2

Suite 321, North Circular Road, London NW10 7PN T: +44(0)20 8963 0336 F: +44(0)20 8961 6593 E: feedback@onereason.info

www.onereason.org

RESANS AVSTAMP

Kapitel 1

RESANS AVSTAMP
Jag r ganska sker p att du inte kommer att gilla detta. Mjligen inte ens lite. Den talar om alla mjliga saker som mnga av oss spenderar en hel del tid fr att undvika. Som dden! Exakt, dden. Dden, dom, helveteselden och paradiset (eller r det bara en illusion?), meningen med livet och sjlvklart den stora frgan finns det verkligen en Gud, eller r allt bara en villfarelse? Bara det som du gr ditt yttersta fr att undvika att tnka p. Och vad har det med mannen i rda kalsonger att gra verhuvudtaget? Jag vill att du kommer med mig p en resa. Det r ingen lng resa men p vr vg kommer vi att stta p vldigt intressanta och mjligen ruskiga saker; saker som du kanske inte vill tro p fast n det verkar vettigt. Ngra av er fegar ut redan; ngra andra kommer att lgga ifrn sig denna bok och inte ens lsa igenom den, medan andra kommer att knna sig cklade, vilket r vldigt, vldigt ledsamt fr man missar d det viktigaste i livet ngonsin! Det finns ngra av er som kommer att lsa hela boken och kanske till och med hlla med den, men som inte kommer att gra ngot t saken, vilket ocks r vldigt ledsamt och dligt. Jag sa faktiskt att detta kommer att vara saker som du inte kommer att gilla! Trots detta s kommer det att finnas ngra av er som kommer igenom det hela. Du kommer att tnka till, kanske ordentligt och d gr du ngot som r hpnadsvckande fr ditt liv, som r att acceptera de oundvikliga slutsatserna av frnuft. Ta ett djupt andetag (tminstone mentalt) och besluta att ta ett tagande som kommer att frvandla dig p underbara stt. Hur skrmmande det n lter s kommer saker att vara mycket vettigare efter att du gjort detta. Okej, det rcker med denna hype s lt oss brja med de praktiska detaljerna. Lt oss brja resan och hoppa in i vra frdmedel; frstnd och sunt frnuft.

RESANS AVSTAMP

Vad skulle du gjort om en man i ett par rda kalsonger kom och knackade p din drr och sade att han skulle kolla elmtaren? Jag r helt allvarlig, vad skulle du ha gjort? Egentligen r det inte s viktigt vad du skulle ha gjort utan vilken process och vilka frmgor du skulle ha tillmpat fr att gra beslutet om denna man och det han sa. Skulle du ha trott p honom utan att tnka till och slppt in honom? I god tro? Eller skulle du ha tnkt p situationen, stllt ngra frgor och anammat sunt frnuft? Jag r ganska sker p att du skulle ha valt det senare. ven om du skulle sagt Frsvinn ditt pervo s skulle du ha anvnt ditt frstnd, ditt sunda frnuft och din logik om mannen i rda kalsonger, precis som vi gr gllande det mesta som hnder i vra liv. Innan vi fortstter behver jag dock en verenskommelse med dig om en sak. Om inte, s finns det ingen pong i att lsa vidare. Vi behver komma verens om att vrlden vi lever i r verklig, och att du, jag och allt omkring oss faktiskt existerar och att det inte r datagenererade illusoriska produkter, eller en drm som du rkar ha. Jag vet att jag faktiskt inte kan bevisa detta, och att det faktiskt r mjligt att allt vi ser r illusoriskt eller en drm, men hur hjlper det oss? Om vi tror DETTA s kan vi aldrig anta ngot klokt om ngonting, och om vi accepterade detta skulle vi nd behva vrt frstnd fr att frska gra ngot vettigt av det och i slutndan nd acceptera att det vi ser r verkligt p ngot stt. S om du hller med mig om detta; att vrlden r verklig och att det vi ser, luktar, berr, hr och smakar r verkligt; att vra sinnen skickar information till vra hjrnor och att vi anvnder vrt frstnd fr att frst vad som sker, lt oss d anvnda dessa processer fr att frska frst detta liv, denna vrld, universum och allt annat. D s. Det finns vissa saker som vi kallar universaliteter d alla, som vi i alla fall knner, accepterar dem. Faktum r att dessa r s grundlggande att de r en del av det som gr oss mnskliga och om ngon inte accepterade dessa s skulle vi antagligen tro att han

RESANS AVSTAMP

eller hon var tokig. Till exempel s r pstendet en del av ngot r mindre n det hela en universalitet. Det r frnuftigt fr alla mnniskor, drav sunt frnuft. Det r s sjlvklart att det inte behver frklaras. Hller du med mig n s lnge? Okej. Hr r d en annan ngot kan inte komma frn ingenting. Och vad tycker du om ordning sker inte spontant frn kaos? Vad finns i den mnskliga erfarenheten i helhet som kan f oss att tro att ngonting kommer frn ingenting eller att ordning bara spontant blev till frn kaos? Exakt! Ingenting. Vad vi egentligen konstant upplever r att dr det finns ordning, form och system s har ngot gjort detta. Ju mer komplext och ordnat system, desto mer funktionell form och desto hgre niv av intelligens bakom det. S hr r tv sanningar som mjliggr fr oss att frst vrlden, universum och livet. Den universella mnskliga erfarenheten sger oss att nr vi hittar saker som fungerar enligt system, lagar och mnster finns det ngot som skapat systemen, lagarna och mnstren. Det r drfr som en arkeolog kan hitta lergods i jorden och vara sker p att ett folk, vilka han eller hon aldrig har sett, tillverkat fremlen. Faktum r att arkeologen kanske kan bertta en hel del om folket bakom skapandet av lergodset, deras kultur och utveckling endast frn fremlen han eller hon funnit. Arkeologen vet att lergodset har en designer, och att det inte kommit till genom slumpmssiga rrelser i jordytan, solen eller att en skogsbrand p ngot stt formade ngot som det upphittade lergodset. Kanske r det s att detta hnde, men samtidigt r det inte troligt att det gjorde det. I sjlva verket r det s att ju mer av lergodset en person fr se, ju mer otrovrdigt blir det att slumpen format lergodset, och ju skrare blir han eller hon att det skapats med avsikt (om de ens tvekade frn brjan!). Lt oss ta ett annat exempel av ngot som de flesta av oss anvnder regelbundet: en mobiltelefon. Din mobiltelefon bestr av ngra basala element. Plast, glas, silikon i chippet och ngra dla metaller. Plast kommer frn olja, glas frn sand och silikon likas. S i princip

RESANS AVSTAMP

r vad du hller i din hand olja och sand. Om jag nu berttade fr dig att jag vandrade i Arabiens ken (dr det finns massvis av olja och sand) och plockade upp en mobiltelefon som jag hittade liggandes dr en produkt av slumpmssiga hndelser under biljoner r Vinden blste, solen sken, regnet fll, det blixtrade, oljan bubblade, kamelftter som trampade och efter miljoner och miljoner r blev mobilen till av sig sjlv. Och s sjlvklart tog jag upp telefonen, klickade p uppringning Hej Mamma! Finns det ngon chans att telefonen skulle ha genom slumpmssiga hndelser format sig sjlv, genom naturliga processer? Hur liten chans det ens skulle finnas skulle de flesta av oss helt enkelt inte acceptera detta som en rimlig frklaring. Varfr skulle vi d acceptera en sdan frklaring fr vrt universum och livet dri? ven om vi accepterar evolutionen som en process s r idn om att livet skulle vara ett resultat av slumpmssiga hndelser svr att acceptera som en trolig frklaring. ven den mest basala mnniskocellen r mer komplicerad n en mobiltelefon! Evolutionsteorin frsker tminstone ge svar p hur det kan ha gtt till, men tanken att universum r en skapelse som kommit till genom slumpmssiga hndelser har ingen motsvarighet i den verkliga vrlden. Lagarna, systemen och formerna som formar universum r betydligt mer komplexa n de som styr det biologiska livet! Lt oss ta exemplet av vr jord och vrt solsystem. Jorden roterar runt sin egen axel varje dygn, var tjugofjrde timma. Frestll dig att Jorden snurrade riktigt lngsamt, dr en dag eller natt r 30 eller 40 r istllet fr 24 timmar. En del av Jorden skulle d vara exponerad fr solsken under den tiden, och den andre delen skulle vara i mrker. Allts hade Jordens yta varit bde stekhet och iskall. Om vi till exempel hade varit en brkdel (i kosmologiska termer) nrmare eller lngre bort frn solen, s skulle jorden vara fr varm eller fr kall. Hade sammansttningen av de olika gaserna i atmosfren inte varit den perfekta blandningen av syre, koldioxid och kvve, eller om det inte hade funnits ngot ozonlager som filtrerade bort de

RESANS AVSTAMP

skadliga effekterna av solens strlning, s r det svrt att se hur liv hade kunnat existera verhuvudtaget utan dessa perfekta och optimala frhllanden. Om vi tittar nrmare p Big Bang-teorin som frklarar universums tillkomst, s frgar du dig kanske sen nr skapar explosioner komplicerade och balanserade system och komplexa livsformer? Samtidigt r det exakt det folk freslr hnde med universum och Big Bang! Du kanske d svarar och sger att detta r ett simplifierat pstende och att vetenskapen faktiskt proponerar att lagarna som styr universum r s pass perfekt justerat att liv inte kan existera utan just denna perfekta justering. Detta kan observeras i det som kallas naturens konstanter, eller krafter, vilka r en hel del. Lt oss koncentrera oss p fyra av de mest knda krafterna: den starka atomkraften, den svaga atomkraften, den elektromagnetiska kraften och gravitationen. Den elektromagnetiska kraften som finns i tv former, en svag och en stark, r ansvarig fr kolproduktionen, ett mne som all livsform r baserad p. Krafterna samarbetar s pass att de skapar en balans av energi, som i sin tur mjliggr produktionen av kol frn en sammansttning av tre heliumatomer. Det r ganska otnkbart fr tre heliumatomer att kollidera och p s stt skapa kol under normala omstndigheter, eftersom de olika energierna inte skulle stmma verens och de tre heliumatomerna skulle komma ifrn varandra innan sammansttningen till kol ens pbrjats. Men nr det statistiskt r en ovanlig verensstmmelse av energierna s gr processen mycket snabbare. Minsta frndring i den starka elektromagnetiska kraften eller den svaga motparten skulle ndra energiniverna, vilket i sin tur skulle resultera i kraftigt reducerad produktion av kol och ett ytterst obeboeligt universum. vervg fr en stund ocks gravitationens kraft. Efter Den Stora Smllen, eller Big Bang, biljoner r sedan s frdelades materian i universum slumpmssigt. Det fanns inga planeter, galaxer eller stjrnor; bara atomer som flt omkring i det mrka tomrummet

