You are on page 1of 8

Kap 2.

Arbetskraftens produktivitet och komparativa frdelar Kapitlet beskriver den rikardianska modellen, den enklaste modell som visar hur skillnader mellan lnder ger upphov till handel och vinster av handel. Enligt den hr modellen r arbetskraften den enda produktionsfaktorn och lnder skiljer sig bara vad gller arbetskraftens produktivitet i olika branscher. Modellen tar allts inte hnsyn till skalekonomier, resursskillnader i handelshinder. In den rikardianska modellen s kommer lnder att exportera varor som deras arbetskraft producerar relativt effektivt och importera varor som de producerar relativt ineffektivt. Man kan ocks sga att ett lands produktionsmnster styrs av dess komparativa frdelar. Ett land har komparativa frdelar i att producera en vara om alternativkostnaden fr varan r lgre n i andra lnder. Alternativkostnaden anges i termer av hur mycket man mste ge upp av andra varor fr att erhlla en enhet av varan. Alternativkostnaden mellan tv varor kan ritas upp som en graf, produktionsmjlighetskurvan (PPF, production possibility frontier), dr lutning p grafen r alternativkostnaden (aLX/aLY, se figur). Att lnder tjnar p handel kan visas p tv stt. Ett stt att se p handel som en indirekt produktionsmetod. I stllet fr att sjlvt producera en vara s kan landet producera en annan vara och byta den mot den nskade varan. Den enkla modellen visar att nr en vara importeras s krver denna indirekta "produktion" alltid mindre arbete n direkt produktion. Ett annat stt r att visa att handel kar ett lands konsumtionsmjligheter (consumtion possibilities), vilket implierar vinster med handel (gains from trade). Istllet fr att konsumera dr man producerar lngs produktionsmjlighetskurvan (PPF) med alternativkostnaden som lutning, kan man konsumera enligt konsumtionsmjligheterna T med relativpriset som lutning (se figur).

Det kan ocks visas i handel mellan tv lnder. Lnderna har olika PPF men mter samma lutning p prislinjen baserat p vrldsmarknadspriset (se figur).

Frdelningen av vinsterna med handel beror p relativpriserna p varorna som lnderna producerar. Bda vinner p handeln (konsumtionsmjligheterna kar), men det ena landet vinner mer n det andra. Fr att bestmma relativpriserna mste man titta p vrldens relativa utbud och efterfrgan fr varorna i en allmn jmviktsanalys. Har bgge lnderna specialiserat sig p varsin vara hamnar relativpriset ngonstans mellan de bde lndernas alternativkostnader (se figur nedan, antag i hemlandet har en komparativ frdel i att producera vara X). Om priset ligger p ett lands alternativkostnad (som i autarki) s r landet indifferent mellan vilka varor det producerar. Det relativa priset visar i sin tur p en relativ lneniv (relative wage rate). Relativlnen beror allts direkt p produktiviteten.

Handel r villkorslst frdelaktigt. Det finns allts inga krav p att land ska vara "konkurrenskraftigt" eller att handeln ska vara "schysst". Vi kan peka p tre vanliga uppfattningar om handel r felaktiga: Ett land tjnar p handel ven om det har lgre produktivitet n sin handelspartner i alla branscher. Handel r frdelaktigt ven om utlndska branscher r konkurrenskraftiga enbart beroende p lga lner. Slutligen s r handel positivt ven om ett lands export innefattar mer arbetskraft n dess import. Om man utkar modellen med en faktor och tv varor till en vrld med mnga stapelvaror s frndras inte dessa slutsatser. Den enda skillnaden r att det blir ndvndigt att fokusera direkt p den relativa efterfrgan fr arbetskraft fr att bestmma lner, snarare n att titta p den relativa efterfrgan fr varorna. Dessutom kan en modell fr multipla stapelvaror anvnds fr att illustrera den viktiga pongen att transportkostnader kan ge upphov till situationer dr ickehandlade varor (nontraded) existerar. ven om vissa av den rikardianska modellens prognoser r klart orealistiska s har dess grundlggande prognos att lnder exporterar varor dr de har en relativt hg produktivitet bekrftats av ett antal studier. Kap 3. Specifika faktorer och inkomstfrdelning Internationell handel har ocks stark pverkan p frdelningen av intkter inom lnder, s det skapar ofta frlorare och inte bara vinnare. Inkomstfrdelningseffekterna uppstr av tv skl: 1. produktionsfaktorer kan inte flytta mellan branscher omedelbart och utan kostnader, och 2. frndringar i en ekonomis produktionsmix pverkar vilka faktorer som efterfrgas. En anvndbar modell fr att frst inkomsteffekterna av internationell handel r specifika-faktor-modellen, som mjliggr en tskillnad mellan allmngiltiga faktorer som kan flytta mellan sektorer och faktorer som r specifika till vissa anvndningsomrden. I den hr modellen kan skillnader i resurser f lnder att ha olika relativa utbudskurvor och drmed skapa internationell handel.

I modellen visas hur produktionsmjlighetskurvan (PPF, hgre vre kvadranten) baseras p tillgngen p arbetskraft, som vi antar r den rrliga faktorn. Precis som innan r lutningen/derivatan av PPF:n alternativkostnaden. Produktionsfunktionerna fr I (industrivaror) och J (jordbruksvaror) r avtagande p g a avtagande marginalprodukt, fr mnga kockar.

