You are on page 1of 58

MENTO

MENTORSSKAPRSKAP
——

individuell
människohjälp

Claes I Helgesson

2008

Mentorskap

Individuell människohjälp

av
Claes I Helgesson

2008

Boken kan beställas direkt från författaren:
Claes I Helgesson
Lotsgatan 10'
414 58 Göteborg
e-mail:c.helgesson@telia.com
Tel.: 031-775 38 31

Förord
Med ålderns rätt... Ja, så kunde jag börja boken. Efter ett
långt yrkesliv i olika positioner och olika typer av organi-
sationer, har jag de senaste 10 åren arbetat som mentor,
dels åt nyföretagare, dels åt unga akademiker. Men även
tidigare har jag ofta haft någon yngre medarbetare eller
samarbetspartner, som jag försökt hjälpa med råd och dåd.
Jag har, slutligen, varit handledare och rådgivare åt
masters-, licentiat- och doktorandstudenter.
Dessa erfarenheter har fått mig att fundera en hel del över
mentorskapet och dess krav och möjligheter.
Många undrar kanske över bokens titel och vad de tre
linjerna betyder. Skall det inte vara ett vanligt likhets-
tecken, =? Nej, det är det som är finessen: Teknet ≡ är ett
matematiskt tecken som betyder identiskt lika med. Och
det är just finessen med bokens titel: mentorskap är
identiskt lika med individuell människohjälp. Och det är ju
vad boken handlar om.
Mentorskap är i realiteten en process för överföring
(mellan generationer) av erfarenheter och klokskap – i ett
samspel kopplas en människas erfarenheter ihop med en
annans visioner, förväntningar och problem. Samtidigt går
kunskapen också åt andra hållet och ger en förstgåelse för
olika generationers synsätt och livssituation. En win-win-
situation alltså.
Förutom synpunkter på mentorskapet och samspelet
menor/adept innehåller boken ett antal tips, som såväl en
mentor som en adept kan ha nytta av – några tankar om
hur man kan/bör förhålla sig vid olika situationer i olika
situationer i arbetslivet och privat. Använd gärna denna
bok som en uppslagsbok. Du bör kunna hitta ett eller annat
"korn", som just Du (eller Dina adepter) kan ha nytta av.

Någon att tala med? . men min förhoppning är ändå att Du som läsare skall ha nytta av mina tankar. Om Du har nytta av min bok. berätta det för Dina vänner. säg det till mig. Om Du har (negativa) synpunkter på innehållet i boken.Är inte mycket av det som står i boken självklarheter? Javisst är det så. Och alla bilder. En god läsning önskar Författaren Claes. dem har jag tagit själv.

Vad är mentorskap? 1 2. 23 10. Krav på adepten.2 Smarta mål 28 10.4 Anställningsintervjun 32 10. Mentor och chef.6 Handbok i mingling 39 10.8 Konfliktlösning 42 10. 17 8. är det samma sak? 5 3.3 CV 29 10. Mentorskap Claes I Helgesson Innehållsförteckning 1. Vad kan en mentor hjälpa till med? 11 5. 27 10. Krav på mentorn.5 Nätverk 37 10.1 Egen vision 27 10. 15 7. Stress/utbrändhet.7 Generationsklyftan 41 10. 13 6. Mentorsprocessen.10 Värderingar 47 11 Slutord 49 . Några tips. Balans arbete/fritid. Matching mentor/adept 9 4. 19 9.9 Manligt/kvinnligt 45 10.

.

Och viktigt är också att det skall finnas ett . Jag ärvde efter min farfar Nordisk Familjebok från 1893. Jag kollade också i min "husbok" när det gäller engelska termer (amerikansk engelska). vad är då det? Vad är nu vad? När det gäller mentorskap hänvisar man ofta till ordets grekiska bakgrund. I samband med utbildning/undervisning används termen hand- ledare. Random House. Många gånger säger man coach för samma sak. som vi lärt oss från amerikanska kriminalfilmer)? Ja. och det är ju det som denna bok handlar om. Där står följande: Enligt sägnen bad Odyssevs inför en längre resa om hjälp från sin gode vän Mentor: "Lär min son Telemachos allt Du kan!". Och fadder. 1951: Men vad är då en counselor (förutom en advokat. Mest intressant är väl ändå den avslutande delen: "betecknar den som med sin ledning bistår en yngre och oerfaren person". Detta är just vad jag menar med mentorskap: att bistå (yngre och) oerfarna personer med goda råd – utgående från min egen (mångåriga) yrkeserfarenhet. d v s rådgivning och stöd person till person. Man talar om mentorskap. Vad är mentorskap? Många svänger sig med fina termer när det gäller "individuell människohjälp". Claes I Helgesson Mentorskap 1 1. ett under av vishet. jag skulle kunna sluta boken här. "The American Everyday Dictionary".

vad är då en handledare? Termen används framförallt när det gäller utbildning. Men ordet idrottstränare är en bra synonym på vad en coach är. Däremot Bonniers Lexikon av 1962: Den andra definitionen är inte av intresse här. där var min farfars uppslagsbok inte till mycket hjälp.eller doktors- avhandling. en licentiat. En lärare kan vara handledare till en student. Jag kollade också här i boken "The American Everyday Dictionary": De fyra första definitionerna kan vi ju hoppa över här. som ofta samman- blandas med mentorskap. som gör en laboration. Men coach då? Ja. En mentor. En person som "pekar med hela handen" (d v s på militärt vis) och säger att "nu skall Du träna lårmusklerna och göra 25 sit- ups" etc. däremot. det är ju fråga om amerikanska termer for olika fordon (ofta med plats för många personer). nämligen handledare. Detta leder oss till den tredje termen. en uppsats. En viktig skillnad mellan en mentor och en coach är att en coach normalt har som yrke att vara coach och får betalt för det. antingen det är fråga om idrott eller personlig utveckling. Men. Längre fram i boken kommer jag att utveckla mina tankar vidare. En handledare hjälper en nyanställd att komma in i jobbet och står intill när den nyanställde använder maski- . Men nr 5 och 6 stämmer överens med Bonniers lexikon.2 Mentorskap Claes I Helgesson förtroende mellan mentorn och adepten. en tränare eller personlig handledare. En coach är således en aktiv tränare. ställer oftast upp utan ersättning.

coach och handledare är väl definierade. t ex i Tyskland. Handledning är alltså en process för fakta- inlärning/faktaöverföring.Mentorn. som lärde ut allt han kunde. som biträder adepten vid intränandet av nya handgrepp. En handledare kan väl sägas vara en lärare eller instruktör. tog anställning hos en mästare. När lärlingen var fullärd kunde han dra vidare och öppna eget. Även om lärlingssystemet i teorin försvann med den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Och då kan handledaren guida studenten bland "blindskären". eller t ex kör bussen på en ny tur för första gången. Ja. mellan citat från andra forskare och egna experiment. att skriva en licentiatavhandling för första gången är ju i sig ett hantverk och det gäller att hitta rätt balans mellan teori och praktik. finns systemet kvar inom vissa (hantverks-)yrken. som är den som utgående från sina erfarenheter stöder en yngre och mer oerfaren person . särskilt i vissa länder. Under medeltiden organiserades hantverket i noggrant reglerade skrån. Mentorskap har ju – på samma sätt som de andra termer jag nämnt här – två sidor: . Men så är inte fallet. med ett mästarbrev som bevis på sin kunskap. som ville lära sig ett yrke. Den som läser utländsk facklitteratur om coaching och ledarskap har kanske noterat att i amerikansk och kanadensisk litteratur använder man ofta termen mentoring när vi i Europa använder uttrycket coaching. Ungdomar. De flyter mer eller mindre i varandra. Eller också kunde han ta över mästarens verksamhet. Slutligen vill jag också kommentera lärlingsystemet. Av uppräkningen ovan kan man kanske dra slutsatsen att termerna mentor. när denne drog sig tillbaka. Claes I Helgesson Mentorskap 3 nerna för första gången.

Ett mentorskap ställer krav på både mentorn och adepten (kan någon hitta på ett bättre namn?) Jag kommer i det följande att närmare gå in på mentorskapet sett från båda hållen. Introduktionens uppgift är att underlätta en "kickstart" för den nyanställde i förtaget/organisationen. En sådan bör – förutom den självklara introduktionen till den nyanställdes arbetsuppgifter och arbetskamrater – innehålla en information om arbetsplatsens "kultur" och informella regler. som många företag har för nyanställ- da. Här kan en fadder göra en insats.Adepten (engelska mentee). skall inte blandas ihop med mentorskap eller coaching. Låt mig avsluta detta kapitel med en anmärkning: Det introduktionsprogram. . som är föremål för stödet. d v s ur såväl mentorns som adeptens perspektiv.4 Mentorskap Claes I Helgesson .

