Esmail Azimi

HIS01A1

1. Frhistorisk tid: I brjan levde folket I Europa som normander, att de levde ett kringvandrande utan ngon fast bosttning. mnniskorna levde av jakt, fiske och samling av vxter och frukter. Det skedde ordbruksrevolutionen, mnniskorna brjade verg till att bruka jorden och ha tamboskap. Mnniskor brjade anvnda verktyg. Den europeiska bronsldern var en tid fr resor och kontakter, Freml och ider transporterades snabbt. Senare under jrnldern kunde mnniskor lra sig hantera och gra verktyg och vapen av metallen jrn och s smningom stl [1] Folkvandringarna: Folkgrupper frflyttade sig till nya bosttningsomrden och perioden utgr ocks en vergng frn antiken till medeltiden. Folkvandringarna skedde inte snabb, det var ganska lngsamt. Ofta var verbefolkning och krig som ursakade till folkvandringarna. [2] Medeltiden: Perioden fr medeltiden avses frn antikens slut till renssansens brjan som. Medeltiden anses som en ljusande tid, d i den hr tiden grunderna fr vrt moderna samhlle lades. Nya uppfinningar gjordes, nya jordbruksmetoder utvecklades, vattenkraften utnyttjades mer tidigare, det uppstod nya vetenskaper, runt hela Europa vxte det fram stder och handel kad i slutet av medeltiden. [3]

Esmail Azimi

HIS01A1

Renssansens och upplysningstid: Det brjade idn om en ny vrldsbild f fste Under andra halvan av 1400-talet , iderna bekmpades av kyrkan, men till slut reformationen frsvagade kyrkans makt och sedan Kungens makt kade. [4] De europeiska stormakterna hittade sjvger runt Afrika till Indien, seden de kunde ervra stora landomrden ver hela vrlden, d kallades de omsdderna kallades fr kolonier. [5] Den modern vetenskap spridades av de intellektuella till alla mnniskor, fr att alla mnniskor blev upplysta om hur vrlden fungerar. [6]

2-3 Demokrati i Europa och anledningen till den franska revolutionen Demokrati brjades under den Franska revolutionen. politiska systemet i Europa var monarki. Adeln och prsterskapet hade privilegier, t.ex. de betalade inga skatter och folket saknade rttigheter. Frankrikes nationalfrsamling en stor roll spelade fr att bekmpa monarki styrelsen. Nationalfrsamlings ml var att gra Frankrike till ett jmstllt samhlle. Ider om folk rttighet och demokrati brjade spridas sig i hela Europa, alla eugeniska kungar var rdda frn dessa ider, seden kom Napoleon som frsvarade och vidarebefordrade revolutionens ider han hade en stark arme som kunde besegra mnga krig och de kunde ta ver mnga lnder i Europa. Nr Napoleons tid var ver, mttes Europas politiska ledare p Wienkongressen under ren 1814 och 1815, fr att frska ter det politiska systemet som Europa hade innan den franska revolutionen,

Esmail Azimi

HIS01A1

men sedan Misslyckades deras frsk och det gick inte att stoppa spridningen av nationalism och demokrati i Europa. Det brjade olika revolutioner mor kung styrelse i mnga europeniska delar i 1800 talet sedan och mlet var. [7] 4. Napoleon Han var en fransk militr och politisk ledare, han blev Frankrikes ledare efter revolutionen hans arme var stark och kunde besegra mnga krig. 5. Tre diktaturer av de diktaturerna som uppstod i Europa under 1920 och 193 talet 1. 2. 3. Joseph Stalin Sovjetunion Adolf Hitler Tyskland Francisco Franco Spanien 1924-1953 1933-1945 1936 -1975

6-7 Frsta och andra vrldskriget. Frstavrldskriget: Kriget brjade den 28 juli 1914. Det var en konflikt mellan de stora allianserna ententen och centralmakterna. Ententen alliansen bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland, och centralmakterna som bestod av Tyskland, sterrike-Ungern och Italien. Kriget brjade nr det sterrikisk-ungerska imperiet frklarade krig mot Konungariket Serbien i juli 1914, fr att sterrike-Ungern Tronarvingen Franz Ferdinand mrdades av den sydslaviska nationalisten Gavrilo Princip i Sarajevo. Seden uppstod konflikt mellan Tyskland och Ryssland tills kriget har blivit store mellan allianserna. Det var det frsta gngen som anvndades kemiska vapen i ett krig.

Esmail Azimi

HIS01A1

Kriget avslutade den 11 november 1918. [8]

Andravrldskriget: Den brjade den 1939 och slutade 1945. Kriget var det mest utbredda kriget i historien, eftersom mnga lnder involverade. Kriget var mellan axelmakterna(Tyskland, Italien, Japan och deras bundsfrvanter) och de allierade (Storbritannien, Frankrike, USA, Sovjetunionen och deras bundsfrvanter. Tio miljoner mnniskor hade dtt i kriget. [9]

8. Europeiska unionen I brjan bildades EKSG (Europeiska kol- och stlgemenskapen) av sex lnder, Sex lnder, nrmare bestmt Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederlnderna och Vsttyskland. Orsaken var en gemensam marknad fr sin kol- och stlproduktion. r 1958 bildades ven Euratom, ett samarbete om gemensam kontroll p krnenergiomrdet. Tillsammans fick alla verenskommelserna namnet Europeiska gemenskaperna (EG). Seden Europeiska unionen (EU) bildades 1993, fr att ka samarbetet mellan lnderna i utrikes- och skerhetspolitik samt samarbete i rttsliga och polisira frgor.[10]

9. Frenta Nationerna Frst bildades Nationernas frbund (NF) precis efter frsta vrldskriget.

Esmail Azimi

HIS01A1

Frenta Nationerna (FN) Bildades i den 24 oktober 1945, precis efter Andra vrldskrigets slut som en ersttare till NF. FN bildades fr att rdda kommande slktled undan krigets gissel och efterstrva att de grundlggande mnskliga rttigheterna efterfljs och att rttigheterna r samma fr mn som kvinnor samt sm och stora nationer. [11] 10 . Historiska materialer r skriftligt eller muntligt historiska materialer, dessa materialer kan vara: Primrklla r som r en term fr ursprungligt kllmaterial, kllan har inte filtrerats genom tolkning eller utvrdering. Sekundrklla r en term fr kllmaterial som beropar, kommenterar eller bygger vidare p primrkllor. tertir klla r en relativ term fr kllmaterial som bestr av information som r insamlad frn primrkllor eller sekundrkllor 11. Kllkritik och Kllkritiskt frhllningsstt Kllkritik Kllkritik r en metod fr att vrdera om information r trovrdig, sannolik och verklighetsfrankrad. Anvndas av kllkritiken fr att skilja sant frn falskt och att hitta ursprunget till informationen.

Esmail Azimi

HIS01A1

Kllkritiskt frhllningsstt Man tala om dem som skrivit t.ex. frfattare eller illustratrer Det betyder att vi talar om och. Vi Detta betyder att vi relaterar och frstr kllan genom de som skriv ursprungliga informationen till oss. Genom att man stlla frgor blir vi kllkritiskt intresserade, fr att trovrdighet. 12. Historia anvnts fr att bde pverka samhllsfrndringar och skapa olika identiteter och samt att frstrka en identitet. Historiebruk r ett nytt perspektiv i lroplanerna och det handla om hur historia anvnds och att visa hur tiden som mnniskor lever i pverkar deras vrderingar och villkor t.ex. att reda p hur 1800- och 1900-talet satt spr i nutiden. [12]

______________________________________

Kllor: 1-6 http://www.so-rummet.se 7-9 https://sv.wikipedia.org 10-11 http://www.eu-upplysningen.se 12http://www.lararnasnyheter.se