You are on page 1of 101

RAPPORT NR 58, MAJ 1967

Tillhör projekt E 012

PSYKOKEMISKA S U B S T A NS E R : E F F E K T E R
IMPLIKATIONER OCH APPLIKATIONER

En introducerande översikt över

HALLUCINOGENER - P S Y K O TO M I M E T I K A -
PSYKEDELIKA

av

Björn Netz

MILITÄRPSYKOLOGISKA INSTITUTET FACK 2711S • S T O C K H O L M
CHEF: MILITÄRÖVERPSYKOLOGEN. DOCENT J AN A G R E L L
- 11
sid .

3. 2. B e te e n d e e ffe k te r hos d jur 36

3. 3. B io k e m isk a e ffe k te r 36

3.4. N e u ro fy sio lo g isk a e ffe k te r 39

4. E F F E K T E R P Å S U B JE K T IV A OCH B E T E E N D E M Ä S S IG A V A R IA B L E R 42

4 . 1. M e to d frå g o r 42

4 . 2. S u bjektiva e ffe k te r 45

4 . 2. I. P e r c e p tu e lla a n o m a lie r 45

4 . 2. 1. I. V isu e ll p e rc e p tio n 45
it 4 . 2. I. 2. Illu s io n e r och h a llu c in a tio n e r 46
4 . 2. I. 3. ö v r i g a p e r c e p tu e lla a n o m a lie r 47
4 . 2. 2. S tö rn in g a r i kognition och ta l 47
r* ‘ 4 . 2. 2. I. K v a n tita tiv a fö rä n d rin g a r 47
4 . 2. 2. 2 . K v a lita tiv a fö rä n d rin g a r 48
4. 2. 2. 3. S e le k tiv u p p m ä rk sa m h e t 49
4 . 2 . 2. 4 . T ids e s tim a tio n 49

4 . 2. 3. A ffek tiv a re a k tio n e r 50

4.2.4. S tö rn in g a r i au to n o m a n e r v s y s te m e t 50

4 . 3. P s y k o m e tr is k a och ö v rig a ob jek tiv a d ata 51

4. 4. K r itis k a synp unkter 53

5. D EN P S Y K E D E L IS KA U P P L E V E L S E N 57

5. 1. A llm än bakgrund 57

5. 2. T im oth y L e a r y 58

^ 5.3. F e n o m e n o lo g i 61

6. A N A LYS AV R IS K E R VID B R U K AV LSD 66

6. 1. A llm än t 66

6. 2. A kuta b iv e rk n in g a r och o ly c k s f a ll i sam b an d m e d L S D -p å v e rk a n 70

6. 3. L å n g v a r ig a e l l e r se n a b iv e rk n in g a r av LSD 71

6.4. S ä k e r h e ts å tg ä r d e r vid v e te n sk a p lig a u n d e rsö k n in g a r 72

6. 5. K o n tra in d ik a tio n e r 73

6. 6 . S o c ia lm e d ic in s k a a s p e k te r på o k o n tro lle ra t bruk 74
iv -
sid .

FÖ R T E C K N IN G Ö V ER T A B E L L E R OCH F IG U R E R

TABELL I. ö v e r s ik t ö v e r h a llu cin o g e n a s u b s ta n s e r 9

TABELL 2. A n a le p tisk effek t av d iv e r s e p sy k o to m im e tik a 11

TABELL 3. B e te c k n in g a r på olik a m jö ld ry g e a lk a lo id e r s a m t d e s s a s
r e la tiv a potens i fö rh å lla n d e till L S D -25 11

TABELL 4. Su bjektiva fö rä n d rin g a r e f te r en p sy k e d e lisk u p p lev else 65

TABELL 5. B e rä k n a d fre k v e n s a llv a r lig a k o m p lik atio n er i sam b an d
m e d LSD 69

TABELL 6. K la ss ifik a tio n av C -s tr id s m e d e l 108

FIG U R I. R e la tiv potens av olik a m jö ld ry g e a lk a lo id e r 11

FIG U R 2. K e m isk a s tr u k tu r r e la tio n e r bland d iv e r s e h a llu cin o g e n e r 29

FIG U R 3. Su bjektiva r a p p o r te r angående v i s s a L S D -e ffe k te r 44

FIG U R 4. Dos r e la tio n e r m e lla n ob jek tiv a och su b jek tiv a e ffe k te r 44

%
2.

A v s n i t t 6. I. - 6. 5. h a r f ö rf a tta ts i s a m a r b e te m e d d o cen t Sten M å r te n s ,
P s y k ia tr is k a sju k h u se t, S to ck h o lm , s a m t la b o r a to r A n d e rs Sundw all, FO A 1,
U rsv ik . D etta a v s n itt - "A n a ly s av r i s k e r vid bruk av L S D -2 5 " - h a r även
p u b lic e ra ts i L ä k a rtid n in g e n , v o l 64 (n r 18): 1856 - 1861, 1967. A v sn itt 6 . 6 .
h a r tillk o m m it i s a m a r b e te m e d d r M agnus K ih lb om , K r o n p rin s e s s a n L o v is a s
b a r n - och ungdom s p s y k ia tris k a k lin ik , S to ck h o lm ; det in g å r i a rtik e ln
" L S D -2 5 : en in tro d u ce ra n d e ö v e r s ik t" (se L ä k a rtid n in g e n , vol 64 (n r 18):
1842 - 1855, 1967), vilk en u p p sats kan s ä g a s u tg ö ra en sam m an fattn in g av
fö re lig g a n d e M P I -r a p p o r t.

Vid fö rfa tta n d e t av denna litt e r a t u r ö v e r s i k t h a r bl a p s y k ia te rn Sidney C oh en 's
L S D -m o n o g ra fi "T h e B eyon d W ith in " v a r i t en s to r tillg å n g . C oh en 's v ä r d e ­
rin g av de s e n a s te å r e n s L S D -fo rsk n in g kan a n se s r e p r e s e n ta tiv fö r de e r f a ­
r e n h e te r m a n h ittills g jo r t: "W h at e m e rg e s fro m a d ecad e of study of LSD
and the o th e r h a llu cin o g e n s is an enh anced a p p re c ia tio n of the v a s tn e s s of the
* m ind - the in te rm in a b le , i n t r i c a t e in te rp la y of se e in g , thinking and feelin g -
the in cre d ib le im m e n sity of th at s u b m e r g e d co n tin en t, the u n co n scio u s. T h e re
is a v a s t beyond th at lie s w ithin" ( r e f 8 2 ). De a l l r a f le s ta r a p p o r te r angående
grundforsknin g s a m t p sy k o te ra p e u tis k a fö rs ö k m e d h a llu cin o g e n e r h ä r s t a m m a r
frå n N o rd a m e rik a . M en även i E u ro p a h a r m a n sed an m itte n på 1 9 5 0 -ta le t b e ­
d riv it v is s L S D -fo rsk n in g . I n o v e m b e r 1966 sa m m a n trä d d e e tt d ry g t tju g o tal
e x p e r te r i A m s te rd a m i sy fte a tt b ild a e tt " E u r o p e is k t sä llsk a p fö r p sy k o ly -
tisk t e r a p i " . B lan d de fö rb e re d d a m e d le m skaps v illk o re n i d etta sä llsk a p
m ä r k s u tö v e r s p e c ia lis e r in g i in v ärte~ m e d ic in , p s y k ia tri och p sy k o te ra p i
m e d r ä tta o c k s å fem p e rso n lig e n gen o m levd a L S D -s e s s io n e r s a m t tr e ttio b e ­
h a n d lin g s s e s s io n e r m e d p a tie n te r under sakkunnig ö v erv ak n in g . En d e s v e n s ­
ke m e d le m m e n ä r f n d o cen t L e n n a r t K a ij, Lund, som f ö re d o v is a t egna t e ­
r a p ie r f a r e n h e te r i tv å a r t i k l a r ("L S D -b eh an d lin g av n e u r o s e r " , S ven sk a L ä ­
k artid n in g en , v o l 60 (n r 1 3 ) :9 2 6 - 9 3 2 , 1962; "O m p sy k o ly tica s te ra p e u tis k a
v e r k n in g s s ä tt" , N o rd . P s y k ia t r . T id s k r. , v o l 16: 4 8 0 - 4 8 9 , 1965).

I S v e rig e h a r a n n a rs p ra k tis k t ta g e t ingen forsk ning b e d r iv its , och det ä r
’ bl a m e d h än sy n till d e tta r e m a r k a b la faktum , som denna ö v e rs ik t tillk o m ­
m it. F ö r f a t t a r e n h a r - d elv is m e d h jälp av d iv e rs e b ely san d e c i t a t - s t r ä ­
v a t e f te r a tt å te r g e den v ä s e n tlig a in fo rm atio n en om fo rsk n in g m e d h a llu c i­
n o g e n e r, s a m t a tt h ä rv id b e ly s a a lla d e ss a s p e k te r . B l a h a r a v sik te n v a ­
r i t a tt p la c e r a in den p o te n tie lla användningen av h a llu cin o g e n e r som p sy k o -
k e m isk a s tr id s m e d e l i e tt s t ö r r e sam m an h an g . M o tiv et h ä r t i l l lig g e r f r ä m s t
i a tt en ingåend e och a llsid ig kännedom om (olik a e ffe k te r av) p sy k o k em isk a
s u b s ta n s e r rim lig tv is b ö r kunna bidra, till a tt m o tv e rk a n e g a tiv a fö rv ä n tn in g s-
e ffe k te r. V etsk ap en om a tt in g ift av h a llu cin o g e n e r ej ob etin g at b e h ö v e r leda
till psyk os liknande u p p le v e ls e r (se t e x a v sn itt 7 . 6 . ) to rd e en lig t f ö r f a tta r e n s
r 21 .

rapporterats«

Karakteristiska akuta effekter av cannabis inkluderar följande:
1 ) en förhöjd och euforisk livskänsla, ofta beskriven som ett exalta-
tionstillstånd med (ofrivilliga) skratt och ökat ordflöde (jämför
lustgas-effekter ) 5 2 ) reduktion av psykosociala hämningar}, så att
dominerande emotioner och personlighetsdrag förstärkes eller fri-
släppes (jämför alkohol); 3 ) idéflykt samt ökad kognitiv inkoherens
och distraktibilitet med blockering och avbrott i påbörjade tanke­
kedjor« Denna dissociation blir mer markant vid allt högre doser.
Vid måttliga dosnivåer kan tvärtom en positiv effekt skönjas, så­
tillvida att individen upplever en intellektuell stimulering med
större associationsbenägenhet (idéspruta); 4 ) förvrängd tidsupplevel-
se samt ett minskat uppmärksamhetsspann, vilket resulterar i att fo-
^ kuserade objekt uppleves avsevärt mer intensivt än eljest; 5 ) percip-
tuell hypersensitivitet, t e hyperakusi och hypergeusi (förhöjd smak­
förnimmelse); 6 ) minskad sensibilitet för smärta, känsel och tryck
vid högre doseringar, men ökad sensitivitet vid lägre; 7 ) p^ykomoto-
risk aktivitet i tidigare skeden, senare åtföljt av behaglig trött­
het och avspänning; 8 ) ökad suggestibilitet; 9 ) känsla av att vara
"hög", d v s sensationer av viktlöshet, luftighets- eller behaglig
yrselkänsla i huvudet o dyl; 1 0 ) hungerkänslor och ökad aptit (i syn­
nerhet begär efter sötsaker mycket karakteristiskt).

1 »4.4, Kllnisk-medicinsk användning

% litteraturen inom detta område bjuder på många motsägande resultat,
ett förhållande som f ö allmänt kan sägas råda inom cannabis-forsk-
ningen som sådan. Flera forskare har framhävt hampans smärtstillande
egenskaper. Sålunda har man tidigare framgångsrikt använt cannabis
som analgetikum vid förlossningar: "... the sensation of pain is
distinctly lessened or entirely absent and the sense of touch is
less acute than normally. Hence a woman in labor may have a more
or less painless labor. If a sufficient amount of the drug is given,
the patient may fall into a tranquil sleep from which she will awaken
refreshed"(107 )o Även vid migrän och tandvärk, liksom andra typer av
nouralgi, har positiva resultat erhållits , Yawger (398)framhåller dock
att "... the drug has mostly fallen into disuse, partly owing to its
greatly varying degrees of potency". Han betonar istället en annan
aspekt, nämligen hampans förmåga att aktivera gammalt minnesmaterial:
"In ny inquires, smokers have frequently informed me that while under
its influence, they are able to recall things long forgotten. If through
26

(23) beskrivningar av trimetoxy-amfetamin (TMA), en syntetisk länk
mellan meskalin och amfetamin«

Antikolinergika. Atropin (från belladonna) och scopolamin (från bolmört)
framkallar psykotogena effekter i excessiva doser (3)* Abood et al. (l)
har rapporterat att doser om 5-8 nig (oralt) framkallar hallucinationer,
depersonalisation och "mood changes". Emellertid har de centrala effek­
terna av dessa båda farmaka undersökts i mycket liten utsträckning hit­
tills; det övervägande medicinska intresset har ägnats deras perifera
antikolinergiska aktivitet.

TJnder det sista decenniet har emellertid en serie nya antikolinergika
^ framställts. Mest kända äro "Ditran 11 och "Sernyl" . Tessa helsyntetiska
preparat skiljer sig från "deliriants" såsom atropin och scopolamin,
genom att de framkallar en mindre grad av desorientering och mental för-
% virring. Samtidigt ger de psykotomimetiska effekter, som starkt påminner
om indola hallucinogeners. Både Ditran och Sernyl beledsagas dock oftare
än t e LSD-25 av obehagliga bieffekter såsom muskelsvaghet, ataxi, syn­
svårigheter, torrhet i munnen, hudrodnad samt hjärtklappning (82).
Gershon et al. (134) ifrågasätter dock om Serny', verkar antikoliner-
giskt eftersom man noterade en oförändrad eller minskad pupill efter
Sernyl medan däremot Ditran gav en pupillvidgning.

Sernyl (phencyclidine) användes ursprungligen inom anestesiologien, efter
som det framkallar en total smärtfrihet utan någon medvetslöshet (239 )»
På grund av dess säregna "bieffekter", ansågs det dock olämpligt som ett
anestetikum. I stället riktades intresset mot de psykotomimetiska effek-
^ terna (92 ). Luby et al. (239 ) beskriver sekvensen av manifesta symptom
efter en intravenös injektion av Sernyl enligt följande: "a) Disturbanze
of body image, with feeling of unreality, estrangement and depersonaliza-
% tion; b) Disturbances in thinking: inability to maintain a set, concrete­
ness, blocking and disordered linguistic expression; c) Hostility and
negativism; d) Increasing drowsiness, hypnagogic states and apathy".
Man framhåller vidare de slående likheterna med primära symptom på
schizwfreni»

Även Ditran har rapporterats framkalla psykotiska tillstånd, vilka varar
8-12 timmar. Eftersom båda preparaten blockerar acetylkolin perifert,
har man antagit att de psykotogena effekterna beror på någon inter­
f e r e s med acetylkolinaktiviteten i hjärnan (82). Det anses allmänt
att både Ditran och Sernyl blockerar afferent sensorisk och propriocep-
torisk input, och att de sålunda verkar som en sorts kemisk"sensory
deprivation" (75>82,239y26l), Beträffande övrig litteratur angående
Ditran (jB-329 ); se t e 93, 98 , 134, 390 , 391.
Motsatsen kan även ske: vissa fpp har beskrivit atit de sett omgivande
observatörer såsom 2-dimensionella pappfigurer.

De visuella anomalierna blir än ner markanta med slutna ögon. Vanligast
är kanske förekomsten av färgkaskader, blixtar sant geometriska kon­
figurationer, spindelnät, spiraler n fl s k form-konstanter - en tern
präglad av Kliiver (201, 202). Dessa syner växlar ständigt i en konti­
nuerlig strön och ses oftast i färg. Även ner komplexa föremål och fi­
gurer (landskap, djur, människoansikten) brukar så småningom infinna sig

Enligt Wikler ( 389 ) förefaller LSD framkalla i huvudsak identiska visu­
ella anomalier jämfört med de meskalin-inducerade (201 , 202 ). Andra har
r
dock iakttagit en större benägenhet för formkonstanter, samt ner inten­
siva färgrisioner under meskalin än under LSD (270).

4 4.2.1.3» Övriga percsptuella anomalier

I jämförelse med visuell perception förekommer övriga sensoriska ano­
malier mycket mindre frekvent. Ibland förekommer dock en hyperakusi,
liksom en del akustiska sinnesvillor och felaktiga tolkningar av ljud.
Även enkla auditiva hallucinationer (t e en klocka som ringer) samt ner
komplexa sådana (konversationer mellan imaginära individer, för indivi­
den obekanta musikstycken m n) har beskrivits. Att lyssna på (befintlig)
musik anges vidare utgöra en ytterst estetisk upplevelse. Vad gäller
lukt- och smakförnimmelser har följande anomalier beskrivits: cigaretter
känns helt smaklösa, en metallisk eller bitter smak förninnes på tungan,
samt olfaktoriska hallucinationer av t e vitlök. Modifikationer i taktil
<r
perception nämns också; de består vanligen av en ökad sensitivitet för
textur, samt parestesier i händer och fötter.

ft Synestesi. - Under LSD kan associationsban^r, som normalt begränsas till
en enskild sinnesmodalitet, korsa över till andra sinnen. Ett stimulus
som t e handklappning kan framkalla ett färgintryck, ett nålstick på hu­
den orsakar en vision (hallucination) av en cirkel o s v . Dessa syneste-
gier kan sägas representera en disinhibition av sådana neurala processer
vilka normalt hindrar sensorisk excitation från en sinnesmodalitet att
strömma över i en annan ( 82).

4«2..2.Störningar i kognition och tal

4«2.2'.1 .Kvantitativa förändringar.
Under LSD-påverkan noteras nycket ofta en starkt ökad associationsbe-
nägenhet; tankar och idéer rusar iväg på ett stundtals okontrollerbart
sätt. Detta gör att fpp finner det svårt att meddela sig med omvärlden,
tankarna likson glider undan. De fragnent son verkligen verbaliseras,
franstår för en utonstående son 'bizarra', eller klassificeras son en
manisk id£flykt£ i själva verket har de ofta ett logiskt samband för
individen själv, ända tills han försöker konmunicera ut den. Svårighe­
terna ned att finna adekvata ord och uttryck kan göra att fp i stället
blockeras eller vägrar att tala (negativisn). Detta behöver dock ej ha
sin orsak i alltför nånga associationer,utan kan även bero på notsatsen
(ettb slags 'vakuun'-tillstånd utan några medvetna tankar). Andra orsa­
ker till perioder av tystnad kan vara, att fp är upptagen ned fantasier,
hallucinationer n n, eller att han trott sig redan svarat på en fråga
när han i själva verket inte sagt någonting. Den ökade mängden av associa­
tioner nedför son lätt inses till försämringar i målinriktat tänkande
sant till allmänna konc^n¿r^t¿onssvári_ghet_er. En stor del av de intellek­
tuella försämringar som LSD ger upphov till, förefaller hänga sannan med
den minskade f ö m å g a n att utestänga irrelevanta sidoassociationer; det
är på denna inhibitoriska kapacitet, son vårt normala tänkande uppenbar­
ligen har sin grund.

4.2w£^.Kvalitativa förändringar

De kognitiva processerna undergår även kvalitativa modifikationer. Van­
ligt är, att tankarna blir "eidetiska', dvs en idé framstår fullt synbar.
Förutom denna ökade förmåga att visualisera tankar och begrepp, får även
tankeverksamheten en stark emotionell färgning. Cohen ( 82 ): "In the pre-
logical world of LSD, thought and emotion are inseparable ... One recog­
nizes that the separation of thinking from feeling must have been a
recent evolutionary development'. En möjlig förklaring till detta'intrång
av emotionella och visuella komponenter i de kognitiva tankeprocesserna
kan vara den LSD-betingade reduktionen av synaptisk ihhibition ('release
phenomena', disinhibition), vilken tidigare påtalats.

En annan kvalitativ förändring utgör den konkretisering av mentala pro­
cesser, vilken medför attoomdöme och abstraktionsförmåga minskar. Sålun­
da kan innebörden i ordspråk som 'En fågel i handen ...' ofta ej längre
abstraherasj i stället sker en tenden att visualisera fågeln ifråga.

Hänsyitoin^sidéeir och andra vanföreställningar har också observerats.
0fta leder den ökade själv-referensen till rena jDaranoida idéer, vilka
ej går att korrigera intellektuellt. Även den kognitiva 'as if '-förmå­
gan går delvis förlorad, något som Mc Kellar (256 ) benämner 'half-belief
'Some subjects exhibited half-belief or full belief identifications of
themselves with a variety of improbable objects, i.e. a table. These
exaggerated forms of empathy with inanimate things occur quite frequent­
ly in poetical forms of thought, though some distinction between 'I feel
49
as if I were' and 'I an' is maintained by poets, as it usually was
by our mescaline subjects also. Retention of this 'as if' and lack
of a tendency to confuse analogy and identification seems to be one
of the hallmarks of insight and sanity'«

4 .2.2. 5.Selektiv uppmärk samhet
Som nyss berörts, kan man ofta notera en sänkt koncentrationsförmå­
ga vid prov på t e praktisk problemlösning. Detta gäller särskilt
under kulmen av LSD-reaktionen, då uppmärksamhetsspännvidden vanligt­
vis är starkt förminskad. En plausibel förklaring till detta är, att
LSD minskar den normala, kortikala kontrollen över tankar, begrepp
eller idéer, vilket resulterar i en ökad associationsbenägenhet och
tankeflykt. På detta sätt berövas individen sin förmåga till koncentra­
tion på en speci_fik sensorisk input, samtidigt som alla inkommande
sensoriska data tycks tillägnas lika stor betydelse.

När emellertid fpp ej belastas ned uppmärksamhetskrävande prov, utan
_själv får styra och selegera sin uppmärksamhet, kan LSD i stället av­
sevärt förhöja individens jselektjLva uppmärksanhetskapacitet^ Under dy­
lika premisser kan LSD sålunda skapa en ökad förmåga att utesluta till­
fälliga, ovidkommande distraktioner tillika ned perifera associationer.
Enligt Cohen (82 ): 'The complete focus is on the object; extraneous
time-space considerations cease to impinge. A few people can experience
such total attention spontaneously. With LSD this timeless, selfless
relati.onsh.ip with the percept is achievable by many. When it happens,
the object is invested with profound significance ... These brief
'super-conscious' bursts have not been satisfactorily studied with
precision methods, and their analyses will be most difficult. In the
religious and philosophic literature, such names as religious experience,
cosmic consciousness, and integral thought have been applied to analogous
states. No neuroanatomic reason exists to suggest that we are not capable
of rare and transient transactions of superlative knowing ... Intuition,
creativity, telepathic experiences, prophecy - all can be understood as
superior activities of brain-mind function'.

4.2 .2 .4 .Tids estimation

Under LSD rubbas tidsuppfattningen hos de flesta: tiden tycks rusa iväg,
eller stå still. Vilketdera som uppleves, beror sannolikt på vilket
stadium av självmedvetande fp befinner sig. Under den tidigare fasen
av LSD-intoxikeringen, när fp fortfarande bara 'observerar' olika ske­
enden i omvärlden, leder de intensifierade upplevelserna härav till
att objektiv tid synes släpa efter. När (om) han uppnår det stadium
då något självmedvetande ej längre existerar ( 1ego-death1), existe­
rar ej heller längre någon tid ('tiden står still'). Detta tillstånd
kan för vissa individer leda till en transcendental (psykedelisk)
upplevelse, nedan andra (oförberedda eller inflexible) fpp grips av
djup panik»

4 2.»3.Affektiva reaktioner

En del forskare har påpekat förekonsten av utpräglad eufori ned in­
slag av naniskt beteende» Ofrivilliga skratt har ofta observerats:
fpp har beskrivit hur de plötsligt känt ett nästan obetvingligt be­
hov av att skratta utan någon son helst yttre anledning. Euforin är
ofta förenad ned notorisk aktivitet. Men även passiva och apatiska
sinnesstänningar har beskrivits. Depressiva reaktioner ned ner eller
nindre stark ångest har rapporterats. Tecknen på depression kan vara
förenade ned gråt, irritation, aggressivitet och - ner sällan - kata­
strofkänslor; eller också kan nan se en passiv tillbakadragenhet ned
indifferent, autistiskt beteende. Onväxlande faser av eufori och de­
pression har ibland observerats» De paranoida reaktionerna har tidi­
gare berörts»

Eörändringar i "body inage": depersopjalisation.

Ofta har fpp beskrivit en känsla av frännandeskap inför den egna krop­
pen: denna förefaller att vara en diffus nassa, ned undantag för de
delar son nan riktat uppnärksanheten not» Epp rapporterar även för­
ändringar i storlek eller utseende ho^. hela kroppen eller delar där­
av: den kan upplevas såson förninskad eller förstorad; son on den
svävade fritt eller son on den vore blytung» Icke ovanligt är att
känslan av kontakt ned den egna kroppen går helt förlorad. Vissa fpp
upplever sig 'flyta onkring' i runnet och kan t o n 'se' sig själva
på distans» - Oftast upplever fpp santidigt starka overklighetskäns-
lor: förenål och nänniskor i ongivningen förefaller overkliga och
främnande (derealisation)» Denna förlorade 'evidenskänsla' når slut­
ligen sin kulnen i och ned att individens 'ego boundaries' börjar lös­
as upp, så att även jag-upplevelsen antar overklighetskaraktär. Elera
forskare har nenat att denna upplevelse innebär en verklig splittring
av personligheten. Tillståndet har tidigare påståtts vara av schizo­
fren natur, efterson fpp upplever att deras verkliga jag har föränd­
rats, och att de känner det som on de vore avskilda från den övriga
världen.

4-¿2*4.Störningar j autonona nervsystemet.

Den första symptomen på LSD-påverkan brukar utgöras av en del vegeta­
51

tiva besvär, vilka dock är av övergående natur. Sålunda klagar ibland
fpp över yrsel, huvudvärk, illamående, kallsvettninge.r o d» Vidare
rapporteras känslor av natthet, ninskad aptit, vågor av köld eller
väme, sant en viss darrning i hela kroppen ('inre trenor'). Sympto­
men brukar visa sig ca en halvtinne efter det LSD intagits, nen van­
ligtvis försvinner de efter ytterligare någon halvtinne, för att i
stället efterträdas av de psykiska reaktioner, son beskrivits i det
föregående. - Den nuvarande tendensen är att betrakta de somatiska-
effekterna ner son en kanalisering eller ett försvar gentenot diffus
ångest, än son rena fysiska drogeffekter (216 , 235 )• Be kan även ses
son suggestionseffekter, eftersom Abranson observerat ovanstående
symptom efter placebo adniniatrerad son 'LSD' ( 11

4.j. Psykonetriska och övriga ob.jektiva data

Abranson et al (4-8 , 151 , 185-187 > 223 ) har meä diverse testbatterier
funnit,att LSD nedförde en signifikant försämring av sådana funktioner
son bl a perception (4*6 ), minne (185 ), uppnärksanhet och koncentra­
tion (l87>223 ) sant förmåga till att lösa enkla natenatiska problem
(l86). I motsats till en del andra forskare fann även Abranson et al
en försämring i intellektuella funktioner, mätta enligt Weéhsler-
Bellevue (223 )» Till skillnad från tidigare undersökningar använde
man sig emellertid här av ganska höga doser (upp till 200 mikrogram),
vilket kan vara en förklaring till de motsägande resultaten angående
detta test. Vid sina undersökningar kunde dock Abranson et al ej finna
några markanta signifikanta försämringar vid prov på nanuell reaktions-
tid (7 }motorik: Pursuit rotor test och Steadiness ( 5 ), Bender (8 )
)
samt omedelbart minne, Digit span (l85). I allmänhet har Abramsons
experiment visat, att de psykologiska funktionerna försämras med till­
tagande dos (se t e 5 , 151 , 185 ).

Kometsky et al (206) har rapporterat relativt god överensstämmelse
mellan objektiva och subjektiva effekter av några f a m a k a - däribland
LSD - på ett batteri bestående av psykomotoriska prov. För ett givet
farmakon var dock de interindividuella korrelationerna ganska låga.
lan fann också att LSD påverkade resultaten på fler test än något an­
nat ämne. Dock noterades inga signifikanta försämringar vid Pursuit
rotor test, vilket enligt författarna ger en antydan om att LSD har
mindre verkan på den notoriska koordinationsförmågan än på perceptu-
ella och intellektuella processer.

Katz (l94) har i en artikel betonat, att LSD överhuvud taget har en
påtaglig effekt på de psykonotoriska funktionerna, på perception och
tankeprocesserna. Benda & Orsini (44) har rapporterat signifikanta
försämringar vad beträffar reaktionstid, sifferrepetition (8 siff­
ror framlänges, 6 siffror baklänges), estimation av tid sant spegel­
ritning. Författarna framhåller att resultaten visade en systematisk
oförmåga hos fpp att kvarhålla ett förutbestämt, målinriktat beteende­
mönster utöver en kort tidsperiod.

I Sverige har Brattemo & Lassenius (58) undersökt 13 fpp med ett ord-
språkstest samt en del psykomotoriska och perceptuella test. Vid ord-
språksprovet fick man en kraftig försämring vad beträffar totala an­
talet korrekta tolkningar samt även signifikant försämrade resultat i
fråga om abstrakt tänkande. Vid de övriga testen - däribland ett prov
på verbal rörlighet - noterades också en markant försämring av de un­
dersökta funktionerna.

Netz et al (272) har studerat effekter av LSD på normala fpp presta­
tioner i ett schizofreni-diskriminerande testbatteri och funnit signi­
fikanta försämringar vid de flesta proven* Speciellt vid Apparent mo­
tion noterades mycket låga tröskelvärden under LSD. Vid ett uppmärksam-
hetsprov (tonstötar) fann man vidare en mycket påtaglig försämring.

Beträffande experiment över perceptuella funktioner kan följande exem­
pel nämnas. Hartman & Hollister (148) har funnit att den sub^ektiva_
färgupplevelsen förstärks av hallucinogener, samtidigt som objektiva
mätningar av färgperception visade en viss nedsättning i förmåga till
diskrimination av nyanser (synestesieffekter?), Carlson (6 7 ) har de­
monstrerat hos normala fpp, att LSD höj_ejr den absoluta visuella trös­
keln (mer för tappar än för stavar), vilken effekt ej kunde visas bero
på faktorer son mydriasis, ouppmärksamhet, interferens med hallucina­
tioner m n.Carlson framhåller, att denna LSD-effekt är förenlig med en
inhibition av synaptisk transmission i cortex. Kohn et al (205 ) har på­
visat en ökning av ögonrörelser efter LSD; antalet 'flicks' fördubbla­
des jämfört ned det normala. Resultaten visar en viss överensstämmelse
'... with a deficiency of neural inhibition which shouM result in an
increase of visibility of stabilized targets' (vilket också inträffade)
Takashina ( 363 ) och Keeler ( 195 ) har visat, att LSD resp psilocybin
orsakar en ökning av CFF (critical fusion frequency of flicker).

Bakgrunden till de visuella hallucinationerna har även penetrerats. Vis
sa data tyder på att de elementära perceptionerna av geometriska möns­
ter ('formkonstanter') är en funktion av retinal stimulation (399);
Krill et al (208 ) fann likaledes signifikanta förändringar i retinal
funktion just vid de tillfällen fpp hallucinerade. I en annan under­
sökning fann Balestrieri ( 36 ) att dylika fom-konstanter uppgick till
90 io av antalet rapporterade hallucinationer; de övriga komplexa hallu­
cinationerna föregick aldrig de elementära. Krill et al (209) har admi­
nistrerat LSD till 24 helt blinda individer. Bland dessa repporterade
13 st visuella hallucinationer liknande den, son förekommer hos nor­
malt seende fpp; samtliga 13 hade haft viss synförmåga tidigare i sitt
liv. Hos medfött blinda individer (4 st) förekom dock inga LSD—induce­
rade visuella hallucinationer. Man fann även, att LSD inducerade avse­
värt fler non-vi^ue^ll^a^^llucinajtioner hos de blinda fpp, janfört med
nomalt seende (auditiva i 15 fall, taktila i 21, olfaktoriska i 8
sant smakhallucinationer i 5 fall).

de Shon et al ( 9 7 ) har undersökt 5 normala fpp ned Rorschachtestet.
> I tre av protokollen fann nan tolkningar ned klart schizofrena drag.
Även en del paranoida tolkningar förekom von Felsinger et al ( H 5 )
har gett fiorschach-testet till 10 normala fpp och därvid gjort följan­
de iakttagelser: ’LSD has produced greater and more profound changes
in the results of Rorschach testing than any other drug we have studied.
These changes are not striking conversions of normal to psychotic, but
rather consistent expansive exaggerations of the predrug personality in
which structural weaknesses and immature factors are magnified. In some
individuals already characterized by pathological signs, such a process
nay produce a ’ ’•psyhotic' picture. The process itself is better viewed,
we believe, as a release of existing tendencies rather than a creation
m of new elements’.

Av ovan refererade undersökningar framgår, att LSD verkar 'prinitivi-
>y serande’ på bl a sådana funktioner son perception, psykomotorik, tanke­
förlopp, verbal rörlighet och uppmärksamhet. Intellektuella processer
tycks emellertid vara intakta vid lägre doser, men alltefter tilltagan­
de dos försämras även dessa funktioner.

De exempel son givits ovan, torde räcka för att belysa de allmänna ten­
denserna. I övrigt hänvisas till t e följande psykometriska och kliniska
undersökningar av minnes- och intellektuella funktioner (206 , 287 > 502»
303 >304 , 317 , 343 , 383); emotion, "mood", "personality" ( 97 ,99 ,116 ,
224 260 » 343 ) Rosehach (224 , 302 , 317 , 343 ); depersonalisation (259 332)
social interaktion (70,176,215,222,342).

