You are on page 1of 4

överraskande krigshistoriska fakta

del 12

smb presenterar

Allierad invasionsplan 1940 – mot Sovjetunionen!
Av Christer Bergström

I

början av 1940 – medan Finland kämpade för sitt liv och Polen var ockuperat av Nazityskland – förberedde de västallierade en militär attack mot Sovjetunionen. Den 23 augusti 1939 undertecknade Tyskland och Sovjetunionen en nonaggressionspakt. Nio dagar senare släppte Hitler lös sin krigsmakt mot Polen. Den 3 september 1939 förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Allt detta är bekant. Lika känt är det att Storbritannien och Frankrike valde att i mer än åtta månader låta sina arméer stå med gevär för fot vid den tyska västgränsen, trots att huvuddelen

av de tyska arméerna under den första månaden var upptagna i Polen. Men under denna period – som avbröts genom den tyska invasionen i väster den 10 maj 1940 – gjorde de västallierade faktiskt upp en ganska djärv anfallsplan. Då handlar det inte om deras ytterst försiktiga strategi gentemot Tyskland, enligt vilken de skulle bygga upp en tillräckligt stor militär överlägsenhet i Frankrike innan de slutligen skred till aktion. Nej, här talar vi om en djärv plan för blixtsnabba anfall, där man utnyttjar motståndarens svagheter: Det handlar om StorbriPetsamo Murmansk

Narvik

Archangelsk

FINLAND NORGE
Oslo

SVERIGE

Helsingfors

Stockholm Moskva

STORBRITANNIEN

SOVJETUNIONEN
Berlin Warszawa

Kartan visar de fransk-brittiska anfallsplanerna mot Sovjetunionen. Huruvida Norge eller Sverige skulle ha accepterat att Norge användes som bas för luftanfall mot Murmansk är inte gott att veta. När det gäller flyg­ anfallen mot Baku kan de ha planerats utgå från brittiska framskjutna baser i Irak eller Iran.

London

TYSKLAND
Paris

POLEN

FRANKRIKE
SVARTA HAVET

KAUKASUS

Baku

(FRANKRIKE)

1

tanniens och Frankrikes planerade invasion av – Sovjetunionen! Västmakternas stora skepsis mot kommunismen hade präglat deras attityd till Sovjetunionen ända sedan revolutionsåren 1917– 1918, då Lenin tagit ut Ryssland ur första världskriget. Därefter följde en period då både Storbritannien och Frankrike skickade trupper och flottor för att försöka störta den nya sovjetiska regeringen. Deras negativa attityd till Sovjetunionen hade under 1930-talet hindrat en effektiv front mot Hitler, och när Stalin genom ett halsbrytande lappkast 1939 ingick en nonaggressionspakt med Tyskland, nåddes ett nytt lågvattenmärke i västmakternas förtroende för Sovjetunionen. Därtill blev det snart uppenbart att Stalin hjälpte Hitler att kringgå den brittisk-franska flottblockaden av Tyskland. När så Stalin i november 1939 kastade sig över Finland, väckte det nytt liv i de tankar på ett anfall mot Sovjetunionen som legat och grott i vissa kretsar i Storbritannien och Frankrike sedan interventionerna i det ryska inbördeskriget 1918–1919. Den amerikanske skriftställaren William Shirer menar till och med att ”Stalin ersatte Hitler som huvudfienden”. Faktum är att fransmännen redan kring årsskiftet 1939/1940 gjorde upp planer på en synnerligen djärv invasion för att ingripa på den finska sidan i kriget. Den 16 januari 1940 presenterades planen för konseljpresident Daladier: Petsamo, som nyligen ockuperats av Röda armén, skulle invaderas från sjösidan samtidigt som andra truppstyrkor besatte hamnar och flygfält i norra Norge, varifrån en fullskalig invasion av sovjetiska Murmansk-området skulle utvecklas. En regelrätt fransk-brittisk fälttågsplan mot Sovjetunionen tog under de följande veckorna form. På de allierades högsta krigsrådsmöte i Paris 5–6 februari 1940 fastslogs att en kår på 30 000–40 000 man skulle landsättas i Narvik, för att därifrån marschera till den finska fronten och tränga in i Sovjetunionen. Därmed bestämdes att planen även skulle syfta till att blockera de svenska leveranserna till Tyskland. Uppenbarligen utvidgades planen under den följande månaden; den 7 mars informerades den finske överbefälhavaren Mannerheim om att en allierad expeditionskår på 57 000 man skulle sättas in i Finland. Den 12 mars fastställdes invasionsdatumet av Petsamo till den 20 mars. 2

Det är svårt att veta hur pass effektivt planeringen inför det gemensamma anfallet mot Sovjetunionen löpte. Samverkan i Nordnorge visade sig tyvärr lida av alltför många brister. Här franska spaningspatruller med bestyckade motorcyklar i Nordnorge.

