You are on page 1of 40

Logistikens betydelse inom byggsektorn

Logistikkvot i Byggkostnad

Logistics importance within construction sector


Logistics ratio of Construction costs Benjamin Shadrooh

Examensarbetet omfattar 15 hgskolepong och ingr som ett obligatoriskt moment i Hgskoleingenjrsexamen i industriell ekonomi inriktning affrsingenjr byggteknik, 180hp Nr 1/2011

Logistikens betydelse inom byggsektorn logistikkvot i byggkostnad Logistics importance within construction sector logistics ratio of construction costs Benjamin Shadrooh, Benjamin.rooh@gmail.com

Kandidatuppsats examensarbete mneskategori: Teknik

Hgskolan i Bors Institutionen Ingenjrshgskolan 501 90 BORS Telefon 033-435 4640

Examinator: Handledare, namn:

Daniel Ekwall Daniel Ekwall, Hgskolan i Bors Mrten Dahlin, DTH Arkitekter

Handledare, adress:

DTH Arkitekter Sdra kyrkogatan35, 50334 Bors

Uppdragsgivare: Datum: Nyckelord:

DTH Arkitekter 2011-05-25 Bygglogistik, Logistikkvot, Byggkostnad, Slseri, Lean Construction

ii

Frord
Jag vill tacka fljande personer p Wst-Bygg, Patrik Ivarsson, Per Thuresson och Patrik Benrick fr att ni tagit er tid och varit hjlpsamma. Jag vill ven tacka Mrten Dahlin p DTH Arkitekter som har gjort arbetet mjligt fr mig genom ert fretag. Tack till Martin Rudberg, professor i bygglogistik p lindkpings universitet som tillhandahllit med forskningsmaterial samt tipsat om litteratur och hjlpt till med lsningsgngar. Till sist ett stort tack till min handledare Daniel Ekwall, doktorand vid Ingenjrshgskolan i Bors fr ditt std och engagemang i mitt arbete p alla mjliga stt.

iii

Abstract
This thesis is a study with purpose to investigate and clarify importance of logistics for construction sector and also necessary adaption within industry. The thesis also investigate logistics ratio of construction costs in the construction company west-Bygg and compare it with two other construction companies. Earlier studies are showing that a great deal of costs is hidden in form of waste in construction sector. The waste in production costs could be almost 30 % which indicates that as much as 50 % of construction costs could be a pure waste. According to (Josephson, Saukkorripi, 2005) research, these costs could be reduced significantly by focusing on minimizing the amount of waste. Logistic and its important parts such as material planning are vital for construction sector, since it offers solution, improvement and also great deal of cost-saving potential for much needed industry. Construction companies could have a great benefit of knowing their logistic ratio of construction costs in construction since it makes it easier to estimate rate of waste. Construction companies can also be able to increase their profitability and gain a more efficient production process through logistics solutions.

iv

Sammanfattning
Detta examensarbete r en studie som syftar till att underska och belysa vikten av logistikens betydelse inom byggsektorn och dess ndvndiga tillmpning fr byggbranschen. Ett annat syfte r att underska logistikkvoten i byggnadskostnad inom byggfretaget wst-Bygg och jmfra de med att par andra byggfretag inom byggbranschen. Det finns studier som visar att det finns stora kostnader i byggsektorn som r dold i form av slseri. I byggbranschen kan detta slseri vara s hgt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebra att s mycket som 50 % av byggkostnaden kan vara rent slseri. Studien (Josephson, Saukkorripi, 2005) visar att dessa kostnader kan snkas betydligt mycket genom att fokusera p att minimera andelen slseriet. Ett viktigt omrde dr det finns en stor besparingspotential och frbttringsmjligheter fr den vl behvande byggsektorn r logistik och materialhantering. Byggfretag kan ha stor nytta av att veta sin logistikkvot i byggkostnad fr att lttare kunna bedma graden av slseri och de kan ven frbttra sin lnsamhet och effektivisera byggproduktionen genom logistiska rutiner. Om man hrdrar begreppet slseri i byggprocessen, s r det ju egentligen lika med allt som inte tillfr ett vrde till slutprodukten ur anvndarens perspektiv. Men det gller att se begreppet ur en positiv synvinkel och frska hitta de frbttringar som kan ge strst effektivitetsvinst (Josephson, Saukkorripi, 2005).

Nyckelord: Bygglogistik, Logistikkvot, Slseri, Byggkostnad, Lean, Just In Time, TPL, Lean Construction, Materialplanering, Industriell bostadsbygge.

Innehllsfrteckning
1. Introduktion...................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 1 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 1 1.3 Problembeskrivning ..................................................................................................... 1 1.4 Avgrnsning ................................................................................................................. 2 1.5 Fretagsbeskrivning ..................................................................................................... 2 2. Metod ................................................................................................................................. 3 2.1 Kvalitativ och Kvantitativ metod ................................................................................. 3 2.2 Litteraturstudie ............................................................................................................. 3 2.3 Intervjuer ...................................................................................................................... 3 2.4 Datainsamling .............................................................................................................. 3 3. Teoretiskt Ramverk ......................................................................................................... 4 3.1 Byggbranschens utveckling ......................................................................................... 4 3.1.1 Kostnad och produktivitetsutveckling ................................................................ 4 3.2 Logistik utveckling ...................................................................................................... 5 3.2.1 Tidigare studier i bygglogistik ............................................................................ 6 3.3 Lean-Teori .................................................................................................................... 7 3.3.1 Lean och Muda ................................................................................................... 7 3.3.2 Just In Time ........................................................................................................ 9 3.3.3 Lean och logistik............................................................................................... 10 3.3.4 Lean Production Toyota Home...................................................................... 10 3.3.5 Lean och Partnering .......................................................................................... 11 3.4 Tredjepartslogistik...................................................................................................... 11 3.4.1 Frdelar och nackdelar med TPL- fretag ........................................................ 12 3.4.2 Exempel p TPL verksamhet i byggbranschen ................................................ 12 3.4.3 Logistikanalys ................................................................................................... 13 3.4.4 Leveransservice ................................................................................................ 14 3.5 Industriell Bostadsbyggande ...................................................................................... 14 3.5.1 Lean Construction ............................................................................................. 15 3.5.2 Teknisk process ................................................................................................ 15 3.6 Slseri inom byggbranschen ...................................................................................... 16 3.7 Logistikkvot i byggkostnad ........................................................................................ 19 3.7.1 Initiations fas och slutlig fas ............................................................................. 20 4. Resultat............................................................................................................................ 22 4.1 Logistikkvot fr Tuve Bygg AB ................................................................................ 22 4.2 Logistikkvot fr Wst-Bygg ...................................................................................... 23 4.3 Logistikkvot fr Sefab Bygg AB ............................................................................... 23 4.4 Logistikkvot jmfrelse ............................................................................................. 23 5. Analys .............................................................................................................................. 25 5.1 Definitions svrigheter ............................................................................................... 25 5.2 Kvantifiering av slserier-logistikrelaterade .............................................................. 27 5.3 Fyra hinder fr utveckling.......................................................................................... 28 6. Slutsats............................................................................................................................. 31 7. Framtida Forskning ....................................................................................................... 32 Referenser ............................................................................................................................... 33

vi

1. Introduktion
1.1 Bakgrund Det finns olika stt att definiera slseriet i byggprocessen, men en siffra som knns rimlig r att 30-35 % av byggkostnaderna idag r slseri som teoretiskt sett borde g att f bort. Men siffran kan vara hgre, d gller det att gemensamt komma fram till insikten att byggsektorn borde kunna ha en vergripande vision om att p sikt halvera byggkostnaderna genom att eliminera slseri p olika stt (Josephson, Saukkorripi, 2005). Byggbranschens bestllare stller idag hgre och hgre krav p kortare projekttider till lgre kostnader som fr byggfretagen innebr hrdare konkurrens. Fr att mta det kade kraven r det ndvndigt fr byggfretagen att effektivisera verksamheten och ka lnsamheten (Byggcheferna 2006). Fr att lyckas med det gller det att utnyttja resurser, arbetskraft, material och tid p smartare stt. Genom att anpassa leveranser till produktionen samt lta utomstende fretag skta delar av verksamheten kan entreprenren koncentrera sig p sin krnverksamhet. Detta betyder minskat slseri med ovan nmnda faktorer vilket kar effektiviteten och lnsamheten fr fretaget, s lyder en rubrik i tidsskriften byggchefen frn 2006. 1.2 Syfte Syftet med studien r att underska logistikkvot i byggkostnad fr fretaget Wst-Bygg och att kunna mta fretagets logistikkvot i jmfrelse med ett par andra fretag inom branschen. Rapporten syftar ven till att underska orsaken till de olika logistikkvoter som man fr vid jmfrandet, vrd att nmna r att ven byggfretag med mindre resurser och f anstllda kan f bttre logistikkvot via bra logistiklsningar. Att reducera kostnader fr slseri handlar ofta om att frigra tid och resurser genom att arbeta smartare och att frenkla processen (Josephson, Saukkorripi, 2005). Det r alltfr ofta fretagets logistik som r avgrande och p vilket stt man har valt att anvnda sig av detta vitala verktyg som kan bidra med att ett byggfretag kan lyckas betydligt bttre trots mindre arbetskraft och ven betydligt mindre resurser. Forskning visar att en byggnadsarbetare i snitt bara anvnder 17,5 procent av sin arbetstid till direkt vrdeskapande arbete medan 10,4 procent av arbetsdagen slsas i form av outnyttjad tid och hela 22,8 % av arbetsdagen slsas p vntan (Josephson, Saukkorripi, 2005). Det finns ven studier som visar att materialomkostnader fr vissa byggmaterial kan vara s mycket som otroliga 140 % av sjlva materialkostnaden, nmnda exempel handlar om gipsskiva och studien gjordes av (Lindgren & Ottoson, 2008). Frgan blir d, kan fretaget gra byggandet mer kostnads- och tidseffektivt genom logistiska tgrder och vilka lsningar vore att frsl. 1.3 Problembeskrivning Fretaget strvar stndigt efter frbttringar och ledningen i fretaget r vl medvetna om vilka omrden som kan frbttras fr att hja kvaliteten och lnsamheten. Ett omrde dr man inser att det finns potential till frbttring r inom logistikomrdet. Ledningen i fretaget vet att det finns stora vinster att hmta genom att frbttra sig inom omrdet. Kunskapen om hur 1

man ska g tillvga fr att skapa en effektivare och mer lnsam byggprocess r en viktig del av fretagets agenda som man r villig att lgga tid och resurs p fr att frbttra. 1.4 Avgrnsning Rapporten behandlar endast det generella data och information som man har ftt frn fretaget i nu lget. Man hade inte mjligheten att kunna flja byggprojekt frn brjan tills slutet av genomfrandet. Det fanns inte heller mjligheten att kunna pverka, ndra eller frbttra nt i byggprocessen. Man hade inte mjligheten att grundligt underska samspelen eller flja den ekonomiska utvecklingen mellan byggprojektets olika faser med projektets involverade parter. De data som man har samlat in i form av siffror frn olika byggfretag har man ftt i efterhand efter projektets genomfrande och dessa r lite varierande, detta fr att varje byggfretag har lite olika inriktningar. 1.5 Fretagsbeskrivning Gunnar Ivarsson och Kjell Berggren startade Wst-Bygg i maj 1981. Ett traditionellt bygg och fastighetsfretag, lokalt frankrat i Bors. Nr det frsta verksamhetsret 1982 summerades hade fretaget 35 anstllda och en omsttning p 40 mkr. 1997 lmnade Kjell Berggren fretaget och Gunnar Ivarsson blev ensam gare. Vren 2005 inleddes ett generationsskifte i fretaget nr sonen Patrik Ivarsson gick in som koncernchef och delgare i fretaget. Wstbygg r fr nrvarande Sveriges strsta familjegda byggfretag med huvudfretaget i Bors men ocks kontor i Gteborg och Varberg. Fretaget har ungefr 180 anstllda och en omsttning p nstan en miljard (917 mkr) kronor 2009 (Wst-Bygg/rsredovisning).

