You are on page 1of 10

1

Presentation av arbetet
Lsrsplanering 2013/2014
Inledning
Estetisk kommunikation
mnet Estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och utforskande
av hur man kan integrera med andra mnniskor genom estetiska uttrycksmedel.
mnet bestr av 3 kurser, 100 pong vardera som strcker sig genom hela gymnasiet.
1

Vi har valt att utg frn kursen Estetisk kommunikation 1 med rskurs 1, dr
grundlggande frdigheter i mnet behandlas. mnet r mnesverskridande och vi
arbetar mycket med att eleverna ska f chansen att mta mnga olika estetiska
uttryck, i form av dans, teater, musik och bild. Kursen strcker sig ver ett helt lsr
och vi har planerat utifrn att omfattningen r 85,5 timmar, med tv lektioner i
veckan, en 90-minuterslektion och en 75-minuterslektion. Hstterminen bestr av 16
veckor och vrterminen bestr av 15 veckor, dr hstlov, jullov, sportlov, psklov,
friluftsdagar, nationella prov, och studiedagar r exkluderat. Vi har utgtt frn ett
specifikt tema, Musikvideo, nr vi byggt upp lsret.
Vi valde kursen Estetisk kommunikation 1 fr att vi tyckte kursen verkade spnnande
d den r mnesverskridande. Men ocks fr att en av oss i gruppen hade tidigare
erfarenhet av kursen frn sin VFU p Danderyds gymnasium och som vckte vr
nyfikenhet till att sjlva vilja utforma kursen. Vra tidigare frkunskaper skiljer sig t,
d en del av oss har lst media-inriktning p Konstfack och en del av oss har lst
Konst. Med olika bakgrund frn reklamvrlden till, konstvrlden, animation och
musikbranschen har vi lrt av varandra och tillsammans utvecklat ett lsr med
Estetisk kommunikation. Infr framtiden har vi en nskan att kunna frdjupa vra
kunskaper inom media fr att p ett nnu bttre stt utforma ett s bra lsr med
kursen Estetisk kommunikation som mjligt. Efter att ha arbetat med kursen har vi
upptckt att man mste som lrare med frdel ska ha kunskap inom olika estetiska
uttryck fr att kunna skapa dynamiska och givande uppgifter.

1
http:skolveiket.selaioplanei-amnen-och-
2
Hemsida
Fr att visualisera och skapa tydlighet i vrt arbete med lsrsplaneringen har vi valt
att ha en hemsida dr vi presenterar vrt arbete. Vi hade skilda erfarenheter sen
tidigare i gruppen nr det gller att skapa hemsidor. Drfr har vi anvnt oss av
gratisprogrammet Weebly, d det r ett lttillgngligt program att lra sig. Tanken
frn brjan var att vi ven skulle skapa en hemsida som riktar sig till eleverna, som en
resurssida, utver det som informeras p lektionerna. Vi tnkte att eleverna d kunde
anvnda sig av hemsidan d de inte befinner sig p skolan och behver repetition,
eller vid frnvaro. Men resultatet av intervjuer av elever p Kulturama gymnasium
visade att mnga elever upplevde att den typen av resurssida var verfldig och att de
inte skulle anvnda sig av den i den utstrckningen som vi hade trott.
2
Vi tnker oss
nd att eleverna ska f ha tillgng till en lrplattform (digital plattform) dr de om de
vill kan f information om provtillfllen, utvecklingssamtal samt nr det r tid fr
betygsttning. Hr lgger ven lraren in de frenklade kunskapskraven, de
PowerPoints som lraren har anvnt sig av, flipped classroom samt de aktuella
lektionsupplggen. Den digitala plattformen r ven tillgnglig fr elevens mlsman.
Den hr digitala plattformen erbjuds fr de elever som vill ta del av materialet via
Internet, men samma material delas ven ut av lraren i pappersform samt behandlas
muntligt vid lektionstillfllena.
Den digitala plattformen r dock bara ett komplement till de elever som vill anvnda
den. Vi vill fokusera p att anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov,
och se till att alla r delaktiga och har frsttt kursens innehll.
Tankar kring inledning och avslutning
Vi har diskuterat vikten av att frenkla kursens syfte, centrala innehll och
kunskapskrav fr att alla elever ska kunna frst och vara delaktiga i sitt eget lrande.
Vi inleder hstterminen med en introduktion av kursen dr vi visar en PowerPoint
med relevanta bilder kopplade till enkla meningar som frklarar kursens syfte och
centrala innehll. Eleverna fr ven samma PowerPoint utskriven fr att kunna spara
och g tillbaka till nr de knner sig oskra eller om de inte hngde med under

