You are on page 1of 5

Irans olja en strategifrga d som nu

kent eklind

Irans olja, en strategifrga, d som nu


Frekomsten av olja fick en avgrande betydelse fr konsolideringen av de regionala statsbildningarna i Mellersta stern. Fr Irans vidkomande anvnde redan den persiske kungen Xerxes I brinnande pilar, insmorda med olja nr han intog Aten. Den utgjorde ett vapen men var redan en handelsvara. Den kom att erstta segel, nga och dragdjur men blev alltmer en miljfrga, idag knuten till koldioxidutslpp, vxthuseffekt, klimatfrndringar, sanktioner och ett vstligt kolonialt frflutet som framstr som mindre smickrande. Intresset fr Mellersta sterns oljetillgngar fokuserades frst p Kirkuk tidigare en del av det ottomanska Mosul och sdra Iran vid 1900-talets brjan. Det strategiska intresset fr oljan vid en tid d ingen av de nuvarande Gulfstaterna utom Iran kan anses ha existerat var uppenbara. I Iran hade 1872 lorden Julius de Reuter ftt en exklusiv rtt att under 70 r exploatera alla mineral- och petroleumtillgngar i landet. Med kande industriell anvndning av oljan kom detta fr Irans vidkommande att stta sina avtryck vid 1900-talets inledning. D, 1901, tilldelades den engelske baronen William Knox dArcy en koncession p oljeutvinning under 60 r inom hela Iran, undantaget landets norra del. I motprestation erhlls 20 000 pund, 50 % av aktieinnehavet i d Arcys bolag och lfte om 16 % av bolaget rsvinst. Med koncessionen till dArcy hade en brittisk geolog, George Bernhard Reynold, blivit anlitad fr prospekteringsarbete. I Mashed-e Suleiman vcktes han p morgonen den 5 maj 1908 av sklvningar i jordskorpan. Det var olja. Med ett tyskt flottprogram som frn 1800-talets sista r vxt i sdan omfattning att det sgs som ett hot involverandes ett imperialistiskt England i hndelsefrloppet. Winston Churchills brittiska amiralitet ville ha ett direkt statligt deltagande i d`Arcys bolag. Med detta bildades Anglo-Persian Oil Company, APOC, 1909. Namnet ndrades 1935 till Anglo-Iranian Oil Company, AIOC, senare British Petroleum, BP. Bolaget frskrade sig om rtt att prospektera, utvinna, producera och raffinera med ofrndrad royaltyersttning. Ett raffinaderi anlades i Abadan 1913.