2. Metod
Med metod avses ett vetenskapligt stt att nrma sig det mne man skall skriva om och hur man avser behandla mnet. Inom vetenskapen finns tv viktiga och olika angreppsstt fr att metodiskt utforska ett problem och drmed f ny eller bttre kunskap om det specifika omrdet. De tv metoderna r kvantitativ och kvalitativ, vilken metod som vljs avgrs utifrn hur den inhmtade informationen bearbetats och analyseras samt hur det specifika problemet r utformat (Holme & Solvang 1997). Vid anvndande av ett kvalitativt angreppsstt sker frst insamling av data genom intervjuer och observationer, drefter gr forskaren en tolkning av utfallet. Kvantitativt insamlad data fs genom mtningar av siffror med efterfljande statistik bearbetning och analys. 2.1 Kvalitativ och Kvantitativ metod Syftet med det kvalitativa metoden r att f en frstelse fr det insamlade materialet, dessa undersks fr att drefter kunna testa informationens giltighet i allmnhet och drigenom f en djupare frstelse och kunskap om det problem som studeras. Detta tillskillnad frn kvantitativ metod som bygger p att man samlar in data p ett systematisk stt (Olsson & Srensen, 2001). Fr denna uppsats har man valt den kvalitativa metoden fr att f en bttre frstelse fr de aktiviteter som finns i den ganska komplicerade processen. 2.2 Litteraturstudie Fr att f en god teoretisk grund fr examensarbetet har omfattande litteraturstudier gjorts fr att kunna sammanstlla och bearbeta analysdelen av arbetet. Litteraturen har mestadels omfattats av byggprocess och logistik men ven bygglogistik litteratur. Redan i ett tidigt skede av examensarbete pbrjades skning, granskning av val utav relevant litteratur fr examensarbetets inriktning. Utifrn den problembeskrivning man hade s har man skt teorier i litteratur, studier och rapporter som behandlar dessa problem. 2.3 Intervjuer Man har valt att anvnda bde av strukturerade och ostrukturerade intervjuer beroende p vilken typ av information som har underskts. Under studiens gng genomfrdes intervjuer med flera kunniga personer vid varierande arbetsuppgifter och bakgrund. Dessa personer har god inblick i fretagets processer och r vl insatt inom sitt arbetsomrde. Fr att frbttra kvaliteten p den insamlade informationen stlldes kompletterande frgor vid antingen ytterligare besk eller via e-mail eller via telefon. 2.4 Datainsamling Datainsamling fr denna underskning r frmst baserade p primrkllor i form av personliga intervjuer och ven inhmtade data och siffror som man har ftt och diskuterat under dessa intervjuer. Sekundra kllor anvndes fr att organisera arbetet samt fr att 3

frvrva kunskap inom relevanta teoretiska omrdet. Man har ven varit vldigt noga med att hantera fretagets viktiga uppgifter och siffror diskreta och helt konfidentiellt.

3. Teoretiskt Ramverk
3.1 Byggbranschens utveckling Fr ngra decennier sedan s var lnekostnaden den strsta delen i byggkostnaden, men idag utgr leverantrer, materialkostnader och underentreprenrer den strsta kostnaden. Fr 2530 r sen brjade man rikta sin fokus mot materialadministrationen p byggarbetsplatsen och MA blev ett viktigt begrepp i byggbranschen. Nufrtiden s brukar inkpare p byggfretag koncentrerar sig ofta p att frhandla fram ett s bra pris som mjligt fr en vara och utgr frn det nr de vljer leverantrer (Logistik vid husbyggnad). Vad som vanligtvis inte tas hnsyn till r den viktiga totalkostnaden fr materialet d.v.s. samtliga omkostnader. Ett bttre samarbete mellan entreprenrer och leverantr skulle vara gynnsamt fr bda parter. Fr entreprenren skulle det innebra att den fr leveranser med rtt mngd, rtt kvalitet och i rtt tid. Detta skulle minska slseriet med resurser p byggarbetsplatsen (Rta ut byggsvngen). Det r viktigt att dagens entreprenadfretag begra detta krav p leverantrerna att erbjuda denna mngsidiga mjlighet. Om det visar sig att entreprenren kan snka totalkostnaden fr material med hjlp av mer anpassade leveranser kommer den att efterfrga tjnsten i framtiden. Fr leverantren skulle det naturligtvis innebra en konkurrensfrdel mot andra materialleverantrer som inte kan leverera material p ett kundanpassat stt. MA r egentligen inget nytt begrepp i dagens byggbransch men fortfarande aktuellt och ligger till grund fr dagens logistikfrgor (Logistik vid husbyggnad). 3.1.1 Kostnad och produktivitetsutveckling Tyvr s finns det inte mycket som tyder p att byggbranschen i Sverige har satsat p kvalitets eller produktivitetsfrndringar trots den senaste hgkonjunkturen. Det har heller inte skett ngra tgrder fr att minska byggkostnaderna under perioden. Detta har sin grund beroende p flera olika saker, till att brja med finns det ett allvarligt behov att attitydfrndringar i byggbranschen. En annan viktig orsak r att det rder en viss oskerhet och brist p vital kunskap om hur arbetet ska egentligen bedrivas (Sega gubbar 2009). Det finns underskningar som visar att man har bde vilja och ambition p ledningsniv och ve hos arbetarna, men ofta visar underskningar ven att det sker lite, just p.g.a brist p kunskap inom omrdet. Det stora ansvaret ligger hos branschens ledare och det handlar att vga ta steget till frbttring och kunna ta sig ur det icke effektiva, traditionella arbetsmetoden (Rta ut byggsvngen). Det freligger givetvis ett argument om att det finns en viss risk med satsningar men fr de byggfretag som anlitar riktigt kompetens inom bygglogistik omrdet innebr det egentligen mera vinster. En underskning visar att byggkostnaderna i Sverige r betydligt hgre n i vriga Europa, mellan 1995 och 2006 kade byggkostnaderna med 71 % medan medelinkomsten i Sverige bara kat med 32 % (Bygglogistik En introduktion).

Byggnadsprisindex har p 2000-talet kat betydligt snabbare n konsumentprisindex och en konsekvens av detta blir hga hyror p nyproducerade bostder. Lnerna i byggbranschen har kat marginellt mer n lnerna i industribranschen. Om man dremot jmfr produktivitetsutveckling mellan varubranschen och byggbranschen s r frbttringen i varubranschen vldigt god medan produktivitetsutvecklingen i byggindustrin mer eller mindre sttt still (Bygglogistik En introduktion).

Figur 1. Byggkostnad, inkomst, bostadsk

3.2 Logistik utveckling Enligt tidigare studier finns de strsta vinsterna i byggbranschen att hmta genom att effektivisera hantering och lagring av byggmaterial. Reducerat materialspill och minskade strningar i produktionen kan ocks ge lgre logistikkostnader. En viktig aspekt r att lgsta pris ofta inte r detsamma som lgsta totalkostnad, detta r vldigt viktigt att hnsyn till fr dagens inkpare (Logistik vid husbyggnad). Synen p logistik inom byggbranschen har varierat de senaste 50 ren och olika begrepp har i perioder varit speciellt populra. Fram till 60-talet lg tyngdpunkten p att effektivisera enskilda aktiviteter i materialhanteringen ssom paketering, lagring och transporter. P 70talet brjade begreppet materialadministration anvndas. D analyserades materialfldet frn tillverkare till slutlig frbrukare fr att minska antalet strningar i materialhanteringen. P 80-talet utvecklades innehllet i begreppet materialadministration och det talades om MA, focus lg d p att analysera mngden spill p arbetsplatser och vad det berodde p. Studierna gav ofta mycket blandade resultat beroende p byggarbetsplatsens utformning och vilket material som studerades. nda in p 90-talet visade uppfljningsstudier att materialspill inte hade minskat, trots att man i branschen r vl medveten om problemet. P 90-talet brjade man ven jmfrelsen med verkstadsindustrin, rapporter beskrev hur byggbranschen borde kunna ta lrdom av hur verkstadsindustrin har visat goda resultat genom att optimera materialflden (Logistik vid husbyggnad). 5

Det handlar om att optimera led och leveranstider, tids och kvantitetsprecision samt kostnadseffektivitet. Det talas ven om vikten att lta leverantrer komma in i ett tidigt skede av projekteringsfasen fr att f ett effektivt samarbete mellan leverantr och entreprenr. Under 90-talet har kvalitets och logistikbegreppen fltats samman i uttryck som just in time vilket innebr att ha rtt material, vid rtt tidpunkt, med rtt kvantitet och kvalitet (logistik vid husbyggnad). Idag r begrepp som lean construction och supply chain management vldigt populra. Lean construction hmtar inspiration frn Japanska biltilverkaren Toyotas kvalitetsarbete och supply chain management handlar om globalisering av byggbranschen och hur man kan utnyttja internationella inkp. Begreppet TPL r ett relativt nytt begrepp i byggbranschen och handlar om hur byggfretagen ska effektiviseras genom att outsourca delar av verksamheten p en utomstende part (Logistik vid husbyggnad). 3.2.1 Tidigare studier i bygglogistik I slutet av 70-talet genomfrdes underskningar om materialspill i byggbranschen som uppmrksammades och pverkade synsttet p materialhantering. Under de dryga trettio r som gtt har det genomfrts mnga utvecklingsprojekt inom bygglogistik. Byggandet utvecklas stndigt och en effektivisering av byggprocessen r ndvndig eftersom materialkostnaden utgr ca 50 % av totala byggkostnaden. Syftet med studierna r att kartlgga slseriet i byggbranschen, brister i inkpsprocessen och materialhanteringen minskar effektiviteten (Logistik vid husbyggnad). Det finns gott gott om studier och rapporter om bygglogistik i samband med nybyggnationer. Ofta jmfrs byggindustrin med tillverkningsindustrin och anstrngningar att implementera tillverkningsindustrins produktivitetsutveckling till byggindustrin pgr stndigt. De tv branscherna skiljer sig dock avsevrt p ett antal punkter (Effektivt byggande - utmana dina processer). Byggindustrin driver strre delen av sin produktion i projektform. Varje ny byggnadsprocess r en produkt och varje produkt krver sin eget projekt. Att driva produktionen i projektform innebr hga kostnader p.g.a bland annat hga produkt utvecklingskostnader och lg standardiseringsgrad. Fr att gra byggindustrin mer effektivt efterlyses en hgre grad av processorientering och minskad projektfixering. Byggindustrin skapar en ny organisation fr varje produkt, vilket gr det svrare att dra lrdom frn produktionen. I tillverkningsindustrin frflyttas material och komponenter frn station till station. I byggindustrin r det istllet resurser i form av yrkesarbetare, material, utrustning etc som frflyttas frn produkt till produkt, vilket ger komplexa flden. Byggindustrin saknar ofta en vl standardiserad produktionsprocess, vilket gr det svrare att bedriva frbttringsarbete. I tillverkningsindustrin verkar fretaget under likartade frutsttningar fr varje produkt. I byggindustrin frndras stndigt frutsttningarna. Dessa frndringar kan glla vder, lokal, klimat, leverantrer och organisation. 6

Byggindustrin arbetar oftast mot orderstyrd produktion, dr varje produkt kan ses som en prototyp. Eftersom varje prototyp ser olika ut innebr det att inlrningseffekterna blir ganska sm.

