You are on page 1of 292

Zend - Avesta

eller

om det som hr himlen och livet efter detta


Ur synvinkel av naturen av Gustav Theodor Fechner Third Edition. Orolig Kurd Lawitz Andra volymen -------------------Hamburg och Leipzig. Utgivare av Leopold oss. !"#$. %nneh&lls'(rtec)ning* +en andra volymen. ,m det som h(r Himlen. - . !ilaga till den tred"e delen A. till#gg ver estetisk $edmning av formen och f#rgen %& "orden som ver det fasta ramen fr "ordens .. Om Li'uid (arth +. Over the Air E. Om im%ondera$le $efogenheter F. Om utvecklingen av "ordens G. %rinci% om s"#lv$evarelsedrift i solsystemet

- %. $ilaga till femte avsnittet n&gra id)er om den frsta generationen och de successiva ska%elser av den organiska rike %& "orden - %%. $ilaga till avsnitt &tta ytterligare o$servationer om hur k#nslan region %& "orden

- %%%. fogats till nionde avsnittet till#gg ver den hierarkiska strukturen i v#rlden -%-. $ilaga till elfte avsnittet A. *raktiskt argument fr +uds e,istens och ett framtida liv som e,tra ver to%%en v#rlden lagen och dess frh&llande till frihet .. - fr&ga om frihet fr&n %raktiska verv#ganden +. grundsyn %& frh&llandet mellan kro%% och s"#l a. utl#ggning $. "#mfrelse c. /otivering och skyddstillsyn ytterligare l Om de detal"erade fysiologiska frh&llanden o$"ektiv utseende ytterligare 0 Kort %resentation av en ny %rinci% om matematisk %sykologi --. sammanfattning av l#ran om det som hr himlen ,m det som h(r livet e'ter. 1rord --%. 2ia $etydelsen av m#nniskans dd och frh&llandet framtiden nuvarande liv --%%. utveckling av analogin om det framtida livet med ett liv minnen A. frh&llanden av de utom"ordiska andar till den hgre anda och till varandra som de omst#ndigheter som ligger utanfr den v#rldsliga andev#rlden .. Om relationerna mellan de utom"ordiska andar %& denna sida av den meningen v#rlden och hgre verklighet --%%%. 1r&n den fysiska $asen fr det framtida livet A. 1r&n den ver"ordiska kro%%slighet som den visas %& diesseitigem %unkt /. 1r&n den ver"ordiska kro%%slighet som det visas %& "ordiska vyer --% olika sv&righeter A. fr&gan om hur man kan ta hans inre $ildandet och utvecklingen av livet efter detta genom e0empelvis fr&gor som f#ster sig till frstrelsen av h"#rndd3 lidande och &ldrande anden med kro%%en .. fr&gan om hur frekomsten av livet efter detta ostrda kan $est& trasslat +. fr&ga3 hur l&ngt dd v&r nuvarande kro%% kunde $#ra v&rt framtida u%%vaknande -- . analogier dds med frlossningen -- %. 2ia de vanliga frsken att motivera l#ran om oddlighet -- %%. direkt motivering av l#ran om oddlighet -- %%%. %raktiska as%ekter

--%-. "#mfrelse ---. datums v&r undervisning om den kristna l#ran i synnerhet ---%. sammanfattning av l#ran om det som hr Livet ---%%. vertygelser - . 1oter till den tred2e se)tionen. A. till3gg (ver estetis) bed(mning av 'ormen och '3rgen p& 2orden.
45e 2ol -5 60 ff.

7et #r ostridigt att vi kom inte ut vid ett flertal tillf#llen med ingen anledning att frklara den sf#riska formen fr den mest %erfekta formen3 frutom att de kanske inte #r den mest %erfekta fr ut$ildningen av folket3 eftersom han #r som m#nniska #r fortfarande en mycket underl#gsen varelse3 och var"e form endast i enlighet med eftersom det verensst#mmer med definitionen av det v#sentliga3 kan helt varm %& sitt eget s#tt /en det frekommer ocks& n&gonstans %& v#gen 7et #r $ara ett hgsta v#sen3 en mer rundad i sig3 i harmon har mer slut tillvaro3 tolererar och kr#ver $ollform 8ven om inte en ren3 vilket skulle mots#ga n&gon individualisering3 men det #r tillr#ckligt att den viktigaste funktionen #r sf#risk och dess #ndringar medger och har /#nniskans fortfarande ganska intrikat viktigaste formen $evisar i sig att hans organisation #r fortfarande l&ngt ifr&n s"#lv f#rdigst#llande och m&l att u%%n& han hr snarare till medlemmarna i utar$etandet3 medel fr %restation3 s& att han s"#lv skulle vara en s"#lv full#ndad Och han ska inte vara dm"uk nog att inte s#ga emot9 /en visa u%% i form tendenser till runda som #r n#rvarande %& de viktigaste %latserna fr oss det viktigaste 2ad kan n& "orden3 men inte m#nniskan som en helhet3 ser vi honom i hans #dla delar3 huvud och gon3 n&r ungef#r3 som handlar om $eroendet3 inte fr&n "orden3 utan fr&n den nedre v&ningen3 de flesta h"a 5& vi har $ara "orden s"#lv3 sedan inom det m#nskliga huvudet3 i det m#nskliga gat som a%%ro,imationer till $ollen3 men huvudet #r mer #n mter gat3 och "orden mer #n huvudet 7et kan dock kr#va fr&n en teleologisk %unkt att #ven mannen i hans figur till hela huvudet eller gonen har $livit3 och vill nu ha reflekterat %& "orden s"#lv %& "orden och med renare #n nu #r fallet3 om $ara han utan $eroende fr&n marken skulle kunna e,istera :idigare3 den sf#riska formen %& "orden s"#lv har teleologiskt satt med sin yttre s"#lvst#ndighet och material s%arsamhet i relationen 42ol - ka% ---3 ka% 2-. 5& vad #r den m#nskliga formen skil"er sig fr&n "orden3 #r att ta en$art som ett uttryck fr det l#gre "aget och full#ndning av hans natur ;#r "orden #r riktigt vad vi #r efter $ara sidor av v&ra mest %erfekta delar s& det #r ocks& mycket mer %erfekt #n vad de s"#lva #r 1r den klotformiga formen av v&ran huvud #r fortfarande n#stan frstrdes i ansiktet och #r endast ofullkomligt i skalle och gon /en den sf#riska formen %& "orden inte s& mycket frstrdes av %lattning3 s& nyanserad3 och de m#ktigaste $ergen tillg&ngar viktigaste formen inte ha $etydande #ven l&ter mo$ils%elet av t&gen %& "ordytan med outs#gligt strre m&ngfald och frihet den viktigaste formen mycket ostrt som s%elet av v&ra ansiktsdrag av sig s"#lv som rr sig i variationer av relativt mycket hgre ordning 7etta $eror i

huvudsak %& med storleken %& "orden3 fr att med std av som kunde tagit A$wandelungen sin a$soluta formen strre och mer varierat #n med oss3 och #nd& den viktigaste formen %&verkar %ro%ortion mindre3 de grvsta varianter av v&rt formul#r och inte heller tillhr sina finaste - m&nga avseenden #r vi %&minns i den naturliga formen av st"#rnorna %& *rinzi%e3 som ocks& har l#mnat in i konstformen av de grekiska gudarna3 som du kanske minns att de grekiska gudarna s"#lva till stora delar endast Anthro%omor%hosen av st"#rnorna (ftersom grekerna u%%fattade att det mer %erfekt $ildandet av ett folk3 desto strre hans ansikte vinkel3 s& verdrivna att de hade $land sina gudar och kad vinkeln #ven utver vad som frekommer hos m#nniskor verhuvudtaget3 till <== >3 med tanke %& att den vanliga synvinkel med oss $ara ca ?6 >3 i neger och med endast @= > Och detta $idrar i hg grad till den hga ideal uttryck fr de grekiska gudarnas ansikten /en naturligtvis3 i grunden det m#nskliga ansiktet m&ste #nd& u%%r#tth&llas #ven efter de $ehov som en konst som #r avsedda fr m#nniskor av m#nniskor ;aturen #r inte l#ngre $unden av detta verv#gande3 kan till och med hgre v#sen inte l#ngre i de omr&den $inder till den Och s& vi ser det3 det som sks i den #dlaste fakulteten m#nniskans frl#nga den sf#riska formen hos de hgre v#sen i en hgre k#nsla av verdrift %& hela figuren #r full av dem 7en grekiska %rofilen #r att alla de grekiska gudarna i den huvudsakliga delen av densamma3 $ara n&got annorlunda $"da3 och vertr#ffar enkelhet n&gon annan ansiktsform 1ormen av st"#rnorna #r ocks& fr alla i denhuvudsakliga delen av densamma3 endast n&got annorlunda fr&n att sv#nga3 och vertr#ffar alla andra former av enkelhet alls /en s& mycket l#ttare det grekiska ansikte #r som infr en gro%iga Kalmyks3 s& mycket finare utvecklade uttryck3 det #r ocks& kan3 och vad en #dlare strre skillnaden #r mellan de olika grekiska gudar-ansikten /en det viktigaste inslaget i ansiktet %& de grekiska gudinnorna 2enus och Luna fortfarande skakiga mot st"#rnorna som $#r hennes namn3 och hur mycket mer utar$etade i frfina ytan av en st"#rna3 som en grekisk staty3 och inte av en slum%3 men med noggrann $i$eh&lla hgre verv#ganden fretag som inte kan avvika fr&n hgre verv#ganden sknhet 7et kan ta oss skar%t och s#ga om den sf#riska formen #r den mest %erfekta formen3 kanske inte den mest %erfekta av de elli%tiska och forts#tter att fina kontinuerlig variation av den sf#riska formen (na eller det andra /en det #r ocks& h#r med naturens sknhet som med sknheten i konsten - grund och $otten finner en konflikt %&g&r mellan tillr#cklighet den l#gre och hgre mening3 den frsta av endast de renaste mest rent t&g3 den senare karakteristiska uttryck fr hgre andliga $etydelse krav3 vilket inte kan vara utan modifiering av kontrollr#ttigheter3 symmetriska ;u #r den hgsta sknheten d#r3 d#r konflikten #r lst s& att de tv& kommer att r#cka3 men om m"ligt i ett3 men n&got m&ste ge var"e %&st&ende Om vi n&gonsin vill h"a m#nsklig syn%unkt3 att $e om $evis om den m#nskliga %&%eka sknhet form - och $ryr sig inte att st#lla fr&gor och kr#ver a$solut3 men naturligtvis endast $esvaras med a$soluta ord3 filosoferna i detta avseende9 - Aag menar3 vi #r n&gra s#krare h#nsyn till an$ud som den ty%en av h#r utvecklas3 $r"ar $ly fr&n m#nniska ungef#r samma (ller vad skulle de vara9 Och om siffror visar i

naturen3 eftersom de #r v#rda att $eakta i dessa hgre v#sen3 skulle vi vil"a se tomma skal i dessa siffror3 "a d& ska vi se om alla frenade d#r fr att visa dem fylld med liv9 2i har %recis dragit %last sidan av sknheten i "orden i $eaktande3 men vi m&ste komma ih&g nu att #ven glans och f#rg3 skugga och l"us mycket3 verkligen viktigt fr sin sknhet och egenska%er kommer i $eaktande3 som fr mannen s"#lv 4!d -3 ka%itel ---. 3 och n#r gat n&got kan missa i olika relationer i v#rlden i fr&ga om huvud%ersonen3 har $"udit ver sina krav i #nnu hgre grad n#r det g#ller grenrret fr#ndring och fr#ndringar i glans och f#rg3 och hela intrycket men utseendet $ygger %& ett sams%el mellan $&da sidor3 som den #r $eroende av /. ,m den 'asta ramen '(r 2orden. *& s#tt och vis var det stenskelett av "orden "#mfrt med $enen i m#nniskokro%%en3 om inte "orden %recis som fungerar som en sta$il grund fr den strategi fr rrliga delar3 till e,em%el skelettet oss 1r&n en annan sida /en hur kan v&rt skelett $etrakta oss som en av de rrliga delarna %& (rdskelett som registrerats med g&ng"#rn d#rtill medlem sedan den frivilliga rrligheten fr v&r kro%% i frh&llande till "orden kro%%en "ust nu s& endast med std av kvarstad kan det g& fr&n utrustning3 till e,em%el frivillig frflyttning av v&ra armar och $en i frh&llande till resten av kro%%en 42ol - ka% ---.3 vad annars in n&gra ekvations%unkter 2&r kro%% #r till och med huvuddelen av "orden #nnu starkare och s#krare v#nde in samtidigt friare rrlighet #n n&gon medlem i v&r kro%% med huvudkro%%en - s"#lva verket h&ller allvaret m#nniskor knutna till den fasta "orden och $#r det s#krare att $acka om han vill l#mna3 eftersom den frmgenhet alla elastiska $and med v&ra $en3 v&r enda %lus en ih&lig "ord och den grova att v&ra ftter Underh&ll vinna henne och inte glider av sig s"#lv /en man kan rra sig fritt i hela v#rlden3 men endast en mycket $egr#nsad rrlighet som finns i v&ra leder ist#llet 2i finner h#r3 som s& ofta en frdel fr organisationen av folket en$art str#var $ara fr sig s"#lv3 genom en kom$ination av "orden och m#nniskan3 eller snarare den n&r mannen som medlem med v#ckts "ord i mest %erfekta e,amen /#nniskan3 den hgsta varelsen %& "orden3 via er$"uder m"ligheten att v#nda sina lemmar i alla riktningar och att v#nda alla d"ur som n&gonsin har ett skelett3 men "orden vertr#ffar honom fortfarande outs#gligt ensam med de andra d"uren anv#ndas som ett rrligt element 7e Be$er !rderna har g"ort den intressanta iakttagelsen att m#nniskor kan f& sina h#nder %& n&gon del av sin kro%%3 redan den ena handens fingrar till detta fr&n3 $ara att de $ara delvis orienterat rra armen som de $efinner sig tillg&ngar3 %recis som kan "ordkro%%en med m#nniskor %& n&gon %unkt i hans r#ckh&ll s"#lv3 #r $ara de e,trema %olar regioner utom kanske3 med mycket friare rrlighet och mycket mannigfacheren s#tt #n till v&rt frfogande i armen 2isst3 den fasta ramen fr "orden har en helt annan vervikt mot v&ra rrliga dem skelett3 eftersom huvudstammen i v&rt skelett mot hans sinne fritt rrliga armar och $en3 och en grundlig "#mfrelse kan inte locka s& n&gon annanstans /en $ara fr att den fasta ramen fr "orden som har vervikt av styrka och storlek mot v&ra skelett3 har den grundl#ggande roten till v&rt skelett #nnu inte ens mot hans lemmar3 utan d#rfr att v&rt skelett sig har hela mer rrliga delens natur Kontrasten mellan en fast

$as stam och rrliga strukturerade metoder u%%re%ar sig i "orden fr ett hgre frh&llande utan "#mfrelse3 eftersom det frekommer i oss Alla m#nniskor och d"ur skelett har s& att s#ga deras gemensamma fast ryggrad i den grundl#ggande ramen fr v#rlden3 och vars enorma styrka3 ih#rdighet och okr#nk$arhet3 som #r med oerhrd i sin storlek vervikt ver de rrliga sinne delar3 har nu huvudstammen av skelettet hos m#nniskor och d"ur s"#lva kan f& en viss intern rrlighet i hans kotor att $"a enligt olika syften3 hade han inte den fulla karakt#ren av ett fast skelett #r3 men i alla rrelser av v&ra armar och $en $"da mer eller mindre snderslagna och vad men nu gr ingen skada3 fr efter hela "orden #r fast 2#rlden #r skyldig denna stora vervikt av sin ryggrad via sina mo$ila l#nkdelar till den stora s"#lvst#ndighet som de kan flytta samma Cur m&nga m#nniskor och d"ur tram%a %& henne3 ingen skakar n#r s%arka den andraD men var"e fungerar s#kert och ostrt av andra rrelser sin egen rrelse fr&n artikulation med "orden ut C#r ser vi &terigen hur den stora likheten i vissa avseenden mellan frh&llandena mellan m#nniskorna och "orden totalt misslyckades i andra avseenden -ngenting kan vara mer "#mfr$ara #n innerlighet av varelserna %& "orden %& den fasta ramen av "ordklotet med innerlighet av v&ra armar och $en %& de viktigaste sektorerna fr v&r kro%% i en viss mening3 inget annorlunda i andra avseenden /en h#r3 liksom verallt finner vi avvikelsen i "orden i form av ett hgre #ndam&lsenlighet Om vi ville "#mfra m#nniskor och d"ur #r ganska tr#ffande med lemmar %& "orden kan kr#va dem s& stor i frh&llande till det skulle vara3 eftersom v&ra armar och $en i frh&llande till v&ran stam3 s& vi kr#vde med att var"e steg av en man d"ur och hela "orden skakade m#ktigt3 och andra m#nniskor och d"ur skulle ha varit chockade samtidigt med3 fr att frhindra detta3 vid "orden3 har armar och $en g"orts sm& i frh&llande till hela "orden3 och i den m&n3 naturligtvis inte helt "#mfr$ara med v&ra lemmar - alla andra avseenden3 2ol - Eh --- g"orde kommentar om den hgre vikten av sm& variationer h#r3 som ofta fortfarande under deras till#m%ning 5torleken %& skelettet av "orden som $evil"ats eller den andra frdelen att de till&ter erk#nnandet av otaliga och or#kneliga olika element 8ven om var"e %erson och var"e d"ur vid sina ryggrader $ara n&gra enstaka lemmar i $egr#nsade omr&den med $egr#nsat utrymme fr rrelse L#gga dock "orden u%%tagen runt med fritt rrliga $en eller snarare alla lemmar system 4m#nniskor och d"ur. av olika slag3 som ha utrymme fr rrelse runt hela "orden runt 2ar"e %erson har endast tv& liknande va%en3 "orden har en mil"ard m#nniskor gillar att flytta %& henne3 och #nd& hur m&nga ty%er av d"ur3 var och hanteras %& ett annat s#tt om henne - den m&n nu flytta alla dessa gemensamt att deras sf#risk yta3 kan vi s#ga att den grundl#ggande strukturen %& "orden #r som en enda stor gemensam 5wivel chef fr den mo$ila strategi fr alla dess medlemmar inr#ttas 7et #r ocks& dess t"ocklek till mycket solid valvet fr att trans%ortera och dess yta till hela kondyl att flytta - v&r kro%% sker detta %erfekt frening av de tv& funktionerna inte #r s&3 och ledytor #r ocks& uts%ridda h#r och d#r /en l#gger sig ner i "orden igen n&gra fr&n varandra3 som g&r samman med oss /ed oss3 frflyttning av armar och $en %& huvud tri$al h#nder under medling av ledv#tska och hur Be$er $rderna har visat lufttrycket *& "orden3 #r rrelsen av festivalerna g"orts m"ligt att %arterna #ven utan h"#l% av en mellanliggande v#tska3

och de m#nniskor och d"ur som g&r %& torra land ;u3 d#remot3 #r en del av v#rlden3 men ocks& fortfarande t#ckt med v#tska fr att gra simning fisk och fartyg m"ligt3 och luften s%elar sin roll i flygningen av f&glar3 och lufttrycket3 s%eciellt n#r hon gick flugorna i taket och v#ggar3 %rogressionen akterliket och vissa andra d"ur Aorden har d#rfr k#nt att lsas u%% i en tri%%elfunktion i v&r sammanslagna i det gemensamma frslaget funktioner %arterna3 kontanter och luftighet Och h#r vinner hon samtidigt i ovan "ord och en ver de andra hinschwimmenden och hinfliegenden i s"-och flygvarelser flera v&ningar av rrliga delar3 den ena ver den andra3 $ara att de #r mycket friare och mer o$eroende av varandra3 eftersom de verlagrade golv $yggde v&ra lemmar 2&rt skelett omfattar och vissa delar av vissa delar3 den frsta tydligen med vorwaltendem i syfte att skydda mot omv#rlden och fusionen med varandra som tarmarna av huvudet3 $rstet3 $#ckenet3 den senare med de inverterade syften3 de i l#m%liga %latser och med de s#kraste handlingarna den %%en kommunikation med omv#rlden och med varandra fr att %resentera3 s#rskilt sinnesorgan och organ fr frivillig rrelse3 och slutligen med den msesidiga syfte :8EK(F3 de inre och yttre delarna mot varandra fr att fylla s& att utan hinder deras funktionella interaktion3 men en strning i deras funktioner hindras av varandra3 vilket skulle ske i tvist l#tt n#r h"#rnan och andra inre organ mellan motor och sinnesorganen uttrycka h#ngande runt 7e kunde d& in henne3 dessa utfra sina yttre funktioner inte strs Order utan att s#tta $&de i frh&llande till varandra3 #r de $eniga v#ggar genom$orrade med h&l genom vilka nerver och vener genom ett medlingseffekt - v&rt skelett3 men frekommer flera g&nger i konflikt med dessa #ndam&l a3 vilket hindrar deras fullst#ndiga u%%fyllelse3 medan vi i ryggraden i "ordens alla dessa #ndam&l i en av de mest %erfekta nog att se 1rst av allt3 i syfte att skydda3 men en fylld endast mycket ofullst#ndigt omges med fasta delar i v&ra $#ckenet3 $rstet och helt $ukh&lan3 de flesta fortfarande i skallen $ildning genom att innesluta h"#rnan3 och #nd& $ara h#r en ofullst#ndig ensidig syn %& %restanda av massivt (rdgerGstes (ftersom detta #r a$solut en 4med undantag fr den lilla vulkaniska h#rdar. helt st#ngd ka%sel fr att vara flytande in#lvor hittas3 och s& frenade med frdelarna med den fastaste $#r valv och mest %erfekta ledhuvud ocks& frdelarna med den mest kom%letta kraniet3 #r allts& inte att s#ga att vad denna ka%sel inneh&ller ocks& h"#rnan viktigt fr "orden har3 eftersom snarare $ara det faktum att v&r h"#rna #r innesluten i en s%eciell liten fast ka%sel3 r#ddade det "orden3 samma ocks& fortfarande $egravda under den stora ka%sel s& snart n#rmare titta %& /en om fretaget (rdschale ocks& har skydda ingen h"#rna3 s& det m&ste skydda n&got annat3 s& l#nge som de3 mycket $etydande $idrag som motsvarar den v#gg av en sten $urk3 som inneh&ller en het v#tska3 varvid den inre geotermisk v#rme3 som annars mycket mer fritt i rummet skulle utstr&la att h&lla inne Av detta senare 8ven den andra #nden3 de organ som #r avsedda fr en gratis umg#nge med omv#rlden och till sig s"#lva3 fr att %resentera denna trafik i $#sta l#gen och de mest relevanta fasta su$strat motsvarar skelettet av "ordens kom%lett #n v&r3 eftersom den

konve,a sf#riska form $#r allseitigste och mest konsekventa resultat mot omv#rlden av sig s"#lv och h&ller delarna %& ytan av de flesta skicklighet med m"ligheten fr var och att s#tta sig i var"e modifierad i frh&llande till varandra3 och eftersom allt #r att t"#na kommunikationen med omv#rlden3 riktigt $ra #r fast $esluten att den konve,a yttre ytan av (rdgerGstes samtidigt med oss mycket av det3 "ust det viktigaste3 antingen h&llet innesluten i innerringar grottor eller ligger i d"u%a skrymslen av den yttre ytan3 eftersom syftet med att $evil"a honom uttrycka skydd och oav$ruten aktivitet3 med syfte att %resentera fr omv#rlden fritt3 kommer i konflikt3 s& $ara av e,terna till#gg och delvis l&nga centrala inslag i kommunikationen med omv#rlden fr&n en viss sida %& nytt m&ste gras 2&r h"#rna3 som #r in$landad i allt m#nskligt trafik viktigaste3 helt infrd i en inre grotta3 fyra av v&ra sinnesorgan #r inneslutna i d"u%a frlisning den utanfr3 $ara den taktila orgel ersatte allsidig distri$ution av densamma3 vilket gr att $rott mot en enda %lats verkar ofarliga skyddet Aorden #r dock allt som h"#rna och sinne makt3 allt %& ytterkurvan av hennes huvudl#ktaren3 det som d& naturligtvis tvungen att g& in "ust den till#ggsskydd fr v&r h"#rna och v&ra viktigaste sinnen Aorden #r av s&dan form som en ddskalle i st#llet fr att till#m%a sina konkaviteter3 vid halv fr att dl"a h"#rnan helt och h&llet3 #r den viktigaste k#nslan omv#nt anv#nder sin konve,itet3 fr att h&lla h"#rnan genom sinnena %& alla sidor i himlen utanfr3 och det mest fri trafik att %resentera sig s"#lva3 till vilken var"e m#nniska #r %recis som en rrlig stam Om det inte vore fr att skydda3 s& det skulle vara $#st3 skulle v&ra h"#rnor vara utan kraniet lika s%ridning %%en fr intryck d#r3 som det #r att ta emot och $ehandla fr&n utsidan3 men nu i v&ra skallar slutsats detta $ehov av skydd #r tillr#ckligt3 u%%re%ade inte "orden3 utan i st#llet anv#nds i stor denna &tg#rd genom att l&ta v&ra sinnen och h"#rnor kommunicera fritt med varandra och med himlen 5&3 hur dumt #r det &terigen efter en h"#rna3 eller vad skulle dess $etydelse fr att titta in i d"u%et av "orden3 eftersom en s&dan #r v&rt d"u%3 $ara inte att l#gga h"#rnan i dess d"u%3 den har en s&dan u%%s#ttning i v&r3 oss men s"#lva till ytan Cade en h"#rna gmd under t"ocka kranium av "orden3 in$#ddade i resten av #rendet samma3 s& det skulle vara s#mre inte som en mullvad3 och alla l&nga re% och redska%3 %asserade genom "ordskor%an efter analogin av v&ra nerver och k#rl3 kan den frdelaktiga enhet ers#tta det nu fr enkel och omedel$ar h#nvisning till inst#llningen av samma influenser som kommer att ta emot och $ehandla den3 tar verkligen %lats 1r&n de frdelar som h"#rnan %& "orden inte utgr en enda kom%akt massa3 men3 d3 f folk och #r u%%delat i flera delar var"e d"ur h"#rnor3 var redan talat tidigare 42ol - ka% -2. ;aturligtvis3 om den yttre sidan av "orden $#r h"#rnan och k#nsla kraft %& samma g&ng3 n#r fr vrigt hela k#rlsystemet hos "orden3 som till viss del av en s&dan "#mfr$ar n#mligen till#m%ats %& utsidan3 att h&len kan d& utel#mnas #ven i ka%seln av "orden3 som t"#nstgra i kraniet fr %assage av nerver och k#rl3 kan det helt st#ngda och vara s& l#m%ligt3 fr att frhindra in$rdes strande interir och e,terir /en att en $est#mmelse dock inte vara verfldig lyser n&got n#r vi kommer ih&g att "ordens inre en gldande v#tska3 och som tidigare 42ol - ka% ---. som visas i deras v#g #r e$$ende och versv#mningar massa ;u3 naturligtvis3 skulle inte dessa rrelser innergluten men ytter tidvattnet havet3 eller de fr#ndringar i v&ra floder3 eller hela

organiskt liv kan ut&t sammans#ttning ordnad3 vilket #r fallet n#r det inre v#tskan inte sk#r genom den fasta "ordskor%an av den yttre skulle $li3 hur ndv#ndigt #r "a denna slutsats3 vi k#nner igen fr&n frdelsen som sm#lt vulkaner kan gra det men i$land $ryta fram trots den samma fr&n insidan3 men kom inte fr hela avsev#rt i $eaktande 5& %erfekt men denna fysiska u%%s#gning #r s& litet att det #r ett full$ordandet av den inre Kraftentwickelung mot utsidan av handling genom gravitation och magnetism som fritt genom skalet inifr&n och ut3 som om inte skalet finns Utan att ha s%eciella %%ningar3 #r det ganska konsekvent fr dessa effekter - samma grad som v&rt skelett #r i underl#ge mot skelettet av "orden till "ord3 #r det dock i dess utar$etande och struktur inte i frdel mot det3 men hgst u%% %& samma3 med %recis samma feinstgegliederten delar som re%resenterar sig s"#lva 8ven den grundl#ggande ramen av v#rlden3 #ven om det inte finns n&gon $rist %& struktur3 som k#nner oss geologer s#ger i r#kna sina formationer och lagren r#cker3 #r $ara naturligt att3 eftersom dessa $r utgra en helt solid grund3 de gr inte ens s& konstg"ort och skr att kan vridas i varandra och m&ste vara3 eftersom $enen i v&ra armar och $en 7e #r enklare3 men #nd& fast3 & andra sidan3 till e,em%el kotor i v&r ryggrad3 men samtidigt $ifoga "ordens innandme3 liksom v&ra rev$en3 $ara mer fullst#ndigt vad som $ehvdes %& grund av denna v#tska tarmen 5trukturen i (rdskeletts #r #nnu i den m&n avancerad #n v&r och v&r verl#gsna3 eftersom de olika medlemmarna i (rdskeletts $est&r av lager av olika material3 men v&ra $en genom gehends av samma #mne3 vilket i sig #r annorlunda igen fr&n inneh&llet i de strre massorna (rdskeletts ;#r allt det #r skelettet av "orden u%%fyller kraven %& o$eroende3 styrka3 fri gemensam rrelse3 skydd av inre delar3 de mest frdelaktiga monterings yttre delar och en ut$ildad kontur utan "#mfrelse mer kom%lett #n v&r3 som dock $eroende3 $eroende3 svaga3 $r#ckliga3 klum%iga3 o"#mn $ruten3 full vinkel gmmer sig fr&n monotont #mne3 mycket ofullkomliga visas i alla fall3 om du frsker att lsa honom vikten av en o$eroende ram3 & andra sidan #r det #r viktigt att #ven mycket funktionell rrliga lemmar a%%arater3 h"#l%a%%arat3 e,tra a%%arat3 a%%endi, om den grundl#ggande ramen av v#rlden vinner 2issa l#gre d"ur n#rmar sig "orden s&som i figuren3 liksom i naturen av den fasta skelett /&nga infusoria #r n#stan helt omgiven av en grus tank3 men kisel gr ocks& den viktigaste $est&ndsdelen i den fasta (rdschale fr&n3 andra ryggradslsa d"ur3 t e, musslor3 sn#ckor3 koraller3 har ett skal eller ett inre skelett av kalciumkar$onat3 vilket ocks& #r mycket viktigt fr fast (rdschale $idrar /en kommer3 som alltid3 s& #ven h#r3 touch av ytterligheter $ara genom viss sida ist#llet (ftersom det #r l#tt att se att vid de l#gre varelser3 men inte samma m#ngd olika #ndam&l #r det till synes liknande enhet u%%n&s %& en g&ng3 som %& "orden3 och du kan i detta avseende ords%r&ketD duon cum faciunt idem, non est idem 3 s& #ndra3 duo cum habent idem, non est idem 5& *e$$le rustning infusoria och skalet av ostron u%%fyller syftet med skydd fr&n omv#rlden3 naturligtvis3 mycket %erfekt3 men inte syftet med de yttre delarna ut$yte med omv#rlden fr att %resentera sig fritt 7etta #ndam&l #r dock lika ensidig tillr#ckligt i u%%r#ttandet av %oly%erna arter som residens utanfr %& en kalk skelett /&nga l#gre d"ur saknar ocks& den fasta skelettet helt eftersom h#r inte tolereras3 vann #ndam&l3 med vars e,istens den fasta skelett %rioritet /en %& "orden

#r fr alla #ndam&l3 som kan u%%fylla en sta$il ram3 samtidigt i sam$and r#cker sinsemellan och med de mest skilda #ndam&l andra delar %& den mest %erfekta /en #ven ur en annan synvinkel3 kan vara fast skal av "ordens utseende 7et #r den gemensamma solid grundmur av alla v&ra l#genheter3 som v&ra skelett $ara sm& rrliga metoder3 korsningar #r de samma3 s& v&ra l#genheter endast liten fast 7et #r den gemensamma statskassan och gemenska%ens k#llare fr "orden3 hur mycket som skulle vara ovanfr minska utrymmet eller frstras sna$$t3 #r d#r nere s#ker och tas u%% endast vid $ehov3 kol3 kalk3 salt3 "#rn3 guld och diamanter Con #r ocks& gemenska%ens $runnar fr "orden och vi $ehver allt vatten3 men det skulle vara verallt %& ytan3 d#r vi ska st& och g&3 s& vi g"orde det under v&r 1Gssen Con #r ocks& gemenska%s graven3 den allm#nna kyrkog&rden fr hela "orden3 men det #r grnt %& ytan och $lommar3 tar ner kro%%arna3 den 1aded Aa lik %& liken sta%las u%% fr&n senaste ska%else e%oker i henne3 frvandlar livet genom en allm#n grav som s"#lv n#stan fr&n kadaver $ara3 s& inte $ara konverterar om det3 har sina rtter i3 men tvingar $ara h#rmed den gamla dd3 hans skelett kl#dd alltid nya med nytt ktt Och eftersom graven inte kan str#cka till $redden3 och #nd& var"e ny generation av ska%elsen kr#ver en ny grav3 v#,er graven %& d"u%et3 och var och en $#ddar in sig i ett nytt lager ver det gamla Om det #r dags3 "orden &ter ste3 havet l#mnar sin s#ng och frvaltas av kontoret fr ddgr#vare
H/#ngden fossila l#mningar #r s& stor att3 med undantag av metaller och %rim#ra stenar frmodligen inga %artiklar finns %& ytan3 som inte vid n&gon tid%unkt $ildade de delar av en levande varelse 5edan $r"an av d"urlivet Zoo%hytes korallrev har listat att hundratals miles e,%andera3 och kalksten $erg3 med deras och tr#ffade andra d"url#mningar #r s%ridda ver hela "orden /an gr#ver musslor ur gravar fr att $r#nna kalk fr&n den och alla $ergsked"or3 hela massor av rock3 flera hundra meter t"ocka3 $est&ende helt fr&n dem3 och det #r det n#stan var"e $ergsked"a %& "orden #r fallet3 den enorma m#ngd mikrosko%iska skal som hittades av %rofessor (hren$erg3 men l#gger mer i frv&ning3 skal som #r inte strre #n ett sandkorn3 som utgr alla $erg3 #r en stor del av 5ierra de 5an Easciano i :oscana g"ord av cham$ered skal3 som #r s& sm& att 5ignor 5oldani av ett uns av sten insamlade <=I6I $itar av krita #r oftast helt ur dem3 trillingarna fr en l&ng tid som en metall%olermedel som anv#nds3 att tacka fr sin %olerade inslag kiseldio,id skal eller sm&sten tankar av infusoria3 av vilka den $est&r dock #r hela $ergsmassor fr&n dessa l#mningar o#ndligt olika mikrosko%iska varelser $ildade H 45ommerville3 Kosmos3 -5 JI. "D'Orbigny's forskning har visat att en stor del av det inre av Sydamerika bestr av krita skikt, som rakt igenom frn den kalkrika skal av mikroskopiska foraminiferer grs lik den europeiska och afrikanska krita bergen, dr andra silicified petrifacts lggs endast i sm proportioner Skulle livet fr dessa foraminifera i urtida vrlden inte varit aktiv, s krita lnderna !rasilien, som "ibyen och #gypten skulle nu vara i havet, och de $%%% fot intervall kritklipporna &'gen, Danmark, !retagne och de engelska kusterna inte skulle vara nrvarande och de som lnder r under vatten dessa lnder r s skapelser av den organiska vrlden 7et #r ganska likt lagren av /uschelkalk3 de Korallenkalks som $est&r s& grundligt fr&n Kalkgeh#usen och kalkrika skal av skald"ur3 som har fr l#nge sedan detta tog u%% fr&gan om

huruvida all kalk animaliskt urs%rung var 7e 6== meter hga kalkstens$erg i norra :yskland och *olen3 kalksten $ergen till :arnowitz och Krakow3 mil"erna i hartset3 skulle :hGringer Bald3 det FGdersdorfer kalksten 3 stra 5chwarzwald3 en yta %& JK= kvadrat miles i :yskland vara under vatten n#r ;autilus skulle inte ha levt3 Ostrea3 *ekten3 /ytilus3 :ere$ratula3 den :rochus3 !uccinum arter av den %rimitiva v#rlden H H:ill och med ryggradsd"ur har h"#l% formen genom sina $en geologiska formationer !one konglomerat3 *aris $en gi%s3 det Knochen$reccien vid kusten i 7almatien och 1rankrike till ;ice3 Eette3 Korsika och 5ardinien3 +i$raltar3 fosfat av kalk i marls av /ecklen$urg och *ommern $ildas enligt deras v#sentliga kom%onenter i fosfor som $yggts utan kalk $en av fisk3 grodd"ur och d#ggd"ur H 45chultz 5chultz sten3 arrangrsanda ska%elsen !erlin <?6< 5 0I.

.. via v3ts)an av 2orden. (ftersom den fasta ramen fr v&ra kro%%ar kan tr#ffas endast i $eroendet av "orden dess funktioner3 genom att frlita sig %& systemet med v#tskeledande k#rl 4vener. i v&r kro%% $eror endast %& "orden3 om inte hans $ara att dra v#tska fr&n det3 och m&ste l#mna till$aka den s& att den kan till och med anses &terigen samma som en kom%letterande del och $ara en enkel u%%re%ning kan vara samma fr den anledningen3 n&got mer #n v&r fasta $yggnadsst#llningar #r inte en u%%re%ning av (rdgerGstes3 med den har snarare att gra systemet 7e vattendrag $#ra vatten ner3 tr#d och rter lyft u%% den3 och de m#nniskor och d"ur som $#r den %& alla sidor3 flytta den till sig i cirklar och $landa och $ear$eta den med #mnen fr vilka ingen strm kan n& n&gon tr#d 1loder och vattendrag #r u%%&t %%na kanaler och h#ll i $red 5eeLn och i havet med fri utsikt mot himlen fr att &terv#nda molnen s& mycket som m"ligt och s& sna$$t som m"ligt3 och de tr#d som vill ta u%% vattnet3 kommer det att leda fr&n dl"a marken u%% i slutna tr&ngt "uice rr3 %ackade i fast skor%a att g& till avdunsta inte fr mycket av det3 frsta to%%en3 om det inte hinangeht hgre3 s%red de ut i grenar och lv och $arr att det fr&n och med s& sna$$t och enkelt som m"ligt emanate duscha en vattenkanna i &ngor och fr nachzu%um%en nytt vatten fr&n $otten och d"uren utan fr att de vill att det ska ta fr honom #ven till avl#gsna %latser3 alla gru%%erade tillsammans %& slutna $eh&llare3 och #nd& inte s& st#ngd att de inte %& v#gen3 vilket ger en grumlighet s%&ret och vatten kan slutligen l#mnar alla s"#lv 5&ledes "orden av alla st#llen som levereras med vatten3 kr det i s%&ren av alla m"liga s#tt3 $landade och $ear$etat den med tyger av alla ty%er av konst Om vi tittar %& det s#tt hur de fuktig %laceras i oss av %arterna i relationen3 #r vi igen flera g&nger fr att hitta en konflikt #ndam&l3 som #r i "orden som helhet och stor undvikas eller lsas i den lyckligaste 2&rt $lod #r f&ngad i kanaler vars huvudsakliga riktningar #r fast $est#md en g&ng fr alla3 och inte ifr&gasatts3 det har sitt syfte fr den vanliga i v&ra %rocesser3 att $lodk#rlen $eh&ller sin s%ecifika inriktning 7et s#kraste och mest kom%letta detta #ndam&l skulle ha u%%n&tts om de kanaler hade gr#vts direkt i den fasta $enmassa3 men det var inte d#rfr #r v#l$ehvlig fr kontraktilitet och elasticitet i venerna

fortzutrei$en $lodet och frdela %& olika s#tt i enlighet med kravetM i konflikt $&da syften s& hade det frsta ned n&got3 och &drorna var m"uk3 elastisk3 fle,i$el u%%s#ttning u%%3 vilken del av styrkan i deras %osition gr %osten3 men framfr allt det gr det l#ttare riv$ar d#r d& kr $lodet /en %& "orden i den stora ser vi kanalerna fr v#tskan verkligen urholkad i den fasta massan 7enna konflikt #r inte h#r3 eftersom vattnet dras genom allm#nna drag av "orden till havet och sedan drivs u%% igen med &ngkraft3 och frdelas efter $ehov 2ad h#nder i v&r kro%% genom kraften av s%eciella konstg"orda %um%ar och fle,i$la slangar3 g&r i marken helt enkelt genom kom%letterande immateriella samverkan mellan gravitation och v#rme %& Allvaret drar vattnet s& att s#ga med 2eins fr marin h"#rta och v#rme driver till$aka med kraft art#rer i luften Cum grano salis att frst& /edan den fasta skelettet #r inaktiverad i oss att leverera $lod av sina kanaler3 #r det #nd& %enetreras och im%regneras med venerna3 vilket avsev#rt men hans styrka g"orde %osten 7et #r &terigen en konflikt #ndam&l n#rvarande 1r sin styrka3 skulle det ha varit $#ttre i sig s"#lv3 om den hade g"ort ganska kom%akt $ergmassan kan e,istera som skelettet av "orden3 men den strsta styrkan3 det s&dan form3 med h"#l% av "ordiska #renden skulle ha f&tt hade varit inte tillr#ckligt fr att skydda den fr&n $rott och annan olaglig eftersom den m&ste e,%oneras som en liten3 underordnad3 till vissa rrelser och kraft uttalanden om alla delar av "orden stora faror i detta frh&llande Och hur skulle det l#ka nu och $r regenereras om inga vener tr#ngt in i $enet fr att lasta och lossa material9 1r att gra detta m"ligt3 var risken fr $ristning snarare gett u%% lite mer fr att l#ka det inte helt g&r att undvika av$rott mer s#kert kan /en den fasta ramen fr "orden #r l#ttad av sin storlek och massivitet av risken fr fraktur och en skada i den m&n3 som gr nya (ntwickelungse%ochen s&dan efterfr&gan3 och om nya $ergmassor $ryta sedan igenom samma sak3 de ocks& gra sig samtidigt den helande frh&rdnader (n %asserande vatten vener skulle d#rfr h#r hade inget syfte att frmedla mening endast minskat styrkan och slutsatsen d#rfr tr#nger vattnet ner i marken $ara u%% till ett s&dant d"u% att det ska%ar mer v#rde fr ytan Av detta ser vi #nnu en g&ng hur lite anledning finns det att se n&got av det organiska g#rningsmannen Kra i mycket kom%akta karakt#r av den fasta "ordskor%an3 som snarare detsamma #r i lin"e med organisk o%%ortunism #r "a3 men i s"#lva ganska kom%akt h&rt $en utan att tr#nga in fartyg i emal" %& t#nderna innan3 fr h#r allt $erodde %& $ara fr att ha n&got mycket sv&rt ;u emal"en %& t#nderna kan verkligen inte $yta igen n#r han #r $orta igen3 men det skulle vara #nnu v#rre om han skulle gra som de %enetrerande k#rl i ett s&dant avsla%%nat tillst&nd som alltid #r i en halv-sliten han och den st#ndiga anv#ndningen av t#nderna h#lften att frnya gr#nstillst&nd skulle - st#llet fredrar vi att f& hela munnen full av t#nder3 s& att om en tand men lider skada igen3 andra #r d#r fr att h"#l%a till *& "orden var s& tunn emal" $el#ggning inte #r tillr#cklig3 s& det fick en t"ock sten skor%a +. 4ed h23lp av lu't. Luftstru%en och lungorna av alla m#nniskor och d"ur3 till och med andnings verktyg

av alla "ordiska varelser alls kan vara en orsak i sam$and med det freg&ende as%ekter #n i minsta detal" #r frgrenar ut grenar av en enda stor3 anser de alla anslutna andningsverktyg3 atmosf#ren3 om fr&n samma den luft i dem alla g&r in och utg&ngar och i mellan dem alla reci%rocates att mata de v#,ter de n#rande andetag av d"uren3 d"uren det rengras av v#,ter andetag av v#,terna 4se ;anna s 0=@ ff . 2indarna $l&ser i alla riktningar3 men de organiska varelser ocks& h"#l%a sig s"#lva till det3 d"ur genom hinstreifen genom skogar och #ngar mellan v#,terna3 ta stolen ut %& "akt efter mat %& den3 och $laden s"#lva fritt med vinden kan skaka 8ven det faktum gynnsam effekt att den kolsyra som utandas av d"uren3 som en mycket allvarlig ty% av luft3 inte s& l#tt stiger3 s& v#,ten %resenterar sig l#ttare ;aturligtvis kan dessa stora nyckeltal inte vill hitta i v&r lilla andningsorgan %& samma s#tt som $ara utgr endast en liten en-grenen av den /en om man har tycke fr analogier3 kan det vara kontrasten mellan invaginated och evaginated andningsorganen 4lungor och g#lar.3 som redan finns inom d"urriket3 som finns mellan d"urriket och v#,triket igen %& en strre skala3 eftersom den lummiga l#mnar n#r det g#l-liknande ut$uktningar v&r invaginated luftstru%e och lungor #r ver3 och "ag kan s#gaD 7en andningsorganen %& "orden frena de $&da grundformer3 men olika3 kom%letterande funktioner (n del m&ste ta ut strsta m"liga likheten av "orden med ett d"ur fr att re%resentera andas %& "orden s& ville3 som om "orden s"#lv v#,elvis3 einschlGrfe $eroende %& varierande lufttryck3 luft och aushauche /en $ortsett fr&n det faktum att frekomsten av en s&dan %rocess har i avsev#rd grad #r en tom antagande3 man frv#ntar sig inte s& r& likheter mellan oss och "orden3 #ven efter tidigare %l"d diskussioner Andnings verktyget %& "orden flera g&nger inte v&rt3 utan snarare kom%letterar3 ko%%lade3 er$"udanden och matar v&ra andningsorgan som fr#lder3 och d#rfr #r ocks& s& h#r och med detta %& ytan av "orden3 inte %& d"u%et3 s& lite en h"#rna "orden i d"u%et #r Cur #r att vi alla verallt3 om vi vill gra "#mfrelser mellan v&ra institutioner och de av "orden3 som aldrig kan ta riktigt %& "orden var inte det /otsvarande inne i samma $ehov av att se ut som oss3 eftersom vi #r men #ven helt %& yta #r d#rfr ocks& vad m#nniskor och d"ur organ l#mnat %lats fr en hg total kro%% ansluter3 $lir att titta %& "ordytan 7et #r ostridigt3 men #r det en s&dan l#nkning element3 som atmosf#ren i lungorna3 som #r fast (rdgerGst fr v&ra skelett3 och inte heller kan de innesluter en analog $etydelse fr "orden som de $errda fr oss institutioner3 men utan fullst#ndig verensst#mmelse med de villkor kan ses 2&ra andningsverktyg #r relativt lika sm& grenar i andnings verktyget %& "orden som v&ra skelett fr&n den stora (rdskelett hur v&ra v#tskeledande fartyg det stora havet3 och faktiskt samma sk#l Om st#mningen #r inte s& enorm andetag reservoar s& skulle v&ra andetag verktyg inte hittar garantin fr konstant tillfredsst#llelse i andnings $ehov3 hitta de nu 7et skulle saknas h#r %& r#tt kvantitet3 d#r %& r#tt kvalitet %& luft ;u3 #nd& kan andas s& mycket folk och d"ur och d#rmed fr$rukar syre och $ildar koldio,id3 luften #r densamma som andas fr dem %& grund av den enorma massan av luft som fr#ndras $ara n&got ut sig i en l&ng tid3 och innan det kan vara $etydande3 genom den motsatta %rocessen fr v#,t andning3 vilken kolsyra sv#l"s och syre sl#%%s fritt3 fr att ut"#mna igen Atmosf#ren #r mycket trevligt3 det vi ser i v&ra kro%%ar verallt3 som i en organiskt

ko%%lad hela samma del avsl"ar inte $ara av en utan av alla sidor #ndam&l relationer 2id andnings verktyg #r det ocks& den vanligaste tuning verktyg -nte $ara att alla f&glar som s"unger3 alla ro% av d"ur3 allt tal om folk3 alla l"ud av v&ra musikinstrument f&r std av dem i f"#rran3 #r hon ocks& i l"ud generationen s"#lva3 direkt in$landade3 alla halsar l"ud endast genom fr&n hennes ste andetag3 alla tr#d rusar genom deras sto%% Atmosf#ren #r ocks& den vanligaste luftverktyg3 som inte $ara sig ver hela "orden sv#nger 1ittig3 utan #ven alla vingar levande varelser $ara kunna flyga och till &tg#rder inom den levande vingen g&r de dda 1lederwisches genom att verfra dammet "orden hinkehrt Atmosf#ren #r ocks& den vanligaste sug-och tryckar$ete3 st#m%eln frsiktigt inte $ara alltid av sig s"#lv u%% och ner g&r3 eftersom den fallande och stigande $arometer visar sig3 men fr&n alla v&ra vatten%um%ar3 alla v&ra luft%um%ar3 all v&r $arometer3 "a allt trankschlGrfenden varelser #r $ara de gemensamt $eroende delar Om men i sig $lod kvar i kro%%en och $enet i $enet %annan3 tryckte flugan %& v#ggen3 och gr det m"ligt fr $lodigel till framsteg Cela m#nniskan och alla d"ur #r kom%rimerade av denna nyhet och kan $ara e,istera under detta tryck
Luften sl& ned %& ytan av folket med ett tryck %& ca 0<3=== %ounds <. Om du vill veta vad det $etyder3 d& $r man s%rida ytan av den m#nskliga kro%%en i ett %lan3 och en kolumn av kvicksilver 0? inches i h"d3 eller en vatten%elare %& J0 meter i h"d3 dess vikt #r $etungande 7etta tryck som u%%levs av den m#nskliga kro%%en ;u #r klart att n#r kro%%en #r inte irriterande k#nns denna $rda3 han $ara m&ste vara utrustade fr att e,istera under denna $elastning3 s& att inredningen kvittas mot trycket av luften i ett

Ntan %& den m#nskliga kro%%en #r ungef#r n#mligen l-torget3 och trycket av luft vid havsytan @K= millim Kvicksilver h"d3 en vikt %& <= J06 kg svarar 4*ouillet s *hys <<? -5.
<.

/an kan hitta en slags mirakel i hur atmosf#ren kom$inerar till synes helt motsatta egenska%erD det #r det enklaste och Leicht$eweglichste och det l#ttaste rrelserna frmedlande3 och #nd& den mest sammanh#ngande och gleichfrmigst och stetigst frtryckande %& v&r "ord3 vingar och trycker i ett 2ad kan verka annorlunda #n dessa funktioner3 och atmosf#ren3 frenar det den mest %erfekta och3 som vi skall se3 mycket mer 7et vi har sett i den fasta ramen av v#rlden3 #r ocks& h#r Och eftersom "orden har st#ndigt mycket %& vad vi har att se utanfr oss3 den har ocks& en orgel i atmosf#ren %& m&nga frdelar i sig s"#lv3 som vi $ara har att ge oss e,terna verktyg Atmosf#ren #r ocks& den vanligaste Karlavagnen och det vanligaste vattning3 drar vattnet i &nga3 $#r den i vindar ver landet3 samlar in den i svam%arna i molnen3 och driver dem ut ur landet /en det #r ocks& samtidigt den vanligaste torkmedel3 torkar tv#tten %& lin"en3 det malt %& ugnen3 leran %& $anorna 7et #r ocks& den strsta kylv#tska samtidigt och det vanligaste hitzende fan

eftersom det verallt $l&ser fr&n de coola %latser efter den varma och heta fr&n under svala och s"#lva $randen rr u%% verallt 7et #r ocks& det strsta fnstret samtidigt och den strsta l"ussk#rm fr hela "orden 2ad vi ser3 kan vi $ara se igenom dem3 alla st"#rnorna lysa igenom dem i "orden hus3 d#rmed runt liksom ett glashus 0. /en genom att medverka till klarhet3 det t"#nar ocks& till att mildra och "#mn frdelning av det i vrigt fr enskilda %latser och tider fr flash luminans och mild medling samma med mrkret %& ungef#r samma s#tt som gr sk#rmarna till v&ra lam%or3 frutom att3 till skillnad fr&n v&ra sk#rmar3 inte de s"#lvlysande organ3 st"#rnorna3 men den u%%lysta "orden #r ansluten och inst#llningen av den vackraste f#rgen har fram&t Om det fanns ingen atmosf#r3 s& det skulle finnas n&gon v#,ling mellan den klar$l& dag himmel och den svarta st"#rnan hela natthimlen3 men vi s&g st"#rnorna i dagarna %recis som l"usa som en kv#ll med solen och m&nen samtidigt #r %& ett evigt $ecksvart himmel L"usstyrkan och $l&het av himlen rrde u%% en$art av det faktum att st#mningen s%rider soll"uset som en $l&f#rgad genomskinlig nyans av matt glas 5kuggan %& "orden skulle vara helt svart3 %&fallande fr&n den l"usa "ord a$stechend3 och om du satt i skuggan av ett hus som i nattens mrker3 eftersom nu dessa skuggor fortfarande u%%lyst av det reflekterade l"uset fr&n atmosf#ren 2ar"e morgon vid solu%%g&ngen #r det som om n&gon skulle intr#ffa i en tid med ett l"us i ett mycket mrkt rum3 och %& kv#llen3 som om han var %& v#g ut med l"uset skulle vara 5& skrikig dag och natt skulle fr#ndras Overg&ngen till gryning och skymning och naturligtvis gryningen och solnedg&ngen fll $ort
0.

Cum$oldt 4Eosmos --- <II. h"er den teleologiska as%ekten av detta till oss s& naturligt frekommer och inte alls s"#lvklar enhet av atmosf#ren med fl"ande ord utD HOm man t#nker %& de m&nga %rocesser som i den %rimitiva v#rlden3 skilsm#ssan av %arterna3 kontanter och gasformiga till "ordskor%an kan ha orsakat3 s& man kan inte l&ta $li att t#nka hur n#ra m#nskligheten om faran har varit att vara omgiven av en mer t#ckande3 vissa gru%%er av vegetation lite $esv#rligt3 men hela st"#rnan filten enshrouding atmosf#r kunska% om Belt$aues skulle ha avl#gsnas d#refter fr&n andan i forskning H

Atmosf#ren gr ocks& gett en liknande frm&n som fnstren i v&ra v#,thus3 eftersom de l#ttare genom l#mnar den lysande solen v#rme #n genom a$sor%tion av "ordens yta mrknade $lad $akom3 s& att v#rmen #r som det f&ngades i en f#lla s"#lva verket #r detta den egenska% hos en trans%arent kro%% alls 7et finns anledning att misst#nka att atmosf#ren $rukade vara en annan konsistens hade som nu3 att mycket v&tare3 varmare3 mer frtryckande3 var mer m#ttad med kolsyra Con m&ste vara fuktig och varmare3 och d#rmed mer frtryckande #n nu3 eftersom "orden s"#lv var fortfarande %& "ordens yta varmare och t#ckt ver en strre del av ytan med vatten3 d#rmed ocks& mycket starkare och mer omfattande #n vad det #r nu de%oneras Con m&ste vara mer im%regnerade med kolsyra3 om vi anser att allt kol i den enorma kol l#gret3 som nu ligger under "orden3 som tidigare fanns i luften som koldio,id3 och till och med kolsyra i Kalklager som tidigare inst#llning delen 4initialt alla. i atmosf#ren har inne ;dv#ndigt men andra var tvungna att $ygga vidare %& dessa omst#ndigheter (ftersom mycket rikare #n nu utvecklats underifr&n &ngor men framfr samma sk#l3 kyl #mne som nu3 det var3 som3 ver en stilla rkning

%otten3 molnt#cket3 som nu endast delvis orienterat och lokalt "orden flyr &synen av solen och st"#rnorna o$estridd allm#nt och %ermanent3 och det kanske redan har %asserat varelserna i vattnet t#cker "orden e,isterade l&nga %erioder innan de k#nde att det fanns en sol3 och att det finns st"#rnor %& sina huvuden3 och som den frsta s%rick$ildning i molnt#cket3 den frsta an$licken av vara sol och $l& himmel %& dagen och den st"#rnklara himlen %& natten3 den frsta skilsm#ssan mellan l"us och skugga %& marken3 den frsta $ild av solen och st"#rnor firades i havet som en stor h#ndelse med nya organiska ska%elser %& "orden3 eller l&ta har gett e,em%el ska fras helt nya fruts#ttningar 2isst varelser dk u%% frst nu med gonlocken3 $ehver fisken inte har n&gra 7enna rivning av molnt#cke "orden var s& att s#ga $ara fdda fria i skyn3 och d#r de hade ftts $ara i sig /an kan med den frsta $linkning av kycklingen som har $l&st u%% #ggskalet3 eller med den frsta $ryt %%na ett tidigare vilande kno%%ar som i sig 1lower "#mfra mot l"uset 7et #r mycket m"ligt att den frsta s%rick$ildning i molnt#cket var ovan i sam$and med den frsta 4&tminstone den frsta signifikanta. :earing i havet nedanfr3 som ut-svullnad3 gldhet $ergmassor isolering driven samlas in om det3 och s& starka str&lar av varm torr luft u%%&t skickas att molnt#cke $rt u%% om det3 och den $l& himlen %& det nyfdda landet s&g 7etta skulle f& den intressant relation som den frsta utseendet %& l"usgivande organ3 solen3 sammanfll med det frsta utseendem#ssigt av skuggan givande organ3 sedan fre frsta insamlade om havet $ergen fanns ingen skugga avgrande kro%% %& "orden
Fedan nu hindrar 5ahara genom sin stigande varma3 torra luftstrmmar att moln$ildningen Och s& kan #ven u%%lsas genom dessa moln

L&t oss vidare frest#lla oss i %rocessen3 #ven om detta #r naturligtvis alltid att vara ett slags naturhistoria roman3 kan vi tro att riva av det molnt#cke initierades av en enorm &skv#der ovan3 eftersom det fortfarande vulkanut$rott av &ska tillsammans3 s& att det stora gon$licket firades ovanifr&n och underifr&n samtidigt med eldiga manifestationer
H1r Eourant marsch &skv#der den ausfallendste e,em%el #r det som regel$undet ver 1euers#u-e $ildas under vulkanut$rottet ;& v#l u%%stigande en livligare Eourant3 som %elare av eld i en vulkan3 vilket #r hgt vid 2esuvius <<=== ftter9 /ed vulkanut$rott av Lance Fotten$urg <@J<3 d#r han var k#nd n#stan ingen &ska3 dk det genast vid det frsta ut$rottet H 47ove3 /eteorol Unters 5 K6. (trett att rr bildandet av ett skvder i dessa fall drfr att de vulkanutbrott blandade vattennga kondenseras mycket snabbt ver )aturligtvis, men behver genombrottet gldande massorna genom havet utveckla en sdan vattennga i nnu rikligare mtt, s himlen frn br*an bara hade mrknat nnu mer fram till utbuktande marken var torr och flyter nu torr luft skickas ut i luften, vilket slutade att stta molnen

*& sluttningarna av de vre $ergsmassor3 s%eciellt n#ra havet3 d#r snart kom kyla3 nu #ven gillade omedel$art den nya organiska ska%elser av landd"ur och landv#,ter frekommer

7en stora halten i atmosf#ren koldio,id verkade som mat viktigt fr v#,terna3 med stor fuktighet och v#rme tillsammans3 $ara fr att %&verka den frodiga vegetationen av oss resterna finns fortfarande $evarade till kol $ildningen3 men samma kar$onatisering g"orde luften ot"#nligt andning av de hgre klasserna av d"ur och m#nniskor C#r vi syftet nu ser "orden %& frsta nitiskt anst#lld fr att $#ra $ort detta verskott av koldio,id3 men s& att den $#r $ort $&de till#m%ning av det n#rvaron eras 7en mest frodiga tillv#,t och frekvent frnyelse och fryngring av vegetationen skett %& $ekostnad av kolsyra och #ven fungerat som en fr$eredelse fr utvecklingen av den hgre d"urorganisation Cade3 om en vegetation trtt fr att s#ga s& koldio,id fr&n atmosf#ren frt#ring och inget mer kan man rycka3 men $r"ade &terv#nda genom ruttnande delar i luften s& mycket koldio,id3 som han drog av henne i den %rogressiva tillv#,ten3 %recis som det var under "orden $egravda och det v#,te %& honom en ny v#,tlighet3 som fortsatte verksamheten av luftrening 7en har 6=3 K=3 till och med u%% till <0= kol-$#rande funnit en ovanfr den andra3 var och en av dess kol har endast 2erschluckung och ned$rytning av kolsyra kan vinna (ftersom det tidigare inga s&dana medel fr frstrelse av v#,tv#rlden genom d"uret och m#nskliga v#rlden i stort var som nu3 fr ntkreatur och f&r som $etar inte #r fr&n landet3 folk $r#nde och #nnu inte anv#nt tr# i skogen3 s& att frstrelsen hade orsakats av natur revolutioner den enda inne$#r att f& unga vegetation i tillr#ckligt sna$$ fl"d /en inte $ara marken utan #ven havet och dess varelser h"#l%te fr samma #ndam&l3 men %& ett helt annat s#tt Cavet som sv#l"s frst ocks& sin del kolsyra till det men alltid trstig att f& d&3 $lev haven sin hand igen och igen kolsyra genom $ildandet av kalkskal av de l#gre varelser3 s& mycket $est&ende av kar$onat av kalk3 &terkallas3 och dessa var alltid $egravdes %& nytt3 s& att de nu utgr krita lager u%% till 6== meter i t"ocklek /en nu3 om det alltid g&tt $ort s& att v#,ter och d"ur hade #ntligen svalde all kolsyra i atmosf#ren och det skulle vara n&got annat fr den avl#gsna livsmedel av den frsta och fr den nya skal$ildningen fr$lev den sista Aorden hade #ntligen $r"a u%%fylla sin kolsyra avfall och starta ett nytt fretag fr att ta fram #ven med en minskad anstr#ngning kolsyra lika stark livets fullhet 7#rfr $egravde dem inte l#ngre som frut3 men l#mnade dem mer gradvis frstrelse vid ytan3 varigenom samma kol till$aka till luften3 v#,terna 1r det andra kade den fr det ndv#ndiga i sig minskar med kolsyra k%et kvantiteten marina varelser $ehver som kolsyra kalk till sina fasta ramar3 m#ngden av de hgre d"urarter vars skelett $est&r av fosfat med kalk3 och fr det tred"e att de frkastade den nyska%ade varelser av arten av deras mat och hennes andning mer #n den tidigare viktiga #r att l#gga kolet i de konsumerar v#,ter till$aka till koldio,id och &terg& till atmosf#ren J. 3 f"#rde #ntligen ska%ade hon "u inte som verkar tillr#ckligt3 folket3 och genom fr$r#nning av ved3 gr#va fr$r#nning av kol och $r#nning av kalk fr att $ygga sina l#genheter de mest effektiva fr#m"are av kolsyra &terfrs till atmosf#ren3 och kom%enseras av de tv& sista omst#ndigheterna frmodligen vad forts#tter fortfarande gehends konsumeras av kolsyra fr att $ilda koraller och skald"ur i havet3 de%ortera den hav gradvis frstrs av dessa AnschGssen mycket igen
J.

1r&n dla-liknande d"ur redan hittat rester i stenkols%erioden3 men deras andning %rocess3 trots att de har

lungor3 men som med de v#,elvarma d"ur i allm#nhet3 mycket $egr#nsad (ndast med de varm$lodiga d"ur3 det vill s#ga f&glar och d#ggd"ur3 $r"ar en kraftfull andnings%rocess

E. ,m imponderable be'ogenheter. /annen har en mystisk agent %& hans nerver3 &tminstone ett misst#nkt att frutom %roteinliknande saken3 vad den $est&r av3 eller en fin im%ondera$le medel av ok#nd natur ing&r 8r det s&3 d& det inte kan vara $ara marken v#lorganiserade utveckling eller $lomma av samma fina medium som genomsyrar himmel och "ord som en allm#n grund fr de im%ondera$le $efogenheter och omger3 men #r $unden och rr sig i de "ordiska distrikt i s%eciella s#tt (ller hur det h#nde3 men det var $ara %& folket9 7et #r $#st att ha mer #n detta3 och med $ara hy%otetiskt att agenten inga ytterligare hy%oteser3 men fr att u%%fylla detta allm#nna %unkten Annars #r det im%ondera$le fortfarande i vissa #ndringar %& och i "orden innan3 urs%rung och sammanhang vi k#nner delvis och delvis inte vet3 #ven om en allm#n relation nu troligen #r allm#nt statuiert3 i den d& kar ocks& nervmedlet3 om den finns3 kommer att l#gga
H2ad #r osynlig3 den levande va%en av &l3 som v#cktes av touch av fuktiga och dis%arata delar3 s%kar i alla organ i d"ur och v#,ter3 som den stora himlavalvet frv#rrar d&nande3 som $inder "#rn i "#rn och riktar den tysta &terkommande %assagen av ledande n&l 3 allt3 som f#rgen %& den delade l"usstr&le3 fldar fr&n en k#lla3 allt sm#lter samman till en evig3 genomtr#ngande3 makt H 4Cum$oldt Ans -5 JI.

5#rskild v#rme "orden tar emot en del av solen3 det har i$land m#rkliga hos m#nniskor och varm$lodiga d"ur v#rmek#llor3 en del av det #r ett fartyg %rimordial v#rme !etrakta frst och fr#mst den frsta k#llan Om det n&gonsin #r i fa$riker och strre institutioner s#rskild frdel att u%%v#rmning och 1euerungsanstalten till#m%as r#ttvist och stora3 %& s&dana %latser d#r de inte #r verksamma $utikerna kan utgra ett hinder3 som vi ser %& "orden detta #ndam&l i $eundransv#rd tr#ffade grader (n enda enorm huvud kamin frser "orden med l"us och v#rme samtidigt och #r mycket h#ngde ver henne3 s& att han inte tar u%% %lats %& den3 ingenstans #r i v#gen3 samtidigt som s&dana m"ligheter #r i form och rrelse %& "orden3 %& grund av den enhetliga e,%oneringen att l"us och v#rme k#lla3 men de m&nga frdelar som de h#rrr fr&n3 $etraktas som tidigare /en frutom denna stora h#ndelse3 finns det d& allwegs mindre fr lokalt $ruk och vidare genomfrande av den fr vilken grunden l#ggs av den stora 5olens v#rme kan sl& i konflikt med den frlust som "orden fortsatte gehends dra$$ar str&lning tr#nger endast grunda d"u%3 men nu ser vi en annan stor h#ndelse att v#rma "orden inom sig s"#lva U%%st&r %& en stor men mycket fin $es#ttning fr&n ovan3 #ven om mindre stora3 men "orden s"#lvu%%fyllande3 underifr&n Urs%rungligen helt och h&llet en gldande flytande sf#r3 #r det "orden redan nu i sitt inre och har endast gradvis omfattas av kylning och stelning fr&n utsidan av "ordskor%an3 har vi nu en fast mark under oss /en "u mer den h#r skor%an har vu,it genom kad kylning i t"ocklek3 desto mer har skyddat "orden fr&n fernerem kylning3 s& att nu3 n#r hon #r

$ara $ara n&gra miles t"ock3 en 1errieres kningen av vanlig frkylning3 inte helt frhindrad3 men i tusentals &r #r inte m#rk$ar 7et faktum att storleken av "orden $idrar till denna l&ngsamma vanlig frkylning3 har tidigare lagt m#rke till /an ser en s&dan form att den fasta "ordskor%an av inne$rden av ett skelett samtidigt ett skyddande skal fr "orden ansluter3 har kat den i enlighet med3 n#r hon $r"ade $li kallare3 och vid %olerna3 d#r orsaken till att kyla #r som strst3 ifr&gas#tts inte ens den t"ockaste ;#r d"uren gr %#lsen3 med m#n kl#der3 fr v#tskor som ska h&llas varm3 k#rlv#ggen samma t"#nster 7essa #r d#refter h"#l%medel som "orden har %roducerats lokalt %& sin utsida3 i vilka avseenden g#ller samma verv#ganden som fr att skydda h"#rnan genom en s%eciell kalott
H1rlusten av den urs%rungliga v#rmen i "orden har varit mycket strre %& ytan #n i dess inre3 och det #r fr tillf#llet s& l&ngt kyls %& ytan att dess tem%eratur frmodligen inte talar om < P J= > E verstiger den v#rme som du med std av de tv& andra orsaker 4u%%v#rmning av solen och v#rmen i himlen omr&det. kommer att fr$li konstant 1r&n $r"an har tem%eraturen %& "orden s"nk mycket sna$$t3 men "ust denna minskning #r n#stan osynlig under mycket l&ng tid 5torleken %& v#rmevinst med d"u%et kommer inte alltid att fr$li densamma3 men det finns tusentals &r 4J==== &r efter $er#kningen fr en minskning med < P J= > E %ass. innan den har kommit ner fr&n det aktuella halv&ret H 41ourier3 !iot s l#ro$cker Of *hys 25 J?K. "+ !eaumont frklaras p teorin om ,ourier och frn observationer av -rago slutsatsen att mngden centrala vrme som nr *ordytan, en $ under loppet av ett r $ ./ tum t*ock #isrinde skulle smlta *orden " H(fter en ganska matchande erfarenhet av artesiska $runnar minskar i den vre "ordskor%an3 det v#rme i genomsnitt med ett vertikalt d"u% av Q0 %ar 1eet av < > E till 1l"t denna kning av en aritmetisk frh&llande3 s& d#rfr skulle vara %& ett d"u% av 6 0 P <= geog miles granit sm#ltas H 4Cum$oldts Kosmos . H(nligt de $er#kningar av de mest trov#rdiga naturforskare hela t"ockleken av den fasta "ordskor%an #r inte mer #n 6= === meter eller 0 < P 0 +eog miles3 varav cirka JI === meter fr att komma till den kristallina massa stenar3 <= === till verg&ngsformationer3 6=== %& de sekund#ra skikten och <=== %& den terti#ra senaste dokument H 4!urmeister s 5ch%fungsgesch Jrd ed s <@I. "0ouillet plats 1genom en kurs, inte helt tillfrlitlig utredning2 att om den mngd vrme som skickar solen under loppet av ett r p marken, p samma skulle vara *mnt frdelad och anvndes utan frlust av issmltningen, vore det d kan skapa en *orden kuverte islager 3$ meter 145 $ . 6 par fot 2 t*ocklek fr att smlta, och vidare, att om solen var omgivna runt med is, och all utgende av hennes vrme skulle endast anvndas fr att smlta denna is, skulle sedan smlte bort ett lager p $6 m t*ocklek p l min " 4*ouillet l#ro$cker Of

*hys 5 -- IQK.

/an kan fr&ga sig varfr det inre "ordv#rme och deras skydd9 5amma hinder som mots#tter sig den fasta "ordskor%an av flykt av v#rmen fr&n "orden3 och causeth v#rmen av interiren inte l#ngre %& ytan k#nns3 ganska m#rk$art nu $eror v#rmen endast %& den yttre %&verkan fr&n solen 5& det verkar meningslst att $eh&lla v#rmen inne3 kanske ol#m%ligt3 eftersom $ara genom detta h&ller till$aka v#rmen #r v#rdels fr ytan ;#r man t#nker %& hur h&rt vi h"er ofta v#rmen till ytan3 och den enorma m#ngd v#rme inne ing&r3 s& att du kan faktiskt $eklaga att denna v#rme #r l&st s& sysslols :idigare v#rme nog #nd& m#rk$art till ytan eller var si%%rar heta $ergsmassor igen frnyade det3 och den mest frekommande3 #ven ver %olaromr&dena str#cker vegetation3 resterna av som vi har "ust i den enorma 5teinkohlenfltzen3 var ett resultat av det3 hela "orden var som en u%%v#rmd underifr&n glo$al u%%v#rmning3 7et har nu sto%%as eftersom v#rmen underifr&n #r lika $ra som avst#ngning fr&n ovan (ftersom naturen som helhet inte %&verkar ol#m%ligt3 eller om vi vill erk#nna ol#genheter i henne3 men visar en tendens att eliminera mer och mer3 kan detta vara frsiktig -nstitute3 som vi fr avskildhet av v#rme i d"u%et till ytan g"ort och kommer alltid att effektivt se #r lika argument om att det "ust nu anl#nder till n&got mer #n kraften i m#nniskor och d"ur i "orden vid ytan3 s& att det fr henne efter att hon har verskottsv#rme kan kra under vars inflytande deras frsta utveckling #gde rum3 men det #r $ra att h&lla till$aka den #nnu &terst&ende v#rmen s& h&rt som m"ligt %& d"u%et #n vad som kan anv#ndas %& ytan av dess m#nniskor och d"ur3 som de ist#llet skulle hellre s#regna slags &tg#rder dels i interna v#rmek#llor3 dels var i yttre skydds%rodukter 2#rmen fr&n insidan3 d&3 vara inaktiv fr oss s& lite k#nsla fr "orden #n v&r egen v#rme #r meningslst fr oss3 om #n av olika och kanske inte fr oss att inte ergrGndenden as%ekter Att tro detta3 kan vi hitta mer manar oss3 som tv& former av skydd fr $evarande av v#rme3 som genom skalet av "orden3 och3 mts av storleken %& "orden3 och som den tidigare skyddas av samma kylning3 den den #r avsedd att $egr#nsa3 #r frst genereras och kar "u mer3 desto mer kylningen fortskrider 7etta faktum #r i full analogi med den l#m%liga s"#lv$eh#rskning3 som vi u%%fattar i v&r egen organism med s& m&nga effekter (n oftmaliger eller ih&llande sm#rtsamma tryck %& fingret3 till e,em%el n#r du s%elar ett instrument3 eller %& foten n#r man g&r %& $armark genererar en k&t hud3 ska%a effekten av trycket #r desto l#ngre den mer $egr#nsade3 n&got att v#n"a sig vid frsta irriterande stimuli frekommer i att de stimuli %roducerar anl#ggningar i v&r kro%%3 vilket $egr#nsar deras effekt Aa3 vi har ett fall som avsl"ar den nuvarande n&gra s%eciella analogi 7en v#,er n#mligen #ven d"uren i norr och en h&rd vinter s& t"ockare %#ls3 desto mer kar kylan 7en starkare kyla u%%levs av d"uren3 stimulerar deras organism att %roducera ett starkare skydd mot kyla ner3 vilket #r fallet med "orden3 frutom att i det senare3 ingri%ande av en mycket enklare3 men ocks& o$estridligen den mer direkt av syftet riktade s"#lv$eh#rskning 1r i d"ur de kalla handlingar endast genom omfattande3 omfattande3 &tminstone fr v&ra syften3 och inte #nnu klart erk#nt frmedlingar gemensamma mark endast i fr$ig&ende som

ocks& %roducera denna framg&ng 7et #r mot denna inte inv#nda3 var den fasta "ordskor%an $ildats fr att ge m#nniskor och d"ur fast mark och sk#r dem $ort fr&n den varma insidan3 s& avser inte skydda den inre v#rme3 vilket #r ganska slum%m#ssigt och anl#nder %& n&gonting 5&dana meningslsa sammantr#ffanden inte #r frenligt med den l#m%liga verkande karakt#r3 & andra sidan #r det dock l#m%ligt fr till#m%ningen av sk&des%elar natur som hon tittar genom ett och samma medel fr att u%%n& flera syften samtidigt 5om liten man kanske vill s#ga3 v#rmen inne var $ara en rest av urs%runglig v#rme3 vilket var ndv#ndigt fr att den frsta utvecklingen av "orden3 men nu varit $eiseitgelegt som h#dan v#rdels 7en funktionella verkande ;aturen tolererar inga s&dana tomg&ng rester 2ad #r verfldig i en mening3 #r direkt relaterad anv#nd$ar i en annan $em#rkelse 5yftet #r att skydda v#rmen inne3 inneh&ller i s"#lva verket syftet med h"#rta fr de varelser fr att ge en solid grund och de utsndrar inifr&n3 inte fr&n3 men omv#nt skulle i h#ndelse av fel %& syftet att skydda den inre v#rme fast skal en$art ett syfte %& utsidan3 inte $er#tta in&t som vi annars alltid efter en huvud $etydelsen av ett starkt skal i sina omfattar till det inre 5yftet med den fasta $asen och v&rdnaden om varelser fr&n den inre v#rme skulle ha n&tt #nnu mer fullst#ndigt3 var n#r hela "orden fast och kallt g"ort3 snarare #n att $ara ha en solid skal runt den varma interiren3 "ord$#vningar och lavaflden var d& $li om"lig :ydligen men v#gde $&da syftena3 $evarande av varm v#tska inuti som m"ligt och u%%n& strsta m"liga styrka i marken utanfr mot varandra ner s& att $&da var fortfarande tillr#ckligt nog i sammanhanget 1rekomsten av m#nniskor och d"ur skulle ha n&gon minderem slutsats kan mycket v#l fortfarande e,isterar mot $ottenv#rme underifr&n3 s&3 s&vitt vi kan $edma3 enklare och utan anstr#ngning #n vad som nu #r fallet /en det tydligen verkade viktigare3 om m"ligt3 fr att s#kra en tillr#ckligt t"ock skor%a resten av geotermisk energi3 som att l#mna honom de m#nniskor och d"ur fr att komma till $ra saker3 men alltid i sam$and med frlust av detsamma Utan att vara frm#tet nu fr att fullt ut kunna frklara teleologiska %ussel ovil"a geotermisk v#rme inne3 men kan vara v#gledande fr m&ngaD 1rst och fr#mst det faktum att "ordskor%an3 men olika fr det vanliga sinnet3 och den l&ngsamma utvecklingen av markfrh&llanden t"ocka nog att inte utesluta vika fr att m"liggra ett genom$rott3 och den fysiska kommunikationen mellan den inre och yttre m#rk$art3 men de geologiska fakta har u%%levt tider frGherhin h"der och genom$rott3 ska%a nya $erg $ildades3 och d#rmed ok#nda3 utveckling av nya organisationsfrh&llanden som den rr oss 2i kan inte veta om s&dana katastrofer #r inte mer #r fortfarande att komma3 vilket d& skulle o$estridligen ocks& $#ra nya (ntwickelungen 45e $ilaga fr femte avsnittet . /en det verkar ocks& frst& att "orden #r en tillr#cklig reserv av het v#tska massa nedan fr att s#kras3 och att 4strikt matematiskt endast i o#ndlig tid m"liga. kom%letta frkylningar $ara "ust d& var n#ra frest&ende3 Om "orden hade hon vissa moment helt klar 7etta #r en hy%otes som har sin frm&ga #ven om det inte #r %&vis$ar 1ull$ordandet av den inre v#rme fr&n utsidan #r ocks& inte s& kom%lett som #nnu

inte #r i d"u%a k#llare och gruvor3 i de varma k#llorna3 artesiska $runnar3 och frmodligen #ven +olfstrmmen3 lokala $idrag fr&n v#rmen inifr&n genomfrts3 som har sitt syfteM och naturligtvis h&ll$art flde av dessa anv#nd$ara k#llor av v#rme $eror %& antagandet att v#rmen inte s%rider sna$$t och fr&n alla sidor av "orden
7en konstant tem%eratur i k#llare i *aris o$servatorium #r 4%ar ?I 1ot. %& ett d"u% av 0@3K meter <<3?0 > E3 medan medeltem%eraturen vid ytan #r <=3? > E 4*ouillet s *hys <<th 5 I6J och I@=. 7enna tem%eratur verstiger d"u%et av ytan $eror endast %& det inre geotermisk energi 7e artesiska $runnar av +renelle i *aris3 vars vatten $orrades <?== meter d"u%3 har en tem%eratur %& 00 > F3 utver den genomsnittliga lokala tem%eraturen %& ? > F3 Aachen f"#drarna har IK >3 fr karls$ader 6Q >3 de varma k#llorna i +eiser #ven ?= > F +olfstrmmen3 vattnet v#rms u%% i /e,ikanska golfen %& u%% till J< > E3 $idrar i sin tur till (uro%a inte #r frsum$ar i att mildra den euro%eiska klimatet +enom %&verkan av denna nuvarande norra (uro%a #r &tskilda av ett isfritt hav av ett $#lte av %olarisen3 och #ven i den kallaste tiden inte n&r kanten av %olarisen3 de euro%eiska kusterna 45e *ouillet s *hys IK@ 7ove --3 /eteorol Unters 5 0=.

7essutom3 kanske %& grund3 trots ok#nt s#tt fr oss3 med v#rme och v#tska i det inre och de fr#ndringar och rrelser i "ordens magnetism tillsammans3 i s"#lva verket3 enligt de strre tidsm#ssiga och lokala #ndringar som han l#r sig endast ett rrligt eller glidande Ursach dess urs%rung kan vara skyldig3 och utver de frdelar han har fr v&r s"fart och 1eldmekunst3 men #nd& kan ha allm#n $etydelse fr "orden3 om vilka s& mycket mrker #r3 naturligtvis3 att den verkliga orsaken till dess $ildande
7e fr#ndringar av mark$undna magnetism %& dygnet och &rstid h#nger i tvist tillsammans med utvecklingen av solen3 & andra sidan kan man kna%%ast se annorlunda ut fr&n insidan av "orden orsaken till sekul#ra fr#ndringar Att ska orsaken till mark$undna magnetism #ven i en magnetisk "#rnk#rna samt ha h#nt annars3 en #r dels genom denna interna varia$ilitet frhindrade samma3 vilket skulle vara sv&rt att s%&ra till en$art fr#ndringar i tem%eratur %& en fast k#rna3 dels fr att "#rn markant i skenet alls magnetism frlorar A#rnet inne men kunde s& mycket vi m&ste tro $ara %& gldande flytande tillst&nd vara n#rvarande

7et #r ostridigt att "orden $rukade vara3 eftersom de fortfarande helt gldande v#tska3 #ven s"#lvlysande3 eftersom det fortfarande #r varmt #ven /en denna s"#lv $elysning #r3 #n tidigare u%%hra $ara %& ytan %& mycket hg v#rme tar %lats som s"#lv v#rme3 som har funnit en fristad i det inre3 och med f& undantag3 #ven lysa u%% varelserna #ger inte den andra sidan3 m&nga har en inne$oende v#rme Lam%an %& "ordytan #r nu h#nger %recis som v#rmen fr&n solen3 men den har i m&nen3 en h"#l%a%%arat fr u%%lysning om n#tterna3 utan en motsvarande e,tra a%%arat fr u%%v#rmning av n#tterna n#r m&nskenet3 men inte lika annan sa3 frkylning3 utan agerar $ara om#rkligt u%%v#rmningen 7etta kan tolkas teleologiskt /ed avvikelsen av sn n#stan omedel$art l"uset3 men inte s& att v#rmen av dagen3 hellre under natten3 endast relativt lite fr att minska3 s& det var ndv#ndigt som en ugn fr tillf#llig h"#l% fr att installera en lam%a %& natten 1rlorar 7et kan noteras att fullm&nen g&r u%% %recis n#r solen g&r ner3 och g&r ner3 n#r den stiger3 s& #ven %& sommaren kortare %& vintern #r l#ngre ver horisonten Aorden har denna tillf#lliga h"#l% s"#lva ska%at3 eftersom3 som ni &tminstone misst#nkt3 m&nen var en g&ng en del av "orden3 som de

kastade $ort fr&n dig i himlen /&nen g&r runt "orden3 att de3 eftersom det inte #r m"ligt att ha l"uset tem% av samma alltid och verallt samtidigt i samma utstr#ckning3 samma %& alla sidor har i olika dimensioner till varandra och d#rmed samtidigt en ny Uhrrad som h"#l%er till vid $est#mningen av tids segrar3 vilket #r en annan tid%unkt #n avdelningens egen "ordens rotation 5& l#nge "orden var fortfarande $etydligt varm %& ytan av sin egen v#rme3 e,isterade en$art v#,ter och v#,elvarma d"ur3 maskar3 fiskar3 dlor3 etc %& den3 vilket alltid #r mycket n#ra att ta tem%eraturen %& mil"n och frodades %& den varma "orden verallt %& mest frodiga 2arm$lodiga f&glar3 d#ggd"ur och m#nniskor fanns inte3 s& varfr ta dem i evenemang fr att generera sin egen v#rme n#r "orden verallt utan %ro$lem levererade v#rmen fr&n utsidan9 Cela "orden var %& den tiden mycket "#mnt t#ckt med liknande d"ur och v#,ter #n det #r nu3 eftersom v#rmen var %& den tiden mycket "#mnare ver hela v#rlden /en n#r tem%eraturen %& "ordens yta s"nk mer och mer genom att kyla3 inte kunde forts#tta att e,istera %& samma s#tt den frodiga livet i den $efintliga anl#ggningen och d"urens v#rld 7e flesta dog ut3 antingen gradvis3 $&de i strre (rdrevolutionen3 och ers#tts inte i samma %ro%ortion av ;ew Life samma ty% av kallt i sig3 nu inte s& omhuldas av e,tern v#rmeanl#ggningen och l#gre d"urv#rlden som h#mmad u%% till vissa gr#nser 1r att inte l&ta vissna men det organiska livet hela "orden kom%ensera den v#rme som hon kunde hennes varelser nu leverera mindre e,ternt3 i det att de g"orde n&gra av sina ska%elser till h"ordar egen v#rme /en fr organisationen av detta slag skulle vara u%%tagen med utar$etad u%%s#ttning u%% #n den tidigare varelsen 7u $r nu vad dem "orden hade g"orts e,ternt3 har r&d med s"#lva 5&ledes3 att organisera denna nya varelse var eftersom organisationen av varelse n&gonsin kan ka endast i sam$and3 $ildas hgre #n freg&ende ;aturligtvis #r detta $ara en av de faktorer som ligger $akom utvecklingen av organisationen /ed de varm$lodiga d"ur och m#nniskor ska%ar sin egen v#rme3 kan det tyckas att de d#rmed skulle $li mer o$eroende fr&n resten av "orden3 men det #r %recis tv#rtom 7#rfr att de kan gra sina inomhus v#rme men $ara fr&n ins%elade e,ternt "ordiska #mnen %roducerar3 och medan dlor3 ormar3 grodor3 fiskar kan sv#lta l#nge och lite andetag3 m&ste det a$sor$erar mycket och ofta mat och luft fr att h#rmed att ge n#ring &t sin v#rme3 eftersom - s"#lva verket sin egen v#rme genereras endast genom kemisk $ehandling av den ins%elade mat med insugningsluften Kylningen av "ordens till ytan inte $ara har haft framg&ng att $#ra en hgre3 men ocks& en mer varierad utveckling av organiskt liv3 eftersom skillnaderna i klimat och skillnader lokala tem%eratur3 som rr skillnaderna av organiskt liv3 h#rmed endast fullt ut$ildade (,akt matchning av m#nniskan och "orden i frh&llande till de termiska frh&llandena och de sinnrika anordningar med h"#l% av vilka den med en "#mn tem%eratur s#krades3 men #nd& ge m"lighet till s#rskilda verv#ganden av teleologiska intresse 2#rmen fr&n ditt eget folk inte $efria honom fr&n $eg#ran till en l#m%lig grad av v#rme3 och endast under vissa gr#nser3 e,tern tem%eratur3 #r det m"ligt att st&3 men

det #r "ust den han verkligen finner %& "orden3 i rumsliga och tidsm#ssiga fr#ndringar helt utmattad och kom$ineras %& mannigfachste s#tt med de andra "ordiska frh&llanden finner3 s& att de rikaste uts%elas %& olika e,istensvillkor fr honom kommer fr&n den 1orm och rrelse %& "orden3 distri$utionen av kontanter och festivaler ar$etar tillsammans fr att #ndra villkoren i detta 5KAL m"ligt 7en kan d& ocks&3 som i alla s&dana fall v#nda sig om och s#ga att man har "ust satt u%% som han skulle kunna verleva i de mest gynnsamma under omst#ndigheterna 5& dock frdelaktigt att olika tem%eraturer %& "orden3 dels fr att u%%muntra m#nniskor %& m&nga s#tt3 dels fr att tillverka en m#ngd olika %rodukter till sina t"#nster3 det skulle ha varit fr honom s& liten frdel om hans kro%% och den fr#ndrade tem%eraturen i dess omgivning $r alltid fl"a e,akt ;dv#ndig skulle sedan ta %& en mycket olikformig verg&ng dess organiska %rocesser3 som en &ngmaskin fungerar sna$$are eller sna$$are3 $eroende %& den v#rms starkare eller svagare 2i ser verkligen men i v#,elvarma d"ur som alltid #r mycket n#ra att ta tem%eraturen %& den mil" som #r relaterade till livlighet och aktivitet v#ldigt mycket med utomhustem%eraturen3 den v#rme de #r homose,uella3 i kylan3 de #r l&ngsamma eller falla i dvala 7en m#nskliga maskinen $r alltid vara samma som villig att t"#na sin vil"a3 ska kunna forts#tta att ar$eta s& o$eroende som m"ligt fr&n den slum%m#ssiga fr#ndringen av yttre %&verkan3 #ven i e,trem kyla och v#rme #nnu3 och s& var det ndv#ndigt3 %& samma st#lle i huvudsak till den icke-enhetlig e,tern u%%v#rmning att undervisa3 att v#rma internt3 det vill s#ga till v#rme vid en kontinuerlig och "#mn3 samt att se till att de har en enhetlig grad av v#rme kunde st& u%% till den inte saknas u%%v#rmning och kylning %&verkan av den yttre tem%eraturen 2i ser det nu i de u%%gifter som m#nniskor genom de mest meningsfulla frmedlingar tr#ffat 1r det frsta visar den framg&ngen i sig som det var fallet3 eftersom mannen sin v#rme3 vilket #r ca J= > F i det inre3 $land de strsta fr#ndringen av e,tern tem%eratur h&ller konstant ;u t#nker du frmodligen titeln %& den organiska rika ut fr att h&lla folket alltid samma varma /en det #r inte 5narare #r de mest kom%licerade &tg#rder mo$iliseras fr att u%%n& det enkla resultat som vi #r $ekymrade 2i s"#lva ocks& inte skulle finna det l#tt att h&lla en ugn @= &r som lika varmt alltid3 eftersom det #r den man som hela sitt liv3 och naturen har ingen annan frdel i att de resurser fr att u%%n& ett resultat fre #n i vettig kom$ination och uttmmande anv#ndning av medlet #r Och "ust detta #r den enhetliga $evara v#rmen i m#nniskan det finaste e,em%let (n m#nniskas hela kro%%en kan $eskrivas som en v#rmare3 vi kallar honom efter allt ugn3 anser att endast en mycket mer %erfekt mil" #n v&ra ugnar /edan v&ra vanliga ugnar t"#nar endast som mindre l&dor fr att v#rma strre l&dor3 v&ra kontor3 v#rmer kontoret i v&r kro%% s"#lv direkt som en ugn l&da /en C#ri finns redan viktiga frdelar 2&ra ugnar m&ste vara mycket varmare #n v&ra salonger3 och nu en hel del v#rme i n#rheten av s%isen och i ugnen s"#lv fr$lir oanv#nt3 och avst&ndet har fortfarande ofta inte tillr#ckligt av den3 direkt %& ugnen det #r fr varmt3 l&ngt fr&n det ofta att kyla3 rummet har en mycket icke-"#mn tem%eratur i hela /an #r alltid %& en frlust om var att s#tta ugnen3 verallt #r han i v#gen och str symmetrin i

rummet Alla dessa onda finner undvikas med oss av det enkla faktum att det u%%v#rmda utrymmet sammanfaller med %annrummet s"#lvt 7ygd skulle kunna vara n&gonsin med en mycket m&ttlig tem%eraturen i %annrummet klara sig3 eftersom de alla inte $ehvde h"as hgre3 som #r l#m%ligt fr det utrymme som ska v#rmas3 och utrustningen var m"ligt3 som garanterar den mest "#mn frdelning av v#rmen3 s& att inget mer av det $ehvde ges vid ett tillf#lle $ortfallet att ha tillr#ckligt att gra andra %latser Ugnen #r ocks& n&gonstans %& v#gen3 eftersom han s"#lv inte kan st& i v#gen 7et #r mycket m#rkligt och ett vackert fall av ytterligheter som s&dan form %& den inre u%%v#rmningen av kro%%en genom raka motsatsen $etyder samma sak u%%n&s3 vilket Under den yttre u%%v#rmning av "orden - det senare3 det vill s#ga3 det #r den enorma avst&nd av u%%v#rmningsanordningen enligt skall u%%v#rmas kro%%3 i samverkan med den enorma dominans av den frsta i storlek och v#rme mot det senare3 vilket ska%ar en mild och3 om den inte #r modifierad av formen %& "orden s"#lv3 helt u%%n& en "#mn u%%v#rmning av "orden och o$ehag frhindras3 som skulle u%%st& ur l#get fr v#rmea%%araten %& sig att v#rmas utrymme3 men med oss direkt kolla%s av v#rmea%%araten med vilken u%%v#rmning kro%% l#ge3 storlek3 och v#rme gr efter /otsvarande 7et finns en tom3 men s& enhetligt som m"ligt med den tunnaste eterfyllda utrymmet mellan heizendem och u%%v#rmd kro%% var $ekv#mt m"ligt3 d#r de mest kom%le,a organisatoriska frh&llanden sattes i rrelse fr att u%%n& s#rskilda resultat !r#nslet till ugnen i v&r kro%% inte #r tr#3 men3 som redan noterats3 mat3 fr vi vet att det #r kol 4och n&gra avancerade v#te. #r fr#mst livsmedel3 vilket i v&r kro%% %recis som kolet i tr#et i v&ra ugnar kom$ineras med syre i luften fr att kemisten kallar det $rinner3 och d#rmed alstrar v#rme i v&ra kro%%ar3 med undantag av att denna fr$r#nning inte sker med en l"us l&ga3 men mycket gradvis och %& ett mycket kontrollerat s#tt3 s& att fr$r#nningen av materialet helt uttmd och mest likformig %enetrering av kro%%sv#rme u%%n&s Cela kro%%en #r en rakt igenom s& utrustad eldstaden att $r#nslet i dess minsta delar verallt kommer med luftens syre i de minsta delarna i kontakt3 genom venerna med sina fina grenar #r d#r3 syre och $r#nsle i alla delar l&t tr#ffa kro%%en och att s%rida den v#rme som alstras s"#lv genom alla delar s& enhetligt som m"ligt I.
I.

Om de n#rmare frh&llandena d#rav #r de fysiologer fortfarande inte helt i fred

- lungorna3 ugnen i v&r kro%% har en aldrig vilande $#lg3 utfodring anv#nd$art luft med var"e andetag3 med var"e utandning utvisa v#rdels luft3 och (sse men det g"orde han inte3 eftersom hon skonas av hans %erfekt enhet /ed v&ra kaminer (sse t"#nar dels fr att orsaka ett t&g3 delvis skingra rken3 men n#r n&gon alltid skulle vara med en $#lg i sidan skulle det kr#va inte r#ttvist i den frsta relationen3 och om $r#nslet skulle s& totalt fr$rukas att ingen rk skulle u%%st&3 skulle det ta dem i en andra as%ekt3 inte #r $#lgen i lungorna3 men i v&r kro%% alltid till hands och %&g&r3 och $r#nslet #r verkligen s& helt fr$rukat3 att rken entsieht3 men om den oanv#nd$ara luften kr#ver ett avlo%%3 Con finner det genom rret i !las$algs s"#lv ocks& enheter #r det som ers#tter askl&dan !#lgen i v&ra lungor #r ocks& inst#lld s& att den reglerar sin verksamhet %& grund av $ehovet Om vi stiger till hga $erg eller i en $allong3 d#r

luften #r tunnare och d#rmed risk u%%st&r att ugnen inte #r veder$rligen levererade med luft3 andetag #r ofrivilligt sna$$are i tryckluft dock l&ngsammare 4Aunod. +enom hunger kunde meddela ugnen i v&r kro%% av sig s"#lv n#r det $lir ndv#ndigt nachzulegen nytt material3 och han har den samma her$eizulangen t&ng i h#nderna s"#lv3 han har ocks& ftter som #nnu inte #r definierade som de unesrer ugnar3 men kr efter $r#nslet han har dessutom i sina t#nder verktyg fr att minska materialet i $eredningen3 eftersom3 s&som i v&rt tr#3 v#,er fr$r#nningsmotor med mer fullst#ndig reduktion /en #ven om det i ugnen en g&ng saknade en tid av material fr att l#gga mer $r#nsle3 s& det gr inte ont direkt eftersom han har samlat en reserv $r"ar fettet att konsumeras %&3 sv#ltande m#nniskor $lir utm#rglad3 och slutligen #ven den v#sentliga attackerade su$stansen i kro%%en Ugnen i kro%%en3 om han finner inget mer att $r#nna3 $r"ar $r#nner dig3 liksom han #r inst#lld %& dess funktion Under tiden vid gleichfrmigst h&llna framsteg i denna fr$r#nnings%rocess skulle tem%eraturen i kro%%en3 men inte vara densamma3 men alltid $eroende %& din dominerande yttre v#rme eller kyla till en su$vention eller avdrag3 s&vida inte s%eciella verktyg skulle #ven anskt om ers#ttning 1rst och fr#mst den man vanligtvis #ter i kylan mer 4s#rskilt n"uta *olar eskim& mycket kol-rik mat.3 andas en stark3 och inandningsluften #r t#tare #n i v#rmen3 och han k#nner sig $en#gen att gra rrelserna3 minska antalet och d"u%et av frst#rks andetag 4muskelrrelse i sig orsakar en liten v#rmeutveckling3. som alla $#r en kraftigare u%%v#rmning
H7en kande luftv#rme orsakar faktiskt efter de mest noggranna e,%eriment 2ierordt en signifikant minskning av antalet och d"u%et av res%iratoriska rrelser3 som i halten i utandningsluften koldio,id 2id en tem%eratur av ?3I@ > E 2ierordt andades i minut <03 <K g&nger3 vid <Q I= > E << 6@ enda g&ngen han e,%irierte ?3I@ > E 0QQ3JJ EE kolsyra3 vid <Q I= > E endast 06@3?< EE H4Bagner3 *hysiol ord$ok %& Art digestion sid KK@. (dwards har visat genom flera "#mfrande tester %& sm&f&glar3 s%arvar3 guls%arv3 5iskins att de s"#lva andas in artificiellt lika g"orda sommartem%eratur mindre och %roducerar mindre v#rme #n %& vintern3 det kan $ero endast att den fysiska konstitution fr&n sommaren till 2intern #ndras i enlighet d#rmed /an kan dra slutsatsen att det samma g#ller fr man efter flera omst#ndigheter 4(dwards3 7e lLinfl (tc s <KJ 0== I?@.

7essutom3 men #nd& $#r fl"ande verktyg vid mycket viktigt fr att $i$eh&lla enhetligheten i tem%eraturD <. - v#rmen3 avdunstningen kar3 v#rme sker svett men $undet eller %roducerar kyla3 i kyla minskar avdunstningen och d#rmed kyla 0. - v#rmen g&r $lodet mer %& huden3 s&som svullnad av vener $evisar3 i kylan3 det #r mer in&t3 eftersom #ven mycket varm luft #r frst om den ges till kylningen genom den yttre atmosf#ren mer %ris3 4fortfarande generellt kallare #n J= > F. i det sista den #r $ervat henne mer J. Om motorn kyls av e,tern kyla huden3 #r tem%eraturskillnaden mellan huden och luften l&g och #r $eroende av storleken av denna tem%eraturskillnad v#rmestr&lning minskade h#rmed

I. 7e fettde%&er under huden #r v#ldigt d&liga ledare av v#rme +enom alla dessa medel h#nder det d& att mannen hans tem%eraturen $lir alltid n#ra ofr#nderliga3 medan d#remot mycket stora fr#ndringar %& huden3 4st#mmer %recis som motsvarigheten ocks& av v#rlden. yttertem%eraturen Under tiden3 effekten av dessa medel har sina $egr#nsningar ;#r kldmediet #r fr hg3 de humana l&ser sig3 och n#r v#rmen #r fr stor3 #r det icke desto mindre $r#nns /en dessa verktyg #r fortfarande tillr#ckligt fr den genomsnittliga frekommande frh&llandena %& de $e$oeliga delarna av "orden3 och nu %& "orden har fortfarande utgr en stor variation av e,terna verktyg som till&ter m#nniskor att mta #ven ovanliga influenser kom%ensera och gr#nserna fr $e$oelighet av "orden str#cker sig /en man kan se att "orden ger mycket fler eller starkare e,terna h"#l%medel mot kyla #n v#rme3 som #r relaterad till det faktum att v#rmen %& "orden faktiskt ingenstans eller inte l#tt stiger ver den niv&3 som kan tolereras3 men frmodligen kylan 4delvis $eroende %& %olackerna3 dels %& hga $erg3 i$land %& vintern. 1r skydd mot v#rme #r ungef#r $ara skugga3 ventilation3 kyla l#genheter och en kall drink %& kommando3 skydd mot kyla3 men inte $ara de tidigare motsvarande medel i sk#rmade och dolda lager3 varma innehav l#genheter3 varma och u%%v#rmda drycker3 men ocks& mycket varierande och stark i 1euerungsmaterialien3 varm $eh&lla kl#der och s#ngar3 medan det skydd som om artificiellt auf$ewahrtes is eller is fr&n $ergen mot v#rme $evil"ats3 inte s#rskilt komma i fr&ga3 eftersom det #r att ha lite 7et finns #nnu att gra n&gra s%eciella teleologiska kommentarer 5om naturen auf$eh#lt en leverans av kylning %& h"derna i is och sn3 har det $evarat till d"u%et i kolet en reserv av $r#nsle /&nga medel som anv#nds fr kylning %& sommaren3 kan anv#ndas %& andra s#tt3 #ven %& sommaren fr att v#rma3 s& d"u%a k#llare3 hus med t"ocka v#ggar 5kogarna ger skugga %& sommaren och fr vintern ved etc
7et #r intressant hur den organiska ugnen #ndrar3 efter som det #r avsett att fungera under #ndrade frh&llanden :idigare har vi i detta avseende inverkan av storleken %& den ans&g 42ol ka% ---. kro%% Att vara omgiven av vatten3 ugnen3 som i s#lar3 valar3 har den ogynnsamma omst#ndighet som m&ste vervinnas3 att den t#ta vattnet flyr samtidigt utan "#mfrelse mer v#rme #n den tunna luften3 och $ehovet av re-screening 7#rfr #r s&dana d"ur vadderade med mycket t"ocka fettlager under huden och andnings%rocessen #r e,ce%tionellt utvecklas &tminstone %& t#tningarna 4(C Be$er. 8ven om detta #r valarna inte #r fallet3 men det $idrar med sin enorma storlek3 fr att h&lla dem varma - allm#nhet #r den v#rmealstring som v#rme konserverings%rocess $eror %& en samverkan mellan m&nga faktorer som kan re%resenteras mer eller mindre ofrenliga (ftersom organismen har #nnu inte tr#ffat en hel del andra syften #n att generera v#rme och underh&lla3 kan det st& emot vissa krav som skall u%%fyllas av organismen #ndam&l inne$#r i$land3 d& naturen har till en annan

/ed h#nsyn till den v#rme som "orden tar emot genom frmedling av solen3 vi #r l#tt $en#gna till "orden fr att $ifoga en %assiv roll3 eftersom v#rmen fldade s#ga s& redo fr dem om - grund och $otten3 men u%%v#rmningen av "orden #r $ara u%%hetsad av denna lag korrekt till ytan3 till e,em%el ryckning i en muskel av yttre stimulans naturligtvis $ehver solsken till utvecklingen och i enlighet med sitt engagemang och styrkan i olika och olika grader av misslyckande3 men alltid sin egen orsak till muskel #r /an kan $evisa detta l#tt 7en hgre n&gon g&r u%% i

$allongen eller %& ett hgt $erg3 "u mer det fryser3 men trots att solens str&lar OA2KOF:A7 komma till honom enligt nedan 2arfr9 7en o%aka ytan av "orden tillhr a$zulocken solens str&lar v#rme 7en kar sedan med luft eller vatten3 som v#rms u%% %& marken3 i luften och %& s& s#tt kommer dock ocks& mer eller mindre u%%&t3 men i sig #r varken vatten tillg&ngar eller luften som en trans%arent kro%% att v#rma u%% i solen $alk3 eller tillg&ngar det endast i den m&n dessa men n&got saknas %& %erfekt insyn :a med vatten anv#nds i fokus fr en konkav s%egel3 d#r strengflGssigsten metallerna sm#lter3 inte ens laga mat3 eter ant#nds inte det faktum dock v#rmer var"e ogenomskinlig kro%% u%% under solen inflytande3 det vill s#ga var och en under samma sol inflytande %& andra s#tt3 efter som det i sig #r av en annan natur3 svart kro%% starkare #n vit3 grov starkare #n sl#t -nte olikt med u%%v#rmning3 #r det med u%%lysning och f#rg Aorden m&ste vara med automatiskt3 solens str&lar ta $ara e,citation (ndast genom en kro%% verkar u%%lyst3 att han kastar till$aka av sig s"#lv sin egen $ehrighet i l"uset3 och3 efter som han gr det %& olika s#tt3 verkar det svart3 vitt eller f#rgat 5oll"uset m&lar kro%%en inte som vi m&lar med %enseln n&got av den s%eciella f#rgen yta ger fr var"e %lats3 men kro%%en s"#lv ska m&la dem med den f#rg som #r godtag$ar fr allm#nna %otten f#rgerna i soll"us Alla de f#rgstarka landska% med vilken "orden #r t#ckt3 #r i s"#lva verket %& en viss sida av v#rlden s"#lv3 men naturligtvis inte det enda ar$ete :ill och med himlen #r $l& %& denna sida endast en "ordisk $l& Luften gr sig den $l& f#rgen fr&n f#rglsa himlen l"us F. ,m utvec)lingen av 2orden. 2&r och alla d"ur och grnsaker organism utvecklas fr&n en relativt enhetlig massa och av en monotoni av situationen %& ett s&dant s#tt att han l#ngre de mer u%%delade och u%%delade och utvecklas allt mer varierade relationer $&de internt och e,ternt 7et #r inte utan intresse att fl"a den analoga %rocessen fr utveckling av "ord3 #ven om endast hy%oteser till sitt frfogande3 men i$land har en stor sannolikhet ;#r allt vad vi kan konstatera3 $eter sig "orden som en $oll som allgemach kyls av en mycket hg tem%eratur Om vi fl"er det svalnar3 med sannolikhets resonemang s& l&ngt $ak&t3 s& det var en tid d& det schwerflGssigsten "ordiska kro%% fortfarande #r sm#lt och l#ngre till$aka en tid d& feuer$est#ndigsten kro%% var skingrade3 med ett ord3 d#r hela v#rlden #r inget annat #n en enorm $oll gldande t#t &nga re%resenterad3 i synnerhet fr&n en skilsm#ssa av #mnena kunde #nnu $li omtalad som &ngor att $landa "#mnt /en gradvis kyldes denna $oll3 och det frt"ockade delen av densamma3 de mindre flyktiga #mnen som inneh&ller3 var att en stor form dro%%ar v#tska3 men fortfarande gldande $oll3 vars centrum u%%tas %& grund av sin strre densitet och som omges av en mycket het gas eller &nga kuvert 7en flytande sf#r innehll fr#mst metalliska och "ordn#ra #mnen i sm#lt tillst&nd3 men ut ur atmosf#ren allt vatten3 vilket #r gas och &nga kuvert nu %& "orden3 eftersom den varma ytan av den %ackade $ollen till&ts #nnu ingen utf#llning av vatten&nga i tro%f$arer formul#r och all kolsyra och andra syror3 som kan $est& av endast gas eller &nga i hg v#rme /assan hade allts& delas u%% i tv&D (n dro%%$ar central massa-och gas-eller

&ngform kuvert
/en man kan vara $r"an %& utvecklingen ocks& lite annorlunda3 men %& den senare utvecklingen har n&got $etydande inflytande3 det vill s#ga att "orden #r inte3 som tidigare antagits3 fr&n $r"an till den hetaste3 och i kraft av denna v#rme var i &ngform3 men att de fanns fr&n $r"an till n&got m#rklig v#rme fr&n s%ridda delar 4o"#mfrliga med n&gon nu k#nd aggregationstillst&nd.3 som %& grund av den allm#nna massan attraktionen forts#tter gehends n#rmade sig varandra3 och att endast genom att ka %ackning och frekommande kemiska freningar #r en #ndlig stiger u%% till skenet av v#rme $r"ade utvecklas eftersom verallt orsakas av kom%ression av materia och kemiska freningar v#rme Oavsett om n&got som verkligen skulle kunna intr#ffa under %&verkan av uran dra till$aka styrkorna3 naturligtvis3 #r #nnu inte %& n&got $er#kning har $eslutats :rots det3 men du kommer att kunna komma till en tid d#r "orden $estod av en $rinnande flod ligger i centrala $oll och en varm atmosf#r runt den

2id ytterligare frkylning v#tske sf#ren $r"ade stelna %& ytan till 6. 3 och efter den stelnade "ordskor%an hade $livit tillr#ckligt kallt fr att till&ta utf#llning av vatten fr att sl& ner i vattnet fr&n atmosf#ren som vatten&nga kondenseras genom avkylning K . 7et var en l&ng regn%erioden3 i vilket havs regnade ner %& den fasta skor%a 7enna regn%erioden varade kanske &rtusenden3 fr enligt som en vanlig frkylning g&tt l&ngsamt och f#llningen fick g& $ort3 tills #ntligen havet ner och st#mningen var s& l&ngt utmattad av vatten&ngor som i st#llet fr att verallt ih&llande regn snarare $eroende %& &rstid och tid %& dygnet och %lacering av nedg&ngen av regnet $r"ade fr#ndras med u%%komsten av &ngorna3 vilket i s"#lva verket snarare inte starta eftersom luften tid och %lats $r"ade frlora m#ttnadsgraden med fukt fr den $efintliga tem%eraturen @. 5amtidigt luften kunde inte omedel$art klart Ko%%lingen mellan munterhet av luft och neder$rd av vattnet verallt ges av dimma och moln$ildning3 och s& var ostridigt vid tid%unkten fr denna fr#nderliga u%% och ner i +anges vatten fortfarande en t#t3 hg g&ende dimma verallt under de fortfarande varma hav3 som en !rodem ver en %ott av varmt vatten #r3 som #r satt i den kalla luften Ao3 faktiskt3 det som i den kalla sky t#ckt med #nnu varmare vatten "ord u%%frde %& samma s#tt !eroende %& natt och dag och latitud gillade den h#r dimman t#tare eller tunnare3 men vara n#rvarande verallt och utvar klarhet endast vid den hgsta h"der i luften3 som med avst&ndet fr&n marken3 &ngorna e,%andera mer och mer3 och d#rmed s%#da och att lsa u%% s& l#tt hade som vi ser samma sak i &ngan ovanfr %otten ;aturligtvis tar kylan till och det fick $#ra dimman ovan3 men det saknade i hgre h"der slutligen ndv#ndigt fr detta material 5&ledes3 d&3 var att de tidigare lagren3 ett nytt lager3 det lager av dimma3 avgick 2i har nu v#tskan till den fasta v#ggen av "ord in#lvor3 omkring eller ver vatten3 om disig dimma om klar luft3 under de senaste ren eter
6.

/ycket tveksamt frefaller det mig som om !urmeister 4+enesis3 JD e aufi sid <JQ. antog

sammanfldet av de frsta i stel $egynnande delar mot ekvatorn i kraft av att st& i sam$and med ut$ildning av den till%lattade svullnad av ekvatorn3 sedan $r"an av stelning3 en flackare l&ng m&ste helt $ildas 7#remot en annan omst#ndighet som $r $eaktas 7en v#,ande kallt %& ytan av delarna m&ste vara innan de kan stelna minska %& grund av deras kade densitet3 och frdr"er %&$r"andet av frysning mycket samtidigt kylningen meddelas de d"u%are skikten3 u%% till det d"u% d#r 4 v#,ande. t#thet av "orden inte l#ngre till#t en ytterligare minskning av de v#,ande kalla lagren

enligt interiren 7en stel kunde $r"a i en tid d#refter endast n#r tem%eraturen %& ytan i kontakt med den inneslutna atmosf#ren hade fr l#nge sedan s"unkit under frys%unkten Lyell s#ger gr3 "ag har $ara kan k#nna till stelnings%unkten3 innan stel kunde starta hela "orden /en han anser inte att densitetskning in&t K. 7et var inte ndv#ndigt att "ordskor%an redan kyldes till ?= > F3 eftersom under stark %ress av den d"u%a atmosf#ren uttryckt tidigare3 hade kom%rimering av &ngorna gras #ven vid hgre tem%eratur @. 7en varmare luften #r desto mer vatten&nga kan den inneh&lla lst3 vilka verskrider m#ttnadsniv&n3 kommer att fastna

(nligt dock #n havet minskade till v#rme och d#rfr mindre rikligt &ngor $r"ade utvecklas3 och utrymmet ovanfr haven m&ste $r"a rensa och $r"ar endast %& hgre h"der3 en molnig kom%ression igen3 d#r den kalla fr$lev tillr#ckligt3 kom%rimering av &ngorna att &stadkomma 5& dimman successivt kade i luften 4nedanfr ekvatorn %& grund av strre v#rme d#r #n $land %olerna. och $ildade i de hgre regionerna av en molnig atmosf#r runt "orden3 som urs%rungligen omgav hela "orden3 och %recis som innan dimman lagret3 en kan l#ra sig tidsm#ssiga och rumsliga fr#ndringar i t"ocklek och densitet3 efter som de fll av regn eller till igen genom avdunstning ;u fanns ett fast skikt mellan tv& flytande3 en l#gre t#tare varmare3 som huvudsakligen $est&r av sm#lta metaller och malmer3 och en vre tunnare kallare3 $est&ende av vatten3 och en molnskikt mellan tv& skikt av luft3 en l#gre t#tare varmare fuktigare och en vre tunnare kallare torrare 7en s& strukturerade "orden hade nu redan ocks& skicka sina strukturerade rrelser3 den flytande massan inuti havet utanfr3 atmosf#ren runt omkring hade sina cirkul#ra tidvattenrrelser3 regna ner fldesty%en3 &ngorna3 d#rmed omv#,lande u%%&t3 det geschw#ngerte med syror havet &t den mark och s"nk till$aka u%%lsningen i enlighet med en vanlig frkylning Allt var fortfarande enformig3 enhetlig och normal Landet hade inga $erg3 havet fortfarande t#ckt runt hela "orden3 flyttade #ven hela himlen molnt#cket3 tem%eraturen var fortfarande verallt relativt "#mn eftersom de $erodde mindre %& solen som markv#rme och deras $eroende av de olika sol kunna skillnader var tru$$iga av locket med havet och molnt#cke mot nu Alla rrelser i atmosf#ren och havet #ndras regel$undet $eroende %& &r och dag fr#ndring3 utan att de nu e,isterande v#,lingen av land och hav3 $erg och niv& strning frde d#ri /en nu kontrasten mellan land och hav $r"ade komma in Oar3 l#nder3 $erg kom u%% ver havet3 var vid "ordskor%an lyfts och slits snder av inkr#ktar underifr&n krafter och varm3 l&t si%%ra ut senare stelnade massorna ?. Cavet var s& s#tt m"lighet till stora sv#ngningar3 den annars tysta luft genom stora lokala tem%eraturfr#ndringar stormar u%%hetsad3 s& sm&ningom lugnade ner allt3 fortsatte havet fr&n vad den hade fortgeschlemmt3 men de h"der3 genom$rott frnyades3 steg

hgre och hgre3 var den strre kraft som kr#vs fr att lyfta det alltid $lir t"ockare skor%a och $l&sa3 %unkt fl"t %unkt genom vittring av $ergarter kat i intervall om s&dana revolutioner ladda ner materialet3 klimatet $r"ade nu ska andra $evis fr att #ndra s& $eroende %& latitud3 att cirkulationen av vattnet i e$$ och flod och u%%stigning och nedstigning av vattnet i havet &ngor och regn var floderna och utandning anl#ggningar i landet 7et slet ocks& molnen3 molnen uts%ridda och samlats h#r och d#r efter tusen sk#l av oegentligheter som alltid samar$etar rsta i en allm#n lagenlighet3 kort3 kade ut$ytet kontinuerligt gehends /an m&ste naturligtvis tittar %& alla endast en mycket grov $ild Q.
?.

2issa %latser #r det snarare s& innan att "ordskor%an snarare #n att $rista underifr&n att trycka krafter snarare genom att riva att den frl#ngda heta inre av sammandragning av den v#,ande kalla $arken inte kunde fl"a 7en senare u%%fattningen #r s#rskilt *revost 5e Eom%tes Fendus3 <?6=3 seans sedan 5e%tem$er 0J et @ okto$er
Q.

Andra versioner finns i !urmeister ska%else $er#ttelse3 sin re%resentation har dock l#mna h#r i n&gra

%unkter

2i vet inte hur detta ut$ildnings%rogram interwove urs%rung organiska varelser3 %recis som vi vet att det var allts& i durchgreifendem Eonne,ion3 %& en %lan som den ut$ildnings%lan fr hela 4se ka%itel --- !d - . "orden s"#lv motsvarar helt 1aktum #r att till och med $ildandet av de organiska varelserna fr&n $r"an stor monotoni3 enhetlighet ver hela "orden3 enkla relationer i organisationen3 och "u mer m&ngfald och struktur av hela den ekologiska riket och de enskilda organismerna s"#lva3 det ytterligare framsteg i ut$ildningen 7et #r intressant3 men skulle s%ridas ut fr att fullfl"a detta till individen /en vad om vad som fortfarande delvis ur en allm#n %unkt om urs%runget av organiska varelser med s#kerhet3 dels kan st& som en gissning3 ska $ehandlas se%arat i noterna till den femte sektionen G. princip om s23lvbevarelsedri't i solsystemet. 5om v&r kro%% lever det "ordiska och solsystemet har en %rinci% om s"#lv$evarelsedrift i en hgre mening3 att dessa hgre system skyddar mycket effektivt mot frstrelse #n vad vi kan s#ga om v&r kro%% - s"#lva verket har alla grundl#ggande relationer av "orden och solsystemet delvis fast ordentligt3 i$land rra sig i %eriodiska sv#ngningar3 d#r de oscillerande eller roterande &tercirkuleras g&ng %& g&ng till sin tidigare niv& 5&ledes3 #r %laceringen av %olerna %& "ordytan sta$iliteten i havet det genomsnittliga avst&ndet fr var"e %laneten fr&n solen och den sideriska %eriod samma att se solen fr alla tider som skall fastst#llas3 e,centriciteter3 de $"elser och noder l#ngder av %laneten :rots all varia$el3 men inkluderade samma rrelser en %endel framfr allt oftast mycket sn#va gr#nser 7e stora lederna i de $anor 4a$sider. roterar medan fortsatta gehends i samma riktning3 men $ara kommit %& detta s#tt om och om igen i den gamla %ositionen till$aka 7en kinetiska energin fr hela solsystemet %endlar etc mellan ett ma,imum och ett minimum Uttalande och o$servation har enat fr att visa att sta$iliteten i

solsystemet <=. (ndast i de fall d& etern i himlen rymden3 #r att anta som er$"uds av de fenomen av l"us3 $r himlakro%%arna vara en3 om aldrig s& litet3 er$"uda motst&nd mot till samma sol gradvis skulle n#rma sig med kande frkorta sin handl#ggningstid3 och slutligen strta in i solen Oavsett om det #r #rendet inte kan avgras med s#kerhet frr#n nu 2i vet att detta inte #r tillr#ckligt3 konstitutionen av etern 7et #r s#kert att hittills har ingen %lanet ett s%&r av s&dant tillv#gag&ngss#tt har visats3 men under alla omst#ndigheter utver det vanliga i frh&llande till t#theten av %lanetens tunna etern och den korta v&ra tidigare iakttagelser3 kan det ocks& tolkas som att hon $ara #nnu inte m#rk$art - (nke komet 4av J < P 0 &rs omlo%%stid. man har verkligen m#rkt en gradvis strategi fr solen och minskar cykeltiden3 och detta h#rleds den mer av ett motst&nd av etern3 som effekten av motst&ndet %& en tunn komet o"#mfrligt enklare m&ste k#nnas som en t#t %lanet3 men !essel har %&%ekat att fenomenet medger #ven en annan frklaring
<=.

Afr h#r %&3 $land annat3 i Littrow +ehler ord$ok %& Artikel universum3 s <I?6 ff

Can s#ger h#r om 4*o%ul 2orles s <<6 .D H7en andra sak som du kan ange fr denna acceleration #r i svansen3 som visar kometen v&rd 7enna $est&r av mycket liten roll vilken av kometen s"#lv enheter och som ligger huvudsakligen i motsatt riktning mot solen3 fr$ises mycket l#tt att komet inte kan uttrycka n&gon kraft i n&gon riktning utan att u%%leva #ven kontra effekten av denna kraft i den motsatta riktningen3 och den fldande av komet svans3 vi ser3 visar att oss att komet drives #nnu mer av en annan kraft3 som attraherar av solen vid detta3 och det m&ste rra sig %& annat s#tt #n han skulle flytta om den endast utsattes fr detta dessa orsakar m&ste %roducera en acceleration av rrelse 2ilken av de tv& orsakerna #r verkligen e,isterande3 eller om $&da #r n#rvarande samtidigt3 vet vi inte frr#n nu3 #nnu mindre kan vi veta hur mycket dessa orsaker verkar %& kometen H - %. 5ommentarer till den 'emte avsnitt. 1&gra id6er om den '(rsta generationen och de successiva s)apelser av den organis)a ri)e p& 2orden. 2i kan inte frklara3 att inte anv#nda sig av de %rinci%er som nu k#nda %rocesser #r $eroende av den frsta urs%runget av organiska varelser3 men vinner i omr&det o$est#mda antaganden3 som %%nade h#r3 men en s#ker indikationer och utg&ngs%unkten fr o$servation och %rinci%en om e,%lica$ility s"#lv s%ara genom att h&lla oss %& %&st&endet att omfatta de olika ty%er av grunden olika ty%er av konsekvenser3 samt olika ty%er av konsekvenser alltid olika ty%er av orsaker <. Om det ska men vara h#r endast till den materiella sidan av organiska ska%elser som kan denna kurs #r fr v&rt syfte att ing& avtal n#rmare vilket inne$#r att fr olika ty%er av materiella konsekvenser #r alltid olika ty%er av materiella sk#l3 vilket inte utesluter att den materiella sidan av konsekvenserna3 till e,em%el sk#len #r en andlig /en det #r %& andra st#llen nog n#mnts3 och det #r h#r $ara i fr$ig&ende n#mns det
<.

5e 2ol 0<= -5 0<0

(nligt ovanst&ende sats kan inte $li fr&ga om att den frsta u%%komsten av s& s#regna organiska arrangemang och rrelser3 som vi nu o$serverar dem %& "orden3 genom noggranna tidigare lika m#rkliga arrangemang och rrelser3 och s& vidare $ak&t tills det frsta systemet till det mark$undna systemet 3 var redan vor$edingt3 "a vi tar en stund av h#nsyn till den intellektuella ska%ande verksamhet3 till e,em%el tvungen att ska%a s& m#rkliga kro%%s%rodukter3 lika egendomliga fysiska aktiviteter som redan $#r med dig 42ol - ka% R- ; . (gentligen3 ingenting hindrar att acce%tera n&gra och alla arrangemang och rrelser som de kan kallas till$aka ligger vid frekomsten av dess nuvarande konsekvenser som frekommer i den o$est#mda i sig urs%rungliga tillst&nd till marksystemet /& vi alltid att ha en grov u%%skattning av id)n3 tror det frsta tillst&ndet fr "ordens rrigt3 flytande eller till gasform3 men vi kan han &tminstone inte helt i analogi med n&gon av oss nu %resentera tillst&nd av oorganiska $landningar3 v#tskor3 gaser t#nka3 $ara %& grund av dessa stater av n&gon legitim analogi3 kan de nuvarande ekologiska institutioner v#,a fram trots att #mnena i de tidigaste staterna kunde $landas s& grenrr som i n&gon av dessa $landningar3 och den fria rrligheten av %artiklarna kan vara samma som i flytande eller gasform /en utrett hittade i $r"an av m#rkliga kom$inationer av tyger och s%eciella rrelser genom interaktioner av delarna i st#llet3 eftersom vi inte l#ngre finna i den oorganiska v#rlden idag3 och #nd& inte utgr fretag fr sig s"#lv i sin nuvarande form3 men frmodligen i steg$ildningen3 klassificering av "ord s&dan kunde ge $ort (nligt n#mligen3 n#r de enskilda oorganiserade omr&den av "orden fr&n den totala massan eliminerades 42ol --3 ka% R2 1.3 ska fras ocks& fr$eredelserna fr utsndring och slutligen verklig utsndring av organismer eller deras $akterier3 alltid med fr$eh&ll3 men att detta inte #r en faktisk utsndring3 som allt fr$lev knuten hela det mark$undna systemet 45e 2ol - Eh --. Aa du kan titta %& de organismer som massorna3 som enligt s#regna $eroendefrh&llanden %& delar och rrelser av varandras segregering av %arterna3 kontanter och luftighet3 som intr#ffade i resten av "ordens massa3 inte u%%levt med s& att de fr$lev som kontakt%unkter i v#gen3 finns s%eciella element mellan dem i termer av en tidigare anv#nd $ild och #ven nu forts#tter att ta emot den mest livliga trafiken mellan - var"e fall kan man tro det #r inte s&3 som om de $akterier av organiska varelser har $ara s%ridda helt enkelt saknar sam$and med Ur$all av "orden och skulle ha vart utvecklats %& sitt eget s#tt utan gemenska%en och msesidiga $eroendefrh&llanden 7& kunde vi inte hitta varandra och fr hela territorium "ordiska %lats som vi har diskuterat tidigare den drastiska #ndam&ls referens av organismerna - st#llet m&ste hela Ur$all $etraktas som en enda sammanh#ngande i sig rrelsesystem vars rotation #ven med rrelsen och de %rocesser hos organismer i orsakssam$and3 eftersom teleologiska ;e,us #r 0. frst verkar "#sa oordnad 2ill stone den h#r $ollen3 men l#mnades det gr det inte riktigt $r&kigt3 som inom ramen fr detta inte l#ngre utv#rderas fr oss nu3 men rrelserna ing&r trenden och

investeringar fr att handla %& det l#m%ligaste s#ttet att dela utan att krossas %& n&got s#tt3 som vi ser det nu
0.

