T K S I F O S O L KONSTFI L A I R E T A M ARBETS

Med utgångspunkt från att språket är det primära verktyg vi använder för att kommunicera har vi tagit fram en serie metoder som syftar till att ge ett språk till betraktare av konst på en utställning och därmed ge förutsättningar för att dela sina upplevelser med varandra. Detta med ambitionen att göra konsten tillgänglig och skapa ett deltagande ”lager” som lockar till dialog, sätter besökaren i centrum och tillsammans med en god pedagogik kan leda till ökad samhällsreflektion såväl som självreflektion.

Att göra besökaren delaktig är också ett viktigt steg i arbetet med att göra konstinstitutioner identitetsbekräftande. I kontexten av en utställning, konsthall och liknande blir det också ett strukturellt gränssnitt som suddar ut gränsen mellan institutionen och dess faktiska ägare; medborgarna.

METOD OCH MATERIAL
Materialet i sig är naturligtvis inte deus ex machina. Det är ett fysisk ramverk som tillsammans med ett antal övningar – metoder – gör det möjligt att tillgodogöra sig fler dimensioner av den konst som ingår i utställningen. Systemet i sin helhet innehåller stegvis svårare övningar som höjer besökarens medvetande nivå kring konsten, likt trappsteg. En liknelse som kan vara på sin plats är den norska boken ”Sofies verden” som på ett förföriskt och genomtänkt sätt presenterar svåra ämnen. På samma sätt som boken väcker filosofiska tankar för individen ska detta material fungera för en grupp eller enskild besökare som besöker utställningen.

Filosofi

Pedagogik

Estetik

Projektets tänkta position i förhållande till intellektuella ”fält”

POESI
Övningen tar sin utgångspunkt i en konstpedagogisk ”ordövning” . Besökarna får sätta språk till bilderna, vad är det som uttrycks? Små metallplattor tillverkas och monteras bredvid tavlorna. På dessa plattor sätter besökaren upp kylskåpspoesi ord för att beskriva sitt synsätt. Orden kan flyttas lätt av nästa besökare om denne inte håller med. Besökaren kan på detta sätt påverka utställningen och interagera med verken om än i liten utsträckning.

RANGORDNA BILDERNA
Besökarna presenteras för en uppsättning bilder och uppmanas att rangordna dem i olika typer av hierarkier; Vilken är vackras/ fulast? Vilken är värd mest? Vilken är mest modern? (osv.) Detta genom att flytta dem på en typ av list på vilken bilderna enkelt flyttas omkring. När gruppen enats flyttar pedagogen fokus och öppnar samtalet för att diskutera varför gruppen kommit fram till sina respektive beslut. Varför är inte alla lika värda? Hur kommer det sig att vi kan generalisera? När är det bra och när är det dåligt? (osv.)

ANPASSAD UTFORMNING
De konstfilosofiska verktygen tillverkar vi på Konstfack i Stockholm tillsammans med duktiga formgivare. Vi vill inte i detta material visa de faktiska slutprodukterna då de beroende på lokal kommer att designas på olika sätt för att passa bra i miljön. Vi visar därför mer konceptuella skisser.

PERSPEKTIVVÄXLINGSKORT
Det finns estetiska teorier som stödjer alla åsikter vi kan tänka oss att ha, men det finns ändå system och extremer som vi kan använda oss för att underlätta förståelsen. Beroende på vem man är kommer utställningen och konstobjekten vara olika saker. Perspektivväxlingskorten innebär att besökarna tilldelas enkla spelkort som var och ett presenterar någon av de personligheter som representerar några av de största teoretiska strömningarna vi har haft i historien. Vi möter företrädare för universalism, relativitet, estetisk attityd och abstrakt expressionism för att nämna några. Genom att iklä sig rollen som teoretikern och introduktionen av några av de frågor som den samma rimligtvis ställer sig I mötet med ett verk, får besökaren en ingång till att diskutera konsten I ett samtal med andra besökare som troligtvis kommer innehålla en hel del meningsskiljaktigheter… Därigenom blir korten ett underlag för en djupare debatt, såväl rolltagande som personlig.

rteori: R Quee H BUTLE IT D JU

olika är av på att de te sig inte på m ska be beror llet so män att de hä h n m oc kö t är sa olika innor alt i de kv av rm n s la r, men ses no xrvänta r mel pa an fö se te op t m ro he kr Konsten kan te t de Olik et so olika berätta det för at g till he ika. D med som vi inte utan syns uppleva sak ker si sig ol föds själva kan kön, er tack var . Det nor sö tt. Vi beter beskriva. Vi e konsten te sig och män la kvin sst sä förklara elle t be kan h el som vi ald a na oc xu sk ett vi r sätta ord rig skulle ett an r de innor terose på. Att tyc på kunna kv hu r r he t r en t te at åsik ka något är no lle at t - det är en in gör da ro vackert är har be lle är tt, kv upp r äm hä de leve sä le r inte bara st t m lse där du andra männi be på et ker el kan förvän på hu skor kan upp vårt sa sa as h har en a ld ta oc äv dig att må lig bi t leva samma a. konstverk män nga än av köne r man rlund et. När du känslor gen uella m gö anno ten. M bild märks säger att någ om att se samtidigt or so t och på i kons ot är ”vacke a n göra tänka på att Kvinn även rt” konstig som vi ka , så kan du samm föremålet form. ingen roll t inte är på inte ska ha en s vara opps hur mycke funktion. De anse bäst, önstre när de på kr t, s t m tav ig t ra lan nn nl t är värd elle eget vardag spelar in a de te ba m kä r om den srum. Ett sig kv a bryt sig, in kan hänga ttet so konstverk beter tycker det försök i ditt är vackert det sä som känns skö när du om m att sig på nt att titta män edelbart geno på det, uta alt. t bete bara n att tänka t norm erat at Det är pt es på ann m ce at. s nn er ac : n m kä a det m so v Om du utgå et ro t sätt t r från vad m stå på de typisk som står ov ad so a och an: från v manlig • Vilken teckning här piskt utgår ta om u inne är vac l på ty ve d t • pe at Leta upp ett krast? Om svårt konstverk å exem är tv t a som du tyc hitt förstår exa er de ker är vacker ck n. rsök kt ty de ll var . Fö vi för du tycker t, men inte otiv m du • Kan du r ritat • det. tnären iga m ng so hitta en tec m ha t kons kvinnl kning som teckni inna so igt at ller. men där du du tror må p en r en kv själv inte tyc nga tycker liga ro ks tydl ta up är vacker, an elle bilden • Vilken t mär ker det? r man • Le teckning är en m a elle där de onella ig k iti nl er fula ad in det är tv st? est tr skt kv t kons den m ot typi itta et visar yta m • H du br a cker försök ng ty teckni nor? ilken h kvin • V än oc av m

Estetikens g IMMANUE rund: L KANT

Upplevelsen är grunden för förändring. Fabel Kommunikation arbetar med upplevelsebaserade metoder för att få människor att förstå och förändra. Vi svarar

på era behov av processledning, kartläggning och värdearbete inom internkommunikation, utbildning av ledningsgrupp och medarbetare, samt organisationsutveckling.

Fabel Kommunikation AB | Sveavägen 31 | 111 34 Stockholm 08-41 02 24 30 | info@fabel.se | www.fabel.se