av dmjukhet. Maslow konstaterar att personen frndras p ett
karakteristiskt stt genom en sdan peak-upplevelse. Han blir mera
sig sjlv, mer unik och idiosynkratisk, men inte lika sjlvupptagen.
Han blir mer "levande",mer uttrycksfull och spontan etc. - Masters
& Houston (2 55 ) kommenterar likheten mellan spontana "peak experi
ences" och den psykedeliska LSD-upplevelsen, men frklarar att den
sistnmnda sannolikt har mer djupgende efterverkningar. Dessa str
i frhllande till upplevelsens utstrckning i tiden. Medan den "na
turliga" peak-upplevelsen nstan alltid r mycket kortvarig sllan
mer n ngon minut - kan den psykedeliska peaken strcka sig frn 15
minuter upp till ett par timmar.

7.5.6. LSD och kreativitet


Vlkontrollerade studier ver effekter av den psykedeliska upplevel
sen p kreativitet saknas praktiskt taget nnu. Att en subjektiv kns
la av kad kreativ frmga kan freligga under LSD-pverkan, r dock
stllt utan tvivel. Det finns tv mjligheter:

a) ^att kreativ kapacitet frhjs under sjlva LSD-upplevelsen samt


b) att en permanent frhjning kvarstr efter upplevelsen. Den frsta
punkten r mycket svr att testa: ven om en frmga till nyskapande
verksamhet skulle vara frhjd under LSD-pverkan, frhindrar oftast
de specifika drogeffekterna ett adekvat utfrande. Mnga artister och
konsthrer har dock ptalat den stora likheten mellan den LSD-induce-
rade upplevelsen och den spontana skapande-knsla de frnimmer under
perioder av verklig inspiration. En del har psttt att deras uttrycks-
stil frndrats som en fljd av den psykedeliska upplevelsen. Hoffer
(158) har ppekat att "... there is little doubt that LSD improves re
cognition of creativity in the observer. Many of our subjects who had
no interest in music or art before LSD was taken found to their surprise
that the experience greatly enhanced their appreciation of the arts
thereafter."
102

I boken "Creativity and Psychological Health" beskriver Barron


( 91 ) de slende likheterna nellan psilocybin-inducerade upp
levelser och vissa faser av den kreativa processen; han ppekar
srskilt det karakteristiska sammansmltandet av impulsivt och
realistiskt tnkande (en fusion av primr och sekundrprocesser
i psykoanalytiska termer, se ref 20 och freslr forskning med
psykedelika vid kreativ problemlsning. En pilot-studie hrvor
har nyligen publicerats. Resultaten tyder p att psykedeliska sub
stanser underlttar kreativ problemlsning. Den kade kreativa fr
mgan kan kvarst under ngra veckor efter en enda session med 200
ng meskalin (147 ).

En reprasentativ samnanfattning: "It is my opinion that LSD does


not enhance creativity by putting into the subject something he
does not have before ... The main effect of the LSD experience
cones from the alteration of old interests or the production of
new interests which then inspire the creative person to enter
fields which previously did not interest him. Or, as Savage (319)
puts it, 'the transcendental state may open up avenues to crea
tivity, but it is not creativity itself." (l58)

7.5.7 LSD och interpersonell kommunikation

De psykedeliska substanserna synes ppna nya vgar fr studium av


olika aspekter av interpersonella relationer. Tidigare har ptalats
(sid 45) hur den LSD-pverkade individens m^t^onella tillstnd kon
pverka och frndra den rent visuella perceptionen av andra mnni
skor. Om dylika frvanskningar i sjlva verket utgr en uppfrstoring
av tendenser som terfinns ven i "normal" perception, frligger
onekligen unika mjligheter att studera interektionen nellan percep-
tuella processer och emotionella tillstnd. (Slende paralleller kan
hr dras ned nyfrlskade individers stt att varsebliva varandra.)

ven kommunikationen mellan individer antar ofta paranornala former.


Blewett ( 50 ) skriver:
"The psychedelic state provides a laboratory for the study of commu
nication at myriad levels... In the psychedelic experience there
seems to develop a proxinity of feeling between the participants
which promises to permit extensive investigation of the transfer,
including the non-verbal transfer, of feeling. In examining this
area the psychologist, interested in empathy - the capacity to
feel oneself into another person and to comprehend the other's
feelings - can observe the process under 'magnification' as it
were. This empathie enhancement is especially evident in group
psychedelic experience. So intense is the empathie bonding which
takes place in these sessions that 'the participants are able to
feel a unison so complete as to establish a communication verging
upon the telepathic' ( 49)
103 .

I den psykedeliska litteraturen terfinns flera fall, dr fpp an-


gett att de kunnat kommunicera tankar, erfarenheter och knslor p
ett rent "telepatiskt" nanr ("read the minds of other persons").
Vidare har en del individer rapporterat upplevelser, som frefallit
att involvera andra varianter av extra-sensorisk perception (ESP).
Som exempel kan nmnas en pstdd frmga att kunna varsebliva
objekt, personer eller hndelser utanfr den egna omgivningen
("clairvoyance" och "clairaudience " )5 en frmga att genom hante
ring av ett freml kunna ta del av dess bakgrundshistorik ("psyko-
netri")$ eller en frmga, att frutse nn icke intrffade hndel
ser ("prekognition"). (infdingarnas bruk av teonanaeatl och caapi
i dessa sammanhang har ptalats i avsnitt 1.3.) Ngon systematise
rad och objektiv forskning rrande dessa frgestllningar har dock
nnu ej initierats utom i undantagsfall. Eventuella implikationer
fr parapsykologisk forskning br slunda betraktas som rent speku
lativa, men - som Masters & Houston framhller - "should the psyche
delic drugs in fact be a means whereby certain ESP faculties in man
could be made operational and effective, then the significance of
these drugs for interpersonal relations would of course be enormous."
(2 53 )* Se vidare ref 31, 146j 288 .

7.6, Psykedelika och religios mysticism

"The very beginning, the intrinsic core, the essence, the


universal nucleus of every known high religion has been the
private, lonely, personal illumination, revelation, or ecsta
sy of some acutely sensitive prophet or seer... It has recent
ly begun to appear that these 'revelations' or mystical illumi
nations can be subsumed under the head of the 'peak-experiences'
or 'transcendent' experiences which are now being eagerly in
vestigated by many psychologists... In a word, we can study
today these older reports, phrased in terms of supernatural
revelations, and by so doing, we are enabled to examine reli
gion in all its facets and in all its meanings in a way that
makes it part of science rather than something outside and
exclusive of it."
Abraham Maslow (252 )

7.6.1. Inledning

Sedan 5 rtusenden tillbaka har mnniskan sttt p vissa vxter,


vilkas frtring lett till frndrade medvetandetillstnd (376 ),
Denna mjlighet till en extatisk eller transcendental upplevelse
har tenderat att frknippas ned teologi och religisa upplevelser.
Det rent historiska sambandet mellan hallucinogener (ssom sona,
cannabis, peyote, teonanaeatl) och religisa riktningar har tidi
gare berrts (se 1 .3 ). En mer central frgestllning n huruvida
droger blott kan duplicera eller simulera religisa upplevelser
104

r, on de i sjlva verket kan sgas ha initierat och f o m a t


olika religisa systen. Bl a har Wasson & Wasson ( 375) fran
kastat tesen, "... that early nankind created the idea of
God as a result of taking hallucinogenic nushroons." En in
tressant behandling av dessa tankegngar terfinns i Mary
Barnard's artikel "The God in the Flowerpot" (38): "Which
was more likely to happen first, the spontaneously genera
ted idea of an afterlife in which the disenbodied soul, libera
ted fron the restrictions of tine and space, experiences eter
nal bliss, or the accidental discovery of hallucinogenic plants
that give a sense of euphoria, disclote the center of conscious
ness, and distort tine and space, nake than balloon outward in
greatly expanded vistas? ... looking at the natter coldly,
unintoxicated and unentranced, I an willing to prophesy that
fifty theo-botanists working for fifty years would nake the
current theories concerning the origins of nuch mythology and
theology as out-of-date as pre-Copernican astronomy."

Dessa implikationer on att psykokeniska substanser kan ge upphov


till religis extas r naturligtvis av nycket kontroversiell art.
Frnsett frekomsten av en del transcendentala upplevelser som upp
trtt helt spontant, har det dock varit knt i rhundraden, att den
extatiska upplevelsen kan framkallas med olika icke-farnakologiska
metoder - smndeprivation, fasta, sensorisk isolering, kontemplativ
meditation, yoga (andnings-) vningar etc - vilka ven de ger upp
hov till biokemiska frndringar i CMS. Vari bestr den principiella
skillnaden? Cohen ( 28 ) anser fljande:
"The mere fact that a minute speck of a- chemical reproduces the
(religious) condition does not denigrate it. Skeptics may use the
LSD-induced religious experience as proof of the common ground
between revelation and paranoid delusions. True, similarities
exist but also vast differences. The believer has a choice of
accepting either the devine nature of some religious experience
and the secular of others, or the sacred quality of all, however
obtained."

77*6.2 Fenonenologiska jmfrelser

Som flera LSD-forskare ppekat, tycks frklaringen till de dramatiska


frndringar, som uppkommer efter en psykedelisk upplevelse, ibland
vara att ska i specifika, personliga insikter, men i stor utstrckning
ocks i en mer djuptgripande erfarenhet, son har jmfrts just med de
religisa mystikerna upplevelse av ENHET , jagets dd och uppgende i
alltet. Olika frfattare har olika beteckningar p detta transcendentala
medvetandetillstnd: "central perception" (337), "cosmic consciousness"
(578 ), "non-game ecstacy" ( 216) r ngra.

Inom Zen-buddhismen kallas detta tillstnd satori - "den sanna kunskapen".


Vidare framhller Tagore i "The Religion of Man* ( 36l):
"We have the agelong tradition in our country, that through the process
of yoga a nan can transcend the utnost bounds of his hunnnity and find
hinself in a pure state of consciousness of his undivided unity with
Parabrahnan. There is none who has the right to contradict this belief$
for it is a natter of direct experience and not of logic. It is widely
known in India that there are individuals who have the power to attain
tenporarily the state of Sanadhi, the conplete nerging of the self in
the infinite, a state which is indescribable."

Walter Stace (354), son gjort en ingende analys av nysticisn i olika


kulturer, anfr fljande son det nest centrala:
"The nost inportant, the central characteristic in which all fully de
veloped nystical experiences agree, and which in the last analysis is
definitive of then and serves to nark then off iron other kinds of ex
periences, is that they involve the apprehension of an ultinate non-
sensuous unity in all things, a one-ness or a One to which neither the
senses nor the reason can penetrate. In other words, it entirely trans
cends our sensory-intellectual consciousness."

I en notsvarande analys son Stace's, franhller Bucke ( 63): "The prine


characteristic of cosnic consciousness is, as its nane inplies, a con
sciousness of the cosnos, that is, of the life and order of the universe
... Along with the consciousness of the cosnos there occurs ... what nay
be called a sense of innortality, a consciousness of eternal life, not
a conviction that he shall have this, but the consciousness that he has
it already."

Denna upplevelse av enhet ned kosnos frefaller slunda vara den centra
la berringspunkten nellan religis nysticisn och vissa psykedeliska
upplevelser. Jnfr t e ovanstende citat ned fljande utdrag frn en
rapport ver ISD-terapi (72 ):
"The experience is accepted by the patient as offering a new and richer
interpretation of all aspects of reality. He feels strongly that there
is a unifying principle underlying all things, an essence with which he
feels in conplete accord. He nay feel that he is part of all things and
all things are a part of hin. His self-concept is in no way linited by
the usual restraints of body inage. These feelings or beliefs are accon-
panied by feelings of reality so intense that conviction is inevitable
... He feels at one with the whole universe ... He realizes that in
essence he is infinite."

Ett frsk till objektiv verifiering av utsagorna on psykokeniskt indu


cerad religis nysticisn finns redovisat i en doktorsavhandling av V/.
Pahnke (285) vid Harvard University. 20 teologie studeranden och pro
fessorer utan tidigare psykedelisk erfarenhet uppdelades i fen grupper
on fyra personer, ned tv psykedeliska guider tilldelade varje grupp.
Till tv fpp i varje grupp oh till en av de tv guiderna adninistrera-
des 30 ng psilocybin (notsvarande ca 150 nikrogran ISD)j resterande tv
fpp sant den andre guiden erhll en placebo ned enbart sonatiska bieffek
ter. Underskningen var "triple-blind": varken fpp, guiderna eller experi-
nentledaren visste ven son ftt psilocybin. Hrefter bevistades en 3-
tinnars lngfredagsgudtjnst i ett kpell, efterfljd av kontenplation.
106.

Pahnke ville inte nja sig med allnnna utsagor on religisa upplevelser,
utan gjorde upp en frteckning ver nic karakteristiska nonent, vilka en
ligt Stace's analys knnetecknade den mystiska erfarenheten i dess klassis
ka utgestaltning. Tre studenthustrur fick sedan utan vetskap on bakgrunden
jmfra de skriftliga redogrelserna frn fpp ned nystiktypologin och
pongstta likhetsgraden. Resultat: 9 av de 10 fpp, son ftt psilocybin
upplevde tminstone fyra av de nio kriterierna; endast 1 av de 10 i kont
rollgruppen upplevde ett av de nio kriterierna p en religis upplevelse.
Pahnke sunnerar: "Those subjects who received psilocybin experienced
phenonena which were indistinguishable fron if not identical with ... the
categories defined by our typology of mysticism." ( 285 )

Lsaren kan sjlv bilda sig en uppfattning om likheten eller snarare om


mjligheten att vlja likalydande texter, genom att avgra vilken av ne
danstende bda redogrelser, som r drog-inducerad. Svaret ges i fotnot
p nsta sida.
Text I: - "Pltsligt slungades jag in i ett nytt, obeskrivligt underbart
universum. Pastn jag skriver detta ver ett r senare, r den hnfrda
verraskningen och frvningen, uppenbarelsens skrckfyllda tjusning, bort
frandet i en vervldigande knslovg av tacksamhet och salig hpnad lika
aktuellt, och minnet av upplevelsen lika levande, som om den hade gjorts
fr fen minuter sedan. Let frefaller likavl att vara en omjlig uppgift
att formulera ngon sorts beskrivning, som ens skulle antyda det majest
tiska, frnimmelsen av en yttersta verklighet. Insikten son har genomsyrat
och pverkat mitt liv i alla hnseenden, kon pltsligt och med en s kraft
fullt verkande visshet, att det var omjligt att d eller senare betvivla
dess giltighet."

