Universitetet i Belgrad Filologiska fakulteten

Skandinaviska litteraturerna 4 Det religiösa i ”Gäst hos verkligheten”

Olga Maksimović, 090914

Belgrad, juni 2013

1. folklor och mytologi. En konservativ och traditionell miljö som lever lydigt enligt pietistisk moral. även kyrkor hade inte många religösa symboler. En yttre handling är knappt synlig utan det handlar mer om en inre mogning av huvud karaktären. Det religiösa i novellen ligger under de uppenbara beskrivningarna av naturen och livet i en småstad. sedan kasta en blick på struktur av motiven och slutligen analysera Anders religiösa utveckling genom bön. Över chiffonjén satt en liten hylla där det låg en gammal sliten bibel [---] Alla husen var omålade 1 . Allt var enkelt – inga gardiner eller smyck på fönster. Enligt Blekingemuseets hemsida fokuserar nästan alla kritiska analyser av Lagerkvists korta berättelser. hela tiden ser man handlingen i eller i omnejd av småstaden. ”På en vägg hängde en tavla som föreställde Luther. ingen sticker från mitten och ifrågasätter något. Den första platsen är stadsmiljö där allt är lagom. Även om tiden i novellen rinner och Anders mognar händer det inga större platsförflyttningar dvs. Dess inre egenskaper återspeglas i de yttre beskrivningar. 1. Handlingens förflyttning finns från fysiska byggnader till naturen och läsarens fokus ligger på det inre perspektivet. Även om det handlar om ett autobiografiskt verk ska detta faktum inte få stort utrymme i mitt arbete för jag anser detta av mindre betydelse för min analys.Den fysiska och själsliga platsen Handlingen är situerad i en småstad i Sverige där Anders bor med sin familj på den första våningen av stationshuset. Nästan hela hans opus relateras till att söka meningen i existens. I denna novell problematiseras Anders religösa känsla i en konservativ och traditionell miljö och förändring i denna känsla. Jag ska försöka belysa platser där Anders vistas både fysisk och psykisk och hur det återspeglas på hans religiösa känslor.Inledning Denna text ska framför allt vila på den religösa aspekten i novellen som jag ska behandla genom analys av motiven som jag ansåg vara viktiga för min tolkning samt utveckling av det religiösa hos huvud karaktären.1. Denna tre uppdelning ska samtidigt presentera namn på rubriker i uppsatsen. noveller och pjäs på existensiella problem och användning av händelser.1. karaktär och miljö från Bibeln. allt var öde. Man märker tre olika platser eller snarare handlingssfärer varav två är fysiska och den tredje som innefattar båda är Anders själsligt utrymme. religiös institution och motsättningar han står i med andra karaktär.