4.4» Kritiska synpunkter

De data-, som kunnat härledas från psykometriska undersökningar, har ofta
54

varit motsägelsefulla och tvetydiga; generaliseringar från den
har varit 'biased' och överdrivna ( l6l ). Deras värde kan ofta
sättas i tvivelsmål, eftersom nan ej kunnat kontrollera eller ens
tagit hänsyn till notivationella faktorer. Jänförelser nellan oli­
ka experiment har dessuton försvårats, därför att nan ej beaktat
sådana faktorer son dosstorlek, tillslagstid, duration av maximala
effekter n n.

För att utreda de relativa verkningarna a.v varierande doser genom­
förde Klee et al (198) en undersökning, vid vilken nan gav 12 nor­
mala fpp LSD i en logaritnisk serie på 1, 2, 4, 8 sant 16 mikrogram/
kg kroppsvikt. Den största enskilda dos nan gav var på 1.654 nikro-
gran, vilket måste anses son en oerhörd kvantitet, när nan tar i be­
aktande att 75 - 100 mikrogram är tillräckligt för att framkalla gra­
va psykiska störningar. I sin undersökning tyckte sig Klee et al fin­
na fyra s k 1fundamentala' effekter av LSD, vilka - trots olika dose-
ringsnivåer - kvalitativt sett var nycket lika för de flesta fpp:

a) Tankeprocesser: Här noterade nan försämrat närninne (vilket antag­
ligen hänger samman ned förryckt tidsupplevelse), svårigheter ned att
koncentrera tankarna på förelagda uppgifter samt en försämring i för­
mågan till abstrakt resonenang (nätt ned hjälp av ordspråkstolkningar).
Dessa funktioner försämrades successivt med ökad dos, samtidigt son
tendensen att dra sig undan in i ett autistiskt tillstånd tilltog ned
dosen. Vid 16 mikrogran/kg kunde fpp inte ens repetera orden i en kort
mening, ej heller gick det att genomföra ordspråkstestet vid denna dos­
nivå.

b) Perception: Visuell perception förändrades i varierande grad vid al­
la doser. Vid 1 nikrogram/kg upplevde fpp visuella förvrängningar på så
sätt att avstånd, storlek och konturer på människor och objekt föränd­
ras. Inga egentliga hallucinationer av föremål förekon vid snå doser,
utom när fpp slöt ögonen. Vid stora doser fann nan mer intensiva upp­
levelser än vid snå doser, men kvalitativt var de lika. Vid 16 nikro­
gram/kg förekon allmänt hallucinationer av färger, mönster och objekt,
samtidigt son fpp nu hade svårare för att skilja mellan hallucinato­
riska och verkliga föremål Även sonestetiska upplevelser (t e kryp-
ningar i kroppen) tilltog i intensitet ned ökad dos.

c) Fysiologiska effekter: Man fann här, att de vegetativa störningar­
na blev alltmer markanta vid högre doseringar.

d) Tillslagstid ('onset'): Vid 1 nikrogran/kg dröjde det 30 min el­
ler ner innan de första synptonen visade sig, nedan vid 16 nikrogram/
kg verkningarna kon inon 1 - 5 nin efter det att LSD intagits. Psy­
kologiska och fysiologiska effekter nådde i allnänhet sin kulnen in­
on 1 - 2 tinnar efter adninistreringen vid de lägre doserna. Vid sto­
ra doser uppnåddes naxinala verkningar inon 45 nin och de varade ca
3 tinnar.

Varaktighet en av olika synpton fann nan också öka ned dosens storlek.
Vid 1 nikrogran/kg var de flesta synptonen borta efter 6 - 8 tinnar,
nedan vid 1 6 nikrogran/kg hallucinationer och en del tankestörningar
varade ända upp till 24 tinnar.

Med denna undersökning har nan således kunnat påvisa ett direkt kvanti­
tativt samband nellan dosens storleksgrad och de psykofysiologiska verk­
ningarna av LSD, Detta sanband gäller dock endast för de 'fundamentala’
effekterna, son beskrivits ovan. Dessa nåste skiljas från andra synpton,
son varierar avsevärt nellan olika individer och vilka tycks bero ner
på individuell predisposition än på dosens storlek (Klee et al, 199 )»
Exenpel på sådana synpton är paranoida vanföreställningar, panikreaktio­
ner sant psykotisk depression. Klee et al anför även att ,,,'we observed
considerable variations in the effects of the sane dose in different
subjects - even with respect to the fundanental effects of LSD - but
relative consistency of effects when the sane dose was repeated in a
given subject’.

Den allvarligaste kritiken nan kan rikta not de flesta psykonetriska
och psykologiska undersökningar från 1950-talet gäller dock inte dose-
ringsfrågor, utan fastner frånvaron av djupare insikt i betydelsen av
sådana faktorer son ej har direkt att göra ned hallucinogenpreparatet
per se. Dessa yttre (’extra-drug1) faktorer har tidigare i uppsatsen
refererats till under terner son 'set' och ’setting’. En ner precise­
rad definition av dessa begrepp har givits bl a av Leary (2l6)s

'Set refers to that which the subject brings to the situation, his
earlier inprintings, his learning, his tenperanent, his enotional,
ethical and rational predilections and, perhaps most inportant, his
immediate expectations about the drug experience.

Setting refers to the environment, social, physical, emotional, to
the milieu of the session. The most inportant aspect of setting is
the behavior, understanding and enpathy of the person or persons who
first administer the drug and who remain with the takei? for the period
that the drug is in effect'.
Unger har ingående behandlat dessa frågeställningar i en review, som
varmt kan rekommenderas ( 367). Han fäster här uppmärksamheten särskilt
på skillnaden mellan 'invarianta' drogeffekter och 'extra-drug1-effek-
ter. Med de förra avser Unger sådana reaktioner, som beror (i främsta
hand) på själva preparatet, alltså oberoende av individens personlig­
het, den yttre miljön eller parternas förväntningar. Till dylika in­
varianta hallucinogen-reaktioner räkna Unger: a) de perceptuella för­
ändringarna, b) depersorralisationsupplevelsema, c) det ogrumlade
('nondelirius') medvetandetillståndet, samt d) 'the retrospective
impressiveness of the drug experience'. Han framhåller vidare: 'Extra-
drug variables, which have been uncontrolled and largely unrecognized
until recently, are apparently responsible for much of the varianae
erroneously attributed to specific drug action.' « Frånsett den inter-
individuella variationen i affektiva och kognitiva reaktioner, kan
nan även iaktta en systematisk variation härvidlag, vilket tyder på
att andra - yttre - faktorer är av betydelse. Uhger är alltså av den
åsikten, att de m£tionella och kognitiva ('ideational') reaktionerna
i stor utsträckning styrs av andra faktorer än själva hallucinogen­
preparatet eller individens egen personlighet.

Trots bruket av konventionell 'double-blind' design, har man således
vid tidigare experiment med hallucinogener ej kunnat kontrollera de
intrikata suggestionseffekterna. Emellertid har Pollard et al (291)
nyligen presenterat ett nytt tillvägagångssätt vid studiet aw 'rena'
drogeffekter. Man har sålunda administrerat hallucinogener i en modi­
fierad sensory deprivation - situation ( s k sensory attenuation): fp
immobiliseras (bindes fast) på en gummimadrass: händerna placeras i
boxr1llshand skar ;hörlurar med 'white noise' appliceras; synfältet be­
gränsas genom placering av en skärm några decimeter framför fp ögon.

Fp lämnas härefter ensam, men står i kontakt med experimentledaren
via hörlurarna. Han instrueras att rapportera sina upplevelser allt­
efter som han själv finner lägligt; allt han säger spelas in på band.
Vid vissa intervall administreras sedan ett standardiserat test-batte-
ri. Under andra perioder utestängs alla afferenta stimuli ( t e white
noise) totalt. 'This standardized procedure, with structured tape
recorded instructions and tests and sensory control, was used to
eliminate some of the uncontrolled variables to the greatest possible
extent' (291). Resultaten av dessa experiment har nyligen presènterats
i bokform (292 ); man har noterat många intressanta drogreaktioner, som
tidigare ej framkommit i litteraturen. Tendensen är, att fpp ofta alls
ej upplever några av de säregna hallucinogen-effekterna - ända tills
experimentet avbrytes och de träder ut i den normala, stimulusrika om­
världen.
5. DEN PSYKEDELISKA UPPLEVELSEN
5*1» Allmän bakgrund

Son inledningsvis påtalats (se 1.1») har nan under 1960-talet
arbetat med hallucinogener under helt nya utgångsbetingelser.
I stället för den psykotomimetiska approach, vars konsekvenser
och effekter beskrivits under 4., har man alltmer ägnat sig åt
de _transcendentai£i upplevelser (se sid 6 ), son ofta uppstått
tack vare en intensiv förberedelseperiod samt en positivt in­
ställd yttre miljö. Redan 1957 framhöll Osmond (280) i en nu­
mera klassisk artikel, att många forskare blivit alltmer med­
vetna om att LSD-upplevelsen inte alltid kunde likställas el­
ler jämföras ned schizofreni såsom detta begrepp i allmänhet
uppfattas. Många försökspersoner uppgav sig tvärtom ha ovanligt
vitala, insiktsfulla och lyckliga upplevelser, som beredde dem
en ökad förståelse för sig själva, för sina medmänniskor och för
förhållandet till universum, Osmond sammanfattade de potentiella
applikationerna av dessa positiva LSD-upplevelser enligt följande:

a, att underlätta psykoterapi och psykoanalys;
b. att träna läkare och psykologer till en djupare och personlig
förståelse för innebörden i "avvikande" psykiska tillstånd;
e, att utforska det normala psykets funktioner och potentialite-
ter; samt
d. att undersöka de sociala, religiösa och filosofiska implika­
tionerna.

Osmond var medveten om att någon seriös forskning rörande dessa
nya frågeställningar ej skulle kunna realiseras i någon större
utsträckning förrän man skapade ett nytt namn för upplevelsen i-
fråga. Härigenom skulle man kunna få den vetenskapliga världen
att fästa uppmärksamhet vid att LSD är någonting mer än ett psyko-
tomimetikum, ett redskap att få människor "vansinniga". Sålunda
skapade han - på förslag av Aldous Huxley - termen psykedelisk:
"A psychedelic compound is one like LSD or mescaline which en-
riohes the mind and enlarges the vision. It is this kind of ex­
périence which provides the greatest possibility for examining
those areas most interesting to psychiatry and which has provided
men down the ages with expériences they have considered valuable
above all others" (280).

Bland dem som ägnat sig åt den psykedeliska tekniken återfinns
Timothy Leary (215-221). Leary betraktas idag som Amerikas store
"LSD-profet". Eftersom hans utveckling frän vetenskapsman till
religiös mystiker haft vida konsekvenser för LSD-forskningen i
stort, förtjänar den en närmare presentation, samtidigt som en
allmän introduktion i psykedeliskt tänkesätt möjliggörs.

5.2. Timothy Leary
År 1960 startade de bägge psykologerna Leary och Richard Alpert
ett forskningsprojekt, där avsikten var att studera mentala och
emotionella effekter av psilocybin och LSD hos intellektuella och
konstnärer. De utgick från att de psykosliknande episoder som ti­
digare beskrivits till stor del orsakades av både psykotomimetiska
förväntningseffekter och av det betydelsefulla faktum, att experi-
nentledaren - genom att undanhålla vital information - ej till­
handahållit någon meningsfull referensram, som kunnat hjälpa indi­
viden att bearbeta och strukturera de nya upplevelserna. Vidare
ansåg de, att de yttre betingelserna som t e själva sjukhusmiljön
med dess statussymboler, vita rockar o d starkt bidragit till ne­
gativa reaktioner (t e paranoida vanföreställningar). I stället
för att distribuera hallucinogener under dylika ogynnsamma omstän­
digheter förmodade Leary et al, att reaktionerna skulle bli över­
vägande positiva ("consciusness-expanding” ) om nan gav preparaten
i en okonventionell men samtidigt stödjande, estetisk omgivning -
ofta hemmiljö ( 215 ).

I en strävan att tillhandahålla en psykedelisk referensram publi­
cerade Leary et al en manual vars principer grundar sig på ”The
Tibetan Book of the Dead” ( 216). Mon upptäckte nämligen att de upp­
levelser, son beskrivs i denna bok, påminde om de drog-inducerade
reaktionerna. Samma preparation som tibetanska munkar använt inför
döden, utnyttjades sålunda som en deskriptiv introduktion till den
psykedeliska upplevelsen. Den mest grundläggande faktorn är en to­
tal underkastelse (”surrender” ) inför drogeffekterna (jämför under­
kastelse inför dödens faktum). ”The esoteric meaning, as it has
been interpreted in this manual, is that it is death and rebirth of
the ego that is described, not of the body” (216). För att ge en dju­
pare förståelse för det sätt på vilket Leary et al sökt bibringa den
erforderliga tillförsikten/underkastelsen som nyss nämnts, följer här
ett belysande citat:

"The Ba_sic ^rus;ts_and_Beliefs_;_ You must be ready to accept the
possibility that there is a limitless range of awareness for which
we now have no words; that awareness can expand beyond the range of
your ego, your self, your familiar identity, beyond everything you
have learned, heyond’you:' notions
of space and tine, beyond the differences which usually separate
people fron each other and fron the world around then.

You nust renenber that throughout hunan history, nillions have
made this voyage. A few (whom we call mystics, saints or buddhas)
have made this experience endure and have communicated it to their
fellow men. You must remember, too, that the experience is safe
(at the very worst, you will end up the same person who entered
the experience), and that all of the dangers which you have feared
are unnecessary productions of your mind. Whether you experience
heaven or hell, remember that it is your mind which creates then.
Avoid grasping the one or fleeing the other. Avoid imposing the
ego game on the experience.

You must try to maintain faith and trust in the potentiality of
your own brain and the billion-year-old life process# With your
ego left behind you, the brain can't go wrong.

Try to keep the memory of a trusted friend or a respected person
whose name can serve as guide and protection#

Trust your divinity, trust your brain, trust your companions.

Whenever in doubt, turn off your mind, relax, float downstreams” .

Uppenbarligen har den psykedeliska teknik som ovan skisserats
nedfört att frekvensen psykotoninetiska reaktioner nedbringats
högst avsevärt bland Harvard-studenterna, I stället har den drog-
inducerade upplevelsen beskrivits med sådana termer som "religiös” ,
"mystisk” , "visionär” , "kosmisk” , "transcendental" o d. Leary's
tillvägagångssätt utgör ned andra ord ett drastiskt exempel på hur
en omstrukturering av "set" och "setting" kunnat förvandla s k modell-
psykoser till religiösa upplevelser ("Instant Zen"). Leary anger föl­
jande procentsatser bland Harvard-studenterna: "If the setting is
supportive but not spiritual, between 40 to 75 percent of psychede­
lic subjects will report intense and life-changing religious experi­
ences j if the set and setting are supportive and spiritual, then
from 40 to 90 percent of the experiences will be revelatory and
mystico-religious". (219). Intresset hos studenterna för denna psy­
kedeliska metodik antog emellertid alltmer vidlyftiga proportioner,
mycket beroende på den vida publicitet som Leary et al spred angåen­
de detta nya och okonventionella sätt att uppnå en religiös eller
mystisk upplevelse. Efter diverse förvecklingar avskedades Leary och
U V •

Alpert från Harvard, vilket resulterade i en mängd kontroversi­
ella rapporter i press och TV.

Leary et al fortsatte dock på egen hand att systematiskt utveck­
la och undersöka dessa nya frågeställningar. Sålunda bildade
man en organisation kallad "The International.Federation for Inter­
nal Freedom" - IFIF. Bl a upprättades ett"cammunity of transcen­
dental living" på ett hotell i Mexico, där lämpliga personer ut­
bildades i uppgiften att fungera son psykedeliska försöksledare
(217), 1964 startade man även en tidskrift - The Psychedelic
Review - i vilken kända forskare medarbetar. Organisationen an­
gav son sitt väsentliga syfte att arbeta för att öka individens
kunskap on och kontroll av hans eget nervsystem. Vidare påyrka­
de man frihet för ven son helst att bruka hallucinogener och häv­
dade att man här hade en kontrollerbar metod att för några tim­
mar uppnå det önskvärda tillstånd av "inre frihet", som det tog
de österländska mystikerna 20-30 år att komna from till.

Karakteristiskt för Leary och hans grupp är att betrakta allt be­
teende son en form av inlärt, kulturbetingat "spel". Sålunda för­
klarar Leary personlighetsförändringarna efter en psykedelisk upp­
levelse ned att individen genomskådat ett centralt faktum, nämli­
gen att interaktionen mellan människor är uppbygd av "game sequen­
ces". Enligt Leary: "Games' are behavioral sequences defined by ro­
les, rules, rituals, goals, strategies, values, language, charac­
teristic space-tine locations and characteristic patterns of move­
ment. Any behavior not having these nine features is non-game:
this includes physiological reflexes, spontaneous play, and transcen­
dent awareness. (216) ....Worst of all is the not knowing that all
behavior involves learned games. Baseball is a clean and successful
gane because it is seen as a game. Psychology, religion, politics
are ganes, too, learned, cultural sequences with clearly definable
roles, rules, rituals, goals, jargons, values. They are less expli­
citly formulated than the so-called sports and therein, dear friends,
lies the pity. For this simple reason millions have died and we may
die tomorrow". (218). Det är not bakgrunden av denna humanistiska
inställning, son man enligt författarens mening bör se Leary's tidi­
gare uttalanden om LSD betydelsefulla socialpolitiska implikationer.

Den allvarligaste kritiken man kan rikta mot Leary's verksamhet gäl­
ler dennes onyanserade uttalanden, att ven hel_st_ i princip skall
ha frihet att använda "psychedelic -Poods" såsom LSD, psilocybin etc.
Uppenbarligen har han ej kunnat förutse de enorna, negativa konse­
kvenserna av ett totalt frisläppande av dessa högpotentiella sub­
stanser. Vidare har Leary's grupp tenderat att negligera de sona-
tiskt-nedicinska aspekterna i alltför hög grad, även on nan genon-
gående strävat efter att ha LSD-subjekten under kontinuerlig upp­
sikt. Genon sin obetänksanaa överentusiasn har - ironiskt nog -
Leary's grupp utan tvekan både direkt och indirekt bidragit till
att skärpa opinionen not psykedelika. Uppenbarligen betraktas
Leary av det anerikanska sanhället son en farlig och omstöpte®!#
individ. Sålunda döndes han 1966 till 30 (trettio) års fängelse
för innehav av några gran narihuana. F n är han fri not borgen;
donen konner att överklagas. Själv synes Leary's onfattande per­
sonliga bruk.. av psykedeliska substanser (över 500 sessioner un­
der 1960-1 966 ) ned åren ha fört honon allt längre bort från väster­
ländska värderingar, norner och f o m e r för social genenskap. Son-
tidigt son den vetenskapliga kvaliteten av hans arbeten gradvis
gått förlorad, har det negalonana inslaget i hans personlighet ökat
kraftigt. Leary får nunera betraktas son en zen-buddistisk "nysti-
ker" av dubiös karaktär - grundläggere av den "religiösa" sekten
"League'Jbr Spiritual Discovery" (221). Se vidare 6.6.

5.3. Fenonenologi

Att i ord beskriva den psykedeliska upplevelsen för individer, son
själva aldrig tagit LSD, är en hart när onöjlig uppgift: verbali-
seringar kan bara ge en uppfattning on upplevelsens karaktär, nen
inte on dess genonslagskraft» Detta beror, son tidigare franhållits,
delvis på den non-verbala (pre-verbala?) karaktären av densanna, del­
vis på att statiska ord icke förnår reflektera dess ständigt föränder­
liga nyanser.

För att franskapa en psykedelisk upplevelse brukar nan vanligen ad­
ministrera LSD-doser on 200 nikrogran eller ner, beroende på indivi­
dens försvarsstruktur. Ju rigidare och ner avskämad vederbörande är,
desto starkare dos erfordras för att säkert bryta igenon försvars-
strukturen. Alltför svaga doser (nindre än 100 nikrogran) kan ned­
föra att personen "fastnar" i sina spärrar: härvid kan försvarssyste­
met i stället förstärkas, vilket inte sällan leder till relativt oin­
tressanta eller rent av negativa upplevelser.

Flera författare har sökt beskriva olika "stadier" eller "nivåer"
av LSD-upplevelsen. Masters & Houston (253) liknar den psykedeliska
upplevelsen vid Dantes vandring genon helvetet och skärselden till
paradiset (son motsvarar jagets död) i sällskap ned guiden
Vergilius. Mer vetenskapligt indelar de den psykedeliska upp­
levelsen kronologiskt och hierkaliskt i fyra stadier: a) "The
sensory realm"; b) "The introspective or recollective-analytic
stage"; c) "The symbolic level"; d) "The integral level". Blewett
& Chwelos ( 49) har beskrivit sex typer av LSD-reaktioner. Två av
dessa stadier klassificeras som "escape reactions", ytterligare
två som "psychotomimetic reactions", sant de bägge sista som "psy­
chedelic reactions". Sherwood et al (537) beskriver tre stadier:
"Evasive stage" - "Symbolic stage" - "Stage of Immediate Perception".
Ytterligare försök till klassificering har genomförts av Leary (216)
och Janssen ( 183 )»

Här följer närmast ett försök att redogöra för de upplevelser och
resultat, son jDo£entieJLlt^ kan ernås med den psykedeliska metodiken.
Härmed menas att individen är noga förberedd och införstådd i LSD
synptonatologi, att han taget en adekvat dos, att han är ute i seri­
öst syfte att söka självförwtåelse, samt att han befinner sig i en
emotionellt stödjande och behaglig omgivning tillsammans med perso­
ner, son han litar till. Pör att undvika att utifrån styra indivi­
dens egna spontana upplevelser, bör vare sig psykologiska eller me­
dicinska test introduceras under själva sessionen. Den följande fram­
ställningen bygger på Sherwood et al (3 3 7 ) samt Harman ( 146).

Trots att den första LSD-konfrontationen till en början ofta medför
en överväldigande upplevelse, kan individen lära sig att ge upp den
rationella självkontrollen, för att härigenom utnyttja möjligheten
att uppleva sig själv och omvärlden på ett nytt och helt ovant sätt.
Om den yttre situationen ej är lika gynnsam som ovan skisserats, kan
dock individen få tillbringa flera timmar under påfrestande försök
att kontrollera och behärska drogeffekterna - i tillstånd som karak­
teriseras av allmän förvirring, av diverse psykosomatiska symptom,
av en paralyserande rädsla, av schizofreniliknandé vanföreställning­
ar, av en överdriven misstänksamhet, eller av angenäma, obehagliga
eller intetsägande hallucinationer och fantasier. Dessa hallucinatio­
ner och psykosomatiska besvär förefaller ofta vara relaterade till
en fruktan för det okända och till diverse misslyckade försök att
acceptera sig själv som man är. "The psychotic aspects are produced
by the person's own manipulations, either by his denial of the reality
of the experience, or by his trying to maintain his usual self-concept
when the drug demands a much wider self-concept" ( 72 ). Genom att be­
trakta varje oangenäm aspekt av LSD-upplevelsen såsom en manifestation
av någonting son kommer inifrån en själv, kan individen lära
sig att stoppa de negativa processerna. Speciellt för rigida
personlighetstyper med en alltför hög grad av intellektuell
självkontroll, kan dock denna "läxa” vara svår att realisera
initialt, nen ju ner erfarenhet nan får vid efterföljande
LSD-sessioner, desto lättare och mjukare blir övergången till
de förändrade nedvetandetillstånden.

Gradvis lär sig individen att kapitulera inför de nya upplevel­
serna sant att ge upp sitt traditionella ego. Han börjar se och
acceptera sig själv, inte son en individ ned "bra" eller "dåliga"
egenskaper, utan son någon son helt enkelt bara existerar. För
första gången i sitt liv kanske han förstår den sanna innebörden
i verbet "att vara". Med en befriande distans och utan någon
självfördönande inställning inser han, att en del av hans tidiga­
re beteende varit ganska meningslöst, eftersom det inte öidragit
till en utveckling i den riktning, son han själv innerst hade ve­
lat.

Han är i stånd att kritiskt granska sitt förhållande till andra,
sina värderingar och attityder, sina trosföreställningar om sin
egen natur liksom den värld han lever i - allt ned en ovanlig o-
partiskhet utan inslag av ångest. "All is as new".

En del av den nya lärdonen/vetskapen kommer i symbolisk form;
symbolernas betydelse är ofta helt uppenbara omedelbart, eller
blir det eljest senare. Bland dessa olika symboler kan vissa ha
en strängt personlig bakgrund, nedan andra igenkännes son ekvi­
valenta till Jung's arketyper. Men insikten synes även kunna här-
stanna från en nedvetenhet on andra aspekter av verkligheten än
vad son nornalt förninmes. Dessa nya aspekter och upplevelser av
verkligheten är dock minst lika - oftast ner - reella jänfört ned
ordinärt nedvetandetillstånd. Individen brukar försöka beskriva
den son olika "nivåer" av medvetande, son "andra dimensioner" av
rynd, son en "förflyttning framåt och bakåt i tiden" etc. - "Above
all, he cones to experience himself in a totally new way and finds
that the age-old question 'Who an I?'does have a significant an­
swer. He experiences himself as a far greater being than he had
ever imagined, while at the sane tine his conscious self as con­
ceived up to this point appears as a far smaller fraction of the
whole than he had realized. Furthermore, he sees that his own
self is by no means so separate from other selves and the universe
about him as he night have thought. Nor is the existence of
this newly experienced self so intinately related to his cor-
y
poreal existence ..e This psychedelic-nystical perception of
one's self as an inperishable Self rather than a destructible
Ego brings the nost profound reorientation at a deep level of
the personality. There follows a deep conviction of illinitab-
le worth in the essential Self, and it becones easier to accept
the previously known self as an inperfect reflection of this.
Thus the nany conflicts which are rooted.in lack of self-accep­
tance are cut off at the source, and the neurotic behavior
patterns begin to die away iron lack of nourishment” (337)*

Det bör betonas, att de insikter son beskrivits ovan, på in­
tet sätt inträffar autonatiskt efter intagande av en.psykede-
lisk dos LSD. Sherwood et al franhåller att endast en nindre
del av deras försökspersoner haft en så djupt onskapande upp­
levelse son relaterats här, åtninstone efter en enstaka session.

En illustration till de förändringar, son har visat sig inträffa
efter en psykedelisk upplevelse redovisas i Tabell 4> sid 6 5 *
Siffrorna har häntats från Ditnan et al (100) och Savage et al
( 323); en sannanställning av dessa båda undersökningar, jänte
två andra, återfinns i The Psychedelic Reader (105). Av Ditnan's
försökspersoner var hälften patienter (undergående vanlig psyko­
terapi), hälften kollegor, psykoterapeuter, advokater, författa­
re etc. LSD-doser on 100 nikrogran adninistrerades "in a pemissi-
ve but non-treatnent setting in order to conpare the LSD experien­
ce with that of delirium trenens”. Savage's undersökning onfattade
enbart betalande patienter. Dessa fick en starkare dos, vanligen
100-200 nikrogran LSD initialt, plus 200-400 ng neskalin efter nå­
gon tinne. Dessuton gjordes intensiva förberedelser: ”This prepa­
ration included discussion of alns, of willingness to surrender old
concepts and preconceived ideas, and of necessity for trust” ; vida­
re innefattade förberedelserna inhalation av lustgas, så att alla
fick ”praktisera” det uppgivande av jagkontrollen, son krävs vid
den psykedeliska upplevelsen (se vidare 7»4»1»2.)
TABELL 4: SUBJEKTIVA FÖRÄNDRINGAR EFTER EN PSYKEDELISK 65
UPPLEVELSE

"När Ni ser tillbaka på er LSD-uppleveise, hur franst&r
den för
- er nu?" \
Procent '
Ditnan's Savage's
undersökning undersökning
(74 personer) (96 personer)
En nycket behaglig upplevelse 72 85
Något jag vill vara ned on igen 66 89
En upplevelse av stor skönhet 66 81
Starkare nedvetande on verkligheten 64 92
Känner att det var av bestående värde för nig 50 85
"The greatest thing that ever happened to ne" 49 78
En religiös upplevelse 32 83
En nycket obehaglig upplevelse 19 33
En besvikelse 7 1
En erfarenhet av sinnessjukdon 7 18
Skadade nig nontalt 1 1
Son att resa i ett fjärran land 39
Ungefär son att vara full 32
Ett återvändande till känslor från barndonen 28
Fysiskt obehag 17

"Hur kände ni or, eller vad återstod efter er LSD-uppleveise?"
Ett nytt sätt att se på världen 48 85
En djupare förståelse för vikten och neningen
ned nänskliga relationer 47 86
En ny förståelse av skönhet och konst 43 64
"A greater awareness of God, or a Higher
Power, or an Ultinate Reality" 40 90
Mer hänsyn till nina nednänniskor 38 78
Insikt on att jag behöver psykoterapi 17 26
Mer förnåga att slappna av och vara nig själv 40 74
Förbättringar uppnärksannade av den person
son står nig n ä m a s t 42 64
Mer tolerans gentenot andra 40 75
En känsla av futilitet och tonhet 40 75
En oroande känsla av att jag kan bli galen
eller förlora kontrollen över nig själv 3 8
En känsla av avslappning och frihet från
ångest och spänningar 56
En djupare förståelse av orsaken till nina problen 41

1) Procenttalen utgör svaren på de första två av följande fyra
kategorier: "Quite a bit", "Veiy nuch", "A little", "Not at all".
6. _AJiALYS_AV JISKER_ VID_BRUZ

6.1 . Allmänt
Föreliggande avsnitt avser att dels analysera de risker, som
är förknippade med LSD-missbruk, coh dels de potentiella ris­
ker, som föreligger vid vetenskapliga försök med LSD. Dessutom
avses att ge riktlinjer för vilka säkerhetsåtgärder, som bör
vidtagas vid vetenskapliga undersökningar av LSD effekt på männi­
ska. Analysen bygger på en fullständig genomgång av 1960-talets
amerikanska facklitteratur rörande biverkningar, komplikationer
och missbruk av hallucinogener0 Som framgår av det följande, har
avsnittet fått en utpräglad klinisk-psykiatrisk prägel, vilket
sammanhänger med att de allra flesta allvarliga komplikationer
inträffat hos psykiskt sjuka eller personlighetsatörda individer.

I samband med att hallucinogener, främst i USA, brukas inom vissa
kretsar i syfte att uppnå "estetiska och konstnärligt skapande upp­
levelser" (52) har under de sista åren ett tilltagande missbruk av
LSD rapporterats. Med missbruk avses här sådana fall där hallucino­
gena substanser administrerats av individer som själva tillverkat,
erhållit eller anskaffat det på illegala vägar och/eller tagit dem
utan nedibinsk^övervakning eller kontroll, ofta i miljöer som icke
socialt sanktionerats» Enligt Ludwig och Levine (242) kan man skönja
tre kategori ex- av missbrukare näml?gen:a) collegeungdomar (2 5 5), ar­
tister, musiker, författare, ''nonkcnformister" m fl, av vilka fler­
talet tidigare använt marihuana, amfetaminer eller barbiturater -
dock ej opiater;b) egentliga narkomaner, vilka sporadiskt kombine­
rat missbruket av morfin och heroin med hallucinogener;c) ett ringa
antal personer, som uteslutande använt hallucinogener regelbundet
under långa perioder, Se vidare Levine & Ludwig (225).

Missbruket av LSD, peyote, ololiuqui och andra hallucinogener har
spritts med en mycket stor hastighet, Sålunda har det uppskattats
att 1-4 miljoner människor prövat LSD under 1965 ( 28). Detta okont­
rollerade och omdömeslösa bruk har fört med sig, att ett allt stör­
re antal individer intagits scm jourfall på de psykiatriska kliniker­
na framför allt i New York, Los Angeles och San Fransisco på grund
av komplikationer uppkomna av medlens biverkningar. Under en 4-måna-
ders period våren 1 965 intogs 27 sådana patienter på Bellevue Hospi­
tals psykiatriska klinik i New York City (127) ett år senare (juni
1966) hade antalet registrerade fall stigit till över 130, d v s en
ökning från i genomsnitt 7 svårare fall per månad till ca 10 fall
per månad (£37). Under september 1 965 - april 1966 intogs mel­
lan 5 och 15 LSD-fall per månad vid University of Califomia's
neuro-psykiatriska klinik; 25 av de (totalt) 70 fallen fick kvar-
stanna en längre eller kortare tid för rehabilitering (370).

Även om det olagliga bruket och missbruket av LSD än så länge
är relativt ovanligt (i jämförelse med exempelvis de många mil­
jonerna barbituratmissbrukare i USA) ökar det uppenbarligen allt­
mer trots intensiva försök att reducera import och illegal till­
verkning. Detta torde till stor del hänga samman ned den oansvari­
ga publicitet som ägnats ämnet i nyhets- och massmedia, en mer el­
ler mindre medveten uraktlåtenhet hos LSD-proponenter att både er­
känna och specificera de potentiella riskerna och med de ofta osäk­
ra och odokumenterade utsagorna beträffande extasupplevelser o dyl
under LSD-påverkan. Artiklar och uttalanden som prisar dess för­
tjänster (men underskattar riskerna) och som ensidigt tillskriver
LSD kosmiska, mystiska och sexuella attribut ( 22o) kan bara leda till
en ökad sannolikhet för missbruk. Savage och Stolaroff ( 323) ifråga­
sätter t e huruvida något annat medicinskt spörsmål väckt en sådan
debatt och publicitet i populärpressen på en så kort tid i jämförel­
se med LSD. Den aura av sensationsmakeri, vanrykte och allmän miss­
tänksamhet gentemot hallucinogener, som uppstått härigenom, förefal­
ler för närvarande inte bara leda till en onyanserad folkopinion,
utan även till att många kompetenta forskare kan tänkas dra sig för
att arbeta med dessa farmaka med hänsyn till den "brist på ansvar
och soliditet" som kommit att associeras med det okontrollerade bru­
ket av LSD, Under sista året har ett tilltagande missbruk av hallu­
cinogener rapporterats från ett flertal länder i Europa och under
den allra sista tiden har alarmerande rapporter och rykten om lik­
nande missbruk även i svenska storstäder väckt uppmärksamhet.