RESANS AVSTAMP

i rymden. Nr universum brjade expandera s drog gravitationen i atomerna frsiktigt och samlade de i klumpar som till slut blev stjrnor och galaxer. Vad som r viktigt r att dragningskraften, gravitationen, var tvungen att vara perfekt. Om den hade varit en aning svagare s hade atomerna blivit distribuerade p ett sdant stt att galaxer, stjrnor eller planeter inte formats. Om gravitationskraften varit en aning starkare s hade atomerna blivit ihop klumpade till en enhetlig massa och d hade Big Bang istllet blivit Big Crunch (Den Stora Krossen). Gravitationskraften var tvungen att vara perfekt fr att stjrnorna skulle bildas. Men vad r perfekt? Tja, tnk att din vikt skulle vara en biljondels gram lttare eller tyngre. Det r i de fraktionerna vi pratar nr vi menar att universum inte skulle ha ngra galaxer, stjrnor, planeter eller liv. Att frlora ngra kilon verkar enkelt, eller hur? Det r frvnansvrt hur intelligenta, vlutbildade mnniskor inte kan tappa lite i vikt fr att leva lngre men att universum skulle kunna organisera sig sjlvt till de mest optimala frhllandena fr liv genom slumpen! Och det r inte allt! Lt oss titta p universums expanderingstakt efter Big Bang. Om expanderingsfarten hade varit hgre och om universum i begynnelsen hade expanderat snabbare s hade materian i universum blivit s diffust att gravitationen aldrig skulle kunnat etablera sig p stjrnor och i galaxer. Om expanderingsfarten hade varit lngsammare, s hade gravitationen vermannat expansionen och dragit tillbaks allt i ett Svart Hl. Om expansionsfarten, en enda sekund efter sjlvaste Big Bang, hade varit lngsammare n en del av hundra tusen miljoner, s hade universum kollapsat innan det ens blev s stor som den r nu. Faktum r att expanderingstakten var s pass perfekt att stjrnor kunde existera i universum. Ett annat exempel av detta perfekta tillstnd r universums densitet. Fr att det skulle vara mjligt fr det att vxa p ett livsbevarande stt behvde universum vara i en perfekt och ytterst precis niv av densitet. Perfektionen skulle vara s pass att en frndring med 1/1015 del (dvs. 0,0000000000001%) skulle leda till en kollaps, Big Crunch, s tidigt att liv aldrig kunnat utvecklas, eller att

RESANS AVSTAMP

expansionen skulle ha gtt s snabbt att inga stjrnor, galaxer eller liv hade kunnat formas. Kommer du ihg vr mobiltelefon i knen? r det inte mycket mer logiskt att dra slutsatsen om att universum och livet r ett resultat av en medveten, intelligent design? Fr nr allt kommer omkring, vad r alternativen? Kan det verkligen bara ha kommit till frn ingenting? Och om s r fallet, ska vi d applicera det p allt i livet? Kanske var det s att mannen i rda kalsonger helt spontant dk upp frn ingenstans! Kan han ha skapat sig sjlv? Vi tillskriver helt enkelt inte stjrnor och galaxer, det som kallas universum, mjligheten till att skapa och systematisera. Fr sjlvklart behver det intelligens och vilja? S, om sunt frnuft och vrt frstnd pekar s avgrande p en intelligent och uppstlig design, vad fr andra slutsatser kan vi dra genom att anvnda vrt sunda frnuft? En av slutsatserna som man s sjlvklart kan dra r att denna intelligens och viljas klla mste vara annorlunda i dess natur frn det universum det skapat. Varfr, kanske du undrar? Drfr att om kllan bakom denna design var densamma som det som kllan skapat d hade vi endast haft mer av samma dvs. mer skapelse, och d kanske ngon riktigt frgar, s vem skapade det i sdana fall? Sjlvklart mste det vara mer intelligent och viljekraftigt n det skapade, och d skulle vi frga samma frga om det Hur skapades det? Och vi skulle fortstta ska i ondlighet efter intelligensen bakom intelligensen och viljan, dvs. efter en skapare som skapat en skapare som skapat en skapare, i all evighet! Det finns dock en bra anledning till varfr det inte kan

10

RESANS AVSTAMP

vara s, och det r bst frklarat med ett exempel. Frestll dig en krypskytt som har mlet i sikte och pratar genom radion till huvudkvarteret fr att f tillstnd att skjuta. Huvudkvarteret sger dock avvakta, eftersom de mste ska tillstnd frn hgre instans. S killen frn den hgre distansen sker tillstnd frn killen hgre upp och s vidare. Om detta fr fortstta, kommer d krypskytten ngonsin till skott? Sjlvklart inte! Han kommer att behva vnta medan ngon annan vntar p att ngon annan ska ge ordern. Det mste finnas en plats eller en person dr ordern ska komma ifrn; ett stlle dr det inte finns en hgre instans innan. S vrt exempel visar varfr det finns rationella brister i idn om att det finns skapare som skapar skapare ad infinitum Vi kan inte ha skapare som skapar skapare fr alltid, fr annars r det som krypskytten som aldrig kommer till skott, och skapelsen kommer aldrig bli skapad. Men skapelsen r ju hr. Den existerar. Allts kan vi avfrda iden om en ondlig regression av orsaker som irrationellt. Men vad r alternativen? Alternativet r en primr orsak. En icke-orsakad orsak! Vi kan dra slutsatsen att den intelligenta och uppstliga kraften bakom universum, livet och allting mste ha en annorlunda karaktr n skapelsen eftersom det, som vi har noterat, finns vertygande anledningar att tro detta. S Eftersom skapelsen r behvande, mste Skaparen vara Sjlvfrsrjande. Och om skapelsen r temporr, d r Skaparen Evig. Och om skapelsen r begrnsad av tid och rum, d mste Skaparen vara oberoende av tid och rum.

RESANS AVSTAMP

11

Och om skapelsen r vanlig, mste Skaparen vara unik. Och det fljer d rimligt att det endast kan finnas en unik, evig och sjlvfrsrjande som inte begrnsas av tid och rum, fr om det fanns fler skulle dessa attribut inte lngre glla. Hur kan det finnas tv eller tre eviga vsen, eller tv vsen som inte var begrnsade av tid och rum? Det r drfr det r s logiskt att tro p En Unik, Evig och Sjlvfrsrjande Skapare. Sunt frnuft och rimlighet leder oss enkelt, eller utan tvekan, till slutsatsen om att universum har blivit skapat av ett verlgset vsen, som i dess natur r annorlunda i allt vi knner till. Detta medfr, sjlvklart, att det blir svrt att frst mer om denna Skapare genom logik, och det r drfr mnga stannar just dr. Men vr resa tar inte slut hr, utan p mnga stt har den precis brjat. Vi har fortfarande mnga obesvarade frgor och s mnga olsta problem

12

OBESVARADE FRGOR

Kapitel 2

OBESVARADE FRGOR
Varfr r det s mycket lidande i vrlden? Om det finns en Skapare, varfr lter denne Skapare dliga saker hnda? Vad r meningen med livet? Varfr r vi hr, och varfr allt detta, och vart r vi p vg? Finns det ett liv efter dden? Finns det ngot stt att f reda p mer om denna Skapare? Det r inte verraskande eller konstigt att frvnta sig att Den som skapade universum skulle bist med ngon sort av vgledning i de ovanstende frgestllningarna, eftersom Skaparen har bisttt med medel fr att tillfredsstlla alla behov vi har, bde fysiskt och emotionellt. Vi knner hunger och behver nringsmnen fr att upprtthlla vra liv, och alla medel fr att tillhandahlla dessa nringsmnen finns dr. Vi r trstiga, och hr finns vtska, vi behver klder och d finns det de medel vi behver fr att skydda oss mot externa vderelement, och s vidare. Vi behver ocks sllskap, krlek och std och vi har ftt frldrar och familjer och lever i samhllen som uppfyller dessa behov. Det r vettigt att Den som har bisttt oss med alla dessa medel ocks skulle bist oss med svar till sdana djupa, pressande och viktiga frgor. Faktum r att p vissa stt s r dessa djupa frgor viktigare n de fysiska och emotionella eftersom de besvarar vr anledning fr att existera. Bevis har presenterats som visar att nr mnniskor inte har en vertygande vg och ett syfte i livet, bde som individer och samhllen, s blir de otillfredsstllda, frvirrade och olyckliga. Att