2
Inteivjuei meu elevei p Kultuiama gymnasium 179-2u1S.
S
genomgngen. Vi inleder varje lektion antingen med en PowerPoint eller en bild som
talar om vad som ska hnda under lektionen. Genom att kombinera bde ord, bild och
eventuellt text hoppas vi p att s mnga elever som mjligt, har uppfattat vad
lektionen ska handla om. Varje lektion avslutas med Exit-ticket. Mer utfrligt vad
Exit-ticket handlar om och varfr vi anvnder oss av det finns under rubriken
Bedmning.
Blocken
Lsret r uppbyggt kring 5 block. Det frsta blocket r format som en introduktion
av hela kursen, dr eleven fr en verblick ver hela lsret. Det frsta blocket bestr
av kortare gruppuppgifter och kreativitetsvningar dr eleverna fr prova olika
tekniker, dels fr att knna p gruppdynamiken men ocks fr att testa olika estetiska
uttryck. D kursen Estetisk kommunikation 1 r frlagd i frsta terminen i 1:an p
gymnasiet s r lrare och elever nya fr varandra. Det frsta blocket r tnkt att vara
ett stt fr lraren att utifrn kunskapskraven f en helhetsbild av var eleverna str,
och p s stt underltta i sitt arbete med formativ bedmning. Drfr r lektionerna i
block 1 planerade med uppgifter som tcker det centrala innehllet i kursen. Vi
terkommer lngre ner angende bedmning.
De tre blocken i mitten ska, genom att eleven frdjupar sig och arbetar underskande
utifrn olika estetiska uttryck, leda till att hen fr en strre frstelse fr den
konstnrliga processen. Skolverket sger att inom kursen Estetisk kommunikation 1
ska eleverna ges mjlighet att prva sin kommunikativa frmga genom att arbeta
med produktion och gestaltning samt genom att underska hur specifika estetiska
uttryck kommunicerar.
3
Mot bakgrund av detta har vi utformat lektioner s att
eleverna ska under de tre blocken p ett underskande stt, testa flera estetiska uttryck
och va sig i olika typer av gestaltande, som mot slutet ska mynna ut i en musikvideo.
Blocken som gemensamt leder till slutproduktionen, musikvideon, r skapade s att
grupparbeten och enskilt arbete alterneras genom hela processen.
Det sista och avslutande blocket r mer omfattande i antal veckor i jmfrelse med de
tidigare blocken. Med hnsyn till de elever som av olika anledningar har missat

