You are on page 1of 2

r trovrdigheten fr inflationsmlet i fara?

Imorgon levererar Riksbanken rets sista rntebesked. P marknaden har frvntningarna om beslutet svngt fram och tillbaka men efter relativt svaga ekonomiska data och en ihrdigt lg inflation har marknadsprissttningen till slut landat i en 76procentig sannolikhet fr en snkning. Vid sidan om den ekonomiska statistiken och de implikationer den br ha fr penningpolitiken har ocks en annan debatt blivit alltmer intensiv under hsten. Allt fler frgar sig om Riksbanken har missbrukat sin stora sjlvstndighet genom att fokusera fr mycket p hushllens skulder och fr lite p sitt inflationsml. Frgan r ocks om detta har brjat urholka trovrdigheten fr inflationsmlet? Vi p SEB stllde nyligen frgan om trovrdigheten fr inflationsmlet till de strsta rnteinvesterarna i Sverige och resultatet visade att mer n hlften (53%) tyckte att trovrdigheten r hotad. nnu fler (76%) tror inte heller p Riksbankens inflationsprognos som sger att inflationen (KPIF) ska stiga till 1.8% i slutet av nsta r (frn 0.7% idag). HUR MTER MAN TROVRDIGHET? Att mta trovrdigheten genom att stlla frgan direkt r ett stt att nrma sig sanningen men vill vi ha en historik att jmfra med behvs andra mtt. Ett vedertaget stt r att studera mtningar av inflationsfrvntningar. Dessa har gjorts under lng tid och har drfr lng historik. Inflationsfrvntningar kan mtas bde p olika tidshorisonter och med olika metoder. Ju kortare tidshorisont man mter p, ju mer styrs frvntningarna av vad inflationen rkar vara vid mttillfllet. Vill man f en bild av om aktrerna tror p Riksbankens inflationsml r det drfr bttre att titta p inflationsfrvntningar p lngre sikt. P fem rs sikt r det rimligt att tro att inflationen bara pverkas marginellt av dagens niv och konjunkturlge och istllet framfrallt styrs av trovrdigheten fr hur vl Riksbanken ska lyckas med att uppfylla inflationsmlet p sikt.

MNDAG 16 DECEMBER 2013

Det finns ocks olika metoder att mta inflationsfrvntningar. Den ena vi anvnder i Sverige r ett intervjubaserat system dr man med jmna mellanrum frgar olika aktrer i samhllet (fackfreningar, arbetsgivare, hushll med flera) om vad de tror att inflationen kommer att vara framver. Den andra metoden r att mta hur finansmarknaderna prisstter inflation. Eftersom Sverige har en marknad fr bde nominella och inflationsskyddade statsobligationer utgr rnteskillnaden dem emellan ett mtt p den snittinflation som marknaden tror att Sverige kommer att ha ver obligationernas lptid. RELATIVT STABILA INFLATIONSFRVNTNINGAR Idag befinner sig bde de femriga inflationsfrvntningarna frn Prosperas intervjuunderskning och inflationsfrvntningar framrknade frn rntan p realobligationer under 2procentmlet. Prospera ligger p 1.8 procent och realobligationerna p 1.3 procent. Sett ver en lngre tidsperiod r det dock svrt att se ngon trend i frvntningarna som har pendlat en hel del under de senaste 15 ren. Inte heller avvikelserna frn 2procentmlet har varit speciellt stora annat n vid ngra f tillfllen. Det r dock tydligt att Prosperas inflationsfrvntningar oftast legat ver lite ver 2 procent medan realrnteobligationer oftast speglat en snittinflation under 2 procent.

Veckans Tanke

NAIVA INFLATIONSPROGNOSER BST Lt oss gra en enkel utvrdering fr hur vl ngra olika metoder fr att frutsga KPI-inflationen fungerat. Frutom Prosperas intervjubaserade och de marknadsprissatta inflationsfrvntningarna frn realobligationer inkluderar vi ocks tv naiva mtt i form av dels inflationsmlet 2 procent, dels ett snitt fr inflationen under fregende femrsperiod. Om man utvrderar dessa metoder utifrn hur bra de varit att vid varje tidpunkt frutse snittinflationen fr kommande fem r s fr man fljande resultat. i ii