Exempel på allvarliga biverkningar, som uppträtt i samband med LSD-
tillförsel, är panikreaktioner och agitationstillstånd, mer eller
mindre långvariga (schizofreniforma) psykostillstånd, pcrsistenta
hallucinoser, paranoida och megalómana reaktioner, ångest-neurotiska
tillstånd av akut eller kronisk art, samt "dyssocialt beteende". Vi­
dare har depressionstillstånd förekommit, vilka ibland lett till
självmord ( 80 ) eller självmordsförsök. Ett momentant och ångest-
laddat medvetandegörande av konfliktfyllt material med t e skuld­
känslor och aggressivitet kan härvidlag spela in. Även mordförsök
och ett mordfall har inträffat. Det är emellertid av flera orsaker
svårt att beräkna frekvensen biverkningar, bl a vet vi ej totala
antalet LSD-doser eller totala antalet fall med svåra biverkningar.
Dessutom är kausalsammanhanget mellan LSD-ingift och biverkan många
gånger ytterst osäkert. De flesta allvarliga biverkningar har in­
träffat hos psykiskt störda personer undergående psykoterapi, hos
psykiskt labila individer, som kommit över 1SD på illegala markna­
den och hos personer, som intagit LSD under ogynnsamma yttre be­
tingelser, t e när vänner velat "skämta" och utan offrets vetskap
lagt LSD i en drink eller kaffekopp.

Vid en noggrann genomgång av de 12 första patienterna som intogs
på Believue Hospital i New York efter LSD-ingift (127 ) visade det
sig att alla tidigare haft någon form av personlighetsstörningar,
5 var med säkerhet psykotiska redan före LSD-upplevelsen. Med ett
undantag hade alla tidigare experimenterat med barbiturat, amfeta­
min, alkohol och marihuana: i försök att lindra sin ångest. Hos 7 av
dessa 12 patienter yttrade sig biverkan i form av panik, hos 3 fall
i form av ett återkommande av LSD-synptomen och i 3 fall uppträdde
ett relativt långvarigt psykostillstånd.

Den enda undersökning, som företagits över frekvensen biverkningar,
är från 1960 där Sidney Cohen ( 7 7 ) redogör för enkätsvar från 44
forskare med erfarenhet av LSD-reaktioner hos patienter och norma­
la försökspersoner. Frågorna gällde arten och frekvensen biverkning­
ar. Materialet omfattar nära 5 000 personer som fått LSD eller meska­
lin vid mer än 25 000 tillfällen. Av undersökningen framgår att all­
varliga komplikationer som självmord, försök till självmord oc.h lång­
variga psykostillstånd är betydligt vanligare bland patienter under
LSD—psykoterapi än bland s k normala försökspersoner. Av de åtta psy­
kostillstånd med en duration av mer än 48 timmar, som rapporterades
i enkätsvaren, inträffade endast ett i gruppen frivilliga försöksper­
soner. Detta psykostillstånd gick fullständigt tillbaka på ett par
dygn; det bör framhållas att denne "normala" försöksperson var enäggs-
tvilling till en schizofren patient, samt att han fått en relativt
stor dos LSD (180 mikrogram intravenöst). I materialet redovisas fem
självmord och fem självmordsförsök. Samtliga inträffade bland gravt
psykiskt störda personer. En av de patienter, som begick självmord,
hade tidigare tre självmordsförsök bakom sig, en annan patient led
av schizofreni. Hoffer ( 158) kommenterar: "Considering that LSD has
usually been given to the mosthopeless psychiatric cases, including
addicts, alcoholics, psychopaths and other personality problems as
well as depressions, this is a remarkably low suicide rate.
It Is likely that LSD decreased the rate, since in such a
group of subjects, I would expect a higher death rate by
suicide." Frekvensen av självmord i samband med LSD-tillför-
sel måste även jämföras med ett motsvarande icke LSD-behand-
lat psykiatriskt patientmaterial för att rätt kunna bedömas.
Frekvensen av dessa allvarliga komplikationer framgår av ta­
bell 5, som har tagits från ovan citerade arbete. Av denna sam­
manställning att döma skulle risken var 1:1200 för normala för­
sökspersoner att få ett långvarigt psykostillstånd till följd
av LSD. Inga självmord eller självmordsförsök hade inträffat i
denna kategori. Observera dock att raden "försökspersoner" i
tabellen hJtiför sig till individer som utvalts för experimen­
tell halluciaogenpåverkan och att sårbara personligheter sålun­
da säkerligen gallrats bort. Cohen & Ditman ( 7 9 ) kommenterar
de erfarenheter, som ligger bakom tabellens siffror: "The actu­
al incidence of serious complications following LSD administra­
tion is not known. We beleive, however, that they are infrequent.
It is surprising that such a profound psychological experience
leaves adverse residuals so rarely."

TABELL 5. BERÄKNAD FREIVENS ALLVARLIGA KOMPLIKATIONER I SAMBAND
MED LSD.

Självmords­ Psykostiilstånd med
j försök Självmord mer än 48 tim längd
j Försökspersoner 0/1 ¡00 0/1 000 0.8/1000
i
1 Patienter i
j psykoterapi 1-2/1 000 4/1000 1.8/1000

Tyvärr framgår inte hur stora de båda jämförda grupperna var* Andra
liknande undersökningar har inte publicerats, däremot finns ett an­
tal arbeten där eivtaka fall redovisats (78, 79, 80, 84* 85, 203, 237,
300,310).En genomgtiig av dessa styrker emellertid uppfattningen att
det föreligger en kiaftig överrepresentation beträffande biverkning­
ar hos personer med uppenbara psykiska insufficienssymptom. De när­
mare omständigheterna kring det mordfall, som förövats i anslutning
till LSD-terapi, har redovisats i detalj av Knudsen (203). Även om
det är omöjligt att bedCna i vad mån LSD-behandlingarna varit det
utlösande momentet vid f--.-övandet av detta mord, står det dock klart
att patienten, förövaren, m d e r de 6 närmast föregående månaderna be­
funnit sig i ett depressivt psykostillstånd.
I det följande kommer en mer systematisk sammanställning atit
ges■>över de typer av biverkningar och olycksfall, som rappor­
terats i samband med LSD-tillförsel-,

6*2« Akuta biverkningar och olycksfall i samband med själva
LSD-påverkan

6.2.1, Akut,a I^aniktil^s^åncL^ - Det har inträffat att personer
råkat i vettlös panik när jag-medvetandet upplöses. Om sådana
personer inte övervakas noga, kan de rusa iväg och skada sig»
En mycket skräckslagen flicka slog handen genom en fönsterruta
och det behövdes fyra män för att hindra henne att fly ut på
gatan (84 ).

6.2.2. Akuta ¿aranoida, t_i_ll_stånd_. - Olycksfall har också inträf­
fat när individer, som mist realitetsuppfattningen, övertygade
om att besitta övernaturliga egenskaper kastat sig ut genom ett
fönster i tron att kunna flyga, gått ut i gatan och försökt stop­
pa trafiken eller fått för sig att de kan få alla trafiksignaler
att slå om till grönt genom koncentration. Det har även hänt att
personer som givit efter för paranoida vaneföreställningar för­
sökt skada andra (77, 84).

6.2.3» Konvulsi_oner. - Av 150 LSD-behandlade patienter har Baker (35)
rapporterat epileptiska anfall av grand mal-typ hos fem patien­
ter. En av dessa patienter var en epileptiker som fick ett status
epilepticus. Ett enstaka anfall efter LSD har också omnämnts i
Cohens arbete från 1960 (77).

6.2.4. Ka^ajtona^i^ll^stånä^ - Uttalade katatona tillstånd har iakt­
tagits vid ett par tillfällen (35).

6.2.5. 7ärk_och_smärt£r_!_ - Personer, vilkas viktigaste försvars­
mekanism är somatisering, har kunnat bekämpa de psykiska effekter­
na av LSD till priset av att få genomlida olika former av värk och
smärtor under några timmar (77).

6.2.6. Dysfori. - Det förefaller som om personer med uttalade far­
hågor inför att ta LSD, personer med rigida men bräckliga försvars­
mekanismer samt personer med undermedvetna skuldkänslor eller under­
medveten konflikt skulle varo särskilt benägna att bli dysforiska (77).
71

J
6.3* Långvariga eller sena biverkningar av LSD

6.3*1 • Långvariga å ng^s^t^lj^sj^ånd^i^kcpnMnajionned depression,
s_onat_is_ka sjmpt_on och ¿unkjtion^s^örnija^ar anses vara- de vanli­
gaste av de mer långvariga biverkningarna av LSD. Plötsliga för­
ändringar av stämningsläget från eufori till depression och tvärt
om förekommer också (84, 85). Realitetsuppfattningen är emellertid
endast obetydligt påverkad. Dessa patienter fortsätter att uppleva
en del LSD-synptom såsom tidsdistorsion, synrubbningar och deperso-
nalisation i veckor eller månader. Tillståndet, son kan uppträda
efter en större engångsdos LSD, förekommer framför allt hos rigida
och överkontrollerade individer. De typfall vi funnit beskrivna i
litteraturen har alla gått fullständigt tillbaka endera spontant
eller efter behandling med klorpromazin.

6.3.2. KD-ha]1lucinos_(84__,_85_,_3I:0_)_. - Typiskt för detta till­
stånd är att det uppträder först efter upprepad administration av
stora doser LSD, I allmänhet har patienterna intagit en samman­
lagd dos av mer än 1000 - 2000 LSD under en period av några vec­
kor. En tid efter den akuta LSD-påverkan uppträder intermittent
spontana hallucinationer (både visuella och auditiva) under längre
eller kortare tid. Tillståndet kan pågå i mer än 6 månader. Hallu­
cinationerna liknar mycket dem som försökspersonen upplevde under
den akuta LSD-påverkan. Både behagliga och skrämmande upplevelser
kan uppträda. Kattor, krabbor, insekter, lik och huvuden av bekan­
ta personer hör till de hallucinationer som har rapporterats. Hallu­
cinationerna kan åtföljas av skräck och panik. De som drabbas är van-
ha/
ligtvis inte schizofrena och kan hallucinera utan att några andra
tankestörningar. Fastän de kan skrämmas av dem, inser patienterna
det overkliga 1 sina hallucinationer och de är medvetna om det etiolo-
giska sammanhanget mellan hallucinationerna och LSD-upplevelsen. Vi
har funnit 11 sådana fall beskrivna i litteraturen. Rosenthal (310)
har påpekat likheten med alkoholhallucinos och framkastat möjlighe­
ten att tillståndet skulle vara en primärtoxisk effekt av LSD på
retina, synbanan eller syncortex. Ett par fall av långdragen LSD-
hallucinos har behandlafs med klorpromazin med mycket god verkan.

Genom att LSD ofta sprids i f o m av sockerbitar - färg-, smak- och
luktlösa - kan risk för accidentell intoxikation av barn föreligga.
Cohen (84 ) har beskrivit dylika, bl a hos en 5~åring med omtöck-
ningstillstånd och visuella hallucinationer under flera veckor.
6.3.3« ¿chi^o^r^niljJmand£ r e j ^ t i j ^ n e r _ ( _ 7 ^ 7 J ^ _ 8 4 _ , “ I vis­
sa fall har psykotiska reaktioner uppträtt“ son inte gått att skilja
från paranoid, schizoaffektiv eller kataton schizofreni.. Dessa pa­
tienter har redan före LSD-upplevelsen varit kraftigt schizoida el­
ler antagits vara "kompenserade" schizofrenier. De har antagits upp­
stå genom frigöring av ett överväldigande tidigare undermedvetet ma­
terial hos preschizofrena personer och åtföljs ofta av ångest eller
panik. Tillståndet kan ta formen av akuta paranoida reaktioner, själv­
förebråelser eller storhetsidéer. Andra fall har uppvisat akuta odiffe­
rentierade schizofrena reaktioner. Dessa beskrivs som fenomenologiskt
sehizofreniforma ned autism, splittring eller fixering vid fundering­
ar över begrepp såsom skönhet, sanning o«h död ete. Tillståndet har
kunnat uppträda efter engångstillförsel av ISD.

6.3*4. Dall_av narkomani (addictlon) har aldrig beskrivits, däremot
har LSD visat sig kunna vara vanebildande (habituation). Ineidensen
förefaller vara kraftigt stigande. De allra flesta författare har i-
akttagit en mycket snabbt insättande tolerans (l78). Se vidare
samt 7.2.2.

6.3,5. Skador^på bermjärg och jDa^enkj^jotösei organ orsakade av LSD
har ej beskrivits. Pör närvarande finns inga hållpunkter för att
permanenta organiska hjärnskador kan uppstå efter långvarig över­
dosering av hallucinogena substanser.

6.4. Säkerhetsåtgärder vid vetenskapliga undersökningar.

Vid användandet av LSD måste en klar skiljelinje dragas mellan å
ena sidan okontrollerat illegalt bruk och försök utförda under ne-
dieinskt väl kontrollerade betingelser å andra sidan.

Bruk av LSD under okontrollerade förhållanden innebär stora risker
för allvarliga biverkningar. I första hand gäller detta personer
som är eller tidigare varit psykiskt sjuka eller personlighetsstör-
da, men detta gäller även friska människor.

Beträffande bruk av LSD i terapeutiskt syfte måste sådana terapeu­
tiska resultat som invändningsfritt kan dokumenteras, vägas mot d©
risker det innebär att utsätta psykiskt störda människor för LSD-
påverkan.
Vid enstaka experiment hos fullt friska försökspersoner före­
ligger endast obetydliga risker för skadliga biverkningar. Om
rigorösa säkerhetsåtgärder vidtages bedöms riskerna så obetyd­
liga, att experiment kan anses såväl medicinskt som etiskt in-
vändningsfria»

Vid kommande experimentella undersökningar beträffande LSD kan
följande säkerhetsåtgärder rekommenderas:

a. Urval _av_fö_r£Öl£S£_ei^s_on_er_£_ - En grundlig psykiatrisk anamnes
skall alltid tagas för att kunna utesluta olämpliga personer
från att deltaga i undersökningen.

b. Undei? för_söket_får försökspersonerna under inga omständighe­
ter lämnas ensamma. Försökspersonerna skall stå under kontinuer­
lig observation av personer som är väl insatta i LSD upplevelsens
syrntomatologi. Dessa bör helst själva upplevt LSD-påverkan. Påpe­
kas bör även betydelsen av observatörernas attityd och miljöns
betydelse för att minska risken för plågsamma LSD-upplevelser#
Fastän de sällan behöver komma till användning skall en LSD-an-
tagonist alltid finnas till hands. Klorpromazin 25-50 ng intra-
muskulärt eller pentymalnatrium 0 .5- 0 .75 g i.v. har visat sig
verksamma. Påpekas bör suggestioners betydelse för att styra en
LSD-upplevelse, som tenderar att bli plågsam^i gynnsam riktning.
Effektiviteten av dylika suggestioner förhöjs avsevärt om de kom­
bineras med hypnos (ll9 ,35 l), eller om försökspersonerna fått lä­
ra sig någon form av självaktiverad avspänningsmetod, t e autogen
träning (26, 329 ).

c. Efter £örsö_ket_._ - Normala försökspersoner bör i allmänhet lämna
institutionen först ca 8 timmar efter en genomsnittlig LSD-dos, De
får emellertid ej köra bil och de skall tillbringa kvällen lugnt i
hemmet tillsammans med någon som orienterats om vad som försiggått*
Telefonkontakt med försöksledaren är obligatorisk. Avbrytande av
LSD-påverkan med LSD-antagonist är att rekommendera. Ibland ges ru­
tinmässigt sedativ till natten.

6.5. Kontraindikationer

Det förefaller föreligga allvarlig risk att en schizofreniliknande
psykos skall kunna utlösas av LSD-upplevelsen hos s k kompenserade
schizofrenier och hos starkt schizoida (uborder-line") individer.
Paranoida personer löper stor risk för att efter LSD-upplevelsen
74

förlora realitetskontakten. Sedan LSD-miss bruket 1 Amerika satt
fart, har ett antal kemiska "messias-gestalter" börjat uppträda.
Paranolda människor löper också stor risk att skada sig under
LSD-påverkan,och dödsfall har inträffat när de kastat sig ut
från fönster i tron att de kunnat flyga, En depression kan för­
svåras så att patienten behöver skyddas. Ängsliga och ångestfyll­
da personer kan råka i panik under eller efter LSD-sessionen.
Hysteroida, depressiva och jag-svaga personlighetstyper liksom
individer,som ställer sig mycket tvekande inför att deltaga i
LSD-experiment, bör uteslutas från detsamma. Ehuru personer med
leverskador av säkerhetsskäl ej bör belastas med LSD, har man hos
en serie alkoholister, varav många hade cirrhos, ej funnit några
ovanliga biverkningar (77), Säkrast är att utesluta varje person
med psykisk sjukdom eller personlighetsstörning vid experimentella
undersökningar med LSD. Omvänt torde sådana personer, som i intel­
lektuellt hänseende är normalbegåvade eller däröver, är emotionellt
stabila, äger en viss grad av självkännedom och som har klarat av
nederlag, frustrationer o dyl och lärt av dem, löpa minsta risken
att skadas av LSD-upplevelser« ( 28 ). Se vidare Vangaard (3 73 ).

6 .6 . Socialmedicinska aspekter på okontrollerat bnuk och missbruk
m m w w m m u . 3. w^ n .rjaarr » M.J1— 1, ^m t m m m m imitasrj m i ,..a» — mjsms/mmi^mtmm» r - u n i m» j

Som nyss påtalats, förefaller incidensen för psykologisk vanebildning
vid bruk av hallucinogener stiga i takt med det (allt ökande) totala
antalet individer, som prövat LSD och liknande preparat. Emellertid är
LSD effekter, av sådan art, att risken för påtaglig psykisk habituering
kan förmodas vara relativt begränsad till psykiskt och socialt instabi-
la personer i en kategori, sen är trängre än den som uppvisar psyko-
socialt beroende av cannabis« Hos. gravt LSD-disponerade individer, tor­
de den mest vanliga och kanske mest betydelsefulla komplikationen - som
crckså påminner om den man ser vid narkomanier av vanligt slag - vara
det "dyssooiala" beteendet. Den av LSD psykiskt beroende tappar gractVis'
intresset för sociala och yttre mål såsom studier, yrke, familj - kanske
även för militära mål och aktiviteter« Han blir "lotusätare", eller enk­
lare uttryckt "kommer på driven", enbart intresserad av att fortsätta
LSD-upplevelsema« Det antyds också att ett långvarigt och mer regel­
bundet LSD— bruk kan medföra en subtil och gradvis skeende förändring
av värderingar och attityder, dels i riktning mot ett större intresse
för tronscendentala upplevelser, och dels med subtila megalómana före­
ställningar koncentrerade kring LSD—upplevelserna och onyanserad’,pro­
paganda för dessa. I detta sammanhang framhåller Downing ( 103):
Tile euphoria and detachment that so commonly follow frequent use of the
drug aeen to be habit to people who' take the drug every week or two* The
person who shows this euphoria as a result of repeated use of the drug
nay intellectually anticipate future problems but not be sufficiently
concerned about then to act on the information« To the observer it seens
that the drug experience sufficiently reduces general anxiety and custom­
ary learned unconscious defense mechanisms to: require conscious defense*
Itt is as if the drug dissolves both realistic and neurotic fear and an­
xiety of life«”

Missbruket av hallucinogener har i mycket karaktär av en epidemisk vogue,
och har i vissa grupper blivit institutionaliserad« Det finns en kultt
kring LSD med funktionärer, mytologi, värderingar, eget slangspråk - ofta
poetiskt och expressivt - och en tydlig gruppbildning« Timothy Deary har,
med - avsiktlig eller oavsiktlig - hjälp av t e den framlidne Aldous Hux­
ley, samhällskritikern William Burroughs, filosefen Alan Watts, beatnik-
författaren Allen Ginsberg, fört en skicklig propaganda för gemene mans
användning av LSD för ökade metafysiska, estetiska, och inte minst sensu­
ella insikter och erfarenheter« Deary har under senare år från en privat
- och till synes ekonomiskt välunderstödd - plattform kommit att bli den
främste ledaren för "the Psychedelic Drug Movement” « Denma beskrivs, av
Masters & Houston (253) som a 'movement' in which erahhlors: end
thinkers of some eminence find themselves marching more or: less i n step
with such diverse elements as artists, clergymen, beatniks, and a host of
youthful adherents whose motives range from a frivolous quest for kicks
to a high-minded search for union with deity«.» The Movement might be de­
fined as consisting of the uncounted thousands of persons who make occa­
sional use of psychedelic drugs 'illicitly' and who insist upon the recti­
tude and value of what they are doing».« Thus, we have the ironic situa­
tion that while almost all therapeutic and experimental work has been
made impossible, there is a growing Drug Movement and a flourishing psy­
chedelic Black Market supplying just those persons who use the drugs under
conditions least likely to prove of real benefit to anyone.”

LSD kan som en färg-, lukt- och smaklös vätska impregnera t e sockerbitar
eller läskpappersbitar, som sedan säljes. Givetvis vet ingen vare sig ren­
heten eller styrkan av den dos (om någon), som en ”bit” innehåller. En
vanlig doskvantitet uppges dock vara 200-250 mikrogram. Teoretiskt kan en
näsduk impregneras med 100»000 dylika doser, en inkomstbringande och lätt
smuggelbar näsduk. Härtill kommer möjligheterna till en praktiskt taget
riskfri insmuggling via iuftpostförsändelser eller brev« Det enorma pro­
fittrycket måste rimligtvis bidra till spridningen» LSD uppges dessutom
kunna syntetiseras utan större svårighet (138). Pör något år sedan grep
polisen i los Angeles en yngling, som i sin bostad framställde 1SD i en
mängd av ca en miljon doser per nånadS ( 83 )«

Självfallet har de juridiska aspekterna på dessa problem kommit att aktua­
liseras. ( 42 , 120 , 238). I USA klassificeras LSD som "invef tigational
drug” , inte som ”nareotie” , och lag om olaga innehav finns numera* P g a
den ringa svårigheten att illegalt syntetisera LSD har man odeså licen-*
serat lysergsyran (138).

Det' nu florerande cannabis-nissbruket kan fömodas innebära en ökad
risk för nissbruk av LSD, Dels tyeks cannabis-försäljare nunera även
inkludera LSD i sitt varulager, dels torde f- n de connabis-intresserade
ungdonarna tillhöra sanna psyko-aociala grupp, son tenderar att fasci­
neras av LSD, Efterson den indiska hanpan är en svag psykedelisk drog,
kan även den son har erfarenheter av dess effekter tänkas bli lättare
entusiasnerad för att pröva LSD under ogynnsanna och icke-sonktionera-
de betingelser.

Orsakerna till nissbruket avhallucinogena preparat är säkert nånga
utöver drogeffekterna per se, och utöver svarta-börsaktiviteten. Före­
ställningen on LSD notsvarar ypperligt önskningar on en nagisk, själs-
förändrande lyckodrog. Det torde också vara viktigt att attityder kring
LSD konnit att få socialpsykologisk funktion i gruppnotsättningar ned
ideologisk och sanhällspolitisk innebörd. Under 1960-talet har en pro­
test not det anerikanska sanhället blivit allt tydligare bland aneri-
kansk ungdon. I denna generationsrevolt ingår föruton nisstro not den
äldre generationen ("Don't trust anybody over thirtyl") nånga hetero­
gena elenent; åberopande av alienationen; pacifisnj intresse för öster­
ländsk nystik och världsfrånvändhet (fr a i forn av Zen-buddhisn) son
kontrast till kapitalistisk standardjäkt och konkurrensanda; beatnik-
attityder; ett hävdande av individualisn, spontanitet, sensualisn, n n.
7. IMPLIKATIONERjOOH ^APPLIKATIONER

7.1 . Bej^repjDejt ^noä^ellpsjkos^'1
7.1 .1 . Allnänt
Tidigare har kunnat konstateras, att de analogier son dragits
nellan LSL-induceradsnodellpsykoser och schizofreniernas psyko-
patalogi ofta varit oövertänkta och prenatura. Visserligen kan
nan peka på flera genensanna drag såson proprioceptiva halluci­
nationer, vanföreställningar- , abnorna kroppssensationer, deper-
sonalisation, derealisation, tids- och runsförvrängningar, sant
andra avvikelser från nornalt nedvetandetillstånd, Studiet av
dessa fenonen har onekligen belyst aspekter av den psykotiska
upplevelsen (l58)o Men santidigt uppvisar inte LSL-intoxikatio-
nen de för schizolfena så karakteristiska auditiva hallucinatio­
nerna (114, 245), Just detta faktun behöver dock ej överbetonas,
efterson nan föraodar att de LSD-betingade visuella hallucinatio­
nerna beror på en specifik drogaffinitetCäV/idare har följande
psykosfrännande kvaliteter hos LSD-påverkan nännts: frånvaro av ut­
präglad autisnj det intakta nedvetandet och den intakta realitets-
orteteringenj sant fr a betydelsen av den starkt förhöjda suggesti-
biliteten och d ä m e d av "extra-drug" variabler (39). Man bör dock
starkt betona den psykos förebyggande effekten av att fpp varit ned_-
vetna_ on LSL-ingiften och härigenon förberedäapå dess resultat»
Le i sanband ned nissbruk rapporterade schizofreniliknande tillstån­
den har i vissa fall gällt personer, son ovetande fått LSLl

Senare års forskning ned Litran- och Sernylinducerade nodellpsyko­
ser har påvisat nycket stora likheter ned de prinära synptonen på
schizofreni (loi , 212, 239>, Lessa fynd förtjänar onekligen att uppnärk-
sannas, efterson nan här kan skönja en ny approach - utforskning av
acetylkolinets roll i dessa sannanhang, Frågan on på vilket sätt, och
i vilken grad det föreligger ett klart sanband nellan hallucinogen-
inducerade nodellpsykoser och "funktionella" psykoser, står således
fortfarande öppen. Sannolikt är, att nan i frantiden konner att när-
na sig problenets lösning fränst på basis av biokeniska och neurofysio-
logiska undersökningar. I det följande konner vissa data angående hallu­
cinogenernas netabolisn och interrelationer ned katekolaniner och sero­
tonin att beröras.

Mastera & Houston sunnerar den psykotoninetiska fasen inon LSL-forsk-
hmgen:
"The widely held belief that "LSL nakes you crazy' is prinarily
derived iron both nedical and lay nisinterpretation of the psychiat­
ric hypotheses that the 'hallucinogenic 'drug-state is
or psychotoninetic one, resenbling of not identical with schizophrenia..
That almost any LSD subject nay experience, under certain condi­
tions, a transient psychosis or psychosis-like state, is a fact.
However, it is also a fact that a 'psychosis' rarely ever will
occur in a reasonably healthy subject who has not been led to
expect it and who has not been exposed to stresses precipitating
the 'psychotic' episode. Hot LSD, but mishandling of the session,
is with few exceptions the key factor when a normal subject ex­
periences an LSD 'psychosis'that was not intentionally brought
about. As this has cone to be generally understood, and as session-
guiding techniques have improved, the occurence of drug-state
'psychosis' has diminished accordingly." ( 253 )

Beträffande litteratur över "nodellpsykoser" och dessas, relationer
till schizofreni - 3«. -c®133 152-155, 173, 213, 250 , 272-289, 318.

7.1.2. Katekolamin teorier
M
Den molekulära strukturlikheten mellan meskalin och adrenalin,
son upptäcktes redan är 19 19 , gav upphov till hypoteser om att
det initiala, exeiterade schizofrenitillståndet kunde tänkas vara
förorsakat av någon 'M-substans*, d v s en neskalinliknande endo-
gen netabolit. Följden blev en långvarig diskussion om relationen
mellan nodellpsykoser och schizofreni, och det var först år 1951
son Osmond och Snythies (£79 ) fäste uppmärksamheten vid 'the diffe­
rence between a transient, artificially induced, experimental state
in a volunteer under laboratory conditions and the prolonged, insi­
dious, creeping illness in an unsuspecting victim whose mental life
progressively atrophied'. Dessa forskare sammankopplade den tidigare
iakttagna likheten mellan meskalin och adrenalin ned den likaledes
tidigare observerade likheten mellan schizofreni och neskalin-'psyko­
ser'. Tanken var, att man borde kunna finna några nedbrytningsproduk-
** ter av adrenalin, vilkas aktiviteter skulle ligga närmare adrenali­
nets än meskalinets. De undersökte först adrenochrome (153), och se­
nare adrenolutin (L54 , 155 , 281 ). De positiva resultaten härvidlag
ti
ledde till att offer 1 957 framlade hypotesen, att adrenalin och mes­
kalin kunde tjänstgöra som precursors till indolsubstanser ( 156).
Rinkel ( 303) försökte verifiera de föregående adrenochromeförsöken
med semicarbazone, en mer stabil adrenochromevariant, men iakttog ej
några psykotomimetiska effekter. Flera andra försök med adrenochrome
har också varit framgångslösa. Problemet tycks härstamma från svårig­
heter med syntesen av både adrenochroms och adrenolutin, samt att det
tycks vara något specifikt med den instabila molekyl, som Osmond et
al arbetat med (se t e 214 )• Bnellertid har Hoffer et al 0-57 ) kun­
nat visa,att serum från sehizofrena patienter omvandlar adrenalin
till adrenolutin, vilket utgör den biprodukt, son Leach & Heath l£l4 )
tidigare hade observerat, men ej kunnat identifiera. Heath (149) har .
f ö isolerat en protein fraktion från schizofrert-serun, vilken fram­
kallade schizoida symptom hos normala individer. Han kallade denna
fraktion 'taraxein' och antog att den utgjorde én alfa globulin.
I Sverige har Mårtens et al (269) jänfört taraxein ned ISD och
neskalin, och funnit att taraxein-reaktionen uppvisade de fles­
ta likheterna ned tidig schizofreni (t e ångest, katastrofkäns­
lor, tankeblockeringar, perseverationer, anbivalens, depersona-
lisation).

Osnond (282) är trots de notsägelsefulla resultaten ned adreno-
chrone nycket förhoppningsfull inför tanken att vi nunera kon-
nit "one step closer to the possibility of finding behind the
psychological psychosis of schizophrenia, a definable, specific,
pathological, sonatic schizophrenia. There is growing evidence
of an apparently specific defect of netabolisn, and although it
is too soon to be sure exactly what this defect nay be, it seens
closely connected with the netabolisn of adrenaline or its pre­
cursors". Till fördel för hypotesen on en avvikande adrenalin-
netabolisn talar några färska fynd av 3,4-dinetoxyfenyletylani-
ner (se t e 364), son gjorts i urin hos schizofrena patienter.
I stort sett är dock katekolaninteorier ej längre så populära,
efterson bl a: 1 ) avlägsnandet av binjurarna ej har någon posi­
tiv effekt vid schizofrenier, 2) netabolisnen av radioaktivt ad­
renalin i stort är densanna för nornala son schizofrena indivi­
der, 3) adrenochrone ej är en etablerad hallucinogen, 4 ) patien­
ter ned stort överskott av katekolaniner ej företer några schizo­
frena synpton.

7.1 .3. ILerotonin te_orier_
Relationen nellan ISD och serotonin har gett upphov till hypote­
sen,att schizofreni orsakas av en inbalans i serotoninets neta­
bolisn, så att excitering och hallucinationer resulterar från
ett överskott av serotonin i vissa hjärnregioner, sedan depres­
sion och katatona tillstånd uppkonner genon en serotoninbrist.
Denna teori uppstod ursprungligen genon Gaddun's (129 ) observa­
tion av ISD antiserotonin effekt på glatt nuskulatur. Welsh (384)
visade att hjärtats accelerationsnerv - vilken medieras keniskt
av serotonin - inhiberades av ISD. Gaddum et al (130 ) påvisade
en perifer antagonisn nellan ISD och serotonin hos däggdjur och
undrade on inte denna blockering även kunde gälla CNS: "It is
possible that the serotonin in our brains plays an essential
part in keeping us sane and that the effect of ISD is due on
its inhibitory actionon the 5-HT in the brain". Wolley & Shaw
(395) hävdade att ISD 'konkurrerar' ned serotonin i hjärnan,
d v s att ISD kan i ett visst fysilogiskt förlopp intaga sero—
80

toninets plats - konkurrera ut det - utan att därför kunna
utföra dess funktion, varvid hela systemet går i 'baklås'.
I denna 'lock-and key' analogi skulle alltså LSD oförmåga
att vrida om läset medföra psykiska avvikelser beroende på
ett und_erskott_av 5-HT. Riktigheten i detta har dock senare
starkt betvivlats. Man har nämligen påvisat att t e 2-brom-
LSD (BOL-148), som inte har någon effekt på de psykiska funk­
tionerna, är än mer verksam än LSD som serotonin-inhibitor.

Detta behöver dock icke innebära en motsägelse av hypotesen,
enligt följande resonemang av Barron et al ( 41 ): 'In man
2-bron lysergic acid blocks the mental effects of a subsequent
dose of LSD, and in the heart of a clam it blocks the action
of both LSD and serotonin. Perhaps there are 'keyholes' at the
sites where neurohumors act; in the case of those for seroto­
nin it may be that BOL fits the keyhole, blocking the action
of serotonin or LSD without mimicking their effects'.

Vid vissa mentalsjukdomar kan man även tänka sig ett överjskotjb
av serotoninkoncentrationer, och i en senare undersökning (334 )
påvisade Wolley & Shaw en proserotonin verkan, såtillvida att
LSD verkade likt serotonin och förhöjde 5-HT blodtryckshöjande
effekter på bedövade hundar. Costa ( 86 ) fann att LSD kan an­
tingen öka eller minska serotonineffekterna, beroende på dess
koncentration. I låga doser faciliterades 5-HT av LSD, vilket
tyder på att ett överskott av serotonin, snarare än ett under­
skott, utgör en störande faktor vid mentalsjukdomar.

