You are on page 1of 3

Amir Kabir visionr i ond

Kent Eklind
persiran.se | Sun, 13.04.2014, 11:20

Amir Kabir, 1807- 1852, frsteminister under Naser al-Din Shahs tre frsta r som regent, anses som en av de mest innovativa funktionrerna under Irans 1800-tal. Detta mtte motstnd inom frmgna skikt och shahfamiljen. Svrmodern, shahmodern Mahd al Olia, kom att liera sig med Mirza Aqa Khan Nuri och frespegla att Kabir frskte manvrera ut shahen. Efter en avsttning med placering i Kashan tvingades en avrttning fram. En rrelse mot en modernare samhllsform brts.

Amir Kabir, Mirza Taghi Khan Farahani, hade gjort en kometkarrir som brjat hos Qaim Maqam Farahani dr hans far var kock. Det var en omgivning dr utbildningen av qajarernas prinsflora gde rum. Introducerad av fadern gjorde Amir Kabir efter en snabb karrir. Den brjade som registrator inom militrfrvaltningen, lashkarnevis, fljt av en utnmning som mostofi-ye nezam, ansvarig fr militrens finanser i Azerbaijan. Det vidgades nr han fick titeln vazir-e nezam, (Atabak, Amir-e Nezam). Med detta vertog han frhandlingarna vid den persisk-ottomanska Erzurumkonferensen 1843-47. Den ledde inte till ngra avgrande resultat men Amir Kabir hade befst en position med kort avstnd till shahkretsen. Han hade samtidigt lagt grunden fr det som skulle utmrka hans tid som premirminister, en negativ jmviktspolitik som skulle balansera utlndska intressen. Hundratalet r senare terkom det med Mohammad Mossadeqs krav p ett oberoende formulerat som en jmviktsprincip.1 Med 1800-talet hade Iran ppnats mot omvrlden. Industri och infrastruktur brjade formas men det mtte motstnd. Statsledningen utestngde reformstrvanden. Det hjlpte inte att Malkum Khan frn Paris frde fram en skarp kritik mot en regim som gled ver i det som kallats koncessionsjakten. Naturtillgngar sldes till utlndska intressenter. Amir Kabir frskte ndra frdriktningen. Naser alDin Shahs tilltrde innebar en ansats till reformer dr Amir Kabir som frsteminister omorganiserade finansfrvaltningen, minskade statsutgifterna och ndrade skattesystemet. En rad nya frordningar utfrdades, bland dem infrandet av importbegrnsningar. Infrande av vaccinering minskade tidigare ddstal. Inom ekonomin hade Amir Kabir ett srskilt fokus p provinsen Khuzestan (Arabestan) vid Persiska viken dr han introducerade sockerplantering, damm- och brobyggnader. Till andra bestende effekter hr hans grundande av Dar al-Fonun, idag Tehrans Universitet. Lrarkren, huvudsakligen rekryterad frn sterrike, betraktades p sina hll som en attack mot ulamas (prsternas) utbildningsmonopol och nr den anlnde hade Kabir avsatts. Ett tekniskt institut inrttat 1958 kom att f namnet Amirkabir University of Technology. Amir Kabir skulle terkomma med skdespelaren Dariush Arjmand i Mohsen Makhmalbaf's film Nasereddin Shah,och han portrtteras av Saeed Nikpour i den iranska TV-serien Amir Kabir.2 Kabirs utrikespolitiska hllning var innovativ p samma stt som dem inrikespolitiska. Med Turkiet strktes relationerna medan influenser frn Europa och Ryssland skulle mtas med den negativa jmviktspolitiken fr att balansera engelska och ryska intressen. Kolonialmakterna skulle vgras