Text II : - "Helt pltsligt, utan frebud av ngot slag, fann ja.g nig in
svept i en eldfrgad sky. I frsta gonblicket tnkte jag p en eldsvda}
i nsta stund visste jg att elden var inom nig sjlv. Strax eftert kom
en knsla av jubel ver nig, en ondlig gldje tfljd eller omedelbart
efterfljd av en sjlens frklaring, som r omjlig att beskriva. Bl a
kom jag inte endast till att tro, utan jag sg att universum inte r sam
mansatt av dd materia, utan tvrtom r en levande nrvaro. Jag fick inom
mig kunskap om det eviga livet. Jag sg att alla nnniskor r oddliga:
att vrldsordningen r sdan, att alla ting med ndvndighet samverkar
till enskild och allmn vlfrd; att grundbestndsdelen i vrlden r vad
vi kallar krlek, och att lyckan till slut r fullkomligt viss fr alla."

Det frefaller slunda uppenbart, att psykedeliska substanser i en ade


kvat "set" och "setting" kan inducera mystico-religisa upplevelser, som
tminstone p det deskriptivt-fenomenologiska planet inte gr att skilja
frn spontant inducerade dylika (l03 ,2 1 1 ,219,253,293>344 ) De differenser
som freligger, utgr skillnader i grad, ej i art (28 ) Smith (345.) sam
manfattar: "The way the statistics are currently running, it looks as if
from one-fourth to one-third of the general population will have religious
experiences if they take the drugs under naturalistic conditions, meaning
by this conditions in which the researcher supports the subject but doesn't
try to influence the direction his experience will take. Among subjects who
have strong religious inclinations to begin with, the proportion of those
XU/

having religious experiences jumps to three-fourths* If they take them in


settings which are religious too, the ratio soars to nine out of ten."

Eftersom vissa religionsforskare, dribland Zaehner ( 400), har ifrgasatt


de fenomenologiska relationer, som berrts i detta avsnitt, br det betonas,
att hallucinationer, paranoia, schizofreniforma- episoder, estetiska "peak-
experiences", eufori, emotionell avreaktion o s v, p intet stt kan sgas,
ha ngon mystico-religis karaktr, vare sig de upptrder spontant eller
efter frtring av LSD eller alkohol. Mer angelget vore att fra ver
debatten p ett annat plan, nmligen hur man skall tolka relationerna
mellan spontan mysticism och den andel psykedeliska upplevelser, som obe
stridligen har religis innebrd. Detta leder emellertid ver till filo
sofiska frgestllningar, som ligger bortom denna* rapports mer objektivt-
informativa intentioner. Enligt frfattarens sikt utgr dock nedanstende
citat en representativ sammanfattning av nuvarande status inom psykedelisk
religionsforskning:

"Drugs appear able to induce religious experiences $ it is less evident


that they can produce religious lives. It follows that religion is more
than religious experience. This is hardly news, but it may be a useful
reminder, especially to those who incline toward 'the religion of reli
gious experiences', which is to say toward lives bent on the acquisition
of desired states of experience irrespective of their relation to life's
other demands and components ,. The conclusion to which evidence current
ly points would be that chemicals can aid the religious life, but only
where set within a context of faith (meaning by this the conviction that
what they disclose is true) and d 1 rjeipline_(meaning diligent exercise of
the will in the attempt to work out the implications of the disclosures
for the living of life in the every day, common sense world)." (345 )*

s 1

I nstfljande avsnitt - det sista - kommer anvndningen av hallucinogener


ssom psykokemiska stridsmedel att i korthet berras, Det har varit fr
fattarens intentioner, att lta det hittillsvarande textmaterielet bilda
den vidare refer nsram, inom vilken den militrstrcTtcg;\.Fka'Optlt*iLn:um
av LSD och liknande "psykotomimetika" br betraktas.

Fotnot: Text I r baserad p en LSD-inducerad upplevelse, medan Text II


r den spontana.
7*7'* Psykokemiska stridsmedel
7.7.1. Allnn bakgrund

Sedan slutet av 1950-talet har keniska stridsmedel gnats ett


frnyat och alltmer ptagligt intresse. Slunda har mnen ned
extremt hg toxicitet eller fr vrigt skadliga biverkningar
blivit frenl fr mycket mlmedvetet inriktade underskningar
vid stormakternas militra forskningsinstitutioner. Detta torde
till stor del bero p att man alltmer insett de enorma risker,
son ett atonkrig skulle innebra, ooh att man drfr inriktat
sig p andra effektiva stridsmedel - de biologiska och de ke
niska. De sistnmnda s k C-stridsnedlen, vilka hr nrmare skall
berras, brukar klassificeras enligt det stt p vilket de ver
kar p organismen - se tabell 6 nedan (128).

TABELL 6. KLASSIFIKATION AV C-STRIDSMEDEL

NERVGASER: sarin, tabun, soman och E-gaser


ALLMNFRGIFTANDE: cyanvte
> ddande
LUNGSKADANDE: fosgen, difostgen
HUDSKADANDE: Senapsgas, kvvesenapsgas, lewisit
PSYKOKEMISKA: LSD-25,sernyl,atropinliknande substaner
1L
L prestationsnedsttande
NS- OCH SVALGRETANDE: adansit
GONRETANDE: K 62, kloracetonfenon, bronaceton

Man skiljer allts i stort mellan ddande stridsgaser och presta


tionsnedsttande mnen. De senare, vilka inom NATO gr under be
teckningen "incapacitating agents", knnetecknas av att de icke
avses ha ddande verkan, men att de ven i myc&et lga doser ned
stter den angripnes fysiska eller psykiska prestations- oeh strids-
frmga.

Bland de prestationsnedsttande stridsmedlen r det framfrallt de


psykokemiska, som tilldragit sig intresse, och speciellt har d de
ras stora verkan samt flexibilitet i verkansgrad framhllits* Till
skillnad frn den starkt negativa instllningen gentemot nervgaser,
anser man slunda ofta p militrt hll, att anvndandet av psyko
kemiska stridsmedel skulle medfra en mer human krigfring. Enligt
general Creasy: "For the first time in history there is the promise
- even the probability - that war will not necessarily mean death"
(25l). Ett annat exempel utgr general Stubbs uttalande: "We are
attempting to completely separate the incapacitating agents from
109

the lethal agents sx> that any castigation normally given to


toxic agents will not be associated with then, since they do
not main or kill. As a result we hope to have a weapon which
will give the connander nuch freer rein in its use as conpared
to the toxic agents. It is ny hope that through the use of in
capacitating agents the free world will have a relatively clear
and rapid neans of both fighting and deterring limited war which
has cone to the forefront in the international political scene
in the last several years. It is ohe means by which we can main
tain some degree of equality in the face of the overwhelming
manpower superiority of the Communist-dominated nations ( 231).

Genom att de psykokemiska substanserna endast verkar not levande


organismer, vilka blott jtij1l^l^l_igjbyis_frstts ur stridbart skick
frmodas de militra vinsterna bli avsevrda. Fabriker, kommunika
tioner och vriga materiella resurser frblir intakta, och befolk
ningen kan frmodligen sttas att skta dem dagen efter en attack.
I stllet fr ockupation av ett frtt eller sjukdomsbelastat om
rde (jmfr effekten av atom- respektive biologiska stridsmedel),
kommer befolkningen, deras hem och industrier vara nstan omedel
bart tillgngliga.

Fr att ytterligare belysa det militra intresset fr LSD och lik


nande mnen, br vissa andra frdelar framhllas. Psykokemiska sub
stanser kan tillverkas frhllandevis billigt och ltt, bl a genom
nya kombinationer av biosyntes och kemisk syntes. Den enorma poten-
SBsn gr dessutom LSD till ett betydelsefullt vapen, speciellt i hn
derna p specialutbildade sabotrer. LSD r helt vattenlsligt och
frlorar endast lngsamt sin aktivitet i klorerat vatten. En kortare
tids kokning frstr ej LSD i lsning. P grund av att LSD r helt
utan smak, lukt eller frg frsvras en tidig upptckt i oerhrt stor
grad. Eftersom LSD och vriga psykokemiska substanser r fasta, kan
de dessutom intrnga i organisamen genom inandning av aerosoler av
dessa,eller genom frtring av kontaninerad fda. LSD kan dock ej
penetrera oskadad hud, men mjligheten finns att en kortare berring
med munnen via LSD-belagda fingrar skall kunna resultera i en effek
tiv dos. I detta sammanhang framhller FOA (128): "Skandet efter nya
psykotomimetika befinner sig nu endast i ett inledningsskede. Det r
drfr tnkbart, att forskningen kan leda till upptckten av nya mnen
med sdan dos-verkansrelation, att de kan utnyttjas som psykokemiska
C-stridsmedel. Sannolikheten fr att sdana mnen med hudpenetrerande
egenskaper skall komma fram bedms som stor.
110

7.7.2, Militra anvndningsonrden

Man kan generellt tnka sig tv olika stt att applicera psyko-
keniska stridsmedel: dels en spridning i stor skala - frnst i
forn av aerosoler - till stridande trupp eller till civilbefolk
ning i stder och strre samhllen, dels en individuell adnini-
strering via sabotrer till ngon eller ngra f kritiska mili
tra och/eller civila befattningshavare. Dessutom tillkommer mj
ligheten att utnyttja dessa nnn i samband med "hjrntvtt" eller
vid frhr av speciella fngar (141). Enligt Dr Szent-Gygogyi an
vnde slunda kommunisterna meskalin i frhrsfaciliterande syfte
vid ockupationen av Ungern efter andra vrldskriget. Mycket litet
r dock f n knt om denna speciella applikation, dess metodologi
och allmnna effektivitet.(82).

Dremot torde det st fullt klart, att psykokemiska stridsmedel


kan ge upphov till masskadesituationer ned panikslagna hallucine-
rande soldater irrande hnkring p stridsfltet, hindrande den eg
na sidans stridsuppgifter och utvande en demorialiserande verkan
p sina oskadade kamrater. Deh synptonbild nan kan frvnta sig,
beskrivs av FOA enligt fljande: "Reaktionen hos en individ efter
exponering med psykokemiska stridsmedel r i allmnhet mycket svr
att frutsga; den skiljer sig frn en individ till en annan och
frn det ena tillfllet till det andra.Reaktionen syns bero p in
dividens allmnna lggning och tillflliga sinnesstmning. Ofta upp
hr frmgan till logiskt tnkande p ett mycket tidigt staditta efter
exponeringen. Nr pverkan r son strst upptrder en knsla av ot
lighet, rastlshet och ngest, son snabbt kan vxla till en verdri
ven knsla av vlbefinnande, perioder av frfljelsemani (paranoida
stadier) eller av monotont upprepande av samma rrelser och karakte
ristisk rrelsehmning (katatona stadier), vilka kan avbrytas av hf
tiga utbrott eller panik. Vissa mnen syns ven kunna framkalla op
tiska och akustiska hallucinationer. Under dessa tillstnd r det
mycket svrt att n kontakt med den pverkade, som i allmnhet ocks
frlorar minnet av vad son hnt under tiden fr pverkan. Beroende av
mnestyp och p dosens storlek varierar tiden fr pverkan frn ngra
timmar till ngra dygn. Oavsett arten av den framkallade knslostm
ningen r det troligt att en individ, som exponerat fr psykokemiska
C-stridsnedel blir ofrmgen att utfra lagda uppgifter, ta egna ini
tiativ oeh fatta logiska rationella beslut" ( 128),
Cohen ( 82 ) refererar till en filn ned amerikansk frivillig
frskstrupp , son ovetande blivit utsatt fr en av de hallu
cinogena substanserna. Dessa soldater var helt omedvetna om
sitt abnorma tillstnd. De kunde inte lyda enkla order eller
utfra ordinra uppgifter p ett acceptabelt stt. Ett par av
dem brast ut i skrattanfall son ej gick att stoppa; under fle
ra tinnar pgick deras hjlplsa fnitter och skratt. Resten av
soldaterna var minst lika stridsodugliga; de frskte utfra
(den opverkade) sergeantens order, men disciplin och precision
hade frsvunnit fr resten av eftermiddagen.

I ett kapitel betitlat (War Without Death" - vilket enligt desB- for-
fattare ar en orealistisk slogan och myt - beskriver Sidney
Cohen (82 ) de potentiella effekterna av en blixtattack gentemot
civilbefolkningen i en stad:

"The devastating effects of LSD on people unaware that a chemical


is the cause of their mental distortions is enormous and hardly
calculable. Those exposed to very minute amounts might be able to
fight off the symptoms or attribute their discomfort and that of
their neighbors to a new kind of virus. The mildly and moderately
intoxicated will be a particular hazard. They will go about feeling-
somewhat indisposed, but unaware that their judgment, motor skills
/ and performance are impaired. Should some unexposed person attempt
to point out their incompetence, they will be prone to lose emotio
nal control and behave aggressively. When larger amounts of LSD are
absorbed, many persons will be convinced that they are losing their
minds and will become panic-stricken. The effects of the sudden
appearance of large numbers of dazed, terrified people in the streets,
in vehicles and in workshops can hardly be predicted. Suicides, per
haps homocides, will occQr, The accident rate will soar. Even if the
air and rail-traffic controllers alone were affected, collisions
and secondary fires would be widespread. The traffic and connunica-
tions-net breakdown will compound the disaster. Those untouched by
the drug will suffer along with the temporarily insane... The
prevailing notion that the populace will fall into a pleasant dream
state is untenable. Y/hen a large dose of LSD is combined with
serious stress, a psychotic reaction will result".

Till skillnad frn sdana, klassiska och "legitima" krigsredskap som


handvapen, bomber och eldkastare, vilkas verkan r direkt och dess
utom synbar, tillhr psykokeniska substanser - i likhet med radio
aktivitet, gaser och bakterier - sdana stridsmedel, som p grund
av sin ner indirekta och sj^nlnga^karaktr, kommer att framkalla
en djup proteststorn vid ett eventuellt begagnande. Enligt Cohen
(82 ): "In LSD we have not yet discovered a compassionate, nonlethal
way to wcjge war. Unfortunately the great nations, and some of the
lesser ones, are stockpiling the psychochenicals because of fears
of what the other side night do. The psychochemicals will be the
most difficult of all weaponry to control and supervise if disarmament
112.
ever eomes. Meanwhile they should be recognized for what they are
agents of war with, not without, death."