7et kan vara #ven efter 2ol - Eh ----utvecklade teorin om urs%runget3 att "ordens rotation frst&r nog

5& n#r vi fr&gar3 varfr nu inte l#ngre m#nniskor och d"ur u%%st&r fr&n den oorganiska ut3 #r svaret att de aldrig dk u%% fr&n det3 men oorganiserad och organisk har $&de i en conne,ion $ildat av n&got3 antingen i sitt urs%rungliga tillst&nd med den organiska eller oorganiska3 4vad vi menar med motsatser frst&r. #r helt "#mfr$ar3 som tidigare 42ol - ka% -- . diskuterades vid en $ild3 och n#r vi fr&gar varfr inte %& konstg"ord v#g3 men nu #ven m#nniskor och d"ur fr&n ingredienser verallt kan gra samma sak i att vi tar dessa i l#m%liga %ro%ortioner3 s& svaret #r att vi h#rmed men varken systemen uran fortfarande kan h#rma Ur$ewegungen3 vilket var ndv#ndigt fr att ska%a organiska varelser - s"#lva verket kan vi frst och fr#mst av den enhetliga eller r& $landning av #mnen som vi $ara kan &stadkomma3 inte samtidigt re%roducera arrangemanget av #mnena i sina minsta delar3 eftersom det #r viktigt fr ska%ande av en organism3 t e, fr&n m"l eller dess kom%onenter utan fr med sin s#regna inre struktur zusammenzukneten igen Och $ara s& lite vi kan &terge den o$estridda mycket invecklad och agera med hela rrelsen i de urs%rungliga &tg#rderna %& "orden och teleologiskt relaterade rrelser3 under vars inflytande organismerna s"#lva mycket rrelse system har vu,it fram och kan endast u%%st&3 och dessa utvecklas i dag organiska rrelser #r stilla 2i verkligen 2ermchten naturligtvis3 de oorganiska #mnena i samma arrangemang eller rrelser artificiellt fr att kom%ensera vad de nu har i sina ekologiska kom$inationer eller en g&ng hade i sitt tidigare l#ge3 det skulle ocks& h#rmed organiskt liv ska%as3 men vi kan inte e,akt 5& i allm#nhet3 och lite anstr#ngande dessa verv#ganden3 $r de #nd& har sina anv#ndningsomr&den3 genom att utesluta n&gra d&liga id)er om v&rt #mne och freskriva oss en riktning och $egr#nsningar och inom vilka vi m&ste h&lla om vi till#m%ar i sam$and med n&got annat vill stanna korrekta och teleologiska verv#ganden natur /en vi kommer att $ehva frest#lla sig framv#,ten av successiva organiska ska%elser9 7e frra successivt g&tt ner och alltid nytt3 sist eller i mitten av den sista m#nniskan3 tog %lats ;&gra naturforskare nu l&ta de senare organismerna genom vidareutveckling av den tidigare3 andra u%%st&r nya original-ska%else som den frsta L&t argumenten fr $&de vyer sida vid sida . Orsaker till den frsta vyn Allt *erfect utvecklar endast gradvis fr&n ofullkomlighet3 $r en s&dan %erfekt varelse som m#nniskan har orsakats av ett ho%% fr&n den r&a naturen ut9 (ftersom det #r mycket l#ttare att frest#lla sig den grad %rogressiva utvecklingen av d"uren har slutligen lett till m#nniskan Cur mycket s"#lva har i v&ra gon under lo%%et av flera generationer3 kan vissa d"ur3 s&som hundar3 h#star3 #ndrade och fr#dlade av klimat3 livsstil3 kultur3 s#rskilt kunna gradvisa #ndringen av villkoren i detta avseende mycket att gra3 men under lo%%et

av m&nga &rtusenden vara har fr#ndrat klimat och andra yttre livsvillkor mycket mer och mycket mer gradvis #n fall i v&r o$servations 8ven var nog s& l#nge "orden inte hade fast deras oorganiska frh&llanden3 som det #r idag3 fast egenheter i deras organismer enligt mindre3 fortfarande um$ildungsf#higer Orsaker till den andra anicht. 2ilken d"#rvhet3 folk infusoria3 %oly%er3 ytterst fisk J. att t#nka ut$ildade9 7& av$ryter n&gon analogi Konstitutionen av d"uret kan vara nu om genom att #ndra de yttre omst#ndigheterna u%% till vissa gr#nser fr#ndras3 men det g&r utver dessa gr#nser3 de vissna3 d ut sna$$t eller l&ngsamt3 $eroende %& om vi %rovat det sna$$t eller l&ngsamt3 och inte ett faktum tyder %& att #ven den l&ngsammaste #ndring av villkoren skulle kunna utvidga gr#nsen fr de #ndringar av organismerna i finns O$est#md 7essutom3 framv#,ten av nya varelser inte verkar ha $&de g&tt l&ngsamt3 eftersom sna$$a fr#ndringar i relationen3 vilket frde med sig underg&ngen fr de gamla och villkor fr framv#,ten av nya varelser till ett /an kan tvivla %& det3 men det #r fortfarande den mest sannolika /ycket mer rimliga och mindre sv&rt #n antagandet om en omedel$ar vikt g&r till de hgre varelserna fr&n det l#gre antagandet av en %rogressiv utveckling av den kreativa aktiviteten i "orden s"#lv #r s& ho%%et undviks $ara %& ett annat s#tt 2&r s%innmaskinen #r inte fr&n tidigare s%innrockar3 g"orde v&r engelska wing inte dyka u%% fr&n tidigare %ianon3 s& att de tidigare instrumenten var #ven omvandlas till dessa snarare &terst#lls och de nya instrumenten har nyligen g"ort av nya material3 %recis som naturligtvis frekomsten av tidigare instrument har lett till deras konstruktion av $yggaren kat sin u%%finningsrikedom %& grundval av den tidigare u%%finningen3 #ven $ortom det 7et kommer ocks& att ha varit i u%%finningarna %& "orden Om det tr#nade de tidigare organismer3 skulle mannen ha %roducerats $ildats av a%orna3 och s& detta #ven ti$etanerna3 det *rof 5chelver ndv#ndig och allt frt"ust i ut$ildningsteori /en det verkar minst gracisa att f& titta %& den son till "orden3 fr sonen till en Orangutang och sonson till en dla3 men ocks& rimligt /#nniskans anledning tar ver hela "orden och dominerar dem3 och a%an forts#tter inte %& "orden3 eftersom han kan se tr#det ner3 och $ara $ryr sig om ntterna fr&n detta tr#d3 faktiska intermedi#rer mellan a%or och m#nniskor #r inte k#nda3 eftersom neger fortfarande #r en m#nniska (ftersom det nu verkar l#ttare att tro att "orden $ar med en ny stam av hennes hela v#sen man i sam$and med ett antal andra varelser3 som det %roducerades av gradvisa fr$#ttringar av a%orna 7et skulle vara n#stan som om en %oet den viktigaste h"#lten i sin dikt kunde successivt %roduceras form av en harlekin3 kan han nog ta hans utseende av en s&dan rolig %erson3 men h"#lten s"#lv3 s#kerligen genererat han frisk fr&n hans huvud
J.

7et verkar som om fisken har frekommit i de tidigaste e%oker3 #ven om detta fortfarande inte vill $li riktigt

$est#mt

(fter verkar sammanst#llning av dessa sk#l fr mig den andra vyn men mycket mer acce%ta$elt3 #ven om det ocks& har sina sv&righeter 1r att ska%a de frsta varelserna kunde naturligtvis l#tt %rovoceras till arrangemang och rrelser i det mark$undna systemet3 som kan vara n&gon av dem som vi nu ser omkring oss3 helt annorlunda3

m&ste vara "a trots3 hade hy%otesen sedan helt gratis s%el /en som mammut och grott$"rn $odde d#r3 m&ste vi tro att "orden hade vunnit %& sin yta har en mycket liknande form av den nuvarande Och #nd& m#nniskor #r frst senare utvecklades 5ka vi fortfarande sk"utas u%% till den frsta vyn3 men fr&n a%orna och ligger till$aka fr&n dla och fisk har sitt urs%rung9 Aag menar3 innan vi $eslutar om denna des%erata och alltid frtvivlad osannolikt varaktig u%%fattning3 ser vi $ara en liten3 om inte vi %& n&got s#tt kan hantera sv&righeten att den andra vyn (ller vet n&gon som #r en tred"e u%%fattning9 Om "ag stannar nu st&r %& vad som finns %& ytan3 s& "ag vet verkligen inte ens att t#nka %& n&got som skulle kunna dra oss ur sv&righeterna /en $r inte ligga i d"u%et av n&got9 - grund och $otten vet vi inte3 som genereras av hurudan krafter idag faktiskt3 men &tminstone inte av krafter som v#nder ytan av folket #r effektiva3 men $ara %& d"u%et Aa det $r inte till&tas3 #ven $ara fr att titta %& den strsta av "ordens Cide detta som dold3 vad annars ingenstans att finna3 och vad som fortfarande $ehver vara n&gonstans9 *rinci%en om att utesluta andra m"ligheter verkar ha h#r3 men #ven en del %ositiva 1aktum #r att "ag frsker att snurra i avsaknad av en solid Anhaltes l#gga en tanke %& det $l& av m"ligheterna och osannolikheter allt fr att h&lla sig till de minsta3 skulle "ag fortfarande tycker det ehLsten faktum att fr&n under "ordskor%an har f&tt alldeles i $r"an av en mutter 5tock s%eciella arrangemang och rrelser3 har "ust $lockerat av solidifiering av $arken av ty%en utveckling som kan u%%st& utanfr $arken i kontakt med vatten3 luft och l"us3 och det organiska livet som vi k#nner det 3 gav3 men som fortfarande har fortsatt och forts#tter att $eh&lla m"ligheten fr en s&dan utveckling att frodas Om verkligen alla arrangemang och rrelse inneh&ller fret till den organiska $egr#nsas redan fr&n $r"an endast till "ordens omkrets3 har inte n&got som $evarats inuti9 7et verkar inte troligt3 %& den tiden det Urw#rme har $evarats inuti3 och det skulle vara sv&rt att hitta en teleologisk orsak fr dess $evarande och avskildhet inne n#r den inte dolt att det var $ara fr att f& den organiska "#sning inuti och forts#tta I.
I.

Om3 vilket #r troligt3 "ordens magnetism och dess sekul#ra fr#ndringar i "ordens d"u% har sin grund3 skulle vi &tminstone ha det som en allm#n indikation %& att i d"u%et av "ordens m&nga ett m&ste gra3 vad man inte ska %rocesser utanfr frklara3 eller snarare tv#rtom3 "ordens magnetism och dess sekul#ra fr#ndringar #r s& l&ngt3 s& $li inte frklaras med %rocesser utanfr som vi $ehver nog hitta den3 var han verkligen grundade %& insidan /an skulle kunna tro att "#mfra honom med den nervsa %rinci% fr den inre livmoder Lagren av organiska arrangemang och rrelser /an kanske till och med d"#rv nog3 samtidigt hitta mamman v&ningen i v&r %rinci% motor nerv och #ven %rinci%en rr sig om v&ra nervsa mor lager i mark$undna magnetism /en det #r att erk#nna att det fortfarande finns fr mycket fysisk och fysiologisk mrkt om omst#ndigheterna i fr&ga h#r i syfte att ge s&dana verv#ganden kan leda och lsa vikt

L#gg frm&gan att u%%n& verklig organisk evolution3 kan den inre muttern 5tock kom%enseras av tiden sker fr&n tid till genom$rott av h"#rn$arken genom detta skulle ske i kontakt med havet3 luft och l"us 1rst&s #ven i en m#rklig tillst&nd av montering och rrelse3 han kunde ocks& fastst#lla de faktorer utanfr terminalen %& ett nytt arrangemang och rrelse3 eftersom organismerna redan $ildat detta fortfarande kan

nufrtiden Aa det kan vara i sams%elet mellan insidan och utsidan samtidigt de nya organiska varelser3 eller &tminstone deras k#rnor 4#gg3 s%ermier. och #r de oorganiska element som de har att leva3 vara #ndam&lsenligt an%assad fr deras utveckling och e,istens 7et hindrar sedan acce%tera n&got som3 som "orden utan odlas i viss utstr#ckning3 vidareutvecklats3 s& ocks&3 i en teleologisk rimlig sam$and med detta3 mamman 5tock organiska arrangemang och rrelser utvecklas internt3 s& att var"e ny $an$rytande organisationer framkallar framstegen mot den tidigare3 %& andra sidan av en sammanh#ngande %lan frr&dd av en sida av den 7essutom skulle i vilket sammanhang #r medlemmarna i var"e organisk ska%else $land dem vara att frklara det faktum att en gemensam grund av mor 5tock inuti #r en teleologisk och agera enhetligt system i sig
7u kan g& till$aka #nnu l#ngre och s#ga att hela tunnel$anan utvecklas inte $ara i efter en sammanh#ngande %lan3 men mot $akgrund av omst#ndigheterna runt om i v#rlden3 och d#rmed $ara frklara hur man st#ller in de organiska varelser ocks& i fr&ga om dag och ;att och allm#nna kosmiska %ro%ortioner kan vara aldrig s& anv#nd$art ;u #r det inte ndv#ndigt att solen och m&nen s"#lva agera direkt %& %roduktionen av organiska varelser att matcha u%% dem med honom3 men henne och det organiska varelser anordningen utfrs med frdel fr&n $r"an i frening och #nd& forts#tter att h#danefter att utveckla 2id denna vergri%ande niv&3 d& den medvetna %rinci%en #r att t#nka knutna3 ska%ade under inflytande av mannen3 det som gr "orden till detta #r3 efter hur det omedvetna tr#der i medvetande 4!d - ka% 2--.3 efter han kan u%%fattas som en fr sig s"#lv medvetsls 2ad en medveten ska%else3 #r fort%lantning fr +ud3 kan vara medvetsls fr "orden /en h#r vill vi att fatta $eslut om vad som helst

Om de viktigaste kom%onenterna i det inre av "orden "ordarter 4kiseldio,id3 kalk3 magnesiumo,id3 och c.3 och metaller3 s%eciellt "#rn3 #r3 och har organismerna i allm#nhet ett skelett av "ordig #rende eller en "ordn#ra 4kalkhaltiga eller kiselhaltig. /&l och lite "#rn i inneh&lla en av oss inte kan %roduceras kom$ination kan en misst#nker att dessa #r de ingredienser som kommer att $#ra det inre till $ildning av organismer3 det vill s#ga i huvudsak kom%onenterna i den fasta grunden av organismerna 7essutom organismerna innehll endast kom%onenterna i vatten och luft i en m#rklig konfiguration3 och de kan d#rfr ocks& vara h#rledd fr&n den e,terna vatten-och utomhusluften 7e fasta "ordn#ra ingredienser g& i dden igen fr den fasta "orden till$aka3 "a $egravas av oss i d"u% som de3 #nnu d"u%are sedan3 kan ha urs%rungligen kommit3 medan den m"uka och flytande i sin tur snderfaller &ter in i luft-och vattenty%er 2ar och en g&r till en %lats fr&n sin frsta fr kommer fr&n 5"#lvklart3 om vi nu kan stelna %& ytan av "orden i kontakt med vatten och luft och sm#lta "ordartsmetaller3 de $ara stelna oorganiskt3 utan att yttra ett s#rskilt sl&ende effekt %& mil"n3 men det #r naturligt att ett flytande tillst&nd3 den sig $ara fram ur av oorganiskt nedfall och stelning3 #r ocks& m"lighet att er$"uda en s&dan endast en g&ng3 medan det #r3 annars kan u%%tr#da med ett tillst&nd som har $eh&llit n&got original fr&n rrelser och kemiska dis%ositioner under %&verkan av Urw#rme3 skulle han ges inte att "#mfra med de flytande stater som #r k#nda fr oss3 och vi kan inte l#ngre se %& ytan av en analog tillst&nd fr h#r villkoren fr hans frsvinnande $ara ges (n $er#kning men om en s&dan yta konstigt tillst&nd av materia i det inre #r nu m"ligt3 #r #nnu inte m"ligt3 fr som vi utanfr inte kan $er#kna risken fr den

organiska tillst&nd av materia3 s& vi kan i alla fall varken m"ligheten eller om"ligheten tillst&nd3 vilket kan konvertera till den organiska formen3 $er#kna inne /"ligheten att fysiska arrangemang och rrelser som skall $er#knas %& alla #r $ortom v&ra krafter3 endast vid tid%unkten fr givet att vi kan r#kna m&nga saker %& $asis av erfarenhet #r det men erfarenheten "ust $ara %& ytan av den 7elad sedan :ydligen ogynnsam kurs3 om du vill det frnekade dessa &sikter #r det faktum att sm& %%ningar i "ordskor%an med utsttning och utflde av interna massor i vulkanut$rott #ven i v&r tid ske utan att ett s%&r3 det var ett egendomliga arrangemang och rrelser de utkommande massorna eller en ny$ildning av organiska varelser dar$te Under tiden kan du dessutom inte $indande genm#le i dessa fakta 1r i de %%na eller ytliga h"ordar av inre verksamhet kan med en %rogressiv kontinuerlig oroligheterna har fr l#nge sedan frstras under endast delvis kommunikation med omv#rlden dis%ositioner och rrelser som har $evarats d"u%t och skulle kr#va ett fenomenalt genom$rott fr att komma i frgrunden3 men det vulkanut$rott $ara tmde n&got fr&n ytligt 7et #r fortfarande sant3 de tidigare vyer kan endast grundas %& $ehovet av frs#kran om fakta3 inte %& %ositiva fakta s"#lva3 och vi delar dem med endast o$etydliga3 men som sannolikt kommer att t"#na %& att v#l"a mellan olika m"ligheter u%%m#rksamhet :ill %rinci%en att andra konsekvenser kr#ver olika sk#l3 som en del av den motsatta sidan3 %rinci%en att andra sk#l har andra konsekvenser Ocks& dessa kan vara av allm#nt intresse fr v&rt #mne umg&s 7en frsta m#nniskan eller det frsta m#nnisko%aret gick ut av andra sk#l #n de %ostuma folket sk#l3 var s&ledes s#ker alldeles annorlunda #n detta3 var han en omedel$ar +uds $arn3 och "orden 4vgl !d ka%itel 2-.3 den %ostuma $ara $arn av m#nniskan Can var den urs%rungliga originalet3 vi #r $ara ko%ior som inte kan n& andan i originalet3 var han den tuffa ko%%ar%l&t3 vi #r de flyktiga intryck 2issa frdelar med de frsta m#nniskor framfr oss3 till e,em%el3 en hg &lder fr %atriarker3 kan i s"#lva verket att vi h#danefter inte l#ngre verkar konstigt3 o$estridligen sin konstitution hade ett helt annat liv #n v&rt3 och endast n#r m#ngden m#nniskor h#r C&ll$arhet fr den enskilde var ondigt3 hon gick s& sm&ningom frlorade 7en teleologiska inv#ndning mot den urs%rungliga enhet m#nskligheten3 att dess $evarande inte har s%arat tillr#ckligt fr en Ur%aare3 sticker ut %& det s#ttet3 som efter samr&d med s%ekulationer som o$estridligen var den frsta m#nnisko%aret3 #ven under de $#sta av sina $evarande yttre omst#ndigheter 2i fr&gar3 hur kunde den frsta mannen naken och $evaras i en karakt#r att de inte #r att dominera3 inte att anv#nda mot vars faror de visste inte att sl& till$aka9 Aa3 naturligtvis3 n#r de frsta m#nniskorna som de aktuella $arnen hade ftts och %laceras i skogen eller %& en #ng i kylan med vilda d"ur3 som gr gott fr en m#nsklig mor som glmmer sina %likter som mamma3 det skulle ha sett o$ekv#ma runt dem /en i allm#nhet3 gr men mamman till $arnet3 och $arnet vet hur man hittar $rstet 5& #ven "orden fr deras $arn3 de frsta m#nniskor som har tagit hand om sig s"#lv direkt3 eftersom de hade %roducerat n&gon mamma att ta hand om $arn$arnen3 de kommer att ha den inst#lld %& det l#gsta st#llet3 och man kommer att ha haft sina instinkter som fick honom att se $ehovet %& "orden3 som nu har $arnet sina instinkter3 hitta det du $ehver i m#nnisko$rst 7essa instinkter men gick frlorade3 desto mer

generationerna gick ner och multi%liceras och3 delvis %& grund av mer och mer i Cuman frlisningen urs%rung av folket andra konsekvenser som v#cks som det frsta gudomliga3 dels fr att dessa instinkter var mindre ndv#ndigt3 efter som m#nniskorna s"#lva vunnits fr&n andra m#nniskor och h"#l%a dem utvecklade sin orsak mer 7en frsta guld&lder fr m#nskligheten successivt avtog h#rmed 7et gr en slum% av det kausala och teleologisk vad vi m#rker verallt3 h#vdade h#r
!i$eln #r v#l k#nt3 de frsta m#nniskorna i en mer %erfekt tillst&nd initialt och en mer intim gemenska% med +ud vara senare #n de infdda3 och i myterna om de flesta nationer i frsta mannen s"#lv gudomlig karakt#r $i$eh&lls :acitus s#ger 4mor groddar c 0 . Av de gamla tyskarnaD Hcele$rant carmini$us anti'uis3 'uod unum a%ud -llos memoriae et annalium genus est3 :huistonem 7eum terra editum et 1ilium /annum3 originem gentis conditores'ue H H!&de /ingos som med Leni Lena%e i ;ordamerika3 #r den frsta m#nniskan ett frem&l fr gudomlig dyrkan Aa3 till och med den frsta m#nniskan v#,elvis snart livets Cerre3 som i$land kallas den som har makt ver andarna d#r 8nnu mer3 konstigt nog3 som $&da #r i$land helt identifierade eftersom enligt en myt av indianerna %& to%%en av 5D t Lawrence-floden och /ississi%%i3 den frsta mannen lyftes in i himlen och &ska d#r :he /nitarris till$e Cerren i livet som mannen som aldrig dr och som den frsta m#nniskan under namnet (hsicka-Bah#ddisch 7etta #r han som har s#nt ner den stora f&geln i ska%elsen var3 och s& han #r ska%aren s"#lv och demiurgic f&gel - hund rev$enen indianerna i den frsta m#nniskan #r ska%aren av m#n3 solen och m&nen - Karai$erna Log;o #r den frsta mannen som kom ner fr&n sitt himmelska hem och ska%ade "orden och sedan &terv#nde till himlen *& samma 5awaka #r den man som frst frde fram $li,tar och regn och de #ven nu gr Can frvandlade sig till en f&gel och sedan in i en st"#rna !&da g&ngerna s& #ven h#r 5ka%aren t#nkt som allsm#ktig m#nniska alltfr m&nga grnl#ndare 5kriv de frsta m#nniskorna Kaliak3 urs%runget till alla ting H HCela frh&llandet mellan den stora anden fr de frsta m#nniskorna som det uttala dessa indiska id)erna s"#lva3 %&minner starkt om gnostiska &sikter 7e O%hites har faktiskt #ven kallad frfader n#stan som den frsta m#nniskan (n del av 2alenti3 anh#ngarna av *tolemaios3 gav frfader till universums namnet %& mannen3 och %recis som 2alentin s"#lv Kadmon #r ka$$alisterna av %rimitiva m#nniskan3 +uds enhet emanierenden av krafter H 4/Gller3 Ith i Hteolog 5tud och kritik H <?IQ C 5 ?KI. Speciellt de 7almudists har det som 1med h*lp av godtycklig tolkning inte hnvisar dit skrifterna2, -dam frskna med underbara funktioner, &abbini8ue vad man bland annat i #isenmengers ")e9 #ntD :udenth; <S 3=/ och !artolocci, !iblioth>8ue < =$ ngon plats

/an kan st#lla fr&gan om den nuvarande utformningen av den organiska ska%elsen med folket i to%%en $lir den sista3 eller om det finns nya ska%elser3 eller transformationer av den tidigare ska%elsen kan frv#ntas 2&gar vi oss %& f#ltet denna fr&ga med vissa antaganden3 naturligtvis kan det finnas fler #n de som inte %o#ngen h#r Om vi anser att "orden #r #nd& att komma en e,istens %& o$est#md tid efter att det har varit s& genom n&gra tidigare organisation %erioder s& nskar te oss inte nog verkar en slutsats i detta 5%eciellt om v&r gissning skulle vara vertygande om att det inre av "orden3 och inte heller en mor 5tock arrangemang och rrelser menar att genom %%nandet av h"#rn$arken kan kontakta l#m%liga villkor fr utvecklingen av

organismer3 och att v#rmen i "orden s"#lv till att $evara denna dis%osition $idrar 7enna moder 5tock och denna v#rme kommer att vil"a gradvis reduceras i artiklar /en $ortsett fr&n denna hy%otes som vi n&gonsin har anledning att frv#nta sig att nya ska%elser med stor (rdrevolutionen i frh&llande3 oavsett vad #r relationen Och det finns ingen anledning att genom vilken mammutar och grott$"rnar frstrdes3 och med h"#l% av eller genom vilka m#nniskan dk u%% fr att h&lla i det sista !ara att den m#nskliga rasen i sig ingen stor revolution av arten %&tr#ffas3 kan frse oss med till synes s#ker mot det3 och naturligtvis en s&dan man #r inte mer #n tr#ffas tv& g&nger kan3 en g&ng genom att ska%a samma3 anderemal genom att frstra densamma /en det #r med den h#r garantin inte annorlunda #n med att se dem som v#,er %& en vulkan Car samma s%ett endast vid tid%unkten fr frf#derna3 som man glmmer sist att han kunde s%otta3 och man $r %&minnas av det aldrig helt tyst raseri inne att han kunde $ryta ut igen n#r som helst3 eftersom han ofta efter l&nga intervaller g"ort 2i lever verkligen3 men %& en s&dan vulkan som fortfarande rasar inuti3 avsl"ar det med sina sm& vulkaner s"#lv att han inte sover inne3 $ara att de ut$rott av den stora vulkanen g"ort %& mycket l#ngre mellanliggande %erioder #n de mindre3 och n#r vi mitt i en s& stor mellanliggande %eriod leva tryggt3 men det #r v&ra efterkommande os#ker ;#r fler och fler frt"ockad "ordskor%an3 sv&righeten att genom$rott som $lir strre och h#rmed del&rs%erioder d#remellan $lir l#ngre3 men #r fortfarande en risk fr dess frekomst
Cum$oldt uttryckt som ovan H-ngenting kan ge oss visshet om att de *LU:O;-5K krafter kommer att l#gga under kommande &rhundraden (lie de !eaumont tidigare u%%r#knade system $erg i olika &ldrar och inriktning #r inte ny varfr egendom $r "ordskor%an m&ste har frlorat veck9 7en n#stan sista fr&gorna markerade $ergssystem ver Al%erna och Anderna har tagit u%% i /ont !lanc och /onte Fosa3 i 5orata3 -llimani3 och Ehim$orazo kolosser3 som inte $ara fresl& en minskning av intensiteten i de under"ordiska krafter 5amtliga geognostical fenomen indikerar %eriodisk v#,ling mellan aktivitet och vila 3 den fred som vi tycker om3 #r $ara sken$ar Aord$#vningen som skakade ytan under alla $reddgrader3 i alla ty%er av rock3 den stigande 5verige3 framv#,ten av nya ut$rotts Oar $ara inte intyga ett lugnt liv %& "orden H

1r&n denna sida3 s& n&gon m"lighet skulle fortfarande fri /en3 kan man fr&ga sig3 det to%%mte som inte #r i m#nniskan redan u%%n&tt vad som kan u%%n&s "ordiska hand9 Car vi inte redan i m#nniskan kungen av "orden9 Kan ocks& u%%st& ver kungen eller en kung9 Aa3 naturligtvis #r vi s& vana vid att se alls i de mest %erfekta m#nniskorna till to%%en av %erfektion3 som vi s"#lva anthro%omor%hosieren +ud fr det och gra v&ra #nglar d&3 men som vi m&ste inse att det #r untriftig i grunden3 i en hgre natur ver oss endast frsker hitta m#nniskan3 m&ste vi ocks& inse att det #r untriftig att s#tta en hgre %rogressiv utveckling av den "ordiska rike med naturhinder m#nskliga - s"#lva verket verkar det som om %ersonen snarare $ara en str#van att vissa frdelar frr&da som ska %ryda r#tt kung %& "orden n#r de redan visade endast u%%n&s n#r den re%resenterade den kry%ande larv eller larv av en f"#ril som en g&ng flg ver "orden kommer 2ad #r det som gr oss $en#gna att folket nu kungen av "ordens ver allt3 #ven i vrigt mycket lik e,ternt fr att se d"uren9 7en S$erschauung3 kontroll3 l#nkning3

centrering av alla "ordiska frh&llanden3 som anges i den3 och med h"#l% av det /en vi ser n#rmare3 visar det sig3 utan snarare initierade3 lanserades3 n&dde s& vacker och tillg#nglig3 kommer i alla fall ing&s av mest ar$etskr#vande3 alltid fr$lir m#nniskans aktuella agenten mycket fragmentariska och ofullst#ndiga fr n#rvarande inr#ttandet av Cuman 2ar"e $erg3 var"e flod3 #r var"e hav ett hinder som m#nniskan l#rde sig endast gradvis vervinna och #ven nu #r $ara vervinnas med utgifter av tid och energi /en om mannen s"#lv t#nker ut allt $#ttre metoder som kan u%%muntra honom i dessa relationer3 utan d#remot kan d#rigenom vervinna den otillr#ckliga hans natur helt3 $orde inte naturen som verkar u%%finna ganska lik m#nniskan genom en full#ndning av sin tidigare u%%finning av m#nniskan en dag fr att vervinna dessa $rister att ocks& kunna styra9 *& den tiden det s#tt att gra det #r mycket n#ra Om de inte gr det3 kommer att vara om en dag hittills avslutat och fr$#ttras genom att ge m#nniskor %& l#nken och frh&llandet mellan de "ordiska villkor #n vad som #r m"ligt genom sin natur att leda till en nyare strre framsteg genom att den kar sin naturen s"#lv3 eller en hgre natur medfr hans9 (ftersom utver en viss gr#ns3 kan den inte fra en efter sin art /#nniskan ocks&3 n#r han har t#nkt mer %erfekta metoder fr ko%%ling och relation kan sl#%%a det gamla3 men den gamla kursen har $ara hade handlat med sig s"#lv fr att leda honom till den nya Aag erk#nner att "ag alltid s#rskilt en omst#ndighet kan emellertid ifr&gas#ttas3 tycktes se %& m#nniskan det sista ing&ende av mark organiska (ntwickelungen /an anser sig den hgsta varelsen3 och f&geln flyger ver honom 7et frefaller mig detta #r varken estetiskt eller en teleologisk synvinkel en tillfredsst#llande slutsats 8ven om man har vingar f&gel l&ngt hgre frm&ner3 men de skulle #nd& outs#glig vinst i vikt3 om det hade vingar f&geln ocks& 2ingarna av f&geln skulle $ara honom till hans sk#l3 allt fr att titta ner fr&n ovan3 att flyga ver och l#nk som syftar till att ge ett adekvat material instrument3 som satte dem i st&nd att u%%fylla de hgsta u%%gifterna i %raktiken3 skulle han gra honom till #ven sensuell fr$ise hela v#rlden fr&n ovan3 l#tt flyga ver alla hinder3 det enklaste och sna$$aste kommunikationen med v#rlden och hans kamrater verstatten3 hans h#nder som han styrde "orden3 skulle vara att s#ga s& fr att frl#nga s& mycket som honom vingarna fr att forts#tta 1&geln har vingar3 naturligtvis3 men eftersom han har varken anledning eller i h#nderna %& folket3 s& honom kommer alla dessa frdelar litet st#lle /en $ara fr en rationell varelse3 vingarna utvecklar sin ma,imala %restanda och samtidigt trycka den anledningen endast med h"#l% av vingen sin ma,imala effekt 5ka nu vet karakt#ren %& en ny kning av organisationen inte att frena de frdelar som de nu endast #r &tskilda och d#rfr $ara h#lften u%%n&s genom att l&ta dem vinna genom sin fackfrening sin hgsta effekt och endast $etydelse9Fedan nu ser vi att det i folk frenar m&nga frdelar som till andra d"ur $ara n&gra f&3 men hon har lyckats hittills #nnu inte frenas med vingarna och f&gelns flygningen3 som verkar s& reserverat en senare u%%gift Och om vi m#rker att anledningen till individens och #nnu mer %& grund av m#nskligheten3 men endast gradvis lyfts till h"den och S$erschauung som kan de n&gonsin u%%n& med nuvarande resurser av folket3 kan vi ocks& finna det frst&e att frst efter detta inrikesflyg verktyg har mognat i varelser till nskad h"d3 #r det yttre som ska%as i en ny omvandling av varelserna3 med utrett redan mer

ange$orenerweise ner inner %erfektion3 m&ste vi skaffa mdosamt oss nu i en hgre v#,t kommer att vara s& nu ;aturligtvis #r skyldig mannen3 inte systemet3 men den hga utvecklingen av hans sk#l delvis s"#lv $esv#ret3 dess eliminering skulle skonas av vingar3 och den e,terna s&r$arheten3 som han m&ste ska u%%r#ttelse3 skulle s#kert utan vilken det inte #r s& hg har kunnat utvecklas /en nu ser vi honom3 d#rfr att han har mer och mer %ro$lem att l#ra sig att vervinna3 s& var inte orimligt3 men han v#nder sig till u%%gifter av strre vikt och sv&righet *recis som han har g"ort en u%%finning som gr honom l#tt att vervinna en hittills med sv&righet att vervinna sv&righeter3 driver sin orsak i anv#ndningen av densamma3 han du%liceras snart kom$inerat sina t"#nster med varandra och med h"#l% av andra verktyg3 och ger d#rmed till ut hgre u%%finningar som han nu enkelt u%%n&s %& en g&ng3 som han endast med massor av verktyg s%eciellt erlisten och rycka haft 5& vi kan anta nu att om naturen kommer att n&s den %unkt3 l#tt att vervinna i u%%finningen av framtida hgre varelser en del av sv&righeterna med h"#l% av de tidigare varelser med folket i to%%en #r sv&ra att vervinna3 s& att de #r rimliga n&gonsin fr att g& ner i vikt3 men drivs endast till hgre makter #r3 frutsatt men det m#nskliga frnuftet #r $ara ett skott eller utsl#%% av naturen3 anledning i sig3 som de $ehver fr sina u%%finningar3 tr#nar3 &ter tillsammans3 kommer att vara att anta att det i de hgre varelserna efter m#nniskor3 avlo%%et eller #ttling till den nu hgt utvecklad k#nsla kommer s"#lva ar$eta i ett hgre s#tt /en fr att n& detta hgre utveckling3 naturligtvis3 hade den transaktion som frst freg&s i m#nskliga frnuftet s"#lvt 7u kan fortfarande $ygga andra verv#ganden 7e kommunikations mellan m#nniskor frka sig mer och mer3 &ngmaskiner3 "#rnv#gar #r det viktigaste medlet fr att fr#m"a lika /en enligt de frka sig3 de ocks& hotar att uttmma sitt $ist&nd 7u kan ko%iera endast s& l#nge och %&g&r fortfarande n#r kol-rika3 och det finns inget att $er#tta om en ers#ttning fr att komma Om d#remot den en g&ng erh&llits vinsten g&r frlorad i ko%%la de "ordiska frh&llandena igen9 Aag tror att n#r allt det lagrade u%% fr&n "ordens resurser #r uttmda3 eller utmattning #r n#ra3 som kan mta den allt hgre kat $ehov av m#nsklig kommunikation3 naturen %& dess inne$oende rationalitet av $ehovet i sig3 inte fr att g& till$aka igen3 d& kommer att drivas fr att ska%a varelser fr en ny %lan3 vilket gr dessa medel fr&n nu avvaras 7& kan dock fortfarande hgre $erg frekommer #n nu3 och var"e ny (rdrevolution verkar h"a hgre $erg och ;ystartad3 de #r inte l#ngre verskrider3 men skumma 7et faktum att en hgre $evingade varelser ska%elsen av mannen var en dag fortfarande m"ligt i sig kan inte $etvivlas3 om vi redan flera g&nger under den fastked"ade i golvet l#gre varelser hgre %& fenor och vingar har den naturliga looken avgiften 5edan i luften de $evingade skal$aggar3 $in3 f"#rilar ver kry%er maskar3 "a kry%er maskar #r #ven fortfarande3 s& l#nge alla eller de flesta av marken var fortfarande t#ckt med havet3 som redan samlat in fisken med sina fenor %& de fasta %oly%er och musslor freg&ngare eller larver av dessa hgre varelser3 d& f&glarna i de kry%er ormar och dlor3 av verg&ngen element i de &lderdomliga %terodactyls frkni%%ade med det 2ar"e g&ng de $evingade varelser u%%stod efter en helt ny

ut$ildning *lane3 s& att det d#rfr #r det ocks& t#nk$art att efter ett nytt nytt %edagogiskt %resenning en dag kommer att stiga ver #ven de hgre d#ggd"uren och m#nniskor vinge Aa du kan s#ga att folket s"#lvt en str#van #r att lsgra honom fr&n marken3 frutom att den inte att ge u%% frdelar som fanns fr nu #nnu viktigare och #nnu inte till&tet att frena sig med den riktiga flygningen i de nuvarande %lanerna ska%ande3 att inte till fullst#ndig avskildhet fr&n golvet komma med honom 1aktum #r att vi "#mfr m#nniskor med andra d#ggd"ur3 vi ser hur verkligen varit de tv& fram$enen #r frist&ende fr&n golvet med honom3 han har an%assat sig s"#lv n#r han ville l#mna "orden3 men han #r fortfarande med $&da ftterna eftersom %inne &terstod ;#sta framsteg verkar vara att Loshe$en g"ort helt fr&n grunden 7et #r inte utan intresse att notera att karakt#ren %& de n#rmaste sl#ktingarna m#nniskor har detta Loshe$en #ven n&got som drivs l#ngre #n mannen s"#lv3 $ara det att de andra hgre frm&ner3 som hr till m#nniskan3 m&ste avg& 5& vi ser %& a%orna3 de fyra ftter fyra kl#ttring h#nder transformer3 vilket gr dem l#tta att komma $ort fr&n marken och svinga fr&n ett tr#d till ett annat3 men s#kert att $li mindre $ra u%%r#tt %& marken och g&3 och %&-slagtr#n och med vingmem$ran str#ckt mellan alla fyra e,tremiteter3 varigenom de #r verkligen s& ol#m%liga att all hantering A%or som fladdermss men har verkligen s%eciell sl#ktska% till m#nniskor3 utgr ett slags karikatyr av samma dar 1r s& lite som en fladdermus annars kan synas m#nniskan3 den har ocks&3 %& grund av $etydande likheter i Zahn$au och %osition av $rsten3 med folket och frena a%or i en s%eciell ordning3 och kan gra det till to%%en av de andra d"uren3 som har g"orts av Linn) Och det fanns redan %remundane a%or och fladdermss3 du kan se det som ett slags frs%el till folket 7essa d"ur har s& det har dessutom reagerat med underskningen %& marken #n m#nniskor och verkar h#rmed att ange att det var av naturen3 som de kom n#ra till folket i ut$ildningen s#ttet att verkligen gra id)n att infra en mer fullst#ndig underskning Under tiden l#t sig hos a%a och $at med den friare underskningen %& marken kontrollerar dessa inte kan n&3 vilket #r folket s#krade genom anslutning av hans h#nder och u%%r#tt st#llning med h"#l% av frnuftet3 s&ledes naturen gav k#ra m#nniskor en del av det frdel av gratis underskning igen och v#nde frst all flit till utvecklingen av h"#rnan och ut$ildning av hand och fot3 fr att $evil"a av den senare i u%%r#tt kan ocks& ett s#kert underlag A%an3 fladdermusen s& h&ll en frdel ver folket3 men vad mannen vunnit mycket strre frdelar 7et #r skyldig mannen $redvid sin orsak och i sam$and d#rmed halva sin fysiska underskning av marken och d#rigenom $livit m"ligt omvandling av tv& e,tremiteter i h#nderna redan den viktigaste delen av de frdelar som skil"er honom fr&n de andra d"uren3 och det r&der ingen tvekan att de 4om innehav och anv#ndning av frnuft och h#nder skulle han inte $ara h#mmad av det. skulle $ehva v#,a #nnu mer med en mer fullst#ndig underskning /en fr att fylla i denna enk#t %& marken3 det $ehver $ara vingarna
7en erektion %lacerar m#nniskan i st&nd att kartl#gga "orden fr&n ovan i f"#rran3 och %ositionen %& tv& i st#llet fr fyra fot3 vrid l#tt %& alla sidor3 s& $#ttre fr att kunna ses Omvandlingen av tv&

markn#ra ftter monterade i tv& ovan3 men #r fortfarande frem&l fr syn%unkter fr&n gonen h#nder gr det m"ligt fr honom att kart fr&n ovan och i kretsen av scenen nu att g& igenom inte $ara3 utan ocks& redigera %raktiskt taget att dominera3 dels direkt3 dels genom3 genom h#nderna verktygen /ed samma utrustning men m"ligheten vidare ges fr att $#ttre komma in i fr$indelse med varandra3 $#ttre att se varandra i gonen3 med h#nderna dels att $evisa msesidig h"#l%kraft3 om k#rlek och v#nska% omedel$art3 vissa verktyg fr trans%orter3 v#gar3 vagnar 3 $cker3 $rev3 etc s& s#tt att ska%a3 #ven om det #r en frdel att %& grund av de minskade 1u$asis folket talrika och samla n#ra #n de fyrfota

- grund och $otten3 mannen erk#nner ocks& den frdelen att den skulle $evil"a innehav av vingar av f#rgerna men annars ganska humaniserad #ngel med vingar $ara #r naturligtvis n&got som inte #r l#tt g"ort som m&lade Om %ersonen verkligen f& vingar s& att de kunde det inte s& l#tt erk#nd som m&lare gr3 skulle hela %lanen fr organisationen m&ste #ndra sig3 och eftersom det verkar att n#r vi tittar %& den %edagogiska kursen fr naturen3 en u%%en$ar konflikt i u%%giften 3 starka $en3 h#nder och vingar samtidigt att installera - f&gelns vingar #r fortfarande inte erk#nt till fyra meter3 eller tv& h#nder och tv& ftter tillsatta3 men de tv& fram$enen frvandla sig till vingar3 och d#rmed ge f&geln kommer till frdelarna med h#nderna - insekter3 vingar kommer med flera %ar $en %& samma g&ng innan3 men har larv fler $en #n f"#rilen3 #ven h#r s& vingarna verkar vu,it %& $ekostnad av $enen3 inte heller $enen %& f"#ril svag och tunn och kan inte ers#tta h#nderna %& faktiska verktyg fr hantering #r l#m%liga h#r mer %& huvudet och $ara l#ttare slagD och det ser sig s"#lv ocks&3 s& vingarna inte l#tt kan e,istera tillsammans med starka armar och $en Bings $ehver starka muskler och nerver att flytta3 kraftiga armar och $en ocks&3 gr u%% %latsen i tvisten3 inte $ara e,ternt utan #ven internt 2&ra m&lade #nglar #r en anatomiskfysiologisk om"lighet3 de $orde m&la hum%y till $akmonterade vingar3 muskelmassor som kr#vs fr att flytta vingen fr att installera3 eftersom v&r muskelmassa $ara rika $ara fr armarna3 gemensam grund3 men skulle de interna rutiner fr att vara rrelse av vingarna och armarna #nnu mer i v#gen #n de yttre verktygen s"#lva d#rfr $ara f&geln hellre skona de fr#mre e,tremiteterna med vingarna3 s& ge u%% vingen i m#nniskor fr att f& h#nderna Under tiden3 vad kan inte n&s med h"#l% av den tidigare lydde organisations%lan3 kan frmodligen u%%n& samma genom #ndringen3 och eftersom det #r ganska n#ra3 om det har varelser med fyra $en 4de flesta d#ggd"ur.3 de med fyra h#nder 4a%a. 3 de med tv& ftter och tv& vingar 4f&glar.3 de med tv& ftter och tv& h#nder 4m#nniskor. #r3 till och med att t#nka %& varelser med tv& h#nder och tv& vingar /an kan missa en s&dan varelse i ked"an fr att vara stilla3 faktiskt3 men det kan ocks& enkelt fortfarande frv#ntas eftersom det n&gonsin kom till u%%m#rksamheten frst %& senare generationer ;aturligtvis3 en del av en effektiv anv#ndning av h#nderna ocks& en fast st& %& "orden3 men det skulle vara l#tt att st#lla in den nedre delen av kro%%en fr att gra det C#nderna kan ocks& d&ligt re%resenterade med ftterna3 och mer #n en %rovisorisk re%resentation skulle inte vara ndv#ndigt om men vingarna var de fr#msta trans%ortmedel Aag gr denna ty% av frslag och l#mna den till dig s& h#r om hon vill gra $ak-eller fram$enen i vingar eller h#nder3 samt de sv&righeter som de kan finna det annat att vervinna /ed segern vingen ocks& folket skulle skonas en del av det %raktiska ar$etet3

eftersom en mycket viktig del av detta ar$ete $est&r "ust fr att ska%a verktyg fr kommunikation och att hantera3 som nu skulle vara verfldig Och om %ersonen redan har n&tt den %unkt att sl#%%a en del av hans ar$ete %& mindre varelser3 t&g och flockd"ur3 s& det kan forts#tta #ven i hgre grad vara fallet 7e hgre v#sen kan ha #nnu fler varelser sinsemellan3 fr att $es%ara honom den sim%la ar$etskraft /ed var"e ny ska%else3 #r inte $ara hgre varelser3 men nya varelser l#gre niv&er faktiskt ska%as3 och den kan omfatta s&dan ty% som skulle vara fr en t"#nst i en hgre vara l#m%ligare #n det nuvarandeD fr n#r en g&ng %rinci%en om anv#ndningen av l#gre varelser genom har kommit i $ruk hgre natur i u%%graderingar kommer kna%%ast l#mna det igen3 men att tr#na %&3 hon kommer att t#m"as en strre del3 och kanske #nnu mer avancerat stadium i d"urv#rlden genom den hgsta varelse 5& hela organisationen av hgsta "ordiska varelse skulle kunna frenklas n#r det g#ller att tillfredsst#lla fysiska $ehov av grov fysisk %restation och vara s& l#m%lig fr hgre mentala aktiviteter 8ven nu3 mannen som hll emot d"uren3 som den mest nakna3 waffenloseste3 h"#l%ls varelse3 $ara den nakna s"#lv med vassa naglar och klor h#nder frr&da en yttre %referens visas3 men h&ller fast och t#m"er den med h"#l% av sin mer utvecklade sk#l och detta samordnas 2erktyg alla vilda d"ur 7et #r ostridigt som nu kommer att frst#rkas ytterligare om det stiger #nnu hgre frdelar ver d"urv#rlden inte l#ngre att stiga till h#st underifr&n3 men som rnen tittar ner fr&n ovan %& hela d"urv#rlden som sitt $yte 5& det #r m"ligt att ta ut i senare generationer ocks& mina h#nder till$aka fr mer
Aag skulle ocks& misst#nka fr&n formen av m#nniskan3 #r det inte $ara #nnu inte n&tts med honom to%%en av "ordiska evolutionen3 men att det #r ganska l&ngt Aag menar3 kommer den hgsta "ordiska varelser frska n#rma mer av "orden s"#lv att forma #n vad man som verkligen gr redan i sina #dlaste delar3 men lite hela L&t utel#mnat vad folket %& o"#mn mark dels direkt ansluten3 dels i grovt material relation till u%%s#ttningar3 s& t#nkte L"ag3 det kommer en dag3 men $ara efter n&gra mellan ska%elser fortfarande u%%st& varelser som gillar vackra gon eller huvuden3 fler #n det #r nu $eroende av ett liv i l"us och doft och luft3 simma eller flyga3 utan $en3 som de inte l#ngre $ehver3 utan va%en3 med vilka de har att ska%a n&got grvre %& "orden3 och med f#rgglada fenor eller vingar genom luften kanske lika enkla verktyg fr kommunikation med "orden som det nu ocks& f"#rilarna %& huvudet slitage

/#nniskan3 det kanske inte r#knas som en naturlig ofullkomlighet3 men om de utvecklade dessa hgre varelser frst senare 7in %erfektion inte finns i en g&ng fr alla n&tt to%%en3 men i en s&dan evig framsteg3 att allt h#nger iho% i var"e gon$lick l#m%ligt nog fr att tillfredsst#lla de omedel$ara $ehoven3 men med en s&dan sida av missn"e #n till och med enheter fr ytterligare framsteg 5& att n&gon tidigare g&ng %& vissa h&ll lika s"#lvfrsr"ande som %& den andra sidan mot ett senare %recis som fallerad alla senare tid #nd&3 eftersom det tidigare mot dem Utvecklingen av de hgre varelserna kan endast ske i sam$and med en 1ort linda hela "ordiska riket 7etta m&ste frst vara mogen att $#ra hgre varelser3 annars kan de inte u%%st& eller e,istera - %%. 1oter till den &ttonde se)tionen. 7tterligare (verv3ganden om hur den meningen region p& 2orden.

L&t oss frska ur syn%unkt att "orden lyssnade %& n&gra s"#l att ge n&gra mer detal"erade $est#mmelser om deras sensorisk modalitet3 eftersom de verkar ligga i fl"d av de grundl#ggande verv#ganden3 dock Anv#nda $ek#nnelse att detta fr$lir ofta os#kerhet och tvivel 2&ra gon #r gonen %& "orden3 genom att se det3 hon ser det3 och alla frest#llningar om att vi vinner det3 m#rker vi att i hennes s"#l3 hennes medvetande Kom%letterande skil"as nu v&ra &sikter3 dels de sammanfaller3 var och en av oss har en annan u%%fattning omr&de3 genom att %laceras mot olika saker3 men vi ser #ven en del av samma artiklar 7enna kom%letta ena handen och engagemang & andra sidan kan verka v#ldigt m&lmedveten3 men ocks& sv&rt att frest#lla sig hur s"#len %& "orden i frh&llande till sitt $eteende ;#r m&nga gon se samma sak3 u%%st&r o%tiskt tagit s& m&nga $ilder av det3 och nu ser v#rlden med gonen %& m&nga av dess varelser3 om de v#nder mot samma sak3 detta ocks& %recis s& m&nga g&nger9 Att det inte #r ndv#ndigt att visa v&ra egna tv& gon - var och en av dem ta%%ar en o%tisk $ild av samma o$"ekt3 men vi ser honom helt enkelt 1ortfarande sl&r det visa gonen %& insekter 7en #r u%%fyllt genom direkta e,%eriment3 att ett frem&l #r s& mycket $ilder i gat av flugan3 #r as%ekter till detD det #r som om man ett frem&l $etraktas genom en artificiellt facetterad glas3 tror att flugan #r frem&l men ingen s& mycket tid ser faktiskt 2i har h#r i miniatyr3 som kan finnas %& "orden i den stora ist#llet (ftersom var"e as%ekt n&got annat st#lls mot frem&len #n den andra3 s& kan var och en n&got annorlunda synf#lt3 och $ilderna #r inte helt identiska3 visst de #r sammansatta fr s"#len av flugan till en $ild d#r de olika kom%lement 3 samma omslag /ed vilken fysiska anl#ggningar detta frmedlas till oss och flugorna3 eftersom det s#kert inte #r fysiskt helt %ltsligt3 vet vi inte3 eller det finns ocks& mycket svaga eller o$evisade hy%oteser3 men kort sagt3 ser du3 naturen har kunnat gra det 5&ledes finns det inget hinder fr att tro att de visste hur man gr en liknande med "orden om vi faktiskt %recis lika lite kan ange hur 7et #r ostridigt h#r kan inte ha samma faciliteter som $rist %& en m#nniska eller insekt3 eftersom hela situationen #r v#sentligt annorlunda3 kan det vara en mycket allm#n %rinci% i detta fall #r $aserade 5"#len frenklade "a %& allt3 var som helst i den fysiska sensationen Eom%osite3 drar den iho% s& att s#ga3 en hel del vi$rationer3 till e,em%el i en enkel ton - grund och $otten #r det $ara s& under$art3 men att hon ser en massa $ilder $ara som en3 men under vilka e,akta villkor och inom vilka gr#nser denna %rinci% #r giltigt3 vet vi inte Aag t#nker fr mig s"#lv3 trots allt3 att t#nka %& n&got rimligt3 vilket inte $evisas av de tidigare verv#ganden3 men medger att3 om vi inte ser alla en och samma sak3 ser $ara en och samma sak med oss och med anden av "orden3 som s#tter dem i samma utrymme och samma g&ng3 om vi gr det3 och att endast om v&ra frest#llningar var avvikelser3 de #r ocks& andan i "ordens filt 7essutom kan v#ndas allting och s#ga om det hgre sinnet en sak i samma utrymme3 samtidigt som klart3 gr vi det Och s& #r fallet3 &ters%eglas i det %raktiska3 fr vi #r alla som finns n#r det g#ller fredlig klara och frst& det sista testet av all teoretisk3 5kulle inte det vara fallet3 skulle ett fel i v&r vision och d#rmed i den hgre sinnet tillhandah&llas som s&dant kan h#nda i v&r vision med tv& gon #ven n#r cirka en kisar

7et hgre sinnet kan vara en sak med h"#l% av v&ra gon runt3 dock g"orde samtidigt titta runt3 vad vi var fr sig inte kan Cans vision f#lt har s& att s#ga en dimension #n v&r3 som %resenterar $ara ett ansikte i taget i grunden /en vi kan kom$inera dem till en hel $ild av vad vi har sett g& runt runt ett frem&l sm&ningom3 &tminstone i minnet Aorden #r redan %%en fr denna kom$ination av intuition 7et #r $ara ett hgre v#sen #n oss
+enerellt m&ste vi3 som ett erk#nnande av deras h"d3 fr&n $r"an avst& Om oss ut lika m&nga m&ste vara som "orden ;og3 n#r sinnet s#ger att och i vilken riktning de har olika $ehov #n vad vi gr - den hgsta $em#rkelse3 m&ste vi erk#nna en s&dan relation fr&n oss till +ud 7en o#ndlighet av v#rlden i tid och rum #r $ortom v&r omedel$ara ka%acitet och leder3 i frsk att diskutera $egre%%s3 till olsliga antinomier 1r +ud #r inte fallet 2i m&ste 5tatuieren fortfarande o#ndlighet - frh&llande till var"e vre varelser men s&dana frh&llanden kan u%%st& Aag n#mner den h#r fr&gan eftersom att diskutera n#r du frsker de allm#nna sinnesvillkoren %& "orden ocks&3 skulle kunna er$"uda #nnu m&nga saker som inte kan frekomma i oss lika3 faktiskt $ortom v&r omedel$ara fattningsfrm&ga

/ed de skillnader3 som har den intuition av ett hgre v#sen av v&r egen3 $eror skillnaderna tillsammans som str#cker sig genom hela det hgre mentala liv3 har ocks& g"orts till den tidigare delen av andra syn%unkter g#llande :ill och med v&ra mest a$strakta allm#nna termer kr#ver den hgsta sym$olisering att t#nka %& fr sig s"#lva 5om nu tillhr de sym$olisering kar3 kar ocks& m"ligheten fr s&dana termer 2ad en strre utveckling av s%r&ket i #mnet andlig kommunikation gr fr andra3 u%%n&s genom mer utvecklade huvudstaden i det inre sym$olisering fr den inre andliga rrelsen i det t#nkande su$"ektet s"#lvt3 #r det m"ligt att strre3 mer omfattande3 $redare3 d"u%are konce%tuella sammanhang att uttrycka den och att $em#stra 7essutom3 hur man ko%%lar in syn%unkter fr&n m&nga m#nniskor i hgre anda i en helhetssyn3 i vissa avseenden till och med kunna tr#ffas3 om han gr samma o$"ekt ses som en med m&nga gon3 l#nka till och delvis $lickande lock eller identifiera alla $egre%% och id)er fr&n dessa &sikter har vu,it u%%3 eller vidta s&dana sinsemellan 5& att samma anda i m&nga m#nniskor har samma id) samtidigt och detta kan #ven l#nka med hur det var tidigare ansett /en syn%unkter fr&n de olika varelser i frh&llande till samma #mne #r konsekvent men $ara delvis orienterat3 s& det kommer ocks& vara sant fr de olika $egre%% och id)er som har utvecklats utifr&n intuition liv 7etta #r identiska men i alla varelser l%er ut skillnader och ing& andra referenser Om vi till dessa allm#nna verv#ganden om meningen med livet %& "orden n&gon s%eciell3 och det anses vara m&ttlig3 s& att tidskriften $lir $oken3 s#rskilt eftersom de verv#ganden som #r s& os#kra3 "u mer de f&r sig till n&got s%eciellt Aa vissa kommer helt enkelt kalla fantasier3 vilket ocks& kommer att er$"uda fortfarande h#r Kanske det verkligen finns s&dana /en det kan nog vara en ung utsikt och vyer till&ts att roa sig lite fr u%%tagen med fantasier3 s& l#nge de fortfarande #r s& liten och dum #r mot hur det m&ste vara en g&ng3 #r $ara emot i anl#ggningen och i grund och $otten Och vem kan s#ga hur mycket3 men #r allvarligt i vad som kan tyckas lika fantastiskt3 eftersom det verkar s& nytt9 L&t $ara n&gra %relimin#ra verv#ganden

(n stor staty kan $ara om att titta i f"#rran som en liten n#ra3 men du ville anv#nda en $it av den lilla fr&n den stora statyn3 intrycket skulle vara helt frstrd 2ad %assar in i den stora3 inte %assar den lilla (ndast de minsta %artiklarna kan $ytas ut mot varandra i $&da utan interferens -ntrycket av statyn h#nger %& det hela3 och hur n&got fr#ndras i henne3 m&ste allt fr#ndras3 till det intryck fortfarande #r desamma i hela Oegentligheter %& ytan av en viss storlek3 vilket skulle vara mycket strande %& den lilla statyn av den stor skada i fortfarande ingenting3 kr#ver ocks& den stora statyn %& samma h&ll$arhet ett annat material #n de sm& ;#staD (n t"ock str#ng eller re% kan ge riktigt samma l"ud som en kort tunn str#ng3 $ara starkare3 men fr l&nga avst&nd kommer det $ara att l&ta s& svag /en det kr#ver en helt annan kraft3 en stram lina som en str#ng till sina melodier3 och n#r str#ngen visar sig att samma fiol $&ge att hon tar sig till tonerna av linor ingenting gr3 s& de kan l#tt tro att det kunde inte drunkna /en saknas %recis r#tt styrka /en3 genom att den kraft som #r %recis tillr#cklig fr att $ringa ka$eln till toner3 skulle str#ngen rivas 5& $&da kan vara det medel genom vilket de u%%muntras att toner inte kommunicera 7essutom skulle det inte g& till$aka fr att ers#tta en del av re%et i str#ngen3 $r de #nd& h&lla dr#nka sina tillg&ngar O"#mnheter i re%et3 fr att dr#nka sina tillg&ngar %&verkar inte skulle vara outh#rdligt ofrdelaktig i str#ngen av samma storlek igen Och eftersom l#mnar en tung re% sv&r str#cka och $li u%%hetsad3 s& det n&gonsin kommer att $li $#ttre att f& den starka tonen som du $ehver fr att ta en tung st&ng eller en klocka 7etta #r n&got helt annat #n en str#ng3 och du kan till och med f#rre vill ers#tta ett stycke klocka som ett re% i str#ngen3 men de #r samma ton3 om det l&ter en hel /en $ara om det l&ter en hel *& relationen %& det hela taget kommer till$aka %&3 och det finns en fr#ndring i hela conne,ion3 m&ste allt fr#ndras3 att &teru%%st& samma l"ud 5& du kan se mycket olika fall liknande as%ekter &terkommer !orde inte de ocks& &terkommer i Anderen fall9 5#rskilt i ett mycket analogt9 7et #r klarlagt v&ra sinnesorgan eller nerverna res%ektiv handling #r $ara genom sammanhanget som helhet och med det hela3 liksom str#ngarna som #r relaterade i sig och med instrumentet3 och kan ge endast i detta sammanhang och genom detta sin ton Om du kli%%er en nerv fr&n3 eller sk#r honom ver3 k#nner han s& litet3 eftersom snittet eller cross-cut-u% str#ng l"uder Kanske3 liksom str#ngen av instrumentet tacka fr sin frm&ga att drunkna %& ett s%eciellt s#tt3 en viss s%#nning i sina v#g$ara delar3 de sensoriska nerverna deras frm&ga att k#nna %& ett visst s#tt3 en viss s%#nning i nerver im%ondera$le etern som finns i dem 7et hy%otes3 eftersom hela nervsa etern i dess frh&llande till s"#lens hy%otes3 men att v&ra sensoriska nerver och alla sinnesorgan endast %& grund av en viss relation kan servera sig s"#lva och med resten av organismen av k#nslan3 som de gr3 #r inte en hy%otes3 och 2i kan lugnt utg& fr&n att det #r alla varelser med sinnesorgan s& 5& om en varelse storleken %& "orden3 inte $ara har sm& sinnesorgan i oss3 men ocks& $ra utom eller $ortom oss3 s& vi f&r inte fruts#tta enligt ovanst&ende e,em%el3 att en del av de sinnesorgan som anv#nds i samma till oss fr v&r frnimmelse skulle ha r&d med vad det gr i sin fulla och naturliga conne,ion i "orden fr "orden3 och att

samma svaga medel3 vilket kan stimulera de sm& m#nskliga sinnena3 tillr#ckligt fr den stora k#nslan av "orden3 och samma starka mitten3 vilket fr stor k#nsla av "orden #r ndv#ndig fr v&r lilla skulle inte vara fr stark3 och att oegentligheter som skulle vara mycket strande fr v&r lilla mening3 ocks& skulle vara strande i de stora sinnen %& "orden slutligen att samma material och samma enhet som #r l#m%liga fr kunde t"#na henne som v&ra sinnesorgan 5narare m&ste vi verkligen ta motsatsen till allt detta Alla individ m&ste $yta till strre saker3 s& att %restandan fr hela vistelsen i motsvarande verg&ngarna fr&n de sm& 8ven i de strre sinnesorgan %& "orden3 det finns andra s&dana3 kanske skulle det $ara $eror %& en viss s%#nning i etern3 tr#nger hela "orden s& v#l av de mest k#nsliga fysik fr att %roducera s& v&ra nerver3 till ett med s%elet denna s%#nning att f& s%ela av frnimmelser3 men denna s%#nning och det h#r s%elet kommer att vara $ara en $it av enheten kan inte ska%as $ara av hela frsamlingen Om vi l#gger till fl"ande tillD g"ort 7e olika frnimmelser3 se3 hra3 lukta3 smaka3 k#nna %& oss med h"#l% av till synes mycket liknande utrustade nerver ;u kan du se varfr det omv#nda lika $orde vara m"ligt att samma k#nsla med h"#l% av till synes mycket olika a%%arater inredda (ftersom detta #r relaterat logiskt 7u kan ska efter det faktum n&gonsin inte vara e,ternt fre eta$lering av nerver3 vilket kommer att vara m"ligt3 men n&got i nerverna3 som vi inte vet om vi misst#nker eller f&r inneha ocks& m"ligt att s%#nningen och rrelser en fin medel medan 5%elet kommer Kort3 $est&r den av allm#nna verv#ganden utan hinder att materiella anl#ggningar i 5tora till t"#nster av frnimmelser e,isterar %& "orden3 deras delar och ers#ttas i oss3 inte i samma vermchten gras fr oss 2i kan fr&n det faktum att de har r&d med det inte3 inte det minsta n#ra "orden 2ill vi att i denna relation3 s& vi kan $ara antingen s#ker fr&n verklig kunska% om grundl#ggande v#sentliga materiella $etingelserna fr k#nsel och k#nsla av att vi inte har3 eller os#kert3 men med ho%% om att n#rma sig sanningen3 enligt as%ekter av hgre analogi och teleologi3 som det $ara g&r fr&n grannens %& ;e,t Os#kerhet #r h#r alltid stanna s& l#nge inte de effektiva orsakerna redovisas som tillhrande de slutliga orsakerna och analogin har $livit induktion3 men &tminstone det kommer att vara m"ligt att hitta en s&dan $etyder n&got inte $ara mer sannolikt utan ocks& (r$aulicheres3 som i kontanter och #nd& s& helt omotiverat frnekande #r att n&got ska hittas alls3 fr det finns inget att se 5om sagt3 vi v&gar v&rt e,%eriment Liksom m#nniskan3 "orden dels ins%ektera sig3 & andra sidan3 titta in i en yttre v#rlden omkring honom3 vilket #r himlen fr dem 7et som st&r %& hans kommando "orden att vara v&r frsta och andra "ordiska varelser3 och om fler kommer att $li ndv#ndigt att verv#ga3 men frst och fr#mst se till det 7et v#lst&nd och utveckling av deras ansiktsmedel #r3 om vi t#nker %& n&got annat3 redan o$eskrivligt strre #n med oss Con har sin s%eciella $lick fr den mest s%eciella synvinkel3 l&nga avst&nd och n#ra vyer3 allw#rts s%red fram och till$aka ver hela dess yta och sl#%% den fram och till$aka fr att alltid leta efter de mest l#m%liga %ositioner -nsekterna kry%a till och med den minsta vinkeln3 allt ska ses 7et #r ostridigt att3 tillsammans3 v#ldigt mycket3 men det #nd& inte verkar

tillr#ckligt fr mig 7et anses vara mycket mer fr&n v&r "ordiska enskilda syn%unkter3 men det frefaller mig otillr#cklig fr&n den himmelska tillst&ndet enhet "orden s"#lv 1aktum #r att de sm& och m&nga gon varelser medan n#rmaste harmoni med variation och fr#ndring av "ordiska %ositioner och o$"ekt3 inte $ara s&3 men enkelheten3 enhet3 su$lima i den himmelska syn%unkt och av himlakro%%ar 1r&gan #rD 5ka "orden3 den stora3 n&gra himmelska varelser3 litenhet och fragmentering och frg#nglighet "ordiska gon inte ens en stor3 har n&gon evig ga fr o$servation av en evig himmel och himlakro%%ar9 8r inte detta en s%littring av v&ra gon %recis lika meningslsa3 som #r l#m%liga fr $etraktandet av "ordiska frem&l9 /edan "orden kan titta %& himlen med v&ra gon3 men att deras creaturely gon verkligen #r fretr#desvis avsedd endast att $etrakta det som hr "orden3 redan styrks av det faktum att de 4med f& undantag vid l#gre varelser. alla sve%te $ara ned&t och fram&t #r 2i har i huvudet $ara ge ett tv&ngsl#ge att v#nda $licken u%%&t Om "orden3 naturen omkring oss3 inte ens en naturlig u%%&triktad mot himlen gat har3 som de kan se sig omkring fritt i himlen9 7e creaturely gon #r ocks& $ara kortsynt3 men $ara %assande att $ortse $egr#nsad omkrets %& "orden och till sk#rmen3 men den s#mre l#m%ad att %enetrera himmelska 1ar och inse vad som h#nder andra st"#rnor Om "orden var deras himmelska grannar $#ttre att inte se ansikte mot ansikte9 1aktum kvarst&r att det kan vi $ortse fr&n himlen med v&ra gon3 $ara n&got mycket ofullkomliga Alla himlakro%%ar tycks v&ra gon lika enhetligt l"usa skivor3 d#r ingenting att skil"a singel 7e hga himmelska varelser3 #nglar g&r framfr oss3 den underordnade mark3 i l"uset ne$ulosor sam$and /en om de g&r hand i hand ocks& skymmer framfr varandra s& all sin sknhet i f#rg3 glans och fr#ndringar i glans och f#rg - och hur vackert det #r3 har vi t#nkt %& tidigare - dess $ara frlorat dem som oss9 5olen frefaller oss mer #n en tallrik3 de fasta st"#rnor g"orde lika %o#ng som kan frstoras genom n&got telesko%3 #r en himmelsk varelse3 en #ngel3 en stor sol ser inte strre #n en %latta och den avl#gsna solen $ara som %unkter se9 Aa vi kan med v&ra gon solen #r faktiskt inte se och det $r inte finnas n&gon gat som sin glans #r sannolikt att n"uta9 !lommorna naturligtvis %%nar s#kert soll"uset3 men de har ocks& gon3 f& en $ild av det9 1r&n dessa verv#ganden3 innan "ag gr3 s& att "orden kan se annorlunda ut #n med v&ra gon till himlen3 "ag tror att de fortfarande kan se olika ut %& himmelen3 och sker nu3 vad Antag nu3 "ag vet det och vad %ersonen eller d"uret kan se3 som "ag skulle st#nga den %& ett s#kert s#tt9 (n del av det finns i hans n#thinna9 A$solut inte 2ad frr&da detta frm&gan att se9 8ven om Hn#r du vet att n&gon #r $lind3 tror du att du kan titta %& det honom $akifr&n3H och s&3 n#r du vet att n#thinnan som anv#nds fr att se3 tror vi nog3 det ska l&ta henne fr&n 5e ryggen Alla frnuftiga forskare dock som visste ingenting om det3 skulle $illigt fr&ga vilken %rinci% kan $etyda att det finns dessa m"uk3 fuktig3 fi$rsa kttiga ansiktshud sensation3 och anser att det #r s& fantastiskt3 du $ara %& grund av sin konstruktion fr att lsa en s&dan3 som om vi ville innesluta n&gon del av "orden s&dan %& grund av dess konsistens 2ad skulle kunna f& honom sist3 s& vad kan vi avgra i s"#lva verket en$art att tro att de verkligen anv#nds fr att

se9 Om n&got3 utseendet %& en $ild av frem&l %& den3 och den frsiktiga3 detta $ild ta med den 5& vi inte v#nda slutsatsen 2i sker inte n#thinnan3 vilket $evisar ingenting i sig s"#lv och inte att v#nta i den stora %& samma s#tt som i de sm& att hitta $ilden och d#rmed frm&gan att se %& "orden3 men vi sker den $ilden och dess %roduktion $er#knas medel fr att hitta den frmgenhet %& att se och hur n#thinnan re%resenterar i "orden3 eftersom vi s"#lva3 men en g&ng fr alla inte kan se sin egen vision ;u ser "ag mig omkring och vid firstLm med frlust om var att hitta men vad "ag letar efter den stora tydlig $ild av solen och st"#rnorna och den o%tiska enheten fr att %roducera den i "orden3 $r"a tro och #nd&3 det var ingenting med de hga krav som "ag har g"ort3 "ag #r frv&nad ver en g&ng att allt ser ganska i den mest %erfekta grad finns kvar3 #r $ara en n#thinna som v&r inte d#r3 och "ag kan inte $ryta vanan frst3 s&dant utan att kr#va att se3 "a helst inte helt $ryta sig loss fr&n det3 tills "ag ser mer och mer och till slut harmonisera s& mycket fr att l&ta hela "orden s"#lv framst&r som en himmelsk ih&g att visning3 en av v&ra liknande retinal sl#%%a in stora himmelska ga inte v#nta igen3 men nu sin fulla tyngd $r"ar att h#vda fr mig - s"#lva verket3 som en o%tisk a%%arat av "orden fr att %roducera en $ild av himlakro%%ar mig konfronterar anslutning av en stor s%egel med en stor lins3 och "ag ser s#tt att det en sol $ild %& ca I miles i diameter3 <0 < P 0genererar Tum yta Aag undrar det3 den o%tiska a%%arater $r frg#ves3 frg#ves att vara d#r9 1r mig kan denna $ild inte $est#mmas3 eftersom det fr$lindar mig s& $ra n#r "ag tittade %& solen s"#lv3 kan "ag se att det finns s& lite direkt #n detta3 och fr mig verkar det $ara s& liten och $lek som solen mig s"#lv3 men om "orden #r annorlunda3 $#r hon det tydligt i den angivna storleken i sig3 och som inte kan s#rskil"as i en s& stor $ild9 7en o%tiska anordningen som "ag talar #r fr$indningen av den konve,a hav med luftlins 4atmosf#r. %& samma g&ng genom den enklaste och slagna ansluter en cato%trical med en dio%trisk anordning och frsedd med all enkelhet fullst#ndig #n den o%tiska anordningen i gat3 i vilket endast dio%triska medel anv#nds 2erkligen havet #r 4eftersom genomtr#ngande str&lar av samma i sin f#rg snart sl#ckt. endast som en s%egel3 men atmosf#ren3 som har en $"d form som havet3 som en lins fr att verv#ga /ed h"#l% av den konve,a havet som u%%st&r sol $ild %& den angivna storleken <. fr liknande lagar som 5onnen$ildchen i daggdro%%e eller en glaskolv eller genom en konve, s%egel alls3 $ara att linsen i atmosf#ren #ven entree h"#l% hur v#l $ildenM 2ad #r en konve, s%egel i miniatyr3 men kan utvecklas genom l#m%liga till#gg av en lins ;aturligtvis ser vi att $ilden av solen i havet inte s& stort som det #r3 men endast av samma sk#l till varfr vi s"#lva se solen #r inte s& stort som det #r3 %& grund av avst&ndet 7et enorma solar $ild av I miles i diameter #r n#mligen virtuellt 4som en verklig union av str&larna i s& lite som v&ra %lana och konve,a s%eglar g"ort. med h#lften av "ordens radie av "ordens yta som ligger i d"u%et3 dvs visas visuellt s&3 och #r i att $eakta alla avseenden som om det skulle vara d#r3 %recis som %& $ilden i v&ra vanliga %lana s%eglar visas $akom sig och #r visuellt riktigt s& $eter sig som om det vore verkligen $akom det3 men ummittel$ar $akom s%egeln #r en v#gg Alla dammar3 alla 5eeLn3 som de ocks& se%areras fr&n havet3 agera enligt o%tiska lagar med

havet sedan kom$ineras fr att ge en och samma solskydd3 eftersom dess krkning runt kom%letterar runt "orden till en s%egel3 och en kontinuitet men detta #r inte ndv#ndigt 7et #r d#r vi ser #ven i vattnet3 $ara en och samma sol $ilden ser vi hur det #r verallt3 $ara en och samma sol som vi ser direkt %& himlen3 verkar $ilden verkligen att g& med oss3 men annars liksom solen eller m&nen 4$ortsett fr&n deras dagliga s#tt. verkar g& med oss verallt3 i grund och $otten #r vi $ara kommer3 solens $ilden fr$lir o$errd under v&ra ftter #r3 eller #ndrar sin %lats endast i $otten3 som solen #ndrar u%% det
<.

7ess storlek #r endast ytligt $er#knas

Ao "ag menar3 om "orden k#nns inte $ara individen utan #ven som en helhet3 och det #r v&rt grundkrav3 men en k#nnande #r ka%a$el att vissa Air$orne att s#tta i en3 s& de kan ocks& k#nna hur samtliga fr&n en l"us%unkt hergekommenen l"usstr&lar3 den re%ulse genom sin havsniv&n3 &terigen avviker fr&n en %unkt3 de #ven %roducerat denna divergens3 och kan h#rmed u%%fatta $ilden av denna %unkt 1r&n $ilder av samtliga %unkter i ett o$"ekt3 men $ilden av hela o$"ektet s"#lv s#tter iho% 2i m&ste d& naturligtvis inte kr#va att vi3 med h"#l% av en $it av havet som i v&ra gon3 ocks& kunde se Cavsytan och marina materia %assar nu $ara inte i v&r lilla eters%#nningsa%%arater3 eller utan hy%otes3 i v&r u%%fattning a%%araten alls - och fr sig kan det ha n&got osannolikt att de virtuella mter m&nga str&lar vid en %unkt 0. #r lika $&de den verkliga k#nslan av en synlig %lats3 eftersom s"#len har n&gonsin egenska%en att smittas av en m#ngd olika materiella effekter %& k#nsla3 till e,em%el mer3 som sagt3 att frst& mentalt i en i var"e enkla l"ud och l"us k#nsla m&nga fysiska vi$rationer 7et #r ocks& v&rt m&l o%tisk utrustning fr utseendet %& $ilden oavsett om sammantr#ffande av str&lningen #r gott eller egentligen i det3 och s& kan du ocks& frmodligen tror att den $eroende d#r%& du$$el m"lighet till o$"ektiv $ildning av en $ild3 en med du$$el m"lighet su$"ektiv urs%rung motsvarar ;aturen #r s& vana vid att utnytt"a den m&ngfald av deras fysiska *rinzi%e i organismerna
0.

2irtual kallade mtet i $alken3 om str&len #r inte riktigt3 men mter avsedd endast %roduceras $ak&t $akom

s%egeln3 liksom %& v&r niv& s%eglar fallet Konkav s%egel kan ge $ilder3 d#r str&larna faktiskt mter

/ed h"#l% av n#thinnan inte kunde vara s#ker %& att den virtuella3 men $ara den verkliga Elash av str&larna i en %unkt kommer att u%%fattas som en $ild /en v&r n#thinnan #r inte en s%egel3 men en l"uss%ridande yta3 och #ven i ganska olika villkor fr o%tiska a%%arater #n havsytan3 som till&ter n&gon enkel "#mfrelse med den Om vi v#gen redan faktiskt kunna s#ga med oss3 u%%fattar n#thinnan3 fr utan sam$and med det hela hon k#nner ingenting3 s& vi kommer naturligtvis att kunna s#ga det mindre3 havsytan k#nns3 men anv#nds $ara i en annan kom$ination s#tt som v&r n#thinnan3 frnimmelsen av hela levande varelser 7en till synes v&ldsamma anser dock att havsytan #r involverad %& k#nsla3 som $ara finns i relation till ett %erformance%ro"ekt3 som anv#nds fr att det en g&ng fr att se havet som n&got

fysiskt dtt i en dd varelse3 och sedan3 anl#ggningar som $et"#nar v&r frnimmelse 3 enligt inte $ara fr att $eh&lla sin %rinci%3 men ocks& deras utseende3 #r relevanta fr u%%r#ttandet av sensation utrustning alls Och "ag vill inte minska det ligger i det faktum att vi fortfarande #r helt i mrker om de materiella frh&llanden3 vilket kr#ver k#nslan som l&g $akom de sv&righeter3 s& l#nge de inte lses3 inte kan ange en e,akt vetenska% som %resenteras h#r anser som $ygger %& andra %unkter3 som faller inom deras territorium3 men ocks& kan lika lite3 innan det ens har lst detta mrker3 s#ga n&got fr att mot$evisa det samma 1r det #r h#r innan ett f#lt o$est#mda och hittills o$est#mda m"ligheter 2em frnekar hastigt i motsatt riktning3 s& att det $ara $evisar att han inte vet vad som #r viktigt viktigt %& denna fr&ga 5om ett erk#nnande av denna os#kerhet som &terst&r fortfarande h&lla sig till v&r syn %& e,akta synvinklar3 "ag erk#nner dock att fr mig lite su$"ektiv Om 5%iraling ligger i vil"an hos de tv& verv#gandenD (n g&ng3 "orden3 $r s& fullst#ndigt frkastade %& livet i soll"uset3 ne" ga m&ste verv#ga k#llan till detta l"us %& ett s#kert s#tt9 1r det andra3 den stora $ilden som verkligen u%%st&r i havet av solen till dess $ildande3 #r det som en s%egel som grs $r vara frg#ves9 1r detta syfte som vi $lende mindre reflektion i vattnet3 #r det verkligen inte det /en vikten av dessa kom$inerar o$servation $lir mer intensiv genom en annan ing&ng till den teleologiska 7etal" av den o%tiska anordningen i "orden *& grund av den stora kurvradie och storleken %& den konve,a s%egeln3 %resenterna till havet3 tv& frdelar u%%n&s ocks&3 som vi n&r genom att ka de s%eglar eller linser i v&ra telesko%3 till och med fr att gra $ilden #nnu strre s& att mer egenhet kan s#rskil"as i 3 fr det andra3 fr att gra det l"usare3 s& att de kan identifieras tydligt 7et #r ostridigt att "orden #r d#rmed %lacerad i en %osition att erk#nna ytan av solen och dess grann %laneter med relativt lika stor tydlighet3 eftersom vi st&r infr en oss konfronterar folk3 inte med s& mycket klarhet3 eftersom de genom att deras egen yta av sin "ordiska kan u%%t#cka gat och de fi,st"#rnor3 som tycks oss under den hgsta frstoringen $ara som %rickar vil"a utka %& marken fr att l#tta rutor3 visas solen som fr oss3 men utan att en tanke %& deras s#rdrag3 $land annat niv&n %& "orden3 varken #r tillr#ckligt hg :ill och med de finare anl#ggningar i v&r o%tiska a%%arater u%%re%as i "orden3 och frmodligen med kad %erfektion3 eller snarare tv#rtom3 i v&ra gon3 u%%re%a de finare anl#ggningar i den o%tiska a%%araten %& "orden :#theten av linsen i v&ra gon kar fr&n utsidan till insidan3 s& det #r med linsen av atmosf#ren ocks& 7en $"da centrala i v&rt ga skil"er sig n&got fr&n den sf#riska formen3 in i elli%tiska 4och %ara$oliska. fr att minska den sf#riska a$erration #r $eroende av oklarhet3 lika $ra som havet och atmosf#ren i den sf#riska n&got avvika fr&n den elli%tiska3 med olika elli%tisk krkning 7et skulle vara av intresse att $er#kna n#r den o%tiska effekten av dessa tillst&nd i strre detal" 8ven om det atmosf#r och hav m&ste t"#na mer #n andra o%tiska #ndam&l3 kan inte s#ga att allt var e,akt och s%ecifikt e,akt $er#knas endast fr att o%tiska3 finner ganska m"ligt att konflikten syften har den o%tiska h#r och d#r m&ste ge vika /en vi har hittat annars s& olika att "orden av sina anl#ggningar %& det

hela3 fr en rad olika syften samtidigt och lika %erfekt tr#ffas och lsa konflikter i den lyckligaste vet som finns i v&ra sm& enheter som vi skulle hitta det osannolikt om s& #r fallet h#r #r en $etydande konflikt mellan olika #ndam&l skulle kvarst& Att atmosf#ren str#cker sig s& sm&ningom in i :unn3 #r inte likgiltig (ftersom atmosf#ren skulle $egr#nsas med ett t#tt skikt3 som skulle av deras reflekterande effekt %& samma %rinci% ska%as en $ild och kan u%%fattas som att interferera med den andra via havsytan3 och en $ild skulle 7et faktum att havet gr v&gor3 och d#rfr inte #r "#mn3 som en s%egel3 har i storlek av samma inget att s#ga 7e sm& knlar av v&ra mest %erfekta s%eglar #r o$estridligen relativt mycket kraftigt mot vilken u%%tr#der %& ytan av havet av v&gorna
2&rt ga #r med en h"#rna anslutna och var"e fi$er av n#thinnan #r associerad med en h"#rna fi$er 7et ger oss en m"lighet att inte $ara se utan ocks& att verv#ga att titta 2ar #r nu avsikten med det man ser i de stora $ilderna av st"#rnorna %& "orden9 -ngenting verkar vara d#r3 eftersom vi #ven se solen i vattnet s& liten och suddig3 som vi ser solen direkt3 eller det kanske snarare ser som lite rak 1r oss d#rfr i detta avseende #r inte att v#nta /en vi har i vrigt finns i hela det vre utrymmet %& "orden med en h"#rna att "#mfra tillf#lle3 cross-over m#nskliga h"#rnor 7essutom t"#nar det sig att l#nka med det3 #r det fr&ga samtidigt3 det g&r till$aka str&larna reflekteras i havet3 och vara av allm#nt liv och v#vning vad som finns i luft och eter3 och ett hgre andligt liv #n vad vi kan frst& i det h#r livet3 t"#nar stiftelsen att ingri%a ;#r vi talar om livet efter detta3 kommer det att visa hur $ra vi kan ho%%as %& en dag i den fr att ingri%a3 och d#rmed h"as till en hgre niv& #n nu3 vid den mer medvetet liv och himmelska trans%ortera "orden att delta 7et #r naturligtvis s"#lvklart att s&dana h#nsyn endast kan vara ti%s som har $etydelse fr sam$and med v&ra &sikter 7essutom kan "ag inte frneka att det i detta omr&de alls mycket fr$lir mrk

Utver de v#sentliga o%tiska a%%arater %& "orden3 som ges i hav och atmosf#r3 m&ste vi erk#nna likheterna3 som har hela v#rlden i allm#nhet med ett ga3 och "orden #r en himmelsk varelse3 frut$est#md att leva helt i l"uset3 varfr $r de inte ha en d#rmed utformad kro%%3 vilket #r riktigt vad v&r kro%% #r full $ara en tillf#llig del av vad detta $ristf#lligt9 /an kan faktiskt s#ga att "orden #r mer #n v&rt ga ga allt #r sig %recis som v&rt skelett halv och ofullst#ndig3 vilket #r skelettet av "orden helt och h&llet3 det #r med v&ra gon och "orden som gat 7et skulle vara ett mirakel om de inte kunde se3 allt #r %& %lats s& under$art fr t"#nsten att se henne 8ven v&ra gon $ehver d#rfr allt vara $ara h#lften av vad "orden #r allt eftersom det #r s& s"#lv har hela "orden och inte heller i retention3 som v&rt skelett som av "orden Untriftig men det skulle vara u%% till och med detta std3 se denna h"#l% fr v&ra gon %& "orden3 fr att h&lla endast avsedd att kom%lettera v&ra gon deras o%tiska enheter3 eftersom v&ra gon ist#llet regleras genom endast som ett kom%lement fr dem "ordiska s%eciella relationer $eter sig3 kan gra men $ara "ordiska3 inte himmelska frdelar 2&rt ga #r faktiskt $ara framifr&n ena gat3 $ak&t #r $lind 5kulle det $ara ge s&dana halv$linda gon9 Aorden #r dock ganska rund fritt neds#nkt i l"uset etern3 #r fritt flytande3 flytande3 vu,it till n&gonting3 s& att l"uset fldar i fritt verallt3 och det $r finnas fritt flde mot n&gonstans9 8ven om v&ra gon #r runda tillhandah&lls runt "orden3 gr de du ser runt omkring3 men $ara fr&n att titta %& himlen varifr&n l"uset kommer3 d#r det g&r

2&rt ga #r rund3 men n#r rundningen av gat lite halv3 $ruten3 och den $est&r av tv& olika runda delar 5ka det $ara vara s& trasiga gon9 Aorden #r rund i ett och fr&n helheten 2&ra gon #r vackert inredda med glans och f#rg3 mest smyckade "a i alla delar av v&r kro%% med glans och f#rg3 och "orden fortfarande #r %rydd med vacker lyster och f#rg3 hon #r runt dekorerad med glans och f#rg 2&rt ga #r $eg&vad med en rullande rrelse fr att "ordiska frem&l alltid l#m%ligt att %resenteraD "orden #r %& en mer %erfekt rullande rrelse $eg&vad fr att vara de himlakro%%ar att %resentera alltid l#m%ligt3 och #r d#rmed ha r&d #nnu mer %erfekt s"#lva verket #r v&rt ga inte tillr#ckligt3 med dess rullande rrelse i sig fullst#ndigt3 rotation av huvudet3 v&r kro%%3 och slutligen verg&ngen ftterna m&ste fortfarande komma till deras h"#l%3 att g& verallt fr att f& fram nskad %osition mot de "ordiska /en "orden #r tillr#cklig3 med sitt rullande rrelse helt och h&llet fr att alltid vinna r#tt %osition mot de himmelska tingen /en eftersom de himmelska utomhusfrh&llanden #r enkel och kontrollerad som v&r "ord3 s& kunde den rullande rrelse %& "orden $li enklare och mer kontrollerad #n i v&rt ga 2&ra gon fr att sova halva tiden och vakna halva tiden3 #ven h#r $ara h#lften av vad "orden helt och h&llet3 vilket ocks& somnar och vaknar u%% fr&n en sida av den andra 2i fredrar om vi vill sova3 gonlocket innan och s#tta oss %& sidan eller $aksidan3 s#tter hon sova #ven som gonlocket innan i sig v#,las att den l"usa sidan sker innan nattsidan 2i har iris 4-ris. att ocks& $egr#nsa vakterna ing&ngen till l"uset3 att det inte var alltfr starkt l"us in i gat3 "orden har ocks& en regn$&ge hud fr det som fortfarande frt"#nar att kallas #kta3 det #r molnen3 $ara att de samma som och som kan s%ridas vidare n#r nd3 men v&ra iris kan utka sin %%ning helt enkelt som en helhet och frtr#ngning 2&ra gon har en $enig std3 genom att vara fast ansluten i omlo%%s$ana3 har "orden (ye ocks& en $enig gre%%3 frutom att den har det in&t med mycket strre frdelar eftersom vi ans&g tidigare 2erkligen 5ummera "orden hela gat3 ser man att det h#r gat har i %rinci% tv& avdelningar3 varav en #r l#m%ligen $est#ms till $lick %& himlen3 den andra t"#na skta "orden3 den stora fd men enkel havsytan3 den senare landomr&det med de otaliga3 men sm& gon mark varelser3 ver $&de gemensamt s%#nd atmosf#r3 men vi f&r inte glmma att ingen e,klusiv $est#mmelse av den ena eller den andra sidan kommer att ske (ftersom det &ters%eglas #nnu i havet #ven moln och fartyg och frem&l av stranden och levande fisk med gon under ytan3 och & andra sidan st#lla in lands varelser men hon ser #ven i$land %& himlen3 "a s"#lvklart det #r riktat mot horisonten3 och den 5eeLn och dammar i landet $idrar till $ilden av himmelen3 som #r havsniv&n 5&lunda ser vi i v&r organism m&nga delar ingri%a utom hennes huvudsakliga syften #r frkni%%ade med till#m%ningen av andra delar Aag ska fortfarande s#tta u%% en d"#rv hy%otes 7u kan inte $evisas3 %%nas men3 ta

henne3 kan vackra vyer i naturen och #ven t#nka %& en ty% av s%r&k av st"#rnorna C#r kommer den tidigare 42- A 2ol - ka% . (ta$lerad u%%s#ttning i $eaktande att himlakro%%arna3 men de fr&n den ena sidan till enskilda ansikte n#r vi g&r in fr&n den andra sidan i mer direkt trafik 7et avsl"as i detta avseende i den yttre utseende3 nu visar #ven fl"ande verv#ganden i &tanke trafiken Aag menar3 de str&lar som kommer fr&n solen3 #r fortfarande av solen3 #r en forts#ttning av samma3 l&nga fingrar av l"us3 tentakler3 hon str#cker ut 5& d& rra om "orden3 u%%muntra verksamheter3 #ndringar som k#nner av "orden3 men de genomg&r ocks& fr#ndringar 4i refle,ion3 refraktion3 dis%ersion3 etc .3 som kan k#nna solen 5& kr solen och "orden %& det mest direkta s#ttet med varandra fr&n solen %& "orden kan inte gra n&got utan att k#nna3 vad gr du h#r igen 7e solstr&lar falla fr&n en %unkt som $r"ar %& havsniv& #r3 errtertermaen omdirigeras fr&n havet3 eftersom de avvek igen fr&n en %unkt under havsytan Aorden k#nner nu %o#ngen med denna skillnad som en $ild av %unkten (ftersom "ord%unkten divergens meningen att den genererar3 och solen kan k#nna den %unkt divergens3 som %roduceras vid sina str&lar genom att $"as /edan "orden 4som $est&r av $ilder av de enskilda %unkterna i. direkt med h"#l% av ditt eget ga ser $ilden av solen3 ser solen sin s%egel$ild i motsatt ga %& "orden -nte $ara m#nniskor har s%egeln3 inte #nglarna3 men deras niv&er #r gonen %& andra #nglar Och #ven mannen 2#nder men k#nner sig liten i gat av de motsatta %artierna Och $ilderna3 som anser att #nglarna i motsatt gat av sig s"#lva3 de $ara verkar liten i frh&llande till sin egen storlek /en varfr3 undrar man3 verkar de verhuvudtaget9 -nte har de s%eciella sm& gon3-s"#lv direkt i /ellanstern9 7et #r sant3 men de skulle se hur de visas fr andra C#r #r den s%egel$ild vi ser i gonen %& oss andra3 se%arat fr&n den $ild %& n#thinnan3 som andra ser oss3 och $&da liknar inte /en i gat av #ngeln #r s%egel$ilden3 som han &terv#nder till den andra hans $ild3 samma som han s"#lv k#nner 5& alla vet #nglar e,akt hur han visas fr andra 5amtidigt land till havet ger vika fr en relation i det himmelska l"uset trafik3 vertr#ffar det samma fr en annan relation Landet m&ste ge havet stora $ilder av st"#rnor3 men fr havet l#mna landet n&got som fortfarande kan vara viktiga fr trans%orten av "orden med himlakro%%arna som dessa $ilder Landet #r t#ckt med v#,tlighet3 och d#r solen #r mest kraftfulla3 #r det ocks& vegetationen 7en livs%rocess av anl#ggningen $eror huvudsakligen %& l"us och v#rme fr&n solen3 v#nde solstr&le har den vackraste och rikaste omr&det i utvandet av sina $efogenheter i handling %& v#,tv#rlden Om anl#ggningen inte rrs av str&len av solen3 som f#rgat sina $lad3 som skulle $ryta deras $lom %& vad $ryggning hennes doft3 som visade f"#rilen3 $iet v#gen till det9 7d och kall fr$lev sina #mnen ligger %& marken3 hon frsm#ktar innan3 det finns inte tillr#ckligt med sol3 sol str&le3 men3 som g&r ut i rymden3 skulle fr$li sysslols3 f#rgls3 maktlsa - havet3 solen ser $ara hennes kall s%egel $ild3 knar och stol%ar er$"uda henne ett evigt f#rgls monotoni3 men grna i trafiken med den grna och $lomstrande v#,tlighet och $lomning l"us sig fr&n vita st"#lkar3 och #r medveten om #n mindre till sin rikedom av v#rme och f#rg att det lades ner rymmas ;#r nu solen och "orden som samma s%egel$ild de ger tillsammans3 voraussetzlich

k#nner $&da3 "orden $ara som n&got de fr&n den andra tar i3 solen som n&got de rGckem%f#ngt fr&n den andra3 s& det kommer att $li med den vad man ska ge solen och "orden3 alternerande rrelse av $alk och v#,t iho% 2ad kan inte ensam en som u%%st&r endast %& den rrliga trafiken som kommer att k#nna $&de tillsammans och i en3 s& att var och en k#nner sig $est#ms av den andra 2ar"e anl#ggning kan k#nna %& ett visst s#tt3 det #r en s%eciell varelse3 som det har i den h#r delen av trafiken3 men "orden3 allt som genereras fr&n en Eonne,ion och fortfarande utfr i sam$and kommer att k#nna det som alla tr#ffades3 och k#nner inte $ara summan av den3 men ocks& inom ramen fr den Likas& kommer solen att k#nna sam$and med de effekter som det uttrycks h#r 5&ledes kan var"e anl#ggning $etraktas som ett slags f#rgglada $rev och hela floran %& "orden som ett ty%snitt med en k#nsla att frst& solen och "orden /en det #r inte sams%elet ordning av anl#ggningen ensam3 som #r viktiga3 de #r $ara den stora massan3 men inte de viktigaste orden i 5kriften3 och som s&dan frvandla m#nniskor och d"ur i det3 utan att v#,a genom soll"uset3 utan att rra om under hans och flytta Och det #r #nnu viktigare fr hgre ln Under hela den levande arrangemang av v#,t-3 d"ur-och m#nniskov#rlden och dess fr#ndringar genom kultur och trafik alls avsl"ar en hg k#nsla som helhet3 #r det $ara inte en enda "ordisk varelse ganska kraftfull3 utan snarare som de himmelska varelser3 genom detta arrangemang som guide detta regn och flytta ner fr&n ovan och underifr&n sk#l3 kunna kommunicera om trafikl"us 7et kommer att se ut med v&rt s%r&k -nte allt som vi uttrycker med s%r&ket3 mycket &terst&r gmd inuti Och s& st"#rnorna kan inte frutse allting utanfr3 vad som h#nder gmd inuti henne idag !ara alltid n&got som intr#ffar vid ytan3 som #r $esl#ktad3 men #nd& meningsfulla fr inwardness3 s& att den kan $etraktas som en tillf#llig yttre uttryck fr den Om vi "#mfr en s&dan trafik till skri%t eller s%r&k3 #r det naturligtvis $ara en "#mfrelse som3 liksom alla s&dana "#mfrelser3 delvis sant3 fr ingen del 7et #r en trafik som inte $ygger %& kartl#ggning av det andliga3 som ska kommuniceras3 utan med h"#l% av en h#nvisning till den fullst#ndiga u%%s#ttningen av yttre sinnlig karakt#r h#nder frmedlar en msesidig u%%gift - om en s&dan trafik #r lika med skrivande och s%r&k Annars fruts#ttningarna #r mycket olika 7et #r ostridigt aktier vad varelserna t#nker %& alla v#rldens kro%% internt3 med den a$solut ofullst#ndig genom analog s%r&ket mellan himlakro%%arna3 som av s%r&ket mellan varelser %& var"e v#rld kro%%en s"#lv3 till e,em%el den intellektuella samlag med s%r&ket mellan varelser %& var"e himlakro%% #r &ter ofullkomlig #n trafiken mellan dina egna tankar av en varelse3 men som en mer omedel$ar frst&else av allm#nna och hgre ut$ytesfrh&llande mellan himlakro%%arna ske s& mellan oss /en alla gissningar i detta #mne #r fr os#kert att det skulle vara $#ttre att avst& fr&n vidare genomfrande 7et var h#r $ara fr att fresl& $ara m"ligheter (ftersom "orden till den "ordiska gat har en himmelsk3 eller re%resenterar sig s"#lv genom en s&dan3 det $orde inte ocks& de "ordiska ron eller vara en himmelsk3 ger det ingenting fr "orden i himlen fr att hra3 eftersom det finns s& mycket fr dem fr att se9 2isst3 det finns ingen luft mellan himlakro%%arna som kan &terge l"udet fr&n en till

en annan 8nd& #r det inte ot#nk$art att "orden #r de andra himlakro%%arna #r inte $ara3 utan ocks& den inverkan som tillhr samma3 kan det vara3 att denna utfr&gning #r inte helt "#mfr$ara med v&ra 2i m&ste $ara &terigen inte samma enhet i $&de stora och sm& vill hra 2i finner emellertid i var"e fall stora sv#ngningar av "orden3 som orsakas av lo%%et av st"#rnorna /en sv#ngningarna #r mycket hr$art3 och nu s%elar det ingen roll genom vilka frmedlingar de #r %lanterade med st"#rnorna till "orden 2i vet att sv#ngningarna i havet i e$$ och flod till fl"d av under st"#rnorna Om det verkligen "orden en sl#t sf#r3 s& den flodv&g $ara skulle rotera "#mnt3 men nu har landet stigit och havet mter under en dag tv& g&nger mot landet och sammantr#der tv& g&nger igen till$aka 7enna sv#ngning kan hras %& "orden 5v#ngningarna #r naturligtvis mycket l&ngsamt3 men det frhindrar allt som "orden hr l"ud mycket d"u%are #n vad vi #r 2i kallar det att lyssna3 utan att %&st& att k#nslan #r ganska gleichgeartet v&r hrsel 7et kan noteras att #ven vid ett tillf#lle %& "orden tidvattnet #r ute3 #r samtidigt en annan versv#mning i allm#nhet alla faser av en sv#ngning samtidigt som finns %& "orden 2i m&ste l#mna det %%et3 om inte kan hitta samma storlek runt tiden efter analogi av %lanen3 "orden3 eller $ara ett l"ud fr den u%%st&r - vilket fall som3 %& n&got s#tt skulle #ndra storleken %& den %eriod3 arten av avtrycket ;u om inte hela sv#ngning av tidvattnet fr de s%ecifika oscillationer sammansatta3 som orsakas var fr sig efter st"#rnorna3 4som orsakas av m&nen u%%v#ger i styrka. ocks& som "orden kan skil"a kontinuiteten i de enskilda st"#rnor 2i har $ehov av mellan en av luft3 att vi f&r hra n&got fr&n en annan /en med himlakro%%arna den dess $ehvs inte +ravitations ers#tter lufts%#nningen 4om tidvattnet #r $eroende av omr&de. skilde $ara %& henne som hon /aterial kraft en referens i st#llet fr en luft atom till en annan3 fr&n en v#rld till en annan k#rn in$illar 5om l"us genom se3 och hrsel fort%lantas genom gravitation genom rymden $ort3 var som helst d#r det $ara finns ett l#m%ligt organ fr att gra detta (ftersom det fr sig s"#lv3 naturligtvis3 gravitationen #r s& litet hras som luften makt3 och hur l"uset synligt Kro%%en3 som hon drar m&ste initiera att v#cka auditiv k#nsla som l"uset m&ste ta initiativ fr att f& visuell sensation ;u #r det dags att gra enheter som detta -m%etus framg&ngar i moll och $eroende av rrelse st"#rnor v#gen 5& nu #r landet d#rfr att havet den stta u%% !land de olika sv#ngningar3 d#r havet u%%v#gs av st"#rnor3 har m&nen $eroende verl#gset vervikt ver alla andra3 snart orsakade av solen3 fl"t av de andra %laneterna3 om#rkligt orsakas av den fasta st"#rnor 5& "orden hra de flesta av v#rldens kro%%3 som #r fr$unden med den till samma system3 kan vara %& n&got s#tt frv#ntas #ven till henne "a3 snart de flesta av solen3 sedan fr&n den andra %laneten3 fr&n de andra fi,st"#rnor3 hr hon ingenting fr att de tillhr en hgre sf#r
-nte skygga lite denna "#mfrelse3 s& att du kan se "orden ens "#mfra i formella inr#ttandet rimligt med ett ra3 men inte med den fr den mest utvecklade3 men de enklaste varelser samt likheten av "orden med ett ga helst med enklare former i gat u%%st&r /en de enklaste anl#ggningar anv#nds av "orden %& $ra s#tt 7essutom $ehver $&da "#mfrelserna inte mots#ga3 fr "orden #r faktiskt ka%a$el att de olika frenar i sig s"#lv re%resenterar

:a hrselorganet en conch d"ur 7en $est&r av en enkel nervrika s#ckar eller $u$$lor fulla av v#tska3 med en rund sten 4otolith. i den 5tenen #r resistent i en dansrrelse3 som $eror %& effekten av fina gonfransar3 som sitter %& den inre v#ggen av $u$$lan och ok#nda genom vilken makt3 st#ndigt fladdrande rrelse3 vilket gr dem %iska v#tskan i vilken flyter stenarna3 - alla de l#gre d"uren i hrselorganet %& liknande eta$lerad3 men i m&nga d"ur3 s&som sniglar3 flera sm& stenar i st#llet fr en nuvarande3 och de ofta tar en kristallin struktur till ;u ser vi i "orden en n&got liknande utseendem#ssigt s#tt 7en runda eller kristallina otolith #r den runda solida "ordsystemet med dess o"#mna marken3 #r den flytande havet3 #r nervrika kuvert varvas med l"us och v#rme atmosf#r Eilia #r inte skyldig att flytta otoliter och v#tskan 7en Otolith flyttas medsols och motsols3 frvandlar havet till honom i cykeln av versv#mningar - liten skala havet #r %iskas av vinden

7et skulle vara l#tt att ytterligare frl#nga dessa o$servationer3 #ven st#lla in #ven initierade gissningar n#r det g#ller de vriga sinnena /en den tidigare sak i os#kerheten av o$"ektet nog3 och frmodligen mer #n tillr#ckligt fr att ge en u%%fattning om hur det skulle kunna f& i hgre sf#r av sensualitet 2i u%%re%ar det3 dessa verv#ganden $r inte vara relevanta3 men de #r avsedda att indikera skulle vara i vilken riktning att ta u%% om den as%ekten av visning och att e,%andera n#r det #r3 om de villkor som g#ller fr v&r k#nsla av liv3 till relationer stiga hgre niv& varelser (n galning men fr oss underordnade varelser h#r ocks& l#tt m"ligt3 #nd& #r ndv#ndigt att h"a och anknytning i det h#r fallet som vi dm"uka oss gillar - %%%. 1oter till nionde avsnittet. Till3gg (ver den hierar)is)a stru)turen i v3rlden. Om det fanns m&nga grader av varelser i grann k#nsla av hgre #r att den l#gre3 kan det vara ocks& frmodligen tror att det finns m&nga nyanser i den andra av den vre till den nedre <. ;#r +ud och v#rlden storleken man m&ste stanna vid n&got skr#mma 5trukturen hos det gudomliga universum #r tillr#ckligt s#kerligen inte endast %& $redden3 men ocks& d"u%et fr&n to%% till $otten
<.

Aag anv#nder i denna $ilaga har termerna hgre och ;iederes3 Ovre och ;edre alltid i $etydelsen av att skil"a

2ol - Eh R

(r$"uder sig nu som n#sta steg %& v&r "ord n&got fr&n och med v&rt solsystem dar Kanske om det verkar ytligt ansett dels mindre $unden till andra3 mer sammansm#lt med hela v#rlden som v&r kro%% eller "orden 2id en n#rmare granskning3 men vi ser det annorlunda -nte alla relationer slutar mindre3 1rst anlangend3 alla rrelser av %laneterna h#ngande genom att #ndra s#kerhet med varandra och med solen intimt iho% Och hellre skulle "orden vara en sten i sig med ungef#r en vulkan 7essutom kastade honom ver hennes dragningskraft sf#r3 som solsystemet en %lanet O$ligationen som tillsammans $inder hela den senare kro%%en #r okross$ar (ndast att #ven starkare #n relationen av den h&rdaste sten3 men samtidigt strre frihet av inre rrelse medges som de lsaste $and av v&r kro%% 7en andra anlangend3 men s& h#nger i en vidare mening iho% alla rrelser och

slutfrh&llandena i v&rt solsystem med dem i hela v#rlden3 eftersom sl#kt alls i vidare mening allt i v#rlden att ar$eta och syften3 men om det redan folk #r mer flyttas $ort fr&n varandra #n de lemmar i var"e m#nniska3 #r solsystemen igen o$eskrivligt flyttas l#ngre fr&n varandra #n %laneterna3 till och med s& l&ngt att avst&nden mellan %laneterna3 dock misslyckas frsvinnande liten Alla effekter av ett system till den andra sker m#rk$ar frst fr&n en %unkt till en annan3 men fr den enskilde kro%%en ocks& uttrycka individuellt s%&r$ara effekter %& varandra i var"e solsystem Alla kro%%ar i v&rt solsystem g&r in i gemensam riktning med samma res%ekt fr dem alla3 ofr#nderlig centrum kring vilket #ven solen s"#lv3 $ara i den smalaste cirkeln3 med rullar3 centrerar av de olika solsystem men kretsande till$aka till ett hgre centrum Alla %laneter i samma solsystem #r som $rder och systrar till varandra3 men $ara som kusiner fr att titta %& %lanet i ett annat solsystem3 och endast hela solsystem igen som $rder och systrar i en vre sf#r till en annan - s"#lva verket3 enligt de mest sann till#m%a cosmogonic id)er alla %laneter i v&rt system $ara %&fund av samma stor $oll av materia3 varav solen fortfarande kvar som moder 5tock mitt3 och fortfarande #r $undna av $and av krafter %& denna moder 5tock 7en stora kro%%en av solen #r s& att s#ga3 att den #r fdd av honom3 han som kretsar %laneter under liknande frh&llanden som "orden fr att de ftts av henne3 hon $ara n#ra kretsande m#nniskor och d"ur ;aturligtvis g&r solen inte $ero s& direkt genom kontinuitet med %laneterna tillsammans som "orden med sina varelser #r dock mindre viktigt #n det sammanhang #ndam&l3 krafter och rrelse den fysiska anslutningen3 #ven vi s"#lva $eror i grund och $otten ocks& endast genom gravitationskraften tillsammans med "orden Om att ta $ort gravitationskraften skulle centrifugalkraften slungar oss s& v#l fr&n "orden som %laneterna fr&n solen Och "u hgre u%% %& stegen en varelse #r3 desto mer fri3 ls3 aktie $itar3 delar av den Aorden #r redan i denna relation ver oss som vi och d"uren #r lst knutna till henne som v&ra medlemmar till oss3 solsystemet sedan till$aka %& "orden3 eftersom %laneten lsa f#st solen #n vi #r %& "orden3 men s&dan mer gla%% inne$#r inte en mer riddance3 eftersom tv#rtom medlem kan fortfarande l#ttare att se%arera fr&n v&ra kro%%ar som vi %& "orden3 och i samma %ro%ortion3 skulle det vara #nnu sv&rare att en %lanet utlste v&rt solsystem Uterstoden av effektklass #r snarare mer $est#mt3 "u hgre sf#r 7u ser3 det #r en du$$el "#mfrelse framfr oss3 eftersom vi snart med l#nkar till $akluckan %& v&r kro%%3 snart att kunna "#mfra med d"ur %& "orden %laneten till solen *& vissa s#tt #r det $ara en och samma "#mfrelse3 eftersom vi ocks& kan "#mfra d"uren %& "orden s"#lv med l#nkar till $&len3 frutom att naturligtvis ingen av dessa "#mfrelser kan h&lla dig nere3 genom verl#gsenhet solsystemet %& tunnel$anan %recis eftersom nya fruts#ttningar kommer med som verl#gsenhet marksystemet %& v&rt fysiska system som inte kan hittas igen i de underordnade systemen /en kan fr$li $elysande av vissa sido s&dana "#mfrelser alltid - den frsta "#mfrelsen kan vi s#ga att solen rr sig %laneterna som deras lemmar i vida cirklar runt honom3 eller3 mer korrekt3 solsystemet gr3 som den drivande kraften i hela det systemet s%elar d#r solen endast som en huvudstammen i mitten u%%tar3 liksom den drivande kraften i v&r kro%% faktiskt sin helhet3 inte $ara hans huvudsakliga tri$al $ifogas ;u g#ller det sol-systemet mycket mer #n v&rt "ordiska

systemet och som en av oss3 att den har m"lighet att tillfredsst#lla sitt syfte i sig3 rrelsen av hans lemmar ocks& d#rfr anv#ndas fr att n& fr e,tern3 men #ndrade i %ositionerna fr dessa lemmar s"#lva m"lighet att fastst#lla interna syften 7etta #r en viktig %unkt d#r "#mfrelsen inte h&ller mer stygn med v&ra lemmar (n annan #r att %laneternas rrelser #r inte frem&l fr en s&dan slum%m#ssig varia$ilitet 1r&n denna %unkt i cykeln av %laneterna verkar mer lik de interna kretsarna till som fastst#ller v&ra viktigaste freteelser i livet3 men denna "#mfrelse skulle inte h&lla till$aka fr&n den andra sidan ned&t 5&ledes kan likheter gras endast u%% till vissa gr#nser verallt *laneterna visas ur synvinkel den andra "#mfrelsen som varelser av olika s#tt att leva som genom sina yttre rrelser runt en central huvuddelen av sina egna syften str#va som inv&narna i solsystemet fr att tillfredsst#lla %& ett liknande s#tt m#nniskor och d"ur som inv&nare och delar av "ordsystemet3 #ven om efter en fastare legalism som varelser %& "orden ;u kan det tyckas m#rkligt fr den frsta an$licken3 att medan tunnel$anan $#r en s& or#kneliga m#ngd d"ur och v#,ter som s%eciella varelser som #r s& mycket strre solsystem inneh&ller s& sm& enskilda varelser3 verkar s%eciellt att tr#ffa en %unkt knings h#r misslyckas vi ser men klart uttrycks i frh&llande till den mark$undna systemet till v&rt eget $iologiskt system 1r hur mycket mer %ersonliga v#nliga medlemmar har "orden #nnu 7eras m#nniskor3 d"ur3 v#,ter #n vad vi har i v&ra armar och $en /en genom e,istensen av %laneten inte #r uteslutet att3 utver dessa allm#nt utstr#ckt in i himlen "#tte medlemmarna i sol flygkro%%en3 dessa stora f&glar som flyger runt solen $ollen i vida kretsar3 samma kretsar #ven av omedel$art3 ur den genererade3 enskilda fysiska varelser $eg&tts #r vervu,en v#,t-liknande3 men som vi inte kan skil"a sig %& grund av sin ringa storlek3 deras strre kom%akthet One3 och deras 2ersenktsein i solen3 skulle det vara ganska konstigt om det inte vore s& 7essa n#rliggande sol varelser d& %lanetens frstfdda syskon eller grannar skulle verv#ga endast i relation ytterligare3 vilket inte hindrade att de var v#ldigt olika fr&n dem3 %recis som varelser av v&r "ordiska systemet s"#lva #r mycket olika varandra3 n&got mycket mer solid3 n&gra mycket mindre anslutna till den centrala massan av "orden3 en del mycket strre3 en del mycket mindre3 en del mycket mer rundade3 n&got mycket mer oregel$unden form3 n&gra fl"ande av mycket hgre och rikare3 en del av en mycket l#gre och mer s#mre talang3 vissa mer tvingande instinkter 3 en del mycket mer av en hgre frihet att n"uta All frihet yttre trafik som vi missar mellan %laneterna3 #ven om hon st&r ut i var"e %lanet3 kan vara mellan de n#rmare solen varelser e,isterar s&v#l som mellan v&ra Aord mer n#ra ko%%lade varelser3 s&v#l som i v&r kro%% friheten rrelser sig %& olika s#tt frdelas mellan de olika medlemmarna 7e omgivande sol varelser som n#r %laneten %& vissa s#tt fram&t3 s#mre i vissa avseenden 7et kan vara relativt mindre rika ovikta natur3 s&som redan ligger i deras ringa storlek3 $esv#rliga de #r &terigen i dessa s%eciella varelser #r u%%delade som %laneterna3 utan vara s"#lv liknande varelser %& denna %lanet3 medan %lanet var och en fr sig s"#lv3 s#rskilt eftersom ens satelliter3 #r hela solsystemet mer lik sina strre

delar de gr 7e omgivande sol varelser som kontrast3 vissa frm&ner och frdelar genom sin n#rhet att n"uta av varandra och till den centrala kro%%en3 de lever i n#rmare och mannigfacherer fretag relation %& samma3 "a solen #r som en $iku%a samma dock %laneterna l#ngre $or ensam3 eftersom alla har ett fretag $#r i sig3 men i det kan ingen individ s#tta s& hgt som det kan ge en sol varelse3 $ara en %lanet i hela det ger3 men %& vissa s#tt hgre #n en enda sol varelse som den relativa inre fattigdom genom en yttre rikedom av liv kom%ensera utredas 5ist men de omgivande solen varelser #r alltid syskon %laneterna vars varelser vi #r dock $ara Kanske l"uset av solen #r den %rocess med %rocessen fr livet av varelser %& dess yta i frh&llande3 h&ller du det verkligen troligt att den centrala enheten i solen #r mrk i sig s"#lv Kanske de #r s"#lvlysande3 liksom vi s"#lva varm3 det finns till och med %& "orden individuell s"#lvlysande 2arelserna %& solen som fr sig inte ifr&gasatts anv#nda sitt l"us fr trafik mellan sig3 d& trafikl"uset fr&n solen med %laneterna skulle $ara vara en trans%ort av mindre n#rmare den strre mer avl#gsna 5un-varelse /en dessa #r $ara $ara tankar - var"e fall enligt det ovan anfrda3 solen faktiskt v&r "ord #r inte mter som en enda gleichstufiges varelse3 men antingen som en samling gleichstufiger varelser tillsammans med sin mamma Lager3 eller till och med vertygande som en varelse av den vre niv&n grs om dem3 s& att "orden och de andra %laneterna s"#lv att v#nta som medlemmar med dem 5olen3 t#nkt som en kro%% utan %laneten skulle vara som en stym%ad kro%%3 som du kli%%er av den strsta rrliga och k#nnande lemmar - verensst#mmelse med dessa iakttagelser3 m&nen till "orden som %laneterna till solen skulle $ete sig /&nen #r %recis som fds ur marken systemet och kretsar kring "orden3 och inte heller genom att l&ta men stiger rotation runt sin egen a,el i rotation runt "orden3 den vre mitten3 alltid samma sida v#nder sig till henne3 men "orden som en varelse som redan vre %lanet $eh&ller sin rotation runt sin egen a,el3 o$eroende av v#gen runt solen3 m&nen3 men deras medlem3 alltid f#st %& samma sida av dem h&ller3 som alltid skyldig oss en l#nk till samma %lats %& kro%%en 7en kan ocks&3 i den meningen att den andra "#mfrelsen3 s& anser att n#r m#nniskor och d"ur3 genom att g& runt "orden3 &terv#nder alltid samma %lantar yta mot "orden och aldrig %& huvudet3 detta g#ller #ven m&nen 3 om hur hgt han ska g& ver "orden3 men #nd& $edriver serien av "ordiska varelser naturligtvis3 i vissa avseenden hgre st&ende3 i andra frmodligen l#gre #n vi Cans hgsta varelse3 om han fortfarande $#r s%eciella varelser kommer att vara l#gre #n den hgsta varelsen %& ytan3 men i grund och $otten ingen verklig autonomi i $etydelsen av v&ra "ordiska varelser kan ha mer 4till e,em%el %& grund av att /&nen #r o$e$odd vara.3 men han i en mening3 #r ett hgre v#sen helhet3 som vi #r :"a m&nga skulle fortfarande misst#nker /en det #r $#ttre att inte driva denna fr&ga vidare L&t oss $ek#nna efter allt som h#r i O%en sv&righeter som %& vissa s#tt #r analoga med det finner vi n#r man tittar %& de l#gsta varelserna 5ka vi titta %& en %oly% stam med m&nga $lommor %oly%er som ett d"ur eller som en samling av m&nga d"ur9 Can #r nog en och annan3 som solsystemet /en det #r sv&rt att gra en vertygande id) om s&dana %ro%ortioner som skil"er sig fr&n v&r egen kro%% och v&r

egen s"#l s& fullst#ndigt :rots denna sv&righet3 $etvivlar ingen att %oly%erna #r levande varelser med en s"#l Och s& kan &terkomma i en mycket hgre mening %recis samma sv&righeter inom de vre varelser3 men hur kan vi vara fel i to%%en3 vilket #r inte fel att vi i den nedre9 7en touch av (,treme tycker om att gra detta %&st&ende9 (ndast den allm#nna framsynthet #r fortfarande till&tetD att3 om man antar v&rt solsystem s"#lv tillhra en strre st"#rnsystem3 vilket skulle vara att titta %& h#r $errda att v&rt solsystem n#rmaste verordnade systemet3 hela 2intergatan3 de ville frska g& vidare -%-. 1oter till el'te avsnittet. A. 8ra)tis)t argument '(r Guds e0istens och ett 'ramtida liv. Argumentum en consensu /oni et veri. 2id de teoretiska argumenten fr +uds e,istens och den framtida liv 4 2ol -5 Ea%e R- !. Aag l#gger h#r en %raktisk3 som "ag namngav Argumentum en consensu boni et veri vill ge3 och som sanningen av tro h#r3 hans godhet h#rleds enligt den allm#nna %rinci%en om verensst#mmelse av varorna och sanningar 7et #r m"ligt att gra l&ngtg&ende diskussioner om denna %rinci% och $eroende $evis fr giltigheten av de hgsta id)er3 men h#r f&r "ag n"a mig med en kort frklaring av de viktigaste gon$licken l. 2ar"e felaktiga eller defekta d#rmed skulle avsl"as som s&dana3 att de3 s& sant vertas av det inflytande som de vann %& v&rt t#nkande3 k#nsla och sk&des%eleri3 ;ackdelar flyttar till eller den m#nskliga frmgenhet gr rivning av oss in$landad i tvivelaktiga scener och %erversa handlingar delvis direkt missn"e3 missn"e3 en del senare e%isoder med missn"e eller s%&rning3 men sanningen av ett villkor visar sig vara av motsatsen till allt detta som s&dan 7enna u%%s#ttning visat sig att "u mer3 desto strre inflytande fel eller sanning vinner %& v&ra k#nslor3 tankar3 handlingar3 $eroende %& en strre radie av m#nniskor och "u l#ngre tid det str#cker sig3 medan ett misstag utan $etydande interferens med resten av v&ra k#nslor3 tankar 3 som agerar fr en liten radie av m#nniskor och fr en kort tid ocks& frmodligen kan verka tillfredsst#llande3 och #ven anv#nd$art /en nu #r det $ara att tron %& +ud och oddlighet3 $ortsett fr&n det teoretiska tillfredsst#llelse som han kan $#ra med dig3 annars $#r det strre3 viktigare och mer l&ngtg&ende frdelar3 otro men nackdelar fr m#nskligheten och individuell m#nsklig l#ngre och d"u%are determinant engagerar denna tro eller misstro i sinnet och insatser av m#nniskor och i allt strre omkrets och %& l#ngre sikt str#cker sig $ort varifr&n den rrs u%%3 #r det otro inte i l#ngden i stora %erimetrar kan ta emot $etydligt h#vdade 5& kriteriet %& sanning $#r tron att +ud och oddlighet e,isterar i sig
8ven fr#ldrar och h#rskare som inte tror %& +ud och oddlighet3 h&lla det men generellt anv#nd$ara fr sina $arn och deras #mnen tas u%% i denna tro3 s& mycket att l#ka denna tro manar3 och inte heller kommer de att frneka som verkligen #r h#lsosamhet samma med s%ridningen och st#rka inflytandet v#,er3 vinner han %& k#nslor3 tankar3 handlingar av m#nniskor Och det kan vara3 att detta endast #r %& en viss design av denna tro #r fallet3 i vilket fall en s&dan utformning av detsamma #r m"ligt3 vilket sedan 4efter nr 0 . *& samma s#tt som den hgra verv#gas

0. 7en s%ecifika utformningen av denna tro frekommer sedan samma %rinci%D Om vi u%%t#cker att en konstruktion eller sida utformning av tro %& +ud och oddlighet3 desto mer $idrar till m#nsklighetens lycka3 desto mer3 "u l#ngre och l#ngre i var"e %erimetrar de f& inflytande %& k#nslan3 t#nka3 agera3 s& denna design eller sida #r att titta %& utformningen av tron som en sann kontra fall3 s& att3 trots allt3 $ara tro kan ses som den sannaste vara fel eller $rister3 som m#nskligheten av helheten relationer i det mest h#lsosamma #r J. Om det m&ste anses vara det $#sta fr folket vad m#nskligheten tillfredsst#llelse3 lycka3 "a inte $ara av enskilda relationer3 fr en kort tid3 fr enskilda fraktioner3 utan %& alla sidor av den m#nskliga naturen3 fr hela m#nskligheten3 till o$egr#nsad tid3 #r l#m%ligt med h#nsyn till alla avsnitt3 mest s#kra och fr#m"a3 #r frankrad i det tidigare e,em%let3 kan den sannaste tron kallas samtidigt $#st3 och kan st#ngas av godhet tro %& dess sanning alls Aag kallar detta att ing& %raktisk %rinci%
5lutsatsen fr&n %raktiska %rinci% mots#tter sig att ing& teoretisk %rinci%3 som tar konsensus tro %& dig s"#lv och den verkliga naturen av saker som auktoritativ 7en %raktiska %rinci% $edmer sanningen i tron i enlighet med verensst#mmer syften3 det teoretiska $eroende %& verensst#mmelsen av orsakerna att vara och $li *& den %raktiska %rinci% kan svagt vara s& v#l anv#ndas fr utformningen av den tro som den teoretiska3 frutom att det #r s& sv&rt i allm#nhet att $edma godhet tro fr&n det mest allm#nna3 hgsta3 sista syn%unkt3 hur mots#ttningen av samma med och s"#lva sakens natur 7#rfr #r en kom$inerad anv#ndning av $&de *rinzi%e den F#tlichste3 och eftersom 4enligt nr I och 6. har ar$etat $&de *rinzi%e fr&n $r"an till utformningen av tro3 vinner verv#gande %& historiska trons en mening3 som inte kan undg& individuell och #r attD eftersom det #r den enda anledning i sig kommer endast %& grundval av den historiska grunden fr tron %& sin h"d och l#ttare felar i enlighet med3 eftersom hon l#ngre $ort

I. 5edan urminnes tider3 det %raktiska argument3 som #r l&nad fr&n det goda i tro3 medvetet och omedvetet agerade d#refter fr att generera tron %& +ud och oddlighet3 fr att erh&lla och form3 och rr sig aldrig s& fortsatt att gra3 men inte ensam men %& samma g&ng med teoretiska grunder och %& grundval av en nativ k#nsla 8ven Kristi undervisning kunde fatta endast som heilverkGndende och fr#lsande %lats 7et kan gras och grs ofta3 att tron godtagits delvis till de tidsm#ssiga frdelarna med enskilda3 dels fr&n untriftiger syn %& vad som $egagnar det hela3 dels %& grund av u%%en$ar konflikt med teoretiska sk#l3 felaktiga och h#rmed m#nskligheten osunda mnster3 men inte i #r det -rrung att m#nniskor frskte eta$lera honom som deras frdelar3 men att de inte har tillr#ckligt einrichteten honom som deras frdelar och underskte konflikten med de teoretiska sk#l snarare av ensidig r#tts (nter fr att delta som en ansvarsfull lsning 6. 2&r %rinci% gr h#rmed oss att vinna om varfr s& mycket saknas %& r#tt design av tron3 och vinna vissa utsikter att vi kommer oss samma tillv#gag&ngss#tt %& o$est#md tid i en conne,ion klarhet /annen $r"ar ha *artikelintressen och d#rmed utformade fr att $eh&lla tron %& det $#sta eller frklara /en allt eftersom frdelarna med sanning och nackdelarna med falskhet forts#tter att gre%%a i tid och rum3 de ocks& mta sv&rare och sv&rare var"e individ3 som har de sanna eller falska frest#llningar3 och fi,era dem i r#tt kunska%3 ta med detta till$aka fr&n fel3 s& att det senast $ara tro kan kvarst&3 vilket ko%%las alla enskilda intressen #r $#st och mest

%erfekta av ett allm#nt intresse K. 2&r %rinci% l#mnar oss n&got som k#rnan i religionen &ttonde veder$rligen vars v#sentlighet utmanas3 s#rskilt fr en tid sedan3 i m&nga fall3 styrka3 s#kerhet och enighet av alla i en gemensam tro3 medan m&nga ;yare vill att alla ska hans religion s& mycket som m"ligt fr m&ste s#tta sig till deras s%ecifika $ehov 1r3 enligt v&r teori3 sanningen av tro visar %raktiskt taget det faktum att dess salu$rity v#,er3 desto fler m#nniskor och mer solid och intima de #r vertygade om detta (n tro som $ara innehas av individer eller enskilda gru%%er av m#nskligheten3 som serveras h#r eller "#rnv#g fr att t"#na3 men acce%teras av hela m#nskligheten inte samma sak skulle ha r&d att ge skulle $evisa att han inte skulle vara den sannaste3 och det skulle alltid visa att hans frdel inte hll sann och varaktig gravyr sig fr individen -nte s& tro #r att individens $ehov3 men $ehovet av att individen ska an%assas 4genom ut$ildning3 sina egna och andras.3 en tro som #r $ehoven mest av allt fr att mta i sam$and ka%a$el3 och om avtalet i $#sta tro ocks& tidigare #nnu inte n&s3 #r att s#tta dem &tminstone som en idealisk m&l%unkt alltid i &tanke
1r&n denna %unkt %& allm#nna &tg#rder som riktar religis u%%fostran i gemensamma $#sta riktning3 inte $ara inte frkastlig3 men %& vilken ty% av r#tt religion s"#lva motiverade Aa det #r en stor v#lsignelse i strsta m"liga enande av alla ges i en tro3 #ven $ortsett fr&n dess s%eciella inneh&ll3 $ara dess allm#nna %rinci%er #r $ra 1aran3 som driver nationen3 om den #r i g&ng historiskt motiverade tro vissa fel f&r vid vanlig skolut$ildning i k%et3 som inte $err grunderna i en $ra sak #r o$eskrivligt mindre #n om det gav oenighet av &sikter %riset och %& egen hand kritik av tro $er#ttas fr vilka enligt sakens natur3 kan mycket f& vara kvalificerad och utses 7& riskerar att vara fel i de viktigaste sakerna att glmma grunderna i god s"#lv3 och i var"e fall frlorade v#lsignelsen av avtalet en /ed h#nsyn till detta #r dock att den historiska grunden men inte kan redan $etraktas som en a$solut giltig i alla detal"er3 det m&ste ocks& vara till&tet att individer #r fria %& $otten av ut$ildningen3 i den meningen g"orde honom samma3 den sannaste och $#sta i sin att ska v#gar utan det #r ett tillst&nd att infra sina &sikter ocks& l#tt in i den offentliga ut$ildningen Nrket en reformator kan n&gonsin sm& m#nniskor kommer fr&n +ud /en h#r %& denna sv&ra verv#ganden och kontra verv#ganden rika #mne kan inte helt klar

@. +enom synvinkel v&r %rinci% utveckling och design av religisa id)er i den mest harmoniska och %raktisk sam$and med tillst&nd av moral och hela livet frklaras eftersom de tendenser moral och livs &ka dit fr att gra ans%r&k samt f& vad m#nskligheten %& det mest h#lsosamma och gedeihlichsten3 id)erna av +ud och oddlighet infalla efter designen3 de acce%terar genom v&r %rinci%3 #ven som det mest kraftfulla verktyget fr $lomstrande organisation av livet3 eftersom det med tanke %& sin utformning $ara #r som satt i dem som giltiga3 som skall ha den mest grundliga allm#nna v#lgrande inflytande %& hela m#nniskan fr&n hgsta as%ekter ?. 2&rt argument #r $aserat %& alla %& en gemensam3 $&da ligger i den innersta naturen av saker och det ultimata k#rnan i den anda grundl#ggande relationen som du har tilldelats alltid en gudomlig v#rdighet3 sanning och gott3 och gr detta frh&llande #ven vid samma tid%unkt fr&n %raktiska as%ekter fram 5amtidigt #r det $aserat %& den $redaste $asen av erfarenhet3 om inte %ersonen $ara kan u%%levas i sista instans3 men vad t"#nar honom eller tr#ffat honom genom hans konsekvenser Aa hela l#nken fr gott och sanning i den mening som $ara kan hittas genom de flesta m"liga generalisering av erfarenhet modererar

Q. 7u kan st#lla in det tidigare argumentet med fl"ande i relation eller genomfra i det fl"ande 2i vill tro %& +ud och oddlighet inte $ehver3 om +ud och oddlighet skulle inte3 fr om man har g"ort tro %& +ud3 eftersom han $ehver honom3 han g"orde inte det faktum i sig att han till tron %& +ud sitt v#lst&nd $ehver3 och d#rmed gra det tvingas av $ehovet +enereringen av denna tro av folket m&ste d#rfr $ero %& samma verkliga naturen av saker3 som har %roducerat de m#nniskor och deras $ehov s"#lva /en det skulle vara delvis sakens natur $ifoga en a$surditet3 i$land g&r emot erfarenheten hittills s&dant kan gra att naturen3 skulle folk som inr#ttats fr att kunna frodas endast med tron %& n&got som inte skulle /. Addition (ver toppen v3rlden lagen och dess '(rh&llande till 'rihet. !9 7en hgsta lagen i v#rlden3 vad vi vol - ka% R- ! u%%r#ttas3 #ven om allw#rts frst&tt erk#nns och till#m%as %& ett effektivt s#tt och #r d#rfr inget nytt /en det tycks mig den grundl#ggande $etydelse som uttrycket har enligt sin allm#ngiltighet och $egre%%s s"#lvklarhet fr alla omr&det i verkliga e,istens3 men #nd& inte tillr#ckligt u%%skattat ;u Om C#r fl"er n&gra diskussioner3 dels att e,%andera3 dels fr att utveckla den tidigare anst#lld /en om frh&llandet av lagen till frekomsten av den gudomliga anden h#r g&r "ag igen inte av ett kval3 eftersom $ara de tidigare diskussionerna h#rmed fretr#desvis
<. 1l"ande #r i huvudsak en avhandling i ra%%orterna fr&n K5 +es Biss 4/att -fys +rade. till Lei%zig fr&n <?IQ3 l&nade 5 Q? ff /en $ehandlingen av fr&gan om frihet har f&tt en n&got annorlunda twist h#r

!&de n#r det g#ller materiella som andliga h#ndelser3 vi urskil"a olika lagar3 genom att3 till e,em%el3 etc av gravitation3 magnetiska3 elektriska3 kemiska attraktion3 av envishet3 same,istens fr sm& sv#ngningar3 d#r freningen fr tillv#n"ning3 den kom$ination av lust och im%ulser3 etc /&nga s%eciallagar kan underordnas en mer allm#n3 s& n&gra s%eciella attraktion lagar den mer generella att massorna str#var i att ansluta dem rak lin"e fr att flytta ut varandra3 och alla krafter attraktion och alla re%ulsion lagar samtidigt de mer allm#nna lagar interaktionen att massorna i riktning mot deras anslutningsledningen n&gonsin str#var efter att #ndra deras avst&nd med samma rrelse m#ngder Lagarna $olagsordningen3 den tillv#n"ning etc i de andliga omr&dena s"#lva redan allm#nna lagar3 som underordnade s%eciella lagar fr s#rskilda omst#ndigheter3 och i sin tur underordnad mer allm#nna lagar mental handling L"us #r u%%en$art att de olika lagarna i handlingen %recis som med den m&ngfald av omst#ndigheter under vilka de till#m%ar3 som med den m&ngfald av %restationer3 som $est#ms av dem n#rst&ende :yngdlagen skil"er sig fr&n lagen om sammanh&llning3 frutsatt att s#ga detta avser $etydande str#ckor av %artiklarna att kontakta n#rheten3 dessa #r olika omst#ndigheter3 som ocks& #r ko%%lade till en tydlig framg&ng3 och de olika lagen definierar e,akt det olika $eroende %& de olika omst#ndigheterna i framg&ng eller frh&llandet mellan de tv& - enlighet med lagarna i det andliga /er allm#nna lagar h#ndelserna #r inte $ara de som #r formellt ett $redare s%ektrum av lagar3 utan ocks& fr att det #r frenat med3 de som frst&r verkliga ett $redare ut$ud av omst#ndigheter och framg&ngar med varandra3 mellan vilka skall de fastst#lla relationen3 och 1r&gan om huruvida det finns en mest generell

lag fr &tg#rden #r3 s& h#rmed vara av sig s"#lv %& samma g&ng3 om det finns en lag om att alla m"liga lagar och att alla t#nk$ara omst#ndigheter och alla ty%er av framg&ngar som kan u%%st& inom evenemang3 $land dem $errda (n s&dan lag vi har i %ro%ositionen eta$leradeD Nr och var terkommer samma omstndigheter, och som kan vara, dessa omstndigheter, d ocks samma framgng terkommer, under andra omstndigheter, men andra prestationer. - grund och $otten #r detta det s"#lvklara frest#llningen om en formell och reell sedvaner#tt fr &tg#rden 1r om n&gonstans och n&gon g&ng n&got som kunde gras annorlunda under samma omst#ndigheter som den andra g&ngen3 s& $ara skulle ske h#r fallet fr&n allm#n lagenlighet3 som kr#vs3 ut3 och de verkligen inte e,isterar som s&dan /en om samma resultat #ven kan ha en g&ng andra sk#l #n de andra g&nger3 s& lagren inom denna m"lighet laglshet i motsatt riktning 1r att l#mna n&got tvivel om inne$rden av $egre%%en "ag frst&r en g&ng fr alla under omstndigheter alla %& n&got s#tt s%ecifikt identifier$ara termer av materiella och andliga tillvaro i tid och 0. 3 kan endast den a$soluta l#ge i rymden och tid%unkt inte anses vara en 1aktum #r att en $est#mning av frekomsten v#gas3 eftersom det ers#tts av sin s#kerhet $ara av det som finns Anv#ndningen av ordet omst#ndighet verkar anv#nd$art i det i v&ra lagar naturen av var"e h#ndelse #r relaterad till arten av den fr&n vilken den st&r sig i tid och rum3 i relationen - den m&n omst#ndigheterna $#r en framg&ng i termer av v&rt lag3 kallar vi dem orsakerna till framg&ng
0.