Arbetsgivare anstller s lnge som marginalkostnaden fr anstllning r lika med marginalintkten de producerar, s anstllda fr vrdet av det de producerar i ln: MPLI * PI = w. Eftersom arbetskraften r rrlig blir lnen w samma fr bgge sektorerna, s MPLI * PI = MPLJ * PJ, vilket leder till -PI/PJ = -MPLJ/MPLI. Vi producerar allts, som vanligt, dr relativpriset tangerar produktionsmjlighetskurvan. Grafen nedan visar hur lnen beror p antalet arbetare i respektive sektor, om priser och marginalproduktivitetskurvan hlls konstant. Om priserna eller marginalproduktiviten fr arbetskraften kar (t ex fr det tillkommer mer av en specifik faktor), s frskjuts nedanstende kurvor och en ny jmvikt skapas (se figur). Observera att en kning i t ex P inte helt kommer arbetskraften till del i kat w, eftersom MPL sjunker d L kar.

Om det kommer mer av den rrliga faktorn s kar istllet bredden p grafen, vilket leder till den hgra kurvan frskjuts. Lnen sjunker och antalet anstllda och drmed produktionsvolymen kar i bgge branscherna (se figur).

Prisfrndringar pverkar ocks produktionen eftersom prislinjen tangerar produktionsmjlighetskurvan p ett annat stlle (se figur). Drmed ndras ocks relativutbudet p vrldsmarknaden (vi producerar vid punkt 2 istllet fr 1 i figuren) och sledes relativpriset.

Relativutbudet ndras frst ocks om produktionsfunktionen och PPF:n i sig ndras. Om ett land till exempel har/fr hgre marginalproduktivitet p en vara (sg att tillgngen p den specifika faktorn fr varan kar), s kommer det landet att producera relativt mer av varan n det andra landet. Dess utbudskurva kommer att ligga till hgre om det andra landet vid varje givet pris. I den specifika-faktor-modellen s tjnar faktorer som r specifika fr exportsektorn i respektive land p handel (kar relativpriserna p industrivaror s tjnar kapitalgarna, eftersom deras intkter kar bde relativt priset p industrivaror och jordbruksvaror), medan faktorer som r specifika fr sektorer som konkurrerar med importer frlorar. Flyttbara (mobile) faktorer som kan arbeta i bgge sektorerna kan antingen frlora eller vinna. Handel skapar hursomhelst allmnna vinster i den begrnsade meningen att alla som tjnar p handel kan i princip kompensera de som frlorar och nd vara i ett bttre lge n de var innan (sen r det aldrig grs r ju en annan sak). De flesta ekonomer ser inte den internationella handelns effekter p inkomstfrdelningen som en bra anledning att begrnsa handeln. Nr det gller frdelningseffekterna skiljer sig inte internationell handel frn andra former av ekonomisk frndring, vilka normalt sett inte r reglerade. Dessutom skulle ekonomer fredra att hantera problemen med inkomstfrdelning (ex skyddsnt) direkt, snarare n att man pverkar handelsflden. Men trots allt s r inkomstfrdelningen en vldigt viktig aspekt av handelspolitik. Detta beror delvis p att de som kan frlora p handel ofta r en mer informerad, samlad och vlorganiserad grupp n de som tjnar p det. Kap 4. Resurser och handel: Heckscher-Ohlin-modellen Fr att frst resursernas roll i handel s finns en modell i vilken tv varor produceras med hjlp av tv produktionsfaktorer. Varorna skiljer sig t i sin faktorintensitet (factor intensity), det vill sga, vid varje given ln/rntaratio (w/r) s kommer produktionen av en av varorna att anvnda en hgre andel land/arbetskraft n produktionen av den andra. Olika kombinationer av tv bde faktorerna kan generera en enhet av respektive vara (se figur). Bilar sgs t ex vara kapitalintensiva och textiler arbetsintensiva.

Till skillnad frn i den rikardianska modellen s r antalet enheter som behvs av respektive faktor, a, inte konstant, utan beror p vilken kombination av faktorer man vljer beroende p deras relativa kostnad. Ju hgre relativpriset r p arbete (w/r) desto mer kapitalintensiv teknik vljs (K/L). Vid varje givet relativpriset kommer dock bilproducenterna (B) att anvnda relativt mer kapital n textilproducenterna (T), eftersom bilproduktionen i sig r mer kapitalintensiv. Sambandet mellan relativa faktorpriser och faktorintensiteter kan se ut s hr (se figur). S lnge som ett land producerar bgge varorna s finns det ocks en ett-till-ett-relation mellan relativpriset p varorna och relativpriset p produktionsfaktorerna. Under perfekt konkurrens r priset p en vara den sammanlagda summan av kostnaden av de tv produktionsfaktorerna (aLw + aKr). kar lnen relativt rntan pverkar det framfrallt textilindustrin

eftersom den r mer arbetsintensiv, s PT/PB stiger (se figur).

Man stter lmpligen ihop diagrammen till en nnu mer spektakulr graf dr man kan se kopplingen mellan relativpriser, via relativa faktorpriser till faktorintensiteter.

