You are on page 1of 4

Kast

1
Kast
Fr andra betydelser, se Kast (olika betydelser).
Kast r en typ av hierarkiska socialgrupperingar som frekommer inom det indiska kastvsendet. Ordet (frn port.
casta, "slkte" el. "ras") anvndes frst av portugiser fr att beskriva den stndsindelning de fann i Indien p
1500-talet. Mnniskor fds dr in i en kast och r hnvisade till att leva inom den hela sitt liv. Man lever i de kaster
man fds i, vid gifterml upptas vanligen mannens kast. Kastsystemet freskriver sociala normer och seder, och
kanske framfrallt yrke. Kastvsendet r frknippat med frestllningar om reinkarnation och karma. Det gudomliga
i vrlden uppenbarar sig i en sammanhngande skala av materiella freteelseformer, frn de lgsta tillstnd
uppstigande till den hgste andens fullkomning och renhet. Enligt den hinduiska vrldsskdningen mste denna
graderade ordning komma till uttryck i ett rikes sociala inrttning om detta vill bra det gudomligas typ.
Historia
Det indiska kastvsendet gr tillbaks p det vediska (fornindiska) samhllets indelning av befolkningen i fyra
klasser, dr brahminerna eller prsterskapet r den hgsta, fljd av kshatriya (adel och krigare), vaishya (kpmn)
och shudrer (arbetare). Samma klasser lg till grund fr alla indoeuropeiska samhllen och levde vidare i Europa
fram till 1800-talet som de fyra stnden. Sanskritordet fr kast, varna, betyder ordagrant "frg", och enligt vissa
spekulationer skulle kastvsendet ha grundats av ljushyade arier nr de invaderade Indien under andra rtusendet
f.Kr. och frslavade dess mrkhyade ursprungsbefolkning.
De frger som av traditionen tillskrivs de olika kasterna r:
vitt fr brahmanerna
rtt fr krigarna
gult fr kpmnnen
svart fr arbetarna,
vilket har ansetts stdja denna tolkning. Dumzil (1958) har dock visat att samhllsgrupperna frknippades med
olika frger ven i andra indoeuropeiska samhllen; s frbands till exempel ven romarnas prster och adel med vitt
respektive rtt, medan den fornnordiska dikten Rigsthula beskriver trlarnas urfader som "svart" och ful, medan
stormnnens fader r "blond" och bndernas rdhrig.
Indoeuropernas samhllsklasser var inte uteslutande reglerade av arvsrtt. Konungar valdes till sin post av
stormnnen och/eller prsterna, slavar kunde frikpas och prstmbetet krvde en lngvarig trning. Klasserna
upprtthll det indoeuropeiska bysamhllet: arbetarna tjnade stormnnen och kpmnnen betalade skatt till dem i
utbyte mot militrt beskydd, liksom i medeltidens Europa, och fr att systemet skulle fungera var det ndvndigt att
varje klassmedlem var kunnig i sitt yrke. S var ven fallet med de fornindiska kasterna; i skapelsehymnen Purusha
Sukta i Rigveda beskrivs hur urjtten Purusha offras av gudarna, som skapar vrlden av hans kropp, brahmanerna ur
hans mun, krigarna ur hans armar, kpmnnen ur hans liv och arbetarna ur hans ftter. Detta kan ses som en
beskrivning av den indoeuropeiska samhllskroppen, dr prsterskapet utgr huvudet, stormnnen armarna,
kpmnnen buken som frser hela samhllet med nring, och arbetarna ftterna som befinner sig lngst ner i
hierarkin men samtidigt hller uppe hela samhllet.
Troligen under rhundradena fre vr tiderknings brjan brjade den indiska klassindelningen utvecklas i riktning
mot det fdelsebaserade system som vi knner idag. Alexander den stores invasion av Indien p 300-talet f.v.t.