7 .7 .3 . Mctmedel och allmnpreventiva tgrder


Vad gller den akuta behandlingen av skador frn psykokemiska stridsmedel har
forskningen hittills inriktats p att ta fram svl farmakologiska motmedel som
vissa tekniska (t e snabbinjektorer, skyddsmasker, andningsapparater). FOA fram
hller: "... lugnande medel mste omedelbart ges som frsta hjlp - helst med
snabbinjektor - varefter de skadade borttransporteras s snabbt som mjligt. De
krver sedan inte ngon annan behandling n vervakning och ytterligare lugnande
medel, d alla verkningar av stridsmedlet frsvinner inom ngot eller ngra dygn.
Mot LSD-frgiftning har azacyklonol (difenyl-piperidyl (A) -karbinol) god effekt.
Eh mer direkt behandling av frgiftningar orsakade av APS (atropinliknande psyko
kemiska substanser) kan ske med kolinesterashmmare av en ngot annorlunda typ
n nervgaser. Efter injektioner av stora doser erhlls en praktiskt taget momen
tan frbttring av den frgiftades psyke. Eftersem kolinesterashmmare r rela
tivt giftiga r det ndvndigt att denna behandling utfres av lkare." (128 )

Den sistnmnda frsiktighetstgrden motiveras av att den svenske soldatens skydds


utrustning inrymmer bl a en snabbinjektor innehllande atropin, avsett att ges som
frsta hjlp vid nervgasfrgiftningar. Redan detta ger upphov till komplikationer:
skulle denna snabbinjektor felaktigt anvndas vid frgiftning frorsakad av APS,
frvrras sjlvklart symptomen hrvidlag. Om man dessutom lt (med nervgaser be
slktade) kolinesterashmmare ing i skyddsutrustningen, skulle soldaten utsttas
fr en mycket strre risk, nmligen ifall detta motmedel (mot APS) felaktigt kom
att appliceras vid nervgasfrgiftning.

Trots det mycket goda skydd, som farmakologisk* preparat'erbjuder, freligger


uppenbarligen vissa praktiska svagheter hrvidlag. En avgrande faktor r kravet
p direkt tillgng till dylika motmedel. ven om detta krav r uppfyllt, r det
dock svrt att avgra, i vilken utstrckning soldaterna kommer att vara i stnd
att bruka sina snabbinjektorer vid ett snabbanfall med psykokemiska stridsmedel.
Det r drfr av stor vikt, att soldaterna redan p_frhand knner till de frsta
symptomen p hallucinogen-pverkan. En allsidig och ingende information om grup
pen psykotomimetika/psykedelika br slunda fylla en viktig funktion och utgra
ett pedagogiskt_moment bland allmnpreventiva tgrder. Hrtill kommer mjlighe
ten att medelst vissa andra psykolo_giska metoder ska begrnsa negativa effekter
av psykokemiska substanser. Enligt frfattarens uppfattning skulle slunda en
intensifierad forskning ver sdana icke-farmakologiska metoder och motmedel s
som "sensory deprivation" och "autogen trning" p ett vrdefullt stt kunna
komplettera den farmakologiska linjen. Tv aspekter kan hrvid framhllas: a) mj
ligheten att potentiera och maximera effekter av farmakologiska motmedel med hjlp
av icke-farmakologiska metoder; samt b) mjligheten att helt erstta farmakologiska
motmedel (nr dylika saknas) med en tidigare inlrd, sjlv-aktiverad psykofysio-
logisk avspnningsmetedik t e en kombination av neutral hypnos - yogaandnings-
vningar - autogen trning. Vissa data frn ovan nmnda forskningsomrden (se 7*5*3.i
7 .4.1 .3 . samt 7.5.4.) tyder ju p att chansen att motst effekter av psykokemiska
112 b

substanser kar avsevrt, om man uppsker eller arrangerar en stimulusfattig


yttre milj (mrkt, tyst rum), dr man sedan p ett metodiskt och medvetet
plan frsker helt koncentrera sig p att framkalla t e en tyngd- ocb/eller
vrmeknsla i kroppen, att andas djupt och lugnt etc.

Med hnsyn till den specifika "setting", som gller fr stridande trupp, kan
ovan skisserade mottgrder av icke-farmakologisk typ ej vntas bli aktuella.
Dremot torde knnedom om och egen kunskap i dylika metoder ha avsevrt strre
relevans fr svl kritiska militra befattningshavare ( t e officerare) som
fr civilfrsvaret i dess helhet.
EPILOG

Framtiden ter sig oviss. Trots alla mottgrder frn samhllets sida torde
det vara realistiskt att rkna m e d ett fortsatt - och frmodligen kat - okorfc-
rollerat, illegalt bruk av "hallucinogener". S o m fljd hrav frsvras ail
progressiv forskning liksom mjligheterna till en positiv, ansvarsmedveten
integrering av psykedelika i det vsterlndska samhllet. M o t bakgrunden av
det faktum, att L S D och liknande substanser uppenbarligen k o m m i t fr att
stanna i vr kultur - oavsett det nskvrda hrav - frefaller dock en kreativ vg
vara att snarast utforska och utveckla de betingelser, vilka m a x i m e r a r hallu
cinogenernas skerhet, terapeutiska effektivitet samt humanistiska vrde.

h
Det r frfattarens sikt, att en fortsatt och intensifierad grundforskning m e d
psykedelika i lngden skulle kunna ge en oerhrt rik och vrdefull avkastning -
ngot s o m torde ha framgtt av denna introducerande versikt. Avslutnings-
vis - och s o m " ln fr mdan"-skulle frfattaren vilja frmedla ngra "ord p
vgefi" i form av nedanstende citat. Fr de lsare, s o m inte personligen upp
levt L S D - t n d TCJarade medvetandetillstnd, torde dessa texter te sig vl utopiska
och altruistiska. Fr eventuella lsare m e d egen psykedelisk erfarenhet, torde
andra sidan den potentiella utvecklingen inom detta omr d e frefalla m e r kon-
, kr et och realis enbar.

I William J a m e s ' klassiska citat (sid 1) berrdes den centrala frgan " H o w to
regard .. . these other forms of consciousness". I jmfrelse m e d det praktis
ka problemet ("how to get at them") synes detta filosofiska problem i dag
framst o m mjligt n m e r aktuellt.
I

Nedanstende citat av William J a m e s fr sluta cirkeln:


"I have no doubt whatever that m o s t people live, whether physically, intellec-
#1 tually or morally, in a very restricted circle of their potential being. They
m a k e use of a very small portion of their possible consciousness, and of their
soul's resources in general, m u c h like a m a n who, out of his v/hole bodily or
ganism, should get into a habit of using and moving only his little finger. .. . The
so-called normal m a n . . .is a m e r e extract from the potentially realizable indi
vidual w h o m he represents, and w e all have reservoirs of life to draw upon, of
which w e do not dream, The practical problem is h o w to get at them' ".

"I believe that (these psychedelics) have a part to play in our survival as a
species. F or that survival depends as m u c h on our opinion of our fellows and
ourselves as on any other single tiling. The psychedelics help us to explore
and fathom our o w n nature. . . I believe that the psychedelics provide a chance ,
perhaps only a slender one, for h o m o faber, the cunning, ruthless, foolhardy,
pleasure-greedy toolmaker, to m e r g e into that other creature whose presence
we have so rashly presumed, h o m o sapiens, the wise, the understanding, the
compassionate, in whose fourfold vision art, politics, science, and religion
are one."
H u m p h r y Osmond, Director of the N e w Jersey Bureau of Research in
Neurology and Psychiatry,
114.

"LSD. .. can provide us with. . .a n e w experience which will enlarge our horizon
and give a n e w meaning to life. These experiences are a part not just of therapy,
but of life. "
Donald D. Jackson, Director, Mental Research Institute, Palo Alto,
California.

"LSD is the m o s t incisive, potent and useful tool ever discovered for the inves
tigation of the motives, thought processes and emotional workings of the h u m a n
individual. . . It offers psychological research the key to a m u c h enhanced under
standing of the nature and operation of the h u m a n mind.
Duncan Blewett, Professer of Psychology, University of Saskatchewan
(Regina)

"There is a central h u m a n experience which alters all other experiences. It


has been called satori in Japanese Zen, m o k s h a in Hinduism, religious enlighten
ment or cosmic consciousness in the W e s t . . . (It) is not just an experience a m o n g
others, but rather the very heart of h u m a n experience. It is the center that
gives understanding to the whole. . . Once found, life is altered because the
very root of h u m a n identity has been deepened. . . The drug L S D appears to fa
cilitate the discovery of this apparently ancient and universal experience. "
Wilson V an Dusen, Chief Clinical Psychologist,Mendocino State Hospital,
California.

"Science develops through the development of instruments which m a k e n e w


classes of evidence available. . . (One such instrument is) the psychedelics ...
various leaf - and mushroom-derived drugs. .. notably mescaline, psilocybin
and LSD. . . that have been used since preliterate times,.. . which enhance the
sense of meaning or vitality, or beauty and sheer intensity of existence. . .
Quite aside from absolutely all interpretations whatever, to say the very least,
these (psychedelic) experiences alter man's conception of himself and the world
... They are a w a y of looking at the cosmos, and therefore belong to the cent
ral core of man's needs as a thoughtful being."
Gardner Murphy, Director of Research, The Menninger Foundation.
115
RE||RENSLITTERATUR

1 Abood, L.G., Ostfeld, A# & Biel, J. H , : Structure activity relationships of


3-pieridyl benzilates with psychotogenic properties. Arch. Intern. Pharma-
codyn., 120 : 186-200, 1959 .

2. Abood, L. G.: Some new approaches to studying the mode of action of central
nervous poisons. J. Med. P h a m , C h e m . , 4:469-481 , 1961 .

3 Abood, L.G. & Biel, J. H.: Anticholinergic psychotomimetic agents. Intern.


Rev. Neurobiol*. 4:218-273, 1962.

4. Abramson, H.A., Jarvik, M.F., Kaufman, M.R,, Levine. A., Kornetsky, C. &
Wagner, M. : Lysergic acid diethylamid (LSD-25): I, Physiological and
perceptual responses, J. Psychol., 39: 3-60, 1955.

* 5. Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W.: Effect upon two measures of
motor performance. J. Psychol., 39: 455-464, 1955.

6. Abramson, H.A., Jarvik, M.E., Hirsch, M.W. & Evald, A.T.: LSD-25: V
Effect on spatial relations abilities, J. Psychol., 39: 435-442, 1955.
n
7. Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W.: LSD-25: X. Effect on reaction
time to auditory and visual stimuli. J. Psychol., 40: 39-52, 1955.

8. Abramson, H.A., Waxenberg,S.E., Levine, A,, Kaufman, M.R. & Kornetsky, C.:
LSD-25: XIII. Affect on Bender-Gestalt Test performance. J. Psychol.,
40: 341-350, 1 955.

9* Abramson, H.A., Kornetsky, C., Jarvik, M.E., Kaufman, M.R.,& PergUBcn,,M*W.:


LSD-25: XI. Content analysis of clinical reactions. J. Psychol., 40 :
53-60, 1955.

10. Abramson, H.A. & Jarvik, M.E.: LSD-25: IX. Effect on snails. J. Psychol.,
40: 337-340, 1955.

11 Abramson, H.A., Jarvik, M.E,, Levine, A, Kaufman, M.R. & Hirsch, M.W.:
LSD-25: XV: The effects produced by substitution of a tap water placebo.
J. Psychol., 40: 367-384, 1955.

12. Abramson, H.A.j Jarvik, M.E., Gorin, M.H. & Hirsch, M.W.: LSD25: XVII.
Tolerance development and its relationship to a theory of psychosia.
J. Psychol., 41 : 81-106, 1956.

13# Abramson, H.A: LSD-25: III. As an adjunct to psychotherapy with elimination


of fear or homosexuality. J. Psychol, 39: 127-156, 1955.

14 Abramson, H.A.: LSD-25: XIX. As an adjunct to brief psychotherapy, with


special reference to ego enhancement. J. Psychol., 41: 199-229f 1956.

15. Abramson, H.A.: LSD-25: XXII. Effect on transference. J. Psychol., 41:


51-98, 1 956.

16. Abramson, H.A.: LSD-25: XXX. The questionnaire technique with notes on its
use* J. Psychol., 49: 57-65, 1960.

17. Abramson, H.A.: Discussion Second Symposium: Methods and analysis of drug-
induced abnormal mental states in man. I P.B. Bradley, P. Deniker & C.
Radouco-Thonas (Eds,): Neuro-Psychophamacology.Vol. 1. Elsevier,
Amesterdaa. 1 959#

18. Abramson, H.A. (Ed.): The Use of LSD in Psychotherapy. Josiah Macy,New York,
1960 .
116

19* Abranson, H.A.: LSD-25: XXXI. Comparison by questionnaire of psychotomimetic


activity of congeners on n o m a l subjects and drug addicts. J. Ment. Sci.,
106 : 1120-1123, I960.
20. Adans, R.: Marihuana. Harvey lectures. Series 37: 1687197 1941-42.

21. Allentuck, S. & Bownan, K.M.: The psychiatric aspects of narihuana intoxica
tion. An. J. Psychiat. 99: 248-251, 1942.

22. Alles. G.A.: Sone relations between chenical structure and physiological
action of nescaline and related compounds. I H.A. Abranson (Ed.):
Neuropharnacology: Transactions of the Fourth Conference. Josiah Macy,
New York, 1957.

23. Alles, G-.A.: Subjective reactions to phenethylanine hallucinogens. I R.M.


Peatherstone & A. Sinon (Eds,): A Phamacologic Approach to the Study
of the Mind, Thonas, Springfield, 111., 1959.

24. Alnaes, R. & Skaug, O.E.: Changes in serum 17OH eortisosteroids during
lysergic acid diethylanide (LSD) intoxication, and during hypnosis, Scand.
| J. Eln. Lab. Invest., 15: 28-29, 1963.

25. Alnaes, R, & Skaug, O.E.: Kliniske og psykopatologiske fenonener under psyko-
terapi ved hjelp av LSD korrelert ned biokjeniske funn. Tidskr. for Den
norske laegeforening, nr 23, sid, 1721-1725, 1963*

26. Alnaes, R . : Therapeutic application of the change in consciousness produced


by psycholytica. The psychedelic experience in the treatment of neurosis.
Acta Psychiat. Scand., Suppl. 180, 40: 397-409, 1964.