Rent allmnt kar den relativa avkastningen (hr: w/r) p den faktor (arbetskraft) som anvnds intensivt i produktionen av en vara (T) om dess relativpris kar (PT/PB). Den relativa mngden kapital som anvnds kar i bgge branscherna eftersom arbete blir dyrare, s marginalprodukten av arbete kar eftersom varje arbetare fr mer kapital att jobba med, vilket driver upp w eftersom w=P*MPL. Marginalprodukten av kapital sjunker om det blir frre arbetare med kapitalenhet. Enligt Stolper-Samuelson-effekten r det hr tydligt: realavkastningen p den faktorn som anvnds intensivt kar (hr: w/PT och w/PB), medan den reella avkastningen p andra faktorn minskar (r/PT och r/PB). En kning av relativpriset p den arbetskraftsintensiva varan frskjuter allts starkt inkomstfrdelningen mot arbetskraft: arbetskraftens realln i termer av bgge varorna stiger, medan landgarnas inkomster i termer av bgge varorna sjunker. En kning i utbudet av ngon av produktionsfaktor kar produktionsmjligheterna (production possibilities), men med en dragning t ena hllet (biased): vid ofrndrade relativa varupriser s stiger produktionsvolym av den vara som r faktorintensiv (ex textiler och arbetskraft), medan produktionen av den andra varan faktiskt sjunker (se figur). Detta kallas Rubczynski-effekten. Inflde av kapital, arbete eller annan faktor kan allts leda till frndrad produktionsstruktur snarare n lgre avkastning p faktorerna p g a lgre marginalprodukt. Ett land som har ett stort utbud av en resurs relativt till sitt utbud av andra resurser har ett verfld i den resursen (abundant). Lnder tenderar att producera relativt sett mer av varor som intensivt anvnder de resurser det har i ett verfld. Resultat r det grundlggande Heckscher-Ohlin-teoremet om handel: Lnder tenderar att exportera varor som r intensivt beroende av faktorer som de har i verfld. Nr tv lnder handlar s r det allts resurstillgngen som skiljer dem t. Ett land med relativt stor arbetskraft kommer att ha ett strre relativt utbud av arbetsintensiva varor som textiler. Eftersom frndringar i relativpriset p varor har stark effekt p resursernas relativa inkomster, och eftersom handel pverkar relativpriser, s har internationell handel stor pverkan p inkomstfrdelningen mellan resurserna. garna av de faktorer i ett land som finns i verfld tjnar p handel, medan garna av knappa (scarce) resurser frlorar. Det beror p att efterfrgan p resursen som finns i verfld kar nr man ppnar fr handel. I en ideal modell skulle internationell handel leda till relativ och absolut faktorprisutjmning (factor price equalization) p exempelvis arbetskraft och kapital mellan lnder, eftersom handel leder till utjmning av varupriser och faktorpriser beror p varupriserna, samt att handel kan ses som en slags faktormobilitet. I verkligheten sker inte detta eftersom det finns stora skillnader i resurser, handelsbarrirer och internationella skillnader i teknologi. Empiriska bevis av Heckscher-Ohlin-modellen ger ett blandat intryck. Leontief-paradoxen exempelvis handlar om att USA i efterkrigsperioden inte exporterade kapitalintensiva varor trots sin stora tillgng p kapital. De flesta forskare tror drfr inte att skillnader enbart i resurser kan frklara mnstren i vrldshandeln eller vrldens faktorpriser. Det verkar vara ndvndigt att ocks se till kraftiga skillnader i teknologi mellan lnder. Inte desto mindre r Heckscher-Ohlinmodellen extremt anvndbar, framfrallt fr att analysera handelns effekter p inkomstfrdelningen. Kap 5. Standardmodellen fr handel (the standard trade model) Standardmodellen fr handel hrleder vrldens relativa utbud frn produktionsmjligheterna och vrldens relativa efterfrgekurva frn preferenserna. Vid handel kan man konsumera lngs en indifferenskurva som tangerar prislinjen, istllet fr att indifferenskurvan mste tangera PPF:n (se figur). Skillnaden mellan produktion och konsumtion blir import och export. Vrdet av produktionen mste vara lika med vrdet p konsumtionen: PIQI +PJQJ = PICI +PJCJ. Priset av exporter relativt importer, ett lands terms-of-trade, bestms genom mtet mellan vrldens relativa utbuds- och efterfrge-kurvor. Allt annat konstant s kommer en kning i ett lands terms-of-trade att ka dess vlfrd, och vice versa. Detta beror p att en kning av terms-of-trade innebr att relativprisets lutning kar, s landet nr en ny och hgre indifferenskurva. Om terms-of-trade sjunker och relativprislinjen blir mindre brant s nr vi inte lngre samma nyttoniv i konsumtionen och vlfrden sjunker. Ekonomisk tillvxt innebr en frskjutning utt (outward shift) i ett lands produktionsmjlighetskurva (production possibility frontier). En sdan tillvxt r normalt biased beroende p att tekniska framsteg i koncentrerade till en sektor

(Ricardo) eller genom att en tillgngen p viss faktor som anvnts intensiv i en sektor har kat (H&O). Resultatet blir att PPF:n frskjuts mer i riktning mot en vara n mot de andra. En direkt effekt av biased tillvxt r att vrldens relativa utbud kar fr den vara som tillvxten riktar sig mot. Denna frskjutning i vrldens relativa utbud pverkar vrldens relativa pris, vilket leder i sin tur till en frndring i det vxande landets terms-of-trade, som kan g i bgge riktningarna (se figur).