Afr om mer volym -3 ka% R- ! O$s

/an skulle kunna inv#nda att v&rt lag #r en illusion fr&n $r"an3 eftersom fr var"e h#ndelse3 men i s"#lva verket f&r de sammantagna omst#ndigheterna i tid och rum som en konditione man i $eaktande3 allts&3 om en u%%re%ning av samma i tid och rum som sk#l fr &tg#rden uteslutet skulle kunna vara /en sedan3 n&gonsin kunde av n&gra lagar fr &tg#rden i fr&ga3 eftersom en s&dan fruts#tter en eventuell u%%re%ning av fall och deras fruts#ttningar Lagen #r $ara det som gr att u%%re%ad anv#ndning 2ar"e Lagar fr &tg#rden m&ste vi d#rfr su%%onieren m"ligheten till mer avl#gsen i tid och rum sk#l som talar fr ett omedel$art eller till a$strakta desto mer "u l#ngre de ligger Curuvida detta antagande riktiga till&tna sammanfaller med den erfarenhets skyddstillsyn av v&ra lag i sig3 som vi diskuterar i tv&3 tillsammans3 som med h#nvisning till detta tillst&nd3 #r det m"ligt att villkorlig frigivning och kan ha $etydelse 2id sin slagkraft3 men kan d& vara under ledning av v&rt lag i sig3 den rena framg&ng fr imagin#ra isolerade omst#ndigheter finner 2i kan inte riktigt avskurna fr&n inverkan av den vriga v#rlden kro%%en3 men ta reda %& hur de egentligen skulle $ete Utan detta $idrag mot varandra3 n#r vi ser vad som sker3 "u mer de rr sig $ort fr&n de andra tv& himlakro%%arna /en gr det $ara conceiva$ility av v&r lag inte #nnu en verklighet eller dess verkliga giltighet s& l#nge motsatsen ocks& t#nk$art Och i s"#lva verket hindrar inget att tro att samma omst#ndigheter ledde vid olika tid%unkter eller %& olika %latser ocks& ha en annan framg&ng med det3 kan samma framg&ng ocks& $eror %& olika omst#ndigheter3 till e,em%el att tv& v#rlds kro%% $est#md given massa och avst&nd s& och s& i morgon skulle h"as i dag3 eller skulle h"as h#r3 stts i en annan del av

himlenD att tv& %ersoner eller samma %erson f&r agera annorlunda men under e,akt samma e,terna och interna frh&llanden (ftersom conceiva$ility varken v#l"er att verkligheten h#r eller d#r3 #r det viktigt att titta %& u%%levelsen ;u medger att mycket ren erfarenhet inte kan gra3 fr efter allt relationen fortfarande &ter framg&ng i n&gon av dessa strre eller mindre rumsliga eller tidsm#ssiga %erimetrar $ara inte samma omst#ndigheter3 men de &terv#nder ofta a%%ro,imeras igen och l#mna in den strsta variationen av omst#ndigheter3 alltid hitta matchande synvinklar3 fr vilket #ndam&l kan ocks& Kongruenta se i e%isoderna Och s& kan vi s#ga att3 s& l&ngt som att till&ta n#ra erfarenheterna kan vi $ara finna $ekr#ftar att universell lag Att frst och fr#mst inom omr&det fr de kro%%sliga samma omst#ndigheter egentligen alltid har samma framg&ngar3 #r grunden3 #r genomg&ende $aserade %& astronomi3 fysik3 fysiologi 8ven om det kan tyckas att det tv#rtom kan samma framg&ng av olika anledningar $eroende (n str#ng3 till e,em%el3 har samma l"ud3 det kan tas $ort3 sl&s3 %lockade3 aldrig l#ggas till olika s#tt i vi$ration3 ensam alltid hittar viD det frsta3 att dessa olika sk#l3 men har n&got gemensamt3 som delade $egr#nsad framg&ng3 och fr det andra att vi frsummar den $ara #r $eroende %& skillnaden i sk#l annan sida av framg&ng 5om i v&rt fall3 eftersom samma ton med$ringa gemenska%en #r vi$rationen av en alltmer anstr#ngd %& samma s#tt str#ngen i de olika framg&ngar3 men vad vi frsummar det faktum #r att en $elagd och %lockade string utfra sin vi$ration men %& mycket olika s#tt och luftavtryckaren %& olika s#tt 2&r mest allm#nna lag sammanfattar den organiska och oorganiserade %& samma s#tt och $redd 7et #r i s"#lva verket $ara en s%eciell3 men mycket allm#nna fallet av v&rt gemensamma lag3 det "ag s#ger i uttalandet att3 i den m&n densamma i de ekologiska frh&llandena &terkommer som i den oorganiska v#rlden3 &terkommer samma framg&ng3 i den m&n inte samma omst#ndigheter3 inte heller ha samma framg&ng /en erfarenheten $ekr#ftar denna mening3 s& l&ngt det #r alltid n#rvarande3 och h#rmed #ven v&rt lag i sig genom en av dess mest generella fall Ogat #r visuellt enligt lagarna i camera obscura 3 eftersom hittills omst#ndigheterna i sin eta$lering3 en camera obscura #r3 den vokala organet #r l"udet i enlighet med lagarna i de $l&sinstrument och vi$rerande $#lten3 eftersom och s&vitt omst#ndigheterna i sin ska%else #r desammaM h"#rtat fungerar som en tryckenhet3 eftersom och i den m&n det #r inr#ttat som s&dan3 armar och $en fungerar som h#vst#nger och %endlar3 eftersom och i den m&n de s#tts u%% som s&danD och s& i alla fall 7#remot ger den organiska kro%%en #mnen som kan %roduceras i var"e retort och ingen %otten3 eftersom kro%%en #r mycket annorlunda u%%s#ttning #n detta3 g& i nervsystemet %rocesser vonstatten hur de g&r n&gon annanstans eftersom ingen annanstans motsvarande s#tt finns d#r 7en intellektuella omr&det anlangend3 men detta har aldrig e,isterat utan material eller $iologisk hemgift3 som alltid kr#ver d#rfr /itrGcksicht3 4om du inte tittar eliminerar detta genom den s%iritualistiska synvinkel. finner vi h#r att i enlighet med3 n#r m#nniskor i naturen av sina $efintliga %sykiska konstitution #r frem&l fr mer av samma och liknande andra omst#ndigheter3 #r #ven deras $eteende liknande3 s& att

&tminstone i u%%levelsen finns ingen anledning att $etvivla att tv& internt3 andligt och fysiskt mycket samma m#nniskor som $ildats i enlighet riktigt samma yttre h#ndelser kan hittas skulle alltid $eter sig e,akt samma 2ad kan hitta vissa teorier om frihet mot detta %& n&got s#tt3 men3 naturligtvis3 ser ut att inv#nda3 i det h#r fallet inte $err oss3 d#r vi u%%m#rksammar endast till den u%%levelsesyn%unkt 7#remot v#nder man en3 kanske3 att han var ledig3 eftersom en a$solut "#mlikhet fr alla interna och e,terna omst#ndigheter fr tv& %ersoner men inte hittat en gemensam grund och arten av #rendet inte kan intr#ffa3 "#mlikhet sker alltid $ara enligt vissa relationer /en det finns mer eller mindre a%%ro,imationer till det h#r fallet3 #r det allt viktigare att gra honom till en idealisk gr#nsfall i &tanke3 och att han aldrig fullt ut3 #ven g#ller fr oss som grund fr iakttagelser3 allts& inte av intresse fr frihet trots v&rt lag3 men med std av samma kan tr#ffas Om alla $ekr#ftelser av v&r lag kan endast erh&llas %& skick och kan &ter t"#na som $ekr#ftelse %& antagandet Hatt mer avl#gsen i tid och utrymmessk#l till frm&n fr omedel$ar eller att l&ta a$strahera det mer s& "u l#ngre de #r3H sade 7etta s#ger inte n&got $er#ttigat att verkligen avl#gsna i tid och utrymmessk#l har ingen effekt %& framg&ng3 kommer det att m#rkas kanske $ara $ara i en l#ngre sekvens och en strre aktionsradie Alla $ekr#ftelser och till#m%ningar av lagen kunde inte i sig osannolikt under antagandet att s& #r fallet3 #r $ara ungef#rlig eftersom vi fl"aktligen fullst#ndig framg&ng kan inte hittas i slutet dra aldrig i s"#lva verket hela den villkorade omst#ndigheter i $eaktande3 och3 men delvis detta tillv#gag&ngss#tt kunde komma r#tt till v&ra %raktiska intressen noggrannhet3 dels inte frlora lagen om sin $indande kraft och anv#nd$arhet att den endast g#ller fr a%%ro,imationer3 om n&gon s&dan utan $ara m"ligt 2i skulle d&3 men framg&ngen kommer alltid att f& r#tt ordning s& att vi sedan skulle f& ett allt strre omr&de av frh&llanden i $eaktande3 och mindre l&ngt vi efterstr#vade konsekvenserna3 vi ville inkludera l&ngt ut3 s& vi m&ste titta %& den krets av villkor str#cker sig i tid och rum 7enna $egr#nsning #r nu &ter under detta villkor i v&r finiteness3 och vi skulle ha samma dl"er inte3 men fr att vara tydlig 7etta utesluter utredningen inte grs3 kr#vde snarare %& att agera i en s&dan situation ges $ort m#rk$art i f"#rran av tid och rum3 men denna studie $err oss mindre #n hela %remissen har #nnu kr#ver s#rskild granskning 7ock verkar den em%iriska vetenska%en fr mig att inte f& tillr#ckligt med u%%gifter och att ge allm#n skar%a svar %& fr&gorna h#r o$schwe$enden - rumsliga 8ven om man tar helt av gehends indikerar att effektiviteten av de krafter har inga gr#nser3 men statuiert krafter minskar mycket sna$$t med avst&ndet :ill skillnad fr&n i den tem%orala 7et kan $ero %& att det #r m"ligt att alla nuvarande omst#ndigheter tillr#ckliga i var"e fall fr att avgra framtida framg&ng3 s& l&ngt han $est#ms fram&t alls utan att man skulle $ehva titta ut eller %& den $akersta %& tids$rist frutsatt att var"e n#rvarande i sig har resurser fr att ska%a n#sta n#rvarande3 och dessa s& %& o$est#md tid3 allt men tidigare verfrt dess effekter %& den nuvarande n#rvaro %& det s#tt som allt :idigare ans&g i %rinci% av sig s"#lv som orsaken med genom $eaktat detta /en detta #r en fr&ga som #nnu hans utredningar som $eg#rts med h#nsyn till det faktum att den nuvarande i sig #r en fldande3 och varken accelerationen tillst&nd av en kro%%3 eller

tillst&ndet fr en s"#l kan karakteriseras av adekvat en stund


(fter studien av B Be$er g#ller s#rskilt i de rrelser im%ondera$le i accelerationstillst&nd s#rdeles viktigt verv#gande

2i eta$lerar nu n&gra allm#nna verv#ganden till v&rt lag3 den tidigare anst#lld delen kort reka%itulera3 delvis efter en l#ngre relation verkst#llande <. 2&rt lag #r den allm#nna lagen om kausalitet3 om orsak och verkan g#ller endast till det av lagar om varandra3 och $ara $etyda orsak och verkan3 frutsatt att de sedan relaterar till varandra 0. Om olika omst#ndigheter alltid $eror %& olika framg&ngar3 ligger %& denna sida av v&r hgsta lag3 den allm#nna %rinci%en fr dess s%ecificerande3 och om en statuiert krafter som frmedlare av framg&ng3 samtidigt %rinci%en om s%ecificerande av de krafter3 som endast genom deras lag kan karakteriseras ;#mligen3 eftersom var"e s#rskild omst#ndighet eller kom%le, av omst#ndigheter vid u%%re%ad alltid samma s#rskild framg&ng eller kom%le, av framg&ng med det3 #r det en s#rskild lag och en s%eciell3 kan denna ty% av framg&ng som inr#ttats fr att medla som helst kraft *& ett s&dant s#tt att lagar och krafter kan s%ecialisera sig i minsta detal"3 och i s"#lva verket aldrig har en gr#ns som finns i denna relation ist#llet /en i den m&n relaterat i kontinuitet och vara underordnad general de olika s#rskilda omst#ndigheter3 #r det ocks& sant fr de olika lagar och krafter 2anligtvis har vi inte s#rskilt skil"er $ara de mest s%eciella lagar och vet det allm#nna inte r#cker att tala om eller fr att im%ortera den i $eaktande 2i skil"er inte3 till e,em%el lagar attraktion fr varandra och alla andra distansfrh&llande av massorna3 men anser att det $ara frenas under allm#nna lagar gravitationen3 och vi vet att de allm#nna lagarna inte tillr#ckligt enligt vilka de fenomen av l"us och magnetism kom$inera3 och anser att dessa fenomen d#rfr endast omfattas av de lagar som s%eciellt g#ller fr dessa ;aturligtvis3 med detta syns#tt3 inte inte ovanligt %resentation finns3 som om de olika krafterna s"#lvst#ndigt e,isterande3 verkliga fr&n varandra utsndrade varelser som kan $eh#rska framg&ng3 utan att domineras av dem s"#lv 5narare3 eftersom omst#ndigheterna fr#ndras under vilka krafter agerar3 krafterna fr#ndras3 inte $egre%%s3 men riktiga i att de fr$lir h#r alltid frst&s endast under den allm#nna lagen att omst#ndigheterna fre och efter konverteringen och h#rmed konvertering s"#lv $est&r :ill e,em%el3 kan gravitationen omvandlar genom sin egen effekt %& sammanh&llningen genom att %artiklarna i m#rk$ar distans att kontakta n#rliggande3 men sammanfattar o$estridligen en mer allm#n gravitationslag och sammanh&llning som s%ecialfall $land sig av alla m"liga grader av distans och n#rhet till framg&ng $est#mmas3 och d#rmed #ven fr verg&ngen fr&n $etydande avst&nd i kontaktyta Om #mnen i omv#rlden fortfarande $ara de oorganiska krafterna eftersom oorganiska villkor #mne3 ange organism3 inte en ny fr#mmande kraft varelser %&g&r ver vilka nya framg&ngar3 showen fr det3 villkorligt3 men den organiska och Oorganiska arrangemang sig $&da $ara s%ecialfall av de allm#nna ty%er av materiella arrangemang3 fr vilka allm#nna lagar m&ste till#m%as3 d#r den ligger3 hur man kan #ndra symtom n#r #mnen fr&n den som kommer in i andra arrangemang !ildandet av kristallen i saltlake och $ildandet av ungen i #gget g&r under %&verkan av mycket

olika krafter grund3 men detta hindrar inte att det finns en lag som $est#mmer hur $eroende %& de olika materiella omst#ndigheter som i saltlake3 och som r&da i em$ryone #gget3 m&ste den materiella ut$ildningsresultat kommer ut %& olika s#tt i $&da3 vilket #r mer generell lag %r#glar en mer allm#n idrott kraft3 varav de organiska och oorganiska $ara s%ecialfall *& ett s&dant s#tt att de faller alla %artitioner som du s& mycket vana att s#tta mellan olika krafter utan #nd&3 distinktioner mellan3 kan du kra vidare snarare #n man #r van att gra det 7en %recis lika frvirrande som frvirrad tvist3 hur lagar oorganiska naturen kan verfras till den ekologiska3 den organiska $r verv#gas i enlighet med lagarna i den oorganiska3 rensar och du #r klar fr&n en mycket generell faktiskt3 men tillr#ckligt relevant fr e,akt forskning as%ekter 7et finns $ara ges i andra lagar fr den ekologiska #n den oorganiska h#nder3 eftersom omst#ndigheterna3 de anl#ggningar som #r $eroende av &tg#rden3 om $&da #r olika ;u #r diskuta$elt om skillnaderna mellan de organiska och oorganiska medel i en v#sentliga skillnader $&de $ygger3 eller vilka slutliga sk#l #r de till och med s%&ras /en de e,akta forskarna hur mycket det kan ocks& ta hand om denna tvist i den filosofiska intresse3 men kan gra utan hand v&rt lag av h#nsyn till detsamma %&g&r forskningen i sig helt 7et m&ste i alla fall $etraktas den organiska enligt reglerna g#lla som finns i den oorganiska och $ehandla s& l&ngt som han finner l#m%ligt3 eller i enlighet med regler som har visat sig i form av v&rt lag3 det &tervinnings$ara omst#ndigheter i hur de 4ryckande. visar e,em%el gett sig s"#lv3 han m&ste ocks& leta efter nya3 inte s& s#ker reducer$ara omst#ndigheter utf#rda nya regler3 som om han mter nytt %& :idigare irreduci$la frh&llanden i den oorganiska v#rlden s"#lv3 och m&ste d& ska vidare3 de nya reglerna med den gamla s& mycket som m"ligt i enlighet med allm#nna regler fr frena3 annars d& han redan var van att gra fr dig s"#lv i omr&det fr den oorganiska 5killnaden fr den organiska fr&n oorganiska3 arrogans3 om ni kommer3 om den frra framfr den senare3 inne$#r d#rfr ingenting innan instans av v&rt gemensamma lag3 som tar $ort #nnu mer om denna skillnad och att h"a sig ver denna %resumtion Karakt#ren av det organiska kan kr#va s#rskilda %restationer endast i enlighet med3 eftersom han $#r ocks& s%eciella omst#ndigheter eller medel fr att %&verka dem3 och han gr faktiskt ofta och #r till och med i hans villkor /en ne"3 gr han det i alla avseenden3 och hittills har det inte gr det kan det leda till nya framg&ngar mot den oorganiska /en den andra sidan av saken #r lika s#ker3 och i den m&n det #r fallet3 m&ste det ocks& kr#va nya avsnitt3 och utforskandet av nya lagar fr dessa nya omst#ndigheter #r allts& h#rmed inte avskurna3 men kr#vde 7et g#ller egentligen $ara dessa nya lagar igen med de nya omst#ndigheterna att $er#tta3 inte3 som s& ofta3 fr att h&lla med det allm#nna $egre%%et ekologisk3 fr&gan om detta frh&llande alls att ta $ort /an kan frska frklara den naturalis att vissna denna ledst"#rna genom fl"ande inv#ndningD 7et kommer frmodligen o$serveras mellan det organiska och Unorganischem "#mlikhet materiella omst#ndigheter3 men i den organiska 5KULL(

ocks& en ideational %rinci% kalla det du kallar det s"#l3 %rinci%en liv3 syfte3 %rinci%3 med som inte faller inom den o$servation av naturforskare och #nd& lyckas med att delta3 omst#ndigheter kan d#rfr i det organiska och det oorganiska frmodligen verkar likadana ut %& utsidan3 men inte riktigt %& samma s#tt i fr&ga om zutretenden ideologiska faktorn 7etta avslutar verfringen av reglerna fr&n den oorganiska till det organiska med det o$serverade sken "#mlikhet av omst#ndigheterna i var"e enskilt fall kommer att tas u%% till %rvning /en erfarenhet av ovan n#mnda slag show i alla fall att3 som saker och ting stod med skillnaderna i den ideala mellan de $&da omr&dena3 s& l&ngt $ara de materiella frh&llandena i $&da #r samma3 de materiella %restationer #r desamma i $&da3 s& att de som voraussetzliche skillnad av den ideala mellan de tv& omr&den som kan fr#ndra slutsatserna i allt som kan dras i fr&ga om materiell framg&ng fr&n "#mlikhet eller o"#mlikhet av materiella omst#ndigheter Anledningen till att detta fungerar s& #r l#tt att hitta i v&r allm#nna syn %& sam$andet mellan kro%% och s"#l I. (rfarenhet kretsar3 induktion och analogi3 erk#nner v&rt lag vinner en generalisering och %rinci%fast s#kerhet och trygghet d#r de inte $rukar kom$ineras 1r induktion dig i foten vid u%%re%ade erfarenheter har i allm#nhet ndv#ndigt (nligt v&ra lagar3 men tillr#ckligt fr att vara den enda erfarenheten helt fr att garantera avkastning %& framg&ng under samma omst#ndigheter fr all framtid och fr att u%%r#tta en s#ker lag d#r%&3 och u%%re%ningen av erfarenhet #r endast ndv#ndig del av den os#kerhet och distraktion av v&r k#nsla att ge std yttrande till a$strakta del av de enskilda fallen3 allm#nna %rinci%er fr allm#n eller !asic3 det gemensamma antalet fall Analogin anlangend3 inneh&ller en regel o$est#mdD Liknande orsaker ger liknande framg&ng3 men fr&gan #r i vilken utstr#ckning liknande9(nligt v&ra lagar det fastst#lls n#ra heltD - den m&n samma sk#l till framg&ngarna vara samma3 i den m&n sk#len #r inte samma sak3 #ven framg&ngarna #r inte samma sak 7etta orsakar Olika fall #r slutsatsen %recis g"ort s& underd&nig som samma sak 7e flesta u%%lever felaktiga slutsatser $aserade %& en $rist %& enhetlig se%aration och kvarh&llande av denna du$$la as%ekt3 och frekvensen av s&dana villfarelser har varit anledningen till att u%%levelsen av kretsarna $rukar #ven $ara en os#ker s#kerhet kallas syllogismer mot skriver att vila %& %rinci%en om mots#gelse Under tiden de erfarenhets slutsatser har i %rinci% en s#kerhet3 som s"#lv kommer i v&r hgsta lag som motsvarar den fr den verkliga f#ltet har en liknande $etydelse som %rinci%en om mots#ttningen fr det konce%tuella3 om dess verkliga omr&de s& lite som orsaken f#ltet #r en mots#ttning till den g&ng-seedade tolererar3 frutom att naturligtvis kan ska v&rt lag som ett lag fr u%%levelsen av hans skyddstillsyn gemensam %rinci% endast i de mest allm#nna erfarenheten 1el vid till#m%ning av erfarenhet slutsatser kan naturligtvis vara samma %rinci% som lite tillskrivs som den logiska fel av syllogismer L&t oss notera nu $er#tta att syllogismer utan samr&d med erfarenhetskretsar3 snarare #n n&got att ha fr den verklighet giltighetstid3 kan $etyda ingenting fr det 1r #ven om "ag kan inkluderaD Alla m#n #r ddliga3 5okrates #r en m#nniska3 d#rfr 5okrates #r ddlig3 men att alla m#n #r ddliga3 #r i sig $ara en fr&ga om induktion och analogi3 utan som hela kretsen skulle $yggas i ett tomrum 7#refter kan

man h#vda att var och en av s#kerhetskretsen inom verkligheten $eror %& s#kerhet och s#ker anv#ndning av v&r sedvaner#tt 7en strsta sv&righeten vertygande slutsatser erfarenhet #r att i kom%licerade o%erationer och alla verksamheter #r mer eller mindre kom%licerat3 inte s"#lvklart vad som #r att relatera som orsak och verkan3 s#rskilt %& varandra Om nya kom%le,a u%%levelser3 som inte helt sammanfaller med de tidigare3 och senare u%%levelser aldrig sammanfaller helt med tidigare3 kommer de alltid har n&gra samma och lite o"#mn s&3 d& den sekvens som tillhrde den frsta kom%le,a sk#l3 inte helt ver till den andra3 men det #r en $r"an o$est#md3 vilka konsekvenser $eror %& samma sak fr konsekvenserna om une'uals - den m&n dock den enda erfarenhet kan aldrig vara avgrande fr $edmningen av nedanst&ende erfarenheter *& samma g&ng kan du se hur detta $eslut %rinci%en om e,akt forskning $eror3 fr&n u%%re%ade erfarenheter i modifierade frh&llanden och med strsta m"liga isoleringen av s#rskilda omst#ndigheter lagar fr det allm#nna och att fastst#lla de element#ra fenomen 2&r hgsta lag kan inte r#dda fr&n detta ar$ete3 utan endast ge den mest generella as%ekten av detta 6. Om v&rt lag g#ller3 kan vi anta en helt okross$ar laglighet genom hela naturen och andev#rlden dominant3 s& %recis som #r av intresse fr v&r teoretiska forskning3 som i den frst&tt %raktiskt intresse3 men #nd& h&ller inte &sidos#tter frihet 1r s& !d -5 ka% 2isats R- !3 v&rt lag kan dock att detta #r $indande fr alla utrymme och all tid3 fr all materia och alla anda3 men till sin natur en o$est#m$arhet fortfarande kvar3 #ven de strsta som kan frest#lla sig (ftersom det frmodligen s#ger att3 i den m&n till$aka samma omst#ndigheter3 och m&ste g& till$aka samma framg&ng3 om inte3 vet inte3 men det finns ingenting i hans uttryck vilken ty% av frsta framg&ng #ven %& n&gon av dessa %latser fr n&gra omst#ndigheter3 och inte heller det s#tt %& %osten den frsta s"#lv %& n&got s#tt s#rskilda omst#ndigheter - detta t#cker allt var fr&n $r"an enligt lagen fritt3 och nu #r allt gratis3 u%%re%as inte i s& mycket gamla frh&llanden3 som de aldrig kommer att helt gra Om vi till#m%ar detta #r $land annat frihet fr folket3 s& l&t s#gaD 2ar och en re%resenterar3 enligt intellektuella och fysiska sidan sett i ett3 en s#rskild och den allm#nna sammans#ttningen av omst#ndigheterna i ett s#rskilt s#tt set av omst#ndigheter som m&ste kom%lettera3 men ingenstans riktigt som &terv#nder frmodligen fr&n vissa h&ll h#r och d#r3 och t#nker och agerar 5&ledes3 #ven efter hans eget3 i dess inre och dess dem inte ls$ar v#rldsl#ge $eroende i ett3 tr#ldom och frihet l#nka legalism i ett ingenstans riktigt lika &terkommande s#tt som gr sin egen individuella karakt#r3 s& att han verkligen #r engagerad i enlighet med att t#nka samma och fungera som andra3 som han delar samma antecedent omst#ndigheterna kring hans h"#rta och hans st#llning i v#rlden med dem3 vilket kan vara tusen olika sidor i #rendet och kommer att vara3 med sin frihet3 men fr&n andra we$$%latser om alltid n&r ut3 inte s& att den s#rskilda kan misslyckas oavsett mellan honom och andra (ftersom var"e ny %erson har redan hela tidigare historia av m#nsklig utveckling $akom sig3 #r han naturligtvis ocks& frem&l fr alla sina redan utvecklat lagiskhet3 men kan han alltid ta fr dig nya moment fr den fortsatta utvecklingen av densamma

med frihet3 som #r avgrande fr framtiden +r #ven att titta %& allm#nna as%ekter av fastst#llandet av den enskilde3 inte s& mycket $eslutsamhet av den m#nskliga rasen redan vunnit en g&ng3 eftersom det omskola - de olika uttrycken och som kan f& frihets$egre%%et 4se nedan ytterligare l.3 kan dock inte frv#nta sig att den frihet som de visas i $eroende av v&r %rinci%3 kommer att fl"a alla v#ndningar av detta $egre%% %& samma s#tt3 som snarare om"ligt 7u 5tatuiert e,em%el fri vil"a av det slag som han s& att s#ga grundlsa3 ur ingenting3 ska%ade3 s& att $egre%%et frihet #r $eroende av v&r %rinci% om detta resultat st#mmer inte Allt gratis3 h#rmed ocks& den friaste kommer det3 nedan har sina sk#l som han v#,er ur den frra3 #r med de gamle i relation $ara vilket h&ll han ska vidta till fl"d av dessa sk#l fr$lir o$est#md och o$est#m$ar3 hittills han #r fri Om man ser ytterligare frihet alls $ara i testamentet3 inte u%%fyller denna smala versionen #ven den $eroende av v&ra huvudsakliga $egre%%en frihet3 &tminstone inte i v&ra $egre%% om frihet3 som han skulle $egr#nsas till vil"an3 #ven om han kan till#m%a det 5amtidigt #r v&r u%%fattning om frihet s#kerligen en som inte verskrider den fluktuerande omr&det gemensamma $egre%%en frihet3 och v&r frihet u%%fattning finns en indeterministic3 eftersom allt inte frefaller ndv#ndigt d#refter frut$est#mt fr&n $r"an3 som enligt determinismen3 #ven om kvalet ganska indeterministic av den nu h#rskande Usikterna g&r is#r
7tterligare l Om den varierande anv#ndningen av $egre%%et frihet (fter n&gra gr g#ller fr interna orsaker3 till s"#lv$est#mmande utan yttre tv&ng3 till och med som en fri handling3 som d& naturligtvis d#rfr ocks& att $est#mma %lanetsystem skulle vara att ringa i utvandet av dessa rrelser en$art av sig s"#lv till hans rrelser /an identifierade ur denna syn%unkt frmodligen #ven friheten med inre ndv#ndighet3 om man h&ller sin s"#lv$est#mmande som en in-slag av den fria #mnet och $eroende %& vilken ty% av #mne som $ehvs vilket gr uttalandet *& andra h&ll3 man kr#ver att frihet3 det inte finns n&gon3 vare sig internt eller e,ternt3 tv&ng3 #ven i e,trema &sikter frmodligen det saknas sk#l alls Andra g&nger #r det "ust avsaknaden av inre eller yttre hinder fr att gra det du $ad om handlingsfrihet3 vilket dock inte uteslutas i sig3 att denna &tg#rd har kat med interna eller e,terna tv&ngssk#l 5nart finns det en o$est#md m"lighet till olika s#tt att gra det $er#knas som frihet3 men detta odefinier$art s#tt kan dels %& var"e enskilt fall3 i synnerhet3 #r dels hela verksamhetsomr&de3 i sam$and delvis vara en #ger rum i sig3 o$"ektivt3 om det inte finns sk#l fr $eslutet3 dels en su$"ektiv3 om de $ara inte $edmas av oss3 som &terigen flera varv av frihets$egre%%et #r m"lig och verklig - en sn#vare $em#rkelse3 med tanke %& den kategori av intellektuell frihet3 $ara kallad andlig vara fri3 #ven om s"#lv$est#mmande3 fr&gan om ndv#ndigheten av insatser3 $rist %& hinder3 odefinier$art s#tt hitta lika mycket fr den fysiska f#ltet anskan3 s& i dessa allm#nna definitioner av frihet3 i som n"a sig med n&gon utan anledning $egr#nsningen orsakas till det andliga3 och vi talar #ven om fri rrlighet fr kro%%en Ovanst&ende sv#ngningar i den allm#nna definitionen av frihet $"rn #r nu %& den fria andliga varelser utrustade med en s"#l eller ver3 och det finns fortfarande nya - en vidare mening m#ter vi inte $ara m#nniskor utan ocks& d"ur frihet att gra och h#r inne$#r en utm#rkande fr samma v#,ter som antagits av livlsa haD - en sn#vare $em#rkelse3 men man s#tter friheten enda varelser som en vil"a eller ett medvetet val ha3 men #r fortfarande tveksamt3 d#r vil"a och val faktiskt $r"ar 8ven frekomsten av vil"an som frm&gan att v#l"a gr fr&gan kvarst&r huruvida vil"an eller $eslut u%%st&r i valet med eller utan tv&ngs $eslutsamhet3 vilket utgr den viktigaste %unkten i stridigheter mellan determinister och li$ertarianer !eroende %& den ena anser nu viktigt det kommer a$solut3 utan h#nsyn till arten av dess $ildande3 eller indeterministic $eslut kommer till frihet3 d& till#m%ningen av $egre%%et frihet kan vara mycket olika igen 7et kan ocks& vara andra #n vil"an3 frm&gan att utfra kr#ver ocks& frihet 8ven kallad frmodligen n&gon med all vil"a ofria n#r han

inte kan st& emot sina $eg#r3 utan $ara som underordnar sin vil"a till +uds vil"a eller allm#n moralisk ma,im 7et skil"er dessutom hgre3 l#gre3 yttre3 inre3 a$solut3 sl#kting3 fysiska3 moraliska3 "uridiska frihet etc - vanliga livet tar en hel del frvirring mellan dessa olika versioner av $egre%%et frihet ist#llet3 och du kan s#ga att de samma med den vetenska%liga $ehandlingen snarare har ytterligare kat minskat 7et finns heller ingen avsikt att klargra denna fr&ga3 #n mindre om en s%ecifik definition av $egre%%et frihet som att vil"a st#lla u%% ensam zul#ngliche och allt registreras skall3 som man skulle frska frg#ves att gra fr att yttrandefriheten anv#nds av n&gon $egr#nsning v&ld 2i sammanfattar endast i frh&llande till v&r grundl#ggande frihet fr&n lagen %& ett visst s#tt3 vilket har visat sig i den frklaring av denna lag #r s"#lvklart fr dem att inte diskussioner om ordet3 frihets$egre%%et3 som du kan $ehva minst olika i olika sammanhang3 men faktiska iakttagelser om 2or$estimm$arkeit eller ;ichtvor$estimm$arkeit av h#ndelser fr att umg&s 5orollarium : Om kontrasten %& deterministiska och indeterministic utsikt - allm#nhet deterministiska u%%fattning har en kontinuerlig ndv#ndigheten av allt som h#nder utan den andliga3 moraliska3 villig3 t#nker $#ttre om det allts& $eter sig som i det fysiska3 #r frem&l fr utredningen av naturen3 och ett lagfrslag som andra3 sv&rare att vara $egri%lig och s%&r$ara3 men det !ehovet #r densamma Overallt fl"er de uttalade sk#l som rr ndv#ndighet3 vad e,akt #r g"ort3 och det #r allt $ara ett s#tt att framg&ng m"lig3 vilket $est#ms av arten av de nyligen tillg#ngliga sk#l och dessa sk#l #r &ter frut$est#mt av det $akersta orsaker3 och s& in i o$est#md 8r en man arten av dess inre och yttre3 d#r3 och med tanke %& de yttre omst#ndigheterna fr honom3 s& allt ges till honom i evigheten genom att utveckla dessa sk#l3 alla konsekvenser av ndv#ndighet %& o$est#md tid Car en %erson att agera fritt3 s& han #r medveten om de tv&ngs sk#l helt enkelt inte medvetna om det 7en indeterministic u%%fattning3 i motsats till den deterministiska3 frnekar denna universella $ehov3 utan att kunna frneka eller att nska att det fanns ett omr&de eller sida av ndv#ndighet i v#rlden 7ess v#sen ligger $ara i det faktum att det har inte alla ndv#ndigtvis $est#ms av alla sidor som deterministiska /en du kan ta en annan form $eroende %& det3 h#r och d#r3 sker frihet som fr&nvaro av eller i strid med $ehovet av att fr#m"a eller n#rmare sf#ren och #nnu n#rmare s& eller s& $eslutsam (nligt den nu r&dande u%%fattningar3 #r friheten $egr#nsas i sn#v mening3 inte $ara fr den intellektuella omr&det3 men #ven h#r framfr allt vil"an delen3 eller i var"e fall finns i vil"an hos den mest utm#rkt uttryck fr frihet 0. - vil"an av en %rinci% ges3 vilket $egr#nsar $ehovet $ryter om det #r su$lim och hans regering som #ndrar det som annars skulle omfattas av ndv#ndighet 2il"an $est#ms av eventuella interna eller e,terna tv&ngssk#l vilket inne$#r att det $ara tar den riktning som vi ser tar honom3 men hans $eslut efter den eller den riktningen3 s#rskilt i moraliska termer3 %& gott och ont kommer3 o$est#m$ar av alla andra3 en$art fr&n sin egen e,istens Can tar med sig sk#len fr $eslutet g"orde sig 2arken %re /itgehendes varnings har fortfarande samma inverkan %& naturen Agenesis och ut$ildning gr m#nniskor gott eller ont3 men trots konditionering och u%%fostran av egen vil"a gr m#nniskor gott eller ont3 en vil"a som inte #r frut$est#mt sig genom investeringar och ut$ildning 2ad konditionering och ut$ildning kan verka i frsta hand #r att $est#mma endast omr&det och i vilken form det $ra eller d&ligt att vara $est#mmelser utvecklas 8ven kan stimulera vil"an till e,terna $esluts motiv3 men den ty% av $eslut ges ver till honom #ven utan att den #r $unden av n&got3 fr att avgra vilket som /en #r det indeterminism med nyare version i allm#nhet3 att den fria m#nniskans vil"a en s"#lv$egr#nsning #r frem&l3 om det determiniere med tidigare $eslut alltmer en ih&llande riktning Au oftare han hade redan $est#mt sig i en viss riktning3 desto mer tendensen att anta3 kr#vs ocks& fr att fatta $eslut i samma riktning3 s& u%%st&r karakt#r och tendensen av m#nniskan (ndast ett resultat av tidigare fritt s"#lv$est#mmande den kommer det #r det som utgr de dominerande folkets intressen3 s& #ven felaktiga tendenser mannens skuld /en denna $est#mning #r aldrig kom%lett (n del3 fr att frklara den /edfdd $en#genhet att tala om frivilliga $eslut innan fdseln i en varelse3 som vi inte har n&gon kunska%
0.

Utan att h#vda att den efterfl"ande re%resentationen u%%fyller intressen alla

indeterministic vyer e,akt3 $r det #nd& understryka det mest v#sentliga fr de flesta3 och g#ller s#rskilt i verenskommelse med det av /Gller i sin l#ra om synd :h -- s#tta fram&t 5&som #r k#nt3 frklarar deterministisk frihet li$ertarianer fr licensen Cans inkast kommer att kunna v#nda sig mot v&r u%%fattning om frihet3 $ara i en annan form som mot den vanliga indeterministic $efruktningen Aag tror att lsningen av tvisten alls fr sv&rt3 "a var tidigare en ren determinism f#st3 men det tycks mig att kvarh&llandet av en indeterministic frihet gon$lick i den mening vi diskuterar inte $ara $er#ttigat3 utan #ven med frdelarna av ett r#tt $eslut fattas determinism med frdel kom$ineras fr att l#mna C#r nu #r att s#ga om en hel del teoretiska verv#ganden att ta efter 4E. %& o$"ektet igen fr&n en %raktisk synvinkel - v&r re%resentation #r n&got som endast i den utstr#ckning frut$est#mda och kan frut$est#mt3 vilket framg&r av en u%%re%ning av tidigare omst#ndigheter u%%kommer nya omst#ndigheter s& l#nge finns det o$est#mdhet av framg&ng 1ramg&ngen kan ske antingen s#tt3 frutom att han inte h&ller med om det #r n&gon annanstans eller tidigare av andra sk#l redan %& ett visst s#tt 7essutom #r han fri ;u Om os#kerheten av framg&ng3 den m&n det sker3 i sakens natur3 det vill s#ga den hgsta lagen som styr allt3 allt som h#nder #r3 du kan s#ga att v#gen till framg&ng #r i sig inte ndv#ndigt3 det h#r eller det h#r 1r alla nya orsaker3 omst#ndigheter3 s& l#nge de verkligen nytt3 fl"er n&got som det inte finns n&got i att $est#mma att det m&ste ske %& s& s#tt3 #r i v#rlden (n annan k#nsla3 vi visste uttrycket att n&got inte ndv#ndigtvis $est#md3 inte down under 7et finns dock ver hela v#rlden evolutionen forts#tter gehends omst#ndigheter u%%st&r som3 om inte efter alla avseenden ny3 men har en sida av den nya3 och h#ri ligger v&r frihet omr&de som aldrig skil"s fr&n territorium ndv#ndigt /en deterministisk kan $ara h#r fr att hitta min $ill och frnekar att n&got nytt i v#rlden sker Can kan %eka %& att i var"e fall3 mycket av det vi #r helt nya omst#ndigheter eller $en#gna att &ter ringa %& omst#ndigheterna3 #r att den senaste tidens framg&ngar u%%tr#der som s%ecialfall $land redan frv#rvade gamla reglerna $ara en s&dan kom$ination eller modifiering av gamla frh&llanden 3 framg&ngen fr en innovation l#mnar ofta efter en t#ckt av gamla lagar %ro%ortionalitet eller kom%osition3 eller mer allm#nt r#kna som en funktion av tidigare g&tt fre Och m"ligheten d#rav ligger i det generella i v&rt lag i sig motiverade3 eftersom %& grund av samma m&ste g#lla inte $ara fr individerna utan ocks& allm#ngiltigheten av fallen och gav en del utrymme3 i en viss tid3 en viss regel om %ro%ortionalitet eller sammans#ttning giltigt3 kr#va full allm#n av lagen3 att det fr$lir ocks& giltig fr alla tider och alla %latser 5& v&rt %lanetsystem &terv#nder aldrig till #mnet fr arrangemanget av dess massa i evigheten #nda in i konstitutionen till$aka3 hade den ett gon$lick i vissa3 men #nd& #r det samma i evigheten helt $est#ms av regler som $ygger helt %& redan e,isterade fre all rrelse 1r en tid sedan3 minska n&gra omst#ndigheter som vi #r h#r $errs med framg&ngarna %& storlekar av massorna3 avst&nd3 hastigheter3 riktningar3 till kom%ositioner och frh&llanden av allt detta3 och hur man s#tter iho% orsakerna3

konsekvenserna s#tta iho%3 och s"#lva u%%levelsen har visat att det #r fallet3 och har %& samma g&ng genom att k#nna till reglerna som l#rs ut som skall $er#knas i enlighet med sammans#ttningen av orsakerna till sammans#ttningen av de konsekvenser 2id till#m%ningen av de determinister3 #r det nu ligger3 vad vi ser i %lanetsystemet fr att generalisera fr att s#gaD Alla vi nya omst#ndigheter eller nytt samtal till omst#ndigheterna #r s&dana kom%ositioner och variationer som kan $er#knas enligt regler som3 om den inte hittades fr&n den g&tt fre3 men det #r mer sk$art 1r&n $r"an #r alla ges de grundl#ggande villkoren som den #r $eroende3 och med tanke %& att ingen ny $eslutsamhet under tiden3 kan du inte se 7etta tillv#gag&ngss#tt har emellertid u%%en$art3 %lottas endast i den m&n som ett e,em%el som valts som %roduktion av o$servation och dess generalisering3 vilket dock #r ett omr&de av $ehov som o$estridlig3 lyssnade %&3 men det $er#ttigade i hans generalisering inte i sig $#r 1aktum #r att &tervinning av det nya #r att determinister till gamla frh&llanden i enlighet med reglerna i %ro%ortion och sammans#ttning3 eller verhuvudtaget som en funktion av den enkla och a$solut inte lyckats s& liten u%%fattning #r att det n&gonsin skulle kunna lyckas helt 7en intellektuella omr&det anlangend s& rika de enklaste lagar som g#ller fr den enklaste situationen3 ingenstans att g&3 ocks& ska omfattas av sammans#ttning och genom andel eller i n&gon form av anv#ndning som tillhr den trasslar av dessa relationer som helhet 2ad kommer fram ur %sykiska frh&llanden och utvecklingen fr&n mtet av tre %ersoner3 s& lite helt fruts#g$art fr&n det som u%%st&r vid %assage av var"e %ar3 eftersom intrycket av ett ackord3 en melodi som inte g&r att hitta fr&n de enskilda intervaller 7et finns n&got i hela sammanst#llningen sak ofruts#g$ar #r annorlunda med var"e annan kom$ination /en hur #r det i det andliga3 det #r ocks& i den materiella grunden fr det andliga /ed de %rinci%er med vilka en #r tillr#cklig i gravitationen3 #r man inte tillr#ckligt n&gonstans i v#rlden kro%%en :idigare3 naturligtvis3 de naturforskare skulle acce%tera mer #n nu lutar3 l&t det vara allt i naturen3 som i verkan av tyngdkraften3 h#nfras till sammans#ttningen av effekterna av naturkrafter mellan en och en annan %artikel3 och med lagarna i dessa krafter och sammans#ttningen deras effekter ges %rinci%en fr $er#kning av allt som h#nder i naturen /en det har visat sig att detta inte #r fallet - ekologisk3 #r det n#stan s"#lvklart att denna %rinci% inte #r tillr#ckligt 7et #r ocks& n&got $ehov av de grundl#ggande effekterna allt $eror en$art %& frh&llandet av vilka tv& %artiklar 2arfr kan det inte finnas s&dana d#r tre3 d#r fyra3 d#r alla delar i ett system $idrar till den grundl#ggande effekten95& det verkligen verkar vara fallet med de organiska molekyl#ra effekter Att i alla fall ett antagande om s&dana effekter inte kommer att ske i ett tomrum3 styrks av det faktum att det territorium im%ondera$le som utan verallt #ven $edriver weigha$le och #ven s%elar en viktig roll i den organiska3 s#kert u%%st& en s&dan 7et har visats h#r 4inom el3 galvanisk3 magnetisk agitation. att det inte $ara den s#rskilda framg&ngar3 men #ven den allm#nna lagen av framg&ng modifieras %& effekten av tv& %artiklar genom medverkan av andra %artiklar %& ett s#tt som #nnu inte *rinci% fr vissa $er#kning

ges Anslutningen till det hela3 har en inverkan som inte kan fastst#llas fr&n kom%ositionen i n&gra detal"er /an vet inte riktigt hur l&ngt s&dana effekter faller och det #r deras grundl#ggande natur3 s& kan #ven ytterligare ledtr&dar till inte frv#nta vetenska%3 fr$lir visserligen $ara att s&dana effekter frekommer -nom omr&dena Kemi3 /olekyl#r n&gonsin3 till effekt som verkar hr hemma h#r ocks& visar3 d#r du kan ifr&gas#tta om de #r inte lika $ra som det $ara $eror %& det organiska3 fr&n ingri%ande av im%ondera$le i weigha$le 2iktigt #r d& dessutom att den im%ondera$le etern i himlen utrymme3 vilket inte $ara inneh&lla mellan alla himlakro%%ar3 utan #ven alla weigha$le %enetrerar och interagerar med det #r att hela v#rlden #r ko%%lad till en helhet3 vilket #r all individ genom sin im%ondera$le inneh&ll konstruktion algoritm
A#mfr detta en %unkt i B Be$ers Helektrodynamiska /a$estimmungenH Can s#ger 4/emoirs of Aa$lonowskischen +esellsch <?IK 5 J@K .D H(fter detta $eror allts& denna kraft 4som $#r tv& elektriska %artiklar till varandra.3 storleken %& massorna av deras avst&nd3 deras relativa hastighet3 och till slut #ven fr&n den relativa accelerationen fr&n vilken de s%elar delvis till fl"d av den fortsatta dem i redan e,isterande rrelse3 delvis till fl"d av inverkan av andra organ %& dem krafter 7et verkar fl"a av detta att den direkta interaktionen mellan tv& elektriska massor #r $eroende av varandra3 men ocks& %& n#rvaron av tred"e kro%%3 inte $ara fr&n dessa massor s"#lva och deras relationer ;u #r det k#nt att !erzelius har en s&dan $eroende av direkt interaktion mellan tv& kro%%ar i n#rvaro av en tred"e har gissat3 och har kallat de resulterande krafterna med namnen %& den katalytiska 2i utnytt"ar detta namn3 kan det h#dan s#gas att de elektriska fenomenen delvis ett resultat av katalytiska krafter 7ock skall katalytiska krafter fr el #r denna lista inte #r en strikt konsekvens av de funna grundl#ggande elektriska lagar Con skulle vara d#r $ara om du ndv#ndigtvis skulle associera id)n med den h#r grundlagen3 som d#rmed endast s&dana krafter skulle avgra vilka elektriska massor fr&n f"#rran utvas direkt %& varandra 7et #r dock m"ligt att t#nka sig ocks& att det finns under de grundl#ggande lagarna $egynnande krafter #r delvis ocks& de krafter som utvar tv& elektriska massor indirekt till varandra3 och som d#rfr frst $yta fr&n mediet3 och #ven av alla organ3 som till denna %ost handling3 m&ste $ero 7et kan l#tt h#nda att s&dana indirekt krafter som utvas n#r medla mediet flyr v&r o$servation3 visas som katalytiska krafter3 #ven om de inte #r -d)n om att det finns en s&dan medla medium hittas innan redan i tanken %& alla vanliga elektriskt neutral v#tska H 7et talar Be$er som inte osannolikt att den allest#des n#rvarande elektriska neutralt medium Hmed stor s%ridning etern3 vilket gr de l#tta sv#ngningar och frkningsH kolla%sar

2i #r $aserade %& antagandet av ett s&dant kors genom hela v#rlden3 #r det medieras endast av im%ondera$le l#nken3 d& ocks& var"e enskild organism m&ste klassificera sig s"#lv3 kan det vara l#tt att fr$ise3 eftersom verv#ganden som3 om den av trghet3 chock #r gravitations$eroende fenomen som g#ller3 fr allt $eror %& den h#r l#nken3 inte #r till#m%liga3 och n#r $ehov sker i territorier dessa fenomen %& territoriet av det som $eror %& den h#r l#nken #r inte frhandlings$ar 1aktum #r att med envishet3 %&verkan och sv&righetsgrad av eventuell grund fr $er#kning3 $ara $eteendet hos en kro%% fr sig s"#lv3 eller den effekt som uttrycker tv& $lodkro%%ar eller organ %& varandra3 och medan de frh&llanden av ett enda organ eller var och en av tv& kro%%ar %& varandra men u%%re%ade allwegs i tid och rum3 och d#rmed u%%re%ade och generaliserade den regel som g#ller och kan $aseras %& det i $er#kningen 8ven fall d#r den grundl#ggande effekten av sammanst#llning av tre

eller fler organ eller kro%%sdelar $eroende3 skulle u%%re%a sig3 och det #r en generalisering av ett fall till andra fall och d#rmed till en frutseende av framg&ng fr dessa andra fall samma %rinci% m"liga /en finns det en generell verkan3 d#r sammanst#llning av alla 4om $ara alla o$er#knelig3 men retroaktivt till weigha$le. kommer delar i $eaktande3 s&dan sammanst#llning inte riktigt lika &terkommande utrymme och en annan tid i en annan3 eftersom hela v#rlden ingenting utanfr sig s"#lv och #r alltid ses i utvecklingen3 och inte heller finns #ven en $er#kning av den totala effekten av de enskilda effekterna och "#mfrelse med tidigare frh&llanden d& m"ligt i %rinci%3 genom hy%otesen3 och #r d#rfr n&got h#r hela Unvor$estimm$ares 7enna Unvor$estimm$are som helhet #r d& ocks& naturligtvis individen till vilken ing&r $land dem3 och att var"e individ %& olika s#tt i enlighet med dess olika st#llning till helheten3 s& att3 om det #ven har karakt#ren av en individualitet3 #ven %& ett individuellt s#tt i den allm#nna frihet i vissa vinner 5& v&r frihet inte visas som utvinns ur sammanhanget med det hela3 hur de gillar att t#nka s&3 men "ust faktiskt $ara igenom och i detta sammanhang3 #r %recis lika som en del av den allm#nna friheten och att $etrakta som ett $idrag samt $ehovet3 vi #r $ara en del av den allm#nna ndv#ndighet och ett $idrag #r
Ar$etet med uth&llighet3 %&verkan och sv&righetsgrad s"#lv har en $akgrund av friheten &ter $aserad fri samverkan och med ett s&dant viktigt i sammanhanget3 om man n&gonsin kom gratis samtal3 gr dess $ildande inte av n&gra lagar h#rledas $ehov 2arken den frsta matrisen eller de frsta rrelserna i v#rlden kan h#rledas fr&n lagar trghet3 effekt och sv&righetsgrad eller n&gra lagar h#rrr som ett ndv#ndigt3 inte ens dessa lagar s"#lva3 men vad kan d& h#rledas som ett ndv#ndigt $ehov av att men #ven $ara av utan kostnad frut$est#mda och #r3 #ven om vi tar den mest e,akta astronomiska $er#kningar i $eaktande3 i sista hand endast en a%%ro,imation3 som slutligen m&ste vara untriftig3 eftersom i %rinci% var"e kro%% #r influiert av summan av alla organ3 och vi kan utan endast effekten ta en $egr#nsad fysiska v#rlden i $eaktande ;u #r det $ara s& sv&rt att ha en $egr#nsad3 fr att t#nka som en o#ndlig v#rld3 regeln om $er#kning av gravitationseffekter3 men kunde i %rinci% ha en$art fr fd stor framg&ng3 annars m&ste3 och det skulle vara endast efter zentillion g&nger zentillion &r3 zentillionsten att zentillion g&nger u%%h"t till makten3 avvikelsen av den #nnu s& l&ngt driven av $er#kningen #r att vara ofruts#g$ar3 inte $ara i s"#lva verket utan i %rinci% slut k#nde Och hur ndv#ndigt #r v#rldens kro%% i kraft kan flytta sv&righetsgrad och uth&llighet i himlen3 #r det fortfarande ett omr&de med frihet3 som i detta fall rr sig i dem enlighet med frflyttningar av himlakro%%arna och effekterna av gravitation #ndrar ocks& liv och $yggandet av de fria varelser och hela vikten %& $yggandet av v#rldens kro%%3 "a hela v#rlden #r $ara grunden fr denna fria liv3 fr&n $r"an gick med honom fr&n en conne,ion av &tg#rden %roduceras3 och fortfarande agerar s& oskil"aktigt conne,ion3 som vi s& ofta frklarats 7e fria varelser3 & andra sidan inte #r fria efter alla avseenden Cur mycket frihet men h#rskar i v#rlden3 s& det hindrar inte att r#kna varenda sak i den vid sidan som #r ndv#ndigt $ara fr honom genom vad det #r o$est#m$ar med frihet3 vare sig som o$est#md 4genom o$est#mda koefficienter 3 armar och $en3 etc. eller som att ge u%%levelsen en introduktion till r#kningen3 annars3 som vi fr l#nge sedan med alla metoder3 vilket #r %& grund av v&r okunnighet om de sk#l eller de lagar genom vilka de agerar3 o$est#mt A#mfrelser h#r om min avhandling H7en matematiska identifier$arhet organiska former och %rocesserH i ra%%orterna fr&n Lei%z 5oz 3 /atematiker *hys 7e%t3 f <?IQ 5 6=

7et finns inget tvivel om att dessa verv#ganden om de fysiska frh&llanden som kan frihet ligger $akom mycket att nska ledighet mycket3 om v&r $rist %& kunska% om dessa villkor inte till&ter s#ker %assage av vederlaget3 m"ligt att de fortfarande #r

frem&l fr inv#ndningarM "a det vill vara med doktrinen om friheten d&lig form om det $ara kan $ygga %& detta3 men det var $ara fr att visa avsikten att #ven med antagande om en fast inf#stning av det andliga till materialet naturvetenska% har ingen r#tt till den ndv#ndighet som a$straheras fr&n vissa omr&den som skall verfras till hela den fysiska och %sykiska funktioner d#rmed motiverat3 dock & andra sidan kan frneka n&gon frihet att det finns ocks& en sida av $ehovet i v#rlden 1r att o$"ektivt om"ligt att $er#kna allt som h#nder framver3 sker fortfarande su$"ektiv 1aktum #r3 och frst& det #r att3 efter som sn#r"a omst#ndigheterna eller stiga till en hgre ordning3 som #r i verensst#mmelse med den gradvisa utvecklingen av v#rlden som helhet3 #r $er#kningen av framg&ngen fr dessa intrikata relationer $lir allt sv&rare3 en allt hgre grad av utveckling sinnesfruts#tter det kan vara3 att det alltid #r m"ligt att vara Och utrett kan inte $er#knas framg&ngar som u%%st&r av sk#l som #r kom%licerade eller av en hgre ordning #n de inre frh&llandena i att vara sig s"#lv3 men $ara l#gre3 vi gillar det s#tt relaterar till den andliga eller kro%%sliga3 allt g&r med varandra3 eftersom en mer utvecklad andlig alltid frkni%%ad med en hgt utvecklad kro%%slig (n mask kommer aldrig att kunna fruts#ga hur en a%a3 en a%a aldrig hur en m#nniska3 en man aldrig hur +ud kommer att $ete sig3 med undantag fr relationer3 varefter de #r det hgre "aget adekvat s#tt3 fr om ins%ektion av var"e varelse relaterad till dess utvecklingsstadium3 kan det inte utvecklas ver tillg&ngar fr&n dessa ocks& n&got som endast %& ett hgre utvecklingsstadium har %lats 5&ledes3 en %erson som fortfarande #r %& en l&g ut$ildningsniv&3 kan aldrig r#kna ut hur han ska $ete sig n#r han har kommit till en hgre3 med undantag fr relationer d#r han inst#mmer nu med den hgre3 #r mer sannolikt det omv#nda m"ligt att mannen som kommer till hgskoleniv&3 motiven fr hans agerande %& den tidigare l#gre fr$ise3 #ven om detta ocks&3 aldrig kom%lett Om nu i s"#lva verket v#rlden genomg&r en gradvis utveckling3 m&ste vi erk#nna att det #r d#rfr om"ligt att helt enkelt i sakens natur3 att $er#kna all framg&ng i v#rlden framver3 i d& $er#kningen av vad som finns i den senare hgre kommer att falla utveckling3 skulle en vara av en hgre grad av utvecklingen redan fruts#tter det som mots#ger sig s"#lv Och om du ens vill gra ans%r&k %& en o$"ektiv fruts#g$arhet i allt som h#nder i v#rlden i sig3 denna su$"ektiva ofruts#g$arhet skulle alltid ske i sakens natur 8ven om man kan s#ga att #ven om kunska%en om framtiden fr en s&dan form inkluderar alltid en o$est#mdhet3 det kommer dock att vara m"ligt fr den hgre grad av kunska% fr att $er#kna $ehovet av tidigare %edagogisk kurs mer och mer $ak&t /en vi ser n#rmare3 detta verkar vertygande uttrycka det h#r s#ttetD vi har $efogenhet med kande niv&er av ut$ildning3 mer och mer3 fr att $er#kna den ndv#ndiga hgre ut$ildningen %&g&r3 annars kommer vi inte3 &tminstone enligt erfarenhet kan gra ans%r&k %& .. ,m 'r&gan om 'rihet 'r&n pra)tis)a synpun)ter. (ftersom det har dess sv&righeter3 enligt teoretiska syn%unkter mellan den deterministiska och indeterministic frihet view J. att verv#ga ett rent $eslut3 #r det ocks& $eroende %& %raktiska fall3 naturligtvis utan att $eslutet #r v#ldigt l#tt om du vet hur man $ara alltfr vanligt3 det ena fr&n det mest frdelaktiga3 som sammanfattar

andra fr&n de mest skadliga as%ekterna av gat :ill sist3 "ag frklarar att "ag #r verkligen en indeterministic vy3 men med l&g vervikt av orsaker3 och s& att den deterministiska gon$licket vad var"e indeterminism m&ste a$sor$era 4eftersom "u alla m&ste k#nna igen ett omr&de med $ehov. f&r en strre utan "#mfrelse s%elrum #n enligt de vanliga indeterministic &sikter3 fr&n andra %latser men indeterministic gon$lick #r inte $ara $egr#nsat till vil"an del
J.

5e den konce%tuella dessa &sikter i ! i detta ka%itel

L&t oss frst utvecklas under dess mest gynnsamma formen av ren determinism3 vad $lir det mindre verfldiga3 som kommer att forts#tta att visa att vi ocks& #ntligen verkligen n&got att ge u%% denna deterministiska u%%fattning3 men m&ste erk#nna $ara att de tar hela endast en sida av hela locket 7e nackdelar som man f#ster vid determinism i sin vanliga versionen3 frsvinna3 faktiskt3 om du st#ller u%% i kvalet och utfr ur syn%unkt att det $ehvs v#rldsordningen ett ndv#ndigt gott #r ocks& %& det s#tt att alla enskilda #r om tillf#lligt $ehandlas som en enda3 h#r och nu verkar inte $ra3 men anses i hela tid och rum3 till#gger slutligen ndv#ndig fr det goda och #ven det onda #r ndv#ndigt slutligen $est#ms av konsekvenserna av onda hit eller dit fr gott /en v&r determinism %ostulerar inte $ara en s&dan v#rldsordning3 men det kan lita %& s"#lva rallyt samma om inte motverkan mot gott och rekylerande mot det dock visas i detal" otaliga hela men alltid har en tendens till det $#ttre 7enna tendens #r i verensst#mmelse med tydligare3 eftersom vi %& individen mer till hela avgiften 42ol -3 ka% R- + .3 s& att vi kan avsluta det som frefaller oss som att vil"a sitt fulla frverkligande3 saknas $ara endast i den m&n vi inte kan ver$licka hela tid och rum3 men #ven kan dra av frtroendet fr hela detta #mne 2&rt liv h#r %& "orden3 hur kort det var3 men varierar fr&n att $ortse fr&n $etydelsen och slutet av v#rldsordningen3 i den m&n att gra oss till att det g&r hela till $ra och r#ttvisa m&l 7e enskilda m#nniskor #r fel och syndigt %& n&got s#tt3 och ofta tar det onda $elningen av det goda har frt"#nat3 men de lagar och regler som $inder samma m#nsklighet eller strre fraktioner #r3 om inte risken fr fel tas $ort3 men i hela vorwaltend riktas till $ra3 r#tt och r#ttf#rdigt3 och det finns en inre ndv#ndighet som driver m#nniskan att fr$#ttra det mer och mer i den riktningen -ndividen s"#lv3 #r fel nu synd och return rungande konsekvenserna av sitt misstag och hans synder %recis som drivs av ver kort ver l&ng tid fr honom att #ntligen kommit till den kunska% och det goda3 som i den kunnande r#ttigheter och doer genom det inre och e,tern $elning3 det goda och sanningen med och s& sm&ningom leder till s"#lv3 st#rks och f#st d#ri 8ven i det h#r livet vi ser gott och ont samvete3 m#nskliga och gudomliga straff3 hot och lften3 frmaningar och varningar3 $erm och klander3 #ra och van#ra3 de allwegs f#ster sig $eziehentlich i goda och onda3 allwegs i riktning mot god driva och tr#nga ut det onda3 fr att se de goda fl"derna av goda och onda konsekvenser av ondska v#,er det mer och mer tillfrlitliga och starkare kam% till$aka till $est#llaren3 desto l#ngre tid att v#,a och utvecklas3 men frl#nger ofta nuvarande liv inte $ara mot sin full$ordan3 och vi f&r inte ont om det3 men om v#rldsordningen omfattar inte $ara de sn#va gr#nserna fr v&r lokal3 men v&r eviga e,istens /en allt h#r i livet f&r #nnu inte

u%%fyllts och klar3 kan vi leta efter i n#sta liv med goda sk#l3 d#r vi kan ta $ara en vidareutveckling av samma %lan3 men vi ser redan uttryckt i det nuvarande livet Aa3 det faktum i sig att vi h#r har en %lan fr att se en trend i hela och det hela klart u%%lysta och #nnu inte slutfrts i detal" och $ildade3 ger oss den mest visst ho%% om en framtid som gr oss till det nuvarande livet som ett gon$lick eller fragment av en strre Cela visas3 som travar denna %erfektion Och utan tvekan den deterministiska u%%fattning #r allts& inte v#rre3 att det inte $ara omfattar villkoren fr ett framtida liv3 men verv#ldigad L&t oss d#rmed mot lagen3 att den l#ngre3 mer s#kert stta $ort de goda eller onda fl"derna av att gra %& frfattaren och slutligen sl& till$aka s& ofta3 "u mer och l#ngre &tg#rden uttryckt i samma riktning3 som n&r $ortom detta liv3 till och med dden s"#lv som ett $ra s#tt3 det som enligt villkoren i det nu livet inte kunde n&s i detta avseende att u%%n& under nya frh&llanden och att slutfra3 s& $ra #r s#ker #ntligen hitta sin kanske #nnu kortare ar$etskraft3 s& gott3 "u l#ngre han har frkortats honom fr det onda3 men kommer till slut m&ste komma en tid n#r till och med den ih&llande envishet3 d#r han konsekvenserna av sin onda $lir fr stark3 #r han slutligen tvingas av samma omdirigering3 och efter som det avleder3 Can #r ocks& de v#lsignelser som #r ko%%lade till det goda3 $li v#lsignad Och s& vi kan i denna version av determinism3 vilket kan fastst#llas n&gonstans ndv#ndigt fr m#nniskor3 men vara s& $est#md kan vara att konsekvenserna av sina egna handlingar som kr#vs $est#mningsfaktorer samma fr hans fr#lsning3 #r vornweg och alla tids kors och lidande3 alla aktuella -rrung och $edrvelse3 i allm#nhet3 ta trst att det hela &ter skulle v#nda sig till det $#sta3 har det $ra en g&ng till fr att finna sin $elning3 den onde3 sitt straff3 och slutligen till sist tvingade av fortsatt $estraffning av det onda att omv#nda sig och h#rmed till sin egen fr#lsning $r vara3 eftersom detta deras eviga och ofr#nderliga lagar #r s& rotad i den allm#nna ndv#ndighet (nligt denna u%%fattning3 kommer n&gon i att det ganska frh#rdad i en mening3 kuverten fr $ra $ara den n#rmare3 eftersom konsekvenserna av h#rdning v#,er3 "u mer de v#,er3 och efter den ndv#ndiga utvecklingen av v#rldsordningen sist vervu,en dem 5& vem fr$lindade s"#lv3 #ven om kan fr en tid $li alltid ont3 fr vana att synda s"#lv fungerar %& det3 men kommer sist med samma ndv#ndighet3 $ara %& en sv&rare v#g till det goda3 eftersom det inte h#rdade eftersom $estraffande och frlsande kraften i vadslagning ordning strre #n h#rdning av individen L&t oss titta till e,em%el %& om&ttlighet Can #ter3 dricker3 och kan det vara s&3 men allt eftersom den g&r utver de r#ttigheter som d#rmed ocks& ta konsekvenserna av sitt intem%erance till3 fr$ereda3 eller till och med nu sina n"en att $landa sig3 med en tendens att sk#mma $ort honom hans or#ttf#rdighet Over$elastnings fl"er o$ehag3 ofta u%%re%ade strningar av h#lsan3 ocks& troligen av tillg&ngar3 $rist %& res%ekt fr andra /&ngen omvandlas av dessa konsekvenser fr moderation3 n&gra hlls genom att $etrakta dem i frv#g av om&ttlighet /en m&nga gr det inte :"a3 #r det efter en g&ng hll u%% v#rldsordningen3 genom deras yttersta orsaker till determinism och indeterminism #r lika okunniga3 inte #r m"ligt att den eller den otill$rliga $lir tagen fr att v#nda enligt villkoren i detta livet3 och vad som driver honom att synda3 #r fr stark i honom3 m&ste det ske under vilka hans liv inte kan

e,istera fr att tvinga honom att lindra lidande ;u ocks& de komma riktigt3 om han framh#rdar i sin om&ttlighet3 han dr3 tar hans om&ttlig k#nsla till den andra v#rlden ver3 och nu kommer under nya fruts#ttningar3 men det kommer att $li voraussetzlich de som inte gr det3 1ort s%ridningen av de olyckliga konsekvenserna av sitt misstag av$ryta3 men en strre kning #n samma datum tillst&ndet 5lutligen3 inte l#ngre h&ller den mannen men fr&n3 det finns en %unkt d#r var"e fan #r fr varmt fr om han inte riktigt vet vad "ag skulle gra3 frutom att han $lir $#ttre3 och n#r han $lir $#ttre3 han ocks& h#rmed villkor medfrt3 som lyfte hans lidande3 #r verkligen omvandlas till det motsatta (tt annat e,em%elD 7et finns n&gon en egoist3 som relaterar allting till sig s"#lv 5& sm&ningom $lir han alienerad av alla m#nniskor 7u mter honom med &terst#llning3 du vill ha n&got mer med honom att gra3 man nekade honom k#rlek3 res%ekt3 det h"#l%er inte honom fr att han inte h"#l%er andra Can kan vara i en s&dan nd3 s&dan mis#r komma med3 kan han r#cka k#nner mig s& ensam att han #r i sig s"#lv3 och slutligen $est#mt sig fr att fr#ndra sina handlingar och s#tt att t#nka Kanske inte 1r allt detta att det endast %&verkar en del #r ndv#ndigt3 men det #r d#rfr det sl&r inte ndv#ndigtvis #r lika med god framg&ng genom ;u kommer han att &terigen ta sin s"#lviskhet i den andra v#rlden ver3 och konsekvenserna av sitt misslyckande kommer att forts#tta frka igen i den andra v#rlden3 ensamheten3 eller vad #r helvetet fr honom att vara s& fruktansv#rt fr honom att hans sinne #ntligen tvingas in i en annan riktning 5&ledes3 i samtliga fall /an leder till denna v#rldens #nde ordning som en ndv#ndig r#ttighet att t#nka %&3 kommer han #ven se detta som en kraftfull enhet som i$land frvandlar honom fr&n det onda3 i$land leder till$aka till den r#tta v#gen Och s& l#mnar oss som den $redare determinism inte3 som han anklagas3 ser fram emot de goda slutdestinationerna tomg&ng eller disk g&r halta3 snarare $idrar till att avgra med sig till handling och dygd L&t det onda trots allt u%%maningen att gra $#ttre3 svararD 2ad kan "ag garantera att "ag agerar s&3 "ag agerar %& detta s#tt eftersom "ag s& $ehver vad "ag kan mot $ehov som driver mig3 och m&ste vara $ra n#r allt 3 s& "ag inte $ehver oroa dig fr det /en disk-svaret #r klarD :"a3 du $eter dig som att eftersom det #r s& ndv#ndigt3 men det #r s& ndv#ndigt att om du forts#tter att vara orimligt3 du s"uk om du forts#tter att vara lat3 du kommer fattig3 om du forts#tter att vara k#rlekslst3 och kommer att l#mna dig hatade3 och allt som alla konsekvenser av dina onda g#rningar du en dag kommer att fl"a i livet efter detta #nnu /ag nu mannen fortfarande s& mycket att $e om urs#kt till dig och andra3 med dess ndv#ndiga s#kerhet3 om han tror %& $ehovet av dessa sekvenser endast samtidigt3 #r utsikten samma s#ger i sig ndv#ndigt3 vilket inne$#r att det syftar till att kringg& dem Att honom men tron v#cks till detta $ehov3 #r s"#lv i $ehov av v#rldsordningen Aag s#ger det som inte gr det3 andra kommer att s#ga det3 s#ger att det #r inte han andra3 s& #r han %& den andra fr att se konsekvenserna av dig s"#lv3 och om allt Hdetta ord och ser ingen nytta3 #r inte tillr#ckligt fr att genomdriva fr$#ttringar drivningen av de framtida konsekvenserna s& att en g&ng verkligen in konsekvenser s"#lva #ntligen tillr#ckligt fr att gra det 7en &ngest kan och kommer att %&g& alltid att stiga s&

hgt att den tvingar m#nniskorna3 frst och fr#mst fr att gra allt fr att $li av med3 s& fr att undvika allt som de kunde f& till$aka 7en starkare alls %& n&got av dessa s#tt #r tron %& att konsekvenserna av onda stre"k till$aka med ndv#ndighet till det onda i sig och kommer att tvinga honom att #ndra3 desto mer kr#vs det deras verv#gande3 fr att #ndra nu Att n&gon tror att han $est#ms ndv#ndigt3 inte kan u%%v#ga effekten av tv&ngsregler s"#lva3 "a3 men det verkar det alltid fruts#tts3 om man gr de anklagelser om determinism %raktiska sidan ;#r allt3 det finns tv&ngs $est#mmelser fr gott i v#rlden ordning3 och att de #r den ty% som i sig $idrar till att $ehandlingen av detta verk tv&ng 7en deterministiska tro3 kom$inerat r#tt och grundligt samr&d till och med $land de mest effektiva tv&ngsmedel fr $#ttre (n vy av determinism i den meningen att samma lutar g"orde mig tidigare3 de r&dande frest#llningar om indeterminism ver som antingen #r helt oklart hur cirkulerar i synen %& livet3 eller frde vetenska%ligt klar syn%unkt3 vi antingen fr alltid faran var ge %riset att fluktuera mellan gott och ont3 d#r unvor$estimm$are valet mellan gott och ont i sig #r som alltid mycket frv#ntas frihet3 eller %& Zuziehung modifieringen nu allm#nt acce%terat att gra fre detta fri vil"a regler i en given riktning vil"an alltid $en#gen $inder mer och mer ndv#ndigt i framtiden str#va &t samma h&ll3 leda till #nnu sorgligare konsekvenser 4som visserligen kan gillar att gmma sig3. d#r s&dan tv&ng endast $r vara en framg&ng fr sitt eget folk kommer3 ingen identifier$arhet av vil"an till gott och ont3 utan av moder$olaget $etyder v#rlden $eslut godk#nns (ndast frslag #r att fatta $eslut %& gott och ont och d#rmed kan ges3 att $eslutet inte i sig influiert d#rigenom3 dessa kommer $ara direkt fr&n vor$edingt d#rav av n&gonting annat #n sig s"#lv $est#m fria vil"an3 eller om av tidigare $eslut fritt 1alls n#r synden Fekommenderad s& utan tvekan den eviga helvetet $yten3 eftersom oftare han har syndat3 desto mer minskar friheten att styra3 medan det tidigare eta$lerade deterministiska syn givetvis #r vanans makt #ven erk#nd som en ond avgrande gon$lick 3 frutom att en mer kraftfull generell $eslutsamhet alltid kommer att u%%v#ga den Beltordnnng sist i god mening Alla inre och yttre strukturer v#rldsordning3 vilket gr m#nniskor faktiskt riktade till den goda3 hindras fr&n det onda3 frlorar sin mening i denna version av indeterminism 4som det utar$etats av /Gller3 !aader3 1ischer et al. Om en d&lig kille u%%manas att gra $#ttre3 det #r en konsekvens av denna syn att hans fria vil"a #r motvillig och svar3 $ara "ag $est#mmer mig s"#lv3 vad du kan s#ga att det $eror %& att det inte finns n&gon $est#mmelse fr mig att "ag hellre skulle ta mig ett motiv fr gott #n d&ligt av det3 och n#r det mest fruktansv#rda du hotar3 eintr#fe3 skulle det vara som vatten rinna ur ogenomtr#nglighet av min frihet 8ven om vil"an hos denna konsekvens gr aldrig %&st&tt3 men det #r $ara ett $evis %& att det inte finns deras %rinci% faktiskt %& detta s#tt /en de mest $r&dskande u%%maningar3 straff3 lidande g&r ofta till synes utan ett s%&r av m#nniskans frflutna3 fr$lir han frh#rdad3 andra g&nger kan vara ett ord3 ett litet tillf#lle3 en total fr#ndring i den m#nskliga orsaken Och i s&dana fall3 anh#ngare av denna u%%fattning finns m&nga tolkningar /en det #r n#r vi tittar n#rmare3 $ara samma fall3 och det #r d#rfr vi l#gger ofta m&nga %ounds i en kastrull utan att v&gen visar %& denna sida3 och en annan g&ng talsdelen av ett korn #r

tillr#ckligt fr att g&3 det $eror %& om %& den motsatta skalan #r mycket eller inte "#mvikten #r redan ganska eta$lerad eller inte /en vem #r att s#ga att m&nga %ounds ingenting fungerade9 7e $idrar frvisso att $#ra den #ndliga oml#ggning till hennes sida3 men han m&ste vara %& deras sida 5traff och &nger som motiveras av den u%%fattningen3 utan intr#ffar efter att glo i l"uset av det verfldiga Konsekvensen av ett $eslut av vil"an till det onda #r alltid $ara vara fr att %&verka s& l#ttare $eslut i framtiden i samma riktning 7en &terf"#drande tvinga medvetandet om skuld och straff #r inte en m"lig %lats h#r Ondskan kommer h#r $ara har konsekvenser som degraderar honom mer och mer3 inte en som skulle kunna fr$#ttra den ;u anser vi &terigen vad att uttala s& att alla Hden $ittra kors och lidande3 som +ud tillfogats folket till fl"d av sina synder3 och $r vara helt frg#ves att v#nda folket till det $#ttre ;aturligtvis $ehver du inte uttala dem /an gmmer slutsatsen (nligt v&r tidigare version av determinism straff och skuld kan fortfarande gra nytta3 fr att fr$#ttra folketD de #r efter oss frr eller senare ndv#ndiga inkommande onda fl"derna av tidigare d&liga sk#l3 som nu ocks& en ndv#ndig framg&ng eller ndv#ndigt $idrag till framg&ngen dereinstiger u%%h#vande dessa onda sk#l medfra (nligt denna u%%fattning3 men det finns faktiskt %recis som de ndv#ndiga konsekvenserna av d&liga sk#l fr detta $ehov #r ostridigt3 men som inte orsakar n&gon ndv#ndig framg&ng fr fr$#ttring av denna tvivelaktiga sk#l med sig s"#lv3 %& grund av den fria vil"an fortfarande o$est#m$ar igenom allt som han s"#lv inte #r och som varken #r skuld eller straff !&da ska kunna gra n&got mer #n ett tillf#lle att reflektera ver konsekvenserna av det onda3 om de men %& detta verv#gande ocks& kunde $#ra ett utslag %& riktningen av det goda3 det skulle ge ett resultat som vil"a st&ende och fortfarande utanfr vil"an ligger som $est#mning frklarade vil"an i sig3 skulle man vara $eroende av tidigare3 som inte ligger i hans vil"a gon$lick fr&n3 eftersom straff och skuld inte #r $eroende av hans vil"a3 och det skulle $ara vara viktigt att frst#rka de %&fl"der snarare att st#rka denna $est#mmelse snarare 3 men det skulle vara helt deterministiskt3 eller &tminstone s& l&ngt som deterministiskt3 ser att man tydligt skulle det vara n&got annat fr resten3 som du vill s%ara (fter det indeterministic u%%fattning #r det den svaga $arn3 som huvudmannen och tyngsta ansvaret fr hela sitt framtida liv3 #ven fr hans evighet tas ut 1r de frsta $esluten av $arnets s"#lv nedan #r de viktigaste3 eftersom de #r $indande fr s%#tern Ut$ildning #r inte mycket i fr&ga !arnet ska verkligen gra hans senare s"#lva tecknet +"orde denna u%%fattning medger en %&verkan av ut$ildning %& gott och ont Bill3 skulle u%%h#va sig h#rmed Kommer ocks& i s"#lva tendensen i denna u%%fattning #r allts& %&verkad av ut$ildningen ganska l&g darzustellen I. 7en $#sta ut$ildningen kan d#refter endast relativt yttre fr#ndring %& m#nniskor och $est#mmer vad risken fr hans vil"a till helvetet3 detsamma inte rycka Alltid finns det fortfarande den fria vil"an helt och h&llet avgrs om att l&ta de $#sta id)erna3 motiven fr gott3 som %resenteras fr honom3 #r till#m%liga /en om det #r s&3 varfr #ven de $#sta val9 1r att $evisa denna $ild av sig sin %raktiska v#rdelshet3 som kan ges samma %raktiska ingen $etydelse Och en sv&r u%%gift det fortfarande &terst&r att gra %&st&endet att n#r det g#ller den moraliska riktningen av m#nniskor senare i livet inget viktigt var det3 som m#nniskan har genomfrts som ett $arn av en annan om han har varit van att goda $uden ska lydas3 hans nskningar t#m"a3 att l#gga till i ordning

av det m#nskliga samh#llet3 oavsett om de hade f&tt l#ra religion3 eller om har ar$etat fr&n $arndomens influenser av motsatt karakt#r till honom3 och #nd& detta m&ste vara likgiltiga n#r det d#r%& vid de frsta $esluten och framg&ng som $eroende senare i o$est#mda fria vil"an #r3 om han vill acce%tera lin"en har kommit till hans eller avel eller h#rda det 7et #r sant att m&nga $arn #r envis #n en annan3 men en lika sv&r u%%gift #r att f& %&st&endet h#vdar att $arnet hade h#rdat igenom sina frsta frivilliga $eslut s"#lv3 att de olika medfdda tem%erament som med honom $arn visar redan n#r den #r i $l"or3 inget $idrar till att $est#mma dess framtida inriktningar av vil"an 7et #r mot denna id) s& mycket3 inte $ara fr alla frdomsfria3 men #ven mer d"u%g&ende verv#ganden som g&r till$aka3 i s"#lva verket #r denna u%%fattning3 om de n&gonsin f&tt %& d"u%are3 ser sig tvingad ofrivilligt3 l#ngre eller l&ngt till$aka Och s& det g#ller $eslut %& grund av de m#nniskor antingen fre3 eller till och med ut ur omr&det fr sin nuvarande tillvaro3 d#r vil"an hos vissa riktningar som ska %lanteras3 #ven $est#mma $arnets 7en frekommer h#r den s& kallade $egri%lig eller transcendental frihet3 som Kant3 5chelling3 /Gller har alla tillsammans %& sitt s%eciella s#tt3 #ven om 5chelling tror #r faktiskt mer deterministisk - denna mrka omr&de d#r fr&gan om frihet helt helt hamnar i O%raktiskt3 de viktigaste olsta %ro$lem3 andra verkar $ara sk"uts till$aka in i mrkret3 vill vi inte att leda l#saren 1r mer information om detta kan visas i /Gllers frfattarska% fr&n synd
I.

Afr /Gllers rekord av synden :h -- sid ?I

7en vanliga sidan #r verraskad ofta oklart %& grund av en omst#ndighet3 %& grund av att de skulle hellre vara r#dd fr indeterminism i sin vanliga versionen av determinism 7et #r inget mer frst $eror %& m#nniskorna s"#lva3 skulle d#rmed en %assiv verktyg fr fr#mmande makter han /en $ara i $etydelsen av determinism3 #r det ganska faktiskt mannen s"#lv3 hans riktiga3 innersta v#sen3 vad $etyderD den vill $ara en i sig s"#lv3 att alla hans tidigare vara motiverat $ehov var"e g&ng vad den vill3 och #ven i vad folket orsakade fr&n utsidan3 #r dess v#sen alltid en med en faktor3 d#rfr fastst#lla samma tillf#lle en man som skil"er sig mycket fr&n de andra Cela anl#ggningen3 som kommer att m#rka att man som grund fr hans v#sen3 har allt ocks& v#l utvecklat sinne genom l#rande3 l#sa3 lyssna3 l#ra3 ut$ilda3 alla3 #ven de minsta $est#mmelsen3 som har g&tt under lo%%et av livet i dess v#sen3 handlar i enlighet med determinism tillsammans fr att $est#mma sin nuvarande vil"a3 och detta inne$#r inte3 med andra ord3 hela hans tidigare m#nniska9 (fter den vanliga indeterminism men handlingar allt detta med n&got att $est#mma vil"a3 s& l&ngt han #r fri3 och den viktigaste av vil"an $r fortfarande vara i sin frihet3 och inne$rden av vyn #r $ara d#r3 i enlighet med vil"an hos den fria sidan av denna kausalitet3 och ger h#rmed fr&n m#nniskorna s"#lva till slut lsa 5& det fria kommer att flyta som en konstig kuslig makt ver allt3 vad #r m#nniskan och vad som %&verkar honom
1ria vil"a $eslut3 som enligt det styrande indeterministic u%%fattning $r $eror det viktigaste fr de m#nniskor som $#r i stort sett helt karakt#ren av slum%m#ssighet3 eftersom ingen $ack-liggande eller vanlig orsak #r till&ten3 varfr det snarare kommer att $esluta %& gott och ont 8ven om vi underskte detta %&st&ende av slum%m#ssighet d#rmed frkasta genom att s#gaD 2il"an s#tter sig hans sk#l3 hans motiv3 det ena eller det er$"uds honom fr&n omgivningen #r stimulerande3 men om han vill acce%tera det som motiv3 #r helt u%% till honom /en d& han agerar enligt s"#lv ska%at eller

valt motiv3 men det #r inte slum%m#ssigt 7etta kan vara sant3 insatser av m#nniskor kan inte l#ngre slum%m#ssigt varm3 men hans avsiktliga $eslut3 och det #r det viktiga fr 2i flyttade s& slum%m#ssig $ara fr&n &tg#rden i k#rnan av vil"an i sig3 eftersom det fortfarande #r s& nu3 men rent av en slum%3 i vilken utstr#ckning fri man nu "ust detta och ingenting annat #r som motiv eller acce%terar som motiv eftersom ingen #r till&tet med allt som rr $est#mmande av det ena eller det andra

;u #r inte att frneka att i allt som kan s#gas mot de vanliga former av gri%andet av indeterminism och fr ovanst&ende u%%fattning om determinism i oss n&got g&r emot antagandet om en ren determinism /an kan undra om det #r d#rfr inte rra det determinism $rukar frst&s fr&n de v#rsta as%ekterna och %resenteras3 och d#rfr frefaller naturligt #ven i det v#rsta l"uset (ftersom enligt den vanliga versionen av determinism #r lika $ra gri%s av vissa m#nniskor till evigt helvete #n andra till himlen ist#llet3 medan ingen m#nniska kommer kan h"#l%a lite Och detta har naturligtvis att ha moralisk %ermea$ilitet resultat och ger en sorglig $ild av v#rldsordningen 7et fr hans goda till aktivitet avgrande gon$lick i v&r u%%fattning3 inte ing&r i den ordinarie determinism /en vinner determinism en helt annan karakt#r n#r det tas i ovanst&ende mening Och vi ser hur m&nga folk s"#lva tolereras med en mycket r& determinism3 utan att hitta n&got motvilliga faktum3 #ven n#r turkarna i livet f&nga honom #nnu striktare #n vad som er$"uds av deras religisa regler 4se nedan.3 som kan frest#lla sig att en tuktas i ovanst&ende mening determinism m&ste f& det #nnu l#ttare att hitta ing&ngen3 och "u mindre det onda fl"derna kommer att $#ra med dig3 har han dock i sin r&a form $land dessa folk viss sida3 medan han & andra ocks& det goda har fr att ska%a en socket och avg&ng till det med dem3 vilket ofta skulle nska oss en hel del 7enna version och avg&ng #r $ara naturligt att $ara ka om de inte $ygger $&de %& id)n att det nu #r dags att #ndra n&got3 som till vad och g"ort3 m&ste det "u vara $ra igen 7et noteras ocks& att kom%ensera fr att om indeterminism det vanliga #nnu v#rre konsekvenser #n den vanliga $#r determinism3 #r det $ara fr att han gr sig s"#lv s& gott som aldrig genomg&ende att eftersom snarare en determina$ility vil"an till gott och ont med en fortfarande annat #n vil"an s"#lv i det %raktiska erk#nner n&gonstans om de teoretiskt efter en tydlig utveckling av vyn inte kan erk#nna det !land de nationer som hyllar den determinism3 omfattar i synnerhet turkar3 muslimer alls3 hinduerna3 kineserna3 de amerikanska redskins C#r #r n&gra citatD H7en fatalism av muslimerna inneh&ller fl"ande tre allm#nna %&st&endenD l. frut$est#mmelse avser endast det andliga tillst&ndet av folket3 0. g#ller inte fr hela m#nsklighetenD men $ara en del av de ddliga som $est#mdes innan fdseln3 fr att vara $land de m&nga de utvalda eller frta%%ade3 och har J. ingen relation till den moraliska3 fysiska och %olitiska tillst&ndet hos m#nniskan3 i var"e handling har en egen fri vil"a 7en som frnekar den fria vil"an $etraktas misstro och frt"#nar dden 5&ledes muftins &tminstone frklara l#ran3 men eftersom n#stan t#cker hela sin nation till %rinci%en om ofr#nderliga de3 #r det frordnas i den gudomliga takt och den fria vil"an hos m#nniskan l#mnar lite kvar i med$orgerliga och moraliska handlingar H

41lGgge3 H+esch Av eT Unster$l till H --3 s 0QQ.


< ?eset@b 1kapitel C2D Aenus 1v Buettner2 s C hittat fl*ande passage

H0? Och ;#r ett liv s"#l f&r en ny kro%%3 h&ller den fr&n sig s"#lv till den anst#llning som den instruerade den Cgste Cerren frst 0Q Om han 4+ud. g"orde en varelse i ska%andet av skadliga eller e"3 h&rd eller m"uk3 or#ttvis eller r#ttf#rdig falsk eller sann3 det tar naturligtvis %& samma fastighet i hans n#sta fdslar J= Cur att acce%tera de se, s#songerna hennes m#rke i god tid av sig s"#lv3 s& var"e $ekr%erten ande #r avlat sina handlingar av naturen H (n man fr o$servation $er#ttade %& resor i (uro%a3 Asien3 etc 3 sid ?0J fl"ande e,em%el3 som grundades %& fatalism frlorar k#nseln hinduD (n av hans v#nner var %& v#g med sitt folk i ett sn&r (n tiger ho%%ade ut %& en g&ng3 och tog lite hgt yel% slut %o"kar (ngelsmannen var tyst utom sig av skr#ck och &ngest3 den hinduiska HCurH3 sa den andra3 Hdu kan $o s& kallt9H 7en hinduiska sade3 H7en store +ud ville ha det %& det s#ttet H H:ill och med de mest avskyv#rda $rott som $eg&r kineserna3 de urs#ktar att de samma utseende %& grund av en ofr&nkomlig %redestination av guden av uslaste skurk3 de s#ger att han #r en saknad v#rdig m#nniska3 3 /en han kunde inte h"#l%a det3 s& var det $eslutat om honom H 4!(5(L(F misslyckande /ag <?<K 5 J0? fr&n $rors fel Anecd . HUnder den stora anden 4den nordamerikanska Bild. 4Klemm3 --3 s <6?. #r det ofr#nderliga de att frst ringa -ro'uois :i$ariman 2ad detta infrs3 som inte kan #ndras L5 5amma s#tt med Curons av de stora 5%irit :haron Ciaouagon sitt urs%rung i tiden och kommer fr&n en mormor sedan3 #r den onda gudinna dda Ataentsic att allt kommer med underg&ng Ls mormor ocks& n&gonting annat #n de3 eftersom UrgrGnde saker kallas farf#der och farmdrar H 4-+ /Gller3 teolog 5tud u * ?K@ krit 3 <?IQ . 5amtidigt har man ett val3 men $r #nd& fredrar att inte vara a$solut tvingade hans de att inte ha helt frut$est#mt /en nu #r vi konfronteras verv#gande som vi inte #r $undna att se %& den deterministiska syn %& hela vyn /& alla m#nniskor vara fast $esluten att $ra3 s& kan fortfarande se strsta m"liga frihet att utvecklas %& det s#tt3 som de n&r det3 och de har stelnat i det $ra3 #r $ra inte det s#tt som det g"orde folk mindre fri3 men genom $efriar honom om kraften i den trga tillv#n"ning och tv&ng av $eg#r3 det gr han i vissa avseenden gratis och kan vara att vara %erfekt $unden3 v#l3 att agera med god avsikt3 men %& denna grund #r ndv#ndigt kan fortfarande se den strsta friheten s& eller s& och vill agera3 utveckla3 och om n&gonsin inv#ndningen #r klart att ett hemligt tv&ng i detta fall avgr valet3 som s&dan inte #r $evis$ara och kommer aldrig att vara $evis$ara3 och det finns inget %raktiskt intresse3 t e, att acce%tera

/en #ntligen ser vi att det %raktiska intresset #r inte s& stor3 vilket kan leda oss3 helst fr att sl& oss %& sidan av en fullst#ndig determinism eller indeterminism3 om $ara $&da om det v#sentliga $est#md frut$est#md natur h&lls till det $#ttre /an kan s#ga att om men fr tv& visningar men efter det goda i m#nniskor #r en %&tvingad3 s& h#rmed utel#mnas v#rdet av godhet (nsam3 med undantag fr att ndv#ndiga och tvingat tv&D som det #r i m#nniskan #r n&got som driver honom fr&n naturen fr gott3 kommer endast kurs i konflikt med de motsatta instinkter3 s& "ag tror att n#r en %erson genom +uds straff till k#nslan #r tvingad3 eller vertygelsen om att han inte kan n& sin eviga fr#lsning till de tidigare s#tten att fr$#ttra den d#rfr inte v#rda mindre om det $ara #r en verklig fr$#ttring 2#rdet %& $ra alls $eror inte %& dess $eroende av en av n&gonting annat #n sig s"#lv $est#m vil"a 4det men i grund och $otten en $luff #r.3 men det goda har ett verkligt inneh&ll3 en verklig rikedom som $eh&ller sitt v#rde3 eftersom det ocks& hade u%%st&tt 2il"an m&ste sinnet acce%tera en viss egenska%3 s& att en m#nniska kan kallas $ra3 men om den h#r egenska%en #r urs%rungligen ndv#ndig eller inte ndv#ndig3 inte #ndrar karakt#ren av godhet ;aturligtvis #r alla fria att s#tta $egre%%et kvalitet genom godtycklig definition med $egre%%en frihet i relationen som skulle fra $ra #ven i evigheten kan frakta3 men kraften i livet $egre%%et kvalitet och medlen fr ut$ildning till det $#ttre inte $ryr sig +. grundsyn p& '(rh&llandet mellan )ropp och s23l. 7en 2ol - Eh 2- reka%itulerar utvecklade i sin mest allm#nna $red syn %& frh&llandet mellan kro%% och s"#l eller kro%% och s"#l3 frklarar och utfr lite detal"3 enligt fl"andeD
-nom en snar framtid efter a. uttalande Aag sker frst och fr#mst fr att ge k#nslan av syn s& tydligt som m"ligt3 och i den efterfl"ande $. mfrelse att utveckla sin relation till andra vyer3 som $idrar till att frtydliga sin mening i sig och de allm#nna vetenska%liga fl"derna av detta kommer att indikera i c.!otivering och skyddstillsyn fr att visa slutligen genom att kom$inera den redan delvis orienterat i a. och $. de %&st&dda sk#l3 det som $inder oss till denna u%%fattning

a" uttalande. :ill att $r"a med en $ild3 s& den kro%%sliga eller fysiska #r lika med ett ty%snitt3 det andliga3 mentala 4hgre och ;iederes utformades #nnu en. som den tillhrande k#nsla av 5kriften %& ett s&dant s#tt3 dock att fr omfattande #n levande ty%snitt sig $ara i form av deras sinne3 andra kan $ara visas i form av yttre tecken3 och att $&da #r inte slum%m#ssigt %& varandra3 som i v&ra skrifter3 men i en ndv#ndig ndv#ndig relation till varandra3 om n&gon s#rskild s"#lv %u$licering av sidor i $etydelsen ett visst utseende av karakt#rerna genom att lyssna som ett naturligt uttryck och $&de fr#ndring i st#ndig fr#ndring $eroende 7et uttrycker k#nslan mycket mer om sammanst#llning eller ordning av karakt#rerna och deras enkla kom$inationer3 ord3 #n %& karakt#ren av de element#ra tecken och ord s"#lva3 s& det kan uttryckas med samma element3 $eroende %& deras sammans#ttning en helt annan inne$rd kan 7et #r samma fysiska element kan ha $eroende %& deras sammans#ttning och frflyttning av en intellektuell mycket olika slag 7en grundl#ggande relationen mellan den ut&tfrekro%%s teckensnitt och internt fre andlig mening kan uttryckas %& s& s#tt att

endast en och samma sak visas %& tv& i grunden3 men de verkar annorlunda $ara fr att de en g&ng s"#lva internt3 det anderemal annat visas e,ternt men allt verkar annorlunda3 $eroende %& om de skil"a sig fr&n olika %ers%ektiv
Utseendet %& solsystemet tar till e,em%el helt annorlunda fr&n solen3 den centrala synvinkel #n "orden3 det %erifera3 d#r det #r utseendet %& de enklare ko%ernikanska3 h#r det mer kom%licerat fr den %tolemaiska v#rldssystemet3 $&da fenomenen %assar alltid tillsammans som i frv#g fastst#lld harmoni3 var Ko%ernikus tanke %& det centrala l#get ndv#ndig och viktig del av en *tolemaic fr&n %erifert till $&de fr#ndras %recis i frening inte olikt utseende s"#l och kro%%3 och #nd& fr$lir alltid olika de olika %ositionen fr o$servation efter ;u har vi $ara $ara fr att gra det i grund och $otten3 i detta e,em%el med tv& olika e,terna synvinklar3 fr vem #r till solen3 #r fortfarande s& $ra utanfr i solen och andra organ i solsystemet #n den som st&r %& en %lanet3 men $ara allts& skillnaden mellan de tv& och med yttre manifestationer kan ocks& inte vara s& stor som n#r3 som i skillnaderna mellan den andliga och fysiska utseende3 de o$servera varelser en g&ng $etraktades som sammanfaller med sig direkt 4som $ara den sanna inre centrala %unkten #r. och h#rmed den andliga s"#lv utseende vinner3 en annan g&ng mot ses3 och h#rmed f& den fysiska utseende av den andra 2id e,trema skillnaden i syn%unkt ocks& en e,trem m&ngfald av fenomenet #r

Oavsett inne$rden av 5kriften har ingenting gemensamt med den uttryckliga $ilden av ty%snitt3 men ett ty%snitt kan vara frem&l *ro"ektering gissa inne$rden fr&n den yttre utseendet %& teckensnittet3 om han har l#rt sig det3 de ocks& misstolkar3 om han inte har l#rt sig detM och om inne$rden av det vanliga #r det med naturen skrivande (tt l#gre och hgre k#nsla3 genom $okst#ver av samma ty%3 men i en annan sammans#ttning eller sekvens kan uttryckas3 och det #r i enlighet med det l#gre och hgre s"#lslig3 som #r en sym$ol fr naturen skrivande
5ynen %& v&r vanliga skrift eller tal kan faktiskt t"#na mycket $ra redan fr&n $r"an3 att 4&ter tas senare i verv#gande. att ogiltigfrklara kasta3 som om endast den l#gre andliga3 5ensuell 4s"#len omr&det i strikt mening av vissa filosofer. a hitta en s&dan adekvat uttryck i det fysiska3 #r det en mycket mer till den andra och %& samma fr#ndring3 dock inte ndv#ndigtvis g& till hgre andliga hand i hand med fysiska fr#ndringar Om $ara den mest u%%h"da trodde att deras o$"ektiv uttryck3 inte i enskilda $okst#ver3 l"ud3 men s& kan samma resultat hittas3 faktiskt hela m&ngfalden av m#nsklig kunska% #r allts& uttryckas e,ternt3 s& att du inte ser en riktigt varfr s&dant inte en i samma mening adekvat uttryck i v&ra kro%%ar genom $eslut3 $r sekvens av materiella element3 rrelser och deras fr#ndringar kunna hitta i dessa dagar av naturen i detta avseende #r fortfarande o$eskrivligt mer och mer varierat och mer gradvisa medel till sitt frfogande #n oss eller i utrymmen i 5kriften s%r&k /ed 06 tomma ord om dda %a%%er alla verk av %oeter och filosofer skrivs ut3 varfr inte talrikare o#ndlighet med3 mer levande h"#rnfi$rer och deras livliga rrelser3 oavsett om det strmmar eller vi$rationer3 och de #ndringar som3 och hgre fr#ndringar av dessa fr#ndringar3 dessa ar$eten fortfarande Original kan skrivas inne9 Och v#l kanske skrifter %oeter och filosofer3 #ven de hgre tankar om vilka de var $eroende3 &ter vakna i andra3 om de inte vermchten att %roducera en liknande ordning och sekvens av fr#ndringar i h"#rnan hos l#saren igen3 #n den som #r knG%ften tankar %oeten och filosofen s"#lv9 1r det frsta3 men #r $ara effekten av materialet tecknet till materialet h"#rnan fr&n den kursen fr att f& en viss effekt m&ste s&ledes redan %re-lin"e3 s& att ett d"ur inte frst&r 5kriften3 som frst&r en m#nniska3 ett $arn inte3 som en vu,en frst&r ;aturligtvis kan du van#ra denna u%%fattning av att $ildandet av h"#rnan som en r& klum%3 med vilken sinnet m&ste sk#mmas3 mycket att ta itu med3 men kan inte kom%ensera hans under$ara konstruktion #ven annan9 Kan den gudomliga sk#let3 som tillhrde hans ska%else3 inte ens vidare uttryck d#ri3 driva9 7et s#gs att d"urets h"#rna verkar folket utan #ven fr liknande den som man kunde tro

skillnaden i deras intellektuella tillg&ngar Umg&s v#sentligt till skillnaden mellan hans organisation /en kan inte ha tv& har%or #ven ser ganska lika3 och #nd& kan $ara s%elas u%% %& en $it av en hgre uttryck3 om det till e,em%el str#ngarna %& andra unisont eller inte trimmad9 Om du kan se den o$eskrivligt fina str#nginstrument utvecklad h"#rna l#ttare #n har%a3 vad som #r viktigt i mentala s%elet9 +enom den hgre inte ko%%lat mindre till materialet uttryck som l&g3 den sinnliga s"#lv fenomen3 #r vi inte kasta den tillsammans med det3 s& lite som en kastar iho% to%%en av en %yramid med $asen n#r de #r med h"#l% av samma vila %& samma grund $laden %& vilken den vilar3 och i riktning mot den vre delen av $asen fr att detektera densamma Cur man frst& detta #r det tillr#ckligt tydligt framg&r av de senare diskussioner

L&t oss g& fr&n $ild till sakD L&t oss gra m#nniskor framfr3 som t#nker3 k#nner3 sedan en annan3 som i hans h"#rna3 hans nervsa $lickar in3 u%%fattar ingenting av hans tidigare tankar och k#nslor i det -st#llet #r han materia och alla ty%er av fina materialrrelser 6. u%%fattar3 desto mer s& "u mer han sk#r%er o$servationen inne$#r3 eller om det inte direkt kan u%%fattas e,ternt s&dana rrelser3 #r det #nd& direkt e,ternt m#rk$ar 4om #n $ara i vetenska%lig conne,ion. kan st#nga av s&dana rrelser 7essa rrelser i den underliggande fr&gan frel#ggas $okst#verna3 ord tanken3 av k#nsla3 men ett ord som #r en naturlig ndv#ndighet i sam$and med det Omv#nt3 den som t#nker3 k#nner3 u%%lever inget fysiskt av dessa rrelser och den underliggande fr&gan om hans h"#rna3 hans nerver utanfr3 eftersom han inte kan mta sig s"#lva3 utan $ara t#nker3 k#nner till och han har som inne$rden av det uttrycket i sig Can verkar h"#rnan och nerv med fakta tidigare frflyttningar som en tanke3 k#nsla3 eftersom han s"#lv #r h"#rnan och nerv3 annat #n materia och rrelse3 d#rfr att han konfronterar dem
6.

1r enkelhets skull3 "ag l#gga inte alltid till3 Hoch #ndrar rrelsenH 4#ven om det kan komma fr#mst %& s&dan.3 kan den tiden vara fr#ndringar av rrelsen h&lla #ven under $egre%%et frflyttningar av hgre ordning

7etta l#ge fr $efruktning kan verka mycket materialistisk fr frsta an$lick3 men det #r inte3 eftersom de internt fre tankar kan kra s& lite annorlunda #n sina ut&t frekommer rrelser i h"#rnan till&ter3 till vilka de #r $undna av identiteten av grundsystemet3 kan med std av samma identitet rrelserna i h"#rnan fungerar annorlunda3 eftersom tankarna till&ter3 till vilka de #r $undna :ankarna #r inte ensidiga %rodukter3 konsekvenser av materiella rrelser3 men de fysiska rrelser3 fr att $#ra vad tankar #r rika3 kan $ara fl"a fr&n dem som ocks& gillar att $#ra #r rika3 och s& $akl#nges in i o$est#md s"#lv (ndast en tankev#ckande rrelse som kan %roducera ett omt#nksamt rrelse igen3 s& att fldena inte ande fr&n materia 5ka%ar dd ty%snitt i n&gon en tanke3 kan hon gra det3 men $ara om det frsta utgick fr&n en tankev#ckande rrelse och #nd& en hgre tankev#ckande conne,ion3 d#r vi alla #r t#nkt med ty%snittet ocks& hr3 och matar in i en tankls std"ande h"#rna 7en frsta eta$leringen av h"#rnan i sig3 vilket gr att man s& hga tankar kan endast kan flda fr&n en material ordning3 vilket #nnu mer allm#n och hgre tankev#ckande rrelser ka%a$la 42ol -3 ka% R- /.3 hade denna att vara aktiva i ska%andet3 annars var det "u till r& klum%ar3 $lotta $allast i sinnet3 vad man tror det s& ofta 7en v#sentliga msesidiga $eroendet av materialet och det andliga3 vilket $eror %& identiteten %& sin grundl#ggande natur3 i s"#lva verket kommer att leda till andra slutsatser #n den ensidiga villkorlighet av den anda i vilken den materialistiska kvarst&r som en del av

fr&gan 7et visar sig verallt n#rvarande av 5kriften i sig3 eftersom det #r $aserat %& den grundl#ggande u%%fattning diskuteras h#r - den frsta delen av samma id)er om +ud $ygger %& denna u%%fattning3 som kan mta de mest v#rdiga &t sidan3 och i det fl"ande kommer ho%%et om ett framtida liv $li u%%t#ckt3 men den materialistiska hans u%%fattning alltid $ara frnekandet av +ud3 v#rd namnet3 och har lyckats eta$lera ett liv efter detta
7en andliga och materialet kan inte %& n&got s#tt vara mindre fri fr&n statuierte h#r identiteten %& sin grundl#ggande natur som trodde att det lst mot 1r i att man kan ocks& ska essensen av frihet3 att sinnet ocks& har uttryckt i kro%%en3 dess noggrannhet kan inte $egr#nsas3 kro%%sliga #r frst&s ocks& gemensamt inneh&lla uttryck fr sin frihet (gentligen #r du verkligen %& n&gonstans att friheten fr ande #ndringar n#r det g#ller det fysiska medfr3 och $ara s#ger3 de fredrar de som sker efter u%%fl"ning 7etta kommer att fr#ndras fr oss i den m&n att de g&r tillsammans med dem direkt som dess uttryck 2are sig det ena eller det andra3 kan frst& genom erfarenhet inte $est#mma3 och den sista #r minst lika rimligt som det frsta3 "a3 i min mening3 om vi $ortse fr&n konsekvenserna och frh&llandet $&da antaganden3 rimliga #n den frsta 45e 2ol - Eh -R. Under tiden3 om v&r u%%fattning #r inte helt materialistisk3 men hon har en v#ldigt materialistisk sida3 men som kom%letteras med en mycket s%iritualistiska sida 4det som i $. 7et h#r men det #r varken materialism eller s%iritualism3 vars v#sen ligger i dess ensidighet

2issa har det som om v&ra tankar och k#nslor och den fysiska h"#rnan och nervs %rocess som fl"er med det3 #r #nnu s& inte samma sak3 vill st#nga3 i %rinci% g& till men $&da inte gillar mycket3 man #r inte grundligt att h#nvisa till andra /en enligt oss m&ngfalden av fenomenet frklaras tillsammans med $edr#geri3 som om en annan vara tidigare3 helt enkelt av det faktum att den som tittar %& h"#rnan %rocessen utifr&n eller fr&n e,tern till dig s& %%na u%%3 som om han s&g honom ut&t3 sakens natur har inte h#vdat samma fenomen eller det kan utvecklas av sammanhanget i de fakta3 som han hade f&tt %& ytterl#ge3 som har h"#rnan direkt fr&n sig s"#lv till hans inre mittl#ge 5& du t#nker nu en annan att vara framfr dig3 n#r den visas till och med (ftersom dock men redan r&a o$servationer eller slutsatser l#r att materialh"#rn%rocess 4som ut&t verkar. och mentala tillst&nd 4som internt verkar. fr#ndring till viss Eonne,ion3 ser man nu3 men tv& %& n&got s#tt zusammmengehrige v#sen st&r det dock av okunska% identiteten %& sin grundl#ggande natur3 kan det ocks& nog g& i viss mening en o$eroende av den andra3 medan enligt oss frm&gan att mentalt3 %sykiskt att visas %& ett visst s#tt och med v#sentligt #ndras %& grund av fysiskt med m"lighet till en annan i $eslut motsvarande s#tt visas fysiskt3 %& ett visst s#tt3 naturligtvis3 #r $ara m"ligt med viss e,tern synvinkel och en viss karakt#r av sinnena i %erceiver3 som aldrig l&ter "#mfr$arheten $ortses h#r och alltid frst&s med3 #ven om det inte uttryckligen till Om den mentala %rocessen i m#nniskan som helhet ska vara i relation med h"#rnan och nervs efter att inte $ara att underska vad $ara n#rmare3 skulle vi ta v&r id) vanligare #n man tidigare s&D 7et finns i %rinci% $ara samma %rocesser3 som fr&n ena sidan kan $etraktas som ekologisk kro%%s fr&n den andra som andliga3 mentala 5om $iologiska %rocesser frest#ller n&gon #r3 %& utsidan av dessa %rocesser s"#lv st&ende3 samma utseende3 eller h#rledas fr&n den ses i form av e,ternt m#rk$ar3 som anatomen3 fysiologen3 gr fysiker3 s&dan den kan $r"a som han vill3 han inte frm&r u%%fatta den minsta av mentala fenomen i den andra direkt 7#remot #r dessa

%rocesser &terigen re%resenterar den %sykologiska3 etc som vanliga k#nslor3 frnimmelser3 u%%fattningar3 am$itioner3 frutsatt en 5el$stgewahrung sker i dessa %rocesser
7u kan se de fysiologiska frh&llanden3 som kan inkludera erfarenhetsm#ssigt att de m#nniskor som frekommer n&got o$"ektivt som kro%%en 4inte $ara u%%st&r en su$"ektiv fysisk gemenska% k#nsla. s%ecificera lite n#rmare3 som h#nde h#r3 och vissa avl#gsna diskussioner gr det utan att uttrycket 3 skillnaden i det m&l som frekommer kro%%slig och andlig $eroende res%ektive %& den yttre och inre %ers%ektiv3 allts& att l#ra sig en #ndring $ehver Och eftersom de allm#nna verv#ganden som vi m&ste gra i $r"an3 inte #ndras av denna s%ecifikation3 vi a$strakta frst av dem h#r om nachzutragen den detal"erade frst i slutet 4med till#gg av l.3 s& det #r inte frem&let involverad med egenheter som nu kan gras #nnu snu$$lade

L&t oss sammanfatta v&r u%%fattning alls under ett allm#nt uttryck3 kan vi s#gaD Kro%% och s"#l3 eller kro%% och s"#l eller materialet och ideational eller fysiska och %sykiska 4dessa mots#gelser i ordets vidaste $em#rkelse anv#nds h#r som lika giltiga. #r inte i sista sk#let och natur3 men skil"er sig endast %& syn%unkten av yttrandet eller o$servation 2ad s"#lv visas %& inre %osition som andlig3 %sykiskt3 kan en r#knare su%ernatant enligt vilken dock yttre l#get visas $ara i en annan form3 som #r "ust ett uttryck fr kro%%smaterial /&ngfalden av fenomenet $eror %& skillnaden av %ositionen fr o$servation och de efterfl"ande %artierna 5& l&ngt3 har tv& sidor3 en andlig3 mental samma varelse3 om det #r i sig3 en konkret3 fysiskt3 om inte som dig s"#lv kan visas i en annan form varandra3 men #r inte ansvariga som kro%% och s"#l eller kro%% och s"#l som tv& i grunden v#sensskilda varelser till varandra - de yttre sinnesintryck $err eller verla%%ar alltid en andlig s"#lv manifestation av l#gre natur med de materiella kvaliteter av en annan 7en sensuella s"#lv utseende3 som e,citeras i mig av en annan3 samtidigt s#ger mig att livet och ar$etet i den h#r3 och g#ller fr mig $ara i den m&n som dess utseende Aag kan inte hitta i sensorisk %erce%tion -ntellektuell eller kro%%slig3 %sykisk eller fysisk3 som "ag vill3 det $eror $ara %& riktningen av att 1aktum #r att n#r "ag tittar runt mig3 s& "ag kan se det fenomen som #r mig i en syn3 som anser att ett e,ternt glada i mig en k#nsla av utseende3 st#ller det en-rad av den enhetliga s"#lv utseende hela min varelse3 att genom att forts#tta avgr hitta som min intuition 3 k#nsla3 vilket #r en l#gre mental %rocess3 men ocks& som den enda &tg#rd som vidtagits av min ande material utseende yttre naturen genom att $er#tta samma individ i frh&llande till de vriga detal"erna i samma utseende !&de utseendem#ssigt faller under en3 s& i en eftersom vi vet inget annat s#tt och ha s& lite annat kan tyckas oss som ett s#tt att s"#lv u%%hetsad av ett utseende till v&rt sinne /an $etecknar den andra /en vi frv#ntar oss s"#lv %u$licering3 vilket stimulerar sak i oss3 inte som saken s"#lv3 men fortfarande letar efter n&got som en m#rklig sak av samma $akom fenomenet som s&dant retar $ara i oss3 och vad som sedan 4av sig s"#lv eller tillsammans med andra . kan $li frem&l fr s"#lv utseende av ett annat slag3 eftersom vi har samma 7enna egen s"#lv utseende som vi anv#nder sedan som hans s"#l som s"#lv utseende som den stimulerar i oss3 och som vi anser k#nnetecknar hans kro%% emot 5killnaden %& andlig s"#lv utseende och materialets utseende en annan3 som frsvinner i den sensoriska u%%levelsen av en synvinkel3 g&r iho% till en3 vilket ocks& sker &terigen igonenfallande n#r vi3 sker som

alltid i sammanst#llning av relaterade till varandra andliga och kro%%sliga3 alltid antas och d#rmed i att diskutera deras frh&llande av oss3 det som s"#lv verkar %& inner synvinkel tror samtidigt ses fr&n en e,tern synvinkel 5kulle n&gon3 medan "ag anser att naturen e,ternt3 vinner d#rmed en inre "ag fenomen som sammanfaller fr mig med utseendet %& den yttre naturen3 titta i mitt ga och h"#rna3 och kan s%&ra d#ri freg&ende visuella %rocesserna 4och han kan inte direkt som han kan3 men u%% till vissa gr#nser krets3 fr&n sett e,ternt.3 s& han skulle3 men sensuell3 men i en helt annan form i kraft av dess yttre st#llningstagande att se3 eftersom de frefaller mig min inre l#ge (nligt min mening3 kanske st&r mitt aktiva nerv mig i form av $erg3 5eeLn3 tr#d3 hus re%resenterar3 och att han skulle f& se en vit nervmassa och inneh&ller alla ty%er av strmmar och vi$rationer3 om han tillfredsst#llande s#tt kan t"#na v#ssade verktyg Och $ara detta kallas aktiva nerver /en naturen3 ser "ag e,ternt i form av $erg3 5eeLn3 tr#d3 hus3 kan fortfarande visas %& ett annat s#tt och med internt som en helhet3 som "ag ser dem %& min utomst&endes syn3 s& v#l min h"#rna och synnerven3 som ser n&gon e,ternt i form av ett vitt vi$rerande nerv massa3 men s"#lv verkar internt %& n&got annat s#tt3 d#r vi inte l#ngre $ehver namnet %& h"#rnan och synnerven fr utseendet 5&ledes3 den du$$la syn%unkt visning gr utseendet alltid olika3 och vi alltid skil"a det andliga3 mentala och kro%%sliga3 1ysisk %& om vi $etraktar fenomenet som sin egen interna s"#lv-%u$licering eller som en manifestation av en annan Aa3 om olika fall d#r det #r tveksamt om man m&ste tala om andliga3 %sykologiska eller $iologiska3 utseende3 tveksamma fall3 det kommer ocks& alltid att vara om en utseende som en fr&ga om utseende eller ett sken av n&got motsatt m&ste vidtas 5er ut en del av sin egen kro%%3 det #r $ara med andra delar av hans kro%%3 s& %& grund av en "#mfrelse av %erceiver och det u%%levda3 som frekommer i den3 och under vilka engagerar hela i hgre s"#lv manifestation 8ven h#r #r $ara en annan #n den s"#lv d#r utseendet %& kro%%sliga3 fysiska !enet verkar vara kttsliga saker inte fr sig s"#lva utan fr gat och k#nslan som ins%irerar den i detta3 men tilldelar det s"#lv utseende3 medvetandet om det hela3 en3 d#r gat tillhr $enet samtidigt3 s& kan lika %recis som en del av en s&dan mer allm#n s"#lv fenomen e,isterar3 till e,em%el gat utom som en del av den allm#nna kro%%en !enet3 s& l#nge det hr till kro%%en3 $idrar ocks& sin del till den allm#nna k#nslan av s"#len3 h#rmed s"#lv utseende hela 5& #ven $#r en kom$ination av delar av v&r kro%% som v&r allm#nna s"#lv utseende %&3 men det kan stimulera sinnena $est#mmelser lika av den e,terna %ositionen av vissa kro%%sdelar 4sinnesorganen. mot den andra3 mot den yttre naturen 4"a v&r kro%% ocks& hr sig s"#lv .3 orsakad som &terst&r3 men alltid underordnad den s"#lv manifestation av v&r helhet3 dvs falla i v&r s"#l Av dessa #r !d redan ka% R- A handlas3 och det kan frklaras n#rmare med anst#lld d#r de anst#llda h#r verv#gande eftersom kanske #mnet fr den frsta an$licken har n&got sv&rt 5om i den lilla m#nniskans kro%% den $eter sig i detta avseende %& strre karakt#r 42ol - ka% R- A. 2arelser u%%tr#der i en yttre v#rld u%%fatta mot att ge fr dem och genom dem till +ud material utseende av v#rlden 7en andliga sidan av v#rlden i allm#nhet ligger delvis i s"#lv utseende av v#rlden3 dels av $arn relationer3 s"#lv utseende av de enskilda varelser som tillhr v#rlden3 men det #r inte helt t#cks av

summan av dessa3 genom att inte $ara summan individen lyssnar %& summan av deras individuella s"#lv fenomen3 men ocks& samma l#nk en vre l#nk s"#lv utseende Om C#r h#nvisar vi kvalet till redan i den frsta volymen 4citerad ovan. %logade diskussioner
(ftersom vi st&r infr en hel del av naturen $ara %& inre3 mot en annan endast %& yttre %ers%ektiv3 frekomsten eller m"ligheten till annan syn%unkt3 men har alltid erk#nt3 s& vi m&ste l#gga i tanken och i slutet3 4i den m&n inte om instinkt eller avsl"ande $r undvika slutsatsen att m"ligheten h#r kan fr$li %%et trots allt. det som nekas oss av v&r naturliga %osition3 allts& f&r vi verkligen m#rk$ar fysisk och %sykisk vad #r re%resenterad och Ur$an Aag kan i min egen h"#rna3 och till och med andra verlevande h"#rnan inte inne ut&t3 men fr&ga mig men i tanke %& l#get fr den e,terna -n i visionen3 att %%na u%% hur det ser ut i den och n& ut3 kan "ag inte se den i en annan anda3 inte omedel$art urskil"a +uds avsikter3 men #nd& ge id)n fram till den %unkt av s"#lv-utseende av en annan m#nniska eller +ud3 kran3 eller utnytt"a vad en annan %erson tycker om +uds avsikter fr 8ven om det #r faktiskt $ara gissningar3 sannolikhet3 hy%otes3 s& l#nge som den inte lyckas oss3 d#r fr att $evisa genom direkt erfarenhet #r allt vi har "ust %%nat3 men vi frv#ntar oss den hy%otetiska eller outvecklade 1ysisk och mental verklig eller materiell lika3 ge 5amma det under kategorin den %assar in i ramen fr samma3 den fatt$ar s"#lv organisera d&3 efter som det u%%fyller fl"ande tre villkorD l. att om redan u%%levt inte direkt eller u%%levt3 men i form av yttre eller internt 1rnim$ar och d#rmed #r t#nk$art i mots#ttning Bi Eonne,ion3 0. att det var3 men3 som utvecklats ur ramen fr erfarna och enligt regler som har visat sig i u%%levelsen3 och J. att det har antagits av kom%lettera v&rt omr&de av erfarenhet utan mots#gelse3 inte med v&r %raktiska intressen s%arka i mots#ttning3 men i samma eller kom%ati$el $idrar till s%ark 7et finns mycket i de fysiska och %sykiska omr&den3 vilket kan ses som en a$straktion3 men inte s& a$strakt3 det finns3 till e,em%el hastighet3 hastighet3 makt3 fr#ndring3 m&ngfald3 enhet3 ordning3 alla allm#nna kategorier av verkligheten %& alla 5om en n#r man ser med erfarenhets eller e,%loateras verklighet i de fysiska eller %sykiska omr&den3 $eroende %& det till och med som a$straherade fr&n den ena eller den andra eller som en sl#kting visas %& den ena eller den andra 7essa $est#mmelser #r i grunden inget annat #n uttalanden som vi tar de frh&llanden i dessa relationer %recis som de tas verallt i livet

2i har anledning att tro att den yttre formen och handlingarna av m#nniskor som #r frem&l fr v&r e,terna u%%fattning direkt3 delvis endast utgr den yttre gr#nsen av en intern organisation3 en del av de konsekvenser och foten interna rrelser3 med sina fr#ndringar fr att #ndra s"#l anst#llning omedel$art3 och att i den m&n som det omedel$ara uttrycket fr samma kan g#lla3 dock e,ternt 5ynas detta &tg#rdas h#nvisning till andlig s"#lv manifestation av folket inte visar (fter detta kan urskil"as en inre och yttre uttryck fr s"#len fenomen3 och vetenska%en m&ste frska fastst#lla den inre3 men vad de s"#lva $ara krets som genom samr&d med den yttre $urken 7enna iakttagelse #r inte mots#ger den allm#nna u%%fattningen att alla kro%%sliga monter i en viss relation till det andliga3 fr utv#ndigt %& m#nniskor A%%earing det ingen s%ecifik h#nvisning frr&der sin s%eciella andliga del3 men till det inre viktigt uttryck fr den anda3 som lyssnat %& hela naturen 3 och kommer troligen att ha hans s%eciella relation - s"#lv manifestationen av den andliga skillnaden #r hgre och l#gre stadier3 varav den sensuella k#nslan anses vara den l#gsta3 men delar dem med den hgsta intellektuella karakt#r Auto 5how ;#r allt3 #ven att vi inte kan tala om3 det verkar3 st& u%% fr dig s"#lv3 kommer den att t#ckas3 men i en mer allm#n s"#lv-%u$licering3

ordnar sig en s&dan och ;u f&r fr&gan hur det #r m"ligt3 men sensuell k#nsla i material%rocesser i nervsystem och h"#rna och som g&r med det3 som uttrycker att den hgre andliga det gr ocks&3 och det #r inte hellre skil"a "ust av att det ocks& #r o$eroende stiger9 (nsam3 om inte hgre andlig3 men kan inte vara utan en sensuell eller sym$oliskt std 4se 2ol -- ka% R2--.3 hanteras i ln3 villkor3 fr#ndringar av den frnuftiga eller sym$ol lav3 #r det ocks& med h"#l% av samma fysiska och vars fr#ndringar $unden /en nu den sinnliga s"#lv utseende lyssnade som ett uttryck fr de enskilda givna material%rocesser3 den hgre andliga undertryckt i en s&dan ordning och sekvens av s&dan verksamhet som tar tag i enlighet med den hgre h"den %& de andliga referenser3 relationer3 fr#ndringar av hgre ordning i detta frfarande eller uttryck3 a$strakt tagen i denna ln3 villkor3 fr#ndringar av hgre ordning s"#lv 5& i st#llet fr att helt enkelt n&got sam$and med omst#ndigheterna och fr#ndringar i den fysiska3 som m&nga tror3 #r det i den ty% av fr#ndring %& grund av det faktum att de fysiska egenska%er $r en g&ng och d& tar en "#mn verg&ng3 skulle man n#mna det vid den h#r tiden /ed ett ord3 #r den hgre andliga livet ko%%lat till en hgre fysiska livet3 som vice versa3 men kommer inte fr&n det fysiska livet3 $ehver d#rfr ocks& en hgre kning och utveckling av den fysiska organisationen3 fr att verleva3 som en rent l#gre andligt liv3 som tv#rtom 7etta $ekr#ftar erfarenheten %erfekt 7u kan s#ga3 ordning3 sekvens3 Fomantik3 men fr#ndringen #r inte v#sentlig3 #r s& d#rfr uttryckte hgre Andlig men inte i n&got material ur /en ok3 fl"dskador3 romantik3 #r fr#ndring inget verkligt3 om inte i faktiska fysiska eller %sykiska omr&den3 men det finns dessa kategorier som #r till#m%ligt3 i s"#lva verket3 %recis $&de material som andliga omr&det3 och ett sekund#rt material %rocess fr$lir alltid en v#sentlig %rocess 3 och arten av ett material %rocess kan alltid k#nnetecknas av att man talar om de omst#ndigheter och fr#ndringar av tidigare rrelser i det3 utan v&r mentala Auffa$arkeit dessa relationer gr dem andligt #ven om de r&da i sakomr&den C#r till#m%ar freg&ende anm#rkte *& sin $est#llning e%isod3 Fomantik3 fr#ndring #r a$straktioner3 men #ven den tillhrande hgre andliga #r en a$straktion i sig3 i verkligheten3 $ara i frh&llande till ;iederes eller ers#ttning L&g s"#lv sammansatt Cur d& uttrycker l#gre andliga i var och en av de materiella %rocess eller i ett enda material %rocesser3 s& "u hgre i det samma kan gri%as i sam$and s&dan %rocess eller %rocesser s&som hgre ordning3 hgre termer3 hgre kvot strre fr#ndring Untriftig det skulle vara om du ville komma fr&n %arallellismen av det andliga och kro%%sliga3 vilket motiveras enligt v&r mening3 i u%%drag att var"e enskild kro%% i en viss rrelse i naturen3 fr att ange en tillhrande s%eciella andliga3 som snarare de vanligaste u%%levelser visar att en tydlig m&ngfald av materialet tillsammans kan komma verens om att en enkel enhet av det andliga3 m&nga nerv (rzitterungen till en sensation3 mycket kom%le,a h"#rn rrelser till en tanke3 $&da h"#rnhalvorna till en tanke /aterialet manifestationen sker i egen manifestation3 s& att s#ga tillsammans 5"#len har en frenklad kraft 7et andliga #r inte l#tt n&gonstans3 men verallt enklare #n det material i vilket det verkar s"#lv 5om en relation #r alltid l#ttare #n siffrorna vars frh&llande den re%resenterar3 som ett ord fr m&nga $okst#ver kan ha en mycket enkel mening3 #r den andliga enklare #n det material d#r

det uttrycks Cur fungerar det3 men kan ge hgre frh&llanden3 som &terigen l#gre frh&llanden $ildar tyget3 och inne$rden av ett helt tal kan $est& av inne$rden av flera ord3 till och med det andliga #r helt enkelt inte ndv#ndigt3 och det #r $ara l#ttare #n materialet3 vars inne$rd den re%resenterar3 och den hgre andliga l#ttare #n den undre3 som det omfattas av3 i sam$and med #mnet fr honom (ndast u%%giften kan d#rfr h#rledas fr&n v&r u%%fattning3 som ska tillhandah&llas av var"e organ och var"e rrelse3 heller3 vad sort sort -ntellectual honom lyssnade fr dig eller den strre3 med ande helhet3 h"#l%er det utgr 1r det finns ingen s&dan hel i sig s"#lv3 men kommer alltid att ing& s&dana 7en allm#nna synvinkel3 v&r u%%fattning skulle e,em%elvis inte hindra hela totaliteten av den $eroende av de gravitationella rrelser himlakro%%arna en $ar i sig om"lig att skil"a fenomenet medvetande eller grundl#ggande k#nsla i den gudomliga anden3 eller $ara n&got omedvetet3 di som inte kan s#rskil"as 4i den meningen det omedvetna 2ol - Eh 2--. einginge i dess fenomen av medvetande och de skulle h"#l%a utgr 7ock #r den ty% av enskilda rrelser som $idrar till en identisk fenomenet medvetande d#rfr inte likgiltig3 eftersom alla freteelser av medvetande u%%levs av modifieringen av individuellt inflytande /an kan frklara det s& h#rD 2ar"e form av lukt #r en enkel k#nsla3 var"e luktande #mne3 men #r ett kom%ositmaterial3 och nu ocks& $yter $ara en enda kom%onent i den illaluktande #mne3 sedan s& men alla enkla sensations #ndras3 #ven om en mindre #ndring sammans#ttning eftersom det kan fr#ndras $ara n&got (nligt denna %rinci% m&ste $idraget $edmas av de fasta institutionerna i v&r organism och v#rlden till medvetandet leverera 4#ven om det finns inget a$solut fast faktiskt. 1rg#ves skulle fr&ga vad motsvarar dessa fasta anl#ggningar -ntellectual s%eciella3 ingenting /en det g#ller att flytta till festligheterna ger /oving s"#lv riktning och form som inte kan e,istera utan det sammanhanget 5& m&ste det rrliga ocks& ta med detta festivaler som $as fr det andliga endast i sam$and3 eller3 om det finns s#rskilda rrelser till s#rskilda egenska%er hos det andliga kan t"#na3 inte att glmma att de fortfarande kan vara den enda av sammanhanget av firandet3 vad de #r3 d#rfr3 inte ens utsndrar citadellet fr&n uttrycket eller $#rare av det andliga3 men ta &tminstone tyst med :idigare verv#ganden frklara vad tillf#llet finns3 helt enkelt konfrontera det andliga som en enkel den materiella v#rlden som /annigfaltigem3 #ven om de $ara r#tt3 faktiskt3 fr att gra det i relativ mening 7et finns mycket andlig3 vilket inte #r l#tt3 men att f& l#ttare eftersom den tillhrande fysiska 2idare frklarar hur l&ngt s"#len3 den andliga3 som $andet av kro%%en3 kan den kro%%sliga g#lla 5lutligen #r det den rationella anledningen till att du kan titta %& samma material i frh&llande till det andliga #n den nedre3 $as3 $as3 s#tet3 har slagit fast att lika en $as #r ett frh&llande nedan fr&n vilket redan inom det andliga Cgre frel#gger den l#gre 8ven hgre s"#lslig #r alltid l#ttare #n den nedre3 som #r i frh&llande till den su$stansen 7en andliga $est&r av en s&dan form att den $reda $asen av den kro%%sliga3 s& att s#ga3 och smalnar av till och fr&n det l#gre till det hgre om det (fter detta #r d& ocks& tydligt3 eftersom samma material f&r $#ra en l#gre och hgre

andlig %& samma g&ng3 med h"#l% av det Cgre L#gre vilar %& honom /en materialet m&ste organiseras %& olika s#tt till en hg3 #n $ara att $#ra en l&g andlig3 enligt en hgre ordning3 som vi kallade det3 f&r det inte $ara vara mig s"#lv ett grenrr3 men #ven en rad olika tillst&nd3 som &terigen inkluderar de
Cur n&got kan visas 4som fysisk. annat grenrr3 d& 4enligt hans andliga sida.3 kan inte frklara3 eftersom det fr$lir grundl#ggande faktum3 men frklara fl"ande *lacera ett system med 6 %o#ng ett annat system fr 6 %o#ng ver3 och var och en k#nner hela l#nken i en av sina %o#ng3 s& att olika antal och arrangemang av de %unkter som en$art $#r en m#ngd olika t"ocklekar och strukturer av enkla sensation ;u #r ett system fr att det andra systemet #r inte riktigt lika ko%%lade3 som var och en i sig3 eftersom vi #r %recis det $&de som tv& olika system frv#g3 s& ko%%lingen mellan det andra #r det inte %recis s& h#r och med m#rk$ar3 men det #r fr var"e %unkt %& samma s#tt som %&verkas av en viss

(tt liknande verv#gande som den samtidiga 5%atial eller a%%liceras %& den successiva tidsm#ssiga 2i kan inte $eg#ra att ange tillhrande s#rdrag en andlig %rocess fr var"e s%eciellt gon$lick i en fysikalisk %rocess3 men det sammanfattar ocks& sch successivt fr&n den tidsm#ssiga %rocessen av ett material mycket i en enkel andlig enhet tillsammans 2isuella och auditiva sensationer i oss #r entusiastiska Oszillations%rozesse3 och s& som de fysiska fr#ndringar som #r frem&l fr dem i oss3 vara oscillerande naturen s"#lv3 men vi k#nner ingen sv#ngning3 men det sammanfattar denna sv#ngning i fr&gan fr oss i den st#ndigt 5im%le sensation tillsammans 2ar"e gon$lick av sv#ngningen #r av en annan karakt#r #n de andra3 men vi k#nner inget av dessa konsekvent i sig fr#ndras3 men hela ramen fr samma i ett 5&ledes3 till staterna av smn d#r vi faller tem%or#rt $etrakta fr&n du$$la as%ekter som en co-s%onsor av medvetande (n g&ng3 med v&r sovande kro%% g&r in i det hela medvetna system av naturen3 med dess sinne $#rande rrelser i s%ecifika och $est#mma frh&llandet l#st den3 #r den sovande m#nniskor %& ena sidan av "orden relaterad till vakterna %& andra sidan i gemenska%ens villkor tillsammansM andra3 genom v&r smn i sig #r vor$edingend fr v&ra vakter 2i kunde inte se s& om vi inte hade sovit3 och v&rt medvetandetillst&nd3 #r det allts& stds med dessa3 fr visserligen omedvetna %rocesser av materia Att det ska vara s&3 naturligtvis3 #r inte alls i de konce%tuella freg&ngare i v&r u%%fattning3 men $ara i den faktiska 2i h#rleda n&got i sig fr&n termen fr&n3 men det konce%tuella v&r u%%fattning #r i sig tolkas en$art i termer av generalisering av fakta3 annars leder till felaktiga slutsatser
7et frklarar att vissa av ovanst&ende $etingelser v#l aritmetisk serie tal - den aritmetiska serien av frsta ordningenD l3 03 J3 I3 63 K 4A. det finns en m#ngd av synliga medlemmar som har osynliga konstant 4aritmetisk. frh&llande eller skillnaden l mellan dem /&ngfalden av de synliga medlemmar i serien till den fysiska m&ngfalden av en organism som verallt identiska osynliga skillnad3 d#rigenom ko%%la medlemmarna i serien3 #r det lag i serien som k#nnetecknas3 som h#rskar i kro%%en s"#len eller det andliga samtalet3 vad #r osynligt fr kro%% tillhr genomtr#ngande former av samma hemliga te"% (ftersom vi har en enkel andlig till m&ngfalden i det fysiska Om det inte finns n&gon enkel sig s"#l3 men s"#len alltid i %ro%ortion till kro%%en karakt#ren

av enkelhet3 och detta uttrycks lika fr&n schemat - st#llet fr en enkel s"#l3 men du kan ocks& t#nka %& en enkel k#nsla3 som #r frem&l fr en sammansatt fysisk %rocess Faderna l3 J3 63 @3 Q3 << l3 I3 @3 <=3 <J3 <K 4!. 4E.

skil*er sig frn den tidigare endast i den mn det finns en konstant relation andra termer, respektive, 6 eller 3, i stllet fr tidigare l, finner i den < dem, lyckades ngot under identiska, frutom att det r olika fr olika partier Sledes kan en annorlunda sammansatt kropp br en annorlunda knsla en annan sorts s*l, eller en annan modifierad fysikalisk process, men i dessa enkla fall, men frblir alltid enkelt, om vi nmligen se identitet frhllandet med heltal som representant vars det kan inte skil*a ngot i s*len av kroppen eller knslan av den fysiska processen, som presenteras genom denna serie 1r att f& en annan ty% av s"#l eller frnimmelse3 m&ste vara en annan efter det att hela kro%%en eller fysisk k#nsla skift%rogram Och det $ekr#ftar erfarenheten3 s& l&ngt vi kan gra s&dant !ortsett n#rmare3 finner vi uttryckt i tidigare scheman3 visar en av de strsta mirakel i relationen av s"#len s"#lv till kro%%en Kro%%en skil"er sig fr&n %lats till %lats3 nu kanske du t#nker3 den s"#l som $or h#r kro%%en3 $r3 i den m&n den #r utformad i ett fast frh&llande i enlighet med denna m&ngfald i sig en lika annorlunda #r3 g& emot s"#len genom kan ta den strsta $iologiska m&ngfalden %& ett identiskt s#tt3 allts& o$eroende visar den individuella karakt#ren av denna m&ngfald3 & andra sidan #r deras natur att den totala kvoten karakt#ren av den fysiska sorten i $etydande omslag 5amma sak g#ller fr frh&llandet mellan s"#len3 av anden till kro%%en3 kan verfras till frh&llandet mellan %sykiska till fysiska h#ndelser3 om vi t#nker %& de enskilda synliga siffror som successiva stunder av fysisk handling eller som successiva fysiska Zust#ndlichkeiten samma individ :ill e,em%el anser att nummerserie l3 03 J3 I3 63 K s du kan ha en annan fysisk kondition tag som uttrycks av var*e tidigare av ngon senare nummer 7*a, kan det tyckas fr frsta anblick, kan den enskilde inte terspeglas i det senare Eustndlichkeiten, fr det r ngot annat nummer Aen med var*e nummer p samma stt fldar frn den frra och den lagstiftning eller frhllandet mellan utvecklingen av s*len r representerad, men r fortfarande samma s*l och hller helt antal av samma karaktr 5ystemet har hittills visats endast i sin enklaste form outvecklad3 s& att $ara de mest allm#nna villkoren kan u%%fyllas3 $land annat enkelheten i den andliga fysiska m&ngfald ver 5amtidigt #r denna enkelhet g#ller &tminstone fr v&r s"#l endast i en relativ mening 2i skil"er men m&nga i v&ra s"#lar3 i v&ra sinnen 7et verkar nu sv&rt fr den frsta an$licken3 detta m#rkliga frh&llande interna m&ngfalden i sinnet samtidigt &terh#mta sig med karakt#ren l#nka enheten i frh&llande till den kro%%sliga i schemat 7et #r inte att finna i den outvecklade system /en %rinci%en om numeriska serier st#nger denna re%resentation en det mest naturliga s#ttet att s"#lv3 med h"#l% av kan hitta serier av hgre ordning3 som re%resenterar l#nkar /&ngfalden av kro%%sliga genom endast frsvagat olika andliga referenser3 men s"#lva i en helt identiska allm#nna 5KAL 5amtidigt3 de och den kro%%sliga

dominerade slutsatsen :a till e,em%el ett s& kallat andra ordningens serien l3 03 I3 @3 <<3 <K3 00 4A. s skillnaderna mellan fl*ande p varandra tal inte lngre r konstant som i den fregende serien, men s*lva bildar serien l3 03 ?3 I3 63 K 4A L. 0 grund av det antal av dessa osynliga fr tnkande skillnader som inkluderade hemlighet i det synliga omrdet, s fr vi ett mngsidigt Aental representerade, som stds av den fysiska mngfald synliga rad -, utan att nrma sig antalet mentala uppsttning - "i sin sekvensidentitet p mer n antalet fysiska Aen serie - "endast uttrycker endast en lgre mental och sluter sig fortfarande i en hgre andliga BF":#) frn identiska, eftersom man tar deras olikheter, de r konstant " Samma fysisk rad - br lgre och hgre andlig p samma gng, avvikelserna fr antalet varandra, som anvnds fr att mta mngfald i antalet lgre andlig - "fortfarande eGisterar, ven om det r lgre n i -, hgsta i anden, i den stndiga Skillnaden r dock frsvinner +i har en s*l p allt hgre niv mot det som r av frsta ordningen fysiska rader a, b, c slitna :u mer sofistikerade system innebr ocks en mer sofistikerad s*l < alla hgre och lgre s*lar lyckades en andlig enhet, ngot som identiska, som trnger igenom allt, men i de lgre s*lar skil*er ingenting )iederste det r ocks den hgsta, allt lgger sig dr i en urskillningsls knsla, det r s*len enheten omedelbart immanent eller, vi kan i princip bara enkla frnimmelser genom den enklaste systemet utgr inte en enhet av olika knslor, till eGempel r i en s*l i stllet, trots att, svitt vi knner till eGempel p s*lar en hgre niv eller s*lar, berrda hgsta andliga enighet i sig eller intellektuella skillnader sinsemellan, s att detsamma kan gras enbart med utgngspunkt i en hgre enhet Andra e,em%el %& rader av andra ordningen 4d#r $ara hitta de konstanta skillnader %& avancerad niv&. #rD l3 63 <03 003 J63 6<3 @= <3 K3 <63 0?3 I63 KK3 Q<D 4E. 4!.