Teorin att LSD framkallar hallucinogena effekter via någon in-
teraktion med hjärnans serotonin förefaller alltså ohållbar i
sin ursprungliga form. Cm det funnes en genuin antagonism mel­
lan LSD och 5-HT skulle t e stora doser serotonin förta LSD
effekterna, vilket dock inte sker enligt Vogt (393). Vogt har
dessutom visat att LSD och 5-HT är antagonister i vissa regio­
ner i hjärnan (bulbar reticular formation: aktiveras av 5-HT,
dämpas av LSD; ventero-postero-medial thalamic nucleus: däm­
pas av 5-HT, aktiveras av LSD), medan i andra strukturer derae
verkan är synergistisk (venteromedial hypothalamic nucleus:
dämpas av 5-HT, vilket förstärks ytterligare av LSD). Hennes
slutsats var att "the antagonistic effects of 5-HT (sedation)
and LSD (arousal) on behavior depend on selective sensitization
or inhibition of a characteristic group of centres by each drug
and not on simple interaction by competition for the same recep-
81.

tors in the brain” . Denna slutsats stöds av resultatet från
(324) och (277)) där aan också påvisat att LSD har konplexa
interaktioner aed serotonin i olika delar av hjärnan. - Sero-
toninets betydelse i saaband aed psykostillstånd är således
fortfarande oklar. För en näraare diskussion härav, se Wolleys
nonografi från 1962 (396).

Beträffande litteratur involverande serotonin - se t e 86-88, 123, 124,

130, 248, 277, 316, 324, 334,384, 393, 395, 401.

7.2. Modifikation_av_hallucinogeneffekter

7.2.1. Antagonism
Mayer-Gross har visat, att de perceptuella förändringarna redu­
ceras när blodsockret överstiger 200 aikrogram procent. Även niko­
tinsyra verkar antagonistiskt. Den mest verksamma antidoten utgörs
dock av klorjDrOTia.zin_(intramuskulärt) och liknande fentiazinderi-
vat. Se vidare t e 267, 280, 290.

Reducering av LSD*-effekter medelst ieke-farmakologiska metoder,
såsom sensory deprivation och hypnos, beskrives närmare i avsnit­
ten 7.4.1.3., 7.5.3. sant 7.5.4.

7.2.2. Tolerans

Man har vid flera undersökningar kunnat påvisa en t_ol_erans_, så­
tillvida att samma kvantitet LSD förlorar sin potens - subjektivf
och fysiologiskt - efter 4 dagars successivt bruk, Till skillnad
från t e cannabis, utbildas sålunda en mycket snabb tolerans vid
LSD, vilket man tidigare trott skulle innebära ett inbyggt skydd
gentémot excessivt missbruk. Toleransbildningen kan dock kring­
gås genom ökning av dosnivåerna, Oohen (28) nämner en kronisk
LSD-missbrukare som kontinuerligt tog LSD enligt följande schema:
Dag I: 1 kapsel å 250 mikrogram; dag II: 2 stycken; dag III: 4
stycken; dag IV; 8 stycken; dag V: 16 stycken (4 .000 mikrogram.);
dag VI och VII: sömn. Efter 3 månader i så gott aom ständigt LSD-
påverkat tillstånd uppsökte han självmant sjukhus för vård.

I
Man har även observerat en s k j-ross^tolerance mellan hallucino­
gener såsom LSD, meskalin och psilocybin (se ref 367 för vidare
referenser). Beträffande antikolinergika, se t e 180

En allmän observation är att schizofrena påverkas mycket mindre
av en standard&os jämfört med normala personer. Det krävs sålunda
mycket högre doser av LSD, meskalin och psilocybin för att
inducera en genuin drogpåverkan (12, 71 ). Därenot framkallar
en standarddos av Sernyl eller Ditran en mycket kraftig reak­
tion hos schizofrena, vilken effekt ofta kvarstår upp till ett
par veckor (212 ).

7»2 .3. Förstärkning av drogeffekter.
Flera författare har rapporterat att JLeverskador tenderar att
förlänga hallucinogeneffekterna. Olika substanser såsom anfeta-
min, antihist aniner__ och s_tryknin har även visats förstärka LSD--
effekter, liksom £ömn^e£riva_t_ion, strobo^sko^iskjfc ljus samt en kall,
_inkvi_si_t_or_islc jittityd hos försöksledare (se 280 härom).

7.3. Verkningsmekanismer

Hallucinogenernas "modes of action" är av förståeliga skäl ännu
okända. Teorier saknas emellertid intej ett flertal biokemiska
och neurofyiologiska hypoteser har redan berörts i olika samman­
hang (se sid 36 - 41» 78-Sl), varför här endast vissa komplette­
ringar kommer att ges.

Marazzi har påvisat en synaptisk inhibition i cortex (sid 3 9).
Han framhåller: "It is now clear that synaptic inhibition can
not only curtail activity but also, through inhibition of inhibi­
tory or suppressor pathways, i.e. dysinhibition, can increase
activity or set off 'release phenomenon"' (247 ). Aven i retikulära
systemet har Marazzi påvisat en synaptisk inhibition. Enligt honom
verkar LSD således hämmande på sådana centrencephala circuits, vil­
ka normalt har en filtrerande och hämmande aktion på inkommande sti­
muli,

Sidney Cohen ( 82) har översatt Marazzis teori i dynamiska termer
och tänker sig att dessa centrencephala circuits hämmar de psykiska
primärprocesserna och skyddar egot i hotande situationer och vid
psykisk stress. En LSD-inducerad inhibition av denna normalt före­
kommande skyddsmekanism skulle således luckra upp ego-gränserna och
de psykologiska försvarsmekanismerna: "The waking, sane state can be
thought of as an inhibitor of a more primal, fantasy, dreamlike con­
dition which re-emerges when vigilance is reduced, as in sleep, with
LSD, sensory deprivation or on certain other occasions. In this pri­
mal psychological state underlyihg rational consciousness the bounda­
ries of the self are diffused, and the learned, imposed meanings of
objects are altered to a point where objects have no significance
except for themselves. Colours become, by loss of inhibitory in­
fluence, more saturated and brilliant ...” Cohen tänker sig att
den normala inhibitoriska aktiviteten i CNS är nödvändig, för att
individen skall kunna analysera sinnesdata och kunna orientera
sig i tid och rum. Om inte majoriteten av mer oväsentlig sidoin-
formation undertrycktes på något sätt, skulle hjärnan mycket
snart förlora sin” ... coding, sorting and evaluating capacity.
Overloading the system is avoided by quenching most of the in**
coming sensations. Life, limb and sanity are preserved by the
discriminate rejection and sorting of sensory experience” (82 ).

Denna disinhibitions-teori delas f ö ay flera andra LSD-forkkare.
Som ett exempel kan nämnas följande uttalande av Savage & Stolaroff
(32l):
"Contrary to the belief of many investigators, the hallucinogens do
not produce experiences but inhibit repressive mechanisms that ordi­
narily operate, and simply allow'subjects to explore the contents
of their own minds”. Som tidigare antytts (se 3.4.), förmodar man
att det rei^ikul_ära_s;£st_emet_ i hjämstammen svarar för denna selek­
tiva filtreringsmekanism; man stöder sig härvidlag på diverse neuro-
fysiologiska experiment där bl a graden av "attention" gentemot
teststinuli har varierats, Enlig; Chase ( 69 ) tyder dessa försök på
att ,f... the reticular formation exerts a t_onic_ inhijDii^ory_actiyit^r
which serves to filter patterns of afferent activity at all synaptic
stages, and in some cases, at the receptor directly” .

ElektrofysjhLogiska betingningsexperinent har visat att betingad
fram-
stimulus (cs) och obetingad d:o (UCS) kallar olikartade responses
i neocortex, medan däremot en dylik differentiering ej kan iaktta­
gas i hippocampus och andra limbiska (och retikulära) strukturer.
I en avoidance-betingningssituation avtar den elektriska aktivite­
ten i limbiska systemet (till skillnad från neocortex) när djuren
väl etablerat det betingade svaret. Samtidigt härmed avtar tecknen
på fruktan, vilket tyder på att ju mer "emotionalitet” ett stimulus
framkallar, desto större aktivitet i limbiska strukturer. Bridger
( 5 9 ) har tagit fasta på dessa fynd och undersökt neskalinets effekt
på betingade reflexer hos hund och katt. Han fann att djuren under
meskalin reagerade på CS som om det vore UCS» "In addition, mesca­
line produced a prolonged resistance to extinction of the classical
conditioned reflex but promoted the extinction of the conditioned
avoidance response ...
84 -

These animal experiments support the basic neurophysiological
hypothesis that was postulated: Mescaline inhibits neocortex,
the function of which it is to discriminate between the CS and
the UCS, while it activated the limbic system, which does not
discriminate between them. The animals therefore responded to
the CS buzzer as if it was identical to the UCS electric shock” .

Bridger framhåller nu att relationen CS - UCS är analog med rela­
tionen symbol - objekt, vilken ju kännetecknar mänskligt tänkande.
("Normally the dog does not confuse the bell with the food nor
does man confuse his ideas with his percepts of reality"). Med
ledning av ovanstående postulerar han sålunda, att distinktionen
mellan symbol och symboliserat objekt bestämmes av balansen mel­
lan neocortikal och limbisk aktivitet:
"The more affectively charged an experience the greater the limbic .
system activity and the closer the bond between the symbol and the
object symbolized. Neocortical inhibition will also decrease the
distinction between the symbol and the object symbolized ... and
will shift the level of thinking from abstract symbols toward con­
crete signals".
Denna omsvängning till primär-process tänkande inträffar emellertid
ej enbart under hallucinogen-påverkan utan även vid vissa andra
"altered states of awareness". Bridger anför sålunda sammanfatt­
ningsvis :
"Sensory and sleep deprivation, hallucinogenic drug action, and
drowsiness and dreaming all appear to be correlated with a tendency
toward neocortical inhibition and linbicsystem excitation" ( 59 ).

- I detta sammanhang kan nämnas, att Green (L4£) funnit att dröm­
tiden ökar under nätter då LSD administrerats (300 mikrogram) jäm­
fört med non-LSD-nätter.

7.4. Psykoterapeutiska applikationer

7.4.1. Metodologiska aspekter

Som tidigare framhållits, användes LSD numera huvudsakligen för
att bota mentala abnormiteter snarare än för att framkalla dylika (225)»
Härvid har psykoterapeuter använt två olika tillvägagångssätt. Vid
den s k psykolytiska tekniken brukas LSD periodiskt i små doser
(50 - 1 5 0 mikrogram) som ett hjälpmedel vid konventionell (verbal)
psykoterapi. Vid den andra metodiken, den psykedeliska, användes
LSD i en enstaka eller några få sessioner med höga doser (200 -
800 mikrogram); tonvikten ligger här på interaktionen mellan pa­
tient och själva preparatet, utan några systematiserade inslag
av traditionell terapi. Denna senare teknik lägger alltså större
vikt vid LSD unika egenskaper , nämligen dess värde såsom ett
medel att underlätta personlighetsutveckling och självförverk­
ligande. Snarare än att avlägsna emotionella symptom, är syfte­
målet med den psykedeliska upplevelsen en reorganisation av in­
dividens värderingar och hela livssyn. Kort sagt, den psykoly-
tiska metoden är huvudsakligen "illness-oriented", nedan den psy­
kedeliska är "health or growth-oriented" (263)*

Även en tredje metodik har under de senaste åren börjat användas.
Vid denna sk hypnodeliska terapi användes moderata LSD-doser i
kombination med hypnos och konventionell psykoterapi. Man har här­
vid funnit hypnotism vara en värdefull metod för att strukturera
och kontrollera LSD-reaktionen.

7.4.1 .1 . Psykolytisk terapi

Den psykolytiska metoden användes främst i Europa. Härvid har sär­
skilt jDsyk oan alyt.is.kt_ orienterade terapeuter använt LSD för att in­
tensifiera och underlätta vissa element i den analytiska processen.
Den stora skillnaden mellan psykolytisk och psykoanalytisk terapi
anges bestå i den större snabbhet, med vilken djupt omedvetet mate­
rial kan bringas till ytan med LSD som "katalysator". Patientens
försvarsmgkanismer mjukas upp, återkallandet av förträngda minnen
underlättas , liksom förmågan till återupplevelse och emotionell av­
reaktion. Till skillnad från tidigare försök att underlätta psykoana­
lys med hjälp av hypnos, erbjuder den psykolytiska tekniken en mycket
större möjlighet för patienten att på ett medyetet_j?1an få kontakt
med sina impulser. Med stöd och hjälp från terapeuten, som f ö kän­
ner patienten väl från tidigare analyssessioner utan LSD, kan speci­
fika problem tas upp, vilka tidigare varit alltför svåråtkomliga. I-
bland måste dock patienten tvingas att penetrera sina symboliska vi­
sioner $ vid andra tillfällen måste han få hjälp att gå igenom en kris,
som hotar att disorganisera honom. Interaktionen mellan patient och
terapeut intensifieras härvid ufta - något som kan vara av bestående
värde även vid efterföljande terapisessioner utan LSD.(l5, 18, 90).

Vanligtvis ges LSD en eller två gånger i veckan, varvid dosnivån ökas
efterhand. Mellan LSD-sessionerna bearbetar man det material son kom­
mit fram. Hela behandlingsprogrammet brukar vara mellan 8 veckor upp
till flera månader. Själva LSD-sessionerna genomföres på särskilda
sjukhusavdelningar med hjälp av specialtränad personal, som tidigare
själv tagit LSD. Dämpad belysning, expressiva målningar, lämplig mu­
sik och liknande åtgärder har visats vara av värde för att intensifi-
no .

era patientens reaktioner. För vidare referenser beträffande
den psykolytiska metodiken, se ref 249,309,353, 387.

7.4.1.2. Psykedelisk terapi

Alltsedan Osmond's beskrivning av den psykedeliska upplevelsen
(280 ), har en expansiv utveckling skett, där man sökt maximera
dess psykoterapeutiska aspekter. Trots den korta tid som för­
flutit, kan man urskilja tre stadier inom det psykedeliska forsk­
ningsfältet, enligt Hoffer (158).

Först_a_st_ad_iet_1_ Detta består av Osmond's grundläggande arbete,
som utmynnade i en explorativ försöksverksamhet med alkoholister
i Saskatchewan, Kanada. Bl a prövade man hypotesen, att om en te­
rapeut ned egna ISD-erfarenheter tog drogen samtidigt med patien­
ten, skulle denne få en mer nyanserad och effektiv vägledning ge­
nom obehagliga faser i LSD-sessionen. Denna typ av terapi beskrivs
först av Blewett & Chwelos ( 4 9 ). Däremot gjorde man ännu inga an­
strängningar att kontrollera effekten av miljöfaktorer. Man arbetade
i vanliga sjukhusrum, där många miljöbetingade distraktioner inter­
fererade med patientens upplevelser.

Andra stjidiat. De första medvetna försöken att beakta miljöfakto­
rer gjordes av en grupp kanadensare ned A. Hubbard i spetsen (243 )•
Dessa använde komfortabelt möblerade rum, som var fria från distra­
herande moment. För att maximera upplevelsen, använde nan även visu­
ella hjälpmedel såsom fotografier av anhörigaj målningar, konstföre­
mål samt väl utvald musik. Denna teknik vidareutvecklades av en grupp
forskare i Kalifornien, vjlka bildade "The International Foundation
for Advanced Study" — IF1S vid Menlo Park, Stanford University. Den­
na grupp vidgade användningen av den psykedeliska tekniken till att
inbegripa generella beteendeproblem och neuroser (145, 262, 319, 337»
336). 1961 inleddes sålunda ett större kliniskt projekt där speciella
behandlingsavdelningar för psykedelisk terapi inrättades. Man arbetade
utifrån den grundhypotesen, att signifikanta förändringar skulle före­
komma längs tre dimensioner; värderingar och trosföreställningar, per­
sonlighetsstruktur sant faktiskt beteende. Enligt Savage et al (322;);
"More specifically, it was hypothesized that a profound psychedelic
experiehce tends to be followed by a major reorientation of one's
value system and life outlook. It was further hypothesized that this
change in basic beliefs would in terns be followed by slower altera­
tions in personality as well as changes in modal behavior patterns".
i.r£dJLe_ sl.a^.i®.‘b^. De‘t nuvarande stadiet av seriös psykedelisk forsk­
ning exemplifieras bäst av Sanford Unger's kritiska och noggranna
arbeten (367, 3 68). Vidare har IFAS-gruppen nyligen (i 965) reorgani­
serats, varvid ett "Institute for Psychedelic Research" upprättats
vid San Fransisco State College, I de två första explorativa stadier­
na användes ej double-blind tekniken för att utvärdera effektiviteten
av den psykedeliska terapin, ett förhållande son dock nunera korrige­
rats (106). Dessuton kunde tidigare forskning genonföras relativt
ostört, efterson såväl de flesta psykiatriker son den stora allnän-
heten ännu var okunniga on dessa nya strömningar. I det nuvarande
skedet har dock en utveckling av den seriösa LSD-forskningen avse­
värt försvårats genon bl a det illegala nissbruket och den allnänna
LSD-hysterin (83, 29).

Vanligtvis inleds den psykedeliska terapin ned en intensiv förberedelse
period under loppet av några veckor. Härvid diskuteras ingående pati­
entens egna problem och livsnål, samtidigt son nan informerar on olika
aspekter av LSD-upplevelsen. Föruton att nan söker ge patienten en
grundläggande tillit visavi hela processen sant medverkande terapeuter,
läggs stor vikt vid att få patienten att begrunda sin egen viljeför-
någa att ge upp gamla begrepp och förutfattade neningar. Sherwood et
al (3 37):
"Willingness to surrender to the experience, not limiting it by
expectations, preconceptiors, and evaluations, and to face honestly
any new insights, whether or not they are in accord with what he nay
have previously believed about himself or others, is an attitude and
an ability which can be developed over weeks or nonths preceding the
treatment session day".

Vissa terapeuter (322,337) låter stundtals patienten inhalera en bland­
ning av 30 % koldioxid och 70 % syre ad modun Meduna (258), Detta hjäl­
per honom att "praktisera" den erforderliga självuppgivelsen inför drog
effekterna, samtidigt son terapeuten, genon att observera patientens re
aktioner, kan få en uppfattning om dennes karakteristiska försvarsstruk
tur.

Den egentliga LSD-behandlingen genomföres på speciella sjukhusavdel­
ningar under liknande niljöbetingelser son vid den psykolytiska meto­
den. Till skillnad från denna, söker nan ned hjälp av massiva LSD-do-
ser att franskapa en unik, transcendental upplevelse, som är så djup­
gående och impressiv, att den förändrar patientens egna värderingar
on sitt tidigare liv. Enligt vissa författare anses en inj^rjmuskulär
adninistrering vara att föredra, efterson effekterna då inträder snab­
bare (inon några minuter), varvid den provocerande väntetiden kan re­
duceras. Enligt Alnaes (26 ):
"This method uses the sane therapeutic strategy in intravenous
insulintreatnent, the patient being 'taken by surprise'and the
resistance broken down more easily. We start with high doses be­
cause a gradual increase seems to be less facilitating for the
psychedelic experience, and the patient, with the graduated me­
thod, learns to persist in maintaining control of the situation
and thus resists successfully the potentials of the experience".

Själva LSD-sessionen kan pågå från 10 till 16 timmar, ^ed hän­
syn till de intensiva reaktioner son följer på de höga doserna,
bör terapeuten vara särskilt tränad att leda denna typ av terapi.
Häri införstås t e kravet på att terapeuten själv - bl a av etiska,
humana och tekniska skäl - bör ha upplevt LSD-påverkan innan han
startar egen terapiverksamhet (82, 158, 188, 253).
Sherwood framhåller vidare:
"It will be noted that an outstanding characteristic of this
method of therapy is that it places major responsibility clearly
on the patient and tends to discourage any sort of long-term
dependency or transference relationship with the therapist. The
therapist is not called upon to analyze or to interpret except
in a most minimal sense. The subject is encouraged to discover
that His own resources are more than adequate to his needs, and
the therapist's function is to provide support and guide him to­
ward discovery" (337 ).

7.4.1.3. Hypnodelisk terapi

Denna metodik har utarbetats av Ludwig & Levine vid Lexington,
ett amerikanskt specialsjukhus för narkomaner (228). Dessa forska­
re grundade sin idé om LSD-behandling av narkomaner på incitament
av Rosenberg respektive Isbell, vilka tidigare iakttagit att
"... some patients who received LSD in a double blind pharmaco­
logical study and in some psychotomimetic drug studie» (no thera-
pautic intent involved) spontaneously claimed to have changed their
views and outlook toward life as a result of the experience".
Denna grupp narkomaner utgjorde dock endast en liten fraktion av
totala antalet patiehter som fått LSD. För att maximera de psyko­
terapeutiska effekterna, införde Ludwig & Levine hypnos som en
metod att modifiera LSD-upplevelsen och strukturera den för tera­
peutiska ändamål.

Vid denna s k hyjnodeliska behandlingsteknik ges LSD oralt i doser
om 2 mikrogram/kg kroppsvikt, varefter man efter några
minuter genomför en hypnosinduktion ("high eye fixation") under
ca 45 minuter, d v s fram till dess LSD-effektema börjar inträda.
"Thus, the hypnosis and LSD effects are brought on together in a
very smooth and natural sequence. Technically, this seemed to be
a much more efficient way of producing the 'hypnodelic state' than
by first allowing the LSD state to develop and then trying to super­
impose a hypnotic trance. Many of the experiental aspects of the
LSD experience seen to be quite sinilar to the hypnotic experience,
and this is taken advantage of in using the hypiodelic technique"
(228).

När sedan patienten både är hypnotiserad och under LSD-påverkan,
fortsätter terapeuten ned en intensiv psykoterapi av traditionell
art. Hela sessionen pågår ca 2gtill 3 tinnar$ vid
tienten suggestioner on att fortsätta tänka på och bearbeta sina
problen, sant att komna ihåg allt son inträffat under sessionen.

En pilot-studie ned 12 "narcotic drug addicts" genomfördes 1963
ned positiva resultat:
"It appeared that hypnosis could be readily used to control,
modify, and direct the LSD experience. Many of the patients nade
dramatic clains of therapeutic benefit, expressed a strong con­
viction that they should remain abstinent, professed narked
synpton relief, and claimed to have a new lease or outlook on
life." (226).

I en senare undersökning ned 70 narkomaner - denna gång ned kon­
trollbetingelser - fann nan att en konbination av LSD + hypnos +
psykoterapi ("Hypnodelic therapy") var signifikant överlägsen and­
ra behandlingsmetoder såson "Psychedelic therapy" (LSD + psykotera­
pi), "Delic therapy" (enbart LSD), "Hynotherapy" (hypnos + psyko­
terapi) sant enbart psykoterapi (241 ). Dessuton frankallades en
signifikant större "alternation in consciousness" under den hypno-
deliska terapisessionen jänfört ned någon av de övriga nåtoderna
(227 ). HuruVida det föreligger ett kausalt samband mellan graden
av förändrat medvetandetillstånd och graden av terapeutisk föränd-
\

ring vet nan ännu föga on.

I Norge har Alnaes ( 26) kombinerat psykedelisk terapi ned autogen
träning (en form av självhypnos, se ref 329 ) sant i vissa fall ned
hypnos och posthypnotiska suggestioner. På så sätt har han kunnat
minska ned de stora dosnivåer, son annars krävts för att patienten
skall nå fram till det s k "ego-death" stadiet (27 ).

7.4.2. Medicinska användningsområden
Den psykoterapeutiska applikation av hallucinogena substanser har
tilldragit sig ett allt större intresse såväl i Europa son i Nord­
amerika. Eftersom hittills över 300 terapeutiska LSD-studier har
rapporterats, koraner här endast de mest framträdande och konsisten-
ta fynden att summeras. En bibliografi över LSD och psykoterapi
(täckande åron 1 950-1964) har sammanställts av Unger ( 369).

Enligt Louria (237) föreligger åtminstone 6 potentiella medicinska
användningsområden för LSD:
90

a) Alkholisn: Under de senaste 8 åren har nan i Kanada och
USA rapporterat positiva resultat på svårt kroniska alkoho­
lister, ofta t o n efter en engångsadninistration av en psy-
kedelisk dos LSD(72,182,243,278,546,2$7.)Procenten "narkant för­
bättrade" patienter varierade från 21 % till nästan 60 % under
en follow—up period varierande nellan 4 nånader upp till 4 år.
Hoffer (158) har utifrån erfarenheter ned över 1.000 alkoholis­
ter gjort uttalanden on att LSD-metodiken visat sig ¿ujabelt så
effektiv son något annat behandlingsprogran. Dessa preliminära
fynd har nedfört att hälsovårdsmyndigheter i Kanada ej längre
betraktar LSD-behandling av alkoholism såsom enbart experimen­
tell, utan son en etablerad terapeutisk netodik (64 )« Man sak­
nar dock ännu välkontrollerade, "double-blind" undersökningar,
varför de talrika entusiastiska rapporterna beträffande netodens
effektivitet tills vidare bör betraktas med reservation.

b) Ps^k^neuroser;: LSD-terapi har befunnits facilitera tillfrisk­
nande hos patienter ned de allra flesta former av neurotiska,
psykosomatiska och karaktärsnässiga störningar. Särskilt anmärk­
ningsvärt är de positiva resultat som uppnåtts med patienter, vil­
ka tidigare visat sig mycket resistenta not konventionella terapi-
metoder. I synnerhet vid tvångsneuroser har sålunda LSD franskapat
en starkt intensifierad kontakt nellan patient och terapeut sant en
nedbrytning av tidigare ogenomträngliga försvarsmekanismer (13-15,18-, 34»
35,90,158,232,314,373).

c) J3chizofreni_: Fastän schizofreni i allmänhet anses utgöra en kon­
traindikation för LSD-behandling, har man enligt preliminära rappor­
ter ernått förvånansvärt goda resultat med autistiska barn (45 ,46 ,
126,339).

d) ^eiçu^l31a_ato^rnit_et_er_; I ett mindre antal fall av impotens och
frigiditet har LSD visat sig värdefullt, liksom vid homosexualitet.
Detta terapionråde är dock ännu till största delen outforskat.(13 ,3 7 ,233 ).
Constance A. Newland har i boken "Myself and I" ( 275 ) givit en liv­
full redogörelse för förloppet av en freudianskt inriktad LSD-behand­
ling, som hon själv genomgick och vilken upphävde hennes frigiditet.

e) P_syk_opa_ti_ och krj^mj^na^l^it^et^ Vid en behandlingsserie förbättrades
14 av 21 psykopater efter LSD-terapi, men även här är data alltför
knappa för att tillåta några säkra slutsatser ( 30 ).
91 .

f) ¿m^rjttil^lsjfcånd^ LSD förefaller öppna en ny möjlighet att er­
sätta de konventionella smärtlindrande preparaten av norfintyp,
utan att man härför utsätter patienten för någon tillvänjnings­
risk (narkomani). Sålunda har Kast (191,193) studerat LSD anal-
getiska effekter på ca 300 patienter med intensiva smärtor, var­
av flertalet befann sig i sista stadiet av terminal cancer. Han
jämförde 2 mg morfin (alternativt 100 mg neperidin) ned 100 mikro­
gram LSD och studerade patienterna under 20-ninuters intervall. Det
genomsnittliga antalet smärtfria 20-ninuters perioder utgjorde 5,7
för neperidin, 8,4 för morfin sant 95,6 (dvs 32 timmar) för LSD.
I ett fall varade smärtlindringen upp till 13 dygn (192). Bortsett
från denna rent analgetiska effekt, nedförde även LSD-upplevelsen
för dessa patienter, varav flera var medvetna om att de var döende,
en lindring av psykogen ångest och apati. De talade ner öppet om
sin egen nära förestående död med mycket mindre depression, än vad
man kunde förvänta sig - "I know I'm dying ... but lock at the beau­
ty of the Universe” . Denna nya attityd gentemot döden varade under
längre tidsperioder än den analgetiska verkan. Emellertid föranled­
de sanna psykiska mekanismer, som lindrat smärtan och dödsångesten,
att en del patienter ställde sig tvekande inför att upprepa LSD-
behandlingen. Kast drar dock följande slutsats: "If the psychic
effects of LSD can be attenuated and the drug made more acceptable
to patients, LSD nay become an important analgesic" (192 ).

Förmodligen skulle en ner intensiv preparation (av psykedelisk ka­
raktär) än den Kast ägnat sina patienter kunna bidra till en större
acceptans. Härtill kommer möjligheten att styra och dänpa de nega­
tiva aspekterna av LSD-upplevelsen ned hjälp av hypnos eller någoh
liknande psykologisk avspänningsnetod (se 7*4*1*3* samt 7«5*4*.}» Sfterson
dessutom en reduktion av snärtupplevelser, antingen indirekt eller
genom direkta analgesi-suggestioner, tillhör ett av de bäst etable­
rade fynden inom hypnosforskningen, torde goda förutsättningar fin­
nas för att en samtidig applikation av dessa båda terapiformer skul­
le vara framgångsrik. En intressant parallell kan dras mellan de po­
sitiva resultaten vid hypnosbehandling av s k fantomsmärtor (vid
amputationer); enligt japanska forskare har liknande resultat även
uppnåtts med enbart LSD-terapi (190,210 )• Ännu saknas dock undersök­
ningar, där man studerat effekten av ¿nt_eraktionen LSD - hypnos p å -
patienter med snärta och/eller dödsångest.

I detta sammanhang förtjänar Alperts idé beträffande ett "Center
for Dying" att uppmärksammas. Enligt Alpert (20 ):
"... beyond the taboo of sex in our culture is the taboo of
death. ... Why shouldn't there be a place where a person could
cone to die with awareness instead of denial, where the setting,
be it mountain or ocean, would be suitable för the transforma­
tion; where the staff would be trained as guides to help people
with the aid of psychedelics to learn about giving up the ego
and seeing the beauty of the Universe. The individual could have
doctors, if he och she wished, and could die in whichever reli­
gious netaphor he night choose. But each person would have a
psychedelic guide in addition. ... somebody suggested that we
expand the concept and call it instead the Center for Dying and
Being Born - and include preparing mothers for conscious natural
childbirth delivery, thus making the new insitution a totally
cyclic one"•
Såsom inspirationskälla till denna humana applikation av ISD an­
ger Alpert Aldous Huxley's sista roman "ön" (175), i vilken Huxley
utopiskt skisserat sin syn på de positiva psykosociala konsekven­
serna av en ansvarsmedveten användning av psykedeliska substanser.
Enligt uppgift lär Huxley själv ha tagit meskalin under sina sista
levnadsdagar.

7.4.3. Psykologiska förklaringsmodeller

Objektiva data saknas ännu rörande de £S^k£d£nani_ska_ faktorer,
son följer på den psykedeliska LSD-upplevelsen och vilka leder
till de mer långvariga personlighetsförändringaraa* Svårigheten
att finna någon enhetlig princip är uppenbar; många terapeuter
har sina egna förklaringsmodeller. Här kommer alltså bara. några
exempel att ges:

Erån en psykoanalytisk ståndpunkt säges LSD producera
"... regression in the service of the ego, a loss of differentia­
tion, a fusion with primitive objects, a release of energy for
creative and artistic purpose. As a result of this experience
the person overcomes his fear of loss of object relations (epi­
tomized by his fear of death), and oan develop new and more
mature object relations." (3 2 0 )

En alternativ hypotes har framställts av Watts (379): under LSD
upplever patienten både "... the special value of each organism
and its unique character, and also experiences the direct sensa­
tion of man -and-the-universe as a singel pattern of behavior."

En tredje hypotes kommer från Sandison (315): under LSD-påverkan
kommer patienten i kontakt med arketyperna i hans omedvetna, och
hämtar styrka härur.
Savage et al (320,322) resonerar i följande terner:
"... the traditional neuroses and character disorders are in
decline, being replaced by what one writer terraed the philosophical
neurosis. The shift night be described as away fron preoccupation
with causes of hunan action (psychic deteminisn) and greater
concern with the personal neanings of hunan conduct ... nany indi­
viduals who understand all too well the antecedants of their be­
havior still find their conduct lacking in significance and purpose.
The current interest in humanistic psychology, Zen Buddisn, existen­
tial psychiatry, and self-realization indicate that the age-old
question, *who an I?' is once more in vogue ... Our conception is
that people live in inauthentic existence, being alienated fron
thenselves and their environnent and further, that illness arises
fron an inability to see neaning in life. LSD, properly adninistra-
ted, provides an encounter which brings a sudden and profound libera­
tion or enlightnent, a dranatic freeing of the self fron its habitual
ways of viewing the world, an opportunity to see clearly without
distortion, without a defensive structure which linits and filters
perception. The experience appears to enlarge the psychic horizon and
give a richer neaning to life. It nakes nen conscious of thenselves,
of others, and of their responsibilities."

Andra förklaringsmodeller har givits av bl a Barrios (39 )> Klee ( 200),
Hoffer (158) och Jackson (319)* Se vidare Solomon (349) och Weil.etal(382)

7.4.4. Kritiska synpunkter

De flesta rapporter beträffande LSD terapeutiska effekter har hittills
bestått av subjektiva redogörelser i konbination ned kliniska värde­
ringar ned bristande objektivitet. Det är därför värt att notera,
att oberoende forskargrupper i nånga olika länder erhållit jänför-
bara resultat (262). Sannolikheten för en signifikant positiv sned­
vridning ninskas dessuton av det faktun, att olika terapeuter upp­
nått gynnsamma resultat trots stora skillnader i underliggande teo­
ribyggnader. Dessa inkluderar freudiansk ( 90). jungiansk (91 ),
behavioristisk ( 89 ), existensialistisk (1.70 ) och en nångfald eklek­
tiska orienteringar <232 , 327).

