You are on page 1of 7

Innehll

Inledning & Bakgrund .......................................................................................................................... 4 Syfte ..................................................................................................................................................... 4 Frgestllning och avgrnsning ........................................................................................................... 4 Litteraturstudie.................................................................................................................................... 5 Landskaptes karaktr....................................................................................................................... 5 Mnsklig inverkan............................................................................................................................ 6 Hur anvnds omrdet idag? ............................................................................................................ 7 Reflektion och Slutsats ........................................................................................................................ 7 Kllfrteckning .................................................................................................................................... 8 Litteratur.......................................................................................................................................... 8 Internet ............................................................................................................................................ 8 Ljud .................................................................................................................................................. 8 Illustrationer .................................................................................................................................... 8 Personliga kllor .............................................................................................................................. 8

Inledning & Bakgrund Havng r ett natursknt omrde i anslutning till Hanbukten, vid sterlen i stra Skne. Omrdet r belget ngra kilometer norr om Kivik, nra bland annat Brsarps backar och Stenshuvud. Hr bedrivs bland annat hst-, hund- och fravel samt framstllning och frsljning av ekologiska produkter. Hr bedrivs ocks ridlgerverksamhet, vilket var anledning till att jag kom i kontakt med omrdet. Jag har sedan 1999 tillbringat mnga sommarveckor p sterlen, med radekarsgrden i Havng som utgngspunkt. Platsen har betytt mycket fr mig och ligger mig varmt om hjrtat. I omrdet finns bde runstenslmningar och millitra vningsflt vilka vittnar om ett anvnt landskap med bred historia. Drfr var det fr mig inget svrt val av plats. Havng tillhr Ravlunda Socken. Syfte Syftet med denna uppsats r att kartlgga och skapa frstelse fr platsens agrara historia, frndringar som skett i landskapet samt nutida anvndningsomrden. Jag vill ocks belysa eventuella aspekter p platsens kulturella vrden, och hur det ska bevaras. Frgestllning och avgrnsning Utifrn kursintroduktionen samt vra tidiga frelsningar har jag frskt att skapa mig en uppfattning bde om uppsatsens syfte och om dess mjligheter. Utifrn detta har jag sedan utarbetat den frgestllning som str till grund fr uppsatsen. De tv primra frgorna som har sttt till grund fr min text r: Vilka kvaliter har Ravlunda Socken utifrn det mnskliga perspektivet? Samt, Hur lnge har platsen varit bebodd, och hur har den anvnts?

Min uppgift r ocks att redogra fr hur landskapet uppsttt samt hur det utvecklats ur naturgeografiskt perspektiv. Hur mnniskan har pverkat landskapet hoppas jag kunna besvara med tidigare nmnda frgor. Avgrnsningen av omrdet blir ganska naturlig d jag har valt att jobba med en by i sin helhet. Dock kommer jag i de fall det behvs, att snudda vid kringliggande landskap och byar fr att skapa en historisk helhet. Jag kommer ocks att jmfra landskapet med andra landskapstyper.

Litteraturstudie

Landskaptes karaktr Se hur mnen hnger ver Havng i natt Som en gammal sliten slant Och stenldersstenarna S stilla i natt Med bl skuggor Vid strandens brant Hr hur ugglorna ropar Vid bckens porl Hr hur vgorna vaggar lugnt

Utblick Havng. Betade hedar och klipphllar leder ner till den vita stranden och det ondliga havet. Henrik Malmqvist, www.appelkusten.se