medfrde en misstnksamhet mot utlndska "barbarer" (ett sanskritord fr en "oren" utlnning, yavana, kommer frn
ett gammalt ord fr jonier, iaones hos Homeros och javanim p hebreiska) och bidrog skerligen till den intvndhet
som lnge har varit knnetecknande fr den indiska kulturen. Under det indogrekiska eller seleukidiska imperiets tid
finner vi ocks att mnga greker, dribland kung Menander, omvnde sig till buddhismen, medan vi knner till f
konverter till hinduismen. Ett ftal exempel r dock knda, dribland ambassadren Helidodoros som p 100-talet
Kast
2
f.v.t. blev en bhagavata eller anhngare av Krishnas kult. Detta visar troligen att dagens ofta frmlingsfientliga
instllning hos indierna nnu inte var fullt utvecklad vid denna tid. Nr muslimerna invaderade Indien p medeltiden
inleddes emellertid en period av tilltagande frakt och skrck fr ktttande, otrogna yavanas och mlecchas, som
orsakade rituell orenhet genom sin blotta berring. Den kande besattheten av rituell renhet var troligen det som
slutligen ledde till att samhllsklasserna skulle komma att grundas p jati, fdelse, snarare n p individens egen
lggning. Enligt en teori som huvudsakligen fresprkas av den hindunationalistiska rrelsen skulle betydelsen av en
persons kast inte ha haft samma sociala betydelse frrn britterna p 1800-talet krvde att alla indier skulle registrera
sig och drvid uppge kasttillhrighet.
De kastlsas historia r inte helt kartlagd. Kastlsa nmns inte bland de mnniskor som skapas ur Purushas kropp -
hr framstlls hela mnskligheten som uppdelad i fyra klasser. I det indoeuropeiska samhllet tillhrde i regel varje
person en viss klass. De frsta kastlsa var skerligen mnniskor som p.g.a. brott mot den sociala ordningen
uteslutits ur sin klass. Sdana personer tvingades ofta leva socialt utsttta - i de vediska skrifterna finner vi att en
brahman som fallit frn sin kast mste genomg lngvarig sjlvspkning och rituell rening fr att bli accepterad igen,
och mnga frfll till ett liv som rvare (ett knt exempel r Valmiki, frfattaren till eposet Ramayana, som efter ett
sdant liv terfick sitt anseende som helig man efter r av meditation och fasta i vildmarken). Det fanns ocks
utlnningar som inte tillhrde ngon kast och som p.g.a. orena vanor (ktttande, intag av rusmedel, ett sexliv som
inte fljde de vediska reglerna, eller bara dlig hygien) betraktats med misstro av indierna. Sdana "barbarfolk" fanns
ven i Indien; i Manu Samhita nmns olika stammar (Pulinda, Alina m.fl.) som alla rknas som mlecchas eller
barbarer. Uppkomsten av en stor kastls minoritet fljde sannolikt p grekernas invasion av Indien och den rdsla fr
frmmande orenhet som denna gav upphov till; i sitt verk Indika delar ambassadren Megasthenes in indierna i tta
klasser, men nmner inga kastlsa. Han ppekar ocks att indierna, till skillnad frn grekerna, inte hll slavar.
Mjligen var dagens kastmentalitet fullt utvecklad frst efter ett par hundra rs styre av muslimska perser. Den frsta
vgen av ervrare inledde en systematisk frstring av hinduernas tempel och framfr allt deras gudabilder, vilket
kan ha medfrt att strre vikt brjade lggas vid rituell renhet som ett krav fr intrde i templen. D tempeltjnsten
utgjorde en religis grundpelare fr varje hindu, var det av hgsta vikt att undvika att lta sig orenas, ngot som
kunde ske genom berring med en muslim eller annan oren. Detta bidrog frmodligen till att frsvra situationen fr
mnniskor som regelbundet utsatte sig fr orenhet, ssom toalettstdare, barberare och kpmn som frdades bland
orena utlnningar (Indiens tidigare omfattande handel med utlandet, srskilt Fjrran stern och Afrikas stkust,
avstannade nstan under persernas styre).
Varna
Det finns ver 1000 kaster i den hinduiska befolkningen i Indien, mnga direkt kopplat med yrke. Inga enskilda
religioner r knutna till ngon speciell kast, ven andra trosbeknnare placeras in i kastsystemet. De fyra
ursprungliga kasterna r:
Brahmaner, eller prsterna
Kshatriyas, eller krigarna
Vaishyas, eller kpmnnen,
Shudras, eller bnderna.