En del kritiker har påpekat, att de flesta nya behandlingsmetoder
brukar nedföra en hög initial framgång, son sedemera avtar ned ti­
den; de anser att LSD-terapin fortfarande befinner sig i denna ini­
tiala period ned frapperande goda resultat, och att denna netodik
så snåningon kommer att nöta sanna öde son alla andra nya behandlihgs-
progran. I detta sammanhang framkastar Barrios ( 39 ) följande tanke­
gång:

"An interesting point to ponder however, is the reasons behind the
initial period of greater success of nost new therapies. Could it
not be due to the great enthusiun and faith in this method that
the innovator passes on to his patient. By having so nuch faith
himself the therapist is more likely to convince the patient that
he will be cured (i.e. the patient is placed in a nore suggestible
94 .

state by the therapist's belief in the method). If so, then it
would only be further support for the contention that suggesti­
bility is an important factor in therapy and anything that would
increase it (such as the hallucinogens, for example) should faci­
litate therapy."

Den främsta orsaken till att de allra flesta optimistiska terapi-
rapporter bemötts med skepsis och kritik, ligger dock i de meto^
dol°£iska bristerna, fr a bristen på double-blindteknik och på
tillräckliga uppföljningstider. Självfallet återstår många prob­
lem att lösa. Inom varje användningsområde måste noggranna veri-
fikationsstudier genomföras på ett tillfredsställande antal pati­
enter. Kriterier på "förbättring" måste noga definieras (kanske
i viss mån även omvärderasl), faktorer son påverkar behandlings­
resultaten (set och setting) måste preciseras, LSD-grupper jäm­
föras med kontrollgi’upper - varvid en tillräckligt lång och ade­
kvat uppföljning av fallen måste ske. Det har dock framförts, att
"extra-drug" faktorer samt de särpräglade effekterna av LSD gör
double-blindteknik ned rena placebopreparat delvis omöjlig. Man
har i stället börjat använda amfetamin, dietyltryptanin och trös­
keldoser av LSD (l06). Sedan 1965 har i USA sålunda igångsatts
sju kontrollerade kliniska studier ned medel (2-J- milj kronor år­
ligen) från National Institute of Mental Health (NIMH). En av de
inblandade projektledarna kommenterar:

"Present studies, which hold the potential of proving or disproving
the clinical value of LSD, are still in the 'data collection' phase.
Nevedbthelecs, some workers see 'encouraging trends' with controlled
LSD use. Out of 100 alcoholics who have received either a high or
low dose of LSD in conjunction with a single psychotherapy session,
only about ten have reached the six-month level thus far. Of these,
all but one of the high-dosage patients seem better adjusted - but
all of the low-dosage group have been rated as poor, even while
abstaining." (l06)

7.5. PSYKEDELISK G-PÜNDPORSKNING-

7.5.1• Inledning
En summering av erfarenheter från tidigare forskning med psykokemiska
substanser på människa, visar att denna huvudsakligen resulterat i tre
typer av artiklar:

a) Psyk£farmakol_0£iska. studier, där man avsett att utforska karakteris­
tiska, drogspecifika reaktioner, men där de flesta forskare misslyckats
med - eller bortsett från - att kontrollera, värdera eller systematiskt
variera relevanta "extra-drug" variabler.

b) Bet_eend_e--stuc[i_er_ av förändringar i perception och prestation under
drogpåverkan» Även här har man oftast negligerat extra-drog parametrar
- inte minst fpss motivation och reaktion inför kravet på presta­
tioner - tillika med sådana effekter, som uppenbaras först en viss
tid efter själva experimentet. Enligt Blewett (50)s

"In this connection it is of prime importance that, in any research
utilizing psychedelic agents, the investigator should not attempt
to use any individual as a research subject until the individual
has fully stabilized the experience and is comfortable in it. Any
testing prior to this completely alters the experience, and what
is measured or assessed is the degree of confusion in a subject
whose reality ties are loosened by the drug and further altered
by any process of testing or examination ... Almost universally
results obtained from trials or tests under such circumstances
will show decrease efficiency of one kind or another".

c) Kliriska_sj;udier av långvariga beteende- och personlighets-
förändringar som följd av den psykedeliska upplevelsen. Visser­
ligen har man härvidlag ägnat större uppmärksamhet åt set och set­
ting, men några säkra slutsatser är svårt att dra, eftersom man
saknat adekvata kontrollbetingelser och efteruppföljningar samt
dessutom använt diffusa, subjektiva eller icke enhetligt definie­
rade kriterier på beteendeförändringar.

Detta är således den grund, som psykedelisk (icke-medicinsk) grund­
forskning har att bygga vidare på. I framtiden bör man självklart
kunna utnyttja de positiva erfarenheterna från tidigare forskning,
samtidigt som man undviker dess begränsningar.

F n finns en växande övertygelse bland västerländska vetenskaps­
män, att den medvetna delen av människans psyke endast konstitue­
rar en mycket liten fraktion av det hela. Man har sålunda alltmer
börjat intressera sig för utforskning av människans potentiella
mentala resurser, samtidigt som man betonar den rent otroliga ka­
paciteten och komplexiteten hos det neurologiska underlaget här­
för. (Vår hjärna mottar ungefärligen 100 billioner elektriska im­
pulser varje sekund; de 12 billionerna hjärnceller avfyrar själv
ca 5*000 millioner signaler varje sekund; varje cell kan stå i
förbindelse med upp till 25*000 andra celler, vilket medger ett
rent astronomiskt antal möjliga associationer). Enligt Mogar (263)2
"Over fifty years of intensive research has provided convincing
evidence that almost all human abilities, aptitudes and special
talentsrepresent an unanalyzable mixture of inborn potential and
educational experience. It is also axiomatic that human beings
possess far greater latent potential than they are able to realize
in the course of their lives. Understandably, a concerted effort
to cultivate man's vast personal resources has rarely been attemp­
ted in the course of human history. Until recently the motive power
of civilization, particularly Western cultures, has necessarily
focused on survival and environmental mastery. In Maslow's terms
(252) the organismic equilibrium made possible by satiated bodily
needs, physical safety and some measure of psychological security
96

is prerequisite to more uniquely human pursuits. This hierarchical conception
of man's strivings depicts him as a self-directed creature with impulses toward
growth and self-enhancement as well as homeostatic maintenance, ... While both
psychoanalysis and behaviorism in their orthodox forms have made valuable con­
tributions to our understanding of man, it seems now evident that these orien­
tations can no longer exclude altered states of consciousness and novel percep­
tual experiences from the ¿rimar^ subject-matter of a normal psychology".

7.5.2. "Altered states of consciousness"
De förändrade metvetandetillstånd som föreligger vid eller uppstår efter sömn-
deprivation, sensorisk isolation, drömmar, hypnos, psykokemiska substanser etc,
har traditionellt associerats med något negativt, bizarrt eller abnormt. Från
att tidigare utgjort något magiskt och ockult är det först nyligen som t e
dröm- och hypnosforskning fått ett vetenskapligt status. Fortfarande betecknar
dock psykoanalytiker dylika tillstånd med termer som "primärprocess" eller
"regression in the service of the ego". I detta sammanhang framhåller Mogar
(263)s "Whether self-induced or situationally-induced by means of fatigue,
drugs, or some form of stress, such states have typically been viewed as
regressive, infantile, or primitive, indicating sudden loss of ego control
and the eruption of unconscious forces. Until very recently, the effects have
been interpreted as disturbing, incapacitating, quasi-psychotic, dissociative,
or depersonalizing".

Emellertid har en del amerikanska forskare (82, 264) påpekat, att en icke-me-
dicinsk forskning med psykedeliska substanser bör ha goda möjligheter att
öppna nya vägar för ett vetenskapligt studium av sådana fenomen och begrepp
som intuition, kreativitet, empati, ESP (extra-sensoriell perception), yoga,
trance/hypnos, religiös extas, mysticism, "peak experiences" o d. Hittills
har ju forskning rörande dylika starkt subjektiva tillstånd negligerats näs­
tan fullständigt inom västerlandet, men mycket tyder på att en psykedelisk
LSD-forskning med normala försökspersoner bör kunna initiera en syntes mel­
lan västerländsk "science" och österländsk kännedom om "altered states of
consciousness". Eftersom en dylik forskningsverksamhet icke är rent medicinskt
indikerad, måste riskmomenten för försökspersonernas del noga vägas mot de
potentiella vinsterna ur grundforskningssynpunkt. Visserligen har en icke-me-
dicinsk LSD-forskning med normala försökspersoner pågått under snart 20 år
(se 4 .3 .) utan att röster höjts mot densamma, men den nyuppkomna LSD-hysterin
har .försvårat läget avsevärt - såväl i USA som i Sverige. De flesta amerikanska
forskare - i synnerhet de med egna praktiska erfarenheter - är dock ense om att
psykedelisk forskning inte bör begränsas till strikt medicinska och psykote­
rapeutiska användningsområden.

Masters & Houston (253) framhåller sålunda, att de'positiva erfarenheter man
redan hunnit göra" ... should suggest that the psychedelic drugs
have legitimate uses beyond the strictly medical, or still more
limited experimental psychiatric and psychotherapeutic, ones to
which some persons would restrict them, Support for a wider use
has come from prominent individuals in a variety of fields who
believe that psychedelic research will be of great value in such
diverse areas as philosophy, parapsychology and the creative arts,
and in the study of literature, mythology, anthropology, compara­
tive religion, and still other fields ... The revolutinn in the
study of mind is at hand. ''The Varieties of Psychedelic Experience'
may suggest that revolutinn can effect an evolution of mind also.
Por we doubt that extensive work in this area can fail to result
in eventually pushing human consciousness beyond its present limi­
tations and on towards capacities not yet realized and perhaps
undreamed of."
En signifikant iakttagelse är de anmärkningsvärt stora likheter -
såväl subjektiva som beteendemässiga - som föreligger vid olika
exempel på förändrade medvetandetillstånd. De ISD-^nducerade upp­
levelserna skiljer sig sålunda ofta icke från "sp£nt_ant"(icke­
farmakologiskt) inducerade - som vid "peak experiences", skapande
verksamhet, hypnos, kontemplativ meditation ( 94 ) o d - eller från
£tre£s^induc£ra.de_ - som vid sömn- eller drömdeprivation, sensorisk
isolation o d. På grundval av de mångfaldiga fenomenologiska lik­
heterna mellan t e "sensory deprivation" och LSD-tillstånd, fram­
håller Cohen ( 82 ):
"A further implication of the relationship between sensory isola­
tion and LSD is that the state may not merit the adjective 'toxic'
if it also occurs in the absence of a toxin, It seems that we are
dealing with a state of mental activity which is the final product
of many initiating factors. We suspect that yoga breathing exercises,
contemplative meditation (concentration without thinking), hypna­
gogic imagery, and the 'break-off' phenomenon during high-altitude
flying are related."
Vidare förtjänar följande sammanfattning av Mogar (263 ) att citeras:
"Consistent findings in research on hypnotic, psychedelic, and dream
states, certain phases of the creative process, as well as sensory
and dream deprivation indicate an almost complete overlap of major
effects. Reported communalities include significant alterations in
perception, dominance of sensation and imagery over verbal-associa­
tive thinking, relaxed ego boundaries, changes in bodily feelings,
and the suspension of conventional reality-orientation to space,
time, and self."
Hela detta nya forskningsområde - studiet av olika nivåer och for­
mer av förändrade medvetandetillstånd - är till största delen ännu
outforskat. På grund av den oerhörda komplexiteten härvidlag, kommer
troligen detta nya forskningsfält erbjuda "... some of the most diffi­
cult problems science has yet faced" ( 50 ), Vissa preliminära data har
dock redan insamlatsj i det följande kommer en kortfattad exemplifie­
ring av vissa relationer och jämförelser mellan drog-inducerade och
icke-farmakologiskt inducerade "altered states of consciousness".
7.5.3. LSD och "•.senstTry flcqxrlvation11

Flera forskare har fäst uppmärksamheten på det intressanta för­
hållandet, att hallucinogenpreparat respektive sensory depriva-
tionteknik var för sig kan framkalla en mängd symptom, som före­
ter stora likheter - t e depersonalisation, hallucinationer, för­
vriden tidsupplevelse m m (Se Table 1: "A comparison of the LSD
and sensory deprivation states" sid 257-258 i Cohen /82/). Detta
förhållande implicerar att tillstånd analoga med LSD kan uppnås
enbart genom utestängning av det sensoriska inflödet, vilket för­
anleder tolkningen att hallucinogener ^l£ckerar inkommande sensa­
tioner. Detta tycks gälla för ditran och sernyl, men knappast iför
LSD, där man anser att den neurofysiologiska mekanismen ligger i
en förändring av värderingen ("coding") av afferenta signaler ( 82),

Cohen & Edwards ( 81 ) har undersökt den fysiologiska och psykolo­
giska _int_e_ralct^onen mellan LSD och sensory deprivation (SD). 10
frivilliga, vilka aldrig tagit LSD tidigare, observerades under
fyra betingelser: LSD med eller utan SD, och placebo med eller
utan SD. På grundval av den symptom-overlap som tidigare iaktta­
gits, antog de att LSD-effekterna borde förstärkas vid SD. Denna
hypotes blev dock icke bestyrkt. Tvärtom rapporterade de flesta
fpp en markant försvagning ("attenuation") av LSD-tillståndet under
SD-passet (2 timmar), vilket även indikerades av de fysiologiska
måtten (hjärtfrekvens, respiration, GSR, EEG). Det intressanta är
emellertid, att först när isoleringen avbrutits och celldörren öpp­
nats, började fpp förnimma effekterna av LSD. Cohen (82); "That
sensory deprivation can abort the LSD reaction in some people is
suggestive evidence that the coding mechanism is one of the affec­
ted sites. If there is nothing to code, no changes will occur".
- Sådana fpp, som haft tidigare erfarenheter av LSD, upplevde å
andra sidan de väntade effekterna; vissa rapporterade t o m en av­
sevärd intensifiering av LSD-reaktionen. Cohen & Edwards ( 81) tol­
kar dessa olika fynd som att "... a higher level of sensory input
is necessary for unsophisticated LSD subjects before the emotional,
ideational, and perceptual alterations will occur."

Denna reduktion av hallucinogen-inducerade tillstånd hos naiva SD-
fpp har även observerats med Sernyl - se bl a Cohen et al ( 75) och
Lawes (212). Dessa - och flera andra - har observerat, att phencyclidi-
nets egna psykotomimetiska effekter antingen reduceras kraftigt eller
försvinner helt under (total) isolation. Även Pollard et al (291)
fann att sernyl-effekterna reducerades av SD, medan effekter av LSD
99

och psilocybin i stort sett förblev oförändrade. Det sistnämnda
kan eventuellt bero på att deras sensory deprivationsituation
(s k "sensory attenuation") ej var total.

7.5.4. LSD och hypnos
Fastän åtskilliga forskare har påvisat mångfaldiga fenomenolo-
giska likheter mellan SD och hallucinogena tillstånd, har ytterst
få dragit ut parallellerna till att även gälla hypnos. Halpern
(l44) tillhör en av de allra första, som påvisat ett visst samband
mellan det hypnotiska och hallucinogen-inducerade tillståndet. En­
ligt Halpern är hallucinationer under meskalin och hypnos likarta­
de. Gubel (143) har föreslagit att LSD eller meskalin skulle kunna
appliceras på patienter, som ej är mottagliga för hypnos. Fogel &
Hoffer (119) fann att en fp, som hade livliga hallucinationer under
LSD-25, kunde få dessa undertryckta på hypnotisk väg} senare kunde
mycket likartade hallucinationer framkallas under hypnos utan LSD.
Ludwig et al (240) har framkallat drogeffekter och abstinenssymp­
tom på hypnotisk väg. Den hypnodeliska terapimetod, som utarbeta-ts
av Levine och Ludwig, har tidigare berörts (se 7 .4 .1 .3 .). Se även (351).

Experimentalpsykologiska undersökningar över sambandet mellan hypnos-
och LSD-tillstånd har utförts av Sjöberg (340) och Netz & Engstam
( 274 ). Sjöberg undersökte mottagligheten för heterosuggestioner hos
studenter, vilka givits LSD, meskalin eller psilocybin, med hjälp av
en standardiserad hypnosskala} fpp hypnotiserades ejj_ (med hjälp av
konventionell hypnosinduktion) i samband med "hypnotiserbarhets"-
testningen. Man fann att LSD eller meskalin i_ si£ s_j^lv framkallade
ungefär samma ökning i suggestibilitet som en efterföljande konven­
tionell hypnosinduktion, varför slutsatsen drogs att "... the possi-
bility exists that the drug produce a hypnoticlike State, in which
the subject is unusually responsive to suggestions". Märkvärdigt nog
hade ej psilocybin någon hypnosbefrämjande verkan, vilket fynd onek­
ligen förtjänar att korsvalideras. Se vidare ref 341*
0

I författarens egen undersökning ( 274 ) studerades för första gången
i.nteraktipnen mellan LSD och hypnos med hjälp av en standardiserad
hypnosskala. Trots att LSD gavs i mycket små dosnivåer (ca 25 mikro­
gram) erhölls ett signifikant ökat hypnosdjup (fler positiva svar
på heterosuggestioner) för den grupp om 10 studenter som erhållit
LSD vid en andra testomgång, jämfört med en placebogrupp och en
kontrollgrupp (den sistnämnda fick alltså _enbart_ en konventionell
hypnosinduktion vid båda testtillfällena).
100 .
Vår grundhypotes var, att den LSD-betingade ¿i£S£C_iat_ionen -
kanske på ett för fp omärkligt sätt - skulle komma att samman­
smälta med den hypnos-betingade, varvid hypnotiserbarheten här­
igenom skulle förstärkas generellt» Bakom detta resonemang låg
en jämförande analys av vissa LSD- och hypnos-karakteristika.För­
utom den splittring av ordinära relationer mellan medvetna och
omedvetna psykiska processer (dissociation), som kännetecknar bå­
da dessa förändrade medvetande-tillstånd, fäste vi oss även för
andra analoga symptgm, såsom den förhöjda suggestibiliteten; för­
mågan till J3e31ektiy_atten1^ionj_ de ökade int_erpersonella relatio­
nerna; förekomsten av ¿pontan analgesij förändringar i "body image"
(¿e£ersonalisati_on) . förändringarna i £g£-i.d_en_ti_tet_: den e_i£et_i_sk_a
kapaciteten; de regressiva aspekterna (''¿r^m^r^r^cjäss^-f enomen? s^“
som t e förekomsten av pre-logiskt tänkande och visionära fantasi­
produkter; frånvaron av målinriktat beteende och normal tidsupp-
levelse m m . )

Som framgår, föreligger onekligen många fenomenologiska likheter
mellan det LSD-inducerade tillståndet och den hypnotiska dissocia-
tionen. Sambandet stärks ytterligare när man beakter hypnosens ka­
raktär av sensory deprivation/monotony, vilken iakttagelse enligt
författarens uppfattning närmar dessa tre exempel på "altered States
of consciousness" på ett intressant sätt. Författaren tänker här när­
mast på Bradley's fynd, att minskad afferent stimulation medför en
reduktion av aktiviteten i formatio reticularis med åtföljande EEG-
förändring i riktning mot en sänkt vakenhet. Bruket av (den normalt
EEG-aktiverande substansen) LSD behöver således ej nödvändigtvis in­
terferera med det sömnliknande disinhibitoriska tillstånd, som van­
ligtvis eftersträvas i hypnossituationen. Denna analogi med sömn ut­
gör f ö icke heller någon oundgänglig förutsättning för framkallandet
av hypnos»

7.5.5. LSD och "peak expériences"

Psykologen Abraham Maslow - som ej sysslat med psykedelika - har ny­
ligen utvecklat den tesen, att upplevelser som brukar hänföras som
religiösa, mystiska eller transcendentala i själva verket kan beteck­
nas som specialfall av en mer allmänt omfattande "core-religious" el­
ler "peak" (höjdpunkt) upplevelse, vilken är karakteristisk för har­
moniska, självförverkligande människor. Enligt Maslow: "Peak expérien­
ces as I hâve defined them, have to do with the nature of realxty,'of
nan's relation to it, of knowledge of it, and. of the values inhérent in it.
Tö have a clear perception that the ùniverBe is all of a piece, änd that
one has his place in it .. one is a part of it, one belongs in it .. can be
so profound and shaking an experience
101 .

that it can change the person's character and his Weltanschaung
forever after ... In the last few years it has become quite clear
that certain drugs called 'psychedelic'especially LSD and psilo­
cybin, often produce peak-experiences in the right people under
the right circumstances." (2 52 )* I uppsatsen "Cognition of Being
in the Peak Experiences" (251) har Maslow gjort en fenomenologisk
analys av verklighetsupplevelsen i dessa ögonblick av förhöjd livs­
känsla. Några karakteristiska drag är t e: en subjektiv känsla av
att vara utanför tiden;en utvidgning eller upplösning av jag-käns­
lan (ego-death); ett idiosynkratiskt iakttagande, varvid tingen
framstår i sig själva, frikopplade från abstraktioner; ett bort­
fall av försvarsmekanismer, konflikter, självkritik; jämte en käns­
la av ödmjukhet. Maslow konstaterar att personen förändras på ett
karakteristiskt sätt genom en sådan peak-upplevelse. Han blir mera
sig själv, mer unik och idiosynkratisk, men inte lika självupptagen.
Han blir mer "levande",mer uttrycksfull och spontan etc. - Masters
& Houston (2 55 ) kommenterar likheten mellan spontana "peak experi­
ences" och den psykedeliska LSD-upplevelsen, men förklarar att den
sistnämnda sannolikt har mer djupgående efterverkningar. Dessa står
i förhållande till upplevelsens utsträckning i tiden. Medan den "na­
turliga" peak-upplevelsen nästan alltid är mycket kortvarig — sällan
mer än någon minut - kan den psykedeliska peaken sträcka sig från 15
minuter upp till ett par timmar.

7.5.6. LSD och kreativitet
Välkontrollerade studier över effekter av den psykedeliska upplevel­
sen på kreativitet saknas praktiskt taget ännu. Att en subjektiv käns­
la av ökad kreativ förmåga kan föreligga under LSD-påverkan, är dock
ställt utan tvivel. Det finns två möjligheter:

a) ^att kreativ kapacitet förhöjs under själva LSD-upplevelsen samt
b) att en permanent förhöjning kvarstår efter upplevelsen. Den första
punkten är mycket svår att testa: även om en förmåga till nyskapande
verksamhet skulle vara förhöjd under LSD-påverkan, förhindrar oftast
de specifika drogeffekterna ett adekvat utförande. Många artister och
konsthärer har dock påtalat den stora likheten mellan den LSD-induce-
rade upplevelsen och den spontana skapande-känsla de förnimmer under
perioder av verklig inspiration. En del har påstått att deras uttrycks-
stil förändrats som en följd av den psykedeliska upplevelsen. Hoffer
(158) har påpekat att "... there is little doubt that LSD improves re­
cognition of creativity in the observer. Many of our subjects who had
no interest in music or art before LSD was taken found to their surprise
that the experience greatly enhanced their appreciation of the arts
thereafter."
102

I boken "Creativity and Psychological Health" beskriver Barron
( 91 ) de slående likheterna nellan psilocybin-inducerade upp­
levelser och vissa faser av den kreativa processen; han påpekar
särskilt det karakteristiska sammansmältandet av impulsivt och
realistiskt tänkande (en fusion av primär— och sekundärprocesser
i psykoanalytiska termer, se ref 20 och föreslår forskning med
psykedelika vid kreativ problemlösning. En pilot-studie härövor
har nyligen publicerats. Resultaten tyder på att psykedeliska sub­
stanser underlättar kreativ problemlösning. Den ökade kreativa för­
mågan kan kvarstå under några veckor efter en enda session med 200
ng meskalin (147 ).

En reprasentativ samnanfattning: "It is my opinion that LSD does
not enhance creativity by putting into the subject something he
does not have before ... The main effect of the LSD experience
cones from the alteration of old interests or the production of
new interests which then inspire the creative person to enter
fields which previously did not interest him. Or, as Savage (319)
puts it, 'the transcendental state may open up avenues to crea­
tivity, but it is not creativity itself." (l58)

7.5.7 LSD och interpersonell kommunikation

De psykedeliska substanserna synes öppna nya vägar för studium av
olika aspekter av interpersonella relationer. Tidigare har påtalats
(sid 45) hur den LSD-påverkade individens ¿m^t^onella tillstånd kon
påverka och förändra den rent visuella perceptionen av andra männi­
skor. Om dylika förvanskningar i själva verket utgör en uppförstoring
av tendenser som återfinns även i "normal" perception, föréligger
onekligen unika möjligheter att studera interektionen nellan percep-
tuella processer och emotionella tillstånd. (Slående paralleller kan
här dras ned nyförälskade individers sätt att varsebliva varandra.)

Även kommunikationen mellan individer antar ofta paranornala former.
Blewett ( 50 ) skriver:
"The psychedelic state provides a laboratory for the study of commu­
nication at myriad levels... In the psychedelic experience there
seems to develop a proxinity of feeling between the participants
which promises to permit extensive investigation of the transfer,
including the non-verbal transfer, of feeling. In examining this
area the psychologist, interested in empathy - the capacity to
feel oneself into another person and to comprehend the other's
feelings - can observe the process under 'magnification' as it
were. This empathie enhancement is especially evident in group
psychedelic experience. So intense is the empathie bonding which
takes place in these sessions that 'the participants are able to
feel a unison so complete as to establish a communication verging
upon the telepathic' ( 49)” «
103 .

I den psykedeliska litteraturen återfinns flera fall, där fpp an-
gett att de kunnat kommunicera tankar, erfarenheter och känslor på
ett rent "telepatiskt" nanér ("read the minds of other persons").
Vidare har en del individer rapporterat upplevelser, som förefallit
att involvera andra varianter av extra-sensorisk perception (ESP).
Som exempel kan nämnas en påstådd förmåga att kunna varsebliva
objekt, personer eller händelser utanför den egna omgivningen
("clairvoyance" och "clairaudience " )5 en förmåga att genom hante­
ring av ett föremål kunna ta del av dess bakgrundshistorik ("psyko-
netri")$ eller en förmåga, att förutse ännö icke inträffade händel­
ser ("prekognition"). (infödingarnas bruk av teonanaeatl och caapi
i dessa sammanhang har påtalats i avsnitt 1.3.) Någon systematise­
rad och objektiv forskning rörande dessa frågeställningar har dock
ännu ej initierats utom i undantagsfall. Eventuella implikationer
för parapsykologisk forskning bör sålunda betraktas som rent speku­
lativa, men - som Masters & Houston framhåller - "should the psyche­
delic drugs in fact be a means whereby certain ESP faculties in man
could be made operational and effective, then the significance of
these drugs for interpersonal relations would of course be enormous."
(2 53 )* Se vidare ref 31, 146j 288 .

7.6, Psykedelika och religios mysticism

"The very beginning, the intrinsic core, the essence, the
universal nucleus of every known high religion has been the
private, lonely, personal illumination, revelation, or ecsta­
sy of some acutely sensitive prophet or seer... It has recent­
ly begun to appear that these 'revelations' or mystical illumi­
nations can be subsumed under the head of the 'peak-experiences'
or 'transcendent' experiences which are now being eagerly in­
vestigated by many psychologists... In a word, we can study
today these older reports, phrased in terms of supernatural
revelations, and by so doing, we are enabled to examine reli­
gion in all its facets and in all its meanings in a way that
makes it part of science rather than something outside and
exclusive of it."
Abraham Maslow (252 )

7.6.1. Inledning

Sedan 5 årtusenden tillbaka har människan stött på vissa växter,
vilkas förtäring lett till förändrade medvetandetillstånd (376 ),
Denna möjlighet till en extatisk eller transcendental upplevelse
har tenderat att förknippas ned teologi och religiösa upplevelser.
Det rent historiska sambandet mellan hallucinogener (såsom sona,
cannabis, peyote, teonanaeatl) och religiösa riktningar har tidi­
gare berörts (se 1 .3 ). En mer central frågeställning än huruvida
droger blott kan duplicera eller simulera religiösa upplevelser
104

är, on de i själva verket kan sägas ha initierat och f o m a t
olika religiösa systen. Bl a har Wasson & Wasson ( 375) fran­
kastat tesen, "... that early nankind created the idea of
God as a result of taking hallucinogenic nushroons." En in­
tressant behandling av dessa tankegångar återfinns i Mary
Barnard's artikel "The God in the Flowerpot" (38): "Which
was more likely to happen first, the spontaneously genera­
ted idea of an afterlife in which the disenbodied soul, libera­
ted fron the restrictions of tine and space, experiences eter­
nal bliss, or the accidental discovery of hallucinogenic plants
that give a sense of euphoria, disclote the center of conscious­
ness, and distort tine and space, nake than balloon outward in
greatly expanded vistas? ... looking at the natter coldly,
unintoxicated and unentranced, I an willing to prophesy that
fifty theo-botanists working for fifty years would nake the
current theories concerning the origins of nuch mythology and
theology as out-of-date as pre-Copernican astronomy."

Dessa implikationer on att psykokeniska substanser kan ge upphov
till religiös extas är naturligtvis av nycket kontroversiell art.
Frånsett förekomsten av en del transcendentala upplevelser som upp­
trätt helt spontant, har det dock varit känt i århundraden, att den
extatiska upplevelsen kan framkallas med olika icke-farnakologiska
metoder - sömndeprivation, fasta, sensorisk isolering, kontemplativ
meditation, yoga (andnings-) övningar etc - vilka även de ger upp­
hov till biokemiska förändringar i CMS. Vari består den principiella
skillnaden? Cohen ( 28 ) anser följande:
"The mere fact that a minute speck of a- chemical reproduces the
(religious) condition does not denigrate it. Skeptics may use the
LSD-induced religious experience as proof of the common ground
between revelation and paranoid delusions. True, similarities
exist but also vast differences. The believer has a choice of
accepting either the devine nature of some religious experience
and the secular of others, or the sacred quality of all, however
obtained."

77*6.2» Fenonenologiska jämförelser

Som flera LSD-forskare påpekat, tycks förklaringen till de dramatiska
förändringar, som uppkommer efter en psykedelisk upplevelse, ibland
vara att söka i specifika, personliga insikter, men i stor utsträckning
också i en mer djuptgripande erfarenhet, son har jämförts just med de
religiösa mystikerna upplevelse av ENHET , jagets död och uppgående i
alltet. Olika författare har olika beteckningar på detta transcendentala
medvetandetillstånd: "central perception" (337), "cosmic consciousness"
(578 ), "non-game ecstacy" ( 216) är några.

Inom Zen-buddhismen kallas detta tillstånd satori - "den sanna kunskapen".
Vidare framhåller Tagore i "The Religion of Man* ( 36l):
"We have the agelong tradition in our country, that through the process
of yoga a nan can transcend the utnost bounds of his hunnnity and find
hinself in a pure state of consciousness of his undivided unity with
Parabrahnan. There is none who has the right to contradict this belief$
for it is a natter of direct experience and not of logic. It is widely
known in India that there are individuals who have the power to attain
tenporarily the state of Sanadhi, the conplete nerging of the self in
the infinite, a state which is indescribable."

Walter Stace (354), son gjort en ingående analys av nysticisn i olika
kulturer, anför följande son det nest centrala:
"The nost inportant, the central characteristic in which all fully de­
veloped nystical experiences agree, and which in the last analysis is
definitive of then and serves to nark then off iron other kinds of ex­
periences, is that they involve the apprehension of an ultinate non-
sensuous unity in all things, a one-ness or a One to which neither the
senses nor the reason can penetrate. In other words, it entirely trans­
cends our sensory-intellectual consciousness."

I en notsvarande analys son Stace's, franhåller Bucke ( 63): "The prine
characteristic of cosnic consciousness is, as its nane inplies, a con­
sciousness of the cosnos, that is, of the life and order of the universe
... Along with the consciousness of the cosnos there occurs ... what nay
be called a sense of innortality, a consciousness of eternal life, not
a conviction that he shall have this, but the consciousness that he has
it already."

Denna upplevelse av enhet ned kosnos förefaller sålunda vara den centra­
la beröringspunkten nellan religiös nysticisn och vissa psykedeliska
upplevelser. Jänför t e ovanstående citat ned följande utdrag från en
rapport över ISD-terapi (72 ):
"The experience is accepted by the patient as offering a new and richer
interpretation of all aspects of reality. He feels strongly that there
is a unifying principle underlying all things, an essence with which he
feels in conplete accord. He nay feel that he is part of all things and
all things are a part of hin. His self-concept is in no way linited by
the usual restraints of body inage. These feelings or beliefs are accon-
panied by feelings of reality so intense that conviction is inevitable
... He feels at one with the whole universe ... He realizes that in
essence he is infinite."

Ett försök till objektiv verifiering av utsagorna on psykokeniskt indu­
cerad religiös nysticisn finns redovisat i en doktorsavhandling av V/.
Pahnke (285) vid Harvard University. 20 teologie studeranden och pro­
fessorer utan tidigare psykedelisk erfarenhet uppdelades i fen grupper
on fyra personer, ned två psykedeliska guider tilldelade varje grupp.
Till två fpp i varje grupp o©h till en av de två guiderna adninistrera-
des 30 ng psilocybin (notsvarande ca 150 nikrogran ISD)j resterande två
fpp sant den andre guiden erhöll en placebo ned enbart sonatiska bieffek­
ter. Undersökningen var "triple-blind": varken fpp, guiderna eller experi-
nentledaren visste ven son fått psilocybin. Härefter bevistades en 3-
tinnars långfredagsgudtjänst i ett käpell, efterföljd av kontenplation.
106.

