You are on page 1of 32

ESO

Europeiska
sydobservatoriet

Mot nya
astronomiska
höjder
ESO och astronomin
Astronomin är den äldsta naturveten- serade anläggningar för astronomiska
skapen. Den mäktiga Vintergatan, som observationer. Därför har ESO som sitt
sträcker sig över himlen en stjärnklar fundament konstruktiva partnerskap
kväll, har väckt förundran hos genera- med forskare, med industrin och även
tioner av människor i alla tider och med andra intressenter runt om i världen.
­kulturer.
Antalet förslag till forskningsprojekt
Idag utmärker sig astronomin som en med ESO:s teleskop uppgår till mellan
av de mest dynamiska vetenskaperna. tre och fem gånger fler observations­
Den använder avancerad teknik och nätter än som finns tillgängliga, om inte
sofistikerade metoder för att studera mer. Denna efterfrågan är en del av
objekt vid utkanten av det observerbara anledningen varför ESO är världens
universum, för att upptäcka planeter mest produktiva markbaserade obser-
kring andra stjärnor, och för att utforska vatorium; varje dag publiceras i snitt
många andra himlakroppar i allt mer nästan tre expertgranskade artiklar
detalj. Vi kan börja svara på några av baserade på data från ESO. Dessa
mänsklighetens mest grundläggande artiklar rapporterar några av astrono-
frågorna: Vad är vårt ursprung? Finns mins mest spännande och anmärk-
det liv på annat håll i universum? Hur ningsvärda upptäckter, och ESO står
bildas stjärnor och planeter? Hur utveck- fast vid målet att fortsätta göra detta
las galaxerna? Vad består universum av? möjligt genom att bedriva historiens
mest ambitiösa projekt inom den
ESO, Europeiska sydobservatoriet, är ­observationella astronomin, bygget av
världens främsta mellanstatliga organi- Extremely Large Telescope.
sation för astronomi. I dess ambitiösa
program ingår att konstruera, bygga Xavier Barcons
och driva världens kraftfullaste markba- ESO:s generaldirektör

ESO:s Paranalobservatorium
är hem till Very Large Telescope.

2
ESO/S. Guisard (www.eso.org/~sguisard)

Bilden visar ett område på himlen
som sträcker sig mellan stjärnbilderna
Skytten och Skorpionen.
ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

Från ­Paranal är stjärnorna inom
ESO/J. Girard

­r äckhåll för mänskligheten.

3
Höjdpunkter i ESO:s historia

5 oktober 1962 6 november 1963 30 november 1966
De stiftande medlem- Chile väljs som platsen Första ljus för ESO:s
marna Belgien, Frankrike, för ESO observatoriet. 1-metersteleskop
Tyskland, Nederländerna Dokumentet Convenio vid La Silla, det första
och Sverige undertecknar (även känd som ­Acuerdo), teleskopet som används
ESO-konventionen. avtalet mellan Chile och av ESO i Chile.
ESO, undertecknas.

23 mars 1989 25 maj 1998 17 mars 2001
Första ljus för Första ljus för VLT:s Första ljus för
New Technology första enhetsteleskop Very Large Telescope
Telescope. (UT1), Antu. Interferometer.

8 juni 2011 30 september 2011 5 oktober 2012
Första bilderna från VLT ALMA börjar sina första ESO firar sitt
Survey Telescope släpps. vetenskapliga observa­ 50-årsjubileum.
tioner och dess första
bild publiceras.
Carinanebulosan i infrarött ljus i en
bild av kameran HAWK-I på VLT.

4
7 november 1976 5 maj 1981 22 juni 1983
Första ljus för ESO:s ESO:s huvudkontor Första ljus för MPG/ESO:s
3,6-metersteleskop. i ­Garching, Tyskland, 2,2-metersteleskop.
invigs.

11 februari 2003 14 juli 2005 11 december 2009
Första ljus för High Första ljus för submilli- VISTA, det banbrytande
Accuracy Radial velocity meterteleskopet APEX kartläggningsteleskopet
Planet Searcher (HARPS) (Atacama Pathfinder för infrarött ljus, börjar
på ESO:s 3,6-meterstele- Experiment). sitt arbete.
skop vid La Sillaobserva-
toriet.

19 juni 2014 26 maj 2017 Framtiden
Markbrytningsceremonin ELT:s första sten firas Nya upptäckter väntar
för Extremely Large med en ceremoni där allt eftersom terabyte av
ESO/T. Preibisch

­Telescope (ELT) äger rum. Chiles president Michelle astronomiska data forsar
Bachelet Jeria deltar. till astronomerna i ESO:s
medlemsländer.

5
ESO:s
observationsplatser
Den norra delen av Chile, som delvis täcks av
­Atacamaöknen, bjuder på en utomordentligt klar
och mörk stjärnhimmel. Från dess sydliga läge
är både Vintergatans viktiga centrala delar och
de två Magellanska molnen utmärkt synliga, tre
hundra nätter om året.

Chajnantorplatån
5000 meter ovanför havsnivån finns Chajnantorplatån
som är en av de högst belägna platserna i världen för
astronomisk forskning. Här finns Atacama Large Millimeter/
submillimeter Array (ALMA) — ett partnerskap mellan
ESO, Nordamerika och Ostasien i samarbete med Chile
— och Atacama Pathfinder Experiment (APEX), ett
12-metersteleskop som arbetar med millimeter- och
­submillimeterljus.

Cerro ­Paranal
2600 meter över havet, 130 kilometer söder om
­­Antofagasta och tolv kilometer inåt från Stillahavskusten
i norra Chile finner vi ­Paranal, som är en av jordens torraste
områden. Det är hem till Very Large Telescope — som
består av fyra enhetsteleskop. Här finns även de fyra
mobila 1,8-meters hjälpteleskop som ingår i VLT
­Interferometer, och två kraftfulla kartläggningsteleskop,
VST och VISTA.