3.3 Lean-Teori Lean har sitt ursprung i Japan och Toyota. Fretaget har under mnga r systematiskt arbetat med frbttringar fr att minimera slseri och deras system fr produktion kallas TPS, Toyota Produktion System. Utifrn deras metoder har sedan konceptet Lean utvecklats. Anledningen till att Toyota brjade arbeta med sitt produktionssystem var att man var tvungen att utveckla sitt fretag fr att verleva. Toyota hade stora problem bde med antalet bilar man producerade och deras kvalitet. Efter det att ingenjrer frn Toyota hade studerat Fords fabriker i USA, som var uppbyggda p massproduktion, insg man att detta var inte den vg som Toyota skulle g (Pascal Dennis, 2002). Toyota stod p konkursens och man insg att man var tvungen att gra ett avtal med personalen p fretaget. I detta avtal ingick bland annat att personalen fick livstidsanstllning och drmed blev de anstllda en fast kostnad och betraktades drfr som fretagets viktigaste resurs. Detta ligger till grund fr filosofin i TPS som bygger p att ta till vara p de resurser man har i fretaget, utnyttja dessa p bsta stt, fr att eliminera slseri baserat p ett lngsiktigt tnkande. Lean bygger p en kultur utifrn en fretagsfilosofi som innebr arbete med stndiga frbttringar. Lean r inte en tillverkningslda utan en kultur , en filosofi som mste genomsyra hela fretaget dr alla mste vara delaktiga. Resultatsnl produktion nr man inte genom att infra ett antal metoder, det r ett helt system som mste genomsyra fretagets kultur och tillmpas p alla omrden (Liker, JK, 2004). 3.3.1 Lean och Muda Lean kan beskrivas utifrn ett hus som mste st p en stadig grund som bestr av filosofin, vrderingar och ven standardiseringar. Taket utgr mlet att med kundfokus producera ovh leverera varor av bsta kvalitet med den kortaste ledtiden. Vggarna bestr av JIT (just in time), tillverka rtt saker i rtt tid till rtt pris. Viktigt med Lean r att f ett engagemang bland medarbetarna dr man p ett systematiskt stt, tillsammans arbetar med stndiga frbttringar. Lean ser fretaget utifrn en vrdekedja, frn leverantr till slutkund, dr det finns ett genomflde av produkter och p s vis skapar man ett kundvrde. I en vrdekedja finns det aktiviteter som r vrdeskapande och andra som inte r det (Liker, JK, 2004). Vrdeskapande aktiviteter r allt som kunden vill betala fr, och slseri r det som kunden inte vill betala fr, minskar man slserierna fr man ett snabbare genomflde vilket bland annat leder till njdare kund och ett bttre utnyttjande av resurserna. Slserier, muda r motsatsen till vrde som r det kunden vill betala fr. Det finns 8 st v dessa slserier, verproduktion, vntan, rrelse, verarbete, outnyttjad kreativitet, transporter, omarbete och lager. Bland dessa olika slserier ser man allvarligt p verproduktion, fr att eliminera slserier s anvnder man sig utav 14 viktiga principerna. De kan delas upp i fyra olika grupper, filosofi, processer, mnniska och medarbetare och problemlsning, dr grundstenen r Toyotas filosofi (Liker JK, 2004). 7

Figur 2. Lean filosofin

Muda r Japansk och betyder slseri, det r starkt frknippat med Lean. Mlet med Lean r att eliminera och frebygga slserierna (Bicheno J, 2006). verproduktion; innebr att tillverka produkter som inte sljs, det vill sga producera utan order. Detta anses vara bland de allvarligaste slserier och r grund till mnga andra slserier som exempel, lager, transport och omarbete. Ngra kostnader som kan hnvisas till dessa r d, stora lagerbyggnader, kad arbeteskraft, extra energi, extra utrustning, interna transporter, truckar och pallar. Vntan; uppstr till exempel, nr en medarbetare behver vnta p att material ska bli levererat eller att en process stoppas p grund av fel eller nr medarbetare str vid en maskin och vntar p att den ska bli klar. Det gr att tnka sig att s fort material och komponenter inte r i rrelse r detta ett tecken p ngon form av vntan. Ett jmt flde leder till kortare ledtider som r direkt kopplade till vrdeskapande och kundnjdhet. Rrelse; handlar om bde mnniska och maskin. Det gller att ta bort ondiga rrelser. Vid utformning av arbetsplatser r det viktigt att man tittar p de ergonomiska aspekterna. Dlig ergonomi leder till frsmrad produktivitet och smre kvalitet liksom skerhetsrisker och arbetsskador. ven maskiner ssom robotar gr att optimera med avseende p minimering av rrelse. verarbete; relateras till att producera mer n vad kunden nskar. Slserier av detta slag existerar ofta p ingenjrsdrivna fretag, dr man fokuserar p en hg teknologi men glmmer bort de enkla ndvndigheterna. Ett annat slseri som kan hnvisas till denna kategori r, nr man verutformar en process till exempel, att anvnda sig av maskiner fr hga volymer nr man endast levererar mycket sm volymer. Viktigt r att ha ett lngsiktigt perspektiv och som man uttrycker sig small is beautiful, det vill sga utforma processen s att den r anpassad efter orderkvaliteten.

Outnyttjad kreativitet; r nr fretaget inte utnyttjar kreativiteten hos sina medarbetare, som r i motsats till ett av mlen med Toyotas produktionssystem, skapa tnkande mnniskor. Att ta tillvara p de erfarenheter som finns i organisationen r att utnyttja kreativiteten. Hr gller det att finna bra modeller med ett ppet klimat s att alla knner sig engagerade och kan komma fram oavsett personlighet. Transporter; att flytta runt material i ondan r ngot som kunden inte vill betala fr. Slserier av detta slag kan orsakas av fr stora arbetsytor, ondigt stor utrustning eller ondigt stora batchstorlekar p varor. Det gller att hela tiden tnka p att flytta materialet s lite som mjligt d dubbel hantering pverkar bde produktivitet och kvalitet. Slserier som r relaterade till varandra r, transporter, ondiga rrelser och vntan. Frflyttningar r en stor risk ur kvalitetssynpunkt d man vill undvika att f skadat material (Bicheno J, 2006). Omarbete; innebr att man producerar felaktiga produkter som mste antingen omarbetas eller skrotas. Ofta drar det med sig kontroll och produktion fr att erstta det felaktiga. Desto lngre produkterna har kommit i vrdekedjan desto hgre kostnader drar felaktigheterna med sig. Lager; r att inneha ondigt rmaterial, komponenter och PIA (produkter i arbete). Ondigt lager gmmer problem som obalans i produktion, sena leveranser frn underleverantrer och lnga stlltider. Ett tryckande system leder ofta till lager medan ett dragande system medfr ofta en jmnare frdelning dr man tillverkar vad kunden vill ha, allts efter behov. Frutom Muda (slseri) finns det ytterligare tv typer av slserier, nmligen, Muri och Mura. verbelastning av mnniskor och maskiner. Muri, innebr att man utnyttjar mnniskor och maskiner ver sin kapacitet. Detta leder till sjukdom och skerhetsrisker fr mnniskan och verutnyttjade maskiner som leder till oskrade processer (Bicheno J, 2006). 3.3.2 Just In Time Principen Just In Time r en av hrnpelarna i Toyota-systemet. Det Japanska uttrycket som anvnds betyder nrmast tidsmssigt vlplanerat. JIT har inte utvecklats till att vara en strikt metod som r teoretiskt och praktiskt vldefinierad i kvantitativa mtt, utan mera till en filosofi som leder till vsentliga och kontinuerliga frbttringar (O Grady, 1990). Denna filosofi bestr av fyra principer som hr nedan nmns kort. Angrip grundlggande problem: JIT-principen betonar att det r meningslst att verskyla strre problem som flaskhalsar eller dliga leverantrer. Det r mycket bttre att lsa dessa grundlggande problem och undvika att fretagsledningen blir en brandkr. Undanrj slseri: Slseri r allt arbete som inte hjer produktion/tjnstens vrde, till exempel versyn, transport och lagring. JIT-principen understryker att sdant arbete mste undvikas fr att frbttra fretagets totala effektivitet. Strva efter enkelheten: Alla metoder som anvnds mest skall vara enkla fr att fungera. JIT-systemet frenklar fldet av material och information fr att sedan kunna infras i ett enkelt system.

Utforma system som upptcker problem: Fr att kunna lsa grundlggande problem mste de frst upptckas. Ett exempel r kanban- eller dragande avlastningssystem, vilka upptcker flaskhalsar. 3.3.3 Lean och logistik Den strsta mjligheten till frbttringar i byggindustrin finner vi hos de icke vrdeskapande processerna. Genom att eliminera dessa fr fretaget en effektivare verksamhet ur kvalitet, tid och ekonomisk synpunkt. De icke vrdeskapande processerna r naturligtvis till stort hjlp inom logistik och ven inom byggbranschen som har stort behov av detta. Man kan tydligt se ett samband mellan lean-teorin och en vl fungerande logistik. Definition av en god logistik r att ha rtt material p rtt plats vid rtt tidpunkt, detta anses vara en av logistikens grundstenar, detta r d naturligt att logistik och lean-teorin gr d hand i hand (Effektivt byggande utmana dina processer). Inom lean-metoden r det viktigt att arbetet ska vara vrdeskapande och ven om fokus r p kunden s br naturligtvis arbetet skapa vrde fr egna fretaget och dess medarbetare. Detta vrde kan betraktas p flera stt och det mest sjlvklara r d ln fr utfrt arbete. Men vrde fr fretag arbetarna r betydligt mer n bara lnen. Fretaget kan lta arbetarna skapa mer vrde genom att lta de ha inflytande och vara delaktiga i fretagets planering och strategiska arbetet. Mnga yrkesarbetare har goda erfarenheter och kompetens av frn olika tidigare projekt, denna kompetens och vilja att utvecklas br tas tillvara av fretaget. Det r viktigt att utbilda och trna medarbetarna som i sin tur frbttrar fretaget genom att hja vrdet av utfrda arbetet. Det r vrd att nmnas att byggandet br ven skapa vrde fr samhllet, detta kan uppns genom att erbjuda skrare och bttre arbetsmilj inom byggbranschen dr man ville grna arbeta lnge och genom att snka kostnaderna fr byggandet kan flera mnniskor ha mjligheten till kunna ha tillgng till bra och betydligt mindre kostsamma boende. 3.3.4 Lean Production Toyota Home I japan har lean production konceptet framgngsrikt applicerats p byggandet och d framfr allt p bostadsbyggande med hjlp av Toyota Home moduler. De japanska byggfretagen som producerar modulhus har utnyttjat teknik och processverktyg utvecklade av bilindustrin som tillexempel just in time, TQM (total quality management), avanserade automatiska maskiner, materialhanteringssystem etecetera. Samtidigt arbetar byggfretagen p samma lngsiktiga stt med underleverantrer och partners, fr att skerstlla hg kvalitet och effektiva flden. Hustillverkaren Toyota Home har ett nra samarbete med moderorganisationen Toyota, dr det bland annat sker ett utbyte av anstllda mellan de tv organisationerna. P s stt sker ett utbyte av erfarenhet och vrdefull expertis om produktionsfilosofin som kommer hustillverkningsdelen av Toyota vl tillhanda (Boverket 2008). Ett byggfretag som arbetar enligt lean filosofin br skapa lngsiktiga och nra samarbeten med sina leverantrer, arkitekter, konstruktrer, konsulter och ven underleverantrer. Leverantrerna br inte upphandlas och konkurera infr varje nytt projekt, utan dessa vitala affrsrelationer ska baseras p ett mer lngsiktigt tnkande. Att arbeta med lean production

10

inom byggbranschen krver ofta organisatoriska frndringar, eftersom sttet att arbeta p skiljer sig frn hur fretag traditionellt organiserar sig infr nya projekt. En trend r att det producerande fretaget gr samman med arkitekter, konstruktrer och underentreprenrer fr att f kontroll ver hela byggprocessen. Lean production syftar till att leverera maximal, flexibilitet, effektivitet och kvalitet i en milj dr alla aktiviteter, frn projektering till montering, sker i nra samarbete mellan involverade aktrer. 3.3.5 Lean och Partnering En bttre definition borde vara, profitable partnering for lean construction. I grunden sker man med partnering som samarbetsform en effektivare lsning p byggprocessen fr alla inblandade parter i ett byggprojekt. Grundtanken med partnering r att jobba som ett team, fastn man kommer frn olika fretag och har olika ansvar och befogenheter i projektet. Att vara samarbetsvilliga och tidigt arbeta fram gemensamma ml fr projektet och hur man ska lsa eventuella konflikter under processen. En av de viktigaste delarna i partnering r att ha ppen insyn i ekonomin fr de vriga i partnerings samarbetet. Det finns tv typer av partnering att tillmpa, det frsta, projekt partnering r nr avtal enbart tecknas fr enskilt projekt, dr samarbetet avslutas vid verlmnandet av bygget (J Nystrm 2003). Den andra typen r strategisk partnering, d man redan frn brjan avser att samarbeta i flera projekt. Typexempel p strategisk partnering r tillexempel det som byggfretaget Wst-Bygg haft ihop med Mc Donalds vid nybyggnation av mnga av deras restauranger i hela Sverige. Det syfte som partnering har r att med effektiviserade planering, projektering och produktion i nra samarbete mellan parterna reducera kostnader samtidigt som man fr bttre kvalitet genom hela byggprocessen (J Nystrm 2003). 3.4 Tredjepartslogistik En tillmpning av lean-teorin i praktiken r anvndning av tredjeparts logistikfretag, et s kallade TPL-fretag som skapar vrde genom till exempel lgre priser och bttre service. Fr byggbranschen skulle det innebra lgre byggkostnader, kortare byggtider och ven frbttrade arbetsmilj fr de anstllda. Vrdet skapas genom operativ effektivitet, resursdelning, ntverksutveckling och frbttrade affrsprocesser. (TPL - vem gr vad). TPL-fretag r en ny typ av tjnstefretag som har vuxit sig allt starkare under de senaste tjugo ren, begreppet innebr att det egna fretaget outsourcar en del av sin verksamhet och lter ett annat fretag skta det. De frsta TPL-fretaget kom igng vid slutet p 80-talet. Huvuduppgiften fr TPL-fretag var oftast begrnsat till lagerhllning och transporter och mjligheten till flexibilitet och egna initiativ var rtt s begrnsad. Kommunikation och samarbete mellan TPL-fretag och dess kunder var alltfr dlig utvecklat och sllan ledde samarbetet till frlngda kontrakt eller utkat verksamhet. Kostnaderna fr TPL-fretagen var vldigt hgt och framtiden sg inte s ljust ut fr de och deras onjda kunder (Tredjepartslogistik - principer fr kad lnsamhet). IT-utvecklingen p 90-talet underlttade det administrativa arbetet och globala utveckling i branschen bidrog kraftig till TPL-fretagens framsteg. TPL-fretag har fortfarande n idag 11