S
http:skolveiket.selaioplanei-amnen-och-
kuiseigymnasieutbiluninggymnasieskolaestetiskkommunikation 189-2u1S.
4
lektioner, redovisningstillfllen samt examinationstillfllen har vi delvis utformat det
sista blocket som ett uppsamlingsblock (Trailer). Men blocket r ocks till fr de
elever som vill frdjupa sig ytterligare i ngot av det de arbetat med under ret. Hr r
ocks ett tillflle fr oss som lrare att flja upp var eleven befinner sig, utifrn
kunskapskraven, fr att sedan ge dem en chans att frbttra sina betyg och drmed i
slutndan kunna ge dem en rttvis bedmning.
Vra 5 djupdyk
Vi har valt att gra 5 stycken djupdyk dr lektionerna r utfrligt planerade, frn
lektionens brjan till slut. Varje lektion innehller syfte, centralt innehll och
kunskapskrav och r noga beskrivet och kopplat till den specifika uppgiften. Vi valde
olika typer av djupdyk nr vi skulle detaljplanera fr att vi tyckte det skulle vara
mer intressant att lra oss mer av olika upplgg och roligare att arbeta med. Vi har
gjort djupdyk i en lektion som introducerar hela kursen Estetisk kommunikation 1
(lektion 1, introduktion av mnet), en lektion i form av en frelsning (Lektion 2,
hrskartekniker genom Estetisk kommunikation), en lektion i form av en redovisning
(Lektion 3, Musikvideo 2, en redovisning), en lektion i form av en introduktion av ett
enskilt block (Lektion 4, trailer, introduktion av block 5) och en lektion i form av en
utvrdering (Lektion 5, utvrdering).
Grupper
Inom kursen Estetisk kommunikation 1 ska undervisningen lgga stor vikt vid eget
skapande, bde individuellt och i samarbete med andra. De ska ven genom olika
estetiska uttryck samverka med andra elever.
4
Vi tycker det r viktigt att eleverna ska
kunna va sig i och visa p att de kan arbeta i grupp, fr vi tror att man genom att
kommunicera med andra kan lra sig mycket om bde andra och sig sjlv, och drmed
utveckla sina egna estetiska uttryck. Roger Slj, professor i pedagogik, hnvisar till
Lev Vygotskij dr han menar att man mste frst skillnader mellan mnniskor
genom sociala och kulturella erfarenheter som mnniskan i samspel med andra formas

4
http:skolveiket.selaioplanei-amnen-och-
kuiseigymnasieutbiluninggymnasieskolaestetiskkommunikation 189-2u1S.
S
som tnkande, knnande och kommunicerande varelse.
5
Nr vi i samspel i
klassrummet utrycker vi vra tankar och knslor kan vi formas tillsammans och n
hgre kunskapsniv.
Vi har fokuserat mycket p gruppdynamiken som uppstr nr man samarbetar p
olika stt, med hnsyn till olika individuella behov. Gruppstorlekarna varieras under
hela lsret dels fr att de ska vara anpassade till de specifika uppgifterna och dels fr
att eleverna ska f variation. Det ligger p vrt ansvar som lrare att se till att eleverna
fr chansen att samarbeta med olika klasskamrater hela tiden fr att inte fasta roller i
gruppen bestts, och att de fr mjligheten att testa nya roller i nya
gruppkonstellationer.
Tanken r att det r vi lrare som hela tiden vljer hur de olika grupperna ska se ut,
fr att kontrollera att eleverna inte hela tiden jobbar med samma personer, och
samtidigt se till att eleverna med srskilda behov kan ta del av arbetet p bsta stt.
I det sista blocket Trailer (uppsamlings- och frdjupningsbocket) r det tnkt att
grupperna ska vara utformade s att eleverna sjlva ska kunna ta del av varandras
kunskaper som de samlat p sig under ret. De elever som har missat mnga lektioner
eller haft det svrare under ret paras ihop med de som varit nrvarande. Oberoende
av hur varierande deras kunskaper r s ska de kunna samarbeta i grupp och kunna
lra av varandra.
Examinationer och redovisningar
Frsta blocket p hstterminen r utformat s att eleverna tillsammans med lraren
ska ha mjlighet att se vad man har fr kunskaper sen tidigare och var man befinner
sig utifrn kunskapskraven i kursen. Drfr r det blocket inte examinerande. Provet i
slutet av block 1 r tnkt att man ska genomfra som ett frsta provtillflle och dr
andra tillfllet ges i sista blocket p vrterminen. Det provet r examinerande.
Vi tycker att det r viktigt att eleverna ska f va sig i att presentera sina arbeten infr
grupp som redovisningsform. Genom att variera redovisningsformen fr eleverna

