You are on page 1of 3

Arbetsområdet Ordkunskap

Vad handlar arbetsområdet Ordkunskap om?

Om olika ord och begrepp som finns i läromedel och skönlitteratur som vi läser i skolan.
Främst behandlar ordkunskapsundervisningen de ord och begrepp som ”håller ihop” texterna
och som bygger upp sammanhangen inom dem; det språk som finns ”emellan” de begrepp
som exempelvis undervisningen i SO riktar in sig mot.
Inom ordkunskapsundervisningen möter vi orden och begreppen utanför sin vanliga kontext.;
den som i vanliga fall hjälper oss att förstå dem med hjälp av sammanhanget.

Vad ska vi lära oss inom arbetsområdet Ordkunskap?
 Vad olika ord och begrepp betyder
 Att skilja mellan olika ordklasser

Vilka begrepp kommer vi att möta inom arbetsområdet Ordkunskap?

Alla ord i ordlistorna ”Antiken”, ”Biologi”, ”Divergent”, ”Favoritordet” mm.

Vilka begrepp måste vi visa att vi lärt oss oss inom arbetsområdet Ordkunskap?

 Minst 80 % av orden i ordlistorna – de ord som väljs ut till ordproven
 Substantiv, adjektiv, verb, böjning, tempus, presens, preteritum, bestämd form, plural

Vilka övriga kunskaper ska vi visa att vi har/har fått?
 Att vi kan resonera kring ords betydelser tillsammans med andra
 Att vi kan använda ordböcker och andra källor för att få kunskap om ordens betydelser

Vad ska vi göra?
 Samtala om orden i klassrummet, göra sorteringsövningar, ordlekar mm.
 Självstudier/plugg med hjälp av ordlistor och ordlådor
 Ordprov

I vilken ordning ska vi arbeta?
1. Samtal och diskussion kring orden i klassrummet, sorteringsövningar, ordlekar mm.
2. Självstudier/plugg
3. Ordprov
4. Stödundervisning/plugghjälp om man inte nått kunskapskraven vid provet
5. Omprov

Vad kommer lärarna att bedöma?
 Dina provresultat
 Ditt deltagande i samtal och diskussioner och presentationer etc.



Vad säger läroplanen (LGR 11) om arbetsområdet Ordkunskap?

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att

 formulera sig och kommunicera i tal och skrift, [För att lyckas med detta krävs det ett gott
ordförråd.]

 läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, [För att lyckas med detta
krävs det också ett gott ordförråd.]

 anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, [För att lyckas med detta
krävs det att man känner till hur ordens betydelser varierar med sammanhangen som
de används i.]

 urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, [För att lyckas med detta krävs det att
man känner till konventioner kring hur man brukar använda ord och begrepp i text och
tal. Det krävs även grundläggande kunskaper i grammatik.]

 söka information från olika källor och värdera dessa. [För att lyckas med detta krävs det att
man kan använda ordböcker och andra källor för att få kunskap om orden.]


Centralt innehåll

Läsa och skriva
 Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter […].

 Språkets struktur […] ordklasser […].

 Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala
 Muntliga presentationer […] för olika mottagare. […]

Berättande texter och sakprosatexter
 Skönlitteratur för ungdomar och vuxna […]

 Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften,
innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.


Språkbruk
 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och
begrepps nyanser och värdeladdning.

 Nya ord i språket, till exempel lånord.

 Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte
man kommunicerar.

 Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och
sammanhang.
 Informationssökning och källkritik


Kunskapskrav

I läroplanen (LGR 11) finns det inga specifika kunskapskrav som gäller ordförrådet och
ordförståelsen inom ämnet svenska och svenska som andraspråk. Kunskapskraven beskrivs
inom ramen för områdena läsande och skrivande samt kunskaper om språk och litteratur.

Undervisningen i ordkunskap hjälper dig dock att uppfylla kraven. Ju bättre man förstår orden
som bygger upp alla de texter som man behöver läsa, förstå och analysera desto bättre lyckas
man givetvis med detta och desto högre betyg kan man nå. Ju fler ord och begrepp man
behärskar desto bättre blir också de texter man skriver.

Resultaten på ordkunskapsproven utgör alltså inte grunden för dina betyg i ämnet svenska.
Det som avgör vilket betyg du får handlar främst om hur du lyckas att förstå de texter du läser
och om hur du använder orden i ditt eget skrivande samt i samtal och diskussioner med dina
kamrater. Ett gott ordförråd ger dig goda förutsättningar att lyckas med detta.