Om det vxande landets terms-of-trade frbttras s strker frbttringen den initiala tillvxten p hemmamarknaden p bekostnad av resten av vrlden. Om det vxande landets terms-of-trade frsmras s motverkar det delar av det positiva med tillvxten fr landet ifrga, men omvrlden tjnar p det. Riktningen p terms-of-trade-effekten beror p typen av tillvxt. Tillvxt som r export-biased (tillvxt som frbttrar en ekonomis mjlighet att producera varor som den redan exporterade mer n vad det frbttrar mjligheten att producera varor som konkurrerar med importer) frsmrar terms-of-trade. andra sidan frbttras terms-of-trade av en importbiased tillvxt som oproportionerligt kar frmgan att producera varor som konkurrerar med importer. Import-biased tillvxt i utlandet kan tnkas skada, sg, Sverige, eftersom det konkurrerar med svenska exportprodukter och drmed bidrar till lgre pris p vra exportvaror. Frndringar i preferenser, teknologifrndringar eller internationella transfereringar av inkomster (till exempel krigsskadestnd och u-hjlp) kan pverka ett lands terms-of-trade genom att frskjuta vrldens relativa efterfrgekurva. Om landet som mottar de kade inkomster lgger en hgre andel av dem p sina exportvaror n vad givaren skulle ha gjort s blir effekten att vrldens relativa efterfrga kar fr varan i frga och drmed frbttras landets terms-of-trade. Denna frbttring kompletterar den ursprungliga transfereringen som en extra bonus. Om mottagaren andra sidan har en mindre bengenhet av satsa p sina exportvaror n vad givaren skulle ha gjort s sjunker dess terms-of-trade, vilket delvis motverkar transfereringens effekt. I praktiken lgger de flesta lnder en mycket hgre del av sina inkomster p nationellt producerade varor n vad andra lnder gr. Detta beror inte ndvndigtvis p skillnader i preferenserna utan snarare p naturliga och artificiella handelshinder, som gr att mnga varor inte handlas (nontraded). Om varor som inte handlas konkurrerar med export om resurser s kom en verfring normalt sett att strka mottagarens terms-of-trade, ngot som verkar empiriskt belagt. Importtullar (import tariffs) och exportsubventioner (export subsidies) pverkar bde den relativa utbudet och efterfrgan. En tull hjer det relativa utbudet av ett lands importvara medan den snker den relativa efterfrgan. En tariff frbttrar otvetydigt ett lands terms-of-trade p resten av vrldens bekostnad. En exportsubvention har motsatt effekt, den kar det relativa utbudet och minskar den relativa efterfrgan p ett lands exportvara, och frsmrar sledes ett lands termsof-trade. Terms-of-trade-effekten vid exportsubventioner slr mot det subventionerande landet och frbttrar fr resten av vrlden, i motsats till en tull som gr precis tvrtom. Detta pekar p att exportsubventioner inte r vettigt frn ett nationellt perspektiv och att utlndska exportsubventioner borde vlkomnas snarare n motarbetas. Men bde tullar och subventioner har dock stor pverkan p inkomstfrdelningen inom lnder, och dessa effekter pverkar ofta handelspolitiken mer n vad omtanke om terms-of-trade gr. Kap 6. Skalekonomi, imperfekt konkurrens och internationell handel Handel behver inte vara ett resultat av komparativa frdelar. Istllet kan det bero p kande avkastning (increasing returns) eller skalekonomi (economies of scale), det vill sga en tendens att kostnaden per enhet sjunker i takt med att volymerna kar. Skalekonomi ger lnder ett incitament att specialisera sig och handla ven nr lnderna inte skiljer sig t vad gller resurser eller teknologi. Skalekonomi kan vara intern (bero p ett fretags storlek) eller extern (bero p branschens storlek). Skalekonomi omjliggr normalt sett perfekt konkurrens, s sdan handel mste analysera med hjlp av modeller fr imperfekt konkurrens, t ex modeller fr monopolitisk konkurrens samt dumpning (dumping). En tredje modell som handlar om extern skalekonomi kan anvndas vid perfekt konkurrens. Vid monopolistisk konkurrens s innehller en bransch ett stort antal fretag som producerar differentierade produkter. Dessa fretag beter sig som individuella monopolister, men nya fretag kan tillkomma (och frsvinna) tills vinsterna trycks ner till noll. Jmvikt beror p marknadens storlek: en stor marknad mjliggr ett strre antal fretag, som var och ett producerar i strre skala och sledes med lgre genomsnittskostnad (AC): AC = C/Q = F/Q + c. Om Q = S/n s blir AC = nF/S + c (CC-kurvan) d n=antal fretag i branschen, F=fasta kostnader, S=marknadsstorlek och c=marginalkostnad.