27. Alnaes, R: Personlig konnunikation. 1966,

28. Alpert, R., Cohen. S., & Schiller, L.: LSD. The New American Library. New
York., 1966.

29. A.P.A.: Position statement on LSD, approved by the Council of the American
Psychiatric Association on June 1 2 , 1966, in Washington, D.C. Aner. J.
| Psychiat., 123: 353, 1966.

30. Arendsen-Hein, G.W.: LSD in the treatment of criminal psychopaths. I R.A,


Crocket, R. Sandison & A. Walk: Hallucinogenic Drugs and their Psychothera
peutic Use.Springfield, Thomas, 1963.
!'
31. Asperen de Boer, van, S.R., Barkena, P.R. & Kappers, J,: Is it possible to
induce ESP with psilocybine? An exploratory investigation. Int. J. Neuro-
psychiat., 2 : 447 - 4 7 3 , 1966 .

32. Astron, A, & Sanelius, U . : Brit. J. Pharmacol., 12: 410, 1957.

33* Axelrod, J.: Enzymatic formation of psychotomimetic metabolites from normally


occuring compounds Science, 134: 343, 1961.

34. Baker, E.P.: Use of lysergic acid diethylamide in psychotherapy. Can. Med.
Ass. J., 91 : 1200-1202, 1964.

35. Baker, E.P.: LSD Psychotherapy. Presented at the 2nd Conference on the use
of LSD in Psychotherapy. Anityville, New York, May 7, 1965.

36. Balestrieri, A.: Hallucinatory mechanisms and the content of drug induced
hallucinations. I P.B. Bradley, P. Flugel & P.H. Hoch (Eds,): Neuro-
Paychophamaoology. Vol. 3. Elsevier, Amsterdam, 1 964.
117.
37 Ball, Amstrong, J, J.: The use of LSD in the treatment of sexual
perversions Caad. Psychiat. Ass. J,, 6 : 231-235, 1961.

38. Barnard, M . : The God in the Flowerpot. The American Scholar, pp. 578-586,
1 963,

39. Barrios, A,A.: An explanation of the behavioral and therapeutic effects


of the hallucinogens, Int. J. Neuropsychiat., 1: 574-592, 1965.

40. Barron, F.: Creativity and Psychological Health. Van Nostrand, Princeton,
N.J., 1 963

41. Barron, F., Jarvik, M.E. & Bunnell, S.: The hallucinogenic drugs, Sci.
Aner., 210: 29-37, 1964.

42. Bates, R.C.: Psychedelics and the Lav/,, A prelude in question marks.
, Psychedelic Rev0, 1: 379-393, 1964.

43 Beck, R.A., Goldstein, L, & Pfeiffer, C.C. Stimulant effect of psychotro


pic drugs demonstrated by quantitative EEG. Pharmacologist, 5: 238, 1963.

I 44. Benda, P. & Orsini, Fs: Fluctuations du niveau d'efficience sous LSD-25
I R* Rothlin (Ed.): Neuro-Ps.ychopharaacology.Vol. 2. Elsevier, Amsterdam,
1 961 .*i

45. Bender, L., Faretra, F. & Cobrinik, L: LSD and UML treatment of hospitalized
disturbed children. Recent. Advances Biol. Psychiat. 51: 84-92, 1963.

46. Bender, L, : D-lysergic acid in the treatment of the biological features of


childhood schizophrenia. Dis, of Nerv. Syst., 27: 43-46. 1966.
/
47 Berne, E: Games People Play. Andre Deutsch, London 1966.

48 Bishop, P.O., Burke, W, & Hayhow, WRe: Lysergic acid diethylamide block
of lateral geniculate synapses and relief by repetitive stimulation. Exp.
Neurol., 1 : 556, 1 959.

49. Blewett, D.B. & Chwelos, N. : Handbook of the Therapeutic Use of Lysergic
jjl Acid Diethylamide -25. Individual and grojip procedures Mimeographed, I960.

50. Blewett, D.: Psychedelic drugs in parapsychological research. Int. J.


Parapsychol., 5: 43-74, 1963.

ft 51. Bliss, E.Lo & Lincoln, D.C,: Visual hallucinations. I L.J. West (Ed,):
Hallucinations. Grue & Stratton, New York, 1 962,

52. Blum, R, & Associates: Utopiates, The Use & Users of LSD25. Atherton,
New York. 1964.

53. Bose, B.C. Saifi, A, Q. & Bhagwat, A.W.: Chemical and pharmacological
investigations of Cannabis indica (linn). Part I. Arch. Int. Pharmacodyn.,
146 : 99-105, 1 963.
54. Bose, B.C., Saifi, A. Q. & Bhagwat, A.W.: Observations on the pharmacologi
cal actions of Cannabis indica. Part II. Arch. Int. Phamacodyn., 147:
285-290, 1964.

55. Bose, B.C., Saifi, A. Q. & Bhagwat, A.W.: Studies on pharmacological actions
of Cannabis indica, Part III. Arch. Int. Phamacodyn., 147: 291-297, 1964.

56. Boyd, E.S. et. al.: Effects of thiopental and a tetrahydrocannabinol deriva
tive on arousal and recruiting in-the cat. J. P h a m . Exp. Therap., 149:
138-145, 1 965.
118.

57. Bradley, P,B. & Key, B.J.: Conditioning experinents with LSD, I R, Crocket,
R.A. Sandison & A. Walk (Eds.): Hallucinogenic drugs and their psycho
therapeutic use, lewis, London, 1963.

58, Bratteno, C.E, & Lassenius, B.: Lysergsyredietylanid. En klinisk och psy-
kologisk studie. Nord. Med., 69: 193-197, 1963.

59. Bridger, W.H.: The neurophysiological acconpaninents of sensory and sleep


deprivation and their role in the production of psychological disturbances
I J, Wortis (Ed.): Recent advances in biological ps.ychia.try, Plenun,
New York, 1963.

60, Brinbleconbe, R.W.: Effects of psychotropic drugs on open-field behavior


in rats, Psychopharnacologia, 4: 139-147, 1963.

61, Bronberg, W #: Marihuana, a psychiatric study. J./in.Med, Ass., 113: 4-12,1939

62, Brftcke,?. & Stunpf, C*: Phamacology of hippocanpus pyranidal cells*


Biochem. Pha m . , 8 : 40, 1 961 .

63, Bucke, R.I Cosnic Consciousness. Dutton, New york, 1951.

64, Bureau on Alcoholism Apparent results of referrals of alcoholics for LSD


therapy. Report of the Bureau on Alcoholisn, Saskatchewan Departnent of
Public Health. Regina, Saskatchewan, Dec. 31, 1962 .

65, Burroughs, W.S.: Points of distinction between sedative and consciousness


expanding drugs. I D, Solonon (Ed.): LSD The Consciousness-Expanding
Drug. Putnan, New York ? 1954 .

66, Carlini, E.A. & Kr o n e r , C.: E f f e c t s of C a n n a b i s s a t i v a (marihuana) on n a z e


per f o r m a n c e of the rat, P s y c h o p h a r n a c o l o g i a , 7: 1 75-181 , 1 965,

67, Carlson, V.R. : Effect of lysergic acid diethylamide (LSD-25) on the absolute
visual threshold. J. Comp, & Physiol, Psychol., 51: 528-531, 1958.

68, Cates, N , , Goldsmith, E,D. & Sankar, S.: Interrelations between the effects
of endocrine organectomies and of LSD-25. Fed. Proc., 2 3 : 147, 1964 ,

69, Chase, R.A.: An information-flow model of the organization of motor activity


I: Transduction, transmission and central control of sensory information,
J.Nerv, Ment. Dis., 140: 239-251, 1965.

70, Cheek, P.E.: Exploratory study of drugs and social interaction. Arch Gen.
Psychiat., 9: 566-574, 1963.

71* Chessic, R,D., Haertzen, C,A, & Wikler, A,: Tolerance to LSD-25 in schizo
phrenic subjects. Arch. Gen. Psychiat., 10: 653-658, 1964,

72. Chwelos, N., Blewett, D.B., Smith, C,M., Hoffer, A.: Use of lysergic acid
diethylamide in the treatment of alcoholism. Quart, J. Stud, Alcohol.,
20: 577-590, 1 959.

73. Clark, W.G.: Psychotomimetic (hallucinogenic) drugs, I W,G. Clark & K.S.
Ditman (Eds,): Lectures in psychophamacology. Sepulveda, Veterans
Administration. Calif,, 1964.

74. Cluxton, J.P.: Modifying effect of stress on LSD distruptions of perfor


mance in rats. Fed. Proc., 22: 510, 1963.

75. Cohen, B #D., Luby, E.D., Rosenbaum, G.& Gottlieb, J.S.: Combined sernyl
and sensory deprivation. Comprehend. Psychiat., 1: 345-348, I960.
76. ' Cohen, S,, Fichman, L, & Eisner, B.G.: Subjective reports of lysergic
acid experiences in a context of psychological test perfomance. Aner.
J. Psychiat., 115: 30-35, 1958.

77. Cohen, S,: Lysergic acid diethylanide: Side effects and conplications.
J. Nerv. Ment. Dis., 130: 30-40, 1960.

78. Cohen, S. and Ditnan, K.S.: Conplications associated with lysergic acid
diethylanide (LSD-25). J. An. Med. Ass. 181 : 161-162, 1962.

79. Cohen, S. and Ditnan, K.S.: Prolonged adverse reactions to lysergia acid
diethylanide. Arch. Gen. Psychiat., 8: 475-480, 1963.

80. Cohen, S.: Suicide following norning glory seed ingestion. Aner. J. Psychiat.
120 : 1024-1025, 1964.
81. Cohen, S. & Edwards, A.E.: The interaction of LSD and sensory deprivation:
Physiological considerations. I J, Wortis (Ed.): Recent advances in bio
logical psychiatry.PIenun, New York, 1964.

82. Cohen, S. : The Beyond Within. - The LSD story. Atheneun, New York, 1 965*

83. Cohen, S, (nedical consultant): I A.W. Livingston & L. Schiller* LSD.


LP-skiva, Capitol Records TAO-2574, 1966.

84. Cohen, S,: A classification of LSD conplications. Psychosonatics, 7: 182-


186, 1966.

85. Cooper, H.A.: Hallucinogenic drugs. Lancet, 268: 1078-1079, 1955.

86. Costa, E.: The effects of hallucinogenic and trenuilizing drugs on the sero
tonin evoked uterine contractions. Psychiat. -;es. Rept., No 4: 11-23,1956.

87. Costa, E.: The role of serotonin in neurobiology. Int. Rev. Neurobiol,
2 : 175, I 960 .

88. Costa, E. & Brodie, B.B.: The effect of drugs on storage and release of
serotonin and cathecol anines in brain. Biochen. Pham., 8 : 81, 1961.

89. Costello, C.G.: LSD as an adjunct to behavior therapy. Unpublished paper,


Ottawa, Canada, 1963.

90. Crocket, R., Sandison, R.A. & Walk, A.: Hallucinogenic Drugs and their
Psychotherapeutic Use. Springfield, Thonas, 1963*

91. Cutner, M , : Analytic work with LSD-25. Psychiat. Quart., 33: 715, 1959.

92. Davies, B.N.: Phencyclidine $ its use in psychiatry. I R. Crocket, R.A.


Sandison & A. Walk* Hallucinogenic drugs and their psychotherapeutic use.
Lewis & Co., London, 1963*

93. Davis, H.K., Ford, H.F., Tupin, J.P. & Colvin, A.: Clinical evaluation of
JB-329 (Ditran)'. Dis. of the Nerv. Syst., 25: 179-183, 1964.

94. Deiknan, A.J.: Implications of experimentally induced contemplative medi


tation. J. Nerv. Ment. Dis., 142: 101-116, 1966,

95. Denber, H.C.: Studies With mescaline. Riv. Neurobiol., 10: Suppl*: 1157
1168, 1 964.

96. De Ropp, R.S.: Drugs and the mind. Black Cat Books, New York, 1957.

97. De Shon, H.J., Rinkel, M. & Solomon, H.C.: Mental changes experimentally
produced by LSD (d-lysergic acid diethylanide tartrate). Psychiat. Quart.
26: 33-53, 1952 . J
98. De Vito, R.A.. & Prank, I.M.: Ditran: Searchlights on psychosis.
J.Neuropsychiat., 5: 300-305, 1964.

99 Di Maacio, A. & Rinkel, M.: Personality and drugs: 'specific' or "non


specific' influence on drug actions. I M. Rinkel (Ed.): Specific and
Non-specific Factors in Psyohophamacology. Philosophical Libr.,
New York, 1964.

100, Ditnan, K.S., Haynan, M. & Whittlesley, .R.B.: Nature and frequency of
claims following LSD, J. Nerv. Ment. Dis., 134: 346-352, 1962.

101, Downing, D.F.: The chemistry of the psychotomimetic substances. Quart.


Rev., 16: 133-162, 1 962.

102, Downing, D.P.: Psychotomimetic compounds. I M. (Jordon (Ed.): Psychophama


cological agenta. Vol. I., Academic Press, New York, 1964.

103 Downing, J, J. & Wygant, W.: Psychedelic experience and religious belief.
I R. 31un & Associates: Utopiates, The Use and Users of LSD-25.
Atherton, New York, 1964.

104 Editorial: Pop 'pot', Lancet, 2: 989-990, 1963.

f 105, Editorial: The subjective after-effects of psychedelic experiences: A


summary of four recent questionnaire studies. I G.M. Weil, R. Metzner
& T Leary (Eds.): The Psychedelic Reader. University Books, New York, 1

106. Editorial: LSD - The search for definite conclusions. J, An. Med, Ass,,
1 96 : 32-33, 1 966.

107* Editorial: Effects of alcohol and cannabis during labor. J. An. Med. Ass.
94: 1165, 1 930.

108. Elkes, J.: Psychopharnacology: The need for some points of reference.
I R.M. Featherstone; & A. Simon (Eds.): A Pharmacologic Approach to the
Study of the Mind. Thomas, Springfield, 111,, 1959.
109.
Evarts, E.V.: A review of the neurophysiological effects of lysergic acid
diethylamide (LSD) and other psychotomimetic agents. I 0. Whitelock
i & F-m" Furness, (Eds.): The pharmacology of psychotomimetic and
psychotherapeutic drugs. Ann. N.Y. Acad. Sci., 66 : 417-840, 1956-57.

110. Evarts, E.V.: Neurophysiological correlates of pharmacologically-


induced behavioral disturbances. Ass. Res. Nerve. Ment. Dis., 36: 347,
1 958.