7en frsta omfattar den konstanta skillnaden J3 den senare fr&n den konstant differens I 7et #r aldrig s& $ra ett o#ndligt antal olika u%%s#ttningar av andra #n frsta ordningens m"liga K. 3 om vi alltid andra ordningens rader n#mna de d#r skillnaderna andra niv&n #r konstant3 och #ven h#r3 den konstanta skillnaden3 $eroende %& vilken ty% av serien tar en m#ngd olika v#rden *& liknande s#tt3 men ocks& n&gra hgre ordningens rader #r m"liga d#r endast den tred"e3 f"#rde3 femte skillnader etc misslyckas konstant @. 3 samt vilka organ 4eller %rocesser. #r re%resenterade3 de s"#lar 4eller %rocesser medvetande. i #nnu hgre niv&er $#r3 vilket &ters%eglar $ygga andliga relationer %& relationer3 men #nd& alltid l&sa in n&got identicals

7u kan rankas andra $est#llningsformul#r3 $land annat alla att du fr&gade ledamterna en annan tv& frsta ordningens serien 4t e, ! 3 och c 3 cf. multi%liceras u%% till tv& och tv& med varandra3 eller till och med det faktum att kvadratur villkoren i en serieD s& #r l3 I3 Q3 <K3 063 ?K3 IQ $est&ende av
K.

kvadraterna av -3 03 J3 I ; 63 K3 @3 en serie av andra ordningen erh&lls3 till e,em%el3 till e,em%el om du res%ektiv ku$en3 fr ID e3 6D e3 etc %otens kar antalet en serie av frsta ordning3 eller med varandra som l#nkar res%ektiv multi%liceras med J3 I3 6 rader av frsta ordningen med varandra
@.

!ehver du generellt hgre antal hnvisningar till representationen av den hgre andliga, kan man se att den hgre andliga allt inte kan eGistera oberoende av den lgre andliga och kroppsliga, eftersom snarare hans eGistens och hans liv r endast omfattas av de villkor genom att samtidigt samma regleras och kontrolleras 7en -dentiska eller enheten i medvetandet3 vilket #r att fylla de andliga referenser3 #r enligt ordningen i de mest %rimitiva sensuella varelser och %rocesser som st&r n&gonstans s& %erfekt som i den hgsta3 men det tar i den hgsta "ust d#rfr att en hgre vikt vid att de em%or$aut %& l#gre skal Om vi "#mfr antalet raderna av en hgre ordning3 som individer #r re%resenterade med innehav av en hgre andlig3 med numren %& raderna i en l#gre ordning3 finner vi de hgre och l#gre rader av liknande material som $ildas3 och ingen annan skillnad mellan dem #n dessa rader i form verkar mer kom%licerat #n s& 5& kro%%arna mentalt u%%r#ttst&ende individer #r av samma material som grs som andligt d"u% st#llning3 av samma material som fr d"uren3 #ven de ekologiska %rocesserna i samma l&t folket reduceras till materiella rrelser i ena som i det andra3 tar $ara ett strre engagemang 3 inte s& l#tt framst&ende lag i st#llet fr den kro%%sliga organisation och rrelse3 u%%st&r skillnader och fr#ndringar av hgre ordning i organisationen och en rrelse3 som motsvarar hgre s"#ls fenomen i det andliga -st#llet aritmetiska serien kan ses i freg&ende scheman med vissa frdelar fr re%resentation av m&nga villkor #ven g#lla geometrisk3 men "ag har fredragit det enklaste h#r3 frmiddag l&ngt l&ngt fr&n att tro att samtliga villkor fr kro%% och s"#l till#m%liga re%resenteras av rader av ett eller annat slag kan vara3 som snarare avgrs det motsatta st#llet (n fullst#ndig sann 4direkt3 inte $ara schematisk. matematisk re%resentation av frh&llandet mellan kro%% och s"#l tycks mig snarare $r"an till slutet av detta med till#gg av 0 att $r"a v#gledande %rinci%er3 som #r samtidigt en matematisk %sykologi3 men dessa till&ter inte en s&dan enkel re%resentation och till#m%ning3 #r inte heller helt $ortom allt tvivel Och du g&r med frklaringar av det system av serien inte g&r utver de riktiga gr#nser3 s& samma #r alltid mycket anv#nd$art3 s%eciellt fr att frklara de vanligaste och viktigaste fruts#ttningarna fr kro%% och s"#l3 l#gre och hgre andlig 5#rskilt $ra #r efterdyningarna av Untriftigkeit ut som att medge fr#ndringar i den hgre andliga utan tillhrande fr#ndringar i kro%%sliga 1r att st#lla in schemat med v&r allm#nna inst#llning av frh&llandet mellan kro%% och s"#l i frh&llande skulle det vara untriftig att $etrakta den synliga fysiska nummerserie som den s"#lv fr sig s"#lv $etydande grundl#ggande natur och de osynliga nyckeltal som $eroende inre gld3 vilket skulle vara helt materialistisk - verkligheten #r skillnaderna i grundserien #r s& $ra real3 $ara e,ternt osynlig och olika ty%er av nummer som siffrorna i grundserien i sig3 och den fysiska grundserien kan lika $ra som en funktion av intellektuella skillnaden serien till#m%as omv#nt :rots det3 fr&gar du inte3 som om den fysiska grundserien och den tillhrande mentala skillnaden omr&de 4med alla hgre skillnader som det inneh&ller ungef#r #nnu. tv& av de m"ligheter3 i relation till s"#lv relaterade till varandra saker #r3 den frsta en$art med tillg&ngar utseendet %& en annan3 den andra $ara $eg&vad med frm&gan till s"#lv %u$licering3 men deras skillnad $eror3 om endast att en och samma verkliga inte kan s#rskil"as grundl#ggande karakt#ren av en annan #n sig s"#lva i form av grundl#ggande fysiologiska intervall fallet3 annars sig i form mental

skillnad serien visas 1r det frsta3 om utseendet i huvudsak $est#ms av frh&llandet mellan de till synes grundl#ggande natur till n&got yttre3 vilka villkor den s"#lv manifestation i sig inte $err3 sist om man med sina egna inre angel#genheter grundsystemet3 vilket i sig inte %&verkar utseendet %& andra igen3 men men $&da villkoren i #ndras $eroende %& fr#ndring 7#rfr #r utseendet %& olika nummer i $&da raderna3 frutsatt numren alltid anv#nds fr att uttrycka frh&llandena3 och d#rfr #ven den %ermanenta ko%%lingen detsamma

b" mfrelse. *& den vanliga syn %& kro%% och s"#l #r tv& v#sensskilda3 #ven st&r i en slags kontrast saker3 eller &tminstone tv& fr att vara olika sidor av samma grundl#ggande system med motstridiga $est#mmelser 7et #r ostridigt v&r u%%fattning #r inte det vanliga3 men l&ter dem sitta i n#ra relation med den senaste versionen av samma 2erkar g& iho%3 i s"#lva verket s& mycket som v&r inst#llning till kro%% och s"#l %& en viss sida i en3 s& de kommer3 men fr&n den andra sedan fr&n varandra (ftersom m"ligheten fr samma grundl#ggande art att visas sig en annan #r i sig n&got helt annat #n m"ligheten att synas s"#lv3 och $&da l#gena fr de olika &sikter #r inte mindre varierad - det fysiska utseendet av ett annat slag som 5"#lvet #r ocks& v#sentlig3 eftersom det varierar s& mycket med $ara med h#nsyn till arten av det andra3 vad g#ller arten av den s"#lv Och s& det kan inte skada eftersom #ven efter oss n#r s"#l och kro%% fortfarande som vanligt som tv& olika3 med sammanh#ngande sidor av samma verv#gs3 eftersom det faktum att samma till&ts en du$$elsidig olika Ausfassung3 fr&n insidan och utsidan 3 kan i sig ses som en tv&sidighet av dess natur Aa verkligen som n&got motsatser kan fortfarande h&lla3 frutom att vi nu vet3 det #r $ara en kontrast av den %unkt fr&n vilken de visas3 samt en m&ngfald av varelser som de verkar3 inte olikt i eller i sak det v#sentliga i sig3 som visas till vad som #r h#r som grund fr olika utseende Och h#r den strsta skillnaden i v&ra gon #r det vanliga n#r hon $lev havande3 kro%% och s"#l som tv& sidor av samma v#sen 7en gemensamma u%%fattning ser det ut som om denna skillnad #ven utan h#nsyn till skillnaden i st&nd%unkt o$servation och o$servatren e,isterar i sig3 medan det $ara kommer i frgrunden av den sistn#mnda skillnaden efter oss +rundmaterialet eller skar% gr#ns mellan det materiella och det andliga3 som #ger rum i den vanliga vyn i st#llet3 #r den andra ytterligheten3 i motsats till n#stan oh&ll$ar identifiering eller $landning av $&da3 vilket ofta h#nder i vetenska%en s"#lva verket $orde det 4av filosoferna $rukar %& n&got s#tt3 #ven fr&n andra %unkter som erk#nns av oss. $etydande identitet vad #r det andliga och materiella v#rlden att resonera3 men inte frm&s att vil"a identifiera andliga och materiella i sig3 eftersom samma (n n&got fall u%%st&r n#r andliga och materiella i motsatt frh&llande3 och #r %latt d#refter att ringa antingen s#tt3 inte att ska%a en o$otlig frvirring av s%r&k och $egre%% ;u helt om %rinci%en skulle intr#ffa3 allt i naturen3 och d#rfr vad det #r t#nk$art med oss att identifiera med o$"ektiv tanke C#r #r n&gra e,em%el i detta avseendeD + s#ger 4; Aen $rev <?I6 ;r KI 5 06? .D H;aturen #r ett tankesystem som vu,it fram fr&n +ud +ud inte finns och anv#nds i ska%andet3 oavsett tidigare3 men hans tankar ska%ar och formar samtidigt3 materia3 eller snarare tanken #r ocks& samtidigt hans insikt om att materia H

/en "ag tror att den materiella naturen aldrig kan skrivas som ett tankesystem3 aldrig tag i id)n som materia3 eftersom s%r&ket $ara t#nkte och materialet inte som synonymer fr samma A3 vilket $&de #mne3 utan som ett s#rskil"ande ord fr det3 $eroende %& om s"#lv verkar eller i en e,tern manifestation 4realiserad. visas visas %& intern eller e,tern synvinkel3 har $ildats Annars skulle "ag ha fr samma ocks& frklara konkavitet och konve,itet av en matematisk cirkel eftersom $&de skil"er sig i s"#lva verket frst efter syn%unkt visning i eller utanfr cirkeln3 den underliggande v#sen3 den matematiska lin"en3 $&da om samma sak3 men det #r $ra att vi har tv& ord fr den du$$la fenomen3 och vi $r inte gra en konce%tuell identitet eftersom ?.
?.

7en ovanst&ende $ild kan #ven m"ligheten till olika3 till och med motsatsen3 %& ett visst s#tt fr offentliggrande av samma v#sen frklarar v#l fr&n olika %ers%ektiv3 #ven om den %unkt inom cirkeln #r inte en sann inre %unkt i cirkeln3 som sammanfaller snarare med %laceringen av cirkeln s"#lv skulle
< filosoferna frsamlingen om ?otha 163 September $H/C2, levererades av professor ( en frelsning om natur och begreppet logiska kategorier #n viss B kommenterade att denna frelsningD "< yttrandet frn frelsare r i saker och ting r ngot annat n den saken s*lv, syre r inte syre, men tanken p ?ud, men han skulle kunna veta, till eGempel syre och vte kan tnkas !da hade bara syre och vte och penetrera varandra, till det faktum att vatten kommer, bara hr bara det msesidiga penetration, men ingen tnker, "etc Aot enats ( enligt fl*andeD" ?enom hans sett sin motstndare motbevisa genast vad han pratade Ban sger, syre var inte en tanke, men bara syre singel genom att tala om syre, mste han s*lv har skert en idI om att han mste tnka p syre i vidare bemrkelse )amnet syre var men bara namnet p en idI , en tanke, eller, om man s vill, av en 1inbillade2 bild dr allt ingr, vad som ingr i saken s*lv, och bara fr att det mnskliga relaterade tnker bara mappning 1reflektion2, var inte (rbilden, var den verkliga fremlet fr mnsklig tnkte samma annorlunda #ller handla om mnskligt tal idel luft chock, tnkte bara )ervenaffektion eller matsmltningen av h*rnanJ Aen tydligen fanns ngon anledning till varfr en s talrik frsamling, som den nuvarande, sitter hr msesidigt kasta tomma Schlle eller pverka deras nerver -ller vrde, allt intresse fr det andliga livet och drmed i tillvaron ngonsin p andra sidan, han hre soffan en tanke till varfr, och i kraft av Ar B syre att tnka vte, etc, s att inte se varfr syret inte tnkt p en absolut, ovillkorlig och precis s kreativt arketypiska hamna tnkande br vara, och i det hr trodde saken kan ha sin egen eGistens " 1,ichtes :ournal of 0hilos K+<<< S 3$32 Aag m&ste erk#nna att "ag CD s sunt frnuft h#r3 men mer i r#ttigheter verkar som U s filosofiska 2ill efter allt syre frem&l en tanke om +ud3 #ven om "ag inte alls tror att det som ut&t frefaller oss som syre3 verkligen motsvarar en s#rskild tanke %& +ud som s"#lv %u$licering3 s& #r utan syre i sig $ara en kro%%slig3 eftersom yttre endast fr utseende d#r Och att syre kan ses av oss3 gr inte honom en tanke3 annars kommer vi $elysa skillnaden som gr s%r&ket till frm&n fr tydlighet mellan tankar och kro%%3 n&gonsin %& 1r&n andra sidan m&ste vi tala om fr oss n#r det g#ller v&r u%%fattning mycket mot det inte

s#llan i nyare materialistiska naturforskare s#ger att tanken i sig3 #r en funktion av h"#rnan som en +alla$sonderung leverfunktion3 matsm#ltning #r en funktion av magen 7et #r att $landa iho% syn%unkter 7en +alla$sonderung #r en funktion av levern3 som faller offer fr den vetenska%liga o$servationer %& utsidan synvinkel samt levern i sig3 men det t#nkande #r en funktion som inte tillhrde o$servationen %& utsidan synvinkel (ndast de fr#ndringar i h"#rnan3 som #r frem&l fr det t#nkande3 och om relaterade sekret och utsndringar kan %& motsvarande s#tt en funktion av h"#rnan som kallas +alla$sonderung som funktion av levern 7et kan tyckas att komma ut i #rendet %& en3 men det #r u%% till den tydliga skillnaden attityd vad tv& olika %unkter tillhr en l&ngtg&ende klarhet alls

7en vanliga sidan har olika uttryck fr sam$andet mellan kro%% och s"#l3 s& att kro%%en #r $#rare3 underlag3 sittunderlag3 kondition av s"#len 7essa uttryck 7essutom kommer vi att kunna ar$eta %& ett s#kert s#tt fr oss #nd&3 med frdelen av oss med det ordinarie frst&else fr att komma i %resentationen av tekniska villkor i relationen3 om $ara vi alltid frst&r samma i termer av v&r grundsyn3 eller3 om ndv#ndigt3 till dem som kan frkasta styra den vers#tta
Earrier3 underlag3 s#te fr den andliga lyssnar %& en kro%%slig3 staten och fr#ndringar med de fr det andliga #r msesidigt relaterade3 eller vars yttre utseende s"#lv manifestation av det andliga Om den rationella grunden fr dessa uttryck3 se ovan under a. 7et kro%%sliga #r det yttre hl"et av det andliga3 frutsatt att den fysiska utseende #r aldrig den s"#lv3 utan endast dess utseende efter n&got annat att det3 utan #ven med $eror %& formen av s"#lv3 som ett skal %& formen av inneh&llet 8ven om $egre%%et ett skal i allm#nhet3 ansluter ocks& tanken att hon skulle kunna r#ddas utan det k#rnan i det som var kl#dd med det3 synd en id) som tycks till#m%lig %& frh&llandet av kro%%en till anden3 men i - s"#lva verket #r det i den m&n till#m%lig3 eftersom samma individuella s"#len3 samma individ anda3 redan successivt kro%%en fr#ndras under livet3 som kan dras slutsatser om vad som h#nder n#r vi dr 7en s"#lv manifestation av en s"#l s& skulle alltid ha ett fysiskt skal i u%%komsten av en annan3 men inte ndv#ndigtvis alltid densammaD de #ndras till att l#mna det frsta fallet inte #r ndv#ndigt v#gen fr s"#lv utseende3 men om inte en identisk grundl#ggande referens kan forts#tta att ta emot genom olika fall e" ndv#ndig den knutna till denna individualitet 7etta diskuteras vidare i fl"ande delar av detta dokument Kro%%en #r organ eller instrument fr s"#len3 om s& $ara med h"#l% av samma s"#l alls %& utsidan kan tyckas3 som i sig #r fortfarande s"#lv utseende Kro%%en #r ett tillst&nd av s"#len3 i anden3 om ett givet l#ge av s"#lv utseende f&r endast omfattas av de tillg&ngar3 samtidigt som anges %& en viss v#g fr en annan3 #ger rum /en kro%%en #r inte ensidig tillst&ndet i s"#len3 men fr#ndring kr#ver det3 hur han verkar %& samma s#tt $eroende av s"#lv manifestationen av s"#len och vice versa

7en vanliga $ild av lidande i att svara %& det s%eciella med m&nga sv&righeter och o$alanser3 som delvis h#rrr fr&n det faktum att det har fastst#llts genom olika filosofiska och religisa &sikter till$aka utan tydlig om ofrenlighet n&gra med tingens natur3 dels sinse att $li *& den vanliga syn %& kro%%sliga attacker v#,elvis i intellektuella och andliga i kro%%sliga agerar man3 men inte alla3 ocks& av $&de kr dels fr sig s"#lva3 inte heller skall det andliga g&r l#ngs den kro%%sliga snart fl"a efter snart3 och vice versa /en nu faller delvis sv&rt att frklara hur tv& av dess natur som en mycket konstig imagin#ra varelser 4i om inte kontrasten essensen fortfarande stadigt. $r kunna agera %& varandra3 en sv&righet att $&de ensidiga materialism s%iritism har frskt att anv#nda hans frdel3 och dels vilken %rinci% #r det s& oregel$undet frekommer ut$yte ingri%ande sker /en efter v&r heterogena karakt#r

inte agerar h#r %& den andra3 men det #r i %rinci% $ara en varelse som det verkar olika %& olika synvinklar3 f&nga3 tv& konstiga varandra orsakssam$anden oregel$undet i en annan3 eftersom det $ara #r ett orsakssam$and d#r3 i ett #mne som frekommer %& tv& s#tt3 det vill s#ga fr&n tv& st&nd%unkter3 s%&r$art 5& sv&righeten och inkonsekvens u%%st&r den vanliga vyn3 utan att falla in i ensidighet av de monistiska system3 eftersom du kan #ndra %laceringen av mot%restation Aag kommer att komma ner 7en %arallellism i genomfrandet av den fysiska och den %sykiska3 vilket %& ett s#tt som %&minner om den lei$niziska frhand fastst#llda harmoni3 frutom att den vilar %& mycket annan anledning #n detta ;#r vi3 som3 enligt Lei$niz3 om n&got g&r i anden3 #r n&got motsvarande i kro%%en3 utan att du kan $er#tta fr den andra hade orsakat Om3 d#remot3 enligt Lei$niz3 s"#l och kro%% metaforiskt #r tv& klockor3 matchar med varandra3 men helt o$eroende av varandra3 $ara %& grund av deras goda enhet av +ud aldrig g& a$irrend fr&n varandra3 utan det #r %& oss en och samma klocka3 vilket i sig deras framsteg som andliga varelser till regendes och en r#knare su%ernatant som en verfring och rrelse i materiella h"ul visas -st#llet fr att i frv#g fastst#lld harmoni3 det finns identitet av grundsystemet3 vilket gr att $&da fenomenen iho% %& l#m%ligt s#tt 7en kr#ver ingen e,tern +ud som frman3 men $or +ud s"#lv som ar$etsledare i sin klocka3 natur 7essutom kan vi generellt s#gaD :rots em%irisk karakt#r3 som har v&r u%%fattning 4som de i s"#lva verket alla vara $aserade %& em%irisk giltighet3 vilket enligt c . frenar dem3 men de dis%arata grundl#ggande filosofiska trender $land dem3 och #r ocks& en to%% as%ekt av handen3 fr&n vilka deras frh&llande #r tydligt med varandra Con #r mycket materialistisk fr&n en sida3 fr det andliga m&ste d& verallt fr#ndring3 efter som de fysiska fr#ndringar3 d#r den uttrycker sig3 visas i den m&n riktigt lika $eroende av dessa som en funktion3 s& kan helt vers#tta till s&danaM men det #r fr&n andra sidan helt s%iritualistiska och idealistisk3 fr sig s"#lva verhuvudtaget e,isterar inget material3 den har som en s&dan e,istens en$art fr sinnet till3 som ett uttryck fr n&got andligt ens visas fr andra anda3 #r frsedd mycket funktion andlig och frh&llandet i sinnet att t#nka %& Cela naturen avdunstar i sig frekommer anda3 eftersom #ven utseendet fr en annan3 men endast i s"#lv manifestation av denna anda vinner verklighet 7et #r "ust i naturen av den u%%fattningen att du kan st#lla in $eroende %& din u%%fattning3 syfte och sammanhang av vederlaget3 den andliga och den fysiska som den enda eller *riore fr visning3 endast att den inte sitter som den enda fr verkligheten (tt fall av rent materialistisk u%%fattning3 en konsekvent frest#ller sig %& det yttre l#get 7et #r varken +ud eller ande tala3 men endast av materia och dess krafter3 rrelser och deras lagar3 villkor3 fr#ndringar 2#sentliga %rocesser i h"#rnan lsa vil"a och tanke%rocesser av rrelsen av armen eller andra materiella %rocesser i h"#rnan (tt n&lstick3 hetsar en l"usstr&le i gat inte sensation3 men materiella nervsa %rocesser3 som #nd& f&r frses sensation3 men eftersom en s&dan kan endast u%%fattas med utg&ngs%unkt fr&n s"#lv %u$likation3 ang&r oss dessa ur denna synvinkel inget att d#r vi alltid utanfr sak set Om tv& %rata med varandra3 det finns h"#rn sv#ngningar3 som kommunicerar med h"#l% av vi$rationer i st#m$anden och trumhinnan och luftvi$rationer i mellan3 och det kan vara %& denna synvinkel efter orsakssam$and fr&ga var denna rrelse %rocesser #r3

utan h#nsyn till hur de dyka mentalt s"#lv /en %recis som kan ocks& ses i intellektuell ;e,us allt fr att s#tta in utan fysiskt 7en %resenterar sig konsekvent hela den inre synvinkel3 fenomenet s"#lv3 om inte direkt3 i slutet (ftersom det $ara finns u%%fattningar3 k#nslor3 tankar3 k#nslor3 avsikter3 #ndam&l3 ande och +ud ;#r kommer ideella rrelser och deras materiella konsekvenser i $eaktande3 men vad kan k#nna andan av testamenten och v#rlden andan i dessa rrelser och konsekvenser3 k#nslan av att vil"a s"#lv3 k#nslan av framg&ng eller hinder i utfrandet3 interventionen i de avseenden av en hgre ande som fyller v#rlden som n&r $ortom oss Kom till oss ins%iration fr&n naturen3 #r det den anda av naturen som ins%irerar v&r *& grund naturligtvis inte alla individuella kro%%sliga motsvarar en lika enkel andlig3 s& vi kan inte $emerktermaen gra ar$etet med var"e enskild fysisk stimulans3 med vilken naturen %&verkar oss att vers#tta till n&got lika enkel andlig3 utan snarare #r frslaget att 2i l#r oss genom att ing& i mer allm#nna $est#mmelser i den universella anden (n l"usv&g som kommer fr&n solen3 stimulerar tusen m#nniskors gon och $lommor samtidigt och i ett Eonne,ion till3 och denna ut$redda l"us a,el $#r den gudomliga anden s#kert genom att s"#lva eller tillsammans med andra3 n&got som inte #r riktigt lika s%littrad som den v&gen3 snarare mentalt s%ecialiserat endast i de olika m#nniskor och $lommor i enlighet med det s%ecifikt e,citeras i dem i %rocessen 2ar"e yttre stimulans $idrar med n&got andliga natur3 #ven om det inte #r ndv#ndigt i sig och $#r det #r att $ara anv#nda i sam$and med andra saker3 i detta fall %& den mentala sidan av visning 5& v&r u%%fattning kan godtyckligt kom$ineras som monistisk i materialistiska eller s%iritualistischem sinnen och konsekvent utvecklat3 med std som h#rmed $ara en sida d#rav tas och utvecklas 5amtidigt #r det u%%en$arar sig i att identifiera den $etydande std fr det fysiska och %sykiska med vyer identitet3 med undantag av att det till varandra och till ett #mne som sammanfattar frh&llandet mellan den fysiska och mentala skil"er sig fr&n de tidigare vyerna 8ven stoikerna tros vara identisk med +ud och naturen som den grundl#ggande v#sen3 samma #mne som a%%liceras %& dem efter sida av hennes lidande rrliga tillg&ngar som #rendet efter sida av visuella ar$ets mer ofr#nderlig kraft #n +ud Cela naturen var s&ledes gudomligt ins%irerade dem3 st"#rnorna fortfarande individuellt ins%irerad s#rskilt 4se 2ol - Ka%itel R-2. 2i delar den allm#nna syn%unkt som de viktigaste slutsatserna i deras u%%fattning3 #r $ara med tanke %& skillnaden mellan materia och ande med oss %& olika s#tt 1r&n vissa sidan v&r u%%fattning frefaller ganska 5%inozistic3 s& kan anv#ndas som ren 5%inozism visas Q. 5%inozas u%%fattning l&ter som v&r tv& g&nger3 materialistiska och s%iritualistiska u%%fattning om omr&det e,istens genom samma en essens 4#mnet. en g&ng som kro%%slig 4under attri$ut till frl#ngning.3 sedan ta och fl"a som -ntellectual 4under attri$utet fr tanke. $lad3 $&de av oro3 men %& grund av den $etydande identitet $asen #r ko%%lade Om man vill ha3 s& kan denna %rocess enligt 5%inoza till attri$utet tanke3 som $etraktas som en %sykisk3 men lika som en fysisk eller under attri$ut av frl#ngningen3 genom att ha den fysiska fr#ndring som tar voraussetzlich i testamentet reflekteras 5"#len #r ndv#ndig fr att full#nda den %erfekta kro%%en3 eftersom "a3 kro%% och s"#l #r alltid v#sentligen samma3 skil"er $ara fr visning (n viss s"#l kan en g&ng fr det finns alltid $ara med ett visst organ 1r

%&verkan av det fysiska till det s"#lslig su$stituerad i en 5%inoza $&da tillsammans g&r3 som Lei$niz $ara ko%%lat till deras v#sentliga identitet3 som med oss 2ar"e omr&de har en rent s%&r$ar i sig kausala sekvens
Q.

/ed 5chellings l#ra om identitet3 men "ag kan hitta &tminstone n&gra tydliga $errings%unkter eftersom "ag hela honom fr&n grunden #r oklar3 #ven om det var en $ka i 5chellings &sikter ar$ete 4den naturliga filosofi Oken. fr mig genom sin gigant d"#rvhet frst om gemensam syn %& naturen och #ven en l&ng tid u%%manade i sin riktning

- alla de rster vi helt verens med 5%inoza /en det #r mycket annorlundaD 5%inoza menar att orsakssekvensen i var"e omr&de som inte $ara kan $edrivas fr sig s"#lv3 men det m&ste ocks& $edrivas fr sig s"#lv3 det #r fr honom ingen intr&ng av kausalitet fr&n ena omr&dets andra $ra men efter oss i dygd den m"liga %unkten fr fr#ndring Anden enligt 5%inoza inte har n&gon effekt %& kro%%en3 och inte heller kro%%en att sinnet3 $&da #r m"liga endast med varandra3 kausalt o$eroende av varandra 5%inoza vet s&ledes ingen teleologisk u%%fattning3 vilket gr att ordningen %& den materiella v#rlden #r $eroende av andliga avsikter3 det gr sig tv#rtom %rinci%en3 och ska antagligen fr att det inte finns n&got i verg&ngen mellan dess attri$ut 4som i den fysiska och den %sykiska. sker3 frutom den mest generella av $egre%%et #mnet3 medan med oss den teleologiska u%%fattning en r#ckvidd #r i %rinci% l&ngt utver det vanligen antagits ut 5& $ra att du n#mligen alltid %& inre3 och #ven kan du alltid $e att st& emot yttre saker3 liksom3 du kan ocks& #ndra med %ositionen fr visning3 fr&ga med h#nsyn till Ursach till den interna synvinkel3 med h#nsyn till %asserar en rad %& det yttre3 och omv#nt3 och s& av mental orsak till material konsekvens3 som vice versa3 utan att frneka den andra sidan3 som finns vid u%%re%ade tillf#llen i sam$and med genomfrandet av en syn %& den andra Aa3 vi #r $ara %& inre3 mot en annan endast %& ytterl#ge mot n&gra av naturen3 s& detta ut$yte mellan de tv& synvinklar #r s"#lva den naturliga3 vanliga 5(3 slutsats och hy%otes ers%arende3 #ndra %osition att s#ga s& om oss s"#lva genom att vervaka ar$etet i v&rt sinne till omv#rlden eller ar$etet i naturen i v&rt sinne i det eller l#ra Om en n&l genom$orrar mig3 "ag #r "u av naturen mot min k#nsla %& inre3 mot n&len och hela naturen i vilken den ing&r3 %& ytterl#ge (ndast genom hgre vetenska%liga och religisa $ehov driven3 och dels genom intrikata frmedlingar3 kan vi g& till de tanke%rocesser i v&ra h"#rn%rocesser till natur%rocesserna utomhus hitta de gudomliga mentala %rocesser3 vi $orde verkligen $ara av intresse fr de hgre $ehov3 utan av vi hittar dem3 inte den syn %& saker och ting fr&n den naturliga %ositionen omedel$art givet anser avvisas som det gr 5%inoza3 som #r tvungen att avvisa den teleologiska naturlig inst#llning - v&r metod kan ge oss den naturliga u%%fattning av n&gon vetenska%lig vara frkrym%ta3 som & andra sidan har detta inte vara med dem %& grund av deras fel Aag kommer att komma ner #nnu Om 5%inoza h&ller inte i det avseendet oss samma steg3 #r det i hans /ikenntnis det faktum3 till vilken m&ngfald av fysiska och intellektuella attri$ut $aserade 4enligt oss den fysiska och %sykiska fenomen. - s"#lva verket gr 5%inoza orsaken3 eftersom identiska A #nd& s& annorlunda3 en g&ng som en kro%%slig3 d& kan visas igen som andlig3 inte $ara ofrklarliga3 men l&ter honom rakt frnekas av k#nslan av den

vanligaste %resentationen3 m&ngfalden av attri$ut 4efter oss re%resenterar fenomenet. fr visning #mnet utan h#nsyn till m&ngfalden av sin st#llning3 men #n s& l#nge3 och d#rfr inte kan se igenom den fr#ndring av %ers%ektiv som annullerad3 vilket #r fallet med oss (nligt 5%inoza #r3 fl"aktligen3 den materialistiska och s%iritualistiska tillv#gag&ngss#tt3 $&de utfrs ensidigt3 det till&tna endast efter oss3 att de #r till&tna3 som en forskning som $ehvs och vertygande3 men inte den enda3 det #r m"ligt3 och fr att det #r inte $ara m"ligt3 inte ensam tillg#nglig 7e frmedlar genom en tred"e metod3 $aserat %& livet av mest v#rdefulla och mest s%eciella mellan tv& till$aka och herschlingt s"#lv3 efter som det ger den naturliga variationen i v&r synvinkel s&
:rendelen$urg har en nyare avhandling HOn 5%inozas grundid) och dess framg&ng !erlin <?6=H 4fr&n skrifter av !erl Akad. diskuterade de svaga %unkterna i 5%inozas system fr skar%sinniga %olemik mot honom skulle vara tr#ffande som en helhet3 untriftig men om han h&ller s& att identiteten visa n&gonsin mot$evisade3 och om han h&ller den materialistiska3 teleologisk och identitets u%%fattning utesluter varandra (ftersom den version som %resenteras h#r3 #r identiteten u%%fattning inte tas av sina inv#ndningar3 och frm&gan att ta de andra vyerna under detta finns det3 som kommer s#kert dyka u%% fr&n "akten

7e sista tre synvinklar3 den materialistiska3 s%iritualistiska och fr#ndras med den %ositionen3 och inte heller standeth en f"#rde3 som kan anses redan i 5%inozism u%%r#tth&lls3 #ven om deras 5%inoza har skett n&gon utveckling3 en hgre l#nka de frsta tv&3 som konsekvent frh&llandet mellan det andliga till det kro%%sliga fl"s3 visar hur +uds natur hr till naturen3 till +ud3 som freteelser som intern och e,tern synvinkel hr iho%3 vad fr slags funktion det andliga fr&n det kro%%sliga och &terfrs i hela omr&den av tillvaron 5"#lvklart3 om det redan de frsta tv& metoder #r s& l&ngt n&gonstans utvecklas och ut$ildas i full kraft3 eftersom du inte ens har erk#nt den rena frem&let detta #r r#tt3 och om den vanliga inst#llning till livet s"#lvt i$land f& iho% med dessa rent vetenska%ligt3 dels frvirrad3 #r den f"#rde strategin #nnu l#ngre till$aka3 och reduceras till nu $ara fr tvister om dess m"ligheter
1r det f"#rde f#ltet tillv#gag&ngss#tt3 "ag r#knar med att %ro$lemet med matematisk %sykologi3 tas %& ett s&dant s#tt som "ag skulle till slut med till#gg av 0kommer att frklara

7en insikt i frh&llandet mellan dessa fyra synvinklar frefaller mig mycket oroande +enerellt tror man vad man tillskriver den ty% av krafter och effekter3 $erva dig av anden3 och vad man tillskriver Anden3 du $ervande av naturen ;u n#r du kan gra tomg&ng och maktls varken natur eller ande3 och "ag3 som man gr eftergifter efter en halv och den andra sidan3 och tvisten inte stannar3 hur l&ngt de m&ste g& (ftersom du $ara har ett s#tt att s%&ra anslutning av saker3 statuiert eftersom du inte k#nner till hemligheten med en frdu$$ling av den tv&faldiga syn%unkt3 eftersom man rr sig i en Eonne,ion att gra med ande och materia nog3 alltid ett mellan andra och vet varken vetenska% fri fr&n vad som egentligen hr hemma i den andliga sammanhang3 $eh&lla3 eller vice versa3 en s&dan intervention3 men #r en lucka3 $egr#nsningar och strningar inom den aktuella vetenska%en (nligt de flesta filosofer id)er #r de naturkrafter dominerar3 eller till och med $yta ut3 #ven om det $ara finns en anslutning inom naturen s"#lv3 och fysiologen fyller ga%et av sina iakttagelser i h"#rnan med tanke %& som om det vore en verklig lucka i kro%%en3 men %sykologen tror %& hans diskussion om intellektuell verfring %& den fysiska delen

som $allast3 delvis som en h#vst&ng fr den andliga rrelsen med att u%%m#rksamma $ehver och fr&n att kunna frklara mycket av det som #r i vrigt ofrklarligt3 det #r oavsett fortfarande %& sin %osition en fr&ga om3 #r urs%runget till den interna h#mning som fr#m"ande av det andliga i sig endast i det andliga -nte fr att fysiologen inte skulle $ehva ta %& den drivande kraften och %sykologen %& e,ternt stimulerande natur och sina egna fysiska kro%%ar av m#nniskor med res%ekt3 ingen doktrin kan och $r vara s& isolerad fr&n de andra att ocks& l#nka med den andra till 1rlorat3 men det $r i detta fall endast $errings%unkter till den andra3 inte sina egna g#ng3 %rivata inneh&llet i den l#ra sig att vara /en enligt oss natura $ehver som s&dan finns ingenstans d#r fr att tolerera ett ingri%ande av mental *rinzi%e i omr&det3 som han $ehandlade3 antingen genom tillg&ng till och med till det andliga omr&det 2etenska% kan nu vara en hel relation gl#d"e3 nu r#tt att sammanfalla med den renaste materialism3 som hon visade alltid tendensen3 utan att hon n&gonsin v&gat r#tt3 och du har du n&gonsin f&r fl"a samma3 och det n&gonsin kan till&ta tidigare3 s& l#nge kro%% och s"#l tycktes samma sak att h#vda att vad de nu klara sig3 enligt v&r u%%fattning ;u vet vi att vetenska%en #r faktiskt det hela3 men det finns $ara fr&n den ena sidan3 ur en synvinkel3 och vad de missat3 s& det #r inte frlorat3 men finns mer ren %& den andra sidan3 %& den andra %ers%ektiv igen 2ar ist#llet fr material inne$#r en andlig del ing&r den omedel$ara erfarenheten som vi k#nner det #r $ara fr att vi st&r %& det inre l#get mot det3 och kan inte vara fel3 vi fortsatte sk"uta3 och ver$rygga klyftan till saken i slutet 7&liga anst&r vetenska%3 %assande $ara en allm#n syn%unkt3 slum%m#ssigheten den s#regna st#llning mot detta och det som $etraktas som auktoritativ $egr#nsning och att rymma s&dan slum%m#ssighet3 eftersom detta $oende skonas av att det andliga i en annan %osition i sina egna r#ttigheter utan intr#ffar 7#rfr #r det s& att fr den rena naturvetenska%en allt som h#nder i v#rlden3 #r #ven g&ng tanken har lst eller versatt till material%rocessen3 $egr#nsade den andliga undervisning deras territorium frkrym%ta9 ;e"3 det #r snarare %& samma fullst#ndighet3 tydlighet3 konsekvens3 samma conne,ion allts& $ara frt att en ingenstans interkalerar mellan andan i #rendet3 d& #rendet kommer nu att v#ndas ingenstans att s#tta in mellan sinnet 7e delar av andliga och materiella v#rlden u%%lsa vetenska%ligt fr&n msesidiga trasslar in sig3 d#r de $rukar3 v&r naturliga st#llning i enlighet med3 antas i %rinci% rent av var"e u%%st&r rent motsatt sig3 den andra som n&got fr#mmande 7en andliga undervisning kan vara s& kom%lett i sig s"#lv3 som tidigare med teorin om naturen #r $ara3 i slutet oavsett var arten av v&r %osition och s"#lv %u$liceringen misslyckades3 har dessutom zuzutreten att utesluta interiren3 zuzuschlieen ovan Allt material kan vara3 om det inte var fr sig3 men vers#tta till anslutning med andra3 i den intellektuella3 och en sammanh#ngande andlig undervisning #r endast denna vers#ttning Om det #r om"ligt fr oss att hitta denna vers#ttning nu3 eftersom vi vet3 #r det inte fel sak3 men fel av v&r kunska%3 och den u%%giften finns kvar /en vi #r alldeles fr $en#gen att frvirra var"e-g&ng gr#nsen fr v&r kunska% om saker och ting med en gr#ns av sakerna s"#lva /en nu n#r den rena l#ran om naturen och de rena andliga l#ror har s& konstigt3 s& mot$"udande3 s& o$eroende i frh&llande till varandra3 v#cker det om att f&

$etalt9 ;e" Can $ryter vidare fr&n v&r grundinst#llning av saken ut igen3 och detta %& tv& s#tt3 dels i naturlig fr#ndring3 dels i den vetenska%liga str#van efter $&de sammanh#ngande ensidig u%%fattning3 som tidigare st&tt i o%%osition till varandra Aa3 kan man fr&ga sig om en ren till#m%ning av den materialistiska och s%iritualistiska u%%fattning kommer att vara %raktiskt taget verallt3 men teoretiskt m"ligt att de kommer alltid att fr$li 7et kommer $ara verallt kan forts#tta s& l&ngt som det ser ut att $li riktigt %raktiskt3 utan att finna i naturen av en gr#ns 2erkligen $est#mmas teoretiskt har det #nd& aldrig kan $li3 och anledningen #r att de inte e,isterar 2&r kontradiktoriskt st#llning av de m"liga satsnings 2isningar skil"er sig n&got fr&n det som chock lc har gett3 men det tycks mig3 skar%are och mer uttmmande Can statuiert $ara tre3 tror vi3 ers#tta den givna fyra fr att ha till och med l#gga till fullst#ndighet eller tv&3 inte mindre utvecklas fr&n v&r %rinci%3 $r det vara en konsumtion av de m"liga och faktiska s#tt att se %&3 #ven om dessa tv& ingen %ermanent har $ehrighet 1aktum #r att det du$$la ensidighet3 kom$inationen och diskussion3 kvarst&r3 tills#tt Unterscheidungslosigkeit och frvirring eller frvirring d#rav3 d#r%& och ocks& $aseras %ers%ektiv faktisk makt +enom Unterscheidungslosigkeit st&nd%unkter %rimitiva3 naturliga u%%fattning k#nnetecknas av den %erson som urs%rungligen inte ens vara medveten om att han till den andliga syn%unkt fr#ndringarna i verg&ngen fr&n det kro%%sliga3 d#rfr gr ingen s#rskild skillnad mellan det kro%%sliga och det andliga 5"#len #r det en %&taglig touch3 namnen %& alla aktiviteter i s"#len #r l&nade fr&n fysiska aktiviteter3 som fortfarande frr&der sig delvis direkt %& orden3 dels genom reduktion till sina rtter3 #r regeringstiden av naturen identifieras med de gudomliga ar$etet3 allt #r vid liv *& grund av frvirringen av %ositionerna3 men %r#glar samsyn3 fr som "ag vill kalla det3 #r att den filosofiska syn%unkter oklart $landade dom3 4fr&n den naturligt fr#ndras urs%rungligen %rimitiv men #nd& v#ldigt olika3. och man f&r inte tills#ttas ocks& g"orde en del filosofiskt3 d#r as%ekter som faktiskt tillhr olika synvinklar3 oklar mi, Allt sammanlagda resultatet fr&n v&r grundsyn %& fl"ande m"liga s#tt att fl"a hela f#ltet av e,istens l. materialistiska 4rent vetenska%ligt. d#r du alltid $ara finns %& den yttre l#get3 $ara den materiella sidan av v#rlden i $eaktande 0. 7en s%iritist 4inom humaniora.3 d#r du alltid s#tta %& inner synvinkel en$art den ideala eller andliga sidan av det i $eaktande J. Ko%%lingen 4naturfilosofi.3 d#r $&da %ositionerna Kom$inera material och k#nslom#ssiga sidan s%&ras %& ett konsekvent frh&llande till varandra I. 7en fr#nderliga 4naturliga.3 d#r man3 utsikten fr#ndras3 mellan det materiella och icke-materiella sidan fram och &ter3 naturligt i namn s& l&ngt som att #ndra omedvetet %& eller under o$servation av den naturliga %ositionen fr o$servatren sig %&mind gra analogier h#nder utan eftertanke 6. 7en icke-diskriminerande 4urs%rungligen s%ontant utvecklat. var en viss skillnad mellan vad som visas %& intern och e,tern synvinkel3 det vill s#ga mellan andligt och materiellt3 #r #nnu inte klar

K. !landnings 4vanlig.3 d#r utsikten #r $landade utan reflektion eller fr&n $egre%%sfrvirring3 frvirrad3 frvirra3 och d#rmed oklara och mots#gelsefulla id)er om sam$andet mellan materiella och det andliga u%%st&r 7e tre frsta av dessa %ers%ektiv #r att $etrakta som rent vetenska%liga3 de sista tre #r i livet3 men s& att den f"#rde t&la en vetenska%lig $ehandling3 den s"#tte ofta tillskansat3 re%resenterar den femte gemenska%sutg&ngs%unkten fr alla andra 7en naturligt fr#ndras i synnerhet har den $etydelse som den ger fakta$asen fr den andra och visar att verfras till dem frukterna av den andra den %raktiska anv#ndningen3 l#nk3 redo att avsluta3 ger den allm#nna m"ligheten av en verg&ng till den andraM den materialistiska och s%iritualistiska krets %& o$servations knG%fend3 ensidig 2ermittelungsglieder mellan de tv& 7en allm#nna u%%fattningen #r $l"ande o$est#md mellan den andra d& och d& *& det hela #r3 tror "ag3 utmattad av dessa se, %ers%ektiv fr den s%ecificerade underliggande as%ekt av deras differentiering3 de m"liga fallenD alltid ut&t3 alltid intern synvinkel kom$ination av $&da3 alternerande mellan de tv&3 som identifierar $&de3 $landning och frvirring i $&da c" upprttande och skyddstillsyn. - slut#ndan kan vi visa alla ovanst&ende som en generaliserad uttryck fr erfarenheter3 "a3 %& s#tt och vis $ara ser som en frklaring av s%r&k$ruk - den frsta meningen3 s#ger viD 7et #r ett vanligt faktum av erfarenhet att n#r vi u%%fattar n&got som fysiskt3 materiellt3 fysiskt3 fysiskt3 vi #r h#r3 dock3 antingen helt eller med en s#rskild avdelning fr sinnesorgan %& yttre %unkten verkliga eller i fantasin hittade findD men om s& mentalt3 %sykiskt3 %& den inre s"#lv utseende - sista hand3 s#ger viD 7et kallas n&got kro%%sligt3 material3 fysiskt3 fysiskt eller mentalt3 %sykiskt3 $eroende %& det som visas en annan eller att visas s& dock att de senaste uttrycken3 och visas fr andra3 $eroende %& anv#ndning av s%r&ket #r att relatera till u%%levelsen3 #ven om en viss fastst#llande olika v#ndningar-till&ter anv#ndning av s%r&ket fr vetenska%lig konsekvens $ehvs 7u kan se om det st&r infr n#r det g#ller erfarenhet och anv#ndning av s%r&ket det andliga som 5el$sterscheinendes den materiella v#rlden #n fr andra 5ynas3 fl"er det inte att det #r samma varelse som s#tter sig s"#lva och den andra som sig s"#lv visas eller kan visas 7et kan vara att det skulle vara en annan enhet som tillg&ngarna i s"#lv-%u$licering3 och en annan3 till vilka tillg&ngar3 andra #n att verkar zuk#me 5& du kan g& efter allt v&rt sinne helt enkelt saknar sam$and med de %rocesser i h"#rnan3 och de %rocesser i naturen helt enkelt n&got sam$and med inne$oende mentala %rocesser framfr sig3 till e,em%el genom den s"#lv utseende till v&rt sinne inte $ara skulle omfattas av samma v#sen som det yttre utseendet av h"#rnan - s"#lva verket #r konce%tuellt innan n&got $ehov av andlig s"#lv utseende och materialets utseende fr en annan u%%s#ttning under samma v#sen som vi gr #nnu /en erfarenheterna hittills kan gra dessa alls3 #r den ty% som de faktiska omst#ndigheterna i det andliga och kro%%sliga kortaste och mest karakteristiska och uttrycks ocks& mest frenlig med en konsekvent anv#ndning av s%r&ket n#r vi s#ger

att det #r samma sak s"#lva som -ntellektuell och andra #n sig s"#lv verkar som ett materiellt o$"ekt Att #nd& till#gga att h#rleda annars 5achliches fr&n dessa ord3 de #r inte att u%%fattas %& olika s#tt3 som kan vara i den mening som de tidigare frklaringarna /en det #r de grundl#ggande 1akta och $edmningar som "ag foten h#r3 sammanfattade i detal" och reka%ituleras enligt fl"andeD l. 7et #r en allm#n faktum att en och samma sak fr&n olika %unkter och fr olika utst&ende verkar annorlunda3 s& de olika manifestationer av varandra associerade fysiska och %sykiska v#l fr&n detta frklarligt3 eftersom vi faktiskt alltid en annan3 res%ektive yttre Citta eller intern synvinkel analys av dessa olika fenomen som l"uger 0. Om du inte trycker skillnaden i fysiska och %sykiska utseende till denna3 men vill h&lla en skillnad %& essens eller en skillnad i naturen av detta under l"uga3 eftersom det vanligen h#nder3 skulle det ta oss undrar att den anda av hans kamrater fr att u%%t#cka de minsta kan3 verkligen kan aldrig ses omedel$art3 men han kan k#nna igen sig s"#lv som ande /an $r h#refter att han skulle ha $livit medvetna om de enklaste och mest direkta och den andra anden3 som hr till samma omr&den med honom3 dela hans v#sen - st#llet tar han helt enkelt material kro%%sliga tecken fr&n annan ande sant3 n&got sant3 vad medvetandets natur verkar s& helt fr#mmande fr ande saken /en efter oss att frst& vad vi ser %& sig s"#lv i en fr#mmande ande3 kan vi inte ser ut som det h#r ser ut som sig s"#lv3 tillhrde inte $ara samma #mne3 ocks& samma st&nd%unkt i sitt verv#gande och samma st#llning d#r%& kontem%lativ natur3 och vad yttre %ers%ektiv %& alla olika m#rken #n det inre3 vilket #r "ust utseendet %& kro%%en ist#llet fr sinnet J. 7et omedel$ara intrycket av var"e andligt3 fysiskt3 #r $ara en3 eftersom endast ett internt l#ge3 vilket #r en slum% av #mnet m"ligt i syfte att yttrandet3 d&3 mot samma sak kan annorlunda utseende v#ldigt annorlunda efter fysiska termer3 eftersom v#ldigt olika e,terna l#gen dock #r m"liga och kan vara olika slags varelser %& dessa e,terna syn%unkter I. 7et finns en saklig %arallellism av det fysiska och det mentala3 $ildsk#rmarna #r s& genomgri%ande3 "u mer man frfl"er honom med slutsatser %& grundval av fakta 7enna %arallellitet3 vilket har lett Lei$niz att t#nka %& en frut$est#md harmoni i den fysiska och den mentala <=. 3 frklarar v&r syn %& sig s"#lva %& deras v#sentliga "#mlikhet3 eller snarare kan $est#mmas genom det s#tt %& vilket den gr sig g#llande3 den kortaste och s& tr#ffande $eskrivits med att s#ga att det fanns fysiska och %sykiska fenomen endast en kom$inerad strategi av samma v#sen som
<=.

7et #r inte ok#nt fr mig att Lei%niz system i sista hand #r idealistisk3 men den fysiska %latsen3 men #ven i den frvirrade u%%fattning om andra andliga med honom hans %lats

6. 7en fysiska och %sykiska st&r i ett svar och kausalitet3 vilket #r l#ttare ur synvinkel av den stora likheten3 tolkas som heterogenitet vad $&de #mne och sedan #ven i riket av materia kan verka som ideala egenska%er fr sig s"#lva motsatser till varandra 3 men endast %& grundval av en gemensam $as 4(ffekterna av motsatta ty%er av el varandra3 till e,em%el3 #r alltid mellan el .

K. 8ven om v&r syn %& en e,akt %osition alltid fr$lir l&ngt som hy%otetiskt3 d& kan detekteras direkt av erfarenhet aldrig3 i$land att det som visas sig som en t#nkande3 k#nsla sinne3 s"#l3 visas med det som #r e,ternt samma som den fysiska $as 3 ett och samma v#sen #r3 delvis3 att de av oss ut&t intuited naturen #r ett s"#lv k#nnande3 medveten varelseD men det #r om"ligt att direkt3 #r i sig en konsekvens av v&r u%%fattning och kan h"#l%a till att t"#na dig fr $ekr#ftelse s& l&ngt3 om det #r en enhet eller ett organ av #mnet som helhet3 s"#lv offentliggrande den inre l#get3 #ven samtidigt kan inte riktigt st& %& yttre mot honom och vice versa3 allts& ren tillf#llighet i $&da l#gena i en varelse eller organ aldrig kan falla direkt in i u%%levelsen 7en rent intellektuella och fysiska utseende av samma v#sen eller organ frekommer ganska s&dan formativ $ehvs alltid som n&got fr&n tv& %unkter /atchade %& vad framv#,ten av dualism samtidigt gynnar och frklaras @. 7en fyrfaldigt och lika m"ligheter3 n#r hela omr&det e,istens som material3 andra g&nger som en andlig varelse3 en tred"e g&ng fr att fr#ndra eller fl"d relation3 en f"#rde g&ng som skall vidtas i st#ndig interaktion som konflikten i materialism3 s%iritism3 naturliga och identitet 2isa villkorligt3 kr#ver l#nkning och frsoning3 som #r helt i v&r u%%fattning3 och $ara i v&ra gon 7essa inkluderar v&r syn %& te,turen $ild av folken a som materialet och ideational inte v#sentligt annorlunda3 och klargr fr&gan fr flera vyer d#r $&de frvirrade s"#lva ?. 5amma u%%fattning #r ocks& tillr#ckligt v#l v&ra %raktiska intressen3 vilket framg&r av slutsatserna s"#lva3 som #r eta$lerade i denna skrift %& det Aag s#ger inte3 efter allt3 genom en egen manifestation #r material om vad andra saker som verkar mot sig s"#lv in3 vi har allts& #ven den identisk grundl#ggande naturen s"#lv3 som #r frem&l fr deras msesidiga utseende u%%t#ckt3 s&vitt vi en varelse fortfarande den andliga vill ta hand om sitt utseende3 det #r $ara ett frh&llande som avses det3 vilket till&ter oss att orientera oss i riket av framtr#danden s"#lva3 och d#rmed en %rinci% fr att ge u%%gifter fr kretsen d#r o$servationen slutar 2&r u%%fattning kommandon fr att ska efter kro%%ar verallt till den anda och s"#l i hela kro%%en3 #ven om vi dygd u%%fattar ensidigheten i den grad att endast en av de tv& direkt3 och #ger rum i fruts#ttningen fr detta3 av erfarenhet3 naturligtvis aldrig helt demonstrativ genom tillhrighet till och med den mest tillfredsst#llande *rinci%en om anslutning av alla ting /en vad s"#l och kro%% fortfarande med undantag fr den #r s& som de visas eller %resenteras som frekommer3 #r att hon inte kan s#ga Om du vill ha mer #n v&r u%%fattning kan ge i detta avseende3 s& kan se om du kan hitta det i andra filosofiska &sikter #r3 och "ag f&r3 naturligtvis3 du kommer snarare att hitta ord som3 genom att ge intryck att leda d"u%are3 $ara leda till d"u%are mrker 7tterligare l Om de detal erade fysiologiska frhllanden ob ektiv utseende. /an har som m&l utseende3 vilket gr oss n&got fysiskt eller acce%tera utom v&r u%%fattning av den3 allts& en %erson mot eller v&ra h#nder3 v&ra $en som n&got av $efintliga frefaller oss $ortom v&r u%%fattning3 v#l skil"as fr&n en$art su$"ektiva fysiska k#nslor 4vanliga k#nslor. s&som sm#rta3 komfort3 hunger3 trst3 tyngdk#nsla3 anstr#ngning3 svaghet3 frost3 v#rme3 till&ter oss att vara v#l ih&g att vi har en kro%%3

samma fr oss3 men inte ta med sig till o$"ektiv utseende Aa3 om vi hade inte kro%%en annars sett och k#nt e,ternt genom gat och k#nsel3 skulle vi aldrig komma till det3 fr dessa k#nslor id)n om ett organ som finns fr att f& ut mer av dessa k#nslor3 och vi skulle alltid su$"ektiv3 fysisk har k#nslor eller frnimmelser3 men inte id)n om s"#len utanfr kro%%en som det #r motsatsen till kro%% och s"#l3 men #r det d#remot #r en annan #nnu mer #n s& av sensuella k#nslan av sensuell k#nsla och hgre andlighet3 eftersom de frra som s&dan #r alltid fr s"#len *& urs%rung su$"ektiva fysiska k#nslor nu hrt3 eftersom "ag erinrade tidigare3 fr folket alls3 $ara ett visst samar$ete i nervsystemet till resten av kro%%en d#r den odlas3 och d#rmed alltid en motsvarighet av en kro%%sdel mot en annan 2arken $ara nervsystemet3 inte heller en$art Ovriga kro%% vermchten de ger /en framv#,ten av m&let utseende kro%%sliga3 kro%%sliga3 s& det verkar vara n&got e,ternt i frh&llande till den andliga inre3 sammanst#llning av de kro%%sdelar m&ste fortfarande u%%fylla s#rskilda villkor som de verkligen mttes i sammanst#llning av de yttre sinnesorgan till resten av kro%%en och naturen #r3 och en grundlig %rvning #r d#rfr att det yttre l#get3 som l#mnar kro%%en som n&got o$"ektivt3 utanfr s"#len visas3 och verallt %& u%%fyllandet av dessa eller motsvarande m&ste kr#va 4som kommer att diskuteras mer i detal" senare 1allande. frh&llanden 7#r var anden mot tal utanfr synvinkel och kro%%slighet3 d#rav u%%fyllandet av dessa villkor #r att fruts#tta alltid underfrst&tt 2ilka #r dessa villkor9 /en du kan vara ange$en <<. 1l"ande anm#rkning kan leda oss tillD Om vi3 tittar ut3 frvandlas till ett omr&de i huvudet eller gonen3 eller en finger ett o$"ekt3 den visuella k#nslan3 taktila k#nsla fr#ndringar i sam$and med v&r rrelse Om vi har huvudv#rk eller hunger3 dessa k#nslor inte fr#ndras i sam$and med v&r rrelse +& ofr#ndrad3 n#r vi g&r vidare3 och s& vi frv#ntar oss att det #ven fr oss3 det ligger mover med3 de s#tter oss inte hindra eller s#tta dem n&gon orsak under vilka vi mter omst#ndigheter3 #r emot det o$"ektifierar de frsta k#nslor eller konstruerad eftersom de #r $eroende av yttre frem&l3 som vi flyttar med avseende %& oss och vi d& som k#nnetecknas av den k#nslan i sig Afr om detta #mne *hysiologic s#rskilt diskussionerna om (C Be$er i artikeln Hk#nsel och k#nsla av gemenska%H i Bagner Ordlista *% I?< ff3 eller i s%eciella ut denna artikel 4!raunschweig3 2ieweg <?6<. % l ff 5& vitt "ag vet3 #r #mnet diskuteras h#r fr frsta g&ngen ordentligt och %& r#tt s#tt fr att u%%leva olika s#tt
<<.

Lven om *ag ob*ektifierar en slt spegel yta ver vilken *ag kr mitt finger, trots att den taktila knslan, det r inte frndras, precis som en fgel som flyger frbi i mitt tysta vnt ga dr en frndring av knsla utan min rrelse sker, men knslan av ob*ektivitet bygger hr alltid p upplevelser som vi annars g*ort fr att frndra och taktila frnimmelser beroende p fldet av sinnesorganen, och vi stter dessa erfarenheter till deras samband med hela vr upplevelse s hr nu 1eftersom ingen annan ickeMmotsgelse tolkning med tanke eller knsla r m*ligt2 att spegeln alla har lika kvalitet och fgeln rrde sig i stllet fr

vr +i kan alltid ocks komma med ett finger ver spegeln, flytta avstngning hll gonen igen, d gr bytet av knslan med rrelsen ter gllande, och s vi ob*ektifierar snart allt p allt, som tycks oss genom ansikte och knsel Att detta syns#tt #r $indande3 $ekr#ftas av det faktum att det $ara st&r infr och k#nsel #r under de yttre sinnena3 som frst#rkt id)n om o$"ektiv kro%%slighet avsev#rt h"t oss3 eftersom det endast %& dessa sinnen en tydlig fr#ndring i k#nslan med frflyttning av sinnesorgan i frh&llande till o$"ekten intr#ffar - s"#lva verket3 l"ud och lukt #ndringen endast mycket grovt3 om vi till#m%ar rat och n#san mot rungande och lukta o$"ekt %& olika s#tt /en n&got #r fortfarande fallet3 s& f&r vi ocks& med h"#l% av ron och n#sa3 men det allm#nna intrycket av o$"ekt utanfr oss 2#rdighet3 medan vi g&r omkring med ron eller n#sa runt ett o$"ekt3 #ndra l"udet k#nsla eller k#nsla av lukt om detta3 som n#r vi flyttar runt gat eller fingrar runt det s& vi skulle $ara hra eller lukta s& gott som ser eller inte $ara formen av en kro%% k#nsla kan3 men han skulle ocks& kraftigt tag nu dunkelt som mter oss %& s& s#tt :ungan ger oss denna %rinci% tydligare o$"ektiva u%%fattningar n#r de3 n#r den fungerar som en taktil organ3 eftersom som organ fr smaken (ftersom det smakar $ara u%%lsningen och kan inte vara s& emot det rra-$lta u%%lsning3 som mot t#nderna och gommen 5maku%%levelse3 d#rfr verkar mer #n lite su$"ektiv3 och $ara det vi rra kro%%en smakade med tungan gr ocks& oss verkar honom o$"ektivt /en en strikt lin"e mellan de en$art su$"ektiva k#nslor eller fysiska frnimmelser och m&let utseende kro%%sliga d#rfr inte kan dra u%% eftersom dessa frh&llanden kan tillgodoses %& annat s#tt Om hrsel3 lukt och smak $idrar till $ara vagt att det o$"ektivt fenomen3 men vi o$"ektifierar utan #ven l"udet #nden3 5avory3 lukta i sam$and med den synliga och %&tagliga 1iolen #r v&rt m&l klingande3 den orange ett m&l luktsalt och st kro%%3 eftersom vi u%%lever l"ud3 lukt3 smak h#r i klart sam$and med vad den #r synlig och %&taglig - var"e fall ser vi att vinsten av utseendet %& o$"ektiv fysikalitet innehav av sinnesorgan #r ndv#ndigt3 vilket kan rra sig mot de o$"ekt 4till sig s"#lv eller till fl"d av frflyttning av hela kro%%en. 7et frhindrar d& naturligtvis inget att u%%fatta med s&dana sinnesorgan och delar av en kro%% 7en fria rrligheten fr v&ra gon3 v&ra k#nsels%rt och v&r tunga 4som en avk#nnare fr maten.3 den fria rrligheten fr hela m#nniskan3 v#rldsorganisationen mot varandra f&r en ny $etydelse ur denna synvinkel /en vi antar att v#rlden3 startade en enda Ur$all #r3 d#r ingen hade skilt in$rdes rrliga massorna3 s& fanns det till en $r"an ingen utseende o$"ektiv kro%%slighet3 natur3 som sym$olen fr s&dant3 inte e,isterade i "u,ta%osition mot det andliga v#sen3 #ven om det kan finnas su$"ektiva fysiska k#nslor Allt gick $ara $ara i form av s"#lv %u$licering %&3 och u%%komsten av yttre kro%% fll $ara fr&n den tiden in i det #n vad som faktiskt sker kro%% mot kro%% rrlig i v#rlden :he ;ature anslt i samma gon$lick ur den anda #n att $#ra ut i v#rlden Ur$all flytta $ollar3 Urgesch%fe3 eller av oss s"#lva Urgesch%fe3 framkom3 utan de inte verkade o$"ektivt som naturen3 #r su$"ektiv som s"#l3 ande Aa3 det skulle aldrig ha intr#ffat3 till e,em%el en skilsm#ssa3 det finns fortfarande ingen som utsndras i rrelse himlakro%%ar3 varelser3 sinnesorganen3 skulle det aldrig kunna skil"a mellan natur och ande3 kro%% och s"#l som tv& skilda v#sen u%%st&r (n ren idealism3 s%iritism fortfarande i dag den enda m"liga systemet3 och v#rlden kan ha $r"at 7essa verv#ganden in i den som vi 42ol - ka% R- /. $eredd tidigare om v#rldens ska%else Om det ovan anfrda #r vertygande3 d& m&let utseende endast med h"#l% av en frmgenhet u%%st&tt3 till de tidigare och senare intryck som erh&llits i sam$and med rrelsen3 i minnet 4om endast omedvetet. kom$inera det som redan inte en rent sensuella tillg&ngar #r mer 7essutom karakt#riserar vi var"e organ som s&dan av en hel del egenska%er som vi l#nkar endast fr&n minnet av tidigare sensoriska u%%levelser det (ftersom v#,terna har varken organ3 som de kan rra sig fritt mot frem&len3 fortfarande frmodligen har en kom$ination av minne3 s& de kommer att kunna f& endast su$"ektiva kro%%sliga frnimmelser3 vilket #r i lin"e med v&ra o$servationer i J=Q ff ;anna %3 medan "orden %& deras fria rotation och deras hgre andliga rikedom finns under mer gynnsamma

frh&llanden fr att vinna avgrande o$"ektiva vyer3 som den %erson hon men #ven med detta $ehov3 eftersom m#nniskans sinnesorgan Cur l#tt att t#nka %& att h&lla hela denna redogrelse ver de frh&llanden under vilka n&got verkar o$"ektivt fysiskt3 %& #uerm l#ge 7et #r $ara en re%resentation i $etydelsen av naturvetenska% 1r n#r "ag s#ger att det m&ste konfrontera en kro%%sdel den andra rrliga3 s& att u%%komsten av o$"ektiva kro%%slighet framg&ngar3 s& fl"er villkoren fr utseende av kro%%en helt och h&llet %& territoriet i den fysiska s"#lv3 satte "ag mig %& samma yttre synvinkel3 "ag ocks& d#rigenom karakterisera 5amtidigt #r l#tt vers#ttningen i en frest#llning om inre syn%unkter 2i k#nner att vi #r %& v#g eller delar av v&r3 och k#nner att vissa k#nslor fr#ndras i sam$and med detta3 andra inte 7e som vi inte o$"ectify dem Allt h#r tillskrivs %ositionen fr s"#lv utseende 7et #r inte ocks& att $ortse fr&n att den andra %ersonen som s%arkar en rrlig kro%%sdel i sig r#cker inte mot andra3 fr att ge intryck av o$"ektiv kro%%slighet (n torr $oll skulle rotera som hon ville3 skulle hon inte vinna n&gon utseende av ett material v#rlden ver 7et skall vara veder$rligen organiserat3 att ha en varia$el %& naturen av det intryck sensation alls 7eras rrlighet och den tillhrande fr#ndringen av k#nsel medfr d& endast att detta ocks& o$"ektifiera sig s"#lva3 allts& $ara utseendet %& o$"ektiv kro%%slighet u%%st&r 5amtidigt #r allt inte organiserade fr att k#nna sig fr sig s"#lva3 men i v&r mening3 #r en del av en s&dan strre helhet 5orollarium : #ort presentation av en ny princip om matematisk psykologi Av sk#l som har diskussionen skulle ta oss fr l&ngt3 "ag tror att %rinci%en om matematisk %sykologi Cer$artLsche fr untriftig Om det alls #r s&dant m"ligt3 och "ag tror att det var fallet3 m&ste de u%%r#tta min &sikt om att det3 till $asen i %ro%ositionen tar de fysikaliska fenomen till vilka %sykologiska frem&l3 eftersom detta en direkt attack %& r#kningen och till&ta en viss grad3 vilket inte #r fallet i fr&ga om %sykisk h#lsa i m&let3 men i och fr sig inget som hindrar3 lika $ra att verv#ga den fysikaliska fenomen som gett %sykologiskt #mne som funktion av dessa som vice versa /en det #r frvisso vertygande3 vilket med ett3 inom gr#nserna fr s#kerheten fr denna &tg#rd n&gonstans korrekt att karakterisera till hur m&tt %& de tillhrande fysikaliska fenomen och d#rmed3 indirekt3 att h"a sig till vissheten om inte wegzudis%utierende men alltid o$est#md +efGhlsma %sykiska fenomen utan att g& vidare omv#nt och att gra vissa indeterminates $eroende 1r detta #ndam&l3 men det #r ndv#ndigt att det grundl#ggande frh&llandet mellan den fysiska och det %sykiska inte $ara s& i allm#nhet3 men satt som det alltid h#nde i de freg&ende verv#ganden3 d#r den kom $ara %& att hitta den mest generella as%ekt3 men att det %& grundval av detta konstaterande med en s#rskild matematiska $eroendefrh&llande A;+(5 mellan3 som3 i $rist %& en direkt e,akt m#t$arhet av freteelser i de %sykiska omr&den3 men en erfarenhets skyddstillsyn fr gr#nsfall3 r#kningar och v#nd%unkter3 kningar och minskningar3 dominans och #r frem&l3 ver-och underordning av den andliga fenomen till#gger3 som alla men e,akt kan k#nslan eller medvetandet $edmas utan korrekt m#tning3 och att lagfrslaget3 som grundades %& %rinci%en om detta $eroende3 kvaliteten %& mentala fenomen dygd att rita %& ett liknande s#tt till omr&det3 eftersom $er#kningsfysik3 kvaliteten %& de f#rger och toner i intervallet har dragit3 och %& ett relaterat s#tt 7etta skulle ocks& vara en solid vetenska%lig grund fr hela den f"#rde s#tt att se %& det omr&de av tillvaron som vi satt u%% vinnaren Aag tror3 faktiskt3 att ha en s&dan $eroendefrh&llande fann att s& l&ngt saken u%% "ust nu kan $edmas minst3 u%%fyller dessa krav 7et #r dettaD 2i m#ter styrkan i den fysiska aktiviteten som ett andligt #mne3 vid en viss %lats och vid en viss tid%unkt fr deras livskraften $ 4levande kraft frst&s i $etydelsen av mekanik. <0. 3 och namnet #ndras detsamma3 vare sig i ett o#ndligt litet utrymme eller tid delar3 db 3 d& motsvarande fr#ndring i att u%%skattas av k#nslan eller medvetande intensiteten av mental aktivitet #r inte den a$soluta fr#ndringen av rrelseenergi db 3 men den relativa fr#ndringen i %ro%ortion3 d#rfr3 %&

eller om vi k en g&ng fr alla V l fastst#llts av


<0.

uttrycka sig

7et #r i det fl"ande endast fr&n den levande kraften talet3 vilket framg&r av de relativa fr#ndringar i l#get fr de delar av k#nnande systemet3 %&verkas inte d#rfr3 till e,em%el v&r forts#ttning av rrelsen av "orden3 eller en frh"ning i en $allong v&r frnimmelse
Om den kinetiska energin hos ett material elementet till vissa tider och p vissa platser, r en summering av en kontinuerlig serie av absolut Eu9'chse kan f samma fr den levande kraften i ngot annat element 1eller av samma element2 i ngon annan plats, och ngon annan tid , genom lmpligt utformade summering men motsvarande proportionella Eu9'chse, dvs integralen

fr %sykisk eller emotionell intensitet hos elementet <J. 3 varvid den s"#lslig intensiteten hos utg&ngselementet m&ste anses vara k#nd av anv#ndas fr att $est#mma konstanten fr den integrerande 5&ledes medfr den efterstr#vade andlig intensitet ig av det andra elementet 3 d#r b $etecknar v#rdet %& $3 fr vilka g $ =3 frutsatt n#mligen av formeln i sig3 kan nollv#rdet fr + inte ske vid noll v#rdet %& $3 som #r relaterad till viktiga slutsatser 7en andliga intensitet ett element #r en matematisk fiktion som inte har n&gon annan inne$rd #n att leda till att $er#kna vad en anslutning3 ett system av element tillhr3 kan som en sensation m#rk$ar storlek varken en o#ndligt litet utrymme eller tid del tillhr
<J.

Nort sagt, ven om ganska frstr henne, du kommer allts att kunna sga att mental styrka r logaritmen av motsvarande fysiska intensitet, fortskrider i aritmetiska frhllanden fortsatte d i geometriska, med ngon form av mental funktion, kan det faktiskt vara ansluten s*lvklart att vi i mentala intensiteter enda som inte uppskattar en Bur mnga gnger mer och mindre om 1r att ha den mentala intensitet r&der inom ett visst utrymme och en viss tid3 $ som funktion av tiden t 3 och utrymmet mellan 3 och fr att $est#mma 4i den m&n 7iskontinuit#tsverh#ltnisse till&ta. integralen

ta inom relevanta gr#nser *rovided momentare frnimmelser inte s#rskil"as3 men alltid en viss tid sammanfattas i frnimmelse3 #ven var"e enskild frnimmelse men inkluderar en viss m#ngd av e,%ansion av freliggande frfarande #r den m#t$ara styrkan fr en enkel avk#nning alltid vara en integrerad av formen 4J. uttryckas dock v#rdet av g i 40. (ndast den inte s#rskilt urskil"$ara (lementary3 vilket $idrar uttrycker3 #ven om en "#mfrande analys av detta element#ra fr olika frnimmelser redan

till&ter n&gra slutsatser

<I.

Om man antar att de sensations stimuli %roducerar en av dess levande kraft %ro%ortionell fr#ndring i v&r u%%fattning verktyg3 vilket frmodligen #r &tminstone i l"us och l"udvi$rationer som %asserar fr&n 40. och 4J. utan sv&righet %& hur det #r att styrkan i l"us och sensorineural i mycket svagare frh&llanden kar med fysisk styrka 4rrelseenergi. av l"us och l"ud s"#lv hur man $edmer utan s%ecifik m#tning frmodligen kan3 s& att det som #r avgrande inte l#ngre tydligt skil"a de graderingar av hgre l"usintensitet kan :ill och med s%egel$ilden av ett levande l"us visas fr gat n#stan lika l"us som det reflekterade l"uset i sig3 trots det verl#gset det verkligen #r svagare 4frklarar %u%illfr#ndring detta #r den a$solut inte ens man kan frst& l"us av olika intensitet i gat %& samma g&ng3 . och s#rskilt $elysande #r "#mfrelsen av den fysiska styrkan i st"#rnornas l"us med den mentala u%%skattning av hans styrka 4vid st"#rnor frsta3 andra storlek3 etc. 1lyter #ven under ovanst&ende villkor 4genom en enkel $er#kning. av inte mindre erfarenhets fakta fr&n de formler som en sensation stimulans kan minskas genom l#m%lig frdelning utan att #ndra dess rrelseenergi som en helhet3 men fr k#nslan till om#rklig3 en mycket stark k#nsla irriterad med "#mn frdelning utan snarare hetsar en strre summa sensation <6. fl"er #ven av det faktum genom samr&d med en k#nd sats att det #r mer frdelaktigt fr styrkan av medvetande fenomen3 samma storlek levande kraft som anv#nds i tre lika stora och agerar organ 4t e, i tv& lika stora delar av h"#rnan. att anv#nda distri$uerad3 s&som i flera olika och o"#mn verkande3 efter vilken symmetrisk sammans#ttning hos m#nniskor och m&nga d"ur fr&n liknande delar en annan nytta #n i den re%resentation av delarna skulle ha trasslat till

7et #r fortfarande tveksamt om sammanfattningen av de rrelser som en och tillhr samma k#nsla3 i alla frh&llanden som kontinuiteten i #mnet m&ste gras i rymden3 och om d#rfr integrationen ver olika material element fr&n synvinkel (n s&dan kontinuitet kan str#cka sig3 om det #r3 vad det samma k#nsla att lyssna %& s#tta in en 7et fortfarande kan vara %& en annan %rinci% t#nka d#r integrationen med avseende %& utrymmet inte l#ngre #r %rovisoriskt acce%terat som ovan skulle vara giltigt 5e ett senare fl"ande anm#rkning3 som denna anm#rkning frklaras #nnu mer
<I.

<6.

(n$art en $oll av $ly & ena sidan verkar tyngre #n en lika $ly%latta %laceras i en l"usl&da till den andra3 o$eroende av vikten av l&dan h#r #nnu entree3 eftersom trycket fr att h&lla om mer frdelad /ycket uts%#dda fl#ckar du inte k#nner igen %& att s%rida sig ver stora omr&den /en du s%rider ett l"us som #r s& starkt att en halvering av sin intensitet ger ingen m#rk$ar frsvagning mer fr k#nslan att du$$la utrymme3 det ger m#rk$art tv& g&nger summan av k#nslan
Den strre intensitet medvetandefenomen eller hela medvetandet motsvarar naturligtvis ett strre positivt vrde p denna intensitet mtt integrerad, vilket ocks krver ett strre vrde av de dri ingende kinetisk energi, det gonblick d medvetandet precis vaknat eller s*unker in i slummer, vad r trskeln listor av medvetande, vilket motsvarar ett nollvrde fr motsvarande integrerad och ett visst lgt vrde p den kinetiska energin, dvs b O b 162, dr det i formel enbart momentana psykologiska intensiteten av ett element, medan i formel 132, som lyssnat p en hel uppfattning process, vrdena fr ! inom intervallet integration delvis, delvis under b. lgn kan, vad sgs om utseende utan svrighet Aen medvetandet kan erfarenhetsmssigt s*unka ven under sin trskel, dvs smn, det omedvetna blir mer och mer uppslukad av det stt som en rea9akening allt svrare,

krver det mer och mer positiva frslag i frga om den tidigare verksamheten i medvetandet, bara fr att n trskeln fr medvetande igen )u motsvarar intensifiering av medvetandet p trskeln till ett positivt vrde p denna integral, av trskeln i sig ett nullMvrde, r snkningen av medvetandet ett negativt vrde mste motsvara samma under trskeln ,r hr r det bara en brist i viss mening vara klar innan nollvrdet ns, vilket r de negativa teckenstorlekar < s*lva verket integralen 162 och 132 kan det faktum att den kinetiska energin b fortstter att falla, g negativt, vilket drfr ett tillstnd av smn eller medvetslshet staten r representerad, vilket frd*upar mer s *u strre de absoluta vrden som erhlls den negativa gral $=2Anniskan en titt, som i den periodiska och lagen om antagonism genom kors underliggande naturen av vr organism bde hela s*len som enskilda freteelser p medvetande eller idIer med h*lp av denna omstndighet snart under, nu kan kliva ver trskeln till medvetandet utan drfr in avstngning av de tillhrande rrelser, bara bromsa, 1rrelser i vra h*rnor r faktiskt p gng, medan vi sover2, och hur fenomenet medvetande drmed kan trda i livligt utbyte relation s*lv < s*lva verket, eftersom den kinetiska energin minskar fr vissa freteelser i medvetandet, stiger den antagonistiska fr andra, men det naturligtvis vara bengen fr psykiskt relaterade fenomen av medvetandet, vilket vorausset@lich ocks en fysisk anslutning kan komma att ka i samband ,rn allmnna vervganden kan frbises gng hur vissa frnimmelser eller idIer att trnga undan det fl*ande, men ocks f andra att fl*a efter, beroende p omstndigheterna, och *ag tror att vr teori, om n inte avsiktligt anpassat, i detta avseende minst lika gynnsamma allmnna villkor presenterar fr representation av fakta som Berbart, som har sina hypoteser som grs huvudsakligen p representation av dem, det vill sga de som rr arten av vr organism, ven i de mest direkta stt och om samma faktura eGempel p fruktbart eller frklarande anskan endast vara m*ligt om de erfarenheter vara, om vi har den erfarenhets grunden fr denna s*lv mer i vr makt n nu

7et har3 d#rfr att vakna och sovande motsvarar res%ektiv %ositiva och negativa matematiska uttryck3 inte ndv#ndigt att ta vakna och sova sig som %ositiva och negativa tillst&nd av medvetande3 som snarare den matematiska kontrast det %ositiva och negativa i geometriska och verkliga sammanhang i hela :ill skillnad fr&n den verkliga och icke-real 4imagin#r. $etecknar d#r tingens natur3 verkligheten i en riktning $egri%lig 7et g#ller till e,em%el genom radien vektor i systemet med %ol#ra koordinater3 #r det ocks& sant av den levande kraften i $ , d#r inga %ositiva v#rden motsatta negativa tillst&nd i verkligheten Och s& #ven o%%ositionen tecken fr att vakna och sova eller kad medvetenhet och d"u%are medvetsls ska inte tolkas som motsatsen till en %ositiv och negativ medvetande3 men kontrasten av ett verkligt och inte verkligt medvetande3 men i s& att det a$soluta v#rdet av den negativa storleken indikerar om avst&ndet fr&n verkligheten3 vara strre eller mindre Curuvida detta #r fallet3 fr relationen och utvecklingen av verkliga medvetande fenomen
<K.

s"#lva inte gleichgGltug eftersom deras enklare eller sv&rare &terkomst efter "ustering n#r de s"unkit under trskelv#rdet av medvetandet3 och sedan3 i enlighet med den verkliga l#nken mellan villkoren 4lag $evarandet av vis viva. sm& v#rden %& $ , allts& sova %&st&r h#r3 oftast med stora v#rden %& $ , vakna stater v#ga %& annat h&ll u%% det u%% mer
Det gemensam grund r beroende av lagar bevarande av vis viva antagonism vilket terspeglas i vr smala kropp och strcker sig frn kroppen till s*len, inte bestritts ngonsin uttrycka i vrlden eller annan organism, som vr organism i sig r inbyggd, s mellan ha det och resten av vrlden ven uttrycka, som han r relaterad till ett gemensamt system, fl*t kan gra flera faktorer som trder i sina allmnna synpunkter i detta dokument

U%%m#rksamheten #r motiverat s"#lvaktivitet i v&r s"#l %sykiska frmgenhet3 som tydligen #r relaterad till ett under$yggt i s"#lvaktivitet av organismen fysiska tillg&ngar fr att fr$#ttra den levande kraften i en viss riktning3 fr vissa fysiska och %sykiska funktioner %& $ekostnad av andra3 och sker under 78F1OF den %rinci% som anges 7e %latser och tider d#r fr#ndringen av mental styrka3 det vill s#ga , #r i allm#nhet noll motsvarar hgsta eller l#gsta v#rden av den kinetiska energin $ och integralen 40. 2ar du tvungen att gra det med regel$undna eller oscillerande rrelser3 och %rocesserna fr v&r s"#ls$#rande organismen3 s&som sinnes frslag %& syn och hrsel #r i allm#nhet av detta slag3 s& vidta de hgsta och l#gsta v#rdena fr sig %eriodiskt eller intermittent Antalet s&dana %erioder eller intervall i en given tid eller utrymme $est#ms em%iriskt 4och alla grundl#ggande relationer #r m"liga att $ygga %& erfarenheter eller genom att $ekr#ftas senare. $ara en kvalitet k#nsla3 utan att de enskilda *erioder3 intervall eller enskilda gon$lick i sig urskil"$ara i k#nslan falla 4om inte diskontinuiteter3 som efter&t3 mellan hsten.3 och s"#len3 som vi uttrycker oss n&gon annanstans3 en frenkling kraft3 drar den fysiskt 5%retande 1rening3 %& yttre l#ge endast i form av grenrret till %i%an #nden3 i en frenklad s"#lv fenomen tillsammans 7etta #r att $etrakta som ett grundl#ggande faktum *eriodiciteten kan nu vara olika3 inte $ara i tem%o3 men kan ocks& vara ett enkelt eller kom%licerat3 kan det installeras mindre %erioder till strre anger rationellt och irrationellt3 l#gre och hgre frh&llande ers#ttning mellan %erioder3 varefter fr#ndra kvaliteten %& k#nslan och kan ange relationer av olika slag mellan de frnimmelser3 #r deras frh&llande fr att diskutera i strre detal" till de frh&llanden av %erioderna *rinci%en om same,istens fr sm& sv#ngningar har inte ifr&gasatts i detta fall #r av stor $etydelse fr same,istens mellan mentala Zust#ndlichkeiten Om stigningen hos tonerna en analog nyans medger som styrkan tar s"#len denna "#mfrelse %& samma %rinci% som tidigare t"ockleken 7en u%%levda tonh"den $eror erfarenhets inte enligt den omv#nda frh&llandet mellan den tid sv#ngning eller vi$ration av de direkta siffror3 men enligt logaritmen fr detta frh&llande ;#sta och andra oktav ver den grundl#ggande frefaller oss res%ektiv en g&ng och fyra g&nger s& hga som roten3 oavsett antalet sv#ngningar #r tv& g&nger och fyra g&nger s& stor3

men meddelandet om k#nslan #r att var"e oktav %& lika intervall %& den andra dista3 som #r det logaritmiska frh&llandet 7etta har redan 7ro$isch diskuterat vertygande i avhandlingar av Aa$lonowskischen 5ociety 4<?IK. sid <=Q /en varfr har vi inte "#mfra ens f#rger $eroende %& h"den som toner9 7etta #r fortfarande ett mysterium %& den tiden Kommande t"#na snart 7iskontinuit#tsverh#ltnisse mental fr#ndring i intensitet u%%m#rksamhet3 som u%%st&r n#r den kinetiska energin $ #r noll3 eller acce%terar ho%%v#rden3 vilket ocks& #r en diskontinuitet i den mentala intensitetsv#rdena och integralen 4J. sker 5& l#nge som en kontinuitet i detta avseende #ger rum3 s&som i en vi$rations vi skil"a 4$emerktermaen. inte individuellt mental intensitet av de enskilda %unkterna och moment3 men summan av de kontinuerliga v#rden %& g3 som faller in i en vi$ration3 m#ter intensiteten hos en i k#nsla under varaktigheten och omfattningen av sv#ngningen3 och hela summan av intensiteten av sensation inom en given tid och rum intervallet3 erh&lles genom summering av de $elo%%3 som hr till de enskilda vi$rationer (ftersom toner av olika tonh"d och l"us i olika f#rger3 de deltonerna $elo%% som hr till de enskilda vi$rationer3 inte $ara %& grund av styrkan i rrelsen3 men ocks& %& grund av frl#ngningen av de %erioder skil"er sig3 s& $eror detta o$estridligen den sv&r "#mfrelse av styrkan av l"ud av olika tonh"d och l"us annan f#rg %& k#nsla fr&n3 om "#mfrelsen #r en mer stillsam tillsammans /en %assagen av diskontinuiteten och h#rmed g a3 en skillnad %& styrka k#nns 5& om till#gg #r uts#nd till en ton3 en sekund3 #ven om samma ton3 de nya vi$rations a%%arater med den tidigare tillsammans3 $ och g %ltsligt ta %& ett annat v#rde3 och vi k#nna skillnaden i t"ocklek <@. ;#r det g#ller tolkningen av 7iskontinuit#tsverh#ltnisse fortfarande r&der vissa tvivel :v& himlakro%%ar3 till e,em%el avgra in$rdes genom attraktion till rrelsen3 #r diskontinuerliga i rymden men frh&llandena , de tv& hr %& samma g&ng3 varfr inte diskontinuerliga i storlek3 fr$lir snarare3 den stora massan av v#rlden kro%%en kan vara lika eller olika vara genom hela varaktigheten av deras rrelse alltid #r densamma ;u sammanfaller ocks& %eriodiciteten fr sin rrelse3 enligt min mening3 skulle3 trots det is#r i rymden3 $ygga %& deras rrelse endast en identisk sensation i sig3 inte tv& i styrka och kvalitet3 olika k#nslor3 om det h#r antas vid alla sensationer 5"#len $ryr sig inte om fysiska avst&nd3 om inte annat anges v#sentliga skillnader dras med av den 5"#lva anl#ggningen $est&r effekter genom en enhetlig medel fortsatt3 till e,em%el en nerv eller h"#rn fi$er s& att de %& varandra fl"ande delarna #r alltid inte identitet3 men av kontinuitet 3 och d#rfr vill ingen skillnad i styrka u%%st&r ska de delar d#rav i avk#nning av atomism t#nkas diskret Av olika organismer som frekommer en s&dan gri%$ara $risten %& villkoren rrelse som identitet eller kontinuitet i ingenstans med en #ndlig tid fr samma delar
<@.

fr$lir mellan dem /en du ville Unterscheidungslosigkeit t"ockleken kontinuiteten av v#rdet av efterfr&gan i successiva volymdelar3 skulle det endast vara m"ligt med en riktig kontinuerlig utrymmesfyllning3 vilket #r den e,akta fysik i dag inte #r gynnsam3 och i allm#nhet fr att ge mycket mindre v#l /en #mnet frt"#nar verv#gande3 eftersom vissa sv&righeter med tanke %& nuvarande ocks& i v&rt yttrande (n sv&righet verkar gra3 om n&gon vi$ration i lin"#ra sv#ngningar vid gr#nsen noll ocks& v#rden %& $ #r diskontinuerligt3 verkar det d#rfr skulle vi$rationerna m&ste s#rskil"as i enskilda stycken Kanske fr att mta med h#nsyn till att det inte finns n&gra a$soluta lin"#ra vi$rationer i naturen v#l /en kanske ocks& kr#va att 7iskontinuit#tsverh#ltnisse n&gonsin en n&got annorlunda u%%fattning3 eftersom de har hittat hit
"t oss frestlla oss 1utan hnsyn till de flesta dimensioner2 spred punkterna i en knnande system fr bestllning av i en rak lin*e eller plan, och storleken p den levande kraft som r deras grund, av h*den p de koordinaterna, som r byggda p de punkter i frga uttryckt, representerar d den kinetiska energin i hela systemet i allmnhet i form av en lin*e eller en vg tg vars form ndras beroende p frndringar i den levande kraft 0 huvud vgtg, som r den levande kraften av huvudrrelse av systemet kan uppst p grund av speciella interaktioner av enskilda delar av systemet eller yttre pverkan mindre krusningar eller vgor tg som fl*er en annan period som den stora vgen och de underordnade medvetande freskrifter eller eGternt glada knslor av Buvud medvetande som anknyter sig till den stora vgen, att tillhra $H2 Dessa mindre krusningar eller vgor tgen kan komma i mycket olika frhllanden till huvudaGeln och till varandra, t eG ver eller under trskelvrdet av den srskilda medvetandet vara, vars frt*nst det frn losheben huvudaGeln, medan huvudaGeln i motsatt lge, visar olika perioder i frhllande till huvudaGeln och till varandra, br Diskontinuittsverhltnisse hgre ordning, och c ocks drtill ansluts m*ligheten eller sannolikheten fr m*ligheten att representera mnga viktiga psykologiska tillstnd

7et #r klarlagt har den kinetiska energin hos dessa krusningar3 som hr till vilken s#rskilt k#nslor3 ocks& s#rskilt $eaktas och inte $ehandlas tillsammans med den levande kraften hos huvuda,eln3 d#r den inte #r s%ecifik fr den totala styrkan av medvetande alls3 men styrkan av denna mycket k#nsla %& grund av ett givet tillst&nd av det allm#nna medvetandet #r
<?.

#Gempelvis frklarar skillnaden om vi ser ngot, eftersom vr uppmrksamhet inte r upptagen i termer av synlig, fast l*uset trffar vra gon, eller se svart, vilken knsla kan vara mycket intensiv, ven om den motsvarar en brist p l*us eGcitation <ngenting som vi ser i den frsta meningen nr huvudaGeln av den levande kraften med tillhrande medvetande, som frutom yttre stimuli faller till vr orgel av visionen som medlem i en souled helhet ligger under trskelvrdet av medvetandet, och kan nu ven krusningar genom pverkan av l*us fr att nrvara p

sdana de r allts deprimerad med under trskelvrdet fr vr allmnna medvetandet Svart vi ser nr huvudaGeln ver trskelvrdet, desto mer intensiv *u hgre det gr, men det p &ipples av l*us eGcitation den saknas Detta kan tillmpas p andra sinnen S efter att ha hrt ngonting skil*er beror skalade uppmrksamhet och knsla av stillhet, nr uppmrksamheten nr det gller hrseln r vaken, men ingen eGcitation sker med l*ud ,rklarar ocks vl det inte sllan s att ven om vi fysiskt hra andras tal, men inte lika hra mentalt, bra men nnu senare, nr vi fokuserar uppmrksamheten fortfarande i efterskott p vad de hr, som vi hrmed den levande kraften vg av interna auditiva aktiviteter med det vaknade krus var straG under trskeln, h*a trskeln $42 < allmnhet kan detta vara princip fr flera program Bur sannolikt kan endast frklaras av detta hur allt tryck kan knnas )r *ag trycker ett ob*ekt med fingret, *ag har en knsla av det r, men utan det verkar, kan trycket producera en levande kraft i kroppen eller ka sdana Aen han kan vifta den levande kraft, som lyssnade till frndringen finger, och s lnge som denna vg r ver trskelvrdet av medvetandet, r detta ndringsfrslag fr den nu g positiva eller negativa, till och knde Ostridigt att det r en negativ frndring av grundvgen kommer in hr ,r i ett stt, knner vi bara minsta berring, spnningen, det mesta i den misslyckade aGeln tillhandahlls hr r fortfarande den minst minskat, hon sammanfattar den svagaste frndringen med strsta knslighet, medan vid ett hgt tryck, den starka frndringen med nedsatt knslighet fattas :u mer trycket kar, desto mer avtrubbar knsligheten mot sig s*lv

Aag erk#nner nu att organ fr&n att hra en sv&righet u%%st&r3 med h"#l% av denna %rinci% fr att frklara hur en enda man kan hra med u%%m#rksamhet fr&n en $landning av flera toner3 om man antar att var"e fi$er av hrselnerven i alla frnimmelser av hrs ocks&3 allt samma k#nsla $landning u%%re%ning 1rst#rkningen av huvuda,eln av u%%m#rksamhet m&ste d& ta u%% alla l"udv&gor samtidigt %& trskeln till medvetenhet i samma utstr#ckning3 medan sv&righeten frsvinner om vi antar att den 4annars teleologisk3 i s"#lva verket sv&rt att tolka. u%%delning av hrselnerven i fi$rer har frdelar3 anser olika l"ud fr att %resentera olika fi$rer Och ostridigt3 #r det fortfarande en %%en fr&ga om det #r s& eller inte 2ore det inte s&3 utsikten av u%%m#rksamheten3 men skulle ta en annan v#ndning
<Q.

Bgre mentala aktiviteter beror gemensam grund med rrelse eller ndra nyckeltal hgre ordning tillsammans p ett stt som mste diskuteras endast mer i detal* Br finns ett stort ppet flt av m*liga antaganden Differential kvoten och diskontinuiteter av hgre ordningens relationer mellan nyckeltal, logaritmer av logaritmer, reproduktionen av konstanterna i integrationen av hgre skillnader erb*uda den frsta anblicken av ett rikt material av eventuell anvndning fallet representerar, precis som mngfalden av hgre mentala fenomen kommer att krva ett annat uttryck i sig Bur som helst, du bortse frn allmnna vervganden som vr princip i presentationen av sdana

frhllanden inkluderar m*lighet att frklara strukturen fr hgre mentala aktiviteter genom lgre p det stt som de r slitna med dessa samtidigt av samma organ, ven om srskilda tillfllet fortfarande oskra mste frbli

1r att visa $ara ytligt s#tt3 skulle man kunna t#nka %& uttrycket &tfl"s av en liknande inne$rd fr hgre fenomen som uttryck fr l&gt3 d&

erh&lls fr element#ra intensiteten i hgre fenomen d#r $3 v#rdet %& $ fr nollv#rde gral 2issa saker kan frklaras v#l nedan /en "ag tycker det #r $#ttre att inte utvecklas h#r ocks& omogna och os#kra faktorer ytterligare Och o$estridligen man m&ste ocks& t#nka %& hgre frh&llande ers#ttning mellan %erioder av rrelse3 %& vilken kvalitet %& k#nslan 5ammanfattas mer i detal" av den tidigare teorin3 enligt tillst&ndet i deras tidigare ut$ildning3 mycket v#l t#ckte fl"ande %unkterD Cur det #r relaterat till att de %sykiska funktionerna3 men alltid i hela kro%%sliga g& %arallella och relaterade fr#ndringar och v#nd%unkter visar3 men inte den a$soluta storleken %& de fysiska aktiviteter som utfrs i %ro%ortion3 - varfr i synnerhet kningen av k#nsel kvar i efterskott efter kningen av sinnesretning3 och frdelningen av stimuli fr att minska utan att #ndra storlek %& det hela3 men k#nslan att det om#rkliga kan gra3 - varfr de mentala funktionerna alltid l#ttare att anv#nda #n den underliggande fysiska3 men utan att helt enkelt att vara3 - relaterade s&som smn och vakenhet i sinnet med kro%%en3 - varfr s%eciellt smn eller frlisning individuella mentala aktiviteter under trskelv#rdet av medvetandet3 inte resten av den tillhrande kro%%saktiviteter3 men $ara en sloka samma motsvarighet3 - %& vilken omst#ndighet frd"u%ning av smn och medvetslshet $ygger3 - s&som frlisningen av vissa intellektuella aktiviteter under trskelv#rdet av medvetandet3 kan ta ut andra $#r den3 - s&som kvaliteten %& k#nslan med kvantitativa $est#m kan relateras3 - som s%#nning eller avko%%ling av u%%m#rksamhet3 som en funktion av huvuda,eln i den levande kraft som #r v&r organism s#reget3 krusningar kan vara samma som %roduceras av e,terna sensoriska stimuli3 h"a trskeln fr det allm#nna medvetandet och faller under samma kan3 - hur man $ygger hgre mentala aktiviteter l#gre och $&da kan $#ras i en anslutning med samma fysiska grunden Ostridigt att det #r tillr#ckligt fr att visa att3 trots att det #r om"ligt fr noggrann m#tning av intensiteten av %sykiska fenomen 4varav en har alltid l&nat fr&n den huvudsakliga inv#ndningen mot m"ligheten av matematisk %sykologi.3 men ett %rogram och "#mfra v&r teori med erfarenhet "ust n#r det g#ller den mest allm#nna och viktiga freteelser #r m"ligt och till och med n&gra mycket s%eciella fenomen s&ledes redan dra$$ats direkt 7enna teori #r fortfarande i sin frsta grunderna3 ett

$arn i $l"or3 s& kan frmodligen ocks& frv#nta sig mer av det3 men som naturligtvis ocks& m"ligt att anse att $arnet eingehe igen i det h#r formul#ret 1r #ven om "ag inte kan s#ga att denna teori redan garanteras3 gr saknar en e%perimentum crucis, eftersom det kr#ver en e,akt vetenska%3 och det ramavtal med fakta kan alltid ge $ara ett v#lvilligt fr dem 7essutom finns det fortfarande vissa sv&righeter gr det tills nu "ag vet fortfarande inte att vervinnas3 eftersom det #r l#tt att t#nka %& en s& ung teori3 men som inte #r av s&dan art att de motsatte sig en m"lig lsning i sig (n mer detal"erad diskussion "ag kan h&lla en annan %lats innan3 nu nskar "ag genom denna korta ti%s fr att u%%muntra andra att u%%n& samma syfte3 eftersom mycket av det "ag ser fortfarande sv&rt3 kanske l#ttare att vervinnas av andra3 kanske var %rinci%en eller utveckling och tas lyckligare %rinci% h#nvisas till det ena eller andra sidan i en annan twist #n fr&n mig Aag tror att om inte ska dra$$as i huvudet med denna %rinci%frklaring av s%iken3 Faun det &tminstone h"#l%a till att leda den --. <versi)t av undervisningen av det som h(r himlen. !9 <. 2id till#m%ningen av tvingande i sig s"#lv3 om inte vanliga s#tt att se %& "orden3 som kan frv#ntas det allting h&lls samman av gravitationen runt sitt centrum3 inklusive vatten3 luft3 m#nniskor3 d"ur3 v#,ter 4--.3 ger "orden liksom v&r kro%% #r ett intimt frenade genom kontinuitet i materia3 som i de syften och ar$ete med systemet #r3 som #r u%%delad i ett flertal s#rskilt urskil"$ara regioner och delar3 och aldrig rusar formning3 &terstruktureras %& olika %erioder och cykler och stor (ntwickelungse%ochen av tem%o omg&ng aktiviteter ovikta3 d#r frdelningen av delar och aktiviteter i v&r kro%% med sin egen verksamhet tas emot i underordnad $etydelse 4---3 R23 ! et se' .
<.

/ed romerska siffror nedan avser de avsnitt under vilka varorna i fr&ga $ehandlas

0. Alla likheter och skillnaden mellan oss och "orden n&gonsin fund 4---.3 #r inte "orden med oss i alla delar #r identiskt3 som efter n&gon u%%fattning om frh&llandet mellan kro%% och s"#l som v#sentliga egenska%er eller indikationer %& en animerad s%eciell karakt#r kan h#vda i materialitet3 medan inte mindre sl&ende skillnader mellan oss och "orden allt v#l d#r frena att gra v#rlden verkar till en strre k#nsla av levande3 mer s"#lvst#ndiga och individuella geartetes varelser #n oss s"#lva3 medan v&r egen #r mycket liv av fullkomlighet och d"u% till nackdel v&r egen s"#lvst#ndighet mycket drar sig till$aka3 #r v&r individualitet mycket underordnad 7etta #r i detal"erade diskussioner i detal" ovan 4---3 -2. Att "orden har %roducerat alla levande varelser3 #ven fr&n hennes skte3 och inte heller har som sina egna delar och u%%r#ttar ett gemensamt $and mellan dem3 #r definierad i samma l#ge fr $efruktningen 42. J. Cur ser v&ra kro%%ar tillhr den strre eller hgre individuell kro%% %& "orden3 s& att v&ra andar den strre eller hgre individuell anda av "orden3 som faktiskt alla andar "ordiska varelser %recis som frst&r i underordning3 eftersom kro%%en %& "orden3 alla kro%%ar lika /en andan i "orden #r inte $ara summan av de enskilda "ordiska andar3 men alla $egri%a3 enat3 hgre3 medvetna l#nkning av samma 2&r individualitet3 s"#lvst#ndighet och frihet3 men att $eakta endast relativ3 lider inte av att

vi tillhr honom3 utan snarare hitta roten och orsaken i det genom att $ara alltid h&lla frh&llande till det 7essa id)er #r 4fr&n --2---. grundat detal" ur olika synvinklar3 och 42--3 2---3 frskte g& in n#rmare i %sykologi det hgre sinnet 7et kommer att komma ih&g att vi redan #r vana vid att tala om en anda av m#nskligheten3 in$egreift v&ra andar verknG%fend3 och visar hur utsikten fr&n den anda av "orden #r $ara en utkad och vertygande version av denna id) Om tanken %& en anda av m#nsklig underh&ll vinna3 ndv#ndigtvis g&r det %& i huvudet %& "orden 42ol - ka% -23 2--3 2---. I. 2ad #r sant om v&r "ord3 s& det #r $ara en himlakro%% i sig3 g#ller %& motsvarande s#tt fr&n de andra st"#rnor 7e #r alla delaktiga av individuell ins%iration3 och s& $ilda en hgre sf#r oss vergri%ande himmelska varelser 7et #r 4s#rskilt 2-. har visat att $&de fysiskt som andligt himlakro%%arna de krav som vi kan $ilda hgre niv& varelser %& hgre3 frmodligen motsvarar3 och att komma ih&g att inte $ara sken$art naturligt tro fr folken i hgre verallt i st"#rnorna 3 gudomliga varelser ser 4-3 R-2.3 men #ven v&r #ngel tro har tagit sin frsta %roduktion av tron %& hgre animerade karakt#ren av st"#rnorna3 s& att v&r u%%fattning endast i de %rimitiva tros avkastning 42-. 6. ;#r alla st"#rnorna hr till materiella sidan av naturen som k#rnan i all fysisk3 s& alla andar st"#rnorna i den anda3 som lyssnat %& hela naturen3 #r det3 den gudomliga anden /en du frlorar det faktum att de tillhr honom3 s& lite individualitet3 relativ s"#lvst#ndighet och frihet3 eftersom v&ra sinnen att de tillhr den anda av "orden3 men finner $ara deras ultimata $andet3 deras hgsta medvetna l#nken i det 4--3 2- . K. 7en Celige Ande #r en mycket3 mycket medvetet3 riktigt allvetande3 dvs all medvetenhet i v#rlden $#r %& sig s"#lv och d#rmed ocks& medvetandet om alla enskilda varelser verknG%fendes i hgre lner och den hgsta enhet av medvetande varelser diskuteras relationen med sin individuella karakt#r och natur n#rmare 4R-. synnerhet #r det visat att det onda inte kan vara i v#rlden s#tter +ud till $elastningen 4R-3 +.3 och dess ko%%ling till naturen av hans v#rdighet3 h"d3 frihet att gra n&gon %ost 4R-3 O. !eviset fr +uds e,istens #r en g&ng av teoretisk 4R-3 !.3 en 2id tillf#llen3 fr&n en %raktisk 4R-R3 A. as%ekter @. "orden #r s& liten en distinkt ko%%ling mellan v&r kro%% och naturen som snarare detsamma kommer att infrlivas med det naturen s"#lv3 s& liten #r den anda av "orden #r en distinkt ko%%ling mellan oss och den gudomliga anden3 #r snarare den hgre individen medling3 genom vilken v&r ande tillhr +uds Ande3 tillsammans med andra v#rldsliga s%rit 7et visas 42ol - ka% R--.3 eftersom denna id) tr#der den %assar in i v&ra %raktiska intressen ?. 7en intima relation med den gudomliga anden till naturen och -n$egriffensein v&ra andar i den gudomliga anden strider mot de r&dande id)erna $ara sken$art3 endast i den m&n de mots#ger sig s"#lva 7et visas hur vi kan vinna $ara genom en tydlig hel kongress 4R--. Q. 7en allm#nna medling av andan i "orden fr att +ud inte den s#rskilda medling ersatt oss genom Kristus 5narare kr#ver andan i "orden #ven efter det hgsta och

$#sta relationer en medlare till +ud i Kristus till honom i sidan3 och h#rmed #ven #r en del av m#nskligheten 7e %ers%ektiv som kristendomen frekommer i v&r undervisning3 diskuteras mer i detal" %& alla 4R---. <=. 7en hgsta lagen i v#rlden 4R-3 !3 R-R3 !.3 relationerna mellan ndv#ndighet och frihet 4R-3 !3 R-R3 !3 E.3 frh&llandet mellan kro%% och s"#l 4R-3 s 0603 R-R3 7. 3 s#ttet urs%rung varelser 4R2-.3 diskuteras mer i detal" ur en allm#n syn%unkt ,m det som h(r livet e'ter. F(rord. 1l"ande undervisningen #r deras vanligaste orsaken till att t&gen till redan fr l#nge sedan av mig i ett litet ty%snitt <. anges vilka av sin tid frv#rvat3 n&gra v#nner3 $ara att det #r utvecklat h#r %& $redare grund3 med tyngre konsekvenser och triftigerer version och %lacering av vissa s#rskilda %unkter 7et kan mycket v#l vara s& att det koncisa och fr#schr som frsta re%resentationen u%%r#tth&ller en formell fretr#de i frh&llande till de rikare3 men $redare strm Aag skulle gra men inte har henne h#r $redare version att delta om de inte gr det3 $land annat med h#nvisning inst#llningen tagen till den tidigare studien av de saker i himlen3 samtidigt en d"u%are kunde ha varit3 och #r inte vertygad om att l#ran s&dan frt"#nade genom att vinna $inder dessa sk#l till detta och vinning av kontinuerlig erfarenhet dess livliga effekt %& sinnet "u l#ngre desto mer skulle ha st#rkts
<.