S
Sljo, Rogei (2uuu) !"#$%&' ) *#$+,)+'%- ',, ./0)/+12,1#'22, *'#.*'+,)3, Piisma,
Stockholm, s. 172
6
testa olika stt att beskriva sitt arbete p. Frn att ensam redovisa i en liten grupp, till
att st lngst fram i klassrummet och bertta om sitt arbete infr en strre grupp, till
att tillsammans med en grupp redovisa infr andra grupper. Bde att redovisa infr en
strre grupp och att kunna opponera p andras arbeten, tror vi r en bra frberedelse
infr framtiden i arbetslivet.
Fr att eleverna ska kunna ta del av varandras arbeten p bsta stt mste de va sig i
att kritiskt granska klasskamraters arbeten och kunna ge bde positiv och negativ
kritik. Hr fr eleverna va sig i att ge varandra respons p deras arbeten. Vi utgr
frn en metod som kallas Two stars and a wish. Det r en modell dr eleverna
fokuserar p kamratrespons genom att lyfta tv saker de tycker r bra (two stars) med
sina klasskamraters arbeten och frslag p en sak man tycker kan utvecklas i (a
wish).
6
Fr att opponering som arbetsstt ska fungera och vara vrdefull som
kunskapsutbyte vill vi att det ska vara en naturlig del i varje redovisningstillflle.
En del redovisningstillfllen r examinerande och en del r det inte. Vi r tydliga med
att informera eleverna om vad som gller fr de specifika tillfllena.
Bedmning
Fr att alla elever ska ges mjligheten att kunna pverka sin egen kunskapsutveckling
r vi tydliga med vilka kunskapskrav som gller fr varje block. Infr varje
introduktion av ett nytt block presenteras kunskapskraven p ett tydligt stt dr ord
och bild kopplas samman fr att eleverna ska frst. Tillsammans med varje nytt
block fljer en matris dr kunskapskraven r tydligt kopplade till den specifika
uppgiften. Vi vill att alla elever ska p ett lttillgngligt stt kunna frst vad fr
kunskapskrav, centrala ml och syfte som gller fr varje specifik uppgift. Vi har
exemplifierat hur en sdan frenkling kan se ut i de utvalda lektionerna som vi har
frdjupat oss i.
Vi tycker, i likhet med Christian Lundahl, att man genom att lta eleverna gra
samma uppgifter tv gnger ger man eleverna en chans att frst frst uppgiften fr
att sedan utfra den utifrn vad de har lrt sig. Den frsta gngen r en vning och

6
http:www.beuomningfoilaianue.sefoimativapiocessei 161u-2u1S.
7
den andra gngen blir de bedmda.
7
Drav utformandet av det frsta blocket p
hstterminen och sista blocket p vrterminen. Blocket Musikvideo 1 kan ses som en
form av vning infr blocket som kommer efter, Musikvideo 2. I blocket Trailer
(uppsamlings- och frdjupningsblocket) fr eleverna chans att upprepa kunskaper som
de bekantat sig med under ret i ny uppgift.
Den formativa bedmningen pgr kontinuerligt under lsrets gng. Stora delar av
lsret arbetar eleverna i grupp, och d kan vi som lrare fra enskilda formativa
samtal med eleverna medan de arbetar. Formativ bedmning anvnder vi oss av som
underlag fr betygssttning och fr att man som lrare ska kunna flja elevernas
kunskapsniver under ret.
Varje elev ska ha en portfolio, dr allting som gjorts under ret samlas. Genom att
samla processarbeten och frdiga resultat, kan lraren i enskilt samtal med eleven,
anvnda portfolion som ett underlag fr samtal infr den summativa bedmningen i
slutet av lsret. Hr har eleven en chans att sjlv visa vad hen gjort under ret,
bertta om sina arbetsprocesser och ven va sig i att tnka ut sjlv vilken niv hen
ligger p. I det enskilda samtalet med eleven och utifrn hens portfoliopresentation
frklarar vi som lrare hur vi bedmer var eleven ligger, och gr igenom
kunskapskraven.
Fr att kontrollera att varje elev hnger med i undervisningen har vi planerat in att
anvnda oss av metoden Exit-ticket.
8
Vi har format den s som vi tycker att det passar
vrt upplgg. Eleverna ska d anvnda sig av lappar med olika frger. Exempelvis,
Gul lapp- 3 saker du lrt dig? Rosa lapp- En frga, Grn lapp- Vad har du inte
frsttt? Vi stter upp lapparna p vggen ordnade i frg och fr p s stt en visuell
uppfattning om eleverna hnger med. Tanken r att man snabbt ska kunna frklara
och tydliggra uppgiften redan nsta lektion. Metoden med Exit-ticket vill vi anvnda
oss av i slutet av varje lektion under hela lsret fr att skapa kontinuitet och fr att
metoden ska vara en naturlig del. Eleverna ska se modellen som en chans att lyfta

