Det här vill vi

Det moderna samhällets sårbarhet
I. Inledning
Inför regeringens aviserade proposition till riksdagen om landets krisberedskap finns skäl för Civilförsvarsförbundet att sammanfatta sina ståndpunkter i frågor som rör samhällets krisberedskap. Här tar vi upp      Begreppet generell krishanteringsförmåga Olycksstatistik och skydd mot olyckor Läget när det gäller försörjningsberedskap av livsmedel Civilförsvarsförbundet och den enskilda människan Krav på politiken

II.

Generell krishanteringsförmåga – en beskrivning

Generell krishanteringsförmåga förutsätter ett tydligt definierat ansvar på alla nivåer i samhället – för individer och hushåll, för politiska organ och myndigheter, och för det civila samhället och dess företag och organisationer. Ansvaret omfattar beredskap i form av mental insikt, engagemang, kunskaper, materiella resurser, organisation och ledarskap. Medvetna, informerade, och förberedda medborgare är grunden för samhällets styrka. Förmågan inskränker sig inte till någon specifik händelse. I fokus är en hög allmänkompetens som uppnås genom utbildning, beredskapsplanering, och regelbundna samövningar kring några typfall. Övningar ger god personkännedom och kunskap om varandras ansvarsområden och kompetens som ökar effektiviteten vid verkliga händelser. När samhället är rustat för att kunna hantera en stor händelse, till exempel en kärnteknisk olycka, är sannolikheten stor att det också kan klara mindre allvarliga, helt oförutsedda påfrestningar. Det finns ingen brist på resurser i vårt samhälle, men det gäller att veta var de finns och hur man kommer åt dem i händelse av kris. Den generella förmågan i samhällets verksamhet inbegriper framför allt förmåga att      stå emot allvarliga störningar göra risk- och sårbarhetsanalyser tidigt upptäcka varningssignaler utforma information utifrån en korrekt lägesbild leda, samverka och kommunicera
Sida 1 av 7   

och sårbarhetsanalyser. Alla hushåll behöver göra sin egen risk. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. kommuners.och sårbarhetsanalys med hänsyn till sina boendeförhållanden och andra omständigheter. Enskilda människor är därmed per definition en förstahandsresurs – inte en andrahandslösning. företags och organisationers insatser. och öva sin räddningstjänst och andra enheter inom förvaltningen. upprätta beredskapsplan. undsättning och vård. Farliga ämnen. Kommuner Alla kommuner har ett lokalt områdesansvar. Länsstyrelsen är en länk mellan den lokala nivån och centrala myndigheter. Vid större händelser styrs och samordnas verksamheten av kommunens krisledningsnämnd. Skydd. Hushållen behöver kunskapsmässigt och materiellt vidta de förberedelser som riskanalysen indikerar för att klara sig själva i minst två dygn innan hjälp utifrån anländer. Kommunerna bör ha avtal med frivilliga resursgrupper (FRG) och känna till vilka resurser i övrigt som finns att tillgå i det lokala näringslivet. Regelbunden utbildning och övning är en förutsättning för att vidmakthålla engagemang och förmåga. Dygnet runt finns en tjänsteman i beredskap (Tib). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag till uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. den enskilda människan. För att främja en helhetssyn samarbetar myndigheterna inom följande sex områden: Geografisk områdesansvar. Länsstyrelsernas beredskapsorganisation knyter till sig och samordnar alla berörda regionala statliga myndigheters. stormen Gudrun och stora olyckor utomlands visar att den svagaste länken. Erfarenhetrena från bl. Sida 2 av 7    . Länsstyrelsen utövar tillsyn över den kommunala beredskapen och räddningstjänsten samt medverkar i utbildning och övningar. En rad andra myndigheter med sektorsansvar har även i kris kvar sina uppgifter enligt den så kallade ansvarsprincipen. Teknisk infrastruktur och Transporter. är den starkaste – om staten förmår att se till att ge kunskap om hur man klarar sig och hjälper sina medmänniskor i svåra situationer. ålägger kommunerna att göra risk. Länsstyrelser Länsstyrelserna har ett regionalt områdesansvar. Ekonomisk säkerhet.           hantera förstärkningsresurser hantera evakuering och utrymning utöva civilt försvar Individer och hushåll Enskilda människor drabbas först av alla vid kris.a. Regering och centrala myndigheter Regeringen har ett nationellt områdesansvar. Regeringen har till sitt förfogande ett krishanteringskansli med ständig beredskap.