7en lilla $oken om livet efter dden3 av 7r /ises Lei%zig 2oss 3 <?JK

;aturligtvis kan "ag ge fl"ande endast som rimliga m"ligheter3 rimliga i den m&n de h#nfr sig mots#gelse i sig s"#lv och med de fakta3 lagar och krav fr&n v&ra liv nu3 och #ven hitta %ositiva stder det !evis i $etydelsen av matematik och fysik $ehver inte fr&ga dig /an undrar om det i de m"liga alternativen3 det mest troliga #r3 samtidigt g"orde mest frenlig med v&r kunska% om tingens natur3 v&ra verkliga frho%%ningar och %raktiska krav3 eftersom de motiveras av kristendomen s"#lv h#r Aag s#ger att det mest kom%ati$la samtidigt 1r visst #r den naturalistiska fga $indande hittas i de verv#ganden i denna skrift3 om han inte erk#nner kravet %& ett evigt liv3 men det #r s&3 d& han inte kommer att gra det motvilligt ser att detta krav %& genom att maska hans vanligt s#tt nu inte att tr#ffas igen3 genom en frl#ngning av samma h#r #r n"d 1r teologen andra sidan m&ste allt frg#ves verkar det som "ag kommer att s#ga h#r3 om det #r fr&n $r"an som ett a,iom3 att verg&ngen fr&n detta liv till livet efter detta endast kan ske %& ett vernaturligt s#tt3 frmodligen trons l"us3 inte av kunska% tolerera kontrast honom med andra vyer3 kan en l#rare vara v#lkomna3 vilket ger honom fr att std"a hans tro kr#ver viss kunska% om va%en i sina h#nder /en tvinga denna undervisning kan i sig s& liten att n&gon3 #n den tidigare3 $ara tillgodose $ehov som naturligtvis s"#lva vertygande nog 1rresten3 en &ttondel av hela denna doktrin mindre %& individen #n %& helheten av de faktorer som m&ste ers#ttas av sitt samar$ete humr ofta och kom%lettera det som fortfarande otillr#cklig i detal"3 och l#gga mer vikt %& grunderna avseende %& de

s%eciella utfrandet av vyn 2ar"e ny design $r"ar med os#kra handtag3 men utan deras fretr#de s#kerhet aldrig skulle komma /en du ocks& hattar3 st&r vid $egr#nsade synvinklar fr att $o i ett omr&de som kr#ver sin natur att g& $ortom de vanliga gr#nserna fr verv#gande Om du vill hitta v#gen genom denna v#rld $ortom det om"liga kan visa endast domare %& vad som finns framfr hans ftter Aag tror trots allt3 #r det h#r en $r"an har g"orts med ett nytt s#tt3 och mer #n en s&dan man inte fr&n $r"an $ehver Aag ho%%as kunna vertyga en del av slagkraft av grunderna i dessa &sikter3 kommer de d& att $idra till att l#gga grunden fr fast och forts#tter att $ygga och att r#tta till felaktiga och $romsa den alltfr sna$$a och avl#gsna vid hga /onterade igen att fretaget %& l#m%ligt s#tt och v#rdig vil"a att v#cka mer allm#n vertygelse 1r lika mycket som det kr#ver fortfarande std i alla dessa avseenden3 ingen kan vara $#ttre #n "ag k#nner mig

--%. ,m vi)ten av m3nnis)ans d(d och '(rh&llandet i 'ramtiden nuvarande liv. 5om det #r med den m#nskliga dden9 Kommer inte dras till$aka som en %rodukt av en hgre andlig dd i allm#nheten eller medvetslshet3 eftersom han $ara hade individuellt fr&n samma ur m#nniskans ande9 8r det #nd& s& att %rodukter av v&r egen ande 2&ra tankar ur det omedvetna att g& av den (ndast hela andan uth#rdar i volatilitet och frg#nglighet individen3 vad som kommer in och ut ur den 8ven m#nniskans kro%% sm#lter i dden igen i den allm#nna kro%%en av naturen eller "orden som han $ara hade individuell ut Cans lilla kro%% sm#lter3 vilket fortfarande #r stor 5innet #r inte frg#ves trans%orteras fr&n hans kro%%3 och han har delar konsekvenserna av sitt de Cur kan fortfarande vara tvivel d#r allt #r r#tt i alla riktningar9 7et #r den gamla fr&gan och de gamla %ro$lem3 som h#r stiger mot v&r framtid3 likgiltigt s#tt3 vare sig vi gillar det t#nker %& v&r h#rdsm#lta i en anda och kro%% i det "ordiska eller %& +ud3 s& vi lser sig i ett3 vi lser sig i andra 5& hotfullt sv#var fr&gan och oron ver v&ra huvuden3 och s& sammanv#vda i ett #r de m#nniskan och "orden3 att det i s"#lva verket $ara var en sorglig halv ar$ete3 vi ville inte3 efter att vi s%arar s"#len %& "orden sks3 ser nu att r#dda #ven den m#nskliga s"#len som oron Och %recis vad andra verkar s& allvarligt det #r att r#dda oss 7et faktum att det m#nskliga sinnet #r en %rodukt av en stund och hgre sinne3 verkar ta m&nga faran /en fr oss3 $ara $eror %& det faktum att han var i en hgre och 5u%reme och stanna3 alla s#kerhet Om den m#nskliga s"#len inte redan $#rs i famnen %& en s"#lv levande anda3 och den m#nskliga kro%%en tillhr en egen levande kro%%3 s& "ag vet inte3 faktiskt3 d#r utrymme och %lats fr den framtida m#nniskans liv ska vara3 efter

att han vergav sin nuvarande e,istensformM dd undsli%%er honom3 det enda %& egen k#lla av liv frkastas3 d& villkoren i det tidigare livet3 villkoren fr hela livet3 men #r "orden och i vidare $em#rkelse v#rlden omkring oss vid liv3 vi #r redan %artners i sina liv utan att det suddas ut3 att frlora oss i det3 dden kommer snart %recis som genom$rottet fr en l#gre n#rmare en hgre annan sf#r av livet i kro%% och s"#l3 vars medlemmar vi redan #r3 och v&r sn#va l#gre liv %& denna sida av sig s"#lv $ara som fret till hgre vidare utanfr ;u naturligtvis3 om uts#det #r full3 s& v#,ten s%rider sig fr&n varandra3 tills anl#ggningen st&r "ust nu3 sm#lter den efter att den $ara s& l#nge var t#tt viks i uts#de %#rlor3 men hur3 #r verkligen sm#lter och &terflden med andra v#,ter9 5narare tar det %& en ny v#rld 2ad s& m&nga fel3 #r en untriftige analogi Om de m#nskliga andar %rodukter av hgre sinne3 hur v&ra tankar om v&r egen3 kommer nu att ocks& "#mfra dden med ett till$akadragande av dessa tankar in i medvetslshet3 liksom fdelsen av en framv#,t av samma ur medvetslshet av den andan /en "ag menar3 finns inget i mellan samma :ankar s%inning forts#tter till tankar om &terflden gradvis i den andra3 s& att f& en3 m&ste vara en annan g&3 och n#r han g&r3 s& det kommer ut den andra3 och eftersom tanken mentalt3 fldar den kro%%srrelse som gillar att $#ra den i vilka fl"ande tanke (ftersom ingenting av$ryter %ltsligt (n lugn %romenad #r det som ett fort som h#nder /en dden #r en %ltslig natur3 karga kli%% av ett tidigare tillst&nd3 a$ort3 inte sl& en $ro till relaterade varelser3 inte forts#tta snurra din andliga tr&d3 men $ara riva av kro%%en fr att $ryta u%%3 ro$ust allt %& en g&ng 1r&n den gamla staten 7et #r allt Utminstone s& det verkar Annars taggiga #n med dden #r fdelsen Kommer inte att intr#ffa var"e m#nskligt sinne som en s#rskilt ny unzu$erechnendes i sitt slag h#ndelse i v#rlden av andar3 som en ny $r"an3 en del troligen som ett avtryck av tidigare s%ken3 men inte s%unnits ut av det9 2ar"e ande #r som ett nytt mirakel ;u den gamla andev#rlden snurrar sig in endast med sina urgamla kunska%3 tro3 men inte s%rit av gamla saker som kom nytt 1adern och /oderande #r verkligen som orsak till $ildande $ehvs som ett verktyg n#r du vill3 i en strre handen3 men g& inte i $arnets sinne3 fortfarande g& ut som $arnets sinne vaken 7et $erodde inte direkt som orsak och konsekvens3 men $ara %& distans i en hgre ordning tillsammans att andar komma3 s%ken g&r3 men det #r direkt relaterat som orsak och konsekvens som tankar g&r3 som andra u%%st&r eftersom den gamla kommer $ara samtidigt som %asserar i den nya 5& $ilden %assar %& alla sidor lite3 men en annan #r att an$ud3 #ven om $ara en $ild3 och d#rfr inte kan %assa allwegs /en om det $ara #r med en lite $#ttre l#m%ad #n s&3 varfr fr&n att ho%%et om ett liv efter detta fortfarande kan frtvina som det finns n&gon v#g ut9 1aktum #r dock3 %assar det vi fra3 mer 5%r#ng dina gon3 %ltsligt faller en $ild in i den3 frklaras av n&got som var tidigare i din ande3 en ny $r"an3 d#r mycket kan vara3 och vad kan inte utveckla allt fr&n den nya $ilden i ditt sinne3 hur kan det nytt rr om hela din inre v#rld3 inte olikt en nyfdd m#nniska hela yttre v#rlden - vissa avseenden3 #ven om det alltid kommer

att finnas ett intryck redan geha$ter $ilder3 som alla nyfdda m#nniska u%%re%as i viss mening endast tidigare3 men det #r ett nytt avtryck3 #r inte ett n#t av gamla forten3 och aldrig #r %recis som de tidigare 7in $es"#lad organet "uicer3 krafter och ge k#nslan att gra $ilden i sin famn fysiskt mentalt och f& inte annorlunda #n kro%%en %& "orden har att ge "uice3 makt och k#nsla fr att gra en ny man i sitt skte3 och emot 7u s"#lv ensam det vermchtLst verkligen inte att ska%a $ilden %& dig och v#rlden omfamnar det n#rmaste som kastar sin $ild %& dig3 och s& att "orden skulle kunna i sig ska%ar inte en m#nniska3 +ud3 som omfamnar som kastar sin $ild i den 1r det #r inte $ara mannen #r ett shoot och $ild av "orden3 han #r en shoot och $ild av hela guds souled v#rld3 #ven om initialt "orden 7u ser %& dig s"#lv och med var"e ny $ild3 ser "orden i var"e nytt $arn 7en nya $ilden %& dig #r som en ny unge %& "orden3 #r en ny "ord $arn som en ny $ild %& dig !ara vara s#ker %& att du #r som ett $arn %& "orden mer och mer som ett s#tt att en $ild %& dig3 eftersom det "ordiska v#rld i vilken du steg3 #r mer #n ett $arn och mer #n de medel som frekommer %& $ilden Aag menar3 i sanning3 den frsta m#nskliga kro%%sliga intellektuell !li3 +& in i den stora kro%%sliga andliga sf#ren av den vardagliga v#rlden genom +uds kreativa regeringstid3 som startade en ny3 ingenting i samma rike deklarerat antal frmgenheter i den3 vilket #r mycket mer s&dan frst $li3 frekomsten av en ny fysisk mental $ild i din lilla rike av kro%%en och sinnet3 som ocks& startat ett nytt3 ingenting i samma rike deklarerat antal frmgenheter i det3 #n att flda fram en tanke fr&n den andra *& samma s#tt kan det faktum "#mfra den $ilden %& "orden $r"ar i dig som ett $arn att vara n&got rent sensuell3 men g&r den direkt till hgre andliga referenser fr att gra $ra3 ta minnen3 konce%t3 id)er och $egeisten det snart i en hgre mening !r"an #r $ara ren sensualitet3 resultatet mer /en vad vi "#mfr de dende9 5hock Hfr gatW *ltsligt $ilden3 den l"usa3 varma3 #r $lek ner %ltsligt g&r till n&gon annan3 och saft och krafter som drivit fr&n alla h&ll i gat fr att gra $ilden till std fr k#nslan3 frflyta summariskt &terv#nde till den allm#nna kro%% 2em kan hitta n&got fr&n $ilden i hela kro%%en9 7et #r ver 5& #r din dd3 $ara %ltsligt3 sl&3 $ryta3 till e,em%el gon till#ggsavgift ;atten till dden drar %ltsligt en sl"a ver hela vyn3 som vann den hgre anden genom dig s& l&ngt3 hon avtar3 den l"usa3 varma3 och som det An%assad fysisk $ild frflyter i gat igen i den strre3 vilket det $ara ftt3 s& din individuellt utformade kro%%en till$aka in i strre kro%% %& "orden3 med tanke %& de enda "uice och krafter att gra det 5& det #r sant3 i gonen %& avgift i livet med $ilden3 s& det kommer att vara lika sant i gonen laddning i dden med dig 5& sant3 s& s#ker3 men ocks& inte sant Och du ska %& ditt framtida liv k#nner n#r $akom livet av den $ilden #r en andra skurar fram&t3 en hgre3 friare3 en $arri#r lsare3 en kro%%slig lsare eller fri kro%%sliga3 allt Hsom du har ville ha ut av ditt framtida liv9 2ad h#nder %& $ilden %& dig3 varfr skulle det inte ha h#nt dig i en strre #n du3 gescheh #r $ara i en strre $em#rkelse9 ;#r "ag st#nger gonen3 och g&r ut den sensuella $ild3 vaknar d& inte %& sin %lats3 det mer andliga minnet9 Och om mig innan nuet %erce%tions ganska $efing3 #ven om "ag s&g allt l"us och stark3 men alltid $ara vad e,akt det3 hur #r $ara aufdrang3 s& nu

$r"ar minnet av alla som $estod under min u%%fattning3 i detal" frmodligen mindre l"usa3 levande och rik hela3 #ven om stark fr att leva i mig och att v#va och att umg&s med allt annat som har mottagits av tidigare frest#llningar och andra sinnen att komma ih&g mig Om "ag st#nger gonen i dden3 och mitt liv g&r 5ensuell intuition3 sedan en %&minnelse liv inte kommer att kunna vakna u%% fr det i det hgre sinnet och i st#llet fr honom9 Och n#r han s&g allt genom mig i filosofiska livet l"us och stark3 men alltid det som var $ara d#r3 och hur det #r $ara aufdrang3 #r inte nu ens minnet av allt att mitt filosofiska liv med3 i detal" frmodligen mindre l"us3 hela livligare och rikare ens $r"a med kraft att leva och v#va3 och att inleda en relation och kontakter med minneskretsarna3 som han vann med dden av andra9 5& sant3 men min u%%fattning om livet som var i honom en s"#lv k#nnande och distinkt karakt#r3 s& sant som det ocks& m&ste vara minnet av livet 7#rfr att vi glmmer i anv#ndningen av analogi $ara inte skillnaderna3 h#nger %& att vi #r lite tidigt som den filosofiska livet i hgre sinnet mycket annorlunda #n v&ra &sikter i oss3 och det hgre sinnet i sig n&got strre #n oss s"#lva /en fr&n une'uals $ara fl"er s& o"#mlik som samma fr&n samma 2&ra minnen #r en$art $eroende varelser3 som drivs av floden och till$aka i den drivande utan att $ehva oroa sig s"#lva och vet vad de gr /en varfr inte till#m%a samma fr&n dig en dag 1r eftersom du varit h#r s"#lvst#ndigt till att veta #r vad som driver dig och vad du gr3 kommer det ocks& att vara fallet i ditt minne e,istens *&minnelse du $ara om du hinter$lei$st efter att frstra din nuvarande sensuell e,istens3 utan mer som en %&minnelse3 om redan det som du hinter$lei$st andligt3 mentalt mer #n den fr&n vilken minnet kvar $akom 2&rt minne s%eglar de viktigaste s#rdragen i den3 fr&n vilken den v#,te 5& det minne som kommer ut av dig i den hgre anden 7ina (igentGmlichstes3 din %ersonlighet3 kan det inte g& frlorad3 #ven hon fortfarande forts#tter att komma ih&g Om den u%%levda $ilden %& dig redan o$eroende3 s"#lvmedveten i samma mening som det #r du h#r nere3 s& hans minne skulle vara d#r i dig Och s& #r det verallt3 fr att ta sidan av skillnaderna i till#gg till den sida av korres%ondensen i gat3 och inte vad svag och klen och noga ser dig3 till och med %recis som i den strre &tanke 5e det snarare som allt o$eskrivligt l&ngt och stora och hga3 rika och m#ktiga3 och gratis3 och h&llas &tskilda3 s& att du kommer att gra saken tillr#ckligt3 och dina frho%%ningar kommer att kra $ra 1r min n#ra anda naturligtvis inte s& mycket minnen eller minnesomr&den %& en g&ng n#r du tar en skillnad i medvetandet3 som den strre ande3 eftersom han kan $#ra inte s& mycket o%inions eller visa omr&den %& en g&ng samtidigt urskil"as i medvetandet 5& hur frtr#nga minnena i mitt sinne och alltid dyker u%% frst efter varandra i medvetandet3 kommer det inte vara i den hgre anden3 eftersom det inte #r med vyerna #r s&3 s& $ra %& tusen olika m#nniskor tusentals olika visningsomr&dena tydligt och s"#lvst#ndigt sida vid sida e,istera i honom liksom tusen minnesomr&den med varandra (ftersom det #r inte alltid en att komma in medvetandet3 m&ste v#nta %& de andra g&r ut i medvetandet hos det hgre sinnet3 eftersom #ven en vy omr&de som inte v#ntar %& att $li medveten om att den andra kommer att g& ut i medvetandet hos det hgre sinnet

7u har helt enkelt sl& tv& gon3 och de #r ocks&3 allt fr din u%%fattning3 tills du %%nar det igen3 fr dig att h"#l%a dig att f& nya id)er3 och han har att sl& i gonen %& alla m#nniskor3 har fortfarande kvar en tusen %%en om han sl&r en tusen3 och i st#llet fr den acce%terade dden n&gonsin att &teru%%ta3 fresl&r han tusen nya fr den till andra %latser3 s& han h"#l%er sig s"#lv och %& s& s#tt f& en mycket strre k#nsla av att f& nya id)er fr dig3 medan han samtidigt minnena av tidigare $ehandlats i trafiken av de utom"ordiska andarna 2ar"e ny m#nniska %ar gon #r det en ny hink %ar3 som han drar s%eciell %& ett s%eciellt s#tt3 #ven om gamla ritar %& ett nytt s#ttD du #r $ara en $#rare av en s&dan hink %ar i hans t"#nst3 har du nog dras till honom3 s& han kallade det $#ra dig hem3 gr locket %& utsidan av sko%an till n&got att kasta och %%nar den i det inre av hans hus3 och nu #r det viktigt att konsumera ste %& /en inte han avf#rdar dig t"#narna Cemmet du har anv#nt det3 nu #r det ocks& $ehver tr#na inne3 eftersom utanfr han inte $ehver dig3 men inuti du #r till n&gon nytta fr honom nu3 fr att hantera det mer vad du ste 7et finns tusentals ar$etare som3 liksom du trans%orteras hem er till honom3 och ar$eta sig in h#nderna i huset i samma Ande3 tills nu riktigt veta vad det #r Cur mycket n#rmare de f&r nu3 eftersom de samlar hela sko%an fr&n alla h&ll3 s& att de slogs ut fr att sa i alla riktningar3 och alltid individuellt fr $ara den andra tr#ffades3 och de undrade var fr&n3 d#r3 och vandrade runt det fortfarande l&st drren till huset som %%nar u%% endast i dden 2ad #r din $elning9 Cur $ra CerrenW Allt vad du trans%orteras hem och vad du kan hantera s& att verk av det hgre sinnet3 din $elning #r3 h&ller han ingenting fr sig s"#lv3 $er#ttar han det som med dig att han har helt och du har allt3 eftersom du s"#lv #r att vara helt :"a oroa dig att du hemma $#r honom gott3 ni $#r det hem till dig /en l&t oss inte frlora fr&n en $ild till en annan3 men #nd& vissa tar gat d#r $ilden hittills ligger v&ra verv#ganden3 vissa inte verkar u%%fylla3 delvis #r verkligen inte sant :ill minne frefaller oss %& ett s#tt3 $ara som en entwickelungsloser eko av intuition3 som inte l#ngre kan vinna vad ges i intuition en g&ng fr alla 8r v&rt framtida liv vara n&got annat #n en s&dan entwickelungsloser efterklang av den nuvarande9 /en minnet kan $ara #n s& l#nge inte har fr#ndrats3 eftersom den inte gr utsikten3 men vi har utvecklat h#r3 s& v&ra minnen kommer att utvecklas och inkludera det med de krafter som av vilket det #r ftt Och #nd&3 som s#ger att v&ra frest#llningar och minnen inte utvecklas9 5narare3 vad inte allt utvecklas i oss fr&n v&r tro och framg&ngsorienterade minnen9 /#nniskan fds som en sinnlig intuition vara och inneh&ller3 som hgre v#sen id) /en id)erna $#r fret till deras utveckling i sig s& att du ocks& att du inte en$art id)er3 men id)erna tar ver i den andra v#rlden3 fortsatte utveckla din id)v#rld d#r /ycket One3 som vi har sett3 inte intr#ffar igen3 s#rskilt i v&rt minne3 "ust detta och det #r att vara3 att allt $idrar till att tr#na v&r mentala livet som helhet3 eftersom ingenting #r utan efter-effekt %& oss 5&ledes3 om en del m&nga m#nniskor ocks& inte frekommer i sf#ren av det hgre sinnet s%eciellt minne igen3 $ara detta och att h"#l%a andra $ara allm#nt att tr#na livet av det hgre sinnet9 5& vi skulle vara till$aka igen kommit till utsuddning av andarna /en $ara om att s%arka m&nga id)er i oss inte s#rskilt nytt i minnet3 eftersom den ser som ingenting #r s& s%eciella som vi3 #r hela

v&r syn %& livet snarare en flod /en en sak var"e filosofisk livsformer sin s%eciella floden3 och s& #ven fr var"e minnes liv kommer att gra sin s#regna floden och de olika floderna i minnet #r s& litet i ett flde tillsammans som intuition 8ven detta #r anslutet med h"den och $redden %& Ande ver oss Can #r ett aktuellt omr&de3 men var och en av oss $ara en strm3 i sk&dar som i minnas
7et lilla mter i $ilden av enskilda vyer av samma mening im%eriet3 #r ocks& samma %& $ilden tr#ffande hela sinnes sf#rer3 eftersom det n#rmar sig saken s"#lv till oss mer Liksom mycket av den enskilde osk#r%a sett och hrt i minnet3 men sudda ut hela minnes riken se3 hra %& oss inte $ara s& in i varandra3 eftersom #ven s"#lv flda sinnena sf#ren av syn3 hrsel mer #n s%eciella strmmar3 eftersom v&gorna av den enskilde sett3 hrt det /en mer s&3 och i #nnu hgre mening #n de olika sinnena i en rik man3 hela sinnes v#rldar av olika m#nniskor att $etrakta som olika strmmar 5om s& mycket individ3 vet vad vi mter i v&ra v#rldsliga sinnen inte s#rskilt visa u%% i v&r fr#mmande minne lever igen3 kanske det g&tt med andra3 vara $ara ett vanligt resultat i v&rt sinne3 men s#kerligen dk u%% i de s%eciella minnen av livet i frh&llande till varandra hela meningen med livet i den hgre anden igen och inte strmmar med andra m#nniskor A#mfrelsen av olika m#nniskor med alla sinnen sf#rer hgre att vara sant alls $#ttre #n "#mfrelse efter vissa avseenden den samma $ara med $ilder av samma sensoriska sf#ren3 men den sista "#mfrelsen inte $ara ofta %raktiskt3 men #r ocks& fr sin del3 fr andra relationer $#ttre3 dels med h#nsyn till dock inte avs%eglas stora m#ngder och rumslig relation m#nskliga relationer3 som &ters%eglas i m#ngden och de rumsliga frh&llanden intuition $ilder3 n&gra av ArtG$ereinstimmung folket3 vilket avs%eglas i ArtG$ereinstimmung syn%unkter fr&n samma mening den verkliga sammanst#llning av folket som det 0. C#r anger annan v#ndning av "#mfrelsen $r"ar att vara vertygande 7#rfr #r det i$land en3 i$land kanske fredrar annan v#ndning3 efter som det ger %ers%ektiv %& "#mfrelsen i sig med sig s"#lv3 eller3 om du hellre h&ller $ara %& en sv#ng3 som grs av oss3 %rinci%en om slutsatsen fr&n o"#mlika den o"#mlika 42ol --3 ka% R-R !. har &dra tillhrighet i tolkningen av $ilden med m&ste man komma ih&g att utan h"#l% av n&gon $ild3 ingen analogi vertygande tolknings$ar och action dock en av samma sak med h"#l% #ven av %& $ara h#lften tagna analogier kan nog anv#nda

7en verkliga "#mfrelse av k#rnan #r den samma ArtG$ereinstimmung inte i mots#ttning :v& floder av vatten gleichgeartetem kan fortfarande st&r infr mer #n n&got s%eciellt i verkligheten3 som en v&g av vin och vatten i samma flod
0.

/itt minne #r svagt3 $lekt3 h&lls mot utsikten Om s& mitt framtida liv vara mot strmmen3 eftersom den hgre anden tar %&minner mig till den filosofiska livet i sig s"#lv9 /en det #r inte en annan om "ag svag man $ara den ytliga $ild av mitt ga minnas emot i mig3 eller om en hgre vara tillmtesg&ende under mitt fulla m#nniska i sig3 och det kommer ocks& att ge en helt annan fylligare finish3 och "ag ska u%%re%a detta vara 5& m#ter inte av den svaga din nuvarande minne svagheten i dina tidigare liv minnen 7en massiva3 %&taglig ditt nuvarande liv faktiskt kan forts#tta att krym%a3 din kro%% inte l#ngre tas med h#nderna3 ofrmgen att g& med tunga ftter3 kan inte $#ra och flytta fler laster3 som h#r3 som alla ligger i graven3 #r $akom digM i allt detta som ditt framtida liv verkligen im%otent och maktls vara som din nuvarande (ftersom gemensam grund #r frh&llandet mellan sensorisk d#m%ning som finns mellan

u%%fattningar och minnen i oss ocks& s%egla mellan v&r u%%fattning av liv och minnen av livet i hgre anda kommer analogin inte dra$$as av en fraktur3 och s& v&r framtid minnen liv som alls l#tt3 l"us3 luftig3 e,ternt frefaller o$egri%ligt fr v&rt nuvarande tunga3 t"ocka3 frodiga3 ergreifliches med grova sinnen och ergreifliches $ara de sinnen liv3 ist#llet fr tunga ideologiska kro%%sformer som l"us gratis mo$il Femem$rance %romenad i huvudet av det hgre sinnet3 kom vi ut i framtiden /en det #r inte $ara denna sensuella frsvagar v&r framtida minne liv mot v&r nuvarande syn %& livet3 men ocks& kningen av v&ra framtida liv minnen mot v&r nuvarande %&minnelse om livet att t#nka %&3 en kning som #r relaterad till att frsvaga sig s"#lv 1aktum #r att samma omst#ndighet3 $laden #r v&r nuvarande filosofiska liv i dden $lek3 kraftfulla och f#rglst3 det kommer att gra v&rt mest $lek3 stark3 f#rgls3 otydligt minne liv h#dan l"us3 kraftfull3 aktiv f#rg3 full3 avgr #r avskaffandet av v&rt v#rldsliga syn liv n#mligen i det ver"ordiska minnes s"#lva livet3 g&r det filosofiska livet %& dden under icke3 men det g&r %&3 av$ryts i ett hgre liv3 eftersom livet av larv3 inte dockan inte g& ner n#r f"#rilen kommer fram3 men i 1"#ril de$iteras sig endast till en hgre3 friare l"usare form 5om larver dockor livet inte l#ngre e,isterar3 frst&s 7irekta o$servationer h#r register i analogiskt 5e till att det nu #r3 det fastare n#ra n#r alla mina sinnen innan det yttre3 desto mer "ag ut i den mrknande av det yttre3 s& alert3 l"usare %&minnelsen om livet som l#nge har glmt faller till$aka till mig 7den gr ingenting annat #n den meningen stadigt %& att komma n#ra3 s& att m"ligheten att &teru%%tagandet l%er ut Cittills har ingen slutning av gon i livet #r lika l"us inte kan finnas n&gon u%%vaknande av minnen3 eftersom den kommer att vara i dden 2ad gat st#ngning i livet $ara tillf#llig3 ytlig gr fr ett syfte3 fr en kort dag3 gr det sista d"u%aste gon st#ngning fr alla dina sinnen och i frh&llande till hela kro%%en och livet3 gr det med dig i relation till en hgre ande och kro%%3 men gat st#ngning i livet3 det $ara g"ort med den stora $ilden i &tanke fr dig All kraft #r u%%delad mellan din v#rldsliga syn %& livet och minnet av livet3 faller %& Livet ditt minne lever ensam3 eftersom endast av den anledningen #r din nuvarande minne av livet s& svag3 eftersom den filosofiska livet h#r nere strre delen av den kraft som anv#nds %& dig fr&n hgre sinnet och vidare Om "a men om en ny #r den v#rldsliga u%%fattning helt dd3 har $livit helt om"ligt $lir m"ligt igen mindes n&got gammalt (n fullst#ndig minnas det gamla livet $r"ar n#r allt det gamla livet #r $akom3 och allt :#nk %& det gamla livet i sig #r $ara lite frutfattade meningar om det 7et vi #r nu i minnen och hgre ln samma liv3 #r3 eftersom det var $ara en l#tt $ris som stiger ver v&r nuvarande u%%fattning liv som en mild &nga sv#var osynligt ver genererande vatten som en freg&ngare i samma himmels$l&3 medan sist vill allt vatten 7estroy3 men frstr vattnet3 "akt i all luft3 eftersom naturligtvis frstr verkligen3 kan du frstra det mer #n en m#nniska3 medan till synes lika $ra3 med ett ord det frvandla helt till &nga3 hur mycket mer omfattande kraftfulla effekter kommer att kunna %roducera denna &nga3 i allt vatten har stigit osynlig3 som #r det enda $ara vor$edeutend lyfts fr&n dess yta3 s& hur mycket mer omfattande3 mer varierat3 unmerklichere i detal"3 %& det hela3 mer kraftfulla effekter #n vattnet i sig3 vilket #r d#ri fr#ndrats - moln3 gryning och solnedg&ng3 regn3 &ska3 $li,t3 det f&r i

sin nya3 hgre3 klarare3 l"usare3 l#ttare och tydligare stater nu s%elar den viktigaste rollen i naturens ekonomi3 inde du frmodligen #nnu d&raktigt tror att det #r en annan sak3 eftersom -nte du ta tag i det med h#nderna3 kan fortfarande dra i ett s%ecialglas
Om vi "#mfr $ara h#r ocks&3 vilket inte #r "#mfr$ara Ungorna av vatten och en enhetlig karakt#r3 men vattnet det redan #r3 eftersom det inte skulle vara &ngan9/annen h#r nedan #r inte en enhetlig karakt#r3 hur kan det vara s& att det som kommer ut av det9 Ungan som kommer u%% ur vattnet3 omedel$art fldar med &ngan fr&n alla andra vatten /en #ven vattnet i sig3 d#r &ngan kommer frflyter med andra vatten som kommer till det3 #r inget individ /annen3 som kommer den ver"ordiska anda3 men flyter inte som med andra m#nniskor som frs fr att fr$li under alla influenser som kan komma ver honom3 en individ 5& vad som redan i grunden o"#mlik3 frv#ntar sig det ocks& igen den motsvarande o"#mna resultat /en att &ngorna l#tt och gratis mte som de vatten som de har ett gemensamt verksamhetsomr&de ver vattnet3 ger n#ring till vattnet som de matas av dem3 som alla vi #r den l#m%lig i %ro%ortionerna i livet efter detta och kommer att finna denna sida av framsteg av analysen 7et #r ostridigt3 men kan anv#ndas %& alla $ara tillf#llig frklaring av s&dana $ilder f"#rran

5& du tror att efter den sista ga st#ngning3 den fullkomliga frstrelsen av all v#rldslig u%%fattning och k#nsla alls3 som tidigare vunnit den hgre anden genom dig3 inte $ara v#cker minnen av den sista dagen3 men i$land minnen3 i$land frm&gan att /emories vaknade i ditt liv3 livlig3 enhetligt3 omfattande3 l"usare3 klarare3 verlager ulicher #n n&gonsin minnen3 eftersom du fortfarande h#lften f&ngad i den meningen g#ng l&g3 eftersom s& mycket din n#ra kro%%en var medel fr att rita och %rocess "ordiska v#rldsliga frnuft intuitioner s& mycket att han var medel fr att $inda dig till denna verksamhet 2#l g"ort av sko%a3 samla3 reshuffling enligt detta liv3 och hemmet $urna hink %%nar u%%3 du vinner3 och du gr det %& hgre sinnet3 %ltsligt all den rikedom som du lagt ned %& det s& sm&ningom (n andlig anslutning och $leknat $ort allt som du n&gonsin har g"ort3 sett3 tanke3 vunnit i hela ditt "ordiska liv #r nu i dig vaken och l"us3 $ra fr dig3 om du kan se fram emot vars /ed en s&dan l"us Om hela din +eistes$aues du fds in i det nya livet att komma med en l#ttare medvetande forts#ttningsvis att ar$eta %& hgre +eistes$au 8ven nu i livet fr var"e m#nniska vid l#ggdags och n#r de vaknar $r3 om allt mrkt omkring honom3 minns internt vad han g"orde r#tt och 5chlecht i de sista dagarna3 som forts#tter3 vad man ska l#mna i det fl"ande /en hur m&nga gr det /en dden3 i en sovande fr freg&ende och u%%vaknande till nytt liv3 manar %& oss3 vare sig vi vill eller inte3 minnet inte $ara en dag3 men %& det hela kretsen av v&ra liv s& h#r l&ngt3 och id)n3 nu vad forts#tta i det nya livet och att sl#%%a %&3 och krafter som $ara mrka frmanande intr#ffat h#r3 och kommer att $r"a visas hgt och vertygande -nte verkligen att det ska vara kvar i livet efter detta %& minnet av $ara det h#r livet :v#rtom kommer det h#danefter ocks& ha sin fortsatta utveckling 2i har sagt det frut /en minnet av denna v#rlden3 men det kommer till en $r"an endast genom vilken dden s%arar v&r medvetna delen av livet efter detta3 och d#r vi hittar $asen fr v&r utveckling i det nya livet3 s& vi lyfter men till /innet av det gamla livet i alla fall #r utg&ngs%unkten fr ett nytt liv3 men nu m&ste ytterligare %rogressiv $eslutsamhet dar

/inne i sig #r utan att s#tta detta i en vidare mening /ed minnet samtidigt3 vad som kallas i egentlig mening eftersom allt kommer att lyftas in i livet efter detta3 vad #r hgre har h#r %& "orden $yggs u%% %& grundval av minnen i oss3 tillsammans med den hgre ka%aciteten $yggas s"#lv Och allt som #r %& samma g&ng i samma andel med minnen av l"us3 tydligare 7et #r det ocks&3 om vi AU+ Hi livet tid ser n#ra innan det yttre (ftersom resonemanget3 insikt3 den hgre tanke3 fantasi3 framsynthet %unkt f&ngar #nnu mer levande i oss att s%ela Cur mycket mer kommer det att $li fallet om vi st#nger den fr alltid 7#rfr frv#ntar vi oss att det ska finnas i v&rt minne lever allt detta Cgre lika med ett3 utskrifterna #r $ara att komma v#l l#m%ad att f& frh&llandet mellan allt detta hgre livsform vars frsta material och $acka minnena fr&n det gamla till det gamla livet n#rvarande3 och 7etta l#mnar oss i framtiden ocks& $ehver det (n del #r de som tror v#l om ett framtida liv3 %recis som minnet av den nuvarande g& ver rika3 tror inte dem /annen har g"ort nya3 och hitta ett nytt liv i den andra %ersonen som inte vet n&got om de gamla m#nniskorna 7e $ryter s& att #ven den $ro som frenar mellan denna v#rld och i Livet och kastar ett mrkt moln mellan - st#llet fr att vinna med dden s"#lv hel och fylla till$aka till oss3 den enskilde3 s& fullst#ndigt som om han hade aldrig i livet3 l#t hon honom att frlora sig helt3 andningen stiger u%% ur vattnet3 i st#llet fr det framtida tillst&ndet i Cela vatten$&da3 och slutligen helt avskaffa Krym%ande i sig3 kommer de att frsvinna med vattnet samtidigt ;u $r det finnas s& nytt vatten i en ny v#rld %ltsligt /en hur var det s&9 Cur det kom dit9 5varet fr$lir de i skuld till oss 5&ledes kvarst&r tron med n&got skyldig sinne 2ad #r orsaken till en s&dan st&nd%unkt9 (ftersom inga minnen av ett tidigare liv i detta #r alltfr rika3 inte frv#nta sig att de fr&n den nuvarande till n#sta intervall ver #r /en vi lyssnar %& utan att sluta sig till samma fr&n une'uals Livet fre fdseln hade inga minnen3 inte ett minne i sig3 hur ska minnen av som till och med i det nuvarande livet3 de nuvarande minnen och minnet har utvecklats3 som ska minnena inte str#cker sig in i framtiden livet3 s& gr inte ka om vi har utan att frv#nta sig en kning av det framtida livet3 som har kat fr&n freg&ende till nuvarande liv i verg&ngarna 2#lf#rd fr dden kommer att vara att ta som en andra fdelse till ett nytt liv3 och vi vill #ven driva ekvationen %unkterna #nnu3 men varfr kan alla vara samma mellan fdelse och dd9 -ngenting men annars ganska lika mellan tv& saker 7den #r en andra fdelse3 men fdelsen av en frsta Och fr oss andra kasta till$aka till den %unkt av de frsta att leda inte hellre $r"a %& nytt %& oss n#sta9 Och avsnittet mellan tv& liv m&ste vara en ndv#ndig nedsk#rning9 Kan han inte $est&r ocks& i att den inskr#nkthet e,%anderar %ltsligt till $redden9 ;#r allt Hdet d#rfr #nd& orolig $lick %& h#rdsm#lta av kro%%en i dden3 som det var s& g"ort med dig9 !ehver ocks& den andliga %&minnelsen i dig fortfarande samma sn#vt definierade fysiska $ilden fr att frkro%%sliga std som den sinnliga intuition3 "a hon kan h&lla en s& n#ra dokument med sina strre frihet9 2arfr ska det hgre sinnet fr din framtid -ntellectual Life /innen $ehver fortfarande %recis som samma smala fast kro%%slig gestalt fr att frkro%%sliga att han $ehvs fr din sinnliga intuition liv3 s& hur kunde han gra s& h#r3 n#r ditt framtida liv och s& mycket

mer fri #n din nuvarande ska det vara9 Car inte du alltid tala om en u%%s#gning av o$ligationer av kro%%slighet i livet efter detta9 7u ser en s&dan redan l&tsad i liten skala inom dig s"#lv3 utan det andliga3 vilket fl"er den kro%%sliga natur3 kommer att g& frlorade3 s& varfr inte det /otsvarande tittar $ara i hgre mening i n&gonting hgre #n du3 eftersom du inte $ara n&got smal havande men din sn#va kro%% se s"#lv sm#lter in i den strre kro%%en9 /en om inte ocks& sm#lter med den h#rdsm#lta av materialet $ilden havande den andliga av $ilden i ditt sinne varfr du vill mig att sm#lta med den h#rdsm#lta din livs i strre kro%% din s"#l i strre anda3 varfr inte $ara mer fritt i e,isterar honom9
*& liknande k#nsla av Augustinus skriver till (vadiusD HAag vill $er#tta n&got som du kan t#nka %& +ennadius 2&r $ror3 vi alla vet3 en av de mest k#nda l#kare3 som vi #lskade utskt3 som nu $or %& Kartago och hade utm#rkt sig tidigare i Fom3 du dig s"#lv som en gudfruktig m#nniska och medk#nnande v#lgrare vet3 hade3 som han $er#ttade fr en tid sedan3 som en ung man och3 med all sin k#rlek till de fattiga3 tvivlar %& att det skulle ge ett liv efter dden (ftersom +ud inte l#mna sin s"#l3 syntes han i en drm ungdom3 l"usa $lanka och v#rdig syn3 och sade till honomD fl" mig som detta fl"de honom3 kom han till en stad d#r han hrde l"udet av staste s&ng %& hger sida3 eftersom han nu skulle vil"a veta vad som skulle s#gas ungdomar3 det finns lovs&nger av den v#lsignade och helgon han vaknade s drm flydde3 men han t#nkte s& l&ngt #nnu3 eftersom vi #r vana att t#nka %& en drm *& en annan kv#ll3 se3 samma sak unge mannen visade sig fr honom igen3 och fr&gade om han k#nde honom9 Can svarade att han k#nde honom v#l3 var%& den unge mannen fr&gade vidare hur han k#nde honom9 +ennadius $ara kunde ge ett svar3 skulle hela drmmen3 $er#ttar s&nger av de heliga3 utan $rott3 eftersom honom allt var fortfarande f#rskt i minnet sedan $ad han den unge mannen om han hade vad han "ust hade sagt3 sett i smnen eller vaken Under smnen3 svarade han 7u vet mycket v#l och har allt h&lla $ra3 sade ungdom3 det #r sant3 du har sett det i smnen3 och vet att det du ser nu3 ser du till och med i smnen - nu talade om att undervisa ungdomar3 2ar #r nu din kro%% +ennadiusD - min s#ngkammare NnglingenD 9 /en du vet att dina gon st#ngs nu $unden till din kro%% och #r inaktiv +ennadiusD Aag vet att den unge mannen 5& vad #r dessa gon som du ser mig (ftersom +ennadius inte visste vad "ag skulle s#ga och9 tyst 5om han tvekade3 sade den unge mannen honom vad han ville l#ra honom med dessa fr&gor3 och fortsatteD 5om gon havande nu n#r du ligger i s#ngen och sover3 #r inaktiva och ineffektiva3 och #nd& dessa gon3 med vilken ni ser mig och u%%fattar hela detta ansikte3 #r u%%riktig3 kommer du #ven efter dden d&3 om gonen %& din kro%% #r inte l#ngre aktiv3 men #nd& har en livskraft fr att leva och en sensation kraft sensation d#rfr l&t dig i ingen3 vare sig efter dden #r ett annat liv tvivel - 7#rmed var "ag3 den trov#rdig man3 alla tvivel vittnade omtumlad Och vem l#rde honom v#l till skillnad fr&n v&rd och +uds n&d H 9 4Augast (% <6Q Fedigera Antwer%en L - %ag I0? av C#r (nnemoser3 historia av magi 5 <I=.

8ven om du vill vara i livet efter detta3 inte helt utan en kro%%3 $ara den grova3 tunga vill du sl#%%a taget Kan allt vara utan att n&gonsin n&gonsin s"#len i en fysisk $#rare9 Om den inte stds av n&got Kro%%sliga mina minnen9 Cur kunde de vackla n#r rrelserna vackla i min h"#rna3 f& i ordning3 om ordningen %& min h"#rna #r strd9 Ao de $#rs av vissa kro%%sliga3 men vad hon $#r #r $ara inte mer samlas i en s& n#ra $ild3 engagerar sig fritt genom din h"#rna3 faktiskt $#rare av alla minnen kan komma igenom varandra3 tror dig om som v&gor i dammar rran tillg&ng3 utan att stra3 #r det harmoniskt samar$ete och frvirring av de kro%%sliga konfigurationer och rrelser endast en friare frflyttning av memoarer3 vad de f#ster sig3 m"ligt 7emonstration kan inget av detta i ett enda $egr#nsat utrymme Kan det inte ocks& s& att en dag vara med v&r fysiska e,istens9 2i #r inte ens en dag utan att vara

helt lei$los3 liksom v&ra minnen s& lite3 men gemensamt mta den "ordiska naturen %& ett friare material e,istens och oss s"#lva mta det3 s& att vi fortfarande "#mfrelsevis %u$licerade $egr#nsande och se%arera kro%%en avskalade9 Och trots detta kan kl# av sig3 men utformade fr att se ut som tidigare3 samma som minnena av 5cul%tured fortfarande utformade som visas tidigare3 trots att dem den %&tagliga kro%%sliga form av inte mer frr frem&l 5& vi hade den andliga kro%%en som *aulus talar framtiden kommer flera d#rav /en nu #r det fr oss att inte kro%%en utan s"#len att s%ara ;og3 om vi ser att en andlig %&minnelse om den vid frstrelsen av en tydlig fysisk $ild %& oss fortfarande $akom3 "a verkligen vaknat3 sedan samma kan ocks& %& att frstra v&r ideologiska kro%%su%%fattning i den strre enhet som vi v&rdar och std"er3 vara fallet Och vi f&r inte l&ta oss vara fel om vi inte gr det lika erk#nner det nya materialet grunden fr v&rt liv #r n#r minnesstd3 hger3 d#rfr att vi k#nner igen dem h#r %& "orden inte #r r#tt #ven fr den mer $egr#nsade :#nk %& oss /en det finns d#r /en om n&gon n&gonsin ge ett s%eciellt material grund fr minnen i oss i ondan3 och det finns det m&nga som h#r %& "orden inte kan kl# den kro%%sliga anden nog3 d& han kommer $ara fr&gan om ett s%eciellt material $as fr v&r framtida minnes liv kan avvara 7en allm#nna karakt#r #r lika $ra eller som en allm#n $as d#r fr att som h"#rnan fr v&ra minnen Kan det vara att t#nka %& n&got s#tt han vill3 inte den framtida e,istensen av s"#len ifr&gas#tts endast framtida fr$indelser samma till kro%%slighet3 %& liknande s#tt som redan #r fallet 7et #r utrett kan inte ens fr&ga fr&n detta liv analyserar erfarenheterna fr&n staterna att som medfr endast i naturen och de i livet efter detta #r (ftersom naturen inte l#tt s#tter strikta %artitioner3 l&t dig tror3 men i$land omst#ndigheter intr#ffar stater redan i denna v#rld3 som de av livet efter detta #r mycket mer lika #n det vanliga3 utan3 naturligtvis3 $eroende %& vilken av livet efter detta i sig kan3 s& l#nge 7etta har #nnu inte skett 5%eciellt eftersom vi redan #r i den h#r v#rlden har n&got i oss som $ara $ehver fr$#ttras och utkad och fri3 fr att ge v&rt liv efter detta 2i kommer dock att s&dana metoder helst kan ska och till#m%as i de fall d#r genom s%eciella tillf#llen %& $ekostnad av l"usstyrkan %& e,terna mening livet vaken den inre andliga livet i en ovanlig grad3 och kan e,traordin#ra %restationer3 d& i synnerhet som dessa incitament $ehvs endast kas3 att &stadkomma verklig dd 5&dana fall #r verkliga 2isst3 de alltid fr$lir onormalt fr v&ra nuvarande frh&llanden3 och man m&ste acce%tera mor$id karakt#r de $#r fr denna v#rld3 dess kraft3 eftersom det d#rmed skulle kunna inne$#ra n&gon antydan om det framtida livet Om en kyckling i #gget %%nar ens gon eller ron3 och se n&got av det yttre l"uset lysa genom skalet eller lyssna %& l"ud via en del av l"udet3 skulle det verkligen inte vara alltfr s"uklig och dess utveckling i #gget till nytta3 men det #r inte s"uklig n#r den %asserar genom skalet i riket av l"us och l"ud flyttas fritt om de verkliga genom$rott
1rst3 genom vilken till viss del detta verkar n&gra e,em%el fr mig att frklara vad "ag kallade en l"us Om det inre +eistes$aues med dden3 #ven om det finns mycket ofullst#ndiga a%%ro,imationer till #r ostridigt3 vad kan vi frv#nta med det verkliga u%%vaknandet till det andra livet3 d#r s& att s#ga3 kommer en strre h"#rna #n v&ra nuvarande funktioner ta ver fr oss3 som #n s& l#nge fortfarande m&ste t#nka ko%%lat till v&r tr&nga h"#rna3 men dess $etydelse fr oss f&r sig $ara i att det ocks& #r en s%egel$ild av den strre och gr de verktyg med vilka man till$aka in i den reflekteras till$aka3 verv#ga ytterligare

HOm man #nd& har g"ort enstaka konstiga o$servationer3 d#r det verkade som om det s%rids en tydlighet i medvetandet under en hel v#rld av fantasi v#sen %ltsligt 5&dan erfarenhet g"orde en g&ng en engelsk o%ium-eater k#nt till det innan de kommer in i fulla narkotisk effekt av $edvningsmedlet verkade som om allt han n&gonsin hade f&tt i medvetandet3 s%reds %& en g&ng som en sol$elyst omr&de framfr sig *& samma s#tt $er#ttar om en ung flicka3 det rr sig om ett fall i vattnet innan han frlorade medvetandet samma sak hade h#nt H 4Earus3 %syke s 0=@. HAag var en kvinna k#nd som i$land led av den mest v&ldsamma nervs huvudv#rk Om sm#rtan hade n&tt den hgsta graden3 stannade han %ltsligt3 och hon var i hennes trevliga tillst&nd3 i enlighet med sitt uttalande med ovanliga minnen var anslutna sina tidigaste &r i livet H 4*assavant3 Olika Under hela livet magnetism . Utdrag ur en ra%%ort av %astor k#rnan i Cornhausen till den %reussiska regeringen i Cal$erstadt fr&n <@JJ HAohann swordmaker var efter en l&ng3 sm#rtsam s"ukdom n#ra dden han skickade till mig3 tog nattvarden och s&g med gl#d"e mot dden Can fll snart in i en dvala3 som varade i en timme Can vaknade u%% utan att s#ga n&got (nligt en andra svimning3 $evil"ade lite l#ngre3 $er#ttade han en vision som han hade (n rst ro%ade till honom att han m&ste &terv#nda och granska sitt liv s& ska han visas infr domstolen av +uds frsta ord n#r han vaknade var detD Aag m&ste iv#g igen3 men detta kommer att $li en tung monter3 och "ag kommer verkligen att komma till$aka3 men inte tidigare #n frut H(fter tv& dagar han fll i en tred"e svimma3 som varade i fyra timmar3 hans fru och $arn som trodde att han var dd3 lade honom %& halm och var %& v#g att s#tta honom k&%an ;#r han %%nade gonen och sadeD 5kicka fr %redikanten3 och "ag kommer att avsl"a fr honom vad "ag har l#rt mig s& fort "ag kom in i rummet3 satte han u%% av sig s"#lv3 som aldrig saknat n&got3 kramade mig h&rt och sa med hg rstD Uh3 vad "ag har fr en kam% uth#rdatW3 %atienten ignorerade hela sitt liv och alla de misstag han g"ort i samma3 #ven de flesta var ganska kommit till honom fr&n minnet allt var s& %resentera honom som om det hade $ara h#nt H Cela historien avslutar med att s#ga att han hade hrt under$ara l"ud i slutet och s&g en outtal$ara l"us lysa3 s& han sattes i stor lycka H1r&n en s&dan gl#d"e3 #r "ag nu till$aka igen i denna handling av el#nde d#r "ag #cklar allt n#r "ag hittar n&got $#ttre -nte heller kommer "ag den himmelska smaken mingla med "ordiska mat och dryck3 men v#nta tills "ag var till$aka i min frid komma H HKonstigt att det varH3 forts#tter %redikanten fortsatte3 Hsom l#mnade honom s"ukdomen (ftersom han var stark efter de sista svaga3 fr#scha och friska och $efriade fr&n alla sm#rtor3 eftersom han tidigare inte kunde rra en lem Ogon3 som tidigare dro%%ande3 grumliga och d"u%a l&g i huvudet3 var s& l"us och klar3 som om de hade varit tv#ttas med f#rskvatten ansikte var som en ung man i sina $#sta &r H 5amtidigt sade de s"uka anta att han skulle d efter tv& dagar3 och kom fram 4*assavant3 $rukligt magnetism livet sid <K6 Unters . Att i$land l&nga &ter med annalkande dd frlorade minnen3 har annat anges flera g&nger - m&nga stater somnam$ulistic u%%tr#da3 vilket kan erh&llas h#r3 dock kommer att matcha sekretess$elagda delvis %& conne,ion fr senare diskussioner H- stater 4magnetisk kl#rvoa"ans. visade3 $land annat3 att s"#len ska kna%%t ett enda ord3 kna%%ast en tanke fr&n minnet frloras 5er du allt som de har g"ort3 och vad du3 s& l#nge den var i magen3 g"ort 3 i klart l"us runt och $redvid honom s& fort hon vaknar u%% inuti /#nniskor visar ocks& u%% det i hans faktiska fri oh#mmad tankekraft3 av k#nslan3 av intellektuell oro och %resentation H 45chu$ert3 +esch 7 soul -- sid IJ. H*recis som i v&ra drmmar det vanliga s#ttet att g&3 d#r en fot efter den andra kommer att forts#tta3 mycket sv&rt3 om inte om"ligt faller n&got3 men den omedel$ara sna$$t frflytta v&r e,istens till en avl#gsen %lats3 eller den fria sv#vande ver markenM s& #ven liknar den verkliga andliga rrelse i s"#len i delstaterna kl#rvoa"ans mer en flygning #n ett l&ngsamt3 u%%fattningen och erk#nnande av omv#rlden sker fr&n ovan3 fr&n en hgre regionen h#r3 och de kontem%lativa soul

underskningar3 s&som den flytande f&geln 3 samtidigt och helt %ltsligt hela raden av frnimmelser och handlingar3 som hon l#r sig l&ngsamt och gradvis i vaket tillst&nd var d#rfr i en &ter$er#ttad av /oritz fall3 i ett l"ust ansikte3 som intr#ffade en kort tid fre dden3 hela tidigare liv 3 med alla dess rika u%%levelser och utflykter3 med sina tusen-aktioner3 underskta i s%klik sammanst#llning och sna$$heten av $li,tnedslag3 och i andra fall verkade vara $er#ttelsen om en hel frflutna som av en enda meningsfull3 endast s"#len-frst& nummer eller av en enda $ild uttryckt Om sedan s#tta s"#len i kl#rvoa"ans denna m#rkliga resa3 s& kan dess s%&r av den l%ande minne $ara fl"a s& lite som en fyr$ent d"ur flygningen av f&geln eftersom arv och sammanl#nkning av det man ser h#r #r en helt annan #n det H4-$id 3 -- IK f. H7e o$serverade av mig 4*assavant. 5omnam$ule fick flash$acks till sitt tidigare liv3 ra%%orterade h#ndelser fr&n sin tidigaste ungdom 4sanningen i sina uttalanden har visat.3 och fick $land annat om dess moraliska status till de dolda tankar om l"us3 det som en g&ng efter att vittna alla kommer att ta emot dden H4*assavant sid QQ. H(n %o"ke3 Ale,ander Ce$ert var tvungen att f& ett resultat av en kraftig stt i huvudet av en lokal s"ukdom i h"#rnan Under sitt f"#rde &r $lev han o%ererades3 och en de%& som hade samlat sig3 togs ut *o"ken var ofta nervsa symtom3 som kan urs%rungligen t#nkt att vara e%ile%tiker3 men det $ildade dessa sammantr#ffanden i Akzesse av galenska% fr&n *o"ken frlorade samtidigt helt och h&llet hans minne3 s& att han inte kunde komma ih&g vad han hade g"ort timmen innan *uys)gur tog det att magnetisteren honom :he *o"ken gick i smnen mest v&ldsamma anfall av vansinne3 d#r han ofta var $usig och destruktiv $eroendeframkallande var3 men frsvann lika fort som rrde vid honom med handen i magnetiseraren Cans minne3 han hade helt frlorat genom hans h"#rns"ukdomen hade &terv#nt i den sovande vakterna3 och han ih&g nu e,akt allt som hade h#nt i hans liv Can $eskrev u%%komsten av hans s"ukdom3 vilken ty% av o%eration som han hade lidit under det f"#rde &ret3 de instrument som kan till#m%as h#r3 och han sa3 inte hade denna o%eration han m&ste d3 men samtidigt h"#rnan var skadad3 och s"ukdomen har kat sedan dess Can h#vdade ocks& att hans galenska% kunde $otas med magnetism3 men hans minne han aldrig skulle komma till$aka3 framg&ng och $evisat sanningen i sitt uttalande H 4-$id 3 s <==. 7essutom har #ven den vanliga soffan i$land re%resentera fenomen som kan frt"#na att n#mnas h#r 5&ledes s"#len $evisar i$land i en drm tillg&ngarna3 en ofantlig m#ngd id)er som vi skulle kunna utvecklas %& att vakna frst l&ngt efter det andra3 att utvecklas i en mycket kort tid 7et drmmer3 till e,em%el3 har n&gon en l&ng historia3 som slutar efter sin naturliga med en 5chusse eller kasta en sten mot fnstret3 d#r den sovande vaknar /en nu finner att han har vaknat ur en riktig 5chusse eller Kullar mot fnstret3 s& att kna%%ast n&gon fr$lir ett annat antagande3 eftersom skottet eller kasta #r anstiftan av hela drmmen var3 och detta $estod vid tid%unkten fr u%%vaknande 7et verkar onekligen s& otroligt att samma m&ste till&tas utan grundlig $ekr#ftelse och utredning av s&dana fall fortfarande tvivel $etr#ffande det faktum eller &sikt3 men har meddelat mig annars trov#rdiga m#nniskor e,em%el %& den ty% 1l"ande hr hemma h#r fallet finns i /em et 5ouv du Eomte Lavallette :- *aris <?J< sid RR2--- tilladeD H(n natt n#r "ag sov i f#ngelse3 "ag vaknade vid klockan *alais genom att sl& <0 klocka3 3 "ag hrde att du %%nade grinden fr att $yta ut vakt%osten3 men "ag somnade direkt efter att man i smnen Aag hade tr#ffat en drm 4 v#l den fl"er historien om en fruktansv#rd drm3 vars u%%gifter fr drmma genomfrt minst en %eriod %& 6 timmar.3 n#r %ltsligt sk#rmen st#ngdes med v&ld igen och "ag vaknade Aag l#mnade min ficka 3 det var alltid vid <0 klockan s#tt att d#rfr ingen lyckad %hantasmagoria varade endast tv& eller tre minuter3 det vill s#ga den tid som det var ndv#ndigt fr att ers#tta den sentinel och %%nandet och st#ngandet av n#tet 7et var mycket kallt och Eonsigne var mycket kort3 och "u n#rmare $ekr#ftade n#sta morgon min r#kning 8nd& minns "ag inga omst#ndigheter i mitt liv3 som "ag skulle kunna ange l#ngden med strre s#kerhet3 i vilket de u%%gifter som var $#ttre im%onerade %& mitt minne3 och som "ag skulle vara min fulla medvetande H 41rorie% konstaterar 0 c 3 RRR- sid J<J. 7et kommer att finnas olika av Zust#ndlichkeiten och k#nslor i anestesi eller till synes dda

eller i a%%ro,imation till de vanliga ddsra%%orter3 som kan t#nkas vara3 eller har t#nkt att redan verla%%ar en antydan till "ordiska stater in i denna v#rld 5& i$land kommer n&got av det slag som tidigare $land mycket varia$la mentala tillst&nd3 som $#r anestesi med eter (n student3 som anlitade under ledning av %rofessor *feufer ett frsk att s"#lv med 8thereinatmung3 $eskriver den stat d#r han kom in %& fl"ande s#ttD H(tt hav av eld fr&n gnistor av l"us virvlade framfr mina gon 7et gre% mig gr stor oro och r#dsla /en fr en stund3 och "ag k#nde mig fr&n allt det d#r3 men ocks& fr&n omv#rlden alls3 #ven fr&n min egen kro%%3 inget mer 5"#len var eftersom det var ganska isolerade och se%arerade fr att tala om kro%%en gra s&3 den anda men #nd& k#ndes som en s&dan3 och "ag hade den tanken3 som om "ag var dd nu3 men skulle ha evigt medvetande ;u in$illade "ag %& en g&ng3 herr %rofessor *feufer orden lyssnar %&D H/ina herrar3 "ag tror han #r verkligen ddH Kort d#refter3 var fr mig som $lodet rinner fr&n och med huvudet $ak&t3 s& "ag kom till$aka till mig som om du $"de sig ner och $lodet kraftigt efter huvud fldade och man m&ste h&lla en stund tyst tills du &terf&r sina sinnen helt kraftfull H 4Cenle och *feufer3 Zeitschr 3 <?I@ 2ol 2- 5 @Q. (n %erson som deras tillst&nd kunde minnas under asfy,i 4den sken$ara dd. efter reu%%vaknande3 s#ger om sig s"#lvD HAag hade en k#nsla3 som i att vakna fr&n en st morgon drm s& #r ddsgon$licket3 s& det #r en av de hgsta salighet k#nsla H 4Cagen3 vanfrest#llningar3 sid <?I3 enligt Bet3 Zeitschr <?06 C L 5 <?Q. CGffell s#gerD H2i hittar inte ovanligt3 om inte s#rskilda s"ukdomstillst&nd s&som moln dl"er solen3 de sista gon$licken av de dende3 e,tremt tyst3 frvandlad3 ofta riktigt gri%ande glad all oro3 all &ngest $orta3 den sista v#lsignelse fr&n hgre a$solut makt $evil"as3 och ett lyckligt leende sv#var #ven d& hans mun3 n#r dden redan har avslutat sitt ar$ete (n dende man3 i vars n#rvaro frfattaren var detta3 somnade i en koral3 som hon sagt och en v#n %& %iano i m"uka ackord m#ssade 5&dana saker fakta tvingar oss att anta att en frs#nk frsta $r"an till "ordiska tillvaro #ven i de sista gon$licken av "ordiska tillvaro H 4Cueffel3 $okst#ver $ruk 7 oddlighet 5 <<0. H(n far3 en man med m&nga %edagogiska3 frs#krade mig att han #nnu inte hade hittat ett uttryck i n#stan trasiga gat av sin dende dotter3 som han aldrig kommer att glmma vad allt frvandlades3 n&got som $ara k#rlek3 h#ngivenhet3 salighet i sig frenas H 4-$id 3 s I6. HOch en s&dan man 4med v#rlds sinne. Aag hrde en g&ng ki%%a i dden3 s#gerDH H7et #r nu allt liv fr&n h"#rnan in i maggro%en3 "ag k#nner mig ur min h"#rna nu inget mer3 "ag k#nner att mina armar3 mina ftter inte l#ngre3 men "ag gr o$eskrivliga saker3 som "ag aldrig trott3 och det #r ett annat liv HH - och sedan han gick $ort H 4Austinus Kerner3 vision#ren i *revorst I -5.

L&t oss sammanfatta vad som h#nt tidigare tillsammans en kort stund 2i sadeD ;#r en %erson sluter gonen i livet och u%%fattningen h#rmed slocknat3 ty det v#ckte ett minne av honom 5& om %ersonen sluter gonen i dden3 och hans filosofiska liv h#rmed sl#ckt3 fr det v#cker ett minne fr livet i hgre anda 7en stramare mannens gon3 sinnen n&gonsin st#nger i livet och drar sig till$aka in i mrkf#rgning av e,teriren3 vaknar den l"usare u%% i hans minne3 om han nu #r n#ra gat och sinnena i dden ordentligt och o&terkalleligt3 #r ett #nnu v#cka s& mycket l"usare minne lever fr det hgre sinnet genom att $ara inte l#ngre $ara enskilda tro %& honom3 men hela hans syn %& livet i den hgre anden i sig kommer att &terkallas fr minnes liv nu n#r han3 mannen3 men fortfarande lika $ra en del som det filosofiska livet3 fr&n vilken den h#rrrde /en nu mter vi en inv#ndningD det m#nskliga 5t#nger inte #ven gat3 "a alla sinnen i smn3 men vaknar utan minnen9 -nte s"unka hellre sova i minnet av livet med den filosofiska liv samtidigt i natten9 Och kan inte gri%as som den d"u%aste

smnen av dd9 Om inte s& #ven i dden3 m&ste v&rt minne fr livet mrkare v&r syn %& livet %& samma g&ng9 7enna inv#ndning %&minner oss om att det finns tv& fall av frmrkelse av den meningen liv #r i s"#lva verket3 att s#rskil"a 5& l#nge den anda under de vakna resterna3 det #r det frsta3 vi ans&g hittills3 #r minnet livet l"usare3 mer $est#mt st#nga sinnena3 men n#r han somnar helt3 sker det andra fallet3 minskar minnes-liv med filosofiska liv samtidigt i kv#ll Och visst3 om det hgre sinnet3 som vi #r %& $&da sidor3 och med $r alla somna och kunde skulle minnet liv som leder andarna av livet efter detta i det3 med den livssyn som leder s%rit av denna v#rld i det3 samtidigt %& natten s"unker3 tills han vaknade L&t det fr&gar om ett s&dant fall #r m"lig 2isst3 men n#r vi dr3 s& sover inte den hgre anden hela3 utan fr$lir gehends fortsatt vervakning 7et #r fr honom som #r den frsta3 inte det andra fallet 7den av en %erson #r $ara en del mrkare syn livet i hgre anda under hans vakna3 s& vi kan sluta en mening under vakna3 medan vi h&ller %%et andra3 och d#rmed villkoret #r att verg&ngen denna intuition liv n#rvarande i ett motsvarande minnes liv i honom 3 den oss nu3 men inte mindre $ra som det kommer3 eftersom det var lika sant fr v&r u%%fattning av livet 7den #r i vissa avseenden snarare raka motsatsen till v&r vanliga smn3 som om en f"#ril fr&n %u%%a raster (ftersom v&r vanliga smn re%resenterar den utmattade turen att vinna detta-v#rldsliga k#nsla intuitioner och att $ehandla dem %& samma s#tt som den h#r v#rlden3 alltid %& nytt sedan3 dd %lockar u%% riktigt 5mn kr#ver en st#ndigt ny &terg&ng till det gamla livet3 och den d"u%aste medvetslshet tecknas $ara smn som kommer att gra oss vakna till det gamla livet #r den l"usaste3 fr#schaste igen3 #r motsatsen dden d#rav Aa3 vi #r i frstrelsen av villkoren i det gamla livet $ara hitta den incitament att u%%vaknande till ett nytt medvetet liv3 som st#ndigt nya e%oker av utveckling som genom att frstra de gamla k#nnetecknas3 sedan med den frstrelse men inte villkoren i v&rt fortsatta liv n&gonsin frstrt3 fr desto strre kro%% och s"#l som vi lever %& denna sida3 flytta3 och har3 som vi drar ut alla villkor i livet %& denna sida3 vi tiden vara som en k#lla till liv fr nedan 8ven om det #r inget som hindrar dden3 som #r s& vanligt3 h#danefter att kalla den d"u%aste smn3 fr han #nd& $eh&ller sina ekvations%unkter s& att3 #ven om det h#rv#rldsliga syn %& livet av$ryts av honom fr alltid3 som fr&n tid till annan av vanlig smn3 och fr det andra s&vida den inte fl"s av ett u%%vaknande3 men i n#sta liv 7en strsta skillnaden #r dock alltid den som den vanliga smn3 &terst#ller utmattade kraft att anv#nda fr den gamla vyn liv genom fred3 genomfra dden av att anv#nda v&ld i en ny livsform 5"#len l#gger sig i dden3 inte som i sova i sin gamla s#ng3 &tskild alla hennes gamla hus frstrs och den tvingas in i det %%na intervallet3 men finner nu omedel$art i denna fria l#ngd hennes nya strre hus3 den strre sinnet s"#lv3 som hade v&rdats som ett smalt litet rum3 och nu #r hon $ara helt u%% till honom samtidigt som alla lever med andra andar av livet efter detta som inte l#ngre #r som cell-liknande st#ngas av genom sina kro%%ar fr&n varandra som nu3 men tillsammans i samma stora hus3 liksom alla minnen i samma h"#rna3 liksom alla f"#rilar som en g&ng fylls i av dockor hylsa av varandra3 flyga i samma tr#dg&rd (n v#sentlig skillnad fr dd smn visar sig i det faktum att de f#rskaste och

viktigaste %ersonen kan d om han fortfarande inte ens trtt %& livet3 %recis som den levande intuition g& ut och %ltsligt kan g& i minnet n#r en #nnu inte trtt ga sl&s 7en sovande men kr#ver trtthet och inte $ara en enda del3 utan hela %ersonen (n gammal man naturligtvis #r #ntligen helt trtt %& livet och l#ngtar efter dden /en det #r det hgre v#sen3 som han #nnu inte har trttnat Om den gamle mannen #r helt trtt3 #r det fr det hgre att vara densamma som fr oss om ett enda organ3 vare sig det gat #r fr l&ng h&lla gonen utmattad helt3 medan vi glatt men i vrigt3 d& u%%st&r fr oss inte k#nner $ehov av smn3 men det #r ndv#ndigt3 den m#rkliga delen3 gat %ermanent inst#lld %& vila3 dels fr att anv#nda andra sinnen3 dels fr att sk#mma $ort minnet av det man ser3 vad vi kan naturligtvis $ara v#,elvis gra3 men vi vet det hgre sinnet kan gra m&nga saker samtidigt %& olika %latser3 kan vi $ara efter varandra %& samma st#lle 5& det #r den trtthet som naturligt frekommer i den filosofiska livet fr en individ med &lder och $#r endast $ehovet av annullering av denna intuition liv3 snarare3 #r inte minnet livet av denne man i hgre anda resten i minnet av livet s"#lvt ocks& att finnas fr&n den $elysande %ersonens liv 5& inte $ara kr#ver en mellanliggande smn 8ven om det kan frmodligen n&gon sover i detta liv och v#cka i det fl"ande3 men inte sova #r det fra ver till det andra livet3 kan detta gra honom $ara fr att $#ra till$aka till det gamla3 men att strta smn honom3 och det fanns ingen zuvoriger smn $ehvs 2em sl&r en $oll3 sov s#kert inte $ara innan han vaknar u%% i ett annat liv /en s%rickan i det gamla livet samtidigt %%nar ing&ngen till det nya livet 7et kan vara s& att i den vanliga kursen fr att d medvetande till stunder av verg&ngen mellan gammalt och nytt liv gradvis mrknar och verallt till och med helt frsvinner i stunder av verg&ngen3 men nu #r det $leknar fr den gamla alla #r3 samtidigt sin3 d#r den $r"ar att vakna u%% fr den nya3 %recis som en str#ng i samma gon$lick3 d& hon slutade en vi$ration som startar en ny och endast den tid%unkt d& reverse s"#lva kan ses som att den stillast&ende verv#gas 7et #r olika fr smn3 eftersom tid%unkten fr att s"unka in i medvetslshet $r"an %& en l#ngre to%%modern 5mn #r en vi$ration #r l#gre3 eftersom vakterna ver trskelv#rdet av medvetandet3 dd men orsakar inte en l&g vi$ration i $etydelsen av smn3 men en u%%stigning i $etydelsen av en ny vervakning Lika litet som vi kan se en vinst eller frd"u%ning av vanlig smn i dden3 n&got mer #n en frd"u%ning av medvetande eller sken$ar dd3 till e,em%el i$land angri%a m#nniskor 7e skil"er sig fr&n smn i att i st#llet fr att &terst#lla de utmattade kro%% och s"#l krafter till t"#nst fr v#rldsliga liv $ara en rent statisk intr#ffar3 d#r ingenting av strmmen till$aka3 fortfarande konsumeras /en dden #r inte n"d med en s&dan stillast&ende och skil"er sig %& s& l&ngt fr&n dessa andra #n en$art kvantitativa stater 8ven om han inte frstr fruts#ttningarna fr v&ra liv alls3 fre och efter i en hgre3 eftersom vi #r3 stanna hos oss3 men v&ra liv s& h#r l&ngt3 och #ven om inte har den makt som har anv#nts fr att v&rt liv3 aldrig frsvinna fr&n v#rldenM men h"er sig till m"ligheten att &teranv#nda i den gamla formen 5& mycket fel #r tanken att man anst#ller enkeltD 5om redan svimning eller narkos gr man medvetsls3 som medvetsls m&ste frst dd3 som en #nnu d"u%are anestesi eller im%otens3 gr mannen /en stillast&ende kan inte ka3 dden #r snarare n#r det

kommer in som en fl"d av anestesi3 en ny variant av vanmakt3 och det #r i allm#nhet alltid ifr&gas#ttas om fr&n en svimning eller narkos3 en &terg&ng till det gamla eller det fram&t sv#ng till $lir nytt liv 7en svimning eller anestesi #r ett mellantillst&nd mellan diesseitigem och andlig liv3 och s& l&ngt3 men eftersom 2ik en a%%ro,imation till den senare med ett sto%% i verksamheten fr&n ledning av t#ndaren i n#sta liv3 som om till och med den riktning i den meningen att detta liv e,isterar3 men dden #r inte en forts#ttning %& denna gri%ande3 utan indragning av samma3 vilket #r "#mfr$art med u%%lsningen av v&r kro%%3 den h#rdsm#lta av $ilden i v&ra gon3 som kallas3 som nu3 av villkoren ges i hgre v#sen att v#cka v&rt minne liv 5er till$aka %& resultatet av v&ra verv#ganden kan fortfarande ska%ar en oro Cur kan man fr&ga3 $r agera en$art som %assiva i v&rt ska%ande av hgre och hgsta v#sen3 som vi i $ildandet av $ilder som ligger inom oss9 Car hgre v#sen3 gr +ud ingenting &t det9 2i trodde men han visar sig $ara r#tt automatiskt vid ska%andet av hans s%rit Om v&r ande in i det alls fr&n utsidan i honom3 eftersom v&ra &sikter3 verkar i oss till honom s& nytt3 som om det var en konstig g&va9 2i trodde men de #r ktt av hans ktt3 $en av hans $en /en #ven v&ra &sikter #r verkligen ktt fr&n ktt och $en fr&n $enet i v&rt sinne U%%komsten #r de inte riktigt i den9 8r de inte all sin verksamhet9 8ven om de verkar honom som en ny (inge$urten Och s& vi #r i vardande till den hgre och hgsta ande visas som ny (inge$urten3 trots att vi alla #r ska%ade i honom en del av v&r intuitiva aktivitet till dess verksamhet 1r&n utsidan3 men vi #r egentligen inte annorlunda %& honom #n en ny frest#llning kommer utifr&n in i mig n#r "ag %%nar mina gon eller nya ra%%orter och en del av min egen kro%%3 std av min egen s"#l3 sitt regn och flytta s& att nytt utseende 3 i %rinci% allt3 men detta kommer fr&n mig i mig3 ena sidan av mig ska%ar sin image genom att skruva &tg#rder %& andra Och "ag3 hade hela m#nniskan att &tg#rda det i min makt3 gon och lemmar rimliga i frh&llande till varandra att de nya id)er alltid u%%st&r funktionella i frening och l#m%lig sekvens3 frutom att naturligtvis s&dana i mig3 #ven n#r "ag av en annan egen kro%%sdelar och till skillnad kan u%%komma efter min vil"a3 eftersom det #r frutom mig #r olika 7en hgsta v#sendet har ingenting annat #n sig s"#lv3 regn och rra sina egna %"#ser fr att vinna genom sitt ar$ete till varandra $ilder av sin nya3 di ny levande varelse3 och det kan ocks& leda till rimliga och funktionella i sammanhanget 5& men allt kommer m"ligheten till det genom honom 8r vi nu %assiv3 om vi3 eftersom det kr#ver i enlighet med de syn%unkter som v&r nuvarande v#lf#rd och sk&des%eleri3 ange alltid ny och nyttig och frnuftig v&ra gon och v&ra armar och $en3 och %& s& s#tt ge oss nya id)er9 *& den del av v&rt mottagande sensualitet3 "a3 men inte vid sidan av v&r vil"a3 v&rt frnuft3 v&rt hgre syfte 7en nya Align v&ra gon och lemmar #r snarare i sig en del av v&r rimliga automatisk &tg#rd Och i %rinci% ocks& s"#lva $ilden genereras av den egna verksamheten i gat och resten av kro%%en3 med undantag av att e,citeringen av gat kommer utifr&n Och s& de hgre och hgsta v#sen i v#rlden som i (inge$urt nya 4i $r"an egentligen ganska sensuella. s"#lar verkar lika %assivt $est#ms av dess

sensualitet sida3 eftersom vi i (inge$urt nya id)er i oss3 men det #r ocks& lika litet riktigt %assivt samtidigt $eter sig %& dess hgre sf#r av medvetande3 utan snarare att dra fr&n den senare till en strre conne,ion medel och ordningen %& den nya (inge$urten automatiskt hur det #r $#st fr anslutning av det hela s"#lv3 men det #r enligt den hgsta ordningen fr anslutning av hela $#st vad fldar fr&n den s"#lv3 s& att verkligen genom u%%komsten av nya m#nniskor i floden3 naturh#ndelser3 men det #r i sig genomsyras av en tillfrordnad hgre medvetande3 och $ara den allm#nna riktning som #r s#ker3 den enskilde3 som kan r#kna9 /inst av allt var och n#r en %erson ska $yggas 7#r ligger den frihet som hgre insatser 7essutom3 #r alltid av hgsta v#sendet egen handling och med den sinnliga %roduktion av en m#nniska3 frutom att den frsta im%ulsen kommer fr&n en annan del av samma v#sen3 eftersom det #r fr det hgsta v#sendet finns ingen annan utanfr L&t oss erk#nna att alla $ilder och "#mfrelser endast svaga och ofullst#ndiga allt fr&n v&ra liv %& det som #r sant i det hgre livet3 men n&got de kan mycket v#l $idra till att frklara hur det #r med v&r (inge$urt i detta hgre liv /&let #r alltid sv&rt3 mrkt 7essutom3 #ven om det $ara i fr$ig&ende h#r var att handla det3 fr att ange ramen fr hela vyn3 och gr en annan detsamma att $#ttre frklara3 vi vill ge denna utm#rkelse till honom att frska /en nu &terv#nder vi till v&r framtid (n sak till innan3 och en g&ng fr allaD att vi inte ofta urskil"a vad det hgre sinnet 4det "ordiska. och vad den Cgste 4+ud. tillhr 2arfr skil"as viW 2ilken del av det3 en del av detta3 genom att vi #r i detta3 genom att drar oss h#r3 och vi fr$lir i honom (ndast som mycket $eaktas fullt ut av Cgsta Anden3 som endast relativt3 att hans egen manifestation det hela3 inte $ara strre region i v#rlden frem&l fr&n det hgre till oss3 d#r vi ing&r --%%. Utvec)ling av analogi av det 'ramtida livet med en p&minnelse om livet. L&t oss se u%%3 trots allt3 v&ra frho%%ningar om livet efter detta och vyer av samma endast om %lanerna %& att $ygga en $ild eller en analogi som vi hittills fr#mst hade i &tanke3 som inte vet vad os#ker mark $evil"at en analogi i sigM 5& vi kommer att $ehva se oss omkring efter andra grunderna 7et kan endast komma att utrusta oss men n#r vi ser3 ger det frflutna lite l#ngre $edriver allt endast s&dana frest#llningar om livet efter detta3 mte den k#raste och mest $ara h#vdar att vi var vana vid att s#tta i livet efter sedan urminnes tider Alltid fr$lir grunden en s&dan slutsats #r fr smal3 s& att hela strukturen fr att fastst#llas folgends verv#ganden kan anses s#kert3 "a d& kommer vi inte en del med det /en han kan anv#nda den som en kontur runt den fr att ha fr$isett omfattning3 d"u% och fyllighet i v&rt #mne i en3 och %relimin#ra sannolikheter och m"ligheter som den o$est#mda fluktuerande frest#llningen frutse en rimlig riktning3 testning3 skyddstillsyn och korrigering fr&n en annan sida3 men ger ett visst o$"ekt3 men stations $est#ms huvudsakligen av deras sammanhang och i de %unkter i de verv#ganden fr att h&lla %roduktionen
5& viktigt #r "#mfrelsen med det framtida livet med v&ra v#rldsliga liv minnen fr frklaringen3 enligt v&r mening3 #r resonemanget s& lite men samma $undna3 #ven om det naturligtvis kan h"#l%a n&gon vertygande anv#nt analogi fr att r#ttf#rdiga att ha faktiskt /en n#r man har tagit del av v&r undervisning ganska s& snart finner sig som allt fr&n alla sidor till$aka resultat3 och s& l&ngt %&

mycket olika s#tt kan vidtas - $oken om livet efter dden3 d#r "ag %resenterade denna l#ra frst3 analogin i v&rt framtida liv #r inte t#nkt en %&minnelse liv3 och i frel#sningar som "ag gav <?I@ om samma #mne3 tog det $ara en mycket avsla%%nad st#llning ett - denna handling var det fr#mst den analogi dds med fdseln3 i dessa frel#sningar3 den direkta slutsatsen att "ag kommer att forts#tta att recitera 4RR2--.3 som "ag $yggde l#ran Alla dessa v#gar leder till en $etydligt matchande grundl#ggande tanke %& arten och frh&llandet i Livet fr den h#r v#rlden3 med undantag fr att3 & ena sidan3 utveckling av undervisningen l#ttare efter det h#r3 %& andra sidan efter det /en "ag har g"ort i det h#r dokumentet3 i analogi med det framtida livet med ett minne lever klokt till huvud grundval av verv#ganden3 dels fr att l#ra om livet efter detta med l#ran om Anden ver oss3 som har %resenterats i freg&ende avsnitt i denna skrift3 den mest naturliga ko%%lade3 dels fr att det kom i senare tider till de fram oro att individualitet av v&ra sinnen3 eftersom kommer fr&n hgre ande3 &terigen var tvungen att falla i samma3 allts& mest direkt g"ort3 dels slutligen d#rfr att de gr mycket r#tt frklarande och $rdig3 s& i viss mening finns det n&got mer #n $ara analogi3 om v&rt minne fr livet i denna v#rld kan ha s& ett fr och %rova v&rt minne liv anses i Livet3 och v&r h#r och $ortom med tillhrande real i hgre anda

A. '(rh&llanden av de (ver2ordis)a sprit till den h(gre anden och till varandra. 1rst och fr#mst v&r analogi tyder %& att vi kommer att forts#tta att ske %& den hgre anden i en intim medvetet3 kade hgre kvot #n nu Utsikten $ild #r alltid som n&got e,ternt3 kommer in fr#mmande anden mot3 i grunden #r det till och med hans3 men minnet han k#nner sig #nnu mer #n hans3 helt och h&llet i hans famn 5& #ven #r den hgre ande efter dden kommer fortfarande att k#nna %& ett annat s#tt #n hans3 fr nu3 och genom att gra det3 kommer vi att k#nna det #nnu mer s& med att vi #r hans3 eftersom hans s"#lvmedvetenhet och v&rt medvetande om inte #r e,ternt is#r ;u #r det hgre sinnet3 oavsett vad vi gav honom naturligtvis ocks& hr hemma redan i kraft3 men $ara som ett avl#gset s%ke $akom oss3 vi frmodligen kan utveckla mrk3 men vi k#nner inte direkt tillhr3 kommer framtiden att vara annorlunda3 det finns 2i k#nner igen den omedel$ara3 att vi lever i honom och flytta3 och har3 och han i oss 2i k#nner att vi har v&ra liv golvet i det3 men ocks& k#nna det och vad vi $etyder fr honom (n s&dan3 inte $ara som det #r nu avst&nd medierad krets och fr sinnet3 men direkt3 kontinuerlig och samar$ets%ro"ekt med andra andar livet efter deltagande i s"#lvmedvetande av det hgre sinnet #r nu $ara motsatsen till stiga i sin medvetslshet - andar Livet kommer han att $li #nnu mer kom%lett och l"usa dess medvetna och genom att luta sin i dem #r medvetna om att de #r medvetna om dem i det - minnen och minnen med h"#l% av handlingar och ska%ar v&ra gon #nnu mer fritt och s"#lvst#ndigt3 medan ut&t han k#nner s#kert %& utsikten 5& samt det hgre sinnet #r verkligen gratis och automatiskt $r"ar ar$eta med oss i Livet3 och fr att ska%a3 och vi kommer att k#nna n#r hans automatiska verktyg 1r det frsta #r det den allm#nna andan i kttet3 och att vi hr till3 men som himmelsk ande #r samma3 $ara den enhetliga medling3 #r totaliteten av de "ordiska individuella andar frenade genom det som i +ud +enom att nu f& en mer direkt3 l#ttare erk#nnande av v&rt avtal med och i denna hgre himmelska anda3 vi h#rmed ocks& f& en mer omedel$ar kunska% om v&rt avtal l"usare s#tt i +ud3 #r allts& #ven kommit n#rmare en medveten niv& +ud Cur man verallt %& grund av att livet efter detta var t#nkt som s&dan3 vilket kommer att s#tta m#nniskor med hgre och det

hgsta v#sen i n#ra relationer l"usare (nligt som vi gr i livet efter detta i v&r relation $livit medvetna till det hgre sinnet och h#rmed till +ud mer direkt och tydligare #n nu3 vi #r ocks& frh&llandet mellan slum% eller av konflikten3 d#r vi st&r fr honom3 och genom honom till +ud3 den omedel$ara och k#nner sig tydligare #n nu Oavsett om vi #r nu i den meningen eller mots#ga Anden3 som ger oss med +ud3 g&r3 om han d#refter &ter kommer med eller mot oss3 vi vet $ara genom en aldrig ganska l&g 2erstandesvermittelung3 eller k#nner att det $ara i alltid mrkt varaktig och hur ofta och i hur m&nga tvivelaktiga och halv tyst %&minnelse om samvete 7essa #r $ara svaga omen av l"usa insikt och k#nsla av fullkomlighet som vi en dag kommer att slitage i detta avseende 7et #r men l"uset kommer eller Celler $lir medvetna om v&ra relationer med den hgre och hgsta ande i livet efter detta att ge $&de en l"us Bill of Ceaven3 som en k#nsla fr helvetet kan vara fr oss3 och om det ena eller det andra $eror %& v&rt resultat i denna v#rld 1r hela minnet av v&rt liv i denna v#rld3 #r det s&3 som tar ver den hgre anda oss i omr&det som vi kallar v&rt liv efter detta /innen nu $ehaga eller misshaga $eroende som $ra eller d&lig vil"a3 vad de minns eller fr&n vilken minnet v#,er u%% 5& #ven vi #r det hgre sinnet som f&r %&minna oss i det3 som endast %& grundval av det som vi har varit i $etraktandet av livet3 och efter som vi $ehagade honom eller missn"d #r det vi gillade honom ovan missn"d3 genom att fl"a hans frdel eller missn"e till oss ocks& att $etrakta sina interna sam-eller counter-&tg#rder mot oss 7en r#ttf#rdighet som verkar fortfarande flyttas i den h#r v#rlden3 eller verkar inte r#tt att komma fram i l"uset3 kommer att mta det allt 1aktum #r att i omedel$ar intuition3 k#nsla erfarenhet3 gillar och ogillar oss mycket $ara verv#ga sin omedel$ara n"e och missn"e framg&ng (ndast i minnet av livet $akom intuition v#cker renare medan det #nnu inte kan vara s& ren som i en hgre ande3 naturligtvis3 vilket ocks& #r samma medelv#rde i andra relationer fr oss3 oavsett om det #r $ra eller d&ligt fr oss som en helhet3 och $illig sedan eller avvisar vi i oss s"#lva vad som ses eller h#nde efter en helt annan skala #n den momentana n"utning eller sm#rta som den ges3 $er vi enligt hans avl#gsna konsekvenser i hela conne,ion av v&rt liv och vara Och den strre3 mer omfattande v&rt sinne3 "u l#ngre vi g&r med detta3 och s& #r v&r korrekt $edmning /en om det ocks& ska vara i det hgre och hgsta ande3 $ara i strre skala och i strre fullkomlighet3 eftersom han s& avslutar allt som #r "ordiskt3 den hgsta #ven omfattar v#rlden de kraftfulla medel i sig3 helt v#ga vad vi3 fr det "ordiska varit i v#rlden 1rst efter att han f&tt oss fr&n den filosofiska liv i minnet livet3 kommer han att m#ta oss med alla ty%er av v#rden3 det som tidigare hade v&r tillvaro fr honom3 och inte den tillf#lliga n"utning eller sm#rta3 som vi tog hem i den filosofiska livet fr honom3 #r m&ttet %& v&rt resultat $ildas3 men $ehandlingen av vad v&rt liv i denna v#rld har i alla sina relationer och konsekvenser fr den "ordiska tillvaron3 vilka %ro"ekt den hgre anden $etyder /en n#r han sammanfattar sin relation med oss in i medvetandet3 kommer vi ocks& att k#nna av effekterna av det i v&rt medvetande som vi gr honom n"utning eller sm#rta3 s& han oss 2e oss s& om minnet av en hel frlorad eller korru%t liv %& en g&ng eller i allt strre

makt3 efter som den o%artiska vederlag i den hgre anden mer och mer utvecklad i livet efter dra$$a oss3 vi $lir allt tydligare och tydligare3 eftersom tom eller d&ligt det var fr den andliga gemenska% som vi hrde3 och nu tomma eller d&ligt fr oss3 eftersom detta minne inte l#ngre #r svag3 tomg&ng och verwisch$ar flytande i v&ra huvuden3 men tas till en hgre huvud helt fullt3 mer #n det finns en h#r-v#rldsliga minne kan n&gonsin gra att sammanfatta hela v&rt liv i alla sina relationer3 som ligger till grund fr hela v&r framtida andliga tillvaro3 och v&r medvetna st#llning till alla andra andliga e,istenser och det hgre sinnet i sig kommer att avgra3 eftersom alla kontra effekter nu straffa den angri%a oss3 som har det hgre sinnet fr den f#rdiga som g&r emot hans k#nsla fr att tvinga honom med sm#rta3 men till slut omdirigera efter hans sinnen 1r#lsning men %recis som mannen som har lett ett liv i den meningen att det hgre sinnet h#r3 kommer han finna allt klart och inredda i livet efter att hans glada mottagningar3 och hur minnet av det lidande som vi har utst&tt ih#rdigt till en god sak3 sake oss den strsta tillfredsst#llelse $evil"ats redan h#r3 "a3 #r &tervinning av lidandet i sig en sorts gl#d"e n#r vi #r medvetna om att ha $urit dem r#tt3 s& och i en #nnu hgre mening3 kommer det att vara d#r med minnet av livet3 som fr&n en full av lidande3 men i $ra k#nsla av livet h#r %& "orden odlas 7et #r ostridigt l#tt utvecklas ytterligare id)er #r i lin"e med v&ra $#sta %raktiska krav 5enare kommer det att l&ta dem komma fr&n andra %o#ng mot 5%r&ket3 som associerar olika m#nniskor med varandra underr#ttas om sina inre mentala tillst&nd #r endast med h"#l% av sina minnen m"liga (ndast genom sammanslutning av minnen av ord ska%ar frst&else fr s%r&ket Annars skulle det vara ih&liga l"ud /an kan s#ga i detta avseende att olika m#nniskor kan mentalt kommunicera endast genom v#rldar av minnet3 $ara kontroll av figuren3 #r $lotta utfr&gning av rsten inte en mental trafik 5& vi kan tro att den hgre anda "ordiska med andra andar himlens andligt endast genom hans minne v#rlden kan kra3 och att vi3 efter att vi kommer att ha tr#tt in i denna v#rld av minne3 $idrog ocks& till denna medveten rrelse av det hgre sinnet med andra kommer att f& himmelska andar - det avseendet #r vi egentligen fortfarande reagerar %& ett annat s#tt %& himlen med dden3 eftersom vi redan #r i den /edan vi #r inte3 som vissa drmmer om att g& till en annan v#rld kro%%3 %& grund av "orden som vi tillhr nu #r vi3 men en mer aktiv kunska%svinst fr&n inneh&llet i sinnet andra v#rldar #n nu3 n#r vi $ara se deras yttre ansikte
:idigare 2ol -5 ka% 2- visades hur id)n om #nglar #r relaterad till id)n om andar st"#rnorna ;u kan fr$ises3 eftersom ocks& sl#kt med en annan hand3 tanken %& #ngeln med introduktionen av v&ra "ordiska andar3 och hur $&da l#gena fr gri%andet av #nglarna3 mellan vilka frsk"utna id)er m#n3 men att man har dominerade i senare tider #ven relaterade 2&ra "ordiska andar kan faktiskt till och med $etraktas som deltagare i hgre medvetna k#rnan i en himmelsk ande3 (ngels3 och h#rmed3 eftersom de enskilda varelser3 rent sekund#r3 #r men som underordnade #nglar3 t"#nande #nglar3 medan andar st"#rnorna som den vre #nglar3 #rke#nglar som3 om ni s& vill Och de t"#nar de vre #nglar till vem de tillhr3 darunten inte $ara i sina mellanhavanden med andra to%% #nglar3 men ocks& som en mellanhand till folket3 som snart kommer att visa kvalet /en det faktum att dessa underordnade #nglar #r inte vid sidan av den vre u%%s#ttningen men ange #r en$art i syfte att samma allm#nna inst#llning3 som kan vara oss och alla de $#sta #nglarna dessutom inte s#tta $redvid +ud3 men ange3 som handlade nog i den tidigare

/innen lutar i samma sammanhang och omst#ndigheter intr#ffar som t e, utsikten fr&n vilka de odlas3 men att interagera med strst frihet under andra omst#ndigheter och att ko%%la dem i nya relationer3 och med vilket syfte v&ra liv minne 5& vi #r att tro att #ven de o$ligationer genom vilka m#nniskan #r h#r %& "orden u%%slukade i det filosofiska livet av det hgre sinnet med varandra3 inte slits n#r man kommer in i minnet av livet3 #ven om den strsta frihet3 faktiskt den strsta orsaken till modifiering och ut$ildning av dessa frh&llanden #r 5& vi kommer att $ygga v&r situation h#r med v&ra n#ra och k#ra d#r igen3 s& snart kommer att visa att de till vem dds mellan denna v#rld och nedan #r den sken s%ricka genom den3 h&ll dig $orta gehends l#nkade3 och #ven utvecklas i kraft av en frflyttning av s%rit av tv& v#rldar #r inte $ara medvetna om varandra lika l"us som han #r i var"e v#rld i sig s"#lv3 och s& fr att nyska%ade av dden av isolerade luft n#r u%%fl"ningen %& denna sida l#mnat $akom det freg&ende3 till livet efter detta Cela rike v&ra minnen #r en sf#r d#r s%#test u%%stod kan tr#ffa den tidigaste enterer 5& m&ste vi ocks& tro att vi3 med dden av en sammanslagning i minnet sf#ren av det hgre sinnet3 det kan stta %& alla de andar som l#nge har freg&tt oss redan i denna minnes riket3 inte $ara de som $odde med oss3 utan #ven de som har levt fre oss /innen frekommer alls i en mer intim3 mer m&ngsidig3 friare3 mer levande3 mer direkt kommunikation med varandra3 eftersom de &sikter som de odlas3 s& att touch %& /it och succession endast %& en mycket ytlig och $egr#nsad av yttre frh&llanden3 s#tt och s& l&ngt kan stta %& 5& m&ste vi ocks& tro att vi kommer att g& in i Life /innen av det hgre sinnet en dag i en mer intim3 mer m&ngsidig3 friare3 mer levande3 mer direkt kommunikation med varandra och nu n#r vi fortfarande f&ngas %& samma s#tt i den filosofiska livet3 fr v&r framtid genom att inte mer fr en s&dan Fr och mta yttre frh&llanden $egr#nsade s#tt som nu /en ring och tr#ffa minnen i enlighet med reglerna i freningen3 att organisera enligt villkor och verka fr att ska%a nya termer anv#nds i kretsar3 fl"er lo%%et av id)utveckling3 korta deras frihet #r inte n"utningslystnad3 men dess fr#ndring levande och trafiken %recis som frst&s i underkastelse till regeln3 som i utvandet av friheten fr v&rt sinne 5& det $lir med minnet sf#ren av det hgre sinnet3 det kommer inte finnas en utsv#vande rund Cerschwe$en andar livet efter detta i det3 men det #r motion ordning och utesluta det3 och det kommer att finnas gru%%er3 omr&den3 samh#llen3 relationer3 ver- hitta och $ilda inlagor och andarna i det3 #r det i s"#lva verket ett im%erium3 med dess underavdelningar av detta rike L&t oss inte glmma den enda skillnaden att h"den och $redden %& strre sinnet ver v&r fr med sig - v&ra minnen3 mellan vilka frekommer liknande frh&llanden kan avsev#rt skilde endast ske efter varandra i medvetandet3 medvetandet om det hgre sinnet men hitta otaliga minnen tydligt urskil"as samtidigt med var"e kurs 8ven relationerna mellan andar livet efter detta inte enkla u%%re%ningar av relationerna mellan v&ra minnen3 men hur vi som andar av livet efter detta och mer hgre #n de minnen i oss i det h#r livet3 det kommer ocks& att vara sant om

frh&llandet mellan oss 7enna as%ekt av une'uals med matchen m&ste h&llas i minnet h#r och verallt frsiktigt
1elaktiga %ers%ektiv #r h#r alls i n#rheten avD !egre%% s%elar en stor roll fr oss Konce%tet med ett tr#d3 till e,em%el3 kan u%%fattas %& ett visst s#tt eller vissa as%ekter andlig resulte av alla v&ra tr#dminnen3 men d#r skillnaden av de olika enskilda tr#d frsvinner eller verkar frsvinna ;u kan man dra slutsatsen fr&n analogiD 5& v&ra andar ing&r i minnesomr&det i hgre sinnet ocks& ge hgre resul3 men som g&r ut v&r individualitet /en vi ser n#rmare3 v&ra minnen verkligen inte g& ut i allm#nna ordalag :rots att "ag sammanfattar alla tr#d minnen i form av tr#d3 kan utan ocks& i sin tid3 var och en fr sig kommit fram till sig i minnet3 och om det inte var riktigt att gra igen3 och alltid har att v#nta %& utvecklingen av andra fr att gra det3 detta $eror inte %& dess osk#r%a i termer3 %locka u%% %& %unkten har ingenting att gra med det3 och till och med in i medvetandet var"e minnet kvar med &terkomsten fortfarande under villkoren eller det s#tt %& vilket det har mottagits3 som tidigare innehll3 men eftersom det $eror att v&rt sinne %& grund av dess strre kna%%het och inskr#nkthet och d"u%are niv& klart distinkta minnen kan vara st#ndigt $ara s%ela i fl"d3 i vilket frh&llande i den hgre anda som ofta rrde v#ldigt olika fruts#ttningar i st#llet fr att ha :ermen #r allts& inte som frlisningen av individen i den allm#nna andan3 det #r snarare att $etrakta som den hgre medling av individen med den allm#nna andan 7ominerar anda och tilldelar och har utsikt ver i och innehll honom -ndividuell av (inregistrierung $land kadrer av termerna3 men det #r d#rfr det fortfarande #r individuell och sker efter den andra eller samtidigt3 fullst#ndigt eller ofullst#ndigt3 %&3 $eroende %& om medvetandets natur fr&n andra syn%unkter till&tet 2i kommer d#rfr att inleda relationer som %recis som vi s#rskilda villkor sammanfattar hgre ande i medvetandet3 utan #ven i livet efter detta3 men #nd& h#vda v&r individualitet i det3 eftersom alla som g&r in i ett tillst&nd som #nd& fr$lir en individ att staten kan u%%fattas som en fr#lder Allm#nna varelser ver alla underordnade individualiteter

:rots att de rumsliga och tidsm#ssiga relationer och relationer d#r v&ra &sikter har intr#ffat3 forterstrecken deras inflytande i v&rt minne rike att g& in3 men utvecklar relationen och skillnaden mellan v&ra frest#llningar och de resulterande %latsminnen art3 urs%rung3 v#rde3 i v&r v#rld av minnes mycket mer meningsfulla kontakter och relationer Och det #r v&r inre andliga liv fr#mst av kostymer ut och visar sig att flytta till en annan i riktning hela v&ra minnen fr&n dessa faktorer i l#m%liga3 harmoniska3 v#nska%liga relationer3 utan h#nsyn till den rumsliga och tidsm#ssiga avst&nd som intr#ffade vyerna till vilket de #r skyldiga sitt urs%rung Eonce%ts3 domar3 slutsatser genom sig fr&n s&dana syn%unkter Allt hgre ordning och tankeverksamhet3 som vi talade om3 h#nvisar till det Alla syn%unkter tr#d3 s& l&ngt avstod tittade ocks& tr#d i tid och rum3 kom in i v&ra minnes im%erier genom en$art likhetsrelationer under samma tr#d sikt3 och villkoren fr tr#den ordna sig i $egre%%et v#,triket3 och detta sker %& $egre%%et d"urriket i frh&llande den tidsm#ssiga och rumsliga relationer av v#,ter och d"ur inte l#ngre komma till varandra h#nsyn 7et #r sant att de syn%unkter som i sig s&dan ordning tillsammans med minnen fr en3 men i$land faller den medvetna aktiviteten i detta avseende3 $est#ller inte %& intuition3 men minnet riket3 dels den fullst#ndiga harmonisk utveckling av ordern #r att v#nta $ara i minnes riken i vilka men ofta till en $r"an ing& individuella vyer av den ena eller andra sidan fortfarande strande 5& vi m&ste tro att #ven de tids rumsliga relationer och relationer d#r vi mter i denna v#rldens syn %& livet3 #ven i livet efter detta forterstrecken deras inflytande3

&ters%eglas i det #n3 men det inre relation och m&ngfald av minnes rike det hgre sinnet tagit s%rit art3 urs%rung3 v#rde #nnu mer $etydande kontakter och relationer till dem kommer att utvecklas d#r3 eftersom dessa framtr#danden3 och att det hgre livet av det hgre sinnet har fr#mst att u%%st& fr&n de kostymer och kommer att visa sig i den riktning som andar livet efter detta fr&n dessa att s#tta as%ekter harmoniska3 r#ttvisa och h&ll$ara relationer 7et kommer utan h#nsyn till huruvida s%ken gick ver till livet efter detta i dag eller fr tusen &r sedan3 h#r eller $ott i Amerika3 samh#llen av dem utgr enligt gemensamhet av id)er3 insikter och se%arationer $eroende %& m&ngfalden av s&dana Fedan h#r %& "orden som vi ing&r i s&dana samh#llen3 men endast i Livet helt medvetet liv kommer att v#cka den ;&got fler s%ken av id)er3 insikter har gemensamt3 antingen som g&tt fr&n den ena till den andra3 eller som av en mer allm#n ut$ildning k#lla hgre ande %asserat in3 de #r res%ekterade3 i Livet3 vi kommer att vara i vilket sammanhang vi s& $land oss direkt eller genom frmedling av logiska grindar i hgre anda3 kan vara klart medvetna 5& kommer vi ocks& 4som anknyter till fre detta redan. konsistensen i v#rde eller v#rdelshet av v&r e,istens ger en gemensam %lats i himlen eller helvetet3 inte anses vara olika %latser3 snarare #n likheter mellan olika frh&llanden och omst#ndigheter3 som i Livet $ara oss klar3 frnuftig och mer kommer att utm#tas i frh&llande till v&rt resultat som nu3 med det hgre sinnet alla de som h&ller i ett slags gott eller ont3 i enlighet med en gemensam kategori3 och mter dem frdelaktigt eller kontra%roduktivt ur ett gemensamt %ers%ektiv3 samt i oss alla minnen efter deras v#rderingar eller icke-v#rden under de kategorier av gott eller ont alls och den eller den ty%en av gott och ont intr#ffar3 i synnerhet3 och sedan g& in i harmoniska3 $ehagliga eller vidrig relationer3 "a de h"#l%a till att frmedla det alls i oss l#nka $egre%% eller id)er om gott eller ont3 eller %& annat s#tt3 i vilka dessa dess v#sentliga inneh&ll Om alla sanningar och varor i den meningen att den hgsta kunska%en och vil"an hos det hgre och hgsta sinne #r allt som #r fel och d&ligt men $ara konflikten av individen i honom mot den hgsta kunska% och lust3 kan man ocks& s#ga att andarna av livet efter detta enligt har det sanna och det goda som finns i dem3 eller avvikelsen i ett trivsamt eller vidrig %lats i livet efter detta och deras avtal med och genom det hgre och hgsta ande i tillfredsst#llelse3 frid3 gl#d"e3 lycka eller hennes motkrav tvist som vid motsatta k#nslor vara medvetna om 7et hindrar ingenting3 att de #r i samma anda3 de fortfarande st& emot3 och det #r ocks& s& med mycket av det som #r i v&rt sinne och det fortfarande tveksamma 2i har redan sett %& andra st#llen
/ed det som freg&r och m&nga fl"er l#ran 5verige !orgs $err i sitt ar$ete %& himmel och helvete <. fr att ta en lite n#rmare i s&dana v#sentliga avseenden som "ag inte kan h"#l%a till %& dessa relationer Cans l#ra %resenterar sig i form av n&got nyckfull och fantastiska utsmyckning3 men enligt min mening3 $yggde sin k#rna efter en mycket v#rdig och en d"u%g&ende synvinkel /en 5verige !org inte motiveras med samma argument3 men #r de som n&got av intuition och hantera "ordiska andar Bon

Cimlen med sina mirakulsa fenomen och helvete 2ernommenes och sk&dade 2id den nya kyrkan Cerren :G$ingen *u$lisher fr att H+utten$ergH <?J=
<.

(nligt honom3 som enligt oss de viktigaste l#nkarna och se%arationer av s%rit av livet efter detta i verensst#mmelse med deras vara $eroende3 och i synnerhet att det #r avtalet i god och sanning eller dess motsats3 som instruerar dem en gemensam %lats i himlen eller helvetet3 det #ven efter 5r ingen riktig rumsligt skilda %latser 4om direkt efter den s& kallade korres%ondens s& frekommer3. #r men olika freningar $eroende %& det godas sida och sanning eller dess motsats Ocks& fr&n honom den gemensamhet som har de goda andarna3 %recis som vi3 en harmonisk verenskommelse av samma igenom och in i den hgre anden $osatte 4Cerren.3 som han $etraktade direkt som +ud3 det onda3 men #ven mots#gs den hgre ande3 men t#nkte utsatt fr det 7in samh#lle #r inget avtal i samma mening som den goda3 eftersom st#llet #r ett ont mot varandra3 men matchen i den onda och falska alltid n&got hon s#tter de himmelska associationer "#mfrt med samma gemenska% - andra as%ekter3 som vi mter med 5verige !org3 "ag #r n&gon annanstans
8ven om det inte #r alltfr o$etydliga %unkter i hans l#ra om v&r avvikelse 5yster tar %& #ven om det finns i livet efter sin rumsliga frh&llanden mer s& h#r3 s%ken visas #nd& i livet efter detta omedel$art ut&t vidare eller n#rmare3 $eroende %& likhet eller olikhet i deras inre Zust#ndlichkeit3 s& fan av denna %rinci% s& l&ngt fr&n a$liegend sky visas 4X <QJ.3 eftersom de onda andarna #r i en motsatt skick #n de goda andar 4som han kallar #nglar.3 och i allm#nhet3 likheten och skillnaderna i den intellektuella Zust#ndlichkeit fancy 4efter den s& kallade korrelationsfrh&llande. mot $akgrund av en n#rhet eller avst&nd fr&n den andra sidan3 tror "ag3 $aserat %& v&ra tidigare fall3 att likhet eller olikhet av den intellektuella Zust#ndlichkeit inte a$$ildlich i n#rhet och avst&nd3 men %recis som vad det #r3 i Livet #r $#ttre #n h#r nedan som kan u%%t#ckas3 den vara i frh&llandena fr dessa Zust#ndlichkeit 5om v&ra minnen av -llustrativ fortfarande kan &ters%egla de tidigare rumsliga och tidsm#ssiga relationer och %assera genom fantasin till nya ideologiska relationer s"#lva3 utan ocks& flytta in konce%tuella relationer och in enligt v#rdefrh&llanden till varandra3 som %& s#tt och vis tv& olika sidor i v&rt minne liv3 kan det #ven i livet efter detta eller minnes v#rldarna av hgre sinnet tv& s&dana %latser av s%rit liv som inte h&ller det s& litet som h#r i oss3 men 5verige !org anklagar $&da sidor i en tillsammans med endast den ans nuvarande k#nsla av livet som %&minner ideologiska relationer yttre (rscheinlichkeit interna likhet och olikhet relationer kan anska - allm#nhet ligger %& en grundl#ggande funktion i alla 5chweden$orgischen undervisning som ska ska%as de inre mentala tillst&nd i ett sken av e,tern Zust#ndlichkeit eller yttre (rscheinlichkeit %& och runt3 som 4i korres%ondens sam$and med det. #r det inre tillst&nd i n&gon rimlig relation utanfr3 i den m&n det men det #r nu ocks& sker med full kraft av den yttre verkligheten i livet efter detta3 #ven g#ller i livet efter detta som s&dan 1orm3 kl#der3 livfulla omgivningar andarna #r endast ett uttryck fr deras inre mentala tillst&nd och villkor3 faktiskt h#rma de rumsliga3 tidsm#ssiga3 fysiska tillst&nd i denna v#rld med #ndringar men fallet $ara i formul#ret %& den h#r sidan 5ynas efter utan dem men rumsliga3 tidsm#ssiga3 materiella stater som egentligen nu frem&l3 medan i 5verige !org uttryckligen $evarade 7enna u%%fattning3 men #ven om geniala3 tycks mig ha %& det s#tt som %&st&s av 5verige !org ingen vertygande grund i sakens natur3 s&som den fantastiska3 vilket l#gger till 5verige !orgs l#ran om himmel och helvete3 fr#mst i denna sida av samma sak som 5r $aserat %& vaga antaganden om korres%ondensen sam$andet mellan inre och yttre stater (rscheinlichkeit $eskriva yttre Zust#ndlichkeiten av s%rit 7essutom har 5verige !org himmel och helvete rent fr&n varandra genom den andliga orsaken #r3 den grundl#ggande tendensen hos en man %ar e,cellence fr gott3 tar den andra fr det onda3 det som #r efter dden verkligen rent ut s#tta och $esluta3 & andra sidan tror "ag att en man som enligt vissa as%ekter av den kategori av det goda3 kan klassificera enligt det andra av det onda3

och den onde kommer att fr$#ttras genom straff i helvetet i livet efter detta3 av vilka det inte finns n&gonting %& Cover !org /en $ortsett fr&n dessa 4och en del andra3 $eiseitzulassenden h#r. skillnader verens vyerna sv#var !orgs med v&r ofta s& e,akt samma som du skulle vil"a s#ga3 att det fr&n oss ingenting h#nda unterge$reitet #n sina u%%en$arelser en teoretisk grund3 oavsett mig sin undervisning i s"#lva verket $lev $ara k#nd n#r denna skrift var n#stan f#rdig 1r detta #ndam&l n&gra utdrag fr&n hans $okD 5verige !orgs syn %& $andet3 hitta andar livet efter detta i en hgre ande 4Cerren.3 och deras relation till varandra X @ H8nglarna 4di-des$est#mda goda andar. i sin helhet varma himlen3 eftersom den #r g"ord av dem3 men alltid #r det int#kterna fr&n Cerren 7ivine som rinner ut i #nglar och tas emot av detta vad himlen som helhet och i dess delar gr den gudomliga frfarandet fr&n Cerren #r k#rleken till det goda och sanna trons3 s& mycket som #r gott och sant eftersom de f&r fr&n Cerren3 i den m&n de #r #nglar3 och s& l#nge de #r i himlen H X ? HAlla vet och tror %& himlen och kommer #ven att u%%fatta att han vill till n&got $ra och gr3 och att han tycker ingenting av sanningen fr&n ut och tror3 men fr&n det gudomliga3 allts& fr&n Cerren3 och det #r gott och sant 3 kom ut ur honom3 #r inget $ra och inget sant eftersom det inte #r liv fr&n det gudomliga har #nglar innersta himlen #r #ven klart h&lls och k#nna tillstrmningen3 och hur l&ngt fr att ta dem i den m&n de t#nker $ara i himlen som3 genom att vara s& l&ngt i k#rlek och i tro3 och hittills i l"uset av insikt och visdom3 och fr&n dem i den himmelska gl#d"enD (ftersom nu allt utg&r fr&n det gudomliga i Cerren och i detta fr #nglarna sky3 fl"er att den gudomliga Cerrens gr himlen3 men inte om #nglarna %& n&gra av deras 5el$stigen H X Q H8nglarna i Am Lderas visdom3 att g& #nnu l#ngreD 7e s#ger inte ensam3 alla goda och sanningen fr&n Cerren3 men ocks& i livet allt3 de s#ger ocks& att det $ara finns en urs%runglig k#lla till liv3 och det m#nniskans liv #r samma utfldet som3 om han inte var st#ndigt n#ring av att g& torr omedel$art dessutomD 1r denna enda Ur$orne av livet3 som #r Cerren flt $ara den gudomliga goda och den gudomliga sanningen ut3 och detta regn %& var"e $eroende %& Aufnehmung3 %& dem som tar emot med tro och med fr#ndring3 #r himlen3 men vad de stta $ort fr&n sig s"#lv eller kv#vas i sig3 frvandla den i helvetet3 eftersom de kr $ra att det onda och sanningen i falskhet3 allts& liv i dden H X <0 H7et kan $ero %& att det klart att Cerren i hans egna liv med #nglarna i himlen3 och d#rfr att Cerren #r allt som allt av himlen3 #r det %& grund av att goda fr&n Cerren3 Cerren #r med dem3 eftersom vad #r fr&n honom som han #r3 d#rfr att det goda #r fr&n Cerren fr himmelens #nglar3 och aldrig en del av deras 5el$stigen H X I< H8nglarna i n&gon himmel 0. #r inte alla zusammt %& ett st#lle3 men i strre eller mindre klu$$ar u%%delade enligt de skillnader k#rlekens godhet och tro godhet3 vad de #rD 7e #r i samma goda3 $ilda en klu$$D :he +ood i himlen #r o#ndlig variation3 och var"e #ngel #r att vara $ra H

Av kval skil"er sig n#mligen 5verige !org tre himlar $eroende %& de olika niv&erna av godhet och demgem#en s#llhet himmelska andar3 som han anv#nder med en tredelning av det m#nskliga sinnet i frh&llande 4X J=. 5amtliga tre himlar #r verkligen skilde i sig3 men indirekt frenade genom ett inflde fr&n Cerren 4X J@.
0.

P /6 "7he -ngels klubbar i himlen r frn varandra rumsligt separerade enligt tgrden, eftersom dess goda i allmnhet och i

synnerhet olika 32 , fr avstnden i den andliga vrlden beror p ngot annat n den mngfald av staterna i det inre, i himlen har valts ut frn olika stater av krlek i stora rumsliga avstnd frn varandra, som r mycket annorlunda hr, nrmare men r, som skil*er sig lite, nra likhet orsakar de r tillsammans "

;&gon annanstans X <Q<3 <Q03 s#gs uttryckligen att #ven i himlen h#r nedan allt som visas i den tem%orala och lokala frh&llanden3 men i grunden finns Hingen distans3 inga rum3 men i deras st#lle $ara stater och fr#ndringH3 samt av fl"ande frklaras i te,ten
J.

P /3 "<ndividen i samma klubbar skil*er sig p samma stt igen, alla de andra" X I6 H7#rfr #r det u%%en$art att god consociated allt i himlen3 och att de skil"er sig &t $eroende %& dess natur /en men det #r inte de #nglar som kons%irerar s&3 men Cerren3 som gott kommer han %asserar den ansluter den se%arerar dem3 $evara dem i enlighet med den &tg#rden3 eftersom de #r i gott3 i sin frihet3 3 och s& var"e individ i livet av sin k#rlek3 sin tro3 sin insikt och visdom3 och 5ohin i $liss H X IK H8ven att veta var alla de som #r i liknande $ra3 ungef#r som folk h#r under sina sl#ktingar3 sina sv#rfr#ldrar och deras v#nner3 #ven om de aldrig har sett frut3 och anledningen #r att det #r i det andra livet ne" andra relationer3 5chw#gerschaften och v#nska% $evil"ats som andlig3 och d#rfr #r endast %& grund av k#rlek och tro detta var att se mig n&gra g&nger n#r "ag var i Anden3 s& min kro%% f&ngas u%%3 och s& i hanteringen av #nglar3 sedan "ag s&g n&gra som "ag gillar fr&n ett $arn k#nt3 och andra som frefll mig vara helt ok#nda fll mig som $ekant fr&n $arndomen3 var3 s& till mig i en liknande sinnestillst&nd3 men det ok#nda tycktes mig att de olik var H X 6I HAldrig kan man s#ga att himlen #r utanfr den3 men inuti3 eftersom var"e #ngel tar till himlen utom honom till himlen3 som #r i honom H X <QI HC#ri 4som enligt den likhet eller olikhet av den intellektuella Zust#ndlichkeit andarna att vara n#rmare eller l#ngre $ort. finns en anledning att i den andliga v#rlden i den andra #r n#rvarande s& snart som detta kr#ver hans n#rvaro ivrigt3 %& grund av sin nskan att han ser de i tankarna3 och verfringar3 s& att s#ga i staten /otsatsen konsekvensen av detta #r att en fr&n den andra i relationen3 eftersom han #r ovillig detsamma Och eftersom alla motvil"a mot de motsatta kr&ngel med skott och fr&n dikotomin tanke kommer3 h#nder3 d&3 att flera3 som #r i den andliga v#rlden %& en %lats s& l#nge de #r helt verens att h&lla sig $orta i ansiktet3 men s& snart de inte l#ngre motsvarar tror frsvinna varandra H X 0=6 HEonsociated #r alla i himlen3 $eroende %& de andliga sl#ktska%3 som $est&r av gott och sanning i sin ordning3 s& att hela himlen3 som i n&gon klu$$3 s& till sist i alla hem3 s& fr #nglarna som #r i liknande goda och sanning 3 hur $lod v#nner och sl#ktingar i den h#r v#rlden och %recis som #r k#nda fr&n $arndomen3 k#nner %& samma s#tt consociated #r varor och sanningar3 visdom och insikt ta in n&gra #nglar dessa tv& ocks& k#nna igen varandra3 och hur de k#nner igen 3 #ven de ansluter 2ad fr dem som har3 d#r sanning och gott frenas till formen %& himlen3 konsekvenserna i deras sammanfogning3 och i en stor radie runt dem sett deras inre sammanh&llning3 d#rfr inte3 i vilken $ra och sanning #r inte anslutna till formen %& himlen H X 0K? HCur stor #r den visdom av #nglarna3 uttryckt av det faktum att i himlen finns det msesidig kommunikation av allt3 #r den insikt och visdom av en s%lit med den andra himlen en gemenska% av alla varor3 #r orsaken till det i naturen av den himmelska k#rlek3 hon vill ha det som

#r hennes3 den andra hade3 d#rfr ingen kommer att vara i himlen h&ller $ra i sig s"#lva som $ra3 om inte #ven i den andra3 fr&n denna salighet himlen3 #nglarna har det fr&n Cerren vars k#rlek #r s& gudomligt H

E'tersom '(rh&llandet mellan den 'r3mmande till detta-v3rldsliga andev3rlden. 7en individuella minne i oss $eror %& u%%fattningen att enskilda intuition kommer att verfras till minnet (n av fl"ande till och fr&n andra /en frh&llandet i hela minnet lever fr hela filosofiska liv i oss #r inte att u%%fattas som en ren sekvens 1ilosofiska liv och minnet av livet finns med varandra i v&rt sinne och inte e,isterar $redvid varandra osammanh#ngande Cela riket av v&ra frest#llningar $eror %& v&rt sinne helt med alla riken i minnena i en tillsammans3 och hela grenrret av intuitioner vinner $ara genom sam$and med minnes im%erier s"#lv en $akgrund som enkla %ost-och same,istens g&r utver k#nslan 7en filosofiska livet #r oskil"aktiga nedre $asen av minnes liv3 och minnen av livet med dess hgre relationer och l#nkar samtidigt inneh&ller det hgre $andet av intuition liv 5&ledes u%%st&r det framtida livet fr individen fr&n sitt v#rldsliga liv3 och detta kommer att g& in i det /en frh&llandet mellan hela till hela !ortom detta liv i den hgre anden inte ska u%%fattas som en ren sekvens 7enna v#rld och n#sta sker samtidigt i hgre sinnet och inte e,isterar $redvid varandra osammanh#ngande Cela riket av denna v#rld $eror ocks& %& kom%lett och i ett med det hgsta av livet efter detta i en anda tillsammans3 och alla allm#nna l#nkar i att endast genom att l#nka till denna3 och med h"#l% av detta m"ligt 7enna v#rld #r fortfarande s& l&gt oskil"aktiga $as under Livet och livet efter detta inneh&ller i sina fr$indelser med hgre $and av denna v#rld 2i tror %& staten3 kyrka3 vetenska%3 och vad vi k#nner till allm#nna l#nkar i m#nskligheten3 fr att ha n&got att ing& i den h#r v#rlden3 men alla dessa sammanhang3 i den m&n de ger oss i den h#r v#rlden har att s#ga det enda s#ttet att ytan av en d"u%t in&t3 fyller Livet frh&llande3 och utan att vi tror det och vet att vi #r sl#kt med $and i livet efter detta 7en h#r v#rlden #r skyldig all sin underskning %& den l&ga 5ensuell redan den tysta gemenska% med de hgre v#rldarna $ortom 5& allt #r s#kert van att slita sig fr&n varandra3 +ud och v#rlden3 s"#l och kro%%3 s"#l och ande3 #r en vana ocks&3 fr&n riket av denna v#rlden helt riva rike $ortom3 och att titta %& sin h"d ver h#r och nu som om Livet ovan molnen3 skulle det nuvarande livet %& "orden se%areras med ett mellanrum %& varandra /en vi har redan l#rt oss att verge s&dana untriftige se%arationer 2i kan livet efter detta som ett hgre utvecklingsstadium av denna v#rld ser ut3 men det #r verallt inte den ty% av hgre utvecklingsstadier3 att verge den tidigare $asen3 fr att $efria sig om det3 utan att kulminera den tidigare $asen s"#lv att krna3 utveckla hgre relationer till det
H+enom att s#ga att en %rogression och utveckling i riket sker3 m&ste vi t#nka samma ndv#ndiga fr utvecklingen av v#ldet av +ud i denna v#rld fr %engarna 1r #ven om det finns tv& olika v#rldar3 men $ara ett im%erium endast en +uds Ande3 +ud 3 tills kyrkan militanta har k#m%at sin kam% %& "orden och endast ett m&l fr v#rldsutvecklingen var frst n#r detta "ordiska tillst&nd #r

%erfekt3 och det andra riket kan helt 7et m&ste vara som en msesidig relation mellan fr#mmande och st#lla de h#r-v#rldsliga riken3 och den v#rldsliga v#rlden evolutionen #r att t#nka som i genomskinlig i medvetandet hos de utom"ordiska andar deras grundl#ggande sanning efter 5%rit fr#mmande skall handla internt s"#lv$est#mmande fr dessa stunder av v&r evolution3 som de $ifogade till sin vil"einriktning fr&n ha3 och s%rit kam% om historien m&ste a$s%iegeln i d"u%et av sin vil"a H 4/artensen3 7ogm 5 60= Ehristl .

2i utvecklar dessa allm#nna verv#ganden till n&got m#rklig 2ar"e ny u%%fattning3 som vi kan ta3 skall komma in i riket av v&ra minnen i l#nken3 relation3 och det redan $est#ms efter den %lats hon en g&ng till och med $livit minnen3 kommer att u%%ta den Aa3 det #r redan som intuition omedvetet i vanliga termer med minnen av en3 #r det sammanfattas med de av anden 5&ledes tilldelar var"e %erson redan i denna v#rld genom relationer3 d#r han3 om #n omedveten3 sker samma sak med den rike $ortom3 #ven att avancera $ortom graven eller fr att $est#mma det "o$$ han kommer en dag ta denM "a #r redan samman u%%ifr&n anda under sitt v#rldsliga liv i hgre ko%%lingar med s%rit av livet efter detta
H1r detta m&ste "ag $egrava att n&gon m#nniska3 #ven n#r han fortfarande lever i kro%%en3 fr #mnet fr hans ande #r i s#llska% med s%ken3 #ven om han inte visste det3 att med h"#l% av det goda i en #ngel klu$$3 och det onda helvetiskt i en Klu$$en #r3 och att det kommer i samma klu$$ efter hans dd H 45verige !org3 HCimmel och helvete H X IJ?.

/en inte $ara den allm#nna ordningen3 den hgre ko%%ling och relation i livet efter detta ta den h#r v#rlden med3 men ocks& v#va andar den $ortom sig s"#lv och agera fr&n den andra v#rlden in i denna v#rld3 s& tycker i den h#r v#rlden3 och inte heller en grund under vilken det endast %& ett friare s#tt som vi g&r3 och #nd& detsamma fortfarande $ehver konvertera Om vi ser till$aka %& oss s"#lva /innen s%elar hela tiden i v&r syn %& livet i det3 $idra till att avgra v&r syn mer i detal"3 f#rg3 gr den grna fl#cken i landska%et fr oss till skogen3 den silver$and i det till floden 2i inte %&mint ossD 5edan v#,er #r fr att f&glarna s"unger3 "aga3 det finns skuggor3 kyla3 det var en grov %l&ster %& grnt fr oss Otaliga minnen unzu$erechnende det finns s& i grunden som gr mig levande grn la%% till skogen3 om "ag inte kan skil"a sig (ndast minnena inte #r $undna att agera h#ftas tillsammans med andra minnen av u%%fattningar3 kan de ocks& u%%tr#da s"#lvst#ndigt 5& nu3 som med minnen i v&rt sinne3 det kommer att $li med v&ra andar i minnes v#rldarna av hgre sinnet Andarna av livet efter detta s%ela in i hans h#r-v#rldsliga syn %& livet3 och vi som fortfarande vandrar i detta3 dela med otaliga andar av livet efter detta3 har det fr&n dem vad vi $etyder fr oss att ha Liksom all ideologisk natur skulle inget annat #n en r& f#rg%anel kvar fr oss3 om inte zutr#ten tusentals tidigare scoo%ed minnen och f#rger %anelen ausmalten i en hgre mening3 skulle den m#nskliga rasen fr$lir inget mer #n en r& varelser i sin nuvarande syn %& livet3 n#r inte tusentals andar i den antika v#rlden fortfarande i oss var in$landade i om vi inte urskil"a deras ar$ete individuellt3 och alla deras tidigare insamlade ut$ildning som lever med oss skulle vara det $#sta3 alltid skt %& nytt i oss3 och vi redan h#r st#m%lade n&got hgre #n v&r att kunna vara ensam med oss 2i v#nder oss i v&rt liv i denna v#rld med andliga skatter3 som ocks& hr till livet efter detta *laton

fortfarande lever kvar i de id)er som han har l#mnat oss3 "a3 d#r en id) om *laton %enetreras3 som *laton lever vidare3 och de olika m#nniskor som har denna id) f&r f#ste3 #r frenade genom en anda av *laton3 som nu hela det fr denna id) som hans erfarenheter med efter dden 2em ger d&raktiga id)er i v#rlden3 till och med fr&n samma de lida tills de en dag korrigeras och fr$#ttras 2em %roducerar sanningar och varor till oss3 vilket k#nns i oss med den tilltalande effekten av denna sanning och $ra 8ven om vi tror att det finns $ara dda rester3 som vi gri%a oss fr&n de dda3 men det $ara #r felet 2ad som &terst&r av de dda3 stimulerar oss levande till3 engagerar tusentals g&nger i v&ra liv3 men genom att gra detta3 de dda leva med dig s"#lv i den 7et %rivata livet av dessa kan vi vara s#kra %& allt detta inte l#ra sig3 %recis som det alltid $edriver v&r3 $ara de effekter som vi f&r fr&n dem3 inte agerar3 som de uttrycker sig /en varfr skulle $akom de effekter som vi u%%lever medvetet3 inte vara ett verk som uttrycker medvetet9 Andarna av livet efter detta ha sin gamla inflytelsesf#r inte gett u%%3 trots att de inte kommer att stanna $egr#nsas till denna dm"ukhet och de ar$etar med oss i sam$and l#ngre fr&n det de $r"ade h#r3 sedan fl"a u%% det hgre3 kna%%t nya relationer av medvetande till det Allt g&tt fr&n id)er och ska%ade med medvetandet fungerar under lo%%et av ditt liv till v#rlden3 de sammanfaller med dden till start%unkten och attack avl#gsen medveten aktivitet 5& de verkar fr oss3 in i oss3 andligt och materiellt3 k#nner vi deras fortsatta inflytande och kan $ara inte k#nna att de ocks& k#nner n&got frst&s 7#ri ligger en av frdelarna med att $o i livet efter detta tidigare i denna v#rld3 att andarna i livet efter detta inte l#ngre fr$"udna hennes v#sen och agera i enlighet med en s&dan n#ra %lats3 men vinner %& den gr#nslsa och frihet hgre sinnet %& de landomr&den s"#lva delarM de $lir hans logiska delar av denna v#rld3 var och en i enlighet med den s%ecifika riktningen som nu ger hans sinne har fungerat h#r L&t oss konstatera3 utan ocks& i oss den strsta friheten av minnen3 att associera till var"e vy3 med vilka de har sl#kt$anden3 och att tr#ffa s& $roar mellan de olika vyerna3 liksom ocks& de minnesomr&den som vinner strre sinne genom v&r dd3 har strst frihet att interagera med de olika synf#lt lever i medvetandet frh&llande och att f& medvetandet frh&llandet mellan dem i det hgre sinnet s"#lvt 2ar"e anda av livet efter detta verkar s& i otaliga m#nniskor och i var"e m#nsklig handling i otaliga andar 2ar"e intuition samt att ins%irera :ung 8ven de olika minnena3 -ndes men var"e levande m#nniska i den h#r v#rlden #r en scen av aktivitet och trafik av m&nga andar livet efter detta3 #r ingen av dessa andar helt med dess effekter i honom3 men $ara fr&n den ena sidan eller den men var och en $idrar alltid $ara om det eller det3 efter som det #r i sl#ktska% relation till dem -ngen kan till fullo ta $esittning av en anda av livet efter detta ;u #r det helt naturligt att om var och en av oss $errs endast av en sida eller frekomsten av en avliden %erson3 endast om dessa eller samma som enda id) tar i och detta med effekterna av s& m&nga andra andar3 han av enheten kan inte k#nna en sak i vilken var"e anda nedan sammanfattar alla sidor av hans ar$ete fr sig s"#lva - var och en av oss $lir s& att s#ga $ara det eller det3 $lir medvetna om de m&nga rtterna i det3 med vilken ett sinne fr det #nnu inte har frgrenat i denna v#rld3 som vi $orde i viss stam i vilken del av alla rtter3

s#rskilt som en fl#ta s& m&nga rtter s& m&nga andar tr#der i oss3 gr oss sv&rt att urskil"a vad som kommer till oss fr&n var"e individ /en det #r individualitet av andar livet efter detta inte i v&r under3 inte flyter med det3 och inte vice versa 1r det #r n#r allt ar$ete %& samma och alltid en andlig klyfta mellan oss och dem3 att de d#rigenom vi k#nner fr att ge som att ta emot3 s& l&ngt vi faktiskt f&r Ocks& en %&minnelse frlorar %& att de ins%irits en3 "a m&nga vyer fr&n minnet im%erier ut3 inte minst frm&gan att s"#lvst#ndigt utfra s"#lva Och hon inte gr det alltid3 det #r det fr&n andra fler sk#l som diskuteras 7u ins%irits intuition och #nd& &terst&r vad det #r 8ven en ko%%ar%latta frlorar ingen av dess s#regna karakt#r som den re%roducerar dem i s& m&nga $lad3 och #r inte sammansm#lta med den Och #ven som andar den andra v#rlden s& olika s'ueeze sina id)er %& oss3 och det #r samma handling d#r de och vi k#nner det3 men var"e id) #r fr andra relationer som henne #n att vara i ett annat sammanhang3 v&r3 och om det kommer fr&n dem3 kommer de att vara lika avgrande3 k#nner vi som avsett /en nu kan vi ocks& $est#mma emot - s"#lva verket kan frh&llandet inte l#ggas %& en sida !land de effekter som uttrycker andar den andra v#rlden fr oss3 kontaktar vi med nya effekter och s"#lva agera till$aka %& dem3 efter som de %&verkar oss Car ditt liv fr&n och med nu att v&r till n&got yttre3 som minnen i oss h&lla sig till nya id)er om n&got yttre3 och #ven f& nya $est#mmelser d#rigenom ;&gon id) om den avlidne som kommer in oss3 #nd& $etraktas av v&r egenhet och utformade3 faktum k#nner vi automatiskt3 ge3 ta emot eller hon u%%hetsad 5& vi $#ra n&got ocks& $idra till fr#m"andet av de nya faktorer3 frh&llanden3 under vilka vi sammanfattar sina id)er3 n&gonsin frst& vad andligt forts#tter att fungera som ett resultat av deras e,istens3 avs#ttningar fr dem #r nya frslag Cur mycket detal"er3 men med den har vi ocks& livet fr de andar livet efter detta3 s& det #r inte $est#mt i trafik med oss3 och deras utveckling $ygger inte $ara %&3 eftersom minnen inte $ara i anslutning till frest#llningar leva sina liv3 men har en hgre trafik mellan sig3 som vi $ara k#nner refle,erna i filosofiska livet /innet av livet s& att s#ga utvecklas endast i l#gre $eroende %& den filosofiska livet3 men i den vre frihet fr&n det Om vi t#nker oss v&ra liv som ett fr som $ryter med dden i ett rike av l"us3 men fortfarande rotad i sin gamla mark ;u3 naturligtvis3 $eror kontinuerligt gehends hela utvecklingen av fret av arten av sin $ka fr&n3 men inte ensam och det #r inte i $ara utvecklingen av rtterna 2ad utvecklas ovan%& grund rtter i grenar3 $lad och $lommor efter genom$rott av "orden3 som #r fr&n det som #r under "orden i gamla "ord till rtterna3 inte $er#kna ensam3 men allts& i st#ndig relation Alla id)er som forts#tter att vara effektivt de dda i oss3 men kan vara de rtter Att erk#nna e,istensen av de hgre andarna av livet efter detta s"#lva3 m&ste vi $li #nnu $rutit igenom endast till samma hgre e,istens%lan /ed dessa &sikter #r ganska $ra $&de v&r frihet #n den fria andar livet efter detta3 om inte $#r samhrighet till en hgre andlig gemenska% restriktioner %& det s#tt som vi kallar dem i alla fall 5%elet och konflikten mellan den frihet som vi k#nner igen i den h#r v#rlden3 endast str#cker sig till en ko%%ling mellan v#rldslig och andlig sf#r /an verv#ger det3 vilken frihet %ers%ektiv man f&r dyrka3 inte helt gratis att vara d#r alls3 men var"e varelse #r mer eller mindre $est#ms dels av framg&ngen av

hans tidigare handlingar av frihet3 dels av yttre %&verkan med 5& var"e %erson $est#ms av id)erna om den avlidne eller den %ostuma verk som $#rare #r desamma3 med mycket $est#md3 och det #r det3 oavsett om det finns en medvetenhet om s%rit av livet efter detta drivs eller inte Om mannen inte sk#nkte den h#r skolan3 det skulle inte ha skrivit den h#r $oken3 s& h#r %o"ken inte skulle ha f&tt denna undervisning3 kan att m#nniskan inte utveckla denna id) All $as av kulturen som vi vilar som %& en traditionell3 dvs tillhr v&r ofri sidan /en nu "o$$ar vi #rvt grund av kulturen av oss automatiskt att forts#tta fr&n3 och allt som h#nder i denna relation med k#nslor av oss egna insatser och sin egen vil"a3 #r en av v&ra fria sidan +enom att gra id)er tidigare s%ken gravid efter v&r egenhet3 $ehandlas automatiskt och om$yggnadsar$ete3 de nu k#nner sig i sin tur $est#ms h#r av oss3 #r denna del av deras ofria sidan3 de i sin tur har en icke-fri $asis av %rogressiv evolution i oss3 men inte s& att de #r %assiva och $eroende gav dem var i sin fortsatta utveckling3 liksom vi gr dem3 fr det #r alltid s& i sin frihet3 om de vill ha v&r &sikt och forma sina id)er tar sig s"#lv3 eftersom det #r v&r frihet i hur l&ngt 2i vill svara %& deras id)er !ara att det varken i v&rt eller deras frihet att g& att anv#nda sig av den aktuella $asen fr utveckling alls Och ostridigt3 s& &tminstone #r v&r vertygelse att ledningen kommer att vara s&dan att till slut alla och alla deras frihet #ntligen utan att ha $ra m&l utvecklas /an kan g& fr co e,istens och interaktion av s%rit av livet efter detta med andarna i denna v#rld3 som att h&lla med varandra och med3 en $ra %rinci% r&da 7et #r fl"andeD &ven som en ande kan ha mycket, och nd frbli en, kan vnda mnga spken har en och men mnga terstr. 2ilken ande har3 andra kan ha med3 har endast i andra avseenden 5& ensam3 #r det m"ligt att s& m&nga andar den andra v#rlden och den h#r v#rlden finns i samma v#rld och kan tolereras +enom det gemensamma dem ska%ar ett $and /en de inte sm#lter in i varandra d#rigenom 7et #r som om tv& cirklar av v&gor mter3 d& sk#rnings%unkten tillhr $&da %& samma g&ng3 och v&gen kretsarna kvar men var"e liten !esondres -ngenting kan gra en v&g vid verg&ngsst#llet3 som inte samtidigt den andra skulle g#lla3 men en del av sk#rnings%unkten ett annat sammanhang i var"e omg&ng3 och vad en v&g #r aktivt lider den andra mottaglig och vice versa (ller #r det3 som om tv& serier av siffror3 som alla #r frenade genom sin s%eciella lag mts l J l0JI6K@? @ Q

5amma figur 6 kan $&da delade3 men det &terst&r flera rader och samma antal

intr#ffar $&da serierna i m&nga olika avseenden3 i var"e mening till Kan utan ocks& i v&ra sinnen olika id)er mter samma egenska%er3 och #nd& fr$li &tskilda 7et #r dock vanligt att dem samma funktion %& olika s#tt 2arfr skulle inte #ga rum i den hgre anda och motsvarande
Liknande syn%unkter %& cirkulationen av andar livet efter detta med dem i denna v#rld #n h#r har ocks& satts u%% av andra 8ven om HAvskilt s"#lar och rena andar kan aldrig $li v&ra yttre sinnen n#rvarande3 och inte heller %& annat s#tt anknyter till fr&gan i samh#llet3 men frmodligen %& minnet av den man som hr med dem till en stor re%u$lik handling3 s& att de id)er som de v#cka honom kl#da enligt lagen om hans fantasi i relaterade $ilder och stimulera sken$arhet av dem andra #n honom r#tt o$"ekt H 4Kant3 7rmmar om en ande-siare l3 0. H7et #r framtiden3 "ag vet inte var eller n#r3 men att $evisa3 att den m#nskliga s"#len st&r #ven i detta liv i ett ou%%lsligt ko%%lat gemenska% med alla immateriella naturer andev#rlden att de v#,elvis 5KULL( in i detta och de f&r (in$rGcke3 men som det #r att vara en m#nniska inte k#nner3 s& l#nge allt #r $ra H4($endasel$st . 7en smng&ngare Kachler i 7resden $esvaras hga smnen fr&ganD HKan andar avlidna komma n#ra oss och k#nnas9H enligt fl"andeD H/#rk$art frmodligen inte3 men kommer n#ra $ra3 men kan ocks& k#nnas av intellektuellt t#nkande 3 Kan den $ortg&ngna anden $ehandla dem som lever fortfarande3 och har samma gon$lick med den avlidne3 s& det kan k#nnas %& $&da sidor av /eet H 4/sg fr&n 5lee%ing livet av smng&ngare Auguste K 7resden <?IJ 5 0Q@ magneten. 5om med varandra mycket gri%ande 5weden !orgs syn %& cirkulationen av andar livet efter detta med v&ra3 samt om avyttring av andar den andra v#rlden med de levande -ngen mindre -$$ur den gamla ra$$inen g&r helt i ovanst&ende id)er till3 "a3 att $etrakta som diskuterats s#rskilt3 utlser mysteriet med den kristna l#ran om Kristi n#rvaro s"#lv i sin frsamling h#ri 'rn (verige )orgs rekord av himmel och helvete. X 00? H-ntellekt och m#nniskans vil"a styrs av Cerren genom #nglar och andar I. 3 och eftersom intellekt och vil"a3 s& d& hela kro%%en3 eftersom den senare framg&r av dem3 "a man3 om man vill tro mig3 inget steg gra3 Att detta #r ingen tillstrmning av himlen fr mig visades i en m#ngd erfarenhet3 det var #nglar gett min 5triding3 min donator gdsel3 min tunga och tal fr att flytta godtyckligt3 det vill s#ga med h"#l% av inflde i min vil"a och tanke3 och "ag ins&g att "ag inte hade n&got i kraft av migD ;#r de sa att var"e m#nniska s& att riktade3 och detta kan vara fr&n kyrkans l#ra och fr&n orden vet3 fr han fr&gade3 "a3 +ud kommer att s#nda ut sina #nglar3 att de leder honom3 hans direkta s%arkar3 l#ra honom och ange honom som vad han ska t#nka och %rata osv3 och #nd&3 n#r han ner l#ran i sig skulle ha trott att samtalet han skil"er sig fr&n det han tycker det som s#gs h#r3 #r att visa vilken makt #nglarna har med folket H

5verige !org olika andar %ar e,cellence av #nglar 8nglar #r de redan vertagit %& himlen v#lsignade andar3 andar %ar e,cellence #r fortfarande i ett rikt medium3 d#r de m&ste $est#mma endast fr himlen ovanfr helvetet
I.