Internationell handel mjliggr skapandet av en integrerad marknad som ett strre n ngot enskilt lands marknad, vilket gr det mjligt att bde erbjuda kunder ett strre utbud av produkter och lgre priser. Fretagens utbudskurva, PPkurvan, ser ut s hr: P = c + 1/(bn), nr b r en godtycklig konstant. Utbudet beror allts inte direkt p marknadens storlek, men dremot p antalet aktrer p marknaden. Dr CC och PP mts finns ett jmviktspris. kar marknadens storlek s frskjuts CC till hger och priset sjunker (se figur).

I modellen fr monopolistisk konkurrens delas handel in i tv typer. Handel med differentierade produkter som gr i bda riktningarna inom en bransch kallas inombranschhandel (intraindustry), medan handel som byter produkter frn en bransch med produkter frn en annan bransch kallas mellanbranschhandel (interindustry). Inombranschhandel beror p skalekonomi, mellanbranschhandel p komparativa frdelar. Inombranschhandel ger inte samma stora effekter p inkomstfrdelningen som mellanbranschhandel. Mnstren av inombranschhandel r svra att frutsga, medan mellanindustrilnder beror p skillnader mellan lnder. Dumpning sker nr ett monopolistiskt fretag tar ett lgre pris p exporter n vad de tar i sitt hemland. Det r en vinstmaximerande strategi nr 1. fretaget har marknadsmakt och kan stta priser och inte bara ta dem fr givna, 2. fretaget kan effektivt segmentera marknaden, det vill sga frhindra att kunder i hemlandet kper varor som riktar sig till exportmarknader och 3. (exportmarknaden r mer prisknslig n frsljning p hemmamarknaden) Lt oss anta att fretag mter en nedtsluttande efterfrgekurva p hemmamarknaden (kanske monopol) och en horisontal kurva p exportmarknaden. Vinsten kan skrivas som = PDOM(QDOM)QDOM + PFORQFOR C(QMONOPOLY) om QFOR=QMONOPOLY-QDOM. Fr att maximera intkten p bgge marknaden stter fretaget MRDOM = MRFOR = MC. Frst sljer de QDOM prylar p hemmamarknaden dr MRDOM >= MRFOR. Nr MRDOM blir lika med MRFOR s brjar det slja utomlands tills totalt QMONOPOLY produkter slts och MC ntt upp i MRFOR.

msesidig dumpning (reciprocal dumping) sker nr tv monopolitistiska fretag dumpar priser i varandras hemmamarknader: detta kan vara en anledning till internationell handel. Externekonomi r skalekonomi som sker p branschniv istllet fr inom ett fretag. Ett enskilt fretag kan t ex dra nytta av specialiserade leverantrer, en vlfungerande arbetsmarknad i en region eller kunskapsverfring (knowledge spillovers). De innebr att historien och tillflligheter fr viktig betydelse fr att avgra mnstren inom internationell handel. Vid extern skalekonomi kan ett land som startat med en stor b ransch behlla den frdelen, ven om ett annat land skulle ha kunnat producera samma varor billigare om det ndde samma stora volymer (se figur).

Vid extern skalekonomi kan man tnka sig att lnder frlorar p handel. Kap 7. Internationella faktorrrelser Internationella faktorrrelser r ett substitut fr handel enligt H&O, s det r inte frvnande att internationell arbetskraftsmigration har samma orsaker och ger samma effekter som internationell handel som baserar sig p skillnader i resurser. Arbetskraft flyttar frn lnder dr det finns i verfld till lnder dr tillgngen r knapp. Dessa rrelser kar totalt produktionen i vrlden, men det medfr ocks stora inkomstfrdelningseffekter, s vissa grupper frlorar p det. Vi kan anvnda liknande resonemang som i kapitel 3 om specifika-faktorer-modellen dr tittade p hur arbetskraften rrde sig mellan olika branscher. Nedanstende graf visar hur produktionen i hemlandet kar med A+B om vi rr oss mot jmvikten genom att folk immigrerar, medan produktionen i utlandet bara sjunker med B. Vrldsproduktionen stiger allts med A.

Internationellt ut- och inlnande kan ses som en slags internationell handel som innefattar ett utbyte av nutida konsumtion mot framtida konsumtion snarare n en vara mot en annan. Relativpriset fr den hr intertemporala handeln (nuvarande konsumtion/framtida konsumtion) r 1 plus realrntan. I autarki r rntan rH resp rU, medan med handel blir det r i bgge lnderna. Hemland har en bias mot nuvarande konsumtion och kommer att exportera det och importera framtida konsumtion, och vice versa.

Multinationella fretag, som frresten ofta mjliggr internationell ut- och inlning, existerar framfrallt som ett stt att ha