när han är ro så är naturen. Han kände som en främling. Det är naturen som hela tiden står som ett medium mellan Anders och det guddomliga. Anders sinnevärld står i fokus och det verkar att berättaren befinner sig i den tredje handlingssfären någonstans i själsligt rum och eftersom teman är religiösladdad får läsaren 1 I löpande text ska jag skriva bara sidomummer för alla citaten är från detta verk. i denna fall religiös mogning. som gäst i sitt eget liv. Där gällde den pietistiska hierarkiregeln – det som Gud var på himellen var fadern i familjen och prästen i ett samhälle och Guds representat borde man lyda och respektera. bruk eller inrotad protokoll utan en mer emotionellladdad och betydelsefull relation finns inte plats för kyrkan som bevis på Guds existens och dess institution på jorden där man ständigt står i skuggan av något mycket större och starkare och borde känna sig lite och servil.och inte så väl hållna. Det kommer inga skurkar. Religiösa symboler som en del av den materiella sfären är motbjudande för honom. 1982:7)1. Naturen som själslig handlingssfär är den viktigaste platsen i Anders liv och dessutom går hans känslor ihop med naturen. 2 . bedragare eller annan materiell realisering av det onda som förföljer honom. frihet och det gudomliga. Inte heller var det ansat omkring. Anders lämnar inte platsen kroppsligt utan bara själsligt och det är på denna nivå förändringarna händer. Den andra handlingssfären ligger i ett osärbart förhållande med den tredje dvs. hans känslor. Det är motivet av himlen som förenar den materiella (fysiska) sfären och den psykiska (andliga) och på så sätt visar denna dualitet. vatten. något som man kan se och samtidigt kopplas med inre känslor. på fysiskt samma plats där hela omgvning är en motpol.” (Lagerkvist. I en sådan religiös uppfattning där koppling med Gud är mer personlig. I en sådan mångsidig värld placeras Anders som inte kunde inordnas. dock verkar inte emot hans mogning. I sitt själsligt utrymme frågar han aldrig varför eller vem utan strävar efter en mer helhet sätt att se på saker och ting. mölnig. ingen trädgård. där stenen är hans altare. i sin egen realitet. naturen som fysisk materialisering av Anders inre väsen kopplas med det metafysiska. Naturen följer hans själsliga tillstånd. Vad gäller Anders egen plats i troendevärlden han befnner sig i är han som vildanden som inte trivs i sin omgivnig och försöker hitta sin plats i verkligheten fast till skillnad från Andersens Vildand händer mogning. Den andra handlingssfären är naturen som omfattar fysiska representationer av det ursprungligt naturligt – som träd. Den sista sfären är naturen som Anders psykiskt utrymme. väder. när han oroar sig är naturen mörk. inte hävd. bara kala backen med brunnen och kanske ett äppelträd. grå och det regnar.

Både tåget och bönen påverkade en förändring i Anders liv och förändringen är döden – både i fyfisk mening dvs att mormor inte längre fanns men också att religiösa i honom började dö ut från detta ögonblick. Jord skall du åter varda. bringde tåget nyheten att döden närmade sig. Tåget på den verkliga har sin motsvarighet på den abstrakta planen. På den abstrakta planen ligger tron. psykisk förändring. Det betecknar fordon av förändringar. att bryta sig ut. ändrades och ändrades i ett. tåget och döden. förfarlighet på begravningen. där man äntrar knappt både i bra eller dåligt håll och samtidigt någonting som vi inte kan grepa. ”Av jord är du kommen. 2. Hans bön i skogen verkade som offringsritual och emellanåt lugnade honom tills mormor kom en dag med tåget. Om man gör en grafisk teckning (Bilden 1) ser man att alla motiven dubblas dvs var och ett har sin motsvarighet på andra sidan linjen beroende av vilken plan man tar i hänsyn. Enligt Symbolordboken (Gerbran. på samma sätt som bönen tog honom till brott med religion.”(24) Tåget här är också ett fordon liksom den mytologiska båten som användes för att köra själ till en annan värld. Spänningen ökar pga den röda tråden. Författaren verkar gradvis införa nya motiv och bilder för att förstarka det religösa och Anders religiös mogning liknar trappstigning.”(82) 3 . Först ansattes han en kort tid av frågan vem som skulle dö och kände den irationella rädslan som intensifierade hans böner. bönen och brottet med religion. samhällsliv och öde som är starkare än oss. om det bara toge slut! Denna långa högtid kring döden – det var förfärligt. är precis i motsats till servilitet framför en allvetande makt. Alla de har sina motsvarigheter på ytan i form av rädslan. – Om det bara ville ta slut. Anders inre känslor och funderingar. Motiven och deras struktur i novellen I denna del ska jag genom att sortera och beskriva motiven peka på deras betydelse för novellens struktur. Han behövde inte se. Men han kände dem. 2004) är motivet av tåg i nära samband med döden för tåget är en bild av ett kolektivt liv. där räls presenterar den fina gränsen mellan livet och döden. Alla utsagda ord klingde i hans öron som nonsens. ”Tågen som for fram nere på bangården tycktes han inte se.ibland intryck att själva Gud (naturen) berättar denna historia. På väg mot nästa trappsteg i denna motivtrappa upplever Anders ett slags katharsis eller en säregen religiös besvikelse. hur det gled och gled.”(23) Samtidigt påminner tåget om Anders: ”Det (tåget) var mycket mindre än de andra och såg så lustigt ut att man måste le. ett nytt medvetande som leder till ett nytt liv. Tåget är ett nytt motiv dvs en trappa upp i hans mogning. [---] Han räknade det mest som sitt eget tåg och vinkade ett slag åt det.