S lyder frsta versen i Ulf Lundells Mne ver Havng frn 1993. Med dessa f rader fngar Lundell mycket av det som karaktriserar Hanbuktens sdra del. Mitt genom Ravlundas ppna hedlandskap rinner Skepparpsn, vilken delar socken i tv delar: en nordlig och en sydlig. Havng tillhr den nordliga delen, som i andra riktningen strcker sig fram till Julebodan. Hr hittar vi ocks den kyrka som tillhr socknen. I ster finner vi Hanbukten, lnga vita sandstrnder kombinerat med branta stup frn hga klipphllar. Trots att landskapet r kargt, tros det vara det tidigast bebodda i omrdet. Hr finns flera fornlmningar bevarade, bland annat den mycket knda Havngsdsen. Att landskapet brukats sedan flera rtusenden tillbaka tyder p att det mste haft tillgngar som vrderats hgt fr mnniskan. Landskapet r starkt kuperat, men ppet, med mindre partier av bok och al hr och var. De bljande formerna beror delvis av berggrundens utseende, men ocks av glaciala avlagringar efter senaste istiden. Det versta jordlagret bestr till strsta delen av issjsediment, men ven mindre morn- och flygsandsomrden frekommer. Marken r mestadels torr och mager och antagligen r det frmst nrheten till vatten som har lockat mnniskan hit. Det jordbruk som har bedrivits hr r frmst sdant med boskap, och r s n idag. Landskapets komplicerade geologi gr att det har ftt viktiga gemorfoliska vrden. Landskapet har ocks stora biologiska vrden d sjar och ar utgr en viktig biotop fr djurlivet. Hr trivs bland annat dagrovfglar och vadare, och Verkan som mynnar vid Hanbukten har visats sig speciellt viktig fr havsringens lek. Havngsomrdet kan i och med sitt havsnra lge och sina glesa trddungar bli ganska blsigt. Dock gller, liksom fr resterande Skne, att en generellt hgre temperatur rder jmfrt med vriga omrden p samma breddgrad. Detta beror bland annat p golfstrmmens varma strmmar.
Historien om Havng utvecklas stndigt, inte minst p grund av de fynd som ptrffas nr de spolas upp ur havet. Torv och trdrester r vanligt, och har daterats till uppemot 9000 r gamla. Under denna tid var en stor del av vattnet bundet i 5

Verkans mynning. Platsen r idag en viktig hckningsplats fr fglar, men utnyttjas ven av mnniskan som badplats under sommaren. n har under frhistorisk tid varit en viktig del i sjfarten. Henrik Malmqvist, www.osterlenbilder.se

inlandsisar och havsnivn berknas ha varit 45 meter lgre n idag. Hanbukten tcktes d av ett lngt skogsblte, som idag tillhr havsbotten. Men fortfarande gr det sig pmint d fiskarna d och d fastnar med nten i gamla stubbar.