Men. särskild den "dolda" organi- sationen. och detta måste alltid ligga högst upp i hans personliga agenda. som hjälper en nyanställd att: . . "fenomen" i organisationen och beslutsstrukturen. Att värna om företagets/ organisationens mål och resultat. vad händer om hans chef i sin tur ställer krav som medarbetaren inte (i dag) kan möta. inte minst de unga. särskilt nyligen genomfödra organisationsförändringar. . var ligger då chefens prioritet? Man kan skilja på interna och externa mentorer. förstå företagets/organisationens historia. dotterbolag. Mentor och chef. . både kortsiktigt och lång-siktigt. Claes I Helgesson Mentorskap 5 2.och långsiktiga strategin liksom de värderingar som gäller (antingen uttalade eller outtalade). Men chefens viktigaste ansvar är ändå organisationen i sin helhet och företagets/organisationens framtid. förstå organisationen. samarbetspartners.förstå och tolka företagets/organisationens affärsidé och mål såväl som den kort. Mycket av det som hänt tidigare är okänt för adepten. . men kan förklara många. är det självklart att han/hon ger medarbetaren sitt stöd. leverantörer och kunder. därefter i övrigt inom företaget. introducera den nyanställde i första steget i den egna avdelningen. nyanställda. d v s de som har stor makt utan att formellt ha en hög ställning i organisationen – det är vanligare än man öppet vill erkänna. Om medarbetaren fyller en viktig roll för att chefen skall nå företagets/organisationens mål. fusioner etc. är det samma sak? "Är min chef min mentor?" Ja. En viktig uppgift för en chef är att stödja och uppmuntra sina medarbetare. En intern mentor är en person. kanske oförklarliga. det är en berättigad fråga.

som kan hjälpa adepten i karriären samt rent allmänt stödja den nyanställde i karriären. Med en extern mentor menar jag inte bara en mentor helt utanför den egna organsiationen. Mentorn kan antingen vara "i slutet" av sin karriär. får det inte finnas den minsta spricka i förtroendet mellan mentor och adept. men det är inte det avgörande. utan också en mentor. eller vara pensionerad. Det betyder att mentorn inte kan misstänkas låta andra värde- ringar än adeptens bästa styra sina råd. tipsa om utvecklingsmöjligheter. Ja. någon relation till adeptens närmaste chefer (ett par steg upp i organisationen). särskilt i början av karriären i ett förtag/en organisation. En intern mentor är värdefull. Ja. En person. kurser etc. som adepten. . En intern mentor skall väl egentligen kallas för fadder. då har mentorskapet helt förlorat sitt syfte! En helt extern mentor är en mentor. för att inte säga ovärderlig. eller har haft. Men en intern mentor kan inte ersätta en extern mentor. intro- ducera olika karriärmöjligheter och ge tips om när en (högre) position är på väg att bli ledig – och självklart lägga ett gott ord för adepten hos dem som svarar för urvalsprocessen för jobbet. som befinner sig i en helt annan organsiation. Om adepten har den allra minsta misstanke om att mentorn inte är helt objektiv i sina råd eller att adepten är rädd för att det adepten säger på något sätt "läcker" till hans chefer. det är inte lite som den interne mentorn kan bistå med. Som jag kommer att påpeka flera gånger längre fram. som finns i en helt annan del av organisationen än adepten. Mentorn kan har erfarenhet från samma typ av verksamhet. som inte har.6 Mentorskap Claes I Helgesson . helst utan affärsmässiga relationer med adeptens företag/organisation.

I början av karriären kan det vara en fördel att främst söka en mentor. En intern mentor har ett internt nätverk och känner väl kunder och konkurrenter. och då kan problemet få en enkel förklaring.är villig att dela med sig av sinba erfarenheter. som känner organisationen väl. De kommer helt enkelt överens om att träffas regelbundet och utbyta erfarenheter.och nackdelar med både internt och externt mentorskap. Jag skulle också vilja nämna spontant internt och externt mentorskap. För en nyanställd kan det vara lätt att missförstå en viss situation.har egen erfarenhet av – och förståelse för – den situation adepten befinner sig i. Nackdelen med en intern mentor är ju främst att det kan vara svårt för en . som ju mentorn känner väl. . Claes I Helgesson Mentorskap 7 Det avgörande är i stället att mentorn: . organisationsmässigt och yrkesmässigt . Då behöver adepten inte ägna tid åt att förklara organisationen för mentorn. d v s antingen internt eller externt organiserat mentorskap. att kunna lyssna avslappat på vad adepten har att säga (jag kommer senare att tala mer om tidsaspekten). Det finns för. Om mentor och adept finns i olika förtag/organisationer så är det fråga om externt spontant mentorskap. Om mentor och adept finns i samma företag/organisation. Även när det gäller organiserat mentorskap kan mentor och adept befinna sig i samma eller olika företag/organisationer.kan sätta adepten i centrum och sätta mentorns bästa i främsta rummet .skall ha tid att ägna sig åt adepten. I ett spontant mentorskap träffas adept och mentor utan att någon annan är inblandad. är det fråga om internt spontant mentorskap. En intern mentor kan tipsa om lediga jobb i organisationen och kanske ge tips om hur adepten skall förhålla sig gentemot vissa personer i organisationen.

som adepten litar på. Det kan också finnas interna "hållhakar" (av typ gamla tjänster och gentjänster) mellan olika personer i organisationen. En extern mentor verkar i en helt annan organisation än adepten. När adepten börjar klättra på karriärstegen i den egna organsiationen. som adepten beskriver och ge helt förutsättningslösa råd. Ett gott råd kan vara att i början av karriären söka en intern mentor. Han/hon kan ju inte veta vilka relationer mentorn har med dessa personer. Den externa mentorn kan förhålla sig helt neutral till de förhållanden. En extern mentor kan hjälpa adepten att få ett nätverk utanför den egna organisationen. Synpunkter och råd från någon utanför den egna organisationen kan adepten få genom spontana samtal med vänner eller personer i det externa nätverket. Nackdelen är att mentorns råd baseras helt på den beskrivning av situationen. som adepten ger – och på hur väl den beskrivningen avspeglar verkligheten. kan det vara naturligt att söka en extern mentor. Interna och externa mentorer har därför lite olika roller. Adepten kan på helt helt annat sätt än med en intern mentor tala öppet om organisationen och enskilda personer. som adepten inte har möjlighet att känna till. de kan ha varit konkurrenter om samma jobb eller tididgare arbetat nära tillsammans och vara personliga vänner.8 Mentorskap Claes I Helgesson adept att tala öppet om andra personer i organisationen. . Att underhålla en relation till en mentor tar tid och kraft och det är inte att rekommendera att ha både en intern och en extern mentor samtidigt.

Om adepten inte själv känner sin tilltänkte mentor. För att hitta den "rätte" mentorn. kan det vara intressant för adepten att kartlägga organisationen i det egna företaget/ organisationen och/eller i företag/organisationer. Claes I Helgesson Mentorskap 9 3. kan det vara dags att söka efter en erfaren. Innan en adept tar kontakt med en potentiell mentor är det viktigt att adepten har tänkt igenom vilket mål och vilka syften han/hon har med mentorskapet. som adepten söker efter. kanske. Om adepten just har börjat sin karriär och har behov av att "lära sig hantverket". 10 år äldre. kanske i den egna organisationen. Hur skall en adept bära sig åt för att hitta "den rätte" mentorn? Adepten vet vilket mål han/hon har (se f ö avsnitt 10-2) och på vilken nivå han/hon befinner sig. som har god kännedom om människorna. däremot. och som har en gedigen erfarenhet av yrket. Kanske adept/presumtiv mentor träffas informellt i samband med någon aktivitet inom eller . högre chef som mentor. kan någon i adeptens nätverk hjälpa till med den initiala kontakten. Adepten söker alltså en person som mentor därför att han/hon förväntar sig att mentorn skall fylla det behov av en samtalspartner. Matching mentor/adept. Mentorskapet handlar främst om adeptens välbefinnande och utveckling. som adepten har förtroende för. Det är väsentligt att den presumtive mentorn blir intresserad av adepten som person. Första steget är självklart att mentor och adept måste träffas. som adepten kan ha nytta av. så skall han/hon inte leta efter en toppchef som mentor. adepten har börjat få den ena chefspositionen efter den andra. är det några saker som är viktiga att tänka på. Då är det bättre att söka någon som är. Om. organisationen och har ett nätverk. När en adept söker en mentor. En viktig källa för att hitta en mentor är nyblivna pensionärer.

Ej heller bör mentorn vara ledamot i styrelsen i adeptens företag eller ha en (direkt eller indirekt) personlig relation till någon nära anhörig till adeptens närmaste chef. Ett annat sätt är att nå den tilltänkte mentorn genom andra. En direkt olämplig mentor är någon som är nära kollega med adeptens närmaste chef(-er) eller som är direkt chef över adeptens närmaste chef. det kan vara studie- kamrater eller andra personer i adeptens nätverk. . kan mötet följas upp av ett telefonsamtal eller ett brev/e-mail.10 Mentorskap Claes I Helgesson utanför företaget. Inled ett samtal om frågor av gemensamt intresse. Om det blir en god kontakt.

Mentorn kan stå till förfogande för: . Vad kan en mentor hjälpa till med? Låt mig göra en uppräkning av de områden. att ge tips om befintliga nätverk . Claes I Helgesson Mentorskap 11 4. att ge synpunkter på adeptens livs. stärka självförtroendet och förhindra låsningar till Jantelagen ("Du skall inte tror att Du är något" etc) . att ge tips om framgångsrik mingling . att vara bollplank i akuta situationer/problem i adeptens organisation och att hantera konflikter och andra sociala situationer . att vara bollplank vid formuleringen av adeptens vision och framtidsplaner . att lämna synpunkter när det gäller organisationsföränd- ringar . att ge adepten "råg i ryggen". att ge tips om hur man knyter nya kontakter och behåller ett aktivt nätverk . att ge tips om hur man hittar "drömjobbet" och hur man säljer sig själv .och karriärplan . Uppräkningen är – med nödvändighet – i "telegramtextform". att ge tips om hur man uppnår balans mellan arbete/ privatliv . där jag tror att mentorn kan göra nytta för adepten. att ge tips om hur man hanterar generationskrockar . att vara motpart för att träna presentationer . att ge synpunkter på och rekommendera fortbildningar o dyl . men några av fråge- ställningarna behandlas närmare i kapitel 10.

att ge tips om hur man motiverar medarbetare . att ge tips om hur adepten skall undvika stress. att ge tips om de första tecknen på begynnande utbrändhet . slappna av och spara tid . att utveckla adeptens personlighet och kompetens . att vara bollplank för att träna inför en anställnings- intervju . att ge synpunkter och tips ang adeptens CV och jobbansökan . att ge tips hur man slutar ett jobb "med flaggan i topp" .12 Mentorskap Claes I Helgesson .