Den lgsta av alla kaster r dalit, ofta benmnd de kastlsa eller oberrbara. De fyra traditionella huvudkasterna (p
sanskr. Varna, eg. frg) bildar en hierarki, med brahminerna hgst upp. Uppdelningen i fyra huvudkaster r dock
mera osynlig i det moderna Indien, dr man snarare kan tala om en uppdelning i hgre kaster och lgre kaster - jater
snarare n varna - dr s gott som samtliga lgre kaster r det som tidigare betecknades som "shudras".
Uppdelningen terspeglar rita, och innebr frutom de renhetsregler som gller emellan kasterna ven en grns
emellan dessas yrken (sanskr. jati). I Indien finns idag flera tusen kaster. I en genomsnittlig indisk by torde 15-20
kaster finnas representerade.
Kast
3
Ett exempel p kasternas hierarki kan ges med hjlp av vissa kasters traditionella yrken. I en nutida indisk by r
vanligen herde, och skrivare hgre stende yrken, och dessa kan socialt fljas av fiskare, krukmakare eller herde som
tillhr ett stamfolk, en kristen och slutligen en muslim. Drefter fljer yrken av shudrakaraktr, som frisr, tvttare
och vvare. Slutligen kommer de kastlsas yrken som korgmakare, stdare och gravgrvare.
Sanktioner vid brott mot kastsystemet
Den, som sitter till bords med en annan kasts medlemmar, ter mat som r tillredd av dem eller har samlag med
ngon av dem blir utsttt och "degraderad" frn sin kast. En man som har sexuellt umgnge med en lgre stende
kvinna utstts dock inte fr ngra sociala sanktioner, frutsatt att han noggrant tvttar sig eftert. En person som
frdas ver det "svarta vattnet", d.v.s. ver havet till ngot avlgset land, frlorar ocks sin kast. Detta lstes under
brittisk tid bl.a. genom att de rajor som beskte England medfrde ett krl innehllande vatten frn Ganges.
Gifterml tycks dock alltid ha varit tilltet mellan de tre hgsta i det gamla kastsystemet. Detta tillmpades s, att en
kvinna inte fick gifta sig under sin kast och att barnen kom att hra till moderns kast, den lgre. Ett utvecklat
kastsystem fanns frst i den senare vedatiden och r kodifierat i lagbckerna, bl.a. Manus lagbok.
Kastsystem i vriga vrlden
P den hinduiska n Bali i Indonesien lever arvet frn de gamla hinduiska rikena (Majapahitriket, Shrivijaya,
Singhasaririket m.fl.) i Sydostasien kvar bl.a. i form av ett kastsystem. Huvudkasterna p Bali r pedana,
"brahminerna", satria, "prinsar och kungar", wesia, "krigare, adel, handelsmn" och sundra, "bnder". Sistnmnda
kategori utgr 90% av befolkningen.
Fram till 1800-talet anvndes ordet kast i Mexiko nr man i ett rasistiskt system skte kategorisera de olika
folkblandningar som fanns i landet. I Goa anvnde sig portugiserna av ett eget kastsystem: De portugiser som fddes
i Indien kallades castios av portugisiska frldrar, barn i indoportugisiska blandfrhllanden kallades mestios
("blandade" jmfr med Latinamerikas mestiser) och de portugiser som sndes ut frn moderlandet fr att
tjnstgra i Goa, men inte bostta sig dr, kallades reinols. De indier som bodde i Goa fick benmningen canarins
(jfr Kanara)
Se
Indiennu: Kastsystemet
[1]
Referenser
[1] http:/ / www. indien. nu/ allt_om_indien/ religion/ kastsystemet
Artikelkllor och frfattare
4
Artikelkllor och frfattare
Kast Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24956234 Bidragsgivare: -nothingman-, Abu Ahmad, Bjohan, Bruno Rosta, Bulver, C.Nilsson, ClaesWallin, Dw136, Ettrig, Harry
Preem, Hstblomma, Isthmus, Jssfrk, Karmosin, Korall, Lars Trnqvist, Maria A, Mariannez, Maundwiki, Natox, Nicke L, OlofE, Per Olofsson, Riggwelter, Rudolf 1922, Sixtensson, Sj,
Spaceflower, SpraXXo, Stiwed, Swedan, Tegel, Thoasp, Torvindus, Tulpan, Tggas, Yger, 43 anonyma redigeringar
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/