7

http:youtube.comchiistianlunuahlskillnanuenmellansummativochfoimativbe
uomning 189-2u1S.

8
fram en frga gllande uppgiften utan att de knner sig utpekade. P samma gng kan
man som lrare hela tiden flja upp vad fr kunskaper eleverna har under rets gng.
Under vrterminen vecka 10 och 11 tar lraren ut eleverna under pgende lektion fr
enskilt utvecklingssamtal. Detta fr att var och en ska f chansen att veta p vilken
kunskapsniv de ligger och hur de ska kunna frbttra sig. D vi inte rknar med att vi
r mentorer fr ngon elev i kursen Estetisk kommunikation 1 s planerar vi inte in
utvecklingssamtal med elev och mlsman i vr lsrsplanering. Utvecklingssamtal
med mentorn r frlagda tv gnger per termin. Frsta gngen ungefr 7 veckor in p
hstterminen, och andra gngen ngon gng under vecka 11. Vi som lrare skriver
ihop en skriftlig bedmning av elevens kunskapsniv i mnet. Bedmningen lmnas
till mentorn, som fr samtal med eleven och mlsman. Fr att va oss i att med f ord
ge vrdefullt stoff till varje elevs respektive mentor har vi skapat ngra fiktiva elever.
De befinner sig p olika kunskapsniver och vi har frskt ta ut ngra f meningar om
varje elevs mjlighet att utvecklas, som underlag fr utvecklingssamtal.
D kursen Estetisk kommunikation 1 r frlagd i 1:an och eleverna r omyndiga s
skickas informationen till mlsman och eleven angende elevens kunskapsniv i
kursen. Tv gnger gllande var eleven befinner sig utvecklingsmssigt (efter vecka
40 p hstterminen och efter vecka 10 p vrterminen) och tv gnger informeras
mlsman om vilket betyg eleven har ftt (strax innan jul informeras mlsman och
eleven om elevens terminsbetyg, och i slutet av sista blocket p vrterminen skickas
kursbetyget ut p samma stt). Informationen skickas via mail samt lggs upp p
lrplattformen.
ADHD
Vi har i vr lsrsplanering tagit hnsyn till de eleverna med srskilda behov, och
framfrallt elever med koncentrationssvrigheter, med fokus p ADHD. Vi har
anpassat lektionsupplggen med tanke p olika funktionsvariationer, dr vi rknar
med att alltid ha minst en elev med ADHD eller liknande diagnos i varje klass, utan
att de ska behva komma ut med en diagnos. Vi vill inte att vissa elever ska behva
pekas ut genom att sitta i separata rum eller p annat stt behandlas avvikande i
frhllande till gruppen. Anledningen till att vi har ADHD-anpassat vra
lektionsupplgg r att vi ifrgastter funktionsnormen som pekar ut alla avvikare som
9
funktionsnedsatta, i jmfrelse med s kallat normalt fungerande personer. Vi vill
inte skapa ett vi och dom mellan personer, p grund av funktionsnormen, drfr
talar vi om funktionsvariationer, ett ord som inkluderar alla mnniskor. Fr att
underltta fr de elever med koncentrationssvrigheter anvnder vi oss alltid av
PowerPoint nr vi vill informera om ngot, d tal, bild och text kopplas ihop. Vi
tnker p att de delmoment under lektionerna dr man behver koncentrera sig inte r
ondigt lnga, inte lngre n 25 minuter i taget. Lnga sjok av krav p koncentration,
tystnad och stillasittande i skolan kan bara hanteras av vissa elever, och drfr vill vi
anpassa lektionerna s att de passar alla funktionsvariationer. Nr eleverna ska arbeta