OBESVARADE FRGOR

13

veta varfr vi r hr, vart vi r p vg och varfr all denna uppstndelse, r lika viktiga fr oss som mat, dryck och sex! Det m finnas mnga mjliga svar till dessa frgor, och nr vi tittar p de olika frslagen som har deriverats frn mnniskans tankar, s verkar det som om sunt frnuft inte r det bsta att anvnda fr att ska svaren till dessa perplexa frgor, eftersom vad vi r ute efter r inte vilka svar som helst, utan de rtta svaren. Problemet hr r att detta r de facto ett flt sunt frnuft inte gr s bra ifrn sig. Som exempel, frestll dig att ngon tog dig till en obekant byggnad. Du str framfr byggnadens drr, och personen med dig frgar dig, Vad finns innanfr drren, inne i byggnaden? Hur mycket skulle du veta genom att anvnda sunt frnuft? Du kanske lyckas gissa ngra saker, som kanske att det finns bord och stolar, lampor och vattenkran men du kan samtidigt ha helt fel. Det kan vara helt tomt eller helt fullt, eller ja, i princip kan det vara hur som helst dr inne. S hur kan du veta, hur skulle du med skerhet veta vad som fanns bakom drren? Du skulle ju sjlvklart kunna g in och se med dina egna gon, men tnk om det inte var mjligt? Hur skulle du d kunna veta vad som r inne i byggnaden? Ett annat stt skulle vara om ngon som varit dr inne berttade fr dig, eller en person som knner ngon som varit dr inne berttar. Men frgan blir d, kan jag lita p den personen? Hur kan jag vara sker p att de talar sanning? Det r detsamma med dessa stora frgor; syftet med livet, varfr det finns lidanden, om det finns liv efter dden vad finns bakom drren? Det r dolt, osynligt och oknt. Sunt frnuft kan inte konkludera ngra som helst definitiva svar, inte heller finns det att endast tro fr att man knner fr det. Vi kan endast komma till ngon slags skerhet om ngon vi hade anledning att lita p berttade fr oss. Vi skulle sjlvklart behva sunt frnuft. Det r bara det att det inte

14

OBESVARADE FRGOR

fungerar s bra som en isolerad klla av kunskap fr dessa frgor. Vi behver fortfarande sunt frnuft fr att veta vem vi ska lita p. Vi r tillbaks till mannen i rda kalsonger! Varfr skulle jag tro eller avvisa hans pstenden? Olika religioner gr generellt ett speciellt pstende, nmligen att de har ett budskap frn Skaparen, och ett budskap som psts vara exklusivt fr den specifika religionen. S det r exakt Jag har rtt och alla andra har fel!. Utifrn sunt frnuft r dock detta pstende inte s problematiskt. Fr, om denne Vise Skapare bestmde att skicka oss ett budskap, s r det frnuftsenligt att anta att budskapet r logiskt, och eftersom olika religioner gr ofrenliga pstenden s kan inte alla ha rtt! Nej, utmaningen r att bestmma vilken, om ngon, som r rtt. Allts har inte bara en person kommit fr att lsa elmtaren, utan sju personer! Men allt r inte frlorat. Fr, genom att titta p alla de mnniskor som r samlade vid din drr, kan du genom att anvnda samma tankeprocess, enkelt klura ut vem av de som r mest berttigad att lsa sin elmtare. Till exempel s kan han eller hon ha ngon sorts identifikation och en uniform med namnet p elfretaget du betalar din rkning hos, och mjligen en slags apparat som kan lsa din elmtare. P samma stt finns det olika knnetecken vi kan anvnda fr att urskilja en sann religion frn en falsk. Eftersom pstenden som dessa r knslomssigt betingande s r det bra om man tar sig en liten stund fr att reflektera ver de ibland olmpliga metoder som vi anvnder fr dessa mnen. Det kan vara: Vem liknar mig och br samma etnicitet som mig?. Skulle du anvnda denna metod fr att bestmma vem som skulle komma in i ditt hus fr att lsa din elmtare? Nr allt kommer omkring s kommer kriminella i alla etniciteter och frger, precis som elmtarlsare. Vad tycker du om: Lt mig knna efter vilken den rtte kan vara,

OBESVARADE FRGOR

15

och d tror jag p det och det fr vara nog fr att det ska vara sant. Nej, exakt, precis som jag trodde. Vad anser du d om att tro p den som ger dig ett vldigt bra erbjudande, som Om du tror p att jag r elmtargubben s fr du gratis el i all evighet. Hur frestande det n r, s r det inte troligt att man anvnder denna metod heller. Eller kanske ska du vlja den som ser ngorlunda ut som snubben som brukade knacka p dina frldrars drr ibland. Eller kanske den som ser smartast ut och har mest pengar? Trodde inte jag heller! Pongen hr r att nr det gller religion s behver du avvisa vissa ider. Som exempel att blint flja vad dina frldrar fljde endast fr att det r bekant, eller fr att du lskar dem s mycket att du inte kan frestlla dig att de kan ha fel! Jag r ganska sker att de flesta av er som lser detta gr mnga saker annorlunda n era frldrar. S hur kommer det sig att de kan ha fel om de sakerna men inte nr det gller religion? Det finns helt enkelt inte ngra anledningar att anta att vad n dina frldrar eller deras frldrar trodde p var sanningen, och det gr heller inte att basera sin tro p detta fr att endast tro utan ngra logiska motiveringar. Och vad fr sorts frnuft leder dig till att dra slutsatsen att en sann religion ska gra dig rik eller att att tro p en speciell person ger dig evigt liv? Och sjlvklart, den knda anledningen att ngon brjade flja en religion som frndrade deras liv och de blev lyckliga. Detta lter faktiskt ngorlunda vettigt eftersom det finns goda skl till att tro att den sanna tron uppfyller denna funktion, men problemet hr r att mnga andra mnniskor gr samma pstende om sina andliga upplevelser. Det verkar som om vi r skapade fr att vara religisa. Det r en del av vr natur. Om vi inte fljer en av de etablerade religionerna skapar vi snart en. S lite religiositet kommer alltid att gra oss lyckligare n om inte hade ngon alls. Allts r pstendet att en religion r sann

16

LRORNA STTS P PROV

eftersom den gjorde dig mer lycklig inte frnuftigt, eftersom det d betyder att andra religioner ocks mste vara sanna eftersom de har ocks frndrat mnniskors liv. Faktum r att en person som tror att det inte finns ngon Skapare verhuvudtaget kan gra samma pstende, och d pst att han eller hon brukade flja en religion och att de nu inte gr det lngre och de r d mer lyckliga och fria! Det r allts s att om det r sant fr en person, s r det sant fr andra ocks. Allt detta r pstenden; pstenden som mste belggas. Sann religion (om det existerar) br ha ngon slags identifikation. Det br ha markrer som man med kan veta att den hrstammar frn Skaparen. S vad r det vi ska leta efter? Kapitel 3

LRORNA STTS P PROV

Det frsta testet, som antagligen r den bsta och mest vertygande, kommer att lmna oss med ngra f alternativ. Vad exakt sger den om Skaparen? Vilken religion lr oss att det finns En Unik Skapare vars natur r annorlunda n skapelsen, dvs. att Skaparen r En, Evig, Sjlvfrsrjande och verlgsen? Det r inte min avsikt att kritisera eller frljliga olika religioner, eftersom alla religioner lr ut och uppmuntrar ett gemensamt omfng av vrderingar och morallror. De har alla sina olika styrkor och svagheter. Syftet r istllet att underska dem i ljuset av det enkla pstendet som vi gjorde tidigare om Skaparen. I ljuset av det vi hittills har diskuterat s har vi, kanske kontroversi-

LRORNA STTS P PROV

17

ellt, tre starka utmanare: Judendom, Zoroastrianism och Islam. Kristna kanske pstr att de frtjnar att vara inkluderade hr, men frn ett vanligt kristet perspektiv s mste kristna kompromissa eller frvrnga konceptet om den Unika Skaparen p ngot stt. Till exempel s har hinduer generellt ett panteistisk definition av Gud. Detta innebr att de tror att allting R Gud. Universum, Jorden, Mnen, stjrnor, trd, djur och vi, vi r alla Gud. Hur kan vi rationellt frst och rttfrdiga ett sdant pstende? Om vi menar med Gud, Skaparen, d innebr det att skapelsen har skapat sig sjlvt, och att skapelsen r Skaparen. Hur frklarar detta uppstllningen av ett begrnsad universum, och vad fr rationella bevis fr att stdja detta pstende? Detta r verkligen som att sga att universum skapade sig sjlv. Men om det inte existerade i frsta taget, hur kan det d ha skapat sig sjlvt? Vi tillskriver heller inte universum frmgan att sjlvordna och systematisera sig sjlvt. Det r inte dess frmga eller attribut. Universum bestr av stjrnor och galaxer som r i behov av en Skapare. De behver ocks en organisatr individuellt, vilket ven innebr att de behver det kollektivt. En kollektion av behvande skapelser blir inte slumpmssigt sjlvfrsrjande. Ett land fullt av svltande folk blir troligen inte mer mtt av sig sjlvt n en individ som svlter. Kristendom delar en liknande problematik. Sjlvklart skulle mnga kristna lgga fram samma argument fr existensen av en Skapare som jag redan har lagt fram, men de skulle sedan utveckla argumentet och sga att Jesus, en begrnsad, tidsbegrnsad, behvande skapelse, r Gud. Problemet hr r tydligt. Hur rationellt r det att ngot r tv helt motsatta grejer samtidigt? Hur kan ngot tidsbegrnsad vara obegrnsad samtidigt? Hur kan ngot vara sjlvfrsrjande och behvande, temporr och evig, vanlig och unik, en och mnga samtidigt? Detta r som att sga att en cirkel blev en kvadrat men fortsatte

18

LRORNA STTS P PROV

vara en cirkel. Man kan frestlla sig att man tar cirkeln och tvingar den att bli en kvadrat, men d innebr det att den upphr att vara en cirkel. Eller s kan man ta och lgga en cirkel i en kvadrat eller en kvadrat i en cirkel, men det kan aldrig vara en cirkel och kvadrat samtidigt. Detta r per definition en omjlighet och du kan aldrig finna ett frnuftigt argument fr en omjlighet. S detta r ett argument som ej gr att belgga eller bevisa. Det strsta hindret det stter p r motsgelserna gentemot de rationella argumenten fr en Skapares existens, eftersom om man pstr att en begrnsad, behvande skapelse r Skaparen, varfr d inte en till eller en annan ocks? Hur kan du frsvara en sdan tro gentemot panteism till exempel? Svaret till detta r oftast att Gud kan gra vad som helst. Detta r ett pstende om Gud, och pstenden om Gud mste som allt annat belggas. Det r ocks ett pstende som r full med problem. Lt oss sga att man frgar, Kan Gud sluta existera? eller Kan Gud gra ngot ondskefullt? Det r tv vanliga svar till en sdan frga. Antingen Nej, Gud kan inte, vilket motsger det som de kristna tidigare sa om att Gud kan gra allt. Det andra svaret r Ja, Gud kan om Gud vill, men Gud skulle aldrig gra ngot ont eftersom Guds natur r god. Varfr r detta d sant om Guds godhet men inte Hans andra attribut? Samma princip mste appliceras p att Gud r En, Evig och Sjlvfrsrjande. Precis s som det inte r i den goda Gudens natur att beg ondska, r det inte i den Eviges och Sjlvfrsrjande Skaparen att bli en temporr och behvande skapelse. S pstendet att Skaparen blev skapelsen men samtidigt frblev Skaparen r ett pstende som aldrig kan belggas, eftersom det per definition r en omjlighet och detta gller alla religioner som pstr ngot liknande. Detta kan ven frenas med vad hinduer eller hedningar tror eftersom de gr liknande pstenden om Skaparen som inkarnerat i en skapelse.