111 Evarts, E.V.: Effects of a series- of indoles on synaptic transmission in


the lateral geniculate nucleus of the cat. I H.H. Pennes (Ed.):
Psyohophamacology: Pharmacologic Effects on Behavior. Hoeber-Harper,
JNew fork, 1 958 .

112, Fabing, H.D. & Hawkins, J.R.: Intravenous bufotenine injection in the
human being. Science, 123: 886-887, 1956.

113. Familo, C.G. et al: Narcotics and related bases. Progr. Chen. Toxic.,
1 : 199-295, 1 963.

114 Feinberg, I.: A comparison of the visual hallucinations in schizophrenia


with those induced by mescaline and LSD-25. I L.J. West (Ed.): Halluci
nations. Grue & Stratton, New York, 1962.

115 . Felsinger, J.M. von, Lasagna, L, & Beecher, H.K.: The response of normal
men to lysergic acid derivatives. Correlation of personality and drug
reactions. Quart. Rev. Psychiat. & Neurol., 17: 414-428, 1958.
116. Fichman, L.L.: Psychological effects of lysergic acid as reflected in
psychological test changes. Unpublished doctoral dissertation, Univer.
of Calif, at Los Angeles, 1957.

117. Fischer, R.: Rev. Can. Biol., 17: 389, 1958.

118. Fish, M.S. & Horning, E.C.: Studies on hallucinogenic snuffs. J. Nerv.
Ment. Dis., 124: 33-37, 1956.

119. Fogel, S. & Hoffer, A.: The use of hypnosis to interrupt and to reproduce
and LSD-25 experience. J. Clin. Exptl. Psychopath., 23: 11-16, 1962.

120. Fort. J.: Social and legal response to pleasure-giving drugs. I R, Blun
& associates: Utopiates; The Use and Users of LSD-25. Atherton Press,
New York, 1965.

1Jit,,Frankenhaeuser, M . , Jarpe, G. , Svan, H. , & Wrangsjo, B, : Psycho-physiolo


gical reactions to two different placebo treatments. Scand. J, Psychol.,
4: 245-250, 1 963.

122. Frankenheuaer, M . , Post, B., Hagdahl, R*- & Wrangsjo, B.: Effects of a
depressant drug as modified by expe:Qmentally-induced expectation.
Percept. Mot. Skills, 18: 51 3-522, 1 964.

123. Freedman, D.X.: Effects of LSD-25 on brain serotonin. J. Pharmacol. Exp.


Ther., 1 34: 160, 1 961 .

124. Freedman, D. X.: Psychotomimetic drugs and brain biogenic amines. Aner.
J. Psychiat., 119: 843-850, 1963.

125. Freedman, H.C. & Rocknore, M.J.: Marihuana, factor in personality evalua-
, tion and Army maladjustment. J. Clin. Psychopathology, 7: 765-782,
8 : 221-236, 1 946.

126. Freedman,A. M. , Ebin, E.V. & Wilson, E. A.: Autistic schizophrenic child
ren: an experiment in the use of d-lysergic acid diethylamide. Arch. Gen.
Psychiat., 6 : 203-213, 1962,

127. Frosch, W . A., R obbins, E.S. & Stern, M . : U n t o w a r d r e a c t i o n s to lyse r g i c


acid diethylamide (LSD) resulting in hospitalization. New Engl. J. Med.
273: 1235-1 239, 1 965.

128. Porsvarets forskningsanstalt: POA orienterar om BC-stridsmedel. 0M, Nr 2,


decenber 1964.
I
129. Gaddum, J. H. : Antagonism between lysergic acid diethylamide and 5-
hydroxytryptanine. J, Physiol., 121; 15, 1953.

130. Gaddum, J.H. & Haneed, K.A.: Drugs which antagonize 5-hydroxytryptamine .
Brit. J. Pharmacol., 9: 240-248, 1954.

131. Gaddun, J.H., Homeed, K.A., Hathaway, D.E, & Stephens, F.P.: Quart. J.
Exptl. Physiol., 40: 49, 1955.

132. Gerard, R.W.: sid 241 i M.A. Abramson, (Ed.): Neurophamacology: Transac
tions of the 2:nd Conference. Josiah Macy, New York, 1956.

133. Geroninus, L.H., Abramson, H.A. & Ingraham, L.J.: LSD-25: XXIII. Compara
tive effects of LSD-25 and related ergot drugs on brain tissue respira
tion and on human behavior. J. Psychol., 41 : 157-168, 1956.

134. Gershon, S. & Olariu, J . : JB 329, a new psychotomimetic. Its antagonism by


tetrahydroaminacrin and its comparison with LSD, mescaline and sernyl.
J. Neuropsychiat., 1: 283-292, I960.
122.
135- Gershon, S. & Lang, W.J.: Arch.. Intern Phamacodyn,., 135: 31 , 1962*

136. Gessner, P.K., Khairallah, P.A. , Me Isaac, W.M. & Page, IH*: The rela
tionship between the metabolic fate and pharmacological actions of
serotonin, bufotenine and psilocybin. J. Pharmacol. Exptl. Tfrerap.,
130 : 1 26-133, I 960 .
137. Giarnan, N.J. ot Freedman, D.X.: Biochemical aspects of the actions of
psychotomimetic drugs. Pharmacol. Rev., 17: 1-26, 1965.

138. Goddard, J.L,: Statement before the Subcommittee on Intergovernmental


Relations of the House Comnitlfcee; on Government Operations, June 7, 1966.

139. Goldstein, I.: Beta-adrenergic blocking property of lysergic acid


diethylamide. Fed. Proc, 21: 337, 1962.

140. Goldstein, L., Murphree, H.B., Sugerman, A.A,, Pfeiffer, C.C. &
Jenney, E.H.: Quantitative electroencephalographic analysis of naturally
occuring (schizophrenic) and drug-induced psychotic states in human
males Clin. Pharmacol. & Therap., 4: 10-21, 1963.

141. Gottschalk, L.A.: Use of drugs in interrogation. I A.D. Biderman & H.


Zimmer: Manipulation of Human Behavior. Wiley & Sons, New York, 1961.

142. Green, W 0J 0: The effect of ISD on the sleep-dream cycle. J. Nerv. Ment.
Bis., 140 : 41 7-426, 1 965.

143. Gubel, I.: Hallucinogenic drugs and hypnosis in psychotherapy. Amer. J,


Clin. Hypn, 4: 169-173, 1962.

144. ,Halpem, S.: On the similarity between hypnotic and mescaline hallucina
tions, Int. J, Clin. Exptl. Hypn., 9: 139-149. 1961.

145. Harman, W.W,: The issue of the consciousness expanding drugs. Main Currents
in Modern Thought. 20: 5-14, 1963.

146. Harman, W.W.: Some aspects of the psychedelic drug controversy. J.


Humanistic Psychol., 3: 93-107, 1963,

147. Harman, W 0W,, McKim, R.H., Mogar, R.E., Fadiman, J. & Stolaroff, M.J.:
Psychedelic agents in creative problem-solving: A pilot study. Psychol.
Rep, 1 9: 211-227, 1 966.

148. Hartman, A. & Hollister, L. : Effect of mescaline, lysergic acid diethyla


mide, and psilocybin on color perception. Psychopharmacologia. 4: 441-451,
1963

149. Heath, R,G,: Physiological and biochemical studies in schizophrenia with


particular emphasis on mind-brain relationships. Internat. Rev, Neurobiol.,
1 : 299-331 , 1 958,

150. Hill, H.E0, Haertzen, C.A., Wolbach jr, A.B. & Miner, E.J.: The addiction
research center inventory (ARCl): Standardization of scales which evaluate
subjective effects of morphine, amphetamine, pentobarbital, alcohol, LSD-
25, pyrahexyl and chlorpromazine. Psychopharmacologia, 4: 167-183, 1963.

151. Hirsch, M 0W . ,Jarvik M.E. & Abramson, H.A.: LSD-25: XVIII. Effects of
LSD-25 and six related drugs upon handwriting. J. Psychol, 41: 11-22,1956.

152. Hoch, P.H.: Experimentally produced psychoses. Am. J. Psychiat., 107:


607-611, 1 951o

153. Hoffer, A, Osmond, H. & Smythies, J.: Schizophrenia: A new approach,


Part II, J. Ment. Sci.. 100: 29-45. 1954.
123.
154 Hoffer, A* & Osmond, H. : Schizophrenia - an autonomic disease. J. Nerv.
Ment. Dis., 122: 5, 1955.

155. Hoffer, A.: Epinephrine derivatives as potential schizophrenic factors.


J. Clin. & Exp. Psychopath,, 18: 27-60, 1957.

156 Hoffer, A.: Adrenochrome and adrenolutin and their relationship to mental
disease. I S. Garattini & V. Ghetti (Eds.): Psychotropic drugs,
Elsevier, Amsterdam, 1957.

1'57. Hoffer, A, & Kenyon, M . : Conversion af adrenaline to adrenolutin in human


blood serum. Arch. Neurol. Psychiat., 77: 437-438, 1957.

158. Hoffer, A,: D-lysergic acid dietylamide (LSD): A review of its presents
status, Clin. Pharmacol. Therap., 6 : 183-255, 1965.

159. Hofman, A., Heim, R . , Brack, A. & Kobel, H . : Psilocybin, ein psychotroper
Wirkstoff Aus dem mexicanischen Rauschpilz , Psilocybe mexicana Heim.
Experienta, 1 4: 107-109, 1958.

i) 160, Hofman, A.: Chemical, pharmacological and medical aspects of psychotomi-


metics. J. Exp, Med, Sci., 5: 31-51, 1961.

161. Holliday, A.R.: The hallucinogens: A consideration of semantics and


methodology with particular reference to psychological studies, I
R.M. Eeaterstone & A. Simon (Eds.): A pharmacologic approach to the
study of the mind. Thomas, Springfield, 111., 1959.

162. Hollister, L,: Arch. Intern. Pharmacodyn, 130: 42, 1961.

163. Hollister, L.E.cb Sjoberg, B.M.: Clinical syndromes and biochemical altera
tions following mescaline, lysergic acid diethylamide, psilocybin and
a combination of the three psychotomimetic drugs. Comprehen. Psychiat.,
5: 170-1 78 , 1964.

164. Hollister, L.E.: Chemical psychoses. Ann. Rev. Med., 15: 203-214, 1964.

f 165 Hollister, L.E.: Effect of centrally-acting drugs on mobilization of free


fatty acids. Arch. Int. Pharmacodyn., 149: 362-365. 1964

166. Holmberg, G. & Gershon. S.: Autonomic and psychic effects of yohimbine
p hydrochloride. Psychopharmacologia, 2: 93-106, 1961.

167. Holmberg, G. & Beck, L.H.: Yohimbine as an autonomic test drug, Nature,
1 93: 1313-1314, 1 962 .

168. Holmberg, G. & William-Olsson, U.S Effects of Benzquinamide, in comparison


with Chlordiazepoxide and Placebo, on subjective experiences and auto
nomic phenomena in stress experiments. Psychopharmacologia, 5: 147-157,
1 964.

169. Holmstedt, B . : Tryptamine derivatives in epend, an intoxing snuff used by


some South American indian tribes. Arch. Int. Pharmacodyn., 156: 285-305.
1 965.

170. Holzinger, R,: Analytic and integrative therapy with the help of LSD-25.
J. of Existential Psychiat., 4: 225-236, 1964.

171. Holzinger, R. : LSD-25, a tool in psychotherapy. J. Gen, Psychol., 71:


9-20, 1964.
124.
172, 'Horita, A, & McGrath, W.R.: Biochem Pharmacol,, 3: 206, I960,

173, Horst, L, van der: The way of working with model psychoses, Advanc,
Psychosom, Med., 1: 206-209, I960,

174, Huxley, A.: Doors of Perception/Heaven and Hell. Penguin, London, 1960.

175, Huxley, A:.n.Wahl strm & Widstrand, Stockholm, 1 962.

176, Hyde, R.W., von Mering, 0, & Morimoto, K.: Hostility in the lysergic
psychosis, J, Nerv. Ment. Dis., 118: 266-268, 1953.

177, Ingram, C.G,: Some pharmacologic actions of yohimbine and chlorpromazine


inman, Clin*Pharmacol, & Therap,, 3 : 345-352, 1962.

178, Isbell, H, et al. Studies on Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): I.Effects


in former morphine addicts and development of tolerance during chronic
. intoxication. Am, Med. Ass. Arch. Neurol., 76: 468, 1956,
1'
179, Isbell, H,: Psychopharmacologia, 1: 29, 1959.

180, Isbell, H . , Rosenberg, D.E., Miner, E.J & Logan, C.R.: Tolerance ahd
cross tolerance to scopolamine, N-ethyl-3-piperidyl benzylate (JB-
318 ) and LSD-25, Neuropsychopharmadology, 3: 440-446, 1964.

181, Jacobsen, E,: Clin. Phaimacol. Therap., 4: 480, 1963.

182, Jansen, S.E: A treatment program for alcoholics in a mental hospital.


Quart. J. Stud. Alcohol., 23: 315, 1962.

183 Janssen, C.: Den frhjda livsknslan. Ord och Bild, 1967: Nr 1, sid 20-33*

184 Jarrard, L.E.: Effects of d-lysergic acid diethylamid on operant behavior


in the rat. Psychopharmacologia, 5: 39-46* 1963.

185. Jarvik, M.E., Abramson, H.A. & Hirsch, M.W.: LSD25j VI, Effect upon
recall and recognition of various stimuli. J. Psychol., 39: 443-454,
1955.

I|jf 186. Jarvik, M.E., Abramson, H.A., Hirsch, M.W. & Ewald, A.T.: LSD-25:. VIII.
Effect on aritmethic test performance, J. Psychol., 39: 465-474, 1955.

187. Jarvik, M.E,,Abramson H.A. & Hirsch. M.W.: Lysergic acid diethylamide
(LSD25): IV, Effect on attention and concentration. J. Psychol, 39:
^ 373-384, 1955.

188. Kafka, J.S. & Gaarder, K.R.: Some effects of the therapist's LSD experience
on his therapeutic work. Am. J. Psychotherapy, 18: 236-243, 1964.

189. Kalberer, P . , Kreis, W, & Rutschmann, J. : The fate of psilocin in the rat.
Biochem. Pharmacol,, 11 : 261-269, 1962.

190* Kasahara, Y., Sakamoto, K., Okoda, Y. & Sakamoto, M . : Psychopharmacol.


Abstr., 2: 308, 1962.

191. Kast, E.C. & Collins, V. J,: S t u d y of l y s e r g i c acid d i e t h y l a m i d e as an


analgesic agent, J. Int. Anesth. Res, Soc., 43: 285-291, 1964.