Tack vare uppspolade torvrester kan man ocks ta reda p vilka djur och vxter som levt hr. Mycket av torven kommer nmligen frn myrmarker dr fossiler inte hunnit brytas ner helt och hllet n. Bland annat har man ptrffat rester frn speciella skalbaggar, som livnr sig p fackelblomster, vilka i sin tur skvallrar om stillastende och nringsrikt vatten. Troligen har Havng varit en myrmark med gles tall- och bjrkskog, liknande de norrlndska myrmarkerna idag. Mnsklig inverkan
Havng omnmns i skrift fr frsta gngen 1878, och platsen har antagligen uppsttt i samband med enskiftet nr ett av hemmanen i Skepparpsby tvingas att flytta ut. Namnet r vldigt logiskt och kommer frn platsens nrhet till hav, samt hemmanets gda ng. De tidigaste mnskliga spren i Skne r drygt 13000 r gamla. Ett av de ldsta fornfynden p Hanbukten r 5000 r gammal megalitgrav, Havngsdsen, markerad med 16 stenar. Dsen kom troligen till i samband med att befolkningen blev mer bofast och r en av de bst bevarade i norden, vilket antagligen har att gra med att den fram till 1840-talet var tckt av ett tjockt sandlager. En hrd, lngvarig storm frde antagligen sanden bort frn platsen och dsen uppenbarade sig. Nr fenomenet uppmrksammades i skrifter som stenar som steg upp ur sanden antogs det vara en myt, men det stmmer faktiskt vl verens ven med vriga kllor. Dsen finns inte utmarkerad p kartan frn 1284, och den omnmns inte heller av Linns p sin resa genom Sverige 1749. Om nu denna grav doldes under en av de enorma sandhgarna p stranden, kan man ju stlla sig frgan vad som kan finnas under resten? Dsen restaurerades 1924 d omkullfallna och skeva stenar rttades till. Flera flintafreml ldre n dsen har ptrffats i dess nrhet, vilket visar p nnu tidigare bebyggelse. Ytterligare fornlmningar, s som hgar, stensttningar och ett ursprungligen mycket stort gravflt, har ptrffats i omrdet i nrheten av Skepparpsgrden. En jaktharpun avsedd fr sl och tumlare frn tidig stenlder har funnits, vilket tyder p att det ven funnits befolkning hr under jakt- och samlartider. Flera bruksfreml och smycken r ocks funna i trakten runt Ravlunda, dock oknt frn vilken tidpunkt. Det som dremot r knt r att landskapet har brukats i flera rtusenden. Gamla spr finns efter hagar, rjningsrsen och stensttningar. Landskapet har brukats extensivt med f djur p stora arealer. kerbruk har dock varit ovanligt i trakten, ven om det har funnits. I Linns beskrivning framgr det att jorden brukades i tiorsperioder. Frsta ret sddes bovete, som inte har ngot med sdesslaget vete att gra utan snare betraktas som ett ogrs. Andra ret sddes rg, och drefter fick kern ligga i trda tills den ter togs i bruk. De skog- och markfrhllanden som rder idag har varit i princip de samma sedan 1800talet. Frn denna tid finns ocks vlbevarad bebyggelse. Tydligt r att vattnet tidigt haft stor betydelse fr befolkningen som levt hr, bde som frdvg och som nringsklla. Dr Verkan mter havet kan man vid lgvatten skymta rester frn en 500-1000 r gammal hamn. En 600 meter lng rad av stolpar r nerplade i n, och lngs med kanten finns rester av kallmurar som antagligen utgjort ngon slags kaj. Det str ocks omskrivet att den grd som vid enskiftet fick flytta frn Skepparps by lngre ut mot havet, livnrt sig p handel med l och lax.

Hur anvnds omrdet idag? Idag r Havng ett populrt turistml, framfrallt under somrarna. ven konstnrer lockas hit fr att mla av den vackra och varierande naturen. En stor del av omrdet r naturreservat, det finns ett antal fornlmningar bevarande och vandrarhem har inrttats i ngra av 1700talsbyggnaderna alldeles vid vattnet. Hr finns relativt lite bebyggelse, i princip r det bara de tv 1800-tals grdarna Skepparpsgrden och radekarsgrden som kan rknas till omrdet. Intill omrdet ligger ett stort millitrt vningsomrde, som ocks anvnds som betesmark till flera av djuren som tillhr ovan nmnda grdar. Det var detta skjutflt som p 1940-talet tvingade ut Skepparpsgrden till sitt nutida lge. De tv grdarna har inriktat sig p tv skilda verksamheter, dock bda med tanke p den turism som den vackra naturen lockar till sig. I Skepparpsgrden som frn brjan var en liten lantbrukarbostad med plats fr fyra kor, tv hstar samt ett par fr, hns och grisar, bedriver idag Sveriges Turistfrening ett vandrarhem. Byggnaden har anor frn 1700talet, men r restaurerad flera gnger, bland annat i samband med de tv frflyttningar som gjords av grden. Hit kommer mnga fr att vandra lngs stranden, ta ett dopp eller bara njuta av naturen. Har du tur kan du ocks finna brnsten. radekarsgrden har istllet inriktat sig p hst- och fravel, ekologiska produkter och ridlgerverksamhet. I Havngsboden, som gjort sig ett stort varumrke i sydstra Sverige, finner man allt frn lammkorv och frskinn till hemkokt sylt. I angrnsade omrde finns ven andra djurgrdar med bland annat tjurar. Dock bedrivs det idag vldigt lite kerbruk i omrdet. Sder om Havng finner vi ett omrde kallat Lindgrens backar efter den skogsvaktare som tidigare bodde hr. Stall och loge, som r frn mitten av 1800-talet, finns fortfarande kvar och hr har inrttats ett museum med avsikt att fra vidare traktens natur- och kulturhistoria. En tredjedel av byggnaden, nu benmnd Lindgrens lnga, r nnu i originalskick. Lngan r knd som Franskans hus i filmen Bombi Bitt och jag frn 1967, dr ven Verkann anvndes vid fiskeinspelningarna. Boningshuset revs p 1920-talet. Med sitt stilla lge, mnga fornlmningar och hus bevarade frn 1800talet knns det nstan som att tiden str still i Havng. I moderna termer skulle man nog kalla den lderdomlig. Det moderna jordbruket slog aldrig igenom ordentligt hr och ndra fram till 1940talet fanns flera sm byar kvar p det som idag r Ravlunda skjutflt. Tack vare militren har dock landskapets egenskaper bevarats, vilket annars frmodligen hade odlats upp av skog, och n ser vi spr efter bytomtarna i form av stengrdesgrdar och frukttrd. Reflektion och Slutsats Ett riktigt somrigt smultronstlle. S tnker jag om Havng. Att det kan vara en av Sveriges vackraste och mest unika platser speglar sig i att det r en stor inspirationsklla fr mnga artister, frfattare och konstnrer. Men landskapets historia r desto svrare att f grepp om. Byn, om det ens kan kallas by, ligger gmd mellan mnga andra strre stder och knda platser. Hr finns mycket lite bebyggelse, och platsen fick sitt namn s sent som 1878. Att hitta ngot vsentligt att skriva om Havng verkade frst svrt. Det material som finns tillgngligt r ett otal omskrivningar av dess sknhet, och bilder frn alla de vinklar p Havngsdsen. Jag har utgtt frn En bok om Ravlunda Socken, med mycket personliga tankar, och sedan har det blivit ett axplock frn olika kllor dr Havng omnmns i
7

