You are on page 1of 2

Den andra sidan av myntet ska kronan ver 9:an igen?

Den svenska kronan har som s mycket annat p finansmarknaden kt berg-och-dalbana sedan finanskrisen 2008. Inledningsvis frsvagades den kraftigt i spren av frlamningen av den svenska exportsektorn efter Lehman och oro fr svenska bankfrluster i Baltikum. Riskerna i Sverige uppfattades d som betydligt strre n i resten av Europa vilket drabbade kronan negativt. De senaste rens djupa kris i eurozonen har dock vnt p kuttingen och i takt med att Sverige i nstan alla avseenden utvecklats bttre n EMU har ocks kronan sett allt mer attraktiv ut i jmfrelse med euron. Nr oron kring eurons verlevnad var som strst sgs pltsligt Sverige, precis som Schweiz, som ett skert stlle att placera i. Frgan r hur lnge marknaden kommer att lyssna till argumenten fr att kronan ska g starkare nr allt mer tyder p att den stora frndringen och det nya r att lget i eurozonen hller p att frbttras. Den akuta risken fr en eurokollaps r borta och tillvxtsiffrorna fr andra kvartalet verraskade positivt med robust tillvxt i Tyskland, Frankrike p rtt sida om nollstrecket och betydligt mindre nedgngar n vntat fr GIPSlnderna. Investerarnas behov av att fly frn eurozonen frra ret hller snabbt p att ersttas av en tro p att Europa kommer att bli det stora turn-around-caset. I en sdan milj kan det komma att blsa lite snlt kring kronan utan att vi i Sverige har problem.

MNDAG 19 AUGUSTI 2013

En viktig frga r naturligtvis hur mycket hemvndande safe-haven-flden kronan kommer att f brottas med framver. Tyvrr finns ingen tillfrlitlig statistik ver hur stora dessa inflden var under krisen och drmed r det ocks svrt att uppskatta hur stora de eventuella utfldena kan komma att bli. Fr att nd frska nrma sig frgan kan man studera det tydligaste exemplet p en safe-haven-valuta som vi har i Europa nmligen schweizerfrancen. Schweiz drabbades under eurokrisens vrsta dagar av s stora valutainflden att Schweiz Nationalbank (SNB) under hsten 2011 sg sig tvungen att stta en grns fr hur stark francen kunde tilltas f bli mot euron. Oron fr en nra frestende eurokollaps ledde till en dramatisk kning av efterfrgan p schweizerfranc och fr att hindra francen frn att strkas blev SNB tvungen att slja enorma mngder franc till marknaden i utbyte mot euro. Under mnaderna innan Mario Draghi hll sitt frlsande tal we will do whatever it takes to save the euro var infldena till Schweiz som allra strst och under tre mnader slde SNB ver 160 mdr franc (motsv. 1 125 mdr kronor) till en nervs marknad. Den turbulenta perioden sammanfaller ocks med en kraftig kronfrstrkning p nstan 100 re mot euron (frn 9,15 den 17 maj ned till 8,18 den 10 augusti). ven om denna rrelse inte stter ngon siffra p infldena till Sverige s r det en stark indikation p att ocks kronan drog till sig en hel del inflden.

Veckans Tanke

Nsta frga r om och nr dessa kapitalinflden ska vnda tillbaka igen. 2013 har s hr lngt prglats av avtagande risker i eurozonen vilket ocks som vntat lett till en viss frsvagning av schweizerfrancen. ven kronan har frsvagats sedan i vras och till viss del har den ocks samvarierat med francen ven om korrelationen inte varit perfekt. Att vi nnu inte sett ngon kraftigare CHF-frsvagning talar fr att processen med att ta hem kapitalet nnu inte r slutfrd och att den troligen kommer att fortg in p nsta r. Det kommer i s fall att gynna euron men vara negativt fr schweizerfrancen och ven fr kronan.

Sydeuropa gav upphov till frndringar av det ekonomiska landskapet som nstan genomgende fick kronan att framst som alltmer attraktiv relativt euron. ven om Sverige utifrn ett nivperspektiv fortfarande ser starkare ut i nstan alla avseenden s gr frndringarna p allt fler omrden t andra hllet. Visserligen kan Sverige fortfarande stoltsera med ett stort bytesbalansverskott men frndringen r till eurozonens frdel. EMU har gtt frn ett underskott i sin bytesbalans p drygt 1 procent av BNP i brjan av 2008 till ett verskott p 2,5 procent idag dr mycket av frbttringen kommer frn GIPS-lnderna. Sverige har under samma period sett sitt verskott minska frn 10,5 ned till 7,5 procent av BNP.

MEN SVERIGES STARKA BYTESBALANS D Trots en risk fr kronnegativa finansiella utflden finns ju andra valutainflden som talar fr att kronan borde fortstta strkas. Att Sverige har ett stort och stabilt bytesbalansverskott r nog det vanligaste argumentet fr varfr vi ska vnta oss en starkare krona. Mot det kan man anfra att vrt stora bytesbalansverskott inte r ngot nytt utan ngot vi haft under hela 2000talet utan att det d hade ngon mrkbar positiv effekt p kronan. Under de fem r som fregick finanskrisen handlade exempelvis kronan trots ett stort bytesbalansverskott p i snitt 9,20 mot euron. Mot den bakgrunden r det naturligtvis inte helt ltt att frklara varfr bytesbalansverskottet ska brja driva kronan starkare just nu. FOKUS P FRNDRING INTE NIV En grundsten i finansiell teori r att priset p en tillgng tenderar att ndras frst nr det kommer ny information till marknaden. I den meningen ligger fokus alltid mer p de frndringar som sker n p redan inprisade nivskillnader som existerat lnge. Medan ny information kan leda till att aktier, obligationer och rvaror gr upp eller ned samtidigt i hela vrlden s r valutarrelser alltid ett relativspel dr en frstrkning av en valuta obnhrligen resulterar i en motsvarande frsvagning av en annan. Det gr relativa frndringar mellan olika lnders tillvxtutsikter, rntespreadar eller fldesbilder till starka drivkrafter fr valutor. Den eskalerande krisen i

Goda statsfinanser har varit ett annat tungt argument till kronans frdel de senaste ren och Sverige har fortfarande mycket starkare statsfinanser n lnderna i eurozonen. Frndringsmssigt kommer dock vrt underskott ka i r och nsta r samtidigt som den tuffa budgetsaneringen som pgr i mnga EMU-lnder gr att eurozonen rr sig i riktning mot minskande underskott. Det handlar inte om att Sverige har problem utan om att eurozonens problemen minskar. VI NR 9:AN INNAN 8:AN De senaste ren av kris i Sydeuropa kastat en lng skugga ver euron bde realekonomiskt och frtroendemssigt. I relativ mening har det lnge gynnat kronan. ven om den senaste tidens positiva utveckling i eurozonen inte betyder att problemen r borta och utmaningarna r ver s har det ftt allt fler att brja tala om EMU som den region som har strst potential att verraska positivt. Mycket talar fr att de ekonomiska vindar som kommer att blsa framver innebr medvind fr euron men ocks en del motvind fr kronan som i relativ mening inte lngre framstr som ett lika sjlvklart val. ven om det fortfarande finns faktorer som pekar i riktning mot en fortsatt kronfrstrkning s talar mycket fr att EUR/SEK kommer att passera 9:an igen innan den ngon gng i framtiden kanske gr under 8:an. Johan Javeus +46 70 325 51 45