P 6/= "-ngel, som talar med en person som inte talar deras sprk, men i sprket av folket, precis som i andra sprk, av vilka mnniskan r kompetent, men inte i sprk som r oknda fr honomD -nledningen fr detta eftersom nglarna nr de talar till folket

att vnda sig mot honom, och sedan ansluta till den, och anslutningen av ngeln orsakar med de mnniskor som bda r samma tanke, och p grund av de mnniskor anslutna tnka med hans minne, och frn den senare att bevisa sitt tal, s att bda r p samma sprk Dessutom r det en ngel eller en ande nr de kommer in i en mnniska, och genom att vrida mot honom skall anslutas med honom, satte in hela sin s*l i den, p det stt som de knappast vet ngot annat n att de vet frn vad man vet, s fr hans sprk *ag talade hr om med nglar, och sadeD menade du, kanske, att de talade till mig p mitt modersml 1eftersom det finns s ska hras 2, men inte var det de som talar, men *ag, vad den omstndigheten lagligt, att nglarna inte kunde uttala ett ord frn ett mnskligt sprk, 1ven r det mnskliga sprket en naturlig och med, men de r andliga och intellektuella tillgngar ingenting som lggs fram i naturen verdriven karaktr2, hon svaradeD "t dem veta att deras samband med folket, fr att tala med sin intellektuella tnkande gras, men eftersom detta einflieQe i hans natur att ens tnka, och den senare var kopplat till hans minne, s visas, sprket av folket till dem som deras, och precis som alla "hans kunskap, och det g*ort det, eftersom det har behagat Berren att en sdan frening och, som infrandet av himlen p mnniskorna dr, men det r i dagslget tillstnd av folket frndras p s stt att en sdan koppling finns inte lngre med nglarna, men med andar som inte r i himlen ocks med sprit :ag talade om detta fenomen, men ville inte tro att den som talar, men de tala i folket, sade de, ocks knde mannen vad han visste inte s*lva, men de visste det, och s gr all mnsklig kunskap om dem, min insats fr att vertyga dem om motsatsen, var frgves " X 0I@ HAtt #nglar och andar i s& sn#vt kontakt med folket3 till den grad att de inte vet n&got annat #n det3 vad folket hrde3 #r din3 ligger ocks& %& att det andliga och det fysiska enhetliga v#rlden ko%%las med m#nniskorna s& att de #r3 som en /en eftersom mannen hade se%arerat fr&n himlen3 s& #r Cerrens frsyn3 att i var"e man #nglar och andar3 och att en man %asserar genom dem fr&n Cerren till 7etta konto #r en s& n#ra anknytning till (n annan skulle ha varit om %ersonen inte hade avskilt3 thenLd Hhan som #r utan Zugesellung av andar och #nglar3 kan de gemensamma medel fr inflde genom himlen fr&n Cerren fras H X 0I? H:alet om en #ngel eller ande med en m#nniska #r lika tydligt hras som tal fr&n %erson till %erson3 men det #r inte hrt av dem som st&r $redvid detta3 men $ara av honom s"#lv Anledningen #r att det tal 8ngel eller anden strmmar frst in i t#nkandet hos folket3 och %& inner v#g in i hans ra verktyg3 och som den senare stimulerar inifr&n och ut3 medan tal man med m#nniskan frst %& luften3 och verkar %& den yttre v#gen %& hra%%araten 3 och de senare eftersom in fr&n utsidan stimulerar H X 066 H/innesv#rda #r ocks& dettaD Om #nglar eller andar skall v#ndas till folket3 s& att de kan %rata med honom %& alla avst&nd3 v#l de talade till mig fr&n l&ngt $ort till$aka lika rst3 som om helt n#ra3 kontakta dem men $ort fr&n /#nniskor och fr#ndrings%rat mellan sig3 s& man hr inte minst av det3 oavsett om de talar h&rt %& hans ra3 som vittnade om att all inko%%ling sker i den andliga v#rlden efter m&ttet av Zukehrens /innesv#rda #r ocks& m"ligt att flera samtidigt med kan folk %rata3 %recis som man med dem s#nder n#mligen fr&n folket som de vill %rata3 en ande3 och ande avkastning skickas folket3 och de flera ska v#ndas till henne sinne3 eller frena s& i honom sina tankar3 d& sinnet3 s& enat3 folk l#mnar3 sinnet vet inte annars #n att han talade om sig s"#lvD och #nglarna inte vet n&got annat #n att de talar om sig s"#lva3 s& att freningen #r mer med ocks& ett medel fr Zukehrung on H

X 06K H7et m&ste finnas n&gon #ngel eller ande %rata med folk fr&n mitt eget minne3 men $ara fr&n minnet av mannen3 #nglar och andar n#mligen $ara ha $&de en %&minnelse #n folket3 och nu talar en ande fr&n hans minnen med folket3 s& skulle man inte vet n&got annat #n att de frem&l han $ara t#nker %& sig s"#lv3 tillhr honom3 medan de tillhr andenM i s& fall det %&minner folk som minne av n&got som han aldrig har hrt eller sett det hade frm&nen att k#nna dig s"#lv att det #r s& H X J=0 HAag %ratade med #nglar %& sammanko%%ling av himlen med den m#nskliga rasen och sadeD 7e m#nniskor som tillhr kyrkan3 det vill s#ga tala3 Ca%%y kommer fr&n +ud3 och den levde #nglar med m#nniskan3 f& men egentligen trodde att #nglar med m#nniskan var ko%%ladeM #nnu f#rre att #nglar #r i sitt t#nkande och sina frehavanden 7& svarade #ngeln3 visste de att kan hittas s&dan tro och #ven s&dana tal3 och i de flesta fall inom kyrkan3 och de undrade vilka #n s& l#nge i Kyrkan #r det ord som den samma fr&n himlen och %& sam$and med studiet av m#nniskans erk#nna3 var men anslutningen s& intim att man kunde t#nka reinhin ingenting utan honom zugesellten s%rit3 och det var genom dem hans andliga liv kr#ver *& grund av denna okunska%3 sade de3 var fr att m#nniskan mitt leva med den urs%rungliga v#sen av livet s"#lv och utan frenings och visste inte att denna sammanslutning f&r l#ra genom himlen3 men men man3 n#r denna sammanslutning u%%lst3 fll genast ner livls H

Om *bbur den gamla rabbinen.


Undervisningen i de gamla ra$$inerna3 som $#r namnet -$$ur3 #r att s"#len av en avliden %erson g& in i en levande %erson eller en hel famil"3 en hel avkomma av m#nniskor som kan distri$ueras i samma3 utan att vara $unden till det3 och inte heller kan vinna en del av samma m#nniskor genom -$$ur flera s"#lar /ose s"#l $land alla kn3 $land alla undervisnings l#r"ungar till kloka och r#ttf#rdiga som studerar i lagen3 s%rids och fort%lantas fr&n generation till generation3 s& s"#larna av fr#ldrarna #r fr sina $arn3 och mannen synder n#r han syndar 3 med sina fr#ldrar samtidigt /en s"#len till den avlidne inte identifieras med de levande3 det tar %lats $ara en Zugesellung3 men som tar s"#len till den avlidne i den mest intima effekt sam$and med s"#len i levande 7enna -$$ur #r frvisso mycket r& i sitt utfrande och $ygger d#rfr %& godtycklig tolkning av skrifterna som rimliga sk#l /en det m&ste "u vara tillf#llen verkligen tolkar skrifterna s& 7et #r frst&eligt att -$$ur i denna r&a resonemang och utfrande kan vinna s& lite allm#n a%%l&der och s%red %recis som 5verige !orgs doktrinen i sin fantastiska design Under tiden har det olika $edmningar om liknande 1lGgge 4+esch -5 IJJ. s#ger om detD H2i kan u%%$ygglig v#vnaden ra$$inska d&rska% inte st#nga v#l3 som med den #kta ra$$inska uttalandet att s"#len kan styckad och delas u%% i m&nga tusen delar3 och kommer d& att vara i lika m&nga m#nniskor kunde H Cerder3 dock 4Zerstr !- 0Q= -5. kallar i sitt samtal om s"#lavandringen3 den -$$ur en h#rlig t#tning3 v#nda dem #r med fl"ande funktionerD HEharicles Och vad de tycker om s"#lar "udarna som kallar ra$$inen -$$ur9 7e s#ger att m&nga och #ven m#nskliga s"#lar frenade med ett folk som3 insonderheit vid vissa tider3 4det vill s#ga om han ser honom en v#nlig anda att han $ehver det3 och +ud honom erlau$et3. h"#l%a3 st#rka honom3 gl#d"e3 med och $o i den l#mna honom3 men om fretaget #r ver3 $r detta h"#l%a honom Om inte att +ud har en *ersoner gynnar med detta std av en fr#mmande ande till dess slut :heages :#tningen #r h#rlig 7et frklarar varfr en %ersons ofta s& o"#mlika fungerar som han insonderheit i$land s& mycket sinket under senare &r mellan sig 7et m#rkliga3 h"#l%sam anda har l#mnat honom3 och han sitter d#r naken med sin egen Ocks& hedra %lagg e,traordin#ra m#nniskor %& ett r#ttvist s#tt3 fr vad $erm #r det att en vis #nnu mer liva s"#len i en gammal visa m#n3 eller samma %& en g&ngW - /en inte h&ller3 men den vackra %oetiska dr#kt fr fysiskthistoriska sanningen9

Eh 2em vet9 Fevolutionen av m#nskliga s"#lar har allm#nt trott $land m&nga folk 7u l#ste fr&gan till AohnD H8r du (lia 8r du en %rofetH 7u vet vem ens $ekr#ftat och sa rakt ut3 Hhan #r (liaWH H 8ven om ingen tror %& oss i -$$ur de gamla "udarna3 s& &tminstone du har tillr#ckligt med uttryck3 som #r desamma som definierats3 frutom att du vill ha inte tagit det $okstavligen Cur ofta hr du s#ga att den anda av en far hade verfrts till sina $arn3 att de fortfarande levande3 skulle forts#tta den anda av en stor man i sina elever /en vi t#nker3 genom att verfras till de $arn och elever3 har fadern3 l#raren inte l#ngre3 eller menas $ara en likhet med andan i 1adern 1lera relaterade till -$$ur %assager fr&n skrifter av de gamla ra$$inerna finns i (isenmengers (;:7 Audenth -- s ?6 ff citerade .. ,m relationerna mellan de utom2ordis)a andarna i denna v3rld mening v3rld och h(gre ver)lighet.

Om andar livet efter detta n#r de $lir den traditionella sinnesorgan $ar3 f& nya sinnesorgan9 1rst och fr#mst #r de m#rkt v&r9 1r n#r de ko%%las in oss med detal"erade och gemensamma andliga stunder med oss3 de #r ocks& %& 1ort $est#mmelser som vinner dessa andliga stunder genom v&r tro3 vinst%rocent3 v&ra &sikter kommer att vara s& l&ngt $orta med hennes3 men $ara m&n samma egentligen fr att stegvis $est#mma vad de har gemensamt med oss $idra /en det $lir ingen se3 hra enligt detta liv mer fr dem 7u $ehver inte l#ngre k#nna den sinnliga aktiviteten i anv#ndningen av v&ra sinnen3 vi k#nner3 se3 hra3 s& att s#ga3 in i oss3 utan att se med v&ra gon3 hra3 k#nna som om endast en fl#kt av v&ra sinnen3 men andas s"#lv inte s& Ar$etet med att sa3 samla i enlighet med denna v#rld #r nu $akom en g&ng fr alla fr dem Liksom minnen i oss v#l f& ytterligare $est#mmelser genom v&ra sinnen3 men det finns ingen egentligen ser3 hr med minnen -nte $ara %& v#gen3 #ven omfattningen av fr$indelserna med en v#rld av mening kommer i framtiden att gra annorlunda nu ;u alla har sin egen s%eciella %ar gon3 ron3 och s& $eh#rskas av hans $egr#nsade rumsliga omr&de 5& h#r i framtiden inte kommer att $li -ndividuella sinnesorgan fr oss3 kommer vi inte l#ngre att ha den andra sidan3 vi har l&tit dem $ara falla i verg&ngar till livet efter detta +enerellt sett #r det hela $ortom "ordiska andev#rlden all sensorisk sf#r3 hela sinnesa%%araten av "orden i en och gemensamt fr deras fortsatta $eslutsamhet att st& $ud3 eftersom hela v#rlden av minne hela 5inness%#re av v&r kro%% #r i oss fr deras fortsatta $eslutsamhet att $ud3 $ara det men var"e Anden har alltid utvecklats $ara i hans s#regna s#tt3 efter som han hade h#r u%%givit fr %unkter av det3 och hans intresse riktas $ortom sig s"#lv3 #r det m"ligt att anv#nda sig av och vill ha 1rutom de sinnesorgan av m#nniskor och d"ur3 men kan "orden kan finnas andra och mer generellt3 frmedlingar3 varav kanske $ara s%ecial korsningar som finns att $"uda %&3 som vi f&r del i framtiden3 men h#r l#mnar s#ga n&got $est#mt *& grund av geografiskt avst&nd och fysiska hinder som vi #r i v&ra s%elningar3 vi kalla det s&3 #ven om det inte l#ngre #r i enlighet med det h#r livet3 inte l#ngre vara $egr#nsade s& h#r (n mil eller v#gg mellan oss kan inte g& vidare3 inget att dl"a 2i g&r3 tr#nger igenom allt3 verallt $osatt och $osatte sig i de landomr&den3 och kan kontakta oss h#r och d#r3 som ett minne i v&r h"#rna #r verallt d#r och redo3 d#r n&got som liknar $ekant och hon ringer /en det #r allts& ingen $rist %& andra hinder3

s& hur gammal #r den fallna3 vill stiga u%% nya som har %recis $ara fr livet efter $etydelse 1r att lyssna -nte allt som kan ses3 kommer att kunna rra ossD men det #r att en relation 4ra%%ort. kan kr#vas fr att det som hr redan l#nkad i denna v#rld av v&r u%%tagenhet med det eller dess ingri%ande i v&ra liv cirkel3 eller %& grundval av m&ste utvecklas i den h#r v#rlden knyts i forts#ttningen3 och vi kommer att vara $lind och dv fr allt annat 8ven minnen i oss $ara ta emot ytterligare $est#mning av intuitioner3 med vilka de #r i sl#ktska% frh&llande genom freningens lagar Cur #r det att n#rma sig3 kan $ara l#ra ut i framtiden Kanske3 men det frklarar till viss del3 n#r vi t#nker %& hur fenomenet l"us ansikte $eskrivs 7etta #r ocks& ett s#tt att se3 hra3 k#nna3 frf#der igenom av stort utrymme och v#ggar3 i andra #ven in utan anv#ndning av s%eciella enskilda sinnesorgan utan faktiska sensorisk aktivitet alls3 $ara o#kta vision3 fr att n#mna en utfr&gning3 och #nd& nytta av den hgre anv#nd$ara sammandragande3 medan &ter en inget-ser3 utfr&gning av vad alla %& denna sida ser och hr3 reaktiv domningar fr n#sta3 det $eror %& en s#rskild ra%%ort3 vilket naturligtvis inte kan s%&ras i detal"
2i fr&gar inte3 eftersom det #r en helt annan fr&ga3 den h#r informationen om kl#rvoa"ans vara korrekt3 de #r s#kert $elysande fr oss 8r det inte i den h#r v#rlden3 s& det kommer fortfarande att vara i livet efter detta som eller liknande3 och det kan vara s& i det fl"ande3 kan inte #ven s%ela in i denna v#rld in i n&got s&dant h#r i$land9 (ftersom staten vakna smn 8r det fortfarande en ren form av denna v#rld9 -nte ens minnet av det #r tillr#ckligt fr att v#cka denna v#rld till$aka3 men v#nde det fallet 7etta #r frst&s fr&n allm#nna verv#ganden som vi kan s&dan misstro inte med alls frneka m"ligheten fr det m#nskliga sinnet att f& kunska% %& andra s#tt #n genom v&rt nuvarande ordinarie 5innesvermittelung d#rfr h#rmed ocks& skulle nekas m"ligheten att dess framtida fortsatta e,istens 1r Anden kan vara med dden inte $ara den nuvarande sinnesorganen3 men ocks& med den nuvarande h"#rn hsten Om du ville #ndam&let m&ste man ocks& ha medlen (n naturalist som tror och kr#ver att han fortfarande mentalt skulle kvarst& efter dden utan hans nuvarande sinnesorgan och h"#rna och hra n&got3 kan det inte h&lla fr om"ligt att detta annorlunda s#tt att u%%fatta #ven s%elar in i den h#r v#rlden3 fr den som har det $evisas3 eller hur kan han visa att det fanns en a$solut $arri#r mellan tv& stater3 eftersom vi annars aldrig ser n&gra a$soluta %artitioner9 Och "ag tror inte att det #r trevligt att t#nka %& annat och vet vill ha n&got annat /en "ag s#ger inte att man ska h&lla %& o$est#md tid m"ligheter till mer #n en s&dan (ndast en om"lighet kan inte se var det #r %raktiskt fr v&r hgre #r m"ligheten att facket med vetenska%liga intressen Cur som helst3 vittnesm&l av vittnet s"#lv slee%wake slutar minst enh#lligt att de u%%fattar %& ett annat s#tt #n i faktiskt vaket tillst&nd3 och i ett s&dant som frekommer i v#l in i v&ra verv#ganden ovan Aa de %&st&r sig en relation med denna kognition till den ver"ordiska C#r #r n&gra dokumentD 1r&n 5kriftenD H-diosomnam$ulismus eller naturligt magnetisk smn Fichards3 7r +rwitzH Lei%z 3 <?6< S 43 ,rga "Nan du se mig, &ichardJ" svar ":ag ser att du mycket tydligt att du r mycket lng och blek M men hr med detta mitt ga *ag inte kan se dig, Det r ordentligt stngdD men *ag ser du inneR" 1r&gaD HKan du se runt i staden9H A HUh3 "a3 "ust idag inte s#rskilt3 och det $l"ar och stenar allt i mig och i luften H

*age <=K T HCur vet du det9H 6. A HAag vet allt som rr mig eller frs av den fr&gan i mitt omr&de Aag k#nner det3 det $l&ser %& mig3 som en luft3 det l&ter fr mig som inuti ett l"ud 7ina drmmar har den mest lik mig h#r min tittar ocks& kan alla l&nga $er#ttelser3 relaterade fakta och fr#ndringar drm3 och det %& mycket kort tid3 ofta %& $ara n&gra minuterD - /en hennes drmmar3 ser "ag3 fr mig3 denna drm #r att3 #ven om "ag tror %& du trodde att han #r H

7en smng&ngare hade u%%gett vad hans syster i (isenach g"orde vid samma tid3 medan han s"#lv var i A%olda
6.

S $35 ,rgaD "Nan duJ" - "Aed mina gon *ag inte ser ngot det faktiskt inte r en vision, *ag knner mig allt i min s*l " 1 Hfrklara den till men distinkt H A HAag kan frklara Cm3 inte det #r det som om du drmmer3 (ftersom du ocks& se med s"#len och $ehver ingen mening3 men du $ehver inte se sanningen3 och det #r skillnaden mellan seende och euerem gruvaH 1r&n H/eddelanden fr&n den magnetiska smnen liv Auguste K 4Kachler. i 7resden <?IJ H 6C% sger smngngareD "Det finns en allvetande av sinnet, var i livet har hon arbetat som prescience Denna typ av allvetande, som redan finns hr, r en frsmak av livet dr, r sinnet fritt dr, i kroppen r inte r m*ligt, fr s fort sinnet tnker, s det ofta hindrar s*len =2 , som handlar om fysiskt " S

7etta kontrasteras av smng&ngare som omr&det fr sinnlighet till den hgre anden #n anden
K.

0age $$4 ,rga ",rmgan att knna andra mnniskor och andra platser ngot srskilt du vill veta bara kallas en ledtrd !evis p att du har gett det, men fortfarande r mer n bara en franing " svar ")e*, det r ingenting annat, bara p en kad grad <dea r ngonsin enbart andligt, och *ust drfr i det vanliga tillstndet fr den sinnliga med kommer in och missuppfattningar med vvar, det r s oskert och med frbehll fr vanfrestllningar Aed mig men dr sinnet r i nra associationer till s*len, r det skrare och bttre, men ocks aldrig helt fri frn m*liga bedrgeri stt hoppas vi ha i livet fr obehindrat tilltrde till alla medel fr vrt sinne kan ses, inklusive denna idI r redan en approGimation till det tillstndet " 5 0QK 1 HU%% till vilken str#cka u%%fattningen av smng&ngare9 (noughH A HAvst&ndet har ingenting att gra h#r3 eftersom Anden inte skickas 2i kan frklara s& $ra att +ud med sin ande3 #r hans v#sen3 hans frf#der verallt och #nd& osynlig 1r$lir densamma3 oavsett om en smng&ngare talar om n&got i Afrika eller n&got utver hem3 men det #r den skillnaden att det #r l#ttare om den %erson fr&n vilken hon vet n&got som en g&ng var n#ra henne H

5 J?0 T HCr du i hga smn %& vanlig ty% med ronen9H A HAag hr v#l med ronen3 men det #r inte riktigt s&3 som med den vanliga tillst&nd3 Cearing #ndras3 den sv&raste fr&gan "ag kan svara direkt3 innan den har dtt $ort3 frhandlingen inte kr#ver den l&nga raden av nerverna3 att tr#nga in endast i den andan3 men den andliga v#sen sker sna$$t i sam$and med sinnena H

Uterigen3 dettaD n#r det hgre sinnet tar oss ut i visningsomr&det i minnesomr&det3 n#mligen den s#rskilda sensorisk aktivitet3 med den nu alla tar en $egr#nsad gru%% av v#rlden och dominerade3 $undna till oss3 men det kommer aldrig att h#nda %& v#gen3 alla med sensoriska dom#ner av det hgre sinnet att g& in i en relation3 och d#rmed forts#tta $eslutsam 7enna o$egr#nsade i och forts#tter och forts#tter3 #r mer och mer aktualerande m"lighet nu i $r"an men %& s& s#tt hitta sin $egr#nsning och kvalifikationer3 att var och en #r endast %& de %unkter som %resenterar sin tidigare form och hans intresse fr ett liknande resonemang omr&den3 ytterligare $est#mning av det kan vara delaktiga Alla kommer till en $r"an att forts#tta att ta itu med det som g#ller honom s& l&ngt3 med vad hans tidigare liv conne,ion analog3 vilket #r i enlighet med hans tidigare intresse 2ad g&r genom n&gon 5innesvermittelung ocks& i u%%levelsen av det hgre sinnet kommer man g&tt ver i enlighet med vara mer delaktiga i %rocessen att %&verkas det3 eftersom det #r mer i denna mening 2&r sf#r av kunska% och v&ra intressen3 men kan str#cka sig utanfr och modifiera3 eftersom det redan hade varit %& den h#r sidan av fallet3 om vi hade fortsatt att leva 2i kommer att l#ra sig l#ngre3 tr#nger allt mer i hela omr&det fr kunska% om den anda som vi tillhr i var"e start%unkt vunnit #r m"lighet fr nya anknytningsfaktorer3 och $li mer och mer delaktiga av de allm#nna hgre intressen3 genom att k#nna mer och mer och l#ra sig att se hur samma sak med v&ra egna verkliga intressen g&r hand i hand3 och samtidigt f&r se de frstorade och frh"da frh&llanden av Livet alltid $#ttre (ftersom en gemensam grund som $arnet m&ste frst l#ra sig att frst& sina nya frh&llanden3 fr att anv#nda de nya medel som initialt en fr#mling i den nya v#rlden3 kommer det ocks& att vara med oss 2i #r o$eskrivligt ser l#ngre #n nu3 men vad $etyder det3 vad vi letar efter den nya v#rlden9 L&t den tidigare 4avd . (ta$lerad %resumtion #r att "orden #r sk#nkt stora sinnesorgan fr rrelsen av st"#rnorna3 s& nu ocks& %%nat u%% en mer $est#md syn %& deltagande av andar livet efter detta i trans%orten av st"#rnorna ;#r andarna v#,a i kunska% i det nya livet3 $r"ar de #ven att f& en frst&else fr denna stora trans%orter att v#va med det och agera Och hade st"#rnorna inte de andar i livet efter detta3 s& skulle du vara s& sensuell trafik ih&lig och tom3 som om vi $yter ord och $lickar3 utan t&gen av minnen med ord och $lickar gick Om vanliga k#nslor $ygger %& de stora naturliga %rocesser %& "orden3 m&ste vi tro att vi kommer att mit$eteiligt i livet efter detta #ven h#r 1ldet av minnen och tanke #r s& olika i v&ra sinnen3 $eroende %& de allm#nna %rocesser verens annorlunda v&rt liv k#nner i v&ra kro%%ar 5& som %& floden och tr#na den hgre andliga liv vi leder i och utanfr med andan i "orden3 de allm#nna sinnliga st#mningar %& "orden har ett inflytande3 kan vi inte k#nna samma k#nsla nu *& grundval av minnen3 framsynthet och frutse $ygger %& vad som kommer i framtiden ta tag i v&r u%%fattning av livet och #r3 i vorweisenden och vorwirkenden

$ilder till oss 5amma rike inom oss3 d#r det frflutna i form av minnes$ilder ska u%%hra att g#lla3 och d#r utveckla fre$ilder i s"#lva framtiden /innet av det frflutna m&ste leverera #mnet fr de framtids$ilder som de ledande faktorer fr frutseende och fruts#ga framtiden Au mer %erfekt3 strre3 mer kraftfulla v&ra tankar #r3 desto l#ngre och hgre n&r sin S$erschauung nuet3 hans minne3 hans slutledningsfrm&ga3 hans makt ver medlen fr genomfrande3 en mer strre skala3 en l&ngtg&ende konsekvens av vad som ska h#nda och $r gras3 #r han kunna frutse och frut$est#mma3 desto s#krare #r frutseende av #ndarna fr att h#nda kommer att h#nda och s"#lvfrverkligande #r avsedd 1r allt som g&r in i den i den l%ande v&r Le$enss%#re3 #r ingen s#rskild h#nsyn till frutseende och frut$est#mmelse inte en viss slutsats3 ndv#ndigt och det kommer till oss fr&n sig s"#lv som en s"#lvklarhet att frst& inne$rden och anl#nder utan oss till n&got under$art se denna ankomst /en & andra sidan3 saknar n&gon #ndlig anda av hinder3 som den inte kan verskrida3 m"ligheten att fela och /ilingens fr$lir alltid3 och det finns ett omr&de unvor$estimm$arer frihet3 som faller utanfr alla frutseende och $er#kning 7#rfr allt vad vi finner i detta avseende i oss3 i strre skala och strre %erfektion i den hgre anden #r $ara i en hgre mening3 att h#mta3 s& att det som vi finner det i oss3 #ven i underordnad $etydelse $idrar till vad att hitta i honom (n hgre3 mer omfattande3 mer fregri%ande framsynthet och v#ntan %& vad #r att frverkliga sin vision av livet och inse3 att vara levande i vorweisenden och vorwirkenden $ilder tidigare i honom $ara i $ilder fr&n en annan tydlighet3 verfld3 vitalitet3 omfattning3 #n vi kan $#ra med oss h#r %& "orden /ed honom #r denna makt av $arri#rerna inte saknas3 men de kommer att l#ggas %& fr honom #n fr oss av de v#ggar som avgr#nsar omr&det med $licken3 fr det mesta #r $ara %artitioner av territoriet3 som fortfarande #r ganska frst&r hans gon 8ven n#r det #r detta frutseende och frskott $est#mma de framtida omst#ndigheterna kring hans u%%fattning sf#r endast med h"#l% av minnen som har vu,it ur sin u%%fattning sf#r3 kan komma till st&nd Och i den m&n vi vu,en %artner av hans minne lever i en helt annan hgre mening $ortom eftersom denna sida av sig s"#lva fr&n sin syn %& livet3 d#r vi #r i de smala $anden %ers%ektiv livet s"#lvt fortfarande $undna3 vi #r $ortom allt annat inneh&ll %& denna hgre frutseende3 denna hgre fruts#gelse vinna #n nu3 #ven om alla igen $ara efter s#rskild relation Cur v&rt minne och v&r allround syn n#r det g#ller u%%fattningen v#rlden kommer att ka3 s& ocks& och i sam$and med v&r framsynthet och v&r frhand kraft3 #ven om dessa tillg&ngar och hindren inte saknas det inte l#ngre #r $ara av denna v#rld +enom att nu vi lever och agerar som "ordiska andar #ven i de v#rldsliga m#nniskor3 de ocks& delar v&r framsynthet och v&r frhand3 men ingen kan gra hela v&r v#rldsfr#mmande framsynthet och v&r %redestination %& samma s#tt som sina egna3 som vi har $livit men var $ara vissa sidan u%% till vissa gr#nser3 s& $ara ta det gr#nserna fr denna v#rld med3 eftersom det #r det smala ut$udet av denna demonstration och minnesomr&de fr var"e u%%finning Omv#nt3 ingen anda !ortom frutseende och frut$est#mmelse3 allts& en h#r-v#rldsliga m#nniskan dominerar hans sf#r av livet3 gr alla v&ra egna3 helt dela3 men hans hand n&r in i den $ara %& vissa h&ll3 enligt vissa relationer med3 genom men enligt andra %latser $ortom attacker som

samma sak g#ller med avseende %& u%%fattningen av det n#rvarande 8ven den framsynthet och den frhands fastst#llande av utom"ordiska andarna #r lika mycket av vad de l#r sig i och genom de v#rldsliga m#nniskor3 $eroende3 #n tv#rtom 7et #r en med-och frvirring3 eftersom ingen kan s#ga att "ag g"orde det och gra det s"#lv
5& l&ngt vision3 den frutseende av livet efter detta verkar a$normerweise g&nger att s%ela i den h#r v#rlden3 i den m&n det #r vill acce%tera det som ra%%orteras av franingar3 vor$edeutenden drmmar och framsynthet kl#rvoa"ant smng&ngare 1rh&llandet av distansseende med den framsynthet som resulterar efter ovanst&ende3 om livet efter detta3 finns ocks& i dessa fenomen i den h#r v#rlden3 s& att du kan s#tta i relation igen :illg&ngarna i avst&nd vision och framsynthet #r i s"#lva verket att gra som en s"#lv sammanh#ngande eller v#sentligen som samma tillg&ng dar ;aturligtvis f&r vi inte fr$ise det faktum att de avl#gsna &sikter och %rognoser fr smng&ngare ofta vilseledande3 som man skulle kunna tro efter de vanliga ra%%orterna om entusiaster ver detM vad skulle nu vara ett motargument mot deras frh&llande till f"#rran vision och framsynthet3 #r att dessa fel %& #nnu ofullst#ndiga a%%ro,imation av somnam$ulistic tillst&nd till andlig stat3 oavsett om det var %& de hinder som inte saknar ens livet efter detta3 skriver vill 1r l&ngt3 skulle det resultera i alla fall3 h#r i en kritik av hela detta #mne och en diskussion om allt som #r att verv#ga att ta 2i har3 som n#mnts ovan3 m"ligheten till denna ty% av fenomen som inte alls fr&n3 men tar men av goda sk#l ordnad $etydelse referens till det3 och l&t n&gon villig att ge sin &sikt om det (ftersom den allm#nna teorin om samma skulle ske i sam$and med v&ra id)er om livet efter detta3 om man erk#nner deras till&tlighet n&gon3 kommer att anges i ett senare avsnitt 4RR-23 7. C#r $ara ett e,em%el %& hur tillg&ngarna i framsynthet #r tagen fr&n en smng&ngare i sig 7en vre tyckte Fichard +rwitz sade 4s <6K i den noterade ty%snitt. av ett nyftt $arn vars fdelse hade han visade %& avst&nd3 i det 0Jth &ret kommer att ta en mycket allvarlig v#ndning hans de 1r&ga H2ad kallar du verkligen det3 Fichard9H A H7et #r ett resultat av det frflutna3 det minsta3 #ven om det som h#nde innan vi fddes3 har en sekvens av och en relation %& oss (n sekvens som forts#tter att s%rida sig och slutligen de #r3 eller #r du k#nner v#l de3 men du kan inte se till$aka som "ag kan3 och tycker nu att det skulle vara en tillf#llighet - 7et #r inte det3 men - eftersom det du lider nu och vad skulle du nu3 detta hade l#nge lagt grunden som en $lomma3 ett tr#d som v#,er ut ur de minsta uts#deskorn3 som vi kna%%t k#nner igen som det fr m#nniskor fr&n d"u%et av dunkel v#,er fr&n livmodern av ndv#ndighet - 1r allt Ca%%ening l&g niv& orsakerna #r tillg#ngliga - -ngen chans - om "ag i mitt strm 4magnetiska. tillst&nd i framtiden se3 s& "ag ser de %&g&ende orsaker %& en g&ng3 och den anda av det st&r framfr mig - $ara du kallar det frutse3 men det ser inte riktigt vara fram&t3 men det #r nuW H 5 <J6 Fichard s#gerD H1ramtiden #r en #nnu eget l"usWH 1r&ga H2ad menar du med det h#r senare9H svar H7et #r l#tt och inte l#tt3 mrk och inte mrkt /ed ord3 hur g"orde du s"#lv att det inte kan gri%as3 det m#nskliga gat3 "ag menar dess intellektuella3 detta l"us kan inte tolereras H T HCur vet du i framtiden9H A H7et g&r mig Ca%%ening strid som en eter i l"uset av kunska%3 som ett l"ud i den andliga hrsel H

1rutom de $ilder av framtiden som ser fram emot en insikt i v#rlds$ild3 v&rt sinne klarar sig $ra i fantasiska%elser3 "a %&verkar fantasin och ska%ar fortsatta gehends i v&ra minnen i v#rlden och fr&n v&rt minne v#rld d#r nya strukturer *&minnelse liv och fantasiliv h#ngande #n ett liv i oss samman3 #ven ha fantasi samma livlighet och verklighet niv& som minnes$ilder s"#lva3 som har h"#l%t3 men $#r den till alla fantasi$ild alltid mer eller mindre minnen fr&n olika sidor %& 7en #dlare3 hgre3

rikare3 m#ktigare sinnet #r3 desto vackrare3 rikare3 mer levande #r ocks& utformat sitt fantasiliv3 och den mer hgre $etygs anledning med fantasi g&r hand i hand3 desto mer visar sig vara en %oetisk liv3 i som sanningen om den verkliga $elysande endast renad och frklarad s%eglar 5& nu #r det fantasin av det hgre sinnet3 det som vi "#mfrelsevis kan kalla det s&3 trots att en formativ tillg&ngar %& mycket hgre niv& #n v&r fantasi3 in och ut ur hans minne v#rlden ut frutom de modeller av vad som finns i framtiden fr att frverkliga i sin syn %& v#rlden nya formationer v#va3 en$art till syssels#ttning och (rfreuung och u%%$yggelse av n#rvaron av hans hgre livet s"#lvt3 och vi som automatiskt en aktr i detta hgre liv kommer att gra v&rt minne tyg och v&r formativa aktivitet i Livet fr&n olika sidor till det och h#rmed $idra med detta liv fr oss s"#lva talande $uild (fter de s%litt hinder i denna v#rld har fallit fr oss3 vi #r inte l#ngre $ara v&ra minnen och v&r fantasifulla aktivitet av var"e ras i sig3 men ar$etar ingri%a i det allm#nna minnet och fantasiliv av det hgre sinnet fr att ska%a sina nya formationer genom v&r interaktion h"#l% - st#llet fr de materiella h#nder3 har vi frlorat i h#nderna %& en mer andlig handling och kreativitet som alla #nd& ha %& sig vikt som vid em$ryonal st#ngning3 som kunde #nnu inte nu $r"a att vara stark och levande3 och till msesidig samverkan med andra regna Och denna fantasiv#rld av det hgre sinnet3 d#r vi deltar till sin hgre niv&3 enligt en helt annan klarhet3 rikedom3 sknhet3 storhet3 har verkligheten som den lilla v#rldsliga fantasiv#rld av v&rt sinne3 de sm& $udlings som %%nar ok#nda nu h#danefter att kra som en gren %& tr#det av nytt liv och $lommar 5& vackert vi frsker alltid att frest#lla oss framtiden himlen med v&ra fortfarande sm&3 tr&nga3 d&lig fantasi3 #r den strre3 m#ktigare3 rikare fantasi i sinnet ver oss det #nd& $#ttre3 och i st#llet fr det som v&r fantasi nu i sig %&verkar oss $ara en v#rld av tomma strukturer tycks vi $ara kan himlen lika u%%en$ar $ygga det3 vad fantasin av det hgre sinnet i sig3 frefaller oss en v#rld av hgre verklighet3 verkligen en v#rld av hgre verklighet fr oss kommer att vara och vi finner i fantasin av sinnet ver oss fr&n himlen och sanning3 och $ygga med s"#lv i denna himmel h"#l% handling 1aktum #r att efter att vi har den nuvarande greifliche verkligheten under och $akom oss3 vi lever i riket av minne och fantasi som en ny hgre verklighet3 $ara naken3 och inte l#ngre i sf#ren av v&ra egna v#rldsliga svag3 men %& det hela3 kraftfull3 rik3 mycket3 f#rga3 ordnade i en hg k#nsla av minne och fantasiv#rld av det hgre sinnet3 som vi har %%nat %ortarna3 d#r vi u%%tr#der mot varandra med v&ra Femem$rance s"#lv3 och d#r vi har h#danefter att $o och ar$eta 2&r nuvarande litet minne och fantasiv#rld har sin verklighet i sig 1r alla de siffror som visas i den3 g& och rra sig3 #r detta den sanna verkligheten !ara s&3 n#r vi verkar i minnet och fantasiv#rlden hgre sinnet3 konvertera och v#va3 detta #r fr oss den sanna verkligheten3 och vi kan inte l#ngre gra det frest#llningen om ett certifikat 2&rt ar$ete i och med det ver"ordiska verkligheten fr$lir alltid under regeln och v#gledning av det hgre sinnet Can #r i grunden att hans sf#r av livet som en del st#rker tydligt den av oss utanfr3 stra, utanfr i en hgre mening #n denna sida3 och

det enda som kan vinna fr&n de ska%elser d#r vi agerar utanfr3 inventering3 och h&lla vad vi i oss hans k#nsla tolereras3 s& att inget av det kan v#,la $eroende %& d&raktiga nycker3 eller3 det #r en $rutal och ont3 men till slut ge efter i den allm#nna ordning m&ste
Ocks& i fr&ga om karakt#ren av den verklighet som stder hgre fantasiv#rld mter vi &terigen en relation av somnam$ulistic staten med den ver"ordiska staten3 frutsatt n#stan alla smng&ngare har visioner med st#m%eln av verkligheten3 som #r mycket vacker ofta3 och $etraktas av dem som himmelska fenomen vara -nte mindre till 5veriges !orgs id)er med v&rt att $erra m&nga h#r

5amma sak att ta sig ur den fantasy-liknande strukturer i hgre v#rld3 som $ara $est#ms i denna hgre v#rld3 e,isterar och3 n#r deras tid kommer att %assera3 kommer ocks& att g#lla fr fre$ilder av vad framtiden l#gre i v#rlden kommer att inse och vill ha en vitalitet och verklighet av de utom"ordiska andarna som sina egna utseende d#ri 7essa strukturer hgre fantasi i en mening innan $rdet #r $akat och haft sig $ara i himlen3 som vi f&tt %& den h#r sidan av n&gonting eller $ara en svag frsmak i v&r fantasi 7essa fre$ilder som ser fram emot att frverkliga3 re%resenterar det fr som s&s $ak&t i den h#r v#rlden fr att leverera ny s#d fr $rdet fr&n himlen (ftersom minnena av Anschaulichkeiten av denna v#rld med sina 1ort $est#mmelser i h#r och stanna3 men den grundl#ggande gre"er som alla vu,na fantasi om livet efter detta /en $&da3 $rd och s#d3 har samma verklighet i $etydelsen av livet efter detta - det avseendet #r vi %& Livet (fter det som i $etraktandet av v#rlden %& denna sida $ara fr att verkligen vara i framtiden3 eftersom "ag verkar verkligen i en %resent 2i v#ver och agerar d#refter med modellerna3 #r e,em%el$ilder av det som #r h#r nedan #r avsedda att re%resentera insett hur n&got i en hgre mening redan #r verklig3 och om u%%n&endet av det filosofiska livet sker sedan3 som i den i en v#rld som vi har under eller har $akom oss 5tr#van efter hgre sinnet3 men g& dit3 med de som matar till$aka utvecklingen av denna v#rlden %& grundval av denna Aus$aues3 det vill s#ga3 alltid att frena de strukturer som $ara t"#nar till att $ygga livet efter sig till en harmonisk v#rld Cela v&r %oesi denna sida #r $ara en liten reflektion samtidigt och visade hgre fantasin verklighet av livet efter detta3 vilket alltid #r harmonisk samtidigt $#r i sig och med samma verklighet och en sf#r och utgr d#rmed v#rld minnesdag av m&len denna sida av de senaste och fre$ilder fr att slutfra cis 1uture 3 %recis som v&r lilla v#rldsliga %oetisk fantasiv#rld s&dan harmoni sker i sig s"#lv och med v#rlden i minnet av det frflutna och god v#rld av framtiden3 men $ara u%%n&s i en v#rld av utseende 7en himmelska livet efter detta3 men #r en s&dan d#r %oetiska sanningen i sig $lir en verklighet3 worein de levande %& denna sida av det frflutna i sin minneskonfiguration3 kommer den cis 1uture i sin modell i kttet g& ner3 och i och med den h#r v#rlden3 och vi agerar i livet efter sig med /en i de vackraste %oetiska verk administrerar en r#ttvisa3 enligt vilken det onda #r frem&l fr straff effekterna av en hgre ordning3 "a det %oetiska ar$etet #r s& su$limt och vackert3 desto mer #r fallet3 och det onda kan trots de vackra och su$lima v#rld av livet efter detta3 d#r han kommer att f& en del3 inte ho%%as att han kommer g#rna deras och deras strre sknhet och storhet till v&r nuvarande syn %& livet3 #ven i dess mer fullst#ndig

u%%fyllelse av hgre r#ttvisa med $aserade 1r det onda i himlen $lir ingen himmel3 trots att han $or med det eftersom han #r mot himlen och d#rmed himlen mot honom (ndast himlen #r m#ktigare #n han och fram&t och till slut tvingar villiga att delta3 misshagade han frem&l frhand honom %& hans order /en detta tar h#nsyn till tidigare Cur #r det #r nu s& l&ngt9 7en anda av "ordiska ting3 en viss anda som vinner i fdelsen av fler och fler nya m#nniskor #r alltid nya id)er3 och med olika s#tt att se %& v#rlden som #r lika m&nga nya $r"an inuti dess fortsatta utveckling 1ramv#,ten av dessa andar $eror %& en hgre generell sammanhang #n vi kan forts#tta i den h#r v#rlden /en $akom denna v#rld av s%rit av denna v#rld s%elar fortfarande en v#rlds andar livet efter detta3 som har u%%st&tt fr&n de andar h#r v#rlden3 eftersom v#rlden i v&ra minnen och allt fr&n v&ra minnen #r lyckad som vu,en3 leka $akom v&r intuition v#rld fr&n vilken de $ara dk u%%3 men $&da #r inte se%arerade fr&n varandra Andarna i livet efter detta och flytta och visas #ven i v&ra liv %& denna sida i hur v#rlden av v&ra minnen i v#rlden av v&ra u%%fattningar3 %recis som vi inte l#ngre den enskilde3 som v#ver av minnen skil"er sig kan i intuition3 som tillg&ngar vi #nnu mer i v&rt nuvarande filosofiska liv vad v#ver av andarna i den andra v#rlden i oss3 och ko%%la den till skil"a sig3 men andarna s"#lva har m"lighet att skil"a sig 7enna aktivitet av andar Livet till oss h"#l%er oss redan $ildar h#r nedan och du frvandla den till n&got mer #n $ara sensuella varelser 2i ar$etar ocks& $ara med lite mer g&ng i livet efter /ed filosofiska livet $r"ar vi med id) liv vi avsluta 1r utvecklingen av dessa id)er i oss men de dda har $idragit avsev#rt Omv#nt3 vi alltid vara en grund fr vidare utveckling av s%rit av livet efter detta Andarna av livet efter detta g& men varken oss eller vi till dem under eller %& (ftersom vi k#nner att deras ar$ete i oss efter som de uttrycker det %& oss3 %recis som mottagande3 men de k#ndes det som i oss genererar 2i samla in och $ehandla effekterna av densamma 3 (nligt v&r mening3 de uttrycker samma sak i deras k#nsla /&nga andar livet efter lagen fr&n alla sidor i var och en av oss in i det3 och var"e ande av antiken %&verkar m&nga av oss i3 och erfarenheter h"#l%a v&ra counter-effekter (nligt n#r de kommer in i oss3 l#r de ocks& ytterligare $est#mning av v&ra intuitioner Cela fysiska v#rlden %& "orden #r st#ndigt s%rit av livet efter detta %%na fr att f& nya id)er fr&n det3 de #r inte s& $unden av rumsliga hinder h#r som vi #r3 men inte lindras av $arri#rerna h#r3 och det avgr den allm#nna m"ligheten n#rmare genom det s#tt Cur l&ngt kom du se livet 7e #r ocks& involverade i verkstaden av det hgre sinnet3 d#r framtiden fr denna v#rld #r v#vt3 framfrh&llning och %lanering fr vad som kommer att h#nda i den h#r v#rldenW Ogift #ven om detta inte hindren ;#r verkligheten i den aktuella vyn v#rlden som den fattade med v&ra v#rldsliga sinnen3 med v&ra h#nder #r %&taglig3 #r $akom andar livet efter detta3 de $r"ar %& ett nytt3 referensomr&det till den tidigare3 men hgre verklighet att leva och v#va d#r minnes$ilder av det frflutna3 de 1ort $est#mmelserna i det nuvarande3 inklusive modeller av framtida v#rldsliga verklighet3 och #ven en avg& ut$yggnad och om$yggnad genom v&r fantasi aktivitet liknande3 men $ildning av en hgre verklighet v#vning3 frilansu%%drag fr Livet #mnet ;#mligen3 inte $ara den r#ttm#tiga den enskilde anda3 men det hela faller %& den hgre andliga v#rlden detta h#r v#rlden

delvis till$aka och dels fr&n3 delvis vors%iegelnden strukturer3 inklusive de som u%%st&r endast i den hgre l"us av livet efter detta finns och frg&s #n fr#mmande verkligheten g#ller3 har var"e individ utan $ara agerar %& ett annat s#tt som verkligheten en del och vara en del av Och denna hgre verklighet3 som #r s& att s#ga hela tiden hgre $lomning av detta-v#rldsliga verkligheten #r3 trots fortsatta gehends utvecklas i sam$and med sin rot till #nnu hgre %erfektion /ed en s&dan u%%fattning om frh&llandet mellan denna v#rld till Livet #r nu vi $err ocks& vad en del var fel3 inte l#ngre kan vara fel3 eftersom vi m&ste d#rfr redan en dag g& ner igen fr att vi #r men en g&ng ska%at3 $ara den st#ndigt varit kunde stanna fr alltid Om allt skulle g& till$aka till samma tillst&nd som den frst dk u%%3 eftersom v#rlden och agerar d#ri andar skulle aldrig forts#tta !ara fr att vi kommer att de$itera hgre ande inom sig3 stiger han #nnu hgre 2i gick ut igen och igen3 skulle han $r"a om fr&n $r"an 5& han vinner3 men i st#ndigt nya s"#lvmedvetande u%%vaknande s%rit alltid en ny $r"an fr den hgre utvecklingen av hans s"#lvmedvetenhet3 men utan den vinst han g"ort av den tidigare fr att ge u%% igen3 som han med snarare av frh"ning av det frra och trafiken i den tidigare de nya andarna alla vinster s"#lva fler och fler h"ningar --%%%. Fr&n den 'ysis)a basen '(r det 'ramtida livet. 2i har $licken l&ngt fretr#desvis riktade till den andliga sidan av v&r framtida e,istens och fr&gan $lidkas av kro%%sliga mer #n $esvaras eller avslutade L&t oss sammanfatta dessa fysiska sidan nu lite n#rmare ;#mligen3 anser vi frst3 som det visas %& v&ra v#rldsliga vyer3 d&3 eftersom det verkar andar livet efter detta s"#lv 7et framg&r att $&da l#gena #r mycket olika Cur kunde de inte9 8ven om det #r $&da om samma sak visas3 men den sidan och den %unkt %& h#nsyn #r mycket olika3 lika ans&g s#tt fr dem som #r d#r%& 5& naturligtvis m&ste misslyckas om $&de mycket annorlunda utseende 5& undrar vi fr&n $r"an inte till oss3 om v&r framtida kro%%sliga $r"an3 det vill s#ga fr v&r v#rldsliga synvinkel3 %resenterar sig i en form eller formlshet3 som verkar mycket i underl#ge mot %u$liceringen av v&r nuvarande kro%%sliga ;ackdelen #r i s"#lva verket endast i v&r nuvarande %osition mot den Cur skulle det vara om en liten varelse3 snarare #n att konfrontera oss n#r vi mter varandra3 skulle omges av v&r kro%% e,ternt skulle det nog $ara se v&r form som vi ser dem9 7et skulle inte ens se n&gonting av v&r form3 men en klum%ig o$est#md tid kontinuerlig frkning av celler3 rr3 strmmar3 etc /en vi har en siffra3 men att se det3 m&ste man t#nka %& mannen i de frh&llanden under vilka m#nniskor nu $ara varandra $est#ms att titta %& L&t oss d#rfr visas den kro%%slighet av andar den andra v#rlden fr&n denna sida vyer i en klum%ig3 o$est#md form eftersom vi #r under liknande ogynnsamma frh&llanden i deras u%%fattning det /en om vi kommer att h"a oss till den v#rldsliga syn%unkt om de frh&llanden under vilka ens verv#ga andar livet efter varandra3 som #r av annan #n den h#r-v#rldsliga motsvarighet s%arkar ;aturligtvis kommer #ven en inramad utseende framtida kro%%sliga naturen ger oss /en det #r fr oss som fortfarande #r %& diesseitigem anser att %u$liceringen av denna h&llning n#stan viktigare #n den andra och att se %& denna %unkt som den

avgrande $asen och villkor fr s"#lva %u$liceringen3 vilket #r andar livet efter detta fr det3 s& att har att h"a diskussionen om den 7en allm#nna iakttagelsen att vi i framtiden kro%%slighet ndv#ndighet m&ste visas %& ett ol#m%ligt formul#r3 eftersom vi inte kan ta ur den synvinkel och med gri%a agenter livet efter detta s"#lv3 fungerar ocks& i frv#g fr att frklara varfr vi gr nu om de utom"ordiska varelserna tro inget att se3 oavsett om det3 "a $o i oss och motion3 och hur fr&n den anser skulle kunna u%%st& att de var i f"#rran himmel3 avl#gsna v#rldar frdrivna3 eftersom de fortfarande har samma hus %& "orden med oss3 samma rum i den med $e$or oss3 s& vi kan inte se och rra3 utan att se kro%%en av "ordiska andar och $erring /en vad vi nu ser den och rra vid det3 och hur vi ser den och rra vid den3 verkar det fr oss inte %& det s#ttet att det kan tillhra en individuell e,istens3 eftersom det kommer att visas fr de som har stigit till den ver"ordiska syn%unkt och fr framtida e,istens A. Fr&n den (ver2ordis)a )roppslighet som den visas p& diesseitigem st3llning. L&t oss frst i fl"ande verv#ganden fortfarande fl"a av analogi som aldrig har svikit oss 2i #r men vad vi finner under deras ledning3 framtid mts fr&n andra %unkter Under tiden3 en $ild i ditt sinne #r3 det fungerar genom nerverna och venerna i strre kro%%3 vilket kan s"#lv $ara "uice och krafter fr att vara i huvudsak din h"#rna till$aka3 %& n&got s#tt ska%ar det en ny fr#ndring3 ordning3 arrangemang inom $ygg och flytta 3 det #r vad det #r3 vi kan3 om inte s%&ra det med hennes gon3 men u%% till vissa gr#nser3 med slutsatsen #r3 en fr#ndring ordning3 inne$#r inte frg&s3 som $ilden g&r3 den nach$lei$t och $est&ende effekt3 och fl"t av minnet av $ilden #r nu ansluten3 s& l&ngt de 5%ik den kro%%sliga fortfarande $ehvs Och om alla #ndringar3 order3 utrustning genererar3 och l#ttade av olika $ilder3 &tkomst av en annan i samma utrymme i h"#rnan3 men strande3 inte rra u%%3 s& lite som v&gor att sl#%%a eller stenar i dammen3 fungerar h"#rnan allts& $ara $lir rikare3 finare och mer %erfekt3 och minnena komma med i den friaste samlag 2ar"e ny u%%fattning som genereras i deras nya krets av effekter i h"#rnan3 att en ny tillv#,t av utvecklingen i samma och stds d#r%& Ande kommer Och som de l#mnat av intuition %&verkar oss fortfarande s& vag s& lite e,ternt s%&r$ar och gre% visas3 men minnena skall s"#lv avgra det3 och hennes andliga natur f#st vid den /en annars mannen3 medan han st&r i den filosofiska livet3 av tusen olika s#tt i den strre3 som s"#lv $ara l&nat ut saft och krafter till honom3 s#rskilt den vre h"#rnka%acitet som stder en del av "orden reagerar3 %roducerar d#ri effekter och ar$etar en ny #ndring3 ordning3 arrangemang inom $ygg och flytta det %asserar inte3 som man %asserar3 det nach$lei$t och nachwirft3 och till vilken hans framtida andlig varelse nu ko%%lat3 s& l&ngt som $ilaga till /aterial fortfarande $ehvs Och om alla #ndringar3 order3 utrustning genererar3 och avtog av olika %ersoner i samma utrymme som var"e tillg&ng3 men strande3 inte rra u%%3 n&got mer #n v&gor i dammarna3 det vre utrymmet %& "orden s& som fungerar $ara $lir rikare3 fin och %erfekt3 och andarna komma med i den friaste samlag 2ar"e ny man sl&r in i en ny krets av effekter i v#rlden3 att fra en ny tillv#,t av utvecklingen i samma och stdde d#r%&

Ande kommer Och om de sr"ande av hans filosofiska livet %&verkar oss fortfarande s& vaga3 verkar som lite e,ternt s%&r$ara och gre%%$ar3 men han tar sig en dag $est#ms d#ri n#r filosofiska liv fr#ndrades i minnet av livet3 och hans andliga natur f#st vid den
1r s%ecialutveckling av denna analogi skulle vi av otillr#cklighet som har n&gon analogi av viss sida3 m&ste $#ra fakturan igen 2ad #r inte sant faktiskt3 #r ocks& h#r kan inte mta konsekvenserna /en vi $ehver inte g& till en ing&ende diskussion om detta 7en ovan analogi t"#nar oss alls $ara fr de frsta %unkterna av mer direkta o$servationer /en3 fr att frekomma vissa inv#ndningar eller mte som kan gras fr&n fysiologiska sidan av denna analogi inte lagt till funktioner 2anligtvis f&r det att l&ta som om k#nslan av $ilden i gat !ara sig s"#lv genom de fortsatta effekter som den str#cker sig in i h"#rnan3 stater kommer /en s"#lva saken #r att hon inte kan komma utan sam$and med n#thinnan och d#rmed $ilden med en fungerande h"#rna och genom detta med resten av kro%%en in i e,istens3 som mannen vid liv och k#nslig mening endast i sam$and med den strre helhet3 och i detta den vre kammaren i "orden3 kan han frst lyssnade %& $est&3 inte $ara av de 1ort effekter som g&r fr&n honom d#ri3 #r levande och k#nnande fullt 7et #r ostridigt3 frh&llandet av n#thinnan med h"#rnan och andra organ i sig $etydligt3 n#thinnan driva och underh&lla dess fr#ndringar i sam$and med fr#ndringar i h"#rnan och resten av kro%%en3 fl"t v#ver en mer allm#n medvetenhet3 men att fr#ndringarna i n#thinnan i $ilden sig s"#lv3 s& l#nge som de #r i en s&dan conne,ion3 skulle ingenting $idra till k#nsla3 #r visa %& n&got s#tt !ilden i gat kommer $ara att $li ndv#ndigt fr att f& k#nslan %& ett visst register som aktiv anslutning till h"#rnan och andra organ fr att s#tta dem med det allm#nna medvetandet i relation3 och om det g&r utan denna relation k#nsel %ratade inte kan vara s& #r en fr&ga om vad som h#nder i detta frh&llande3 inte likgiltig 7et #r m#rkligt i sig s"#lv att tro att se $ara startar $akom gat3 och man kan &tminstone s#ga att h"#rnan ser3 men det ser ut genom gat3 till e,em%el hgre v#sen som vi tillhr3 ser igenom oss ;#thinnan kan #ven u%%fattas som en del av h"#rnan och har nyligen ofta tas av fysiologer #nd& Kvalet kan vara det som re%resenteras s& h#rD 5& l#nge $ilden #r i gat3 satte 1ort effekter till h"#rnan utan o$eroende och $ortsett fr&n effekterna av $ilden auffa$are sensate3 allt g&r %& i samma &sikt3 och om u%%fattningen #ndras fortsatta gehends 3 studiet av den ideologiska fr#ndringen i sig som de 1ort effekterna av tidigare intuition gr $etydligt som en %&minnelse g#llande frhindrar frst3 och om hela visionen #r sl#ckt3 kan de 1ort effekterna av deras tidigare e,istens och deras fr#ndringar s"#lvst#ndigt och %&tagligt intr#ffa som en %&minnelse3 #ven om endast /ittun %& n&got s#tt 3 som ett resultat av intuition att $etraktas allm#nt h"#rn liv3 fl"t av $and av v&rt gemensamma intellektuella livet Av dessa m&ste konsekvenserna tas3 till e,em%el ingri%a d#ri !ara s&3 s& l#nge m#nniskan #r %& "orden3 kallar dess effekter i omv#rlden ingen o$eroende och se%arat fr&n medvetande som hr till hans filosofiska liv3 auffa$ares medvetande samma utst#llning3 allt g&r i medvetandet hos denna u%%fattning liv med den3 och #ven n#r fr#ndrar inget filosofiskt liv3 utg&ende 1ort effekterna av tidigare liv fr$lir s"unkit in i medvetslshet i sig hantera fr#ndringarna i synen livet hans medvetande3 till utrotning av intuition liv v#cker minnet av livet3 #ven om detta /emorial livet av hans endast under /ittun om inte som ett resultat kan visa tidigare liv att $etraktas allm#nt liv3 som #r frem&l fr den allm#nna andan u%%st&r och vilka konsekvenser som l#mnar $akom hans filosofiska livet m&ste tas fr&n det allm#nna livet3 hur man ska ingri%a d#ri

8r det vad v&rt sinne f#st i livet efter detta3 kretsen av effekter och ar$eten3 alla %& den h#r sidan fr att $li tr#ffad3 #r ingen kro%% #r lika med strmmen3 s& #r t#nkt att den framtida e,istens till idag inte l#ngre #r densamma 5innet $r vara fri i livet efter detta3 d#rfr m&ste det vara kro%%en3 det kan inte $egr#nsas till en s&dan n#ra hgen av materia som nu3 utan att anden kan g& fritt genom det "ordiska och h#rskar3 och den fysiska $#raren m&ste som en res%ektive ha frihet

7u s#ger omD /en min h"#rna #r en fantastiskt utvecklad och utvecklings$ar $yggnad3 liksom m&nga tusen tr&dar zusammengeschlungen listig3 med tusen strmmar av $lod mellan dem3 och det som kanske inte alla g&r %& hans vita gator3 och vad som h#nder3 kan ocks& $ero %& att hans s%&r 7#rfr #r hans enhet %aras med gat som det som sker i sinnet3 genom dess fortsatta effekter egentligen i h"#rnan ocks& kan &ters%egla *anelen av h"#rnan #r $eredd att $isarra Och $ara det gr det m"ligt att minnet Utan en s&dan under$ar och h#rligt %arat med gat inne$#r h"#rnans minne kunde aldrig u%%st&3 och #ven vill ha s& mycket effekt kommer fr&n gat /en vad har v#rlden i som "ag fresl&r att kretsen av mina effekter och fungerar %& samma s#tt3 att "ag skulle ho%%as3 kan en %&minnelse livet %& min $ara $ero %& det faktum att i det3 och dessutom en mer utvecklad och utvecklings$ara i en hgre mening minnes liv n#r "ag $ly i mig s"#lv nu9 U%%s#ttningarna men kr#ver ocks& mer avancerade fr$eredelser att gra 2ad re%resenterar vad %& er$"udanden i v#rlden omkring mig3 den genomar$etade organisation av min h"#rna3 vilket gr att de kan ta emot en lika levande $ild av min syn %& livet3 som min h"#rna fr&n min &sikt9 /en hur3 fr v#rlden den "ordiska vre v#rlden3 s#rskilt i kretsen av dina effekter och fungerar g&r frst3 en mindre utvecklad under$ar och utvecklings$ar rike #n h"#rnan3 vilket i sig $ara en liten del av det3 och om mindre med dig #r om dig3 %arning och sedan an%assas fr att ta emot avtryck av ditt v#sen i effekter och verk3 och om mindre levande #n du #r dig s"#lv3 kom det liv endast fr&n henne3 som h#nger %& henne9 - dina sinnen idel vita tr&dar3 den ena som den andra3 med rda strmmar mellan det ena och det andra3 men utanfr en v#rld med l#nder3 hav3 i tr#dg&rdar3 skogar3 f#lt3 st#der3 #r med $lommor3 tr#d d"ur3 m#nniskor3 #r med lv3 vener3 senor3 nerver3 och e,%ansionen g&r in einzelste3 och #nd& allt v#vs in i den livligaste helhet3 ko%%lat dels av de allm#nna grundl#ggande relationer "ordiska naturen3 dels genom hgre relationer m#n i kyrka och stat 3 handel3 fr#ndring3 och vad som fungerar d#r inte alla i varandra3 vilka ut$yten som inte varandra3 2ad #r inte d#r fr tusentals slingrande stigar3 fr tusen-faldig trans%ortmedel !l a har vi har tidigare ofta vara detta liv fullt helhet till du tr#ffar kretsen av dina effekter och verk3 en organisation som omfattar en mil"ard m#nniskor h"#rnor med var"e levande rrelse av m#nniskor i det3 eftersom din h"#rna lika mycket om tr&dar Och allt #r i den fritt och $rett och stort3 men alla sm& och h&rt $undna och $undna i din h"#rna Och denna stora organisation $r vara mindre ka%a$la #n din lilla3 h"de hela mindre #n sin lilla del9 5kulle inte kunna ta emot ditt v#sen i effekter och verk s%eglas till$aka3 eftersom detta i sig kom $ara ditt v#sen av det3 de $ara g"ort dig en egen $ild9 Om du ville stanna vid den samsyn3 skulle hela "orden verkligen vara $ara en dd varelse3 och man m&ste fr&ga3 hur kan de som s"#lva #r dd3 min framtida livsl#ngd 7u ser nu att det #r $ra att veta att det #r annorlunda med "orden3 #r det inte ett oorganiskt dda3 utan snarare en hgre organiska varelser vid liv #n du nu gr #r framtiden fr tron i ditt liv inte frg#ves3 vad du har l#rt av livet %& "orden Aa3 skulle "orden verkligen vara en dd varelse3 hur d& din framtid kan ha sin grund i hennes liv3 om din nuvarande d&9 - en sten in i det3 kan du vara s#ker %& att inga villkor fr din framtid 1ort $evara och utveckla servicen genererar s& lite som en intuition villkoren fr deras fortsatta underh&ll och utveckling som en %&minnelse om en h"#rna

sten /en om "orden #r en hgre animerad kro%% som nu3 s& frmodligen ocks& rotat en hgre utveckling av ditt liv i den och servera sig sin egen utveckling 7#rmed avsl"as av andlig och kro%%slig sida av den d"u%aste fr$indelsen mellan livet %& "orden och v&ra egna framtida liv - $&da ser vi ytterligare frl#ngningar av v&ra liv i denna v#rlden i att en frl#ngning redan i detta $ortom oss3 i detta i framtiden Livet %& "orden har gr#vt ut i n#rvaro av s& om din denna sida3 som ditt framtida liv i framtiden den v#rldsliga snarare #n e,klusiv3 inkluderande /en ditt framtida liv hr till "orden igen3 och s& #r ditt liv nu i %rinci% $ara en del av allt liv %& "orden %recis som i frevarande och i framtiden /en livet %& "orden3 d#r du hr hemma i framtiden3 n#r du kommer att vara med dig s"#lv #r ett hgre slag sida av hela sitt liv #n den du #r nu ika%% Kr#v hgre ditt framtida liv och deras "etzig hgre liv och g& i god alls utesluter varandra Om "orden %& era s"#lar ocks& dd som hon #r oftast tror %& dig s"#lv3 skulle det vara med det h#r livet ocks& med dig3 allt reduceras till din nuvarande mestadels sinnlig intuition liv3 men #r ocks& lovande "orden hade hgre medelv#rde #n att3 som vi har tidigare verv#gts 1r v&r krets av effekter och verk samt h#rmed att std"a v&r framtid #r allt vi alltid tycks oss till l"us och luft och "ord3 %& m#nskligheten och enskilda m#nniskor i3 i famil"3 kyrka och stat3 inom konst och vetenska% i handling 3 ord3 ty%snitt och allt som kommer med oss fr&n oss s"#lva3 i tystnad och l"ud3 i klara eller $ara e,%loater$ara effekter ;#stan allt detta r#knas inte individuellt3 men frh&llandet av allt3 #r det som u%%$#r en enhet av samma s"#l fr$liver3 vilket var endast aktivt i utvecklingen av denna relation -ngen &tg#rd kan str&la ut fr&n oss a$stract i rummet3 kommer hon att ta u%% hur %sykiskt eller fysiskt kan det ocks& $etyda alltid att %lantera i alla fr&gor3 oavsett vad3 vilken slags hur avl#gsen 2ad vi mentalt ska%ar i andra3 kan vara s& $ra att kommunicera endast genom materialut$yte3 som det grvsta material rrelse3 och #r frem&l fr den andra och material$#raren #r i oss 7e %hiloso%hischsten id)er s%rids endast genom tal och skrift3 och d#rmed l"us och l"ud3 till omv#rlden och locka genom att $li informerade av att hra och se andra i deras h"#rnor fysikaliska %rocesser som involverar saken :anken tr#nger ingenstans att g& d#r deras fysiskt medium inte tr#nger igenom3 och det #r alltid en -ns%ire :ung av materia i den andra3 vilket sker vid var"e meddelande id)er3 som v&r egen mentala sker alltid $ara som -ns%ire :ung av materia 5& eftersom v&r kro%%sliga fortsatt materialdokumentet finns arkiverad i livet efter s& lite som den nuvarande kro%%en s"#lv Om *latons anda lever kvar i id)er som cirkulerar $land oss 4#ven om det inte en$art id)er3 d#r han forts#tter att leva $land oss.3 s& i s"#lva verket dessa id)er kan missa i deras oms#ttning i och $land oss som lite av en material$#rare3 #n eftersom de fortfarande cirkulerade i hans egen h"#rna3 de nu f#ster %rocesser i v&r h"#rna3 till ord3 skrift3 om hur n&gon sak av dessa id)er ins%irits inom konst och vetenska% och som $or i samma mening g&r3 och allt som hr nu med med den $iologiska $#rare av *latons sinne3 $ara allt som inte var fr sig3 men den sammantagna effekter som frv#ntas fr&n en id) om *laton3 en del av $#raren #r fortfarande samma en id)3 och s& den sammantagna effekten av en s"#l alls genom medling har g&tt ut ur hennes kro%%3 fortfarande $#rare av dessa3 en s"#l

7en ytliga an$licken kan det faktiskt verkar som om de effekter och verk som g&r fr&n oss stra, uts%ridda likgiltig fr v#rlden3 skulle relationen frlorar med varandra och med oss3 av ett avtal och enhet i den s& att inte kunde n#mnas /en den d"u%are $lick3 verkar det helt annorlunda 5& koherent m#nniskan s"#lv #r s& konsekvent #r kretsen av dess effekter och verkar i sig s"#lva3 och s& koherent han stannar med honom3 s& att han verkar $ara som den fortsatta tillv#,ten3 s%ridningen av dess smala $iologiska systemet i sig3 faktiskt :a en svan3 f&rorna drar i dammar3 s& vitt han gillar att simma3 dess omlo%%s$ana #r relaterad3 men inte den enda v#g som han drar frst3 alla v&gor som kan ses runt ur denna $ana3 - och var"e %unkt i v#gen #r en v&g - h#ng alla fortfarande iho% lika med s"#lva $anan3 "a s%rider sig till varandra3 $ara intima3 sammanfl#tade relationen3 desto mer s%rids +anska s& sammanh#ngande3 men3 som we$$ av svan i vattnet3 #r livets g&ng av m#nniskor och samma sammanh#ngande och slukar #r alla effekter som utg&r fr&n honom under hans liv +anges Can reser ver land och hav3 i $r"an av sin $ana $eror utan med slutet3 och alla effekter som utg&r fr&n det3 %recis som han resa fr&n ungdom till graven3 #r det inte annorlunda 7en svan kan givetvis flyga u%% ur vattnet och sedimentera igen vid en annan %unkt i den 7& det verkar3 det finns tv& se%arata v&gt&g - vattnet3 "a3 men de #r frenade genom ett system av v&gor i luften /en m#nniskan kan vara s& lite som svanen fr&n fr$indelsen med "ord3 vatten3 luft3 och vad som h#nder i Underground av Unw#g$arem komma ut 5& vart han #n g&r3 s%ringer3 kan ho%%a s& han och kan fr&ga dig s"#lv3 vad "ag ska s#ga3 skriva3 kan hantera systemet med effekter och ar$etar eller rrelser och institutioner3 vilket framg&r av totaliteten av allt som kan aldrig u%%lsas i sig3 $ara utka livets g&ng n&gonsin delvis3 delvis fr$#ttras genom en strre variation gon$lick av de tidigare rrelserna alltid sammansatt med det sena nya och alltid ska%ar nya #ndringar av redan g"orda enheter s&som s&dana i v&r n#ra kro%% sker ocks& 2ar"e ny rrelse som g&r fr&n m#nniskor till omv#rlden3 n&got ar$ete %& sin ska%else3 anv#nde han sin styrka och aktivitet3 #r s& att s#ga ett nytt $idrag till utvecklingen av hans fr#mmande ett annat organ3 den e,%anderande forts#tter %& n&gon av de tidigare3 delvis genom $est#mma frlitar sig i dem Om vi kunde $ortse fr&n hela rrelser och institutioner3 korta effekter och verk som har g&tt ut ur en m#nniska under sin livstid3 med gonen %& en g&ng3 det skulle sakna oss n&got3 skulle vi inte $ara involverad $ara med varandra utan hitta interagera som materia3 rrelser och institutioner i v&r kro%%3 men den fr&ga d#r dessa rrelser har ver %lanterat3 #r att $#rare av dessa anl#ggningar skulle vara utformade med $ara en %erfekt kontinuum3 eftersom det #r fr&gan om v&r nuvarande kro%%3 utan detta #r en annan att ha viss gr#ns3 som fr&gan om det "ordiska riket s"#lvt 5amma frh&llande3 som emellertid kan re%resenteras av den 5%atial fl"s #ven av den tidsm#ssiga 7et #r kanske inte tror fr det frsta an$lick3 men det #r s#kert att alla effekter som antas av Kristus till v#rlden och har frkats till sina anh#ngare och genom sin $iktfader3 inte $ara genom en helt kontinuerlig konsekvenser ked"a material till har kommit till oss3 men ocks& att dessa materiella konsekvenser redan nu $ilda ett helt kontinuerligt sammanh#ngande system i sig att de #r s& att s#ga $ara avl#gset men sl#kt i sig v&g frkning av n#tet som drog denna svan under livet 2ad

han var genom ord och e,em%el3 ar$etar genom l"ud och l"us en av hans l#r"ungar3 organiserat n&got annat i dem3 krde dem till nya handlingar3 genom ord3 e,em%el3 s"#lv %lanterade effekten forts#tter3 inte $ara hos m#nniskor i #ven utanfr dem3 i syfte att de erfarna effekter de nu handlat i omv#rlden 7en har sitt urs%rung i kyrka3 stat3 konst3 vetenska%3 hela livet fr kristna verallt nya institutioner3 nya s#tt att ta saker att titta %&3 ta itu med3 och alla faciliteter3 fr$lir frh&llandet mellan hela kristenheten ndv#ndigtvis fr$inds genom mellanliggande l#nkar -ngenstans kan du saknas3 d#r det finns kristna 2#gen i sig3 stre"kerna en kristen3 och han gick in i de mest avl#gsna regionerna3 #r en verknG%fendes mitten falang Kristi ar$ete g"ordes alls under sitt liv3 i anslutning3 #r nu om"ligt att n&got som #r $eroende av det3 och det skulle vara i de mest avl#gsna och mest skilda konsekvenser3 osammanh#ngande verktyg med en andra3 vilket ocks& $eror %& den l#ngst $ort som rot och varandra de flesta olika $lad och $lommor av en stam utan alla kvar sinse samst#mmigt Och $ra att komma ih&g3 #r det inte $ara yttre relation av same,istens3 #r det ett sammanhang av interaktion3 msesidig A$#nderns3 i ett annat gri%ande3 en aktiv anslutning3 s&som kr#vs i oss nu3 $#rare av ett andligt ar$ete vara Cur skulle det ocks& vara m"ligt om det andliga efterdyningarna av Kristus3 som skall $#ras av de fysiska3 vilade i osammanh#ngande3 tatlosen stunder av en kristen frsamling att tala kristna kyrkan !ara det vi gr3 fr vi #r verkligen inte ens Kristi Ande3 men hans frsamling en$art emot som medlemmar i de effekter som frgrena sig in i oss3 #ven kanske inte har s"#lvfrtroende att forts#tta leva med Kristus i sin frsamling3 #r fort $evaras och utvecklas 7et framkommer nu h#r %& Kristus tydligt och i stor utseende3 men anses vara riktigt lika fr de mest o$etydliga m#nniskor -nte den ty% av uth&llighet3 endast inne$rden av det $est&ende och v#rdet av relationen till den hgre anden #r annorlunda -ngen m#nniskas liv #r inte evigheters evighet nach$lei$ende konsekvenser3 allt har $livit i v#rlden annorlunda eftersom det e,isterade3 och var inte s&3 om han inte var d#r3 en av dessa e%isoder3 och hela vida krets av dessa sekvenser #r fortfarande med var"e man $ara s& samst#mmigt som den inre cirkeln av orsaks liv var ansluten (ftersom vissa institutioner och %rocesser i v&r nuvarande kro%% %& ett mer direkt och mer meningsfull relation med v&rt medvetna mentala liv #n andra som r#knas endast i sam$and med det hela och en l#gre $as3 mitgehren endast %& ett allm#nt s#tt till std fr v&r s"#l3 men i den m&n fortfarande med i $er#kningen till kro%%en3 kommer det d& att vara med v&r framtida kro%%slighet Om redan har allting forts#tter som ett resultat av v&rt nuvarande kro%%sliga3 sinne std"er e,istens i v#rlden3 kommer ocks& att $idra i sam$and att $#ra v&r framtida andliga e,istens och i den m&n tillhr v&r kro%%sliga e,istens3 men ostridigt #r "ust det3 s%eciellt andligt $etydande h#r3 s#rskilt mentalt $#ra viktiga konsekvenser d#r Kick av min fot3 en likgiltig gest som mycket l#ttare ungef#r s%&r avta konsekvenser #n en $lick3 s#tter en handling worein man hela sin s"#l3 eftersom de l#ror och verk3 som han %lanterade sina id)er i andra3 men de konsekvenser #r #nnu en dag vara mycket mer likgiltig fr honom #n detta Aa m&nga av dem kan g& e,ternt om#rkligt och tyst framfr oss3 %recis vad avtar s& tysta och ut&t om#rkliga konsekvenser3 men kan vara viktigare fr

v&r andliga framtid en dag #n de synliga konsekvenserna av v&ra mest synliga &tg#rder (ftersom effekterna $est#ms %& sitt eget s#tt och mening fr orsakerna (n mamma som gick ver till livet efter detta3 #r fortfarande i henne denna sida av utvecklingsstrd $arn med fortsatt liv den tillhr det som kom ut ur henne3 men $ara det som kom genom deras medvetenhet om $arn och $lir annorlunda #n vad deras v&rd3 v&rdnad3 ut$ildning har $idragit till att det var vid liv och utvecklas3 #r i dess konsekvenser %&verkar deras medvetande $ortom igen Att $arnet var h#r i omedveten del av hennes kro%% och liv3 gr det i livet efter detta endast till en medvetsls del av samma fr dem Cur k#nner $arnet i sig3 med mamman3 $ara delar den vad den har fr&n modern 5v&righeterna #r dock som tycks ligga i det kunde som n&gonsin samma sak kan vara frem&l fr olika sinnen som $iologisk $#rare samtidigt3 #r mer ing&ende i fl"ande avsnitt 4RR-23 E3 gras Cela karakt#ren av en man fort%lantas fr&n den lilla kretsen av hans kro%% %& den stora och dess effekter %& v#,ter3 till och med s& tydligt att vi instinktivt tror att ses i ett uttryck fr hans sinne "ust nu (ffekterna och verk av en man som $#r en fysionomi som fr hans ansikte Aa vi kunde $ortse fr&n hela ramen fr effekter och verk av en man %& en g&ng3 som vi inte kan3 naturligtvis3 s& skulle m#nniskans ande tycks oss redan kommit fram s& levande att det i s"#lva verket3 som nu hans ansikte3 och detta kommer utan endast i kan fl"a livet av #rendet
H*& ytan vi l#ser karakt#ren av folket i resten av hans kro%% #r lite s%&r av det3 men3 i u%%r#ttandet av sitt rum3 %& de %latser som han $esker3 i m#nniskorna i sin omgivning3 i sitt s#tt att kl# sig som han g&r in i relationer3 och i synnerhet i det s#tt %& vilket detta sker i alla dessa saker vi l#r k#nna folk $#ttre #n i hans kro%% i sig3 dessa saker i en vidare mening3 kro%%en av sin s"#l H 45chnaase3 Cistory of 1ine Arts -3 s K@ f . H-nte genom skrifterna vi agerar en$art %& framtiden3 snarare vi kan #r av institutioner3 tal3 handlingar3 genom e,em%el och s#tt att leva %& detta s#tt3 vi uttrycker v&r image vid liv i andra av3 detta tar %& den och %lantera det %& H 4Cerder3 Zerstr !- I Eoll 5 <KQ. H5& nu $ryter kro%%en och dr3 s"#len $eh&ller sitt %ortr#tt som deras vil"a3 sinne3 och nu #r han verkligen $orta fr&n kro%%en $ilden3 eftersom att d #r en se%aration3 och d& skall visas %ortr#ttet med och i de saker som hon har allhier tas s&ledes har smittats 4de l&ter dem i formen i sig.3 fr samma k#lla har det i sig vad hon #lskade allhier och varit hennes skatt och i $esluts anden in 4in$illade. enligt samma nu t#nkte den %sykologiska %ortr#tt H 4Aac !hme3 h#r fr&n !l fr&n *revost3 L Eoll s ?< l&nat . H1riedrichs-metoden 4i slaget vid /arktleuthen. var konstn#rligt i ordets fulla $em#rkelse3 som orgels%elare med den flod av l"ud kan hras med en l#tt fingertryck och leder dem i ma"est#tisk harmoni3 hade han riktat alla rrelser av sin arm) i $ewunderswGrdigem harmoni vara Anden var den som var synlig i rrelser tru%%erna3 som $odde i deras h"#rtan3 den st&lsatte deras styrka H 4Cistoria av 1redrik den store av Kugler 5 JKI.

/en att v&r krets av effekter och fungerar den yttre formen %& v&r kro%% inte s%eglar 4#ven om en s&dan reflektion kommer att ske fr andlig syn%unkt.3 inte tar hand3 det #r irrelevant 7en stora rt som kommer fr&n sm& frn3 sin runda form s%eglar ocks& inte ut&t motst& och $#r som sin fortsatta tillv#,t utan hela naturen i sig3 #r var"e ty% av uts#de #r en annan sorts rt /en v#l den stora rt #r s%egel$ilden av en liten %lanta3 det e,ternt ganska osynliga vilar i fr och re%resenterar dess faktiskt och im%ulsiv karakt#r 5& kretsen av v&ra effekter och fungerar #r en s%egel$ild av

v&r yttre inte3 men v&rt inre 1r att vi inte e,ternt kan kra annorlunda3 d& #r tidigare inne har drivit3 och all v&r yttre krning #r $ara kno%%en av denna inre rrelse /an gr vad han har h#r nedan3 ar$etat fr att komma ut3 nu ute i en mening vilse i sig s"#lv3 men det #r $ara till synes frlorat honom3 det #r alltid en forts#ttning av sig s"#lv3 alltid omedvetet tillhr honom Och dden #r nu inte d#r fr ingenting3 han #r $ara d#r fr att stora som det #r att du tar en enorm skillnad fr&n det nuvarande livet3 att fr&n ddsgon$licket till nu med frsvinnandet av medvetandet fr sin tidigare n#rmare fysisk sf#r av medvetande fr ytterligare vaknar som endast antas den smalare men s"#lva 8ven i v&r smala kro%%3 men vi ser en s&dan antagonism som enligt som en del har stannat och anordning fr medvetandet i smnen3 andra vaknar u%% fr det3 samma antagonism #r d& en #nnu strre skala mellan v&r nuvarande smala och till$aka drivs fr&n honom vidare kro%% 7enna grundliga men vi anser att endast fl"ande avsnitten 4RR-23 7. 5& vi kan s#ga att sedan stra, efter alltD /#nniskan ska%ar sig s"#lv i hans nu liv utan hans visserligen den tycker en annan kro%% i effekter och ar$etar runt hans smala kro%%3 som3 om de smalare %assager3 inte skall frg&s med3 men i d#r han forts#tter att leva och forts#tter att agera3 "a det #r $ara vakna till dden av den n#rmare att $li $#rare av medvetenheten som tidigare var $unden till den smalare och s& kallade i en sn#vare mening kro%% Aa3 dden #r det naturliga tillst&ndet fr detta u%%vaknande 7et naturligtvis &terst&r $ara en kort och o#kta i vissa avseenden uttryck som vi anv#nder n#r vi vill tala om n&got3 men v&r tidigare fysiska verkar s& olika3 och kro%%en3 men varfr skulle inte vi3 men om detta annat organ %restanda forts#tter3 den tidigare n#rmade v&r smala kro%%3 fr att t"#na v&rt andliga liv som en $#rare3 s& l#nge som samma heller kan kr#vaD endast denna makt skull3 inte fr sin s%eciella form skull3 l&t oss kalla "a men #ven v&r nuvarande smala kro%%en en kro%% 2&r nuvarande kro%% #r i sig $ara en sn#v krets3 ett t#tt system av effekter och niv&er3 och det livet #r $ara att vers#tta det till den andra 7den #r $ara en lsning %& den sista noden som fortfarande innehar $unden i den h#r v#rlden medvetande ;u den andra intr#ffar vid den tr&nga rum3 med vilket han omedvetet ko%%lad nu 2i har fel om vi tror att v&ra "etzig livsm&l till n&got annat #n att f& v&rt "etzig liv ;e"3 syftar den ocks& till att $erika att vidareutveckla och #ven fr att s#kra oss %recis vad vi $idrar till dess anrikning3 utveckling av en del av det i framtiden en strre livsl#ngd #n v&r 1r vad alla ska%ar strre kro%%3 och det liv han kommer att f& det - st#llet fr det smala %artiet av framtiden endast nu f&r han ett annat sinne3 och den smalare delen nu var $ara endast d#r fr att ska%a den andra fr livet efter honom Och allt medvetande3 som har fungerat i detta ar$ete kommer #ven att fungera i forts#ttningen av ska%elsen i den vidare krets g&ng 7et #r egendomligt i att i oddlighet fr&ga alltid u%%m#rksammar $ara det som framg&r av frstrelsen av kro%%en i dden3 och som ni kan se n&gonting v#,a fram s& gr&tt och /oder3 #r en frlust fr den nya fysiska $#rare av s"#len -nte %& det som kommer ut ur kro%%en i dden3 och framg&ng-orienterad fr&n den dda kro%%en3 men som under hela sitt liv kommer fr&n den levande kro%%en3 kommer inte $ara fr&n tyger3 men ocks& kommer fr&n effekter %& det hela3 det fullt sammanhang allt som

kommer ut av det3 man m&ste ta fr att komma till$aka fr att f& en levande kro%% 7en levande kro%%en #r den som ska%ar de fysiska fruts#ttningarna fr hela livet i framtiden3 och med h"#l% under hela livet nu 5lutligen %asserar denna smala kro%% 2#l inget mer m&ste komma fr&n honom i dden Can har g"ort det hans liv till vad som komma skall3 och den sista %likt han u%%fyller #r att g& $ort3 eftersom detta #r en fruts#ttning fr u%%vaknandet av m#nniskorna i den nya kro%%en och livet s"#lvt 7#rfr att medvetandet i den gamla kro%%en3 och livet #r inte mer anledning i sig #r orsaken till att man vakna till medvetande om den nya kro%%en och livet d#r $efinner sig allt fr&n material3 rrelser och krafter i det gamla var (,akt varfr dra s& rastlsa #mnen3 rrelser och krafter genom din kro%% h#r %& "orden3 livet i dig verkar s& o$evekligt3 kommer det att forts#tta s& l#nge skall du frska f& det s& l#nge som m"ligt3 att din kro%% och liv $ortom stora och rika och $li kraftfull 7in lilla kro%% i denna v#rld #r $ara den lilla v#vstol som gr att tr&darna i stort tyg fr&n vilken kro%%en och livet i Livet #r s%unnet igenom av sig s"#lv 7etta #r dock stort tyg i sig $ara en ny (inges%inst i organisationen av stor Be$er3 som #ven det lilla vardags v#vstol endast en del 1r %& detta omr&de allt g&r internt3 inte e,ternt till /estadels tror vi %& dden $ara ge kro%%en till$aka till naturen fr att han snderfalla och frlora sig i det faktum frg&s3 och r#dsla3 att v&ra s"#lar frg&s med 2arfr #r vi r#dda fr att inte i st#llet fr livet3 d#r det outs#gligt mer h#nder i dden9 Livet #r en %rocess av ned$rytning3 som st#ndigt kastar oss i naturen3 #r dden inte ing&ngen3 men i slutet av denna ned$rytnings%rocess3 men en av dem fr&n %asset ver material endast i strre ny $yggnad3 och samma krafter som $leknar den nuvarande !uild t"#nar $ara fr att ska%a denna nya $yggnad3 "a ta till inte $ara den fr&ga som %asserar krde genom v&ra kro%%ar3 #r detta ganska %recis som fort%lantning su$stans som "#ser3 surdeg3 vinst fr&n vilket tvingar angre%%s%unkten3 hela kro%%en av den att ta "orden och till#gnar %& ett s%eciellt s#tt
HOch vi ska inte tro att frstrelsen och ned$rytnings%rocessen av livet runt endast i den m&n vonstatten skulle3 som vi $lir medvetna om det vid liket vars atomer endast mycket gradvis falla offer fr den allm#nna karakt#ren av livet igen3 ingen &ker 7enna ned$rytnings%rocess av livetW l&ngt sna$$are #n den fr dden3 s& att en kan $er#kna3 till e,em%el3 av den totala massan drar genom venerna hos $lodet att g& ensam i lo%%et av en dag ned$rutet a%%ro,imativt en fram och utsndras %& olika s#tt H 4Earus3 fysik sid 00?. /ycket viktigare #n denna "#kt och $r&dska med vilken man agerar3 forts#tter fr&gan om hans kro%% fr omv#rlden och nu gehends nya den drar fr att handla igen3 #r det mycket relaterad rrelse som han till#m%ade sin verksamhet !r#nslefr$rukning och effektfr$rukning g& med varandra Och vilken m#ngd rrelseenergi omvandlas till omv#rlden under livet av en m#nniska i effekterW Och ta de effekter som utg&r fr&n folket till omv#rlden3 som mer i detal" inom kort fr att diskutera i det fl"ande3 endast en $egr#nsad m#ngd kan %assera genom hans kro%% direkt till omv#rlden genom hela "orden3 dock3 men av #mnen

7u kan fr&ga3 men hur $arnet klarar som dr stra, efter fdseln3 innan det ens hade ledigt fr att f& effekt9 Kommer det att g& frlorad9 /en om det $ara har levt ett gon$lick3 m&ste den leva fr evigt 1r det3 materialen3 rrelser och krafter som $undit sitt liv och medvetande3 inte en v#rld av krym%ande igen3 men under alla n#r &ter finner vi inte #r s%&r$ar 1ort effekter efter hans dd i v#rlden ;u kan s#kert vara n&got s& utvecklat system3 som n#r en vu,en dr3 men ocks& att $arnet kan forts#tta

att utveckla denna sida av den svaga inledningen3 s& $ra det #r kan vara $ortom det fallet3 men det kommer som $arnet i andra v#rlden $r"ar3 eftersom den har dtt 2i kan re%resentera syn %& v&r framtida kro%%slig #ven under en n&got annorlunda form #n tidigare3 #ven om det i huvudsak med freg&ende samtycker3 men tillfr fore vissa as%ekter rungande Om vi drar verkligen hela ramen fr utg&ende av oss effekter och ytterligare effekter i $eaktande3 var"e %erson in"icerar i grunden under hans nu livet fr hela "ordiska v#rlden3 eftersom de effekter som h#rrr fr&n den3 tr#nga in i dess fortsatta effekter hela sf#ren av det "ordiska 2ar"e fotsteg skakar hela "orden3 var"e andetag i luften all luft3 och det kan ingen grvre eller finare3 synliga eller osynliga rrelse och frflyttning av dess v#g$ara och im%ondera$le delar str#cker sig fr&n den till omv#rlden3 utan i 1ort effekter %& hela att frl#nga3 och anslutningen till det mark$undna systemet i sig fr med sig 7et #r i detta h#nseende skil"er sig inte inom v&r smal $iologiska system3 i vilket ingen effekt kan intr#ffa utan fortsatt frsta str#ckan genom hela saken 42ol - ka% ---. 5& vi kan nu ocks& s#ga var"e man str#cker ut sin v#rldsliga $egr#nsade "ordiska kro%%sliga tillvaro i livet efter detta fr riket i v#rlden3 frv#rvar i dden hela v#rlden att hans kro%%3 men han k%er det frst efter relationen3 i den mening som han har infrlivats i henne3 d#r han har fr#ndrat dem3 och s& var och en efter annan relation3 riktning3 alla dessa relationer3 riktningar sk#r3 utan att stra3 v#va snarare till ett hgre systemet och trans%ort3 liksom alla minnen samma h"#rna3 "a samma hela m#nniskan3 till vilket h"#rnan delen3 har den gemensamma kro%%en och de fr#ndringar som #r frem&l fr dem3 cruising3 #ven v#vda i ett system med hg trafik och utan att stra eller g& vilse i varandra 7en enklare n&got analogt d#r s& mycket ytterligare strre riken i v#rlden #r m"lig /en vi tar h#nsyn till denna omst#ndighet i framtiden 4RR-23 E. igen %& Om vi till och med s#ga att kretsen av effekter och verkar att m#nniskan h#r nedan %iskar ut och l#mnar efter sig3 en annan g&ng3 att hela "orden ut$ilda sin framtida fysiska sf#r3 d& #r det tv#rtom3 det gr honom stra, efter riktning3 relation3 varefter han har infrlivats i henne genom sina handlingar och ar$etar h#r 1r&gan om "orden s"#lv #r $ara samh#llet relativt likgiltig %ad fr alla 7essutom kan vi3 om vi vill nu r#kna med alla framtida kro%% Aktuell man till sin kro%%slighet3 eftersom ingen se%aration av den #ger rum3 men d& $ara som en co-s%onsor nu medvetsls i sin s"#l3 som en dag kommer att vara medveten i dden /an m&ste vara frsiktig n#r man %& olika varv av v&rt verv#gande nu detta3 nu n#r uttrycket #r att fredra i den version av v&r kro%%slighet att se faktiska inkonsekvenser h#ri 5%r&ket #r $ara inte rik nog skar% att $eteckna alla std$er#ttigade faktiska omst#ndigheter samtidigt och att differentiera 5ammanhanget #r dock alltid fr att f& den faktiska frst&else - strikt mening kro%%en #r $ara %recis vad alla kallar nu kro%%en3 men som vi ville m&nga frh&llanden som skil"er den framtida std fr v&r s"#l med den nuvarande och genom vilken han relaterade till honom frklara3 om vi inte namnge kro%%en snart detta nu i den meningen det verfra allt 5%ket i framtiden kommer att ha en kom%akt kro%% eller inte har3 som du vill 7e har %& n&got s#tt #r kro%%en av hela "orden till dess kro%%3 och detta #r mycket mer kom%akt #n deras nuvarande n#ra3 men de har var "orden frst efter en viss relation med sin kro%%3 och denna egenhet3 d#r "orden i var"e 3 inte kan vara lika $etonar

s#rskilt i kom%akt form3 eftersom deras nuvarande kro%%slighet Och ger d#rtill lite $eror %& strre frihet3 som har den framtida e,istens innan den nuvarande frv#g Kan l#tt fr$ises av de tidigare verv#ganden3 om #n $ara i ett mycket allm#nt s#tt3 som sl#kt tidigare ans&gs de huvudsakliga villkoren fr den framtida andliga m#nniskans e,istens med nu vara fysiska 7e materiella konsekvenser som l#mnar en vision i v&r kro%%3 har ett minne i v&rt sinne till3 och s& #r de materiella konsekvenser som l#mnar v&r u%%fattning om livet i den strre kro%%en3 tillhr en strre minne lever i anden 7en smala kro%%en som v&rt nuvarande medvetande #r ko%%lat3 %recis som n&got e,ternt $eroende3 men inte riktigt avskild3 till den strre kro%%en3 men n#r vi g&r helt %& alla sidor med den kro%%sliga natur3 som $#r v&rt medvetande in i den en 5& vi kommer en dag in i v&rt medvetande sig till ett mer in&t s#tt och alla sidor i det medvetna livet i strre anda som stds av den strre #n nu Om de konsekvenser som vi har avtagit i omv#rlden forts#tter gehends %roducera nya avsnitt3 delvis forts#tta att utvecklas i sig s"#lva3 delvis genom resten av v#rlden fortsatte $est#ms delvis ocks& t"#na till att vidareutveckla den #r ocks& v&r $#rs av cirklar av dessa konsekvenser anda delvis forts#tta att utvecklas i sig3 dels fick 1ort $est#mmelser fr&n hgre ande3 dels $idra till dess fortsatta utveckling 5om vi har %& s#tt och vis hela "orden i framtiden fr v&r kro%%3 till std fr v&rt medvetande3 vi kommer att mit$eteiligt medveten #ven n#r de genom delaktighet relationer och deras relationer till himlen3 kommer hennes umg#nge med andra st"#rnor att vara mer engagerad i v&rt medvetande3 och vi kommer att vara mer engagerad med medvetandet i den +enom att gra "orden till ett enda v#rldsfr#mmande ande kro%%3 men det gemensamma organet har $livit allt inte $ara var och en med en tillhrande medvetande $ara tr#ffas i en annan riktning och relationer3 alla intressesf#rer i v#rlden och cruising3 ocks& underl#ttas och friare medveten rrelse fr alla med allt m"ligt3 men inte likgiltig sak med alla3 men eftersom den ty% av mte med var och en kommer att vara olika3 fr3 som de 1ort effekterna tr#ffas3 $eror3 tillsammans med det s#tt %& vilket mtte orsakerna Om vi forts#tter med v&r e,istens mts3 i den %ostuma lever av oss #r $ara %& ett annat s#tt mer omfattande i samma v#rld3 #ven med dessa3 kommer en utkad trans%ort mot nu vara m"ligt /. Fr&n den (ver2ordis)a )roppslighet som det visas p& 2ordis)a vyer. 7et #r ostridigt skulle vara3 men lite n"d n#r l#get fr framtida kro%%sliga e,istens3 som har tagit efter de tidigare verv#ganden fr v&r v#rldsliga synvinkel3 #ven $r g#lla fr l#ngre3 vi #ven d#r #nnu distraherade oss i en o$est#md krets av effekter och verk $r visas tillsammans eller n#rvarande endast med annan s%rit en anlagd och s& inte l#ngre m#nniska-designade kro%% 5narare vill vi #ga ansiktsform fr att forma varandra i n#sta v#rld som i den h#r v#rlden Aa3 ett slags instinkt3 #r det $eroende

en$art av tillv#n"ning3 verkar kalla den m#nskliga formen verallt Och vi g&r lite d"u%are i grunden fr v&r u%%fattning3 satte vi oss h#rmed fr&n v#rldslig synvinkel %& det utom"ordiska3 s& vi kommer att f& det vi vill ha3 ha en individuell form som nu3 till och med m#nniska3 #ven den tidigare formen3 men inte mer den grovfysiska3 h&rt frekommande3 sakta fr#ndras3 stel form av tidigare3 fartyg och $ilen $ehver komma ver "orden3 men3 som vi angav tidigare3 en liten outgrundliga med fysiska h#nder form3 gillar tanken och %& rykte tanke g&r och kommer 2i nskade3 men skil"er sig fr&n n#sta liv9 1aktum #r att vi inte frest#lla oss att vi3 att kro%%slighet av de utom"ordiska andarna kommer att visas som $reda och vaga3 #ven under e,istensvillkoren utanfr3 eftersom de tycks oss dock denna sida %& n#stan all e,tern synvinkel 1r #ven om vi ing&r med det #ven fr&n vissa h&ll3 men det tar mest om var och en av oss3 fr$lir yttre till det /en vi kommer att u%%fylla sig $ara omr&det fr framtida e,istens3 vi lever medvetet i det3 d& gr det enklare kraften i s"#len fr allt som g&r in i deras $#rare och stimulerande d#ri engagerade3 eftersom det inre l#get d#remot h#vdat 42ol -- ka% 2.3 och drar h#rmed fysiskt 5%retande utseendem#ssigt till den smala Cela v&r kro%%sliga e,istenser &t men framtiden msesidigt stimulerande genom varandra3 och s& gr alla fredrar utseendet %& den andra3 vilket #r till honom av detta frslag3 det enklare tillsammans 1r&gan #r $ara i vilken form 5na$$t nu3 kan vi s#ga att siffrorna d#r vi verkar oss i det andliga livet3 #r relaterade till de former i vilka vi verkar oss i detta livet3 liksom minnes$ilder att visa $ilder %& dessa siffror3 eftersom det framtida livet fr n#rvarande s"#lv som en %&minnelse om livet fr filosofiska livet fungerar Utseendet %& figuren fr$lir avgrande #nnu tidigare3 $ara hon tar det l#ttare3 friare karakt#r minnes$ild :y i oss nu kl#nger en minnes$ild av samma form som $ild u%%fattning3 vilket den var skyldig urs%runget till de vanligaste fysiska konsekvenser3 som har l#mnat oss i $egr#nsad sikt $ilder Ur alla synvinklar $ild #r en utkad 1ort effekt utvidgas genom synnerven och h"#rnan3 men det gr i hela sin omfattning3 $ara k#nslan av utg&ngs%unkten att kvarst& i minnet3 och summan av 1ort effekter som frv#ntas fr&n alla synvinklar $ilden #r3 hela minnet $ild3 eller &tminstone m"ligheten av dess utseende3 eftersom det verkliga show kr#vs fortfarande zutretender $etingelser 5& #r ocks& summan av de utvidgade $ihang effekter som #r h#r nedan fruts#tter formul#ret3 den ver"ordiska rike minnet avtar $ara utseendet %& figuren3 som de frv#ntade3 eller vid val av utseendet %& denna form under zutretenden kr#vs frh&llanden 5%ridningen men dessa effekter kommer endast att ha framg&ng3 och med verallt d#r det g&r in denna m"lighet att fastst#lla att ditt formul#r kan u%%n& utseendet3 till e,em%el samma $egr#nsad form redan nu verallt ses d#r l"usv&gor 4som #nd& n&got mycket (,tended #r. tas fr&n henne3 kan samma $egr#nsade l"ud hras som verallt vi$rationer av hr$ara frem&l ut3 frutsatt endast att #ven n&gon %& %latsen fr gon3 ron3 fr att se3 att hra att han hon verkligen %%nar u%%3 och hans u%%m#rksamhet #r s&ledes3 fr annars #r det meningslst3 se s"#lv med %%na gon och ron och vi vill inte hra vad som h#nder runt omkring oss3 v&r u%%m#rksamhet %& annat s#tt engagerad

Om vi ska tr#ffa dem alla %& en g&ng med v&ra e,istenser $ortom den "ordiska v#rlden3 och alla att s#ga det var som helst3 men %& ett annat s#tt #n den andra3 kommer u%%fattningen om formen ges till varandra omedel$art h#rmed #nnu inte verallt fr alla3 frutsatt #ven d#r #nnu su$"ektiva frh&llanden u%%fattning m&ste vara u%%fyllda3 men m"ligheten och chansen att denna u%%fattning3 liksom var"e minne k#nner inte till n&gra andra mten i var"e gon$lick3 utan frm&ga och m"lighet att gra det #r $ara er$"uds det faktum att effekterna efter-3 %& vilka de $ygger3 alla mts i samma h"#rna 7e yttre sv&righeter och hinder som mots#tter avst&ndet utrymmet v&r trafik i denna v#rld kommer inte l#ngre finns i livet efter detta fr oss3 vilket inte hindrar andra sk#l einschlage trafiken i livet efter detta helst riktningar framfr andra och hitta hinder i vissa riktningar hur /otsvarar v&ra minnen fallet
7et #r $ra att se till att de s#rskilda villkor som #r ndv#ndiga fr v&rt formul#r annat grafiskt visas i det fl"ande3 #r inte ndv#ndiga fr en andlig s"#lv manifestation fr oss i Livet gra$ utrymmet

-nget hindrar att vi verkar varandra $ortom m&l3 #nd& verkar vi till oss genom handlingar som engagerar fr&n ena till den andra 8ven nu3 n#r "ag f&r syn %& n&gon mitt emot mig3 det finns $ara effekter3 genom vilken han gri%er mig3 med h"#l% av vilka "ag ser honom s& 8ven de karakt#rer som mter i v&ra sm& %&minnelse im%erier att visas mitt emot varandra3 s&som $elysande siffror s"#lva3 de minns3 trots att de effekter som dessa minnes$ilder $aserade kors %& samma h"#rnor 41r det #r om"ligt att efterverkningarna av alla de otaliga m#nniskor vars vi kan minnas3 $redvid varandra $r finnas i h"#rnan . Och s& kommer v&r Femem$rance i minnes riken hgre sinnet lika motsatta varandra verka som de illustrativa siffror3 som de #r $eroende3 oavsett de #r $aserade %& effekter som s%rider sig i varandra /innena av O$"ektiverscheinende v&r nuvarande v#rlds$ild med 1ort $est#mmelser de f&r fr&n det3 $ildar O$"ektiverscheinende framtida v#rld av minnet Cur det hela och som i livet efter detta #r m"ligt $ehver inte oss att $ry sig Om vi inte vet3 vi redan vet inte %& vilket s#tt och %& s& s#tt Felaterat i denna v#rld #r m"lig3 men #r det verkligen 2i drar v&ra slutsatser $ara inte m"ligt3 men i verkligheten ;#r en teori kommer som frklarar $&de andlig och denna sida i sam$and3 och $ara teorin kommer att vara den r#tta3 vilket kan frklara $&de sammanhanget /en h#r handlar det inte om gemensam frklaring av omst#ndigheterna i detta liv och livet efter detta3 men slutsatsen av omst#ndigheterna i denna v#rld3 som #r o$servationen fortfarande tillg#nglig fr dem i den andra v#rlden3 som verskrider3 men #r i s%&r$ar associationer med dem Fedan nu kan alla i tanke3 utan att hindras av geografiska hinder3 formen %& den andra i minnet fr att minnas3 en $it fr&n de andra kommer inte komma i fr&ga3 har en g&ng f&tt samma de ytterligare effekter i sig s"#lv3 till vilken minnet dess form $ygger nu %&3 det #r $ara ocks& fortfarande kr#ver en viss riktning av u%%m#rksamhet3 oavsett om det #r internt eller e,ternt stimuleras fr en reminderLm riktigt vaken och levande 8ven nu3 det minnes-eller fantasi$ild som vi har av varandra3 frefaller oss med karakt#ren av o$"ektivitet och verklighet3 om endast en av de tv& %unkter som kommer in som u%%tr#der enat i livet efter detta3 som antingen %&minnelsen eller

fantasi$ild till kar u%% till den livfullhet som den kan ha i Livet3 som i fallet med hallucination3 eller att dygd sover v&r kro%% drar den v#rldsliga livet av sinnena3 som i en drm 5& allt kan vara vad vi kallar h#r livet efter detta3 under$yggda av fakta i det h#r livet s"#lvt genom att vi tillskriver endast omst#ndigheterna i livet efter detta till h#r och nu 7e minnes$ilder d#r vi redan visas %& denna sida3 kan vara %& alla som det som de omen eller fret till Femem$rance utsikt3 d#r vi kommer att visas fr oss i livet efter detta3 eftersom hela v&r r#ddning nuvarande minne lever vi fortfarande l&st inom oss3 $ara det omen eller fret till den hgre minnes livet #r att vi en dag kommer att komma u%% till oss i livet efter detta3 eller vad #r densamma3 kommer det komma u%% till oss i livet efter detta 7en minnes$ild som vi f&r %& denna sida av en annan3 ska%ade lika $ra som det som vi kommer att ar$eta %& andra sidan av honom3 genom fortsatta effekterna3 som utkade sin levande e,istens i v&r medvetna kro%%sliga in i det ytterligare effekter som hans andlig kro%% redan hr hemma3 det var ocks& att han #nnu inte vaknat till medvetande om denna kro%% till livet efter detta 5& han #r oss i den $ild som vi f&r %& denna sida av honom3 redan %& samma %rinci% som en dag i livet efter att faktiskt s#ga det i den meningen att livet efter detta i sig3 fr n#rvarande (ndast skillnaden mellan villkoren fr dess utseende i den h#r v#rlden och $ortom minnes$ild #ger rum3 att denna v#rldens enda av de f& 1ort effekten kommer om det i v&rt n#ra medvetna kro%% har hineinerstrecken vara levande liv och kan l#mna det3 men forts#tter vi med v&r kommer att mta mer medvetna kro%% helheten av 1ort effekter av sin intuitiva e,istens som sido e,istens i allm#nhet och d#rmed ocks& en mycket l"usare och mer levande utseende av honom kommer att kunna vinna #n nu3 och kunna forts#tta att vara %& hans utseende ett medvetet umg#nge med honom 1r helheten av 1ort effekter som har l#mnat sin form till livet efter detta och r#dda oss #r det d#r fr utseende3 i kom$ination med de sammantagna effekterna som har l#mnat hela sitt medvetna liv till livet efter detta3 och i vilket han verkar s"#lv dit medvetet fr att helhet Och s& kommer det att r#cka !eyond3 som %&minner kalla en annan $ild3 han #r idag med sina medvetna varelser #r lika med ganska %& ett s&dant s#tt att ett medvetande trafiken kan $r"a med honom3 om det $ara inte saknar de ndv#ndiga interna %unkter det :ill minne im%erier minnes$ilder inte en$art tomma $leka r#kningar3 men livet och v#vning3 Fing och mta andar livet efter detta $ara ske %& ett s&dant3 men l"usa3 kraftfulla toner som inte $ara $ara faller in i medvetandet hos den andra3 men med sitt eget medvetande fenomen #r relaterade /en utseendet %& figuren fr den andra i minnes riken #r s& liten redan omfattar ett medvetet umg#nge med honom %& varandra som om man i denna v#rldens intuition Fich #r fr n#rvarande den andra3 men lika kan $etraktas endast som en referens%unkt till vilken skall l#ggas m&ste ske mer in&t 2erkehrsvermittelungen
Av ;#rmar #r den medvetna umg#nge med den form som "ag frde samtal %&minna3 och h#rmed med mig3 u%%st&3 att "ag nu ens minnet av medvetande relationer Umg&s vid minnet av sin form3 thisLm levande i mig3 d#r "ag fr annars st& ut med honom3 $land annat utg&ende fr&n hans tidigare liv medvetna 1ort effekter d#rav m&ste vara 4genom tal3 skrift3 handling eller %& n&got s#tt medi. %& mig fr att "ag #r vid liv %& detta s#tt 7etta kommer "ag att forts#tta att snurra med den %&3 kan forts#tta att utvecklas3 s& det #r till och med %& det s%r&k %& vilket "ag talade om denna sida med

honom3 kan h#nda3 eftersom s%r&ket #r n& in i minnet sf#ren och kan talas d#r utan en mun och hras utan ra3 eftersom det redan #r i sf#ren av minne och fantasi in&t talat och hrt utan en mun och ra och trafiken och utvecklingen av de id)er som l#rs ut att vi har dragit fr&n u%%fattningen riken i minnet rike3 om vi inte tycker verkligen n#stan en$art i ord Om emellertid en n&got medvetande relationer med det motsatta hade tidigare3 s& han #r fortfarande kan fortfarande vinna med dessa nya organ3 eftersom vi alla #r $ortom samma anda och samma kro%%3 kommer det alltid att vara fr intellektuell och materiella resurser l#nkar fr tillf#llet

7et #r utrett3 som nu i kontem%lation Fich annan verkar inte $ara kallat oss3 men ocks& uncalled egen avsikt n#ra och vi $&da %ltsligt tr#ffa varandra3 den andra #r inte $ara kallas ocks& i den andliga %&minnelsen im%erier oss3 men ocks& visas o$"uden3 vid sin avsikt 3 och vi s"#lva ov#ntat att tr#ffa varandra3 $eroende %& den fr att f& de livsvillkor som "ordiska minne ;#r det #r tillr#ckligt fr att framkalla en annan $ild i minnet3 s& att han kan komma3 kommer det att r#cka med att vil"a frefaller honom att u%%muntra sina %&minner tillg&ngar vilket inne$#r att de f&r syn %& oss3 och dessutom3 att det hgre sinnet &stadkomma frh&llanden enligt vilken en den andra visas utan att den ena eller den andra har t#nkt %& det frut 8ven om det kommer att finnas $egr#nsningar i allt detta3 liknande dem som finns i v&ra sm& %&minnelse im%erier fr msesidigt samtal och /eet $ilderna i minnet ist#llet /en det skulle ta fr l&ng tid3 och #ven fr att diskutera dessa frh&llanden i mer detal"er 7en 1reg&ende nog att gra den allm#nna %unkten att3 och fr att ha fr$isett den situation som helhet 7#rmed kan vi allts&3 synen %& livet efter oss frverkliga s#ger att m#nniskan tar till livet efter sin tidigare kro%%sform med ver utan $rdan hans kro%% materia L#tt de verkar verallt3 samtidigt som hon kallar den egna och andra tyckte3 "a det kan dyka u%% h#r och d#r %& samma g&ng /en det faktum att de kan gra detta till en ickemateriell grund i en s&dan %u$likation fr den h#r v#rlden i sig #r ndv#ndigt3 som vi har sett tidigare
H7en som tror %& att livet till ett annat3 inser i tanke ansiktet och samtidigt mycket av det sl&r in i hans liv3 och s& fort han gr detta3 och det andra #r det3 som om lockade och kallade detta fenomen av den andliga v#rlden har sin grund i det faktum3 eftersom det inte tanken att meddela3 #r s& att allt3 s& fort de kommer in i andra liv3 k#nns igen %& nytt med sina v#nner3 sl#ktingar och andra $ekanta3 och #ven att de %ratar med varandra och omedel$art kons%irerar 3 h#r nedan enligt sina v#nska%liga fr$indelser hrde "ag i$land med hur dem som kom ut ur v#rlden "u$el3 eftersom de s&g sina v#nner igen3 och msesidigt3 de v#nner att de skulle komma till dem H 5verige !org3 himmel och helvete X IQI 7en smng&ngare Auguste Kachler svarat %& fr&ganD H8r livet fret till den framtida frh#rligad kro%% 4L Korintier$revet <6D I0-II.9 Fedan i samma anda som de n#rvarandeH enligt fl"andeD H7etta svar3 kan "ag $ara gissa3 men inte $esvaras med s#kerhet (ftersom +ud #r r#ttvis och kan en fattig flicka hade inte s& fredras framfr andra3 att han hade gett henne allvetande 5nart som sinnet #r fritt3 s%ken s"#lva kan gra sig g#llande genom (ncounter eftersom anden har frvisso ocks& en siffra3 s& fort han ser en anda av den andra3 men fr v&ra fysiska gon3 #r det inte syns3 naturligtvis +ud #r osynlig fr oss nu och i framtiden #r synliga fr oss Can m&ste ocks& ha en form3 men ett annat s#tt #n vi3 knuten till kro%%en3 kan t#nka s"#lva Om anden $efriad fr&n de $and av kro%%en3 d& han kan k#nna den andra anden ocks& 3 om %latsen i !i$eln3 som du s#ger3 det #r inte helt sammanfaller3 s& du $ehver t#nka %& att v&ra a%ostlarna var m#n3 och Kristus s"#lv var en hel del $ara e,em%el Aag tror att anden kommer att f& en synlig form3 men inte fysiskt3 men en

synlig $ara fr inre ga H 47 msg fr&n magnetisk smn livet av smng&ngare Auguste K 7resden 5 0Q@. 7en smng&ngare !runo !inet $esvarade flera fr&gor %& honom 7one om utseendet av s%rit i livet efter detta somD 1r&gaD H7u sa ocks& att en ande 4i Livet.3 in 9 kan tyckas mehrern st#llen samtidigt Cur fungerar det till - svar 7et finns $ara $ilder i sinnet som visas3 kan det sl#%%a ut s& mycket d#rav som han vill - 1 !ra3 men talar dessa $ilder - A Aa - 1 5& det finns $ara s& m&nga individer - 5 ;e"3 det #r alltid en och samma - 1 (ftersom alla dessa $ilder3 till e,em%el du s#ger3 verkar %& olika %latser samtidigt och %rata med olika m#nniskor3 s& att du ska tro att det #r en massa s%rit i st#llet fr en - A frklara detta mysterium i ett mycket sv&rt3 men "ag vill %rova det att gra fr att din undervisning Anden som v#gleder mig3 och #r i himlen3 kan %assera genom en slags karisma en massa tr&dar som g"orts fr att $ygga ut och fungera som en fr$indelse med dem som vill inleda kommunikation med honom 7en sinne kan var"e tr&d likheten och l"udet av hans rst att $er#tta3 #ven om lite talas $land andar3 eftersom tanken #r de viktigaste kommunikationsmedel3 d& kan han skicka sina tankar i samma gon$lick3 som med h"#l% av dessa sym%atiska tr&dar $esvarade fr&gorna fr&n dem som med honom #r i ra%%ort3 finns det $ara en3 om han re%roduceras sig som kr#vs i det o#ndliga3 och han ses av alla samtidigt som %u$liken i teatern ser sk&des%elaren man tror att han #r %& hundra %latser %& 5amtidigt3 medan tv#rtom3 #r $ara en hundra andar ligger i delstaten fr att se honom3 att han skulle u%%fatta %& den %lats d#r han #r3 hans $ild kan utfra samma t"#nst3 och detta kan tro %& att det finns hundratals individer3 detta honom entstrahlende $ilden #r i fr$indelse med sina tankar och hur han s"#lv kan $er#tta3 eftersom tankarna #r ofr#nderliga Aag #r trtt H 4Eahagnet3 trafiken med d avliden magnetiskt 3 <?6< 5 I<. Om det har ekon av livet efter detta verkar i$land engagera sig i onormala tillst&nd i denna v#rld3 kan man ocks& frv#nta sig de u%%en$arelser av avliden h#r3 i den m&n n&got #r det legitimt Utminstone verkar de av sig s"#lv i ovanst&ende &sikter i det som var fr vrigt verkligen inte utformade fr att ge en versyn av dessa fenomen3 %& ett s&dant s#tt att de tv& till synes motsatta &sikter finns om naturen av s%ken som det su$"ektiva %hantasms av honom som ser den3 och att det finns verkliga framtr#danden av andar livet efter detta3 %& s& s#tt fr$inder det mest naturliga s#ttet - grund och $otten #r en $ild som vi har av en fr&nvarande3 samma ett s%ke3 det samma i den meningen att livet efter detta $ygger %& n#rvaro3 men s& l#nge han g&r i den h#r v#rlden3 men inte en del av det std fr sitt medvetna liv $ortom L&t oss f& en $ild av en dd m#nniska3 s& han #r redan i kttet med std av sitt medvetna liv n#rvarande3 men $ara en liten del av det3 engagerar han sig i std fr v&rt medvetna liv ett3 #r $ara svag och $lek $ilden3 och vi finner ingen anledning att t#nka %& m&let n#rvaron av de dda3 s& l#nge det i denna svaga -nto $ildning d#rav i oss $ewendet3 som fortfarande faller inom normen fr denna v#rlden s"#lv Och s& kommer det alltid att vara3 s& l#nge som v&r h#r-v#rldsliga liv %rocess i den verkliga full g&ng3 $laden verkar alla under de omst#ndigheter och i den relativa intensiteten fr oss eftersom det ger u%% standarden %& v&ra liv i denna v#rld med och tolerera /en det kan frekomma onormala tillst&nd d& dessa naturliga samtida se ingri%ande i Livet #r strre 5tater som gynnas av den vikande detta-v#rldsliga frslag frnuft fr nattetid (ftersom $ilden av de dda kan $r"a med en liknande effekt och o$"ektivitet disk #n det #r att mta oss n#r vi verkligen g&tt ver till livet efter detta och kommer att $ygga v&r trafik l#ngre #n s& Och den hemska k#nslan av att vi redan har h#lften kommit ut med frekomsten av s&dana villkor fr&n oss vu,it frt"ust varmt h#r livet $eror naturligtvis s& tillsammansD det #r utan tvekan de faktiska %rocesser som sker h#r %& oss3 verkligen lite av oss i den meningen !ortom fr%ackningen (n %erson med en sund s"#l och kro%%3 som odlas %& r#tt s#tt i det h#r livet #r3 o$estridligen aldrig s%ken /en du kan ocks& sitta 4vilket #r frenligt med den %o%ul#ra tron.3 en anda av livet efter detta3 som odlas i villkoren fr livet efter detta %& r#tt s#tt3 aldrig kommer att kunna visas som ett s%ke %& den h#r sidan igen3 %& grund av den onormalt tillst&nd kan detta inte vara ensidig /&let v#rldsliga utseende #r som en onormal &terfall i denna v#rld n#r han sk&dar

andan i denna v#rld3 en onormal frv#ntan i livet efter detta fr andan i livet efter detta Om en h#nryckande tror att se helgon eller #nglar som n&got o$"ektivt3 #r det ostridigt i huvudsak en s"#lv ska%at fantasi3 men #nd& kunde inte ska%as3 utan minnen av verkliga varelser har h"#l%t och om det #r fallet3 #r mit$et#tigen #ven i s&dana fenomen3 frekomsten av alla dessa varelser i den meningen att livet efter detta3 men n#r de verkligen $idrar endast i enlighet med dess u%%hov till u%%komsten av effekter som har frkas genom sin e,istens i den e,tatiska in i den3 och s& att deras deltagande i sig kan stiga mer eller mindre i det omedvetna fr dem /en i den m&n som den enda huvudsakliga utformningen av fenomenet $eror en$art %& den e,tatiska3 till och med i detta3 kommer det $ara att $li sin egen natur ocks&3 i huvudsak3 vilket #r ett s%eciellt s#tt #r kreativt aktiv och o$"ektifierade i sin struktur 5amtidigt ser vi att i $&da fallen3 #ven om v#l urskil"$ara i ytterligheter3 kan %assera genom mellanliggande grader av varandra ;&got su$"ektiv och m&let #r verallt %& samma g&ng3 den enda fr&gan #r3 vilket $lir mer #n den huvudsakliga manifestationen "#mnt $est#mma %&st&enden Konstigt att staten av smng&ng3 som verkar fr att %resentera s& m&nga andra %latser a%%ro,imationer till tillst&ndet i !ortom3 #ven detta kommer i frgrunden igen /an kan s#ga att alla smng&ngare3 utan undantag3 d#r tillst&ndet har utvecklats till ett visst stadium av utveckling3 s%ken3 skyddsandar3 #nglar3 mm som n&got o$"ektivt se #ven frmodligen hantera det3 talar det f& ins%iration och liknandeM och faktiskt gr3 eftersom minnes liv och fantasiliv %& smng&ngare antingen samtidigt eller i n&gon #r det3 fr$#ttrade och #ndras med den andra att %& ett s#tt som %resenterar redan en a%%ro,imation till minnet och fantasin livsl#ngd nedan3 eller en halv-%osten kan inne$#ra i det3 till och med den du$$la karakt#ren av detta %&st&ende att utformningen av vissa av dessa fenomen mer av en o$"ektiv e,istens "ordiska siffror3 som hans frl#ngda effekt %& smng&ngare i och genom att gra utver g#llande att andra mer3 av sina egna fantasifulla aktivitet av smng&ngare som h#vdar sin el%roduktion genom ty% av livet efter detta med samma intensitet3 verkar $ero /&nga smng&ngare 4till e,em%el3 den vision#ra av *revorst3 somnam$ules Eahagnet s n#mns i te,ten. tror vissa att se dem eller n&gra andra k#nda3 avlidna %ersoner3 vars o$"ektiv e,istens3 de #r vertygade3 och vars utseende de gestaltar %& ett s& %ersonligt s#ttM andra ser samma livlighet #nglar3 skyddsandar och liknande3 som de antagligen k#nna igen vid hgre medvetandet s"#lvt3 att det $ara #r s"#lv ska%at enhet3 o$"ektifiering egna intellektuella ska%elser 4s& det Kachler i 7resden3 i det $rsnoterade ty%snitt. 7et #r ostridigt ligger i den s& oklar3 med h#nsyn till omst#ndigheterna i Livet (fter $ara v#ldigt onormalt s#tt rra somnam$ulistic staten till#t inte $&da #ktenska%slag3 och du f&r inte ho%%as %& att komma h#rifr&n till rena h#llar %& Livet -ntressant fr mig var i h#nvisning till detta #mne3 som #r av den smng&ngare Fichard +rwitz i A%olda ra%%orteras 4i det $rsnoterade ty%snitt. d#r fl"de framtr#danden av $&de karakt#r i en mycket $est#md o%%osition i tv& %erioder av smng&ngare staten (n mer detal"erad diskussion om de olika s#tt %& vilka gr dessa fenomen %& olika smng&ngare och frst&s av dem3 har n&got intresse3 men skulle h#r ta mer %lats #n "ag3 efter den avsla%%nade %ositionen3 "ag kan ge hela detta o$"ekt $ara och den os#kerhet som kvarst&r som #nnu s%rids genom fr#mst om skulle vil"a till#gna den h#r Aag har a$solut denna teori h#r utvecklades endast under fruts#ttning att dess #mne #r inte helt ogiltig 2&r doktrin tvingar att medge m"ligheten av s%ken3 om du vill $eh&lla en onormal samlingsnamn fr livet efter detta in i denna v#rld alls #r m"ligt 7u kan sedan oss en n#rmare in$lick i det s#tt %& denna ty% av attack fr att vinna /en de kan inte $evisa denna m"lighet i sig3 och det #r ocks& hennes ingenting v#sentligt om att $evisa ett s&dant

Fedan nu #r det kanske inte helt n"d3 och faktiskt #r det st#ndigt g#ckande3 de o$est#mda och mots#gelsefulla %&st&enden som man gr i Livet3 fr att tillfredsst#lla i vissa och enh#lligt s#tt *& ett s#tt3 vill du alla gamla ha igen3 %& ett s#tt3 n&got helt nytt3 o$efintliga 2&r u%%fattning #r nu verkligen verkligen $&da /en kanske vill eller du missat #nnu n&got annat (n sliten3 trasiga eller d&ligt tillverkade sten fr&n $r"an vill du segla igen3 ocks& fr#ndras fr&n tid till annan alls som kl#nningen /en

om vi inte #r med kro%%en h#ri mycket s#mre #n med kl#nningen3 om vi ska kunna ta till livet efter detta3 #ven in i evigheten ver utseendet %& den gamla kro%%en9+u$$en kommer att fr&gaD Cur9 Aag $orde ocks& finnas d#r igen i mitt krym%ta formen9 Fingaren3 "ag skulle min miss$ildning #r aldrig singel9 Kyrkan och den samsyn h"#l% h#r l#tt3 genom att ge en fryngrande och frskna siffran i sikte3 och fr dem #r det nog att lova3 av sk#l kan de inte fr&gar /en %& vilken grund ska vi t#nka %& s&dana saker9 Aag menar3 fungerar det allts& ut s& h#rD 1rst av alla %unkter i livet efter detta fr dem som dog som en gammal man3 inte $ara hans krym%ta +reisesgestalt som han dog3 men lika g#rna hans $arndom och ungdomlig figur Can mter i livet efter det s#kra frst i form av ett $arn som l#rde k#nna honom $ara som $arn3 den som han var i +reisesgestalt med vilken den drivs endast som en gammal man3 men i olika skeden av livet k#nd3 han kan visas i $arndomen eller +reisesgestalt3 $eroende %& omst#ndigheterna3 och det #r verkligen $ara $eror %& var de v#lk#nda figurer av detta kommer att kalla honom i minnet3 d#r han frefaller honom3 eller i vilka v#lk#nda formminne han vill fretr#da honom - en annan kurs3 k#nd som en han skulle $li $r"an inte igen av honom - sig s"#lv men den andra kommer att vara mest $en#gna att ska honom i form och l#ttast att k#nna igen honom i den form som han hade sett honom %& oftenest eller fredrar 5iffran %& Livet kommer d#rfr inte s& sv&rt att vara som h#r3 men lika l#tt som i det fl"ande3 och d#r3 s& kan visas %& olika %latser samtidigt3 samt l#tt &t $&da h&llen 7et #r3 s& att s#ga3 termen alla intuition $ilder3 d#r man st#ndigt vara framfr en annan intr#ffade3 k#llan till alla m"liga $ilder av minnet och fl"ande manifestationer3 kan detta ha fr&n honom frst3 $ara s& att tendensen att vissa dominerar 5amtidigt m&ste $ara det frsta mtet3 den frsta insikten #r ndv#ndig ske under en av dessa former fr att gra avl#gsen trafik3 vilket inte utesluter att nya l#gen fr&n det %& grund av att omvandla kraften i de ideologiska fruts#ttningar fr livet efter detta3 som vi talade tidigare utvecklas 2i kan ocks& utforma minnen i minnes im%erier i sinnet i m&nga fall i sina kontakter under regeln om v&rt sinne #ven fr att dekorera ur eller snedvrida genom fantasi3 och s& det $lir ingen $rist %& s&dan omvandling i minnes riken hgre sinnet3 att den #r s& "#mn mycket mer kraftfull och livlig motion3 #n i v&ra sm& %&minnelse im%erier3 som $ara en liten3 mager3 $lek3 otydlig $ild av det3 och $ara vara h#rmed n&gra fasta siffror dyker u%%3 men endast en omvandling av de tecken som alltid underst#llda de relationer i vilka andarna synas till varandra och till den hgre ande :&lig endast kommer att vara i v&rt formul#r3 som $lir ett uttryck fr v&rt innersta v#sen genom alla relationer med andra genom att skicka in3 men att m&nga olika modifieringar3 men kan u%%levas i v&ra kontakter med andra3 till e,em%el hur vi verkar fr andra3 kommer ocks& att $ero %& l#get i u%%fattningen av den andra fr&n v&r egen natur 5& vi kommer att #ndra kro%%en finns mycket mer #n h#r3 kl#nningen3 med undantag fr att3 liksom kl#nningen alls #ndras $eroende %& v&ra omst#ndigheter %& utsidan men $eh&ller den v#sentliga styckning av kro%%en3 kro%%en en dag fr#ndras alls v&rt frh&llande till det yttre av en tom3 vilket gr honom verkar alltid som ett uttryck fr den -mmuta$le i v&ra andliga varelser Och det #r i sf#ren av hgre sanning v&rt utseende snarare s%egel av v&r inre

och hans var"e-g&ng relation till utsidan kallas %& denna sida 5& den ver"ordiska anden #r olika som verkar $ara komma fr&n den h#r v#rlden3 till skillnad fr&n dem som han l#nge har varit fel i livet efter detta3 annars $ra3 till skillnad fr&n de onda andar3 och kommer #ven att visas %& olika s#tt $eroende %& sina egna villkor
/annen i den frsta %erioden verkar 5verige !org efter dden 4under den s& kallade stand i utseende. men %recis som han hade dykt u%% h#r3 s& att k#nslor och k#nslor #r #nnu ren mint i utseende3 men frekommer i ett senare annan stat 4staten i interna saker. d#r hans utseende #r det %erfekta uttrycket fr hans andliga h"#rta

7et #r klarlagt att vi kan nska n&got $#ttre #n vad som er$"uds oss i denna u%%fattning3 som kommer ut av v&ra grundl#ggande krav i den enklaste konsekvens 5& #r mamman som kommer till livet efter detta3 frvisso frst sker du %& v#g $arn under formul#ret och #ven d#r de k#nt det h#r och v&rdas och #lskade3 och kommer inte att konfrontera henne som en fr#mling3 men denna form i den k#nner igen det frst3 men $ara utg&ngs%unkten $lir det samma igen %& fr#ndringen i andra former3 det nya livet tagit med $ara deras utveckling *& samma s#tt hustrun #r mannen3 #lskaren till$aka frst tr#ffa sin #lskare i livet efter detta i den form som mest livligt frest#lla dem h#r i minnet vid minnes s"#lva $ilden till det verkliga livetliknande form #r i minnes im%erier Au l#ngre men trafiken mellan dem i livet efter detta3 desto mer kommer att dra till$aka detta-v#rldsliga utseende och vidta &tg#rder som de renoverade Livet sig %&mind 7et kan mycket v#l vara s& att vi forts#tter %& den h#r utvecklingen av situationen fr v&r framtida utformning n&got3 eftersom mrkret om #mnet till&ter 7essutom ger vi $ara sannolikheter dar -ndes dk inv#ndningen3 som reser sig fr&n den u%%en$ara formlshet fr v&r framtida e,istens3 alltfr viktigt att inte visa hur h"den av samma men till fl"d av v&r u%%fattning i sig #r 7en vaghet och formlshet fr v&r framtida e,istens som visas %& diesseitigem %ositioner3 omvandlar sedan $ara i en o$est#md m&ngfald %& samma fr#mmande u%%fattning --% sv&righeter av oli)a slag 2ar"e %erson s%rutar3 s& sagt och vi s&g i det nu lever genom sitt ar$ete till omv#rlden %& ett egendomligt s#tt man antyder att det #r en cirkel av effekter och verk som en dag kommer att ge honom den materiella grunden fr hans framtida andliga tillvaro3 s& l&ngt som han fortfarande $ehver en s&dan 2i fr&n $r"an inte glmma detta3 s& vitt han $ehver fortfarande ett fysiskt std 7et #r s#kert en del3 h"er semi sinnet redan i denna v#rld via som $etingas av den kro%%sliga och den hgre heaving sinnet3 "u mer han levererar dem s"#lv !o i s"#lva kro%%en3 s#rskilt h"#rnan3 med dess livs%rocess som $as fr sinnet i allm#nhet3 och fr sinnlighet i synnerhet alltid ndv#ndigt3 s& du kan fortfarande g& hgre aktiviteter i sinnet %& sitt s%eciella s#tt att utrustning utan ganska s& s%eciella verksamhet kro%%3 h"#rna g&r tillsammans 7e av er med denna u%%fattning3 frst&s3 eftersom han #r s& liten3 fordrar av anden till kro%%en redan i den nu levande3 har #nnu mindre anledning att l&ta honom gra hga krav %& en kttsliga saker i n#sta liv3 d#r sinnlighet att dra #nnu mer3 s%eciellt om han gr3 allts&3 de krav %& nu #r framfr allt s& l&g3 #n mindre att $ehva u%%fylla fr framtiden3 d#r han visste att tillfredsst#lla #ven mindre 1r en s&dan u%%fattning3 frklaringen till en kro%%slig $as fr framtida andliga tillvaro i

samh#llet3 eftersom det ges i den tidigare3 verkar redan mer #n tillr#ckligt /er $est#mda krav fr framtiden u%%st&r dock om man $et#nker de hgsta och mest utvecklade mentala funktioner #ven i den kro%%sliga3 men $ara $ara i de hgsta och mest avancerade $iologiska funktioner3 som uttrycker eller s& fr#ndras %& grund av s& tidigt som nu3 n#r den fina instrument i h"#rnan %recis 7#rfr har $ara ar$etat fr s& fint h#r nere fr att fl"a med den fina intellektuella s%el med en tillr#ckligt fin kro%%slig eller motiveras av det 7& du kommer att vara samma eller motsvarande om vad som #r viktigt h#r3 kr#ver ocks& n#sta liv och $e att var den finns #nnu ;u har vi faktiskt %&%ekat att den v#rld vi slog kretsen av v&ra handlingar och g#rningar3 fortfarande utar$etas och distri$ueras i en mycket hgre mening #n v&r h"#rna s"#lv3 den lilla del av det3 men fr&gan #r3 vad kan vi oss av dem som v&r %&verkan3 v&r fa$rik en dag attri$ut9 8r inte allt om %lanterade i effekter och fungerar genom oss till omv#rlden3 som vi infrliva oss samma3 men n&got relativt enkelt och r&varor mot den oerhrt detal"erade utar$etandet av v&r h"#rna och utvecklingen av rrelserna i den9 5tanna inte med detta3 den fysiska $#rare av v&rt liv efter detta3 vilket $r ges i v&r krets av effekter och ar$etar i underl#ge mot den h#r v#rlden9 ;u n#r den frsta vyn3 det #r d#r inte #r sant nackdel3 eftersom han var den anda av att $#ra n&gonting3 kan h&lla n"da redan med de tidigare verv#ganden3 anses det att visa att han inte u%%fyllde det andra3 fr vilka den fysiska ;ackdelen skulle vers#ttas till en andlig3 eftersom vi s"#lva #r verkligen denna andra u%%fattning 1lera indikatorer har faktiskt redan gett tidigare i denna relation3 men den kommer att till#m%a3 de fortfarande utfra vissa i frh&llande till de %ro$lem som skulle u%%st& fr&n de utvecklings fr#ldrar h#vdar emot v&r l#ra 7#rfr sker vi snart att gra fl"ande tv& fr&gor3 som #r inklusive dessa fr&gor kommer att gra dettaD 1r det frsta3 hur kan man vid den antagna av oss hur fr#mmande v#,er ut ur denna v#rld3 dess av en s&dan fin intern organisation $urna andlig $ildning och utveckling i n#sta v#rlden ver ta9 1r det andra3 hur man f&r %& de erfarenheter som visar en s"ukdom och &ldrande i s"#len med kro%%en3 och d#rmed ett u%%hrande hotar dem med dden3 med v&ra frho%%ningar9 7#rfr kommer "ag att l#gga mer att diskutera tv& andra fr&gor som vardagligen $errt mycket mer avsl&s eller3 som g"ort verkar gillaD (n g&ng3 som s& m&nga liv trasslat till samma utrymme i $esittning kan ha $ortom avskr#ckas3 och #ven vad dden i grunden har som gr det numera vilande i det omedvetna kro%%en till en annan $#rare av medvetande u%%vaknande A. Fr&gan om hur m3nnis)an sin inre bildning och utvec)ling i livet e'ter detta s)ulle )unna '(ra (ver. 7en viktigaste och mest v#rdefulla en m#nniska har #r dess inre formen3 de yttre handlingar #r $ara enskilda foten av dem som inte $ryter ens t#cker den inre rikedom 7et kan vara n&gon som den vackraste och $#sta ut$ildning3 de mest su$lima tankar3 den rikaste kunska%en3 de finaste kommer att $#ra tyst i sig s"#lv3 men han kanske inte har m"lighet att uttrycka allt detta i handling3 faktiskt strre3 #dlare3 rikare man #r in&t en relativt mindre andel mer av vad han $#r i sig s"#lv3 kan han

alltid $ara e,ternt ut till off /an anser nu v&r u%%fattning r&3 tycks det3 skulle f& fr n#sta liv denna inre viktigaste att g& frlorade fr folket3 om det utan $ara det som ut&t visade sig av det3 $r l#mnas av honom3 $ara det ndv#ndig verkar med dden att g& vilse /en vornweg fel3 om man tror att i de enskilda handlingarna av m#nniskan $ara en $r&kdel av de m#nniskor uttala3 hela m#nniskan talar ut3 men nu fr&n andra we$$%latser eller fr andra relationer #n vid andra tillf#llen :he ;o$le $eter sig %& n&got annat #n frsamlingen &tg#rd3 d&ren i alla skil"er sig fr&n den vise3 de litar %& varandra #n feg3 kan vi se nyanserna $ara inte fullfl"a den fina3 eftersom de #ger rum3 #ven om v&r u%%fattning o$est#md tid frfina mening i var"e liten handling av folket &teru%%t#cka hela m#nniskan mer och mer 2ar och en av v&ra frivilliga insatser #r i s"#lva verket en %rodukt av hela v&r $efintliga interna ut$ildning3 och var"e gon$lick av ut$ildning ser till n#r n&got #r att skugga tomten fr sig Om detta #r oklart fr v&r u%%fattning #r det endast i dunkel fr v&r $lick3 till viss del i v&r ou%%m#rksamhet 7et #r i v&ra handlingar utan $ara lutar3 $ara den grova t&g och enstaka viktigaste as%ekterna att ta samma h#nsyn3 och i detta avseende finns det tv& &tg#rder av tv& %ersoner som ett #gg kan se s& mycket som de andra /en den h#r $ilden %&minner oss ocks& om att $rutto likheter f&r inte $edra oss 1r $ildandet av ett #gg har ett annat system fr effekter t"#nade som $ildandet av en annan3 #r det en annan f&gel eller samma f&gel i en annan %eriod i livet3 kvittar det3 och detta kommer till uttryck i su$tila interna skillnader i #gg som undg&r v&r grov u%%fattning men ingenting #r mindre d#r3 det m&ste finnas3 annars kunde inte kl#cks ut olika f&glar 7e &tg#rder3 effekter och verk av m#n #r ocks& de #gg som hela m#nniskan #r hans $idrag3 och d#r3 #ven om det inte var fr sig3 men som helhet3 en hel m#nniska kommer att dyka u%% igen3 i alla stunder av dess inre $#ra n&got i sig :omten3 ordet3 utseendet %& en3 som han infrlivat med omv#rlden $est&r av andra fina stunder3 #n fr de andra3 kan vi inte gra en s&dan $ana att $tf#lla 5om att s%ela ett musikinstrument som $est&r av m&nga sm&3 vilket indikerar att den r&a utseendet3 men inte fr den analyserade o$servation och slutsats oskil"$ara vi$rationer (rzitterungen3 som %ro%agerar fr omv#rlden fr&n instrumentet3 s& #r det l&ngskott av de akter3 "a var och en individuell handling av ett folk3 fr&n samverkan av m&nga sm&3 kontinuerliga frsta stretch deras konsekvenser %& utsidan fr den r&a utseendet3 men inte analyserat o$servation och slutsatsen oskil"$ara aktiviteter hans inifr&n och ut3 vilket ocks& kan inte missa 2ar"e nerv3 var"e muskelfi$er3 var"e cell av en %erson uttrycker sin s%eciella3 s%eciell3 s#rskilt riktad verksamhet3 och hur otaliga s&dana verksamheter samar$etar i var"e handling av m#nniskan 1r en arm str#cka med kommer att ha tusentals h"#rna och muskler darra %& ett s%eciellt s#tt3 och detta (rzitterungen kan $egr#nsas till kro%%en s& lite i deras framg&ngar3 eftersom leken av str#ngarna %& instrumentet3 men m&ste vara fr&n kro%%en genom att agera #ven %ro%agera &tg#rden %& utsidan med3 om#rkligt faktiskt3 som har varit orsaken var fr oss /an kan inte kr#va gr$lichere %&minnelse om konsekvenserna men utanfr #n innanfr orsaken (tt s#tt $ara att "#mfra en med intimitet och samma uttalas med h&n ord %& ett annat intryck de gr med varandra3 s& att du kommer att kunna st#nga v#l det3 eftersom de kan ge en helt annan fin %"#s av k#nslor i oss3 #ven hur #r det

med v#,ter det intryck %& oss3 $r $li frem&l fr en helt annan fin %"#s 5& det finns ingen anledning att dra slutsatsen att den fina inner$ildningen3 som vi har f&tt fr att &terge n&gra materiella $evis %& utsidan och att l#mna $akom oss i dygd3 och om vi inte avsiktligt s#tta i s%eciallagar3 uttrycker sig i var"e handling av dig s"#lv 7#remot kan vi g& vidare och d"u%are -nte %& v&ra yttre handlingar en$art det som vi kallar det3 vi m&ste reflektera Om v&ra tankar trans%orteras med m"uka rrelser3 som vi antar i den fysiska $asen av det andliga i den meningen att mer utvecklade ans%r&k3 skall vi ocks& vara %& det h#r3 att vi alltid osynlig3 $ara e,%loateras orsak %recis som $r %%na u%% de osynliga konsekvenser och synlighet konsekvenser $ehver inte $e som orsak 7en fina (rzitterungen3 v&gor3 eller vad det nu kan vara fr fina rrelser som &tfl"er t#nkandet hos m#nniskorna fortfarande3 naturligtvis3 men $ara s& tysta rrelser kommer att kunna frka ut&t3 men ocks& $ara har det s#kert %ro%agerar som den mest v&ldsamma armrrelser3 den mest hgl"udda skrika Car de avser weigha$le eller im%ondera$le i oss3 etern3 som %ro%agerar rrelser o$er#knelig3 omger till folket verallt och <. 3 som luft och mark3 som re%roducerar rrelser %ondera$la3 och vi $ehver inte $est#mma vad mer det kommer i $eaktande :illr#ckligt sk#l fr e,istensen av de finaste $iologiska effekter i oss som v&r andliga std #r ocks& anledningen till att det finns motsvarande %ro"ektionseffekter $ortom oss 2ar det att de $ara cirkulerar inom oss3 och till sist m&ste de fortfarande $ortom oss /en ville andlig frneka frekomsten av s&dana fina kro%%srrelser som en $#rare av v&rt in nu livet fr att de inte kan visa konkret n#r det g#ller de mindre utvecklade %&st&enden till den kro%%sliga3 s& du skulle ocks& $ehva frneka sina fortsatta effekter #n det som lite kan visa %&taglig3 men att de inte $ehver fr n#sta liv3 eftersom den inte $ehvs fr nu liv3 och det vore mycket l#ttare
<.