frbifarten. Det jag har lrt mig r att ingenting r omjligt, och grver man bara tillrckligt djup s hittar man det man sker. Begrepp som socken och hembygdsfrening lg tidigare lngt borta fr mig, och jag har framfrallt ftt en bttre frstelse fr olika kulturella sammanhang. Nr jag som nr p denna reflektion hade frdigstllt min text och skulle frklara fr omgivande lite kort vad som hnt i Ravlunda var min frsta tanke: ingenting! Det r ju inte alldeles sant, fr platsen vilar p en alldels unik historia. Det jag dremot syftade p var knslan av att tiden liksom str stilla p denna plats. Du kan under samma stund snudda bde vid stenldern och 2000talet, och vlja var du vill befinna dig. Jag tror och hoppas att Havng kommer att bevaras som den naturidylliska tidsmaskinen det r, och att fler fr ta del av dess sknhet och historia. Kllfrteckning Litteratur Eva Ask (1994), Lindgrens lnga frn rivningsobjekt till utemuseum . Skepparpsns museifrening. Lnsstyrelsen i Kristianstads ln (1996) Frn Bjre till sterlen sknska natur- och kulturmiljer. Kristianstad: Lnsstyrelsen i Kristianstads ln, ISBN 91-972744-1-0 Ravlunda Byalag (1983), En bok om Ravlunda socken. Ravlunda: Ravlunda Byalag Internet Lnstyrelsen i Skne ln. Havng Vitemlla. [online] (2007-05-03) Tillgnglig: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Om_Lanet/Naturguiden/Simrishamn/10._Havang__Vitemolla.htm [2009-12-06] SMHI. Normal rsnederbrd. [online] (2009-07-07) Tillgnglig: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.3973 [2009-12-06] Svenska Turistfreningen Havng, Vlkommen till Havng. Tillgnglig: http://www.stfhavang.com/Folder2010.pdf [2009-12-04] Ulf Lundell, Ulf Lundell den officiella hemsidan. Tillgnglig: http://www.ulflundell.com/album_generic.jsp?skiva=19 [2009-12-03] Ljud Ulf Lundell Mne ver Havng (1993) [CD]. Editerad av Johan Ekelund & Michael Ilbert. Stockholm: EMI Studio. Illustrationer SGU Digitala Kartbiblioteket http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html Personliga kllor Egna tankar och sikter

Related Interests