Cerro Armazones
På Cerro Armazones byggs 39-metersteleskopet
ELT (Extremely Large Telescope). Det ligger bara
23 kilometer från Paranalobservatoriet och kommer
integreras i Paranals driftsystem.

Vitacura, Santiago de Chile, Chile
ESO:s kontor i Santiago är ett aktivt centrum
för utbildningen av nya generationer av forskare.
Genom olika samarbeten främjar kontoret utbytet
mellan europeiska och chilenska forskare.

Stjärnfabriken Gum 15 i en bild tagen
med MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop.

6
ESO:s huvudkontor, ­Garching, Tyskland
ESO:s huvudkontor, som ligger i G ­ arching utanför
München i Bayern, Tyskland, är organisationens
vetenskapliga, tekniska och administrativa centrum.
Här finns en teknisk byggnad där ESO:s mest
La Silla avancerade instrument utvecklas, byggs, monteras,
testas och uppgraderas. På samma plats finns
ESO:s första observatorium byggdes på La Silla, ett av världens största datorarkiv för astronomiska
2400 meter över havet och 600 kilometer norr om data samt planetariet och besökscentret ESO
Santiago i Chile. Här finns flera teleskop för synligt Supernova.
ljus med speglar upp till 3,6 meter i diameter.
ESO:s 3,6-metersteleskop huserar världens bästa
exoplanetletare, HARPS (High Accuracy Radial
velocity Planet Searcher).

7
Vetenskapliga höjdpunkter
5| Den första bilden på en exoplanet

VLT var först med att avbilda en planet utanför vårt
solsystem. Planeten, som har en massa på fem
gånger Jupiters, ligger på ett avstånd av 55 gånger
avståndet mellan jorden och solen. Den kretsar
kring en stjärna som är för liten för att tända sitt
kärnbränsle — en brun dvärg.

En planet upptäcks i den beboeliga
3| zonen hos den närmaste stjärnan,
Proxima Centauri

Denna länge eftersökta värld gör ett varv kring
dess svala, röda värdstjärna var elfte dag. Planeten
är stenig med en massa som är knappt mer än
jordens, och dess temperatur är dessutom lagom
för att flytande vatten skulle kunna finnas på dess
yta. Den är den närmaste exoplaneten och kan
också vara den närmaste platsen utanför solsys­
temet där liv kan finnas.

1| Stjärnor som kretsar kring
­V intergatans supertunga svarta hål

Flera av ESO:s flaggskeppsteleskop användes
för att med oöverträffad precision och under lång
tid studera omgivningarna kring bjässen i hjärtat
av vår galax — ett supermassivt svart hål.

ESO/M. Kornmesser

ALMA:s revolutionerande
4| bild avslöjar hur planeter
föds

2014 avslöjade ALMA (Atacama
Large Millimeter/submillimeter Array)
märkliga och överraskande detaljer
hos ett planetsystem som håller på
att bildas. Bilderna av HL Tauri var de
skarpaste som gjorts vid millimeter-
våglängder. De visar hur nybildade
planeter formar en protoplanetär
skiva från gas, stoft och damm.

2| Det accelererande universum

Med observationer av exploderande stjärnor,
ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

bland dem mätningar gjorda med ESO:s teleskop
vid La Silla och P
­ aranal, visade två oberoende
forskarlag att universums utvidgning accelererar.
År 2011 tilldelades Nobelpriset i fysik för detta
forskningsresultat.

8
6| Vintergatans äldsta kända stjärna

Med VLT har astronomer mätt åldern hos den äldsta
kända stjärna i vår galax. Dess ålder på 13,2 miljarder
år innebär att stjärnan föddes under tiden då universums
första stjärnor bildades. Uran har dessutom ­hittats i en
stjärna i Vintergatan och därmed kunnat användas som
ett oberoende sätt att uppskatta g­ alaxens ålder.

7| Direkta mätningar av exoplaneters
spektra och atmosfärer

Atmosfären hos en exoplanet av typen super-
jord har för första gången analyserats av VLT.
Planeten GJ 1214b studerades vid passager
framför sin värdstjärna. Delar av stjärnljuset
passerade då genom planetens atmosfär, som
antingen består mest av vattenånga eller
domineras av tjocka moln och dis.
ESO/L. Calçada
SDSS

8| Oberoende mätningar
av den kosmiska temperaturen

VLT var först med att detektera molekyler av
kolmonoxid i en galax som vi ser som den var
för nästan 11 miljarder år sedan, en mätning
som hade gäckat forskare i 25 år. Observa­
tionen gjorde det möjligt för astronomer att
mäta den kosmiska temperaturen mer noggrant
än vad som tidigare varit möjligt för en så
avlägsen tid i universums historia.

9| Rekordartat planetsystem

Med hjälp av teleskop i rymden och på marken,
bland dem ESO:s VLT, hittade astronomer ett
ESO/N. Bartmann/spaceengine.org

system med sju planeter, alla i samma storlek
som jorden, bara 40 ljusår bort. Planeterna
kretsar kring den mycket svala röda dvärgs-
tjärnan T­ RAPPIST-1. Tre av planeterna ligger
dessutom i stjärnans beboeliga zon, vilket ökar
chanserna för att liv skulle kunna finnas där.
Inget annat känt system har fler jordstora
­planeter eller fler planeter där flytande vatten
kan finnas på ytan.

10 | Gammablixtar kopplas till supernovor
och sammansmältande neutronstjärnor

ESO:s teleskop löste en seglivad gåta genom att ge definitivt
bevis som kopplar gammablixtar med lång varaktighet till tunga
stjärnors slutgiltiga explosioner. Ett teleskop vid La Silla obser-
verade dessutom för första gången det synliga ljuset från en
kortvarig gammablixt och därmed visa att fenomenet sannolikt
uppstår i den våldsamma kollisionen när två neutronstjärnor En långexponering tagen med
smälter samman. kameran WFI (Wide Field Imager)
på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop
vid La Silla-observatoriet.