LRORNA STTS P PROV

19

Ngra kristna kanske pstr att de inte ser Jesus som Gud, utan som Guds son. Problemet hr r vad som menas med Guds son. En mnniskoson r som sin far och mor en mnniska, s r Guds son ocks en gud? Om, s r vi tillbaka dr vi tog vrt avstamp och vi har samma problem som frut. Sedan r en son ett resultat av en sexualakt. S hade Gud sex? Ganska tydligt s skulle detta motsga allt vi vet s lnge om Guds olikhet med skapelsen. Kanske menas det att Gud adopterade Jesus som sin son? Detta r ocks ganska obegripligt, eftersom du endast kan adoptera det som r som dig sjlv. Tnk om ngon hade en fisk som hette Flappy och sa, Detta r min son. Ingen hade tagit det serist. Personen i frga kanske lskar fisken som en son och de kanske ter tillsammans. Fisken kanske har ett rum i huset och man kanske har fixat fram adoptionsdokument fr fisken, men faktumet kvarstr att fisken r en fisk och personen i frga r en mnniska. De tv r inte lika, och vi vet att Skaparen inte r som ngot i universum. Faktum r att vi r mer lika fisken n Skaparen. Vi r begrnsade, tidsbegrnsade och beroende varelser, precis som fisken, medan Skaparen r evig och oberoende. I sjlva verket mste Skaparen vara lngt bort frn att ha en son, bde bokstavligt och symboliskt, utom kanske i den mest metaforiska meningen som nr vra frldrar tar hand om, vgleder och vrdar oss, vilket Skaparen ocks gr. Detta gller dock fr alla varelser, inte bara mnniskor, och i synnerhet inte bara EN mnniska. Nr det gller buddism s fr Skaparen inte ngon insyn. Detta gr buddism mer likt en filosofi n en religion, och detta medfr andra problem som att syftet med livet, anledningen till lidande och det efterkommande livet r en mnniskas tankar, inte Guds. Vad vi behver r ngot avgrande, och skerhet kan endast komma frn Den Som Vet om det osedda, och som r Skaparen av det osedda. Allt annat r endast spekulation. Det finns ngra andra religioner som kanske man br nmna. Sikhism r lik buddism i den meningen att den inte pstr sig vara av gudomligt ursprung, tminstone inte direkt. Grundaren av sikhism,

20

UNIVERSIALITETS TEST

Guru Nanak, tog vad han antog vara det bsta frn hinduism och islam och blandade dem enligt hans egna principer. Detta r ngot vad mnga r frestade att gra i en sdan situation, men det finns ett enkelt rationellt problem hr. Om vi r verens om att faktiskt finns en uppenbarelse och ett budskap frn Skaparen, hur kan vi d rationellt bestmma oss fr att lmna Skaparens vgledning och flja ngot annat eller blanda det med ngot annat, om vi inte kan skerstlla att Skaparen ville detta frn oss? Man kan skert rttfrdiga detta frn ett hinduiskt perspektiv, men det skulle vara vldigt svrt frn det islamiska eller judiska perspektivet till exempel. Vi har redan applicerat ett test fr att se om religionernas pstende om att vara frn Skaparen r legitim eller inte; stmmer de verens med den rationella grund som fr oss att frst att det existerar en enda unik, evig och sjlvfrsrjande Skapare som r annorlunda och tskilt frn skapelsen? Finns det andra mttstock som vi skulle kunna anvnda fr att frkorta listan av kandidater? Kapitel 4

UNIVERSIALITETS TEST
Det kanske finns ngra andra tester vi kan applicera fr att se om religionerna r sanna eller inte. En av dessa tester som r mer begripliga att anvnda r universalitetsprincipen. Vad detta innebr r att budskapet frn Skaparen br vara fr alla. S lnge mnniskan har en rationell kapacitet att frst anledningarna till Skaparens existens och att stlla de djupa och svrfattliga frgorna om livet, dden, universum och allt mjligt, s verkar det ologiskt att Skaparen skulle ge denna vgledning till en utvald grupp mnniskor och lmna alla andra utanfr. Sjlvklart s kan Skaparen ha goda skl att vlja en viss grupp av mnniskor att frmedla och flja de visa instruktionerna. Likvl kan det finnas goda skl till att vlja en utomordentlig person att ge budskapet istllet fr att prata med

UNIVERSIALITETS TEST

21

alla individuellt. Men det fr nd en att fundera ver om man inte r en del av den utvalda gruppen; vad r det vi d ska gra? Vad hnder med oss? Allt detta blir d irrelevant. Det verkar konstigt att Skaparen, som har frsett mnniskan med allt fr hennes behov inte skulle frse mjligheter att uppfylla det som psykologiskt, mentalt och andligt r det strsta behovet, vilket r svaren till de stora frgorna! Detta eliminerar i princip judendomen. Judendomen r vldigt bra om du r fdd av en judisk kvinna, dock inte lika bra om du inte r det. ven om vissa av oss tnker att vrt land, vr etnicitet, folkstam, stad eller vrt fotbollslag r den bsta (eller kommer att bli ngon dag), s skulle mnga av oss ha svrt att smlta tanken att om man inte var fdd in i en speciell stam eller etnicitet s skulle det inte finnas ngot hopp fr att komma till paradiset nr man dog, och att den visa vgledningen frn Skaparen endast fr dem och inte fr dig. S ven om det var sant skulle vi behva avvisa det fr det inte skulle vara relevant fr oss! Det finns ngra andra anledningar till varfr judendomen inte r det mest lmpliga valet, men det finns varken tid eller plats fr det. Jag behver stanna hr fr ett kort avbrott. Jag varnade dig redan frn brjan att du inte skulle gilla detta! Kanske borde jag ha varnat dig mer intensivt fr att slutsatserna av denna rationella metod mjligtvis skulle innebra att du skulle g emot dina egna nskningar och de saker du trodde du ville ha i livet. Kanske borde jag ha varnat dig fr att du mjligen skulle hata sanningen, och om du r en sdan person som tror att du har allt du vill ha redan tja, jag kan varna dig om att det finns en himla massa anledningar till att saker kanske inte kommer att vara s fr dig lnge till. andra sidan om du r en sdan person s skulle du skert nd inte lyssna. S hr kommer det.

22

UNIVERSIALITETS TEST

VARNING! Vad som komma skall r endast fr personer som verkligen r redo fr att lgga sina frdomar t sidan, att frdjupa sig lite i sina tankar och flja den mest rimliga slutsatsen. n s lnge har saker varit enkla. Vad jag nu ska sga kan vara en svr ktur nr det gller beslut och slutsatser du kommer att behva gra. Jag frsker inte att hindra dig. Verkligen inte, eftersom det kommer att vara vl vrt anstrngningen. Finns det trots allt ngot som r vrt att inneha om det inte krvdes lite hrt arbete fr att f det? Slutsatserna som jag visar vgen till kommer att krva lite anstrngning att flja upp. Faktum r att fr vissa kan det krva en avsevrd insats. Det hrda arbetet r inte fysiskt, eller ens mentalt i det avseendet att tnka fr mycket. Om du har instmt att anvnda ditt frstnd och sunt frnuft fr att dra slutsatser och om du r redo att vlja det mest rimliga alternativet och att det r allt som spelar roll, s tror jag att allt kommer att g bra. Ngra av er kommer det inte att g bra fr. Ngra av er som lser detta kanske hller med allt men kommer att leva som ni alltid har gjort eller du kommer tminstone att frska. Jag sger frska eftersom du inte kommer att kunna, och jag pratar utifrn erfarenhet. Vad som fljer kommer att leda dig till en slutsats som fr vissa kommer att vara en omtumlande sanning. Andra kanske redan misstnker slutsatsen. En sak r i alla fall sker och det r att nr du vl vet sanningen s kan ditt liv inte vara detsamma. Det kommer alltid att vara med dig. Hur mycket du n vill fly frn det s kan du inte fly frn dig sjlv. DU HAR BLIVIT VARNAD! Lt oss g tillbaks till dr vi tog ett uppehll Detta lmnar oss med tv utmanare: Zoroastrianism och islam.

UNIVERSIALITETS TEST

23

Det finns ngra anledningar till varfr Islam har verhanden. Fr det frsta s yrkar islam p att det r en universell religion fr alla. Tvrtemot vad ngra tror och tvrtemot hur vissa av islams anhngare beter sig s r inte islam en arabisk, somalisk eller pakistansk religion. Det r precis lika mycket fr svensktalande vita personer som det r fr araber, afrikaner och eskimer. Det r ocks intressant att ordet Islam r en deskriptiv term som betyder underkastelse eller hngivelse till Skaparen. En muslim r d en som hvdar att hon lyder och fljer Skaparens vgledning. Islam uppger ocks att detta grundlggande budskap om tro och att flja den Enda, Unika och verlgsna Gud r den som Skaparen alltid har uppenbarat genom utvalda personer som man refererar till som profeter eller budbrare. Namnet p denna religion r inte kopplat med ngon person eller plats. Judendom (Juda), Kristendom (Kristus), Buddism (Buddha), Hinduism (Indien), Zoroastrianism (Zoroaster) r alla kopplade med en person eller plats. Om ngon till exempel bodde p en fjrran plats och aldrig hade hrt talas om en man vid namn Jesus, som r Gud och samtidigt Guds son, som dog fr vra synder, s r det omjligt fr ngon att inse detta genom ens sinnen eller erfarenhet. Du kan aldrig resonera dig fram till detta. Ngon mste bertta detta fr dig. S r inte fallet med islam. Den basala i islam, dvs tanken om att det finns en Unik Skapare vars vgledning vi br flja, r ngot som vem som helst, var som helst, kan lista ut. Som en id, r islam, underkastelse till den Enda Guden, sannerligen universell.

