Kreationism eller evolution, eller bde ock?

Av Tomas Stacewicz

2008, 2013 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

Sedan ngra r tillbaka rasar ett ordkrig mellan tv diametralt olika syner p materians och det biologiska livets uppkomst, de som tror p evolutionslran och de som tror p kreationismen. Kreationiserna anser att det bakom den biologiska mngfalden, naturens sknhet och livets olika komplexa uttryck dljer sig en intelligent design, en skapare, ergo en Gud. Man har frskt underbygga sina teorier med ansatser till vetenskapliga bevis fr att frska vertyga det naturvetenskapliga samhllet och gemene moderna mnniska. Evolutionsfresprkarna menar att kreationismen inte r ngot annat n ett uttryck fr den gamla tron p den kristna skapelsemyten presenterad i en ny och modern pseudovetenskaplig frpackning. Jag hller med evolutionsfrsvararna att den kristna skapelsemyten svl som kreationismen knns fga trovrdig, ty min vertygelse r att man mste gra skillnad p historisk fakta och myt; de r bda olika former av sanningar men p olika plan, det ena utifrn en materialistisk synvinkel och det andra utifrn ett sjlsligt. Men andra sidan kper jag fullt ut evolutionsteorin samtidigt som jag tror p en gudomlig skapare. Detta kan kanske verka paradoxalt (och det kanske det r) men lt mig gra en ansats till frklaring innan ni dmer ut mig som hopplst vankelmodig. Esoteriska lror ssom hermeticismen (vilket inte skall frvxlas med det etymologiskt beslktade begreppet hermeneutik) anser att evolutionen r en fundamental verklighet. De anser fr det frsta (till skillnad frn kristna teologin) att skapelsen inte r ex nihilo. Den r en graderad och utvecklande process, genom olika "verklighetsled" kallade emanationer, frn den hgsta och rena gudomen ner till det fysiska universum. Man mste komma ihg att allt detta r metaforer som frleder oss att tro i termer av tid och rum. Men det r s vi kan frestlla oss det fr att rationellt frst teorin. Nu har vi allts den fysiska skapelsen frdig ssom det yttersta ledet i en lng process av graderad utveckling. Naturvetenskapens "Big Bang" markeras av denna sista emanation som skapar den fysiska vrlden. Men enligt den qabalistiske (Kabbalistiska) mystikern Isaac Luria gick skapelsen inte riktigt s ltt och smrtfritt. Ngot hnde p vgen vid skapelsen; en katastrof infann sig halvvgs (innan den fysiska emanationen kunde inledas) vilket fick stora delar de emanerande och graderade verklighetsleden att krossas och falla ner i en avgrund. Gud, skaparen, var tvungen att brja om frn brjan och denna gngen gick allt vl; Big Bang kunde till slut inledas med den sista emanationens (det s.k. "rikets") fullbordan. Denna skapelseprocess kallas i Qabalah partzufim. S lngt allting gott. Mrk vl att hermeticismen inte har skapat ett frdigt jordklot med fauna och mnniska i och med Rikets skapelse. Det r nu den av naturvetenskapen observerade evolutionen tar vid. Hermeticismen postulerar: "S som ovan, s ock nedan". Ssom hela skapelsen genom emanationer var gradvis s tnker man sig att utvecklingen p jorden ocks den mste vara gradvis. Hermeticismen sger att skapelsen r en stndigt aktiv process. Varfr det? Jo, svaret ligger i Parzufim-teorin. Denna hvdar att materian som vi knner den r sammanblandad med fullkomnad, evig eller ren materia och frgnglig, korrupt eller ofullkomlig materia (symboliserat av det demoniska). Naturen strvar dock efter att fullborda sig sjlv; vrlden r mnad att fullborda skapelsen och terfra materian till dess ursprungligt tnkta form, en process som har kommit att kallas materians terstllelse - Tikkun ha-Olam - som dels omfattar makrokosmen men ven involverar mikrokosmen. Eller rttare sagt, terstllelsen sker genom frmedlingen av mikrokosmen - mnniskan. Slunda ser en Qabalist inom denna skolbildning (den tidiga Lurianska och dess senare eftertrdare, den Sabbatianska och senast