9
Very Large Telescope
Very Large Telescope (VLT) är flagg- VLT:s fyra 8,2-meters enhetsteleskop
skeppet för europeisk optisk astronomi huseras i kompakta, termiskt kontrolle-
nu i början av det tredje millenniet. VLT rade byggnader som roterar tillsam-
är världens mest avancerade optiska mans med teleskopen. Detta minimerar
instrument, en uppställning av fyra avsevärt de lokala förhållandenas
enhetsteleskop, vart och ett med en påverkan på observationerna, såsom
huvudspegel med diameter 8,2 meter. luftturbulens i teleskoptuben som kan
De kan arbeta var för sig eller likt deras resultera från variationer i temperatur
fyra mobila 1,8-meters hjälpteleskop och vindflöde.
­tillsammans för att bilda en interfero­
meter. Teleskopen är så kraftfulla att Det första enhetsteleskopet började
vart och ett av dem kan användas för rutinmässiga vetenskapliga observa­
att avbilda himlakroppar som lyser tioner den 1 april 1999. VLT har sedan
fyra miljarder gånger ljussvagare än dess gjort ett enormt avtryck på den
som kan uppfattas med blotta ögat. observationella astronomin. Detta är
världens mest produktiva astronomiska
Instrumentprogrammet för VLT är det anläggning. I snitt publiceras drygt 1,5
mest ambitiösa som någonsin drivits för expertgranskade forskningsartiklar per
ett enda observatorium. Det innefattar dag utifrån forskningsresultat från VLT.
kameror och spektrografer som täcker
ett stort spann i ljusvåglängd, från ultra- ESO:s Paranalobservatorium är också
violett (0,3 µm) ända till mellanvågigt värd till de nationella teleskopen NGTS
infrarött (20 µm). (Next-Generation Transit Survey) och
SPECULOOS (Search for habitable
­Planets EClipsing ULtra-cOOl Stars).

Namn VLT

Plats Cerro ­Paranal

Altitud 2635 m ö h

Våglängder Ultraviolett, synligt ljus, infrarött

Komponenter/teknik Interferometer med 4 teleskop (maximal baslinje 130 m);
utrustning för adaptiv optik på 3 teleskop

Optisk design Reflektor av typ Ritchey-Chrétien

Primärspegelns diameter 8,2 meter

Montering Altazimut

Första ljus maj 1998 – september 2000

UT4 (Yepun)

VST
VISTA

UT3 (Melipal)

UT2 (Kueyen)

UT1 (Antu)

VLTI

Denna spektakulära bild är den
­djupaste hittills av stjärnfabriken
­O rionnebulosan. I bilden, som
­skapades utifrån flera exponeringar
med den infraröda kameran HAWK-I
på ESO:s Very Large Telescope i
Chile, avslöjas överraskande många
små, ljussvaga objekt med små
­massor som liknar planeters.

10
Bilden är tagen inifrån kupolen till det
Y. Beletsky (LCO)/ESO

fjärde enhetsteleskopet vid ESO:s
Very Large Telescope (VLT). Här syns
VLT:s laserguidestjärna som riktas
mot Vintergatans mitt.
ESO/G. Hüdepohl (atacamaphoto.com)
ESO/H. Drass et al.

Denna vackra flygbild av Atacama­
öknen i norra Chile fångar tiden
på dygnet då solen sjunker mot
Stilla havets horisont och Paranal-
plattformen badar i dess ljus.

11
Adaptiv optik
Luftturbulens i jordens atmosfär får
­stjärnorna att tindra och förvränger bilder
som tas med jordens teleskop. Därför
använder astronomer vid ESO en metod
som kallas för adaptiv optik för att kom­
pensera för atmosfärens påverkan.

Sofistikerade speglar vars form kan
­ändras av datorer korrigerar i realtid för
atmosfärens störande effekt, och gör
att bilderna blir nästan lika skarpa som
de från rymdteleskop.

En referensstjärna som ligger väldigt nära
objektet som ska studeras krävs för att
kunna mäta hur atmosfären förvränger
detaljerna så att spegeln kan korrigera
för det.

Eftersom lämpliga stjärnor inte alltid är
tillgängliga kan astronomer skapa konst­
gjorda stjärnor genom att rikta en stark
laserstråle 90 kilometer upp mot jordens
övre atmosfär.

ESO är ledande inom utvecklingen av
teknik för adaptiv optik och laserguidestjär­
nor i samarbete med flera europeiska
forskningsinstitut och företag. ESO:s
utrustning för adaptiv optik har lett till
många spännande forskningsresultat.
Bland dessa kan räknas den första direkta
avbildningen av en exoplanet (se sidan 8)
och detaljerade studier av omgivningen
kring det svarta hålet i Vintergatans mitt
(se sidan 8).

Nästa generation av adaptiva optiksystem
installeras nu på VLT. Bland annat
används flera laserguidestjärnor samtidigt
och avancerade instrument för adapti­
voptik såsom planetjägare sätts i drift.
Ännu mer avancerade system, som är
specialanpassade för att möta ELT:s
utmaningar, utvecklas redan nu. Att flera
guidestjärnor nu kan användas banar
vägen för större synfält, vilket blir mycket
viktigt inför framtida forskning med VLT
och ELT.
Gerhard Hüdepohl/atacamaphoto.com

Paranals system med fyra laser­
guidestjärnor (4LGS) pekar mot
­Carinanebulosan.

12
Atmosfärisk turbulens
Ljusstrålar

Sekundärspegel

Primärspegel

Deformerbar spegel

Astronomisk kamera

Dator Mätning av turbulensen

Illustration som visar hur adaptiv
optik fungerar.
ESO/G. Hüdepohl

Systemet 4LGS med dess
fyra ­laserguidestjärnor på VLT:s
­e nhetsteleskop UT4.