I brist p kapital frsgs APOC med medel 1914. Den engelska staten gick in som delgare med 53 %. verenskommelsen skrade en oljetillfrsel under 30 r till ett fast pris. Britterna hade rtt att tillstta tv styrelseledamter med vetortt. Bolagets oljefyndigheter befann sig inte inom det omrde som England gjorde ansprk p med 1907 rs zonindelning men engelsk marin hade redan 1912 konverterats frn nga till olja. Det hela skulle bli en lng tvistefrga mellan Teheran och APOC, frdjupad med krigsutbrottet och en utvidgning av Irans delning 1907. England och Ryssland ingick 1915 Konstantinopelfrdraget dr England gavs tilltrde till Irans oljerika neutrala zon i utbyte mot rysk hegemoni ver Konstantinopel, Istanbul, och stra Turkiet. Upprinnelsen till koncessionsupptelser gick i Iran tillbaka till 1800-talets senare hlft. Premirminstern Ali Asghar Amin al Soltan - premirminister i 22 r under tre shaher, mrdad 1907 och tidvis ersatt av rivalen Mirza Ali Khan Amin al-Dowle, hade ppnat fr en lngtgende frikostighet mot utlndska intressen. Det kulminerade i det som kallats koncessionsjakten (Nikki Keddie). Med en tobakskoncession 1890 gavs Reuter all rtt till landets tobaksodling. En vxande opposition ansg att en viktig exportprodukt och naturtillgngar kom under utlndsk kontroll. Det pskyndade utvecklingen fram emot den konstitutionella revolutionen i Iran vid 1900-talets inledning. Iran upplt i norra delen av landet en koncession till den ryske oljemagnaten Akady Khoshtaria 1916. Den blev inte ratificerad. Sedan den 1918 upphvts av majlis, den iranska riksdagen, slde Khoshtaria sina rttigheter till APOC. Iran invnde att koncessionen kommit till fre den ryska revolutionen, upphvts 1918 och exkluderat Irans norra provinser. En verfring till APOC var olaglig. England lt trots detta bilda ett dotterbolag, 1920, North Persia Oil Company. Iran slt ret efter ett frdrag med Ryssland dr alla tsartidens koncessioner med undantag fr fisket i Kaspiska havet upphvdes. Frn engelsk horisont hade den uppkomna situationen fregtts av det brittiska mandatet i Irak dr bland annat kontrollen ver vattenvgarna vid Shatt al-Arab hade ett strategiskt intresse. Grnsdragningsfrgan skulle n en preliminr lsning frst 1937. Det brittiska intresset fr Iran hade varit framtrdande redan fre upptckten av oljan. England ville skra en landvgsfrbindelse med Indien. Det hade frstrkts nr APOC trdde in som producent av iransk olja utskeppad via Persiska viken. Det hela hade spetsats till 1899 nr Tyskland ftt koncession p anlggandet av jrnvg frn Konya i stra Turkiet till Bagdad med mjlighet att frlnga den till Basra. Det sgs som ett hot mot bde brittiska oljeintressen och en nrvaro i Indien. Detta kom till uttryck i ett memorandum som upprttades av Lord Harcourt, ministern i Asquiths regering 1915. Dr ansgs att vi skall behlla en del av Mesopotamien, kanhnda nda frn Persiska viken till Bagdad, huvudsakligen markomrden (...) Om Persien dras in i kriget skulle det vara nskvrt att den del av den neutrala zonen som innehller oljeflt och provinsen Pars kommer under brittisk kontroll. Nr Thomas Jefferson tidigare hade gett sin syn p saken hade han ppekat att vi tror lika lite att Bonaparte kmpar fr havens frihet som att Storbritannien kmpar fr mnsklighetens frihet. Mlet r detsamma, att dra till sig andra nationers makt, rikedom och tillgngar. Fr att trygga oljefldet hade engelsk trupp landsatts frn Indien vid frsta vrldskrigets inledningsskede. De hade tvingats kapitulera fr turkiska trupper 1916, den engelske premirministern Lloyd George kallade det den mesopotamiska skandalen, men Bagdad
2

intogs ret drp, Mosul 1918. D hade, 1916, Sykes-Picotfrdraget, ingtts, en balansstng mellan arabiska och palestinska intressen. England och Frankrike tilldelade sig mandatrtt ver faststllda intresseomrden. De arabiska delarna av ett ottomanskt vlde blev sedan franska respektive brittiska mandat under Nationernas Frbund 1920. I det brittiska mandatet Irak lg det shiitiska Basra i sder som vnde sig emot Persiska viken och Indien. Bagdad var orienterat mot Iran. Mosul i norr ingick formellt inte i mandatet. Iran ppnade, med ln som motprestation, koncessionsmjligheter i norr fr amerikanska bolag. Det skulle motverka engelska och ryska ansprk p landets olja. England, som ansg sig ha en laglig andelsrtt i Khoshtariakoncessionen i konflikt med Ryssland, sg den iranska ppningen mot USA som en onskad konkurrens frn amerikanska oljebolag. Englands Lord Curzon kom nr Iran efter frsta vrldskrigets slut ville delta i Versailleskonferensen fr att redovisa krigets fljdeffekter att frhindra detta. Han fruktade, medveten om USA:s hllning, att engelska och ryska krigsintrng i Iran skulle fras fram. USA ansg att Englands aggressiva politik fr att kontrollera oljan i andra lnder stod i strid med presidenten Hardings open door policy amerikansk oljeindustri arbetade p en fri marknad utan statsstd vilket var ngot annat n statsstdd brittisk oljeindustri. Denna, under kriget till 70 % beroende av amerikansk olja, ville ha en egen kontroll ver oljefrsrjningen. England vidhll sin rtt till Khoshtariakoncessionen som ansgs lagligt frvrvad. Med den skulle oljeutvinning kunna ske i de provinser som undantagits i koncessionen frn 1901, Gilan, Mazandaran och Gorgan. D hade emellertid motsttningarna mellan Iran, APOC och dess engelska huvudgare frdjupats. Upptakten till en regelrtt konflikt kom 1920. Irans brittiske rdgivare, Sydney Armitage Smith, upptog frhandlingar. APOC utbetalade en miljon pund fr att mta de iranska kraven. ret efter kom frgan upp i majlis (den iranska riksdagen) frsta sammantrde efter statskuppen 1921. Den hade bringat versten Reza Shah i en maktposition. Han skulle, 1925, krnas till Shah. Kadjardynastin fll. Pahlavieran trdde in. Den skulle f sin slutpunkt 1979 men inleddes av en kraftfull Reza Shah. APOC-avtalet upphvdes. Standard Oil gavs en femtiorig koncession. Frgan skulle f en lsning frst lngt senare, 1946 men England svarade med att dra tillbaka APOC som borgenr fr utlndska ln och etablerade, fr att frbig den iranska central-frvaltningen, ett samarbete med mer eller mindre autonoma stamfraktioner. Frn 1922 skulle de fr 3 % av bolagsvinsten, subsidier och vapen skydda engelska oljeintressen sedan engelsmnnen misslyckats med frsken att f till stnd ett frdragsfrslag 1919. Reza Shah skulle sedan, 1924, med std av den probrittiska bakhtiarstammen, bringa Sheikh Kahzal p fall. Drmed kunde Iran frn Tehran ka sitt inflytande p APOC och anlggningarna i sdra Iran. Ryssland motsatte sig i efterdyningarna till revolutionen 1917 hndelseutvecklingen. En rysk-persisk traktat frn tsartiden beropades. Iran genmlde att den inte hade ratificerats. Den upphvdes strax drefter men i den uppkomna situationen tvekade Standard Oil. Iran tryckte p fr att knyta till sig amerikansk oljeindustri. Som ny aktr intrdde Sinclair Consolidated Oil, ovetande om frspelet. USA:s ambassadr, Cornelius van H Engert, uppmanade de amerikanska bolagen att samarbeta. Infr hot om amerikanska oljeintressen i Iran freslog England ett joint venture mellan Standard Oil och APOC. Det frkastades av majlis men 1924 kom ett frslag till en koncession till stnd med Sinclair Oil. Till fljd av Harry Sinclairs
3