kontroll ver aktiviteter som ger rum i tv eller flera lnder. Teorin bakom multinationella fretag r inte s vl utvecklas som andra delar av internationell ekonomi. Ett grundlggande ramverk finns, dr tv viktiga element bakom multinationella fretags existens betonas: a lokaliseringsmotiv som styr fretagets aktiviteter till att befinna sig i ett annat land och ett internaliseringsmotiv som gr att dessa aktiviteter genomfrs inom samma fretag. Lokaliseringsmotiven hos multisar r desamma som de som terfinns bakom alla internationell handel. Internaliseringsmotiven r mindre vl genomlysta, men aktuell toeri pekar p tv grundlggande faktorer: behovet av ett stt att verfra teknologi samt de frdelar som finns i vissa fall med vertikal integration (t ex undvika opportunism). Kap 8. Handelspolitiska verktyg I kontrast till vr tidigare analys, som betonade vikten att en allmn jmviktsanalys, nr det gller att analysera handelspolitik rcker det oftast med en partiell jmviktsanalys. Nya viktiga begrepp r importefterfrgekurva (MD, iMport demand curve) som skrivs MD = D(P) - S(P) och exportutbudskurva (XS, eXport supply curve) som skrivs XS = S(P) D(P). Importefterfrgan finns bara fr priser under jmvikten och exportutbud finns bara fr priser ver jmvikten (se figur). Vrldsjmvikten r dr hemlandets MD och utlandets XS mts, dr r vrldens efterfrgan lika med vrldens utbud, MD = XS* vilket ger D(PW) + D*(PW) = S(PW) + S*(PW)

En tull driver in en kil mellan utlndska och nationella priser, vilket hjer priset i hemlandet, men med mindre n tullens vrde eftersom utlandets pris ocks faller, d utbudet kar dr (se figur). MD minskar efter eftersom inhemska producenter producerar mer och inhemska konsumenter konsumerar mindre till det hgra priset, och XS minskar eftersom utlndska producenter producerar mindre och utlndska konsumenter kper mer till det hgre priset i utlandet. Stter vi XS (P*T)= MD (P*T +t) kan vi lsa ut P*T och rkna ut QT som MD(P*T+t) eller XS (P*T).

Ett viktigt och relevant specialfall, dock, handlar om ett litet land som inte kan pverka utlndska priser. I sdana fall reflekteras tullens hela vrde i det inhemska priset. Intkter och kostnader med en tull eller andra handelspolitiska tgrder kan mtas med hjlp av begreppen konsumentverskott (consumer surplus) och producentverskott (producer surplus). Med hjlp av dessa koncept kan vi visa att de inhemska producenterna tjnar p en tull, eftersom en tull hjer priset de fr, medan de inhemska konsumenterna frlorar av samma skl. Staten tjnar ocks p intkterna frn tullen (se figur).

Om vi lgger ihop en tulls intkter och kostnader s ser vi att nettoeffekten p landets vlfrd kan delas upp i tv delar. Det finns en effektivitetsfrlust (efficiency loss), som beror p strningar (distortion) av de incitament som inhemska producenter och konsumenter mter. andra sidan finns det en terms-of-trade-vinst, som baserar sig p en tulls mjlighet att driva ner utlndska exportpriser. I fallet med ett litet land som inte kan pverka de utlndska exportpriserna s r den andra effekten noll, s frlusten med en tull r otvetydigt. Motsvarande gller importkvoter. Analysen av en tull kan ltt anpassas till andra handelspolitiska tgrder, t ex exportsubventioner (se figur till v.), importkvoter (import quotas, se figur till h.), och frivilliga exportbegrnsningar (voluntary export restraints). En exportsubvention skapar effektivitetsfrluster som en tull men frstrker frlusterna genom att frsmra terms-of-trade, plus att statens kostnader blir hga.

Importkvoter och frivilliga exportbegrnsningar skiljer sig frn tullar i och med att staten inte fr ngra intkter av dem, dessa gr istllet som rntor (extravinster) till mottagarna av en importlicens nr det gller kvoter och till utlnningar nr det gller frivilliga exportbegrnsningar. Kap 9. Handelspolitikens politiska ekonomi Trots att f lnder praktiserar helt fri handel s fortstter de flesta ekonomer att beskriva frihandel som en trvrd policy, baserat p tre argument. Till att brja med finns ett formellt argument fr effektivitetsvinster med frihandel som helt enkelt r kostnadsintktsanalysen lst baklnges. Dessutom tror mnga ekonomer att frihandel skapar andra vinster bortsett frn de som ryms inom den formella analysen, till exempel kan handelshinder leda till att mnga fretag gr in i branscher dr frre fretag hade producerat effektivare med skalekonomi. Slutligen, eftersom det r svrt att verstta komplex ekonomisk analys till praktisk politik s tycker ven de som inte ser frihandel som den bsta mjliga politiken att det r en bra tumregel. Det finns intellektuellt hederliga argument () fr att avvika frn frihandel. Ett argument som r obestridligen giltig i princip r att lnder kan frbttra sin terms-of-trade genom optimala tullar och exportskatter. Argumentet r dock inte s