Att vara mentor ställer stora krav. tillit. både goda och dåliga. som adepten verkar i . .ha gott omdöme och inget behov av att hävda sig själv samt ha självinsikt "jag hänger inte med".vara en allmänt klok person.dela med sig av erfarenheter. Främst skall mentorn ha en vilja att ställa upp för en annan person och finna en gländje i att dela med sig av de egna erfarenhetena till yngre personer i karriären.vara beredd att lyssna med öppenhet. Mentorn skall vidare själv innehaft chefspositioner på tillräckligt hög nivå i relation till var adepten befinner sig i karriärstegen och ha uppnått goda resultat. Claes I Helgesson Mentorskap 13 5.ha erfarenhet och förståelse för den kultur. som är värda att dela med sig av. Mentorn måste lära sig att "lyssna mellan raderna" på vad det är adepten egentligen försöker säga. prestigelöst och utan förutfattade meningar och ha en flexibel attityd. Mentorn måste vara beredd att avsätta den tid som behövs för ett framgångsrikt mentorskap.vara beredd att själv att lära nya saker . Låt mig i punktform räkna upp de övriga krav som ställs på en mentor: . då kvinnliga ledare tidigare varit ovanliga i näringsliv och förvaltning) . . Krav på mentorn. Mentorn bör också gärna ha varit med om – och med framgång klarat av – svårigheter.ha förståelse för skillnaden mellan manligt och kvinnligt ledarskap (kan vara svårare ju äldre mentorn är. Mentorn bör själv ha "en fot kvar i arbetslivet" för att förstå hur arbetsmarknaden utvecklas med nya organisationsformer och arbetsredskap. som genom åren fått en bred och gedigen livserfarenhet och ha en "verktygs- låda" tillgänglig för hur man bör agera i vissa situationer . . respekt.ge uppmuntran. respons och feedback .

Fråga "Hur skulle Du gjort om. Genom frågor av typen "varför då?" skall mentorn få adepten att sjäv se alternativa lösningar på det aktuella problemet. Adepten skall själv ta sitt beslut! Slutligen ett viktigt krav på mentorn: sekretess. Allt som avhandlas mellan mentor och adept stannar där – det är ett oavvisligt krav.?" i stället för att säga "Gör så här!"..14 Mentorskap Claes I Helgesson En mentor måste respektera adeptens tid. där det helt enkelt kan vara omöjligt för mentorn att – oavsiktligt – ta hänsyn till det mentorn fått reda på vid sitt samtal med adepten vid olika beslut.. En varningsflagga här alltså för det interna mentorskapet! . Mentorn skall snarare erbjuda alternativa lösningar utan en värdering. Våga säga ifrån och ifrågasätta. Detta ställer naturligtvis till problem vid ett internt mentorskap. likaväl som adepten respekterar mentorns tid. Många gånger kan mentorn inte alltid erinra sig varför han/hon har en viss uppfattning om en person eller en företeelse i organisationen och ärligt inte minns att frågan diskuterats i ett samtal med adepten.

Adepten måste visa sin uppskattning över att mentorn avsätter av sin (värdefulla) tid för att tala med adepten.vara förberedd inför mötet med mentorn . Krav på adepten. måste vi ställa krav på adepten. uttryck Dig bara i positiva ordalag. måste adepten noga tänka igenom vad mentorn sagt.Tala inte med andra om Din mentor.bestäm inte ett möte bara för att "det är dags att träffas" om det inte finns någon/några aktuella frågor att behandla . också på det han/hon säger "mellan raderna" . . Några av dem är desamma som för mentorn: .respekt för mentorns tid .lyssna noga på vad mentorn säger. Berätta därför nästa gång Ni ses om hur det gick med det Ni talade om. Mentorn vill också gärna ha en positiv feedback. Fråga gärna en gång till för att vara helt säker på vad mentorn menar. Vidare skall adepten: . Mentorn har säkert noga tänkt igenom vad han föreslår.Även om adepten omedelbart har en negativ inställning till mentorns förslag. Claes I Helgesson Mentorskap 15 6. .sekretess: allt vad som sägs vid mötet adept/mentor stannar dem emellan.var mycket specifik i frågorna till mentorn och gör klart vilken typ av råd Du vill ha . . På samma sätt som vi ställer krav på mentorn. Om frågan kommer upp.

16 Mentorskap Claes I Helgesson .

Avslutning/utvärdering Det är väsentligt att mentorsprojektet inte fortgår "för evigt" utan att mentor och adept kommer överens om att avsluta efter en i förväg överenskommen tid. . Det rella mentorsprojektet Med regelbundna träffar med. Claes I Helgesson Mentorskap 17 7. d v s hur länge skall projektet fortgå (vanligen 2 till 3 år. . säg. vad som fungerat bra och vad som kanske fungerat mindre bra. fastläggande av regler för mentorsträffarna och tidsplan. inte gärna mer). 4 till 8 veckors mellanrum. Mentorsprocessen. Vilka frågor fick inte den belysning adepten hade förväntat sig? . Om mentorsprojektet har fungerat tillfreds- . men då mer på en ad hoc-basis. Mentorsprocessen kan uppdelas i 3 steg (utöver matchningen av mentor/adept.och inledningsfas: Klarläggande av målen med mentorsprojektet. som diskuteras i kapitel 3): . Planerings. Mentorn och adepten kan mycket väl komma överens om att ha fortsatt kontakt när projektet avslutats. Fick adepten det stöd han/hon förväntade sig av mentorsprojektet? . men det är angeläget att mentor och adept är överens om det positiva (och negativa) i det aktuella mentrosprojekt. Men mentorsprojketet skall inte avslutas utan att mentor och adept gjort en gemensam utvärdering av mentorsprojektet och svarar på frågorna: . Tyckte mentorn att responsen från adepten varit tillfredsställande? Utvärderingen behöver i sig inte vara skriftlig.

18 Mentorskap Claes I Helgesson tällande. . I normalfallet kommer mentorn att inbjuda adepten till att "höra av sig när något särskilt inträffar". kommer mentor och adept att kontakta varandra med jämna mellanrum och utbyta information om vad som "hänt se'n sist".

Rapporten är en uppfölj- ning av en undersökning. En framstående sömnforskare har sagt: "Den som inte sovit tillräckligt på natten uppträder som alkoholberusad. fungerar man inte bra på dagen. han/hon kan inte ta rationella beslut. Man kan fråga sig varför allt fler akademiker har svårt att koppla av efter jobbet. Att ha en god balans mellan arbete och fritid (tid med familjen. fungerar man inte bra på jobbet. Kan Du inte släppa tankarna på jobbet när Du är ledig eller släppa tankarna på familjen när Du jobbar? Oftast är det sömnen som får ta stryk. Alla som varit småbarnsförälder eller haft egna föräldrar som behövt tillsyn. Claes I Helgesson Mentorskap 19 8. Metoder att varva ner kan vara allt från meditation och yoga till att läsa en god bok eller lyssna på klassisk musik. I rapporten sägs att ökade prestationskrav och krav på tillgänglighet och en ökad . Samma tankar mals om och om igen. Sovrummet skall vara en lugn oas utan TV och dator." Många lägger sig för sent och grubblar på olika problem innan de somnar. Den visar att andelen akademiker som har svårt att finna tid för återhämtning har ökat från c:a 25% till c:a 35% på 14 år. Ouppklarade konflikter (både på jobbet och inom familjen) gör också att många får svårt att koppla av efter jobbet. det känner väl många igen? Men det är en farlig väg. avkoppling etc) är en välkänd faktor för att fungera bra som människa. vet att det är helt enkelt en fråga om balansgång att få de två världarna att gå ihop. Och tvärtom. År 2006 presenterade SACO en en rapport med titeln Akademikernas arbetsvillkor 2006. Rapporten rör allt från arbetsorganisation och kompetensutveckling till ledarskap och hälsa. Om inte privatlivet fungerar bra. som SACO genomförde 1992 tillsammans med Arbetslivsinstitutet. Balans arbete/fritid. hobbies. Utan att ha sovit bra under natten. De flesta mår bra av att varva ner en halvtimme före sänggåendet.