13
VLT:s interferometer
De enskilda teleskopen som utgör 8,2-meters enhetsteleskopen kan
VLT kan kombineras för att bilda Very ­kombineras i VLTI, används de oftast för
Large Telescope Interferometer, VLT-­ andra ändamål och är bara tillgängliga
interferometern (VLTI). Med detta för interferometriska observationer
­instrument kan astronomer se detaljer under ett begränsat antal nätter varje år.
som är uppemot 16 gånger finare än
med de enskilda teleskopen. Med VLTI För att kunna dra nytta av VLTI:s kraft
är det möjligt att urskilja detaljer på under alla årets nätter finns fyra mindre
andra stjärnors ytor och till och med hjälpteleskop (Auxiliary Telescopes
att studera omgivningarna nära ett svart eller AT) tillgängliga. Hjälpteleskopen
hål i mitten av en annan galax. är monterade på räls och kan flyttas
mellan precist definierade observa­
Med ett komplext system av speglar tionslägen. Från dessa positioner
i underjordiska tunnlar kombinerar VLTI reflekteras ljusstrålar från teleskopens
ljusstrålar från teleskopen. Skillnaden speglar och kombineras i VLTI.
i färdvägar för de olika ljusstrålarna får
inte överstiga en tusendels millimeter Hjälpteleskopen är mycket ovanliga
under en sträcka på mer än hundra meter. teleskop. I sina kupoler är de självför-
Med detta 130 meter stora “virtuella sörjande, med varsin uppsättning av
teleskop” kan VLTI göra mätningar elektronik, ventilation, hydraulik och
som motsvarar att från marken urskilja ­klimatsystem. Vart och ett har en egen
ett skruvhuvud på den Internationella transportör som lyfter teleskopet
rymdstationen i sin omloppsbana och flyttar det från det ena stället till
400 kilometer ovanför jorden. Även om det andra.

Namn Hjälpteleskop (AT)

Plats Cerro ­Paranal

Altitud 2635 meter

Våglängder Synligt ljus/infrarött

Komponenter/teknik Interferometri med 4 mindre teleskop (maximal baslinje
200 meter)

Optisk design Ritchey-Chrétien med mellanspeglar och coudéfokus

Primärspegelns diameter 1,82 meter

Montering Altazimut

Första ljus januari 2004 – december 2006

Panoramabild av tunnlarna under
Very Large Telescope Interferometer.

14
P. Horálek/ESO

Solnedgång vid P ­ aranal. Ett av
­hjälpteleskopen står öppet inför
­nattens observationer.

15
Kartläggningsteleskop
Visible and Infrared Survey Telescope Astronomer kommer att kunna använda
for Astronomy (VISTA) och VLT Survey dessa arkiv i flera decennier framöver.
Telescope (VST) är placerade vid ESO:s
Paranalobservatorium. De är världens VISTA:s huvudspegel har en diameter
kraftfullaste teleskop som endast ägnar på 4,1 meter vilken gör teleskopet till
sig åt himmelskartläggningar. Tillsam- världens kraftfullaste kartläggningstele-
mans ökar de mångfaldigt Paranalob- skop för infrarött ljus. I hjärtat av VISTA
servatoriets potential för att göra nya finns en kamera som väger tre ton och
upptäckter. innehåller 16 detektorer för infrarött ljus
med totalt 67 megapixlar. Ingen annan
Många av de mest intressanta astrono- kamera för kortvågigt infrarött ljus har
miska objekten — från ljussvaga bruna ett så brett synfält.
dvärgstjärnor i Vintergatan till avlägsna
kvasarer — är svåra att hitta. De största VST är ett toppmodernt 2,6-meter­
teleskopen kan endast studera en steleskop som utrustats med kameran
extremt liten del av himlen åt gången, ­OmegaCAM. Denna bjässe är en
men VISTA och VST är istället byggda 268-megapixels ccd-kamera med ett
för att både snabbt och djupt avbilda synfält som täcker ett område på himlen
stora områden på himlen. De två teles- större än fyra fullmånar. VST komplette-
kopen skapar nu gigantiska arkiv av rar VISTA och håller på att kartlägga
både bilder och kataloger över objekt. himlen i synligt ljus.

Namn VISTA

Plats Nära till Cerro ­Paranal

Altitud 2518 meter

Våglängder Infrarött

Komponenter 67-megapixelkamera VIRCAM; synfält 1,65° × 1,65°

Optisk design Modifierad Ritchey-Chrétien-reflektor med
korrektionslinser i kameran

Primärspegelns diameter 4,10 meter

Montering Gaffel-altazimut

Första ljus 11 december 2009

Namn VST

Plats Cerro ­Paranal

Altitud 2635 meter

Våglängder Ultraviolett/optisk/nära infrarött

Komponenter 268-megapixelkamera OmegaCAM; synfält 1° × 1°

Optisk design Modifierad Ritchey-Chrétien-reflektor med korrigering

Primärspegelns diameter 2,61 meter

Montering Gaffel-altazimut

Första ljus 8 juni 2011
ESO/J. Emerson/VISTA

Denna vidvinkelbild på Orionnebulosan
(Messier 42) togs av VISTA vid
­Paranalobservatoriet i Chile. Nebulosan
ligger omkring 1350 ljusår från jorden.

16
ESO/B. Tafreshi (twanight.org)
Inuti VST:s kupol, med
­V inter­g atan ovanför.

ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

VISTA-teleskopets kupol
under solnedgången.