meningslöshet.” (97) Det verkade att segern över egen sjukdom (döden) gjorde att han bröt sig ut ur hela det religösa.Från toppen av motivtrappan visas Anders som segrare. trots allt han där ägt. Och den förklarade hans barndom. frigjorde sigsjälv och konstruerade sitt eget system och mikrouniversum där allt hade andemening.” (96) Han var dold rationalist från själva början och anade att ingenting var visst och stod fast. Bilden 1 4 . bara tomheten. all ödslighet och ångest som legat på lur i dunklet omkring den... ”Den var som gjord för honom.”Den som lade livet öppet i dess nakenhet. den som segrade rädslan. trots hemmets trygghet. Han antog den nya läran som sopade bort Gud och all förhoppning. gjorde hjärtat hårdare. Han hade känt rätt. inte någon tro – bara så som det är.

3. [---] Det var något omänskligt i detta vanvettiga fastklamrande vid livet – något livsfientlig. I psykologiskt avseende innebär döden en övergång. där allt var så visst. Rädslan för döden är ledmotiv. Dödens misterium känns som bävan och vanligtvis föreställs i avskräckande former. Rädslan fungerade som uppmuntringsmotiv för bön. att döda en personlighet så att en annan kan uppstå. ingen objekt eller manifestering som stadig förföljer honom utan denna känsla av skräck.”(28) Döden närmar sig ständigt med andra karaktärer..”(75) Även om han bröt sig ut ur det religiösa var Anders starkt attraherad av religösa karaktärer under hela sitt liv. mormor. Enligt symbolordboken (Gerbran. Denna rädsla som förföljer och får irationell styrka är inte någonting som är motiverad med konkreta bevis. bredvid dem känner han sig trygg. Signe och till slut frälsningsofficer är alla kvinliga djup troende karaktärer som lockar Anders. rädslan att försvinna. Hos lille Anders finns ingen materialisering av denna rädsla.” (97) Redan i tidig ungdom känner han inte tron på samma sätt som andra i hemmet. Barnen höll sig stilla. En spänn mellan stridiga krafter är gemensamt för varje levande varelse.. frigörelse från negativa och regresiva krafter. och mor skulle sitta och hålla hans hand. som hon så gärna ville. ” Det var så tungt och märkvärdigt när de båda satt och läste och ingen sade någonting. Den är present och dess intensitet kommer att öka så småningom till en viss kritisk punkt när han bryter sig ut från fångkedjan av familjens tro.. Det som försvinner i en oundviklig utveckling av jorden och livet.”(10) Ju mer intensifierades rädslan desto mer tänkande om religion uppstod.. ”I trötthet. Denna 5 . visste inte om levande eller död. att svartna. Först med mormors sjukdom kom döden verkligen nära dem i hemmet och då började Anders skilja sig från familjreligion. när han tänkte på att han ju bara skulle dö. att förvandlas till ingenting. Man darrade av skräck. som han visste hon så gärna ville. tyckte han att han ville ge upp – att slita sig lös. vad tjänade det till. att hela ett liv var förgäves. Den inför också dualitet av okända världar av helvete och paradis. 2004) betecknar döden en förgänglig tillvaro som är mottaglig för förödelse. det kändes så tyst att de blev beklämda. Mor. Vid första möte med en av dödens bärare (källmästaren) får man veta att rädslan kommer att följa den lille genom hela novellen och redan som liten fick han erfara kylan och mörkret av döden i ishuset. att inte längre existera. och hon skulle läsa för honom ur psalmboken. Utveckling av den religiösa känslan – brott med religion ”I hans skräck för döden var något omänskligt. Hellre sjunka till ro i hemmets trygga famn. Precis denna övergång är att bryta sig ut. ”Man var som begraven.