Pahnke ville inte nöja sig med allnänna utsagor on religiösa upplevelser,
utan gjorde upp en förteckning över nic karakteristiska nonent, vilka en­
ligt Stace's analys kännetecknade den mystiska erfarenheten i dess klassis­
ka utgestaltning. Tre studenthustrur fick sedan utan vetskap on bakgrunden
jämföra de skriftliga redogörelserna från fpp ned nystiktypologin och
poängsätta likhetsgraden. Resultat: 9 av de 10 fpp, son fått psilocybin
upplevde åtminstone fyra av de nio kriterierna; endast 1 av de 10 i kont­
rollgruppen upplevde ett av de nio kriterierna på en religiös upplevelse.
Pahnke sunnerar: "Those subjects who received psilocybin experienced
phenonena which were indistinguishable fron if not identical with ... the
categories defined by our typology of mysticism." ( 285 )»

Läsaren kan själv bilda sig en uppfattning om likheten eller snarare om
möjligheten att välja likalydande texter, genom att avgöra vilken av ne­
danstående båda redogörelser, som är drog-inducerad. Svaret ges i fotnot
på nästa sida.
Text I: - "Plötsligt slungades jag in i ett nytt, obeskrivligt underbart
universum. Pastän jag skriver detta över ett år senare, är den hänförda
överraskningen och förvåningen, uppenbarelsens skräckfyllda tjusning, bort­
förandet i en överväldigande känslovåg av tacksamhet och salig häpnad lika
aktuellt, och minnet av upplevelsen lika levande, som om den hade gjorts
för fen minuter sedan. Let förefaller likaväl att vara en omöjlig uppgift
att formulera någon sorts beskrivning, som ens skulle antyda det majestä­
tiska, förnimmelsen av en yttersta verklighet. Insikten son har genomsyrat
och påverkat mitt liv i alla hänseenden, kon plötsligt och med en så kraft­
fullt verkande visshet, att det var omöjligt att då eller senare betvivla
dess giltighet."

Text II : - "Helt plötsligt, utan förebud av något slag, fann ja.g nig in­
svept i en eldfärgad sky. I första ögonblicket tänkte jag på en eldsvåda}
i nästa stund visste jäg att elden var inom nig själv. Strax efteråt kom
en känsla av jubel över nig, en oändlig glädje åtföljd eller omedelbart
efterföljd av en själens förklaring, som är omöjlig att beskriva. Bl a
kom jag inte endast till att tro, utan jag såg att universum inte är sam­
mansatt av död materia, utan tvärtom är en levande närvaro. Jag fick inom
mig kunskap om det eviga livet. Jag såg att alla nänniskor är odödliga:
att världsordningen är sådan, att alla ting med nödvändighet samverkar
till enskild och allmän välfärd; att grundbeståndsdelen i världen är vad
vi kallar kärlek, och att lyckan till slut är fullkomligt viss för alla."

Det förefaller sålunda uppenbart, att psykedeliska substanser i en ade­
kvat "set" och "setting" kan inducera mystico-religiösa upplevelser, som
åtminstone på det deskriptivt-fenomenologiska planet inte går att skilja
från spontant inducerade dylika (l03 ,2 1 1 ,219,253,293>344 )• De differenser
som föreligger, utgör skillnader i grad, ej i art (28 )• Smith (345.) sam­
manfattar: "The way the statistics are currently running, it looks as if
from one-fourth to one-third of the general population will have religious
experiences if they take the drugs under naturalistic conditions, meaning
by this conditions in which the researcher supports the subject but doesn't
try to influence the direction his experience will take. Among subjects who
have strong religious inclinations to begin with, the proportion of those
XU/

having religious experiences jumps to three-fourths* If they take them in
settings which are religious too, the ratio soars to nine out of ten."

Eftersom vissa religionsforskare, däribland Zaehner ( 400), har ifrågasatt
de fenomenologiska relationer, som berörts i detta avsnitt, bör det betonas,
att hallucinationer, paranoia, schizofreniforma- episoder, estetiska "peak-
experiences", eufori, emotionell avreaktion o s v, på intet sätt kan sägas,
ha någon mystico-religiös karaktär, vare sig de uppträder spontant eller
efter förtäring av LSD eller alkohol. Mer angeläget vore att föra över
debatten på ett annat plan, nämligen hur man skall tolka relationerna
mellan spontan mysticism och den andel psykedeliska upplevelser, som obe­
stridligen har religiös innebörd. Detta leder emellertid över till filo­
sofiska frågeställningar, som ligger bortom denna* rapports mer objektivt-
informativa intentioner. Enligt författarens åsikt utgör dock nedanstående
citat en representativ sammanfattning av nuvarande status inom psykedelisk
religionsforskning:

"Drugs appear able to induce religious experiences $ it is less evident
that they can produce religious lives. It follows that religion is more
than religious experience. This is hardly news, but it may be a useful
reminder, especially to those who incline toward 'the religion of reli­
gious experiences', which is to say toward lives bent on the acquisition
of desired states of experience irrespective of their relation to life's
other demands and components ,. „ The conclusion to which evidence current­
ly points would be that chemicals can aid the religious life, but only
where set within a context of faith (meaning by this the conviction that
what they disclose is true) and d 1 rjeipline_(meaning diligent exercise of
the will in the attempt to work out the implications of the disclosures
for the living of life in the every day, common sense world)." (345 )*

s 1 ä

I nästföljande avsnitt - det sista - kommer användningen av hallucinogener
såsom psykokemiska stridsmedel att i korthet beröras, Det har varit för­
fattarens intentioner, att låta det hittillsvarande textmaterielet bilda
den vidare refer nsram, inom vilken den militärstrcTtcg;\.Fka'Optl±t*iLn:um
av LSD och liknande "psykotomimetika" bör betraktas.

Fotnot: Text I är baserad på en LSD-inducerad upplevelse, medan Text II
är den spontana.
7*7'* Psykokemiska stridsmedel
7.7.1. Allnän bakgrund

Sedan slutet av 1950-talet har keniska stridsmedel ägnats ett
förnyat och alltmer påtagligt intresse. Sålunda har ämnen ned
extremt hög toxicitet eller för övrigt skadliga biverkningar
blivit förenål för mycket målmedvetet inriktade undersökningar
vid stormakternas militära forskningsinstitutioner. Detta torde
till stor del bero på att man alltmer insett de enorma risker,
son ett atonkrig skulle innebära, ooh att man därför inriktat
sig på andra effektiva stridsmedel - de biologiska och de ke­
niska. De sistnämnda s k C-stridsnedlen, vilka här närmare skall
beröras, brukar klassificeras enligt det sätt på vilket de ver­
kar på organismen - se tabell 6 nedan (128).

TABELL 6. KLASSIFIKATION AV C-STRIDSMEDEL

NERVGASER: sarin, tabun, soman och E-gaser
ALLMÄNFÖRGIFTANDE: cyanväte
> dödande
LUNGSKADANDE: fosgen, difostgen
HUDSKADANDE: Senapsgas, kvävesenapsgas, lewisit
PSYKOKEMISKA: LSD-25,sernyl,atropinliknande substanéer
•1L
L prestationsnedsättande
NÄS- OCH SVALGRETANDE: adansit
ÖGONRETANDE: K 62, kloracetonfenon, bronaceton

Man skiljer alltså i stort mellan dödande stridsgaser och presta­
tionsnedsättande ämnen. De senare, vilka inom NATO går under be­
teckningen "incapacitating agents", kännetecknas av att de icke
avses ha dödande verkan, men att de även i myc&et låga doser ned­
sätter den angripnes fysiska eller psykiska prestations- oeh strids-
förmåga.

Bland de prestationsnedsättande stridsmedlen är det framförallt de
psykokemiska, som tilldragit sig intresse, och speciellt har då de­
ras stora verkan samt flexibilitet i verkansgrad framhållits* Till
skillnad från den starkt negativa inställningen gentemot nervgaser,
anser man sålunda ofta på militärt håll, att användandet av psyko­
kemiska stridsmedel skulle medföra en mer human krigföring. Enligt
general Creasy: "For the first time in history there is the promise
- even the probability - that war will not necessarily mean death"
(25l). Ett annat exempel utgör general Stubbs uttalande: "We are
attempting to completely separate the incapacitating agents from
109

the lethal agents sx> that any castigation normally given to
toxic agents will not be associated with then, since they do
not main or kill. As a result we hope to have a weapon which
will give the connander nuch freer rein in its use as conpared
to the toxic agents. It is ny hope that through the use of in­
capacitating agents the free world will have a relatively clear
and rapid neans of both fighting and deterring limited war which
has cone to the forefront in the international political scene
in the last several years. It is ohe means by which we can main­
tain some degree of equality in the face of the overwhelming
manpower superiority of the Communist-dominated nations” ( 231).

Genom att de psykokemiska substanserna endast verkar not levande
organismer, vilka blott jtij1l^äl^l_igjbyis_försätts ur stridbart skick
förmodas de militära vinsterna bli avsevärda. Fabriker, kommunika­
tioner och övriga materiella resurser förblir intakta, och befolk­
ningen kan förmodligen sättas att sköta dem dagen efter en attack.
I stället för ockupation av ett förött eller sjukdomsbelastat om­
råde (jämför effekten av atom- respektive biologiska stridsmedel),
kommer befolkningen, deras hem och industrier vara nästan omedel­
bart tillgängliga.

För att ytterligare belysa det militära intresset för LSD och lik­
nande ämnen, bör vissa andra fördelar framhållas. Psykokemiska sub­
stanser kan tillverkas förhållandevis billigt och lätt, bl a genom
nya kombinationer av biosyntes och kemisk syntes. Den enorma poten-
SBsn gör dessutom LSD till ett betydelsefullt vapen, speciellt i hän­
derna på specialutbildade sabotörer. LSD är helt vattenlösligt och
förlorar endast långsamt sin aktivitet i klorerat vatten. En kortare
tids kokning förstör ej LSD i lösning. På grund av att LSD är helt
utan smak, lukt eller färg försvåras en tidig upptäckt i oerhört stor
grad. Eftersom LSD och övriga psykokemiska substanser är fasta, kan
de dessutom intränga i organisamen genom inandning av aerosoler av
dessa,eller genom förtäring av kontaninerad föda. LSD kan dock ej
penetrera oskadad hud, men möjligheten finns att en kortare beröring
med munnen via LSD-belagda fingrar skall kunna resultera i en effek­
tiv dos. I detta sammanhang framhåller FOA (128): "Sökandet efter nya
psykotomimetika befinner sig nu endast i ett inledningsskede. Det är
därför tänkbart, att forskningen kan leda till upptäckten av nya ämnen
med sådan dos-verkansrelation, att de kan utnyttjas som psykokemiska
C-stridsmedel. Sannolikheten för att sådana ämnen med hudpenetrerande
egenskaper skall komma fram bedöms som stor.”
110

7.7.2, Militära användningsonråden

Man kan generellt tänka sig två olika sätt att applicera psyko-
keniska stridsmedel: dels en spridning i stor skala - fränst i
forn av aerosoler - till stridande trupp eller till civilbefolk­
ning i städer och större samhällen, dels en individuell adnini-
strering via sabotörer till någon eller några få kritiska mili­
tära och/eller civila befattningshavare. Dessutom tillkommer möj­
ligheten att utnyttja dessa ännén i samband med "hjärntvätt" eller
vid förhör av speciella fångar (141). Enligt Dr Szent-Gygogyi an­
vände sålunda kommunisterna meskalin i förhörsfaciliterande syfte
vid ockupationen av Ungern efter andra världskriget. Mycket litet
är dock f n känt om denna speciella applikation, dess metodologi
och allmänna effektivitet.(82).

Däremot torde det stå fullt klart, att psykokemiska stridsmedel
kan ge upphov till masskadesituationer ned panikslagna hallucine-
rande soldater irrande hnkring på stridsfältet, hindrande den eg­
na sidans stridsuppgifter och utövande en demorialiserande verkan
på sina oskadade kamrater. Deh synptonbild nan kan förvänta sig,
beskrivs av FOA enligt följande: "Reaktionen hos en individ efter
exponering med psykokemiska stridsmedel är i allmänhet mycket svår
att förutsäga; den skiljer sig från en individ till en annan och
från det ena tillfället till det andra.Reaktionen syns bero på in­
dividens allmänna läggning och tillfälliga sinnesstämning. Ofta upp­
hör förmågan till logiskt tänkande på ett mycket tidigt staditta efter
exponeringen. När påverkan är son störst uppträder en känsla av otå­
lighet, rastlöshet och ångest, son snabbt kan växla till en överdri­
ven känsla av välbefinnande, perioder av förföljelsemani (paranoida
stadier) eller av monotont upprepande av samma rörelser och karakte­
ristisk rörelsehämning (katatona stadier), vilka kan avbrytas av häf­
tiga utbrott eller panik. Vissa ämnen syns även kunna framkalla op­
tiska och akustiska hallucinationer. Under dessa tillstånd är det
mycket svårt att nå kontakt med den påverkade, som i allmänhet också
förlorar minnet av vad son hänt under tiden för påverkan. Beroende av
ämnestyp och på dosens storlek varierar tiden för påverkan från några
timmar till några dygn. Oavsett arten av den framkallade känslostäm­
ningen är det troligt att en individ, som exponerat för psykokemiska
C-stridsnedel blir oförmögen att utföra ålagda uppgifter, ta egna ini­
tiativ oeh fatta logiska rationella beslut" ( 128),
Cohen ( 82 ) refererar till en filn ned amerikansk frivillig
försökstrupp , son ovetande blivit utsatt för en av de hallu­
cinogena substanserna. Dessa soldater var helt omedvetna om
sitt abnorma tillstånd. De kunde inte lyda enkla order eller
utföra ordinära uppgifter på ett acceptabelt sätt. Ett par av
dem brast ut i skrattanfall son ej gick att stoppa; under fle­
ra tinnar pågick deras hjälplösa fnitter och skratt. Resten av
soldaterna var minst lika stridsodugliga; de försökte utföra
(den opåverkade) sergeantens order, men disciplin och precision
hade försvunnit för resten av eftermiddagen.

I ett kapitel betitlat (War Without Death" - vilket enligt desB- for-
fattare ar en orealistisk slogan och myt - beskriver Sidney
Cohen (82 ) de potentiella effekterna av en blixtattack gentemot
civilbefolkningen i en stad:

"The devastating effects of LSD on people unaware that a chemical
is the cause’ of their mental distortions is enormous and hardly
calculable. Those exposed to very minute amounts might be able to
fight off the symptoms or attribute their discomfort and that of
their neighbors to a new kind of virus. The mildly and moderately
intoxicated will be a particular hazard. They will go about feeling-
somewhat indisposed, but unaware that their judgment, motor skills
/ and performance are impaired. Should some unexposed person attempt
to point out their incompetence, they will be prone to lose emotio­
nal control and behave aggressively. When larger amounts of LSD are
absorbed, many persons will be convinced that they are losing their
minds and will become panic-stricken. The effects of the sudden
appearance of large numbers of dazed, terrified people in the streets,
in vehicles and in workshops can hardly be predicted. Suicides, per­
haps homocides, will occQr, The accident rate will soar. Even if the
air and rail-traffic controllers alone were affected, collisions
and secondary fires would be widespread. The traffic and connunica-
tions-net breakdown will compound the disaster. Those untouched by
the drug will suffer along with the temporarily insane... The
prevailing notion that the populace will fall into a pleasant dream
state is untenable. Y/hen a large dose of LSD is combined with
serious stress, a psychotic reaction will result".

Till skillnad frän sådana, klassiska och "legitima" krigsredskap som
handvapen, bomber och eldkastare, vilkas verkan är direkt och dess­
utom synbar, tillhör psykokeniska substanser - i likhet med radio­
aktivitet, gaser och bakterier - sådana stridsmedel, som på grund
av sin ner indirekta och ¿sj^nlnga^karaktär, kommer att framkalla
en djup proteststorn vid ett eventuellt begagnande. Enligt Cohen
(82 ): "In LSD we have not yet discovered a compassionate, nonlethal
way to wcjge war. Unfortunately the great nations, and some of the
lesser ones, are stockpiling the psychochenicals because of fears
of what the other side night do. The psychochemicals will be the
most difficult of all weaponry to control and supervise if disarmament
112.
ever eomes. Meanwhile they should be recognized for what they are —
agents of war with, not without, death."

7 .7 .3 . Mctmedel och allmänpreventiva åtgärder
Vad gäller den akuta behandlingen av skador från psykokemiska stridsmedel har
forskningen hittills inriktats på att ta fram såväl farmakologiska motmedel som
vissa tekniska (t e snabbinjektorer, skyddsmasker, andningsapparater). FOA fram­
håller: "... lugnande medel måste omedelbart ges som första hjälp - helst med
snabbinjektor - varefter de skadade borttransporteras så snabbt som möjligt. De
kräver sedan inte någon annan behandling än övervakning och ytterligare lugnande
medel, då alla verkningar av stridsmedlet försvinner inom något eller några dygn.
Mot LSD-förgiftning har azacyklonol (difenyl-piperidyl (A) -karbinol) god effekt.
Eh mer direkt behandling av förgiftningar orsakade av APS (atropinliknande psyko­
kemiska substanser) kan ske med kolinesterashämmare av en något annorlunda typ
än nervgaser. Efter injektioner av stora doser erhålls en praktiskt taget momen­
tan förbättring av den förgiftades psyke. Eftersem kolinesterashämmare är rela­
tivt giftiga är det nödvändigt att denna behandling utföres av läkare." (128 )

Den sistnämnda försiktighetsåtgärden motiveras av att den svenske soldatens skydds­
utrustning inrymmer bl a en snabbinjektor innehållande atropin, avsett att ges som
första hjälp vid nervgasförgiftningar. Redan detta ger upphov till komplikationer:
skulle denna snabbinjektor felaktigt användas vid förgiftning förorsakad av APS,
förvärras självklart symptomen härvidlag. Om man dessutom lät (med nervgaser be­
släktade) kolinesterashämmare ingå i skyddsutrustningen, skulle soldaten utsättas
för en mycket större risk, nämligen ifall detta motmedel (mot APS) felaktigt kom
att appliceras vid nervgasförgiftning.

Trots det mycket goda skydd, som farmakologisk* preparat'erbjuder, föreligger
uppenbarligen vissa praktiska svagheter härvidlag. En avgörande faktor är kravet
på direkt tillgång till dylika motmedel. Även om detta krav är uppfyllt, är det
dock svårt att avgöra, i vilken utsträckning soldaterna kommer att vara i stånd
att bruka sina snabbinjektorer vid ett snabbanfall med psykokemiska stridsmedel.
Det är därför av stor vikt, att soldaterna redan på_förhand känner till de första
symptomen på hallucinogen-påverkan. En allsidig och ingående information om grup­
pen psykotomimetika/psykedelika bör sålunda fylla en viktig funktion och utgöra
ett pedagogiskt_moment bland allmänpreventiva åtgärder. Härtill kommer möjlighe­
ten att medelst vissa andra psykolo_giska metoder söka begränsa negativa effekter
av psykokemiska substanser. Enligt författarens uppfattning skulle sålunda en
intensifierad forskning över sådana icke-farmakologiska metoder och motmedel så­
som "sensory deprivation" och "autogen träning" på ett värdefullt sätt kunna
komplettera den farmakologiska linjen. Två aspekter kan härvid framhållas: a) möj­
ligheten att potentiera och maximera effekter av farmakologiska motmedel med hjälp
av icke-farmakologiska metoder; samt b) möjligheten att helt ersätta farmakologiska
motmedel (när dylika saknas) med en tidigare inlärd, själv-aktiverad psykofysio-
logisk avspänningsmetedik — t e en kombination av neutral hypnos - yogaandnings-
övningar - autogen träning. Vissa data från ovan nämnda forskningsområden (se 7*5*3.i
7 .4.1 .3 . samt 7.5.4.) tyder ju på att chansen att motstå effekter av psykokemiska
112 b

substanser ökar avsevärt, om man uppsöker eller arrangerar en stimulusfattig
yttre miljö (mörkt, tyst rum), där man sedan på ett metodiskt och medvetet
plan försöker helt koncentrera sig på att framkalla t e en tyngd- ocb/eller
värmekänsla i kroppen, att andas djupt och lugnt etc.

Med hänsyn till den specifika "setting", som gäller för stridande trupp, kan
ovan skisserade motåtgärder av icke-farmakologisk typ ej väntas bli aktuella.
Däremot torde kännedom om och egen kunskap i dylika metoder ha avsevärt större
relevans för såväl kritiska militära befattningshavare ( t e officerare) som
för civilförsvaret i dess helhet.
EPILOG

Framtiden ter sig oviss. Trots alla motåtgärder från samhällets sida torde
det vara realistiskt att räkna m e d ett fortsatt - och förmodligen ökat - okorfc-
rollerat, illegalt bruk av "hallucinogener". S o m följd härav försvåras ail
progressiv forskning liksom möjligheterna till en positiv, ansvarsmedveten
integrering av psykedelika i det västerländska samhället. M o t bakgrunden av
det faktum, att L S D och liknande substanser uppenbarligen k o m m i t för att
stanna i vår kultur - oavsett det önskvärda härav - förefaller dock en kreativ väg
vara att snarast utforska och utveckla de betingelser, vilka m a x i m e r a r hallu­
cinogenernas säkerhet, terapeutiska effektivitet samt humanistiska värde.

h
Det är författarens åsikt, att en fortsatt och intensifierad grundforskning m e d
psykedelika i längden skulle kunna ge en oerhört rik och värdefull avkastning -
något s o m torde ha framgått av denna introducerande översikt. Avslutnings-
vis - och s o m " lön för mödan"-skulle författaren vilja förmedla några "ord på
vägefi" i form av nedanstående citat. För de läsare, s o m inte personligen upp­
levt L S D - t n d ’TCJarade medvetandetillstånd, torde dessa texter te sig väl utopiska
och altruistiska. För eventuella läsare m e d egen psykedelisk erfarenhet, torde
å andra sidan den potentiella utvecklingen inom detta omr å d e förefalla m e r kon-
, kr et och realis enbar.

I William J a m e s ' klassiska citat (sid 1) berördes den centrala frågan " H o w to
regard .. . these other forms of consciousness". I jämförelse m e d det praktis­
ka problemet ("how to get at them") synes detta filosofiska problem i dag
framstå o m möjligt än m e r aktuellt.
I

Nedanstående citat av William J a m e s får sluta cirkeln:
"I have no doubt whatever that m o s t people live, whether physically, intellec-
#1 tually or morally, in a very restricted circle of their potential being. They
m a k e use of a very small portion of their possible consciousness, and of their
soul's resources in general, m u c h like a m a n who, out of his v/hole bodily or­
ganism, should get into a habit of using and moving only his little finger. .. . The
so-called normal m a n . . .is a m e r e extract from the potentially realizable indi­
vidual w h o m he represents, and w e all have reservoirs of life to draw upon, of
which w e do not dream, The practical problem is h o w to get at them' ".

"I believe that (these psychedelics) have a part to play in our survival as a
species. F or that survival depends as m u c h on our opinion of our fellows and
ourselves as on any other single tiling. The psychedelics help us to explore
and fathom our o w n nature. . . I believe that the psychedelics provide a chance ,
perhaps only a slender one, for h o m o faber, the cunning, ruthless, foolhardy,
pleasure-greedy toolmaker, to m e r g e into that other creature whose presence
we have so rashly presumed, h o m o sapiens, the wise, the understanding, the
compassionate, in whose fourfold vision art, politics, science, and religion
are one."
H u m p h r y Osmond, Director of the N e w Jersey Bureau of Research in
Neurology and Psychiatry,
114.

"LSD. .. can provide us with. . .a n e w experience which will enlarge our horizon
and give a n e w meaning to life. These experiences are a part not just of therapy,
but of life. "
Donald D. Jackson, Director, Mental Research Institute, Palo Alto,
California.

"LSD is the m o s t incisive, potent and useful tool ever discovered for the inves­
tigation of the motives, thought processes and emotional workings of the h u m a n
individual. . . It offers psychological research the key to a m u c h enhanced under­
standing of the nature and operation of the h u m a n mind.
Duncan Blewett, Professer of Psychology, University of Saskatchewan
(Regina)

"There is a central h u m a n experience which alters all other experiences. It
has been called satori in Japanese Zen, m o k s h a in Hinduism, religious enlighten­
ment or cosmic consciousness in the W e s t . . . (It) is not just an experience a m o n g
others, but rather the very heart of h u m a n experience. It is the center that
gives understanding to the whole. . . Once found, life is altered because the
very root of h u m a n identity has been deepened. . . The drug L S D appears to fa­
cilitate the discovery of this apparently ancient and universal experience. "
Wilson V an Dusen, Chief Clinical Psychologist,Mendocino State Hospital,
California.

"Science develops through the development of instruments which m a k e n e w
classes of evidence available. . . (One such instrument is) the psychedelics ...
various leaf - and mushroom-derived drugs. .. notably mescaline, psilocybin
and LSD. . . that have been used since preliterate times,.. . which enhance the
sense of meaning or vitality, or beauty and sheer intensity of existence. . .
Quite aside from absolutely all interpretations whatever, to say the very least,
these (psychedelic) experiences alter man's conception of himself and the world
... They are a w a y of looking at the cosmos, and therefore belong to the cent­
ral core of man's needs as a thoughtful being."
Gardner Murphy, Director of Research, The Menninger Foundation.
115
RE||RENSLITTERATUR

1« Abood, L.G., Ostfeld, A# & Biel, J. H , : Structure— activity relationships of
3-pieridyl benzilates with psychotogenic properties. Arch. Intern. Pharma-
codyn., 120 : 186-200, 1959 .

2. Abood, L. G.: Some new approaches to studying the mode of action of central
nervous poisons. J. Med. P h a m , C h e m . , 4:469-481 , 1961 .

3» Abood, L.G. & Biel, J. H.: Anticholinergic psychotomimetic agents. Intern.
Rev. Neurobiol*. 4:218-273, 1962.

4. Abramson, H.A., Jarvik, M.F., Kaufman, M.R,, Levine. A., Kornetsky, C. &
Wagner, M. : Lysergic acid diethylamid (LSD-25): I, Physiological and
perceptual responses, J. Psychol., 39: 3-60, 1955.

* 5. Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W.: Effect upon two measures of
motor performance. J. Psychol., 39: 455-464, 1955.

6. Abramson, H.A., Jarvik, M.E., Hirsch, M.W. & Evald, A.T.: LSD-25: V»
Effect on spatial relations abilities, J. Psychol., 39: 435-442, 1955.
n
7. Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W.: LSD-25: X. Effect on reaction
time to auditory and visual stimuli. J. Psychol., 40: 39-52, 1955.

8. Abramson, H.A., Waxenberg,S.E., Levine, A,, Kaufman, M.R. & Kornetsky, C.:
LSD-25: XIII. Affect on Bender-Gestalt Test performance. J. Psychol.,
40: 341-350, 1 955.

9* Abramson, H.A., Kornetsky, C., Jarvik, M.E., Kaufman, M.R.,& PergUBcn,,M*W.:
LSD-25: XI. Content analysis of clinical reactions. J. Psychol., 40 :
53-60, 1955.

10. Abramson, H.A. & Jarvik, M.E.: LSD-25: IX. Effect on snails. J. Psychol.,
40: 337-340, 1955.

11» Abramson, H.A., Jarvik, M.E,, Levine, A», Kaufman, M.R. & Hirsch, M.W.:
LSD-25: XV: The effects produced by substitution of a tap water placebo.
J. Psychol., 40: 367-384, 1955.

12. Abramson, H.A.j Jarvik, M.E., Gorin, M.H. & Hirsch, M.W.: LSD—25: XVII.
Tolerance development and its relationship to a theory of psychosia.
J. Psychol., 41 : 81-106, 1956.

13# Abramson, H.A«: LSD-25: III. As an adjunct to psychotherapy with elimination
of fear or homosexuality. J. Psychol», 39: 127-156, 1955.

14« Abramson, H.A.: LSD-25: XIX. As an adjunct to brief psychotherapy, with
special reference to ego enhancement. J. Psychol., 41: 199-229f 1956.

15. Abramson, H.A.: LSD-25: XXII. Effect on transference. J. Psychol., 41:
51-98, 1 956.

16. Abramson, H.A.: LSD-25: XXX. The questionnaire technique with notes on its
use* J. Psychol., 49: 57-65, 1960.

17. Abramson, H.A.: Discussion Second Symposium: Methods and analysis of drug-
induced abnormal mental states in man. I P.B. Bradley, P. Deniker & C.
Radouco-Thonas (Eds,): Neuro-Psychophamacology.Vol. 1. Elsevier,
Amesterdaa. 1 959#

18. Abramson, H.A. (Ed.): The Use of LSD in Psychotherapy. Josiah Macy,New York,
1960 .
116

19* Abranson, H.A.: LSD-25: XXXI. Comparison by questionnaire of psychotomimetic
activity of congeners on n o m a l subjects and drug addicts. J. Ment. Sci.,
106 : 1120-1123, I960.
20. Adans, R.: Marihuana. Harvey lectures. Series 37: 1687197« 1941-42.

21. Allentuck, S. & Bownan, K.M.: The psychiatric aspects of narihuana intoxica­
tion. An. J. Psychiat. 99: 248-251, 1942.

22. Alles. G.A.: Sone relations between chenical structure and physiological
action of nescaline and related compounds. I H.A. Abranson (Ed.):
Neuropharnacology: Transactions of the Fourth Conference. Josiah Macy,
New York, 1957.

23. Alles, G-.A.: Subjective reactions to phenethylanine hallucinogens. I R.M.
Peatherstone & A. Sinon (Eds,): A Phamacologic Approach to the Study
of the Mind, Thonas, Springfield, 111., 1959.

24. Alnaes, R. & Skaug, O.E.: Changes in serum 17—OH eortisosteroids during
lysergic acid diethylanide (LSD) intoxication, and during hypnosis, Scand.
| J. Eln. Lab. Invest., 15: 28-29, 1963.

25. Alnaes, R, & Skaug, O.E.: Kliniske og psykopatologiske fenonener under psyko-
terapi ved hjelp av LSD korrelert ned biokjeniske funn. Tidskr. for Den
norske laegeforening, nr 23, sid, 1721-1725, 1963*

26. Alnaes, R . : Therapeutic application of the change in consciousness produced
by psycholytica. The psychedelic experience in the treatment of neurosis.
Acta Psychiat. Scand., Suppl. 180, 40: 397-409, 1964.

27. Alnaes, R«: Personlig konnunikation. 1966,

28. Alpert, R., Cohen. S., & Schiller, L.: LSD. The New American Library. New
York., 1966.

29. A.P.A.: Position statement on LSD, approved by the Council of the American
Psychiatric Association on June 1 2 , 1966, in Washington, D.C. Aner. J.
| Psychiat., 123: 353, 1966.

30. Arendsen-Hein, G.W.: LSD in the treatment of criminal psychopaths. I R.A,
Crocket, R. Sandison & A. Walk: Hallucinogenic Drugs and their Psychothera­
peutic Use.Springfield, Thomas, 1963.
!'
31. Asperen de Boer, van, S.R., Barkena, P.R. & Kappers, J,: Is it possible to
induce ESP with psilocybine? An exploratory investigation. Int. J. Neuro-
psychiat., 2 : 447 - 4 7 3 , 1966 .

32. Astron, A, & Sanelius, U . : Brit. J. Pharmacol., 12: 410, 1957.

33* Axelrod, J.: Enzymatic formation of psychotomimetic metabolites from normally
occuring compounds Science, 134: 343, 1961.

34. Baker, E.P.: Use of lysergic acid diethylamide in psychotherapy. Can. Med.
Ass. J., 91 : 1200-1202, 1964.

35. Baker, E.P.: LSD Psychotherapy. Presented at the 2nd Conference on the use
of LSD in Psychotherapy. Anityville, New York, May 7, 1965.

36. Balestrieri, A.: Hallucinatory mechanisms and the content of drug induced
hallucinations. I P.B. Bradley, P. Flugel & P.H. Hoch (Eds,): Neuro-
Paychophamaoology. Vol. 3. Elsevier, Amsterdam, 1 964.
117.
37« Ball, Amstrong, J, J.: The use of LSD in the treatment of sexual
perversions» Cañad. Psychiat. Ass. J,, 6 : 231-235, 1961.

38. Barnard, M . : The God in the Flowerpot. The American Scholar, pp. 578-586,
1 963,

39. Barrios, A,A.: An explanation of the behavioral and therapeutic effects
of the hallucinogens, Int. J. Neuropsychiat., 1: 574-592, 1965.

40. Barron, F.: Creativity and Psychological Health. Van Nostrand, Princeton,
N.J., 1 963»

41. Barron, F., Jarvik, M.E. & Bunnell, S.: The hallucinogenic drugs, Sci.
Aner., 210: 29-37, 1964.

42. Bates, R.C.: Psychedelics and the Lav/,, A prelude in question marks.
, Psychedelic Rev0, 1: 379-393, 1964.

43« Beck, R.A., Goldstein, L, & Pfeiffer, C.C. Stimulant effect of psychotro­
pic drugs demonstrated by quantitative EEG. Pharmacologist, 5: 238, 1963.

I 44. Benda, P. & Orsini, Fs: Fluctuations du niveau d'efficience sous LSD-25 »
I R* Rothlin (Ed.): Neuro-Ps.ychopharaacology.Vol. 2. Elsevier, Amsterdam,
1 961 .*i

45. Bender, L., Faretra, F. & Cobrinik, L: LSD and UML treatment of hospitalized
disturbed children. Recent. Advances Biol. Psychiat. 51: 84-92, 1963.

46. Bender, L, : D-lysergic acid in the treatment of the biological features of
childhood schizophrenia. Dis, of Nerv. Syst., 27: 43-46. 1966.
/
47» Berne, E„: Games People Play. Andre Deutsch, London 1966.

48» Bishop, P.O., Burke, W, & Hayhow, W»Re: Lysergic acid diethylamide block
of lateral geniculate synapses and relief by repetitive stimulation. Exp.
Neurol., 1 : 556, 1 959.

49. Blewett, D.B. & Chwelos, N. : Handbook of the Therapeutic Use of Lysergic
jjl Acid Diethylamide -25. Individual and grojip procedures „Mimeographed, I960.

50. Blewett, D.: Psychedelic drugs in parapsychological research. Int. J.
Parapsychol., 5: 43-74, 1963.

ft 51. Bliss, E.Lo & Lincoln, D.C,: Visual hallucinations. I L.J. West (Ed,):
Hallucinations. Gruñe & Stratton, New York, 1 962,

52. Blum, R, & Associates: Utopiates, The Use & Users of LSD—25. Atherton,
New York. 1964.

53. Bose, B.C. Saifi, A, Q. & Bhagwat, A.W.: Chemical and pharmacological
investigations of Cannabis indica (linn»). Part I. Arch. Int. Pharmacodyn.,
146 : 99-105, 1 963.
54. Bose, B.C., Saifi, A. Q. & Bhagwat, A.W.: Observations on the pharmacologi­
cal actions of Cannabis indica. Part II. Arch. Int. Phamacodyn., 147:
285-290, 1964.