lagerhllning och transport som huvudsyssla men informationsbaserade och vrdehjande aktiviteter frekommer i allt mer utstrckning (TPL marknaden mognar). 3.4.1 Frdelar och nackdelar med TPL- fretag Det finns frdelar och nackdelar med de flesta fretag och TPL-fretag r inget undantag, men om man anvnder sig korrekt av TPL-fretag s kan frdelarna vga mer. Frdelarna med att outsourca delar av sin verksamhet kan vara flera. Nr ett fretag ska infra ett nytt arbetsmoment, en ny teknik eller rutin s slipper man dyra investeringar samt att arbete med att rekrytera och utbilda personal. Ett TPL-fretag med special kompetentes inom omrdet skulle kunna utfra arbetet effektivare n vad det egna fretaget skulle kunna gra idag. Det egna fretaget kan satsa pengar och resurser p att frbttra sin egen krnkompetens. Antalet led i processen kan minskas om allt bestllt arbete utfrs av ett och samma fretag. Sammanfattningsvis s r huvudfrdelen den direkt kostnadsmssiga men naturligtvis ven kvalitetsfrbttringar bidrar i lngden till att verksamheten hos huvudfretagen blir mer lnsam. Kostnadsbesparingar som r relaterade till kvalitetsfrbttringar r oftast svra att mta under en kort tid men dock en viktig faktor att ta hnsyn till vid anvndning av TPL-fretag. En annan viktig frdel att ta hnsyn till r arbetsmilj situation och skerheten. Mnga utav det s kallade lyft och br jobben utfrs i icke ergonomiska arbetsstllningar vilket medfr skador och sjukskrivingar. Enligt byggrapporter s utgr kostnader fr hlsa och skerhet 12 % av produktionskostnaderna (Josephson, Saukkorripi, 2005). Nr man granskar nackdelarna med outsourcing av verksamhet kan det bli svrt att avgra om man rknar med lng sikt. En naturlig risk vore att det kan variera nr det gller kunskap och kompetens hos de olika TPL-fretag. Dessutom s kan det egna fretaget tappa en viss kontroll ver sina aktiviteter. Det finns ven risk med att det egna fretaget gr miste om kompetens eller att kompetens bara verfrs till TPL-fretag. Detta skulle leda till frsmrad konkurrenskraft p lng sikt vilket kan bli svrt att terf. Andra nackdelar vrda att nmna r kat beroende av leverantrer, uppfljning av kostnader som r relaterade till samarbetet med TPL-fretaget samt att risk fr kommunikations och organisationsproblem under flytt tiden av egen verksamhet till TPL-fretaget. En annan viktig fakta kan vara risken med att konfidentiell information kan lcka ut samt risk fr sociala och juridiska problem (Tredjepartslogistik principer fr kad lnsamhet). 3.4.2 Exempel p TPL verksamhet i byggbranschen I ett nummer av byggchefen Sveriges byggbransch ledare frening, frklarar vd fr fretaget Bygglogistik AB, Urban Wallin hur en bra bygglogistik ska vara fr att var vinnare och ledande inom omrdet. Han nmner sitt fretag som rknas idag bland ett av de bsta inom omrdet. Vrt fretags huvudsakliga uppgift r att planera och ombesrja materialfrsrjningen till bygget. Fretagets filosofi r att utnyttja dygnets alla timmar optimalt. Bygglogistik AB opererar p byggarbetsplatsen frn fyra p eftermiddagen till sju p morgonen, den tiden p dygnet nr hantverkarna inte finns p plats. Under den tiden lyfts material p plats och allting r frberett till morgonen, s att nr hantverkarna anlnder kan de gna sig t det arbetet som de r specialiserade p. P s stt anvnder man resurser p arbetsplatsen, exempelvis kranar och lastare som kan d anvndas betydligt mer effektivt. 12

Arbetsbelastningen p platschefen minskar ocks eftersom bygglogistik fretaget skter all planering nr det gller materialfrsrjning (byggcheferna 2006).

De flesta kunniga inom byggbranschen r nog verens om att med bttre bygglogistik kan man f ner kostnaderna. Detta frklaras nrmare av Fredrik Friblick som r vd fr fretaget prolog bygglogistik AB. Fr att uppn en frndring krvs det bttre kunskap om problembild och lsningar, han menar att byggandets processer och materialflden mste omstruktureras och fretagen mste f ett kat fokus p resultatet. Ingen byggplats r den andra lik vilket krver en noggrann planering av logistiken infr varje specifikt projekt. Under en hgkonjunktur kar byggandet och byggproduktionen intensifieras. Det leder ofta till smre planering vilket bidrar till att produktionsnivn frblir frndrad eller sjunker. Detta stller hgre krav p de som har ansvar utanfr produktionen, till exempel inkpare och leverantrer. Det behvs ocks ske frbttringar i kommunikationen mellan inkpare och produktionsansvarige. Det r verkligen ndvndigt att inkparen stter sig in i behoven som r specifika fr byggarbetsplatsen. Alltfr ofta frhandlar inkparen fram stora inkpskvantiteter med lnga ledtider till ett lgt pris, vilket bidrar till behov av lager och mycket internhantering av materialet. Behovet r ofta precis tvrtom, det vill sga mindre leveranser med kortare ledtider. Genom att anpassa materialfldet efter behovet p byggarbetsplatsen minskar man ven stressen. Produktionsledare och arbetare behver inte lgga ner tid p att hantera problem och strningar i materialfldet, utan kan koncentrera sig p sin krnverksamhet. Han framhver ven vikten av att genomfra en totalkostnadsanalys nr man undersker kostnaden fr ett material (Modern logistik fr kad lnsamhet). 3.4.3 Logistikanalys En logistikanalys r ett verktyg som erbjuds byggnadsfretag i form av konsulttjnst utav en tredjepartslogistik fretag. Analysen tas fram i nra samarbete mellan konsulterna och klienterna. Logistikanalysen innefattar lsningar p interna och externa transportplaner, placeringsfrslag av kranar, bygghissar samt produktionsflde (Karlsson, T 2009). Efter att logistikanalysen r utfrd utformas en kravprofil infr upphandling. Denna kravprofil definierar detaljerade krav som klienterna stller p exempelvis emballering, paketering, leveransstorlek och kvantitet. Ett avsnitt beskriver ven hos vilken part ansvar ligger fr skador som kan hrledas till hantering av material. Logistikkonsulten betraktar denna kravprofil och utformar i samfrstnd med materialleverantren lsningar fr att tillgodose kraven utan strningar och slseri. D logistikanalys, tidplan och kravprofil r frdigstllda utformas en leveransplan som detaljerad beskriver vilken vecka, dag och tid leveranserna skall ske. Detta underlttar fr arbetsledare och byggnadsarbetare samt gr att de kan planera p s vis att leveranserna sker utan strningar. I leveransplanen finns ven beskrivet hur och var leveranser skall ske fr att arbetet skall fortg ostrt. Logistikkonsulten tar gemensamt med arbetsledning och byggnadsarbetare fram en plan som visar var, och i vilken kvantitet materialet skall placeras i t.ex. i varje lgenhet. Planen r

13

utformad fr att underltta vid produktion och genom detta undvika ondig materialhantering och oergonomiska lyft och belastningar som kan leda till skador.

3.4.4 Leveransservice Leveransservice brukar delas upp i flera mindre leveransserviceelement. Uppfattningen om elementens omfattning och innebrd kan variera mellan olika fretag. Den leveransservice element som r relevanta fr byggsektorn r leveransplitlighet, leveransskerhet och information och IT-kommunikation. Deras omfattning och innebrd frklaras enligt fljande: Ledtid- r tiden frn orderlggning till leverans Lnga ledtider innebr att det r ndvndigt med lager fr att kunna mta efterfrgan. Orderkvalitet bestms oftast d genom spekulationer och statistik. Kortare ledtider gr det mjligt att minska lagret och istllet lgga order nr efterfrgan r knd. Leveransplitlighet r tillfrlitligheten i ledtiden. Det r oftast nskvrt att f leveransen p uttalad tidpunkt. Bde fr sena och faktiskt fr tidiga leveranser kan stlla till problem. Leveransskerhet innebr rtt vara i rtt mngd med rtt kvalitet. Att leveransskerhet hos leverantren skall vara hgt r ngot de flesta kunder tar fr givet. Att en pall helt pltsligt innebr 50 artiklar istllet fr 100 kan f frdande konsekvenser fr kunden. Om varans beskaffenhet ndras frn leverans till leverans innebr ocks detta problem fr kunden. Information och framfr allt kommunikation r livsviktigt nr tidskraven kar. Att leverantren ser och lyssnar till kundens behov r viktigt. Exempelvis kan kunden vilja ha information om olika leveransmjligheter, ledtider eller kunna flja och vervaka en leverans (Modern logistik fr kad lnsamhet).

3.5 Industriell Bostadsbyggande Begreppet industriellt byggande anvnds idag i debatten om hur byggbranschen, och d srskilt bostadsbyggandet ska utvecklas och effektiveras fr att skapa bttre lnsamhet, lgre produktionskostnader med bibehllen eller helst hgre kvalitet i de bostder som byggs. Genom att studera produktions filosofier och koncept som frmst anvnds i andra branscher, ssom Lean production, Agile production, Supply chain management, Just-in-time principen etc har ett sammanhllet koncept p industriellt bostadsbyggande utarbetats och presenterats. Artikeln ingr i Licentiatavhandling som presenterats av Jerker Lessing, industri doktorand p Tyrens AB och bedriver sin forskning kring industriellt bostadsbyggandet p LTH avdelning fr projekteringsmetodik (vg och vattenbyggaren 2006). NCC bestmde sig fr ngra r sedan, nrmare bestmt 2002 att hitta en metod att bygga bostadshus p halva tiden, med hgre kvalitet och till lgre kostnad n vad ngon annan aktr 14

klarar av. Mlet var att inte bara trimma den befintliga byggprocessen, utan ta fram en ny industriellt process som ven klarar fortstta frbttringar och produktivitetshjningar. Inspiration och kunskap har hmtats frn den ledande tillverkningsindustrin. Flera skickliga produktionschefer frn Sveriges strsta verkstadsfretag har varit med NCC p resan. Resultatet r NCC Komplett, ett system fr att producera hgkvalitativa flerbostadshus i fabrik efter kundens behov. 3.5.1 Lean Construction Lean construction r ett synstt som baseras p de grundlggande principerna inom lean production, ssom att leverera maximal kundnytta och minska slseri, applicerat p byggande frmst inom traditionellt projektfokuserad byggande. Inom lean construction rrelsen utvecklas metoder och principer fr att effektivisera den traditionella byggprocessen som karakteriseras av projektering, planering och byggande av unika byggande av unika team. Dels sker man mjligheter att applicera metoder inom lean production i byggandet och dels utveckla nya lean metoder srskilt fr byggandets frutsttningar som skiljer sig fundamentalt frn tillverknings industrins frutsttningar. Tv strategier finns inom lean construction, produkt strategin och process strategin (Boverket 2008). Produktstrategin innebr att frflytta arbete bort frn byggarbetsplatsen och in i mer industriell milj och lta byggplatsen f karaktr av en plats fr slutmontage. Processtrategin fokuserar p att utveckla den traditionella byggplatsen till att bli effektiv och rationell fr sin produktion och utveckla metoder och verktyg fr detta. Det finns ingen tydligt definition fr lean construction, utan synsttet baseras p de mest grundlggande tankar inom lean filosofin, vilken nmts tidigare. Likvl bedrivs utveckling och forskning inom lean construction under ett antal olika teman, vilket i viss mn antyder om vad som ingr i konceptet som exempelvis, IT support och lean construction. 3.5.2 Teknisk process Vggar varje vgg skrddarsys efter arkitektritning, efter armering och utplacering av bland annat elinstallationer gjuts vggen i hgpresterande betong. Efter hrdning monteras fnster, drrar och radiatorer. Drefter gr vggen vidare fr tapetsering och utrustas med strmbrytare och stickkontakter. En helt komplett vgg gr vidare fr leverans. Tak och golv normalt r den enes golv den andres tak. I husen byggs dubbla bjlklag i ltta konstruktioner, vilket ger tysta hus. Parkettgolv r standard men andra material r tnkbara. I badrummen som levereras helt frdigbyggda ligger klinkergolv. Taken ytbehandlas och levereras liksom golven helt kompletta. Kk kken byggs i tv varianter, I-kk och L-kk och utrustningen r fullt komplett. Bakom diskbnken finns glasskivor och praktiska frvaringsutrymmen. Monteringshall fr att skydda de frdigtillverkade hus komponenterna och vara oberoende av ssong sker hela monteringen i en jttelik hall. Dubbla tltdukar ger bra arbetsmilj och klimat. Traverskranar tar hand om alla lyft, maximal hushjd r 8vningar och strsta lngden 60meter. Hjrtat i monteringen r traversen som lyfter 15

modul p plats. Fem personer monterar hela 3-5 lgenheter per vecka. Nyckelord r logistik och ordning och reda. Montrerna har handskar och skoskydd fr att inte skada de frdiga ytskikten. Fre monteringen har kllare eller bottenplatta byggts p konventionellt stt. Efter monteringen frdigstlls fasaden, till exempel putsas (Bygglogistik En introduktion).