den Frankistiska) inte andlig utveckling som en personlighetsutveckling eller frlsning av det egna jaget utan som en terlsning av Gud. En annan Qabalistisk teori sger att ssom Skaparen andas ut skapelsen s kommer allt att dras tillbaka till Honom. Evolutionen r hr resultatet av att materian strvar tillbaka till skapelsens klla. Alkemisterna trodde (naivt kan man tycka) att all materia i naturen till slut skulle evolvera till Guld, den absolut renaste formen av materia. Guld r allts den fullkomnade, eviga och rena materian. De andra metallerna symboliserar den korrupta och orena, s.k. grova materian. Hermeticismen sger vidare: "Du skall separera det fina frn det grova". Det r vad alkemin syftar till; att genom en speciell reningsprocess rena materian frn sina grova och korrupta element, genom en separationsprocess (som omfattar sublimering och frbrnning) av de tre "principerna" Svavel, Kvicksilver och Salt och sedan terfrena "principerna" till en ny och renare helhet. Detta r transmutationens vg i ett ntskal. Mnniskan r slunda satt hr p jorden med den gudomliga uppgiften, inte bara att underska naturen utan ven frbttra den; att fullborda skapelsen. Sammanfattningsvis har jag personligen allts en annan syn p skapelse och evolution. Jag tror att vrlden r skapad och jag tror p evolutionen. Mhnda r detta en paradox....? Tillvaron och livet r fyllt med paradoxer. Idag har vi tv stora vetenskapliga teorier (empiriskt bevisade) som nnu inte bevisligen gr att frlika; allmnna och speciella relativitetsteorin p den ena sidan och kvantmekaniken p den andra. "Strngteorin" r hr en teori, en hypotes som har skapats ur ett behov av att frena dessa tv teorier som r paradoxala och verkar "ta ut varandra". En annan paradox r teorin om ljuset som ena sidan r en vgrrelse och andra en partikel, diametralt motsatta fysikaliska fenomen trots att de beskriver samma fenomen, ljuset. I denna diskussion (eller debatt skulle jag hellre kalla det) har vi ytterligare en paradox, frestllningen om en andlig tillvaro ena sidan och frestllningen om materian den andra. I vra studier av materian (biologin) har vi genom empiriska studier kunnat bevisa att det r en hg sannolikhet att evolutionen r en riktig beskrivning av hur livet utvecklar sig. andra sidan har bde vanliga och relativt obildade mnniskor, men ven bildade filosofer och teologer (och faktist ven en och annan naturvetare), en grundvertygelse som sger att det finns en Gud, en skapare. "Intelligent Design" verkar hr tjna samma roll som "strngteorin", en hypotes som frsker att sammanlnka vrt biologiska universum med frestllningen om en skapare. Nu r jag inte srledes plst p Intelligent Design men i mina gon verkar det vara ett tafatt frsk att frlika naturvetenskapen med Gudstron. Dock tror jag att detta faktiskt r mjligt, allts att frena evolutionen med en tro p en Skapare. Men den traditionella och naiva bilden p Gud och hur han skapade vrlden mste ersttas av en annan. Det r hr vi kan damma av den gamla Qabalistiska frestllningen som utvecklades av Isaac Luria (vilket ven inspirerade Chassidismen i steuropa p 1800- och 1900-talet), dr vrlden i teorin hade kunnat ha skapats som en fullndad och perfekt skapelse frn frsta brjan men inte gjorde det i och med en katastrof, vilket franledde att materian "fll" och blev imperfekt och ofullbordat. Den gudomliga gnistan (ljuset) blandades sledes med den korrupta materian, slaggen. I materian finns sledes tv huvudsakliga krafter: (a) en kraft som splittrar (centrifugal), och (b) en kraft som hller samman (centripetal). Evolutionen utvecklar sig i spnningsfltet

mellan dessa bda krafter; evolutionen r den gudomliga ursprungskraften som drar skapelsen eller vrlden mot dess ursprungliga tnkta tillstnd av fullndning. Skapelsen r sledes kontinuerlig. Alkemisterna hade en liknande frestllning eftersom de erknde evolutionen (lngt innan Darwin) nr de ansg att alla mineraler utvecklade sig frn ett lgre och korrupt tillstnd till ett hgre tillstnd; de kallade detta transmutation. Nativa som de var trodde de som sagt att all materia till slut av sig sjlvt skulle utveckla sig till guld. Alkemins processer gr ut p att skynda p evolutionsprocessen i en experimentell situation; alkemisten fljer dock naturens processer s som han uppfattar dem. En annan liknelse som hermetiker (alkemister) grna anvnder sig av r korrespondensen mellan vrlden (makrokosmos) och mnniskan (mikrokosmos). Processer inom mnniskans biologi och de tillvxtprocesser som agerar i den mnskliga kroppen och dess livscykel mste kunna verfras p vrldens processer i stort, likas som mnniskans psykiska processer kan ge oss en frstelse fr den andliga tillvaron. Eftersom mnniskan genomgr en biologisk mognad s mste ven livet ha gjort det. Detta r beviset fr evolution. Mnniskans utveckling i fosterstadiet rr sig frn ett encelligt djur (ambaliknande) till en amfibie, etc., etc., till dggdjur, primat och till sist mnniska. Vi har i oss en sammanfattning av hela evolutionen. Allts kan vi inte bortse frn evolutionen (som man gr i Intelligent Design) nr vi skall skapa en "strngteori" som skall frska frlika denna med Skaparen. Men denna teori som jag har presenterat hr hr mer hemma inom filosofin snarare n hos naturvetenskapen. Sjlv tror jag att naturvetenskapen kan fortstta att ska svar i naturen enligt den vetenskapliga metod som den redan tillmpar (eftersom evolutionen r en giltig premiss att utg ifrn) samtidigt som jag vill uppmana forskarna att odla en mer dmjuk och ppen syn, och inte vara frmmande fr filosofiska spekulationer som ven tillter frestllningar om en Gud och skapare beblandas med vedertagen empirisk forskning, i alla fall p en frstelseniv. En kunskapsskare br odla kvaliter som utmrker honom eller henne ssom bde konstnr och matematiker, filosof och experimentell forskare; han br vara vis svl som kunnig. Kunskapsskande br vara ett uttryck fr bde vetenskap och konst.