Nu inträffade krigsslutet mellan Sovjetunionen och Finland – den 13 mars 1940 – innan den allierade interventionen hann sättas i verket. Om Finland skulle ha lyckats hålla ut några veckor till och de allierade hade ingripit, kunde kriget ha tagit ett helt annat förlopp. Det var nämligen inte bara i norr som de allierade hade tänkt slå till mot Sovjetunionen – de planerade också för en front i söder; det var därifrån det största hotet mot Sovjetunionen svävade under vårvintern 1940. Så tidigt som den 15 januari 1940 avslöjade en hög tjänsteman i det franska utrikesdepartementet planerna för USA:s ambassadör i Paris, William Bullitt, som rapporterade till Washington: – Den franska regeringen har föreslagit den brittiska regeringen att deras flottor ska löpa in i Svarta havet och beskjuta Batumi samt flygbomba Baku… Man kommer att söka förstöra (destroy) Sovjetunionen – om nödvändigt med vapenmakt. Den 19 januari fick den franske överbefälhavaren general

Flyganfall mot oljeriggarna och utskeppningshamnarna i Baku kan troligtvis endast ha gett begränsade skador, vilka skulle ha reparerats snabbt. Resultatet hade hur som helst blivit en krigsförklaring mellan de berörda länderna, som på sikt kanske dragit in hela Norden i kriget, inklusive Sverige.

3

Om Storbritannien och Frankrike skulle ha satt sin plan på Gamelin och amiral Darlan i uppdrag att förbereda ”en förinen militär invasion i verket, hade det utan tvekan fått dramatelse av ryssarnas oljefält”. General Maxime Weygand – som tiska konsekvenser för krigets utveckling. Det finns ingen antjänstgjort som militärrådgivare åt Polen under kriget mot ledning att tro annat än att den brittisk-franska attacken skulle Sovjetunionen 1920 – utsågs till ansvarig för operationen. ha mött samma obändiga motstånd som den tyska invasionen En viktig komponent i den planerade attacken mot sovav Sovjetunionen 1941. Ett krig startat av de västallierade mot jetiska Kaukasus utgjordes av stöd åt kaukasiska exilgrupper Sovjetunionen 1940 kunde ha blivit väldigt utdraget. som skulle kunna initiera uppror inne i Sovjetunionen. Det är En av konsekvenserna kunde ha blivit antingen att de västmöjligt att dessa hemliga planer bidrog till att utlösa det tjeallierade hade gått med på separatfred med Hitler, eller att Hittjenska uppror som utbröt vid den här tiden. I så fall inträffade ler kunde ha väntat – och rustat upp sin krigsmakt ytterligare – det ironiska att de tjetjenska upprorsmännen bytte utländska tills alla länder blivit så nedslitna att han kunde ta itu med dem understödjare från britter och fransmän 1940 till tyskar 1941. en efter en. Det värsta scenariot hade förstås varit ett samtidigt De allierade invasionsplanerna mot Sovjetunionen bidrog tyskt och brittisk-franskt krig mot Sovjetunionen. också till att Norge och Danmark drogs in i kriget. Krigsslutet i I alla händelser står det tämligen klart att den som vunnit vinterkriget den 13 mars 1940 fick dem nämligen inte att skrinmest på ett västallierat företag mot Sovjetunionen 1940 med lägga sina tankar på att anfalla Sovjetunionen – deras planlägall sannolikhet hade varit Hitler. ● gande blev bara tillfälligt fördröjt eftersom förutsättningarna förändrades. Förberedelserna för den södra invasionen fortlöpte genom brittiska flygspaningar över de sovjetiska oljefälten mellan den 30 mars och 5 april. Vid samma tidpunkt drogs den styrka som skulle gå in i norra Norge samman – vilket utlöste kriget om Norge den 9 april. Trots att slaget om Norge rasade för fullt mellan de västallierade och Tyskland, fortskred förberedelserna för en attack mot Sovjetunionen. Den 30 april 1940 enades de brittiska och franska regeringarna om tidpunkten för anfallet mot de kaukasiska oljefälten: 15 maj 1940. Fem dagar innan dess, den 10 maj när du blir 1940, inledde tyskarna sin storoffensiv på västfronmedlem! ten – vilket i ett slag lade den brittisk-franska invasionsplanen mot Sovjetunionen i spillror.

0 kr

Vill du veta hur det var att leva i ett land ockuperat av Sovjetunionen? Då rekommenderar vi boken Stalin ockuperar Litauen. Författaren, diplomaten och tidningsmannen Ignas Jurkunas-Scheynius, lyckades fly från Litauen och skrev ner sin berättelse så fort han kom till Stockholm. Det är en levande skildring av en av de mer dramatiska händelserna i ett av våra grannländers historia. Du får boken för 0 kr när du blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Värde ca 330 kr.

Gå in på www.krigsmyter.nu/stalinlitauen och läs mer.

Klubben Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek ger dig krigs- och militärhistoria i världsklass!
Klubben Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är en stiftelse som drivs av entusiaster för entusiaster med syfte att tillgodose behovet av militärhistoria. Vi nöjer oss dock inte med att tillhandahålla de böcker som finns på den allmänna marknaden. SMB gör även egna böcker med hjälp av de främsta experterna och militärhistorikerna – böcker du bara får tag på genom oss! Som medlem i SMB är du därmed alltid bland de första som får tillgång till det bästa som publiceras inom militaria. Gå gärna in på www.smb.nu och läs mer om klubben och dess medlemsförmåner!

4