viktigt i praktiken. Sm lnder kan inte pverka import- eller exportpriser srskilt mycket, s de kan inte anvnda tullar eller andra politiska verktyg fr att ka sin terms-of-trade. Stora lnder, andra sidan, kan pverka sin terms-of-trade (den optimala tullen fr USA sgs vara ~5 %), men genom att instifta tullar lper de risken att stra handelsavtal och provocera fram hmnd. Det andra argumentet fr att avvika frn frihandel baseras p inhemska marknadsmisslyckanden (domestic market failures). Om ngon inhemsk marknad, som t ex arbets- eller kapitalmarknaden, inte fungerar som den ska, kan det ibland hjlp att avvika frn frihandel om man vill reducera konsekvenserna av marknadens problem. Detta r en variant av nst-bst-teorin (the theory of second best) som sger att om en marknad inte lyckas fungera som den ska s r det inte lngre optimalt fr staten att avst frn ingrepp i andra marknader. En tull kan ka vlfrden om det finns en samhllelig marginalnytta (marginal social benefit) i den (inhemska) produktionen av en vara som inte rknas med i producentverskottet. Trots att marknadsmisslyckanden frmodligen r vanliga s br argumentet om inhemska marknadsmisslyckanden inte tillmpas fr flitigt. Fr det frsta r det ett argument fr inhemska politiska tgrder snarare n handelspolitiska tgrder; tullar r alltid ett smre, nst bst, stt att hantera inhemska marknadsmisslyckanden; det r alltid bttre att behandla problemet vid roten. Det kan ocks finnas samhlleliga marginalkostnader, inte bara marginalnyttor. Dessutom r marknadsmisslyckanden svra att analysera tillrckligt bra fr att man ska vara sker p vilken politiska tgrd som ska rekommenderas. I praktiken s domineras handelspolitiken om vervganden om inkomstfrdelning. Det finns ingen enskild vg att modellera handelspolitik p, men flera praktiska ider har freslagits. Statsvetare argumenterar ofta fr att politik skapas av konkurrens mellan olika politiska partier om att f s mnga vljare som mjligt. I det enklaste fallet s leder detta till att man fr en politik som gynnar den genomsnittlige vljaren (median voter). ven om det r ett praktiskt stt att se p mnga frgor, s verkar den hr approachen ge orealistiska prognoser fr handelspolitik som ofta favoriserar sm, koncentrerade gruppers intressen framfr allmnheten. Ekonomer och statsvetare frklarar ofta detta genom att peka p problemen med kollektivt handlande (collective action). Eftersom individer ofta har sm incitament att agera politiskt baserat p sin grupptillhrighet (MRSAMHLLE > MCINVIDID, men MRINDIVID < MCINDIVID) s kommer de grupper som r vlorganiserade normalt sett sm grupper som har mycket att frlora att lyckas f igenom en politik som tjnar deras intressen p bekostnad av majoriteten. Om handelspolitik skapades enbart p inhemsk basis skulle en rrelse mot friare handel vara svr att stadkomma. Men i-lnder har faktiskt genomfra stora minskningar i sina tullniver genom en process av internationella frhandlingar (internationella negatiation), vilket hjlper till att minska tullar av tv anledningar: det skapar fler grupper som r intresserade av friare handel genom att exportrer frn en morot, och det gr det mjliggr fr stater att undvika msesidigt negativa handelskrig (trade wars) som okoordinerad internationell handelspolitik skulle kunde medfra. ven om en del framsteg gjordes under 1930-talet mot handelsliberalisering via bilaterala avtal, s har internationell koordinering sedan andra vrldskriget framfrallt skett genom multilaterala avtal via GATT, General Agreement on Tariffs and Trade. GATT, den centrala institutionen r det internationella handelssystemet, r bde en byrkrati och en uppsttning uppfrandekoder. Det senaste vrldsomspnnande GATT-frhandlingarn resulterade ocks i att en ny organisation, Vrldshandelsorganisationen (WTO, World Trade Organization), skapades fr att vervaka och driva igenom avtalen. GATT frbjuder i princip nya exportsubventioner (med undantag fr jordbruk), unilaterala importkvoter (om man inte hvdar att de r ndvndiga) och tullar. Utver de allmnna reduceringar i tullar som har skett genom multilaterala frhandlingar har ocks vissa grupper av lnder frhandlat fram preferential trading agreements, under vilka de snker tullar gentemot varandra men inte mot resten av vrlden. Tv sdana avtalstyper stds under GATT: tullunioner (customs union) dr medlemmarna i avtalet stter upp gemensamma externa tullar (administrativt mycket smidigare) och frihandelsomrden (free trade areas), dr medlemmarna inte tar ut tullar p varandras produkter, men fortfarande stter tullar mot omvrlden oberoende av varandra (politiskt mycket enklare). Bgge typerna av avtal har tvetydiga effekter p ett lands vlfrd. Om ett sdant avtal leder till att inrikes produktion till hga kostnader erstts av import frn andra medlemmar skapade av handel, trade creation s tjnar landet p det. Men om lgkostnadsimporter frn lnder utanfr zonen erstts med import av dyrare varor frn ett medlemsland avledande av handel, trade diversion s frlorar landet. Kap 10. Handelspolitik i u-lnder Handelspolitik i mindre utvecklade lnder kan analyseras genom samma verktygslda som anvnds fr att diskutera mer avancerade lnder. De specifika frgor som rr u-lnder (developing countries) r dock annorlunda. Framfrallt har handelspolitik i u-lnder ofta tv ml: att stdja industrialisering och hantera den ojmna utvecklingen av den inhemska ekonomin. Statlig politik fr att stdja industrialisering har ofta frsvarats med infant industry argument, nmligen att nya branscher behver en tillfllig period av skydd frn konkurrens frn etablerade aktrer i andra lnder. Argumentet r giltig bara om