24

KARAKTRSTEST

Kapitel 5

KARAKTRSTEST
Det finns ngra andra tester vi kan anvnda. Det frsta hnger samman med personen som gr pstendet och dennes karaktr och personlighet. Om en person som pstr att denne har ett budskap frn Skaparen uppvisar sannfrdighet, rlighet och uppriktighet s blir det enkelt att acceptera att personen talar sanning om budskapet de mottagit frn Skaparen. Sjlvklart kan man pst att denne individ helt enkelt lider av vanfrestllningar. Personen i frga tror att de r vem de pstr sig vara, r rliga och uppriktiga, men deras erfarenheter r en produkt av hallucination eller sinnesfrvirring. Hur kan vi veta att s inte r fallet? Skerligen vill ingen av oss bli frd bakom ljuset eller lurad av en bedragare, eller brja flja en galning. En duktig bedragare kommer att gra allt i hans eller hennes makt fr att f dig att tro att de r rliga och uppriktiga. De kommer skerligen att f det de har att lta och se trovrdigt ut, och de ger dig oftast ett erbjudande som verkar fr bra fr att vara sann. Problemet hr r att vi kan enkelt hamna dr vi brjade. Alla vra utmanare kan se ut som ganska bra karaktrer, men pongen hr r sjlvklart inte sjlvaste personerna hr. Det r inte Moses, Krishna, Buddha, Zoroaster, Jesus, Muhammad eller Guru Nanak som str vid drren, utan personer som pstr sig representera dessa och vad de ska ha sagt. Innan vi kan underska dessa karaktrer mste vi f ett hum om hur vi vet vad de faktiskt har sagt till skillnad frn vad folk pstr. Det r drfr frgan om skriftlig autenticitet r viktig. Problemet med zoroastrianism r att ingenting r i princip kvar av de originella texterna och de yttranden som attribueras till Zoroaster. Liturgin kvarstr och de basala teologiska premisserna, men hans faktiska ord r mer eller mindre borta. Problemet med biblisk kthet r vlknt ven fr hngivna kristna och judiska lrda. Hr r dock ett omrde

KARAKTRSTEST

25

som Koranen, muslimernas huvudskrift, verkligen r enastende. Det r vldigt lite kontrovers kring Koranens kthet. Faktum r att vem som helst kan sl upp en Koran frn vilken mosk som helst i vrlden, och man kan jmfra texten med handskrifterna frn 30 r efter Profeten Muhammads dd, och d finna att texten inte r ndrad frutom stilen som det har skrivits med och stdtecken fr att hjlpa till med uttalet. Detta r ganska otroligt fr en text som r strax ver 1400 r gammal. Det r heller inte bara en utomordentlig bevaring av den skrivna texten, utan Koranen har ven en frtrfflig historia av muntligt bevarande. Muslimer pstr att andra skrifter har blivit frndrade, frvrngda och gtt frlorade p olika stt, men att Skaparen (vars ord r Koranen) har lovat att bevara Koranen eftersom det r den sista uppenbarelsen from Skaparen till mnskligheten och drfr r ocks Muhammad den sista budbraren. Fastn muslimer sjlva r mnskliga och bristflliga, och p s stt inte ndvndigtvis representerar den sanna bilden av religionen, s r Koranen och Profetens lror och exempel bevarade fr mnniskor s att de kan hitta vad Guds vgledning verkligen r. Detta r vad muslimer pstr, men r inte Islam kantad av massa problem? Jag menar, hur kan ngon i den civiliserade fria vrlden, eller i princip var som helst, frvntas flja en religion som r ver 1400 r gammal? Den verkar behandla kvinnor som andra klassens medborgare (men i den civiliserade vrlden s r kvinnor fortfarande mindre betalda fr samma utfrda jobb som en man, r stndigt framstllda som sex objekt, lider mngder av sexuella och psykiska vergrepp och det verkar omjligt att bli respekterad som mor eller en fru). Men, tminstone, s sger man i den civiliserade vrlden att kvinnor r tnkta att vara jmlika med mannen). Jag menar att Koranen faktiskt sger att man kan sl sin fru p ngra stllen! Mn kan ha upp till fyra fruar och obegrnsat antal konkubiner. Trevligt fr dem, och de fr ju ven dubbelt s mycket av arvspengar, och en kvinnas vittnesml r vrt endast hlften av mns!

26

KARAKTRSTEST

Sen r det all denna jihad och all denna terrorism och kmpa och dda de otrogna vart du n finner dem. Och vad r allt detta om barbariska lagar med avhuggna hnder fr tjuvar, dd fr avfllingar och ktenskapsbrytare (hur kommer det sig att det alltid r kvinnor som verkar ddas?), dd fr homosexuella, piskning av fyllon och t o m korsfstelse fr strtrveri! r inte Koranen precis som andra religisa bcker; full av motsgelser, vaga termer och ppen fr tolkning? Tja, Koranen verkar vara olik andra skrifter tminstone frn ett perspektiv, och det r dess obestridda fakta om bevaring och autenticitet. Sedan mste man frga sig om mnga av de problem som folk upplever med Islam egentligen inte r Koranens och Profetens lror, utan muslimernas beteende? Lt oss titta nrmare p detta logiskt istllet fr emotionellt. Innebr det faktum att Koranen lr ut vissa saker som gr emot de normer och seder som vi r vana vid, att den inte r frn Skaparen? Det finns faktiskt ingen rationell anledning till varfr de nmnda problemen skulle innebra att Koranen inte var gudomligt uppenbarad. n sen om det inte verkar vara kompatibelt med moderna tider? Skaparen kanske inte gillar modernitet eller ngon annan mnniskoskapad ideologi. Jag sger inte att s r fallet, jag bevisar bara att det inte r rationellt att avvisa Koranen som gudomligt uppenbarad p dessa grunder. I detta avseende ansluter sig de flesta religioner islam i ifrgasttandet av en livsstil som baseras p ren materialism och njutning, ngot som utmrker den moderna livsstilen. Problemet med att dma vilken bok eller skrift som helst baserat p dess moral och lagar r att dessa saker r lngt ifrn universella. Ngot kan till exempel verka som ett hrt straff i en kultur medan

KARAKTRSTEST

27

en annan anser det inte vara tillrckligt hrt. Begrnsad polygami kan ses som ett orimligt hinder i ett samhlle som ser gifterml som en social trygghet fr kvinnor, och som drfr praktiserar obegrnsad polygami. Fr de ses monogami kanske som en galenskap, speciellt fr de kvinnor som frlitar sig p polygami som skerhet. Den sjlvutnmnda fria civiliserade vrlden frndrar stndigt sin egen moral- och etikmtt p mnga punkter. Saker som var dliga tio r sen r acceptabla idag och vice versa, nd pratar talespersoner frn denna fria vrld om dess moral och vrderingar som om det var ngon gudomlig frordning, vilket det sjlvklart inte r. I sjlva verket r det tvrtom. Pongen hr r att det strsta problemet folk verkar ha med islam inte i sig r en giltig orsak som man kan dma religionen med. Logiskt sett s r det s att om man kan faststlla vertygande bevis p att boken har gudomligt ursprung, s br man acceptera att Skaparen som skapat oss vet vad som r bst fr oss. Faktum r att det mest troliga r att mnniskor skulle vlja moral, lagar och vrderingar utifrn vad som r bekvmast istllet fr vad som r bra och nyttigt fr dem, eller att ngra (som de som sitter vid makten och har kontroll) utformar ett moralsystem som gr s att de behller makten! Sanningen r att det finns mnga saker som r bra fr oss men som vi inte gillar, likvl som det finns saker som vi gillar men som inte r bra fr oss. S vi br lgga denna s kallade inkompatibilitet mellan islam och modern livsstil t sidan som ett villospr. Nu kanske det r dags att svlja den mest bittra delen av de alla; tiden fr att acceptera vad fr ngra av oss kommer att vara den svraste biten, nmligen att Koranen mycket mjligt r Skaparens vgledning, och att Muhammad r en profet. Vi borde tminstone lgga vra frdomar t sidan och rligt underska de rationella argumenten i favr fr Koranens gudomliga ursprung. Den har trots allt ngra som strker detta pstende. Lt oss g igenom de en gng till. Frst och frmst s lr den ut en bild av Skaparen som motsvarar det som rationellt kan frsts verallt av alla mnniskor,

28

KARAKTRSTEST

dvs att det finns En Skapare som r olik skapelsen. Det finns mnga verser i Koranen som frklarar denna slutsats. Som exempel: SG: Han r Gud - En, Gud, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror. Han har inte avlat och inte blivit avlad, och ingen finns som kan liknas vid Honom. [Koranen; kapitel 112 Den Rena Tron, vers 1-4] Vissa mnniskor ifrgastter termen Han i Koranen. Innebr detta att Skaparen r en man? Skaparen enligt dessa verser kan inte liknas ngot. Saken r bara den att arabiska, som r Koranens ursprungssprk, som mnga andra sprk, endast har hon och han, och inget intransitivt verb. Om man ven p svenska sger det, s r det inte ett lmpligt stt att prata om Gud. Han r bara genustermen som Koranen anvnder, men det innebr inte att Gud r manlig eller en man. Den andra saken som r i islams favr r att skriften har blivit bevarad p ett enastende stt. Historien bakom denna bevaring r i sig sjlvt vrd en underskning, men fr att hlla det kort s terger jag ngra av de mnga kommentarer frn olika forskare om mnet, som till exempel: Orientalisten Richard Burton skriver att Koranen som finns idag r texten som terfinns idag hos oss r i samma form som den Profeten organiserade och godknde Vad vi har idag r Muhammads mushaf (text). Kenneth Cragg frklarar verfringen av Koranen frn uppenbarelsens tid till idag som en obruten levande sekvens av hngivelse. Schwally skriver i Geschichte des Qorans att nr det gller de olika delarna av uppenbarelsen, s kan vi vara skra att texten i stora drag har verfrts precis s som Profeten lmnade det. De var skerligen vertygade om Koranens autenticitet. Den tredje anledningen till att vi br vara vaksamma r att islam