1aktum #r u%%fyllda och genomsyrar i etern3 i yttrandet fr&n fysiker luften och "orden s"#lv3 fr

utan l"us och v#rme inte kan fort%lanta sig genom den /en ingen ville acce%tera eter d#ri3 som vissa gr3 s& luft och mark i sig skulle ha ka%acitet att &terge l"us och v#rme3 och d& $ehvs ocks& ingen eter3 att %ro%agera nerveffekter

Nonstigt skulle det, i s*lva verket, om du bevisa att det r om*ligt fr nervsa vibrationer eller vibrationer i etern som ett substrat fr den andliga fr denna vrld eGperimentellt, ville frga en eGperimentell upptckt av en sdan handling fr "ivet, och fr att han inte kan bra sig s*lv, sade den saknade vra sinnen i livet efter ett dokument som han har i den hr vrlden och behov Om han har en s&dan i den h#r v#rlden3 ska det ocks& s#kert i livet efter som en fl"d av detta liv3 $ehver han inte dem i den h#r v#rlden3 g#ller samma sak i livet efter detta 7et s%elar ingen roll hur man vill mta i detta avseende3 i vart fall3 det finns $ara detta alternativ Att vil"a l#gga n&gon s#rskild vikt %& det faktum3 "ag vill3 men han frest#lla sig att man kan hitta n&gon form av $evis fr de fortfarande str&lande fina effekter eller utfldet av en fin medel fr&n folket i ett v#lk#nt faktum fr smng&ng3 skall om till&tna s&dana fakta alls ;#mligen3 ges det

i stort allm#n 0. att smng&ngare ser ofta ut en lysande skenet av levande %ersoner3 och i synnerhet magnetiseraren3 och att s%eciellt fingerto%%arna av magnetiseringselementet lysa mer levande3 st#ndigt aktiv i agera av magnetisering #r han

s"#lv 5tieglitz3 som str#var efter att minimera $etydelsen av fenomenet i sin vederl#ggning mot animal magnetism3 men medger att denna korres%ondens #r anm#rkningsv#rt Kluge har ett t"ugotal referenser till det
0.

0assavant sger 1s 4% i sitt skrivande2D "Anga smngngare sg allt liv "*uset var l*us med ett uttryck fr livet, inte bara symboliskt, men riktiga ocks, sg de levande varelserna och deras kroppar lyser p olika stt #n liknande lampor sg smngngare ofta deras magnetiseraren, *a runt dem mnniskor frn gonen, fingertopparna, ibland ut i magen " /an kan h#r %&minna om att l"usfenomen $eroende undulatory rrelser3 och att synligheten undulatorischer rrelser $eror %& olika omst#ndigheter 7e str&lar vid gr#nsen av solens s%ektrum #r synliga fr vissa m#nniskor3 men inte fr andra3 v#rme vi$rationer #r $ara vid en viss tem%eratur synlig osv s& #r de negativa erfarenheter som vi inte u%%fattar att Lichtausstrmen under normala frh&llanden3 inga $evis mots#ger -st#llet fr att ha

7et #r frvisso i v&r kro%% inte $ara fina rrelser3 men ocks& en fin organisation som underlag fr det andliga /en nu de su$tila rrelser som vi %roducerar lika sant fr oss som vi %roducerar i oss3 g& inte ut i rymden och inte en$art effekter3 utan ocks& en $#rare av effekter3 engagera sig i sam$and med den hela synliga m#nsklig aktivitet i levande v#rlden omkring oss ocks& organisera3 vilket #ven $er#knas initialt det3 %& s& s#tt ta emot 1ort $est#mmelser i sin organisation3 av vilka kan vi s#kert $edriva endast grov 2i $ehver $ara $acka vad h"#l%er det utg&ende av oss fina rrelser fr att fr$ereda organisationen fr den "ordiska v#rlden3 inte %&tagligt vill ha undantag fr oss3 eftersom vi har det /otsvarande fr oss3 och att vi kan v#l %&tagligt visa vad de su$tila rrelser som v&rt t#nkande #mne3 $idra till utvecklingen av v&r h"#rna9 2i $ara n#ra i $etydelsen mer utvecklade ans%r&k fr&n odling av v&r mentala aktivitet #nnu hgre utveckling av immateriella r#ttigheter3 det fysiska instrumentet m&ste ha frv#rvat genom denna verksamhet3 en motsvarande hgre utveckling3 men ocks& den "ordiska v#rlden ar$etar sina intellektuella tillg&ngar genom ar$etet i m#nniskor $ortom sig s"#lv i allt hgre mening 5& vi kan gra samma slutsats /en Kommer n&gon ens den fina organisation av h"#rnan fr v&r andliga organisation frklara likgiltig3 eller acce%tera n&gon retroaktiv verkan av mental aktivitet om organisationen av h"#rnan3 han har nu v#nder allting l#ttare3 men enligt v&r u%%fattning #r inte vertygande3 s& han $ehver #ven efter $idraget fr&n de fina verksamheter som n&r $ortom oss s"#lva3 till den fina utvecklingen av organisationen i v#rlden inte att fr&ga oss Om hur n&gon m#nniska kan med dem s"#lva forts#tta att utvecklas h#r nedan flden till andra m#nniskor och endast i enlighet med trafiken hgre3 och om det i Livet i effekterna av liv som han har %roducerat i andra3 h#ri kan vara #nnu en viktig del av hitta de fina organisatoriska frh&llanden som man kr#ver fr livet efter detta st#llet fr en m#nsklig kro%% st&r i v&r !eyond tusen att l#gga $ud3 men inte i den

enskilda vi $or3 men i organisationen att de alla #r $errda och $inder Att resumieren det *reviousD ;#r ska villkoren i mer utvecklad syn %& frh&llandet mellan den andliga och kro%%sliga allt som vi ser %& v&r nuvarande kro%% och dess rrelser e,ternt3 det enda s#ttet att $er#tta manteln3 manteln3 den yttre konturen av en inre $ter organisation och interna $ter som n&gonsin fr att komma till r#tta %rocesser #r det mycket viktigare fr v&rt andliga liv3 mycket mer omedel$ar $etydelse #n yttre utseende form och rrelser3 vi vet men inte driva med gonen %%na u%% drygt kunna se %& ytan r& o$servation u%%t#ckte inte att vi m&ste $ara tro s& att vi alla e,ternt visas konsekvenserna av v&r e,istens och agera h#r %& "orden $ara s& att s#ga slidan3 manteln3 se den yttre konturen av mycket finare regler och %rocesser som framtiden fr v&r andlig varelse av likv#rdig $etydelse och vars urs%rung #r relaterad till dem3 men s& lite annorlunda #n slutledning av oss kan k#nna igen och undvika r&a ytlig titt %& hela 7et visas att antagandet av s&dana fina $est#mmelser och rrelser i oss och i vilken nach$lei$t av oss3 faktiskt s& $er#ttade att vi kan acce%tera eller $ara $&de i fr$indelse hittades frneka3 och s& vi $er fr&n den h#r v#rlden i detta avseende m&ste fruts#tta i livet efter som en fl"d av denna v#rld
1r att std"a det som frr #r n&gra allm#nna verv#gandenD 7u kan uttala det som ett allm#nt frslag om att ingen rrelse %ermanent kan sl#ckas utan antingen olika ty% rrelser eller %ermanent3 &terigen s#tta %& rrelser influierende anl#ggningar som inte r& och kan vara grvre #n de kausala rrelserna -nte #r det inte sant3 det har lst endast i en vi$ration av st#det och "orden3 i de finaste vi$rationerna3 och effekterna av hammaren kan verka fr oss till slut n#r han fll %& st#det3 s#g3 #r effekten av$ryts kan frsvinna utan att lsa in #nnu finare vi$rationer3 och dels var det ocks& fr att fra $ultat i en annan form3 men det $etyder inte neutralisera effekten3 men ge henne en %ermanent form3 i allt vad framtiden hamrade med 2erktyget #r g"ort3 #nd& $lir effekten av hammarslag $ort3 som man skulle kunna ar$eta med de verktyg som det h#nder3 om det inte hade varit s& hamrad3 som det h#nde9 Och den finare ar$ete med de verktyg3 desto finare effekter kan ska%as med den 2ar"e annan ty% av orsaker n&gonsin en annan ty% av resultat3 och individualiserad i samma utstr#ckning som en %rocess #r annorlunda3 designad i samma utstr#ckning3 m&ste det #ven om dess konsekvenser g#ller fr de finaste nyanserna i det /&nga kom%licerade aktiviteter verkar vara s#ker3 ofta satt iho% ett mycket enkelt resultat3 d#r alla skillnader i utg&ngseffekter g&r ner3 s& det sammansatta sekvens av enkel3 r&3 #n att sammans#ttningen av de orsaker som har $idragit till resultatet3 men saken #r3 att v&ra sinnen faller $ara om"ligt3 lika $ra att skil"a %& det sammansatta resultatet av den fortsatta g&r $ra mellan kom%onenterna eller den fina sammanst#llning3 anordning som har %roducerats av eller fr att k#nna igen n#r vi urskil"a orsakerna3 s& l#nge de fortfarande agerar fr sig 3 #ven om detta fina s%el3 avsl"ar denna fina anl#ggning fortfarande sig s"#lv med vissa nyanser av den resulterande %rocess eller enhet3 eller till utvecklingen av konsekvenserna #n verkligen e,isterar 5& i fallet med den till synes enkla #gg som l#ggs av honan invecklad3 s& om flera v&gor av olika sidor mts i havet (n enda v&g verkar allt fr att sluka3 de verkar s"unka in3 men i de v&gor av denna stora v&g3 #ven avsl"a s%elet av sm& v&gor3 och hur de slukade dem3 de kommer ut ur den igen 7en stora v&gen #r $ara korsningen3 korsning av den lilla %unkten3 inte ett resultat av lyft eller frstrelse 8ven om3 eftersom rrelser kan inte av$rytas genom kontraeffekter n#stan utan en varaktig effekt att l#mna in eventuella #ndrade frh&llanden3 t e, n#r tv& kro%%ar i motsatt rrelseriktningen gr#nsar varandra och frneka deras rrelse varandra9 Om inte s&3 de rrelser som #lskar att ha %& sig v&r andliga3 kan lyftas successivt i de fortsatta effekterna av counter-effekter9 7et #r $ara samma sak 5ken$ar fr&n offset av effekten av hammarslag av st#det 5& n#r tv& kulor tr#ffade %& varandra3 #r rrelsen delvis i en vi$ration av $ollarna i ordning3 genom vilken de drivs till$aka elastisk3 och

dessutom kommunicerar sig till andra organ fr att komma fram till vilken $ollarna i kontakt och i en del rrelse frutsatt att elasticiteten inte #r helt relaterad till en fr#ndring i form3 en ny %ermanent anl#ggning %& $ollarna3 framtiden fr allt som h#nder med $ollarna3 utkar sitt inflytande $ort Ofta3 naturligtvis3 ser man l&ngsamma rrelser och med en l&ng tid3 men3 om inte en %ermanent fr#ndring i form av resultat #r det alltid $ara fr att frdriva tiden %& nytt i sna$$ rrelse 5&ledes rrelsen av "orden saktar i ena halvan av &ret och $r"ar sna$$t avs%eglas i den andra 5& mycket kan vara i smnen l&ngsam i oss som g&r till$aka sna$$are %& vakterna - det l&nga lo%%et ingen rrelse som i variga effekter som visas kontinuerligt $est#mma att andra rrelser utmattad Och vi har all anledning att dra slutsatsen att #ven de varaktiga effekter eller anl#ggningar med tiden v#nda ner igen i rrelser eller i sam$and ger hela kausalt till e,em%el genom sin e,istens h#r3 eftersom m#ngden rrelse men inte minskar som en helhet N,an som hamrade smeden har3 av fr#ndringen i form3 l#r de sig konsumerade en del av sin rrelsekraft3 men denna y,a kan fresl& samma tr#3 som en g&ng sm#lta deras "#rn igen3 och s& att s#ga $undna rrliga kraft $efrein igen Alla latent v#rme3 men &terigen fri3 Y c 5& vad ocks& fysiskt kan $#ra det andliga i oss3 i den m&n alls det andliga har en fysisk $#rare3 vi har ingen anledning att frukta att det n&gonsin kommer att g& ut i dess effekter3 kan $ara formen %& dessa effekter fr#ndras3 hur liten risk men fr fortsatt e,istens av orsakssam$and av effekterna av de strsta fr#ndringarna i form fr att f& samma fr v&r andliga verlevnad3 kommer efterfl"ande diskussioner visar

/. Fr&gor som '3ster sig till '(rst(relsen av h23rnd(d; lidande och &ldrande anden med )roppen. 5varen %& de fr&gor som fresl&r sig h#r leder3 $ara fr&n en annan utg&ngs%unkt sedan %& de tidigare och tidigare as%ekter till$aka 5amtidigt tar vi dem med flit eller s#rskilt3 eftersom dess utg&ngs%unkt de vanligaste inv#ndningar mot oddlighet $ara h#r och l&ter lite tidigare sagts detta std och st#rka match av n#rst&ende verv#ganden 7en som #r ny till den %unkt3 v#cker n&got fr&ganD Cur ska "ag frst& det som om min h"#rna3 men h#r %& "orden till alla mina medvetna aktiviteter var ndv#ndigt fr mig3 med dden #r verfldigt %& en g&ng9 2ar det fr ingenting h#r nere att den kan kastas $ort i dden9 Lider inte mitt sinne n#r h"#rnan lider3 hur ska inte lida #nnu mer3 "a till och med fortfarande #r i livet kan gras n#r det elimineras helt det9 Aag svararD C"#rnan var inte frg#ves h#r nedan3 men om det u%%fyllde en $eslutsamhet $ara fr den h#r nedan3 men m&ste #nd& vara ndv#ndigt fr ett nytt s#tt att vara som ligger $ortom den h#r nedan3 "a det kan det #nd& vara $ra ocks&9 /ed den gamla h"#rnan vi stannade s& den gamle mannen C"#rnan var inte frg#ves fr livet efter detta3 men om det var i denna v#rld3 att verksamheten utvecklas3 h"#l%a v#,a v&ra liv efter detta (ller kommer du att s#gaD 5#den #r d#rfr frg#ves3 eftersom du ser att det s%ricker och sm#lter fr att ge utrymme fr den fria utvecklingen av %lant i l"uset9 :v#rtom3 frst m&ste det vara att $ilda en frsta i floran av %lant var helt ndv#ndigt fr detta3 men skulle det inte vara3 annars skulle $ehva h&llas %& anl#ggningen 5& din h"#rna tillsammans med G$rigem fysiska l#mningar naturligtvis alltid #r ndv#ndiga fr denna frsta3 i frh&llande till det fl"ande endast em$ryonala liv3 att ska%a fl"ande3 s"ukdomar i h"#rnans str d& naturligtvis det h#r livet3 men samma kan det frstra ens detta liv frstra3 inte efter3 eftersom frstrelsen av detta liv #r "ust villkoret att investeringen i n#sta liv till det verkliga livet efter u%%vaknande och u%%st&r

7u s#gerD /en om "ag frstr ett fr3 #r systemet av %lant frstras /ycket sant3 men inte n#r naturen frstrs3 eftersom det #r under hans de Och den naturliga m#nniskans $est#mmelse #r verallt fr att d3 s& var det vad det #r3 tidigt eller sent Om du vill $r"a ums#hest i saker som du #r var"e dag infr v&ra gon3 och de ans#hest lite n#rmare3 skulle du frmodligen hitta dig n&gra e,em%el %& vad du l#rt att tro hur lite r#kningar3 s& l#tt f&r dig att frstrelsen av h"#rnan att ko%%la dd i s"#len3 eftersom du kan hitta s& ndv#ndigt h"#rnan fr omg&ng s"#l h#r nedanfr Cur #r det med s%elet i en fiol9 7u menar #ven om en fiol #r trasig3 som "ust s%elats3 s& det var ute med hennes s%el fr evigt och det 2erhalle att aldrig hras igen3 och s& 2erhalle den s"#lvu%%levda str#nginstrument av den m#nskliga h"#rnan3 n#r dden smashes instrumentet att gra s& /en det #r ett krossande av fiol n&got som du frsummar3 s&som dd av folket3 genom att du $ara %& det u%%en$ara &tta :onen i violin reflekteras i den $reda luften3 inte $ara den sista tonen i s%elet3 reflekteras hela s%elet inuti ;u menar du3 naturligtvis3 om l"udet #r l#ngre #n du #r att han dtt $ort3 men en ytterligare st&ende kan fortfarande hra honom3 s& han m&ste fortfarande vara d#r3 fr vrigt till slut att det inte hr $ra3 men inte fr att han frsvann #r3 l"udet $reder ut alldeles fr l&ngt3 #r fr svag fr en enda smal %lats3 men tror du att ditt ra med l"ud eller $#r den skaka igen mitgehe och forts#tter gehends s%rider sig s& att hra hur han i stort omr&de u%roariously3 skulle du alltid hra honom Can g&r aldrig ut3 i grund och $otten #r han alltid -nte $ara i luften3 delar han med sig av chocken $#r det3 gr det3 #ven om vatten3 mark3 som han mter3 och han g&r i v&tt och torrt3 delvis men alltid kastas till$aka3 men inte sl#cka3 och kommer alltid att fr$li samma3 till och med l"udet av hela s%elet alltid och verallt fl"er i samma ordning3 samma sammanhang 1iolen har endast mycket $egr#nsad s%ridning i sitt s%el L#ngst $ort ;aturligtvis kunde som verkligen verallt fl"a l"udet fr att hra honom9 /en n&got som verkligen fl"er honom verallt3 och han s"#lv fl"er u%% verallt :#nk om han kunde hra sig s"#lv9 5kulle han hr inte alltid %&3 till e,em%el en v#l honom fl"ande och frknings med honom rat9 1ruktlst en fruts#ttning kurs i s%elet dda fiol3 men #ven om meningslst3 d#r de levande9 7e dda kommer att s%elas av andra3 och s& gr deras s%el har $ara hrt av andra3 d#r de $ara inte hra sig s"#lva 7et livliga fiol i v&r kro%%3 men s%elar s"#lv3 s& nu ocks& hra henne s%ela s"#lv3 och #r ett "agande efter $ara sig s"#lv fr att hra sig s"#lv3 %recis som rrelserna3 men det #r nog s"#lv vi$ration som n#r v&ra &sikter fr&n gat 3 detta l"us fiol3 s%rider $ara ha i h"#rnan3 v&ra frnimmelser av l"us3 i dess efterdyningar3 v&ra minnen av det3 inget av det yttre rat eller gat kr#ver mer3 men s"#lv hrt i hela sin omfattning 2arfr9 Ogat #r aktivt3 h"#rnan #r levande :"a3 s& vi #r vid liv3 och det #r d#r s%elet i v&ra liv l"ud3 lever "orden runt omkring oss 2i ser i alla fall %& fiol3 samma sv&ra frh&llanden3 som den frsta generationen av en effekt3 h#r l"udet3 mycket $eroende3 inte alltid ndv#ndigt att $est& om det #r en forts#ttning av samma effekter 7u kan utel#mnas3 och effekten $i$eh&lls i sig under de mest %rimitiva frh&llanden 5& som3 trots allt3 den frsta u%%komsten av melodin i v&rt andliga liv vara mycket knutet till e,istensen av v&r h"#rna3 men det fl"er inte av

detta att en forts#ttning d#rav var ndv#ndigt ocks&3 "a frmodligen skulle vil"a s&dan enkel medium #n luften %recis som r#cka s%elen i violin i framtiden att $#ra v&rt andliga liv3 i st#llet fr en s&dan kom%licerad h"#rna3 som $ara var naturligtvis ndv#ndigt att %roducera samma3 om det var en g&ng %recis som med fiolen var u%% till oss en$art till 1ort $evarande3 inte %& ytterligare utvecklingM vilket enligt gl#nsa v&ra effekter inte $ara i "#mn luft3 utan i hela riket av det "ordiska3 d#r de kommer att hitta allsidig m"lighet att komma under nya frh&llanden som orsakar fr#ndringar fr&n fr#ndringar3 och genererar med den rrliga och $est&ende effekter3 eftersom vi har ans&g ovan 1r vrigt g#ller det #ven h#r igen3 med samma i $ilden fr att rita den sida av une'uals i $eaktande *"#sen av fiol #r i dess resultat och d#rmed ocks& 1ort framsteg ganska %assiv3 endast slaget av den m#rkliga $&gen igen3 fast $esluten att inte fr&n sig s"#lv3 men s%elet i v&r medvetna fiol krs frutom $est#mmelserna fr&n utsidan i s"#lv$est#m fr&n3 kro%% och s"#l samtidigt oro3 och det finns en lag om mots#ttningar i det3 vilket gr det frst&eligt som det urs%rungliga s%elet har $ara att g& ut innan fortet s%elet g&r in i medvetandet Av det vi talar om snart 7essutom tycks $ilden av fiol3 s#rskilt i den m&n ganska l#m%ligt3 eftersom v&r kro%% %& alla allwegs i kraft av vi$rationer som %ro%agerar som v&gor av l"ud3 i omv#rlden 2ar"e fotsteg skakar "orden att vi$rera3 som gradvis fort%lanta sig genom hela "orden3 var"e framsteg3 var"e gest3 var"e andetag3 v#cker var"e ord en v&g som g&r genom hela luftkretsen och den v#rme som du utstr&lar3 #r i fina vi$rationer 3 var"e $lick fr&n ga till ga ut$reder sig genom vi$rationer av l"us3 #ven n#r du st&r stilla3 g& tusen l"usv&gor med dig3 m&la din $ild in i rummet3 och i sam$and med dessa mer m#rk$ara vi$rationer som kommer fr&n ditt utseende 3 som om fin k#rna eller inneh&ll d#rav3 kommer d& ocks&3 om de finns3 %ro%agerar de finare om#rkliga vi$rationerna fr&n inom dig att din s"#l kan vara #nnu strre #n n&gon av dem som kommer utifr&n 7en interna rrligheten fr din kro%% #r stram ens %rata3 $ara ett virrvarr av otaliga v&gor som g&r ut i rymden fr&n det /en det #r inte $ara en sv#vande och 2erschwe$en3 som i fiol3 som g&r fr&n dig till v#rlden utanfr3 du kastar dig s"#lv ocks& i fasta anl#ggningar i omv#rlden3 som i sam$and med %roduktionen av rrelser3 och som ni naturligtvis ocks& $ara den u%%en$ara kontur u%%fatta Aa vi hade en fiol3 som samtidigt nya str#ngar att vara i omv#rlden aufzge genom sitt s%el fr att $ygga en strre fiol3 som nu forts#tter efter misshandel av sm&vilt3 skulle $ilden tr#ffas #nnu mer 5& kan man ocks& titta %& dig som en smed3 hans framtida kro%% hamrar sig klara i ditt nuvarande liv nu 2ad alla %& "orden hammare handtag3 anv#nds fr att vara en del av det 8r den nya karossdelar3 s& det gamla verktyget3 #r di den gamla kro%%en #ven kastas $ort3 och #ven om man kan d3 men den nya kro%%en #r s& l&ngt framme att det ar$etet i livet %& ett nytt s#tt fr&n den %unkt kan forts#tta %&3 tog det den gamla kro%%en till 7et h#r #r en $ild som %assar %recis %& firandet i ditt framtida kro%%slighet3 s&som en med %"#sen av fiol en$art %& mo$il (n $ild kan inte t#cka allt %& en g&ng trots allt Att om din h"#rna men $est#md n#r din ande till t"#nster fr detta liv3 #r "a det

viktigaste villkoret3 samma att $inda till detta liv3 m&ste han k#nna nackdelen fr detta liv3 n#r h"#rnan #r skadad3 #r mycket frst&eligt3 men det fl"er inget %& n&got s#tt mot frdelnings$arhet av h"#rnan i ett framtida liv 5kadar det $ara i den utstr#ckning som det nuvarande livet u%%hr3 skadorna %& det nuvarande livet #r det nuvarande livet3 sto%%a3 i n#sta liv men skadan inte kan vara tillr#ckligt3 eftersom den strsta skadan %& den gamla kro%%en3 dvs dess frstrelse3 $ara gr nytt liv m"ligt !ara att det #r s& mycket en man av honom3 s& l&ngt som m"ligt ska se ut fr att f& in det h#r livet3 att komma in redan utvecklats till livet efter detta som m"ligt3 som en f#rdig karakt#r3 fr det skulle fromma varken h#r och #ven $ortom graven3 alla m#nniskor ska d ung3 s& s#kert som liten3 om n&gon $orde $ara gamla dr /en av dessa3 som $r utvecklas fr att $arnet eller ungdomen $as en dag3 tar dd nog #nd&3 s& man av krafter m&ste agera %& s& s#tt att det inte saknas i dem som fortsatte att utvecklas %& grundval av ett helt fullt liv i den h#r v#rlden en dag Om du tror att destruktion av h"#rnan v#rre #n skada3 s& du har helt r#tt i den m&n skadan kan fortfarande kanske lyftas3 s& att du stannar lite l#ngre i den gamla liv och kunde fr$ereda sig fr framtiden dig vidare 1rstrelsen du att kro%%en ska fr$ereda sig en g&ng fr alla3 s%arsam nu det g#ller fr $asen en g&ng vunnit3 men de kommer ocks& tar u%% endast ett organ fr $eredning3 efter som omedel$art fl"er $eredningen3 som alltid #r hgre n&got om det nuvarande tillst&ndet3 i om du inte alltid vinna mot nu 1rst d& frstrelse av en organskada #r v#rre #n om ingenting #r d#r fr att ers#tta det som frstrdes3 men det finns n&got3 kan det vara den fullst#ndiga frstrelsen av offret som en vinst h"ning av felet 7e am%uterade "a en s"uk medlem3 och vinner den3 #ven utan n&got att $etala till$aka det3 som du inte $r vara s& vinner mer om hela din s"uka kro%%3 din s"uka h"#rna am%uterade n#r det utan att ers#tta fruts#ttningar fr dig till en ny tillvaro #r inte saknas 8r det fortfarande #r i kraft3 att en liten strning i h"#rnan ofta gr ont en hel del mer #n att sk#ra $ort en hel halva av h"#rnan3 vad s"#len s& gott som ingenting gr ont hur v#l k#nner fr&n frsk %& d"ur och till och med %atologiska u%%levelser av m#nniskor3 "a vad Kanske3 om det vore s& enkelt3 skulle kunna $idra till att lyfta n&gon %sykisk s"ukdom som orsakas av en ond i den aktuella halvklotet J. 7u hittar den h#r mycket %arado,alt3 men det #r $ara s& h#rmed3 som en av tv& h#st och vagn 8r detta en lam eller vilt3 s& hela $ilen g&r d&ligt3 och det #r $#st att helt ko%%la den s"uka h#sten3 och sedan g&r han %rydligt till$aka3 $ara lite tr&kig3 samt eliminering av en h"#rna sinnet ska k#nnas l#ttare trtthet3 och om men du auss%annst $&de h#star3 s& $ilen st&r stilla3 #r det dden /en vad h#nder9 1raren f&r ut ur $ilen smal och %asserar genom det stora utrymmet i hans hem :a honom till3 men meningsskil"aktighet var $ara $ilen Aa3 om det inte fanns n&gon kusk3 som s"#lva #ger $en
J.

Longet anm#lde en 0Q-&rig man vars mentala krafter dar$oten m#rk$ar skillnad3 o$eroende av hela den hgra h"#rnhalvan av storh"#rnan med undantag av $asalt $r&ttom3 saknades 4Longet3 Anat *hysiol et du syst nerv <?I0 - KKQ . - ;eumann citerar ett fall d#r en kula hade frstrt en hel halvklotet utan att $erva sinnena 4;eumann3 Av de s"ukdomar i den m#nskliga h"#rnan Ko$lenz <?JJ 5 ??th . - Aack $er#ttar om en kvinna3 d#r h#lften av h"#rnan lstes u%% i en s"uklig massa3 och #nd& avgras en Unvollkornmenheit att se alla deras intellektuella tillg&ngar som innehas till sista stund3 s& att de fortfarande deltog i en v#nlig hem n&gra timmar fre sin dd3 en munter fretag 4A$ercrom$ie3 1rfr&gningar etc . - (n man vars OLColloran n#mnts3 dra$$ats av en s&dan skada %& huvudet3 att en stor del av skallen %& hger sida hade tas $ort3 och som en kraftig

var$ildning hade intr#ffat3 var det i var"e freningar avl#gsnas genom att %%na en stor m#ngd %us med stora kvantiteter av h"#rnan s"#lv 5& h#nde det sig <@ dagar3 och du kan r#kna ut att n#stan h#lften av h"#rnan3 $landat med materia3 skts ut %& detta s#tt :rots att %atienten $eh&llit alla sina frmgenheter u%% till tid%unkten fr dess u%%lsning samt under hela denna s"ukdomstillst&nd hans sinnestillst&nd var hela tiden lugn

,errus rapporterar om en general som hade frlorat en sra en stor del av den vnstra parietala ben, vilket utgr en betydande atrofi 1atrofi2 drog den vnstra h*rnhalvan till den utt av en enorm depression av skallen blev knd Denna allmnna visade fortfarande samma livlighet av ande, samma rtt dom n tidigare, men kunde intellektuella sysselsttningar inte lngre unna utan att knna sig trtt snart "onget sger, efter anmlan av denna erfarenhet, visste han en gammal soldat, som befann sig i eGakt samma flla 1"onget et -nat 0hysiol Syst dig nervs < =C%2

Cur som helst3 om halva h"#rnan ofta kan elimineras med mindre skada fr s"#len3 #n lida $ara fel3 varfr kan inte m"ligen alla9 7et #r $ara den skillnaden att3 s& l#nge vi h&ller fortfarande halva h"#rnan3 vi fortfarande kvar i det h#r livet3 eftersom h#lften av den andra re%resenterar i t"#nsten3 men n#r ar$etstillf#llen g&r frlorade $&da halvorna3 faller vi allts& ver till det andra livet3 genom nu en hgre re%resentation sker Om man tittar lite n#rmare in i de fysiologiska och %atologiska o$servationer %& h"#rnan3 s& du frv&nad ver hur stora skador alls kan uth#rda h"#rnan3 i$land till och med %& $&da sidor %& en g&ng3 utan n&gon m#rk$ar nackdel fr s"#len /an vill g#rna tro att det egentligen inte fanns n&gon anv#ndning fr den Och n&gra har dragit s&dana slutsatser Andra g&nger verkar &terigen mycket skada $ara oordning Kom$inera allt r#tt3 visar det sig att det $eror %& det faktum att organismen i v&r v#lut$ildade %rinci%en om re%resentation gr sig g#llande s#rskilt i v&r h"#rna (tt ga kan frstras3 kan du fortfarande se den andra3 en lunga kan frstras3 det fortfarande andas med den andra3 #ven om $ara en $it kvar lunga3 g&r det3 8r venerna $lir oframkomliga3 %asserar $lodet genom andra3 oordning skadar n#stan verallt mer #n frstrelse :rots detta #r det med h"#rnan 7e delar re%resenterade i den fr&n hger till v#nster3 och till och med u%% till vissa gr#nser %& samma sida 7et $lir inte med en fi$er3 det fungerar med en annan3 som om det inte fungerar med en tr&d3 g&r den med en annan 7et $lir som ett %iano3 $ara %& en mycket mer utvecklade niv&er3 d#r samma ton omfattar flera str#ngar #r H7et finnsH3 s#ger A$ercrom$ie3 och andra h&ller %& att Hingen del av h"#rnan som du inte gr det3 och som finns i var"e grad3 frstrd3 utan den intellektuella utvecklingen skulle ha n&gon dra$$ats $etydligt H /en l&ngt ifr&n att det skulle visa sig vara det #r ondigt att alla dessa delar3 $ara det visar att alla hittar mer mindre solidariskt anslutning re%resentation av de andra delarna3 men fr livet i denna v#rld har sina gr#nser 1r3 medan ett d"ur kan ge $&de ta hger #n v#nster h"#rnhalva s#rskilt3 utan att det skadar hans s"#l aktiviteter3 kan du inte ta $&da tillsammans till honom3 #r det d& ganska dumt3 #ven om du kr $asalt delar av h"#rnan kvar eftersom dessa r#cker inte l#ngre som en re%resentant ;&v#l3 om %rinci%en om re%resentationen #r redan s& l&ngt driven in i

v&r kro%%3 det $r inte str#cka sig #ven ver v&ra kro%%ar ut i den strre som vi tillhr3 och inte n#r hela v&r h"#rna3 #r hela v&r kro%% frstrd 3 vara n&got som redan i sin re%resentation d#r9 Aag menar3 #r det hela "ordiska v#rlden igen solidariskt ansluta till den sedan 7etta #r skillnaden att v&r dd inte kan $etraktas som en s& onormal frstrelse3 som n#r vi sk#r $ort en $it av h"#rnan3 utan som en som faller inom den normala i strre liv som vi tillhr 1rstrelse3 nedg&ngen i det normala livet3 men karakterisera alla nya e%oker av utveckling
/an kan komma ih&g den h#r g&ngen de fall d#r #ven en a%%ro,imation till den fullst#ndiga frstrelsen av kro%%en &tervinning av mentala funktioner orsakade ddsfallen som frstrdes i livet 5&dana fall #r inte s#rskilt ovanligt3 och utan att kunna $evisa fr sig s"#lv att dden i detta omfattar skulle kunna gra #nnu mer3 eftersom synen %& dden3 men denna id) %ositivt3 och som std fr v&ra slutsatser #nd& v#rt att n#mna /an kan hitta m&nga s&dana fall i !urdach3 fr&n konstruktion och livet av h"#rnan --- 5 <?63 :reviranus3 !iol 2- 5 @0 1ried diagnostik sid JKI och JKK ff3 1ried /ag C J3 sid @J ff3 Aaco$is Ann *% 0@6-0?0 och 0?@-0?? 1rorie%3 :ages$er <?6= ;r 0<I informerade eller n#mns !urdach s#ger3 l#gga ocku%ations fallD HOm det i ett inflammerade tarmarna av $rand u%%st&r3 sluta inte $ara sm#rtan3 men det #r i$land ocks& aktiviteten av s"#len u%%h"d d#rmed ocks& vid andra s"ukdomar som du m#rkt i$land stra, innan dden #r hgre swing tankar ;#r avvikelser i h"#rnan galningar f&r ofta fre dden anv#ndningen av deras intellektuella krafter igenD 5& n#r utg"utning av $lod och vatten3 var$ildning3 med induration3 med hy%ertrofi3 hydatid och After strukturer3 s& att antingen den frvirring i samma m&n som de krafter minskar3 minskar gradvis eller %ltsligt full reflektion sker och fortfarande #ger rum %& samma dag av dden H C#r #r n&gra s%ecifika e,em%el HAtt man i hans innersta d"u% hgre3 ofrstr$ara egendom3 har en ande3 inte v#l av galenska% inte rra3 3 det #r $er#ttelsen om ett 0= &r gewesenen galen kvinna i Uckermark3 som dog i ;ovem$er <@?< ett anm#rkningsv#rt $evis - de enskilda klarsynt gon$lick av hennes tillst&nd hade tidigare lagt m#rke till en tyst underkastelse till en hgre vil"a och fromma version av den 1yra veckor fre sin dd hon vaknade #ntligen fr&n sin l&nga drm ;&gon som sett eller k#nt fre denna tid%unkt hade3 har de inte k#nner igen nu3 som kat och utvidgats var deras mentala och andliga krafter3 s& frfinad var ocks& deras s%r&k Con talade de mest su$lima sanningar med en klarhet och inre L"us fr&n hur s#llan finns i vanliga livet F&det u%%manade %& hennes m#rkliga s"ukhuss#ng3 och allt vad de s&g3 erk#nde att om det skulle ha varit under den tid som deras galenska% i samlag de erleuchtesten folket3 inte var hgre och mer omfattande #n m& vara3 som de var nu sina resultat H4(nnemoser3 +esch /agic -5 <@= f. H/ed en J &r galning sinne u%%st&tt hektisk fe$er var det klarare3 "u mer ett resultat av en Lendena$szesses av hand%lockade3 tills slutligen hon dog i fullst#ndig anv#nda sina mentala krafter O$duktion visade hy%ertrofi av den u%%m"ukade h"#rna3 frt"ockning av skallen och fusion av dura mater %& $enet /adness var kvar som en fl"ds"ukdom av scharlakansfe$er H 42ering i Bet s tidskrifter <?I= - <J<-<I= . H(n J=-&rig3 ro$ust3 gift-varit /aniaca 4/ania erra$unda oavsett vanfrest#llningar3 och utan klarsynt intervall. dukade under efter en fyra&rig vistelse %& institution en gastric-nervs fe$er3 efter en h&rd och envis ovil"a att droger och dricka 5om nu den frest&ende u%%lsning av kro%%en tillk#nnages genom att eliminera de krafter f&ngade s"#len att vara friD *atienten sade i de tv& sista dagarna fre sin dd helt rimligt och #ven det in med en utgifter i sinnet och klarhet med sin tidigare ut$ildning sl&ende kontrast var 3 du fr&gade om vad som h#nt deras anhriga3 &ngrade med t&rar sin mots%#nstighet mot l#karens order och slutligen dukade under fr den $ittra kam% reawakening k#rleken till livet med den oundvikliga dden H 4!utzke i Fust s man !and L2- C l.

7u kan s#ga det #r alla l&ngt sido $ilder och slutsatser /en "ag kan se &ldring enligt min kro%% &ldras mitt sinne3 hur kan den inte vara helt med andan i n#r det #r helt med kro%%en av3 s& att du kan se men redan klart hur #rendet kommer /en hur #r dessa inte ocks& slutsatser som du gr9 5lutsatserna #r u%%en$ara eftersom de mter n#sta omg&ng som #r 3 men det #r inte3 men $ara n#sta de tr#ffas3 inget mer 5kall du d#rfr avtar med &lder3 kro%% och ande3 m&ste vi $&da sluta med dden 7u kan $ara ansluta s& $ra3 och skulle till synes $ara s& r#tt och sanning n#ra $ara s& felD (ftersom %endeln trg3 tr&kig3 n#r det n#rmar sig slutet av sin sv#ngnings strategier3 #ven i slutet av en3 naturligtvis3 $ara om#rkligt3 gon$lick hur tyst #r3 eftersom dess vi$rationer hr h#rmed helt /en #r denna slutsats felaktig3 varfr skulle de vara fr vertygande9 7et $r"ar i alla fall av f#rsk vi$ration (,em%let #r naturligtvis $ra fr lite annat #n $ara fr att visa det $edr#gliga i din krets till den enklaste3 som $ilden :#nk %& allvar saknas3 och visade inte allwegs r#ttigheter3 eller endast med mdosam tolkning (ftersom vi$rationen av v&rt nya liv3 drar vi slutsatsen att fr&n andra saker3 inte $ara en minskning av u%%re%ning av det gamla3 men en frl#ngning av samma vara i nya sinnen /en3 vi s#tter s det3 kan vi finna i $ilden3 utan vilken ingen $ild kan tolkas vertygande #ven detta enligt %rinci%en om o"#mlikhet /en #r v&rt liv h#r %& "orden verg&ngen #r inte en enkel som den %endelns str#ngen 7en gamle mannen s#gs vara ett $arn igen3 s& i vissa avseenden #r det #r3 men han #r i andra avseenden motsatsen till ett $arn3 utvecklar v&rt liv %& och %& fr&n ungdom till &lderdom3 och #ven den #ldsta gu$$en fortfarande gr nya erfarenheter3 och det #r $ara all materia3 #ven den nyligen (rfarna och ist#llet l#r %endeln3 str#ngen %& den andra halvan av sin vi$ration e,akt samma som %& den frsta Och om det #r s& annorlunda med oss #n med %endeln i sv#ngning av det frsta livet3 #r v#l detta s& annorlunda om rika #ven i den andra3 kommer de nya erfarenheter att frsvinna med den nya kro%%en3 eftersom de #r $orta h#r #r gamla till det forts#tta att $ygga3 men med en ny friskhet3 ett nytt sve% L&t oss alla $ild med %endeln3 str#ngen &t sidan3 det $orde3 om n&got3 $ehandlingen av %eriodicitet och fortsatt %&g&ende utvecklingen av v&rt nuvarande liv s"#lv intyga att &ldern $ara att g& till slutet av en %eriod i denna %rogressiva utveckling %&g&r #r naturligt %redikar ger intr#de av en ny %eriod3 det nya i en ny k#nsla 2i vet #ven matematiskt n&gon %rogression i %erioder som n&gonstans skulle hitta ett m&l3 men frmodligen #r $egre%%et sm& %erioder3 som vi har i smn och vakna3 till e,em%el3 som infrliva strre3 en allt vanligare 7enna o$servation leder fr att se %& dden s"#lv $ara som ett u%%hov till nytt liv3 kulminerade en tidigare utvecklings%eriod genom att starta en ny Av dessa talar vi i ett senare avsnitt .. hur '(re)omsten av livet e'ter detta )an e0istera avs)r3c)as av varandra. 2ilken rra3 ska det s#gas i LivetW 7et verksamhetsomr&de3 som h#r nedan tyder de olika m#nniskor runt3 alla n& ut i samma "ordiska v#rld3 s& m&ste allwegs hitta dit och f#sting3 hur det nu kan vara m"ligt att de frkni%%ade villkoren andliga e,istenser som en g&ng k#nsla som se%arat3 och inte kan frv#,las sviktade9

1r vrigt har vi faktiskt sttt %& detta %ro$lem3 men vi verv#ga saken n#rmare i gat Om vi gr detta3 s& vi f&r se direkt att framtiden fr oss i denna relation #r inte v#rre #n s& nu3 s& att de kommer med i %rinci% ingenting annat #n det vi redan st& utan skador3 till och med helt ndv#ndigt fr trafik med andra och har sin egen utveckling :a med dem till det men #nd& %& ett n&got annorlunda s#tt med3 medfr den ocks& karakteriseras med endast ny frdel 1r #ven nu engagera sig i n#rmare fysiskt 5ystemet m#nniskan3 $#rare av hans v#rldsliga dagsmedvetenhet3 andra verksamhetsomr&den av andra m#nniskor %& 2ielfachste3 mest kom%licerade3 "a i alla ou%%lslig3 en 7et vi hr fr&n andra m#nniskor3 l#sa3 l#ra sig vad i oss #r annorlunda alls3 eftersom andra m#nniskor #r d#r $ildar s&dant ingre%% av deras andra omr&den i livet i v&rt nuvarande smalare systemet under samma mening som han senare hlls i v&rt framtida systemet i sig #r3 och nu #ger rum %& samma %lats3 samtidigt som det #r #nnu inte utgr std av v&r vakna medvetande /en hellre att v&r individualitet %&verkas av dem som ar$etar nu %& n&got s#tt strd3 suddig3 rivna3 $ygger v&rt umg#nge med andra och vi $ehver en s&dan intervention fr att fr#m"a utvecklingen av v&r egen3 n&got s&dant engagemang $erikar oss med en ny $eslutsamhet 5killnaden i det framtida livet i den nuvarande #r nu $aserad %& n&got annat #n att efter eliminering av de smalare inre verksamhetsomr&den som kommer att %resenteras av v&ra nuvarande kro%%ar3 $lott fortfarande engagemang av dem utg&ende andra verksamhetsomr&den fr$lir i varandra3 men det #r inte l#ngre Anledningen till att de individualiteter ska frlora och strd av ett ingri%ande av andra sf#rer i varandra #n genom att knyta de andra omr&den i smalare fallet3 %& den tiden att intervention $ara en forts#ttning och vidareutveckling av detta 5narare frklaras h#rmed $ara %& $#sta m"liga3 eftersom det $undna i denna v#rld ko%%lingar och relationer mellan m#nniskor ver tar till livet efter detta och kan s%innas ut med medvetandet d#r3 eftersom de samverkande andra omr&den i livet efter detta att vara en $#rare av medvetandet3 "a som en mer intim medvetande trafik d#rmed i Livet klvatten kan $eaktas i den h#r v#rlden3 fr samtidigt %& denna sida av var"e ingre%% med en omedveten s%ridning dess sf#r av livet och mindre delar av andra medvetna sf#r av livet3 engagerar alla i livet efter detta med all sin medvetna sf#r av andra medvetna sf#ren a3 och d#rfr kunna tankar och k#nslor tr#ffas d#r %& ett mer direkt s#tt #n h#r3 men det finns ocks& $egr#nsningar av detta stter %& i det strre anda som i v&ra gon3 som tidigare diskuterats 7en tidigare %&st&dda $ilden med stenarna3 gr v&gor i vattnet kan vi v#l fr att frklara vissa relationer som kommer i $eaktande h#r Om stenen kastas in i dammen fluktuerar vattnet %& samma st#lle flera g&nger u%% och ner3 hissar3 s#nker3 och var"e s&dan sv#ngning av en v&g cirkel ska%as vilka3 frdelning3 g&r hela dammen genom *& samma s#tt varierar den n#rmare fysisk %rocess av m#nniskor u%% och ner3 t#nk $ara %& att sova och vakna3 %uls3 andning3 fr#ndras fr&n vila och i rrelse alls3 och fresl&r detta i delvis synliga3 delvis osynliga effekter fin v&g cirkel i omv#rlden marken3 samma %asserar genom alla sina

avl#gsna konsekvenser 7et #r i grunden $ara en annan form av $ilden med fiolen ;u s& l#nge %rocessen att flytta vid utfrselst#llet av chocken3 det vill s#ga3 #r livlig i den innersta kretsen av dammen v&gen3 kan man l#tt fick dem att g& %& ensam i $eaktande3 och till den yttre cirkeln3 dock frsum$ara3 #ven om de finns faktiskt 5& vi $rukar frsummelse ver den smalare $iologiska %rocessen3 vars forts#ttning i den andra3 #ven om en s&dan u%%fl"are3 men det finns faktiskt Under tiden3 kraften i rrelsen gradvis i den inre cirkeln3 d#r den urs%rungliga s%#nningen3 fr&n och frsvinner till slut helt och h&llet3 sedan $ara &terst&r systemet fr den andra3 utg&ende fr&n den krets3 som fortfarande #r alla igen finner den drivande kraften endast i innehll de innersta kretsar 5& v&ra andra organ av alla livskraften kommer att ins%ireras som fll till den smalare under sitt liv Cur mycket stenar nu kastas in i dammen3 d& v&gen systemet %& n&gra covers samt till varandra genom hela fr&gan om dammen fortsatte3 s& m&ste $er#tta hela dammen till kro%%en3 eftersom var och en av oss en dag hela "ord3 tillhr var"e %unkt i dammen till samtliga v&gsystem %& samma g&ng3 men var och en %& olika s#tt och olika styrka och riktning av frflyttningar3 #r alla rrelser av de olika systemen $lir nytt om nya o$"ekt med varandra samman3 och trots det #r fortfarande alla system i hela andra individuellt framst&ende3 den nedan med ofr#nder o$eroende av den andra igenom 5& $ra men o$"ektivt helheten urs%rung med gat av olika urs%rung3 %& de flesta grenrr kom%onera s"#lv3 kan effekter i olika diskreta system snderfaller3 s& $ra som det kan vara su$"ektiv och fr en s"#lvk#nsla3 inte $ara lika $ra3 men om m&let distinktion har sina u%%en$ara $egr#nsningar3 kan vi frv#nta oss3 dock har det %& engelska n&gon gr#ns3 eftersom det handlar om handlar om system i de verksamhetsomr&den som kommer att $#ra v&r framtida e,istens3 var och en fr&n $r"an i det nu livet trots all in$landning av andra inflytandesf#rer intet annat #n sig s"#lv och vad som h#nder med honom av andra3 k#nns Utan hinder av v&g-systemet tillhr hela dammen3 men var och en #r i en annan lokal relation till detta3 och utg&ngs%unkten fr v&gorna #r olika fr var och en3 och s& #ven s#tter allt antar fl"a orienterad3 lokalt olika fr dammar Och s& ocks& kommer en dag att vara med v&r kro%%slighet 5amma %lats #r alla tillhr oss gemensamt3 men var och en #r att st& i en annan relation ;aturligtvis systemet med en m#nsklig utg&ende under hans livstid effekter utformade inte s& l#tt som det system av v&gor runt en sten i en damm3 och om vi ska kunna frest#lla sig att effekten av system fr olika m#nniskor3 inte $ara i $r"an3 men #ven i deras yttersta 1ort effekter inte $ara effekten av alla system nu levande3 utan #ven alla tidigare avlidna m#nniskor ostrda3 unconfused med och grs av varandra i samma v#rld3 s& svindlande id)n och det verkar som kan frv#ntas av henne n&got om"ligt /en ingenting verkligt kan vara om"ligt3 kan det vara3 men egentligen fr s&dana svindlande $egre%% 2erkliga e,em%el citerade3 som tvingar oss att erk#nna deras till&tlighet v#lgrundad 1rst och fr#mst #r det s#kert att var"e v&g i dammarna3 som fr frsta g&ngen med en annan kors utan strningar3 #ven efter ytterligare %rogression och valfritt antal ZurGckwerfungen kommer di kors i de mest avl#gsna 1ort effekter3 ostrda med

henne 7e 1ort slag tillg&ngar i detta avseende inte att ha mer att frvirra #n $r"an /en om kan f& i lin"e e,%eriment sv&ra n#r vattnet skulle vara ett $evis %& att v&gorna fr&n valfritt antal mitt%unkter fr$lir avskr#ckas av varandra3 s& att det inte ens kr#ver s%eciella e,%eriment involverade i ett annat medium3 som av l"uset Omr&det genomkorsas av s& m&nga l"usv&gor3 eftersom det finns u%%en$ara %unkter #r di or#kneliga3 och var och en av dessa l"usv&gor korsar %rogression inte $ara en g&ng3 utan verallt3 hon kliver igenom3 om och om igen och %& ett nytt s#tt med alla &terst&ende l"usv&gor3 #r sammansatt s& att den rda med grn3 $l& med gula3 den starka med de svaga v&gorna Uterigen3 det yr aning om denna kom%likation3 och #nd& var"e v&g kom ostrt3 som om hon var ensam och ensam fram av en ren sl#t utrymme3 gat3 och ritar och m&lar i frh&llande till den andra r#tt %ro%ortioner av artiklarna d#ri fr&n /an skulle ocks& tycker att det #r om"ligt3 om det inte var verkligt (fter s&dana e,em%el3 m&ste man ocks& tro att de system av effekter som h#rrr fr&n otaliga olika m#nniskor kan sk#ra med otaliga system av andra effekter3 utan att stra eller frvirra s& (fter kr fr$eh&llet #n n&gon i hans nu livet annorlunda med naturen3 kommer han en dag tr#nger naturen %& olika s#tt3 tr#nga annorlunda #ven i dess mest avl#gsna 1ort effekter3 och dessa andra 7urchdringungsweise kan fr$li o$errd av de andra system som sk#r med ett eget rrelsesystem /an kan undraD /en kan3 vad g#ller vatten-och l"usv&gor som %ro%agerar genom en lugn uniform $etyder att s#ndas till de effekter som %ro%agerar fr omv#rlden fr&n av m#nniskor3 d#r var"e insats u%%fyller andra effekter %& ett oriktigt s#tt 3 inte all ordning och alla urs%rungliga karakt#r helt strd h#r3 s& att u%%h#vas genom direkt&tkomst andra effekter9 Om en sten faller i en skenande u%%rrd hav3 kommer formen %& den resulterande genom honom v&gor inte vara h#r snart helt frstrd av de slum%m#ssiga rrelser som man mter3 hennes karakt#r3 snart vara helt ut%l&nade deras egenhet3 och en orderls natur av henne vara kvar9 /en denna inv#ndning $ygger %& falska %remisser (ffekterna av m#nniskor helt enkelt inte str&la in i en v#rld d#r det #r $r&kigt3 random3 random herginge3 vilket kan "#mfras med en skenande u%%rrda hav3 men det lyckades en $ekv#mlighet3 laglighet3 framsteg enligt vissa destinationer i hela det faktum att 2i kan nog k#nna igen runt hger n#r det #r lika stor eller fr&n hg ordning3 s& att vi s& l#tt kan driva sig hur var"e individ $idrar till det /en med v&ra effekter i den yttre v#rlden i utstr&la fullt legitima och l#m%liga samar$ets rrelser3 kan de stra varken denna laglighet och #ndam&lsenlighet3 $li strd i sin egen laglighet och #ndam&lsenlighet d#rmed3 eftersom $&de gra3 stickning3 fortsatt drift3 n#t-drift i $r"an av samma generellt hgre legalism #r laddat3 och v&rt ar$ete m&ste ing& som en del av utvecklingen av det hela redan i lagen i denna utveckling Om effekten av systemen str slum%m#ssigt av deras sk#rnings%unkt3 s& detta $orde ocks& som en helhet3 vilket framg&r av korsningen3 vara synlig3 och "u fler s&dana system i varandra intervenerade under tiden och de l#ngre $ort utkade sina 1ort effekter3 desto mer $r den -rrung och frvirring kar - st#llet ser vi v#rlden efter och ordna allt3 organisera3 an%assa3 l#nka till den luft$urna3 men utan att den enskilde suddar det Kyrkan3 staten3 konst3 vetenska%3 handel kar $el#gg fr en s&dan organisation som i s"#lva verket #r en

framg&ng fr samverkande cirklar av m#nskligt handlande3 inte $ara inom sitt verksamhetsomr&de fr de levande3 men ocks& av det som varit 2em kan tala om oordning -rrung3 frvirring9 /en u%%en$art i hela -rrung inte vet varfr de letar efter i detal"9 7essutom3 naturligtvis3 kan inte &terigen vara adekvat i $ilden av allting 2&r $iologiska %rocessen #r inte v#ckt av en e,ternt kastades i havet livets sten3 men ska%at av en s"#lv-vi$ration3 inte stel3 inte inte entwickelungsunf#hig $egr#nsat till monotonin enhetliga rrelser3 till e,em%el damm a,eln3 och i alla dessa relationer #r ocks& andra konsekvenser fr omr&det3 till v&rt n#ra $iologisk %rocess lashes ut3 dyka u%%3 som fr s%ridning av v&gen n#rmaste krets i dammarna runt 7et hindrar inget att s#ga3 eftersom det i allm#nhet alla s&dana uttryck #r mer eller mindre $ildligt3 att vi redan har hela "orden till v&r gemenska% skte3 hon #r en kro%%3 och vi #r alla medlemmar i detta %recis samma en kro%%3 men var"e medlem kan den frv#ntas i hela kro%%en3 till3 frutom att han har en annan inne$rd fr var"e3 som var och en har en annan inne$rd fr sig s"#lva3 alla dessa $etydelser sk#r redan fr oss %& "orden3 utan att ingri%a Under tiden3 i v&rt numera liv utan fr alla endast en liten del av (rdlei$es3 den smalare kro%% av var"e3 $#rare vakna medvetande3 resten (rdlei$3 s& i %rinci% resten av v#rlden kro%%en3 %& ett mer omedvetet relation #r det3 hur och med i v&r smalare kro%% det finns en del av h"#rnan3 som fretr#desvis #r en $#rare vakna medvetande3 medan resten i mer omedvetet frh&llande #r s& /ed dden men vi vinner hela v#rlden till en gemensam $#rare av v&rt medvetande3 och faktiskt var och en till den sida som han har satt h#r nere i medvetandet fr$indelser med honom3 och detta medvetande relationer utvecklas nu forts#tta Om de tidigare verv#ganden id)n frv#nta sig vissa ovanliga3 men n#rmare vad-#r och faktiskt g&r den $ara i de mest vanliga %rocesserna fr $red de underl#ttar hennes andra sidan fr&n $r"an annat som du annars #r sv&rt att frst& och #r d#rfr en %%en fr&ga $rukar fredra Kommer du alltid att dyka u%% nya och in i n#sta liv %& kontinuerliga s"#lar kan dela %& &teru%%tagandet av en kro%% i rymden och materia iho%3 u%%st&r sv&righeten att den kinesiska kyrkog&rden d#r 4frment. kro%%arna kan $ara ligga intill $egravda 2ar #r den sista %lats fr de levande som fr de dda ifr&n9 7et s#gs att +ud redan gr 2isst3 $ara en till&ter honom m"lighet att gra det och inte kr#va att han gr ut tv& och tv& fem Cur #r v&ra kyrkog&rdar undviks sv&righeten att kineserna9 7et faktum att vi hinein$egra$en kro%%arna alltid i samma utrymme3 genom att tro att de dda kro%%arna inte l#ngre skada efter dden ;u3 %recis som v&r u%%fattning undviker sv&righeten fr s%rit3 eftersom de kan lika alla vaknar u%% i samma utrymme inuti3 i tron att andarna kommer att skada efter dden mer #n varandra3 och i st#llet $egr#nsa sig utrymme och tvister att gra3 i den kommunala $esittning av densamma3 #r det $#sta s#ttet ocks& till gemensam anv#ndning av samma hittas 7et frefaller mig som att det #r en vacker id)3 snarare #n alltid utrymme fr s%ken i framtiden sida vid sida3 det vill s#ga att $inda kluster av materia sida vid sida som ligger och fr att $egr#nsa den3 men samma i friare och $arri#rer lsare och inte lokalt likgiltig relation utrymme och materia som alltid fr att sl#%%a in nya $est#mnings $itar i det hgre sinnet3 s& att var"e senare aktrer forts#tter att ka sin utveckling3 som #nnu inte kan gras i form av st#ndigt ny

sammanst#llning (n av s%rit3 men $ara fr !y-och-en-annan i som det #r i v&ra gon L&t oss titta men som mycket v#l kan ko%%las till en sammans#ttning av diskreta fr&gor en enhet av %syket3 frutsatt endast att rrelser materia utgr ett sammanh#ngande system som v&r nuvarande kro%% visar sig3 men om materialet diskretion inte hindrar den mentala enheten kan s#kert lika $ra omv#nda frekommer med en v#sentlig gemenska% en mental godtycke3 vara en och samma kro%%333 om detta organ omfattar olika rrelsesystem samtidigt3 eftersom en g&ng visar hemvist fr flera s"#lar3 dvs kro%%en %& "orden att de materiella och %sykologiska 7iskretion #r inte signifikant relaterade +. 'r&gan om hur l&ngt d(d v&r nuvarande )ropp av ett uppva)nande av v&r 'ramtid s)ulle )unna b3ra. /an kan $ara undra vad det dden s"#lv3 som den andra kro%%en3 den n#rmare v&r drivas fram&t3 till std fr v&rt medvetande en dag stiga eller skulle kunna v#cka till medvetande3 medan han slumrar nu9 8r det en annan kro%%3 det som vi kallar det3 nu som en forts#ttning %& den smalare3 #n att $etrakta oss som tillhr3 s& undrar varfr han inte redan ocks& deltar i v&rt medvetna liv aktie3 eller3 om det nu #r inte riktigt fallet #r det r#tt alls att anta att det kommer att vara dd fallet3 s& vilken r#tt att $etrakta honom alls som n&got meningsfullt fr v&r s"#l forts#ttning %& v&rt nuvarande kro%%sliga9 (ffekterna som kommer fr&n oss i v#rlden3 men k#nde $ara i de utg&ngs%unkter #n v&ra3 att n#r vi +etane verkar frlorat3 vad det forts#tter att ar$eta igenom sin effekt eftersom det tar mer och mer i f"#rran genom att fl"a de e%isoder3 som %ositiva och negativa effekter den stter %&3 inte l#ngre vidrr eller $ara r&kar v&rt medvetande3 och sedan inte annorlunda #n n&gon fr#mling ;u3 d#remot3 $r utgra en meningsfull #nnu fr v&r andliga e,istens forts#ttning %& v&rt nuvarande smala kro%%slighet till de mest avl#gsna v&ra effekter och ar$etar med dess fortsatta effekter i omv#rlden /en i v&r smala kro%% vi k#nner vad som h#nder3 dess fr#ndringar och de fortsatta effekterna av dessa fr#ndringar #r inte fr#mmande fr oss3 inte frlorat3 mter #ven i de mest avl#gsna konsekvenser alltid v&ra k#nslor3 ge fram $est#mmelser fr v&rt medvetande :ill denna del kommer vi att st#nga v&r livmoder3 men i vilken utstr#ckning v&r n#sta9 Under tiden3 det som oroar oss avsluta v&r egen kro%% fortfarande %&3 om vi inte gr mer av det som %&g&r inuti honom att k#nna sig i smnen9 *& l#nge det $err oss mer #n den sovande kro%% #r en av de vervakade omedel$art forts#tter s%unnet forts#ttning av vervakningen som lovar att vakna igen 7en kommer ut ur va,et slutar 5ova kan allts& #nd& ser vi h#rmed vakna u%% igen och sedan forts#tter hans tidigare liv 5& v&r nu vilande annan kro%% kommer att vakna fr&n en v#,ande smalare forts#tter omedel$art s%unnet forts#ttning %& samma en dag och livet av honom3 som han kom3 kan forts#tta 2ad vi ser i fl"d v&r smala kro%%sliga liv3 v#,lingen mellan smn och vaka3 $r d#rfr inte ocks& vara i same,istens i v&r omedel$ara och $redare m"ligt att3 varfr inte vara en anslutning %& grund av en vilande och v#,ande m"ligt3 vilken anslutning &terigen s%arka in en sekvens lften3 om en g&ng sover den smalare kro%%3 vilket #r mer vaken 2i har "u sagt att dden #r inte att frv#,la med smn3 dvs endast med ingen smn3 vad den gamla kro%%en $ara

tillf#lligt s#nks ned i medvetslshet3 fr att v#cka den igen senare den starkare3 $ra3 men det kan anv#ndas som en smn $eaktas3 vilket minskar den gamla kro%%en fr alltid in i medvetslshet3 fr att gra det vakna en sovande kro%%en i sam$and nytt3 som hade samlat kraft att nyligen $r"at vakna liv i sin slummer (ftersom allt #r undan med v&ld den gamla kro%%en i vaket tillst&nd3 har det nya organet tas i slummer 8nd& verkar det rimligt3 om man ist#llet $ara fr att frst& inne$rden av id)n om den a$strakta krets av v&ra effekter och fungerar som v&r vriga kro%% i gat3 hela "orden utom oss ta som s&dan3 enligt frh&llandet men efter att vi infrliva oss samma 3 eller som samma niv& som en stor kro%% gre%%3 vars medlemmar #r vi nu3 som tillhr oss hur det till honom med res%ekt3 kommer att vara $eroende av v&r medvetna ingre%% i samma %& denna sida av dess $etydelse fr v&r medvetna livet efter detta3 i grund och $otten #r alla $ara olika uttryck fr uttryck fr samma sak 7& kan vi se det som om att s#tta v&r nuvarande kro%%sliga vergri%ande system fr&n den lilla3 alert3 tight kro%% och strre3 sova fr oss3 ett annat organ3 det vill s#ga resten av "orden tillsammans3 fr hur mycket kan v#,a i "orden utom oss fr v&r h#r-v#rldsliga medvetande hon sover3 men med undantag fr den lilla del som #r v&rt n#ra kro%%en av henne - dden3 men d#r v&r medvetna n#ra kro%%en g&r3 mer vaken denna kro%% fr v&rt medvetande stra, efter den del av 1ort effekter som ska%ade v&rt medvetna liv i honom 2ar och en som de andra3 #r "orden h#r nedan r#knas som hans kro%%3 och det h#r under hela v&r gemenska% medvetslsa kro%%3 och i n#sta v#rld all v&r gemenska% medvetna kro%% 7etta #r hela skillnaden 7et #r inte l#ngre giltigt att verv#ga m"ligheten att denna interaktion $esittning3 vad vi har g"ort i tillr#ckligt tidigare3 men det rinner fr&n det faktum att den verv#gande som vi kan gra fr var"e individ i synnerhet3 allts& ingen -rrung lidande som vi lika kan gra fr varandra ocks& /en3 kan man svara att3 antagandet av en s&dan relation som en del av v&r kro%%sliga sova nu3 medan de andra $ildsk#rmar samtidigt n&got fr sig s"#lva9 - den nuvarande smnen av v&r smala kro%%3 som fortfarande f&r anv#ndas som grund fr v&r syn %& smn3 sova i alla fall hela kro%%en %& en g&ng och vaknade igen %& en g&ng3 men h#r det nyckfullt tillst&nd antas att det fysiska systemet en delar3 den smalare inner efter3 vaken3 och #nnu en3 som l#m%ar sig fr att ses av andra e,terna3 smn Om det finns n&got i livet nu3 skulle st& fr en s&dan m"lighet9 Under tiden3 i s"#lva verket om du e,em%el kr#ver att en livvakt delvis kunna sova i$land3 s& det saknas i v&r smala kro%% i sig ingen tvekanD det r#cker med att inte sl& sova %& golvet3 som nu en g&ng i det vanliga s%r&k$ruket endast fr den totala frsvinnande medvetande och fr en s#rskild form av denna krym%ning $ehvs3 och s& l&ngt3 kan naturligtvis inte till#m%as %& %artiell !ewutseinsverfinsterungen3 men sammanfatta det annan sak $etydde i gat3 som kommer i $eaktande h#r3 som det #r nu3 fr l#ttare att lyfta fram vissa relationer kan till&tas &tminstone att verfra ordet smn i uneigentlichem generell $em#rkelse Om n&gon ser med strsta m"liga u%%m#rksamhet %& ett frem&l3 hr han tiden s& mycket som n&got av det som h#nder omkring honom3 k#nner ingenting av tillst&ndet

fr v#rme och kyla i hans hud3 hunger3 trst tyst fr tillf#llet3 allt faktisk tanke g&r 3 frutsatt $ara att han #r s& ren som m"ligt neds#nkt i den sinnliga intuition3 kort hans medvetande #r i hg utstr#ckning endast i fr&ga om vervakningen av den verksamhet som har sin fredragna %lats i gat och dess omgivning i h"#rnan3 och vad vi i sin helhet3 trots allt3 %recis som gat sammanfatta helt enkelt3 utan en$art att $etyda det yttre gat Att det #nd& egentligen #r en s%eciell del av oss som l#m%ligen anv#nds fr att se fre andra delar3 visar sig s& att vi fortfarande lika $ra som frv#ntat3 n#r $enet3 armen3 n#san3 #r rat avskuren3 vissa delar av h"#rnan frstrs3 men inte n#r yttre ga3 synnerv eller de delar av h"#rnan3 d#r dessa rtter frstrs 5& h#r har vi faktiskt en v#,ande del av medvetandet %& ett s#tt i frh&llande till den tid sovande kro%% ;u #r r#tt3 #r smn den andra smala kro%%en inte s& d"u% som vi f&r den fr&n v&ra andra organ3 #r han inte ens s& d"u%t som v&r vanliga smn3 gr ett helhetsintryck3 medan vi tittar %& n&got frsiktigt3 men ocks& av fordran3 vad %&verkar oss3 och han #r dessutom inte lika stark som den smnen av v&ra andra organ3 n&gon v&ldsam $uller3 ett n&lstick etc av$ryter honom3 men eftersom det redan fr v&r smala kro%% de mest varierande grader av relativitetsteori och %artiskhet i detta avseende 7ead smn eller sken$ar dd fr vanliga smn3 fr&n e,tatisk neds#nkning i en k#nsla d#r allt l&g frutom en liten sf#r sover i oss3 till en skenmanver d#r vi #r %& allt och ingenting #r helt u%%m#rksam3 s& ingenting hindrar annat organ i sig att %assera genom under kategorin av relativitet3 och3 om vi #r i nu livet #r aldrig u%%fattar ett tecken %& att vakna u%% till honom att ska den e,trema d"u% och styrka sova i den 7essutom kan sova i v&ra andra organ inte ens vara helt l&g3 som kommer att visas3 och om hela eller delar av smn fr smal kro%% kan av$rytas av ett n&lstick3 s& "a det vidare av$rytas av ett knivhugg i ryggen3 som vi "ust kan komma till ett annat liv 5mmen ska $ara g& lite d"u%are3 eftersom smn #r n&got d"u%are 1r var och en av v&ra delar var en g&ng en tid d& han k#nde ingenting3 eller vi gr n&got av samma tanke3 hans k#nslor #nnu slumrande Cela tiden fre fdseln #r en d#r fortfarande sov hela n#rmare kro%%en3 #r v&r nu liv den tid under vilken till och med hela mer kro%% sover fr oss3 men var"e gon$lick kan kom%lettera villkoren fr zul#nglichen att han vaknade fr frsta g&ngen hur n#ra v&r kro%% har v#ckt en erstesmal med kan vi d n#r som helst L&t oss titta n#rmare3 finner vi att #ven i v&rt smalare kro%% #r en del3 som3 #ven om ganska tillhr oss3 men n#stan lika konstant3 #r dock inte riktigt lika d"u%t i mrkret av medvetslshet3 n#r vi vill ha fr&n v&r vriga kro%% 2em kommer inte r#kna med hans l"umske3 hans mage3 hans in#lvor %& hans kro%%3 men vad han tycker om fr#ndringarna i den9 Can svalde ett %lommon sten eller annars en $it3 kan han fortfarande k#nna u%% i halsen3 eftersom samma glider ner3 oavsett om den var stor eller liten3 grov3 m"uk3 h&rd3 %ekade3 hal3 kall3 varm3 d"u%t ner han k#nner ingenting av allt mer3 magen $uktar3 slingrar sig runt $ettet3 flytta den fram och till$aka3 suga av honom3 kastade honom3 $lockerar hans v#g till$aka3 som gr allt i en del av kro%%en3 som vi kallar3 och #nd& k#nner vi ingenting av all denna verksamhet Och s& vi k#nner alls oftast ingenting3 varken %& de s#rskilda fr#ndringarna i v&rt matsm#ltningssystem3 eller k#rlsystemet3 inte den under$ara s%el av h"#rtat3 inte %ulsen3 vilket genomsyrar hela v&r kro%% Allt g&r enligt den

vanliga vyn enligt regeln om den s& kallade ganglier systemet fre v&r vakna medvetandet dras till$aka om inte omedel$art frlorad3 fr ett allm#nt $idrag till v&rt sunda frnuft3 livet fr&n den sidan alltid haft3 #ven det har sin huvudsakliga orsak d#ri 5& vi kan s& nonchalant och med dela v&r smala kro%% redan i tv& delar3 en d#r vandrar medvetandet3 #ndra tiden och utrymmet efter u%%vaknandet 4h"#rna och sensorisk sf#r.3 och ett annat d#r det inte frekommer3 fr den sover konstant 2ad nu hindrar att titta %& fr#ndringar i v&r kro%% vidare fr&n en mycket liknande syn%unkt3 som i v&r smalare vilka som faller inom ramen fr det ganglionisk systemet9 - s"#lva verket3 s& inget nytt fr den vriga kro%%en kr#vs att han $ara skulle sova s&3 och om det verkar nytt3 att han skall man kan v#cka vad ganglionisk systemet kan inte3 men andra delar av folket kan sova omv#,lande och titta %&3 och #ven i ganglion sf#ren3 eller vad vi $rukar r#kna med att I. 3 ett slags u%%vaknande sker men i$land vad "ag genast
I.

7en administrerar n#mligen om skilsm#ssan eller h"#rnan eller ryggm#rgs och ganglion sf#r i fysiologi #r

fortfarande stor os#kerhet om det har dock inte oroa oss h#r

5killnaden mellan v#,ande och vilande delar #r3 som vi redan har m#rkt a$solut ingen strikt heller a$solut3 och inte heller vad vi kallar sover omedvetet eller fr medvetandet3 #r d#rfr inte utan inflytande %& medvetandet3 inte att frv#,la med medvetsls3 och det skil"er sig $ara n&gonting i det fr medvetandet3 men g&r samman i en allm#n %&verkan 2em %romenader i vackra omr&de och t#nka d"u%t3 vet inte vilken ty% av f&glar s"unga fr honom vad tr#d han mter3 och solen v#rmer och verkar han inte t#nka3 men #nd& hans s"#l #r inst#lld %& annat #n n#r i mrkret kylrum sitter och samma $ed#chte3 "a de mil"er s"#lva har ett inflytande %& formen och vitalitet hans tanke%rocess3 s& allt #r att medvetsls men inte utan inflytande i hans medvetande3 det vill s#ga n#stan medvetsls3 eftersom det #r fr medvetandet inte genom s#rskilda $est#mmelser se%arerar 2i har det redan %& annat h&ll v#gas 5om med v&r h"#rna och sensorisk sf#r #r nu h#r i$land3 det #r v&r ganglion sf#r alltid eller n#stan alltid 7e fr#ndringar som sker i det3 och vi kallar oss #r medvetsls3 varfr inte *&verkar inte v&rt medvetande 5om vi sm#lta3 som v&ra $lodkrningar3 har inverkan %& v&r fysiska v#l$efinnande3 #ven fr att forma och verg&ngen v&rt t#nkande Allt som h#nder i cirkulationen och n#ring %rocess $idrar3 men inte st&ende fr sig s"#lv3 men i sam$and med det andra till det v#sentliga3 s& som den viktigaste %osten till v&r allm#nna inst#llning till livet %&3 men det g&r att samtliga $est#mmelser i v&rt medvetande en s"#lv som ett grundl#ggande moment former s& att s#ga3 vad man ska samla in de s#rskilda $est#mmelserna i endast medvetande3 utom det i sig oftast grs ingen &tskillnad /en det r#cker att en s%#nning inom omr&det fr den ganglion s"#lva systemet feltLm %& ett onormalt s#tt3 magen t#nda eller kommer dra$$as kram%aktigt3 #r h"#rtat $est&r fredrar starka3 s& #ven s%eciella fr#ndringar mycket livlig i sm#rta3 r#dsla och liknande komma till medvetande3 men aldrig s& klart3 som fr#ndringar i omr&det av h"#rnan systemet ;u kan vi er$"uda annat organ i omv#rlden &ter titta %& det ur synvinkel av samma relativitet 2i kan tro att hans #ndringar #r #ven nu inte utan inflytande %& v&rt medvetande3 men att detta inflytande

%& det normala s#ttet att livet g&r u%% mycket mer i de allm#nna %rinci%er och s#tt att leva3 #nnu sv&rare kommer till medvetande i s#rskilda $est#mmelser3 eftersom %&verkan de fr#ndringar som sker inom omr&det fr v&rt ganglierna systemet framfr honom Aa skulle ett s&dant inflytande3 vi k#nner omedvetet3 och d#rfr tror inte att k#nna3 n#r elimineras3 vi skulle nog m#rka att han nu #r fr handen3 tros inte att smaka saltet i r#tt saltade livsmedel3 men frmodligen smakar n#r den saknas /en detta inflytande kan vara hos en annan kro%% n&gonsin frsvinner s& lite3 som den del av omr&det fr den ganglion systemet som vi #r ocks& det som han f&r oss att ta alla v&ra medvetenhets $est#mmelser i ink% utan att u%%fatta s#rskilt3 "a n#stan utan att tro det Om3 d#remot3 men s#rskilt starka k#nslor och strningar i omr&det fr den ganglion systemet kan h#vda sig genom s#rskilda3 mer eller mindre $est#md eller o$est#md k#nsla i v&rt medvetande3 m&ste vi frv#nta oss s&dana fall #nnu ovanligare fr v&ra andra organ3 eftersom det fortfarande #r l#gre sover fr v&rt medvetande Om det redan #r undantagsfall3 kommer h#r #nnu mer s#llsynta undantagsfall $ehver vara 8nd& kan man kr#va att de inte helt fr&nvarande3 fr att ha n&gra direkta $evis fr mental tillhrighet su%%onierten av oss en annan kro%% till oss Kanske #r detta inte att u%%fylla $eg#ran3 men det #r s#kert att3 s& l#nge som vissa3 naturligtvis3 av m&nga med tvivel3 l&t inte freteelser visa sig avgras felaktigt3 man kan inte s#ga att det helt saknar tecken av nskad sak 5#llan kan de enligt endast de tidigare verv#ganden3 och de #r s#llsynt3 och "ust %& grund av denna raritet och om"ligheten att det %& grund av v#lk#nda fenomen av v&r n#rmare kro%%slighet3 har det alltid varit omhuldade av misstro mot deras till&tlighet3 enligt v&r u%%fattning3 men 2i finner att %rinci%en om frklaringen till denna raritet om detta och det faktum samtidigt3 som vi k#nner igen i s%&ret av en onormal u%%vaknande av v&ra andra organ3 det slag som #ndrar annars suddig helt in i medvetslshet3 #nd& o$egr#nsat antal fler to%% mindre vissa yt frnimmelser ge oss k#nda
Aag %resentera n&gra e,em%el som visar vad "ag menar3 l#mna det %& det s#tt3 som n&gonsin i hela denna klass av fakta3 var och en att acce%tera samma eller inte3 fr #ven om v&r undervisning komma till %ass3 men inte ndv#ndigt std samma #r (n ung3 "ag vet att frun i vrigt glad dis%osition3 dotter till en av mina kollegor3 i vars $er#ttelse "ag kan inte s#tta det minsta tvivel efter henne grundligt trov#rdig karakt#r3 s"nk under fr$eredelserna fr en sl#kttr#ffar3 d#r allt var klart fr henne3 och utan minsta anledning att $ehva engagera sig i en helt ofrklarlig r#dsla i sig3 innan de inte vet hur man ska g&3 hon gr#t3 avskilde sig fr&n samh#llet och kunde inte lugna ner sig 5tra, efter kom nyheten att en avl#gsen sl#kting3 d& hon hade mycket h#ngd3 hade kommit %& samma g&ng av misstag ddade 1l"ande e,em%el "ag samlar fr&n andra frfattareD Lichten$erg s#ger i sina %a%%erD HAag var en g&ng i min ungdom %& kv#llen vid << klockan i s#ngen och vaknade u%% mycket l"us3 fr "ag hade "ust lagts ner %& en g&ng gick mig en &ngest %& grund av $rand3 "ag kunde t#m"a lite3 och tycktes mig3 k#nde "ag en allt strre v#rme %& ftterna3 hur man sl&r fr&n en n#rliggande $rand Aust nu tocsin $r"ade och det $rann3 men inte i mitt rum3 men i en ganska avl#gsen hem 7enna anm#rkning har "ag s& mycket som "ag kan minnas nu3 sa aldrig att "ag inte ville gra sig $esv#ret att dem genom frs#kring mot det l"liga3 som det verkar ha3 och fr att skydda mig mot de m&nga filosofiska minskning av samtida H42isionary i *revorst -5 66.

H(n rik mark#gare k#nde en g&ng3 n#r det var redan ganska sent %& kv#llen3 tvingade att skicka en fattig famil" i hans grannska% alla sorters livsmedel 2arfr "ust i dag3 fr&gade sitt folk3 $orde inte den dagen har till i morgon9 - ;e"3 sade Cerren3 det m&ste #nd& ske /annen visste inte hur $r&dskande var hans v#lsignelse fr inv&narna i den fattiga stugan fanns holder3 leverantren och famil"efrsr"are3 %ltsligt $livit s"uk3 mamman var klen $arnen gr#t sedan i g&r frg#ves efter $rd3 och den minsta var sv#ltande3 och nu den akuta var genast $lidkas H - H5&3 en annan herre3 som om "ag inte misstar mig3 i 5chlesien3 $odde i sin nattliga vila strd av oemotst&ndlig str#van att g& ner i tr#dg&rden var han reser sig fr&n l#gret g&r ner3 tar den inre lust honom 7essutom hade $akdrren av tr#dg&rden till omr&det3 och h#r kommer han i %recis r#tt tid att vara r#ddare en gruvar$etare3 som hade glidit n#r du tar $ort kl#ttrar ut ur enheten 4huvud. och feftgehalten i nedstigningen av sko%an med kol att hans son "ust hade kommit u%% %& vinschen3 men nu den kade $elastningen inte l#ngre kunde hantera det ensam H - H(n #revrdiga %r#st i (ngland k#nde sig #nnu en g&ng3 #ven vid sent %& kv#llen3 tvingade att $eska en %atient som lider av melankoli v#n som $odde %& n&got avst&nd fr&n honom :rtt som han #r ocks& fr det ar$ete och anstr#ngningar av dagen3 han kan men inte motst& frestelsen3 och han #r %& v#g3 #r i s"#lva verket som kallas till sina fattiga v#nner3 eftersom det var s& $ara handlar om att gra sitt liv fr egen hand ett slut3 och var genom att $eska och trstande lirka hans nattliga g#st n&gonsin r#ddas fr&n denna fara H-H *rofessor !ohemian i /ar$urg k#nde en g&ng3 n#r han var i konfidentiellt fretag tr#ngt in3 g& hem och h#r sin s#ng fr&n den %lats d#r den stod3 ver en att flytta andra ;#r detta var g"ort3 l&t den inre oro efter3 och han kunde &terv#nda till samh#llet /en %& natten3 n#r han sover %& %lats nu valt fr sin s#ng3 taket ovanfr den del av rummet kolla%sade3 d#r hans tidigare ins#ttning var H 45chu$ert3 ;aturens s%egel 5 0I. 7et r#cker att dessa e,em%el3 som l#tt skulle kunna samla in #nnu mer 7u kan gra allt fr den h#r chansen3 eller t#ta frklara och "ag s#ger inte att liknande historier alls i $etydelsen e,akt forskning som trots allt riktningen att titta tillfrlitlig /en det kan #nd& inte vara en tillf#llighet3 men det kan inte vara allt detta och u%%fann en lgn3 och det har i m&nga fall inte utseendet %& den Och s& att du alltid kan inte s#ga att det inte #r a$solut kan fast3 att m#nniskan sensations allt $ara %& vanligt s#tt av hans n#rmaste fysiska varelser3 d#rfr att i alla dessa fall var en s#rskild $est#mmelse i medvetandet av n&got l&ngt utanfr den smala kro%%en av Lying ist#llet 7et kan vara h#r fr att %&%eka att h#ndelserna fr#mst relaterade till n&got n#r det kom s#rskilt n#ra den intet ont anande och dess sf#r3 den fara eller nd av en dyr sl#ktingar eller %ersoner som figuranten var att vara omtvistad h"#l% vanligt3 s& egentligen n&got som i det s#rskilda verksamhetsomr&de den $errda %ersonen mycket s%ecifikt anges 7essutom har det alltid varit s#rskilt starka3 akuta h#ndelser som medfrt id)n3 liksom inom omr&det fr v&rt ganglierna systemet3 visar r#dsla3 sm#rta endast n#r s#rskilt starka frslag %& s%eciell k#nsla ;aturligtvis fallen av avst&ndsseende och frutseende av smng&ngare i sam$and d#rmed dras h#r3 en av som tidigare n#mnts Om C#r ska "ag omedel$art efter&t #nd& l#gga till n&gra kommentarer

7et frflutna m&ste $ara visa att antagandet av en d"u% smn kro%%en ytterligare under livet nu med m"lighet till den tidigare u%%vaknande fakta i livet nu inte $ara mots#ger inte3 men #ven finner std i det L&t oss nu se mer i detal" %& fr&gan om varfr han fortfarande sover3 men "ust nu3 och vad dden kan fra med sig3 vilket f&r honom att vakna 1r detta #r en mer $est#md som kommer in $ara vara ndv#ndigt att lagligheten av samma omst#ndigheter som har v#glett oss redan i den frra 2i finner att det freligger ett antagonistiskt frh&llande i v&r smala kro%% mellan vaka av olika organ3 s& att den relativa vakenhet av en del #r associerad med en annan sl#kting smn fr medvetandet Aa det h#r verkar vara ett allm#nt och d"u%t grundade

i naturen av v&r organism lag 7en l#m%ligen u%%vaknande en del kan $etraktas %& ett s#tt #ven som orsak att andra relativt sover3 och somnar en del som en anledning till att andra $r"ar relativt vakna - enlighet med3 som n&gon fr att vara ganska ga $r"ar hans medvetande att s#ga riktigt som %& aktiviteten hos detta organ a$sor$eras3 han sover fr ron och andra sinnesorgan a3 och i enlighet med3 d& han u%%hr att vara allt ga3 #r &terigen ndv#ndigt fr#ndringar affizieren medvetande l"usare i andra delar av hans kro%%sliga systemet Antag nu3 det #r en naturlig fl"d av v&r u%%fattning att denna lag3 som visar dig till v&rt smala kro%% s%eciellt g#ller fr hela systemet i v&r omedel$ara och $redare kro%% var giltigt3 #r ocks& smnen av den smalare kro%%en s"#lv en dis%osition fr u%%vaknandet av den andra $#r3 "a3 samma egentligen d#rfr m&ste vara relativt %iggare #n tidigare /en i vanliga livet sover "u n#rmare kro%%en #r inte s& d"u%t att den andra som sover eller alltfr d"u%t3 kan $li kraftigt v#ckt 45%&r av det3 vilken ty% av tidigare konstaterade3 s#rskilt i vor$edeutenden drmmar visar verkligen u%%3 men oftare3 och skulle visa frmodligen oftare om vi fr$lir mer minne av v&ra drmmar . /en nu den d"u%aste3 ingen u%%hetsning mer utrymme $ild$ehandling sova v&r smala kro%% #r dd3 d#r all medvetenhet g&r fr samma helt och o&terkalleligen frlorat /en #ven detta m&ste vara det starkaste villkoret att de vaknar u%% i en annan kro%% 7et frefaller oss att frstra v&rt hela systemet #r h#refter en$art g#nzliches nedl#ggning av sin en del av medvetandet $#rande live-action och kontinuerlig verg&ng av medvetande till en annan Om vi vill3 vi egentligen #n att kra s"#len till ett annat organ kan det ta3 men i grunden #r det $ara u%%vaknandet av en annan kro%%sdel3 vi har u%% till oss att medvetandet3 som vi vill i livet av n#rmare kro%%en av samma se s"#lv ofta - sanning3 l#mnar aldrig s"#len %& ett s#tt som faktiskt hennes kro%%D men deras #ndringar fl"er $ara de fr#ndringar i hennes kro%%3 s& $ara att fr#ndringen i dden #r strre #ven i hans livstid utan att skada individualitet av #rendet %& en g&ng3 #n n&gonsin under sin livstid /an kan s#ga3 men frstrelsen av den smala kro%%en #r inte sover 5amtidigt har erfarenheten l#r s"#lvklart att samma lagar g#ller i s"#lva verket den m&n de #r relevanta fr oss h#r i $eaktande 5killnaden #r $ara den att en somnat del vid u%%vaknandet s#ger att medvetandet kan tillskansa sig s& igen3 en frstrd inte3 gat som sover "ust nu eftersom kanske en annan inne$rd eller tankar #r u%%tagna livlig3 kan &terigen sin hand den ascendency vinna /en n#r gat #r skadat3 det kan aldrig vara fallet 5narare andra sinnen #r st#ndigt att $yta s& aktiv3 ron och finger f&ngst fr gat3 det medvetande som tidigare hade delat lika omv#,lande ar$ete med de fr#ndringar i gat och andra sinnen3 nu riktar sig en$art till den senare Aag $ehver genom att till#m%a3 som om "ag %ratar om u%%delning av medvetandet3 n&got %&tagliga uttryck fr 1akta3 som kan vara mycket su$tila verv#gande klarar av3 men det $eror en$art %& att $eskriva den faktiska Och eftersom de #r tillr#ckliga - de tidigare verv#ganden vi skt i frsta hand av de faktiska frh&llandena fr %artiell smn och vakenhet 4vad vi s& kallade. i v&r smala kro%% motsvarande frh&llanden i hela systemet av v&rt omedel$ara och $redare kro%% som skall motiveras och frklaras3 ur syn%unkt att i de lagar a$s%iegeln v&r smala kro%% $ara %& ett s%eciellt s#tt allm#nna lagar hela v&r kro%%3 varav n#rmare endast en del /en

frh&llandet mellan det faktiska eller full smn och vakna v&r smala kro%% ger indikation %& l#m%liga frklaringar *recis som livet i v&r smala kro%% #r u%%delad i tidsfl"d i en tid av att vakna och sova3 s& hela systemet med v&r kro%% i samtidighet i en vervakad och en sovande del Att "u n#rmare kro%%en3 #r detta den andra 2i har redan visat det 7etta sova mer kro%% #r i sig $ara d#rfr framkom att alla effekter i v&r kro%% n#rmare $idrog tidigare till vakterna3 s"unka in i smnen som de f&r utanfr densamma3 och alla #ntligen komma $ortom det All den v#rldsliga m#nniskan vaken3 det gradvis sova i den andra kro%%en 5& $ra men "u n#rmare kro%%en fr&n kort dag smn3 d#r han frverkat %eriodvis &teru%%livats igen n#r han samlade antingen %& naturlig v#g av livsverg&ngs krafter nog fr den nya u%%vaknande3 eller v#cks v&ldsamt v#ckt den andra kro%%en fr&n l#ngre livsl#ngd smn i vilken han har s"unkit3 n#r han har samlat %& de naturliga s#tt att m#nskliga livskrafter nog fr u%%vaknande till nytt liv3 eller #r med v&ld v#cks till nytt liv Och med detta s& hela %ersonen i det tidigare livet &teru%%v#ckt - var"e fall vaknar mer kro%% u%% i gon$licket3 d#r n#rmare kro%%en inte att ytterligare frst#rka den med nya moment som en g&ng kan t"#na medvetandet om denna tid till fl"d av naturlig eller v&ldsam dd3 och verhuvudtaget 4vilket gr denna iakttagelse med freg&ende l#nk. #r det mer kro%% till den smalare kro%% i en s&dan antagonistisk ne,us att d"u%are "u n#rmare kro%%en s"unker under trskelv#rdet av medvetandet att ska%a s& mer $en#genhet att v#cka ytterligare3 i onormala fall en tillf#llig %artiell u%%vaknande av den andra kro%%en ocks& frmodligen redan kan ske n#r n#rmare kro%%en endast delvis mycket d"u%t sovande3 en fullst#ndig och o&terkalleligen u%%vaknande av en annan kro%%3 men kan $ara ske om &teru%%vaknande av den smalare samma %& alla till alla delar och sidor har $livit om"lig ;u var det smn av ett annat organ i den nu lever mycket d"u%are #n den smalare3 s& #r hans vakter vara mycket l"usare i det nya livet i enlighet med detta3 och om denna sida gick att sova i en annan kro%%3 vad n&gonsin sett i den smalare3 #r det $ortom allt vad som somnat n&gonsin h#r3 vaken igen 8ven om detta inte frst&s som om vi nu %ltsligt allt ska han vara medveten om re-u%%vaknande av den andra kro%%en3 vilket gick s& sm&ningom genom medvetandet om v&r smala kro%%3 och endast delvis den allm#nna v#gen igen med sina 1ort $est#mmelser att ta in i medvetandet3 och dels det allm#nna intrycket av det kommer att ges till den /edvetandet #r ostridigt i framtiden flytta till v&ra andra organ3 och v#rlden i minnet3 som frst&s och motiverad %& ett liknande mening3 som nu i v&r smala kro%%3 och som i den lilla v#rlden av minne3 som frst&s och motiverade3 $ara med en l"usare strre radie #n nu medvetandet omvandlar genast klart lysande l"us3 strre steg3 strre l#tthet och frihet3 strre o$"ektivitet och verklighet fenomen genom kretsen av till sitt frfogande minnen3 och utanfr3 om inte allt i enskilda $itar i taget i medvetande kommer att r#knas u%%3 som har r#knat %& denna sida av medvetandet efter den andra3 men hela slutsats3 hela vikten av hela v#rdet %& v&ra liv s& l&ngt inneh&ll kommer att kunna h#vda i en och samtidigt i medvetandet 6.
6.