Det märks genom spridningen av fysisk och psykisk utmattning. så står man själv oftast för den största pressen. leg psykoterapeut och författare. Uppjagade personer har också svårt att tänka klart och se möjligheter till återhämtning. 2007: "Jobbet får inte ta hela ens livsrum. vänner och egna aktiviteter? Lena Nevander Friström. antalet skilsmässor m m. Det första steget är att bli mer medveten om sin egen situation. Det är viktigt att i stället tänka på de möjligheter som finns att påverka situationen. Även om en tuff jargong på arbetsplatsen kan skapa prestationsångest. men alla behöver tid för att ladda om.20 Mentorskap Claes I Helgesson tidspress är några orsaker." Vår självkänsla är ofta prestationsrelaterad och för många är det en hög status att ha en fulltecknad kalender. Många har orimligt höga krav på sig själva och en stark rädsla för att misslyckas." I rapporten sägs också: Ett högt tempo i sig är inte skadligt. Kanske går fler uppgifter att delegera? Går det att frigöra mer tid och energi för att umgås med familj och vänner genom att anlita städhjälp hemma? Svårigheten att få livet att gå ihop finns i olika åldrar och inom de flesta yrkesområden. Då riskerar jobbet att bli en drog. Detta leder till frustation och obalans. Men många skjuter fram tiden för återhämtning till helger och semestrar och inser inte vikten av pauser i vardagen. Många ödsklar mycket energi och tankar på saker de inte kan påverka. Det gäller att var en och en ställer sig frågan Vad får mig att må bra? Vad dränerar mig på energi och hur kan jag förändra mitt liv för att få mer tid för familj. Många studier visar att kvinnorna har särskilt svårt att varva ner främst beroende på att de oftast har har det största dagliga ansvaret för hem och familj. Ett bra sätt att börja är att göra en lista över alla . precis som alkohol och narkotika. säger i Civilekonomen nr 10.

Spända muskler . kan man sedan ställa frågan: finns det tillräckligt med tid för mig själv. Man måste inte göra allt! Det måste bli en tankeställare när alla (påtvungna) aktiviteter på helgen gör att man tycker det är skönt att komma till jobbet på måndag morgon.Återkommande infektioner .Har svårt att prioritera . nacke.Högt blodtryck . Eller om de hindrar en från att göra det man innerst inne vill.Ofta nedstämd .Ångest . privat och karriärmässigt.full av energi .Ständigt trött och utmattad .Värk i kroppen (huvud. min fritid och mina vänner? Finns det onödiga tidstjuvar. min familj. som t ex alltför långa och meningslösa möten? Det gäller att ha ett utvecklingssamtal med familjen.Koncentrationssvårigheter . Genom att sätta %-satser på den tid alla aktiviteter tar.Är rastlös Tecken på god balans: .Blir lätt uppstressad . axlar) .Lättirriterad . Varningssignaler på att Du har dålig balans mellan arbete och fritid: . Eller då man bara stupar i säng på fredagskvällen och har svårt att komma ur sängen på lördag morgon. Claes I Helgesson Mentorskap 21 aktiviteter man ägnar sig åt under en vecka eller en månad och uppskatta den tid varje aktivitet tar. Nästa steg är att fråga sig om de aktiviteter man i realiteten ägnar avsevärd tid leder mot det mål man uppsatt för sitt liv. Och att våga säga nej både till överdrivet mycket jobb och till privata aktiviteter.Sömnproblem .

Analysera hela Din livssituation. . . minst 7 timmar per natt. nätsurfing eller hård fysisk träning. Så här kan Du få balans: . . . . .Ta itu med konflikter och problem direkt när de dyker upp.Sätt upp rimliga mål både hemma och på jobbet. tänker sällan på fritiden på jobbet och inte på jobbet hemma. tycker att jag har påverkan både på jobbet och fritiden . trivs både hemma och på jobbet . . tror på framtiden .Sov ordentligt. njuter av livet.Ställ frågorna: Vad kan jag påverka och inte påverka? Hur kan jag förändra mitt eget förhållningssätt och tänka annorlunda? . har god sömn och vaknar utvilad . Undvik jobb och sent TV-titttande. Tänk i stället på vad Du har uträttat under dagen och på Din möjligheter.Hitta egna må-bra-recept .Koncentrera på det som går att påverka och ödsla inte energi på sådan som inte går att påverka. lugn och avspänd .och minusfaktorer. är lycklig och glad .22 Mentorskap Claes I Helgesson .När Du lagt Dig: älta inte problem och vad Du skulle hunnit med under dagen.Varva ner en bra stund innan sänggåendet.Lär Dig omprioritera och att sätta gränser (både på jobbet och privat) . Och glöm allt när konflikten är uppklarad. Spalta upp i plus.

är de främsta skälen till att stress uppstår.eller livssituation. för man kan faktiskt dö av stress.hjärtklappning . Vad är då definitionen på stress?`Vanligen säger man att stress uppstår när kraven är större än förmågan att hantera dessa krav. Det är i alarmfasen man bör se upp. På detta tidiga stadium har man fortfarande möjlighet att göra något åt det. Stress/utbrändhet. Det handlar om att ändra sitt beteende innan man blir sjuk. Stress och konflikter går hand i hand. Bristen på möjlighet att själv kontrollera sin arbets. Har Du börjat få: . . brist på mening i livet och brist på stöd från omgivningen. utslag/eksem.magkatarr .högt blodtryck .sömnproblem . Då är det hög tid att varva ner. Stress kan leda till konflikter på arbetsplatsen och konflikter leder till stress.svårt att fokusera eller om Du ofta vaknar mitt i natten och inte kan somna om utan att tankarna mal om allt Du skall hinna med.utmattningsfasen. det första steget till s k utbrändhet (den vanligaste medicinska termen är stressrelaterad utmattning). illamående. Då har Du de första symtomen på stress.tunnelseende . Det finns 3 faser i stressuppbyggnaden: .motståndsfasen . Stress smittar av sig och går ut över våra relationer – vi orkar inte bry oss om andra. omotiverad andnöd samt – inte minst viktigt – oförklarlig och okontrol- lerbar irritation på allt och alla. Andra symtom är återkommande infektioner.alarmfasen . Claes I Helgesson Mentorskap 23 9. trötthet.glömska .

Avsluta dagen när det är som roligast. . Under årmiljoner har människan utvecklats för att fungera i jakten efter föda och för att skydda sig mot farliga.24 Mentorskap Claes I Helgesson Använd uppräkningen i första stycket som en checklista för att kolla om Du är "på väg in i väggen". . Sätt gränser för de förväntningar Du – och andra – har på Dig själv. fysiska situationer. kommer Du också att fortsätta att må som Du gör nu. Tolv steg mot minskad stress: . som inte får en naturlig upplösning. Inse att Du inte MÅSTE vara tillgänglig jämt. . Prioritera det som är viktigast . Men det är den kroniska stressen som gör oss sjuka. Dessa var emellertid övergående och vi fick därefter en belöning i form av mat och vila. Tillfällig stress stimulerar. Då har jag en positiv bild med mig hem. Vi har inte förändrats fysiskt sedan dess. Acceptera att förändringar tar tid att genomföra . Det är viktigt att ändra sitt beteende innan man blir sjuk. som man oftar säger. Tröttheten går inte att sova bort och den ilska och iritation. kan påverka Din situation. Tänk på att stress i sig inte är farligt. Det är Ditt ansvar . . Vill Du må bättre krävs att Du förändrar något i Ditt liv. bara Du. Ta ett steg i taget annars blir det för mycket. skadar oss så att vi blir sjuka. Vi är inte rustade för en kronisk stress. Inse att Du. Sänk spänningsnivån genom avslappningsövningar . Inse att dygnet bara har 24 timmar och att Du inte kommer att hinna med allt. Våga förändra det Du kan förändra . Fortsätter Du som nu.

Gå en kvart till bussen på morgonen. tvärtom ett tecken på styrka! . för om Du har balans i livet har Du sannolikt inte tendenser till utbrändhet. . Claes I Helgesson Mentorskap 25 . Att be om hjälp är inte ett tecken på svaghet. ta en promenad i ensamahet. Ta trappan i stället för hissen. . Sov minst 7 timmar om natten. Koppla av med en god bok eller en film. Våga be om hjälp. I stället för att äta lunch med arbetskamratern (och fortsätta att prata jobb). Motion är en suverän stressregulator och frigör endorfiner i hjärnan. från arbetskamrater och familjen. Ta en paus mitt på dagen. rör på Dig. Våga säga nej . . Känner Du igen Dig många av dessa punkter från kapitel 8 om balans mellan arbete och fritid? Det är inte underligt. även om bussen stannar precis utanför hemmet. . Motionera.