55. Bose, B.C., Saifi, A. Q. & Bhagwat, A.W.: Studies on pharmacological actions
of Cannabis indica, Part III. Arch. Int. Phamacodyn., 147: 291-297, 1964.

56. Boyd, E.S. et. al.: Effects of thiopental and a tetrahydrocannabinol deriva­
tive on arousal and recruiting in-the cat. J. P h a m . Exp. Therap., 149:
138-145, 1 965.
118.

57. Bradley, P,B. & Key, B.J.: Conditioning experinents with LSD, I R, Crocket,
R.A. Sandison & A. Walk (Eds.): Hallucinogenic drugs and their psycho­
therapeutic use, lewis, London, 1963.

58, Bratteno, C.E, & Lassenius, B.: Lysergsyredietylanid. En klinisk och psy-
kologisk studie. Nord. Med., 69: 193-197, 1963.

59. Bridger, W.H.: The neurophysiological acconpaninents of sensory and sleep
deprivation and their role in the production of psychological disturbances
I J, Wortis (Ed.): Recent advances in biological ps.ychia.try, Plenun,
New York, 1963.

60, Brinbleconbe, R.W.: Effects of psychotropic drugs on open-field behavior
in rats, Psychopharnacologia, 4: 139-147, 1963.

61, Bronberg, W #: Marihuana, a psychiatric study. J./in.Med, Ass., 113: 4-12,1939

62, Brftcke,?. & Stunpf, C*: Phamacology of hippocanpus pyranidal cells*
Biochem. Pha m . , 8 : 40, 1 961 .

63, Bucke, R.I Cosnic Consciousness. Dutton, New york, 1951.

64, Bureau on Alcoholism Apparent results of referrals of alcoholics for LSD
therapy. Report of the Bureau on Alcoholisn, Saskatchewan Departnent of
Public Health. Regina, Saskatchewan, Dec. 31, 1962 .

65, Burroughs, W.S.: Points of distinction between sedative and consciousness­
expanding drugs. I D, Solonon (Ed.): LSD— The Consciousness-Expanding
Drug. Putnan, New York ? 1954 .

66, Carlini, E.A. & Kr o n e r , C.: E f f e c t s of C a n n a b i s s a t i v a (marihuana) on n a z e
per f o r m a n c e of the rat, P s y c h o p h a r n a c o l o g i a , 7: 1 75-181 , 1 965,

67, Carlson, V.R. : Effect of lysergic acid diethylamide (LSD-25) on the absolute
visual threshold. J. Comp, & Physiol, Psychol., 51: 528-531, 1958.

68, Cates, N , , Goldsmith, E,D. & Sankar, S.: Interrelations between the effects
of endocrine organectomies and of LSD-25. Fed. Proc., 2 3 : 147, 1964 ,

69, Chase, R.A.: An information-flow model of the organization of motor activity
I: Transduction, transmission and central control of sensory information,
J.Nerv, Ment. Dis., 140: 239-251, 1965.

70, Cheek, P.E.: Exploratory study of drugs and social interaction. Arch Gen.
Psychiat., 9: 566-574, 1963.

71* Chessic, R,D., Haertzen, C,A, & Wikler, A,: Tolerance to LSD-25 in schizo­
phrenic subjects. Arch. Gen. Psychiat., 10: 653-658, 1964,

72. Chwelos, N., Blewett, D.B., Smith, C,M., Hoffer, A.: Use of lysergic acid
diethylamide in the treatment of alcoholism. Quart, J. Stud, Alcohol.,
20: 577-590, 1 959.

73. Clark, W.G.: Psychotomimetic (hallucinogenic) drugs, I W,G. Clark & K.S.
Ditman (Eds,): Lectures in psychophamacology. Sepulveda, Veterans
Administration. Calif,, 1964.

74. Cluxton, J.P.: Modifying effect of stress on LSD distruptions of perfor­
mance in rats. Fed. Proc., 22: 510, 1963.

75. Cohen, B #D., Luby, E.D., Rosenbaum, G.& Gottlieb, J.S.: Combined sernyl
and sensory deprivation. Comprehend. Psychiat., 1: 345-348, I960.
76. ' Cohen, S,, Fichman, L, & Eisner, B.G.: Subjective reports of lysergic
acid experiences in a context of psychological test perfomance. Aner.
J. Psychiat., 115: 30-35, 1958.

77. Cohen, S,: Lysergic acid diethylanide: Side effects and conplications.
J. Nerv. Ment. Dis., 130: 30-40, 1960.

78. Cohen, S. and Ditnan, K.S.: Conplications associated with lysergic acid
diethylanide (LSD-25). J. An. Med. Ass. 181 : 161-162, 1962.

79. Cohen, S. and Ditnan, K.S.: Prolonged adverse reactions to lysergia acid
diethylanide. Arch. Gen. Psychiat., 8: 475-480, 1963.

80. Cohen, S.: Suicide following norning glory seed ingestion. Aner. J. Psychiat.
120 : 1024-1025, 1964.
81. Cohen, S. & Edwards, A.E.: The interaction of LSD and sensory deprivation:
Physiological considerations. I J, Wortis (Ed.): Recent advances in bio­
logical psychiatry.PIenun, New York, 1964.

82. Cohen, S. : The Beyond Within. - The LSD story. Atheneun, New York, 1 965*

83. Cohen, S, (nedical consultant): I A.W. Livingston & L. Schiller* LSD.
LP-skiva, Capitol Records TAO-2574, 1966.

84. Cohen, S,: A classification of LSD conplications. Psychosonatics, 7: 182-
186, 1966.

85. Cooper, H.A.: Hallucinogenic drugs. Lancet, 268: 1078-1079, 1955.

86. Costa, E.: The effects of hallucinogenic and trenuilizing drugs on the sero­
tonin evoked uterine contractions. Psychiat. -;es. Rept., No 4: 11-23,1956.

87. Costa, E.: The role of serotonin in neurobiology. Int. Rev. Neurobiol«,
2 : 175, I 960 .

88. Costa, E. & Brodie, B.B.: The effect of drugs on storage and release of
serotonin and cathecol anines in brain. Biochen. Pham., 8 : 81, 1961.

89. Costello, C.G.: LSD as an adjunct to behavior therapy. Unpublished paper,
Ottawa, Canada, 1963.

90. Crocket, R., Sandison, R.A. & Walk, A.: Hallucinogenic Drugs and their
Psychotherapeutic Use. Springfield, Thonas, 1963*

91. Cutner, M , : Analytic work with LSD-25. Psychiat. Quart., 33: 715, 1959.

92. Davies, B.N.: Phencyclidine $ its use in psychiatry. I R. Crocket, R.A.
Sandison & A. Walk* Hallucinogenic drugs and their psychotherapeutic use.
Lewis & Co., London, 1963*

93. Davis, H.K., Ford, H.F., Tupin, J.P. & Colvin, A.: Clinical evaluation of
JB-329 (Ditran)'. Dis. of the Nerv. Syst., 25: 179-183, 1964.

94. Deiknan, A.J.: Implications of experimentally induced contemplative medi­
tation. J. Nerv. Ment. Dis., 142: 101-116, 1966,

95. Denber, H.C.: Studies With mescaline. Riv. Neurobiol., 10: Suppl*: 1157—
1168, 1 964.

96. De Ropp, R.S.: Drugs and the mind. Black Cat Books, New York, 1957.

97. De Shon, H.J., Rinkel, M. & Solomon, H.C.: Mental changes experimentally
produced by LSD (d-lysergic acid diethylanide tartrate). Psychiat. Quart.
26: 33-53, 1952 . J
98. De Vito, R.A.. & Prank, I.M.: Ditran: Searchlights on psychosis.
J.Neuropsychiat., 5: 300-305, 1964.

99« Di Maacio, A. & Rinkel, M.: Personality and drugs: 'specific' or "non­
specific' influence on drug actions. I M. Rinkel (Ed.): Specific and
Non-specific Factors in Psyohophamacology. Philosophical Libr.,
New York, 1964.

100, Ditnan, K.S., Haynan, M. & Whittlesley, Ü.R.B.: Nature and frequency of
claims following LSD, J. Nerv. Ment. Dis., 134: 346-352, 1962.

101, Downing, D.F.: The chemistry of the psychotomimetic substances. Quart.
Rev., 16: 133-162, 1 962.

102, Downing, D.P.: Psychotomimetic compounds. I M. (Jordon (Ed.): Psychophama
cological agenta. Vol. I., Academic Press, New York, 1964.

103« Downing, J, J. & Wygant, W.: Psychedelic experience and religious belief.
I R. 31un & Associates: Utopiates, The Use and Users of LSD-25.
Atherton, New York, 1964.

104« Editorial: Pop 'pot', Lancet, 2: 989-990, 1963.

f 105, Editorial: The subjective after-effects of psychedelic experiences: A
summary of four recent questionnaire studies. I G.M. Weil, R. Metzner
&• T Leary (Eds.): The Psychedelic Reader. University Books, New York, 1

106. Editorial: LSD - The search for definite conclusions. J, An. Med, Ass,,
1 96 : 32-33, 1 966.

107* Editorial: Effects of alcohol and cannabis during labor. J. An. Med. Ass.
94: 1165, 1 930.

108. Elkes, J.: Psychopharnacology: The need for some points of reference.
I R.M. Featherstone; & A. Simon (Eds.): A Pharmacologic Approach to the
Study of the Mind. Thomas, Springfield, 111,, 1959.
109.
Evarts, E.V.: A review of the neurophysiological effects of lysergic acid
diethylamide (LSD) and other psychotomimetic agents. I 0. Whitelock
i & F’-m" • Furness, (Eds.): The pharmacology of psychotomimetic and
psychotherapeutic drugs. Ann. N.Y. Acad. Sci., 66 : 417-840, 1956-57.

110. Evarts, E.V.: Neurophysiological correlates of pharmacologically-
induced behavioral disturbances. Ass. Res. Nerve. Ment. Dis., 36: 347,
1 958.

111« Evarts, E.V.: Effects of a series- of indoles on synaptic transmission in
the lateral geniculate nucleus of the cat. I H.H. Pennes (Ed.):
Psyohophamacology: Pharmacologic Effects on Behavior. Hoeber-Harper,
JNew fork, 1 958 .

112, Fabing, H.D. & Hawkins, J.R.: Intravenous bufotenine injection in the
human being. Science, 123: 886-887, 1956.

113. Familo, C.G. et al: Narcotics and related bases. Progr. Chen. Toxic.,
1 : 199-295, 1 963.

114« Feinberg, I.: A comparison of the visual hallucinations in schizophrenia
with those induced by mescaline and LSD-25. I L.J. West (Ed.): Halluci­
nations. Gruñe & Stratton, New York, 1962.

115 . Felsinger, J.M. von, Lasagna, L, & Beecher, H.K.: The response of normal
men to lysergic acid derivatives. Correlation of personality and drug
reactions. Quart. Rev. Psychiat. & Neurol., 17: 414-428, 1958.
116. Fichman, L.L.: Psychological effects of lysergic acid as reflected in
psychological test changes. Unpublished doctoral dissertation, Univer.
of Calif, at Los Angeles, 1957.

117. Fischer, R.: Rev. Can. Biol., 17: 389, 1958.

118. Fish, M.S. & Horning, E.C.: Studies on hallucinogenic snuffs. J. Nerv.
Ment. Dis., 124: 33-37, 1956.

119. Fogel, S. & Hoffer, A.: The use of hypnosis to interrupt and to reproduce
and LSD-25 experience. J. Clin. Exptl. Psychopath., 23: 11-16, 1962.

120. Fort. J.: Social and legal response to pleasure-giving drugs. I R, Blun
& associates: Utopiates; The Use and Users of LSD-25. Atherton Press,
New York, 1965.

1Jit,,Frankenhaeuser, M . , Jarpe, G. , Svan, H. , & Wrangsjo, B, : Psycho-physiolo­
gical reactions to two different placebo treatments. Scand. J, Psychol.,
4: 245-250, 1 963.

122. Frankenheuaer, M . , Post, B., Hagdahl, R*- & Wrangsjo, B.: Effects of a
depressant drug as modified by expe:Qmentally-induced expectation.
Percept. Mot. Skills, 18: 51 3-522, 1 964.

123. Freedman, D.X.: Effects of LSD-25 on brain serotonin. J. Pharmacol. Exp.
Ther., 1 34: 160, 1 961 .

124. Freedman, D. X.: Psychotomimetic drugs and brain biogenic amines. Aner.
J. Psychiat., 119: 843-850, 1963.

125. Freedman, H.C. & Rocknore, M.J.: Marihuana, factor in personality evalua-
, tion and Army maladjustment. J. Clin. Psychopathology, 7: 765-782,
8 : 221-236, 1 946.

126. Freedman,A. M. , Ebin, E.V. & Wilson, E. A.: Autistic schizophrenic child­
ren: an experiment in the use of d-lysergic acid diethylamide. Arch. Gen.
Psychiat., 6 : 203-213, 1962,

127. Frosch, W . A., R obbins, E.S. & Stern, M . : U n t o w a r d r e a c t i o n s to lyse r g i c
„ acid diethylamide (LSD) resulting in hospitalization. New Engl. J. Med.
273: 1235-1 239, 1 965.

128. Porsvarets forskningsanstalt: POA orienterar om BC-stridsmedel. 0M, Nr 2,
decenber 1964.
I
129. Gaddum, J. H. : Antagonism between lysergic acid diethylamide and 5-
hydroxytryptanine. J, Physiol., 121; 15, 1953.

130. Gaddum, J.H. & Haneed, K.A.: Drugs which antagonize 5-hydroxytryptamine .
Brit. J. Pharmacol., 9: 240-248, 1954.

131. Gaddun, J.H., Homeed, K.A., Hathaway, D.E, & Stephens, F.P.: Quart. J.
Exptl. Physiol., 40: 49, 1955.

132. Gerard, R.W.: sid 241 i M.A. Abramson, (Ed.): Neurophamacology: Transac­
tions of the 2:nd Conference. Josiah Macy, New York, 1956.

133. Geroninus, L.H., Abramson, H.A. & Ingraham, L.J.: LSD-25: XXIII. Compara­
tive effects of LSD-25 and related ergot drugs on brain tissue respira­
tion and on human behavior. J. Psychol., 41 : 157-168, 1956.

134. Gershon, S. & Olariu, J . : JB 329, a new psychotomimetic. Its antagonism by
tetrahydroaminacrin and its comparison with LSD, mescaline and sernyl.
J. Neuropsychiat., 1: 283-292, I960.
122.
135»- Gershon, S. & Lang, W.J.: Arch.. Intern« Phamacodyn,., 135: 31 , 1962*

136. Gessner, P.K., Khairallah, P.A. , Me Isaac, W.M. & Page, I«H*: The rela­
tionship between the metabolic fate and pharmacological actions of
serotonin, bufotenine and psilocybin. J. Pharmacol. Exptl. Tfrerap.,
130 : 1 26-133, I 960 .
137. Giarnan, N.J. ot Freedman, D.X.: Biochemical aspects of the actions of
psychotomimetic drugs. Pharmacol. Rev., 17: 1-26, 1965.

138. Goddard, J.L,: Statement before the Subcommittee on Intergovernmental
Relations of the House Comnitlfcee; on Government Operations, June 7, 1966.

139. Goldstein, I.: Beta-adrenergic blocking property of lysergic acid
diethylamide. Fed. Proc«, 21: 337, 1962.

140. Goldstein, L., Murphree, H.B., Sugerman, A.A,, Pfeiffer, C.C. &
Jenney, E.H.: Quantitative electroencephalographic analysis of naturally
occuring (schizophrenic) and drug-induced psychotic states in human
males» Clin. Pharmacol. & Therap., 4: 10-21, 1963.

141. Gottschalk, L.A.: Use of drugs in interrogation. I A.D. Biderman & H.
Zimmer: Manipulation of Human Behavior. Wiley & Sons, New York, 1961.

142. Green, W 0J 0: The effect of ISD on the sleep-dream cycle. J. Nerv. Ment.
Bis., 140 : 41 7-426, 1 965.

143. Gubel, I.: Hallucinogenic drugs and hypnosis in psychotherapy. Amer. J,
Clin. Hypn», 4: 169-173, 1962.

144. ,Halpem, S.: On the similarity between hypnotic and mescaline hallucina­
tions, Int. J, Clin. Exptl. Hypn., 9: 139-149. 1961.

145. Harman, W.W,: The issue of the consciousness expanding drugs. Main Currents
in Modern Thought. 20: 5-14, 1963.

146. Harman, W.W.: Some aspects of the psychedelic drug controversy. J.
Humanistic Psychol., 3: 93-107, 1963,

147. Harman, W 0W,, McKim, R.H., Mogar, R.E., Fadiman, J. & Stolaroff, M.J.:
Psychedelic agents in creative problem-solving: A pilot study. Psychol.
Rep», 1 9: 211-227, 1 966.

148. Hartman, A. & Hollister, L. : Effect of mescaline, lysergic acid diethyla­
mide, and psilocybin on color perception. Psychopharmacologia. 4: 441-451,
1963»

149. Heath, R,G,: Physiological and biochemical studies in schizophrenia with
particular emphasis on mind-brain relationships. Internat. Rev, Neurobiol.,
1 : 299-331 , 1 958,

150. Hill, H.E0, Haertzen, C.A., Wolbach jr, A.B. & Miner, E.J.: The addiction
research center inventory (ARCl): Standardization of scales which evaluate
subjective effects of morphine, amphetamine, pentobarbital, alcohol, LSD-
25, pyrahexyl and chlorpromazine. Psychopharmacologia, 4: 167-183, 1963.

151. Hirsch, M 0W . ,Jarvik M.E. & Abramson, H.A.: LSD-25: XVIII. Effects of
LSD-25 and six related drugs upon handwriting. J. Psychol«, 41: 11-22,1956.

152. Hoch, P.H.: Experimentally produced psychoses. Am. J. Psychiat., 107:
607-611, 1 951o

153. Hoffer, A», Osmond, H. & Smythies, J.: Schizophrenia: A new approach,
Part II, J. Ment. Sci.. 100: 29-45. 1954.
123.
154« Hoffer, A* & Osmond, H. : Schizophrenia - an autonomic disease. J. Nerv.
Ment. Dis., 122: 5, 1955.

155. Hoffer, A.: Epinephrine derivatives as potential schizophrenic factors.
J. Clin. & Exp. Psychopath,, 18: 27-60, 1957.

156« Hoffer, A.: Adrenochrome and adrenolutin and their relationship to mental
disease. I S. Garattini & V. Ghetti (Eds.): Psychotropic drugs,
Elsevier, Amsterdam, 1957.

1'57. Hoffer, A, & Kenyon, M . : Conversion af adrenaline to adrenolutin in human
blood serum. Arch. Neurol. Psychiat., 77: 437-438, 1957.

158. Hoffer, A,: D-lysergic acid dietylamide (LSD): A review of its presents
status, Clin. Pharmacol. Therap., 6 : 183-255, 1965.

159. Hofman, A., Heim, R . , Brack, A. & Kobel, H . : Psilocybin, ein psychotroper
Wirkstoff Aus dem mexicanischen Rauschpilz , Psilocybe mexicana Heim.
Experienta, 1 4: 107-109, 1958.

i) 160, Hofman, A.: Chemical, pharmacological and medical aspects of psychotomi-
metics. J. Exp, Med, Sci., 5: 31-51, 1961.

161. Holliday, A.R.: The hallucinogens: A consideration of semantics and
methodology with particular reference to psychological studies, I
R.M. Eeaterstone & A. Simon (Eds.): A pharmacologic approach to the
study of the mind. Thomas, Springfield, 111., 1959.

162. Hollister, L,: Arch. Intern. Pharmacodyn, 130: 42, 1961.

163. Hollister, L.E.cb Sjoberg, B.M.: Clinical syndromes and biochemical altera­
tions following mescaline, lysergic acid diethylamide, psilocybin and
a combination of the three psychotomimetic drugs. Comprehen. Psychiat.,
5: 170-1 78 , 1964.

164. Hollister, L.E.: Chemical psychoses. Ann. Rev. Med., 15: 203-214, 1964.

f 165» Hollister, L.E.: Effect of centrally-acting drugs on mobilization of free
fatty acids. Arch. Int. Pharmacodyn., 149: 362-365. 1964»

166. Holmberg, G. & Gershon. S.: Autonomic and psychic effects of yohimbine
p hydrochloride. Psychopharmacologia, 2: 93-106, 1961.

167. Holmberg, G. & Beck, L.H.: Yohimbine as an autonomic test drug, Nature,
1 93: 1313-1314, 1 962 .

168. Holmberg, G. & William-Olsson, U.S Effects of Benzquinamide, in comparison
with Chlordiazepoxide and Placebo, on subjective experiences and auto­
nomic phenomena in stress experiments. Psychopharmacologia, 5: 147-157,
1 964.

169. Holmstedt, B . : Tryptamine derivatives in epend, an intoxing snuff used by
some South American indian tribes. Arch. Int. Pharmacodyn., 156: 285-305.
1 965.

170. Holzinger, R,: Analytic and integrative therapy with the help of LSD-25.
J. of Existential Psychiat., 4: 225-236, 1964.

171. Holzinger, R. : LSD-25, a tool in psychotherapy. J. Gen, Psychol., 71:
9-20, 1964.
124.
172, 'Horita, A, & McGrath, W.R.: Biochem« Pharmacol,, 3: 206, I960,

173, Horst, L, van der: The way of working with ’model’ psychoses, Advanc,
Psychosom, Med., 1: 206-209, I960,

174, Huxley, A.: Doors of Perception/Heaven and Hell. Penguin, London, 1960.

175, Huxley, A:.£n.Wahl ström & Widstrand, Stockholm, 1 962.

176, Hyde, R.W., von Mering, 0, & Morimoto, K.: Hostility in the lysergic
psychosis, J, Nerv. Ment. Dis., 118: 266-268, 1953.

177, Ingram, C.G,: Some pharmacologic actions of yohimbine and chlorpromazine
inman, Clin*Pharmacol, & Therap,, 3 : 345-352, 1962.

178, Isbell, H, et al. Studies on Lysergic Acid Diethylamide (LSD-25): I.Effects
in former morphine addicts and development of tolerance during chronic
. intoxication. Am, Med. Ass. Arch. Neurol., 76: 468, 1956,
1'
179, Isbell, H,: Psychopharmacologia, 1: 29, 1959.

180, Isbell, H . , Rosenberg, D.E., Miner, E.J» & Logan, C.R.: Tolerance ahd
cross tolerance to scopolamine, N-ethyl-3-piperidyl benzylate (JB-
318 ) and LSD-25, Neuropsychopharmadology, 3: 440-446, 1964.

181, Jacobsen, E,: Clin. Phaimacol. Therap., 4: 480, 1963.

182, Jansen, S.E»: A treatment program for alcoholics in a mental hospital.
Quart. J. Stud. Alcohol., 23: 315, 1962.

183» Janssen, C.: Den förhöjda livskänslan. Ord och Bild, 1967: Nr 1, sid 20-33*

184» Jarrard, L.E.: Effects of d-lysergic acid diethylamid on operant behavior
in the rat. Psychopharmacologia, 5: 39-46* 1963.

185. Jarvik, M.E., Abramson, H.A. & Hirsch, M.W.: LSD—25j VI, Effect upon
recall and recognition of various stimuli. J. Psychol., 39: 443-454,
1955.

I|jf 186. Jarvik, M.E., Abramson, H.A., Hirsch, M.W. & Ewald, A.T.: LSD-25:. VIII.
Effect on aritmethic test performance, J. Psychol., 39: 465-474, 1955.

187. Jarvik, M.E,,Abramson H.A. & Hirsch. M.W.: Lysergic acid diethylamide
(LSD—25): IV, Effect on attention and concentration. J. Psychol, 39:
^ 373-384, 1955.

188. Kafka, J.S. & Gaarder, K.R.: Some effects of the therapist's LSD experience
on his therapeutic work. Am. J. Psychotherapy, 18: 236-243, 1964.

189. Kalberer, P . , Kreis, W, & Rutschmann, J. : The fate of psilocin in the rat.
Biochem. Pharmacol,, 11 : 261-269, 1962.

190* Kasahara, Y., Sakamoto, K., Okoda, Y. & Sakamoto, M . : Psychopharmacol.
Abstr., 2: 308, 1962.

191. Kast, E.C. & Collins, V. J,: S t u d y of l y s e r g i c acid d i e t h y l a m i d e as an
analgesic agent, J. Int. Anesth. Res, Soc., 43: 285-291, 1964.

192. Kast, E.C.: LSD used as an analgesic. J. Am. Med. Ass,, 187:33» 1964.

193. Kast, É.C.: Pain and LSD-25: A theory of attenuation of anticipation.
I D. Solomon (Ed.): LSD-The Consciousness-Expanding Drug. Putnam.,
New York, 1 964.
125.

194» Katz, M.M.: The psychological effects of psychochemical compounds.
Army chemical Center, Maryland, 1958.

195« Keeler, M.H.: Inter-relations of the effects of psilocybin on subjective
sensation, phototopic critical frequency of fusion, and circulating
non-esterified fatty acids. Experienta, 19: 37-58, 1963.

196# Key, B.J. & Bradley, P.B„: The effect of drugs on conditioning and
habituation to arousal stimuli in animals, Psychopharmacologia,
1: 450, 1960.

197» Killam, K.p, & Killam, E.K,: Action of lysergic acid diethylamide on
central and limbic pathways in the cat. J. Pharmacol. Exp. Ther.,
116: 35, 1956.

198. Klee, G.D., Bertino, J«, Weintraub, W , & Callaway, E . : The influence of
varying doses on the effects of lysergic acid diethylamid in humans.
J. Nerv. Ment, Dis., 134: 404-409, 1961.

199« Klee, G.D« & Weintraub, W«: Paranoid reactions following lysergic acid
diethylamide. I P.B, Bradley, P. Deniker & C. Radouco-Thomas (Eds.):
* Neuro-Psychopharmacology« Vol. 1. Elsevier, Amsterdam, 1961.

200. Klee, G.D, :Lysergi<x acid diethylamide (LSD-25) and ego functions. Arch.
Gen. Psychiat., 8 : 461-474, 1963«

201. Klüver, H . : Mescal: The Devine* Plant and its psychological effects.
Paul»Trench, Trubner, London, 1928.

202. Klüver, H.: Mechanisms of hallucinations. I Studies in Personality.
' McGraw-Hill, New York, 1942,

203« Knudsen, K . : Homocide after treatment with lysergic acid diethylamide.
Acta Psychiat« Scand., 40: (Suppl. 180) 389-395, 1964.

204« Koelle, G.B.: The pharmacology of mescaline and d-lysergic acid diethyla­
mide. New Engl. J. Med., 258: 25-32, 1958.

205« Kohn, B. & Bryden, M.P.: The effect of Lysergic acid diethylamide (LSD-
25) on perception with stabilized images. Psychopharmacologia, 7:
311-320, 1 965.

206. Kornetsky, C., Humphries, 0. Evarts, E.: Comparison of psychological
effects of certain centrally acting drugs in man. Arch. Neurol. &
Psychiat., 77: 318-324, 1957.

207. Korngold, M . : LSD and the creative experience. Psychoanal; Rev., 50: 682-
685, 1963.

208. Krill, A.E., Wieland, A.M. & Ostfeld, A.M.: The effect of two hallucino­
genic agents on human retinal function. Arch. Ophtal., 64: 724-733,
1 960.

209. Krill, A.E., Alpert, H.J. & 0stfeld, A.M.: Effects of a hallucinogenic
agent in totally blind subjects. Arch. Opthal., 69: 180-185, 1963.

210. Kuromaru, S, et al, The effect of LSD on the phantom limbj the problem
of Body Scheme and the therapeutic use of ISD-25. Psychiatr. and
Neurol. Jap,, 1962 «

211 . Kurtz, P eS.; Similarities and differences between religious mysticism
an d d r u g - i n d u c e d expe r i e n c es. J, Humansti.cE Ps y c h o l . 3: 146-1 54, 1 963.
I
126
212» lawes, T.G.G.: Schizophrenia, ’Sernyl* and sensory deprivation. Brit.
J, Psychiat«, 109: 243-250, 1963«

213. Lea, A 0J,: Adrenochrome as the cause of schizophrenia: Investigation of
some deductions from this hypothesis. J. Ment. Sci., 101: 538-547, 1955.

214. Leach, B.E. & Heath, R.G.: The in vitro oxidation of epinephrine in
plasma. Arch. Neurol. Psychiat., 76: 444- 450 , 1956.

215. Leary, T. Litwin, G.H. & Metznerj R . : Reactions to psilocybin administered
in a supportive environment, J. Nerv. Ment. Dis., 137: 561-573, 1963«

216» Leary, T«, Metzner, R. & Alpert. R . : The psychedelic Experience. A manual
based on the Tibetan Book of the Bead. University Books, New York, 1964,

217. Leary, T , , Alpert, R* & Metzner, R.: Rational^ of the Mexican psychedelic
training center. I R. Blum & Associates. Utopiates, The ^se and Users
of LSD-25. Atherton, New York, 1964.

218« Leary, T,: How to change behavior. I D. Solomon (Ed,): LSD-The Conflcious-
ness Expanding Drug. Putnam, New York, 1964.

219. Leary, T.: The Religious Experience: Its production and interpretation.
I G.M. Weil, R. Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader.
University Books, New York, 1965.

220. Leary, T.: Playboy Magazine 13:93, September 1966.

221. Leary, T.: Psychedelic Prayers. Adoptted from the Tao Te Ching. League
/ for Spiritual Discovery. Millbrook, New York, 1967.

222. Lennard, H. , Jarvik, M.E. & Abramson, H.A.: LSD-25: XII. A preliminary
statement of its effects upon interpersonal cummunication. J. Psychol.,
41 : 185-198, 1956.

223« Levine, A., Abramson, H.A., Kaufman, M.R, & Markham, S,: LSD-25: XVI. .T
The effect on intellectual functioning as measured by the Wechsler-
Bellevue intelligence scale. J. Psychol., 40: 385-396, 1955.

224. Levine, A., Abramson, H.A., Kaufman, M.R,, Markham, S. & Kometsky, C.:
LSD-25: XIV. Effect on personality as observed in psychological tests.
J. Psychol., 40: 351-366, 1955.

225. Levine. J. & Ludwig, A.M.: The LSD controversy. Comprehen, Psychiat.,
5: 314-321 , 1964.

226. Levine, J., Ludwig, A.M. & Lyle, W. H, Jr.: The controlled psychedelic
state. Amer« J. Clin. Hypnosis, 6: 163-164, 1963.

227» Levine, J. & Ludwig, A.M.: Alterations in consciousness produced by
combinations of LSD, hypnosis and psychotherapy. Psychopharmcologia,
7: 123-137, 1965.

228. Levine, J, & Ludwig. A.M.? The hypnodelic treatment technique. Int. J. Clin,
Exptl. Hypnosis, 14: 207-215, 1966.

229« Levis, D.J, & Malham, B.: Suggestion and mescaline sulphate. J. Neuro-
psychiat., 5: 197 - 200 , 1964.

230. Leuner, H. & Baer, G.: Two new short-acting hallucinogens of the psilo-
nybin group. I D. Dente & P.B* Bradley (Eds.): Neuro-Psychopharaa-
cology, Vol. 4. Elsevier, Amsterdam, 1 965.
1
231. Lieberman, E.J.: Psychochemicals as weapons. Bull, of Atomic Sciehtists,
January, 1962.

232. Ling, T.M. & Buckman, J0: Lysergic Acid (LSD-25) and Ritalin in the
treatment of neurosis. Lombarde Press, London, 1963.

233. Ling, T.M. & Buckman, J e: The treatment of frigidity with LSD and Ritalin.
Psychedelic Rev., 1: 450-458, 1964»

234. Linton, H.B. & Langs, R.J.: Subjective reactions to lysergic acid diethyla­
mide (LSD-25). Arch. Gen. Psychiat», 6 : 352-368, 1962 ,

235. Linton, H.B. & Langs, R aJ 6: Empirical dimensions of LSD-25 reaction.
Arch, of Gen. Psychiat,, 10: 469-485, 1964,

236. Loewe, S»: Arch. Exptl. Pathol. Pharmacol, 211«, 175, 1 950,

r 237« Louria, D.B.: Abuse of lysergic acid diethylamide - an increasing problem.
Presented at the symposium of 'Pharmacological and epidemiological
aspects of adolescent drug dependence." The Society for the Study of
Addiction, London, September 1-2, 1966,

jj 238. Louria, D.B.: Nightmare Drugs. Pocket Books, New York, 1 966.

239. Luby, E.D., Cohen, B.D», Rosenbaum, G., Gottlieb, J.S. & Kelley, R. :
Study of new schizophrenomimetic drug - Sernyl, Arch. Neurol. Psychiat»,
81 : 363-369, 1 959.

240. Ludwig, A.M. & Lyle, W„H0: The experimental production of narcotic drug
effects and withdrawal symptoms through hypnosis. Int. J. Clin. Exp.
Hypn, , 1 2 : 1-17, 1 964.

241» Ludwig, A„M. & Levine, J.: A controlled comparison of five brief treatment
techniques employing LSD, hypnosis, and psychoherapy. Amer. J. Psychother.,
1 9: 41 7-435, 1 965.

242. Ludwig, A.M, & Levine, J.: Patterns of hallucinogenic drug abuse. J. Am.
Med. Assoc., 1 91 : 104-108, 1965.

fl 243. Mac Lean, J.R., Mac Donald, DoC.,Byrne, V.P. & Hubbar^, A«M.: The use of
LSD-25 in the treatment of alcoholism and other psychiatric problems,
Quart. Jo Stud, Alcohol* 22 : 34- 45 , 1961.

I 244. Makino, K„ & Takahashi, H . : Science, 120: 544, 1 954.