det kan presenteras som ett argument fr intervention p grund av ett marknadsmisslyckande. Tv vanliga rttfrdiganden r existensen av imperfekta kapitalmarknader och positiva externaliteter (problemet med appropriability av kunskap som genereras av de frsta firmorna i sina respektive branscher). Med infant industry-argumentet som rttfrdigande har mnga mindre utvecklade lnder frt en politik med importsubstituerande industrialisering (import-substituting industrialization) dr inhemska branscher har skapats under skydd av tullar eller kvoter. ven om denna politik har lyckats med att stdja tillverkningen, har den p det stora hela inte levererat den tillvxt och kning i levnadsstandarder som frespddes. Mnga ekonomer r nu vldigt kritiska mot resultatet av importsubstitution och menar att det lett till ineffektiv produktion till hg kostnad som inte automatiskt blivit konkurrenskraftig. De flesta u-lnder karaktriseras av ekonomisk dualism: en kapitalintensiv industrisektor med hga lner som exister ar jmte en traditionell sektor med lga lner. Dubbelekonomier (dual economies) har ofta ett stort problem med arbetslshet i stderna. Skillnaden i lner mellan den moderna sektorn och de traditionella sektorerna har ibland anvnds som ett argument fr tullskydd fr industrisektorn. Detta kallas lneskillnadsargumentet (wage differentials case). De flesta ekonomer verkar inte ge s mycket fr det hr argumentet lngre, dock. Analyser p senare tid pekar p skydd ger mer migration frn land till stad, vilket frvrrar problemet med arbetslshet i stderna och kan gra symptomen p dualism vrre. Synsttet att ekonomisk utveckling mste ske genom importsubstitution och pessimismen om den ekonomiska utvecklingen som spred sig nr importsubstitutionerande industrialisering sg ut att brja misslyckas har ftt p plsen av den snabba ekonomiska tillvxten i flera asiatiska ekonomier. Dessa hgpresterande asiatiska ekonomier (HPAEs, high performance Asian economies) har industrialiserats genom export av fabrikstillverkade (manufactured) varor snarare n via importsubstitution. De har karaktriserats bde av en hg andel handel i frhllande till nationella inkomst och av extremt hg tillvxttakter. Orsakerna till deras framgng r vldigt omdiskuterade. Vissa menar att dessa lnder har lgre niver av skydd n andra u-lnder, ven om de inte utver frihandel. Andra menar att den interventionsinriktade industriella politiken (industrial policies) som vissa av dem frt varit viktig. Forskning p senare tid pekar dock p att inhemska faktorer som en hg niv av sparande och snabba frbttringar i utbildning varit viktiga orsaker till framgngen. Kap 11. Strategisk handelspolitik i avancerade lnder Strategisk handelspolitik (strategic trade policies) frsker frbttra den ekonomiska utvecklingen genom att stdja viss export eller hindra viss import. Vissa framgngsrika ekonomier, som Japan och Sydkorea, har frt sdan politik till stor del. De fresprkar strategisk handelspolitik baserar ofta sina argument fr intervention p tanken att nationalstater deltar i en konkurrensutsatt, vinna-eller-frlora-kamp p vrldsmarknaderna i vilken vinster r fasta, framfrallt trvrda branscher. Populra kriterier som tydligen gr en bransch extra intressant r hgt mervrde frn varje enhet arbetskraft (high value added per worker), hga lner och anvndande av hgteknologi. Men det visar sig att hgt mervrde r ett ekonomiskt tvivelaktigt kriterium. Oro ver att frlora jobb med hga lner, ofta kopplade till rdsla fr avindustrialisering, har ocks bevisats av ekonomiska forskare vara ganska osaklig. Hgteknologibranscher kanske i strre utstrckning n andra branscher tenderar att generera teknologiska bieffekter (technological spillovers), men det r helt enkelt ett specialfall av argumentet fr statligt ingripande baserat p marknadsmisslyckande som vi tittat p i tidigare kapitel. Det finns tv sofistikerade argument fr strategisk handelspolitik som har ftt en hel del uppmrksamhet frn internationella ekonomer. Ett r argumentet att staten ska stda branscher som ger teknologiska externaliteter. Det andra r Brander-Spencer-analysen, som visar hur viss statlig politik kan i princip hjlpa inhemska fretag ka sina vinster p sina utlndska konkurrenters bekostnad. Detta kan exemplifieras med ett 2x2-spel dr subventioner kan skapa en dominant strategi fr en av (eller bgge) spelarna. Dessa argument r teoretiskt vertygande, men mnga ekonomier oroar sig fr att de r fr subtila och att de krver fr mycket information fr att vara praktiskt tillmpbara. Strategisk handelspolitik i praktiken r mycket mer varierad och ger mer oskra effekter n vad populrvetenskapliga beskrivningar vill gra gllande. Japans politik har frskjutits frn en stor statlig styrning av ekonomin p 50- och 60talen till ett mycket lttare statligt handlag idag. Andra lnder har haft mindre konsistenta strategier, ven USA har i praktiken haft en vida sttt strategisk jordbrukspolitik, och vissa utlnningar pstr att USA:s frsvarsbudget agerar som strategisk handelspolitik fr de hgteknologiska branscherna. Att uppskatta effekterna av denna politik r inte ltt, det r inte tillrckligt att titta p marknadsandelar eller branschens tillvxt. Istllet mste fr man gra en intktskostnadsanalys. En underskning av ngra vlknda exempel p strategisk handelspolitik r inte vidare uppmuntrande nr det gller staternas frmga att trffa rtt med sina insatser.