7en 2ision#ra av *revorst s#gerD H- detta gon$lick 4full dden. #r d& ocks& andan i tidigare liv i en rad och

ord d#r3 och han #r %& sin destination efter detta nummer och ord H

5om vi %&minns livfullt av fenomen och relationer av smng&ng i detta #mne3 faktiskt ett slags teori om detsamma till de tidigare verv#ganden s"#lv $ygger3 s& "ag %assa %& att s#ga n&gra ord om omslaget3 som #r aldrig s& m&nga 5idor fel%lacerad mellan de %re-r#ttsliga fruts#ttningar fr livet efter detta och %&st&r av smnvervakning3 s& som de $eskrivs3 medfr3 inte $ara oss3 utan har infrt en m#ngd olika o$servatrer och aktrer3 och #ven smng&ngare i sig verkar %&tr#ngande3 om de ofta gr detta frh&llande g#llande
5chu$ert uttryckt %& fl"ande s#tt om #mnet i fr&gaD H/er #n n&got annat #r det tillst&nd av magnetisk smn3 en $ild av dden med alla dess fasor och dess ans%elningar %& ett segerrikt slut livet fr&n dessa fasor Eenters i staten3 som %&minner om en d"u% smn det s"#lv3 verkar det oftare #n att meddela till en #nnu d"u%are3 n#stan en sekund hgre %otens sova *atienterna gnugga gonen3 g#s%a och ge alla tecken %& e,trem trtthet av sig s"#lv3 i$land h#r andningen g&r s& h&rt in och ut3 som i den s%irande skallra av dd 1r&n en s&dan ddsliknande tillst&nd av smn men utvecklar ett u%%vaknande3 vilket ocks& #r det som &terigen kommer att driva den s"#l fr&n dden3 verkar vara n#rmare #n de vanliga vakter *ltsligt flyttade $leka ansikte3 vars gon ordentligt st#ngd #r3 ett inre liv3 som omvandlar t&gen av sm#rta eller likgiltig lugn i u%%ryckandet och vaken mest medvetandet s"#lva verket har det ofta en s&dan $lick av de lagfrslag3 som s%red stunder av hgsta s%#nning om det m#nskliga ansiktet3 eller det gleichet av :ransfiguration3 som stiger i$land i den sista timmen av livet i ansiktet av de dende H HKro%%en #r nu $unden mer #n "a i$land s& mycket som i katale%si och i skendd3 $eroende %& i vilken riktning %& annat s#tt %&verka h"#rnan till sinnesorganen och lemmar3 och detta $ak&t %& h"#rnan3 frlamad i den d"u%aste smnen3 och 3 visar det redan %osition och utseende3 fr som en dd u%%&t stirrande gonglo$en3 en o$servatr som drar gonlocken av den magnetiska slee%er kraft varandra att frs#kringen av s&dan sova grundades3 varefter det inte med denna vanliga gat kunna se Cela domningar i smng&ngare mot alla3 #ven de hga rster3 utom magnetiseraren och andra varelser magnetiskt fr$undna med dem3 visar ocks& att det vanliga s#ttet att lyssna inte grs med dem3 och s& #r det med det verksamheten i alla andra sinnen H 45chu$ert3 +esch 7 soul -- 5 JQ f. Austinus Kerner s#gerD HOch som ni ocks& ser3 min k#ra3 den magnetiska mannen3 medan han fortfarande #r s& $undna till kro%%en och till v#rlden av sinnena3 med frl#ngda tentakler sticker in i en v#rld av s%rit och en av dessa du vara ett vittne 5&dana insatser3 till e,em%el %asserar ver fr&n str#cker sig in i en v#rld av andar som vi ser mer eller mindre i alla magnetiska m#nniskor3 men i detta v&rt fall 42isionary av *revost. i en s&dan anm#rkningsv#rd grad som saknar motstycke hittills #r k#nt H 4Austinus Kerner3 5er *revorst -- s K. Anta att den $eter sig med staterna i smng&ng som redovisas3 &tminstone delvis ser s&3 s& skulle kunna vara efter redan ovan ges frslag uttalandet kommer inte %& att de delvis mycket d"u% smn vissa omr&den av den smalare kro%%en3 s%eciellt runt e,tern $em#rkelse sf#r3 som vid smng&ngare allt sker3 antagonistisk mitfGrte en %artiell u%%vaknande av en annan kro%%3 och att de %& s& s#tt f&tt $arri#rer lsare u%%fattningar vara smittsam i denna v#rld3 att den kl#rvoa"anta men rotade fortfarande genom en sida av den smala kro%%en i vakna denna sida 4eftersom det "a men annars kunde inte %rata med oss. -st#llet fr dden3 kan den andra somna den smalare kro%% helt eller n#stan helt faller vaken3 kan smng&ng den smalare kro%%en $ara somna vissa inst#llning d"u%t3 den andra endast delvis orienterat vaknar3 och s& skulle vi ha ett system d#r h#lften efter sin vakna sida h#r och nu3 tillhrde halva livet efter detta3 d#rfr s#kerligen inte tillhrde r#tt3 och d#rmed naturligtvis #ven t"#nsterna hr till de tv&3 visste inte riktigt att gra - frh&llande till denna v#rld3 #r det ingen tvekan om3 men det skulle ocks& frklara nu hur de t"#nster som faktiskt hr till livet efter detta3 kan utvas endast strd3 ofullst#ndig3 dystra 7en kl#rvoa"anta smng&ngare kan

vara i nu lever inte l#ngre hitta vackra3 och han ser vissa saker inte3 andra ser3 han ser vissa saker som andra inte ser3 och han ser ut och k#nns en del saker annorlunda #n vad de ser ut och k#nns annorlunda3 eftersom #ven en s#tt att se och k#nna i sitt liv nu i s%el3 som egentligen inte l#ngre en fr&ga om liv nu /en det omv#nda g#ller ocks&D n#r han inte l#ngre finns mitt i denna v#rld tillst&nd efter vissa avseenden3 s& finner han sig i det andliga tillst&ndet fortfarande inte r#tt3 ser han allt mer eller mindre med glas av den nu livet3 allt ser mer eller mindre !landa fantasier fr nu livet och frvirra l#ttare med verkligheten i det framtida livet3 kommer att utveckla en mer realistisk mening fr livet efter detta som minnen och fantasier3 #ven om de3 i smala v#rldslig synvinkel3 som om livet efter detta har mer sanning eller f& en annan inne$rd har h#r nere3 #ven om en fysisk inventering skall f& i livet efter detta endast i enlighet med3 eftersom de #r frenliga med de vriga andarna 2i #r s& att s#ga $ara en fot i stig$ygeln %& h#sten3 som kommer att fra oss en g&ng av en ny v#rld3 och se dem u%%frdes lite hgre3 lite l#ngre #n den vanliga kan och swing3 men detta i sig #r s%#rrad och nya #nnu inte h"t 5om $ekant tillr#ckligt minne fr&n det vanliga vakna tillst&ndet i somnam$ulistic ver3 men det omv#nda g#ller inte 5narare efter u%%vaknande fr&n somnam$ulistic tillst&nd3 allt minne av detta tillst&nd utsl#cks 5& kan man s#ga3 men minnet av denna v#rldens tillst&nd i livet efter ver rika3 men det finns inget s#tt att v#nda den andlig medvetandetillst&nd i denna v#rld som %&minner a$zus%iegeln 2em #r ganska dd3 fortfarande #r ganska dd3 och vad man g"ort och t#nkt i somnam$ulistic staten3 fr$lir dd fr hans v#rldsliga minne3 minnet3 men frmodligen i u%%vaknande till livet efter detta kommer det &terigen komma till liv Aag #r $en#gen3 i s"#lva verket $etraktade de under$ara fenomen av smng&ng fr&n denna syn%unkt3 i den m&n de #r alls r#tt3 som "ag l#t vagt gr#nsen3 d#rfr att fr mig #r detta det $#sta alla dessa fenomen ska%ar din v#g 8ven om det verkar vara mycket enklare3 vilket i alla fall egendomligt #ndrats och sk#r%ts vissa avseenden u%%fattning om smng&ng3 som ofta talas ingenstans frnekas3 fr&n en antagonistisk kning en$art det ena eller det vanlig mening3 den eller den sf#r av h"#rnaktivitet under smn den andra fr att frklara3 och s& det #r generellt sett g"ort av dem som faktiskt erk#nner Beird3 men inte det under$ara i fenomenet smng&ng 4t e, genom 1or$es i en liten3 i sig mycket anm#rkningsv#rt att skriva.3 men du kan $ara $est#lla inte frklara de m#rkliga fenomen som kl#rvoa"ans3 om n&got skulle fr$li ordentligt av s&dana d"ur3 #ven intyga alla smng&ngare3 har s& mycket kommenterat enh#lligt att deras u%%fattningar inte ens runt i de vanliga sinneskanaler Och det tycks mig att ha lite tyngd till den ganska %&tvingad $evis mot att det fortfarande kan utfras med s&dana medel /en det #r nu en g&ng efter det att smng&ngare s"#lv inte med s&dana medel3 och den inre u%%levelsen m&ste h#r inne$#ra mer #n det yttre Aag r#knar fruts#tter dock att inte alla smng&ngare #r lgnare3 vilket naturligtvis #r alla s#ker som ligger i somnam$ulistic staten s"#lv $ara3 utan ocks& alla verkligen smng&ngare9 7et skulle vara ett starkt antagande 7en allm#nna u%%fattningen av samma vid den %unkt i fr&ga 4som de ofta gr i vrigt mycket olika. $evisar sig mot den allm#nna lgn3 om inte alla3 $ara vara en u%%re%ning av samma grundl#ggande falskhet3 men #ven det skulle vara ett starkt antagande (n mamma ville inget mer att ge sitt $arn att #ta3 h#vdar den hade ont i magen eftersom det s"#lv hellre frs#krade fortfarande har a%tit !arnet kunde nu frlita sig en$art %& hans osynliga inre k#nsla och att det inte ens tala om a%tit n#r det inte kunde ha honom3 men mamman visade honom hans e,%erimentella ont i magen genom att gra det e,ternt a$fGhlte honom %& magen3 och s& hll dem r#tt 5& vi $evisa genom e,terna e,%eriment som smng&ngare ser i v&r mening3 hr3 oavsett de frs#krar motsatsen3 och vi fr$eh&ller oss r#tten eftersom smng&ngare kan vara s& litet som $arnet ut&t vad de k#nner inuti Under tiden vi $ek#nner alltid till de avsiktliga $edr#gerier %& omr&det vanfrest#llningar3 d&liga o$servationer3 ol#m%liga re%resentationer3 verdrifter3 2erschweigungen3 ;ach$eterei3 ofrivillig Bing ligger i den mening som kan frutfattade &sikter om den del av o$servatren som smng&ngare skedde #ven3 och allt som har o$estridligen en stora3 kritiskt tyv#rr ofr&nkomlig

driven s%elet h#r Och du har verkligen inte vill ta emot fler nya underverk3 #n att l&ta de %rinci%er som hittills lett oss r#tt i frklaringen av den antika underverk i v#rlden av naturen fr oss alla i stygn C#ri ligger e,terna och interna sk#l nog att $est#mma den e,akta forskare med r#tt att titta %& hela omr&det av denna under$ara fenomen med starka tvivel3 #ven om de kan ge honom r#tt till n&got mer i min mening 2isst #r inte allt guld som visas i det h#r f#ltet fr detta3 men det skulle kna%%ast $li s& mycket o#kta och falskt guld n#r det inte ens ge lite riktig 7enna syn %& saken3 vilket l#mnar fr&gan full r#ttvisa3 och till och med i en o$est#md utstr#ckning samma aktier #r3 i var"e fall3 varfr "ag eingehe alltid $ara med std %& detta omr&de3 och s& mycket som det #r v&r l#ra st#lle3 men ingen verklig std"a samma kan navigera K. 7et "ag hitta snarare endast i klara fakta och fr&gor som tas ur s%&ren den h#r v#rlden3 och igen det g#ller3 men samtidigt t"#nar ocks& %assera ver vederlaget /en detta resonemang s#tt av v&r undervisning i sig leder till referens%unkter till att omr&den vars konto $lev det mindre avf#rdas3 eftersom sannolikheten fr tvivlade fenomen s"#lva genom att v#,a som vi %& dess till&tlighet i ett annat land #n det h#r sidoomr&den e,istens av lagarna i detta v#rldsliga %&g&r i sig3 och en onormal s%ridning av frh&llandena kan mycket v#l $&de i varandra enligt deras sammanhang h&lla m"ligt ;#r du #r i normalt skick endast levern utsndrar galla i onormala frh&llanden 4gulsot. och huden gr3 $ara svagare och ofullst#ndig3 det kan ocks& frmodligen %recis som vad som h#nder i det normala tillst&ndet endast i Livet3 i det onormala tillst&ndet fr ofullkomlig i detta liv h#nda3 men om sam$andet mellan denna v#rld och den handen #r s& ekologiskt intimt minst3 eftersom de tv& omr&dena i v&r kro%% /en sedan3 omv#nt3 n#r3 visar redan n&got riktigt u%%fyllt i onormala tillst&nd i denna v#rld av de krav som vi st#ller %& livet efter detta3 kan vi inte l#ngre tvivla %& eventuella u%%fyllandet av dessa krav #ven fr livet efter detta3 och l#ran vilket gr dessa %&st&enden3 %& s& s#tt f& sin del i sannolikhet 5& tv& tillg&ngar som tveksamma och mrka omr&den men msesidigt $idra till deras su%%ort och frklara hur tv& krokiga $alkar fr att h&lla henne genom att luta sig mot varandra

Au mer "ag $efinner mig3 trots motstridiga teoretiskt intresse3 orsaker3 #r3 med tanke %& m&let tvivel om mirakel av smng&ng fortfarande kvar som sin egen frdel3 men inte mycket omfattande erfarenheter ett humr i denna riktning (n smng&ngare 4Cem%el.3 som g"ort fr en tid i 7resden sensation3 gav mig en m"lighet 4i ca ? dagar. fr att gra olika o$servationer och tester %& detta #mne3 men "ag m&ste erk#nna att $ara ha f&tt negativa resultat -nget frsk lyckades3 trots att de frklarade sig villiga att %rover och deras magnetiseraren 47r ; . med stor s"#lv$el&tenhet det mottogs av dock %&minnas om att m"ligheten fr kl#rvoa"ans #r verkligen inte alltid samma Con gissade inte riktigt vad hennes magnetiseraren g"orde %& mitt arrangemang i det andra rummet3 och inte heller det som frvaras i frslutna fr%ackningar som gavs till henne i handen3 och inte heller vad den avl#gsna %atienten saknade3 ver vars stater "ag fr&gade henne3 #ven om det #r deras huvudsyssla var att ge om det lidande och $ota f"#rr %atientinformation3 "a de inte ens gissa s&ret som "ag r&kade %& armarna n#r "ag fr&gade dem samma till staten efter att "ag satte mig ner med henne fr att re%etera Och "ag vertygade mig s"#lv om att andra3 som hon konsulte ocks& %atienter %& grund av stater3 deras ofta #ven h"#l%t %& ho%%3 och det i sin omgivning en stor dis%osition $estod u%%giften att montera och hantera3 vilket var sant i sina uttalanden eller utseende till#m%a alla hade3 men (" till#m%lig inte $eaktas s& att de %& s& s#tt rra ra%%orter om dem verkade verkligen att inneh&lla en massa under$ara3 ocks& gillade det n&gra riktigt under$art3 $ara "ag s"#lv kan konstatera n&gonting Con s&g ocks& #nglar och g"orde %romenader genom st"#rnorna3 men vad de talade om detta3 var a$surditeter Och "ag kan inte tvivla %& att det var en riktig smng&ngare3 som
K.

vi har h#r3 den i vaket tillst&nd mycket vanliga utseende $ondflicka tog i somnam$ulistic tillst&nd3 en slags glorifierad titta %&3 visade en mer #delt uttryck i att tala3 $land annat en stor flyt i att tala rim3 och i allm#nhet en helt annan karakt#r #n i det vanliga vaket tillst&nd3 frh&llanden som #r &tminstone tycktes mig mycket m#rkligt3 s& "ag hade under /itrGcksicht till andra omst#ndigheter3 &tminstone %& engelska vertygelsen att det i detta fall finns det en m#rklig tillst&nd 8ven i de rika sl#tten fakta i 5kriften 5iemers erfarenheter om livet magnetism3 Cam$ <?J6 #r de mest skilda fallen nedan 4s <I? <IQ <K< <K? <KQ <@< <@0 <@J <?Q <Q0 <QJ <QK 0@I ff. att smng&ngare #r delvis i fr&ga om $edmningen av den s"ukliga tillst&nd av sig s"#lv3 och dels av andra3 var fel liksom fruts#gelser och avl#gsna vyer3 tag men annars var sant %& ett anm#rkningsv#rt s#tt 5& lite talar nu de tidigare negativa erfarenheter till frm&n fr de underverk fenomen av smng&ng och motivera en okritisk tro skulle3 s& lite kan #nnu men & andra sidan3 r#cka s& m&nga negativa erfarenheter3 det $evisv#rde fr att vederl#gga %ositiva om de #r den ty% som du verkligen kan h&lla n&got anges av3 men "ag kan inte l&ta $li att viss erfarenhet av andra3 &tminstone su$"ektivt $os#tta sig s& mycket vikt i detta avseende3 eftersom min egen negativ3 #ven om "ag fortfarande kan d#rmed ta reda n&gon e,akt o$"ektiva $evis /en hur sv&rt det #r verhuvudtaget en s&dan ledning3 nog av de gamla kraven3 hur sv&rt #ven i fysik3 f&r v#nta mycket nu har 2ardagliga tusentals &r fr att sl#%%a in en av naturen s& varierande omr&den Och du kan inte vill vara %& fast mark3 d#r det nu $ara en v&g av naturen 5omnam$ulist 2issa 4som Kachler listas %& m&nga st#llen i 5 0I0 ty%snitt3 frresten $ek#nna #ven stor l#tthet av $edr#gerier i somnam$ulistic tillst&nd till3 dock men de insisterar %& att den ger ocks& en sann avst&nd vision och framsynthet3 som verskrider de vanliga gr#nserna fr denna v#rld i kade niv&er av detta tillst&nd

Ut$ytet mellan huvudkontoret i v&rt medvetande tenderar att ske sna$$t utan tr&kiga verg&ngar redan under livet i v&r smala kro%% 1r&n u%%m#rksam +e$rauche i gat till rat u%%m#rksam +e$rauche vi #r oftast inte genom l&ngsam3 men ont om medling3 tv& mycket olika stater fl"er n#stan %ltsligt Likas& kr#vs det $ara ett gon$lick3 att smn i kro%%en n#rmare att omvandla till vakter och vice versa ;u3 om medvetandet g&r samman i dden av en liknande sna$$ fr#ndring fr&n den smala kro%%en %& den andra3 den smn den andra kro%%en fr#ndras under v&ra vakter3 s& detta sker endast under lagar som vi kan forts#tta i v&r v#rldsliga kro%% och livet s"#lvt redan 5amtidigt #r allt det som vi l&nar fr&n verv#gande av under krs i v&rt numera liv och nu smalare kro%% liten fr#ndring och v#nd%unkter3 inte som meningsfulla och v#rdefulla fr att std"a v&r u%%fattning3 #n vad vi3 fr&n o$servation av en liknande stor sna$$ fr#ndring och v#nd%unkt som dden s"#lv3 kan h#nvisa till $r"an av livet3

fr det m&ste medges att utan i hela fldet av v&rt liv i en flod3 d#r alla fortfarande s& m&ngahanda fr#ndringar kunde n#stan frsvinnande liten #r emot den totala u%%lagan fr alla villkor och omst#ndigheter som %ltsligt m&ste ske med u%%vaknandet %& sin framtid3 och det verkar riska$elt att anta att n&got s&dant h#r skulle kunna g& med oss utan att frstra oss om vi 2orlage fortfarande inga e,em%el %& det /en har det n&gonsin funnits n&got som vi utan fara3 till och med med vinst3 g&3 s& det kan ocks& g& en andra g&ng 7etta leder oss till de verv#ganden i n#sta avsnitt -- . Analogier d(ds vid '(dseln. 1dseln #r det som har gett var"e m#nniska som e,em%el en %ltslig omv#lvning av alla dess villkor3 den u%%en$ara A$$ruches alla sina livsvillkor fre /en hon g"orde det samtidigt gav honom e,em%el att om det inne$#r att sluta ett liv3 $etyder det ocks& att starta ett nytt liv %& en hgre niv& Alla m#nniskor som redan lever ett andra liv genom en v&ldsam h#ndelse fr&n en tidigare l#gre3 framkom ofullkomlig (n unik revolution mots#ga snarare #n en sekund3 men lften om motsatsen3 till e,em%el 5&lunda $ygger karakt#ren en medlem av anl#ggningen ovan%& varandra %& med mellanliggande noder3 u%%st&r var"e hgre fr&n den nedre och verstiger det l#gre3 och s& hon $ygger ett liv skede av %ersoner ver den andra %& med mellanliggande noder3 godtycklig senare u%%st&r fr&n den nedre och verskrider den l#gre 2i h&ller oftast fdelse och dd av n&got i deras mening tv#rtom3 och de m&ste naturligtvis h&lla s& l#nge fr det3 eftersom vi3 som vanligt3 $ara dra v&rt numera liv infr sidan d#rav i $eaktande3 det vill s#ga fr&n fdelsen av den sida av u%%vaknande till nytt liv3 fr&n dd den sida av utrotning av det gamla3 och det #r inte konstigt att vi gr det fr att vi #r mellan de tv& /en om frlossningen tog henne till$aka i frstrelsen av ett tidigare liv3 dd kommer ocks& ha sin front i framv#,ten av ett nytt liv /en h#rmed ta fdelse och dd3 de verkar s& fr&n motsatt mening till v&ra liv nu3 en analog $etydelse fr v&ra liv till - $&da g&r ett tidigare liv3 v#cker en ny $ara genom det faktum att den tidigare sl#cks genom att %locka u%% det nya livet3 en %rodukt av den frra till en ny e,istensform i sig - sanning3 varfr skulle vi r#dda fr v&r dd mer #n $arnets fdelse3 eftersom $arnet var inte %& n&got s#tt r#dd fr deras fdelse mindre #n vi v&r dd9 !arnet vet lika lite som vi gr3 vad som kommer att vinna i det nya livet3 men ingen $ro d#r fr att veta om det3 det k#nns $ara vid fdelsegon$licket3 vad den frlorar3 och till en $r"an verkar det som den frlorar allt 1r&n den varma livmodern3 d#r det tog i alla frh&llanden i livet3 #r det slet ut %ltsligt3 alla organ genom vilka det stod med moder$olaget i relationer3 mat fr&n honom drog 4velamenta och %lacenta. slits grym3 och ruttnar snart ocks&3 som v&r kro%% ruttnar i dden3 #ven de vissnar redan innan fdseln3 eftersom v&r kro%% vissnar &ldern och fr$ereder d#rmed fdelsen innan s"#lva3 s#kert att $arnet f&r ofta inte fdas utan sm#rta3 som vi $rukar g& ver med sm#rta i det andra livet /en #ven dden av en del av hans system stickas mer med s"#lv u%%vaknandet av en annan del av livet3 den del som en g&ng var den drivande mindre #n u%%komsten drivna3 med u%%vaknande till en ny3 l"usare3 friare liv 5& #ven dd del av v&r vergri%ande systemet $#r u%%vaknandet av en annan del3 som nu #r

mindre #n den drivande framv#,ten drivna3 u%%vaknande till en ny3 l"usare3 friare liv Oavsett kanske ut$ildningen av $arnet &tfl"s av sensuella instinktiva k#nslor3 kan vara frst&eligt genom erfarenhet varken $evisa eller frneka3 som om s&dant var n#rvarande3 men en %&minnelse skulle den ver-rika #nnu mindre i det nuvarande livet3 som av de frsta staterna efter fdseln i hg &lder3 eftersom en rent sinnlig tillvaro inneh&ller inget minne /en hur som helst3 kan organen vara hgst %& ty%en av %ro"ektion och rrelse och gra 4om n&gon. fr att gra s&dana k#nslor3 kan $arnet utan gon3 ron3 armar3 $en3 l#gger fram den fr&n $akterier fre fdseln inte k#nner sig i den meningen att dess hur efter fdseln3 eftersom det kan inte $ara gra det3 "a 7e #r fortfarande lika nu v&ra ar$eten fr oss som utl#nning $lir konst3 %edagogiska %rodukter fr samma som att medan det finns alltid mer och mer med nya ZuwGchsen3 fortsatta gehends tr#na3 som samma som nu h#nder med oss med v&r krets av effekter och verk3 men utan den mer #n 4som mest. fr att kunna k#nna sin aktivitet och rrelse i u%%komst3 ska%else3 som samma ocks& fallet med oss /en nu3 n#r det fds3 frsvinner den tidigare drivkraften3 det %ltsligt inser att denna v#rld fre honom ytliga ska%elser har $livit sin egen kro%%3 att allt verkade ligga $ortom och $akom honom3 i honom3 och fre honom3 dvs visas som ett villkor fr dess framtid 7et erk#nner nu att anv#nda dessa lemmar3 dessa sinnesorgan3 och skulle vara samma sak om det hade $livit $ra 5amma 2i kan d#rfr frv#nta oss detsamma fr&n v&r fdelse till n#sta liv Och s& vi f&r v#l ta mod3 om vi vill att dds k#nslan med vissheten om allt som vi frlorar och os#kerhet om vad vi kommer att vinna detta skr#mma 2i har haft det h#r fallet en g&ng tidigare3 och vi frv#ntar oss att andra fallet3 som #r framfr oss3 vad vi har l#rt oss i den frsta 7den #r i grunden $ara en gammal v#n3 som &terv#nder3 inte livs skott som han anv#nde u%% ledde oss ner igen dra$$a oss3 utan att str#cka ut en hand fr att stiga u%% till en hgre3 genom att tram%a i $otten3 s& att vi aldrig kan g& till$aka 7en s%littring av v&r kro%% #r %recis som att sl& snder ske%%et $akom oss3 som krde oss till ett nytt land $ara3 s& att vi aldrig kan &terv#nda och vi m&ste ervra ny mark 7etta nya land #r v&rt nya liv !arnet $or i livmodern ensamma3 avskurna fr&n sina kamrater3 mycket unsocia$le3 det sker med den frsta fdelsen ut i fri gemenska% med andra m#nniskor3 utan av hans3 #ven om det $ara sken$ar3 fysisk $egr#nsning %& n&got s#tt igen avslutas med dem - den andra fdseln #ven denna $arri#r hst3 efter som vi alla har en och samma kro%%3 har den gemensamma kro%% %& "orden3 $ara man #r honom i en annan $em#rkelse 2&r trafik #r en helt annan frihet och l#tthet att vinna i fl"d #n nu3 eftersom vi har tidigare sett det Cur sknt skulle det vara3 "ag hrde n&gon s#ga3 att kunna kom$inera f#rskhet ungdomar med mognad och fullheten av den utvecklade sinne ;&3 kommer denna frdel ge oss dden3 sitta ner med alla tidigare frv#rvade skatter av v&ra sinnen som $arn till ett nytt liv d#r vi #r h#r 2ann och mognat med nya ungdomar makt och anv#nda under nya frh&llanden A#mfrelsen av dd med fdelsen kan kras #nnu l#ngre3 men vi m&ste h#r igen3 som i de tidigare "#mfrelserna3 glm inte att han inte kan vara kom%lett3 och ta %&

sidan av o"#mlikhet fallet uttalande Och denna sida h#r $eror %& en analoga omst#ndigheter som i de "#mfrelser3 som har frsta och mest oro oss 7en filosofiska liv som vi leder nu i ett hgre v#sen3 #r redan en frh"d mot den som leder de tro %& oss %& grund av att hgre v#sen #r i sig kat mot oss Och s& m&ste ocks& minnet liv som har vu,it fram ur den hgre livsu%%fattning3 ka mot livet av minnen i oss ;u3 %recis som det liv vi leder nu3 varit ett kat och #ven om mycket kade mot det som vi har g"ort innan fdseln3 och vi ska ocks& vara i det liv vi leder i framtiden3 inte $ara en u%%re%ning3 m&ste frv#ntas men en kning av den tidigare kningen /en "ag vill $ara gra syn%unkt m&ngfald s& lite n#rmare h#r3 till e,em%el likheten 7et #r ostridigt3 #r det n#rmaste och #r s#krast att st#lla in framsynthet i v&ra framtida &ter$lickar i v&r egen tidigare historia av utveckling snarare #n fr andra varelser3 d#rfr ifr&gasatt n&gon annan att vara i ett annat s#rskilt s#tt fr en s%eciell3 konsekvent $ara i sig *lane utvecklas3 men det kommer #ven att finnas n&got gemensamt i lagstiftningen i all utveckling3 och s& hittar vi de allm#nna riktlin"erna fr vad vi tittar %&3 i de $redaste kretsar av levande varelser igen Alla v#,ter $ara tyst i frna och sedan vaknar med genom$rott och frstrelse av skalet i en nya v#rldar av luft och l"us3 alla d"ur utvecklas $ara tyst i #gget3 vare sig in eller ut ur en moders skte3 som vi gr3 och under genom$rott och frstrelse av deras fall med oss och alla v#,ter i samma rike Aa3 ser vi m&nga varelser #r redan $ygga steg fr steg3 fr&n vilka den har dragit fr&n urminnes tider $ilder fr ett framtida liv 5&3 efter att anl#ggningen har ersatt luft och l"us3 finner hon det igen ett helt nytt liv genom $lomman %%nar till &tn"utande av l"uset 5& $ryter f"#rilen efter att den %asserat sin (izustand3 dess larv och %u%%or tillst&nd3 dockorna #rm och vinn vingar fr trtta ftter3 en tusen g&nger ga fr dumma ansikte larv
7et kan noteras att #ven %erioden fr em$ryolivet3 och faktiskt3 s&vitt vi vet3 i alla d"ur3 s&som m#nniska3 och inte heller en tidigare %eriod 5& att s#ga ett tidigare liv3 som freg&r $ildandet av #gget i sig3 och verg&ngen fr&n ett tillst&nd av Un$efruchtung i $efruktning3 d#r $r"ar en ny utveckling3 #ven genom destruktion av h#nvisas till vad som anses vara i den frsta %erioden den mest #dla och chefen3 som den viktigaste centrala k#rnan dk3 av frstrelsen av den germinal vesikel n#mligen 7etta $ildar en s& strre delen av #gget3 den yngre #gget3 men till den tid d& #gget l#mnar #ggstocken till nu att utvecklas till ett em$ryo frstrs3 du vet fortfarande inte riktigt hur3 och om3 i stunder eller stra, innan tiden fr utfrsel fr&n #ggstocken

(n del av det vi redan kan se de m#nniskor vi ser nu samma allm#nnaD 5amma material v#rld3 d#r fret #r t#nkt och sedan &terh#mtat sig3 #r det ocks&3 i vilket sk"uter u%% anl#ggningen och dess rtter - samma materiella v#rld3 d#r #gget #r och larv kry%er3 flyger ocks& f&gel och f"#ril3 #r en n#rmare distriktet i livmodern i sig $ara en del3 men i samma materiella v#rld som omger /enschenftus3 ocks& fdd man $or denna v#rld -nte om h#r fret %laceras i "orden3 och %& en annan %lanet sk"uter %lantan %&3 inte h#r #gget #r lagt3 och f&geln hittas efter ut$rottet av skalet %& en %lats i hela 2intergatan3 men frn och %lantor #gg och f&glar3 m#nskliga em$ryon och m#nskliga livet mellan3 dessutom3 #ven i varandra Under hela senare utvecklingsfas samma dimensionalitet i v#rlden har mer gemensamt med den frra3 erk#nner hgre utvecklingsniv& ocks& detta3 och endast den nedre den inte k#nner igen

5& ska vi inte tro att vi ocks& rrd av v&r dd i en helt annan v#rldD men i samma v#rld som vi lever i nu3 kommer vi att forts#tta att leva en$art med andra nya medel fr att f&nga dem3 och med strre frihet de %asseras 7et $lir den gamla v#rlden3 d#r vi en dag kommer att flyga3 och d#r vi nu frvr#nga 2ad ocks& ska%a en ny tr#dg&rd d& i den gamla tr#dg&rden $lommande $lommor3 som %%nar ett nytt utseende och nya organ gl#d"e i det nya livet 5amma landv#,ter t"#na larver och f"#rilar3 men hur olika de verkar f"#rilen #n larv3 och medan larv f#ster sig till en v#,t3 flyger f"#rilen genom hela tr#dg&rden 2i ser nu ingenting omkring oss inget att ses av de varelser som har g&tt fre oss i den framtida e,istens3 eller t#nker %& deras e,istens3 men vi undrar nu om eftersom larven av en del av livet av f"#rilen3 kycklingen i valvet #gg n&got fr&n f&glarnas liv under himlavalvet3 det /enschenftus i tr&nga skte vet n&got om m#nniskans liv i den stora v#rlden organismen 1"#rilen flyger i %#rlan ver3 $orsta mot dem3 och verkar han henne en fr#mmande kro%%3 m&ste det $ara ha gonen %& f"#rilen i sig3 att se honom som sin "#mlike - hnan av #gget3 #r gonen redan fre$&dat3 det #nnu inte k#nner till deras anv#ndning och d#r de skulle frst $ehva %%na och det skal som omsluter3 $ara fr att vara ogift3 att se f&geln med honom under samma himmel tak Kommer det att vara annorlunda med oss9 1&r vi inte ocks& frv#nta oss att med $rytandet av skalet av v&r nuvarande kro%%3 vara medel fr u%%fattningen att redan fre$&dade v&rt nuvarande liv i oss %%et3 s& vi kan $ara nu se vem som #r fdda fre oss i det nya livet d&3 trots allt3 till och med nu mellan och3 "a $o i oss och agera9 1ret3 efter genom$rott s"#lva till en liknande anl#ggning3 som den fr&n vilken det fddes3 #gget till en liknande f&gel3 eftersom det #r som en g&ng fdde #gget i sig3 det /enschenftus g&ng om en liknande man som #r den som genom #gget av m#nniskan eller fostret i sig 2ad #r vad %& den analogi som v#gleder oss nu3 $#r #ven de m#nniskor som ett #gg i det3 #r det hela den omgivande "ordiska naturen3 och s& att vi kan frv#nta oss att efter v&ra genom$rott v&ra sinnen #r ocks& en av de omgivande ;aturen kommer att finna liknande organ3 som han erk#nner %enetrera och flytta agera 2i kommer en dag v#,a u%% och $li av liknande karakt#r3 som det som omger oss nu -nte sant i fr&ga av en annan karakt#r fr var och en efter hans genom$rott som g"orts3 och #rendet och rymd utstr#ckning efter resterna $ara finns en naturlig3 men det h#r kommer att $li den ty% av var och en av #nnu en annan3 var och en har det %& n&got annat s#tt 1r andra frh&llanden3 tr#nger i andra former3 inser e,citeras 7et s#tt han kommer att gra detta i framtiden3 men kommer att g& vidare %& grund av det s#tt han nu s#tter sig ner med sin relation ;aturligtvis $lomman vissnat sist dr f"#rilen #ntligen 5ka vi #ntligen vissna efter v&ra framtida liv fortfarande d9 /en vi &terv#nder till verv#gande fredrar Om den vissnande3 inte dende vara s& u%%en$art fr s"#lar v#,ter och d"ur3 liksom v&r fr oss9 -nte redan l#mnar oss3 det vanliga tron en dag g&r i ett %aradis tr#dg&rd9 /en var gr de $lommor3 f"#rilar3 f&glar i tr#dg&rden9 Aag tror att n#r m#nniskor kommer in i tr#dg&rden /annen #r inte laddat en$art med dden i en hgre sf#r3 men hela

sammanhanget av animerad karakt#r i sig en sammanh#ngande %lan 7en vre $efolkas av den nedre 5& #r den ty% av tro av folket
7et frefaller mig faktiskt fr tron %& oddlighet mycket irriterande att gra m#nniskans oddlighet till den e,ce%tionella sak3 eller till och med3 som grs av vissa3 fr att frena detta med s#rskilda hgre dygder m#nniskan3 s& att endast andligt eller moraliskt dras m#nsklig oddlighet delaktiga skulle 7e grvsta m#nniskor verkar ha dra$$at mig h#r den mest korrekta :he La%% tror hans renar3 den samo"ed hitta sin hund i annat liv3 och vem av oss har en trogen hund3 kommer ocks& en dag vil"a hitta honom igen Om det inte finns n&gra varelser l#gre %& skalan #n mannen3 ge andra liv9 Om3 d#remot3 #r det naturligt att dessa varelser som man mter d#r3 varav har vu,it u%%3 har han tr#ffat h#r 5& allt ligger kvar %& naturliga sammanhang Under tiden3 "ag erk#nner att inte rensas av dessa korta verv#ganden i #mnet

-- %. F(rutom de standardtester; od(dlighet do)trinen att motivera. Ostridigt att det inte finns n&got s#krare3 "a a$solut ingen annan varaktig krets %& framtiden3 som samma fr&n de villkor som g#ller i nuvarande och tidigare Cittills har vi nu fruts#ttningar och villkor fr v&r fr#mmande framtid3 vare sig alltid frklarats inom fakta3 men mer %& relaterade fall och analogier som dras fr&n v&ra slutsatser3 som attackerade med direkta kretsar v&r u%%gift Och ostridigt3 det kan inte $ara frklara utan ocks& stder v&r undervisning i hg grad3 om hon k#nner till omst#ndigheterna som de mellan v&r och d& om$eds verkliga allm#nna villkor fr den underordnade d& och d& #r att gra v&rt fall "#mfr$ar med andra liknande fall i vilken inte $ara den nuvarande3 men ocks& inst#llningen fortfarande faller i o$servation Ur denna syn%unkt3 vi "#mfrt v&r framtida minne lever i den hgre anden med livet av minnen i v&rt sinne3 smn och vakna v&r dereinstigen annat organ med smn och vakna i v&r nuvarande smala kro%%3 och v&r fdelse in i det nya liv med v&r tidigare fdelse det nuvarande livet3 och inte $ara "#mfrt $&da3 men ocks& visade hur de #r ko%%lade i ett hgre och $redare sf#r av e,istens och verksamhet !ehandlingen av detta frh&llande och det l#ge som u%%tar $&da medlemmar av "#mfrelsen #r3 samtidigt gav oss medlen fr $&de analogt och att frklara avvikelser $&de i analogi s& l&ngt som det sker3 och det sistn#mnda enligt %rinci%en om slutsatsen fr&n o"#mlika den o"#mlika sekvens fr att rita i %rinci% tas ut /en en verv#gande slutsatsen kan emellertid ocks& vara mer n#ra tillsammans fr att h&lla v&rt #mne3 direkt align det 2ar"e dag #ndra oss3 men k#nner och s& l&ngt vi $eh&ller v&r individualitet genom alla fr#ndringar med mer #n samma 7den #r #nnu mer fr#ndring fr oss3 s& vi vill att avgra om vi ska r#dda v&r individualitet genom av denna fr#ndring3 ser vi vad v&ra individuella forts#ttning #r $eroende av alla genom att #ndra $ara till nu levande 2ad oss genom alla attacker av livet genom samma kontinuerliga emot3 kan ingenting g& frlorad fr&n v&r essens3 trots att v&r kro%% u%%lses hela tiden3 ett gon$lick av medvetande efter den andra frsvinner3 #r m"ligt genom att ocks& den enda stora angre%% av dd som samma forts#tter att f&3 m&ste s%ara och om vi ska kunna r#dda annorlunda 5& fr&gan #r $ara vad det #r i grund och $otten 5ammanfattningsvis3 i denna studie3 som &terst&r fr oss att gra v#nster som sl&r den rakaste v#gen3 vilket #r att $ud3 %recis som i de tidigare analoga3 fakta och endast fakta i ansiktet och tillgodose och inte lura oss s"#lva med ord och ord s%el som det $ara alltfr ofta 8ven om inte $ara till fakta3 #ven till de krav som

den nu livet som vi m&ste se u%% fr3 men en $r"an #r det $ara %& den teoretiska motivering av v&r l#ra3 till det %raktiska3 vi kommer #nnu senare 4RR2---.3 och det kan $&de tas %& r#tt s#tt aldrig komma i konflikt 4R-R3 A. Under tiden3 innan vi avslutar 4i fl"ande avsnitt. kretsen av v&ra teoretiska verv#ganden med den mest direkta "#mfrelsen g&r vi igenom endast kort eller de s#tt %& vilka hittills v&ra o$"ekt har tagits och allt fler l#tt v&r avvikelsen #r d& det frklaras och motiveras samtidigt Om man har nog aldrig varit redan tagit den v#g som vi anser i detta frh&llande till den enda acce%ta$la3 dvs sker fakta och lagarna i det fl"ande livet genom fakta och lagar fr att motivera denna sida9 Omedvetet utrett verallt3 fr vem i den $reda s%ridningen av tron %& oddlighet utom de %raktiska motiv och dolda analogier och induktioner om vad som #r n#rvarande verallt3 s#kert s%elat sin roll3 men som de frskte +e medvetet detta s#tt verkade vara ho%%et om ett liv efter detta n#stan flera saker att oense #n att t"#na henne3 och s& $rukar man ist#llet tagit den motsatta v#gen3 $r"ar de mots#ttningar med den nuvarande verkligheten3 #ven med m"lighet till strm t#nkande 2ad konstigt3 d&3 naturligtvis3 om ett s&dant s#tt att visning3 i st#llet fr att lysa u%% framtiden och s#kra felaktiga r#kningar kastade i detta s"#lva 1r att f& en disig ho%% om livet efter detta3 kommer vi att ge de tydligaste as%ekterna av denna v#rld3 vi l#gger $o"or %& fri underskning 2ad $ehvde inte l#mna l#ran om kro%% och sinne som att $ara u%%fylla kraven och inte g& utver de krav som det tros ha givit intressen tron %& oddlighet o$eroende och trots u%%levelsen av det 8ven om "ag inte s#ger att allt gick fel s#tt3 som "ag har att s#ga nu3 men det #r det vanliga3 de vanligaste s#tten som du anger3 s& v#l$ekanta som avviker fr&n dem #ven de mest verkar en villfarelse3 och om han #ven ledde till m&let :rots allt3 som till och med h&ller sin v#g till hger3 kallad m&l $ara vad som ligger i slutet3 och om det $ara #r en $luff3 det skulle vara n&gonting 5&ledes3 eftersom m&nga #r noterna och att m&nga av ingenstans3 de fortfarande kallar oddlighet Och har n&gra 2erst#ndigeres t#nkt eller gissat mer korrekt3 till frfall eller anv#nda frukten inte #r avancerad 2issa m#nniskor tror att det faktum att s"#len h#r nedan var fastked"ad vid en kro%%3 fl" "a #nnu inte vet att de alltid kommer att vara 5narare kommer de samma i dden som en kl#nning eller en t#cklist till samma som en $o"a eller en $elastning att kasta fisk ver$ord3 och h#danefter leva ett rent okro%%sliga tillvaro 7et #r l#tt att s#ga detta3 frg#ves3 fr att titta in i denna-v#rldsliga erfarenhet en indikation %& m"ligheten av en s&dan tillvaro3 om"ligt att $ilda sig en u%%fattning om det 2ar"e frsk s&dan id) kan fortfarande ofrivilligt en $leka kro%%sliga system kvar3 eller frest#llningen om s"#lens e,istens avta #ven i ingenting3 "a det $leknar #ven som att systemen #r $lekare 8ven om denna &sikt #r $ara en e,trem3 varfr nu inte l#tt heller n&gon tar sin tillflykt %& allvar3 men vi n#rmar oss den fr&n olika sidor 2issa s#gerD Car #nnu s"#len $yggd fr&n $r"an i kro%%en3 vad kan det ta hand om dem n#r kro%%en $ryter ner och de kommer att $ygga en ny $ack3 ny fr att samla in material och frest#lla sig det /en var man n&gonsin har sett3 eller fr&n vilken man har kunnat n&gonsin n#ra att en s"#l har $yggt en kro%%3 frutom med redan eller

fortfarande st&r till t"#nster kro%%sliga s#tt3 s& $r du att du inte vill ta $ara kro%%en fr efter en $yggas ny kro%%3 men de m&ste vara det nya organet med h"#l% av den gamla $yggnaden /en detta #r $ara v&r u%%fattning att en men inte har i &tanke
C#r #r ett e,em%el %& denna ty% av re%resentationD HCur #r livet i dess urs%rung och v#sen #r andlig3 inte s"#len v#,er inte fr&n h"#rnan3 men det gr det som sin ih&llande rumsliga uttryck3 och fr deras frstrelse3 #r inte s& ndv#ndig fl"d av destruktion av h"#rnan och andra organ (ftersom kraften i s"#lvst#ndigt $oende kommer att skickas n#r ut$redningen av de formlsa $akterier som han utvecklades till en organisk +lieder$aue3 s& #ven s"#len #r m"lighet efter dden fr att eta$lera en ny kro%%3 och #ven om det kan gra det utan en s#rskilt organiserad #mne att kr#va3 $ara genom att fastst#lla i n&gon fysisk e,istens3 eftersom vi vet att organiska varelser ocks& kan genereras fr&n de element#ra #mnena eller de allm#nna formerna av materia 7et kommer dock3 i detta fall i fr&gan3 d#r hon h#vdar sin individuella tillvaro im%onera %& sin karakt#r3 som livet verallt hans ty% av $ildning av organiska delar tillverkade av m#rkliga materia realiserade och verfras som i utformningen av karakt#ren av sin fars liv %& $arnets framtida liv #r utan fysisk verg&ng3 utan endast till en dynamisk handling H 4!urdach3 *hysiol --- 5 @J6 f.

(n av de vanligaste vyerna #r att i h#ndelse av frstrelse av kro%%en i dden3 men n&got kvar ofrd#rvade vistelse fr s"#len anledning (ssence fr honom vad du forts#tter gehends $evil"a en $ilaga 1r&n allm#nna verv#ganden verkar kan anfras fr detta #r att du kan ta $ort m&nga saker fr&n kro%%en s&3 utan att $ehva ta $ort fr&n s"#len3 armar3 $en3 etc 5& det verkar $ara v#ntar %& att komma fram3 om men s"#len kan inte e,istera utan en kro%%3 fr att hitta den v#sentliga delen av vad som m&ste fr$li3 s& att s"#len &terst&r3 och s%ara dessa i n#sta liv !ara att man kan s#kert ta $ort gradvis alla delar av kro%%en3 #ven i h"#rnan3 om du gr det $ara fr sig3 men nu "ust nu tittar %& den v#nstra sidan av h"#rnan3 som tidigare 8ven om en av verg&ngs delen av h"#rnan till ryggm#rgen 4kallas m#rgen. kommer3 som t"#nar till att h&lla andningsfunktioner3 $ryter mot detta3 %ersonen dr av andnd3 men du skulle aldrig i tvist som $evis vill se det h#r lugna en del som gr m#nniskor oddliga Cela h"#rnan3 faktiskt hela nervsystemet utan att resten av kro%%en #r faktiskt i st&nd att s& lite av s"#len denna sida fr att t"#na som hela kro%%en utan nervsystemet och h"#rnan 2ilken testet skulle visa3 d#rfr att i en mer #n den andra3 som #r det viktiga vid 1ort $evara s"#len9 -ntegriteten fr den som $ara sett i sm& delar v#sentliga #n den andra fr att h&lla till$aka s"#len i denna v#rld /ed $eaktande av dessa omst#ndigheter3 och med h#nsyn till att hela kro%%en #r %&tagligt snderfaller i dden3 #ven s& inf#stningen av s"#len integritet integritet en viss h"#rn del av oss inte ens skulle komma att utrusta3 #ven om det var u%% till %rvning3 undersker den del av kro%%en3 det $r fr$li ofrstrda i dden3 vanligtvis i n&got som inte Candgreiflichem /&nga #r $en#gna att l#gga s"#len i en fredragen atom eller en ofrstr$ar k#rna3 %resenterade tydlig eller otydlig3 vilket trotsar rta3 och %& vilken limmet s"#l finna sin v#g in i det nya livet 7e vises sten3 den som sks som ett yttre medel fr oddlighet s& l#nge skall sk"utas u%% till en viss del i s"#lva kro%%en 7en vidske%else men inte minskar 1r vad magi kan $ifoga livet av en s"#l %& en styv atom9 /en andra menade att en fin eteriska kro%%en finns i grvre3 l&t honom v#nda sig

om frstrelse av grvre fri och entschwe$e oss osynliga fr det nya livet Kanske #r denna u%%fattning #r den vanligaste $land alla Fedan n&gra nationer hyste samma genom att anta en eldig karakt#r av s"#len3 som du ger tillst&nd att flyga iv#g efter dden till himlen3 s%eciellt men hon har $land kristna %& grund av vissa av *auline id)n om den h#rliga kro%% nedan3 dels av vissa fysiologiska id)er om effektiva i nervsystemet flera in-och ut$ildning hittas Kyrkan 1ader Origenes #r en av deras fretr#dare3 och senare hon #r av !urn3 *riestley3 Aani <. 3 :llner 0. 3 5chott J. 3 Lei$niz I. 3 5ulzer och m&nga andra som tagits i frvar3 och %& senare tid av 1ru +roos i n&gra sm& teckensnitt utvecklats
<.

Aani3 Liten theolog frfr en lekman 5tendal3 <@Q0 5 l=Qff

0. :llner3 5yst theolog 7ogm sid @=? s' J. 5chott3 (%it theolog Ehr 7ogm sid <06 5chott anser det sannolikt3 Hcor%ore humano su$tilius idem'ue no$is invisi$ile contineri Animi nostri involucrum Organon den avlidna usum animus et i hac vita mark faciat et statim o$duktion li$ertate /a"ori sitta facturus H I. 5e nedan

7et #r inte utan intresse3 kan det vara3 synen %& Lei$niz i denna fr&ga med egna ord 4enligt 5chilling3 Lei$niz som en t#nkare. medde h#r fr att hitta
H2arfr skulle inte s"#len kan alltid ha en fin3 organiserat %& det s#tt kro%%en kan a$sor$era ens tillr#ckliga medel igen vid u%%st&ndelsen av hans synliga kro%% en dag3 eftersom du #r den v#lsignade skriver en frh#rligad kro%%3 och #ven de gamla f#der till har #nglar medgav en frh#rligad kro%% 7enna l#ra #r sann3 fr vrigt med naturens ordning3 som den kallas av erfarenhet3 kommit verens om eftersom s& f& o$servationer av mycket goda o$servatrer oss till slutsatsen att d"uren inte startar n#r den stora m#ngden tror det3 och att s%ermier eller de u%%tagna frna har funnits sedan $r"an av saker3 s& kommer ordern och anledningen till att det som hade funnits sedan $r"an3 inte ens endige3 och att det d#rfr #ven som endast fort%lantning en frh"ning av ett reformerat och utvecklat d"ur3 #r ocks& dd #r endast en minskning av ett reformerat och viks d"uret3 och d"uret #r i sig s"#lv alltid vara under omvandling3 liksom silke sn#ck f"#rilen #r samma d"ur H 41r Lei$niz3 Feflektioner om l#ran om en allm#n anda . 1re +roos har skrivitD ville gra H/in l#ra av %ersonliga forts#ttning av den m#nskliga anden efter ddenH av fysiologiska sk#l sannolikt att i v&r fysiska organism som en k#rna och groddar3 som k#nnetecknas av ktt och $lod och $ara $en 4 eftersom fa$riken n#rande av styrkor fr&n marken.3 var fr%liktelser och ut$ildning3 en Homutlig3 frmodligen l"uset av materialkro%%enH %lanterat3 och dd samtidigt som den med den anda av H%rogressiv energiH mer aktivt #n %assivt %& ett liknande s#tt fr fostret att lossna fr&n livmodern av den fysiska organismen att t"#na h#dan anden som enda skidan 5om en forts#ttning %& detta ar$ete har dykt u%%D H7e tv&-tiden3 den yttre och den inre m#nniskan H /annheim <?IK

(n u%%en$ar ledtr&d kan finnas i den3 kan den ovann#mnda u%%fattningen att efter m&nga3 men inte %& den hy%otetiska till#gg ledande antydningar v&rt nervsystem gillar verkligen $eh&llare fr en raffinerad3 eterisk im%ondera$le agent vara att s%ela en s#rskilt viktig roll i driften av v&r s"#l i kro%%sliga och i viss m&n medlaren verkar vara samma fr grvre kro%%slighet ;u ingenting hindrar dig att t#nka i fantasin3

denna eteriska varelser #ven efter att eliminera sin grova %ad fortfarande residualt som en l#tt kro%% eller hans frh#rligade kro%% /en $ortsett fr&n det hy%otetiska3 som ligger i antagandet om en s&dan nervgas3 det finns ingenting i s"#lva verket till att det ofta om"ligt kro%% forts#tter att e,istera #ven designad &tskilda av en %ondera$la kro%%3 och forts#tta att utveckla sig s"#lva och kunde agera 2ad vi ser i naturen3 ser vi den organisation im%ondera$le ko%%lad till %ondera$la 2ill du ta en $efintlig sig eteriska kro%%en3 d#rfr $etyder inte $ara en ny tillvaro3 d#r vi ser ingenting men nya e,istens$etingelser3 som vi ser det motsatta ta (n annan3 om man3 som enligt v&r mening3 $ildar sig im%ondera$le kro%%en i sam$and med en %ondera$la /en du inte menar det Alla tidigare visningar har det gemensamt3 att de #r av medlen fr Aetz liv3 med h"#l% av vilka vi dra av en yttre v#rld och ar$eta mot omv#rlden3 $ara acce%tera n&gonting utan att $ehva s%ela oss nya medel fr att gra v&ra framtida liv mot strmmen s#mre %lats att $erika den /en kan ocks& vara en smed gra mer #n tidigare3 om du $ara gr ingenting n#r han tar sina verktyg9 ;u kan man verkligen r#kna med nya medel fr det framtida livet 1r&ga sedan dig s"#lv3 %& vilket s#tt de frv#ntar sig 7et3 tycks det mig3 leder $ara igen fr att v&r u%%fattning3 som kan fr$ereda de nya medel genom den gamla3 och den gamla mitten d& inte delvis3 men helt faller $laden efter att de har $idragit till att ska%a det nya 2erktyget fr v&r kro%% under hela v&rt liv st#ndigt re%ar tills vilket ska%ar nya #r redo fr sin $eslutsamhet 7& #r inte en $it av det gamla verktyget fortfarande kvar3 men den nya allt i dess st#lle L#gg inte en trasa %& en ny kl#nning och fyll nytt vin i gamla skinnl#glarM 5& gr de som fortfarande vill s%ara en gammal $it fr&n den gamla kro%%en till det nya livet 2issa h&ller d#rmed mycket fr oddlighet vann att de $ara erk#nna sina $aser fl"er ett $eroende av s"#len fr&n kro%%en3 & andra sidan tror att de h"er i fr&ga om hgre 4i det andliga i sn#v mening. gratis ver den fysiska och den s"#lvmedvetna sinne till unds#ttning3 men det var faktiskt fr oss att gra3 snarare #n att vara frem&l fr kro%%en3 men herre #r densamma3 och d#rmed #ven av frstrelsen av samma oengagerade ;#r allt $r en viss del3 en viss sida av sinnet3 s& att s#ga3 det skal av samma3 frem&l fr frstrelse av kro%%en3 men inte k#rnan3 k#rnan i anden
8ven $land de antika filosoferna denna id) kommer ofta tidigare3 h#r #r ett e,em%el %& hur denna fr&ga har nyligen tagits CGffell i sina $rev av -mmortality 4fr vrigt k#nna igen var en mycket res%ekta$el attityd #r. underskte inv#ndningen att "a de mentala krafter som redan minskar med &ldern3 s& antagligen slocknat i dden alla att inse att han s#ger vad som minskar och frsvinner 3 #r $ara den yttre sidan av det inre livet3 minne3 fantasi3 intellekt3 u%%finningsrikedom3 intelligens3 talanger3 etc3 vad som kommer att leva vidare3 #r k#rnan i s"#len eller den inre m#nniskan3 som $est&r i s"#lvfrtroendet %& frnuftet 7e yttre sidan #r $er#knad fr detta "ordiska liv3 d#rmed mer eller mindre med kro%%en3 s#rskilt nervkraft3 i sam$and och $eroende kan ocks& ganska $ra och att ta med kro%%en igen utan inre medvetandets natur #ndras 7etta alla #ndringar su$lima3 o$eroende varelser $lir nedko%%lad i dden av kro%%en3 eller snarare fdd till ett nytt liv3 och g& d#r +ud det %%nar en ny karri#r C#r har du tv& onaturliga se%arationer %& en g&ng3 till att $r"a med och sl&ss anden fr&n kro%%en3 d& anden i sig3 mot m"ligheten att denna varierande erfarenhet %& samma s#tt

:"a du kommer s#kert att kunna erk#nna att den hgre andliga v#gen u%% auktoritet ver omr&det fr vissa villkor som den fysiska sinnliga och k#nna figurativa3 men vi stannar inte med det tvetydiga %&taglighet av ordet 5urvey #r tillg#ngliga3 men fr att se hur samma i verkligheten utformade3 finner vi att fira minnet av tidigare diskuterats att den hgre andliga s"#lv finns $ara i (ntwickelungen3 relationer3 ar$etsrelationer fr l&g och frvaltas3 a$strakt av den #r inte ens verkligen e,isterar /elodin #r n&got hgre #n den sinnliga av enskilda toner3 men vad det #r utan den sinnliga av enskilda l"ud9 7en mest filosofiska m#nniskans sinne kr#ver sinnlighet att e,istera h#r3 fast han reflekterar ver den sinnliga3 #ven om sig s"#lv3 men han kan3 fr att reflektera ver den sinnliga3 inte l#mna det h#r3 det finns $ara relationer relationer3 aktiv i honom och vara stark3 men den nedre $asen av det alltid fr$lir en stark och aktiv #ven sensuell Om vi ser ocks& hgre s"#lslig utveckla3 inte verskrida det l#gre sensorisk %erce%tion som en s&%$u$$la3 som $l&ses in i $l& fr&n to%%en av en %yramid3 men som to%%en av %yramiden s"#lv3 i alla dess sidor l#nkar till det men endast s%ets kan fr$li vid $asen3 inte som en f"#ril3 som stiger ver $lomman3 men liksom $lomman s"#lv stiger ver rot och stam3 alla "uicer och krafter $ehandlas samma i sig3 utan snarare att g#lla3 o$eroende av samma ndv#ndigt $ehov av att stanna med den n#rande "orden i relation 7enna syn %& situationen fr hgre till l#gre andliga #r inte dras fr&n orden3 men fr&n $etraktandet av det andliga livet s"#lvt och $ara det #r d#r vi kan vila L&t oss se h#r aldrig den hgre andliga se%arerar fr&n den l#gre3 men endast %& det s#tt som anges i samma verstiga3 fr alltid fastked"ad vid ;edre s"#lv till kro%%slig fr#ndring3 s& det #r &terigen ett antagande i ett tomrum och $l&3 mots#ger den erfarenhet3 "a de klara farh&gor erfarenheten att det kan gra verg&ngarna till det framtida livet av det gratis eller kvarst&r vid utg&ngen av det l&ga3 och st#lla det skulle h#nda3 fr$lir s& igen sv&righeten kvar3 hur det kunde t#nkas lei$los3 eller som efter att verge tidigare av hans $iologiska agens i sig kan ska%a en ny kro%%3 s& nu men Anden fungerar $ara med honom redan gett $iologiska medel 8ven om #ven $land de ofrsk#md nationerna #r synen %& en del$arhet av s"#len med avseende %& verg&ngen till livet efter detta tidigare3 frutom att de gr s&dana d& #ven innan fr h#r och l#mnar konsekventa i detta avseende #n vi #r3 om de h#rmed &tminstone en match mellan f& karakt#ren av s"#len i denna v#rld och i det fl"ande 5& de hedniska grnl#ndarna trodde %& tv& s"#lar3 skuggorna och andas3 det sista #r ofr alltid i den levande kro%%en3 medan frst emigrera fr&n honom %& en %romenad3 g& %& "akt3 att dansa3 g&3 eller fiska3 eller #ven om den andra %ersonen $ortrest3 skulle kunna stanna hemma3 likas& kommer med de kanadensiska och andra amerikanska vildar tron %& tv& s"#lar tidigare3 varav vandrar i dd och drmmar3 medan den andra i kro%%en fortfarande3 utom n#r de stanna i en annan kro%% 2i l&ter s"#len och det Cgre faktum3 h#r %& "orden alltid vara anden sn#vare $em#rkelse hemma3 men nu vad som kommer att dra oss hela v&r h#vdade s"#lvst#ndighet fr&n samma kro%% fr livet efter detta3 fr det #r $ara ingen o$eroende ty% av se%aration till#t kro%%en9 2i sker igenom en ordlek fr att $edra O$eroende av anden fr&n kro%%en kan tas %& olika s#tt 1rst sammanfattar vi det i en3 sedan i den andra riktningen

1ilosofer numera #r inte l#tt att genomg& mer %& en riktig se%arer$arhet av s"#len i en rationell och sensuell del3 men de gillar att se orsaken3 den s"#lvmedvetande av en garanti fr oddlighet3 varvid s#rskilt den m#nskliga anden helt skil"er sig fr&n den animala s"#len (ndast med anledning vakna tillst&ndet och r#tten till oddlighet Under tiden3 eftersom d"uret s"#len utan anledning kan %assera fr&n en frsta till en andra fas av e,istens redan3 liksom f"#rilen $evisar s& "ag frst&r inte varfr inte #ven i ett tred"e 1r&gan om hur l#nge den individuella s"#len verkar alls3 oavsett fr&gan om den niv& som det tar mig /en har inte den h#r aff#ren nu (n av de vanligaste3 av de gamla filosoferna redan valt3 men ocks& %o%ul#r idag efter s#tt att s%ara %& s"#lens oddlighet #r att frklara s"#len i en enkel karakt#r ;u #r det sant3 en enkel varelse kan inte frstra sig s"#lv3 men $ara fr att det finns ingenting i den fr att frstra /en i s"#len finns det en m#ngd olika $est#mmelser3 frnimmelser3 k#nslor3 instinkter3 motiv3 vars enhet $egri%er allt s"#len i sig3 som st&r i mots#ttning offnem med tanken att deras enhet #r det av en enkel karakt#r Och enhet och enkelhet #r men tv& 7et #r $ara inte m&ngfald i $etydelsen fysisk sammans#ttning3 som frekommer som s&dant i s"#len3 men en m&ngfald av intellektuellt samar$ete och succession
-nfr intuition "ag har verkligen en distinkt multi%lar tillsammans i medvetandet Aag kan till och med tala om en sammanst#llning i intuition3 #ven om du fredrar denna term h#nvisar till materiellt o$"ekt som den andliga #mne /en det s%elar ingen roll3 $ara den andliga gemenska% som vi vet i alla fall fr&n materialet sammanst#llning3 re%resenterar en fr oss andra ;u skulle man anse att #ven v&ra mest a$strakta $egre%% #r alltid utformade med n&gra $elysande eller sym$oler och kan $ara u%%fattas s& att de ska ses fr sig s"#lva Om man allts& #ven den varierat ut$ud urs%rungligen endast str#cka sig till sinnesintryck 4som skulle vara tillr#ckligt men att mot$evisa enkelheten i s"#len. s& det $#r ver3 men detta ocks& hgre u%% 1r&n den tem%orala sekvensen #r fr&n $r"an3 frnekas inte en3 att den inneh&ller ett samlingsrr3 och s"#len #r i huvudsak en tidsm#ssig natur3 det kunde3 om de s"#lva i denna riktning endast grenrr3 men #r inte helt enkelt kallas3 inte mer #n "ag en lin"e kan kallas n&got om enkla3 eftersom den inte #r monterad %& dimensionen av ytan 8ven om det #r frestande att t#nka sig s"#len i sin tids 1ort avs#ttning fr grenrr som en rrelse som alltid tar nya riktningar genom att f& nya im%ulser3 som #r sammansatta med verkan av det tidigare3 men det #r fortfarande i var"e gon$lick alltid en rrelse i enkel riktning (ller s&D det enkla kvaliteten %& s"#len fr#ndras genom st#ndigt nya $est#mmelser fr&n utsidan och genom s"#lv$est#mmande3 men #nd& s& s#tt kontinuerligt $est#ms endast till en ny enkel kvalitet /en $ortsett fr&n det faktum att v&ra ansikts &sikter mots#ger ocks& en varierad rad s"#l kan inte t#nka mig att leva utan ett grenrr samar$ete som det h#rrr fr&n (n %unkt m&ste acce%tera olika trender i rymden efter varandra3 med fr$eh&ll fr m&ngfaldiga im%ulser3 varav minst en %unkt #r annan #n honom3 men $r ocks& vara internt igenom och ar$etat i en varelse3 som en s"#l3 s& m&ste den samtidiga m&ngfalden3 fr&n den varierande arvs $eror d#ri tros inom sig s"#lv3 eftersom "ag inte vet a$solut3 enligt vilken systemet #r en enkel kvalitet kan ses fortsatt avgrande i sig till n&got nytt 7etta i sig 5im%le eo ipso ofr#nderlig i sig 5#g att du kan alltid vara s#ker %& att det var "ust denna egenhet s"#lens skull3 fr att inkludera en m&ngfald av moments $est#mmelser3 men man tror att det inte3 nu senast3 $egre%%et enkelhet och inre m&ngfald fr$lir helt enkelt mots#ger sig s"#lv ;u $rukar man inte $ryr sig om denna mots#gelse3 nu reflekterar ver enkelheten n#r det g#ller att $evisa det eviga livet i s"#len3 och om den m&ngfald av n#r det g#ller att re%resentera sitt timliga liv3 men av intresse fr klart t#nkande det #r3 att infra $&de i sitt sammanhang och i kom$ination3 och det som inte #r motstridiga i sig termer till&tet Utminstone vet "ag s"#lv att tolerera i detta avseende med de motstridiga id)er Cer$art

2anligtvis om det #r $aserat %& fl"ande iakttagelseD - all den m&ngfald och #ndra alla freteelser i medvetandet3 men inte vidare kvar k#nslan eller medvetenhet om v&r --identisk n&got enkelt3 analyser Och detta #r det mest v#sentliga i v&r s"#l Om detta #r fortfarande intakt3 eftersom det #r enkelt3 men ofrstr$ar3 s& vi #r s#kra /en denna enkelhet #r inte v&r s"#l3 men en A$straktums v&r s"#l3 fr vad #r det enkla medvetandet utan den s%ecifika m&ngfalden av dess $est#mmelser3 garantier till oss3 i s"#lva verket ingenting Aa $est&nd alla $etong s"#len av ingenting mer #n den enkla s"#lvk#nsla eller s"#lvmedvetenhet av "aget3 som de skulle vil"a3 d#rfr l#tt att vara ofrstr$ar /en s"#lvk#nsla eller s"#lvmedvetenhet av "aget #r $ara n&got hela s"#len inneh&ll och aktivitets immanent3 a$strakt utan m&ngfalden av dess $est#mmelser inte e,isterande 8ven om vi reflekterar ver enkelheten i v&rt ego3 detta #r $ara en enda tanke i "aget3 en s#rskild $est#mmelse i v&r verkliga s"#lv3 inte hela3 rik %& s& m&nga konkreta $est#mmelser s"#lar-- 2ar"e a$strakta (nkla $leknar dock som $etongfrdelaren $leknar eller faller snder3 vilket den #r immanent3 och dess enkelhet kan inte frhindra att den frsvinner eller snderfall Cur #r det med mitten av cirkeln3 tyngd%unkten i en kro%%9 (ftersom vi har ocks& n&got enkelt3 inwohnend en konkret grenrr3 a$strakt utan det t#nk$art3 men inte a$strakt som $est&r utan det *recis som "aget i relation till de olika $est#mmelser som den inst#mmer 7et skulle till och med hela $etong s"#l verkligen n&got enkelt3 det $est&nd men endast i och med det s%ecifika m&ngfald av kro%%en Cur m&nga g&nger har du verkligen "#mfrt med enkla s"#len essensen med mitten eller fokus i en $iologisk m&ngfald 4Baitz kallar det rent Eentrala v#sen om det ($en s& ger Earus i sin kro%%s$yggnad det som centrum av kro%%en dar . 1rhindrar nu sannolikt enkelheten fr cirkelcentrum3 tyngd%unkt3 att cirkeln3 kro%%en faller snder9 Och var #r centrum3 tyngd%unkten i sig9 Aag kan inte se hur till och med hela3 a$strakta imagin#ra av kro%%en3 kan ge oss enkelheten i a$strakta ego eller s"#lvmedvetande eller gra s"#l i det minsta s#krare #n den enkla a$strakta cirkelns medel%unkt eller tyngd%unkt sig detta #r snarare g#ller $ara att visa att cirkeln i sig kan inte frfalla3 s& att dess centrum finns3 eller att mitten av andra sk#l inte kan f& hans krets %& grund av sin enkelhet3 i detta avseende3 ingenting fl"er i sig 5amma l&t fortfarande frklara %& andra s#tt 8r inte s"#len enheten ett sam$and mellan alla moment i s"#len9 8r inte frh&llandet 6 P K en relation mellan siffrorna 6 och K9 7etta frh&llande #r ocks& en enkel3 inne$oende till ett samlingsrr /en detta kommer att hindra enkelhet att frakturen kan $li ih&g 2-::FA;7( i sina lemmar9 *& ett s&dant s#tt s& det finns inget att vinna Cela $etong s"#l #r inte den enkla3 vad de #r utg&ngar3 men det a$strakta3 som 5ummera k#rnan i s"#len centraliserad3 kan vara aldrig s& l#tt #ven vill att hela s"#len vara aldrig s& enkelt3 s& d#rfr finns ingen garanti med tanke %& att $etongen3 grenrr3 enkelheten inne$oende i3 och h#rmed su$sisting enkelheten s"#lv
C#r #r ett e,em%el %& resonemanget i freg&ende meningD "Dden frstr inte folket, men M vad han agerar -ngende mnniskans kropp, lr detta r framtrdanden Ban uppdelas i sina bestndsdelar, som han s smningom har bildats i enlighet med

mnniskans ande, men J M Det kan ocks lsas upp, bryts nedJ -nden i mnniskan r en identisk, enkla varelser Ban r < O < Bans s*lvmedvetenhet r beviset p dess enkelhet Bade ocks har han en mngfald i sig, eftersom dessa r bara ingenting men nr grenrret vgen fr hans egen relation de identiska #nkelt men kan inte lsas, eftersom den inte har ngra delar, dr det skulle vara och i vilka det kan brytas ned igen -nden r sledes fortsatt, ande r innehllet i mnniskan, drfr kvarstr detta ven efter det vi kallar dden " 1Sirth i ,ichtes tidningen K+<<< S 642, (nkelheten i &tanke #r h#r trots den m&ngfald3 som han har i sig s"#lv3 %&st&enden3 eftersom denna m&ngfald Hingenting annat #n de m&nga olika former hans s"#lv frh&llandeH #r $ara Aag ser nu ingen3 som %& m&nga s#tt det inre s"#lv sam$and med den inre enkelheten i ett system $r vara kom%ati$la3 som %& ett enkelt imagin#ra varelser inget tillf#lle och evidens av s"#lv relationer3 men $ara fr fr$indelserna annars #r 7et vill s#ga3 dl"a saken $akom orden - den kro%%sliga organismen3 det finns m&nga inre "ag relationer /en de har alla umg&s att det inte #r en enkel varelse3 genom detta %&verkar det eller individen avser det hela i honom /en en relation av enkel helhet %& det hela enkelt alltid kvar %recis samma enkla identitet ;u s"#len #r visserligen inte i samma mening ett rumsligt sammansatta materiella varelser s&som $iologisk organism3 men det #r inte alltid enkel andlig varelse3 och m&ngfalden av s"#len reglerna $eror3 tillsammans med olika kro%%s freskrifter

Kanske du skulle ha mindre insisterat %& $egre%%et enkelhet s"#l3 om du hade hyrt var som helst efter verv#gande *recis som vissa kan vara ganska enkelt3 men frmodligen verg&ende i reala termer3 som vi har sett3 kan det v#ndas sammansatt vissa $egre%% enligt den verkliga och #nd& ofrstr$ara -nte allt som kan t#nkas h#nder 1r&gan #r om de villkor som i sakens natur 7et kan finnas fruts#ttningar i v#rlden att %roducera vissa freningar3 men inte fr att lsa dem3 men de $ara vidareutveckla3 genom de %roduktionsfrh&llanden som inkluderar en forts#ttning och vidareutveckling s"#lv 5& #r det med v&rt nuvarande kro%%sliga natur3 vilket ska%ar en ny konte,t efter oss fr&n sitt u%%eh#lle conne,ion ut /en om det #r med kro%%en s&3 naturligtvis3 ocks& s"#len3 trots att det inte #r l#tt3 i den st#ndigt frnya fysisk conne,ion s"#lv kan kvarst& uniform eftersom deras enhet $#rs av fysiska sammanhang
(n liknande o$servation har redan g"orts tidigare -nD Kna%%ii skri%t 2arii argumentera3 (d 0 <?0? sid ?6 ff det finns till e,em%el fl"ande %assageD H5ed fac animum e, %luri$us #ta naturis seu %arti$us concretum Eoncedas :amen necesse est 7eum %er summa %otentia sua etiam %osse %rohi$ere3 'uo minus %artium dissi%atio at'ue -nteritus conse'uatur H

7et finns s& l&ngt nog de vanligaste s#tten att $ehandla fr&gan om oddlighet Aag talar inte om dem som har vidtagits endast av enskilda filosofer och teologer3 och som inte har n&gon gemensam anskan hittas 7et finns en del syn%unkter som vi kan frena oss v#l fr att f& den i ett fl"ande avsnitt 4,,i, .3 $ara att de inte har n&tt full utveckling och str#cker sig efter ofullst#ndiga eller sv&r$egri%liga resonemang till n&got inflytande Om man tittar %& vad som g&tt fre3 tycks det mig att vi har de mest ut$ildade nationerna3 som tas u%% i fr&ga om den teoretiska grunden och utformningen av tron %& oddlighet oss hela med lite annat om de grvsta folken3 som med en mer

artificiell engagemang och 2ersteckung av mots#gelser och tvetydigheter3 tron hos dem enkla och uts#tts fr l"us3 s& att en del av den #r g"ord i en grov formul#r och %recis zuta%%end r#tten fr dem #n fr oss med v&ra su$tila slutsatser /en varfr alla vindar och anstr#ngning och frnekande av samma %rinci%er som vi l#gger annars v&ra slutsatser om framtida $aserad %&9 1r att tillfredsst#lla alla %& ett mycket r#ttvist av %raktiskt intresse3 som efter den nu aktuella utsikt ver natur och ande vi flytta det s#tt %& vilket ensamt det kan vara helt och enkelt n"d3 inte verkar annars att $evaras3 som genom en s&dan teoretiska $rister /an vill leva %& utver den nuvarande liv ocks&3 och $ehver utsikterna fr det framtida livet av de viktigaste normativa as%ekter fr den nuvarande Och fr %raktisk vinning d#rav han skonar ingen teoretisk frlust Utan det3 skulle han varken hit %& den st#ndigt dra $ort anden fr&n kro%%en3 och inte heller sinnet att $ryta in3 och inte heller att l&ta sinnet $ildar en ny kro%% utan fysiska medel fr att gra det3 och inte heller att l&sa in honom i en stel atom3 en enkel monad inte heller att anta att det finns en eterisk kro%% utan villkoren fr dess $evarande3 fr att $landa eller enhet och enkelhet av s"#len med varandra3 eller fr att gra $etongen fortsatta e,istens en a$straktion 1rst&eligt nog s& att m&nga s&dana v#gar %& grunder inte frutse Och vad undrar om de antingen gav u%% till frm&n fr teorin om %raktiskt intresse ho%% om oddlighet3 och att gra s& $ra i denna v#rld utan den och st#lla in ser som m"ligt3 eller allt i omv#nd %referens fr det %raktiska infr teoretiskt intresse motivering av %raktiskt taget kr#vde tro i %rinci% kasta av sk#l /en tv& saker m&ste vara d&lig 7en otroende s#gerD 5ynen %& livet efter detta str endast r#tt u%%m#rksamhet och aktivitet fr den h#r v#rlden3 men i verkligheten #r det r#tt framsynthet i livet efter detta och det sanna v#lm&ende och trstande guide genom denna v#rld 7en religisa troende s#gerD 2arfr n#ra till allt3 och vi har inte den gudomliga u%%en$arelsen9 7et skulle vara om det inte skulle ligga i sakens natur att +uds u%%en$arelse i 5kriften i sig kan t"#na och ge en fast3 s#ker3 allm#n tro endast i enlighet med3 eftersom de ocks& utsetts av +uds u%%en$arelse i naturen och livet3 genom 1aktisk n&gonsin sttt det inte verkar mots#ga honom Och om du inte vet att anv#nda dem fr att tro %& den hgsta och sista saker de fakta i naturen och i livet3 s& att de $lir helt av sig s"#lv mot samma3 stridsduglighet av de %raktiska as%ekterna3 ist#llet fr att g& med dem hand i hand -nte alla fr med sig3 som gr hans $lundar n#r s"#len med kro%%en frsvagas i hg &lder3 i anstalter och i frsken av fysiologer samtidigt eller fel utseende och ingenstans gr s"#len utan en kro%% -nte alla klarar av sk#l tystnad kantsten i $eaktande av de slutsatser som den #r $en#gen att omedel$art dra av det3 inte alla lugnar ner sig %& de ytliga avvisning av dessa slutsatser3 som naturligtvis #r $ekanta med samma i livet som inom vetenska%en3 eftersom mer fakta infra i sam$and3 desto d"u%are de frfl"s3 desto s#krare visar sig ocks& i sve%ande3 d"u%a3 grundl#ggande v#sentligt sam$and med den andliga och kro%%sliga /en sedan den u%%en$ara frstrelsen av kro%%en i dds krav $efallande deras tolkning3 och tvivel kan $ara $esegras genom att $esegra sina sk#l 7etta #r v#rdet %& en tro att h#nda n&got sto%%3 fortfarande %& andra #n vetenska%ligt utvecklade sk#l k#llor 7en %raktisk synvinkel3 som #r o$eroende av alla teori vissa vertygelser samtal3 och till och med kr#ver tro till andra myndigheter

#n %artikel anledning av den enskilde3 har lika mycket r#tt som det teoretiska /en vilka andra motiv %& foten samt en vetenska%lig tro3 han kommer inte att ha varit den r#tta3 s& k#llan fr&n vilken det strmmade ens misst#nka3 om han m&ste dra sig undan fr&n en klar $ild av vetenska%en som hinwiederum vetenska%en inte kan vara r#tt3 vilket ledde oss till slutsatser som g&r emot v&ra %raktiska intressen 5& det #r %& den versta l#nken %& gott och sanning3 som vi har verv#gt tidigare 4R-R3 A. 7et #r d#rfr det #r viktigt att se om och om igen3 och om vi nu gr det teoretiskt eller %raktisk synvinkel att genomfra fr att till&ta n&gon avvikelse fr&n den v#g som m&ste fattas av andra Om nu har #nnu g"ort det lite i sig tillfredsst#llande och samtidigt eniga med de %raktiska krav resultaten av den teoretiska s#tt3 enligt min mening3 ligger orsaken i de grundl#ggande krav som har n#rt %& frh&llandet mellan kro%% och s"#l3 m#nsklig och gudomlig ande 3 det faktum att du "ust har s%arat som orsaken av frstrelse3 snarare vad kan std"a ho%%et om v&r konservering fastaste 5& det redan visat i fr&ga om u%%fattningen att den m#nskliga anden tillhr en hgre och hgsta ande3 s& det #r ocks& av den u%%fattningen av en fast och fortl%ande fr$indelse mellan kro%% och s"#l Aag kommer att l#gga u%% en $ildD 2em fr&n ku%olen till Eordo$a3 i Htrettonhundra gigantiska %elare stder ku%olen gewaltLgeH $ara h#r och d#r en %elare i $eaktande frdr"ning3 vilket redan skulle falla inom andan och ser sig $egravd under %elarna i honom3 naturligtvis ;u vill han3 att han skulle vara dum nog3 frmodligen #ven fredrar ku%olen sv#vande i luften3 %elarna som frefaller honom hotande fara3 har helt frsvunnit3 och "u mer han ser n&gra s&dana kolonner3 "u mer han #r r#dd Cur lugnt och s#kert men samma kommer att fr#ndras n#r han3 hans gon $red %%ning3 alla %elare stiger %& en g&ng3 och ku%olen s#ker ser fantastisk ut och sv#nga den Au fler kolumner3 desto s#krare kommer det att verka 7enna ku%ol #r oddlighet3 men kolumnerna #r frh&llandet mellan kro%% och s"#l Aag kommer att s#ga3 /an tror3 ked"ad av flera o$ligationer i anden fr kro%%en3 mer strikt3 genom tv#r$indning det skulle tas s& att den mer hotade v&r dereinstigen fortsatta e,istensen av fara3 och $ara i dds$oet efter denna sv&righetsgrad3 i lossade version av detta g#ng3 var ho%% och fr#lsning3 medan det i min mening3 s#rskilt i de mest h#nsynslsa &tstramningar och strikt 7urchtrei$ung denna sammanko%%ling av de s#kraste3 #r "a det enda l&g niv& i form av en fullst#ndig motivering av v&r tro %& oddlighet3 utan s&dan men samma $yggs alltid mer eller mindre i luften /en $ara fr o$estridliga konsekvens3 #r det viktigt att $est#mma %recis ingenting halv utfr egentligen $ara l&ta alla andliga hans $il och hans $&t i $est#mmelserna flod kro%%sliga3 och att $etrakta all natur som ande-std"ande3 till detta all orsak och orsaka en sekvens anser som fr#ndras som orsak3 s& vi leds till de naturliga s#tt att detta liv som en orsak i n#sta liv som sin r#tt ordning3 och $eaktandet av kro%%sstd i allt3 den intellektuella3 och vi kan inget sk#l fr en framtida liv mer fr att hitta de omr&den som inte hittade sin h"#l% eller motsvarande i den andra Aa hela $ild av tv#r$indningen av kro%%sliga och andliga kvar utan ett antagande om en framtida livet lytt3 och os#ker3 medan den halv guidad u%%fattning inte vet att komma $ortom

dden 7& har n&gonsin vunnit $red $as %& att "ag %&%eka h#r3 s& det #r inte sv&rt att se hur allt har infrts av mots#gelser och inkonsekvenser i l#ran om kro%% och s"#l till frm&n fr oddlighet fr&ga3 i s"#lva verket inte som kr#vs av den ty% av sak3 men endast genom sin egen inkonsekvens 1r det #r verallt3 s& att en inkonsekvens endast kan &tg#rdas antingen genom en annan inkonsekvens eller u%%hrande av all inkonsekvens3 visas den $eg#rda resultat 7etta kan &stadkommas %& det tidigare s#ttet3 men det #r $ara sta$iliteten hos ett gyrosko%3 som har fr en tid av sva"ande och v#nda i alla riktningar3 genom att fl"a en riktning genom att avskaffa den fallande rrelse om och om igen genom att en motst&ende ;u senast har han att falla #nnu -- %%. +ire)t motivering av l3ran om od(dlighet. L&t oss nu s#kra %& att fr&ga3 som den i den mest grundliga verv#gande av v&rt #mne sist m&ste anl#ndaD Cur det $eror3 att m#nniskan #ven i den h#r v#rlden3 genom alla fr#ndringar av yttre och inre frh&llanden han s"#lv fr$lir igenom9 2ad f&r $ort honom fr&n alla e,terna och interna attacker i den h#r v#rlden som samma3 kommer att f& honom till livet efter detta i fortsatta erh&lls genom den stora angre%% av dd med s& lika3 om det skall forts#ttas %& annat s#tt f&r /en hur under$art #r frst och fr#mst det faktum i sig3 som vi har h#r Allt verkar de flesta m#nniskor har att g& ner hit3 men han tror i vissa avseenden3 och i synnerhet de viktigaste s#tten fr att ha varit riktigt samma 7et verkar finnas n&got att mots#tta sig direkt 7en anda av en gammal man och sinnet av ett $arn3 hur olika de #r i alla avseenden9 Och #nd&3 fr var"e tanke %& en gammal man ett $arns sinne3 som han anser sig vara ganska lika 7u kan f& en fr&n de mest okunniga till Bissendsten3 falla ut l"usare gl#d"e i dystraste melankoli3 en g&ng omvandlas helt drunknade i synd helt &t +ud3 och innehar fortfarande fr samma %ersoner -ngenting3 tycks det3 har fr$livit densamma3 och #nd& den gamla "ag #r helt efter$liven och h#rmed fr$lev showen i vilken m#nniskan sker sig s"#lv 7et verkar om"ligt3 och #nd& #r det s& 2ad som gr det m"ligt9 ;&got m&ste verkligen vara ofr#ndrat3 men i slut#ndan3 annars skulle det inte u%%en$art3 eller om det var en verklig mots#ttning 7etta gr det m"ligt3 d#ri ligger s3 &tminstone3 vi uttrycker det %& ett s&dant s#tt att det $akom all fr#ndring av andliga $est#mmelser men enighet den anda i vilken var"e m#nniska summerar varelser3 fortfarande ofr#ndrade3 intakta3 %&verkas inte3 #ven sig s"#lv i fr#ndringen av avs#ttningar och alltid nytt aktiveras av samma !ara vi hade fel3 denna enhet av s"#len som en dd k#rna3 en enkel konkreta varelser i mitt av dess $est#mmelser och att ta avtag$ar detta3 utan det #r en levande3 helheten av floden och samtliga $est#mmelser i s"#len samma inre enhet av &tg#rden3 den alla ko%%lade med varandra3 enligt vilken allt i andan 5amtidig fr#ndring $est#ms och eventuella senare staten v#,er fram ur de tidigare3 dess fortsatta effekter stder i sig L&t oss frklara detta mera i detal" ;#r "ag ser tr#d3 hus3 $erg3 s" samtidigt3 tar var"e annat i det naturskna sammanst#llning av #n om "ag ser varenda en av hennes intryck attacker msesidigt $est#mmer varandra ver3 och det som var och en gr fr n&gon3 k#nna H"ag i totala

intryck av landska%et /an kan inte vara olika i landska%et utan att %& n&got s#tt allt verkar annorlunda3 och d#r%& ett helhetsintryck som reflekteras fr&n det hela till$aka till individen $eroende Kan $eskriva det #r a$solut inte t#nkt att visa endast i medvetandet /en som det #r h#r med stunder av samma &sikt3 #r det med alla stunder av s"#len3 kan det verka som samtidigt i henne3 medvetna och omedvetna samtidigt /an kan inte l&ta $li att visas i s"#len3 utan allt annat visas i s"#len3 och d#r%& ett helhetsintryck som &terigen reflekterar ver individ och fr hela $eror %& /ed en k#nsla av denna fr#ndring $est#mdhet av allt som finns i v&r s"#l3 #r k#nslan av att hennes enhet ocks& gett una$trennlich 5"#len k#nns de olika stunder av deras s"#lv utseende i aktiv fr#ndring $eslutsamhet3 och $est#mning av aktivt ut$yte av allt som i s"#len3 kan endast med enheten finns samma k#nslor /en nu #r inte $ara en fr#ndring av $est#mdhet3 men ocks& fl"a $est#mningen av vad som finns i s"#len och #r i st#llet #r emellertid relaterade till #ndringen av s"#lv$est#mmande 1r#ndringen $eslutsamhet visar sig n#mligen inte en$art av det helhetsintryck som ges direkt med det3 men ocks& av konsekvenserna u%%st&r fr&n detta +enom aktivt ut$yte relation d#r e,istensen av s"#len #r3 tycks det3 en ny inventering av s"#len som en fl"d av den tidigare Och hur3 med den ut$ytes $est#mdhet3 #r att m#nniskan samtidig grenrr k#nns $unden i en s"#l enhet3 inte zerf#hrt i grenrret3 sedan med konsekvensen s#kerhet att han ocks& k#nner den successiva frdelaren $unden s& att han fortfarande #r en av frdelaren efter den andra 7en senare anda k#nns fortfarande som ett med det frflutna och #r i om det fortfarande samma som tidigare3 eftersom han fortfarande har de ytterligare effekterna av den frra i sig s"#lv Allt "ag s&g som $arn3 t#nkte3 k#nde3 om "ag ens inte kommer ih&g vilket3 dess konsekvenser inte l#ngre urskil"as individuellt3 men har inte varit frg#ves fr min senaste &lder Aa ingenting3 inte ens den minsta sak som "ag har sttt %& i tidig ungdom och vad vi mter i mig #r frg#ves efter den senaste m"lig &lder3 liten som den #r3 det gr mig $ara annorlunda i sm& saker3 men $ara det inget tar $ort n&gonting i mig av sig s"#lv 7en gamla sinne kan en s&dan formativ #ndrar sitt tillst&nd helt och h&llet3 m&ste han #ndra det till och med3 eftersom fr#ndringarna #r livet fr den anda3 men om inte det sker fr#ndringar3 som h#rrr fr&n den tidigare effekten enhet Anden3 som k#nslan av frekomsten av mentala enheten och h#rmed -$and3 k#nner andan i hans nya staten alltid som vu,it ur den gamla andan3 som dess u%%fl"are3 k#nner han en identitet sam$and mellan den tidigare och den senare s"#lv 7et finns allts& i %rinci% $ara olika uttryck3 men inte olika saker3 n#r vi s#gerD Anden fr$lir densamma3 eftersom det andliga enhet men ih#rdigt erh&lls genom all flde och fr#ndring av reglerna i rrelse och fr#ndring av dess $est#mmelser3 eller s#ga att han f&r den som samma eftersom effekten av alla tidigare liknande $est#mmelser i sinnet genom en ansluten sekvens antal effekter forts#tter in i framtiden 1r det #r "ust det ar$ete som de gamle in fl"ande i det #r det som frenar $&de i tid och det #r en driftsenhet i s"#len3 inte a$strakta $est&r a$strakta konkret3 men #nd& 2&r k#nsla av identitet i relation till den tidsfl"d i sig #r ungef#r samma som den k#nsla av identitet i frh&llande till samtidig och det #r samma "ag att olika summor i en %resent3 och det som frenar de olika i sekvensen3 och det kan inte ens t#nka %& det

denna identitet n&gonsin skulle kunna lsa3 eftersom den aktiva sekvensen relationen i sig #r $ara en framg&ng fr det in$rdes aktiva och aktiva interaktionseffekt markant som s&dana att det avleder i den aktiva sekvensen relationen -nte faktiskt rent ut av sig s"#lva fr att st#lla in det m#nskliga sinnet fr&n antiken till senare (ftersom han alltid varit $ara en tunn tr&d3 om det #r vad han $r"ar som $arn3 $r fr$li hela grunden fr de 1ort effekter i hans sinne Alltid nya $est#mmelser han drar snarare av sinnena som ny ZuwGchse som inte #r s"#lv slutsatser av vad som $rukade vara i det3 #r ofrklarligt med n&got ganska :idigare i honom3 men frmodligen vittna till nya slutsatser i den och $erika det mer och mer +enom att n&got nytt u%%st&r fr oss som inte fldar fr&n v&r frra $esittning3 d& vi ocks& har en k#nsla av att n&got yttre steget u%% till oss3 men vi aldrig frlora oss s"#lva i den nyligen Zutretenden /en genom att nyligen erh&llits av oss alla :ram%ar slutsatserna fr&n tidigare Utervunnet och medfdda3 k#nner vi av allt nytt och inte heller det gamla3 det nya k#nns %recis som 1ort $est#mmelser i det gamla (rh&lls av konsekvenserna av de gamle i oss3 och vi forts#tter att utveckla oss genom det nya fr oss :ram%ar men vi vinner nya $r"an av utvecklingen3 eftersom utvecklings%rocessen i sig #r fortfarande i oss3 genom oss 7en identiska forts#ttning av detta "ag handen av all intern och e,tern fr#ndring $eror s& kort i raden av tidigare orsaks eller orsakssam$and mellan v&ra mentala fenomen *& l#nge som n&got som en andlig konsekvens flden fr&n vad v&r "ag tidigare tillhrde3 inneh&ller den ocks& s"#lv fortfarande samma "ag till att f& egot #r i sig %&3 #ven om de fenomen s"#lva fortfarande s& mycket fr#ndring 2i kan gra #ven de mest allm#nna till#m%ningen av dem till +ud 8r v&ra andar3 som har medgett verallt3 verkligen framkom +uds sak3 s& det #r tillr#ckligt fr att f& dem %& +ud Orsakssam$andet #ven hon f&r hans ego 7en som tror annat3 l#mnar erfarenhetsm#ssiga grunden fr slutsatsen att finns till v&rt frfogande /en vad inne$#r det fr v&ra framtida liv9 7ettaD Att frneka forts#ttning av v&r ande in i livet efter detta3 skulle ingenting $etyda annorlunda #n frneka den fortsatta giltigheten fr orsakssam$andet i de andliga omr&den %& h#r och #ven frnekar att de %sykiska orsaker som nu ligger inom oss3 #ven utanfr de h#r och #ven andliga konsekvenser kommer att ha -ngenting i v#rlden3 men $er#ttar att orsakar aldrig kan sto%%a dem att $evittna samtida effekter3 vi till och med se nog av den andliga efterdyningarna av folket3 $ara naturligtvis $ara i effekter som vi f&r3 men vilka effekter som uttryckte vara3 fruts#tter Overallt anden som s&dan verkar s& $ara fr sig s"#lv3 och vi kan minnet av en annan i hans ver"ordiska tillvaro inte vill se %recis som i den h#r v#rlden3 i synnerhet s& l#nge vi s"#lva #r fortfarande %& diesseitigem %ositioner Alla farh&gor om att konsekvenserna av v&rt sinne $ara vill ha en hgre ande3 men inte mer av v&r individualitet kommer till god3 gr h#rmed 2isst3 de f&r till honom ocks& $ra3 men inte annorlunda #n det redan #r v&r nuvarande intellektuella Orsakande till god3 men som v&r individualitet #r (ftersom konsekvenserna av v&r s"#lv de fr$lir v&r3 och hans3 i den m&n vi #r frst nu $li och fr$li (ller ska du $e om att #nnu s#rskilda villkor fr att $evara den grundl#ggande

karakt#ren av den enskilde egenhet #r skyddade9 /en de #r $ara s& redan $evaras i det mest full och sannaste $em#rkelse3 att Anden int#kterna erh&lls genom dess konsekvenser 1r den ty% av orsakerna $est#ms allt karakt#ren av konsekvenserna3 och det skulle vara n&got som inte #r ett resultat av en annan orsak3 om det inte var annorlunda3 och det skulle vara n&got fel %& annan orsak3 om det inte %roduceras andra konsekvenser 5om individ $eskedlig s& v&rt sinne #r nu3 som individuell karakt#r och #ven om $eskedlig individuellt i samma mening3 han m&ste stanna kvar fr evigt3 om han $ara n&gonsin g&tt gehends $#r konsekvenserna av konsekvenserna 45e 2ol - Eh R- !. /en nu alla konsekvenser av vad Anden var tvungen att stanna3 men han v#,er3 som vi s&g3 med n&got som han inte hade3 och att det som kan verka mest fr att stra eller frstra honom3 effekterna av omv#rlden3 #r $ara de mest frmgna och senare fr att utveckla den *& vilka nya v#rlden utanfr s& #ven de andliga konsekvenserna av v&r k#rlek nu f&tt som en fl"d av v&rt Aag fr$lir alltid v&rt ego3 och eventuella strningar av den nya v#rlden utanfr kan inte gra n&gonting med dem som nya anrikningar av detta ego 5& vi fr$lir s#kra %& $&da sidornaD -ngen fr#ndring som kommer fr&n oss s"#lva3 kan fr#ndra oss s"#lva3 men det forts#tter att f& naken och forts#tta att utvecklas3 det finns ingen fr#ndring som kommer med n&got utanfr oss kan fr#ndra v&rt ego3 hon kan $ara med ny gryning av utvecklings $erika Cur ska vi d& komma fara9 8ven om3 inte kunde vara omedvetna konsekvenser av v&rt nuvarande medvetandet9 Cur mycket "ag l#rde mig som $arn3 och det $ara fungerar %& de omedvetna konsekvenser i mig 5ant3 men som frGherhin v#gas3 $ara fr att dess konsekvenser i slutet av fenomen av medvetande emot och fusionerades d#r3 inte de som inte l#ngre #r i kontakt med ditt medvetande3 $ara de som inte l#ngre kan rra den fr sig s"#lva3 men utan att $idra 3 ditt medvetna "ag fortzuerhalten %& ett visst s#tt 5& kan lika g#rna mycket av det som $err dig medveten nu3 g& ner igen i senare medvetandefenomen i livet efter detta3 men "ust $ara i medvetandefenomen3 som i sin tur tillhr dig3 eftersom alla 1ort $est#mmelser i ditt medvetande som kan leda detta g&r ner med honom3 vare sig de kommer fr&n dig 3 eller kommer fr&n utanfr dig3 och #ven din 7in tidigare medvetande kan $ara g& ut %& dig senare3 men inte i ett allm#nt medvetande som anginge dig n&got mer (ftersom du $r kontinuerligt $est#mmas med dden av hela allm#nna medvetandet3 skulle detta endast ger en e,%ansion av ditt medvetande genom hela $reda sf#r av dess $est#mmelser3 inte inne$#r en frlust av ditt medvetande till det allm#nna medvetandet3 annars skulle du ha varit h#r nere i floden av $est#mmelserna som tar emot ditt medvetande fr&n utsidan fr att frlora dig &tminstone $r"an - s"#lva verket har vi att tro att v&ra fr$indelser med det allm#nna medvetandet kommer att e,%andera till dden3 men det #r en vinst3 inte en frlust fr oss att vara3 och hur vi f&r fr$#ttrade $est#mmelser genom det allm#nna medvetandet #r denna s&dan mottagits av oss 7et #r sant3 eftersom en fr#ndring av medvetandet3 styrka och h"d3 "a till och med inklusive tillf#llig su%%ression av medvetande3 v&rt sinne hela redan $err h#r nedan i

sin karakt#r3 eftersom det #r i denna relation3 #ven generellt sett fr framtiden var"e m"lighet till fri och endast inte att medvetandet n&gonsin u%%hra h#dan fr oss 2#,lingen i u%%g&ng och fall av medvetandet som h#r nere fr alltid igen strk en v#,ling i u%%g&ng och fall3 s& det #r den ty% av %eriodiska funktioner3 men med en st#ndig frlorat medvetande utdda konsekvenserna av det andliga "aget3 hrde den andliga orsaken alls3 att avla konsekvenser3 var orsakssam$andet i den andliga av$rutits eftersom en intellektuell utan medvetande inte l#ngre skulle -ntellectual evigt (ndast sova eller kan fras ut ur minnet d& och d&3 fr att fortfarande $etraktas som $efintliga 7& konsekvenserna av tidigare medvetna orsaker inte #r utdda3 men det #r $ara i den ty% av %eriodiskt stigande och fallande medveten anledning att vittna motsvarande konsekvenser /en3 kan man fr&ga sig3 eftersom effekterna av sinnet ocks& m&ste vara e,akt re andliga9 Kan sinnet inte fysiska effekter3 motioner3 vittne och g& ut i dessa materiella effekter9 2isst kan det vara s&3 om3 som #r allm#nt sagt3 alltid v#nder sinnet fysiska och den andliga kro%%en effekterna hertrei$t %& utan att man samtidigt $#r avsev#rt den andra Kommer till$aka snart3 den intellektuella rrelsen i konkret3 i$land materialet till andlig ordning3 och vi kan n#r som helst $ara s& r#kna med att g& under anden i materien3 som ett resultat ande fr&n materia att se /en annorlunda #r det3 om3 eftersom vi menar att det #r allt mental handling i sig $#rs av material3 finns ingen tanke och vil"a utan fysisk frflyttning 7& den andliga konsekvensen kommer att $#ras av en material resultat3 men kan inte ers#ttas med dem3 och $eviset fr de materiella konsekvenserna kommer att visa inte fr&nvaron3 men frekomsten av det andliga C#r har vi en huvudgrda av erk#nnandet av en d"u%g&ende relation mellan kro%% och s"#l Och "u d"u%are vi g&r in i livets fakta nu3 "u mer vi verkligen h#nvisas till denna anslutning 5& i fr&ga om de villkor som har att mta det andliga s"#lv sin fortsatta e,istens3 #r vi s& s#kra fr&n alla sidor3 vi kan $ara nska alltid efter fakta och thinka$ilities av v&rt liv nu -nte $ara #r det ingenting som hotade livet fr oss nu den tidigare u%%hrande av sinnet3 men inte vad det kan vara oss alls verkar vara m"ligt 2i m&ste anta att orsakar e%isoder u%%hra att vittna3 eller det andliga och kro%%sliga kan omvandlas till varandra fr att tro att vi kommer att sluta som andliga individer fortzue,istieren 5amtidigt #r vi uteslutas endast %& en $edmning av de villkor som finns i den andliga s"#lv /en eftersom v&ra sinnen h#r %& "orden ett fysiskt medium3 en fysisk $as fr att agera $ehov %& ett effektivt s#tt3 har vi frutom de andliga alldeles fr fysiska fruts#ttningar fr v&r e,istens att dra ner h#r i $eaktande3 och de $r frstras3 eftersom $rist %& allt n#r det g#ller den andliga r#cker inte synas 2i anser att all ande stds av n&got fysiskt och det #r $ara %& grund av detta std3 fr&gan om en forts#ttning av detta std sker mer $r&dskande /en svaret #r s& klart 5& lite det andliga kan vara utan konsekvenser3 forts#tter d#rmed underh&ller sig s"#lv3 men lite den kro%%sliga som den #r sliten3 och som alltid kan vara konsekvenserna av det kro%%sliga3 $#r v&rt sinne "ust nu3 de #r ocks& det Ursach adekvat forts#ttningen av m&ste $#ra det andliga3 som nu $#rs av v&r kro%% /en vi kommer till denna

allm#nna slutsats3 i motsats till den direkta $ehandlingen av det samma i denna v#rld3 v&ra kro%%ar genom alla fr#ndringar3 fortsatte gehends det visas en identisk $#rare en identisk s"#l oss att svara fr&n det3 som tidigare3 %& fr&gan om livet efter detta3 fr att se om samma sak verlevde katastrofen i dden Overallt hittar vi liknande villkor som %& den andliga sidan 2&r kro%% inneh&ller ett stort ut$ud av delar och rrelser3 men den organiska verkan relation kan vi sammanfatta det som en3 enhet v&r s"#l kommer till uttryck eller $#rare i den organiska enheten av v&r kro%%3 d#r allting omv#,lande $est#md3 och som vi ocks& tid tror alltid samma anda fr att $eh&lla3 trots att han #r i st#ndig fr#ndring3 tror vi att alltid h&lla samma kro%%3 trots att han #r i st#ndig fr#ndring3 som #r relaterad o$"ektivt igen3 fr det som fortfarande $#r den gamla s"#len3 vi ska ge mer #n den gamla kro%%en3 och det #r samma fr&gaD 2ad gr oss kro%%en forts#tter %& samma s#tt som gehends h&ller trots alla fr#ndringar3 och vad som gr att han3 trots alla fr#ndringar3 fr att $#ra $ort gehends samma s"#l9 - m&nga nu inte kan l"ugaD !oka inte samma sak3 eftersom detta kommer att #ndras under tiden3 den gamle mannen $est&r av helt annan sak som $arnet3 och trodde fortfarande att ha $eh&llit samma kro%% och samma s"#l -nte i forts#ttning av samma form3 eftersom dessa fr#ndringar kontinuerligt fr&n ungdom till &lder3 och i %rinci% finns inget riktigt i samma form i kro%%en av den gamle mannen och $arnet3 dock3 men den gamle mannen fortfarande anser sig riktigt samma m#nniska -nte i $evarandet av en viss del av kro%%en3 som du s& sm&ningom kan ta efter n&gon del av kro%%en3 utan att3 s& l&ngt vi kan fl"a det alls i denna v#rld3 kan identiteten hos den enskilde dra$$as av en notering L&t oss t#nka %& alla de gamla till unga Can har fr#ndrats en hg av materia3 i ett annat rum3 en annan tid3 i en annan storlek3 en annan form #n de unga3 att det n&gonsin med n&gra likheter mellan den tidigare formen3 fr$lev ganska lika men att den stdde s"#lv 2ad finns kvar3 som fortfarande #r lika med $#rarens kro%% "ag st#m%lade9 (n enda v#nster3 och sannerligen vad den omst#ndigheten3 att vi erk#nt som ett villkor fr den fortsatta anv#ndningen av egot i den andliga v#rlden3 helt i enlighet med %rogram3 s& att det $ara kan ses som ett uttryck eller $#rare av detta tillst&nd i kro%%sliga igen 7en senare anda m&ste v#,a ur den tidigare fr att fortfarande k#nna sig som samma3 ocks& m&ste vara det organ som $#r det senare anda odlas fr&n att den frra till mer #n $#rare av samma anda och med detta som samma kro%% att a%%licera Allt kan fr#ndras och verkligen $yter mellan !estande den frra kro%%en som i sinnet3 $ara orsakssam$andet m&ste st#ndigt f& fortl%ande3 och $lir verkligen rr sig hela tiden 7et verkade som ett $arn i mig3 i dess konsekvenser fortfarande i mig3 de vu,na3 fort3 %recis som fysiskt och mentalt Cur annorlunda #r formen %& den gamle mannen som fr $arnet3 men kunde den s#rskilda form av en gammal man fr&n en viss $arn formul#r u%%st& 2ar"e rrelse som n&gonsin var en g&ng i kro%%en3 t#cker3 men aldrig dyker u%% i den urs%rungliga form3 men deras inflytande forts#tter ocks& genom alla senare3 som ett gon$lick str#cker sig $ort rrelsen hos en %lanet i vissa sitt inflytande genom alla &ldrar3 den senare $#r effekterna av 1ort antiken i sig s"#lv3 och skulle vara annorlunda #n det #r %latt3 om det inte hade i sig Cela nuvarande tillst&nd kro%%sliga organismen odlas ut ver ett liknande s#tt fr&n den frra3 eftersom det %sykiska tillst&ndet hos den

frra 5om liten stund rent fr&n sig den yttre v#rlden #r nya $est#mmelser fortsatte #ven %romenader /en genom alla de nya $est#mmelserna fr att ta emot den 1ort fortsatta effekterna av tidigare varit 5& vi ser det mest %erfekta analogin mellan villkoren i ih&llande v&r individualitet %& intellektuella och fysiska sidan /en det #r mer #n analogi3 som $&da #r $eroende i ut$yte villkorlighet3 verkligen viktigt enhet tillsammans 7e mentala %rocesser flde sig en$art %& grundval av varandra som det fysiska fldet fr&n varandra3 genom vilka de utfrs3 och fldet av anden #r $ara s"#lv manifestation av den naturliga floden 7et som fl"er nu igen fr v&r framtid3 om vi vill $eh&lla den nu r&da medan fakta9 Att kro%%en av v&r framtid3 fr att t"#na den fortsatta v&r nuvarande "ag kan3 om nu $ara dykt u%% som orsaken till kro%%en3 vara m&ste ut v#,t3 som har kro%%en fr nu g&tt gehends fr&n som $ar egot tidigare3 v#,er orsaken ut 7etta villkor u%%fyller annat organ i den meningen att vi har ansett det frut3 och mtte inget annat #n detta annat organ 7et #r frg#ves letar efter n&got annat 5& vi vill inte ta emot oddlighet i rymden3 s& vi kommer att kunna hitta dem endast %& denna grund L&t oss se ver igen hela relationen som kommer i $eaktande h#r Orsaks forts#ttning av verksamheten i den frra kro%%en3 fl"t av v&r forna "ag $unden3 #r endast delvis i kro%%en 7els #r det i omv#rlden Allt ett gon$lick verkar i oss %& n&got3 #r u%%delad i tv& delar s& att s#ga3 en som forts#tter att ar$eta internt3 alla ing&ngar till utsidan 7et vill s#ga3 fortzuerhalten v&r nuvarande n#rmare kro%%sliga systemet som $#rare av v&r nuvarande medvetet liv och alltid nyligen $erikats av influenser fr&n den yttre v#rlden som ska utvecklas vidare3 detta fr att ska%a ett nytt kro%%sliga system eller v&r smalare e,%andera till en annan3 det oss fr su%%ort v&r framtid av$ryts3 och nu till och med medvetslshet #r fr oss /en allt som kastar $ort internt i v&r tid att titta3 som cirklar det3 men #r slut frr eller senare i effekter till v#rlden utanfr fr att som till och med den sista av oss kastas med dden3 s& vi g&r till och fr&n hela den omv#rlden3 sitta helt i det andra systemet till omv#rlden ;oderna i den smalare kro%%en lser aldrig men eftersom de tilltrasslade kausala rrelser skall dras ut tillr#ckligt l&ngt genom alla sekvenser med forterstrecken3 som diskuterats flera g&nger3 men &t i de smala kro%%s slingorna #r3 s& att s#ga 5lutligen %asserar n#rmare kro%%en ganska s& vaknade av lagen om antagonism och %eriodicitet3 som vi diskuterade3 desto mer fr det /an ser tydligt att den grundl#ggande %unkt %& vilken det anl#nder vid 1ort konservering av individen3 tas h#r mycket annorlunda #n vanligt Om $ara n&got identisk med anden och kro%%en skall vara st#ndigt tillg#ngliga fr&n de flesta &sikter3 som vi mtte i freg&ende avsnitt3 det som ligger "ust k#rnan i kro%% och s"#l3 #r det dock i naturen av den tidigare u%%fattningen att hela kro%%en och ande identiskt fortsatt erh&ller i samma mening som det h#nder nu3 genom att k#rnan i identiteten h#r i den l#nkade och $eroende och fortsatt ledande kausala sam$and med hela kro%%sliga och mentala organisation st#lls in honom3 men vilken effekt frh&llande fr var"e enskild organism i sig en karakteristiska och individuellt olika3 och vilken

ty% av orsakssam$and m&ste vara efter s& n#r konsekvenserna $r gras i enlighet med orsakerna 1el3 skulle man ha frv#ntat av orsaks conne,ion u%%r#tth&lla ett "ag3 om s&dant saknas (ndast om en - #r d#r3 kan den erh&llas genom att forts#tta sin orsakssammanhang /ycket kan d#rfr gras kausalt i v#rlden %& ett visst s#tt3 utan det #r en s%eciell "ag fortsatte emot3 men #r detta orsakssam$and &tminstone $idra3 den vanligaste gudomliga "ag fortzuerhalten vars lager fr orsakssam$andet och dess forts#ttning i den efterfl"ande anslutning av alla saker i v#rlden #r $unden Om ingen s#rskild ego #r3 kan det inte forts#tter att f& i sig med dess konsekvenser /en framv#,ten av s#rskilda "ag kan s#nka niv&erna $eror %& ett orsaks conne,ion hgre ordning 2isst3 v&r u%%fattning skil"er sig ocks& mycket fr&n dem som letar efter det mest v#sentliga och mest utm#rkande fr sinnet i en sorts frihet som till&ter detsamma att frigra sig fr&n lagstiftningen i ett orsakssam$and3 som snarare av oss %& orsaks conne,ion av mentala fenomen3 en forts#ttning av andliga identitet s"#lv $eror3 och vad som skulle falla ut ur orsaks conne,ion av ett sinne som skulle falla ut ur anden s"#lv 5om en frihet i den meningen att ske3 eller inte3 #r allt som genom s&dana mten i anden3 inte som utfrts av Anden3 inte som dess forts#ttning3 forts#ttning3 fr att se3 mter anden som n&got fr#mmande 5& #r det med de influenser som han l#r sig av en yttre v#rld3 och man kan tvivla $illigt3 om det finns n&got annat i den stilen 7etta utan m#nniskans frihet inte frnekas3 eftersom det hindrar inte alls som tidigare 4R-R !.3 i lagen om kausalitet s"#lv3 som det #r den grundl#ggande %rinci%en om frihet att gra m#nniskor att f& kontakt med /en detta #mne vi inte fullfl"a h#r -- %%%. 8ra)tis)a aspe)ter. - har g&tt fre3 var det fr&gan om vad kan vi dra slutsatsen fr&n v&rt nuvarande liv fr framtiden3 undrar vi nu3 vad kan de s& under$yggda id)er om den framtida liv agerar %& nuet 7et #r den %raktiska sidan av den fr&ga som har att gra med oss nu efter m&let3 och $ara den matchande tillfredsst#lla v&ra teoretiska och %raktiska intressen kan fr&ga oss om v&r syn vissa att vi g"ort r#tt s#tt /en den frsta3 den inledande fr&ganD 8r v&r undervisning eftersom alls kan aldrig vinna en %raktisk effekt fr livet9 Om hon inte har mycket fr vag och $l&st $ort3 alltfr omst#ndligt och sv&rt fr re%resentation och $efruktning9 /ed en %raktisk ofrm&ga att vinna intr#de3 men de skulle visa det %& oss samtidigt en teoretisk otillr#cklighet 1r en studie av de hgsta och sista saker #r inte $ara $est#ms i de $redaste cirklar fr att vara till nytta i den tr&nga krets fra anv#ndning3 men dessutom m&ste de dock kan ocks& godtas i de $redaste cirklar och trott Och de kunde inte gra det3 s& de kunde teoretiskt inte vara den r#tta 5& det ligger i v&rt allm#nna %rinci%en om att ko%%la %& gott och sanning 4R-R A. 5amtidigt som det ocks& kan $ete sig n#r det g#ller $egri%lighet3 #r s"#lvs#kerhet3 %resenta$ility med v&r u%%fattning3 mot tidigare utsikt #r det i var"e fall inte i underl#ge Och #nd& detta kan f& f#ste3 $r det vara de mindre ours kan9 1r vad kan v#l vara o$est#md3 ver$lasener sv&rare att &tg#rda #n de vanliga id)er om den framtida e,istens9 - s"#lva verket kan man tala om vissa id)er h#r9 1inns det inte h#r

$ara flyter och rk3 inte "uridiskt #r fullst#ndig och inte heller att verfra drmlika tankar9 Om s"#len har fortfarande en framtida kro%% eller gr det inte9 Om den l#mnar det gamla helt eller $eh&ller dem n&got om det och vad h&ller dem $orta9(ller hur och var de kommer att ha en ny3 och hur det #r utformat9 8r hon sova efter dden eller det g&r rakt till himlen9 Cur det g&r d#r9 2ad #r det fr nya relationer9 2ad hade du att t#nka %& himlen s"#lva faktiskt3 en %lats %& en v#rldskro%%en3 eller utrymmet mellan himlakro%%arna3 eller ett utrymme fr alla himlakro%%ar3 eller hra s"#lens frh&llande till rymden %& alls9 8r allt detta den minsta fast i den vanliga id)n9 Och eftersom det #r f&f#ngt att vil"a %rova denna korrigering3 fr "u mer man g&r %&3 de mer u%%en$ara inkonsekvenser och mots#gelser dyker hela denna krets av id)er U andra sidan3 "ag tror att v&r u%%fattning fast $ara den mer s%ecifika och utformade3 "u mer vi gr#va i den 2ar"e tanke %& de gudomliga och ver"ordiska saker m&ste fras n#rmare %&g& genom antro%omorfism och sym$olisering av r& $efruktningen3 men $ara v&r u%%fattning er$"uder de mest m&ngsidiga utg&ngs%unkterna i denna fr&ga3 s& att $ilden av sanningen snarare uttryck som kommer att dl"a3 "a de kan det h#r verktyget frmodligen mer #n n&gon annan utan3 eftersom den inte sk#r de verkliga frh&llandena i det framtida livet med strmmen3 men efterstr#vas3 och h#rmed anser villkoren fr livet efter detta $anar det naturliga s#ttet Och h#r #r "ag ute efter en strsta frdelen i v&ra gon3 %raktisk relation3 #ven $ortsett fr&n inneh&llet i detta3 mot de vanliga frest#llningar och framst#llningar av l#ran om oddlighet 2ad kan en $ild av livet efter detta gra fr den h#r v#rlden3 hur kan de trends#ttande ar$eta fr att utveckla v#glednings%unkter fr att anm#la dig till n&gon slutsats om vad som g#ller h#r3 %& vad som anses vara det3 till&ter n&gon verklig ko%%ling av$ryta den3 eller till och med ho%% om framtiden fr $ristande verensst#mmelse med de fakta och m"ligheter som nu v#lgrundad3 om vi l#gger i en o$est#md himlen eller %& avl#gsna %laneter i relationer att de inte vidrr med den nuvarande9 (ftersom du inte kan se3 och det kommer inte att gra oss v#l till h"#rtat3 som vad alla gr h#r med vad alla en g&ng har och kommer att l#ra n#rst&ende !elning och $estraffning verkar grundlsa hotade eller lovade skrivs konstigt3 och d#r man inte ser hur n&got ska komma3 "a kan komma till tvivel alltfr l#tt att det kommer att komma /an $eror helt ndv#ndig %& den andra 5om reallne av kunska%en #r kunska%en ers#ttning fr sk&des%eleri frlorad Och kan vara v#rdet av de frs#kringar och ti%s som vi kan dra av k#llorna till v&r religion3 och en aning k#nslor3 s& hur mycket de utgr en ndv#ndig fruts#ttning fr all teori i sig3 men hotar den teoretiska $lindhet och frvirring3 d#r vi omfattas i frh&llandet mellan det nuvarande livet med framtiden3 alltid3 fr att gra unkr#ftig vad som er$"uds till oss fr&n dessa %latser Aa vilken h"#l% den som inte ens l#rt sig att tro3 alla frs#kringar och hot om de $aserar sin effektivitet endast till en $efintlig tro3 men kan inte %roducera s&dana L&t oss se3 dock en klart att och hur v&rt framtida liv i den nuvarande %roduceras v#,er3 v#,er ut efter en frl#ngning endast av samma %rinci%3 #ven nu3 verkar var"e efterfl"ande tillst&nd av liv fr&n det frflutna3 eftersom den h#rmed alla i sig allt som vi nu lever och gra3 som s& vor$edingend och meningsfull fr v&r framtida e,istens

som den visas mitt nuvarande v#sen och gr fr morgondagen3 min ungdom fr min &lder3 och u%%st&r fr&n det av sig s"#lv de starkaste motiven fr att ocks& fungera som det #r efter livet #r $#st ;u3 om samma u%%fattning innefattar $&de en ndv#ndig och %lanste slutsatsen att samma &tg#rd3 vad framtiden mest $egagnar3 "a det #r vad de nu mest $egagnar3 eftersom detta kommer att leda i hela v&rt %raktiska intressen3 den vackraste och $#sta match Och s& #r det i v&r l#ra3 hur #r det fl"ande av $evisa dig s"#lv ;#sta men man m&ste det tr&kiga3 k#m%ar i argumentet formul#r3 intr#ffade i v&r undervisning h#r3 inte att frv#,la med den d#r de skulle u%%tr#da infr folkmassan (n %redikant inte v#nda sig till folket de studier till hans %redikan3 eftersom ingen skulle vara kvar i kyrkan3 men dessa studier $ehvs (ndast studier ges h#r3 inte %redikat3 eller endast en liten %redikan med m&nga studier Cur mycket skulle detta inkluderar att utveckla alla varfr frt"#nar den tro vad !i$eln fr den hgsta och sista saker s#ger3 u%%hr det och folket tror du hellre $ara s& om det inte instrueras om flitigt att misstro /en fr&ga t#nkaren ocks& fr sina sk#l 2i frst&r m#nniskor alls $ara det stora antalet %ersoner som styrs mer av andra #n av din egen anledning3 s& de troende n&gonsin kommer att %lanteras lite av sk#l finns anledning $ra fr samma sak3 $rukar det inte $e om det3 det tror en sak av ett ty%snitt eller en %erson som visste hur "ag ska f& auktoritet med honom3 tror det tror vad den #r van att t#nka %& $arndomen som ofta tror att det mest a$surda och skadliga3 det enklaste men den mest levande och lovande Allts&3 alla de stora a%%arat med vilken vi har frskt h#r att %resentera v&r syn och motiveras3 folk gr inte Kirren3 men ocks& kan inte ha fel3 men kan utel#mnas framfr sig och m&ste 1ramfr honom och framfr $arnens v#rld skulle det g#lla3 utan anledning3 r#tt och sl#tt3 men l#gga fram saken i grafisk konstform3 s& att fr#lsningen $ringer trons u%%en$art att det faktum att med liknelser och $ilder3 som visserligen inte frakta Kristus3 var du kan f& l#ran om himmelriket agerat 4/att <J3 JI. Och form och inneh&ll #r v&r l#ra som ska $"uda3 i form av Kristi undervisning s"#lv tycker du om an$ud3 eftersom deras inneh&ll #r s"#lv i Kristi l#ra3 k#nner dem inga andra hygienkrav som dessa3 och deras nya ligger inte i det faktum att de #r av av den kristna l#ran skil"er sig endast i att den visar att detta fortfarande 5ealed %%en och en Bissensweg %%nas fr v#gar tro 2ad vi m&ste kr#va av det framtida livet3 s#rskilt i %raktiskt intresse3 #r en r#ttvisa vars &sikter $r $idra till att kra oss till det goda3 att undanh&lla fr&n det onda :ill och med nu3 #ven om en s&dan r#ttvisa i anl#ggningen syns i allm#nhet goda rider $#ttre3 det onda v#rre3 %& grund av ryggen sl& %& honom konsekvenserna av sina handlingar3 men v&ra liv #r inte utmattad av cykeln av konsekvenserna3 de flesta anv#ndningsomr&den fr konsekvenserna av v&ra handlingar fr l&ngt fr att n& $ortom oss s"#lva3 med tanke %& den korta och t#thet av v&ra liv i denna v#rld fr en r#ttvis effekt %& v&r medvetna delen h#r nedan3 och som hans $elning3 som ondskan ofta #r $ra %recis som $ervas sitt straff3 "ust fr den strsta !ra som det onda3 detta g#ller mest 7#rfr #r alla religioner v#rda namnet3 ett till#gg i n#sta liv skt3 d#r de goda %recis som $elning3 till e,em%el det onda #r straffet helt v#gde3 vilket frkortas den h#r /en fr det mesta gr det s&D tag nu gott och ont #r v#rd genom att fl"a och straffar3 som ocks& dra$$ats till$aka naturligt av naturliga sammanl#nkning av saker

och grundade %& m#nsklig ordning %& oss3 det #r3 vad som saknas i det r#ttvisa straffet i framtiden livet vara som kat eller ver$"uden av en annan hand /en efter oss3 ett kom%lement till de lner och straffet faller i n#sta liv enligt samma %rinci% som $elning och straff i den numera livet som framtiden och $or nu $ildar en anslutning i sig3 s& det kan $ara ses h#rmed efterlevnad och fullst#ndigt genomfrande av denna %rinci% Ocks& i framtiden livet $lir det $ara fr&n det sammanhang d#r vi finns3 vi naturligtvis till$aka rungande konsekvenserna av v&ra nuvarande handlingar och underl&tenhet som #r v#rda och $estraffa oss /en medan konsekvenserna av det vi ar$etar %& nu livet med medvetande3 endast ofullst#ndigt sl& till$aka %& v&r medvetna delen i denna v#rld3 kommer att misslyckas efter dden av hela konsekvenserna av v&r medvetna $or nu %& v&r medvetna del till$aka av hela omr&det fr konsekvenserna av v&r nuvarande medvetna liv fr&n och med nu #r omr&det fr v&r nya medvetet liv 1inns det n&gra $ra konsekvenser3 kommer vi att m& s& $ra3 det finns d&liga konsekvenser vi kommer att dra$$as det -st#llet fr v&ra tidigare verk3 vi $etalar v&ra tidigare verk -nga $ilder f&r u%%r#tta en str#ngare3 mer kom%lett3 unver$rGchlichere3 mer naturlig r#ttvisa3 inget $#ttre l#m%ade fr de ord som alla kommer att skrda det han s&tt3 och den som s&r i sina effekter och ar$etar nu s"#lv och skrda en dag igen hans egen3 inte $#ttre frmaning att inte $egrava hans %und3 och var och en #r sig s"#lv %undet3 den austut3 liksom det som en g&ng &ter$etalas honom med hans intresse - n&gra l#gger sig $#ttre f& uttrycka sig om att v&ra g#rningar kommer att fl"a oss3 "a de kommer att fl"a oss3 liksom $arnet vid fdseln fr att fl"a hans lemmar3 det vill s#ga att l"uga n#r v&ra verk nu $akom oss3 verkar utv#ndigt endast gras av oss #r 2i identifierar oss med dden3 s& att vi har g"ort oss s"#lva (ftersom v&r krets av effekter och verk som vi lever fr&n och med nu3 som om Hdet #r v&r egen kro%% med medvetande 7en framtida liv #r att u%%fylla allt det som samvetet nu l&ngt h&ll hotar och lovar #nnu3 eftersom det hotar samvete och lften /&nga inneh&ller nu #ven hans gon innan afar h#ngande gissel onda som han frammanade av hans handlingar mot sig s"#lv3 och glmmer sist3 att den hotar3 men n#r de vaknar i n#sta liv kommer han att k#nna sig i hans ktt och $lod raseri och de kan inte glmma l#ngre 2ad alla har s&tt inne3 hon ocks& skrda internt vad alla har s&tt ut&t3 han ocks& skrda e,ternt3 men vad han har skrdats inom3 #r ocks& kunna ge nya frn utanfr honom igen3 och det som han skrdar fr&n utsidan3 #r han gr i sitt inre skrda inne 7et #r det vi #r h#r %& "orden fr att ar$eta fr omv#rlden3 kommer att ge oss en framtid3 kommer i fler yttre frh&llanden3 agerar vi i oss s"#lva i termer av en mer aktiv tillvaro ist#llet3 att i de %ositiva och negativa effekter som vi #n utifr&n k#nslan 5tter som #r framtiden fr v&ra e,terna varor3 detta i s&dana konsekvenser3 k#nner vi genast utvecklats inom oss s"#lva3 dessa #r framtiden fr v&ra inre varor3 s& l&ngt de riktigt $ra -nte %engar och mark3 kommer det att vara i framtiden3 som fortfarande anses vara den yttre :"a3 vi har d#r $orta3 men goda konsekvenserna av v&r tidigare ut&t $ra &tg#rd3 &ters#ndande av de v#lsignelser vi har ska%at omkring oss3 %& oss3 som vi h#danefter i cirklar vi %roducerar %ositiva effekter s"#lva lever med medvetandet3 kommer inte efem#ra gl#d"en i v&rt inre vara det som h#danefter $etraktas som en intern $ra3 men en $ra design av v&r inre "ag och h#rmed goda

fruts#ttningar att insidan av hgre och hgsta ande3 den deras v#lsignelse $#r i sig s"#lv och yttre vittnar igen ;u har en hit en$art fr att hans inre $ildning klokt tagit och g"ort n&got fr v#rlden omkring honom3 han #r ocks& rikt %& interna varor i sinnet3 $yt e,terna varor fattiga i n#sta v#rld Car mycket att hantera3 men lite ut$ildning %& sig s"#lv3 s& han #r ut&t rik3 in&t d&lig %assning in i n#sta v#rld 5edan dess har som ett till#gg3 som #r gratis3 som han har misslyckats h#r3 var"e verton men hans kostymer i $&da riktningarna har varit fr honom3 desto $#ttre $lir det fr honom (,em%elvis kommer det att ge h#r som en sida av den yttre lycka och olycka som vi kommer att vara h#r rik i frh&llande till varandra3 som i detta fall inte #r ndv#ndigt i frh&llande till varandra3 utan i hela i frh&llande till den lokala meriter 1aktum #r att v&r krets av effekter och verk gri%er med resten av v#rlden3 i d&ligt eller $ra k#nsla3 och l#r sig l#m%liga konsekvenser som kommer att %&verka v&rt medvetande $ortom som 1ort $est#mmelserna i den h#r v#rlden3 enligt eftersom effekterna av v&rt medvetande %& denna sida s%rang ut 3 %& grund av konsekvenserna av v&r v#rldsliga medvetande h&ller fast v&r andlig medvetenhet 7en ty% av gott och ont efter3 men #r $ra $ara det $ara det som kommer i &tanke3 och det onda mot k#nslan av den suver#na vil"a och :rachtens dominerar v#rldsordningen3 och s& den goda insatser och dess konsekvenser m&ste i reklam Eola$orations3 den 1attiga de h#mmande och $estraffande motverka effekterna av detta kommer :rachtens och d#rmed dominerade v#rldsordningen mter3 #r inte omedel$art3 men s#kerligen frr eller senare3 eftersom r#ttvisan sker inte %& en g&ng3 men $ara med tiden 5&ledes kretsen av det som vi har fr$#ttrats eller frs#mrats i v#rlden omkring oss3 r#dda oss genom den framkallade i v#rldsordningen och negativa effekter av en %ositiv eller negativ e,tern %osition i livet Kommer snart men vi #r ocks& v&ra tankar3 v&ra k#nslor3 v&r insikt och andlig styrka forts#tta att utvecklas som en inre f#stning h#r $iverkningar av v&r medvetna att vara sig s"#lv med verfring och vidare Av dessa kommer v&rt inre liv l#ge $eroende och $eroende %& v&rt inre som helhet och i den huvudsakliga inriktningen i den meningen eller mots#ger $etydelsen av hgre och hgsta ande g&r3 kommer vi att titta %& l"usen har $livit medvetna relationer med honom en omedel$ar k#nsla av initiering eller i konflikt med honom $#ra som en k#nsla av inre lycka eller frdmelse3 och hitta h#ri ytter en inre vederg#llning som $lir fylligare och mer e,akt med utsidan samtidigt som denna sida 1r n#r det g#ller den yttre fresl&r nu till$aka %& oss3 vad l#nge verkade konsekvenserna av v&ra handlingar utanfr oss3 n#r det g#ller den interna #r det som kallas samvete gl#d"e och &nger $ara tills nu #r en liten3 och ofta under stenkol helt dl"a gnista3 $l&ses med frlorat v&r k#nslighet fr l"us l&ga3 den inre himlen med allm#n l"us vergl#nser oss3 eller som en fr$ruknings fackla rasar i oss3 $r#nnas till aska3 allt ov#rdigt himlen 5lutligen3 dock3 och det #r fortfarande %arterna3 vi kommer ut inifr&n oss3 som $ra eller d&liga3 vi tar in den utanfr3 $ortom3 som vi gr %& den h#r sidan3 ar$etade handling och s& $ortom oss genom v&ra egna handlingar3 $eroende %& om i den meningen eller mots#ger $etydelsen av hgre och hgsta ordning3 gra till himlen eller till helvetet helt 7el vi ser #ven fr&n andra sidan graven fr villkoren i denna v#rlds$ild v#rld till$aka som vi har vu,it samman3 och %& s& s#tt #ndra deras &terg&ng

till oss i livet efter sig fr&n3 vissa v#v och vi ar$etar %& att ska%a fruts#ttningar och fungerar som den enda fr den hgre v#rlden av framtr#danden !ortom s"#lvtillr#cklighet3 eftersom vi har tidigare sett det Cur skall d& h#r nedanfr v&r lycka och olycka $eror %& tre omst#ndigheter3 n#r den yttre %osition i livet som vi $efinner s#tter oss vid fdseln och de frmgenheter som naturligtvis utvecklas vidare fr&n det h#r l#get3 fr det andra3 om de goda eller d&liga interna system som vi ta med och vidareutveckla i oss3 och fr det tred"e3 genom v&ra handlingar i detta v&rt inre3 som vi v&r yttre liv %osition ytterligare fr#ndring3 genom n&gon handling av naturen3 som vi urs%rungligen dk s"#lv3 och dels ska%a ar$eten och villkor som $ara fr den krets av m#nskligt liv e,istens och $etydelse3 s& det kommer att $li i framtiden 2&r inne3 v&r di dis%osition3 lutning3 energi3 in$lick i detta liv3 men fr$lir av allt detta3 anledningen och drivande k#rna (ftersom enligt #n vad som f&r v&ra aff#rer h#r3 kommer vi att agera igen %& utsidan3 s& vi fr$ereder oss fr utg&ngen och grunden fr den framtida yttre livsl#ge3 kommer denna interir fl"er oss in i -nseits3 och fr samma inifr&n och ut3 vi kommer agera i livet efter detta och #ven #ndra denna %osition i livet 5& det #r fr#mst en fr&ga om att gra denna inre denna sida av godaD den goda designen av v&ra interna och e,terna omst#ndigheter utanfr samtidigt #r den naturliga fl"den 7etta kan fr&n de yttre lycka villkor som vi %& denna sida av livet efter detta %& att ska%a genom v&rt ar$ete oss en del o$eroende av v&r v#rldsliga attityd3 fr$lir v&r vil"a3 faktiskt verkar mycket till en $r"an som en slum%m#ssig eller ens som or#ttvisa3 vi kan fortfarande v&ra $#sta avsikter h#r nedan ofta inte leder ut&t3 de s"uka3 de f#ngslade3 vad han kan gra fr v#rlden omkring honom alls3 och &terverkningarna av v#rlden mot gott och ont #r inte alltid omedel$ara $ehov /en tillf#llighet och or#ttvisor frsvinna om vi $etalar den hgsta u%%m#rksamhet %& de andra sidorna och framstegen fr re%ressalier3 #r det hela liknar full r#ttvisa i hgsta mening 5& ska vi inte u%%m#rksamma endast till dem ena sidan och de som $r"an %& vederg#llning samt 8nda $elning och straff i livet att gra i v&r undervisning snarare #n n&got som en g&ng fr alla ut$etalda och A$gemachtes dar /en vad vi m#rkte i n#sta liv som ers#ttning fr v&ra nuvarande inre och yttre &tg#rder3 allts& u%%handlas #r $ara den inre och yttre gynnsamma eller ogynnsamma urs%rungliga villkoren fr det nya livet 7et kan dock3 som kunde v#ldigt lite att gra i det h#r livet fr sin framtida yttre %osition i livet3 i hans sinne3 hans energi3 hans vil"a3 s&dana interna frh&llanden med verfring3 som ger honom eller henne $#st konvertering och yttre frh&llanden3 s&vida han av dess interir fr&n l#ngre $ort nu $est#md 1elaktigt3 m&nga tycker h#r nedanfr det goda och det onda i m#nniskan $r v#gas %& en allm#n $alans i de sista domstolar mot varandra3 och $etalas ut endast till den rena verskott av en eller annan $elning eller $estraffning i "ust en s&dan generell mynt av lycka eller olycka3 s& det rika 5& till$aka till gra fr d&ligt i en mening en motsvarighet till det goda i en annan $em#rkelse3 #r vi avslutar h#rmed infr +ud3 och vi gra lite mer av det goda3 s& vi n"uta av de versk"utande ln fr utan ett klagom&l /en det #r inte 5edan m&nga fick ingenting alls 2ar"e $ra3 den minsta

som det strsta3 det #r annars v#rd namnet3 $etraktas mot $akgrund av det hela3 k#llan till konsekvenser eller $idrar till en k#lla av konsekvenser som #r v#rlden till de r#ttf#rdiga3 och allt ont %recis som en s&dan som tar med sin nackdel3 vem som helst3 men om det #r i sig en s%eciell ty%3 vittnar ocks& de goda och d&liga effekter av en s%eciell ty% som nu #r i ett avseende eller goda handlingar3 #r de gynnsamma interna och e,terna konsekvenser detta $ra en dag utan avdrag skall3 om han inte ens $egr#nsas av en d&lig reaktion3 men han kommer att ha fr vrigt ocks& $#ra de onda fl"derna av det onda i fullt m&tt3 vad han g"orde intill $ra 7et ges till oss ingenting3 ingen $elning3 inget straff3 inget v#gs mot varandra3 som en fl"d till orsaken 5& ingen lugn med tankenD 7et #r fr tungt fr mig att l&ta denna onda3 "ag gr det $ra %& ett annat s#tt3 det onda kan $ara gra gott i sig egen tv&ng av det onda3 om inte3 kommer det att vara av straff en g&ng tvingade 8ven den goda h"#rta och goda handlingar var3 i huvudsak3 men fr&nvaron och felet inte #r fortfarande singel3 i Livet endast genom en sk#rseld fr att sona sina synder och rening av sin art3 det vill s#ga de m&ste de %&fl"der som konsekvenserna av sina misstag3 den allm#nna r#ttvisan skulden lna sig och #r till och med tvungen att fr$#ttras3 om de inte tvinga dig s"#lv eller %&tvingad /en nu3 eftersom det kommer att f&3 det fundamentalt $ristf#lliga internt och med onda g#rningar in i den andra v#rlden $akom9 7u kommer att ha allt internt och e,ternt mot sig s"#lv 7ina lustar3 sitt hat3 sin egoism3 deras avund3 deras ilska kommer att fl"a dem i en ordning %& saker och vill tr#ffa d#r ingen tillfredsst#llelse anv#nds som dygd fr3 fredlig och r#ttf#rdig $eror %&3 vad de har delagt och utom sig3 #r in i och ut ur dem nu ken fr dem3 och de ser sig omgiven av en nskan av himlen och gr n&gonting av det efter smak3 till den himmelska n"utning #r $ara tilltalande fr en himmelsk k#nsla3 och konsekvenserna av sina onda g#rningar de f&r nu en efter en3 nu de #r fortfarande glad3 s& l#nge samvete sover3 det %rocrastinates straff3 h#danefter var kommer lyckan fr dem #nnu3 eftersom samvetet #r vaken s&3 "u d"u%are den sov3 har samlat straffet desto mer strm "u l#ngre de tvekade9 5& de nu ta det inre och yttre sm#rta3 en unnachlaliche3 "a vi s#ger3 ett evigt straff3 dvs inte fr ett gon$lick att du kan vila3 till sista Celler $etalat sin skuld3 den onde anden fr&n grunden #r trasig /asken gnager oav$rutet tills den #r helt kom%ensera sin d&liga mat /en himlen #r helvetet3 #r det strre och mer kraftfull #n helvetet och tvinga helvetet genom helvetet s"#lvt 5& #r d& ocks& sist att motst& h&lla n&gon s"uk k#nsla :illg&ngar som vi #r nu3 men ocks& fr att $eskriva n"utning av det goda och $ara9 (ndast detta och att vi kan frest#lla oss det 7en goda och $ara3 om de omv#nde sig3 vad annat att gra $ot3 renas fr&n misstag och fel i de mest allm#nna konsekvenser3 eftersom dess att individen #r helt ingen #ndlig varelse3 k#nna kraften i den hgre och hgsta ande med dem #r 7u kommer att k#nna ett lugn3 en s#kerhet och tydlighet och enighet inom sig s"#lv och med andra v#lsignade s%rit3 eftersom de aldrig orsaka trassliga liv %& denna sida3 kommer de att $ygga det hgsta och ordna h"#l% frmgenheterna av denna v#rld i sig3 en del att vinna i den allm#nna och hgre as%ekter av samma3 s& att de redan vornweg erk#nner fret till goda i det onda3 och h"#l%a v#nda det onda fr gott3 de kommer att h"#l%a Cgsta kam%en mot allt som g&r emot hans k#nsla redan glad och s#ker %& dereinstigen seger3 men att veta att han

lyckas endast genom sin makt3 och #r alltid en s%orre av aktivitet h&llning3 kommer de att h"#l%a den onda frsoning $ly med himlen3 och $li mer och mer vackra att utka relationerna himlens s"#lva genom att3 med krafter3 kunska% f#rdigheter3 dis%ositioner som de frv#rvat h#r nedan3 nu agerar runt Och alla frukter av det goda som de s&tt in i denna v#rld kommer att v#,a u%% i sin himmel och falla fr&n av sig s"#lv i livmodern Cimmel och helvete3 vi har redan sagt3 anses inte vara olika orter3 men $ara som v#sentligt annorlunda3 till och med motsatt Zust#ndlichkeiten och fr$indelser med hgre och hgsta anda som s%rit av livet efter detta #r 1r&n faktiskt fysisk segregering av de utom"ordiska e,istenser som avses i denna v#rld faktiskt kan vara inte mer %rat /en v#l dessa skillnader eller motst&nd i de stater och frh&llandet mellan goda och onda andar i livet efter detta med en rumslig se%aration och konfrontation som fr&n ovan och nedan3 fr&n en %lats fr lycka och sm#rta3 %& enklaste s#tt och falichste kan vara sensualizes 2i kan veta att #ven om vi forts#tter att tr#nga in i alla fall med v&ra liv och v#rlden mts3 men inte en likgiltig relation av allt #r att ta %lats med allt3 men mycket varierande villkor fr utseende och mter sig ur det 7et #r utrett nu3 s& nu det goda lever helst i god3 den onde helst i d&ligt s#llska%3 men oavsett $&de med och leva med varandra i samma v#rld och komma till varandra i mannigfachste ar$etsrelationer3 kommer det att vara i framtiden3 "a det kan vara andarna av livet efter detta i framtiden #nnu mer genom relationer egenv#rde #r fr$undna med varandra och skil"er sig fr&n varandra #n nu 4se RR-- A .3 men #r en skilsm#ssa av *latser fr gott och ont att inte l#ngre vara ndv#ndig #n nu och en relation av hennes liv genom att $ara vara s& litet lyft Kan fortfarande vara s& stark och levande som frh&llandet av matchen ett mots#gelsefullt frh&llande Cimlen #r fan gra ett #mne3 men att han #r i ordets fulla3 hgsta och $#sta $em#rkelse kan han inte helvetet vara e,ternt mot3 men i den meningen redan tidigare o$servationer sammanfatta sina disharmoni som tid%unkten fr sin %rakt och sknhet i sig i sig s"#lv3 s& att ogiltigfrklaringen3 u%%lsning av denna disharmoni till denna storhet och sknhet $idrag 5amma eld d#r de ogudaktiga kommer att $rinna3 lyser den goda och $ra u%%v#rmning3 medan inte den hgsta3 mest vackra sky eld3 men under"ordisk eld $rinner till det hgre av himlen och h#r 7en onda men $ara $r#nna det onda $rinnande i dem3 och d& de stiger ut ur de goda3 s& kan de goda inte tortera sin %l&ga 7et s#tt %& vilket straffet fr det onda och fr$#ttring skett3 och genom vilken $ra #r v#rt det och ledde u%% hgre3 s& h#nger sig i n&gon tillsammans att de inte kan t#nkas flyttas till tv& olika st#llen Att ondskan $or %& en allsm#ktig himlen3 mot den han vill och kan inte3 #r hans strsta %l&ga3 och #r i sig en av de $utiker och ut$ildningsresurser fr de v#lsignade andarna av livet efter detta att f& ordningen %& himlen mot det onda u%%r#tt och dessa %& $est#llning grund !ara att de kommer att lyckas $#ttre i livet efter detta #n i den h#r v#rlden3 $ara fr att det $ortom den hgre &ldern av denna v#rld 8ven den lilla %&minnelse riket inom oss #r i detta avseende %& intuition rik %& oss 2ad fortfarande r&3 mots#gelsefull3 tycks oregerliga i strid med den ordning v&rt minne (m%ire i intuition im%erier3 m&ste s"#lv $li minne3 men till slut l#mna till ordning3 inte anden inte vila #nnu mer3 tills det lyckades s#tta allt i fr&ga om hans allm#nna ordning med r#tta3 och vad som dk u%% %& mots#gelsefulla3

ofta $evil"as senast den mest v#rdefulla tillg&ng Cur mycket mer kan vi frv#nta oss fr&n /otsvarande storleksordningen hgre och hgsta ande
/an kan se hur de m&nga verkliga divisioner som finns enligt den vanliga sidan3 men har lyfts u%% fr oss 4"fr RR-- !.3 kommer ocks& fr&n himlen och helvetet Under tiden3 enligt den gemensamma u%%fattningen att helvetet strider mot himlen som skugga till l"us efter oss helvete i himlen3 ing&r som skuggor i en vackert u%%lyst landska% 2ad skulle landska%et utan skugga9 Om det efter vanlig u%%fattning om himlen3 helvetet nedan3 #r rumsligt se%arerade enligt oss3 #r himlen3 helvetet nedan i som ofta anv#nds av oss k#nslan av Ovre och ;edre3 eftersom den vre inneh&ller l#gre #n untergeordenetes gon$lick

7u kan s#gaD /en vad #r +uds n&d i s&dan r#ttvisa9 Car fortfarande har hon rum9 1r&n en n&d att i motsats till +uds r#ttf#rdighet #r ingenting3 naturligtvis3 ofta du vill att dessa mots#gelsefulla konce%t /en i r#ttvisans namn3 vilket avs%eglas i v&r undervisning3 #r det $#sta av det som kr#vs av n&d3 skt mycket mer #n du normalt skulle kr#vas All synd m&ste ha straff3 #r det $ara3 men all synd $lir frl&ten3 och detta kr#ver n&d :"a3 finner vi n&d i v&ra gon igen3 $ara inte av r#ttf#rdighet3 men i kraft av r#ttvisa i sig #r inte straffas3 fr att straffa3 men straffa s& att syndaren m&ste gottgra3 och det mest onda straffas h&rdast3 eftersom det anses att vervinna det mesta med honom3 men inte %& grund av h#mnd3 men $ara fr sakens skull fr$#ttring3 sedan frl&ta honom 5varet %& denna r#ttvisa och $armh#rtighet #r inte den u%%m#tta svaret av en rrelse3 inte heller %& denna sida och inte heller utanfr $est#mmer individen3 men tusen olika s#tt och med tusen omv#gar m"ligt med n&gon annan annars helt dra3 s& att all m&ngfald och alla fr#ndringar och alla har s%elet i livet utrymme3 $est#ms endast i riktning mot de slutliga m&len och $ara vergri%ande m&tt av vederg#llning om lnen fr var"e okr#nk$ar (ftersom fr#ndringar i lne hur frsenade straffet och samtidigt st#rka fruts#ttningarna fr lner och straff3 och desto $#ttre #r det onda3 desto v#rre har det $ra3 den strre en dag av ku%%en3 hur man #r mellan denna v#rlden och livet efter distri$ueras #r oklart3 men nu senast har allt %& grund av vem det #n s& var inte i den h#r v#rlden3 det #r s#kert att v#nta i livet efter detta3 s& verg&ngen till livet efter sig med %& grund av detta att det i enlighet med villkoren i denna v#rld detta avseende #r inte att u%%n&3 fr att m"liggra under nya frh&llanden 7den utgr ett avsnitt mellan denna v#rld och nedan3 som kv#llen mellan tv& dagar av en ar$etstagare Cerren st#ndiga sidled eller var gmd i huset3 ar$etarna tyckte nog att Cerren $ryr sig inte om ar$etetD /en Cerren s&g allt och reagerar %& de &terv#ndande ar$etare innan och l#gger sig med honom3 som kommer att tillk#nnages %& en g&ng3 vilket han har f&tt fr sitt dagsverke #nnu3 inte att han fick genast ganska $ra $elningen3 straffet %& en g&ng3 men han l#r sig genast summan av $elo%%et 7et #r det hgt frv#ntans med dden k#nsla av samvete3 som sammanfattar tidigare liv v#rdet i en siffra3 en siffra3 de vornweg r#knas i inre gl#d"e eller sm#rta som #r att komma3 fr efter r#kningen av denna %unkt3 $r"ar avl#gsen vederg#llning nu att utvecklas3 och de goda liv h#danefter i 5econd Life fr&n lnen fr hans tidigare liv3 det onda av $estraffningen fr hans tidigare liv3 om men ingen riktigt $ra och ingen #r helt ond3 alla lever av $elning och $estraffning av hans tidigare liv och m&ngfald

och ut$yte och s%elet i livet gr sig nytt i distri$utionen av r#ttvisa och msesidigt $eroende med vad som #r nytt i den frt"#nar nytt liv och ny straffade lag ;&gon kanske s#gerD - alla utom +ud inte komma i fr&ga3 inte +uds3 $elning och $estraffning zuw#gt %& meriterD men allt fl"er av sig s"#lv i det naturliga h#ndelsefrlo%%et3 m&ste man +ud inte ens t#nka %& det Och vi $r inte snarare %& +ud den evige Fetri$ution9 /en vad kan mots#ga andra l#ror eller inte rra3 $#r och samtal i v&r 7en hgsta lag enligt vilken r#ttvisa #ger rum3 trots dess okr#nk$arhet inte den mekaniska lagen av en dd naturlig %rocess3 men den levande lagen av en hgsta andlig Baltens s"#lv3 tingens naturliga g&ng3