17
ELT
Extremt stora teleskop är idag en av de ELT har en nyskapande design med fem
viktigaste prioriteringarna inom den speglar. Huvudspegeln består av 798
markbundna astronomin. De kommer hexagonala segment som vart och ett
att innebära en enorm ökning av vår är 1,4 meter tvärsöver men bara 5 centi-
kunskap inom astrofysik och möjliggör meter tjockt.
detaljerade studier av många fenomen:
planeter omkring andra stjärnor, de Första ljus för ELT väntas 2024. Då
­första objekten i universum, supertunga ­kommer ELT att ta sig an vår tids ­
svarta hål, samt beskaffenheten hos största vetenskapliga utmaningar. Det
och fördelningen av den mörka materian kommer att försöka hitta jordliknande
och den mörka energin som dominerar planeter kring andra stjärnor i de bebo-
universum. eliga zonerna där liv skulle kunna finnas
— ett av de viktigaste målen inom den
ESO:s revolutionerande Extremely moderna observationella astronomin.
Large Telescope (ELT) kommer att ha en Det kommer också att göra stjärnarkeo-
39 meter stor huvudspegel med en logi genom att studera gamla stjärnor
insamlingsarea på nästan 1000 kvadrat- och stjärnpopulationer i närliggande
meter, vilket gör det till världens största galaxer, ge viktiga bidrag till observatio-
öga mot himlen. ELT kommer att vara nell kosmologi genom att mäta egen-
större än alla dagens forskningsteles- skaperna hos de första stjärnorna och
kop för synligt ljus tillsammans. Det galaxerna, samt bestämma egenska-
kommer att samla in omkring 15 gånger perna hos den mörka materian och den
mer ljus än dagens största motsvarande mörka energin. Förutom allt detta plane-
teleskop. Med hjälp av dess adaptiva rar astronomerna även för det oväntade
optik kommer det att kunna ge bilder — de upptäckter som görs med ELT
som är 15 gånger skarpare än de från kommer med all säkerhet att väcka nya
NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. och oförutsägbara frågor.

Namn ELT

Plats Cerro Armazones

Altitud 3046 meter

Våglängder Synligt ljus/kortvågigt infrarött

Teknik Inbyggd adaptiv optik med en 2.6-meters deformerbar
spegel och upp till 8 laserguidestjärnor

Optisk design Femspegeldesign

Primärspegelns diameter 39 meter

Montering Altazimut

Första ljus 2024

Storleksjämförelse av primärspeglarna hos de jättelika optiska teleskop
som nu konstrueras och byggs.

Large Synoptic Giant Magellan Thirty Meter Extremely Large
Survey Telescope Telescope Telescope Telescope

8,4 meter 24,5 meter 30 meter 39 meter 
ESO/L. Calçada

El Peñón, Las Campanasobservatoriet, Mauna Kea, Cerro Armazones,
Chile Chile Hawaii Chile
(2020 enligt plan) (2021+ enligt plan) (2022+ enligt plan)  (2024 enligt plan)

18
Extremely Large Giant Magellan Thirty Meter Large Synoptic Survey
Telescope Telescope Telescope Telescope

Cerro Armazones

Armazones basläger

väg

23 kilometer

Cerro ­Paranal
ESO/M. Tarenghi

VISTA Very Large Telescope ­Paranal basläger

Ovan: Kupolen hos Extremely Large
Telescope jämförs med de andra
stora markbaserade observatorier
som nu byggs.

Nedan: Denna karta av norra Chile
visar platserna för ESO:s observa­
torier P
­ aranal och Cerro Armazones
och vägen mellan dem.

Så kan det komma att ser ut nattetid
när Extremely Large Telescope börjar
observera från Cerro Armazones
i norra Chile.

19
ALMA
Högt upp på Chajnantorplatån i de ALMA studerar byggstenarna för stjär-
­chilenska Anderna driver ESO tillsam- nor, planetsystem, galaxer, och livet
mans med sina partnerorganisationer själv, och ger astronomer möjligheten
teleskopet ALMA (Atacama Large att undersöka några av de mest grund-
­Millimeter/submillimeter Array) — värl- läggande frågorna om våra kosmiska
dens största astronomiska projekt. ursprung.
ALMA är ett toppmodernt radioteleskop
som studerar ljus från några av univer- Eftersom millimeter- och submilli­
sums kallaste objekt. meterljus absorberas av vattenånga
i jordens atmosfär byggdes ALMA på
ALMA består av 66 högprecisions­ 5000 meters höjd ovanför havsnivån vid
antenner. Huvuduppställningen av ­Chajnantorplatån i norra Chile. Denna
­femtio 12-metersantenner som kan plats är en av de torraste på jorden.
arbeta tillsammans som ett enda stort Bättre förhållanden för observationer
teleskop kompletteras av en kompakt kan man inte hitta någon annanstans.
uppställning som består av fyra
12-meters- och tolv 7-metersantenner.
ALMA är ett samarbete mellan ESO,
ALMA studerar universum i millimeter- National Science Foundation i USA
och submillimeterljus med både känslig- och Nationella instituten för naturveten-
het och bildskärpa som saknar mot- skap (NINS) i Japan, i samverkan med
stycke, med upp till tio gånger skarpare Chile. ALMA stöds av ESO åt dess med-
syn än NASA/ESA:s rymdteleskop lemsländer, av NSF i samarbete med
Hubble. ALMA observerar ljus som lig- Kanadas National Research Council
ger mellan infrarött ljus och radiovågor (NRC) och Taiwans Nationella veten-
i det elektromagnetiska spektrum, skapsråd (NSC) samt av NINS i samar-
och som alstras av enorma kalla moln bete med Academia Sinica (AS) i Taiwan
i interstellära rymden och av några av och Koreas Institut för astronomi och
de första och mest avlägsna galaxerna rymdforskning (KASI).
i universum. Observerar man i synligt
ljus ligger dessa områden i universum
oftast dolda i mörker, men i millimeter-
och submillimeterljus lyser de starkt.