        Försvarsmakten skyddar oss mot väpnat angrepp men utgör också en resurs vid andra omfattande händelser.och självskyddsutbildning och genom uppdrag åt olika myndigheter stärker Civilförsvarsförbundet enskilda människors beredskap och krishanteringsförmåga. Andra frivilliga försvarsorganisationer rekryterar avtalspersonal till Hemvärnet och övriga Försvarsmakten. Olycksstatistik och skydd mot olyckor Varje år omkommer cirka 3 500 personer till följd av olyckor. har en viktig roll inom ramen för en generell krishanteringsförmåga. utbildning och ledning av frivilliga resursgrupper (FRG) som genom särskilda avtal ger stöd till samhällets krishantering på kommunal nivå. Sida 3 av 7    . Statistik Dödsfall efter olyckstyp Dödsolyckor efter miljö Den i särklass vanligaste dödsolyckan är en fallolycka. Civilförsvarsförbundet är den enda frivilligorganisation i Sverige som i sin verksamhet utgår ifrån den enskilda människan. Civilförsvarsförbundet och sju andra frivilligorganisationer samverkar i rekrytering. III. Frivilligorganisationer Frivilligorganisationer. såsom Civilförsvarsförbundet. Därefter kommer förgiftningsolyckor. det enskilda hushållet.och fritidsmiljön som cirka 80% av alla dödsolyckor sker. Det är i hem. Även privata företag med ansvar för infrastruktur och viktiga marknadsfunktioner har beredskap. planeringsansvar och deltar i utbildning och övningar i syfte att upprätthålla en god krishanteringsförmåga. Bland både allmänhet och politiker råder betydande missuppfattningar om vilka olyckor som leder till dödsfall och vilka insatser som är mest verksamma för att förhindra dödsfall. Regeringskansliet och alla berörda statliga myndigheter har regelbundna samövningar i krishantering. Genom egen informations.

För 20-30 år sedan hade vi en självförsörjningsgrad på 80-100%. kommunikationssystem.och sårbarhetsanalyser inom hemoch fritidsmiljön och därigenom förebygga de risker som finns. Huvuddelen av den odlingsbara marken finns i södra Sverige. På 1930-talet var målet för svensk jordbrukproduktion att landet skulle vara så självförsörjande som möjligt. System och flöden bildar ett svåröverskådligt nystan av privata och offentliga aktörer med olika intressen och ansvar. Samhället är komplext. Störst andel av kostnaden har fallolyckor med 37 %. Självförsörjningen fungerade under kriget. Den är idag under 55% och fortsatt sjunkande.och fritidssektorn förebyggs och minskas. Genom särskilda. Detta gäller även vår livsmedelsförsörjning.        Den årliga kostnaden till följd av olyckor i Sverige är cirka 59 miljarder kronor. klara sig i en kris med bortfall av el. lämpar sig ett förebyggande arbete kring dessa mycket väl för frivilligorganisationer. Eftersom fallolyckor är jämförelsevis enkla och kostnadseffektiva att förebygga. Vi har idag Europas sämsta självförsörjningsgrad. Jordbruksarealen i de sex nordligaste länen motsvarar Sida 4 av 7    . Behov av insatser Fallolyckan är den vanligaste dödsolyckan men också den olyckstyp som orsakar de största kostnaderna för samhället. IV. Frivilligorganisationer som Civilförsvarsförbundet har genom sin bredd och folkliga förankring stora möjligheter att medverka till att olyckor inom hem. Inställningen är att allt ska – eller snarare måste – fungera. då de stora beredskapslagren för livsmedel avvecklades. eller vid en kollaps i det finansiella betalningssystemet eller vid en avspärrning gentemot omvärlden? Finns det beredskapslager eller annan beredskap att säkra vårt lands livsmedelsförsörjning? Svaren är nej! Bakgrund För hundra år sedan var en av tre svenskar sysselsatta i jordbruket. drivmedel och transporter. inte utan umbäranden. respektive Sverige som land. men ändå. statligt finansierade uppdrag kan frivilligorganisationerna arbeta för att motivera hushållen och enskilda människor att göra egna risk. att det alltid ska finnas mat på bordet. På så sätt kan både lidande och pengar sparas på ett effektivt sätt. Beredskapen var god ända fram till EU-inträdet 1995. Trots denna erkänt svår förutsägbarhet bygger vi paradoxalt nog samhällen på att vi tämligen exakt kan förutse vad som ska ske i framtiden och att denna exakthet gäller också för transporter. tätt följda av vägtrafikolyckor vars andel är 36% av kostnaden.5% av sysselsättningen. trots väl kända sårbarheter. Men hur är det egentligen med Sveriges självförsörjning av livsmedel? Hur stor är den svenska jordbruksproduktionen? Hur länge skulle hushåll. Sveriges livsmedelsförsörjning i händelse av kris Alla – både myndigheter och medborgare – verkar vara överens om att framtiden aldrig har varit svårare att förutse än nu. Idag står jordbruket för 1. energiförsörjning eller den globala livsmedelskedjan.