Figur 3. Industriellt bostadsbygge - NCC

3.6 Slseri inom byggbranschen Begreppet innefattar aktiviteter som kan elimineras utan att det har ngon inverkan p slutprodukten. Ordet har sitt ursprung i den Japanska fordonsindustrin dr de var vldigt tidiga med att utvrdera sin tillverkning och kartlgga vad som inte gav ngot direkt vrde i processerna. Fr att kunna peka p vad som r och inte r slseri har det tagits fram tre kategorier och underkategorier. Dessa r direkt vrdeskapande, tvingat slseri och ren slseri. Direkt vrdeskapande arbete innefattar sdana aktiviteter som direkt tillfr vrde till produkten. Tvingat slseri innefattar sdana aktiviteter som i sig inte r vrdeskapande men behvs fr att kunna producera. Dessa delas in i tre kategorier med benmningarna indirekt arbete, materialhantering och arbetsplanering. Rent slseri innefattar sdana aktiviteter som inte har ngon pverkan p slutprodukten om de elimineras. De delas in i fyra kategorier vilka var vntan, outnyttjad tid, avbrott och om arbeten. Direkt arbete; studier visar att bara 17,5 % av byggarbetarens arbetstid gnas t direkt arbete fr kunden. Detta kan hjas betydligt mer via logistiska upplgget, allt material och alla verktyg skall finnas tillhanda och i nrheten av arbetsstllet s att byggarbetarna inte skall behva utfra ondiga arbetsmoment. Indirekt arbete; samma studier visar att 25,5 % av arbetstiden gr t till indirekt arbete fr en byggnadsarbetare (Josephson, Saukkoriipi, 2005). Man br veta att indirekt och direkt arbete 16

hnger ihop p s stt att indirekt arbete r en ndvndighet fr att skapa direkt arbete. Man kan genom att anvnda smarta logistiklsningar skapa mera indirekt och direkt arbete, en enkel sak som att hlla ordning och reda och att stda i ordning efter sig p arbetsplatsen hjlper mer n man tror.

Materialhantering; detta r ett omrde som de flesta byggfretag har svrt med, studier visar att hela 23 % av byggarbetarens arbetsdag gr t materialhantering s det finns mycket brister kvar men ven bra frbttringsmjligheter. Materialhantering avser frflyttning av material inom arbetsplatsen, frutom vid arbetsstllet, och betraktas som tvingat slseri d en byggnadsarbetares uppgift inte r att frflytta material. Frbttringar inom omrdet kan ske via TPL fretag, genom samfrstnd med arbetsledaren grs en noggrann planering om var p arbetsplatsen materialet br placeras fr att det ska passa varje arbetslag samt som detta underlttar vid nyproduktion. Noggranna kalkyler gllande mngden material utfrs p ett smidigt stt, detta fr att underltta bestllning av nytt material. D materialet finns p plats, ltt tillgngligt samt i rtt mngd redan innan byggnadsarbetaren kommer till arbetsstllet underlttar avsevrt. Byggnadsarbetaren behver i detta fall inte kontrollera mngden material eller hantera materialet p ngot stt, utan kan omedelbart starta nyproduktion vid ankomst till arbetsplatsen. Materialet p arbetsplatsen r kalkylerat att vara tillrckligt fr fullstndig produktion. Detta leder till att byggnadsarbetaren inte behver fylla p ytterligare material eller fra bort verblivet material under produktionens gng och kan drmed fokusera p tillverkning. Byggnadsarbetarens materialhantering begrnsas d endast till hantering av sm mngder kompletterande material s som skruv, lim och vrigt vanligt frbrukningsmaterial. Materialspill; material som gr till spillo och inte anvnds r en uppenbar del av slseriet i byggprojekt. Fr att f en uppfattning om det skett ngon frndring genom ret genomfrdes en underskning 2005 dr man intervjuade medarbetare inom fyra byggprojekt. Deras uppfattning r att spillet blivit ngot mindre, men att det nd rr sig om ca 2-10 % av levererad volym. En materialleverantr berttade t.ex. att de i fretaget uppskattar att ca 1% av det material de hanterar mste kasseras eller helt enkelt frsvinner. Med hnsyn taget till dessa frhllanden r det rimligt att anta att kostnaden fr materialspill motsvarar 4-10% av den totala materialkostnaden i ett byggprojekt (Josephson, Saukkorripi, 2005). Arbetsplanering; i jmfrelsestudier redovisas att 6 % av en byggnadsarbetares arbetsdag spenderas p arbetsplanering. De flesta arbetsplaneringar handlar i huvudsak om att byggnadsarbetarna stannar upp och planerar sitt arbete vid ett komplicerad utfrande eller nr ritningar har behvts studeras fr att tillexempel f ut rtt mtt. Minskning av arbetsplanering kan ske via en tydlig arbetsfrdelning, byggnadsarbetarna r d vl insatta i vad de skall utfra och hur de ska g till vga och vilka tillverkningsmetoder r bst anpassad. Omarbeten; detta uppgr till 2 % av arbetsdagen, en anledning r att vissa arbetsmomenten icke r repetitiva, en annan vanligt orsak kan ven vara stressmoment. Om en hantverkare har en annan i hlarna och stressar upp de s kan detta leda till ett strre fel uppstr, det r en kedja reaktion som frsenar de andra processer som vntar p att bli klart.

17

Vntan; en av de viktiga orsakerna beror p att inkrningen av materialet sker icke direkt som planerat till arbetsplatsen. Om material mngden som lyfts in r korrekt kalkylerad, elimineras en stor del av den vntan som kan uppst vid materialbrist. Exempel p detta r att materialet skulle ta slut vilket tvingar byggnadsarbetarna att bli stillastende och vnta p att materialet blir levererat eller att denna behver vnta p att ett verktyg blir ledigt. Fr att frska generalisera vntan skulle det kunna sgas att det intrffar d byggnadsarbetaren fr stopp i produktionen och r beroende av ngon annan. Outnyttjad tid; denna kostnadspost som r p 10,4 % rknas som rent slseri, allts en tid som kan plockas bort utan att det ger inverkan p produkten. Den vanligaste formen av outnyttjad tid fr byggarbetarna vid en vanlig dag kan beskrivas p fljande stt. ven om man rknar med att byggnadsarbetarna anlnder i tid s tar det ngra minuter upp till en kvart att komma igng med direkt och indirekt arbete. Fr lng rast r annan stor faktor, i samband med rast avslutas arbetet normal ngon minut tidigare. P detta tillkommer sedan ven tid fr den transport strcka som finns mellan arbetsplatsen och byggbodarna. Nr rasten officiellt r slut drjer byggnadsarbetarna sig ofta kvar ett par minuter, och p detta har de transportstrckan tillbaka till arbetsplatsen. Arbetsdagen slutar enligt schema vid en bestmd tid, d ska allt arbete avslutas och byggnadsarbetarna skall d plocka ihop verktyg, lsa in de och ta sig till bodarna. Men verkligheten ser annorlunda ut, nr klockan slr kvart i det bestmda arbetsdagen avslutas allt arbete och arbetarna plockar snabbt ihop verktygen och beger sig mot bodarna. Om det r allmnt vedertaget i byggbranschen att arbetsdagen inofficiellt slutar kvart i den officiella arbetsdagen, pgr det ett omfattande slseri fr kundens rkning. Tidshllningen i samband med raster har tidigare tagits upp men r vrt att ter nmnas. Vid raster skall arbetarna hinna med att ta, utfra toalettbesk, eventuellt ta rkpauser och framfr allt vila. Det som observeras p mnga byggarbetsplatsen r att mnga av dessa saker s som rkning, ondiga samtal och toalettbesk utfrs ofta under arbetstiden och inte under rast. Rkpauser och ondiga samtal r ngot som definitivt inte tillfr vrde till produkten. Avbrott; utgr en liten del av slserier och r endast 0,2 % av arbetsdagen. De flesta fall i denna kategori r d nr material eller verktyg fattades och byggnadsarbetaren r tvungen att avbryta arbetet och lmna arbetsplatsen fr att tgrda problemen. Maskiner och utrustning; kostnaden fr maskiner och utrustning, inklusive gemensamma kostnader fr bodar, containers och stllningar, svarar fr ca 10 % av projektets produktionskostnad. I undersknings exemplet anvndes de fyra strre maskinerna i genomsnitt 28,4% av arbetstiden, varav grvlastaren anvndes 48,8% av arbetstiden och hjullastaren endast 6,7 % av arbetstiden. De mindre maskinerna anvndes knappt 5 % av arbetstiden. Det innebr att slseriet fr maskiner och utrustning r ca 2-5% av projektets produktionskostnad (Josephson, Saukkorripi, 2005). P de flesta byggarbetsplatser sker produktionen under fem ttatimmars arbetsdagar, men maskinerna finns p byggarbetsplatsen 168 timmar varje vecka. Detsamma gller fr bodar och vriga etablering. Om vi utgr frn veckans alla timmar innebr det att de fyra strre maskiner i undersknings exemplet endast anvndes i genomsnitt 6,8 % av tillgnglig tid, medan de mindre maskinerna endast anvndes under 1,2 % av tillgnglig tid.

18

Figur 4. Slseri inom byggbranschen

3.7 Logistikkvot i byggkostnad Studier visar p att drygt 30 % av produktionskostnaden kan hrledas till slseri, vilket skulle innebra att 50 % av byggkostnaden kan vara rent slseri. Ett omrde dr det finns en stor besparingspotential och frbttringsmjligheter fr byggfretag r logistik (Josephson, Saukkorripi, 2005). Det r d av stor vikt fr byggfretag att kunna veta hur stor del av byggkostnaden kan hrledas till logistiska aktiviteter och drefter kunna frbttra sig. Man brukar dela in produktionskostnaderna fr ett bygge i fyra olika grupper. Tomt; kpeskilling fr tomt, fastighetsbildning, anslutningsavgifter, fjrrvrme och vriga tomtkostnader. Exploatering; schakt, sprngning, grovplanering, finplanering, utvndiga VA-arbeten, vriga exploateringskostnader. Byggherrekostnader; lagfartskostnad, pantbrev, gravationsbevis, bygglov, byggsamrd, utsttning, garanti och frskringskostnader, besiktning och byggkontroll, konsultkostnader, rntor under byggtid, brutto skattereduktion och vriga byggherrekostnader (Nordstrand U, 2006). Byggkostnader; materialsats(hus), sidobyggnad, tillkommande/avgende material, grundlggning, montering, vriga byggnadsarbeten, vrme och sanitetsinstallation, ventilation, elinstallation, mlning och tapetsering, golvbelggning, vriga byggkostnader. Det verkar enkelt vid frsta inblicken nr man granskar dessa kostnader som ingr i byggkostnader men nr man vl ska rkna logistikkostnaderna vid dessa kostnader d blir det rtt s komplicerad. Orsaken r att logistikkostnader kan delas in i tv faser nmligen, initiations fas och slutlig fas, det r just vid frsta fasen dr det verkar enkelt men nr man vl granskar logistikkostnader vid slutet d verkar det betydligt svrare att frst och att rkna.