26 Mentorskap Claes I Helgesson .

Mentorns roll är att ställa de besvärliga frågorna: Varför inte? Har Du tänkt på . Nästa steg är att skriva ner visionen. eller vad har Du nu hittat på? . drömmarna. Och bli bättre och bättre. Nästa steg är att dela med Dig av Din vision med andra. Men vad vill vi tävla mot? Nyckeln är att göra en vision för sig själv. Diskutera Dina visioner och drömmål med Din mentor. En vision är som en växt. Ställ frågan Var befinner jag mig om 10 år? I jobbet? Privat? En vision är inget man skapar för stunden. 10. Skriv ner Dina visioner och ha en lapp i Din kalender. Om det inte gör det.1 Egen vision Vägen till framgång går ut på att jämföra sig med andra. Känn efter: Vilken typ av arbetsuppgifter skulle ge mig betydligt mer kraft än den jag har i dag? Vilka långsiktiga mål har jag med livet? Etc. en vilja. en drömlista om Ni vill. Undvik dem som säger det går inte. varför inte sätta upp lappen på kylskåpsdörren? Inför varje beslut – litet som stort – fråga Dig själv: Leder detta till mina långsiktiga mål?. det är sanningen. så att Du ser dem varje dag.. Hur många gånger har vi inte hört detta självsäkra uttalande? Egentligen är det helt tvärtom! Det är mycket bättre att hitta det egna flytet och tävla mot sig själv.?.. Eller. Som både mentor och adept kan ha nytta av. Claes I Helgesson Mentorskap 27 10. I stället handlar det om att upptäcka. som Du redan har inom Dig. tänk över beslutet en gång till. Dit vill jag nå. Berätta också för andra om Dina visioner. Och uttala dem högt för sig själv. men bara för dem som blir genuint glada och vill uppmuntra Dig. en passion. Några tips. Tänk på att det Du skriver ner och säger högt. eller egentligen avtäcka. den behöver näring. en dröm.

som när de uppnåtts leder till nya delmål. eller hur? Detta är det jag vill! Mentorn är Ditt självklara bollplank för dina visioner. 4-12 månader. som genomförs under den närmaste tiden: Korta mål: skall vara genomförda inom. På jobbet skall jag bli bättre på att göra presenta- tioner. Exempel på mål: . som leder till nya delmål. Klart om 2 veckor. . som alla leder i rätt riktning – till att förverkliga visionen. Klart om 4 månader. som smarta mål: SPECIFICERADE (målen skall vara KONKRETA) MÄTBARA AKTUELLA och ACCEPTERADE REALISTISKA TIDSBESTÄMDA I nästa steg är det viktigt att sätta korta mål. Varför inte börja (nästan) alla träffar med mentorn med en diskussion om Dina visioner: Håller visionerna än? Har allt jag gjort sedan senast följt visionen? 10. säg. drömmålet. säg. ja då är de ju sanna.2 Smarta mål Visionen kan inte nås utan ett antal små steg på vägen. .28 Mentorskap Claes I Helgesson När Du har talat med andra om Dina visioner. både det muntliga framförandet och visuella presentationer. Tänk på delmålen. 2-4 veckor Medellånga mål: skall vara genomförda inom. På jobbet skall jag prata med Kalle om att han skall ta över vissa arbetsuppgifter. Dessa "steg" är egentligen delmål.

som blivit genomfört. d v s formell utbildning och (arbets-) erfarenheter. Ha alltid en aktuell CV klar och se till att den blir ständigt uppdaterad så fort något ändras. Klart inom 12 månader. Nej. I privatlivet skall jag se över vårt boende och planera för ett boende som passar familjen bättre än nuvarande. 10. eller meritförteckningen. Och mentorn skall ställa frågor om målen är realistiska. De genomförda målen ersättas omedelbart av nya mål. Men detta innebär inte att man skall ha en standard-CV. Observera att det är viktigt att sätta upp mål både för jobbet och för privatlivet. Tänk också på att skriva ner målen och släng en blick på listan varje dag. Claes I Helgesson Mentorskap 29 . . ägna mig helt åt dem minst vid 2 tillfällen varje vecka. är avsedd att ge den tilltänkte arbetsgivaren information om den arbetssökandens kompetens. Det finns inget som är så tillfredsställande som att bocka av ett mål. som man kopierar och skickar med sin jobbansökan. Mentorns roll är att vara bollplank när det gäller att sätta målen. varje ansökan och CV skall vara unik och lyfta fram de . Klart om 4 veckor. I privatlivet skall jag motionera mera. eller kanske säga att Du spänner bågen lite väl lågt. I privatlivet skall jag se till att tillbringa minst xx timmar i veckan ensam med barnen. Klart om 3 veckor.3 CV CV:n. Kompetens det är kombinationen av kunskaper och färdigheter. . men förmodligen också från Din chef och Dina medarbetare. Jag skall springa minst 5 km minst 2 gånger i veckan. Du får en bekräftelse från Dig själv. Tänk på balansen (se kapitel 8).

En viktig regel: säg som det är för då vet jag vad jag sagt! Tänk på att det helst inte skall finnas några tidsluckor i anställningarna/studierna. erfarenhet av förenings- verksamhet. åtminstone. särskilt sådana som har relevans för det jobb man söker.utbildning . Ange först tiden för utbildningen/anställningen (månad. år eller bara år). Under rubriken anställningar kan det vara bra att för varje anställning säga några få ord om Dina arbetsuppgifter samt huruvida Du haft några underställda och/eller haft ekonomiskt ansvar. Det kan tvärtom uppfattas som ett exempel på initiativförmåga. 4 rubriker: . ange det då! Det är inget att skämmas över att ha tagit en sabbatstermin för att resa tvärs över Australien. Om Du har gjort ett studieuppehåll.referenser. Under rubriken utbildning bör man specificera utbildningen så exakt som möjligt utan att det blir svårläst. ange andra kompetenser/erfarenheter.anställningar . som är relevanta för det aktuella jobbet. ledare eller . Det är väsentligt att CV:n är uppställd på ett överskådligt sätt så att läsaren snabbt får en bild av kompetensen.30 Mentorskap Claes I Helgesson kompetenser och erfarenheter.övrigt . som har relevans till det aktuella jobbet. Under rubrikerna utbildning och anställningar börjar man alltid med den senaste. längre utbildningen resp den nu aktuella anställningen. Längst ner under utbildningsavsnittet kan man ange några viktiga kurser man gått. särskilt om Du varit ordförande. såsom språkkunskaper. Man brukar dela upp CV:n i. Under rubriken övrigt. datorfärdighet.

Mentorn har säkert läst många CV:n i sin dag och vet vad som ger det bästa intrycket. men Du kanske inte vill berätta att Du söker ett annat jobb?). Tala gärna om vilket jobb det är fråga om. så att de är förberedda. Du skall alltid be om ett arbetsintyg även om Du och chefen inte kommit överens. CV:n avslutas med referenser. Det ger ett dåligt intryck om den Du refererar till uttrycker sin förvåning när någon ringer och frågar. t ex den lärare som handledde examensarbetet eller liknande. Alla utbildningar och anställningar skall naturligtvis dokumenteras med kursintyg respektive arbetsintyg. Mentorn kan ta på sig rollen som "djävulens advokat" och läsa CV:n sedd med en utom- ståendes ögon. så att Du får med det Du vill ha med. som Du upplever dem: Jag har lätt för att samarbeta. kanske en lärare på universitetet/högskolan vara en bra referens. Erbjud Dig att skriva ett förslag till arbetsintyget. Av arbetsintyget skall framgå dels den tid Du arbetat på den arbetsplatsen och vilka Dina arbetsuppgifter varit. . Personlig vänner eller släktingar är inte så lämpliga som referenser. Claes I Helgesson Mentorskap 31 dylikt. lätt att lära mig nya saker osv. Sluta gärna med Dina positiva sidor. eller varför inte en tidigare underlydande. som kan ge kompletterande information om Din duglighet. Kanske någon Du arbetat nära. Viktigast: Du skall alltid fråga referenserna om de vill ställa upp. Spara på dokumentationen från de utvecklingssamtal Du haft med Din chef och betona vilka meriter och egenskaper Du vill framhäva i betyget. Om Du bara har någon/några få anställningar. Mentorns roll är att vara bollplank när det gäller formuleringen av CV:n. Särskilt en lärare som arbetat nära med Dig. Ange gärna någon chef Du haft nyligen (helst den nuvarande chefen. Referenser.

inte för lite. .hur tar jag mig till arbetsplatsen? .3.Kom i god tid.Klä Dig rätt med kläder som passar den typ av jobb Du söker – och enligt företagets (oskrivna) klädkod (rekognosera innan!). . Om Du inte är helt säker på vägen. .är jobbet "rätt" för mig och mina långsiktiga planer (min egen vision)? .Ta reda på så mycket Du kan om företaget/ organisationen i förväg genom Internet och tidningar och intervjua personer.32 Mentorskap Claes I Helgesson Låt mig sluta med frågan: Vad är CV:ns viktigaste roll?. . Om Du inte har några egna frågor kan det tolkas som ointresse. Det är då Du säljer in Dig! Tänk på det när Du skriver CV:n! Inte för mycket. Några tips: . rekognosera dagen innan så att Du är på plats i tid. men intresseväckande! 10.4 Anställningsintervjun Som jag sa' i avsnitt 10.måste jag flytta? . Ja. inte för rörigt. som känner företaget. Det är pinsamt om Du kommer för sent för att Du inte hittar. Fundera också på vad jobbet innebär för Dig: .Var därför väl förberedd – och utvilad – när Du kommer till anställningsintervjun. så är det på anställningsintervjun Du säljer in Dig för det nya jobbet. det är inte att ge Dig jobbet.Förbered "intelligenta" frågor (se nedan). Syftet med intervjun är ju att Du och den blivande arbetsgivaren skall lära känna varandra – och självklart för arbetsgivaren att känna om Du passar för jobbet och organisationen. Utan att väcka ett så stort intresse hos den som läser CV:n så att Du blir kallad till intervju.