Namn ALMA

Plats ­Chajnantor

Altitud 4576–5044 m

Våglängder Submillimeter

Teknik Interferometri med baslinjer från 150 meter upp till
16 kilometer

Optisk design Cassegrain

Primärspegelns diameter 54 st à 12 m; 12 st à 7 m

Montering Altazimut

Första ljus 30 september 2011
ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

Denna bild visar flera av ALMA:s antenner
under Vintergatans centrala områden.

20
ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), J. Bally/H. Drass et al.

Stjärnexplosioner är ofta associe-
rade med supernovor, stjärnors
spektakulära död. Men nya observa-
tioner med ALMA av Orionnebulosan
ger ny insikt i dessa explosioner
i den andra änden av stjärnors
livscykel: när stjärnor föds.
ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/M. Kaufman & the NASA/ESA Hubble Space Telescope

En väldigt sällsynt kosmisk syn:
två galaxer som växelverkar med
varandra har bildat en struktur
som påminner om ett öga. I bilden
kombineras mätningar från Atacama
Large Millimeter/submillimeter
Array (ALMA) och från NASA/ESA:s
rymdteleskop Hubble.

21
APEX
På ­Chajnantor finns ett annat teleskop dagens tyngsta galaxers var som vilda
för millimeter- och submillimeterastro- ungdomar, studerat materia som rivits
nomi som på många sätt kompletterar sönder av ett supertungt svart hål,
ALMA: Atacama Pathfinder Experiment och gjort den första upptäckten av
(APEX). APEX är ett 12-metersteleskop molekyler av väteperoxid i den interstel-
baserat på en prototypantenn för ALMA, lära rymden. APEX har även studerat
och delar samma observationsplats. förhållandena inuti molekylmoln, såsom
APEX har använts i många år innan de omkring Orionnebulosan eller Ska-
ALMA och nu när ALMA är färdigbyggt pelsens pelare i Örnnebulosan och
tar APEX på sig en viktig roll som kart- gett oss bättre kunskap om de töcken
läggningsteleskop. av gas där nya stjärnor föds.

Likt ALMA arbetar APEX med submilli- APEX är ett samarbete mellan Max
meterljus, som är viktigt för att avslöja Planck-institutet för radioastronomi,
några av universums kallaste, dammi- Onsala rymdobservatorium och ESO.
gaste och mest avlägsna objekt. Under ESO står för driften av teleskopet.
dess livstid har APEX undersökt hur

Namn APEX

Plats ­Chajnantor

Altitud 5050 meter

Våglängder Submillimeter

Optisk design Cassegrain

Primärspegelns diameter 12 meter

Montering Altazimut

Första ljus 14 juli 2005

APEX, Atacama Pathfinder Experiment
tittar mot himlen under en månbelyst
natt på ­Chajnantor, ett av världens högst
belägna och torraste observatorier.

22
ESO/WFI (Optical); MPIfR/ESO/APEX/A. Weiss et al. (Submillimetre); NASA/CXC/CfA/R. Kraft et al. (X-ray)

Centaurus A sedd i flera olika
våglängder, vilket visar upp
jetstrålar och lober som skapas
tack vare den aktiva galaxens
centrala svarta hål.
ESO/Digitized Sky Survey 2

ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

Kosmiska moln tycks bilda
ett band av eld över stjärnbilden
Orion i den här nya bilden.

23
La Silla
La Silla-observatoriet har varit ett av HARPS, en spektrograf med enastå-
ESO:s fästen ända sedan 1960-talet. ende noggrannhet.
Än idag driver ESO här två av världens
bästa teleskop i 4-metersklassen, vilket Infrastrukturen vid La Silla används
gör att La Silla kan behålla sin position också av många av ESO:s medlems­
som ett av världens mest vetenskapligt stater för speciella projekt. Bland dessa
produktiva observatorier. finns det schweiziska 1,2-meters
­Leonhard Euler-teleskopet, MPG/ESO:s
New Technology Telescope (NTT), 2,2-metersteleskop och det danska
med en 3,58-meters huvudspegel, bröt 1,54-metersteleskopet. Rapid Eye Mount
ny mark för formgivning och bygge av (REM) och TAROT (Télescope à Action
teleskop. Det var det första teleskopet Rapide pour les Objets Transitoires)
som hade en huvudspegel som är styrd är både gamma­blixtjägare. Teleskopen
av en dator (aktiv optik), en teknik som ­TRAPPIST (TRAnsiting Planets and
utvecklades av ESO och som nu ­PlanetesImals Small Telescope), ExTrA
används av VLT och de flesta andra (Exoplanets in Transits and their
teleskop i världen. ­Atmospheres) och MASCARA (The
­Multi-site All-Sky CAmeRA) jagar alla
ESO:s 3,6-metersteleskop har varit efter exoplaneter. Dessutom söker
i drift sedan 1977. Efter stora uppgrade- ­BlackGEM efter synligt ljus från källor
ringar ligger det fortfarande i framkan- till gravitationsvågor, och Test-Bed
ten bland teleskop i 4-metersklassen ­Telescope — ett samarbetsprojekt med
på södra halvklotet. Här finns världens ESA — kartlägger både konstgjorda och
mest framgångsrika exoplanetletare: naturliga jordnära objekt.

Örnnebulosan (Messier 16 eller
ESO/B. Tafreshi (twanight.org)

NGC 6611) i en bild där många
­exponeringar i flera färger kombi­
nerats. Bilderna togs med kameran
Wide Field Imager på MPG/ESO:s
2,2-metersteleskop.

24
La Silla-observatoriet om natten.
Kupolen till ESO:s 3,6-metersteleskop
syns i silhuett med stjärnhimlen
bakom.

25
CTA
­ herenkov Telescope Array (CTA)
C CTA blir med sin stora insamlingsyta
tillhör nästa generation av markbase- och täckning över stora delar av himlen
rade observatorier och är byggt för världens största och mest känsliga
högenergisk gammaastronomi. ESO:s observatorium för högenergisk gam-
Paranalobservatorium planeras bli värd mastrålning. Det kommer att kunna
för teleskopets sydliga uppställning upptäcka gammastrålning med oöver-
som i så fall också får stöd av ESO:s träffad noggrannhet och blir 10 gånger
befintliga avancerade infrastruktur. känsligare än dagens instrument.