19

Figur 5. Byggkostnad och produktionskostnad

3.7.1 Initiations fas och slutlig fas Fr att frst dessa faser lttare s ska vi granska ett exempel p hur kostnader kan skilja sig vid olika fas, vi granskar ett kalkyl hmtat frn exjobb p LTH (lindgren & Ottosson, 2008) dr man har rknat totalkostnad fr en gipsskiva. Om gipsskivan skulle representera materialkostnad i byggkostnaden s skulle logistikkostnad fr detta vara 18 % i form av vanlig transport vid initiation fasen, detta verkar ju vara vldigt enkelt. Men nr man vid slutliga fasen granskar detta s ndras detta betydligt mycket, man har nu ven en kostnad fr frflyttning mellan upplagsplatser p 3 % och ytterligare en kostnad fr frflyttningar till inbyggnadsstlle som r s mycket som 39 %, nu ser man den stora skillnaden. Frn brjan hade man vid initiations fasen en logistikkostnad p 18 % och vid slutliga fasen har man p grund av undermlig logistik en logistikkostnad som r s mycket som hela 60 % av inkpskostnaden av material som i detta fall r d gipsskiva. Det r vrt att nmna att gipsskivans totala omkostnader landade p 144 % av gipsskivans pris (Lindgren & Ottosson, 2008). Man fr tnka p att gips r inte det enda byggmaterial som hanteras p detta stt, gips och tr r bland de vanligaste byggmaterial som anvnds och ven vanligaste avfallsmaterial. Enligt underskningar som har gjorts av institution fr teknik och byggd milj 2008, har det visat sig att bland avfallsmaterial s utgr gips 7 % och tr ngot hgre 9 % av avfallsmngder (Vilhu & Sfstrm, 2008).

20

Enligt samma underskning s ligger genomsnitt pris fr kurant byggmaterial per lgenhet som anvnds vad det gller fr gips p 390 kr/lgh och fr tr p skyhga 3963 kr/lgh och man fr nu tnka p vilket slseri det r nr 9 % av detta hamnar p avfallsmaterial. Man frstr nu vikten av logistik och varfr det r s viktigt fr byggfretag att ta reda p sin logistikkvot i byggkostnad, detta underlttar fr de att kunna bedma graden av slseri och drmed kunna ndra och frbttra sig via logistiska rutiner.

Figur 6. Analys av gipsskiva

21

4. Resultat
4.1 Logistikkvot fr Tuve Bygg AB Tuve Bygg AB r ett Gteborgbaserat, medelstor byggfretag verksamt inom bygg, fastighetsservice och snickeri. Tuve Bygg AB startades redan 1979 och r drmed idag en etablerad och stark fretagsgrupp i Vstsverige. Bokslutsret 2008 hade Tuve Bygg AB en omsttning p 883 miljoner och 198 anstllda (Dahstrm & Sandahl & Sjbrg, 2010). Tuve bygg AB har anvnt sig arbetsplatsen stapelbdden etapp 3 som pilotprojekt fr en satsning p ett anpassat logistiskt arbetsstt och har anvnt sig av logistikanalys fr att kunna minska slseriet. Projektet innefattar montage av innervggar vid arbetsplatsen stapelbdden dr byggnadsarbetare och snickare utfr sina uppgifter i form av bygg och underhllsservice. Data och fakta om kostnader fr arbete och material, har tagits frn (Karlsson, T 2009). Material som r med i dessa berkningar r material som hanteras av Svensk Bygglogistik AB. Totalt omfattar det en area p 10 111 kvadratmeter, dock garage ej medrknat. Berknade kostnader fr material och arbete som utgr byggkostnaden uppgr till 24 326 500 kronor. Logistikkostnader; kostnaden som har tillkommit fr Tuve bygg AB r kostnader i form av logistikanalys och frfrgningsunderlag p 272 400 SEK och leverans och planering p 1 043 000 SEK vilket sammanlagt blir 1 315 400 SEK. Materialhantering; str fr 14 % enligt (Josephson, Saukkoriipi, 2005) men Tuve bygg AB har lyckats vl med att reducera kostnaderna drastiskt och dremot f en materialhantering kostnad p bara 3,1 % x arbetskostnad och detta motsvarar 440 993 SEK. Fel kostnader; kostnader fr fel kan delas i tv grupper, de synliga och de dolda och tillsammans str det fr i medel 7,75 % av produktionskostnaden. Kostnaden fr fel blir sledes 7,5 % x byggkostnad x produktionskostnad och detta blir d 1 877 050 SEK. Det br nmnas att i fel kostnader ingr inte kostnader som ndringar, extra arbete, olyckor, fel som upptcks under besiktning samt stld och skadegrelse. Resurser; arbetskraftskostnad som enligt (Josephson, Saukkoriipi, 2005) bestr rent slseri av kostnader fr omarbete, vntan, outnyttjad tid och avbrott. Rknas dessa procentsatser ihop erhlls att det rena slseriet fr 35,5 % av arbetskostnaden. I detta fall s r slseriet lite mindre och ligger p 28,4 % vilket motsvarar 4 051 812 SEK. Materialspill; r en kostnad som har berknats till mellan 4-12 % av materialkostnaden och berknas ett medel p detta fs 8 % och det r denna siffra berkningar br byggas p. Men byggfretaget Tuvebygg AB har enligt avtal reglerat att materialspill som verstiger 5 % br inte drabbar kunden. Berknas detta framkommer istllet en summa av 5 % x materialkostnad vilket motsvarar 506 000 SEK. Logistikkvot fr Tuve Bygg AB vid initiations fas r 4,3 % medan vid slutliga fasen hamnar logistikkvoten p hela 7,2 % och detta exklusive felkostnader, materialspill och resurser.

22

4.2 Logistikkvot fr Wst-Bygg Nybyggnation av hyresrtter fr Varbergs Bostads AB ovanfr Apelviken i sdra Varberg. Husen bestr av tre hghus med 12, 13, respektive 14 bostadsvningar samt souterrngplan och vindsplan innehllande tekniska utrymmen och lgenhetsfrrd. Entreprenadform fr projektet baserad p generalentreprenad, byggtiden p 19 mnader och sammanlagt 156 lgenheter med en byggnadskostnad p 140 000 000 SEK (Wst-Bygg/projekt). Transport och materialhantering p sammanlagt 3 220 000 SEK. kostnader fr byggkranar och mobil p 3 780 000 SEK. Bygghissar utgjorde det minsta kostnad p 840 000 SEK och stllningar en kostnad p sammanlagt 2 800 00 SEK. Logistikkvot fr wst-Bygg vid initiationsfas var relativ lg och endast p 2,3 % men dremot hjdes vid slutliga fasen till hela 7,6 % och det br nmnas att det inte fanns mera omfattande data n ovan nmnda siffror att utg ifrn. 4.3 Logistikkvot fr Sefab Bygg AB Sefab Bygg AB r ett byggfretag grundat i Norrkping r 1997. Kunderna r huvudsakligen fastighetsfrvaltare och arbetena bestr ofta av inre och yttre renoveringsarbeten ssom fasadrenovering, drnering och stambyten. Fretaget har sitt huvudkontor i Norrkping och har totalt 80 anstllda. Byggprojektet omfattar stambyte och vtrumsrenovering i 650 lgenheter tillhrande bostadsrttsfreningen Opalen i Norrkping. Hr redovisas endast projektets vtrumsrenoveringsdel i form av inkp av material (kakel och klinker) och arbetskostnader och diverse kostnader relaterad till den del av projektet. Inkpskostnader hr motsvarar som likvrdig byggkostnad och ligger p 1 069 661 SEK (Stenberg, M 2010). Transportskostnader frn Beijer lager till byggprojektplatsen ligger p 23 400 SEK. Kostnader fr lossning och mottagning r p 9 360 SEK. Administrativa kostnader r p 49 920 SEK. Den mest intressanta kostnaden r fr lastning och interntransport som r s mycket som hela 182 520 SEK. Medan internflyttningar ligger p 10 140 SEK och vi har ven kostnader fr vntan som r p 74 880 SEK. Logistikkvot fr Sefab Bygg AB vid initiations fasen r bara 2,2 % medan vid slutliga fasen hamnar p otroliga 21,08 % detta utan ens ha rknat med administrativa kostnader eller den hga kostnaden fr vntan. 4.4 Logistikkvot jmfrelse Logistikkvot jmfrelsen ger en tydlig bild av vad som alltfr ofta missuppfattas inom byggbranschen, det rder alltfr ofta den frvrngda uppfattningen att logistiklsningar och TPL-fretag r ngot som tillhr de stora byggfretag med enorma omsttningar och de mindre byggfretag r inte i behov av logistiklsningar d de hanterar mindre kostnader. Hr ser vi p ett textbok exempel p hur logistiklsningar kan bidra till frbttringar fr de mindre byggfretagen i branschen genom att snka deras utgifter. Den stora byggfretaget Wst-Bygg med byggkostnader p 140 000 000 SEK har vid slutlig fas endast 7,6 % logistikkvot medan Sefab Bygg AB med kostnader p bara 1 060 661 SEK har tyvrr p.g.a. brist p logistiklsningar ftt s hgt som hela 21,1 % i logistikkvot vid slutlig fas. 23

Det r viktigt att beakta att det ndvndigtvis r inget negativt tecken om ett byggfretag har mera logistikkvot vid initiation fasen, en jmfrelse av dessa fretag visar att Tuve Bygg AB har hgsta logistikkvot vid initiation fas men dremot visar vldigt bra resultat vid slutlig fas. Deras kostnader var naturligtvis mera eftersom de anvnde sig av logistiklsningar som logistikanalys och anvnde sig av logistikkonsulter i tidigt skede av projektet, detta har faktiskt lnat sig vid slutlig fas och det framgr tydligt eftersom de visar betydligt bttre resultat.

Figur 7. Logistikkvot i byggkostnad vid initiation fas och slutlig fas

24

5. Analys
Fr att g vidare med frbttringsarbetet kan det vara av vikt att alla inblandade fr en frstelse fr vad det r som ska frbttras. Det vill sga att alla r infrstdda med hur exempelvis slseri skall definieras och identifieras. Det r svrt att upptcka slseri d vetenskapen om vad det r som eftersks r bristfllig. Detta citat av Per Erik Josephson, professor vid Chalmers Tekniska Hgskola frklarar detta p ett tydligt stt. Det r viktigt att lra sig se slserier. Jmfr grna med ornitologen som ser massor av fglar medan vi andra knappt ser ngon eller den vane svampplockaren ser massor av kantareller medan vi andra inte ser ngra frrn de ligger i korgen. S, hur mnga har trnats i att se effektiva processer respektive slseri?. 5.1 Definitions svrigheter Definitions svrigheter r vldigt vanligt frekommande och frklarar anledningen till hur detta leder till felbedmning, strningar, avvikelser, kvalitetsbrister och naturligtvis slseri. I vissa studier s klassas exempelvis hela det kommande arbetet p grund av otillrcklig geoteknisk underskning som felkostnad och i andra klassas mjligen som ndringar och tillggsarbeten eller rknas som annat kostnad. Den strsta andelen av exempelvis slseriet r dolt fr flertalet aktrer. Drfr r det vsentligt att synliggra s mycket som mjligt av det. Hr nmns ngra av dessa svr dolda slserier inom byggbranschen i huvudgrupper (Josephson, Saukkorripi, 2005). Felkostnader och kontroller; en uppenbar grupp slseri r konsekvenserna av specifika fel, dvs. felkostnaderna. Den dolda felkostnaden r strre n den synliga. P grund av frekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptcka felen och det skapas frskringar fr att sprida risken. Stlder och skadegrelse betraktas som fel utfrda av utomstende. Tid och kostnader fr att korrigera fel r den typ av slseri som oftast diskuteras. Det r uppenbart att dessa inte tillfr ngot vrde till produkten. Vi skiljer hr mellan synliga och dolda felkostnader. Synliga felkostnader r de kostnader fr fel och deras konsekvenser som vi med nuvarande kunskaper och mtmetoder kan fnga upp och registrera. Dremot de dolda felkostnader r sledes kostnader fr fel och felkonsekvenser som vi varken har kunskap eller mtmetoder fr att fnga upp. Genom att utveckla kunskap och mtmetoder kan dolda felkostnader synliggras, drmed kar mjligheterna att minska felkostnaderna. Registrering av synliga felkostnader och en aktuell bedmning av dolda felkostnader visar att felkostnader under produktionen, exklusive kostnader fr ndringar och tillggsarbeten ligger i storleksordningen 6-11 % av byggkostnaden. Orsaken till att kontroller och besiktningar genomfrs r att det finns risk fr att arbete inte utfrs korrekt frsta gngen. Om denna risk fr fel skulle frsvinna s skulle ven behovet av kontroller och besiktningar frsvinna och sledes klassas allt arbete relaterat till dessa aktiviteter som slseri (Josephson, Saukkorripi, 2005)