245. Malitz, S,, Wilkins, B. & Esecover, H . : A comparison of drug-induced
hallucinations with those seen i n _spontaneously occurring psychoses.
I L.J. West, (Ed0): Hof-.lucinations. Gruñe & Stratton, New York, 1962.

246. Marazzi, A.S. & Hart, E.R.: The possible role of inhibition at adrenergic
synapses in the mechanism of hallucinogenic and related drug actions.
J. Nerv. Ment. Dise, 122: 453-457, 1955.

247. Marazzi, A.S.: Pharmacodynamics of hallucination. I L.J. West (Ed.):
Hallucinations» Gruñe & Stratton, New York, 1962.

248. Marchbanks, R.M., Rosenblatt, P. & O'Brien, R.D.: Serotonin binding to
nerve-ending particles of the rat brain and its inhibition by lyser­
gic acid diethylamide. Science, 144: 1135-1137, 1964»

249. Martin, A,J0: LSD analysis, Int. J„ Soc. Psychiat., 10: 165-169, 1963.

250. Masaki, T,: Expert Committee on Drugs Liable to Produce Addiction. WHO
Techn. Rep. Ser», No. 102, Geneva, 1956.
¿pi, laaaiow, A.H»: Cognition of being in the peak experiences, J, Genetic 128.
Psychol, 94: 43-66, 1959.

252. Maslow, A.H.: Religions. Values, and Peak Experiences. Columbus: Ohio
State Univer. Press, 1964.

253, Masters, R.E.L. & Houston, J.: The Varieties of Psychedelic Experience.
Holt, Rinehart & Winston. New York, 1966.

254* Mayor's committee on Marihuana. The Marihuana problem in the City of
New York: sociological, medical, psychological and pharmacological
srtudies. I D, Solomon (Ed.): The Marihuana Papers. Bobbs - Merrill,
New York. 1966.

255. Me Glothlin, W CH. and Cohen, S.: The use of hallucinogenic drugs among
college students. Amer. J, Psychiat., 122: 572-574, 1965.

256. Mc Kellar, P.: Mescaline and human thinking. I R. Crocket, R.A. Sandison.
& A. Walk (Eds.): Hallucinogenic drugs and their psychotherapeutic use.
lewis, London, 1963.

257. Mechoulam, R. et al: A total synthesis of dl-delta-tetrahydroconnabinol,
the active constituent of hashish. J. Amer. Chem. Soc., 87: 3273-3275,
1965.

258. Meduna, L.J.: Carbon Dioxide Therapy. Charles Thomas. Springfield, 111.1950#

259. Mering, 0 . ,von Morimoto, K., Hyde, R.W. & Rinkel, M P Experimentally indu­
ced depersonalization. I P.H. Hoch & J. Zubin (Eds.): Experimental
Psychopathology. Gruñe & Stratton, New York, 1957.

260. Metzner, R., Litwin, G. & Weil, G.M.: The relation of expectation and
mood to psilocybin reactions: A questionnaire study. Psychedelic Her.,
1: 13-39, 1964.

261. Meyer, J.S.: A new drug causing symptoms of sensory deprivation. J. Nerv.
Ment. Dis., 129: 54-61 , 1959.

262. Mogar, R.E. ft Savage, C.j Personality change associated with psyohedelie
(LSD) therapy. Psychotherapy, 1: 154, 1964.

263. Mogar, R.E.: Current status and future trends in psychedelic (LSD)
Research. J» Humanistic Psychol. 5: 147-166, 1965.

264. Mogar, R.E.: The psychedelic drugs and human potentialities. Kap. 29 I
H. A, Otto (Ed.): Explorations in Human Potentialities. Thomas.
Illinois, 1966.

265. Monnier, M . : Action de la Psilocybins sur le cervean du lapin.
Experienta, 15: 321-327, 1959.

266. Murphree, H.B., Jenney, E.H. ft Pfeiffer, C.C.: Quantitative electro-
encephalographic analysis of the effects of lysergic acid diethyla­
mide (LSD-25) and d-amphetamine in man. led. Proc., 21 : 337, 1962.*

267. Murphree, H.B.: Quantitative studies in humans on the antagonism of
lysergic acid diethylamide by chlorpromazin and phenoxybenzamine.
Clin. Pharmacol. ft Therap., 3: 314-320, 1962,

268. Murphy, H.B. M.: The cannabis habit. A review of recent psychiatric
literature* Bull, on Narcotics, 15: 15-23, 1963.

269* Mårtens, S., Vallbo, S., Andersén, K. ft Melander, B.: A comparison
between taraxein and some psychotomimetics, Acta Psychiat, ft Neurol.
Scand., 34: 361-368, Suppl. 136, 1959.
270 Mårtens, S„: Personlig kommunikation, 1966«

271 . Neff,, N,, Rossi, G.V., Chase, G.D. & Rabinowitz, J.I.: Distribution and
metabolism of mescaline-C in the rat brain. J. Pharn. Exp, Therapeut.,
144: 1-7, 1 964c

272. Netz, B., Jonsson, C-0c. & Bergqvist, S,: Effects of lysergic acid
diethylamide (LSD~25) on normal subjects in a schizophrenia-
discriminating test battery. Scand. J, Psychol«, 4: 143-148, 1963.

273. Netz, B. : Cannabis sativa, Opublo manuskript, Avd, för fysiol. psykol.,
Psykol. institut., Stockholms Univer., 1964.

274. Netz, B» & Engstam, P- 0 .s Effekter av lysergsyre-dietylamid (LSD-25)
på hypnotiserbarhet; En preliminär redogörelse. Avd. för fysiol.
psykol., Psykol. institut., Stockholms Univer., 1965.

Newland, C,A.: Myself and I. The Bew American library, New York, 1962.

276 .Notebloom, L.: Proc» Acad 0 Sci. 37: 562, 1934.

277« Olds, J„, Kallam, K.P 0 & Aiduson, S.: Effects of tranquilizers on self­
stimulation of the brain. I S. Garattini & V. Ghetti (Eds.):
f* Psychotropic Drugs. Elswvier, Amsterdam, 1957.

278 . O'Reilly, P.0» & Punk. A,: LSD in cronic alcoholism. Canad, Psychiat.
Assocr. J», 9: 258, 1 964.

279. Osmond, H, & Smythies, J.: Schizophrenia - A new approach. J, Ment. Sci.
98: 309-31 5, 1952 .

'280. Osmond, H „ : A review of the clinical effects of psychotomimetic agents.
Ann, New York Acad. Sci„, 66 : 418-434, 1957.

281 . Osmond, H , : Research on schizophrenia, I H.A» Abramson (Ed.): Neuro­
pharmacology: Transactions of the Second Conference. Josiah Macy,
New York, 1 956.

282 . Osmond. H, : Chemical concepts of psychosis; Historical contributions.
r> I M. Rinkel & C.B. Denber (Eds.): Chemical Concepts of Psychosis.,
Me Dowell'-- Obolensky, New York, 1 958<

283. Osmond, H . : Psychopharmacology: The manipulation of the mind. I D, Solomon
(Ed.): LSD - The Consciousness-Expanding Drug. Putnam, New York, 1964.
(I
284. Page, I 0H, & McCubbin, J 0W.: Am. J. Physiol., 174: 436, 1953.

285. Pahnke, W„N.: Drugs and Mysticism; An Analysis of the Relationship
between Psychedelic Drugs and the Mystical Consciousness.Doctoral!
Thesis, Harvard University, 1963,

286. Parker, C.S» & Wrigley, E,: Synthetic cannabis preparation in psychiatry:
Synhexyl. J. Ment, Sci,, 96: 276-279, 1950.

287. Paul, IoH.: The effects of a drug-induced alteration in state of con­
sciousness on retention of drive-related verbal material. J. Nerv.
Ment, Dis,, 138; 367-374, 1964.

288. Paul, M.A.: Two cases of altered consciousness with amnesia apparently
telepathically induced. Psychedelic Rev., 8 : 4- 8 , 1966.

289. Pennes, H,H. & Hoch, P.H.: Psychotomimetics, clinical and theoretical
considerations: Harmine, WIN-2299 and Nalline. Am, J. Psychiat., 113:
887 - 892 , 1957«
I i
290# Pfeiffer;, C,C. & Murphree, H.B.: Introduction to psychotropic drugs
and hallucinogenic drugs, Kap, 22 i J.R, DiPalma (Ed.): Drill's
Pharmacology In Medicine. New York, 3:e uppl., McGraw—Hill, 1 965.

291« Pollard, J.C., Bakker, C., Uhr, L. & Peuerfile, D.P.P Controlled senso­
ry input. A note on the technic of drug evaluation with a preliminary
report on a comparative study of Sernyl, Psilocybin, and LSD-25«
Comprehend. Psychiat., 1: 377-380, 1960,

292«, Pollard, J.C., Uhr, L. & Stern, E.: Drugs an Phantasy. Little, Brown & Co
Boston, 1965,

293« Prince, R. & Savage, C,: Mystical states and the concept of regression.
Psychedelic Rev., 8 : 59-75, 1966.

294. Purpura, D.P.: Electrophysiological analysis of psychotogenic drug action
Arch. Neurol, Psychiat,, 75: 122, 1956.

295« Purpura, D.P.: Experimental analysis of the inhibitory action of lysergic
acid diethylamide on cortical dentritic activity. Ann. New Yorkt
Acad. Sci., 66 : 515-536, 1957.

296. Rajotte, P.: Review of psychodysleptiques. I. Classification of psycho-
dysleptiques. Can. Med. Ass. J., 91: 293-300, 1964.

297. Ramsay, R., Jensen, S, & Sommer, R . : Values in alcoholics after LSD-25.
Quart. J. Studies on Alcohol, 24: 443-448, 1964.

298. Randrup, A. & Munkvad, I.: Pharmacological and biochemical investigations
of amphetamine-induced abnormal behavior. I D. Bente & ^.B. Bradley
(Eds.): Neuro-Psychopharmacology, Elsevier, Amsterdam, 1965.

299. Ray, O.S. & Marazzi, A.S.: Pharmacological and behavioral analysis of
conflict behavior in rat. Fed. Proc., 2 1 : 415, 1962 .

300. Reynolds, H,H 0 & Peterson, G 0K„: Psychophysiological effects.* of a large
non-experimental dose of LSD-25. Psychol# Rep«, 19: 287— 290, 1966.

301# Richter, D. & Lee, M,: Blood amines. J, Ment. Sci., 88 : 127-133, 1942.

302, Rinkel, M . , De Schon, H.J., Hyde, R.W. & Solomon, H,C.: Experimental
schizophrenia-like symptoms, Am. J. Psychiat., 108: 572-578, 1952#

303. Rinke}., M . , Hyde, R.W, & Solomon, H#C,: Experimental psychiatry III.
A chemical concept of psychosis, Dis. Nerv, Syst., 15: 259-264, 1954.

304. Rinkel, M , , Hyde, R.W., Solomon, H.C« & Hoagland, H . : Experimental
psychiatry II, Clinical and physio-chemical observations in ex­
perimental psychosis, Am. J. Psychiat., Ill: 881-895, 1955.

305* Rinkelp M , , Hyde, R.W. & Solomon, H #C.: Experimental psychiatry IV:
Hallucinogens: tools in experimental psychiatry. Dis. Nerv. Syst.,
16: 229- 232 , 1955.

306. Rinkel, M , : Experimentally induced psychoses in man. I H.A. Abramson
(Ed.): Neuropharmacology: Transactions of the 2:nd Conference»
Josiah Macy, Jr. Foundation, New York, 1956.

307. Rinkel, M . : Pharmacodynamics of LSD and mescaline* J, Nerv. Ment. Dis.,
125: 424-427, 1957.

308. Rinkel, M. The psychological aspects of the LSD-psychosis. I M. Rinkel
& C.B. Denber (Eds.): Chemical concepts of Psychosis. Me Dowell/
Obolensky, New York, 1958.
131.

309. Rolo, A., Krinsky, L.V/., Abramson, H.A. & Goldfarb, L. : Multi­
therapist interviews utilizing LSD. J. Psychol. , 58:237-239, 1964

310. Rosentahl, S. H . : Persistent hallucinosis., following repeated admini­
stration of hallucinogenic drugs. A m . J. Psychiat. , 121:238-244,
1964

31b. Safford, W . E . : Identity of Cohoba, the narcotic snuff of ancient Haiti.
J. Washington Acad. Sci. , 6:547-562, 1916

312. Salmoiraghi, G. C. & Page, I. H. : J. Pharmacol. Exptl. Therap. ,
120:20,1957

313. Salvatore, S. & Hyde, R . W . : Progression of effects of lysergic acid
% diethylamide (LSD). Arch. Neurol. Psychiat. , 76:50-59, 1956

314. Sandison, R. A. , Spencer, A . M . & Whitelaw, J.D.A. : The iherapeutic
value of lysergic acid diethylamide in mental illness. J.Ment.Sci. ,
100:491,1954
*
315. Sandison, R. A. : Certainty and uncertainty in the L S D treatment of
psychoneurosis. I R. Crocket, R. A. Sandison & A. Walk (Eds.):
Hallucinogenic Drugs and Their Psychotherapeutic Use. Lewis,
London, 1963

316. Sankar, D.V.S., Sankar, D.B., Phipps, E. & Gold, E. : Effect of
administration of lysergic acid diethylamide on serotonin levels
in the body. Nature, 191:499, 1961

317. Savage, C. : Lysergic acid diethylamide (LSD-25): A clinical-psycho­
logical study. A m . J. Psychiat. , 108:896-900, 1952

318. Savage. C. & Cholden, L. : Schizophrenia and the m o del psychoses.
J. Clin. Exper. Psychopath., 17:405,1956

319. Savage. C. , Jackson, D. & Terrill, J. : LSD, transcendence, and the
n e w beginning. J .Nerv. Ment. Dis. , 135:425-439, 1962

320. Savage, C. , Savage, E. , Fadiman, J. & H a r man, W. : LSD: Thera­
peutic effects of the psychedelic experience. Psychol. Reports,
14, 111-120, 1964
%
321. Savage, C. & Stoiaroff, M . J. : Clarifying the confusion regarding
LSD-25. J. Nerv. Ment. Dis. , 140:218-221,1965

322. Savage, C. , Fadiman, J. , Mogar, R. & Allen, M. : The effects of
psychedelic (LSD) therapy on values, personality and behavior.
Int. J. Neuropsychiat. , 2:241-254, 1966

323. Savage, C. , H a r m a n , W. , Fadiman, J. & Savage, E. : A follow-up
note on the psychedelic experience, I S.M. Unger (Ed.): Psyche-
delic Drug Therapy: A N e w Approach to Personality Change. To
be published.

324. Sawayer, C.H. : Diskussion i Ann. N. Y- Acad.Sci. , 66:647, 1957
132 .
325. Schneider, J.A. & Sigg, E.B. : Neuropharmacological studies on ibo-
gaine, an indole alkaloid with central-stimulant properties. Ann.
N.Y. Acad. Sci. , 66:765-776, 1957

326. Schnitt, H. & Schmitt, H. : Interrelationships between amphetamine and
H a r m a l a alkaloids. Nature, 203:878-879, 1964

111. Schoen, S.M.: L S D in psychotherapy. A m e r . J. Psychother. , 18:35-51,
1964

323. Schultes, R.E. : Botanical sources of the N e w World narcotics. I G . M .
Weil, R.Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader.
% University B o o k s , N e w York, 1965

329. Schultz, J.H. S* Luthe, W. : Autogenic training. A Psychophysiologic
Approach in Psychoterapy. Grune & Stratton, N e w York, 1959

^ 330. Schweigerdt, A, K. & Himwich, H.E. ; A n electrographic study of bufot-
enin and 5-hydroxytryptophan . J.Pnarm.exp. Therapeut. , 144:253-
259, 1964

331. Sechehaye, M . : Autobiography of a Schizophrenic Girl. Grune & Stratton,
N e w York, 1951

332. Sedman, G. & Kenna, J.C. : The occurence of depersonalization p h e n o m e ­
/ na under LSD. Psychiatria et Neurologia, 147:129-137, 1964

333. Shanson, B.: A m p h e t a m i n e poisoning. Brit. Med. J. , 1:576, 1956

334. Shaw, E. , &: Wolley, D . W . : S o m e sérotonine-like activities of LSD.
Science, 124:121-122, 1956

335. Sheatz, G.C. & Bogdanski, D.F. : Differential effect of L S D upon habitu­
ating and extinguishing evoked responses. J. Neuropsychiat. ,
Î 5:585-592, 1964

336. Shelton, J. : L S D notes on the psychotherapeutic use. Mind, 1:339-342,
1963

337. Sherwood, J.N. , Stolaroff, M.J. & Harman, W .W . : The psychedelic
experience - A n e w concept in psychotherapy. J. Neuropsychiat. ,
4:69-80, 1962

338. Sigg,E.B., Caprio,G. & Schneider, J.A. : Proc.Soc. Exptl. Biol. Med. ,
97:97, 1958

339. Simmons, J.Q., Leiken, S.J., L o vaas, O. J. , Schaeffer, B. & Perloff
B. : Modification of autistic behavior with LSD-25. A m e r . J. Psychiat. ,
122:1201-1211. 196b

34C. Sjoberg, B . M . : The effects of lysergic acid diethylamide (LSD-25),
mescaline, psilocybin and a combination of three drugs on primary
suggestibility. Doctoral dissertation, Stanford Univeiaity, 1965
341 . Sjoberg, B . M . & Hollister, L.E. : The effects of psychotomimetic drugs
on primary suggestibility. Psychopharmacologia, 8:251-262, 1965

342. Slater, P.E. , Morimoto, K. & Hvde, R . W . : The effects of L S D upon
group interaction. Arch.Gen. Psychiat. , 8:564-571, 1963

343. Sloane, B. & Doust, J.W . L . : Psychophysiological investigations in
experimental psychoses: Results of the exhibition of d-lysergic acid
diethylamide to psychiatric patients. J.Ment.Sci., 100:129-144, 1954

344. Slotkin, J.S.: Peyote Religion. Glencoe, 111., Free Press, 1956

345. Smith, H. : D o drugs have religious import? I D. Solomon (Ed.): L S D -
the Consciousness-Expanding Drug, Putnam, N e w York, 1964

346. Smith, C . M . : Notes and comment. Exploratory and controlled studies
of lysergide in the treatment of alcoholism. Quart. J.Stud. Alcohol. ,
25:742-746,1964

347. Smythies, J.R. : Hallucinogenic drugs.I D. Williams (Ed.): M o d e r n trends
in neurology. Butterworths, London, 1962.

348. Snyder, S.H. & Reivich, M . : Regional localization of lysergic acid
diethylamide in m o n k e y brain. Nature, 209:1093-1095, 1966

349. Solomon, D. (Ed.): L S D - the Consciousness - Expanding Drug. Putnam's
N e w York, 1964 ——

350. Solomon, D. (Ed.): The Marihuana Papers. Bobbs - Merrill, N e w York,
1.966

351. Solursh, L. P. & Rac, J.M.: LSD, suggestion and hypnosis. Int. J.Neu-
ropsychiat. , 2:60-64, 1966

352. Speck, L.B.: J. Pharmacol. Explt. Therap. , 119:78, 1957

353. Spencer, A . M . : Modifications in the technique of L S D therapy. Compre-
hen. Psychiat. , 5:232-252, 1964

354. Stace, W. T. : The Teachings of the Mystics. Mentor, N e w York, I960

355. Stoll, W. A. Hofmann, A. : Partialsynthese von Alkaloiden v o m Typus
des Ergobasins. Helv. Chim. Acta. , 26:944, 1943

356. Stoll, W. A. : Lysergsaurediathylamid, ein Phantasticum aus der Mutter-
korngruppe. Schweiz. Arch Neurol. Psychiat., 60:279-323,1947

357. Stromberg, V. L. : The isolation of bufotenine from piptadenia peregrina.
J .A m .C h e m Soc., 76:1707,1954

358. Stuart, K. L . : Ganja (Cannabis sativaL.). W . Indian Med. J. , 12:156-160,
1963

359 . Szdra, S. : D i m e thy ltryptamin: Its metabolism in man; the relation of
its psychotic effect to the serotoni n metabolism. Experienta, Basel,
12:441-442, 1956
134 .
360. Szdra, S. : Hallucinogenic effects and metabolism of tryptamine deriva­
tives in man. Fed. Proc. , 20:885-888,1961

361. Tagore, R. : The Religion of Man. Unwin Books, London, 1961

362. Takahasi, Y. & Akabane, Y. : Brain hexokinase activity. Arch. Gen.
Psychiat. , 3:674, I960

363. Takashina, K. : Physiological studies of visual sy m p t o m s due to the •
effects of hallucinogenic agent L S D - 25 on the critical fusion frequen­
cy of flicker, the electric flicker threshold, and the intensity thresh­
old for light. Psychiat. Neurol. Jap. , 62:109-110, I960

^ 364. Takesada, M. , Kakemoto, Y. , Sano, I. & Kanekon, Z. : 3,4-dim.ethoxy-
phenylethylamine and other amines in the urine of schizophrenic
patients. Nature, 199:203-204, 1963

Tyler, D.B. : Psychological changes during experimental sleep depriva­
tion. Dis .Nerv, Syst. , 16:293-299, 1955

366. Uhr, L. & Miller, J.G. : Drugs and Behavior. Wiley, N e w York, i960

367. Unger, S.M.: Mescaline, LSD, Psilocybin, and personality change.
A review. Psychiatry, 26:111-125, 1963

368. Unger, S.M. : The current scientific status of psychedelic drug research.
Conference on Methods in Philosophy and the Sciences, N e w York,
M a y 3, 1964

369. Unger, S.M. : L S D and psychotherapy. A bibliography of the english-
language literature, I D . S o l o m o n (Ed.): L S D - T h e Consciousness-
Expanding Drug. Putnam, N e w York, 1964

370. Ungerleider, J. T. , Fischer, D.D.& Fuller, M . : The dangers of LSD.
t J. A m . Med. Ass. , 197:389-392, 1966

371. Walters, M . B . : Pholiota spectabilis, a hallucinogenic fungus. Mycologia,
57:837-838, 1965

* 372. Vane, J.R. : Brit. J .Pharmacol. , 14:87, 1959

373. Vangaard, T. : O m indikationer och kontraindikationer for LSD-behandling
Nord. Psyk. Tidsk. , 19:240-251, 1965

374. Wassdn, S.H. & Holmstedt, B. : The use of Paricd, an ethnological and
pharmacological review. Ethnos, 1:5-45, 1963

375. Wasson, V. P. & Wasson, R. G. : M u s h r o o m s , Russia and history. Pantheon
Books, N e w York, 1957

376. Wasson, R. G. : The hallucinogenic fungi of Mexico: A n inquiry into the
origins of the religious idea a m o n g primitive peoples. I G . M . Weil,
R.Metzner & T. Leary (Eds.): The Psychedelic Reader. University
Books, N e w York, 1965
135 .
377. 'Wasson, R. G. : Notes on the present status of Ololiuhqui and the other
hallucinogens of Mexico. I G . M . Weil, R. Metzner & T.Leary (Eds.):
The Psychedelic Reader. University Books, N e w York, 1965

378. Watts, A. : The Joyous C o s m o l o g y . Vintage Books, N e w York, 1962

379. Watts, A. : Oriental and occidental approaches to the nature of man. J. H u ­
manistic Psychol., 2:107-109, 1962

380. Weidmann, H. , Taeschler, M. & Konzctt, H. : Experienta, 14:378, 1958

381. Weidmann, H. & Carletti, A. : Studies on Psilocybin and related'compounds.
Helv. Physiol. Acta, 18:174-182, I960

382. Weil, G . M . , Metzner, R. & Leary, T. (Eds.): The Psychedelic Reader.
Selected from the Psychedelic Review. University Books, N e w York,
ft 1965

383. Weintraub, W. , Silverstein, A.B. & Klee, G.D. : The effects of L S D on the
associative processes. J. Nerv. Ment.. Dis. , 128:409-414, 1959

^ 384. Welsh, J.H.: Hydroxytryptamine: a neurohormone in the invertebrates.
Fed. Proc. , 13:162-163, 1954

385. Weltman, A.S., Sacler, A . M . , Steinglass, P. & Berstein, M . : Endocrine
effects of lysergic acid diethylamide on m a l e rats. Fed. Proc. , 22:165,
1963

386. Werre, P.E. : Electroencephalographic effects of L S D and s o m e psychiatric
implications. J. Neuropsychiat. , 5:516-524, 1964

387. Whitaker, L.H. : Lysergic acid diethylamide in psychotherapy. Part I:
Clinical aspects. Part II: Results. Med. J. Australia, 1:5-8, 36-41,
1964

388. Whitelock, O. & Furness, F.N. (Eds.): The pharmacology of psychotomime­
tic and psychotherapeutic drugs. Ann. N. Y.Acad. Sci. , 66:417-840,
(* 1956-57

389. Wikler, A. : The relation of psychiatry to pharmacology. Williams & Wilkins,
Baltimore, 1957, sid. 80, 83-84

f|390. Wilson, R.E. & Shagass, C. : Comparison of two drugs with psychotomimetic
effects (LSD and Ditran). J .Nerv. Ment. Dis. , 138:77- 86, 1964

391. Wilson, W . P . & Hughes, J.L. : Observations on the effects of JB-329
(Ditran) on the electroencephalogram of man. J. Neuropsychiat. ,
5:310-315, 1964

392. Vincent, D. & Sero, I.: Compt. Rend. Soc.Biol. , 136:612, 1942

393. Vogt, M . L. : Drugs interfering with central actions of 5-hydroxytryptamine.
I G. P. Lewis (Eds.): 5-Hydroxytryptamine. P e r g a m o n Press, London,
1958

394. Wolff, P. O. : Ciencia Invest. (Buenos Aires), 4:186, 1948

395. Wolley, D. W. & Shaw, E. : A biochemical and pharmacological suggestion
about certain mental disorders. Proc.N&tl. Acad. Sci. , 40:228-231, 1954

396. Wolley, D . W . : The Biochemical Bases of Psychoses. Wilev, N e w York
!962 ------------------------------ —
136 .
397. W o s t e n h o l m e , G . E . W . & Knight, J . ( E d s . ) : H as h i s h : Its c h e m i s t r y and
p h a r m a c o l o g y . Ciba foundation study group No. 21. C hu rc hi ll , London,
1955

3^8. Y a w g e r , N. A. : M a r i h u a n a , our new addiction. . A m . J . Med. Sei. , 195:351-
35 7 , 1938

399. Z a d o r , J . : Meskalinwirkung bei Störungen des opt isc he n s y s t e m s . Z.
g e s . N eu ro l. P s y c h i a t . , 1 27 :3 0, 1930

400. Z a e h n e r , R. C. : M y s t i c i s m , S a c r e d and P r o f a n e . Oxford Un iver. P r e s s ,
New Y o r k , l95 l

401. Zsi g m o nd , E . K . , F e l d e s , F . F . & F o l d e s , V . M . : The in v i t r o inhibitory
ef fe ct of LSD, its c o n g e n e r s and 5 - h y d r o x y t r y p t a m i n e on human
c h o l i n e s t e r a s e s . J . N e u r o c h e m . , 8 : 7 2 , 1961

4 02. Z si g m o nd , E . K . , F o l d e s , F . F . & F o l d e s , V . M . : The in v i t r o inhibitory
ef fe ct of psi locybin and r e l a t e d compounds. P s y c h o p h a r m a c o l o g i a ,
4 : 2 3 2 - 2 3 4 , 1963

I

t
B I L A G A 1. 137

T*Mc224> Piydwroitortkcm*pg*mé* (P fe iffe r A Iy3irphrB&# r e f 590)

CiASS C h e m ic a l n am e F o rm u la So u rce C om m en t

L Adrenergic CHr~~CH,
4 . In d o le -co n ta in in g d -N .N -D ie th y l Se m isy n th e tic F o r o th er
N
I. E rg o l d eriv ativ es iysergam id e, fro m e rg o t,
/ \ derivatives
d- lysergic a cid CO CMr-CM* Clavierps see T a b le
d ieth y lam id e j purpurea 22-3
L S D 25 (S w itz erla n d )

H
X T ry p ta ra in e CHj— CH—HN{Ht
7 d eriv a tiv es
g. Alkyltryput-
a-Methyl*
tryptamme G^J I
CH#
Synthetic Onset delayed
3*4 hr
m in es
CH*
S y n th e tic Ineffective
N.Nf-Dimcthyl ora iiy
try p tam m e

N ,N -D ie th y l- S y n th e tic M a r c potent
try p ta m m e
than d i­
m eth y l; with
fu rth er in»
c re a se in
g ro u p size on
N\ potency
declines,
6 - 0 H added
by body

& Alkyihydraay- Bufotenine
CHi T o a d assure- C ard iovascu ­
tryptam inesi
U uont. v»aou* lar toxicity is
-CH,-—Oir—H b o ta n ic a l so great that
CH* so u rc e *: h allu cin o­
Piptadenia gen ic effect
pertgrmia, in m an is
P. matnxarpa un certain
b (c o h o h a ,
n o p o ), Ama­
nita mapp&%
small amount
in A. m*tscarto

Psilocybin. O OH S o m e sp e c k s P o ten cy Ym
\ / o f P,docybt H.ooo that of
f
genu s o f LSD
/ v Ok m u sh ro o m *
/ (M e x ic o ) o r
«ymhatic

P lllo c iö
S a m e as D ep h osp h o
p silo cy b in rylated psilo­
c y b in . iso ­
m e ric with
bu fotenine
m

1
Table 22-1 (Continued)

Class C h e m ic a l name Formula S o u rce Comment

N .N -D ic th y l- CHf— CH> S y n th e tic May be
6~hydr«nty- m e ta b o lic
tfyptamkM? p ro d u ct o f
CHr—CH,i N.N-diethyl-
HO H tryptamiftt

■ 3. O th er alkaloids B ar mint Se v eral p lan ts The plant
X o Q fro m S o u th
A m e rica ,
sources may
also include ,
040 M1 * in clu d in g
Peganum
other hallu­
cinogenic
harmala an d subalances
Banisteria
caapi (so u rc e
o f c a a p i, a lso
ca lle d y ag e,
y a je ,a y a h u a $ -
a c a ) o r syn­
th e tic fro m
6 -m e th o x y *
try p tam in e

Y o h im b in e S e v eral plant
so u rc es
o x x in clu d in g
Corymmthe

CHtOQC-K , ) johimbe

OH

ib o g a in e CH»C r_ > Tabernmthe
tboga
i (A fr ic a )
X X X à

'< D ■
—CH»‘

B u lb o c a p n in c Corydalis Has been em­
tuberosa, ployed as an
oh D u tc h m a n ’s anti-tremor
CHiO !
b reech es agent; inhib­
y S r^ T its diamine
oxidase
i
CH*

4. A m in o ch ro m cs A d ren o ch ro m e ° OH 1 P o stu lated but V ery u n s ta b le ;
n ot proved to co n flic tin g
be form ed in re p o rts ab o u t
X x
vivo in m en tal effects
O
CHt illn ess
>■
HO OH
A d ren o lu tin

HO
X X / i
CM, '

329
Table 22-1 (Continued)

Class Chemical name Formula So u rce C o m m en t

B. Nondndole-contain- M esca h n c CH.O Lophophora A ctiv e ingre­
mg williumsii, d ien t o f
CH *0—^ ) — CHt— CH*—HHj d um plin g p ey ote,
c a c tu s , and peyotl*
o th e rs (S o u th ­ “ m escal
CH, O
w estern U .S . b u tto n s’*
an d M e x ic o );
sy n th etic

M eth y l- CH»G Sy n th etic P oten cy 2X
m esca lin e v>— \\ m escalin e
C H , 0 ~ V - C H X— CH— NH*

CH.O'' " ,

Amphetamine |S y n th etic
/ C H y -C h — NH,

CH, T h ese three
p ro b ab ly
M a h a m p h c ta - Sy n th etic p rod u ce
m ute
^ CM y-CH— NHCMt
p sy ch otic
CM,
, sym ptom s
by a different
C o c a in e COOCH* Erythroxyion m echan ism
coca an d fro m the
/ “A
f > -C O O -( N~~CH, o ilie r species oth er
\==/ \ Jy o f Ery­ ad renergic
throxyion ag en ts
(S o u th '
A m e rica )

II. Anticholinergic CH*OH
1. Alkaloids Atropine Atropa betla-
(dMiyoscy- donna (d ead ly
amine) n ig h tsh ad e)
an d o th e r
S o la n a c e a e
in clu d in g
Datura
stramonium
(Ju n so n w eed)

Scopolamine CK|OH Hyoscyamus
(/-hyoscine) niger (h e n ­
bane)* Scopoia
carniolicat and
o th e r
O S o la n a ce a e *
in clu d in g
Datura
stramonium

Z Synthetic 1-Ethyl* 3- OH Synthetic Ingredient of
piperidyl JfB-329*
cyclopentyi- w ^ l ] “ Dtiran.”
phenyiglyco- A . ^ Many similar
late compounds
L -J CaHi
have been
synthesized
330
ito

a ** n in tro du ctio n t o psy c h o tr o pic d ru g s a n d h allucinogen ic d ru g s m
Table 22-1 (Continued)

the next few days he pondered over his mental aberra­ again flooded in on him. He once again excused himself
tion and questioned whether it was natural or due to from work and pushed his bicycle all the way home.
some chemical with which he had been working. He The effect wore off late that night. The next day he was
finally decided that perhaps the new ergot derivative at work early, anxious to tell the pharmacologists about
might be the offender, so he calculated the smallest his unusual experience. He obtained an audience with
dose of an ergot alkaloid which had ever been found Drs. Rothlin, and Cerletti. Neither of the experienced
to be physiologically active in man. His calculation pharmacologists believed him, and they offered to dis­
was 250 mE or % mg. He weighed and ingested this dose, prove the finding by taking a dose equal to that which
and within an hour, the flight of ideas, depersonaliza­ he had taken, viz., J4 mg. They took the dose and soon7
tion, feelings of unreality, and uncontrolled euphoria found strange things happening. Dr. Cerletti arrived