med grupparbeten introducerar vi som lrare olika grupparbetstekniker, som t.ex. att
brainstorma fram ider och att anvnda sig av hur-mr-vi-rundor och sga-vad-
man-tycker-rundor. Genom rundorna fr var och en prata i sin takt och de andra i
gruppen fr lra sig att lyssna p andra tills de pratat till punkt. Grupparbetsteknikerna
kan eleverna bra med sig under hela sin skolgng och ha anvndning fr varje gng
de arbetar i grupp, och p s stt variera sina samarbetstekniker.
Lektionerna planeras s att eleverna inte blir stillasittande hela lektionen, ngot
moment av rrlighet och korta sm vningar planeras med frdel in i varje lektion. Vi
tnker p att vra lektionsupplgg ska vara tydliga, med ett frenklat sprk och dr
varje vning kan gras om igen, fr att de elever som behver igenknning i en
vning kan f repetition. ven om fokus ligger p att tnka extra mycket p de elever
med diagnosen ADHD s tror vi att om vi skapar ett lektionsupplgg som tar hnsyn
till alla olika individuella behov s r det en vinstlott fr alla.
Fr att ge eleverna en chans att se vad den kommande lektionen kommer handla om
samt att de ska f tid att frbereda frgor till lraren s tycker vi att det finns en pong
med att anvnda sig av flipped classroom Det r en inspelad frelsning eller
lektion som eleverna har mjlighet att titta p innan lektionen. Detta r ocks
anvndbart fr de elever som missat lektionstillfllet och de som behver repetera.
Likabehandlingsplan
Vi har utgtt frn Danderyds gymnasiums likabehandlingsplan.
1u
I block 1 har vi behandlat hrskartekniker och likabehandlingsplanen, i relation till
etik och lagar, kopplade till Estetisk kommunikation. Vi vill kunna terkoppla till
denna kunskap under lsret, d maktspel hela tiden finns och kommer att finnas
under lektionerna.
Vi strvar efter en normkritisk pedagogik i mtet med eleverna. Vi planerar
lektionerna under lsret s att de blir tillgngliga fr alla elever, oberoende om man
har en diagnos eller inte, eller om man har svenska som andrasprk, eller inte r
uppvxt med ett akademiskt sprk hemifrn. Vi utgr frn att alla elever har olika
funktionsvariationer och lektionsupplggen r s varierande att vi hoppas att inte
srbehandla elever. Om t.ex. ett problem uppstr p.g.a. att ngon elev bryter mot en
norm, lgger vi aldrig skulden p den eleven. Vi vill gra det s bra som mjligt fr
den eleven utan att den ska behva undervisa oss om sitt normbrytande. Vi har ett
ansvar fr att ta reda p de kunskaper vi behver och planerar om vra lektioner s de
passar alla.
Ramfaktorer
Eftersom Estetisk kommunikation som kurs finns p skolan s rknar vi med att
teknisk utrustning ssom datorer, kameror, studioutrustning finns tillgngligt. Vi
frutstter ven att lttare program som krvs fr att kunna arbeta med
filmproduktion, bildhantering och musikproduktion r inkpt av skola. Vi har utgtt
frn Danderyds gymnasium nr vi har planerat lsret. Dr har kursen Estetisk
kommunikation har en egen lokal dr rekvisita frvaras. Tillgng till instrument,
musiksalar, sal fr dramavningar, kostymfrrd, inspelningsstudios, och stor aula
med scen finns p skolan.