25

Enligt tidigare underskningar och intervjuer visar det sig att stlder och skadegrelse orsakar kostnader fr minst lika stora belopp av omsttningen hos till exempel materialleverantrer. Det r sledes rimligt att uppskatta summan av slseriet orsakat p grund av dessa till 1-1,5 % av projektets produktionskostnad. Enligt bedmningar r slseriet i denna grupp som utgrs av felkostnader och kontroller utgr mer n 10 % av projektets produktionskostnad. Hlsa och skerhet; slserier knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar r s stort att man valt att redovisa detta som en separat grupp. Projekten, fretagen har direkta kostnader knutna till hlsa och skerhet. Den strsta kostnaden avser emellertid rehabilitering och frtidspensionering och belastar projektet indirekt via skattebetalningar. Slseri i denna grupp utgr ca 12 % av projektets produktionskostnad (Josephson, Saukkorripi, 2005). Kommunikation; hr presenteras en underskning om kommunikation och dess kostnader i byggprocessen som industrifakta genomfrt p uppdrag av Svensk Byggtjnst. Man har valt slumpmssigt 240 beslutfattare inom bygg och anlggning i hela landet och de har ftt en rad frgor om hur kommunikationen fungerar i byggprocessen och hur mycket man skulle spara genom att frbttra kommunikationen (Svensk Byggtjnst 2009). Den genomsnittliga bedmningen var att man genom frbttrad kommunikation skulle kunna minska kostnaderna i ett normalt byggprojekt med hela 13 %. Att bristande kommunikation i byggprocessen kostar stora summor vet vi sedan tidigare, men nu har vi genom underskning ftt en konkret summa. Detta landar p 22 miljarder kronor, det r tillexempel lika mycket som hela rsomsttningen fr den Svenska mbelindustrin frklarar Erik Hellqvist. Bryter man ner siffror s skulle bttre kommunikation kunna spara 4,5 miljarder per r vad det gller nybyggnad av flerbostadshus, 3 miljarder avseende nybyggnad inom offentlig sektor och 8 miljarder gllande ny och ombyggnation inom anlggningar. Enligt underskningar r brister i planeringsskedet och dliga projekteringsunderlag de frmsta orsakerna till dlig kommunikation. Den bristande kommunikationen ger upphov till kade kostnader i form av byggfel som mste rttas till (ndringsarbeten) och insatser som frbisetts (tillggsarbeten). Om vi frbttrar kommunikationen kan vi allts ka lnsamheten och bygga betydligt mycket mer. Dessutom menar de tillfrgade i underskningen att bttre kommunikation bidrar till hgre och jmnare kvalitet, bttre arbetsmilj och bttre mjligheter att lra av misstag, faslog man i detta omfattade underskning (Svensk Byggtjnst 2009). System och struktur; denna grupp avser slseri i ledningssystemet hos myndigheter, i fretag och projekt, och i organisationsstrukturer. Det finns en tendens till att frbttringsarbetet resulterar i alltmer omfattande ledningssystem. De exempel p slseri som undersktes tidigare motsvarar sammantaget 5 % av projektets produktionskostnad. Men man bedmer att denna grupp av slseri r den mest underskattade i kartlggningar och underskningar (Josephson, Saukkorripi, 2005). Resursanvndning; kartlggningarna visar p verraskande stor andel slseri i form av arbetstid, vntan, stillastende maskiner och materialspill. Frutom dessa s finns det ven slserier som r svrare att upptcka och fr att synliggra de s se vi nrmare p ett par viktiga och anvndbara exempel.

26

Arkitekters arbetstid, fr att studera arbetstidens anvndning i projektering i en underskning s fljde man fem arkitekter med olika roller i fretaget och fem teknikkonsulter med olika arbetsuppgifter under vardera en arbetsdag. Det visade sig att mest tid gnades t arbete med ritningar och interna diskussioner, det fanns ven inslag av avbrott, vntan och visst omarbete. Med ett antagande om att slseri r i samma omfattning som fr byggarbetsledare kan man pst att detta slseri motsvarar uppemot 1 % av projektets produktionskostnad. Mten; vid ett nybyggnadsprojekt av bostadsrtter registrerade man 517 mten, varav 219 mten med mklare och kund, 170 mten mellan tillvalssljare och kund, 11 projekterings mten, 33 projektmten, 10 mten med kommunen, 25 byggmten, 34 veckomten med lagbasar samt 15 vriga mten. Totalt tillbringades 3321 timmar i mten, exklusive tid fr att kalla till mtet, restid till och frn mtet, tid fr att skriva och distribuera protokoll mm. Kostnaden uppskattades till 1,5 % av produktionskostnaden (Josephson, Saukkorripi, 2005). Byggavfall; enligt studier har det visat sig att byggsektorn rligen anvnder cirka 75 miljoner ton byggmaterial. Detta utgr cirka 40 % av den totala materialanvndningen i Sverige. ven enligt underskning bestllt av institution fr teknik och milj 2008 s kom man fram till fljande. Resultatet baserad p ett genomsnitt av samtliga byggnadsentreprenrers avfall statistik visar p att det bildas cirka tre och halvt ton (3540 kg) avfall per nyproducerad lgenhet. Det mesta avfallet brjar uppst strax efter halvvgs in i byggskedet och bestr av avfallsfraktionerna osorterade 37 % och brnnbart 26 % (Vilhu, Sfstrm, 2008). Det har nmnts tidigare att definitions svrigheter r vanligt frekommande i byggbranschen, det blir enklare nu att frst hur detta fungerar. Projektet Sderhjd byggdes av Wst-Bygg och omfattade nybyggnation av 156 lgenheter, detta enligt statistiken ovan betyder att man hade ett byggavfall p hela 546 ton. Frgan r nu om denna kostnad rknas som en del av materialhanteringskostnad eller om dessa kostnader har rknats helt och hllet som materialspill. Oavsett var dessa rknas i s r detta i hg grad beroende av transport och stort del av processen som r klart relaterade till logistik kostnader och br ing i logistikkvot. 5.2 Kvantifiering av slserier-logistikrelaterade Det r ingen tvekan om att det r ytterst viktigt fr byggfretag att kunna upptcka slserier och att frska minimera de. Men det r frvnansvrt f byggfretag som kan relatera dessa slserier till logistikaktiviteter. Mnga byggfretag rknar logistikrelaterade slseri kostnader till andra kostnadsstlle detta enligt uppfattningen att det r s man brukar gra eller detta r vl inbakade i annat. Vi har tidigare granskat Tuve Bygg AB byggkostnad och ven logistikkvot, vid frsta synen s verkar det inte finnas nt mer att nmna. Men frgan r d om vriga logistikrelaterade kostnader r inbakade eller man har rknat de separat. Tuve bygg AB hade materialspill p cirka 2,1 % som motsvarar 506 000 SEK men det framgr inte alls hur mycket av dessa var transportkostnader, trots att detta r uppenbar att byggavfall mste transporteras. Det framgr inte heller om transportskostnader fr enbart materialspill ingr i materialhanteringskostnader eller har rknats i resurs kostnader. Fretaget har ven redovisat felkostnader p 7,4 % som ligger p hela 1 887 050 SEK och av dessa har inget redovisats som logistikrelaterad trots att dessa kostnader till viss del kan rknas som logistikrelaterade.

27

Tuve Bygg AB har ven visat redovisningar som pekar p att fretaget resurskostnader ligger p hela 16,6 % och detta motsvarar sammanlagt 4 051 812 SEK. Det br ppekas att med resurser s menas dessa tre, nmligen arbetstid, maskiner och inbyggnadsmaterial och det r ingen tvekan att dessa tre kan mycket vl relateras till logistikaktiviteter men trots detta s har det inte redovisats ngot av dessa som logistikrelaterade kostnader (Dahstrm & Sandahl & Sjberg, 2010). En nrmare granskning p Sefab Bygg AB visar ven att byggfretaget inte har rknat med logistikrelaterade kostnader i sina rkningar. Sefab Bygg AB har redovisat administrativa kostnader som ligger p 4,6 % och inget av dessa har relaterats till logistikaktiviteter, trots att det r uppenbar att byggfretaget mste administrera fr sina transporter, material leveranser och ven webbaserat program fr att vervaka och stmma av order, levererat mngd och tillgnglig lager saldo och verkliga mngd. Hr fljer ett kort redovisning om platschefen arbetsuppgifter som r relaterad med logistik administration. Platschefen kontrollerar lagersaldo via ett exeldokument dr han bokfr levererat mngd och frbrukad mngd. Dessa stmmer dock sllan med verkligheten, vilket innebr att platschefen med jmna mellanrum mste beska lagret fr att kontrollera lagersaldot, detta tar ungefr 3 tim/vecka att administrera, dessutom mste han ven via ett webbaserat program vervaka saldot och lgga order, detta uppskattas ta 0,5 tim/vecka (Stenberg, M 2010). Sefab Bygg AB har ven redovisat kostnader p vntan som ligger p 7 % och inte heller hr har man visat ngra kostnader som kan vara logistikrelaterade. Det nmndes tidigare om vntan och att en av de viktiga orsakerna beror p att inkrningen av material icke sker direkt som planerat till arbetsplatsen. Exempel p detta r att materialet skulle ta slut vilket tvingar byggnadsarbetarna att bli stillastende och vnta p att materialet blir leverat eller att denna behver vnta p att ett viktig maskin anlnder som exempelvis lyftkran, bygghiss eller hjullastare. Tydligen ingen del av vntan kunde relaterats till logistikaktiviteter eller s har man helt enkelt bakat in den i andra kostnader. Det br nmnas att Wst-Bygg har definitivt bttre mjligheter jmfr med de vriga byggfretag som nmndes hr och anledningen till detta r att Wst- Bygg r delgare i ett bygglogistikfretag. Wst-Bygg projektutveckling AB driver omfattande utvecklingprojekt fr bostder. I koncernen finns ven det hlften gda fretaget Logistic Contractor som r specialiserade p stora logistikanlggningar. Logistic Contractor leder dessa projekt frn lokalisering till vidareutveckling och byggnation och r drmed betydligt effektivare n ett traditionellt byggfretag. Det br ven nmnas att fretaget samverkar med Pro Logis som r ett av vrldens ledande fretag inom omrdet logistik och anlggningar (Wst-Bygg/partners). 5.3 Fyra hinder fr utveckling Byggsektorn har stor frbttringspotential, om det rder ingen tvekan. Fr att utnyttja denna potential krvs det att byggsektorn bryter ett antal hinder. Fyra sdana hinder lyfter vi fram och granskar lite nrmare. Det r allmnt knt att det inom byggsektorn rder en utbredd uppfattning om att varje byggprojekt r unikt, att byggsektorn r olik alla andra sektorer och att byggsektorn r konservativ. De hr uppfattningarna pminns vi stndigt om vid diskussioner, debatter och seminarier emellant ven i fackpress och vetenskaplig litteratur.