inblandning i amerikansk inrikespolitik, Teapot Dome, och mordet p den amerikanske vicekonsuln Robert Imbrie fll emellertid saken vid parlamentsbehandlingen 1924. USA kunde trots koncessionsproblemen frbig England. Iran lt fr att f kontroll ver en vacklande ekonomi anlita den 39-rige amerikanske ekonomidoktorn Arthur C Millspaugh. Han fick 1922 samma titel som den tidigare Morgan Shuster, Administrativ General of Finance. Millspaugh anlnde till en tmd statskassa men fick till stnd en frbttrad ekonomi. Amerikanskt inflytande frstrktes men ekonomin kunde inte terstllas fullt ut. Efter fyra r lmnade Millspaugh Teheran, oense med Reza Shah som inte accepterade Millspaughs ovillighet att ka militrutgifterna. Denne skulle senare terkomma som finansiell rdgivare under ren 1942-45. Med finanskrisen 1929 skapades nya strningar. APOC:s vinstutrymme sjnk. Nr ersttningarna till Iran fll. Med detta frklarades dArcys koncession upphvd 1932. Den stod i konflikt med landets intresse. Krav p omfrhandling av koncessionen frdes fram. Det skulle medfra utdragna verlggningar mellan Abdolhossein Teymourtash, Irans utrikesminister, och John Cadman, ordfrande i APOC ren 1928-32. Mer om det i en kommande artikel. Noter:
Fawcett, Louise International Relations of the Middle East - Oil and the Consolidation of the Middle East State System, Oxford University Press, 2005; Klieman, Aaron S., Foundations of British Policy in the Arab World: The Cairo Conference of 1921;David Lloyd George, Krigsminnen, Norstedt & Sner, 1934; Bonab, Y P, The origin and development of imperialist contention in Iran , 1884-1921, del 1, Iran Bullentin; Kimche, Jon, Mellanstern 1914-1970, W&W, 1969; Iran Chamber Society, 2010; Ghani, C., Iran and the Rise of Reza Shah; Katouzian, H., State and Society in Iran; Keddie, N. R. Modern Iran 2013-02-10/KE, Iran Frn dtid till nutid, Ferdosi Publication, Stockholm, 2010. Artiklar: Weber, etiken, protestantismen och Islam; Iran och Montesquieus Persiska brev i vr tid