koncessioner fr utnyttjande av landets naturresurser. Han avvecklade avtal med Ryssland om anlggandet av handelscenter och sjukhus i Astarabad, rysk ockupation av n Ashuradeh i Kaspiska havet och marin nrvaro i viken vid Bandat e-Anzali. I sdra Iran infrde han motsvarande restriktioner fr brittisk sjfart brittisk marin frbjds borda iranska fartyg fr att frhindra slavtransporter. Det gick emot gllande ordning. Slavtransporter via Persiska viken hade frbjudits 1847 och med ett frdrag 1851 pressade britterna fram en rtt att borda iranska fartyg fr kontroll. Genom att bryta med frdraget ville Amir Kabir markera motstndet mot engelsk och rysk dominans. Utrikespolitiken orienterades samtidigt mot sterrike och USA. 3 Till andra nyordningar hrde etableringen av en stark centralmakt, ngot som oroade ulama. Prstkollektivet ifrgasatte qajardynastins legitimitet. Nr Kabir till detta lade en reducering av finansiella transaktioner till inflytelserika jordgare och minskade hovets budget kom han att lgga grunden fr ett massivt motstnd. Nr det frenades med ett fast grepp ver hovfrvaltningen, frstrkt juridisk kontroll, divan-khana, och frbud att anvnda moskerna fr bast, en fredad tillflykt fr oppositionella, hade Kabir grundlagt sitt eget fall. Det blev inte bttre av att han frskte frbjuda taziyeh, ett shiamuslimskt passionsspel. Till kritikerna hrde shahmodern Mahd al Olia och en prinsflora. Det utvecklades till ett myteri. Militra enheter krvde Amir Kabirs avsttning och avrttning. Det kunde, med std av Teherans fredagsbneledare, Mirza Abul -Qasem, avvrjas nr denne lt stnga bazarverksamheten och bevpna kpmannakollektivet. Det var en spnd situation dr Mahd al Olia kunde manvrera in Mirza Aqa Khan Noori som Amir Kabirs ersttare. Med denne fljde en avveckling av reformistiska strvanden, en tergng till traditionell ordning. Brittiskt -ryskt inflytande kunde ter vxa. Amir Kabir sndes till Kashan dr han isolerades. En exekutionsorder fljde utfrd av en hovfunktionr, Ali Khan Farash-bashi, som vertygat shahen om att Amir Kabir kunde f ryskt skydd och mjlighet att ta ver statsfrvaltningen med vld. Kabir avrttades den 10 januari 1852. Iran som ett oberoende land lett av en vlutbildad funktionskader blev ett land styrt av nepotism. 4 Med Amir Kabirs eftertrdare Noori kom en nedgng i reformarbetet. Kabirs jmviktspolitik, grund fr ett oberoende, frvandlades till frdelning av privilegier mellan England och Ryssland. Handel och produktion minskade. Vaccinationsprogrammet glmdes bort. Det som terstod var universitetet lett av Ali Naghi Mirza. Frst tjugotalet r efter mordet p Amir Kabir kunde den reformistiske Hasan Khan Sepahsalar f till stnd reformtgrder men shiitiskt motstnd lett av Hajji Mulla Ali Kani tvingade fram hans avgng 1873. Drmed fortsatte med Ali Asghar Amin al Soltan - premirminister i 22 r under tre shaher, mrdad 1907, tidvis ersatt av rivalen Mirza Ali Khan Amin al-Dowle - en frikostighet mot utlndska intressen. Shahens maktsfr vidgades men upprepade byten av premirministrar utmynnade i inrttandet av ett kungligt rd. Det hela kulminerade i det som har kallat koncessionsjakten. Dit hrde 1890 rs tobakskoncession som gav baronen Reuter, en judisk-engelsk lord, all rtt till landets tobak vilket av en vxande opposition ansgs innebra att en av de viktigare exportprodukterna kom under utlndsk kontroll. Tobaken skulle fljas av mineraler och olja. 5 Amir Kabir har varit kontroversiell av liberala krafter beskriven som Irans frsta reformist. Han var, med ett konservativt synstt, den som inlett den kedja som fljts av den konstitutionella rrelsen vilket slutat med Pahalvierans sekularisering. P reformsidan hade efter Amir Kabir fljt Mirza Hosayn Sepahsalar 1870-73 och Mirza Ali Khan Amin al-Dowle 1897-98 men under Amir Kabir hade samtidigt ledande fretrdare fr babirrelsen avrttats. Rrelsen, transformerad frn shaykismen hade med sufiska inslag, ett ledarskap frgat av karismatiska egenskaper, framtrtt under 1800-talets brjan. Nr Seyyed Ali Mohammad frn Shiraz frutspdde att en ny profet skulle upptrda vilket vergick i pstendet att han var den gmde imamen vckte det bestrtning i ulama. Han avrttades 1850 tillsammans med mer n 20 000 anhngare. Lngt senare har emellertid Kabir satt avtryck. Han beropades nr Abdollah Nuri inrikesminister och fretrdare fr de reformvnliga krafterna d de i 1998 rs Iran frsvarade Teherans borgmstare, Karbashi, anklagad fr vanstyre och frskingring. Det ansgs utgra ett justitiemord regisserat av konservativa krafter dr de som stdde Karbashi lt skandera Fria Amir Kabir.6

1 Qajareran hade en struktur dr den centrala frvaltningen lg i hnderna p vezirer, ministrar, darbaris, hovfunktionrer, mirzas, prinsar, mostowfis, rftliga finans- och skrivarfunktioner och ashrafs, hgadel med titlar som saltaneh, al-dowle och al-mamalek. Utanfr den centrala administrationen fanns lokala ayans, mera framstende personer, khaner, stamledare, i jordbrukarleden kahkhudas samt arbabs, jordgare och tojjars, affrsmn och mujtahids; Abrahamian, E., A History of Modern Iran, Cambridge University Press, Cambridge, 2008; Yapp, M E The Making of the Modern Near East 1792-1923, Longman, London/New York, 1987. 2 Malkum Khan, 1833-1908, fick sin utbildning vid franska katolska skolan i Isfahan, drefter teknologutbildning i Paris. Nrmade sig samtida filosofi, Saint Simone och Auguste Comte. Lrare vid den nystartade Dar al-Fonum, gav ut arbetet Daftar-i Tanzimat, Reformboken. Hade till en brjan Naser al-Din Shahs frtroende men ett religist motstnd ledde till exil, London, dr han gav ut den satiriska A Trevelers Tale och kritiserade den iranska regimen i tidningen Qanun; Amanat, Abbas, Pivot of the Universe Nasir al-Din Shah and the Iranian Monarchy, I. B. Tauris, London, 2008. 3 Frdraget utvidgades 1873 med tillgg till 1857 rs fredstraktat. Ytterligare en verenskommelse 1882 innebar att slavar som befann sig p iranska fartyg skulle friges. Iran deltog hrefter i en Brysselkonferens fr att diskutera slavhandeln, fr att 1890 frbjuda svl transporter som import av slavar; Floor, Willem, Public Health in Kadjar Iran, Mage Publishers, Washington DC, 2004; Barda and Bardadari, slavar och slaveri, Encyclopedia Iranica; Lambton, Social Changes in Persia in the Nineteenth Century i The Modern Middle East; Planhol, Xavier De, Economy - I, Economic Geography, Encyclopedia Iranica; Calmard, Jean, France relations with Persia to 1989, www.iranica.com 4 Mirza Aqa Khan-e Noori, frsteminister 1851 to 1857, fdd Nasrollah Noori och son till Mirza Assadollah Khan Noori. Denne hade sttt Agha Mohammad Khan vid grundandet av Qajardynastin och ingtt i hovadministrationen. Karriren hade skett hos Allah-Yar Khan Asaf alDaula, en slkting till Mohammad Shahs hustru Mahd ol Oliya, mor till Naser al-Din Shah. Noori gick bort 1865. 5 Encyclopedia Iranica; Martin, V. The Kadjar Pact - Bargaining, Protest and the State in the 19th-Century, I.B. Tauris, London/NY, 2005; Dabashi, H Iran A People Interrupted, The New Press, NY/London, 2007; Wikipedia 6 Corbin, H., En Islam Iranien, del VI, bok VI, Lecole Shaykhie; Keddie, N Religion and Politics in Iran, Yale University Press, 1983; Middle East Policy Council, vol VII okt. 2000 nr 4, Ray Takeyh, Gods Will Iranian Democracy and the Islamic Context ; Jahanbeglo, R Iran Between Tradition and Modernity, Lexington Books, Oxford, 2004.