Du. Nedan följer en lista på tänkbara (förväntade) frågor under en anställningsintervju. så har han/hon svårare att inta en positiv attityd gentemot Dig under resten av intervjun. Var optimistisk. säg det! Men säg samtidigt att Du har en strategi för att bli bättre på dessa områden. Försök att vänta med att ange Dina löneanspråk så sent som möjligt under intervjun. Vilka är Dina styrkor och svagheter? Du vinner heller inget på att vara blygsam utan ta tillfället i akt att beskriva Dina starka sidor utan att bli alltför skrytig. Det är lättare att få igenom Dina krav om arbetsgivaren redan bestämt sig för att ge Dig jobbet.Claes I Helgesson Mentorskap 33 En anställningsintervju är en dialog. Dina framtidsplaner bör självklart ligga i linje med det jobb Du söker. Du vinner inget på att få ett jobb på falska premisser! Om Du inte har lämnat referenser i Din ansökan. säg det. var beredd att lämna namn på referenser och deras telefonnummer. samt några kommentarer. Men förklara gärna hur Dina . men gå inte in på detaljer. Är Du sämre på andra saker. Han/hon vill självklart också (indirekt) veta om Du tänker stanna på företaget eller om Du bara ser jobbet som ett (kort) steg i karriären och tänker gå vidare efter en kort tid. Var ärlig. Om Du nämner Dina löneanspråk tidigt och de ligger högre än vad arbetsgivaren tänkt sig. Är Du bra på vissa saker. Gå igenom listan (gärna tillsammans med Din mentor) och gör Dig beredd att ge ett bra svar. Var positiv och ärlig! Vilket är Ditt långsiktiga mål med Din karriär? Avsikten med denna fråga är att arbetsgivaren vill veta hur Du ser på Dig själv och Dina framtidsutsikter.

Du bör visa ett genuint intresse för arbetet. Varför vill Du lämna Din nuvarande arbetsgivare/har Du slutat på förra jobbet? Tänk på att inte tala nedsättande om Din nuvarande/ förre arbetsgivare.34 Mentorskap Claes I Helgesson positiva sidor kompenserar (eventuella) tillkorta- kommanden.Vilka förväntningar har Du på jobbet? . . Tänk igenom ett bra svar. Visa med exempel på att Du har förmåga att hålla flera bollar i luften samtidigt utan att tappa fokus. . men Du bör inte rabbla upp ett i frväg uttänkt svar utan var beredd att inkludera information. Vad vet Du om vår organisation och vår bransch? Här får Du en chans att visa att Du har läst på. Hur hanterar Du stress-situationer? Hur reagerar Du när Du ställs inför nya arbesuppgifter? Arbetsgivaren vill här få en bild av hur Du fungerar. Exempel på frågor.Berätta om något som Du gjort som Du är särskilt stolt över. En god kommunikationsförmåga är också en tillgång i stressade situationer. Vad tror Du att Du kan bidra med till företaget? Det räcker inte att åter hänvisa till Dina styrkor utan Du bör med exempel från tidigare anställningar ge en bild av vad Du kan bidra med.Varför söker Du just det här jobbet? . som kan uppkomma vid en anställningsintervju.Beskriv en konflikt Du varit med om nyligen. som Du fått under intervjun. och hur Du löste den. . Betona att det var Ditt eget beslut att sluta. Tryck i stället på att Du vill gå vidare i karriären och söka nya utmaningar.

Referera gärna till saker som sagts under intervjun. hur skulle Du lösa det? .. Hur ser Ditt liv ut om fem år? . Vad säger Du om oregelbundna arbetstider? Kan Du jobba över? . Om någon nära vän eller någon i Din familj skulle beskriva Dig med tre ord.) . Om Du skulle råka ut för det här:. Har Du engagerat Dig i något utanför jobbet? Föreningsliv? Vad gör Du på fritiden? . Vad driver Dig att arbeta? .Vad arbetar den som hade jobbet innan med nu? Eller är det en ny position? . Vad anser Du om ledarskap? Är Du en bra ledare? . .Precisera arbetsuppgifterna lite mer. Vad har Du för lönekrav? Sist i intervjun ställs oftast frågan Har Du några frågor om företaget och om jobbet? Gå igenom följande lista och tänk ut några frågor som visar att Du satt Dig in i företaget och verkligen reflekterat över jobbet. Vilka språk talar/förstår Du? (Ge exempel på språksituationer Du klarat av.. Kommer Du att skaffa barn och vara barnledig? . Är Du ensamvarg. vad skulle de då säga? . eller vill Du helst arbeta i grupp? .. vad skulle han/hon då säga? . Hur ser Din familjesituation ut? .. Vad tycker Du om att tala inför en grupp? . Det visar att Du lyssnat! . Är Du beredd att resa i jobbet? .Vilka utvecklingsmöjligheter finns? .Claes I Helgesson Mentorskap 35 . Om en chef skulle beskriva Dig. Dina arbetsinsatser och Din sociala förmåga.

. Företagets framtidsutsikter? . Gör en paus i stället. dels att hjälpa Dig att förbereda anställningsintervjun. då blir Du mindre stressad och blir mer till Din fördel. Mentorn kan ju t o m spela företagets representant vid en "generalrepetition" av anställningsintervjun. Hur sker samarbetet mellan olika avdelningar/ funktioner inom företaget? . Läs gärna någon bok om kroppsspråk och tänk på att inte ge en signal med vad Du säger och en annan signal med Ditt kroppsspråk! Tala tydligt. Försök hålla en normal samtalston! Mentorns roll är här att dels delge hans/hennes kunskaper om företaget/organisationen där Du söker jobb. Kvinnor vill gärna spänna rösten och får ett gällt tonläge när de är stressade. Män sluddrar gärna när de talar i en stressad situation. Kan jag få se befattningsbeskrivningen för tjänsten? (Om Du inte redan fått den förståss!) . då får Du mer syre och har kroppen i balans. Vilket ansvar och vilka befogenheter följer med tjänsten? . Titta intervjuaren i ögonen när Du talar. Se till att Du är utvilad.36 Mentorskap Claes I Helgesson . Finns det en plan för kompetensutveckling? . titta inte ner i bordet. Undvik hummande när Du är osäker. Och tala inte för fort – och heller inte för långsamt. Träna bort det. Mentorn har säkert genomfört – och varit med om – ett antal anställningsintervjuer genom åren och kan ge tips om hur Du skall svara på frågorna och allmänt uppträda under intervjun. Är det något jag bör veta om företaget/jobbet? Försök vara Dig själv under intervjun. Och slutligen: pladdra inte på utan svara klart och konkret på frågorna utan utvikningar och en mängd onödiga ord ("verbalt virus") utan betydelse för innehållet. Sitt rakt upp.

antingen det gäller ett gammaldags pappersvykort eller ett e-mail till jul. De flesta människor har nog ett så stort nätverk fastän de inte alltid är medvetna om det. Men även nätverk utanför jobbet är viktiga. Du måste hitta ett bra sätt att presentera Dig själv på. Minst 70% av alla jobb förmedlas genom kontakter. Vem är jag? . Om Du får ett tips av någon. Men till vårdandet av nätverkskontakterna hör att man måste höra av sig med inte alltför stora mellanrum. då Du behöver ett nätverk. då är det försent att börja bygga upp ett. Det gör inget om det blir 100-tals personer. Lista alla människor Du känner mer eller mindre. seminarier etc. Claes I Helgesson Mentorskap 37 10. konferenser.5 Nätverk Att nätverka är nödvändigt. Och tala med folk. som Du hela tiden vidgar och underhåller. . Det är måpnga jobbtips som har förmedlats när förä'ldrar står och tittar på när t ex barnen spelar fotboll eller ishockey! Det är inte bara fråga om att få kontakter. där folk i "Din" bransch träffas. det handlar om att både ge och ta. Dela upp dem i kategorier. Det kan vara människor Du känner genom jobbet eller privat. Vilka är Dina långsiktiga mål? . Du måste redan från början av Din karriär bygga upp ett nätverk. Dela ut visitkort. Kontakterna skall ocks vårdas. Julkortet. är väl ett minimum. idrottssammanhang. hävdar bedömare. Om Du någon gång i livet hamnar i en situation. Att nätverka är att göra sig själv synlig i de kretsar där man vill vara synlig. yttra Dig i diskussioner. föreningsliv. bjud på ett annat tips nästa gång osv. Några tips när det gäller nätverkandet: . Detta innebär att man bör gå på mässor. diskussionsklubbar etc. Identifiera vilken typ av människor Du vill ha i Ditt nätverk.

särskilt hur Du kan bli kontaktad. Gör en systematisk plan för att hitta rätt kontakter. . Det finns en rad fasta nätverk. Om Du kan påverka visitkortets utseende. Du behöver en mix av personkontakter med olika bakgrund och åsikter. Dokumentera systematiskt alla Du träffar och som Du vill ha fortsatt kontakt med. Som jag nämnt ovan: Ta vara på alla tillfällen att gå på kurser och möten. . Du äter kanske 200 luncher om året och kanske fikar 400 gånger. se till att det finns plats för anteckningar.38 Mentorskap Claes I Helgesson . t ex Juniorhandelskammaren. Varje år! . Ha alltid med Dig visitkort. Utnyttja lunchen och fikarasten till att "nätverka". Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS. Om Du har möjlighet. . Det ger 600 nätverksträffar. se till att Du blir inbjuden. . som Du kan ansluta Dig till. Ta vara på visitkorten Du får och notera när Ni träffats och kanske någon kommentar om personen (t ex "han kör Porsche. Om Du inte blir bjuden på ett (internt eller externt) möte som Du vill gå på. . seminarier. . Marknadsföreningen. har hund etc"). Var noga med att visitkortet ger rätt information. nästla Dig in. Bygg inte nätverket för snävt. se till att bli bjuden dit också. konferenser – även om det känns skönare att sitta framför TV:n. eller för mottagaren att skriva tid och plats när Ni sågs. När Du är på en tillställning/möte/konferens: tala med minst 5 personer. Om Ditt företag har utländska dotterbolag/samarbets- partners. Antingen för en personlig hälsning när Du skickar över något. även i företagets lunchmatsal. . han golfar. besök den kollega Du vill ha i Ditt nätverk i stället för att ringa eller maila.