var alldeles tomt och utdött runtomkring. Denna känsla av trygghet och koppling med det spirituella i naturen motsatte sig till oron som initierades av Bibeln och dödsdoften. Ett slut av cyklisk rörelse i livesuniversum. lågmäld och dödsvart. kände drifter och önskan att gå dit och be i naturen. Varför visste han inte.” (55) Hans vändning innebar ett försök att hitta denna guddomliga gnistan i sigsjälv. där hittade han ro och frid som andra hittade i institutionen. Denna doft som alla luktade av irriterade Anders näsa.ångest ligger djupt i honom och blir synlig genom kroppsliga reaktioner (bleknad. Allt religiöst för honom var tyst. främmande och otäck. Vid 12 årsålder vände han sig till naturen eller snarare överlägsnade från den institutionaliserade religion men hans böner inriktade sig på samma Gud. Men han hade sitt här ute. Doften av tradition. Det verkade att genom att skapa ett förhållande med den metafysiska. Döden betydde ett slut för honom. Den presenterade något obegriplig. på allting. Han attraherades av stenen. Att rörelse pågår evigt och att livet rullar vidare. Så luktade alla sockenbor som verkarde be utan riktiga känslor. det hade bara blivit på det viset. Och han hade aldrig begripit sig på honom egentligen – det var inte det det gällde. Inte för att bedja ute i naturen – det var inget högtidligt för honom. guddolmliga skapade han förhållandet med sig själv. Han visste att slutet var oundvikligt men det skräckte honom. Och döden assosierade honom på religion. Det höll liksom upp. som om de utför en automatisk handling. Ett slut av livet och allt vad det innebar. Världen glömde liksom bort sig. särskilt lukt. möblar. att ingenting förändras. Därför bad han bara för ett. Enligt denna bedömningsgrund kontrasteras Anders med andra sockenbor. Det var inte som förr. något som man tog för givet. människor och dess färger var mörka och tunga som själva huset. skolkamrater och familjemedlemmar. tvärtom. här (i skolan) och hemma. han bad till samme Gud som de där hemma. allt detta är på ett säreget sätt packad i 6 . normer kopplade han med institution och ett särskilt livssätt utan många frågor. Det syntes på husen mittöver bangården. darrande) under tänkandet om vem som skulle dö och bönextas. ”Och så pratade de om Gud – här också. Dödsdoften var doften av gammalt – stugan.” (66) Medan han var fördjupad i tankar verkade det att jorden stannade ett tag: ”Så ödsligt ock konstigt det kändes just nu. visste inte vad den var för någonting. de som uttalar hårda ord men verkar inte begripa eller känna dem. Döden kände han genom alla sinne. överallt! Vem var det? Vad betydde allt det där pratet? Tyckte de det hjälpte! Nej. Gud brydde han sig inte om. det var ingen skillnad.”(24) Absolut ingen plats i novellen finns där man kan se Anders funderingar över livet och religion uppenbart och explicit. ”Nej.