192. Kast, E.C.: LSD used as an analgesic. J. Am. Med. Ass,, 187:33 1964.

193. Kast, .C.: Pain and LSD-25: A theory of attenuation of anticipation.


I D. Solomon (Ed.): LSD-The Consciousness-Expanding Drug. Putnam.,
New York, 1 964.
125.

194 Katz, M.M.: The psychological effects of psychochemical compounds.


Army chemical Center, Maryland, 1958.

195 Keeler, M.H.: Inter-relations of the effects of psilocybin on subjective


sensation, phototopic critical frequency of fusion, and circulating
non-esterified fatty acids. Experienta, 19: 37-58, 1963.

196# Key, B.J. & Bradley, P.B: The effect of drugs on conditioning and
habituation to arousal stimuli in animals, Psychopharmacologia,
1: 450, 1960.

197 Killam, K.p, & Killam, E.K,: Action of lysergic acid diethylamide on
central and limbic pathways in the cat. J. Pharmacol. Exp. Ther.,
116: 35, 1956.

198. Klee, G.D., Bertino, J, Weintraub, W , & Callaway, E . : The influence of


varying doses on the effects of lysergic acid diethylamid in humans.
J. Nerv. Ment, Dis., 134: 404-409, 1961.

199 Klee, G.D & Weintraub, W: Paranoid reactions following lysergic acid
diethylamide. I P.B, Bradley, P. Deniker & C. Radouco-Thomas (Eds.):
* Neuro-Psychopharmacology Vol. 1. Elsevier, Amsterdam, 1961.

200. Klee, G.D, :Lysergi<x acid diethylamide (LSD-25) and ego functions. Arch.
Gen. Psychiat., 8 : 461-474, 1963

201. Klver, H . : Mescal: The Devine* Plant and its psychological effects.
PaulTrench, Trubner, London, 1928.

202. Klver, H.: Mechanisms of hallucinations. I Studies in Personality.


' McGraw-Hill, New York, 1942,

203 Knudsen, K . : Homocide after treatment with lysergic acid diethylamide.


Acta Psychiat Scand., 40: (Suppl. 180) 389-395, 1964.

204 Koelle, G.B.: The pharmacology of mescaline and d-lysergic acid diethyla
mide. New Engl. J. Med., 258: 25-32, 1958.

205 Kohn, B. & Bryden, M.P.: The effect of Lysergic acid diethylamide (LSD-
25) on perception with stabilized images. Psychopharmacologia, 7:
311-320, 1 965.

206. Kornetsky, C., Humphries, 0. Evarts, E.: Comparison of psychological


effects of certain centrally acting drugs in man. Arch. Neurol. &
Psychiat., 77: 318-324, 1957.

207. Korngold, M . : LSD and the creative experience. Psychoanal; Rev., 50: 682-
685, 1963.

208. Krill, A.E., Wieland, A.M. & Ostfeld, A.M.: The effect of two hallucino
genic agents on human retinal function. Arch. Ophtal., 64: 724-733,
1 960.

209. Krill, A.E., Alpert, H.J. & 0stfeld, A.M.: Effects of a hallucinogenic
agent in totally blind subjects. Arch. Opthal., 69: 180-185, 1963.

210. Kuromaru, S, et al, The effect of LSD on the phantom limbj the problem
of Body Scheme and the therapeutic use of ISD-25. Psychiatr. and
Neurol. Jap,, 1962

211 . Kurtz, P eS.; Similarities and differences between religious mysticism


an d d r u g - i n d u c e d expe r i e n c es. J, Humansti.cE Ps y c h o l . 3: 146-1 54, 1 963.
I
126
212 lawes, T.G.G.: Schizophrenia, Sernyl* and sensory deprivation. Brit.
J, Psychiat, 109: 243-250, 1963

213. Lea, A 0J,: Adrenochrome as the cause of schizophrenia: Investigation of


some deductions from this hypothesis. J. Ment. Sci., 101: 538-547, 1955.

214. Leach, B.E. & Heath, R.G.: The in vitro oxidation of epinephrine in
plasma. Arch. Neurol. Psychiat., 76: 444- 450 , 1956.

215. Leary, T. Litwin, G.H. & Metznerj R . : Reactions to psilocybin administered


in a supportive environment, J. Nerv. Ment. Dis., 137: 561-573, 1963

216 Leary, T, Metzner, R. & Alpert. R . : The psychedelic Experience. A manual


based on the Tibetan Book of the Bead. University Books, New York, 1964,

217. Leary, T , , Alpert, R* & Metzner, R.: Rational^ of the Mexican psychedelic
training center. I R. Blum & Associates. Utopiates, The ^se and Users
of LSD-25. Atherton, New York, 1964.

218 Leary, T,: How to change behavior. I D. Solomon (Ed,): LSD-The Conflcious-
ness Expanding Drug. Putnam, New York, 1964.

219. Leary, T.: The Religious Experience: Its production and interpretation.
I G.M. Weil, R. Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader.
University Books, New York, 1965.

220. Leary, T.: Playboy Magazine 13:93, September 1966.

221. Leary, T.: Psychedelic Prayers. Adoptted from the Tao Te Ching. League
/ for Spiritual Discovery. Millbrook, New York, 1967.

222. Lennard, H. , Jarvik, M.E. & Abramson, H.A.: LSD-25: XII. A preliminary
statement of its effects upon interpersonal cummunication. J. Psychol.,
41 : 185-198, 1956.

223 Levine, A., Abramson, H.A., Kaufman, M.R, & Markham, S,: LSD-25: XVI. .T
The effect on intellectual functioning as measured by the Wechsler-
Bellevue intelligence scale. J. Psychol., 40: 385-396, 1955.

224. Levine, A., Abramson, H.A., Kaufman, M.R,, Markham, S. & Kometsky, C.:
LSD-25: XIV. Effect on personality as observed in psychological tests.
J. Psychol., 40: 351-366, 1955.

225. Levine. J. & Ludwig, A.M.: The LSD controversy. Comprehen, Psychiat.,
5: 314-321 , 1964.

226. Levine, J., Ludwig, A.M. & Lyle, W. H, Jr.: The controlled psychedelic
state. Amer J. Clin. Hypnosis, 6: 163-164, 1963.

227 Levine, J. & Ludwig, A.M.: Alterations in consciousness produced by


combinations of LSD, hypnosis and psychotherapy. Psychopharmcologia,
7: 123-137, 1965.

228. Levine, J, & Ludwig. A.M.? The hypnodelic treatment technique. Int. J. Clin,
Exptl. Hypnosis, 14: 207-215, 1966.

229 Levis, D.J, & Malham, B.: Suggestion and mescaline sulphate. J. Neuro-
psychiat., 5: 197 - 200 , 1964.

230. Leuner, H. & Baer, G.: Two new short-acting hallucinogens of the psilo-
nybin group. I D. Dente & P.B* Bradley (Eds.): Neuro-Psychopharaa-
cology, Vol. 4. Elsevier, Amsterdam, 1 965.
1
231. Lieberman, E.J.: Psychochemicals as weapons. Bull, of Atomic Sciehtists,
January, 1962.

232. Ling, T.M. & Buckman, J0: Lysergic Acid (LSD-25) and Ritalin in the
treatment of neurosis. Lombarde Press, London, 1963.

233. Ling, T.M. & Buckman, J e: The treatment of frigidity with LSD and Ritalin.
Psychedelic Rev., 1: 450-458, 1964

234. Linton, H.B. & Langs, R.J.: Subjective reactions to lysergic acid diethyla
mide (LSD-25). Arch. Gen. Psychiat, 6 : 352-368, 1962 ,

235. Linton, H.B. & Langs, R aJ 6: Empirical dimensions of LSD-25 reaction.


Arch, of Gen. Psychiat,, 10: 469-485, 1964,

236. Loewe, S: Arch. Exptl. Pathol. Pharmacol, 211, 175, 1 950,

r 237 Louria, D.B.: Abuse of lysergic acid diethylamide - an increasing problem.


Presented at the symposium of 'Pharmacological and epidemiological
aspects of adolescent drug dependence." The Society for the Study of
Addiction, London, September 1-2, 1966,

jj 238. Louria, D.B.: Nightmare Drugs. Pocket Books, New York, 1 966.

239. Luby, E.D., Cohen, B.D, Rosenbaum, G., Gottlieb, J.S. & Kelley, R. :
Study of new schizophrenomimetic drug - Sernyl, Arch. Neurol. Psychiat,
81 : 363-369, 1 959.

240. Ludwig, A.M. & Lyle, WH0: The experimental production of narcotic drug
effects and withdrawal symptoms through hypnosis. Int. J. Clin. Exp.
Hypn, , 1 2 : 1-17, 1 964.

241 Ludwig, AM. & Levine, J.: A controlled comparison of five brief treatment
techniques employing LSD, hypnosis, and psychoherapy. Amer. J. Psychother.,
1 9: 41 7-435, 1 965.

242. Ludwig, A.M, & Levine, J.: Patterns of hallucinogenic drug abuse. J. Am.
Med. Assoc., 1 91 : 104-108, 1965.

fl 243. Mac Lean, J.R., Mac Donald, DoC.,Byrne, V.P. & Hubbar^, AM.: The use of
LSD-25 in the treatment of alcoholism and other psychiatric problems,
Quart. Jo Stud, Alcohol* 22 : 34- 45 , 1961.

I 244. Makino, K & Takahashi, H . : Science, 120: 544, 1 954.

245. Malitz, S,, Wilkins, B. & Esecover, H . : A comparison of drug-induced


hallucinations with those seen i n _spontaneously occurring psychoses.
I L.J. West, (Ed0): Hof-.lucinations. Grue & Stratton, New York, 1962.

246. Marazzi, A.S. & Hart, E.R.: The possible role of inhibition at adrenergic
synapses in the mechanism of hallucinogenic and related drug actions.
J. Nerv. Ment. Dise, 122: 453-457, 1955.

247. Marazzi, A.S.: Pharmacodynamics of hallucination. I L.J. West (Ed.):


Hallucinations Grue & Stratton, New York, 1962.

248. Marchbanks, R.M., Rosenblatt, P. & O'Brien, R.D.: Serotonin binding to


nerve-ending particles of the rat brain and its inhibition by lyser
gic acid diethylamide. Science, 144: 1135-1137, 1964

249. Martin, A,J0: LSD analysis, Int. J Soc. Psychiat., 10: 165-169, 1963.

250. Masaki, T,: Expert Committee on Drugs Liable to Produce Addiction. WHO
Techn. Rep. Ser, No. 102, Geneva, 1956.
pi, laaaiow, A.H: Cognition of being in the peak experiences, J, Genetic 128.
Psychol, 94: 43-66, 1959.

252. Maslow, A.H.: Religions. Values, and Peak Experiences. Columbus: Ohio
State Univer. Press, 1964.

253, Masters, R.E.L. & Houston, J.: The Varieties of Psychedelic Experience.
Holt, Rinehart & Winston. New York, 1966.

254* Mayor's committee on Marihuana. The Marihuana problem in the City of


New York: sociological, medical, psychological and pharmacological
srtudies. I D, Solomon (Ed.): The Marihuana Papers. Bobbs - Merrill,
New York. 1966.

255. Me Glothlin, W CH. and Cohen, S.: The use of hallucinogenic drugs among
college students. Amer. J, Psychiat., 122: 572-574, 1965.

256. Mc Kellar, P.: Mescaline and human thinking. I R. Crocket, R.A. Sandison.
& A. Walk (Eds.): Hallucinogenic drugs and their psychotherapeutic use.
lewis, London, 1963.

257. Mechoulam, R. et al: A total synthesis of dl-delta-tetrahydroconnabinol,


the active constituent of hashish. J. Amer. Chem. Soc., 87: 3273-3275,
1965.

258. Meduna, L.J.: Carbon Dioxide Therapy. Charles Thomas. Springfield, 111.1950#

259. Mering, 0 . ,von Morimoto, K., Hyde, R.W. & Rinkel, M P Experimentally indu
ced depersonalization. I P.H. Hoch & J. Zubin (Eds.): Experimental
Psychopathology. Grue & Stratton, New York, 1957.

260. Metzner, R., Litwin, G. & Weil, G.M.: The relation of expectation and
mood to psilocybin reactions: A questionnaire study. Psychedelic Her.,
1: 13-39, 1964.

261. Meyer, J.S.: A new drug causing symptoms of sensory deprivation. J. Nerv.
Ment. Dis., 129: 54-61 , 1959.

262. Mogar, R.E. ft Savage, C.j Personality change associated with psyohedelie
(LSD) therapy. Psychotherapy, 1: 154, 1964.

263. Mogar, R.E.: Current status and future trends in psychedelic (LSD)
Research. J Humanistic Psychol. 5: 147-166, 1965.

264. Mogar, R.E.: The psychedelic drugs and human potentialities. Kap. 29 I
H. A, Otto (Ed.): Explorations in Human Potentialities. Thomas.
Illinois, 1966.

265. Monnier, M . : Action de la Psilocybins sur le cervean du lapin.


Experienta, 15: 321-327, 1959.

266. Murphree, H.B., Jenney, E.H. ft Pfeiffer, C.C.: Quantitative electro-


encephalographic analysis of the effects of lysergic acid diethyla
mide (LSD-25) and d-amphetamine in man. led. Proc., 21 : 337, 1962.*

267. Murphree, H.B.: Quantitative studies in humans on the antagonism of


lysergic acid diethylamide by chlorpromazin and phenoxybenzamine.
Clin. Pharmacol. ft Therap., 3: 314-320, 1962,

268. Murphy, H.B. M.: The cannabis habit. A review of recent psychiatric
literature* Bull, on Narcotics, 15: 15-23, 1963.

269* Mrtens, S., Vallbo, S., Andersn, K. ft Melander, B.: A comparison


between taraxein and some psychotomimetics, Acta Psychiat, ft Neurol.
Scand., 34: 361-368, Suppl. 136, 1959.
270 Mrtens, S: Personlig kommunikation, 1966

271 . Neff,, N,, Rossi, G.V., Chase, G.D. & Rabinowitz, J.I.: Distribution and
metabolism of mescaline-C in the rat brain. J. Pharn. Exp, Therapeut.,
144: 1-7, 1 964c

272. Netz, B., Jonsson, C-0c. & Bergqvist, S,: Effects of lysergic acid
diethylamide (LSD~25) on normal subjects in a schizophrenia-
discriminating test battery. Scand. J, Psychol, 4: 143-148, 1963.