Den inflation vi de facto kommer att f framver pverkas av mnga saker som ligger utanfr Riksbankens kontroll och ven om Riksbanken skulle snka rntan till noll imorgon r det ingen garanti fr att inflationen skulle n mlet under de nrmaste ren. Dremot skulle det vara en tydlig signal om att Riksbanken gr vad den kan och har fullt fokus p att uppfylla inflationsmlet. Det skulle utan tvivel bidra till att strka trovrdigheten. ALLA HAR SIN UPPGIFT I ETT LAG Att debatten om de principiella frutsttningarna som ska rda fr penningpolitiken har tagit fart r bra. Fr att skapa goda frutsttningar fr en lngsiktigt hg och uthllig tillvxt med fler jobb mste mnga myndigheter tillsammans fatta bra beslut. Man kan se det som ett lag med flera spelare som p olika stt arbetar mot samma ml. Men precis som ett fotbollslag lper stor risk att gra en rtt dlig match om mlvakten fr fr sig att agera forward istllet fr att vakta mlet s ligger det mycket i kraven p att Riksbanken ska slppa skulderna och terg till att fokusera p sin huvuduppgift att hlla inflationen p 2 procent. Faktum r att s lnge det mlet inte r hotat har Riksbanken ocks en skyldighet att med lg rnta gra vad man kan fr att hjlpa till att skapa fler jobb. Tv andra spelare, Regeringen och Finansinspektionen, har mycket bttre frutsttningar fr att vid behov vidta ndvndiga tgrder fr att stvja fr en fr hg kredittillvxt. Sedan r det upp till dessa spelare att vlja om man vill gra det med frsmrade rnteavdrag, striktare amorteringskrav, hgre riskvikter, mer byggande, terinfrd fastighetsskatt eller p ngot annat stt. Johan Javeus +46 70 325 51 45

Genomsnittligt prognosfel KPI-inflation


Prospera (snitt ver 5 r) Femriga realrnteobligationer Inflationsmlet (2 procent) Snittinflation fregende 5 rsperiod
medelkvadratfel rullande femrsperioder

0.72 0.45 0.40 0.36

Det minsta prognosfelet har den naiva prognosen att KPI-inflationen under de kommande fem ren i snitt ska vara samma som den varit under den fregende femrsperioden. ven den andra naiva prognosen att inflationen i snitt alltid ska hamna p inflationsmlet 2 procent har ver tiden haft ett mindre prognosfel n realrnteobligationer och inflationsfrvntningar frn Prospera. S betyder detta att Riksbanken med gott samvete kan vlja att ta utvecklingen i Prospera och realobligationer med ro eftersom de verkar vara smre p att frutse var inflationen ska hamna? ANLEDNING TILL ORO P RIKSBANKEN Det finns flera skl till att svara nej p den frgan. Fr det frsta, givet att det historiska sambandet bestr och femrssnittet visar sig vara bst p att frutse inflationen under kommande r finns anledning att vara orolig. Dagens femrssnitt ligger s lgt som p 0.9% fr KPI. (Fr KPIF som rensar bort effekterna av Riksbankens egna rntesnkningar hamnar snittet p 1.4% vilket ocks det r fr lgt). Ett annat problem nr man mter ett snitt ver en lngre period r att trovrdigheten kan vara hg i brjan men frsmras mot slutet. I det sammanhanget r det vrt att notera att man fr g nstan 10 r tillbaka i tiden fr att hitta en period d Prosperas femriga inflationsfrvntningar lg lgre n nu och de senaste 15 ren har de nstan alltid legat ver 2 procent. En annan orovckande faktor som dykt upp p senare tid r debatten om att majoriteten i Riksbankens direktion medvetet sidostter inflationsmlet fr att istllet fokusera p att anvnda rntan fr att frska minska hushllens kredittillvxt. Trovrdigheten fr inflationsmlet r under press bde fr att inflationen har varit fr lg under lng tid men ocks fr att allt fler uppfattar situationen som att en majoritet av Riksbankens direktion inte bryr sig om det.

Tillgnglig data fr femriga realrnteobligationer startar 1997 vilket innebr att deras trffskerhet kan brja utvrderas med brjan 2002. ii Prosperas 5-riga inflationsfrvntningar mter inte det frvntade snittet ver fem r utan vad inflationen vntas vara OM fem r. Fr att f ett mtt som gr att jmfra med realobligationer (som mter frvntad snittinflation kommande fem r) s rknas en snittprognos fr den kommande femrsperioden ut genom att vga samman Prosperas frvntningar p ett, tv och fem r med interpolerade frvntningar fr r tre och fyra. Detta mtt redovisas i tabellen som Prospera snitt ver 5 r. I sammanhanget kan dock noteras att denna metod bara ger en marginell resultatskillnad jmfrt med att frenklat anvnda 5-rsprognosen som snitt fr hela perioden.