28

Byggprojekten, svl produkterna som processerna, r i praktiken senare betydligt mer lika n unika. Det finns heller inga studier som stdjer pstendet att mnniskor i byggsektorn r mer konservativa n andra. Pstendena r sannolikt ofta ett frsvar fr de rdande arbetsstten och missfrhllandena. Det frsta hindret fr utveckling r att vi intalar oss att det inte gr att arbeta smartare och tnka nyskapande (Josephson, Saukkorripi, 2005). De flesta fretagen inom byggsektorn hvdar att de r kundorienterade och stter kunden i centrum. Det stmmer nr det gller hur fretagen tar hnsyn till och omstter kundens behov till egenskaper i produkten. Men det stmmer knappast nr det gller hur fretagen anvnder de pengar som lmnar kundens plnbok. Problemet r att f verksamma inom byggsektorn, frmst i projekten, men ocks i fretagen och intresseorganisationerna, inser att utgifterna fr deras arbete faktiskt belastar kundens ekonomi. Man borde kunna frestlla sig hur betalningsstrmmarna gr genom projektorganisationerna allts frn kunden genom byggherren, konsulter och byggentreprenren och vidare genom specialentreprenrer och materialentreprenrer. Vissa strmmar gr vidare till stat, landsting och kommuner, liksom till frskringsbolag m fl. Gemensamt fr alla dessa betalningsstrmmar r att de utgr frn slutkundens plnbok. Byggentreprenadsfretagen pstr att uppemot 80 % av deras uppdrag bestr av kpta varor och tjnster. Hur ser de processerna ut som skapar dessa produkter, vilket slseri dljer sig i dessa kan man tnka sig. Sveriges byggindustrier hvdar att skattetrycket p nybyggda bostder r 65 % och d r frgan vilka processer finansieras av skattemedlen och vilka slserier finns i dessa. Detta bristande kundfokus r det andra hindret fr att utnyttja hela frbttrings potential (Josephson, Sukkorripi, 2005). Det frbttringsarbete som individer, grupper, fretag och industrier initierar och genomfr r vl menade och syftar till att p olika stt producera bttre byggnader till lgre kostnader. Men en genomgng av olika former av frbttringsarbete visar att dessa oftast leder till kad administration och kade kostnader. Man kan hitta likartade frhllanden i ngra statliga offentliga utredningar. I byggkommissionen betnkande skrpning gubbar 2002, ges cirka 22 frslag, 15 av dessa frslag innebr utkade stdprocesser, utforma en utbildning, utveckla ett system fr officiell, inrtta en bygghaverikommission, ta fram freskrifter, inrtta ett vetenskapligt rd, etcetera. Endast ett frslag innebar frenklad process. Det tredje hindret fr att utnyttja frbttrings mjligheter r att frbttringsarbetet trots de goda avsikterna ofta motverkar sitt eget syfte genom att ka administrationen. Det framgr ganska tydligt hur byggsektorns struktur med mnga aktrer splittrar processen och medverkar till att skapa administration, vars nytt fr slutkunden r oklar. Vi ska granska tv principiella utvecklingsscenarier, det ena horisontell utveckling och det andra vertikal utveckling. Det frsta, horisontell utveckling innebr att aktrsgrupper, exempelvis branschorganisationer och yrkesgrupper, tex fackliga organisationer, strker sin respektive roller. Dessa grupper medverkar till att infra nya utbildningar, nya system, nya roller, nya planer, nya dokument och nya roller i syfte att frbttra fr sina medlemmar. Fokus ligger drmed p att utka processer. Effekten av detta r dels att de icke vrdekande aktiviteterna blir fler och dels som 29

r vsentligt att de bidrar till att skymma byggprojektets huvudprocess (Josephson, Saukkorripi, 2005).

Det andra, vertikal utveckling innebr att aktrer gemensamt efterstrvar att strka och effektivisera den vrdekande huvudprocessen. Partnering r ett aktuellt exempel p vertikal utveckling, oftast mellan bestllare och byggentreprenrer. Effekten av detta stt blir att kommunikationen och kunskapsverfringen mellan aktrer frenklas och att de stdprocesser som inte efterfrgas blir synliga och kan elimineras. Den vanliga uppfattningen r att det finns mnga goda exempel p vertikal utveckling men det bedms att den horisontella utvecklingen har varit starkast under de senaste rtiondena. Denna utveckling bidrar allts till att successivt ka mngden slseri och utgr den fjrde hinder fr en bra utvecklings mjligheter (Josephson, Saukkorripi, 2005).

30

6. Slutsats
Rapportens syfte var att underska logistikkvot i byggkostnad fr fretaget Wst-Bygg och att kunna mta fretagets logistikkvot i jmfrelse med ett par andra byggfretag inom bygg branschen. Rapporten syftade ven till att underska orsaken till de olika logistikkvot som man fr vid jmfrandet frn olika byggfretag. Det r viktigt att veta att underskningen visar klart och tydligt samband mellan logistikkvot fr dessa byggfretag och deras logistiklsningar. Svensk forskning visar att drygt 30 % av produktionskostnaden kan hrledas till slseri vilket skulle innebra att 50 % av fretags byggkostnad kan vara rent slseri (Josephson, saukkorripi, 2005). Ett omrde dr forskare anser att det finns enorm besparingspotential och stora vinst att hmta r inom logistikomrde. Fr att lyckas med det gller det att utnyttja resurser, arbetskraft, material och tid p ett smartare stt. Genom att anpassa leveranser till produktionen samt lta tredjepartslogistik fretag skta delar av verksamheten kan entreprenren koncentrera sig p sin krnverksamhet, terigen logistikens betydelse inom byggsektorn r uppenbart. De flesta byggfretag ville grna frbttra sin logistik och ven behver veta hur stor del av deras byggkostnader kan relateras till logistikaktiviteter fr att kunna upptcka sina brister och att kunna rtta sig efter. Logistikkvot ger byggfretag mjligheten att kunna mta sina logistikkostnader i byggkostnad p ett tydligt stt, fretag som passerar en viss grns av logistikkvot i tidigt skede kan snabbt upptcka, agera och rtta till slserier n att fortstta omedveten och riskera stora frluster. Det framgr vldigt tydligt i underskningen att byggfretag som anvnder sig av smarta logistiklsningar visar bttre logistikkvot och naturligtvis lyckas bttre genom att ha betydligt mindre byggkostnader. Av de byggfretag som man underskte hr har de fretag som anvnt sig av tredjepartslogistik fretag och bygglogistik fretag visat bttre logistikkvot och drmed hade lyckats bttre med sina byggkostnader och det rder ingen tvekan p att logistik r otroligt viktigt inom byggsektorn och dess betydelse blir alltmer i framtiden. Byggfretaget Wst-Bygg strvar efter frbttringar och lnsamhet och r vl medveten att detta ligger inom logistikomrde, vi har med hjlp av underskningen tagit fram fretagets logistikkvot och jmfrde det med ett par andra byggfretag inom branschen. Det r vldigt viktigt att nmna att man inte hade mjligheten att flja fretagets byggprojekt frn brjan till slutet av genomfrandet. Det fanns inte heller mjligheten att kunna pverka, ndra eller frbttra nt under byggprocessen. Man kunde inte heller frn brjan av byggskedet grundligt underska samspelen eller flja den ekonomiska utvecklingen mellan projektets olika faser med byggprojektets delaktiga parter. Fr att f mer fullkomligt och korrektare undersknings resultat krvs det att man ska frn brjan av byggprojekt r delaktigt fr att kunna pverka, ndra och frbttra byggprocessen. Drmed ett vidare och betydligt omfattande och grundlig underskning p det ovan nmnda sttet r skerligen mest tillmpningsbar och br anvndas fr att f fullkomligare resultat.

31

7. Framtida Forskning
Denna studie visar logistikens betydelse fr byggfretag och ven hur logistikkvot kan vara en anvndningsbart indikation fr byggfretag att kunna vid tidigt skede av byggprocessen upptcka logistik brister och rtta de drefter. Fretag kan med hjlp av logistikkvot genom hela byggprocessen veta hur mycket av byggkostnader kan relateras till logistikaktiviteter och ven ha betydligt detaljerad kontroll av bda interna och externa logistik utgifter. Det hade varit betydligt mer korrekt och fullkomligt om underskningen hade gjorts precis vid start av ett byggprojekt och fljt med genom hela byggprocessen fr att slutligen kunna ha en mer komplett utvecklingskurva via data och siffror som frdes med tidlinje av projektet. Det skulle ha varit vldigt intressant om under underskningens gng intrffade ngot fr dessa fretag, hade ngot av de visat avvikelse vid tidigt skede av projektet d hade man mjligheter att rtta till problemet och med att bygget fortsatte vidare kunde man se att logistikkvot hade terigen visat det normala utvecklingen. En annan viktigt faktor hade varit att man kunde flja de vriga delaktiga i byggprojektet och kunna fra in klart bttre data frn de och med detta menar man de underentreprenrer som skulle ha redovisat en betydligt detaljerad faktura som ven hade hjlpt de ordentligt se vilka logistikrelaterade kostnader de egentligen har och om det r ngon logistik brister hos de som tvingar de att ha hgre avgifter. Vi har i denna studie bara underskt byggfretag, det hade varit betydligt mer omfattande om man kunde flja ven den privata sektorn, hade de bttre koll p sina kostnader och slseri r mindre hos de eftersom det gr direkt ur deras plnbok. Kan det vara mjligt att privat sektorn skulle lyckas f bttre logistikkvot n byggfretag och kan man lra sig och frbttra sig genom att integrera deras metoder. Det vore vrd att underska de allra viktigaste och vanligaste byggmaterials logistikkvot, det r klart intressant fr byggfretag att veta vilka byggmaterial som har det hgsta logistikkvot och kunna tgrda slseri kostnader i samband med det vanligt frekommande byggmaterialet som exempelvis gipsskiva.

32

Referenser

Bengt Larsson, Bengt Hjort, Lars Sderlind och Marcus Wennersten (2008), Logistik vid husbyggnad, Sveriges Byggindustrier, ISSN-1402-7410 Bicheno, John. Ny verktygslda fr Lean. Sverige: Revere AB, 2006. ISBN 91-631-95488 eller 978-91-631-9548-8. Bjrn Oskarsson, Hkan Aronsson och Bengt Ekdahl (2006), Modern logistik- fr kad lnsamhet, Liber, ISBN 978-91-47-08677-1 Boverket (2008), Industriellt Bostadsbyggande Koncept och processer, 2008:5. Tillgnglig:http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/Industriellt_b ostadsbyggande_koncept_och_processer.pdf Byggcheferna, Byggchefen mars 2006. Tillgnglig:http://www.byggcheferna.se/images/uploades/andra_filer/Byggchefen_1_06_k lar.pdf, 2010-05-18 Dahlstrm, J. & Sandahl, S. & Sjberg, J. (2010), Byggnadslogistiskt arbete fr minskat slseri, Hgskolan i Bors, Kandidat Examen 2010 Dan Blucher och Birgitta jmertz, omarbetad av Emile Hamon och Caroline Jarebrant (2007), Effektivt byggande- Utmana dina processer, IVF, ISBN 978-91-89158-82-2 Dennis, Pascal. Lean production simplified. United States of America: Malloy Lithographing, Inc. 2002. ISBN 1-56327-262-8 Eric Asplund och Ulf Danielsson (1991), Rta ut byggsvngen, SBUF, ISBN 91-7988043-6 Gran Ahl och Per Johansson (2002), Tredjepartslogistik- Principer fr kad lnsamhet, Fingraf Tryckeri AB, ISBN 91-88812-95-2 Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningens metodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund. ISBN 91-44-00211-4 Josephson, P-E. & Saukkoriipi, L. (2005), Slseri i byggprojekt behov av frndrat synset, Sveriges Byggindustrier, FoU-Vst Rapport 0507 Karlsson, T. (2009), Effective material logistics in construction: Lessons from Swedish apartment-block project, Chalmers University of Technology, Masters Thesis 2009:50 Liker, Jeffery K. The Toyota Way. United States of America: McGraw-Hill, 2004. ISBN 0-07-139231-9 33

Lindgren, P. & Ottosson, T. (2008), Ett effektivare byggande- utnyttjande av ett tredjepartslogistiskfretags materialhanteringstjnster, Lund Tekniska Hgskola, Kandidat Examen 2008 Magnus Berglund (2000), TPL Marknaden mognar, Lime LiTH, Svensk Logistik. Tillgnglig:http://www.lime.se/MBSweLog4-2000.pdf Magnus Berglund (2000), TPL Vem gr vad?, Lime LiTH, Svensk Logistik. Tillgnglig:http://www.lime.se/MBSweLog1-2000.pdf, 2010-05-18 Nordstrand, Uno (2006). Byggprocessen. Stockholm: Liber. Nystrm, J. (2003), A note on partnering and Wittgensteins Familj Resemblance concept, Royal Institute of Technology, 2003 OGrady, PJ. (1990) JIT, Just in time filosofin I praktiken. Lund: Studentlitteratur. ISBN 01-44-28921-9 Olsson, Henny & Srensen, Stefan. (2001) Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. Rudberg, M. (2007), Bygglogistik En introduktion, Linkping University, Institute of Technology, TNK 102 Stadskontoret (2009), Sega Gubbar? En uppfljning av Byggkommissionens betnkande Skrpning Gubbar!, 2009:6, Stockholm Stenberg, M. (2010), Logistiska lsningar fr en lnsam byggprocess, Tekniska Hgskolan vid Linkpings Universitet, Kandidat Examen 2010:03 Svensk Byggtjnst (2009), Fyra rster om vgen till en lnsammare byggprocess, 2009, Stockholm. Tillgnglig:http://www.byggtjanst.se/Images/pdf/sem/sammanfattning_seminarium_0902 03.pdf Vilhu, D. & Sfstrm, U. (2008), Byggavfall vid nybyggnation- En studie om projekt Hamarby Sjstad, Hgskolan i Gvle, Kandidat Examen 2008 Vg och vattenbyggaren (2006), Industriellt byggande Den industrialiserade byggprocessen, 2006. Tillgnglig:http://www.vbyggaren.se/pdf_arkiv/Industriellt%20byggande3.pdf Wst-Bygg i siffror (2009). Tillgnglig:http://www.wastbygg.se/default.aspx?PageID=33&MenuID=640

34