Vi är självförsörjande på spannmål. på eget initiativ. griskött och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60%. Alla lager finns i princip på hjul. det vill säga distributionsledet. och det räcker bara en dag! De fåtaliga centrallagren har livsmedel för tre-åtta dagar. Nederländerna och Tyskland. dem vi importerar från utlandet. Det framgår med önskad tydlighet av Livsmedelsverkets rapport. varför Norrlands livsmedelsförsörjning är starkt beroende av fungerande transporter från södra Sverige eller utlandet. Häri konstaterades att cirka 50% av de livsmedel som konsumeras har sitt ursprung i utlandet. 1993 års beredskapsförordning (SFS 1993:242) upphävdes den 1 juli 2002. Tillgången på livsmedel ska säkras genom den fria handeln inom EU. Det finns inte längre några beredskapslager sedan inträdet i EU. Dagens butiker har inga lager. Inte heller EU har några beredskapslager. Nästan 70% av importen kommer från EU. Men även på kort sikt är sårbarheten hög. Sveriges medlemskap i EU innebär att medlemskapets alla dimensioner ska gälla och utnyttjas även i situationer om det uppstår säkerhetspolitisk spänning. En viss lagerhållning finns i alla delar av livsmedelskedjan. utan anknytning till frågan om svensk livsmedelsproduktion. men produktionen av mjölk. Dock inskränker sig Livsmedelsverkets ansvar till leden efter produktionen. Vid ett isolerat eller avstängt krisläge bortfaller häften av Sveriges livsmedelstillgångar. oro för krig. och inga systematiska och regelbundna studier av livsmedelsförsörjningen i ett krisberedskapsperspektiv genomfördes. Sedan dess har det inte funnits någon myndighet som har ett speciellt ansvar för livsmedelsförsörjning. Sida 5 av 7    . Det finns ingen statlig myndighet med ett samlat försörjningsansvar. Men den är kort. Det vi ser på hyllorna är det som finns. Vi skulle naturligtvis kunna livnära oss genom att slakta djuren och leva på potatis och bröd och äta vegetariskt. Skulle vi klara att försörja oss själva i ett krisläge? Räcker EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att vi ska kunna känna oss säkra? Knappast! Vår sårbarhet är stor – inte bara på lång sikt utan också kortsiktigt! Dagsläget     Det finns inget produktionsmål för svenskt jordbruk. i första hand från Danmark. som anger att medlemsländerna i händelse av ett nationellt krisläge efter till exempel en naturkatastrof eller terroristattack ska hjälpa varandra.        endast 11% av den totala odlingsarealen. livsmedelsindustrin och importhamnarna har tillgångar för ytterligare ett par dagar. år 2010 ansvar för att göra studier av risker och sårbarheter. De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka i tre-tolv dagar. Livsmedelsverket fick dock. 2011 kom verkets första rapport ”Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv”. Tilltro sätts också till EU:s solidaritetsklausul. krigsfara eller krig i Europa.