273. Netz, B. : Cannabis sativa, Opublo manuskript, Avd, fr fysiol. psykol.,


Psykol. institut., Stockholms Univer., 1964.

274. Netz, B & Engstam, P- 0 .s Effekter av lysergsyre-dietylamid (LSD-25)


p hypnotiserbarhet; En preliminr redogrelse. Avd. fr fysiol.
psykol., Psykol. institut., Stockholms Univer., 1965.

Newland, C,A.: Myself and I. The Bew American library, New York, 1962.

276 .Notebloom, L.: Proc Acad 0 Sci. 37: 562, 1934.

277 Olds, J, Kallam, K.P 0 & Aiduson, S.: Effects of tranquilizers on self
stimulation of the brain. I S. Garattini & V. Ghetti (Eds.):
f* Psychotropic Drugs. Elswvier, Amsterdam, 1957.

278 . O'Reilly, P.0 & Punk. A,: LSD in cronic alcoholism. Canad, Psychiat.
Assocr. J, 9: 258, 1 964.

279. Osmond, H, & Smythies, J.: Schizophrenia - A new approach. J, Ment. Sci.
98: 309-31 5, 1952 .

'280. Osmond, H : A review of the clinical effects of psychotomimetic agents.


Ann, New York Acad. Sci, 66 : 418-434, 1957.

281 . Osmond, H , : Research on schizophrenia, I H.A Abramson (Ed.): Neuro


pharmacology: Transactions of the Second Conference. Josiah Macy,
New York, 1 956.

282 . Osmond. H, : Chemical concepts of psychosis; Historical contributions.


r> I M. Rinkel & C.B. Denber (Eds.): Chemical Concepts of Psychosis.,
Me Dowell'-- Obolensky, New York, 1 958<

283. Osmond, H . : Psychopharmacology: The manipulation of the mind. I D, Solomon


(Ed.): LSD - The Consciousness-Expanding Drug. Putnam, New York, 1964.
(I
284. Page, I 0H, & McCubbin, J 0W.: Am. J. Physiol., 174: 436, 1953.

285. Pahnke, WN.: Drugs and Mysticism; An Analysis of the Relationship


between Psychedelic Drugs and the Mystical Consciousness.Doctoral!
Thesis, Harvard University, 1963,

286. Parker, C.S & Wrigley, E,: Synthetic cannabis preparation in psychiatry:
Synhexyl. J. Ment, Sci,, 96: 276-279, 1950.

287. Paul, IoH.: The effects of a drug-induced alteration in state of con


sciousness on retention of drive-related verbal material. J. Nerv.
Ment, Dis,, 138; 367-374, 1964.

288. Paul, M.A.: Two cases of altered consciousness with amnesia apparently
telepathically induced. Psychedelic Rev., 8 : 4- 8 , 1966.

289. Pennes, H,H. & Hoch, P.H.: Psychotomimetics, clinical and theoretical
considerations: Harmine, WIN-2299 and Nalline. Am, J. Psychiat., 113:
887 - 892 , 1957
I i
290# Pfeiffer;, C,C. & Murphree, H.B.: Introduction to psychotropic drugs
and hallucinogenic drugs, Kap, 22 i J.R, DiPalma (Ed.): Drill's
Pharmacology In Medicine. New York, 3:e uppl., McGrawHill, 1 965.

291 Pollard, J.C., Bakker, C., Uhr, L. & Peuerfile, D.P.P Controlled senso
ry input. A note on the technic of drug evaluation with a preliminary
report on a comparative study of Sernyl, Psilocybin, and LSD-25
Comprehend. Psychiat., 1: 377-380, 1960,

292, Pollard, J.C., Uhr, L. & Stern, E.: Drugs an Phantasy. Little, Brown & Co
Boston, 1965,

293 Prince, R. & Savage, C,: Mystical states and the concept of regression.
Psychedelic Rev., 8 : 59-75, 1966.

294. Purpura, D.P.: Electrophysiological analysis of psychotogenic drug action


Arch. Neurol, Psychiat,, 75: 122, 1956.

295 Purpura, D.P.: Experimental analysis of the inhibitory action of lysergic


acid diethylamide on cortical dentritic activity. Ann. New Yorkt
Acad. Sci., 66 : 515-536, 1957.

296. Rajotte, P.: Review of psychodysleptiques. I. Classification of psycho-


dysleptiques. Can. Med. Ass. J., 91: 293-300, 1964.

297. Ramsay, R., Jensen, S, & Sommer, R . : Values in alcoholics after LSD-25.
Quart. J. Studies on Alcohol, 24: 443-448, 1964.

298. Randrup, A. & Munkvad, I.: Pharmacological and biochemical investigations


of amphetamine-induced abnormal behavior. I D. Bente & ^.B. Bradley
(Eds.): Neuro-Psychopharmacology, Elsevier, Amsterdam, 1965.

299. Ray, O.S. & Marazzi, A.S.: Pharmacological and behavioral analysis of
conflict behavior in rat. Fed. Proc., 2 1 : 415, 1962 .

300. Reynolds, H,H 0 & Peterson, G 0K: Psychophysiological effects.* of a large


non-experimental dose of LSD-25. Psychol# Rep, 19: 287 290, 1966.

301# Richter, D. & Lee, M,: Blood amines. J, Ment. Sci., 88 : 127-133, 1942.

302, Rinkel, M . , De Schon, H.J., Hyde, R.W. & Solomon, H,C.: Experimental
schizophrenia-like symptoms, Am. J. Psychiat., 108: 572-578, 1952#

303. Rinke}., M . , Hyde, R.W, & Solomon, H#C,: Experimental psychiatry III.
A chemical concept of psychosis, Dis. Nerv, Syst., 15: 259-264, 1954.

304. Rinkel, M , , Hyde, R.W., Solomon, H.C & Hoagland, H . : Experimental


psychiatry II, Clinical and physio-chemical observations in ex
perimental psychosis, Am. J. Psychiat., Ill: 881-895, 1955.

305* Rinkelp M , , Hyde, R.W. & Solomon, H #C.: Experimental psychiatry IV:
Hallucinogens: tools in experimental psychiatry. Dis. Nerv. Syst.,
16: 229- 232 , 1955.

306. Rinkel, M , : Experimentally induced psychoses in man. I H.A. Abramson


(Ed.): Neuropharmacology: Transactions of the 2:nd Conference
Josiah Macy, Jr. Foundation, New York, 1956.

307. Rinkel, M . : Pharmacodynamics of LSD and mescaline* J, Nerv. Ment. Dis.,


125: 424-427, 1957.

308. Rinkel, M. The psychological aspects of the LSD-psychosis. I M. Rinkel


& C.B. Denber (Eds.): Chemical concepts of Psychosis. Me Dowell/
Obolensky, New York, 1958.
131.

309. Rolo, A., Krinsky, L.V/., Abramson, H.A. & Goldfarb, L. : Multi
therapist interviews utilizing LSD. J. Psychol. , 58:237-239, 1964

310. Rosentahl, S. H . : Persistent hallucinosis., following repeated admini


stration of hallucinogenic drugs. A m . J. Psychiat. , 121:238-244,
1964

31b. Safford, W . E . : Identity of Cohoba, the narcotic snuff of ancient Haiti.


J. Washington Acad. Sci. , 6:547-562, 1916

312. Salmoiraghi, G. C. & Page, I. H. : J. Pharmacol. Exptl. Therap. ,


120:20,1957

313. Salvatore, S. & Hyde, R . W . : Progression of effects of lysergic acid


% diethylamide (LSD). Arch. Neurol. Psychiat. , 76:50-59, 1956

314. Sandison, R. A. , Spencer, A . M . & Whitelaw, J.D.A. : The iherapeutic


value of lysergic acid diethylamide in mental illness. J.Ment.Sci. ,
100:491,1954
*
315. Sandison, R. A. : Certainty and uncertainty in the L S D treatment of
psychoneurosis. I R. Crocket, R. A. Sandison & A. Walk (Eds.):
Hallucinogenic Drugs and Their Psychotherapeutic Use. Lewis,
London, 1963

316. Sankar, D.V.S., Sankar, D.B., Phipps, E. & Gold, E. : Effect of


administration of lysergic acid diethylamide on serotonin levels
in the body. Nature, 191:499, 1961

317. Savage, C. : Lysergic acid diethylamide (LSD-25): A clinical-psycho


logical study. A m . J. Psychiat. , 108:896-900, 1952

318. Savage. C. & Cholden, L. : Schizophrenia and the m o del psychoses.


J. Clin. Exper. Psychopath., 17:405,1956

319. Savage. C. , Jackson, D. & Terrill, J. : LSD, transcendence, and the


n e w beginning. J .Nerv. Ment. Dis. , 135:425-439, 1962

320. Savage, C. , Savage, E. , Fadiman, J. & H a r man, W. : LSD: Thera


peutic effects of the psychedelic experience. Psychol. Reports,
14, 111-120, 1964
%
321. Savage, C. & Stoiaroff, M . J. : Clarifying the confusion regarding
LSD-25. J. Nerv. Ment. Dis. , 140:218-221,1965

322. Savage, C. , Fadiman, J. , Mogar, R. & Allen, M. : The effects of


psychedelic (LSD) therapy on values, personality and behavior.
Int. J. Neuropsychiat. , 2:241-254, 1966

323. Savage, C. , H a r m a n , W. , Fadiman, J. & Savage, E. : A follow-up


note on the psychedelic experience, I S.M. Unger (Ed.): Psyche-
delic Drug Therapy: A N e w Approach to Personality Change. To
be published.

324. Sawayer, C.H. : Diskussion i Ann. N. Y- Acad.Sci. , 66:647, 1957


132 .
325. Schneider, J.A. & Sigg, E.B. : Neuropharmacological studies on ibo-
gaine, an indole alkaloid with central-stimulant properties. Ann.
N.Y. Acad. Sci. , 66:765-776, 1957

326. Schnitt, H. & Schmitt, H. : Interrelationships between amphetamine and


H a r m a l a alkaloids. Nature, 203:878-879, 1964

111. Schoen, S.M.: L S D in psychotherapy. A m e r . J. Psychother. , 18:35-51,


1964

323. Schultes, R.E. : Botanical sources of the N e w World narcotics. I G . M .


Weil, R.Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader.
% University B o o k s , N e w York, 1965

329. Schultz, J.H. S* Luthe, W. : Autogenic training. A Psychophysiologic


Approach in Psychoterapy. Grune & Stratton, N e w York, 1959

^ 330. Schweigerdt, A, K. & Himwich, H.E. ; A n electrographic study of bufot-


enin and 5-hydroxytryptophan . J.Pnarm.exp. Therapeut. , 144:253-
259, 1964

331. Sechehaye, M . : Autobiography of a Schizophrenic Girl. Grune & Stratton,


N e w York, 1951

332. Sedman, G. & Kenna, J.C. : The occurence of depersonalization p h e n o m e


/ na under LSD. Psychiatria et Neurologia, 147:129-137, 1964

333. Shanson, B.: A m p h e t a m i n e poisoning. Brit. Med. J. , 1:576, 1956

334. Shaw, E. , &: Wolley, D . W . : S o m e srotonine-like activities of LSD.


Science, 124:121-122, 1956

335. Sheatz, G.C. & Bogdanski, D.F. : Differential effect of L S D upon habitu
ating and extinguishing evoked responses. J. Neuropsychiat. ,
5:585-592, 1964

336. Shelton, J. : L S D notes on the psychotherapeutic use. Mind, 1:339-342,


1963

337. Sherwood, J.N. , Stolaroff, M.J. & Harman, W .W . : The psychedelic


experience - A n e w concept in psychotherapy. J. Neuropsychiat. ,
4:69-80, 1962

338. Sigg,E.B., Caprio,G. & Schneider, J.A. : Proc.Soc. Exptl. Biol. Med. ,
97:97, 1958

339. Simmons, J.Q., Leiken, S.J., L o vaas, O. J. , Schaeffer, B. & Perloff


B. : Modification of autistic behavior with LSD-25. A m e r . J. Psychiat. ,
122:1201-1211. 196b

34C. Sjoberg, B . M . : The effects of lysergic acid diethylamide (LSD-25),


mescaline, psilocybin and a combination of three drugs on primary
suggestibility. Doctoral dissertation, Stanford Univeiaity, 1965
341 . Sjoberg, B . M . & Hollister, L.E. : The effects of psychotomimetic drugs
on primary suggestibility. Psychopharmacologia, 8:251-262, 1965

342. Slater, P.E. , Morimoto, K. & Hvde, R . W . : The effects of L S D upon


group interaction. Arch.Gen. Psychiat. , 8:564-571, 1963

343. Sloane, B. & Doust, J.W . L . : Psychophysiological investigations in


experimental psychoses: Results of the exhibition of d-lysergic acid
diethylamide to psychiatric patients. J.Ment.Sci., 100:129-144, 1954

344. Slotkin, J.S.: Peyote Religion. Glencoe, 111., Free Press, 1956

345. Smith, H. : D o drugs have religious import? I D. Solomon (Ed.): L S D -


the Consciousness-Expanding Drug, Putnam, N e w York, 1964

346. Smith, C . M . : Notes and comment. Exploratory and controlled studies


of lysergide in the treatment of alcoholism. Quart. J.Stud. Alcohol. ,
25:742-746,1964

347. Smythies, J.R. : Hallucinogenic drugs.I D. Williams (Ed.): M o d e r n trends


in neurology. Butterworths, London, 1962.

348. Snyder, S.H. & Reivich, M . : Regional localization of lysergic acid


diethylamide in m o n k e y brain. Nature, 209:1093-1095, 1966

349. Solomon, D. (Ed.): L S D - the Consciousness - Expanding Drug. Putnam's


N e w York, 1964

350. Solomon, D. (Ed.): The Marihuana Papers. Bobbs - Merrill, N e w York,


1.966

351. Solursh, L. P. & Rac, J.M.: LSD, suggestion and hypnosis. Int. J.Neu-
ropsychiat. , 2:60-64, 1966

352. Speck, L.B.: J. Pharmacol. Explt. Therap. , 119:78, 1957

353. Spencer, A . M . : Modifications in the technique of L S D therapy. Compre-


hen. Psychiat. , 5:232-252, 1964

354. Stace, W. T. : The Teachings of the Mystics. Mentor, N e w York, I960

355. Stoll, W. A. Hofmann, A. : Partialsynthese von Alkaloiden v o m Typus


des Ergobasins. Helv. Chim. Acta. , 26:944, 1943

356. Stoll, W. A. : Lysergsaurediathylamid, ein Phantasticum aus der Mutter-


korngruppe. Schweiz. Arch Neurol. Psychiat., 60:279-323,1947

357. Stromberg, V. L. : The isolation of bufotenine from piptadenia peregrina.


J .A m .C h e m Soc., 76:1707,1954

358. Stuart, K. L . : Ganja (Cannabis sativaL.). W . Indian Med. J. , 12:156-160,


1963

359 . Szdra, S. : D i m e thy ltryptamin: Its metabolism in man; the relation of


its psychotic effect to the serotoni n metabolism. Experienta, Basel,
12:441-442, 1956
134 .
360. Szdra, S. : Hallucinogenic effects and metabolism of tryptamine deriva
tives in man. Fed. Proc. , 20:885-888,1961

361. Tagore, R. : The Religion of Man. Unwin Books, London, 1961

362. Takahasi, Y. & Akabane, Y. : Brain hexokinase activity. Arch. Gen.


Psychiat. , 3:674, I960

363. Takashina, K. : Physiological studies of visual sy m p t o m s due to the


effects of hallucinogenic agent L S D - 25 on the critical fusion frequen
cy of flicker, the electric flicker threshold, and the intensity thresh
old for light. Psychiat. Neurol. Jap. , 62:109-110, I960

^ 364. Takesada, M. , Kakemoto, Y. , Sano, I. & Kanekon, Z. : 3,4-dim.ethoxy-


phenylethylamine and other amines in the urine of schizophrenic
patients. Nature, 199:203-204, 1963

Tyler, D.B. : Psychological changes during experimental sleep depriva


tion. Dis .Nerv, Syst. , 16:293-299, 1955

366. Uhr, L. & Miller, J.G. : Drugs and Behavior. Wiley, N e w York, i960

367. Unger, S.M.: Mescaline, LSD, Psilocybin, and personality change.


A review. Psychiatry, 26:111-125, 1963

368. Unger, S.M. : The current scientific status of psychedelic drug research.
Conference on Methods in Philosophy and the Sciences, N e w York,
M a y 3, 1964

369. Unger, S.M. : L S D and psychotherapy. A bibliography of the english-


language literature, I D . S o l o m o n (Ed.): L S D - T h e Consciousness-
Expanding Drug. Putnam, N e w York, 1964

370. Ungerleider, J. T. , Fischer, D.D.& Fuller, M . : The dangers of LSD.


t J. A m . Med. Ass. , 197:389-392, 1966

371. Walters, M . B . : Pholiota spectabilis, a hallucinogenic fungus. Mycologia,


57:837-838, 1965

* 372. Vane, J.R. : Brit. J .Pharmacol. , 14:87, 1959

373. Vangaard, T. : O m indikationer och kontraindikationer for LSD-behandling


Nord. Psyk. Tidsk. , 19:240-251, 1965

374. Wassdn, S.H. & Holmstedt, B. : The use of Paricd, an ethnological and
pharmacological review. Ethnos, 1:5-45, 1963

375. Wasson, V. P. & Wasson, R. G. : M u s h r o o m s , Russia and history. Pantheon


Books, N e w York, 1957

376. Wasson, R. G. : The hallucinogenic fungi of Mexico: A n inquiry into the


origins of the religious idea a m o n g primitive peoples. I G . M . Weil,
R.Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader. University
Books, N e w York, 1965
135 .
377. 'Wasson, R. G. : Notes on the present status of Ololiuhqui and the other
hallucinogens of Mexico. I G . M . Weil, R. Metzner & T.Leary (Eds.):
The Psychedelic Reader. University Books, N e w York, 1965

378. Watts, A. : The Joyous C o s m o l o g y . Vintage Books, N e w York, 1962

379. Watts, A. : Oriental and occidental approaches to the nature of man. J. H u


manistic Psychol., 2:107-109, 1962

380. Weidmann, H. , Taeschler, M. & Konzctt, H. : Experienta, 14:378, 1958

381. Weidmann, H. & Carletti, A. : Studies on Psilocybin and related'compounds.


Helv. Physiol. Acta, 18:174-182, I960

382. Weil, G . M . , Metzner, R. & Leary, T. (Eds.): The Psychedelic Reader.


Selected from the Psychedelic Review. University Books, N e w York,
ft 1965

383. Weintraub, W. , Silverstein, A.B. & Klee, G.D. : The effects of L S D on the
associative processes. J. Nerv. Ment.. Dis. , 128:409-414, 1959

^ 384. Welsh, J.H.: Hydroxytryptamine: a neurohormone in the invertebrates.


Fed. Proc. , 13:162-163, 1954

385. Weltman, A.S., Sacler, A . M . , Steinglass, P. & Berstein, M . : Endocrine


effects of lysergic acid diethylamide on m a l e rats. Fed. Proc. , 22:165,
1963

386. Werre, P.E. : Electroencephalographic effects of L S D and s o m e psychiatric


implications. J. Neuropsychiat. , 5:516-524, 1964

387. Whitaker, L.H. : Lysergic acid diethylamide in psychotherapy. Part I:


Clinical aspects. Part II: Results. Med. J. Australia, 1:5-8, 36-41,
1964

388. Whitelock, O. & Furness, F.N. (Eds.): The pharmacology of psychotomime


tic and psychotherapeutic drugs. Ann. N. Y.Acad. Sci. , 66:417-840,
(* 1956-57

389. Wikler, A. : The relation of psychiatry to pharmacology. Williams & Wilkins,


Baltimore, 1957, sid. 80, 83-84

f|390. Wilson, R.E. & Shagass, C. : Comparison of two drugs with psychotomimetic
effects (LSD and Ditran). J .Nerv. Ment. Dis. , 138:77- 86, 1964

391. Wilson, W . P . & Hughes, J.L. : Observations on the effects of JB-329


(Ditran) on the electroencephalogram of man. J. Neuropsychiat. ,
5:310-315, 1964

392. Vincent, D. & Sero, I.: Compt. Rend. Soc.Biol. , 136:612, 1942

393. Vogt, M . L. : Drugs interfering with central actions of 5-hydroxytryptamine.


I G. P. Lewis (Eds.): 5-Hydroxytryptamine. P e r g a m o n Press, London,
1958

394. Wolff, P. O. : Ciencia Invest. (Buenos Aires), 4:186, 1948

395. Wolley, D. W. & Shaw, E. : A biochemical and pharmacological suggestion


about certain mental disorders. Proc.N&tl. Acad. Sci. , 40:228-231, 1954

396. Wolley, D . W . : The Biochemical Bases of Psychoses. Wilev, N e w York


!962 ------------------------------
136 .
397. W o s t e n h o l m e , G . E . W . & Knight, J . ( E d s . ) : H as h i s h : Its c h e m i s t r y and
p h a r m a c o l o g y . Ciba foundation study group No. 21. C hu rc hi ll , London,
1955

3^8. Y a w g e r , N. A. : M a r i h u a n a , our new addiction. . A m . J . Med. Sei. , 195:351-


35 7 , 1938

399. Z a d o r , J . : Meskalinwirkung bei Strungen des opt isc he n s y s t e m s . Z.


g e s . N eu ro l. P s y c h i a t . , 1 27 :3 0, 1930

400. Z a e h n e r , R. C. : M y s t i c i s m , S a c r e d and P r o f a n e . Oxford Un iver. P r e s s ,


New Y o r k , l95 l

401. Zsi g m o nd , E . K . , F e l d e s , F . F . & F o l d e s , V . M . : The in v i t r o inhibitory


ef fe ct of LSD, its c o n g e n e r s and 5 - h y d r o x y t r y p t a m i n e on human
c h o l i n e s t e r a s e s . J . N e u r o c h e m . , 8 : 7 2 , 1961

4 02. Z si g m o nd , E . K . , F o l d e s , F . F . & F o l d e s , V . M . : The in v i t r o inhibitory


ef fe ct of psi locybin and r e l a t e d compounds. P s y c h o p h a r m a c o l o g i a ,
4 : 2 3 2 - 2 3 4 , 1963

t
B I L A G A 1. 137

T*Mc224> Piydwroitortkcm*pg*m* (P fe iffe r A Iy3irphrB&# r e f 590)

CiASS C h e m ic a l n am e F o rm u la So u rce C om m en t

L Adrenergic CHr~~CH,
4 . In d o le -co n ta in in g d -N .N -D ie th y l Se m isy n th e tic F o r o th er
N
I. E rg o l d eriv ativ es iysergam id e, fro m e rg o t,
/ \ derivatives
d- lysergic a cid CO CMr-CM* Clavierps see T a b le
d ieth y lam id e j purpurea 22-3
L S D 25 (S w itz erla n d )

H
X T ry p ta ra in e CHj CHHN{Ht
7 d eriv a tiv es
g. Alkyltryput-
a-Methyl*
tryptamme G^J I
CH#
Synthetic Onset delayed
3*4 hr
m in es
CH*
S y n th e tic Ineffective
N.Nf-Dimcthyl ora iiy
try p tam m e

N ,N -D ie th y l- S y n th e tic M a r c potent
try p ta m m e
than d i
m eth y l; with
fu rth er in
c re a se in
g ro u p size on
N\ potency
declines,
6 - 0 H added
by body

& Alkyihydraay- Bufotenine


CHi T o a d assure- C ard iovascu
tryptam inesi
U uont. vaou* lar toxicity is
-CH,-OirH b o ta n ic a l so great that
CH* so u rc e *: h allu cin o
Piptadenia gen ic effect
pertgrmia, in m an is
P. matnxarpa un certain
b (c o h o h a ,
n o p o ), Ama
nita mapp&%
small amount
in A. m*tscarto

Psilocybin. O OH S o m e sp e c k s P o ten cy Ym
\ / o f P,docybt H.ooo that of
f
genu s o f LSD
/ v Ok m u sh ro o m *
/ (M e x ic o ) o r
ymhatic

P lllo c i
S a m e as D ep h osp h o
p silo cy b in rylated psilo
c y b in . iso
m e ric with
bu fotenine
m

1
Table 22-1 (Continued)

Class C h e m ic a l name Formula S o u rce Comment

N .N -D ic th y l- CHf CH> S y n th e tic May be


6~hydrnty- m e ta b o lic
tfyptamkM? p ro d u ct o f
CHrCH,i N.N-diethyl-
HO H tryptamiftt

3. O th er alkaloids B ar mint Se v eral p lan ts The plant


X o Q fro m S o u th
A m e rica ,
sources may
also include ,
040 M1 * in clu d in g
Peganum
other hallu
cinogenic
harmala an d subalances
Banisteria
caapi (so u rc e
o f c a a p i, a lso
ca lle d y ag e,
y a je ,a y a h u a $ -
a c a ) o r syn
th e tic fro m
6 -m e th o x y *
try p tam in e

Y o h im b in e S e v eral plant
so u rc es
o x x in clu d in g
Corymmthe

CHtOQC-K , ) johimbe

OH

ib o g a in e CHC r_ > Tabernmthe


tboga
i (A fr ic a )
X X X

'< D
CH

B u lb o c a p n in c Corydalis Has been em


tuberosa, ployed as an
oh D u tc h m a n s anti-tremor
CHiO !
b reech es agent; inhib
y S r^ T its diamine
oxidase
i
CH*

4. A m in o ch ro m cs A d ren o ch ro m e OH 1 P o stu lated but V ery u n s ta b le ;


n ot proved to co n flic tin g
be form ed in re p o rts ab o u t
X x
vivo in m en tal effects
O
CHt illn ess
>
HO OH
A d ren o lu tin

HO
X X / i
CM, '

329
Table 22-1 (Continued)

Class Chemical name Formula So u rce C o m m en t

B. Nondndole-contain- M esca h n c CH.O Lophophora A ctiv e ingre


mg williumsii, d ien t o f
CH *0^ ) CHt CH*HHj d um plin g p ey ote,
c a c tu s , and peyotl*
o th e rs (S o u th m escal
CH, O
w estern U .S . b u tto n s*
an d M e x ic o );
sy n th etic

M eth y l- CHG Sy n th etic P oten cy 2X


m esca lin e v> \\ m escalin e
C H , 0 ~ V - C H X CH NH*

CH.O'' " ,

Amphetamine |S y n th etic
/ C H y -C h NH,

CH, T h ese three


p ro b ab ly
M a h a m p h c ta - Sy n th etic p rod u ce
m ute
^ CM y-CH NHCMt
p sy ch otic
CM,
, sym ptom s
by a different
C o c a in e COOCH* Erythroxyion m echan ism
coca an d fro m the
/ A
f > -C O O -( N~~CH, o ilie r species oth er
\==/ \ Jy o f Ery ad renergic
throxyion ag en ts
(S o u th '
A m e rica )

II. Anticholinergic CH*OH


1. Alkaloids Atropine Atropa betla-
(dMiyoscy- donna (d ead ly
amine) n ig h tsh ad e)
an d o th e r
S o la n a c e a e
in clu d in g
Datura
stramonium
(Ju n so n w eed)

Scopolamine CK|OH Hyoscyamus


(/-hyoscine) niger (h e n
bane)* Scopoia
carniolicat and
o th e r
O S o la n a ce a e *
in clu d in g
Datura
stramonium

Z Synthetic 1-Ethyl* 3- OH Synthetic Ingredient of


piperidyl JfB-329*
cyclopentyi- w ^ l ] Dtiran.
phenyiglyco- A . ^ Many similar
late compounds
L -J CaHi
have been
synthesized
330
ito

a ** n in tro du ctio n t o psy c h o tr o pic d ru g s a n d h allucinogen ic d ru g s m


Table 22-1 (Continued)

the next few days he pondered over his mental aberra again flooded in on him. He once again excused himself
tion and questioned whether it was natural or due to from work and pushed his bicycle all the way home.
some chemical with which he had been working. He The effect wore off late that night. The next day he was
finally decided that perhaps the new ergot derivative at work early, anxious to tell the pharmacologists about
might be the offender, so he calculated the smallest his unusual experience. He obtained an audience with
dose of an ergot alkaloid which had ever been found Drs. Rothlin, and Cerletti. Neither of the experienced
to be physiologically active in man. His calculation pharmacologists believed him, and they offered to dis
was 250 mE or % mg. He weighed and ingested this dose, prove the finding by taking a dose equal to that which
and within an hour, the flight of ideas, depersonaliza he had taken, viz., J4 mg. They took the dose and soon7
tion, feelings of unreality, and uncontrolled euphoria found strange things happening. Dr. Cerletti arrived