KARAKTRSTEST

29

pstr att dess budskap r universell, dvs. att den r fr allihop och den gr det tydligt att Skaparen inte bryr sig om hudfrg, etnicitet, klan, frmgenhet eller status, utan en persons hjrta, godhet och handlingar. Koranen r dock ingen vanlig lsning. Det kan vara vldigt svrt att greppa det som sgs eftersom den inte verkar flja ngon speciell ordning, vare sig nr det gller hndelser, mnen eller tema. Den upprepar sig sjlv en hel del och ven i den bsta svenska versttningen r det helt enkelt en utmaning. Faktum r att fr att frst mste du tnka, och att tnka r vad Koranen sger t oss att gra. Trots detta s r det grundlggande budskapet vldigt tydlig. Det finns bara en Gud, som bde r nderik och barmhrtig gentemot alla Hans skapelser, i synnerhet de som r dmjuka och troende. Han r ocks strng nr det gller straff gentemot de som uppvisar arrogans och som avvisar sanningen. Livet r en prvning och nr vi dr, och universum s som vi knner till det kommer till sitt slut, kommer en dag dr vi teruppstr och blir dmda antingen till evig salighet, eller straffade med evigt plgande. Jag berttade faktiskt fr dig i brjan att det kommer vara saker som du inte skulle tycka om, som dden och helvetet! Faktumet kvarstr att ngot kan vara sant eller verkligt fastn vi inte tycker om det. Finns det mjligen ngot annat som kan hjlpa oss att acceptera att Koranen kommer frn Skaparen av himlarna och jorden? Koranen sjlv ger en slags falsifieringstest. Detta r de facto en bra testmetod att tillmpa p vilken bok som helst som pstr att den r frn Skaparen: gnar de ingen eftertanke t det som Koranen [innehller]? De skulle skert ha funnit mnga motsgelser i den, om den inte varit frn Gud. [Koranen; kapitel 4 Kvinnor, vers 82] Pongen hr r att om en bok r frn Skaparen av allt, s r det ganska rationellt att detta unika Vsen mste vara vldigt intelligent

30

KARAKTRSTEST

och vis till en sdan utstrckning som mjligen r utanfr mnsklig frstelse. Sjlvklart frvntar man sig att Skaparen av allt ska vara bekant med de basala funktionerna i den naturliga vrlden, universum och historiska hndelser. Vad som egentligen r anmrkningsvrt med Koranen r inte bara att den inte innehller ngra motsgelser, utan att den gr uttalanden om historien, teologi, filosofi, juridik och omvrlden p ett sdant stt att det inte gr att frklara utifrn ett mnskligt perspektiv. Det finns ven en annan anmrkningsvrd egenskap som Koranen innehar och det r att den str sig stabil n idag som den mest enastende arabiska litteraturen. Koranen utmanade araberna, som var mstare i lingvistik och poesi, att producera ett enda kapitel lik Koranens. Det kortaste kapitlet i Koranen r endast tre verser! I en tid nr poeter var rockstjrnor i Arabien s uppvisade Muhammad inte ngra som helst poetiska frdigheter, vare sig innan eller efter uppenbarelsen. I sjlva verket r hans uttalanden och yttranden uppbyggda lingvistiskt annorlunda n Koranen, och de kan enkelt skiljas t. Mnga begvade poeter och talare erknde att Koranen inte var Muhammads egna ord, eller ngon annan mnniskas. Mnga accepterade islam endast genom att hra Koranen reciteras. Fr dem var det mest vertygande beviset fr dess gudomliga ursprung. Givetvis kan detta vara svrt fr oss att frst idag, men det r historisk fakta. Frgan kvarstr dock om hur en person som inte var poetiskt begvad kunde producera ett litterrt verk som n idag r sprkligt verlgsen i arabisk litteratur, nr samtida poeter framstllde ngra av de mest knda poesistyckena ngonsin. Om man skulle gra en modern jmfrelse s r det lika exceptionellt som om en obildad person, som inte har ngon som helst vetenskaplig kunskap, skulle framstlla en felfri och perfekt fysikteori! Muhammad kunde, som mnga andra i Arabien p den tiden, inte lsa och skriva. Han hade ingen tillgng till att tillhandahlla sdan kunskap. Sannerligen var det en stndig utmaning fr hans

KARAKTRSTEST

31

motstndare d, som fallet har varit med de som genom historien vgrat acceptera att Koranen r frn Skaparen, att veta var han fick denna stora mngd information ifrn. Ngra kristna polemiker gick s lngt att de t o m pstod att Muhammad var en kristen kttare som varit biskop, och som flytt till Arabien, medan andra pstod att Muhammads lrare varit en oliktnkande munk! Trots den rika tergivningen av Muhammads liv s verkar det vara omjligt att identifiera en sdan munk och hur en sdan person kunde ha gmt sig under de 23 r som profeten predikade. Detta uppmrksammar ocks ett annat problem, och det r att Koranen skulle vara en mnsklig uppfinning och att Muhammad var en lgnare. Sdana pstenden r ytterst problematiska eftersom vilken underskning som helst av hans liv visar p hans rlighet och uppriktighet. Han uppvisar inga som helst psykologiska knnetecken p att vara en bedragare. Detta har lett andra till att anta att han var galen och att han skulle ha haft vanfrestllningar, vilket innebr att han sjlv verkligen ska ha trott att han var profet och p stt vertygat sig sjlv och andra. Detta lmnar oss nd med ett ofrklarligt mysterium, nmligen den enastende informationen och kunskapsdjupet som terfinns i Koranen. Du ser, ngon kan inte bde ha vanfrestllningar och vara en lg nare samtidigt. Om du tror att du r en profet och du verkligen r vertygad om att du mottar information frn Gud, och du fr en vldigt svr frga (som Muhammad oftast fick), s springer du inte till din nrmaste prst fr att ta reda p svaret. Du r vertygad om att Gud kommer att bertta det fr dig. Rimligaste slutsatsen som frklarar den fantastiska information som finns i Koranen och Muhammads uppriktighet och rlighet r att han var den han pstod att vara, nmligen Guds budbrare. Detta ensamt verkar ge en sannolik frklaring till informationen, eftersom denna kunskap r frn Skaparen och r som en verifikation. Profetens rlighet, uppriktighet och principiella beteende frklarar att han r den han pstod vara och att han var sker p att han mottog ett gudomligt budskap.

32

FANTASTISK INFORMATION

Kapitel 6

FANTASTISK INFORMATION
Nu tnker kanske ngra av er, eller borde tnka tminstone, vad denna fantastiska informationen som jag pratar om r fr ngot. Detta r ett brett mne i sig sjlvt och kan fylla ut flera volymer, och sedan skulle man inkludera ven argument och motargument, vilket innebr nnu fler volymer. Det finns ngra rekommenderade lsningar och hemsidor i slutet om du vill frdjupa dig lite mer. Jag vljer dock bara ngra saker som jag personligen anser vara fascinerande och vertygande. Det frsta har att gra med historia. En hel del kristna har frskt att anklaga Muhammad fr att ha plagierat Bibeln, men detta r ganska tokigt av flera anledningar. Fr det frsta fanns inte en arabisk version av Bibeln p den tiden, och ven om det fanns skulle Muhammad inte ha kunnat lsa den. Det nmns flera namn i Koranen som ocks terfinns i Bibeln och detta r fr att de flesta av dem r Guds profeter och budbrare. Koranen r den sista uppenbarelsen frn Skaparen och anser att dessa personer r frebilder som r vrda att nmna fr att motivera och inspirera troende. S det r inte konstigt att Abraham r nmnd, eftersom att araberna ansg honom vara deras stamfader genom hans son Ismael. En av de bibliska termerna fr just araber r ismaeliter, eftersom de hrstammar frn honom. Vad som dock kan verka underligt och en utmaning att frklara r hur mycket som terfinns om Moses i Koranen. Men sjlvklart r den enkla frklaringen att mnga av de utmaningar och uppgifter som Muhammad fick var s lika de som Moses sttte p, och drfr r erfarenheten frn Moses en anvndbar vgledning och inspiration till den slutgiltiga budbraren. Det finns tv fascinerande, sm men berttande detaljer frn Koranen.