Men man skriver: ”De naturliga förutsättningarna i kombination med god tillgång på mark och vatten innebär stora utvecklingsmöjligheter för en ökad jordbruksproduktion. V. Sida 6 av 7    . FRG. Den enskildes ansvar Olika myndigheter har olika ansvar och mycket kan klaras genom samverkan dem emellan. Civilförsvarsförbundet och medborgarna Vad gör Civilförsvarsförbundet tillsammans med medborgarna?      Ger praktiska råd på hemsidan om hur man förebygger och hanterar utsatta lägen till vardags och vid kris. Tillhandahåller andra utbildningar för att öka den enskilda människans riskmedvetenhet och möjligheter att agera på lämpligt sätt vid kriser och andra utsatta situationer. I direktiven till regeringens nyligen tillsatta utredning ”Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks.” Det vore klädsamt om också försörjningsfrågan togs upp i utredningen. Genomför självskyddsutbildningar med motsvarande inriktning som de praktiska råden.        Slutsatser: Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn. Inte en rad om självförsörjningsgrad eller uppgift om att ta fram mål för huvuddelen av det miljövänliga svenska jordbruket. Varken myndigheter eller politiker talar heller om för medborgarna att om det blir kris. Men faktum kvarstår: vid en försörjningskris måste den enskilde klara sig själv.och trädgårdsproduktion” (utredare Rolf Annerstedt) finns sårbarhetsaspekten inte med. Trots detta är utvecklingen i viktiga delar av svensk primärproduktion vikande. Kanaliserar den enskilda människans engagemang och kompetens till samhällets krishanteringssystem genom deltagande i frivilliga resursgrupper. så får de klara sig själva än mindre hur man ska förbereda sig. Ökar den enskildes riskmedvetenhet och handlingsberedskap genom publika event och andra aktiviteter för medborgarna. Därför är det viktigt att ta eget ansvar. Det finns tyvärr ingen statlig eller kommunal myndighet med utpekat samlat ansvar för vår livsmedelsförsörjning.även om transportssystemet skulle vara intakt. Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel borta efter 10-12 dagar .

        VI. Att politiker och myndigheter tar ett ansvar för att alla enskilda får kunskap om sitt egenansvar och vad man kan göra för att kunna ta sitt ansvar. Att politiker och myndigheter erkänner. och stödjer det civila samhällets organisationers insatser före. Att alla elever i skolan ska få minst en utbildning i självskydd samt att alla medborgare ska få adekvat utbildning i hushållsberedskap.       Krav på politiken    Att regering och riksdag definierar vad som ska förstås med begreppet ”samhällets generella krishanteringsförmåga”. Att MSB tar fram beslutsunderlag till mål för alla kommuners möjlighet att inrätta FRG. Att i vissa fall tilldela en frivilligorganisation ett eget ansvarsområde för samhällets krisberedskap (till exempel självskyddsinformation i skolor. Att staten på nytt tar ett samlat ansvar för Sveriges försörjningsberedskap. Att statens fördelning av resurser för att förhindra dödsfall till följd av olyckor baseras på dödsolyckornas faktiska orsaker. organisering av frivilliga resursgrupper. FRG). hushållsberedskap. och efter en kris. Civilförsvarsförbundet oktober 2013 Sida 7 av 7    . under. uppmuntrar. Att politiker och myndigheter (statliga och kommunala) kommunicerar offentligt vad som är enskildas egenansvar i händelse av en civil krissituation.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful