You are on page 1of 70

Samverkan mellan fyra kommuner?

Utredning avseende fördjupad samverkan mellan Katrineholms, Vingåkers, Flens och Finspångs kommuner.
Version 1, 2009-11-04

Innehållsförteckning:
Sammanfattning .......................................................................................................... 3
Växel ................................................................................................................................... 3 Räddningstjänst................................................................................................................... 3 Kostnadsbesparingar ........................................................................................................... 4 Uppdragsbeskrivning ................................................................................................ 5 Omfattning och innehåll ................................................................................................. 5 Bakgrund ...................................................................................................................... 7 Tillägg 2009-05-20 ........................................................................................................ 7 Organisation ................................................................................................................ 8 Ledningsorganisation ..................................................................................................... 8 Förbundsdirektion ......................................................................................................... 8 Förbundschef ................................................................................................................ 9 Verksamhetschefer ........................................................................................................ 9 Verksamhetsstöd ........................................................................................................... 9 Information och marknadsföring ................................................................................... 10 Kostnader för ledning och verksamhetsstöd ................................................................... 10 Samverkan avseende personaladministration/lönefrågor............................... 11 Nuläge ........................................................................................................................ 11 Överväganden ............................................................................................................. 12 Förslag........................................................................................................................ 13 Samverkan avseende upphandling ....................................................................... 14 Nuläge ........................................................................................................................ 14 Överväganden ............................................................................................................. 14 Förslag........................................................................................................................ 15 Samverkan avseende telefoni ................................................................................ 16 Nuläge ........................................................................................................................ 16 Övervägande ............................................................................................................... 16 Förslag........................................................................................................................ 16 Lokaler för kommunalförbund ............................................................................. 18 Nuläge ........................................................................................................................ 18 Övervägande ............................................................................................................... 18 Räddningstjänst ........................................................................................................ 19 Viadidakt .................................................................................................................... 19 Bolag ........................................................................................................................... 19 Tidsplan genomförande .......................................................................................... 20 Beräkningsunderlag ................................................................................................. 21 Bilaga 1 ....................................................................................................................... 23 Fördjupad förstudie avseende samordning mellan Finspångs och Västra Sörmlands Räddningstjänst......................................................................................................... 23

2

Sammanfattning
I Katrineholm finns uppdrag enl. följande: • Kommunledningsförvaltningen uppdras att utreda möjligheten av att verksamhetsområdet upphandling bildar en gemensam organisation med andra kommuner.(KS 2008-05-26, § 106) • Kommunledningsförvaltningen uppdras att ytterligare utreda möjligheterna till samverkan med Vingåker och/eller andra kommuner inom området för administration.(KS 2008-05-26, § 106) • Utveckla samverkan inom kommunen, inom koncernen och mellan kommuner.(KF 2008-11-17, § 231) I Vingåker finns uppdrag att; • Förvaltningarna ges i uppdrag att finna samarbetsmöjligheter med andra kommuner i syfte att minska kostnaderna Under ett extra KS AU i Flen 2009-05-06 togs beslut om att Flen vill delta i projektet rörande lön, växel och upphandling. Finspång tog på KS möte 2009-05-18 beslut om att delta kring lön, upphandling, växel men också att de vill utreda räddningstjänsten samt övrigt enligt projektplanen Målet och huvudsyftet med samverkan är kostnadsbesparingar. Andra eventuella effekter är: • Högre kvalitet, med möjlighet till specialisering • Minskad sårbarhet • Större utvecklingspotential • Minskade programvarukostnader • Ökade möjligheter vid upphandlingar • Lättare att erhålla högre kompetens Lön I ett kommunalförbund med fyra kommuner kan löneadministrationen effektiviseras. Både vad det gäller personalbemanning som kostnader för löneprogram. Besparingar sker för alla fyra kommunerna på personalsidan och på programsidan för alla kommuner utom Katrineholm, som redan har den nya programversionen. Upphandling Ett upphandlingskontor bör ge kommunerna bättre utgångspunkt till lönsamma avtal och därmed ett ekonomiskt incitament för inrättande. Växel Telefonväxel skall ge medborgare och anställda service och snabbt expedierade samtal. En gemensam växel kan ge utökad samhällsservice. Räddningstjänst En gemensam räddningstjänst inrättas för Finspång, Katrineholm och Vingåkers kommuner. 3

Kostnadsbesparingar I tabellen nedan redovisas den totala samverkanseffekten per verksamhetsområde och för respektive medlemskommun vid fördjupad samverkan inom förslagna områden.
Huvudområde Delområde Flen
-431 000 -100 000 191 081 -339 919 139 402

Finspång
-62 000 -276 000 680 979 -289 178 342 979 183 224

Katrineholm Vingåker
-798 000 -676 000 -1 557 122 -338 664 -3 031 122 260 775 -204 000 -164 000 202 561 -73 236 -165 439 74 529

Personaladministration Lön (spec) Personaladministration Växel Personaladministration Upphandling (befolkning) Räddningstjänst SUMMA Varav OH (ej rtj)

4

Utredning avseende fördjupad samverkan mellan Katrineholms, Vingåkers, Flens och Finspångs kommuner.
Uppdragsbeskrivning
Målet och huvudsyftet med samverkan är kostnadsbesparingar. Ev. andra effekter är • Högre kvalitet, med möjlighet till specialisering • Minskad sårbarhet • Större utvecklingspotential • Minskade programvarukostnader • Ökade möjligheter vid upphandlingar • Lättare att erhålla högre kompetens Utredningens mål är att: 1. Kartläggning av nya verksamheter som går att samverka kring. 2. Belysa för- och nackdelar med att organisera verksamheterna tillsammans bla; • Ur ett verksamhetsperspektiv – med ex kvalitetsaspekter • Ur ett ekonomiskt perspektiv – med ex rationaliseringsmöjligheter • Ur ett personalperspektiv – med ex arbetsmiljökonsekvenser 3. Ge förslag på organisering med kravprofiler på ledningsfunktioner 4. Ge förslag på lokalisering 5. Presentera modell för styrning/ledning med samordnad administration 6. Ge förslag på ny förbundsordning och arbetsordning för direktionen 7. Kartläggning av vilka samverkansformer ex. civilrättsliga avtal som idag finns mellan kommunerna. 8. Planera så att Kommunalförbundet har möjlighet att ta in fler medlemmar på hela eller delar av verksamhetsområdet.
Omfattning och innehåll

Projektet inleder med tillsättande av projektledare Ulrika Sildeus vid styrgrupp 4/3-2009. Projektledaren skall med hjälp av ”expertrådgivare” Bert Hedberg från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB utreda målen enl. ovanstående. Enligt beslut i styrgrupp 2009-06-10 skall utredningen genomföras enl. nedan FAS 1: • • Lön, upphandling och telefoni utreds gällande utökad samverkan i kommunalförbund mellan de fyra kommunerna. IT Programinventerar och utreder möjliga besparingar gällande ägande av system mellan de fyra kommunerna. - Mikael Brandfors får i uppdrag att till den 15 november programinventera och utreda frågan om möjliga besparingar gällande ägande av system mellan de fyra 5

kommunerna. Mikael kan vid behov ta in hjälp för att ta fram underlag till beslut i november. Eventuella externa kostnader delas mellan kommunerna. • • Räddningstjänst kommer att utredas som ett delprojekt mellan VSR och Finspång med Cecilia Uneram som projektledare. Rapporterar till styrgrupp direkt. Viadidakt ligger kvar i projektet men berör bara Vingåker och Katrineholms kommuner

FAS 2 : • Miljö, IT, konsumentrådgivning, jurist och ev. andra verksamheter skall utredas.

Projektet tidsbegränsas från 2009-03-04 -- 2009-12-31 i ett första skede. Genomförandefas efter beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun och projektavslut senast 2011-01-01. Utredningen avgränsas till att organisera verksamheterna i kommunalförbund. Beträffande samverkan mellan flera andra kommuner i fråga om räddningstjänst hanteras detta i ett separat utredningsuppdrag. Samordning mellan utredningarna skall ske. Projektledning ändras från och med 19 augusti, då Ulrika Sildeus fått annat arbete och Leif Rönnberg tar över som projektledare. Samtidigt ändras projektets tidsplan, förslag till kommunalförbund, inklusive förbundsordning skall vara klart 20 oktober. Redovisningar skall ske 15 september, för kommunstyrelseordförande och kommunchefer, samt 14 - 15 oktober diskuteras förslaget vid en konferens med styrgruppen. Den 26 oktober 2009 tog Jenny Bolander med stöd av undertecknande kommunchefer över utredning.

6

Bakgrund
I Katrineholm finns uppdrag enl. följande: • Kommunledningsförvaltningen uppdras att utreda möjligheten av att verksamhetsområdet upphandling bildar en gemensam organisation med andra kommuner.(KS 2008-05-26, § 106) • Kommunledningsförvaltningen uppdras att ytterligare utreda möjligheterna till samverkan med Vingåker och/eller andra kommuner inom området för administration.(KS 2008-05-26, § 106) • Utveckla samverkan inom kommunen, inom koncernen och mellan kommuner.(KF 2008-11-17, § 231) I Vingåker finns uppdrag att; • Förvaltningarna ges i uppdrag att finna samarbetsmöjligheter med andra kommuner i syfte att minska kostnaderna Katrineholms och Vingåkers kommuner har flera verksamheter gemensamma såsom räddningstjänst (Västra Sörmlands Räddningsförbund, VSR) och gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad (Viadidakt). Till detta kommer samverkan kring en rad andra områden. Vid ett möte med kommunstyrelsernas ordförande i Vingåker respektive Katrineholm den 30 oktober 2008 gavs ett uppdrag åt kanslichef Helena Viklund och biträdande kommunchef Mattias Jansson att utreda konsekvenserna av att nedanstående verksamhetsområden organiseras gemensamt för de två kommunerna i ett gemensamt kommunförbund: • Löneadministration • Upphandling • Telefonväxel • Viadidakts verksamhet • Eventuellt andra verksamhetsområden som bedöms lämpliga Idén är att bredda det redan befintliga räddningstjänstförbundets (VSR) uppdrag till att omfatta fler verksamhetsgrenar där räddningstjänst utgör en bland flera. Förändringen bör genomföras successivt eller samlat senast den 1 januari 2011. Syftet är att bedriva en effektiv verksamhet med hög produktivitet och rätt kvalitet till en så låg kostnad som möjligt.

Tillägg 2009-05-20

Under projekttiden har andra kommuner visat intresse av att delta i projektet. Strängnäs, Finspång och Flen har deltagit vid styrgruppsmöten och träffat projektledare separat för information. Strängnäs har meddelat att de inte vill delta i projektet men stå med som intressent. Under ett extra KS AU i Flen 2009-05-06 togs beslut om att Flen vill delta i projektet rörande lön, växel och upphandling. Finspång tog på KS möte 2009-05-18 beslut om att delta kring lön, upphandling, växel men också att de vill utreda räddningstjänsten samt övrigt enligt projektplanen. 7

Organisation
Ledningsorganisation

För att få en effektiv organisation behövs en bra ledningsorganisation. Ambitionen i nedanstående förslag är en mindre ledningsorganisation som delar verksamhetsstöd med kärnverksamheterna. Direktion

Förbundsledning
Verksamhetsstöd

Räddningstjänst
Verksamhetschef

Viadidakt
Verksamhetschef

Administrativ enhet
Administrativ chef

Upphandling

Telefonväxel

Lön

Förbundsdirektion

Direktionen svarar för verksamheten och alla politiska beslut. Gällande direktionens arbete kan det antingen hållas samman eller organiseras med utskott. Det som talar för en sammanhållen organisering är vikten av en effektiv organisation med ett engagemang för helheten. Ambitionen ska vara samverkan inom så många av kommunalförbundets verksamhetsområden som möjligt för att uppnå målet om kostnadsbesparingar. Det som talar mot är den generalisering som kan uppstå i och med att direktionen vid behov inte kan tillsätta utskott för specialisering. En annan aspekt som talar mot begränsningen är att alla ledamöter inte berörs av samtliga verksamhetsfrågor. Inrättande av utskott medför att de som är berörda också är de som har inflytande i frågan. Vid en organiserig med utskott kan det vara relevant att utöka antalet ledamöter för att alla ledamöter inte ska behöva medverka i de inrättade utskotten. Omfattningen av kommunalförbundets verksamhet och antalet frågor motiverar ett utökat antal ledamöter. 8

Sammantaget är antalet ledamöter en avvägning mellan kostnadsfrågan och kvalitetsaspekten. Vår bedömning är att en sammanhållen organisation där ledamöterna gemensamt arbetar för en god utveckling av kommunalförbundet förutsätter en begränsning av utskott inledningsvis. Begränsningen syftar till att samtliga medlemskommuner ska involveras i verksamhetsfrågorna och inte endast i de frågor som samverkan sker inom. För direktionen gäller förbundsordning.
Förbundschef

Ett kommunalförbund måste ha en förbundschef. Chefens uppgift är att verkställa förbundsdirektionens beslut, hålla samman förbundet, leda verksamhetsstöd och leda verksamhetscheferna. Omfattningen bedöms vara 50% tjänst, varför förbundschef bör utses bland de tre verksamhetschefer som kommunalförbundet har. Förbundschef bör rekryteras på ett tidigt stadium. En interimsdirektör tillsätts under våren med verkställighetsuppdrag enligt beslutade premisser för nytt beslut. Direktivet är att bygga upp organisationen och att leda det fortsatta utredningsarbetet i fas 2 och eventuellt i fas 3.
Verksamhetschefer

Kommunalförbundets uppgifter har en stor spännvidd varför verksamhetscheferna har en viktig funktion som bärande av de olika verksamhetsgrenarnas kompetensområden. Omfattning av verksamhetschefer bedöms vara: • Verksamhetschef räddningstjänst 100% • Verksamhetschef Viadidakt 100% • Verksamhetschef personaladministrativ enhet 50%
Verksamhetsstöd

En effektiv organisation kräver ett bra stöd, så att de olika verksamhetsgrenarna kan fokusera sin verksamhet på uppdraget. En effektiviseringspotential i förbundet är att de olika verksamhetsgrenarna delar verksamhetsstöd. Vilka stödfunktioner som bör ingå i kommunalförbundet har inte definierats i utredningen men en rimlig bedömning är att verksamhetsstödet bemannas med: • Sekreterare till direktion och förbundschef • Ekonom • Löne- och personalredogörare (kombineras med personaladministrativa enheten) • Allmän service/arkivering mm • Information och marknadsföring (kombineras med strategisk funktion) • Administratör/handläggare/utredare 9

Bemanning i verksamhetsstöd hämtas från befintliga verksamheter. Säkerställande av resurser inom administration och kansli är åtgärder som bedöms mildra negativa arbetsmiljökonsekvenser. På sikt bedöms administrationen ge ytterligare effektivitetsvinster.
Information och marknadsföring

Vid information och marknadsföring är det viktigt att kommunerna framhålls samt att kommunalförbundet är utförare åt kommunerna. Det är också viktigt att belysa kommunerna som en del av kommunalförbundet för en gemensam helhet och ansvar för förbundets framtida utveckling.
Kostnader för ledning och verksamhetsstöd

Kostnaden för stab och direktion fördelas på medlemskommunerna i förhållande till kostnadsfördelning i respektive verksamhetsgren. Det innebär att kostnaderna för förbundets verksamhet beräknas utifrån den totala kostnaden för respektive verksamhetsgren. Den ungerfärliga kostnadsfördelningen blir enligt nedan.
Flen
3,27%

Finspång
4,30%

Katrineholm
72,54%

Vingåker
18,84%

Gnesta
1,05%

Om kostnaden för lednings och verksamhetsstöd är fyra miljoner så innebär det ett OHpåslag på ungefär 3,5 % på verksamhetskostnaden.

10

Samverkan avseende personaladministration/lönefrågor
Nuläge

Antal utbetalda löner skiljer sig avsevärt mellan de olika kommunerna liksom kostnaden per utbetald lön. Katrineholm sköter dessutom löneadministrationen för Gnesta kommun. Gnesta kommuns löneadministration är 1,6 tjänst och ca 1000 löner/månad. Dessa kan försvinna från Katrineholm vid samverkan i form av ett kommunalförbund, om inte Gnesta blir medlem, eller frågan kan lösas på annat sätt. Finspång har ett stort antal löner till en mycket låg kostnad. Genomsnittskostnaden per utbetald lön, för de fyra kommunerna, är 110,86 kronor. Nyckeltalstabell Folkmängd Katrineholm1 32 250 Flen 16 140 Vingåker 8 993 Finspång 20 575 Totalt 77 958 Antal löner Katrineholm Flen Vingåker Finspång Gnesta* Totalt 3800 2100 1100 2800 1000 10 800 % andel 41 % 21 % 12 % 26 % Antal anställda 3705 1220 700 1726 7 351 % Antal andel löneutbet 50 % 23 % 10 % 23 % 4 800* 2 100 1 100 2 800 10 800 Kostnad/lön 112,85 114,80 113,64 102,14 % andel 44 % 19 % 10 % 26 %

*ca 1000 löner som Katrineholm administrerar för Gnesta kommun.

Kommunerna har för närvarande olika versioner av samma löneprogram. Kommunerna använder sig av olika banker, vilket inte spelar någon roll för löneadministrationen i sig. Katrineholm driftar sitt lönesystem, Personec P själv. De andra kommunerna köper stordatordrift av systemet Personec K. Inom två år kommer Personec K att utgå. Katrineholm har således fler anställda per lönespecifikation än de andra kommunerna som har en högre kostnad till systemleverantören.
1

Inklusive ca 1000 löner som Katrineholm administrerar för Gnesta kommun

11

Kostnader till systemleverantör för nuvarande system Katrineholm Flen Vingåker Finspång 12 kronor 46 kronor 48 kronor 40 kronor

Överväganden

För att effektivisera löneadministration så måste alla kommuner gå in i systemet PersonecP senast 2012-01-01. Grunduppdraget, löneadministration, måste definieras tydligt. Tilläggsuppdrag träffas det särskilda avtal om. Samordningsvinster för kommunerna bedöms delvis bestå av effektivisering i systemadministrationen. För Katrineholms kommuns del är en rimlig bedömning att den befintliga personalen tillsammans med ytterligare två systemadministratörer kan sköta administrationen åt samtliga fyra kommuner. De långsiktiga samordningsvinsterna av personaladministrativa området ökar genom att omställningskostnaderna minskar och produktiviteten ökar när kommunalförbundet har välutvecklade och stabila processer. De olika kommunerna har olika andel anställda i förhållande till befolkningsunderlag varför befolkning inte kan användas som fördelningsnyckel. Det är också olika hur många visstidsanställda, uppdragstagare och förtroendevalda kommunerna har varför antalet anställda inte ger en rättvis fördelning. Det mest rättvisa sättet att fördela kostnader gällande löneutbetalningar fördelas utifrån respektive kommuns antal lönespecifikationer. Det är svårt att avgöra vilken arbetskraft som krävs per lönespecifikation varför den ekonomiska effekten av samverkan är komplicerad att definiera. Det är vår bedömning att det borde vara möjligt att bygga en ny organisation med en max-kostnad på 100 kr per lönespecifikation i 2010-års prisläge. Löneenheten måste hållas samman för att maximera möjligheten till kompetensutveckling och för att minska sårbarheten vid sjukdom mm. Ur ett ekonomiskt perspektiv ger bildandet av kommunalförbundet förutsättningar för medlemskommunerna att minska kostnaderna. Den sammantagna bedömningen är att samverkan inom det personaladministrativa området bidrar till en verksamhet av högre kvalité för en lägre kostnad. Genom att koncentrera verksamhet till kommunalförbundet leder rationaliseringsmöjligheterna till större utvecklingspotential i och med en mer kunskapsintensiv organisation. Kostnaden för löneadministrationen belastar respektive kommun enligt nyckeltalstabellen för andelen löner per kommun. Fördelningsnyckel fördelas utifrån respektive kommuns antal lönespecifikationer

12

Förslag

Löneadministrationen samordnas i kommunalförbundet för medlemskommunerna och deras respektive helägt bolag. Interims-VD får i uppdrag att organisera verksamheten till en maxkostnad av 100 kr/lönespecifikation inklusive overhead kostnader. Kostnad2 för löneadministrationen Nuv. kostnad Katrineholm (inkl Gnesta) Flen Vingåker Finspång Totalt 6 500 000 2 893 000 1 500 000 3 432 000 14 325 000 Förslag 5 702 000 2 462 000 1 296 000 3 370 000 12 960 000 Förändring -798 000 -431 000 -204 000 -62 000 -1 495 000

2

Totalkostnaden innefattar löner till de anställda löneadministratörerna, arbetsledning, lokalkostnader, IT och telefon, programkostnader, OH för övriga fördelade kommunala kostnader och övriga driftskostnader.

13

Samverkan avseende upphandling
Nuläge

I Katrineholms kommuns upphandlingsverksamhet ingår hantering av kommunens bolag och förbund samt Svenska kyrkan i Katrineholms upphandlingar. Katrineholms hanterar också en viss andel av Flen kommuns upphandling. Flens kommun har idag en tjänst som upphandlare. Idag har Katrineholm och Vingåker samverkan när det gäller upphandling. Vingåkers kommun och dess bolag köper upphandlingstjänster från Katrineholm för 182 500 kr/år. Viss direktupphandling förekommer i kommunerna när det gäller mindre belopp och av engångskaraktär. Finspångs kommun har samverkan med Norrköpings kommun, vilket man betalar ca 200 000 kr/år för. Nyckeltal upphandling Antal tjänster Katrineholm Flen Vingåker Finspång Totalt 5,6 1,0 0,1 0,5 7,2 Upphandlingsvolym 545 000 000 kr 330 000 000 kr 157 300 000 kr 300 000 000 kr 1 332 300 000 kr

Nyckeltalen är baserade på nuvarande siffror för respektive kommun inklusive den interna upphandlingskompetensen.
Överväganden

Kostnaden för kommunernas gemensamma upphandlingsorganisation ger inga större besparingar. Däremot finns det besparingsmöjligheter genom att en större volym i upphandling ger större rabatter eftersom många avtal bygger på exempelvis antalet anställda och elever blir rabatter högre med ett kommunalförbund som har ett stort underlag. För att öka volymen, som är en av förutsättning för mer förmånliga upphandlingar, ska ambitionen vara att upphandling och stödsystem samordnas. En bedömning är att fler upphandlingar kan hanteras genom samverkan. En procents bättre avtal inom området innebär en total besparing på 13 miljoner kronor per år. Vi bedömer följande fördelar med upphandlingssamverkan: • Kostnads- och tidsbesparing i inköpsprocessen • Effektivare upphandling leder till bättre ekonomiska villkor • Möjlighet till specialisering inom varu-/tjänsteområden • Minskad sårbarhet för enskild kommun • Bättre avtalsuppföljning • Fler upphandlingar genomförs 14

• •

Gemensamma utbildningar – ökad kompetens Juridisk kompetens

En bedömd nackdel med samverkan är upphandling med exempelvis lokala aktörer och konferensanläggningar som inte är ekonomiskt fördelaktigt för samtliga samverkanskommuner. Detta kan hanteras genom en bestämd kvot inom vilken enskilda upphandlingar kan göras. En annan fråga att lösa är att kommunerna för närvarande har olika upphandlingspolicys vilka ska vara enhetliga för att uppnå beräknade samverkansvinster. Angående kostnadsfördelning kan inköpsvolym användas som beräkningsunderlag. Det är dock svårt att beräkna och ger möjligen en skev bild då små upphandlingar också kan ta mycket tid. Befolkningsmängd bör således användas som fördelningsnyckel.
Förslag

Ett gemensamt upphandlingskontor inrättas för samtliga kommuner. Föreslås få följande bemanning där det totala antalet tjänster är fem. • Upphandlare/arbetsledare 1 tjänst • Upphandlare 4 tjänster Controllerfunktion ligger kvar hos respektive kommun varför medlemskommunerna har uppföljningsansvaret kring bland annat avtalstrohet. Detta kommer att kräva att kommunerna behåller viss kompetens hos sig själva. Kostnaderna fördelas enligt befolkningsmängd, se tabell nedan. Flen Upphandling (befolkning) 20,70% Finspång 26,39% Katrineholm Vingåker 41,37% 11,54%

Kostnad för upphandlingsadministrationen Nuv. kostnad Katrineholm Flen Vingåker Finspång Totalt 2 938 000 500 0003 182 500 200 000 3 820 500 Förslag 1 380 878 691 081 385 062 880 979 3 338 000 Förändring -1 557 122 +191 081 +202 561 +680 979 -482 501

3

Plus eventuell ersättning till Katrineholm

15

Samverkan avseende telefoni
Nuläge

Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner har nyligen upphandlat telefonitjänster. Leverantör är Telia för IP-baserat system. Finspångs kommun har IP-telefoni genom ett kommunalt bolag. Nyckeltal telefoni Antal tjänster 2009 Katrineholm Flen Vingåker Finspång Totalt
Övervägande

3, 75 1,25 1 2 8

(inkl växelchef)

Med en sammanslagen växelfunktion bör antalet växeloperatörer kunna minska till fem årsarbetare. Kommunernas anställda bör i görligaste mån kunna nås via direktnummer, vilket minskar trycket på växeln. Vid en gemensam växel skulle samhällsservicen kunna utökas genom att växeltelefonisterna får olika ”specialiteter”, miljöfrågor, konsumentfrågor, felanmälan mm. Fortsatt utredning för telefoni, inkluderat mobiltelefoni, bör göras av en arbetsgrupp som kan respektive kommuns system. Målet skall vara att ett nytt system skall vara i drift inom en treårsperiod och att antalet telefonistkopplade samtal skall minska med 50 %. Det kan ske genom program med alternativ vid uppringning till kommunen och dels genom tillgång till telefonnummer till kommunens personal på kommunens hemsida. Kostnaderna skulle kunna fördelas per inkommande samtal, vilket skulle ge en bild av hur bra kommunerna arbetat med tekniken och informationen kring tjänsten. För närvarande har Katrineholm och Vingåker upphandlat IP-telefoni av Telia. Flen har IP-telefoni från en annan leverantör och Finspång har IP-telefoni genom ett kommunalt bolag. Under den tid som behövs för att samtliga kommuner får samma system från en leverantör bör en gemensam växel kunna fungera på samma sätt som ett ”callcenter”. Hänvisningen i växeln bör kunna ges i klartext och vidarekoppling ske.
Förslag

En samordnad växelfunktion inrättas med fem helårsarbetare. Inledningsvis behöver de inte sitta i samma lokaler. 16

Inom tre år ska växeln vara fysiskt samlad och kostnaderna fördelas per inkommande samtal. Fram till dess fördelas kostnaden per invånare. Se kostnadsfördelningstabell för perioden 2011 –2014 nedan. Utifrån invånare År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 100% invånare 67% / invånare 33% 0% Utifrån inkommande samtal 0% 33% inkommande samtal 67% inkommande samtal 100% inkommande samtal

Förbundschefen ges ett tydligt utvecklingsuppdrag kring växeltjänsten, med syfte att fullt ut använda tekniken för att effektivisera verksamheten. Nedan redovisas bedömd samverkanseffekt gällande telefoni. Antal anställda Katrineholm (inkl Gnesta) Flen Vingåker Finspång Totalt 3,75 1,25 1 2 8 Förslag 2,08 1 0,59 1,33 5 Förändring -1,69 -0,25 -0,41 -0,69 -3,00

17

Lokaler för kommunalförbund
Nuläge

En enkel lokalinventering har gjorts i samtliga kommuner. Katrineholms kommun har för närvarande lokaler i Safirenhuset, i närhet till kommunalhuset, och i kontorslokaler i kvarteret Rådmannen, vilket är mer ocentralt. Kallhyran är 650 kr/kvm. Inom Västra Sörmlands Räddningstjänst finns ett logement vilket kan göras om kontorshotell. Flens kommun har för närvarande möjlighet att hyra lokaler. Lokalerna är centralt belägna och hyrorna 1500 kr/kvm kallhyra. Vingåkers kommun har möjlighet att frigöra lokaler i Apotekshuset, ca 400 kvm, bredvid kommunhuset. Vid större behov kan närliggande lokaler ordnas. Kallhyran ligger på ca 700 kr/kvm. Finspång har för närvarande inga lediga lokaler i kommunhuset. I en annan kommunal fastighet finns dock utrymme för ett kommunalförbund.
Övervägande

För lokaler, utom i Flen, tillkommer kostnader för att anpassa lokalerna till den verksamhet som kommer att bedrivas. Ombyggnadskostnaden ligger på 5 000 – 10 000 kr/kvm, beroende på hur stora förändringar som skall göras. Nyckeltal lokaler Antal kvm Katrineholm Flen Vingåker Finspång Årshyra/kvm 650 kr 1500 kr 700 kr 750 kr

18

Räddningstjänst
Finspång och VSR visar många likheter i sin struktur för räddningstjänst och säkerhetsarbete, och det finns för oss inga kända hinder som gör att man inte skulle kunna bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Dock begränsar det faktum att det är två olika län och ger inte fullt ut de effektiviseringsvinster en samordning inom ett län skulle kunna ge. Utifrån den fördjupade förstudien, som gjorts av Cecila Uneram och Jan-Erik Heintze, lämnas följande rekommendationer: 1. Fatta ett beslut om att gå vidare med förbundsbildning samt när i tiden en samordning förväntas ske. 2. Efter beslut om förbundsbildande -fatta besluta om ytterligare utredning av: • Ekonomi. (Fördelningstal. Hantering av befintliga anläggningstillgångar, driftoch kapitalkostnader, pensionskostnader mm. Hantering av eventuellt tillkommande nyinvesteringsbehov i de tre kommunerna. Kostnader för att samordna system.) • Organisationsstruktur • Verksamhetsstöd • Operativ ledning och beredskap • Personal och bemanning 3. Genomför en uppdragsprocess med ägarkommunerna så att alla mycket tydligt är införstådda med vad det gemensamma förbundet ska göra och var gränsdragningslinjerna mot respektive kommun går. Uppdraget blir sedan grunden för Direktion att utgå ifrån när de formulerar sin vilja. Om beslut fattas om sammanslagning av Finspång-VSR åtgår det 8-12 månader till förberedelser, inför övergången till en gemensam organisation. Vi vill samtidigt betona att samverkan kan ske även i befintlig form, men att det då inte fullt ut blir motsvarande samordningsvinster och samma kontinuitet som i ett gemensamt kommunalförbund.

Viadidakt
Viadidakts samverkan mellan Katrineholm och Vingåker ska ingå i det ombildade kommunalförbundet. Sammantaget ska detta ge kostnadsminskningar för överbyggnaden.

Bolag
Samtliga helägda kommunala bolag hos medlemskommunerna bör via ägardirektiv köpa administrativa tjänster av förbundet.

19

Tidsplan genomförande
För att ett kommunalförbund skall ge önskade effekter när det gäller effektivitet, säkerhet etc. måste diskussioner föras på hemmaplan i respektive kommuner. Det gäller personalen i kommunerna, inte minst de som berörs av förslaget, samt politiker i nämnder och fullmäktige. Det tar tid och måste få ta tid. 14-15 oktober: 15-20 oktober: 20 oktober -3 November 3 November 4 November November 2009 December 2009 Våren 2010 styrgruppen går igenom förslaget och diskuterar eventuella ändringar och tillägg. Eventuell revidering av förslaget Diskussioner med personalen i kommunerna. Förslag till ändringar hanteras av styrgruppen. Extra styrgruppsmöte Möte om räddningstjänst Möte med kommunstyrelse ordförande Politiska diskussioner i kommunerna Politiska beslut i frågan Start för fas 2 Interimsförbundschef tillsätts Inledande rekryteringsprocess av förbundschef Tillsättning av förbundschef Övergång från gemensam nämnd för Viadidakt till kommunalförbundet efter höstens kommunalval. Sammanslagning av löneadministrationen till ett kontor. Sammanslagning av upphandling till ett kontor. Växelfunktionen i drift. VSR Allt som hanterats i fas 1 är i drift.

Juni 2010 Hösten 2010

2011

20

Beräkningsunderlag
Beräkningsnyckel grundas på folkmängden hämtad ur SCB:s statistik per november 2008 i samtliga beräkningsnycklar utom gällande löneadministration där antalet lönespecifikationer använts.
Tabell 1 Huvudområde
Personaladministration Personaladministration Personaladministration Räddningstjänst (tkr) Viadidakt

Delområde
Lön (spec) Upphandling (befolkning) Växel

Flen
2100 16140 16140

Finspång Katrineholm
2800 20575 20575 3800 32250 32250 24848 32250

Vingåker
1100 8993 8993 5298 8993

Gnesta SUMMA
1000 10800 77958 77958 30146 41243

Beräkningsnyckel Tabell 1 omsatt i procent redovisas i tabell 2 nedan.
Tabell 2 Huvudområde
Personaladministration Personaladministration Personaladministration Räddningstjänst Viadidakt

Delområde
Lön (spec) Upphandling (befolkning) Växel

Flen
19,44% 20,70% 20,70% 0,00% 0,00%

Finspång
25,93% 26,39% 26,39% 0,00% 0,00%

Katrineholm
35,19% 41,37% 41,37% 82,43% 78,20%

Vingåker
10,19% 11,54% 11,54% 17,57% 21,80%

Gnesta
9,26% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%

Utifrån redovisat underlag och beräkningarna ovan redovisas i tabell 3 kostnaden för den ungefärliga omslutningen avrundat till kronor.
Tabell 3

Huvudområde
Personaladministration Personaladministration Personaladministration Räddningstjänst Viadidakt SUMMA

Delområde
Lön (spec) Upphandling (befolkning) Växel

Omslutning (ex)
12 960 000 kr 3 338 000 kr 2 500 000 kr 30 146 000 kr 65 000 000 kr 113 944 000 kr

21

Beräknad omslutning och tabell 2 ger en kostnad för respektive medlemskommun per huvudområde enligt tabell 4.
Tabell 4
Huvudområde
Personaladministration Personaladministration Personaladministration Räddningstjänst Viadidakt SUMMA

Delområde
Lön (spec) Upphandling (befolkning) Växel

Flen

Finspång

Katrineholm

Vingåker

Gnesta

2 520 000 kr 3 360 000,00 kr 4 560 000,00 kr 1 320 000,00 kr 1 200 000,00 kr 691 081 kr 880 978,86 kr 1 380 878,17 kr 385 061,62 kr 0,00 kr 517 586 kr 659 810,41 kr 1 034 210,73 kr 288 392,47 kr 0,00 kr 0 kr 0,00 kr 24 848 000,00 kr 5 298 000,00 kr 0,00 kr 0 kr 0,00 kr 50 826 806,97 kr 14 173 193,03 kr 0,00 kr 3 728 667,74 kr 4 900 789,27 kr 82 649 895,87 kr 21 464 647,12 kr 1 200 000,00 kr

Respektive kommuns kostnadsandel utav den totala omslutningen framgår av tabell 5.
Tabell 5

Flen
3,27%

Finspång
4,30%

Katrineholm
72,54%

Vingåker
18,84%

Gnesta
1,05%

Den totala samverkanseffekten per kommun och delområde redovisas i tabell 6.
Tabell 6
Huvudområde Delområde Flen
-431 000 -100 000 191 081 -339 919 139 402

Finspång
-62 000 -276 000 680 979 -289 178 342 979 183 224

Katrineholm Vingåker
-798 000 -676 000 -1 557 122 -338 664 -3 031 122 260 775 -204 000 -164 000 202 561 -73 236 -165 439 74 529

Personaladministration Lön (spec) Personaladministration Växel Personaladministration Upphandling (befolkning) Räddningstjänst SUMMA Varav OH (ej rtj)

22

Bilaga 1
Fördjupad förstudie avseende samordning mellan Finspångs och Västra Sörmlands Räddningstjänst

23

Fördjupad förstudie avseende samordning mellan Finspångs och Västra Sörmlands Räddningstjänst
Oktober 2009 Cecilia Uneram Jan-Erik Heintze

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2 Inledning..................................................................................................................................... 4 Bakgrund .............................................................................................................. 4 Uppdrag ................................................................................................................ 5 Metod och genomförande ..................................................................................... 5 Sammanfattning ......................................................................................................................... 6 Vad säger lagstiftningen? ........................................................................................................... 7 Lag om skydd mot olyckor ................................................................................... 7 Lag om kommuners och landstings åtgärder vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. ................................................................................. 8 Folkhälsa............................................................................................................... 9 Brottsförebyggande arbete .................................................................................... 9 Kommunens ansvar som enskild .......................................................................... 9 Kommunallagen ............................................................................................................... 10 Säkerhetsskyddslagen....................................................................................................... 10 Stora likheter mellan lagstiftningarna................................................................. 10 Former för samordning och samverkan ................................................................................... 12 Kommunalförbund ............................................................................................. 12 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................. 13 Politisk organisation/Styrning ............................................................................ 13 Vision/mål .......................................................................................................... 13 Finspång ........................................................................................................................... 13 VSR .................................................................................................................................. 13 Uppdrag .............................................................................................................. 14 Samverkan .......................................................................................................... 15 Förvaltningsorganisation .................................................................................... 16 Heltid .................................................................................................................. 16 RIB (Deltid) ........................................................................................................ 17 Beredskap ........................................................................................................... 18 Kommunala resurser för räddningstjänst – deltid ............................................................ 18 Kommunala resurser för räddningstjänst – heltid ............................................................ 19 Riskbild............................................................................................................... 19 Karta ................................................................................................................... 20 Tillgänglighet Räddningsinsats .......................................................................... 20 Dimensionering av styrkor ............................................................................................... 20 Simulerad medelresponstid (i minuter) till alla folkbokförda (Glesbygdverket) ............. 21 Larmstatistik ....................................................................................................... 21 Finspång ........................................................................................................................... 21 VSR .................................................................................................................................. 23 Brand i byggnad – jämförelse FVK ................................................................................. 25 Brand i bostad – jämförelse FVK ..................................................................................... 25 Trafikolycka – jämförelse FVK ....................................................................................... 26 Dödsolyckor inom VSR’s område ................................................................................... 26 Verksamhetsstöd ................................................................................................. 27 Byggnader/Brandstationer .................................................................................. 27 2

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Huvudstation .................................................................................................................... 27 Deltidstationer .................................................................................................................. 28 Övningsplats ..................................................................................................................... 28 Materiel och utrustning....................................................................................... 28 Fordon - Finspång ............................................................................................................ 28 Fordon VSR...................................................................................................................... 29 Annan utrustning - Finspång ............................................................................................ 29 Annan utrustning - VSR ................................................................................................... 29 Rakel - Finspång............................................................................................................... 30 Rakel – VSR ..................................................................................................................... 30 ”Övriga” uppgifter .............................................................................................. 30 Extern utbildning ................................................................................................ 31 Kommunal säkerhetsutbildning........................................................................................ 31 Myndighetsutövning ........................................................................................... 32 Kommunala tillsyner ........................................................................................................ 32 Ekonomi ............................................................................................................. 33 Nettokostnad per invånare Finspång - Katrineholm - Vingåker ...................................... 33 Verksamheten i siffror 2008 ............................................................................... 34 Analys och slutsatser ................................................................................................................ 35 Framtid - Ett samlat arbete inom ”samhällsskydd och beredskap” .................... 35 Organisation ....................................................................................................... 35 Uppdrag .............................................................................................................. 35 Ledning ............................................................................................................... 36 Förslag till organisationsstruktur ...................................................................................... 36 Verksamhetsstöd .............................................................................................................. 36 Operativ ledning ............................................................................................................... 37 Ekonomi ............................................................................................................. 37 Fördelar, nackdelar samt utmaningar ................................................................. 37 Rekommendationer .................................................................................................................. 39 Bilaga Räddningstjänstförbund ................................................................................................ 40 Bilaga Andra förbund ............................................................................................................... 42 Dalslandskommunernas Kommunalförbund ...................................................... 42 Medlemskommuner .......................................................................................................... 42 Förbundets ändamål ......................................................................................................... 42 Verksamhet....................................................................................................................... 42 Fyrbodal ................................................................................................................................... 42 14 kommuner samarbetar för tillväxt ............................................................................... 42 Fakta ................................................................................................................................. 43 Uppgifter för Fyrbodals kommunalförbund: .................................................................... 43 Höglandet ........................................................................................................... 43 Om Höglandets kommunalförbund .................................................................................. 43 Skaraborgs kommunalförbund ........................................................................... 44 Sjuhärad .............................................................................................................. 44 Västra Mälardalens Kommunalförbund ............................................................. 45 Kommunalförbundet södra Hälsingland ............................................................. 45 Effektivare organisation ................................................................................................... 45 Källförteckning......................................................................................................................... 46 3

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Inledning
Bakgrund Katrineholms och Vingåkers kommuner har flera verksamheter gemensamt såsom räddningstjänst (Västra Sörmlands Räddningstjänst, VSR) och gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad (Viadidakt). Till detta kommer samverkan kring en rad andra områden. Vid ett möte med kommunstyrelsernas ordföranden i Vingåker respektive Katrineholm den 30 oktober 2008 gavs ett uppdrag åt kanslichef Helena Viklund och då biträdande kommunchef Mattias Jansson att utreda konsekvenserna av att nedanstående verksamhetsområden organiseras gemensamt för de två kommunerna i ett gemensamt kommunförbund:  Löneadministration  Upphandling  Telefonväxel  Viadidakts verksamhet  Eventuellt andra verksamhetsområden som bedöms lämpliga I Katrineholm fanns redan innan uppdrag enl. följande:  Kommunledningsförvaltningen uppdras att utreda möjligheten av att verksamhetsområdet upphandling bildar en gemensam organisation med andra kommuner.(KS 2008-05-26, § 106)  Kommunledningsförvaltningen uppdras att ytterligare utreda möjligheterna till samverkan med Vingåker och/eller andra kommuner inom området för administration.(KS 2008-05-26, § 106)  Utveckla samverkan inom kommunen, inom koncernen och mellan kommuner.(KF 2008-11-17, § 231) I Vingåker fanns uppdrag att;  Förvaltningarna ges i uppdrag att finna samarbetsmöjligheter med andra kommuner i syfte att minska kostnaderna Tanken är att bredda det redan befintliga räddningstjänstförbundets (VSR) uppdrag till att omfatta fler verksamhetsgrenar, där räddningstjänst utgör en bland flera. Inriktningen är att förändringen ska genomföras successivt eller samlat senast den 1 januari 2011. Syftet är att bedriva en effektiv verksamhet med hög produktivitet och rätt kvalitet till en så låg kostnad som möjligt. Under projekttiden har andra kommuner visat intresse av att delta i projektet. Strängnäs, Finspång och Flen har deltagit vid styrgruppsmöten och träffat projektledare separat för information. Strängnäs har meddelat att de inte vill delta i projektet men stå med som intressent. Under ett extra KS AU i Flen 2009-05-06 togs beslut om att Flen vill delta i projektet rörande lön, växel och upphandling. Finspång tog på KS möte 2009-05-18 beslut om att delta kring lön, upphandling, växel men också att de vill utreda räddningstjänsten samt övrigt enligt projektplanen.

4

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Uppdrag Parallellt med, eller snarare som en komplettering till, utredningen kring samordning av fler verksamheter inom det befintliga kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst har kommuncheferna i Finspång, Katrineholm och Vingåker gett oss (Cecilia Uneram och JanErik Heintze) i uppdrag att genomföra en fördjupad förstudie kring förutsättningarna att samordna Finspångs Räddningstjänst med Västra Sörmlands Räddningstjänst. Samma målsättningar som redovisas för förbundsutökningsprojektet gäller även för denna förstudie: ”Målet och huvudsyftet med samverkan är kostnadsbesparingar. Ev. andra effekter är:  Högre kvalitet, med möjlighet till specialisering  Minskad sårbarhet  Större utvecklingspotential  Minskade programvarukostnader  Ökade möjligheter vid upphandlingar  Lättare att erhålla högre kompetens” Metod och genomförande Fakta har inhämtats från tidigare utredningar inom respektive organisation samt från liknande förstudier och utredningar. Se Källförteckning sist i dokumentet. Erfarenheter från andra förbund, både inom räddningstjänstverksamhet och andra områden, har inhämtats genom befintliga nätverk och genom intervjuer.

5

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Sammanfattning
Kommunalförbund inom räddningstjänsten ökar stadigt, och för närvarande finns 35 förbund där mer än hälften av Sveriges kommuner ingår. Erfarenheter från såväl Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och genomförda undersökningar, visar att fördelarna överväger nackdelarna med ett förbundsbildande. Dock understryks vikten av tydliga uppdrag, förankring av organisationen i alla led, samt att inte ha för bråttom med införandeprocessen. Finspång och VSR visar många likheter i sin struktur för räddningstjänst och säkerhetsarbete, och det finns för oss inga kända hinder som gör att man inte skulle kunna bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Dock begränsar det faktum att det är två olika län och ger inte fullt ut de effektiviseringsvinster en samordning inom ett län skulle kunna ge. Vår uppfattning är att man inte kan göra stora ekonomiska besparingar med anledning av ett förbundsbildande (såvida inte ambitionsnivån i minskas), men att man däremot har möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt, och på sikt kunna hålla kostnader nere samt trygga kompetens över tiden. Den ekonomiska vinsten ligger i samordnad ledningsfunktion. Om beslut fattas om sammanslagning av Finspång-VSR åtgår det 8-12 månader till förberedelser, inför övergången till en gemensam organisation.

6

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Vad säger lagstiftningen?
Arbetet inom området ”trygg och säker” består av flera verksamheter, hanteras av många aktörer och styrs av flera lagar.

Folkhälsa

BRÅ Bråttsförebyggande

Skydd mot olyckor

Säkerhetsskydd

Arbetsmiljö

Skydd mot extraordinära händelser

Civilt försvar

Kommunskydd / internt skydd

IT-säkerhet

Kommens interna arbete

Delar av arbetet för att skapa en ”trygg och säker” kommun, sett ur ett lag- och verksamhetsperspektiv.

Lag om skydd mot olyckor Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. I kommunens handlingsprogram för räddningstjänst skall bl a framgå vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser. Kommunen skall se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. I handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet skall bl a framgå de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Det skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Efter avslutade insatser skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skärlig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Kommunen skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Tillsynen över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område, och av länsstyrelsen inom länet. Behovet av resurser styrs till stor del av vilken riskbild kommunen uppvisar, bebyggelsestruktur och befolkningstäthet etc. Handlingsprogrammet är ett politiskt dokument antaget i kommunfullmäktige/Direktionen, där bl a MSB och Länsstyrelsen i ett samrådsförfarande har haft möjlighet att påverka dess innehåll.

7

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST I lagen om skydd mot olyckor (LSO) anges ett antal nationella mål som kommunerna har att ta hänsyn till vid formandet av en organisation nämligen följande:  Bereda människors liv och hälsa samt egendom ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap 1§)  Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid, och genomföras på ett effektivt sätt (1 kap.3§).  Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten, skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra (1 kap.6§).  Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet (3 kap.1§).  Kommunen skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst (3 kap.7§). Lag om kommuners och landstings åtgärder vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommuners och landstings uppgifter i samhällets krishanteringssystem utgår från en helhetssyn som innebär att förmågan ska byggas upp utifrån ett underifrånperspektiv för hela hotskalan, från fred till krig, fokus ska dock ligga på de fredstida insatserna. Helhetssynen ska bygga på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet. Till detta kommer ett intresse från statens sida att i vissa avseenden påverka kommunens och landstinget utformning av krisberedskapen, och att få vissa särskilda uppgifter utförda av kommunen och landstinget. Statens intresse gäller främst kommunernas hantering av svåra påfrestningar på samhället i fred och kommunernas roll i det civila försvaret. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred, och därigenom också uppnå en grundläggande förmåga för civilt försvar.    Kommunen skall inför varje ny mandat-period fastställa en plan för att hantera extraordinära händelser. I varje kommun skall finnas en särskild krisledningsnämnd som får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder. Kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska därefter värderas och sammanställas i en Risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet skall ses som en ständigt pågående process, och bör samordnas med övrigt förebyggande arbete i kommunen, exempelvis med det arbete som utförs i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Kommunen ska inom sitt geografiska område verka för samverkan och samordning såväl i förberedelsearbetet som i faktiska krissituationer, detta omfattar såväl offentliga som privata aktörer. Samordningen bör utgå från en analys av risker som kan leda till en extraordinär händelse. Kommunen ska se till att förtroendevalda och anställda regelbundet får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna klara sina uppgifter vid extraordinär händelse. Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minska, samt för hur man ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse.

 

8

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. Det finns elva nationellt antagna folkhälsomål: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Brottsförebyggande arbete Polisen har ansvaret att hantera brott, men kommunen har ett ansvar att delta i det brottsförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå sker därför genom samarbete mellan Polis, kommun och andra myndigheter/organisationer . Det är frivilligt för kommunerna att starta lokala brottsförebyggande råd. Kommunerna kan få stöd av myndigheten Brå. En av Brå’s uppgifter är att bidra till att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet genom rådgivning, vägledning samt ekonomiska bidrag. Många lokala brottsförebyggande råd kan kalla sig folkhälsoråd, trygghetsråd, välfärdsråd eller liknande. Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Kommunens ansvar som enskild Kommunen har även ett stort antal skyldigheter även i som roll som ”enskild” inom området ”trygg och säker”. Enligt de lagstiftningar som omnämnts ovan ställer t ex LSO krav på att det ska finnas ett systematiskt brandskyddsarbete. Det arbetet är likartat med arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Kommunen har krav på skydd och säkerhet vilket både benämns som ”kommunskydd” och ”internt skydd” och regleras i kommunallagen.

9

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Kommunallagen Kommunen har ett ansvar att skydda sina anställda och sina kunder och vidare också skydda sin egendom och sin verksamhet mot fysisk och ekonomisk skada. Kommunskyddet har som syfte att:  Skydda sin egendom, verksamhet, anställda och brukare mot fysisk och ekonomisk skada/avbrott orsakade av olyckor, brand tekniska fel, extraordinära händelser.  Vara robust och kapabel att både förebygga hot och hantera händelser så att leveransförmåga avseende viktiga servicefunktioner bibehålls Säkerhetsskyddslagen Med säkerhetsskydd avses olika åtgärder för att skydda totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Här avses såväl den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket. Lagen gäller för staten, men har under senare år utvidgats till att även gälla vid verksamheter hos bl.a. kommunerna. Områden som omfattas av lagen är bl a informationssäkerhet, tillträdesbegränsningar, säkerhetsprövningar. Kommunerna ska se till att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd och att säkerhetsskyddet kontrolleras, vidare ska särskild säkerhetsanalys utföras. I varje kommun ska det finnas en säkerhetsskyddschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet. Säkerhetsskyddschefen skall vara direkt underställd myndighetens chef vilket för kommunerna menas Kommunstyrelsen. Stora likheter mellan lagstiftningarna Lagstiftarna har tagit avstamp i händelsernas olika karaktär såsom olycka, kris och brottslighet och formulerat sig på lite olika sätt. Men om man lyfter blicken och antar ett ovanifrånperspektiv så kan man se att kravet på det lokala arbetet, oavsett lagstiftning, handlar om samordning och god planering före, under och efter en olycka/händelse. Syften och mål är desamma: färre händelser, mindre konsekvenser och förmåga att hantera händelser. Exempel på stora likheter är att både LSO och LXO ställer krav på att riskanlyser ska göras och att planer och program ska antas i kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Det är också så att i verkligheten är inte de olika händelserna separerade från varandra. En kris startar ofta med en olycka. Många brott genererar också en räddningsinsats och många brott berör kommunala anläggningar och engagerar kommunskyddet. Åtgärder för att minska brottslighet förbättrar samtidigt skydd mot olyckor och vice versa. Ur ett kundperspektiv så spelar inte händelsen i sig inte någon roll. Elavbrott, pandemi, brand, trafikolycka, inbrott, fall osv är alla oönskade händelser. Utgår man från kundens behov och antar en helhetssyn bör därför kommunens samlade arbete mot, kriser, olyckor och brott som drabbar människor, egendom, miljö eller samhällsfunktion att ha en gemensam styrning. Styrningen bör hellre utformas som hängrännor än som stuprör! Hur kommunerna väger riskerna och hur prioriterar skyddet mellan olika aktiviteter som tillsammans skapar ett bra skydd kommer att vara avgörande för resultatet – trygg och säker.

10

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Skogsbrand Sjukdom Trafikolycka

Tsunami

Fall Förgiftning Brand Snöoväder Våldsbrott

Storm

Drunkning

Kvävning

Inbrott

Klotter

Kommunens arbete för att skapa en ”trygg och säker” kommun bör ha en gemensam styrning och utgå från kundens behov.

11

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Former för samordning och samverkan
Kommunalförbund inom räddningstjänsten ökar stadigt, och för närvarande finns 35 förbund där mer än hälften av Sveriges kommuner ingår. Kommunalförbund Den vanligaste formen i de kommunalförbund som nu är i funktion är kommunalförbund med direktion. Direktionen utgör både beslutande församling och styrelse. Kommunalförbund kan användas för vilka kommunala uppgifter som helst, dvs förbundet behöver inte utföra samma uppgifter för alla medlemmar. Kommunalförbundet är en egen juridisk person och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Det har i mycket samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun, och man brukar säga att det är en slags ”specialkommun”. Kommunalförbundet övertar uppgifterna från sina medlemmar och blir huvudman för verksamheten med egen budget och räkenskaper. Förbundet har ingen beskattningsrätt men en rätt att debitera medlemmarna sina kostnader. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder. De kommuner som ska samverka har att enas om en förbundsordning som ska reglera en rad frågor om förhållandena i kommunalförbundet. Medlemmarna i direktionen väljs genom indirekta val. Varje ledamot har sin hemort, var och en har nominerats av ett parti och utsetts av respektive kommuns fullmäktige. Ledamöterna ska verka för förbundets bästa i enlighet med vad som kommit fram i ägaruppdraget. De ska inte representera sitt parti, sin hemort eller sin kommun. Utrymme för politisk aktivitet eller tillvaratagande av lokala intressen i strid med ägaruppdraget finns inte. Kommunalförbund är den samverkansform som vårt utredningsuppdrag har angett. Vi vill även nämna att VSR och Finspång kan utöka sin samverkan utan att bilda förbund, utan istället utveckla de redan befintliga civilrättsliga avtalen. Detta leder dock inte till samma slagkraft och helhetslösningar som en gemensam organisation i en förbundsbildning gör.

12

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Nulägesbeskrivning
Förbundsbildandet inom räddningstjänst ökar stadigt och en uppåtgående trend är också att de gemensamma kommunalförbunden omfattar mer än bara räddningstjänst. Nationellt knyts arbetet med skydd mot olyckor och kriser samman och det är fokus på ett gemensamt säkerhetsarbete för ett stärkt samhällsskydd. Ett av bevisen för detta är den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ersätter Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Politisk organisation/Styrning I Finspångs kommun utgör Kommunstyrelsen räddningsnämnd. Kommunfullmäktige är på väg att besluta om ett reviderat handlingsprogram för 2009-2010. I VSR är det en Direktion bestående av 9 ledamöter (5 från Katrineholm och 4 från Vingåker) som utgör räddningsnämnd. Ägarkommunerna har angett uppdrag och beslutat om förbundsordning samt reglemente för Direktionen. Utifrån uppdraget har Direktionen beslutat (2009-06-10) om ett handlingsprogram för 2009-20010 (”Direktionen vilja”). Vision/mål Finspång Kommunen har som mål att olycksriskerna skall minska, att färre ska dö, att färre ska skadas och att mindre ska förstöras på grund av olycka som leder till räddningsinsats. Detta ska i första hand åstadkommas genom att:  kommunen stödjer enskilda att ta sitt ansvar genom samordnade, tvärsektoriella förebyggande insatser  kommunen samverkar med andra för att åstadkomma effektiva räddningsinsatser vid stora olyckor.  kommunen prioriterar förebyggande åtgärder i flerbostadshus och småindustrier.  kommunen prioriterar förebyggande åtgärder i kommunens övriga tätorter.  Enskilda bär ansvaret för sitt brandskydd. Räddningstjänsten ska genom tillsynsbesök och information stödja enskilda att ta sitt ansvar.  Kommunens ambition är att alla människor vid en olycka ska kunna få hjälp genom en snabb räddningsinsats  Kommunens mål med räddningstjänsten är att placera räddningsstyrkorna så att områden med betydande risker kan nås inom ca 10 minuter. Antalet bränder och antalet trafikolyckor där en avgörande räddningsinsats är nödvändig ska minska till 75 stycken per år till 2010. Genomsnittet sedan år 2000 är 100 stycken. VSR Vision VSR - alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle! Verksamhetsidé VSR har en verksamhetsidé med två inriktningar som kompletterar varandra. 13

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST ”VSR vänder sig till enskilda genom att stödja deras brandförebyggande arbete och olycksbegränsande förmåga så att de kan leva sina liv utan skador på grund av olyckor. När detta inte lyckas håller VSR en beredskap med välutbildad personal och tekniskt god utrustning för att kunna göra effektiva räddningsinsatser. VSR gör mera för de drabbade, för att de ska komma vidare efter olyckan, än vad de förväntar sig.” Mål Ägarna har i uppdraget till VSR angett följande mål:  Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor – som föranleder räddningsinsats – ska minska över tid.  Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor - som kan föranleda räddningsinsats - ska kontinuerligt öka.  Vid en olycka - som föranleder räddningsinsats - ska en första skadebegränsande åtgärd ske av enskilda.  Räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 min vid övriga. Restriktioner  VSR får sänka beredskapen när omständigheterna så medger.  VSR ska utveckla samverkan med andra kommuner i syfte att öka effektivitet och kvalitet. Uppgifter Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Uppdrag Kommunerna har sex stycken uppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO).  Samordna  Underlätta  Tillsyn  Sotning  Räddningstjänst  Undersöka Dessa ska sammantaget skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd. Ägarna har överlämnat ansvaret för dessa uppdrag till VSR med undantag av samordningsansvaret för skydd mot andra olyckor än bränder. Det ansvaret ligger kvar i Katrineholms respektive Vingåkers kommuner. I Finspång har räddningstjänsten samtliga uppdrag. Gällande LXO har Vingåker och Katrineholm inte delegerat något uppdrag till VSR förutom att vara stödjande. I Finspång ligger samordningsansvaret sedan 2009 på Räddningstjänsten.

14

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Samverkan Inom Östergötland har räddningstjänsterna samverkat under många år vilket, också reglerats i avtal inom ramen för Räddsam-E. Därutöver har även enskilda kommuner avtal med annan kommun om samverkan; Mjölby-Boxholm, Valdemarsvik-Åtvidaberg och Motala-Vadstena. Linköping och Norrköping kommer från 2010-01-01 att ingå i ett gemensamt förbund för ”Samhällsskydd och beredskap”. I Sörmland finns också en lång tradition av samverkan, men inget formaliserat ”Räddsam-D”. Överenskommelser finns kring preparandutbildning för RIB-personal och det finns avtal kring gemensam stabsorganisation. Gnesta, Oxelösund och Trosa har tecknat avtal med Nyköping och samarbetar inom ”Sörmlandskustens Räddningstjänst”. Eskilstuna och Strängnäs har gemensam räddningschefsberedskap. Samverkan
Operativa samverkansavtal

Finspång
Nerike Norrköping Räddsam E SOS E E Östergötland LKC i Linköping Närpolisen Finspång Östergötlands län IVPA-verksamhet (prio 1-larm) Region Sydöst Sanering och olycksutredning Nationellt avtal gällande sanering

VSR
Nerike Norrköping Sörmland SOS D D Sörmland LKC i Eskilstuna Område KFV Södermanlands län IVPA-verksamhet (hjärtstopp) Region Mälardalen Sanering och olycksutredning Nationellt avtal gällande sanering

Larmcentral Länsstyrelser Polis

Landsting Vägverket Banverket

För att samverkan ska fungera bra så deltar räddningstjänsterna i ett antal forum, råd och nätverk. Eftersom det är två olika län och två olika regioner som berörs så är det inte samma möten vi deltar på. Samverkansforum
BRÅ/BROSK Räddningschefsträffar Förvaltningschefsträffar/ koncernträffar Förebyggandeträffar Utbildningsträffar Beredskapssamordning SOS Internt skydd

Finspång
BRÅ Styrgrupp Räddsam E 4 ggr/år Ledningsgrupp samhällsplaneringssektorn 1 ggr/månad Länsträffar 2 ggr/år Länsträffar genom SBF Länsstyrelsen Östergötland 2 ggr/år s.k. ERFA-träffar Kvalitetsuppföljning 4 ggr/år Deltar i kommunens arbete bl.a. försäkringsupphandling och samverkar med Vallonbygden Ingår i riskhanteringsgruppen

VSR
BRÅ i Vingåker BROSK i Katrineholm Länsträffar 4 ggr/år Katrineholm ca 1 ggr/mån Vingåker ca var 6:e vecka. Länsträffar 2-3 ggr/år Länsträffar genom SBF 2 ggr/år Kvalitetsuppföljning 4 ggr/år Deltar i möten 4 ggr/år i Katrineholms säkerhetsgrupp. Deltar i Katrineholms kommuns trafiksäkerhetsgrupp. -

Trafiksäkerhet LXO

15

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Förvaltningsorganisation I Finspång utgör räddningstjänsten en enhet inom samhällsplaneringssektorn och Räddningschefen är tillika enhetschef. Inom området LXO rapporterar dock Räddningschefen direkt till Kommundirektören. I VSR sker rapportering från Räddningschefen direkt till Direktionen och därifrån vidare till ägarkommunerna. Både Finspång och VSR har en typ av linjeorganisation, och man arbetar flexibelt och med målsättning att de traditionella avdelningarna suddas ut och den förebyggande verksamheten integreras med den operativa. Heltid Dagtidsorganisationen i Finspång består av 4 tjänster som dessutom har beredskap som IL (dvs var fjärde vecka). Därutöver finns en tjänst med administrativt stöd, som även arbetar åt kommunens transportenhet.

Räddningschef/ Enhetschef Adm./ekonomi/personal Totalförsvar/Samhällsskydd

IL/Stf. Räddningschef Stödverksamhet/Inköp ”Sevesoanläggningar”

IL Tillsynsverksamhet Olycksförloppsutredning Ledningsstöd ”SOS”/Larmplaner

IL Intern/extern utbildning Information Insatsstöd IVPA-verksamhet

Sex skiftgående styrkeledare har delansvar inom ovanstående verksamhetsområden och arbetar mot/under en eller flera Insatsledare. Brandpersonalen arbetar sedan i grupper/områden såsom tillsyn, utbildning/övning, fordon osv. Den operativa verksamheten utgörs av 4 skiftlag med 1 styrkeledare (RL A alt BfH) och 4 brandmän. Därutöver finns poolpersonal (dagtid i grundschema) bestående av två styrkeledare och 3 brandmän.

16

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST
Räddningschef

Räddningsinsats

Verksamhetsstöd

Underlätta för den enskilde

Ekonomiassistent

Räddning

Förebyggande

Brand- och räddningsmtrl

Fordon

Operativa enheter

Opertaiv ledning

Personaladm

Intern utbildning

Extern utbildning

Tillsyn/ Myndighetsutövninng

Undersökande och lärande

Heltid Katrineholm Skiftlag 1

RIB

Övningsfältet

Service/FixarMalte

Vingåker

Heltid

Tillsyn Undersökande och lärande

Skftlag 2

Högsjö

RIB

Skiftlag 3

Julita

Skiftlag 4

Björkvik

Skiftlag 5

Dagtidsorganisationen i VSR består av 9,7 tjänster (2011 är det 9,0 i och med att administrationen tas bort). 5 av dessa delar på RCB-beredskapen. De utryckande styrkorna är organiserade i fem skift med 1 BM, 1 BfH samt 3 Bm i varje. Var femte vecka går man dagtid och förutom att täcka för sjukdom, ledigheter eller utbildning, så utförs extern och intern utbildning mm. Brandmästare, brandförmän och brandmän har enhets-, ansvars- eller arbetsområden. RIB (Deltid) I Finspång finns i dag en RIB-styrka i centralorten (2 RIB - här finns ett besparingsförslag om nedläggning), Rejmyre (1+2 RIB) och i Hällestad (1+2 RIB). För RIB-personalen finns utsedda kontaktpersoner på varje station som är länk mellan huvudstationen och ytterstationerna. I VSR finns RIB-styrkor i Vingåker (1+4), där befälet tjänstgör som FIP, Högsjö (minst 1, tillika FIP) samt Julita och Björkvik med 1 RIB som också är FIP. Varje station har en stationsansvarig.

17

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Beredskap Finspång
Ledningsnivå

VSR
Hällestad Byle Katrineholm RCB BM 1 BfH 3 BmH Vingåker Högsjö Julita Björkvik

Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1

Finspång IL

Rejmyre

1 SLH 4 BmH + 2 RIB

1 SL 2 RIB (Fri inryckning på ”stort larm”)

1 SL 2 RIB (Fri inryckning på ”stort larm”)

-

1 4

1 Fri inryckning RIB. Avtal med Voith om minst 4 pers. under arbetstid.

1 FIP + fri inryckning RIB

1 FIP+ fri inryckning RIB

Värn

Frivillig kår

Frivillig kår

Kommunala resurser för räddningstjänst – deltid Antal årsarbetare på deltid per 1000 invånare Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 Län

= Finspång = VSR = Östergötland = Sörmland

Finspång har högre andel RIB’are per tusen invånare. Förändringar har dock skett och planeras ske både i Finspång och VSR som påverkar utfallet för både 2009 och 2010.

18

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Kommunala resurser för räddningstjänst – heltid Antal årsarbetare på heltid per 1000 invånare Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 Län

= Finspång = VSR = Östergötland = Sörmland

Finspång har förhållandevis hög andel bemanning på heltid, men den är kopplad till riskbilden (se nedan). VSR har något lägre bemanning sett till snittet i Östergötland, men något högre i förhållande till Sörmland. Riskbild I ”översyn av räddningstjänstorganisationen i Finspångs kommun” (April 2007) anges att riskbilden i Finspång skiljer sig från medelkommunen genom den omfattande industriella verksamheten, framförallt i centrum. Storskaliga industribyggnader och stora mängder farligt gods gör att Finspång inte kan betraktas som en medelkommun med 21 000 invånare. Framförallt är det SAPA och Siemens som klassas som stora riskobjekt med gasolhantering, hantering av naturgas och stora färglager. Inom kommunen finns två verksamheter (en tredje tillkommer under 2010 som klassas som verksamhet enligt Sevesodirektivets högre kravnivå). Även i VSR’s område finns ett flertal stora industriföretag. Flera av dessa företag har omfattande hantering av farliga ämnen bl a SKF, SIMS, NAMMO, Voith. Flera hårt trafikerade riksvägar (52, 55, 56, 57) med stor andel tung trafik och mycket farliggods och tre hårt trafikerade järnvägssträckningar med både person- och godståg. Under uppbyggnad är också ett stort logistikcenter för omlastning mellan lastbil och järnväg. Gemensamt för de tre kommunerna är:  Ett flertal stora äldreboenden och andra vårdanläggningar  Flera stora samlingslokaler och stora skolor  Stora skogsområden  Kulturvärden i form av byggnader och museisamlingar  Flera dricksvattentäkter i nära anslutning till vägar och tätorter  Flera större lantbruk med stora djurbesättningar För bättre analys och mer ingående beskrivning av riskbilden hänvisar vi till respektive kommuns handlingsprogram och riskanalys. 19

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Karta

Tillgänglighet Räddningsinsats Båda organisationerna arbetar med delade styrkor, dvs olika uppgifter utförs av mindre grupper inom insatsområdet och vid larm formerar man styrkan på plats. Framskjuten enhet eller FIP är något som bidrar till att den drabbade får snabbare hjälp. Medlyssning (SOS kopplar in Räddningstjänsten för att lyssna redan under intervjuskedet) har bidragit till att minska insatstiderna i VSR. Dimensionering av styrkor Södertörns brandförsvarsförbund har gjort en uppskattning att 50 % av alla insatser kan hanteras av 1 person och ytterligare 20 % av insatserna med 3 personer. För resterande insatser krävs 5 personer eller fler. Detta stärker den inriktning som både Finspång och VSR har antagit, dvs det är bättre att en lite resurs kommer fram i ett tidigt skede och gör något än att kraftsamla och komma fram med en samlad stor styrka i ett senare skede.

20

Finspång

100

120

140

160

180

20

40

60

80

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE

0

Simulerad medelresponstid (i minuter) till alla folkbokförda (Glesbygdverket)

Larmstatistik Bränder och trafikolyckor utgör det helt klart de vanligaste räddningsinsatserna i både Finspång och VSR.

Fördelning olycka/tillbud/annat uppdrag

AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

21

Förklaring Region 1 Region 2 Region 3

Br Bra an nd U de i b ts lä T j i yg b g p D p frafi yg na ru a ko gn d N n rl öd k ig ly ad st nin t ä cka Ö ve N älld g/t mn rs Be öd p illb e v ä r g S s t er u m r to ä s d ni as/ rm llt don Au Anng jor ska ju to na av An dsk dar m n va na re at v la att ttent rad r e Föm e ns dras k Fö Farmoj br An ad g a a Sj I Farmolsk dadndnan uk v ls d lar b /g vå än kl ad m ra as Fe rd tanarm rä br nd lin un p r dd an di ke Hjä deå a äd nind rin lp r d mbdn g t e in g frå Hill a legulang n jä m a s Va au lp bu tio tte to till lann n m po s SäDy tranatla lis Tr kekup sp rm yg rh pd ort e H In ghe tsvrag iss b t a r s ej ottslarkt nö la m dl rm Anäge na t

= Finspång = Vingåker = Katrineholm

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Fördelning personskador per månad
12

10

8

Antal

6

4

2

0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Lindrigt skadade Omkomna

Svårt skadade

Fördelning antal insatser under dygnet 44 37 15 42 73
Dygnsperiod 00.00-03.00 Dygnsperiod 03.00-06.00 Dygnsperiod 06.00-09.00 Dygnsperiod 09.00-12.00 Dygnsperiod 12.00-15.00 Dygnsperiod 15.00-18.00

74 70

Dygnsperiod 18.00-21.00 Dygnsperiod 21.00-00.00

79

4 oktober 2009

13

22

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST VSR
Larm per olyckstyp 2004-2008
250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008

Au to m at la rm ,e jb ra nd Br /g as an d ej ib yg gn ad Br an d ib yg gn ad Tr af ik ol yc ka Fö rm od ad U ts br lä an pp d av IV P fa A/ rli Sj gt uk äm vå D ne rd ru de nk ni le ng ga -/t ti o il lb n/ H ud jä lp til la m bu la ns
Larm per station 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008

(”Övrigt” innehåller hissöppning, sanering, djurlivräddning, stormskador mm)

23

Ö
Katrineholm Julita Björkvik Vingåker Högsjö

vr ig t

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Larm fördelat över dygnet
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 00:0002:00 02:0004:00 04:0006:00 06:0008:00 08:0010:00 10:0012:00 12:0014:00 14:0016:00 16:0018:00 18:0020:00 20:0022:00 22:0024:00 2004 2005 2006 2007 2008

Larm fördelat över dygnet utan "onödiga automatlarm" 2008
60

50

40

30

2008

20

10

0 00:0002:00 02:0004:00 04:0006:00 06:0008:00 08:0010:00 10:0012:00 12:0014:00 14:0016:00 16:0018:00 18:0020:00 20:0022:00 22:0024:00

24

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Brand i byggnad – jämförelse FVK Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 = Finspång = Vingåker = Katrineholm

Finspång och Vingåker ligger klart över Katrineholm i antalet bränder i byggnad per 1000 invånare. Brand i bostad – jämförelse FVK Förklaring Region 1 Region 2 Region 3

= Finspång = Vingåker = Katrineholm

Eftersom bränder i bostäder är relativt få, blir fluktuationerna stora i statistiska tabeller. Ser man på snittet så sticker dock Vingåker ut även här, Finspång har något bättre värden och Katrineholm ligger förutom 2005 ungefär på rikssnittet.

25

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Trafikolycka – jämförelse FVK Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 = Finspång = Vingåker = Katrineholm

Tyvärr ser vi här en uppåtgående trend både lokalt och i riket. Här ligger både Finspång och Vingåker klart under rikssnittet med några undantag. Katrineholm är precis omvänt och redovisar klart högre siffror. Konsekvenserna av trafikolyckorna följer dock inte antalet händelser och där har VSR haft mycket dystra siffror på omkomna även år då antalet trafikolyckor varit ”låga” (2008). Dödsolyckor inom VSR’s område
Omkomna i olyckor
13 12 11 10 9 8 Tåghopp Flygolycka Drunkning Brand Trafik

Antal

7 6 5 4 3 2 1 0 1999 2000 2001 2002 2003 År 2004 2005 2006 2007 2008

26

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Verksamhetsstöd Vi kan konstatera att vi har olika system och att vid en eventuell samordning krävs ett relativt stort arbete initialt för att ena och föra över information till ett gemensamt system. Stödverksamhet/ system
Insatsrapportering/ objektsregister Personal

Finspång
Alarmos Personaladministrationen sköts av Finspångs kommun centralt. Kommenderingar mm läggs in i Alarmos. Personek (självservice för heltid, ej deltid) Raindance FINET FINET Hyr från Vallonbygden i Finspång och Hällesta och FFIA i Rejmyre. Övningsfältet är ett markarrende och hyrs från SAPA.

VSR
CORE Personaladministration sköts internt och vid behov tas hjälp från både Vingåker och Katrineholms personalkontor. Kommenderingar sker i CORE. Köps av genom Vingåkers kommun (förhoppningsvis självservice 2011) W3D3 (via Vingåker) Navision. Ekonomistöd köps från Vingåkers kommun. Katrineholms kommun Upphandlat och för tillfället Fors. Hyr från KFAB i Katrineholm, Vinterklasen AB i Vingåker, disponerar stationen i Högsjö enligt avtal samt äger Julita och Björkvik och även det nya övningsfältet. Vi köper internpost och postadm. Från Katrineholms kommun. Köps från Katrineholms kommun

Lönehantering Ärendehantering Ekonomi Telefoni IT Fastigheter

Posthantering Upphandling

Utalarmering FHV

All posthantering sker centralt i kommunen. Distribution via internpost. Har tidigare köpts av upphandlingskontoret i Norrköping, idag oklart CONTAL (digitalt) CONTAL (digitalt) Sensia Räddningshälsan

Byggnader/Brandstationer Huvudstation Huvudbrandstationen i Finspång togs i bruk år 2006 och är en modern anläggning anpassad för en heltidsstyrka på fem man samt utrymmen för deltidspersonal. Stationen inrymmer bl.a. kontorsutrymmen, vagnhallar, verkstäder modern tvätthall med eget reningsverk samt verkstadslokal med fordonslyft. I byggnaden finns också en räddningscentral i ett s.k. skyddat utrymme. Räddningscentralen är byggd enl. dåvarande räddningsverkets anvisningar och innehåller stabsrum, sambandsrum, teknikutrymmen och kontorsutrymmen. Hela brandstationen är via eget reservkraftverk försedd med avbrottsfri el. Stationen har också utrymmen för ambulansverksamhet där av landstinget kontrakterad entreprenör hyr lokaler. Verksamheten hyr dels egna utrymmen, men också med räddningstjänsten gemensamma ytor. Brandstationen hyrs ut och förvaltas av det kommunala bostadsbolaget Vallonbygden AB. Sätet för VSR är Katrineholm och där finns också huvudbrandstationen som hyrs det kommunala bostadsbolaget KFAB. Stationen är byggd på 40-talet och från början utgjorde själva brandstationen endast av källare och bottenplan. De övriga våningsplanen var lägenheter för brandmännen, brandchef och även kommunchef. Ombyggnation har skett i 27

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST flera omgångar och den sista genomfördes efter förbundets bildande. De tidigare lägenheterna är nu omgjorda till logement, lektionssalar, kontor mm. Möjlighet finns att förändra och relativt enkelt tillskapa fler kontorsytor e dyl. I framtidsplanerna för Katrineholms utveckling ingår en flytt av stationen. Planerad nybyggnation är i anslutning till det nya övningsfältet. Deltidstationer Finspångs två deltidsstationer ligger i Rejmyre och Hällestad och de är båda enkla lokaler innehållande vagnhall och mindre personalutrymmen. Det finns plats för två fordon (takhöjden är begränsande) och några släpfordon. Ingen av stationerna är idag anpassad för kvinnliga medarbetare vilket medför ett visst investeringsbehov i framtiden. I Rejmyre har ett projekt startats upp av personalen via den lokala ”kamratföreningen” tillsammans med ”Gränslandet" ett EU-projekt och kommunen. Syftet är att om möjligt tillskapa lokaler både för ortsbefolkningen och för verksamheten. Medel är beviljade för fortsatt utredning och projektet kan möjligen påbörjas under år 2011. Lokalen i Rejmyre är hyrd av Finspångs Industri och Affärshus AB och lokalen i Hällestad av Vallonbygden AB. Räddningsvärnet i Byle finns inhyst i ett mindre garage utan personalutrymmen. I VSR finns fyra ytterstationer. I Vingåker hyr vi lokaler av ett privat bolag ”Vinterklasen AB”. Lokalerna är centralt belägna i bottenplan på ett flervåningshus. Lokalerna är nyligt renoverade och det finns både dam- och herromklädningsrum. I Högsjö disponerar vi lokaler hos Voith. Fastigheterna i Julita och Björkvik äger vi själva och just nu pågår en garagebyggnation i Björkvik. I samband med detta byggs även damomklädningsrum. I Julita finns behov av upprustning och där saknas damoklädningsrum. Övningsplats Övningsfältet/övningsplatsen finns på ett område inom SAPA-industrierna. Marken hyrs medan lokaler och övrig utrustning ägs av kommunen. Platsen innehåller lektionssalar och personalutrymmen samt övningsanordningar för både intern och extern utbildning. Det mesta av anläggningen har byggts och fortsätter att byggas i egen regi av räddningstjänstens egen personal. Både containersystem och ”handbrandsläckarplattan” eldas med gasol från egen cistern. Möjligheter till framtida utökning av området är begränsat. I Katrineholm byggs just nu ett nytt övningsfält som kommer att tas i bruk under nästa år. Materiel och utrustning Fordon - Finspång Efter den utredning av räddningstjänstens organisation som gjordes 06-07 har investeringar av en ny typ av fordon s.k. ”framskjuten enhet” gjorts till de båda deltidsstationerna. Det är mindre fordon försedda med modern släckteknik. Flera fordon på huvudstation bör bytas ut då de i några fall är över tjugo år gamla. P.g.a. kommunens ekonomiska läge och investeringar i fordon till deltidsstationerna enl. ovan har inköp av dessa fordon skjutits fram. Räddningstjänsten har begärt att få investera i ett fordon varje år under perioden 2010-2012. Det gäller en släckbil, en tankbil och ett höjdfordon vilket totalt innebär investeringar för minst tio miljoner kronor. Med tanke på kommunens fortsatt ”kärva” ekonomi är det mycket troligt att vissa investeringar skjuts fram ytterligare. 28

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Vad gäller övriga fordon som ledningsbil, besiktningsbilar och transportfordon finns både ägda och leasade fordon samtliga av god standard. Fordon VSR 2008 reviderades fordonsplanen så att investeringskostnaderna blev tydliga och jämt fördelade för många år framöver. Standarden på fordonen är i dagsläget relativt hög. Dock finns dock ett orosmoln - stegbilen i Katrineholm har ständigt återkommande fel i stegfunktionen. Enlig plan så ska byte ske 2015. Enligt den beslutade fordonsplanen investerar VSR i en ny förstabil till heltidsstationen vart fjärde år. Förstabilarna cirkulerar därefter på stationerna. Samtliga fordon ägas av VSR utom ett besiktningsfordon som leasas på treårsperioder. På grund av der kärva ekonomiska läget så reviderades planen så att den tankbil som var planerad för 2010 till Vingåkersstyrkan togs bort ur planen. Dock så kommer bilen att finnas kvar i tjänst så länge som den fungerar utan större reparationer. Station
Katrineholm

Fordon i VSR

Julita

Björkvik

Vingåker

Högsjö

Annan utrustning - Finspång Bland övrig utrustning kan nämnas att losstagningsutrustning finns på huvudstationens båda släckbilar varav den senast inköpta utrustningen endast är något år gammal. För ”tung räddning avropas resurser via Räddsam-E. De bägge deltidsstationerna har inte någon losstagningsutrustning. En värmekamera finns placerad på huvudstationen. Annan utrustning - VSR Den utrustning som finns på bilarna håller hög kvallitet. Vid investering av släckbilar köpts dessa komplett med ny utrustning i materielskåpen. På samtliga släckbilar finns räddningsutrustning av mycket hög kvallitet. När det gäller tung räddning så finns avtal med Nerike Brandkår samt Sörmlandskustens räddningstjänst. På förstabilen i Katrineholm finns

29

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST två värmekameror. I investeringsplanen är avsatt 50´till komplettering och utbyte räddningsmaterial, vilket borgar för att vidhålla hög standard på utrustningen. Rakel - Finspång Medel (500´kr) för investering av utrustning till det nya radiosystemet Rakel finns avsatta för räddningstjänstens behov. Däremot finns idag inte medel avsatta för kommande drift/abonnemangskostnader när systemet tas i bruk troligen hösten 2010. Kommunen har liksom övriga tolv kommuner i länet beslutat gå med i Rakelsystemet, i vilken omfattning utreds för närvarande. Rakel – VSR Inga medel finns avsatta för införande av Rakel. Frågan ligger hos respektive kommun för beslut. ”Övriga” uppgifter Uppgifter Finspång
Anläggningsskötare automatiska brandlarm Flytvästutlåning till allmänheten Skötsel ”utemiljö” huvudbrandstationen Lokalvård Utförs åt Vallonbygden AB Hanteras av utryckningsstyrkan på huvudstationen Enligt överenskommelse med Vallonbygden Viss lokalvård köps av kommunens lokalvårdsenhet, övrig städning sker i egen regi I mån av kunskap och utrustning Reparation/service av utförs service och reparationer i egen fordon regi. Utförs även åt kommunens Transportenhet Samnyttjas med Tvätthall ambulansverksamheten och till viss del även med Transportenheten. Dörröppning enligt avtal Enligt avtal med ett antal hyresvärdar med fastighetsägare Hissöppning Statlig räddningsutr. för Ingår i uppdraget (statsbidrag) höjd beredskap Ingår i uppdraget Tyfoner Fixar-Malte Larmas vid ”prio 1-uppdrag”. IVPA-verksamhet ”Snävare”utlarmningskriterier diskuteras inför kommande avtalsperiod. Hjärtstartare finns i Finspång och Rejmyre

VSR
Ingår i hyran. Daglig städning av gemensamhetsutrymmen köps av Katrineholms kommun, övrig städning i egen regi. Mindre reparationer utförs i egen regi. Service köps av Arver.

Hyrs även ut till service- och teknikförvaltningen i Katrineholm Sker enligt avtal med bl a Kone. Ingår ej i uppdraget. Mot betalning åt Katrineholm 50% åt Katrineholm 10% åt Vingåker. Vid hjärtstopp. Hjärtstartare finns på alla stationer.

30

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Extern utbildning Utbildning
6-års 1:or 5:or 8:or

Finspång
Besök/utbildning på någon av brandstationerna

VSR
Brandskydd. Besök ute på skolorna

9:or Åk 2 Åk 3 Gymnasie Andra kommunala förvaltningar/sektorer Andra organisationer/företag

Teaterföreställning på station i samarbete med Kulturskolan Besök på skolorna Brandskydd. Besök ute på skolorna Grundläggande brandkunskap Säkerhetsdag på brandstationen i samverkan med drogsamordnare, NTF, Polisen mfl – inriktning trafiksäkerhet och mopedkörning. HLR-utbildning ½-dag med fokus på trafiksäkerhet. Klassvis. Heta arbeten för yrkesinriktade linjer ½-dag trafiksäkerhet. Storforum. Heta arbeten på Linden gymnasiet Plusgymnasiet (samverkan med Omvårdnadsprogrammet på Ellwynska har Norrköpings brandförsvar) särskild inriktning på räddningstjänst. Vissa sektorer enligt fastställd plan Vissa sektorer enligt fastställd plan och och vissa enligt avrop. Interfaktureras. vissa enligt avrop. Interfaktureras. På förfrågan. På förfrågan.

Kommunal säkerhetsutbildning Antal personer som kommunen utbildat i att förebygga och hantera bränder eller andra olyckor per 1000 invånare. Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 Län = Finspång = VSR = Östergötland = Sörmland

Den stora skillnaden i VSR’s siffror handlar om en missuppfattning av frågeställningen 2007.

31

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Myndighetsutövning Myndighetsutövning
Tillsyn LSO

Finspång
Totalt finns 164 objekt LSO och 48 objekt LBE. Innebär i snitt ca 48 tillsynsbesök LSO och ca 16 LBE per år. En anpassning till ”tillsyn där det behövs” pågår Både tillstånd (delegation från byggoch miljönämnd) och tillsyn. Byggsamråd. ”Byggreda” på väg att införas för att kunna följa bygglovsärenden Ledningsgruppen inom samhällssektorn tar upp planfrågor mm. Tillsyns- och uppföljningsansvar samt beviljande av ”egen sotning” enligt ”östgötakrav”.

VSR
Totalt finns 200 LSO-objekt och 65 LBE-objekt. Snittet har varit ca 70 LSO-tillsyner per år och 14 LBE

Tillsyn/tillstånd LBE Bygglovsprocess

Endast tillsyn Deltar i samtliga bygglovs-/ bygganmälningsärenden Deltar på sk ”gaffelmöten” i Katrineholm.

Sotning

Tillsyns- och uppföljningsansvar samt beviljande av ”egen sotning” enligt ”sörmlandskrav”.

Kommunala tillsyner Antal genomförda tillsyner enligt LSO kap 2 §2 i förhållande till antalet objekt som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redovisning av brandskyddet.

32

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Ekonomi Nettokostnad per invånare Finspång - Katrineholm - Vingåker

Nettokostnad (kr) per invånare för räddningstjänst
1100 1000 900
Finspång Flen 5000 - 9999 Invånare 20000 - 29999 Invånare Katrineholm Strängnäs Köping Valdemarsvik 30000 - 49999 Invånare Södermanlands län Vingåker

Kr/invånare

800 700 600 500 400 2004 2005 2006 2007

År

33

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Verksamheten i siffror 2008
Finspång VSR
41244 27537 668 30500 2366 1297 2889 5382 19165 6045 0 3825 18 16410 64 194 0,24 0,39 432 49 68 (16%) 1530 22123 8090 1660 98 255 0,12 0,44 532 52 198 (37 %) 5691

Invånare Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Kommunbidrag (tkr) Externa intäkter (tkr) Intäkter externutb. (tkr) Årets resultat (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) Tillgångar 31/12 (tkr) Avräkningskontot Vingåker (tkr) Långfristiga skulder och avsättningar 31/12 (tkr) Eget kapital (tkr) Soliditet 31/12 (%) Personalkostnader (tkr) * inkl intern justeringspost Avsatt till pensioner (tkr) Semesterlöneskuld (tkr) Antal anställda Övertid (tkr) Heltidsbrandmän / tusen inv. (rikssnitt) Deltidsbrandmän / tusen inv. (rikssnitt) Antal utryckningar (antal) Nettokostnad / utryckning (tkr) Onödiga automatlarm (antal respektive procent av totala antalet larm) Utbildningsvolym (antal personer)

20589 21236 1031 21469 1347 570 233 1800 -

34

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Analys och slutsatser
Framtid - Ett samlat arbete inom ”samhällsskydd och beredskap” Vi upplever att medborgarnas trygghet och säkerhet i samhället har blivit en allt viktigare fråga för kommunerna, landsting och stat. Samtidigt som kraven ökar på effektiva insatser i akuta lägen sätts fokus allt mer på att förebygga och förhindra olyckor och allvarliga störningar i samhället. I och med att de nationella målen ska kompletteras med lokala verksamhetsmål krävs en stor delaktighet på lokal nivå. Det krävs tydlig politisk vilja och tydliga målformuleringar. Kommunernas möjligheter att anpassa organisationen för samhällsskydd och beredskap efter lokala förhållanden har ökat. Organisation Vid en gemensam organisation VSR-Finspång, med bibehållna uppdrag och samma riskbedömning som innan (dimensionerande för beredskapsorganisationen) utgörs den största samordningsvinsten av gemensam ledning. Vi ser att räddningschefsrollen kan delas både i det dagliga arbetet, men också i den operativa funktionen. Ökad flexibilitet, minskad sårbarhet, delad ”spetskompetens” mm är också vinster vi kan identifiera, men det ger inte samma ekonomiska utfall. I och med länsgränsen uppstår inte fullt ut de önskade effektivitetsvinsterna eftersom samverkan med andra sker i respektive län/region. Uppdrag Utifrån tidigare analys kring det samlade uppdraget inom hela området för ”trygg och säker” anser vi att en nybildad gemensam organisationen ska ha samtliga sex stycken uppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), dvs:  Samordna (Här föreslår vi hela samordningsansvaret, dvs verka för att åstadkomma skydd mot både bränder och även andra olyckor än bränder, i samarbete med övriga kommunala förvaltningar, utan att andras ansvar inskränks.)  Underlätta. Bistå den enskilde att förebygga olyckor (utan begränsningen som VSR idag har – som kan föranleda räddningsinsats), utan att andras ansvar inskränks.  Tillsyn  Sotning. Handlägga kommunernas sotningsfrågor samt tillståndsärende gällande sotning av egen fastighet – sk egensotning.  Räddningstjänst  Undersöka Därutöver förslås även:  Krishantering/Beredskapssamordning - ett helhetsansvar för samordning av uppgifterna i LXO  Tillsyn, handlägga tillståndsärenden (nytt för VSR) enl. lag om brandfarlig och explosiva varor.  Utbilda kommunernas personal enligt samt planering av utbildning/övning gällande kommunernas ledningsorganisationer. Detta bör ingå i grunduppdraget och utifrån fastlagd utbildningsplan täckas av medlemsavgiften. 35

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Vi föreslår att förbundet har samordningsansvar inom hela området ”samhällsskydd och beredskap”. Det är dock viktigt att respektive kommun har en egen ”säkerhetstrateg”, eller motsvarande, för att garantera en bra samordning med kommunernas interna säkerhetsarbete. Det är viktigt att skilja på kommunen uppgifter som enskild. (Jmf kommunens ansvar som enskild, vilket har beskrivits tidigare i dokumentet). Säkerhetstrategen eller motsvarande blir en naturlig inkörsport och kontaktyta för att på ett bra sätt kunna stödja kommunerna i arbetet. Uppgifterna kring LXO förelsås inkluderas i uppdraget och ingå i bidraget, men om kommunerna vill göra olika finns möjligheten statsbidraget för krishantering m m tillfaller respektive kommun som därefter köper tjänsten av kommunalförbundet. Vi förordar dock att kommunerna gör på liknande sätt och för att skapa en bra helhet i arbetet mellan vardagsolycka till kris tycker vi att förbundet hanterar både LSO och LXO. Ledning Här bedöms den organisationsstruktur som växt fram i VSR vara tillämplig även för Finspång-VSR-organisationen. Vilket innebär att organisationen leds av en räddningschef. De två huvudprocesserna Räddning och Förebyggande blir tillika funktioner, och därutöver en stödprocess (Verksamhetsstöd) som kan se olika ut beroende på överbyggnaden i den stora förbundsorganisationen. Ett alternativ till funktionsindelning är att dela förbundet i två regioner med varsin regionchef som har till uppgift att samordna verksamheterna (både räddning och förebyggande) på hel- och deltidsstationerna i respektive region. Om uppgifterna kring LXO ska ingå i organisationens uppdrag bör en särskild enhet skapas. Behov av ytterligare utredning behövs för att ta fram den lämpligaste organisationsstrukturen, vilket också beror på vilka uppdrag som läggs på förbundet. Förslag till organisationsstruktur
Räddningschef

Verksamhetsstöd
(beror dock på hur storförbundet blir)

Räddning

Förebyggande

Verksamhetsstöd Det finns ett stort behov av att tydliggöra hur samordningen med ”Västra Sörmlands kommunalförbund” ska se ut. En stor del av den ekonomiska vinsten görs genom samordning av ledningsfunktioner och verksamhetsstöd. Om VSR får stödfunktioner inom det nya förbundet kommer Vingåker att förlora intäkt för det administrativa stöd som VSR idag köper. Beroende på hur stor OH-kostnaden blir i det nya förbundet kan det t o m bli dyrare för VSR än det idag är. För Finspång blir det en liknande variant där det är svårt att svara på om det blir en 36

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST vinst för Finspång eller bara en omfördelning av pengar. Minskar Finspångs administrativa kostnader (ekonom, personal, IT) med motsvarande som läggs över till det nya förbundet. Eller blir det t o m dyrare? Här ser vi alltså ett behov av fördjupad ekonomisk analys samt avvakta beslut kring ”Västra Sörmlands kommunalförbund”. Operativ ledning Vi ser helt klart att det går att samordna ledningsfunktionerna i ett ny organisation. Vi har dock lokaliserat en del olikheter och därför behövs även här en fördjupad utredning utifrån givna beslut kring uppdrag och ambitionsnivåer. Exempel på olikheter är:  Kompetensskillnad mellan ”första insatsbefälen”. I VSR är det BM/RL B för heltidsorganisationen, RL A i RIB-styrkorna och i Finspång är det RL A för samtliga (både heltid och RIB).  Finspång har inte någon uttalad Räddningchef i beredskap-funktion. Den utgörs av ILfunktionen. Inom en gemensamma ny organisation ska beredskaps- och tjänstgöringsförhållanden vara likartade. Ekonomi Vår uppfattning är att man inte kan göra stora ekonomiska besparingar med anledning av ett förbundsbildande (såvida inte ambitionsnivån minskas), men att man däremot har möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt, och på sikt hålla kostnader nere samt trygga kompetens över tiden. Den ekonomiska vinsten ligger initialt i en samordnad ledningsfunktion. Såvida det inte uttalas en politisk vilja att förändra ambitionsnivåerna i samband med en samordning påverkas de utryckande styrkorna på heltid och i beredskap inte i någon större utsträckning och därmed inte ekonmin. Vid en samordning är det viktigt att hitta vinna-vinna lösningar. En grundförutsättning i sammanhanget är att alla parter får del av ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter samt att överenskommelsen uppfattas som rättvis. Då ”kostnad per invånare” skiljer sig stort åt idag är det inte möjligt att fördela rakt av per invånare (vilket brukar vara en vanlig fördelningsnyckel) Kostnadsfördelningen måste också regleras med ambitionsnivån. Fördelar, nackdelar samt utmaningar Erfarenheter från såväl Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och genomförda undersökningar, visar att fördelarna överväger nackdelarna med ett förbundsbildande. Dock understryks vikten av tydliga uppdrag, förankring av organisationen i alla led, samt att inte ha för bråttom med införandeprocessen.

37

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Efarenheter och verksamhetsutvärdering i kommunalförbund har påvisat följande fördelar:  Ekonomi: Man kan hålla kostnaderna nere, inköp underlättas och kan göras rationellt och det ger möjlighet till samordnade inköp av större kvantitet Man kan minska styrkorna genom att samutnyttja dem. Minskat investeringsbehov genom att samnyttja resurser. Minskad och mer effektiv administration.  Förmåga: Många anser att man fått bättre kompetens och bättre operativ förmåga. Organisationen får större slagkraft. Gemensamt förfogande och samlad resurs samt att man kan utnyttja specialfordon och special-utrustning över ett större område. Mer resursstarka, mindre känsliga för personalbrist (semester, sjukskrivningar etc).  Kompetens: Om man verkar över ett större område blir det mer varierande uppdrag av olika svårighetsgrad. Personalen får då större möjlighet att utveckla och bibehålla sin kompetens.  Utbildning och övning: Utbildningsplatser och övningsmateriel kan utnyttjas effektivare. Instruktörskompetens kan utnyttjas bättre, man kan få specialiserade utbildare för övning och utbildning. Gemensam struktur för intern- och extern utbildning (effektivisering).  Tillsyn: Gemensam struktur (effektivisering)  Ledningsförmåga: Man kan skapa en kompetent operativ ledning och en ledningsstruktur för större insatser. Strategiska frågor får större betydelse och man kan göra mer långsiktig planering.  Rekrytering. Lättare att rekrytera personal.  Flexibilitet och minskad sårbarhet. Personalresursen blir större och möjlighet att vid semester och sjukdom kunna omdisponera inom förbundet.  Positivt för personalen: De anställda kan få bättre utbildning, arbetsuppgifterna blir mer varierande, bättre möjlighet till personlig utveckling. De nackdelar som ofta lyfts fram:  Stor och tungrodd organisation. Svårt att överblicka, längre beslutsvägar, informationen kan ha svårt att nå fram till alla.  Kommunalt utanförskap: Risk att förbundet får sämre kontakt med de ingående kommunerna. Ledningen får inte den naturliga kontakten med andra förvaltningschefer i sina hemkommuner. Risk för dåligt demokratiskt inflytande, beroende på hur medlemmarna i direktionen förankrar besluten i sina kommuner.  Långa avstånd: Lättare att samverka om man ligger nära varandra.  Negativt för personalen: Några kan få försämringar vid ombildningen. För deltidspersonal kan problemet vara att den lokala anknytningen tunnas ut. Traditionella förmåner försämras när systemet jämnas ut mellan kommunerna. Utmaningar vid införande av förbund:  Rädslan för förändringar.  Sammanslagning av ärende, personal- och ekonomihanteringssystem.  Kulturkrockar och att skapa tid för ”vi-känsla”  Att få politiker och personalen att se helheten (att alla tillhör samma organisation).

38

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Rekommendationer
Finspång och VSR visar många likheter i sin struktur för räddningstjänst och säkerhetsarbete, och det finns för oss inga kända hinder som gör att man inte skulle kunna bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Dock begränsar det faktum att det är två olika län och ger inte fullt ut de effektiviseringsvinster en samordning inom ett län skulle kunna ge. Utifrån den fördjupade förstudien lämnar vi följande rekommendationer: 1. Fatta ett beslut om att gå vidare med förbundsbildning samt när i tiden en samordning förväntas ske. 2. Efter beslut om förbundsbildande -fatta besluta om ytterligare utredning av:  Ekonomi. (Fördelningstal. Hantering av befintliga anläggningstillgångar, drift- och kapitalkostnader, pensionskostnader mm. Hantering av eventuellt tillkommande nyinvesteringsbehov i de tre kommunerna. Kostnader för att samordna system.)  Organisationsstruktur  Verksamhetsstöd  Operativ ledning och beredskap  Personal och bemanning 3. Genomför en uppdragsprocess med ägarkommunerna så att alla mycket tydligt är införstådda med vad det gemensamma förbundet ska göra och var gränsdragningslinjerna mot respektive kommun går. Uppdraget blir sedan grunden för Direktion att utgå ifrån när de formulerar sin vilja. Om beslut fattas om sammanslagning av Finspång-VSR åtgår det 8-12 månader till förberedelser, inför övergången till en gemensam organisation. Vi vill samtidigt betona att samverkan kan ske även i befintlig form, men att det då inte fullt ut blir motsvarande samordningsvinster och samma kontinuitet som i ett gemensamt kommunalförbund.

39

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Bilaga Räddningstjänstförbund
Här nedan följer en uppräkning på olika gemensamma räddningstjänstorganisationer i dels kommunalförbund, gemensam nämnd och reglerat med civilrättsliga avtal.
Södertörns brandförsvarsförbund Storstockholm Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen Brandkåren Attunda Värends räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Norduppland Höglandets räddningstjänstförbund Räddningstjänstförbundet Östra Kronoberg Räddningstjänsten Västra Bleking Ölands kommunalförbund Räddningstjänsten Östra Blekinge Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Syd Mälardalens brand- och räddningsförbund Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Räddningstjänsten StorGöteborg Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Skaraborg Bergslagens räddningstjänst Klarälvdalens räddningstjänst Emmaboda Torsås räddningstjänst Nerikes brandkår Södra Dalarnas räddningstjänstförbund Räddningstjänsten DalaMitt Norra Jämtlands räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå Räddningstjänsten Östjämtland Gästrike räddningstjänst Räddningstjänsten Östra Norrbotten Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Ekerö Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Solna, Sundbyberg, Stockholm Härnösand, Kramfors, Sollefteå Järfälla, Sollentuna, Upplands-Bro, UpplandsVäsby Alvesta, Växjö Tierp, Östhammar Nässjö, Vetlanda Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge Karlshamn, Olofström, Sölvesborg Borgholm, Mörbylånga Karlskrona, Ronneby Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund, Malmö Hallstahammar, Surahammar, Västerås Arboga, Kungsör, Köping Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Mölndal Partille Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Färgelanda, Mellerud, Trollhättan, Vänersborg Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Töreboda Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn, Storfors Hagfors, Munkfors Emmaboda, Torsås Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Örebro Avesta, Hedemora, Norberg, Fagersta Borlänge, Falun, Säter Krokom, Strömsund, Östersund Sundsvall, Timrå Ragunda, Bräcke Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken, Älvkarleby Haparanda, Kalix, Övertorneå

Gemensam nämnd: Skara – Götene räddningstjänst: Skara, Götene Falköping – Tidaholm räddningstjänst: Falköping, Tidaholm Räddningstjänsten Västra Skaraborg: Lidköping, Vara, Grästorp Räddningstjänsten Arvika-Eda-Säffle: Arvika, Eda, Säffle Räddningstjänsten Västerbergslagen: Ljusnarsberg, Ludvika Norrhälsinge räddningstjänst: Nordanstig Hudiksvall

40

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Civilrättsliga avtal: Motala – Vadstena räddningstjänst: Motala, Vadstena Åtvidaberg/Valdemarsviks räddningstjänst: Åtvidaberg, Valdemarsvik Trelleborg – Vellinge räddningstjänst Trelleborg, Vellinge Sala – Heby räddningstjänst: Sala, Heby

41

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Bilaga Andra förbund
Dalslandskommunernas Kommunalförbund Dalslandskommunernas Kommunalförbund är ett samarbetsorgan som har en beslutande förbundsdirektion och ett verkställande kansli. Förbundet har sitt juridiska säte och kansli i Håverud i Melleruds kommun. Förbundsdirektionen, som sammanträder en gång i månaden, består av kommunalråd och oppositionsråd från medlemskommunerna. Ordförandeskapet är rullande. Kommunalförbundets förbundschef är föredragande i förbundsdirektionen. Medlemskommuner Medlemmar i förbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förbundets ändamål Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet skall även på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna. Förbundet skall också fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i samverkansprojekt. Verksamhet Huvudman för fyra kommuners miljönämnd, gemensam energirådgivare, Kustomprojektmedarbetare-trafiksäkerhetsfrågor, huvudman för regionala energikontoret Hållbar Utveckling Väst. Äger administrativt system: agresso, personalsystem på gång. Förbundschefen deltar/leder processarbete inom sju olika utvecklingsprocesser avseende primärkommunalt samarbete; IT, GIS, Vuxenutbildning, Chefs/traineeprogram, Teknisk försörjning, gemensam televäxel, gemensamt lönekontor/pensionshandläggning

Fyrbodal

14 kommuner samarbetar för tillväxt Fyrbodals kommunalförbund är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. Vi är en samarbetsorganisation för 14 kommuner och har i uppgift att arbeta för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. Genom samverkan blir Fyrbodalområdet starkare och kan möta framtiden på ett bättre sätt.

42

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Fakta  Antal medlemskommuner: 14 st  Geografi: Fyrbodal är centralt beläget i Göteborg-Oslo området. I väster finns västerhav, i öster innanhav och i norr gränsar området till Norge.  Antal invånare: 258 000  Antal nätverk där kommunalförbundet ingår: ca 100 st  Fokusområden: Näringsliv, kultur, hälsa, utbildning och infrastruktur. Mer om vår verksamhet  Kursverksamhet: Arrangerar kompetensutveckling för medlemskommunerna på uppdrag. Uppgifter för Fyrbodals kommunalförbund:  Svara för gemensamt regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete  Medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder  Aktivt bevaka kommunala intressen genom uppvaktningar, remissyttranden mm  Driva gemensamma utvecklingsprojekt för medlemskommunerna  Skapa förutsättningar för att nyttja EUs resurser till projekt  Skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte

Höglandet

Om Höglandets kommunalförbund De fem kommunerna på Höglandet, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda bildade Höglandets kommunalförbund år 2002 för att tillvarata alla möjligheter att utveckla Höglandets konkurrenskraft. Målet är att både fler företag och människor slår ner sina bopålar hos oss. Verksamheten sker i huvudsak enligt uppdragen; samverkan mellan de fem kommunerna, regional utveckling, marknadsföring och eftergymnasial utbildning. Höglandet samverkar också kring konsumentfrågor via Konsument Höglandet. Vid årsskiftet 2010 etableras dessutom Höglandets nya IT-organisation. ’ Verksamheten inom Höglandets kommunalförbund leds av en direktion som består av 10 ledamöter + ersättare. Varje medlemskommun utser vardera två ledamöter via kommunfullmäktige.

43

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Skaraborgs kommunalförbund

Skaraborgs Kommunalförbund tog från årsskiftet 2006/2007 över verksamheterna i de tidigare ideella föreningarna Kommunförbundet Skaraborg, Skaraborgssamverkan samt Tillväxt Skaraborg. Förbundet skall enligt förbundsordningen vara en intresse- och samverkansorganisation för Skaraborgs 15 kommuner. Förbundsordningen anger att ändamålet är att tillvarata medlemskommunernas intressen och främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Skaraborg och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden:
  

Tillväxt- och utvecklingsfrågor Verksamhetsstöd och intressebevakning Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd.

Våra medlemskommuner är Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Sjuhärad

Medlemskommunerna är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varberg är adjungerad. Förbundet är en kommunal samverkansorganisation vars uppgift är att ta tillvara medlemskommunernas gemensamma intressen och främja deras samverkan. För att utveckla och ge Sjuhärad styrka att påverka regionalt, nationellt och internationellt agerar kommunalförbundet inom områdena näringslivsutveckling, turism, infrastruktur/kommunikationer, internationalisering och EU-frågor, kultur, utbildning och forskning samt kommunal kärnverksamhet och social välfärd. Kommunalförbundet utgör en mötesplats, där frågor som spänner över kommungränser diskuteras. Vårt mål är att Sjuhärad som en attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, företagare och besökare!

44

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Västra Mälardalens Kommunalförbund Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Inom förbundet finns en administrativ avdelning och räddningstjänst. Den administrativa avdelningen är en drift- och utförarorganisation till de tre kommunerna Köping, Arboga och Kungsör.

Kommunalförbundet södra Hälsingland Från 1 april 2009 samordnas Räddningstjänsten i Söderhamn tillsammans med Bollnäs och Ovanåker i Kommunalförbundet södra Hälsingland. Inledningsvis är det området samhällsskydd, säkerhet och beredskap som skall drivas av förbundet och i det begreppet ingår kommunernas interna skydd och krishanteringsförmåga samt den traditionella Räddningstjänsten. Verksamheten riktar sig till alla som vistas och verkar inom de tre kommunerna. Effektivare organisation Syftet med att driva dessa områden i en gemensam organisation är att kunna hantera ett utökat och breddat kommunalt ansvar mer effektivt med en gemensam stab och utan att kommunerna behöver skjuta till ytterligare resurser.

45

FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE
AVSEENDE SAMORDNING MELLAN FINSPÅNGS OCH VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST

Källförteckning
”Samverkan i kommunal räddningstjänst Erfarenheter - Utveckling”, Sv.kommunförbundet P20-287/99. ”Kommunala samverkansformer” Svenska kommunförbundet. En idéskrift om kommunernas styrning av skydd mot oönskade händelser. Johan Hermelin ”Utredning avseende ökad samordning mellan räddningstjänsterna i Sörmlands län.” September 2006. Öhrlings PriceWaterHouseCoopers ”Förstudie kring gemensamt räddningstjänstförbund mellan Linköpings och Norrköpings kommuner.” November 2007. Öhrlings PriceWaterHouseCoopers Utredning Gemensam räddningstjänst i Kinda-Valdemarsvik och Åtvidaberg Översyn av räddningstjänstorganisationen i Finspångs kommun. 2007 Strategihuset.

46

Finspång den 4 november 2009

~.~:=:l.:.~--...c:r=ë=~.9~~..1
Ekonomichef, Flens kommun

Sari Eriksson -

~ mmunchef, Vingåkers kommun

Ånders Axelsson

itG~tL--i .

Komimindirektör, Finspångs kommun

Mattias Jansson

'~~2-

Kommunchef, Katrineholms kommun

24

Related Interests