FANTASTISK INFORMATION

33

Fr det frsta s r det intressant hur Josef (son till Israel eller Jakob), som ocks r nmnd i Koranen, aldrig refererar till Egyptens ledare som Farao, utan kallar honom kung medan Moses klart och tydligt handskas med en Farao. Bibeln kallar bda ledarna fr Farao. Inget strre problem kanske man tycker, frutom att nr man kollar p historievetenskapen fr att titta nrmare p Josef s ser vi att dynastin under den tiden var Hyksos, som var semiter och inte anvnde termen Farao. Farao r en term som infdda egyptier anvnde fr sina ledare. Ledaren fr Egypten under Moses tid var en infdd egyptier och hade undantrngt Hyksos och brjat frtrycka Israels stam. Om Muhammad hade kopierat Bibeln, varfr hade han d inte kopierat detta misstag? Och var kunde han f sdan precis information ifrn? Det fanns inga universitet eller fakultet i egyptologi p den tiden. Kunskapen om hieroglyfer hade gtt frlorat hundratals r fre Muhammad och terupptogs inte frrn upptckten av Rosettastenen 1000 r senare. Detta gr den andra delen nnu mer fascinerande. Koranen berttar om hur Moses gick till Farao och inbjuder honom till att tro p tja, ganska likt vad du lser hr. Farao ifrgastter Moses om denna osynliga Gud ovanfr himlarna. Farao trodde ju att han var gud och han trodde att han kunde kontrollera gudarna genom magi. S han sa till ett av hans folk p ett arrogant stt: Och Farao sade: Bygg ett hgt torn t mig, Haman; kanske r detta rtt stt fr mig, rtt stt att n himlen och gra mig underrttad om Moses gud. - Men jag tror bestmt att han ljuger. [Koranen; kapitel 40 Han som Frlter, vers 36-37] Mycket har sagts om denna Haman, bland annat att Muhammad kopierade historier frn Bibeln och blandade ihop dem. Det finns en Haman i Bibeln, i boken Ester en bok vars autenticitet r starkt ifrgasatt, och som placerar Haman senare i tiden som en minister i kungen Ahasverus domstol i Persien. Hur som helst s finns det inga oberoende historiska fakta som tyder p att en sdan person ngonsin existerat i Persien. Faktum r att bibliska forskare

34

FANTASTISK INFORMATION

sjlv har identifierat Haman som den elamitiske guden Humman, den persiska hamayun, som betyder glansfull eller det persiska namnet Owanes. Vi har i motsats till de frljligande pstendena frn kristna polemiker en Haman som var lokaliserad i antika Egypten, och det verkar vara som handen i handsken. Dr Maurice Bucaille var en av de frsta att forska kring namnet Haman frn ett egyptologiskt perspektiv. Han antog att eftersom Haman nmns i Koranen i samband med Moses s var det bsta att frga en expert i det antika egyptiska sprket, dvs. hieroglyfer, om namnet. Bucaille terger en intressant diskussion som han hade med en framstende fransk egyptolog: I boken Rflexions sur le Coran (Reflektioner kring Koranen) s har jag terberttat om ett mte som gr tillbaks flera decennier och som ledde till att jag frgade efter en specialist som ven kunde klassisk arabiska. En av de mest framstende egyptologerna som uppfyllde villkoren var vnlig nog att besvara frgan. Jag visade honom ordet Haman som jag hade kopierat frn Koranen, men sa till honom att jag tagit det frn en mening i ett dokument som var daterat till 600-talet e.Kr, och att meningen handlade om en person i den egyptiska historien. Han berttade d fr mig att han i stavningen sg en translitteration av ett hieroglyfiskt namn och att det, fr honom, var omjligt att ett dokument frn 600-talet skulle innehlla ett hieroglyfiskt namn - det var oknt d - eftersom hieroglyferna var helt bortglmda under den tiden. Fr att bekrfta hans slutsats om namnet s rdde han mig att kolla upp Dictionary of Personal Names of the New Kingdom av Ranke dr jag kanske kunde hitta namnet i hieroglyfisk skrift, som han skrev t mig, och dess translitteration p tyska.

FANTASTISK INFORMATION

35

Jag upptckte det som hade frmodats av experten och jag blev vldigt frvnad ver vad jag lste om Hamans yrke: Chefen ver arbetarna vid stenbrotten, precis som det som Koranen hrleder till, trots att Faraos ord antyder en byggmstare. Nr jag gick tillbaks till experten med en kopia av sidan om Haman frn Rankes uppslagsbok och sedan en sida frn Koranen dr Haman nmns, blev han mlls Dessutom hade Ranke anvnt en bok som publicerades 1906 av egyptologen Walter Wreszinski som referens, som i sin tur nmnde att namnet Haman var ingraverat p en minnessten som bevarades i Hof muset i Wien (sterrike). Flera r efter nr jag sjlv kunde lsa yrket i hieroglyf p minnesstenen s noterade jag en sammankoppling som betonade vikten av den nra relationen med Farao. Detta r vad jag kallar fantastisk information! Vart fick Muhammad sdan information ifrn om inte frn Gud? Men det finns mer. Tnk p hur vrlden sg ut 1400 r sedan och den niv av kunskap som var tillgnglig, eller man kanske borde sga den niv av ignorans som var utspridd i synnerhet gentemot naturen. Sjlvklart hade tnkare och filosofer gjort ngra otroliga upptckter som att gra en uppskattning p Jordens omkrets, men de gjorde ven mnga fel, ven om vi bortser frn legender och myter. Nr man lser Koranen s hittar man en distinkt frnvaro av sdana legender och myter om universums skapelse och vrlden. Ja, det finns mirakel och under som Skaparen gjort fr att strka de troende och fr att frbrylla den envise, men i vrigt verkar beskrivningar av vrlden och universum ganska moderna. Man frvntar sig att Koranen ska terspegla legenderna och myterna frn den tiden. ven om Muhammad hade haft mjlighet att ta t sig de bsta iderna frn den tiden och utelmna legenderna s frklarar det fortfarande inte den

36

FANTASTISK INFORMATION

enastende fljdriktighet som Koranen har med modern vetenskap. Hr r ngra verser frn Koranen som handlar om universum och dess skapelse. INSER DE inte, de som vill frneka sanningen, att himlarna och jorden [en gng] utgjorde en enda, sammanhllen massa och [att] Vi skilde dem t? Och [vet de inte] att Vi har ltit allt liv uppst ur vatten? Har de d ingen tro? [Koranen; kapitel 21 Profeterna, vers 30] Har du ngonsin hrt om Big Bang och hur universum startade som en singularitet; en super-sammanpressad boll bestende av materia och energi? Vi pratade om det i brjan, kommer du ihg? Det verkar ganska klart att informationen i Koranen r korrekt angende ngot som vi upptckt endast 70 r sedan. Vad sger du om detta d: VI HAR byggt vrldsalltet och gett det en fast struktur, och frvisso r det Vi som utvidgar det. [Koranen; kapitel 51 De som Virvlar Upp, vers 47] Nr Einstein lade fram sina teorier var konsensus i vetenskapsvrlden att universum var statisk och hade varit s fr evigt, men nya upptckter gjorde det klart att s inte var fallet och att galaxer rrde sig bort frn varandra i en konstant hastighet. Med andra ord s utvidgar universum sig. Mer n underligt r det att dessa saker nmns i en bok som r 1400 r gammal. Vetenskap r en vldigt nyckfull kamrat. Saker som forskare kan vara enade om kan visa sig vara helt felaktigt vid andra observationer, s det r mjligen inte det bsta att dma en bok med. Det finns dock ngra saker som verkar bli bekrftade ganska ofta; s ofta att det har blivit ngon slags fakta. Ett av dessa mnen r mnsklig embryologisk utveckling. Idn om att vi genomgr olika fosterliga etapper r relativt nytt. Det finns mnga teorier frn antiken eller ven frn mer moderna tider som

FANTASTISK INFORMATION

37

vi nu bortser ifrn och som lter tmligen konstiga. Ett av dessa exempel r den dominanta teorin under 1700-talet om frformering. Teorin menade att djur existerade frformerade i sperma. Det fanns ven ansprk p att ha observerat detta genom primitiva mikroskop som var tillgngliga under den tiden. S mycket fr att se r att tro! Aristoteles trodde att menstruationsblod koagulerade med hjlp av sdesvtska och p s stt bildade ett foster. Det var inte frrn i slutet p 1800-talet som man brjade skrapa p teorin som vi knner till idag. Trots detta angav Koranen detta 1400 r sedan: VI HAR skapat mnniskan av finaste lera; drefter lmnar Vi henne som en droppe sd i [sktets] fasta frvar. Drefter skapar Vi av droppen en grodd som stter sig fast och av grodden en klump och i klumpen skapar Vi ben och dessa ben klr Vi med ktt; drefter lter Vi henne stiga fram som en ny skapelse. Vlsignad vare Gud, den bste Formgivaren! [Koranen; kapitel 23 De Troende, vers 1214] Vi har skapat er av jord och sedan av en droppe sd, drefter av en grodd som stter sig fast, drefter av en klump, dels formad, dels nnu formls. [Koranen; kapitel 22 Vallfrden, vers 5] Professor Keith Moore som r ordfrande p anatomidepartementet p University of Toronto i Kanada, r frfattaren bakom The Developing Human och anses vara en av vrldens ledande embryologer, sade om dessa pstenden frn Koranen och frn autentiska profetiska terberttelser: Fram tills 1800-talet var inget knt om att man har klassificerat de olika stegen av mnniskans utveckling. Ett system som gjorde detta upprttades runt slutet av 1800-talet, och baserades p alfabetiska symboler. Under 1900-talet s anvndes numeriska termer fr att beskriva 23 embryologiska utvecklingssteg. Detta numeriska system r inte enkelt att flja, och ett bttre alternativ hade varit om det baserades p morfologiska frndringar. De senaste ren har studier av Koranen avtckt en annan metod av klassificering av de olika stegen av embryots utveckling och dess frndring i utseende. Den nyttiggr de termer som

38

FANTASTISK INFORMATION

sndes frn Gud till Profeten Muhammad genom ngeln Gabriel och som terfinns i Koranen Det str sig ganska klart fr mig att dessa pstenden mste ha ntt Muhammad frn Gud eftersom denna kunskap upptcktes inte frrn mnga rhundraden senare. Detta bevisar fr mig att Muhammad mste ha varit en av Guds budbrare. Professor Marshall Jonson som r ordfrande p anatomidepartementet och styresman av Daniel Baugh Institute p Thomas Jefferson University i Philadelphia, USA, sa: Som en vetenskapsman kan jag endast handskas med saker jag kan se. Jag kan frst embryologi och utvecklingsbiologi. Jag kan frst orden som har versatts t mig frn Koranen. Om jag skulle ha kunnat frflytta mig sjlv tillbaks till den tiden, med vetskapen om det jag vet idag och frklara saker s skulle jag inte kunna frklara det som r frklarat [i Koranen, egen anteckning]. Jag ser ingen anledning till att avvisa denna individ Muhammads koncept om att han hmtade denna information ngonstans ifrn, och jag ser ingen konflikt i att Gudomlig Inblandning skulle vara involverad i det han var kapabel till att sga. Ett annat intressant pstende som man hittar i Koranen handlar om berg: HAR VI inte gjort jorden till en bdd [ver vilken ni kan resa ert tlt fr att] f vila och [har Vi inte gjort] bergen som plar? [Koranen; kapitel 78 Tillknnagivandet, vers 6-7] Idag vet vi att bergen har djupa rtter under ytan och att dessa rtter kan n lngder som r flerfaldigt lngre n bergets hjd ver marken. S det mest passande ordet som frklarar bergen i ljuset av denna information r ordet ple, eftersom en ple r delvis gmd under marken. Denna teori om att berg har djupa rtter var ngot som introducerades i slutet av 1800-talet. Berg spelar ocks en stor roll i att stabiliserandet av jordskorpan, eftersom de hindrar att jorden skakar.

FANTASTISK INFORMATION

39

Och Han har snkt ned i jorden fast frankrade berg, s att den inte svajar under er fot [Koranen; kapitel 16 Biet, vers 15] Dessutom sger tektonisk teori att berg fungerar som markstabiliserare. Denna kunskap om att berg r stabiliserare har endast kommit att frsts genom plattektonik runt 1960-talet! Koranen nmner mnga saker om naturen och ber oss att reflektera djupt ver dessa saker, och att de med frstelse kommer att inse att allt detta r tecken p Skaparens kraft och visdom och att allt detta inte r frgves eller endast fr njutnings skull, utan att det r fr ett delt och djupsinnigt syfte. Det r inte menat att Koranen ska vara en vetenskapsbok, utan en bok med tecken. Det r enkelt att frst hur Skaparen vet om universums ursprung, embryologiska detaljer och att berg har rtter, men lika enkelt r det inte att frklara hur Muhammad lyckades att ha med denna information i Koranen, frutom om vi accepterar hans pstende om att han var Guds budbrare. Det verkar som om det mest frnuftiga fr en rationell och rlig person att gra r att acceptera detta.

40

BOKENS LROR

Kapitel 7

BOKENS LROR
Vad d r de grundlggande lrorna i Koranen? Fr det frsta handlar det om att acceptera att det bara finns en Gud, som r unik och olik allt annat och att inget r som Gud. Gud r En och Unik och har inga kompanjoner eller rivaler och vi br be till och dyrka endast Skaparen. Hur man ber till och dyrkar Skaparen och hur man blir vgledd av Hans kunskap r var Muhammad kommer in. Koranen lr oss att alla Guds profeter och budbrare som sndes till mnniskor var sjlva mnniskor. Detta fr att de inte bara levererar ett budskap, utan ocks r praktiska exempel p hur man implementerar budskapet. Detta r logiskt. Om en mnniska kan gra det, s kan, tminstone teoretiskt stt, resten av oss gra det med! Om budbraren var en ngel, d skulle mnga hitta p massa urskter om hur omjligt vi kan vara som en ngel, eftersom det bara r nglar som kan vara nglalika! Koranen berttar fr oss att livet r en prvning. Det r drfr det finns lidande, gldje, hlsa, sjukdom, rikedom, fattigdom, godhet, ondska, natt, dag, mrker och ljus. Det r genom dess motsats som vi knner till saker. Hur kan vi uppskatta godhet utan ondska, och hur ofta uppskattar vi inte bara god hlsa nr vi r sjuka? Prvningen r dr fr att gra oss medvetna om verkligheten om oss sjlva. Kommer vi att acceptera sanningen eller flja vra begr? Kommer vi att lyda Skaparen eller gra uppror? Gud har gett oss vgledning och fri vilja. Vi borde anvnda vrt intellekt fr att frst och flja vgledningen. Om vi gr misstag, vilket r oundvikligt eftersom vi r mnniskor, s br vi veta att s lnge vi sker efter Skaparens vgledning och att vi ber om frltelse och gr det bsta fr att frndras till det bttre, s kommer Skaparen att frlta oss. I sjlva verket r denna frstelse fr vra begrnsningar och erknnande

BOKENS LROR

41

av Guds storhet det som r i islams essens. Det r drfr mnniskor borde underkasta sig Gud, och det r vad egentligen islam betyder. Anledningen till vr existens, det primra syftet med vra komplexa sinnen och gvan av att kunna resonera r fr att frst och att gra allt p ett stt som r behagande fr Skaparen. Vi vet hur vi ska gra detta genom vgledningen som har givits till oss. Fr att hjlpa oss att leva effektivt och att vara konstant i detta har Skaparen gjort regelbundna handlingar av dyrkan grundlggande fr detta stt att leva. Men det r inte s att Gud behver detta alls! Gud r utan behov och r helt och hllet sjlvfrsrjande. Tvrtom s r det vi som har skapats med detta behov. Precis s som vra kroppar behver mat s r vra sinnen och sjlar utformade s att de fr nring av att ihgkomma och dyrka Gud. Det r drfr den viktigaste handlingen fr en muslim (en som fljer islam) r att be p ett speciellt stt p utsatta tider under dygnet. Det finns fem sdana bner utspridda ver dagen. Att upprtta denna regelbundna bn med uppriktighet r nyckeln till frndring hos oss sjlva. Nr den utfrs ordentligt s r det en livsfrndrande ritual. En annan grundlggande hrnsten r att ge till vlgrenhet till de som behver hjlp och r mindre lyckligt lottade och behvande. Ett av de viktigaste elementen i ett liv som behagar Gud r att visa vnlighet gentemot andra och att hjlpa till. Sjlvklart krvs det disciplin, sjlvkontroll och tlamod fr att leva detta liv, och det r drfr fastan alltid har varit en del av ett religist liv, och s r det ven med islam. Varje r finns det en mnad som kallas Ramadan och innebr att man avstr mat, dryck och sex mellan soluppgng och solnedgng. Det r ocks att avst ont tal och onda handlingar, eftersom det i sin essens r vad fastan ska leda till. Att alltid tala sanning och att inte ljuga, uppfylla sina lften, tillit,

42

BOKENS LROR

att alltid vara rttvis ven om det innebr att g emot sig sjlv eller sin familj, r alla grundlggande egenskaper hos en sann troende. Att respektera sina frldrar och att vara hvlig mot dem, speciellt om de uppntt hg lder, att vara trevlig mot sin granne, och att uppmuntra till det som r gott och avrda frn det som r ont r alla vsentliga dygder. Detta r islams och en muslims fundament. Livet r kort och snart s kommer vi alla att d, men dden r inte slutet. Koranen lr oss att det finns en domsdag d Gud kommer att samla oss och vi kommer att st till svars fr allt vi har gjort. Varje atomvikt av gott och ont kommer vi att f knnedom om. Dem som valde att avvisa sanningen och valde att gra uppror, p dem vntar ett hemskt straff. Det r valet de gjort. Sanningen var tydlig fr dem och nd valde de att ignorera det, s ett fruktansvrt de vntar dem, helvetes eld, dr folk kommer att brnnas men inte d, utan kommer att fortstta lida fr evigt. De som levde i godhet och levde med lydnad till Gud kommer att fr evigt vara i gldje och lycksalighet i paradiset. Det kommer inte att finnas hat, avundsjuka eller ilska, utan endast frid och gldje fysiskt s vl som spirituellt. Vilken vacker boning! Detta r faktiskt det som Skaparen inbjuder oss till; Hans paradis. Att flja islam innebr inte att det inte kommer att finnas ngra fler tester och svrigheter i livet. I sjlva verket s sger Skaparen till oss att vi inte kommer att bli lmnade utan prvningar fr att vi sger att vi tror. Att flja Guds vgledning lr oss hur vi hanterar prvningarna svrigheterna kommer att bli lttnad, frvirring blir frstelse, smrta blir vlbehag och ledsamhet blir gldje.

RESANS SLUT

43

Att frst detta och att flja det ger sann frid i hjrtat. I det hr avseendet s bringar islam verkligen fred. Och fred r inte endast frnvaron av krig, utan fred r ngonting som r djupare och mer djupsinnigt. Kapitel 8

RESANS SLUT
S, det var det. Vi har nrmat oss slutet och slutstationen r i sikte. Det finns bara en sak kvar att gra! Det r dags att ppna drren fr det sanna budskapet och lta Skaparen vgleda ditt liv. Javisst kan det verka lite konstigt, och sakerna du kommer att gra r mjligen inte det du r van vid. Du undrar skert vad din familj och dina vnner kommer att sga. Tja du kan alltid frska med att inget sga frutom ls detta och ge de detta lilla hfte. Som jag sa frut r den svra delen inte att frst hur logiskt allt detta r, utan det svra r att gra det! Och rligt talat s r det faktiskt inte s svrt alls! Brja med att ha en tydlig avsikt att gra detta fr att Den som skapade dig vill att du ska gra det! Varfr ber du sen inte om lite hjlp? Exakt! Be om hjlp och frsk att be Skaparen av allt, och frga endast Honom genom direktkontakt utan ngra mellanhnder, och gr det uppriktigt frn ditt hjrta och be om att bli vgledd till att gra det som r rtt fr dig. S hur knns det?

44

RESANS SLUT

Om du knner dig s som jag tror att du knner dig s behver du bara flja fljande steg. Sg: Jag vittnar om att det verkligen inte finns ngon gud frutom Gud och att Muhammad r Hans sndebud. (Rent tekniskt gr detta dig till muslim) eller p arabiska: Ash shadu an la il laaha ill Allah wa ashadu anna Muhammadan rasul ullah. Du behver lra dig att be de fem dagliga bnerna. Fr att lra dig detta, och fr all annan hjlp kan du kontakta oss, iERA, p a.aziz@iera.org.uk eller beska den ltta hemsidan www.konvertitguiden.com. Och det r egentligen bara det du behver bry dig om fr tillfllet. M Guds frid och vlsignelser alltid vara med dig.

RESANS SLUT

45

Suite 321, North Circular Road, London NW10 7PN T: +44(0)20 8963 0336 F: +44(0)20 8961 6593 E: feedback@onereason.info

www.onereason.org