Planen för CTA innefattar omkring Gammastrålning skickas ut av några
118 teleskop globalt. Av dessa placeras av universums hetaste och mest kraft-
merparten, 99 teleskop, på södra fulla objekten, såsom supermassiva
­halvklotet på en plats som ligger cirka svarta hål och supernovor. Vår atmosfär
10 kilometer sydost om VLT. Enligt hindrar gammastrålningen från att träffa
­planen ska ESO stå för driften på denna jordens yta. CTA:s speglar och höghas-
plats, och i gengäld får forskare i ESO:s tighetskameror fångar istället kortlivade
medlemsstater tillgång till 10 procent blixtar av den karaktäristiska, spöklikt
av observationstiden vid både den blåa tjerenkovstrålningen som alstras
södra och den norra uppställningen på när gammastrålning växelverkar med
La Palma. Ytterligare 10 procent av atmosfären. Genom att lokalisera denna
observationstiden vid det södra obser- strålning på himlen kan varje gam-
vatoriet reserveras för chilenska forsk- mastråle spåras tillbaka till dess kos-
ningsinstitut. miska källa. Därmed kan astronomer
studera några av de mest extrema och
CTA blir öppet tillgängligt för en bred våldsamma händelserna i det högener-
församling av världens astrofysiker. giska universum.
Mer än 1350 forskare och ingenjörer
från fem kontinenter, 32 länder och
fler än 210 forskningsinstitut deltar för
närvarande i CTA-projektet.
CTAO

26
Så kan ­Cherenkov Telescope Array:s
södra uppställning komma att se ut.

27
ESO & Chile
Den 6 november 1963 undertecknades of Chile Joint Committee och ALMA
det ursprungliga avtalet mellan Chiles ­­CONICYT Joint Committee och som
regering och ESO. Det var början på en finansierar ett brett spektrum av
framgångssaga som har fortsatt i över ­aktiviteter inom forskning, astronomi-
50 år och som har skapat en viktig teknik och utbildning. Chilenska astro-
­kulturell länk mellan Chile och Europa. nomer får också förtur till en del av
ESO är engagerat i ett nära och mycket observationstiden vid ESO:s teleskop.
fruktbart samarbete med Chile på
många nivåer, inklusive regeringen, uni- ESO genomför dessutom flera regionala
versitet, vetenskapliga institutioner och och lokala samarbetsprogram i områ-
industri. dena ­Coquimbo och ­A ntofagasta där
observatorierna ligger. ESO främjar
Inom samarbetet har chilensk forskning, i dessa områden också naturvårds­
teknik och ingenjörskonst utvecklats program och en medvetenhet om det
i samma takt som framstegen inom lokala kulturarvet, i vilket den mörka
astronomin och astronomiteknik inom himlen ingår.
ESO:s medlemsstater. Denna utveckling
har gjort att många chilenska forskare Samarbetet mellan Chile och ESO har
och ingenjörer blivit värdefulla partners visat sig vara inte bara solidariskt och
för ESO. långvarigt, utan också flexibelt. Viktigast
av allt öppnas en spännande väg in till
ESO bidrar till utvecklingen av astrono- framtiden — till förmån för Chile, ESO:s
min i Chile genom de medel som för­ medlemsstater, och framsteg inom
valtas av styrelserna ESO–Government forskning och teknik.

Laguna Miñiques ligger högt upp på
andiska Altiplano nära gränsen till
­­Argentina. Besökare passerar denna
A. Duro/ESO

vackra sjö cirka 80 kilometer söder om
ALMA när de kör längs Ruta 23 mot
­A rgentina.

28
Från idéer till publicerade
artiklar: flödet av data
Driften av ESO:s teleskop är en samman­ La Silla och med submillimeterteleskopet
hängande process som startar då astro­ APEX på C ­ hajnantor. Obser­vationer som
nomer skickar in beskrivningar av före­ lagras i arkivet blir oftast tillgängliga för
slagna observationsprojekt med syfte att alla ett år efter att de g
­ jordes, vilket gör
svara på specifika vetenskapliga frågor. det möjligt för andra forskare ta del av
Dessa ansökningar granskas av experter och studera dem.
inom forskarkåren och de antagna pro­
jekten översätts sedan till detaljerade Det traditionella sättet att observera är
beskrivningar av vilka observationer som att allokera speciella datum då astrono­
ska göras. merna måste resa till teleskopet för att
själva utföra observationerna, med hjälp
Sedan utförs observationerna vid teles­ av experterna i observatoriets personal.
kopet, och data som samlas in görs Enligt denna modell, som kallas “visitor
­omedelbart tillgängliga till forskningsgrup­ mode”, kan astronomerna anpassa sina
perna som beställt dem. De vetenskapliga observationsstrategier i realtid efter de
observationerna och tillhörande kalibre­ data de samlar in och de aktuella atmos­
ringsdata används också av ESO:s fors­ färiska förutsättningarna. Men det finns
kare för att i detalj övervaka datakvalitén inget sätt att garantera att de nödvändiga
och hur instrumenten fungerar, för att observationsförhållanden uppnås under
därmed garantera att de presterar enligt den tid som astronomen fått tilldelad.
specifikationerna. Hela processen bygger
på en kontinuerlig överföring av informa­ ESO har tagit fram ett alternativt schema
tion mellan observatorierna i Chile och som kallas “service observing”. Inför
ESO:s huvudkontor i ­Garching, Tyskland. varje observation specificeras under vilka
förhållanden som den kan utföras för att
Alla observationer som samlas in, nå sina vetenskapliga mål. Utifrån specifi­
­inklusive kalibreringsdata, lagras i ESO:s kationerna schemaläggs observationerna
vetenskapliga arkiv. Här finns all infor­ flexibelt vid teleskopet för att sedan utfö­
mation om alla observationer som gjorts ras. Tack vare den flexibla schemalägg­
sedan driftstarten för VLT, dess interfero­ ningens många fördelar väljs idag “­service
meter och för kartläggningsteleskopen observing” av omkring 60–70 procent av
VISTA och VST. Arkivet innehåller också VLT:s användare.
observationer gjorda med teleskopen vid

ESO:s datacentral vid huvudkon-
toret i ­G arching utanför München,
­Tyskland. Här arkiveras data från
ESO:s teleskop och sprids sedan
vidare till forskare.

29
Partnerskap
Att främja samarbete inom astronomin internationella forskningstidskriften
utgör en del av kärnan i ESO:s uppdrag. Astronomy & Astrophysics.
Organisationen har därför spelat en
avgörande roll i att skapa ett europeiskt Europeisk industri spelar en nyckelroll
område för forskningsverksamhet i ESO:s projekt. Nära samarbeten med
(­European Research Area) för astronomi ett stort antal europeiska högteknolo-
och astrofysik. giska företag ger användare tillgång till
allt bättre astronomiska teleskop och
Varje år använder tusentals astronomer instrument. Sådana samarbeten är möj-
både i och utanför ESO:s medlemsländer liga tack vare aktivt och entusiastiskt
data från ESO:s observatorier för sin deltagande av kommersiella partners
forskning. Astronomer bildar ofta inter- från alla medlemsländerna och Chile.
nationella forskargrupper, med medlem-
mar i flera länder. Inom teknikutveckling behåller ESO täta
kontakter med många forskargrupper
ESO har ett omfattande program för i medlemsländerna och utanför. Astro-
studenter och postdoktorer (“fellows”), nomer i medlemsländerna är således
och seniora forskare från medlemslän- djupt involverade i att både planera
derna och andra länder arbetar också nya vetenskapliga instrument för både
under perioder som besökande forskare befintliga och framtida teleskop, och
hos ESO. Därmed bidrar ESO till rörlig- att göra verklighet av dessa planer.
heten hos europeiska forskare. Dess- Instrumentutveckling ger även viktiga
utom anordnar ESO internationella möjligheter för nationella excellenscen-
­konferenser riktade mot astronomisk tra och lockar dessutom många unga
forskning i framkanten, samt stödjer den forskare och ingenjörer.

Att arbeta vid ESO
Är du intresserad av att arbeta i en stimulerande internationell miljö i teknikens framkant?
Vid ESO får du uppleva en inkluderande, internationell och mångkulturell arbetsmiljö där
respekt och samarbete är ledstjärnor och där individuellt såväl som grupparbete uppmuntras.
Oavsett om du går med i vårt tekniska, vetenskapliga eller supportteam, kommer du vara en
del av ett mångsidigt arbetslag med olika talanger som direkt bidrar till några av astronomins
mest utmanande projekt. Läs mer på jobs.eso.org och www.linkedin.com/company/european-
southern-observatory.

ESO/Max Alexander

Personal och konferensbesökare
vid ESO.
ESO:s medlemsländers flaggor
vajar vid VLT.

30
Utbildning och
utåtriktad verksamhet
Tack vare riktade satsningar på utbildning delar med sig av astronomins fascine­
och utåtriktad verksamhet delar ESO med rande värld och ESO, och lämnar kvar en
sig av både astronomisk vetenskap och känsla av förundran inför det universum
forskningsresultat från världens viktigaste som vi lever i. Centret levererar dessutom
observatorium till både allmänheten och läroplanbaserade workshops för stu­
media. ESO producerar ett brett sorti­ denter och lärare, vilket ger möjligheter
ment av gratis högkvalitativa produkter för skolelever att lära sig om universum
såsom bilder, videor och trycksaker. på ett oförglömligt sätt.

The ESO Supernova Planetarium & Visitor I samband med ESO Supernova produ­
Centre vid högkvarteret i Tyskland är värl­ cerar ESO gratis planetariumföreställningar
dens första open-source planetarium och för andra planetarier, innovativa och
ett nytt toppmodernt astronomicentrum autentiska open-source vetenskapliga
med fri entré för allmänheten. Centret ger visualiseringar, samt det första datadis­
en helhetsupplevelse, med bland annat tributionssystemet i realtid för planetarier
interaktiva astronomiutställningar som i hela världen.

Håll kontakten
ESO har en aktiv och mångsidig närvaro på sociala medier på flera olika plattformar. ESO når
hundratals miljoner människor varje år via Facebook, Twitter, Instagram, Pinterest, Flickr, YouTube
och LinkedIn. Anslut dig till oss för att hålla dig uppdaterad om de senaste upptäckterna, först
med att få se fantastiska bilder som tagits med ESO-teleskop och få insikt i vardagen på forsk-
ningens framkant på våra observatorier. ESO skickar också ut veckovisa och månatliga nyhetsbrev
med fantastiska bilder av universum, de senaste forskningsresultaten från ESO:s teleskop och
nyheter om organisationen.
Architekten Bernhardt + Partner (www.bp-da.de)

ESO Supernova Planetarium & Visitor
Centre kommer att visa upp astro­
nomin för allmänheten. Centret
­förverkligas tack vare ett samarbete
mellan Heidelberg Institute for
­T heoretical Studies (HITS) och ESO.

31
www.eso.org

ESO/M. Kornmesser

ESO:s huvudkontor
Karl-Schwarzschild-Str. 2, 85748 ­G arching bei München, Tyskland
Tel.: +49 89 32006 0 | Fax: +49 89 3202362 | E-post: information@eso.org

09.2017 — Svenska