Rotary. Slutligen kan ju också mentorn hjälpa till med tips hur Du skall utveckla Ditt nätverk och föreslå möten. Gå på deras möten! . så kanske Du får hjälp". Lions. Elwira (nätverk för kvinnliga företagare). 10. Round Table. Plugga gärna in lite specialkunnande . Tänk ut 3-4 icke-kontroversiella samtalsämnen. som Du kan ta upp när Du träffar någon på ett evenmang. . Inte så att Du bara kan ta över hans/hennes kontakter. Särskilt avlägsna kontakter. Claes I Helgesson Mentorskap 39 Styrelseakademin. Missunna inte andra deras stora nätverk. delar han/hon med sig av sina kontakter. Mentorns roll då? Har Du rätt mentor. Bygg upp ett eget i stället! I nästa kapitel finns några tips när det gäller hur man minglar vid coctailparties eller konferenser. konferenser etc som Du bör gå på.6 Handbok i mingling Som jag säger i föregående avsnitt är mingling ett viktigt sätt att skaffa ett nätverk. Var gärna observant på hur andra gör vid en konferens. Slutligen måste Du "helga Ditt nätverk". d v s belasta inte Dina nätverkskontakter i onödan. alumniföreningar vid "Din" högskola. Athena (kvinnliga civilekonomer). som Du kan följa och observera. Några tips: . Kanske upptäcker Du en "professionell" minglare. Hjärntrust (nätverk för chefer) o s v. Aklademikerpoolen (nätverk för arbetslösa akademiker). Du måste också hedra Dina nätverkskontak- ter genom att inte lämna dem i sticket när Du sitter säkert. men mentorn kan komma med tips: "tala med den eller den. branschföreningar.

. Ses med jämna mellanrum och jämför Era erfarenheter. max 5 till 10 minuter.40 Mentorskap Claes I Helgesson kring de teman som avhandlas. . Flacka inte med blicken som om Du letar efter "ett fetare offer". Skvallra aldrig och prata inte skit bakom ryggen på folk. genom att upprepa det. Var inte rädd för att ta initiativet om Du ser någon som ser öppen ut. Ta reda på vilka som är inbjudna och planera Ditt "mingande". Tystnad kan tolkas som snobbighet och ointresse även om det beror på att Du är blyg. . Varje människa måste känna sig värdefull. le sträck fram handen och presentera Dig. Annars blir det inte mingel. Hur? Vad? Varför? eller Berätta! . . Lyssna aktivt och koncentrera Dig fullkomligt på den Du talar med. vänner och kollegor. . etablera ögonkontakt. Öva gärna genom att gå till ett evenemang med några vänner och utmana varandra att Ni skall träffa minst 3 okända personer var på en given tid. d v s frågor som man inte kan svara bara ja eller nej på. Ställ öppna frågor. Avvakta rätt tillfälle. Det visar att Du lyssnar. Kommentera gärna vad motparten säger genom s k stödord som verkligen. . . . Gör en snygg sorti. Försök komma ihåg namnet på den Du talar med. . Prata inte för länge med samma person. Mingla inte bara med dem Du känner. glid inte bara därifrån. på ett party. ta i hand och säg hejdå med orden nu måste jag träffa xx därborta eller något liknande. Bidra till konversationen. ojdå eller liknande. det menar Du inte.

Problem kan uppstå t ex när de äldre. 80.och 70-talister.och 60-talisterna å andra . När flera generationer allt från 40-talister till 90-talister. som inte gärna ändrar på invanda rutiner. nej de yngre har också mycket att lära ut.7 Generationsklyftan Generationskrockar kan ställa till problem. Det gör att många arbetsgivare som har många 40. Många gånger flyr de yngre hellre än fäktar i sådana lägen och byter jobb. Det är inte bara så att de yngre skall lära sig av de äldre. 10.och 90-talisterna är otåliga och vill ha snabba resultat och har höga förväntningar på sig själva och sin karriär. möts på en arbetsplats så uppstår inte sällan generations- krockar. skall samarbeta med yngre som inget hellre vill än att ifrågasätta och effektivisera rutiner. 50. Kanske kan Du följa med Din mentor på något evenemang och få observera hur han/hon minglar. då finns det två grupper med i många stycken olika värderingar. familj och karriär. Generationsklyftorna uppstår främst när det på en arbetsplats finns två läger.till 90-talister men få 60. Den bästa dynamiken blir det om arbetsplatsen är blandad åldersmässigt och om man lyckas skapa en vi-känsla där alla strävar mot samma mål. De är uppvuxna i ett mediesamhälle och är starkt globaliserade i sitt tänkande.och 50-talister ofta har svårt att rekrytera och behålla medarbetare från andra generationer. 40-. Claes I Helgesson Mentorskap 41 Mentorns roll är här främst att ge lite tips i "mingelkunskap". Och till skillnad från de äldre kollegorna värderar de sin fritid lika mycket som sitt arbete. Och dessutom skapar en sådan mix ett klimat med ömsesidig respekt över åldersgränserna där alla har en vilja att lära sig av andra i annan ålder. Finns det många 40-talister och många 80. med olika värderingar och inställningar till jobb. De har ingen respekt för komplexiteten i att byta arbetsgivare.

Ofta är det fråga om missförstånd eller småirritationer. som gynnar båda parter. 10. Ta första steget och be om ett samtal med den det rör. Händer det flera gånger kan ett lätt gnissel i en relation växa till ett reellt problem. Om man kan lösa konflikten på ett tidigt stadium finns det en stor möjlighet att helt "läka såren". som gör att Ni inte ens talar med varandra längre. Mentorn är oftast "ett pinnhål" äldre än adepten och kanske kan man vid några av mentorsträffarna diskutera olika generationers syn på olika frågor. Ofta är det känslorna som ställer till det. men om Du tar första steget kan Du vara förberedd och ha lättare att kontrollera Dina känslor. En professionell medlare är kanske enda lösningen eller så måste man skilja kontrahenterna åt. Försök gemensamt bena ut vilka önskemål och behov.42 Mentorskap Claes I Helgesson sidan är trogna sin arbetsgivare och värderar trygghet högt. Då mår båda parter dåligt och och det blir inte mycket jobb gjort. som ligger bakom problemet. Och går det riktigt långt kan det utvecklas till en surdeg. som ligger bakom en konflikt. Det kanske inte ens har med jobbet att göra utan Du kanske är irriterad efter ett gräl hemma på morgonen.8 Konfliktlösning Konflikter kan helt förstöra klimatet på en arbetsplats. De är ofta mindre karriärinriktade än sina yngre kollegor och är uppvuxna med medbestämmande och krav på konsensus i alla beslut. Det sista steget är att hitta kreativa lösningar. någon måste byta jobb. kompetenta och omtyckta. vi vill alla känna oss betydelsefulla. Alla har allt att vinna på att våga ta tag i problemet snabbt. Många gånger är det fråga om att bli sedd och hörd. Första steget är att bli överens om att det existerar ett problem och vad problemet består i. Kom .

så kanske Du bara har överreagerat och måste fråga Dig varför.Rollkonflikt. Se Dig omkring när Du reagerar på något. d v s Du reagerar på en annan persons beteende. Först och främst gäller det att respektera varandras syn på dessa frågor och kompromissa fram en lösning. på trosfrågor. Försök analysera vad Du "går igång på". Fundera på varför Du reagerar. Kanske är det bara en (dålig) vana.Sakkonflikt. människosyn. som går djupt. Är det bara Du som är irriterad. d v s det är oklart vem som skall göra vad eller två personer gör samma sak eller uppgifter faller mellan stolarna. tala direkt med personen och ta reda på vad som ligger bakom.Beteendekonflikt. Allmänt finns det fyra olika typer av konflikter: . Kom överens om vilka spelregler som skall gälla. Det finns sällan EN rätt väg eller ETT rätt sätt. d v s en fråga om olika syn på moral. Var övertygad om att ingen når framgång på egen hand. s k social kompetens. Om man snabbt reder ut vem som skall göra vad. d v s Ni är inte överens om vad som är rätt och fel i en faktadiskussion eller om vilken metod som är rätt i en given situation. . Försök hejda Dig nästa gång. Om alla parter fokuserar på målet. . kommer vi inte långt i vår karriär. . Reagerar andra också? I så fall.Värderingskonflikt. Claes I Helgesson Mentorskap 43 sedan överens hur Ni båda skall undvika att samma sak händer igen. Utan att kunna kommunicera och samarbeta. det förflugna ordet kanske inte alls var avsett för att såra Dig. Vi lägger ofta mer energi på självbevarelse än på att lösa problem. löser sig konflikten snabbt. . blir medlet att nå dit inte så viktig.

Vi människor är i grunden mycket lika. elaka eller envisa. Vi har alla behov av att känna oss betydelsefulla och behövda. Kanske kan mentorn delge några av sina egna erfarenheter. Att våga tala om vad som rör sig i Ditt inre. Känn Dig själv och försök förstå andra. ärlighet och öppenhet. När väl adepten har "löst" några konflikter ökar självförtroendet – och också respekten för honom/henne på arbetsplatsen. Visa Ditt intresse och gå inte i försvar mot vad den andra tycker. Mentorns roll är främst att vara bollplank när adepten vill diskutera hur han/hon skall gå tillväga i samband med en konflikt på arbetsplatsen. så uttrycket på sig själv känner man andra är alltså sannare än vad vi vill tro. Var så öppen och ärlig som möjligt. Att verkligen vilja hitta en lösning som är bra för båda parter. Att tala sanning är en kombination av medvetenhet. men också någon konfliket som "gått snett".44 Mentorskap Claes I Helgesson Bli en bättre konfliktlösare genom att att använda Dig av dessa tips: . Koncentrera Dig på vad den andra säger. Att lyssna är en annan viktigt. . Du måste vilja samarbeta! Börja med att vara öppen och inte gå i försvar. både sådana konfliktlösningar som blivit lyckade. Att inte tala sanning är ett av de snabbaste sätten att förstöra en relation både på jobbet och privat. Det är inte säkert att de bara är dumma. Att förstå sina egna reaktioner ger en möjlighet att hantera dem och därmed undvika att hamna i konflikter. Tänk också på att andra kan uppfatta världen annorlunda. men tyvärr ofta oanvänd färdighet. . . . Det går inte att bygga upp fötroende och tillit utan ärlighet.

har skrivit en bok med titeln Dagens kvinnliga chefer – varken änglar eller häxor (Schibsted Förlagen 1996). Hon menar att det finns för. Gunilla Ahrén menar dock att det ligger ett stort värde i att få män och kvinnor att samarbeta. medan kvinnorna vill ha en platt organisation där alla är lika värda och där alla befinner sig på samma nivå.9 Manligt/kvinnligt Många hävdar att män och kvinnor i grunden är helt lika och att eventuella olikheter i beteendet främst är en fråga om inbillning. men är inte effektivt i stora organisationer. . medan ledaren i en kvinnlig organisation finns i mitten. Hon menar att männens värld är hierarkiskt uppbyggd. Bland Riksdagens ledamöter och minsitrarna i regeringen har dock en utjämning skett under senare år. Claes I Helgesson Mentorskap 45 10. Och ännu är det avsevärt färre kvinnor i ledande ställning i företag och myndigheter. Rent historiskt har männen haft det största inflytandet på arbetsplatserna och i samhället ända in i våra dagar. medan kvinnorna talar samtidigt och har en god stämning. är ledaren på toppen.och nackdelar med kvinnors och mäns sätt att spontant samverka i grupper. vilket gör att männen har lättare att anpassa sig. Gunilla Ahrén. De flesta arbetsplatser är uppbyggda enligt den manliga. men i samarbetet mellan könen kan det bli en bra utväxling. Så fick vi kvinnlig rösträtt först 1921 och först 1951 fick kvinnor bli förmyndare för sina barn om maken avlidit. Gunilla pekar också på att en kvinnlig arbetsgrupp är lika effektiv. Här beskriver Gunilla männens och kvinnornas naturliga sätt att organisera sig. som sedan många år leder det kvinnliga mentornätverket Ruter Dam. I en manlig organisation. hierarkiska modellen. Männen arbetar tyst för sig själva. men arbetar på ett annat sätt. Det kvinnliga sättet att arbeta fungerar bättre i mindre sammanhang.

konflikter eller beslut. De bygger ju på sunt förnuft och är regler som underlättar samvaron med våra medmänniskor. 10. Det kan lära Dig att förstå skillnaden mellan manligt och kvinnligt. Tio Guds bud. Kanske kan det uttryckas också som att snällhet föder snällhet och det omvända. utan att förstora upp skillnaderna. . mentorn som har mest att lära i ett samtal med adepten i frågor som rör manligt/kvinnligt. Dessa är ju kristliga värderingar och jag är inte troende. det skall ni också göra för dem (kapitel 7 vers 12) och Du skall älska din nästa som dig själv (kapitel 22 vers 23). så påverkar de oss – efter tusentals år – i vårt sätt att förhålla oss till varandra.46 Mentorskap Claes I Helgesson Till slut. Även om vi inte ordagrant följer dessa bud. som vi låter styra vårt liv. allt från valet av partner till politisk tillhörighet. ett gott tips. Mentorns roll då? Eftersom mentorn ofta är äldre än adepten. elakt sagt. är kanske mentorn "uppvuxen" i manligt. I vårt samhälle är kanske de viktigaste värderingar. Viktigt är dock att inte skygga för ämnet i samtalen mentor/adept. I samband med olika situationer. kanske Du invänder.10 Värderingar Värderingar styr nästan allt vad går i livet. Dessa sammanfattas av Jesus ord i Matteusevangeliet: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er. På samma sätt styr våra värderingar alla våra handlingar såsom vårt förhållande till andra människor. Vad menas då med en värdering. fråga Dig: Hur skulle en man gjort i denna situation? Och omvänt Hur skulle en kvinna reagerat i denna situation?. hierarkisk arbetsmiljö. Men faktum är ju att dessa värderingar är en integrerad del av vår (demokratiska) kultur och är desamma i de flesta religioner. Kanske är det.

Vilken syn har man på medarbetarna? .Hur ser lokalerna ut? . Men i ett företag/en organisation. vad är det som styr värderingarna? Ställ frågorna: .Hur vill vi att det skall fungera internt i företaget? Många väljer ett jobb utgående från hjärtat. det är livskvalitet.På vilket sätt skall vi arbeta för att nå uppställda mål? . Värderingarna måste omfattas av hela personal och styra varje beslut som tas i organisationen. Stämmer svaren överens med företagets affärsidé.Vilka normer och etiska värden sätter vi högst? . Ett företags värderingar kan vara svaret på t ex följande frågor: . De som har chefspositioner är symboler för företagets värderingar och de måste agera efter dessa värderingar. strategier och visioner? Det är lika viktigt för ett företag att formulera sina värderingar som att skriva ner affärsidén och de långsiktiga målen.Hur ser organisationen ut? .Hur bemöts kunder och leverantörer? De svar som kommer fram ur dessa frågor säger ganska mycket om företaget/organisationen. Men det räcker inte att man formulerar ett antal floskler utan verklighetsförankring. stort som smått. Om ett företag har som (praktisk) policy att "lura" på kunder . De outtalade värderingarna är lika viktiga som de fina ord som på ett papper beskriver organisationens officiella värderingar. som delar ens värderingar. Många är de som vantrivs på sin arbetsplats därför att arbetsgivarens värderingar inte stämmer.Hur skall vi förhålla oss till våra kunder? . Claes I Helgesson Mentorskap 47 Värderingar är i mycket det vi gör med hjärtat. En anställning hos en arbetsgivare.Vilka beteenden vill vi att personalen skall prioritera? .Hur och i vilken ton kommunicerar företaget genom reklam och rekryteringsannonser? .

Vad står jag för? Hur ser jag på mina medmänniskor? är frågor Du bör ställa Dig. I början av 2000-talet talades det mycket om CSR. så mår de medarbetare som har andra värderingar inte bra. I flera fall har företagsledningarna tillåtit sig uttag av löner och pensioner på en nivå. . att företagen inte enbart har ansvar för sina medarbetare och kunder utan också för det samhälle man verkar i inkluderande ett miljöansvar. Med detta menar man. Det är viktigt. Detta kan vara första steget till en utbrändhet. t ex genom telefonförsäljning. Om dessa värderingar stämmer med Dina egna. Men också svenska företag har antagit CSR- avsiktsförklaringar och gjort samhällsinsatser av olika slag.48 Mentorskap Claes I Helgesson kontrakt. som på olika sätt har haft med företaget/organisationen att göra. Bolla gärna Din tankar om värderingar med Din mentor. ta reda på arbetsgivarens värderingar. så är förutsättningarna god att Du kommer att trivas – och att Du kommer att följa dessa värderingar. inte bara för företag/organisationer. att manifestera sina värderingar. Den amerikanska skattelagstiftningen underlättar för företag att lämna (skattefria) donationer till välgörenhetsorganisationer. De senare kan man få fram genom att intervjua personer. både de uttalade och de outtalade. dock på en avsevärt lägre nivå än i USA. skolor och universitet. som inte stämmer med uttalandena om Social Responsibility! När Du söker ett jobb. Tyvärr har detta sätt att vinna allmänhetens förtroende inte alltid följts av ett etiskt handlingssätt hos företagsledningen. med en term lånad från USA. det bör Du också göra som privatperson. Corporate Social Responsibility.

Kanske har jag i några avsnitt varit alltför kortfattad och mest tecknat ner en lista på olika frågeställningar och liknande. snarare lyssna och ställa frågor. som kan föra honom/henne framåt i sitt arbete som mentopr – eller för den delen som adept. Claes I Helgesson Mentorskap 49 11. I denna bok har jag försökt att sammanfatta mina erfarenheter av att vara mentor. Adepten skall ta sina egna beslut – först då kommer de från hjärtat och kommer att kännas helt rätt. Citera gärna vad jag skrivit. Slutord. Om någon har hittat några tankar och idéer. men ange också gärna källan! . Men jag utgår ifrån att budskapet har gått fram: en mentor skall inte trycka på adepten sina idéer och värderingar. så har inte arbetet med denna bok varit förgäves.

mentor. Han har i denna bok samlat dels några tankar om mentorskapet som sådant och de krav han vill skall ställas på såväl mentor som adept. särskilt yngre. Mentorskap av Claes I Helgesson Claes I Helgesson delar med sig av sina erfarenheter som mentor. eller önskar bli. adepter kan ha nytta av både i sitt jobb och när de skall söka nytt jobb. dels god råd som. Lycka till med läsningen – och tillämpandet av de goda råden! . Boken kan med sina handfast råd också utgöra en mentor mellan pärmar. Boken kan därför läsas inte bara av den som är.