Här finns det dualitet av religion. Det var så. ”Det ljöd som en hymn till livet inom honom. Det var högtidligt på sitt sätt som han låg där och bad på stenen i halvmörkret. i själva verket var hela livet Guds vilja och människor borde vara lydiga tjänare – ”Ske Guds vilja. För om Gud finns är risken för stor och att be var en del av hans socialisering. Man måste offra sig.”(68) Man märker att oron och rädslan för döden kom honom att be: ”Han hade sitt att gå efter .” (57) Han bad bara för ett – oföränderlighet. maktig och styr allt är det ingen möde att be på stenen utan nöd. osagd. och fingrarna som han kramade samman så hårt han kunde. han kände bönen och lyckades bygga ett sant förhållande med sin Gud.”(47) Det lönade sig inte att ha några önskningar. bara roligt att komma ut och gå. bönen lönade sig inte längre och blev tom konvention. bara man fick finnas. Han var så liten och underdånig framför Gud. tacksam. konserveras som det är för gott. anfäkta sig. Hans bön var ohörbar. han är osäker om Guds existens men ber. Ingenting kunde göras åt sådant. en märkvärdig hymn som inte blev till någon jublande sång. att stå ut med det och vara servil.hans kroppsliga reaktioner och beskrivningar av andra sockenbor. sade den gamla. kände djup och inre ro där vid stenen. Efersom Gud är så stor. ju god eller dålig än var. ”Det ligger i Guds hand. Han rörde inte. och tolkade naturens tecken och ovädret som bevis på Guds existens. skumt som om kvällen. ”Men här inne var alldeles tyst. ” (55) Rädslan för död blandad med rus utmanade stark extas. Därför lönade det sig heller inte att gå hit de dagar då det var vackert. att nöjda sig med lite oroade honom. Om man accepterade Gud så löste allt sig enligt Guds vilja. Strävan att tillståndet inte förändras att allt fryser. så uppfostrades han. orsakad av att Gud inte hörde hans böner och mormor dog. bli våt av regn. Bara kinderna som glödde. inte munnen heller. bara att få leva. Den lille kunde inte acceptera det för något var odefinierat och osagt. fick vara med. en trång värld med föreställningar och föreskrifter som inte fick rubbas.” (56) Han föll i extas under bön.”(65) Detta motiv att vara servil. Han bad fortfarande att inte dö men utan servilitet och att sätta sig på 7 . som bara räknade upp allting. var i ett annat universum och slutligen kände lättad. en egen värld och levde i. Anders skilde sig från sin morfar som ”under hela sin ungdom och sedan när han blev gammal hade bara levat för att frukta Gud och låta sig ledas på hans väg.”(55) En vändpunkt i hans religiösa känsla hände gradvis. ”Det fordrades mycket för att säkert bli hörd. Andra bestämde att tro. bevisa att önskan är stark. det fanns inga hårda eller mystiska ord. utmattas. att acceptera allt som Gud predestinerade för en människa. I jämförelse med andra var hans bön mer riktig. inte brytas mot. dessutom kände han oron. trans han föll i.

ingen tro fanns i den då. liksom i förruttnelse. Det bara grävde ner sig. ängslan för ett nytt vaknande liv och för ett gammalt. Snart stod han ute i mörkret och runt omkring honom var bara ett tomt rum. gömde si g undan så att de inte ens själva riktigt förstod det. Men han var fri. I sin inre strid fanns han hela tiden mellan sin egen väg och de troende men slutligen segrade sin rädsla.knä. De bara kände det. Bön hade ingen betydelse. Ingen kunde märka det. Nu kände han detta. listade sig undan utan att det märktes. Och ångest och vånda som då. [---] Han smög bort från deras Gud. ”Det märktes inte. Allting bara kände de. som vid en födsel.” (92. Han hade brutit sig ut. Själv förstod han det som ett tvång som kom av överspändhet. i förändring. Och något kväljande – för att något var i upplösning. [---] Det som skedde var något rått.93) 8 .

.........................................Innehål 1.............. 5 9 .......................... 1 1... 3 3............................................................ Motiven och deras struktur i novellen ............................. 1 2..............Utveckling av den religiösa känslan – brott med religion ........................Inledning .........2 Den fysiska och själsliga platsen .....................................1......

Bonniers. 1982. Svenskt Biografiskt Lexikon. 10 . I: Rečnik simbola. I : Comlumbia Esseys on Modern Writers 74.nad.  Pär Lagerkvist Critical Essays.jstor.  Lagerkvist.com/par-lagerkvist-essays/lagerkvist-par 6.4.  Sjöberg.aspx?id=10912 10. P. Tillgängligt: http://www. Tillgängligt: http://www. 2004. Columbia University Press.Ž. 1974. Stylos. Tillgängligt: http://www.Stockholm.  Riksarkivet. Leif. Novi Sad. New York.4.2013.2013.riksarkivet.org/discover/10. Gäst hos verkligheten. Smrt.2013. Ševalije. Pär Lagerkvist.se/sbl/Presentation.2307/40917709?uid=3738928&uid=2134&uid=4580178207&uid =2&uid=70&uid=3&uid=4580178197&uid=60&sid=21102015964321 5.Litteratur  Gerbran.enotes.4. A.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful