You are on page 1of 8

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

SEKTIONEN FÖR TEKNIK

LABORATION 3 I ELKRETSTEORI

Laboration 3
Laboration i elkretsteori

Växelspänningsexperiment
Namn..........................................................

Laborationsdatum: 2004-......................

Labbkvitto (genomförd laboration): ...................................................

2003-09-10

.

Resultat och uträkningar skall redovisas för laborationshandledaren innan Du får börja laborera.Laboration 3 i elkretsteori Sida 1 1 BLIVANDE INGENJÖRER BEHÖVER EXPERIMENTERA Denna laboration påminner om laboration ett men här används växelspänning istället för likspänning. I denna laboration ingår bara experiment där spänningar och strömmar är stationära. men även att verkliga komponenter och uppkopplingar inte är ideala. 5. varför Du får välja en C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3. 4 NATUREN ÄR MÅNGFACETTERAD Multimetern osäkerhet är något större vid mätningar av växelströms. Med det begreppet torde läroboken mena att strömmar och spänningar visserligen varierar i växelströmskretsar men att amplitud och fas samt kurvform är konstanta.och urkopplingar dött ut. Du förväntas få erfarenhet av att mäta med oscilloskop samt att bli förtrogen med ACanalys i PSpice. Gör alla beräkningar manuellt med penna och papper samt använd PSpice för att verifiera att resultaten blir riktiga. 3 EN GOD TEORI ÄR ANVÄNDBAR Teorin ges utförligt i kapitlen 7 och 11 i läroboken [1] och på föreläsningar/videopresentationer. 5 FÖRBEREDELSEUPPGIFTER Förberedelseuppgifterna ger Dig träning i att räkna på växelströmskretsar. Komponentbiblioteket i studentversionen är begränsat.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson . Transienter i växelströmskretsar ingår inte i kursen.än likströmsstorheter. På displayen anges effektivvärdet av ström och spänning. I kapitel 7 införs begreppet ”AC steady state”. I experimenten verifierar Du sedan att metoderna fungerar i verkligheten. Växelspänning används inte bara för distribution av elenergi utan har stor betydelse inom svagströmområdet dit data och elektronik hör.1 Uppgift 1 Studera Pspicemanualen [2] sidan 2-20 till och med 2-23. De mest komplicerade signaler kan delas upp i sinuskomponenter. Glöm inte att ange enhet för alla resultat. när alla transienter orsakade av in. Man brukar kalla det att kretsen befinner sig i ”steady state” eller stationärt tillstånd på svenska. 2 MÅL Syftet med laboration tre är att visa att det är troligt att ett antal naturlagar gäller även för växelspänning. Laboration ett behandlade kretsar där strömmar och spänningar är konstanta. Genomför som övning exemplet.

1. Figur 5. AC-analys i PSpice finns också beskriven i avsnitt 7. Beräkna formfaktorn för spänningen u (t ) = U max ⋅ sin(2πft ) U rms = U max Ledning: sin 2 (α ) = 1 − cos(2α ) .3.eller effektivvärdesskala.Sida 2 Laboration 3 i elkretsteori diod som finns i den begränsade versionen. U rms . Man brukar säga att man antingen arbetar i topp.4 i läroboken definieras effektivvärde. Vi bör välja att ange alla spänningar som toppvärden eller effektivvärden.2 Uppgift 2 I avsnitt 9.9 i läroboken [1]. 5. Förhållandet mellan effektivvärdet och amplituden.3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson . I läge växelströmsmätning visar multimetern effektivvärde. Funktionsgeneratorn genererar en sinusformad spänning med frekvensen 1000 Hz och amplituden 5V. är konstant och benämns U max formfaktor.3 Uppgift 3 Beräkna spänningarna U1 – U4 i kretsen i Figur 5. Använd U som referensfas. 5. Funktiongeneratorns utspänning anges som toppvärde. Ange både amplitud och fas. 2 I den här laborationen arbetar vi i toppvärdesskala.1 C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3. På engelska använder man ofta akronymen RMS ”Root Mean Square”.

1. U1 U2 U3 U4 ∠U 1 ∠U 2 ∠U 3 Sida 3 ∠U 4 Manuell PSpice Kontrollera beräkningarna med PSpice t ex genom att göra AC.8.1. I det förra fallet går det bra att rita upp belopp och fas för U1/U. U2. U2/U etc och läsa av värdena för frekvensen 1000 Hz. Något är fel om visardiagrammet motsäger att Kirchhoffs spänningslag gäller. Välj t ex följande punkter: f = f g [0.Laboration 3 i elkretsteori Fasförskjutningen skall anges i förhållande till U.eller transientanalys. teori Figur 5. 0. 5.1. ty området runt gränsfrevensen är den mest intressanta delen av kurvorna.2.8.2 i läroboken. Bodediagram behandlas i avsnitt 11.1. 0.2. f g .4 Uppgift 4 Beräkna gränsfrekvensen och plotta bodediagrammet för nod B i kretsen som visas i Figur 5.4. 4. 0. U3 och U4 i ett visardiagram.1 C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson .1. U1.10] . Rita spänningarna U.

Mät med multimetern och fyll i värdena i tabellen. Ange värdena som toppvärden.1 och mät samt fyll i tabellen nedan. Du bör alltså då börja med att bestämma gränsfrekvensen genom att mäta på lämpligt sätt. Hur bör Du göra? ……………………………………………………………………………………………. Ta med en utskrift av diagrammet. U U2 U3 U1 . I följande experiment skall Du använda skall Du ställa in funktionsgeneratorn så att den ger sinusformad spänning med amplituden 5 volt och frekvensen 1000 Hz där inget annat nämns. 6 EXPERIMENT Då Du använder en funktionsgenerator kommer ofta den verkliga spänningen över utgången att skilja sig från det inställda. U U1 U2 ∠U 1 ∠U 2 C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3. 6.1 Experiment 1 – Kirchhoffs spänningslag Koppla upp kretsen i Figur 5.U 3 U1 Mät med oscilloskopet och fyll i värden i tabellen.Sida 4 Laboration 3 i elkretsteori Kontrollera beräkningarna genom att göra AC-analys i PSpice.3. ……………………………………………………………………………………………. fasförskjutningen skall anges i förhållande till U.U 2 . Orsaken till detta förklaras i handhavandekursen. När Du under laborationen skall plotta det mätta bodediagrammet bör Du välja samma frekvenspunkter.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson .

1 och mät gränsfrekvensen. så var noggrann. U 3 ur diagram 6. Tänk på att du inför mätfel då du ritar i visardiagrammet. Om värdena skiljer åt mera än vad som kan förklaras av osäkerheten i mätningarna. Mät längden av U3-visaren i diagrammet räknat i V dvs U 3 . tyder mätningarna på att Kirchhoffs spänningslag inte gäller för växelspänning. Använd diagrammet i förberedelseuppgift 5.2 Experiment 2 – Bode diagram Koppla upp kretsen i Figur 5.1. Utgå ifrån teoretiskt värde. vilken bör vara < ca 8% V. Det är då lämpligt att göra om experimentet.doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson . C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3.Laboration 3 i elkretsteori Sida 5 Rita de olika spänningarna i visardiagrammet. fg Mät och plotta Bodediagrammet. Jämför med mätningen med multimetern av U 3 ovan.3 som ledning.

Electric Circuit Analysis.Sida 6 Laboration 3 i elkretsteori Förklarar eventuella orsaker till olikheter mellan det teoretiska bodediagrammet och det uppmätta. David Irwin. 7.2 Alternativ litteratur 1.ee. J.cadencepcb.pitt. D.sc. Version 8.3 Internet länkar 1.0. http://www. Andra upplagan. MicroSim Pspice A/D & Basics+ User’s Guide. Johnson.com/products/downloads/PSpicestudent/default.1 Kurslitteratur 1. 7.PDF 8 UTRUSTNINGSFÖRTECKNING C:\Documents and Settings\igu\My Documents\Undervisning\Kurser\Elkrets\Gemensamt\Labbanvisningar\Elkretslabb3. John Wiley & Sons Inc. June 1997. 3.edu/courses/Labs/Software/Pspice/Student_version_8_0/PSPC AD. Third edition. Basic Engineering Circuit Analysis. 2. C. Seventh edition. New York (1999). Part One.asp http://coe. New York (2002).doc 200405-03 16:32:18 Ingvar Gustavsson . ISBN 9144-01632-8. 7 REFERENSER 7. Elektriska nät.PDF http://www. 2.edu/classes/Spring02/elct870/PSPCAD. 2. John Wiley & Sons Inc. Davidson. Studentlitteratur (2001).