You are on page 1of 4

Romerska republikens inre utveckling

1
Romerska republikens inre utveckling
Romerska riket
Historia
Kungariket (753 f.Kr. 509 f.Kr.)
Romerska republiken (509 f.Kr. 27 f.Kr.)
Inre utveckling (300 f.Kr. 60 f.Kr.)
Romerska kejsardmet (27 f.Kr. 476 e.Kr.)
Principatet (27 f.Kr. 284 e.Kr.)
Dominatet (284 e.Kr. 395 e.Kr.)
Imperiets fall (395 e.Kr. 476 e.Kr.)
Bysantinska riket, Tysk-romerska riket
Staden Roms historia
Organisation
Provinser
Militr, Romersk legion
Juridik
Kultur
Konst
Arkitektur
Litteratur
Romerska kket
Religion, mytologi
Hitta fler artiklar i Romportalen
redigera
[1]
Romerska republikens inre utveckling Artikeln handlar i huvudsak om den inre utvecklingen i den romerska
republiken/staten under perioden 30060 f.Kr. Artikeln Romerska republiken behandlar utrikespolitisk utveckling
(ven slutet och orsakerna till republikens sammanbrott).
Den romerska republiken genomgick stora frndringar perioden 300 f kr fram till det frsta triumviratet r 60 f kr.
Frn att ursprungligen varit en stadsstat var man i brjan av sista seklet f kr ett imperium som omslt strre delen av
Medelhavsomrdet.
Visserligen hade den romerska republiken/staten brjat expandera redan under 300-talet f kr men de riktigt stora
ervringarna brjade ta fart frst under 200-talet f kr. Perioden var ocks en tid med stora inre omvlvningar. Nya
ver- och underklasser skapades, armn omorganiserades och efterhand knts mer och mer makt till ngra enskilda
senatsfamiljer. Konflikter mellan dessa och mktiga generaler skulle under sista rhundradet f kr leda till en rad
inbrdeskrig och mngder med politiska mord. Konflikter som till slut gjorde att republiken slutade att fungera och
kejsardme infrdes r 27 f kr. I praktiken hade dock republiken slutat att fungera redan vid tiden fr frsta
triumviratet.
Romerska republikens inre utveckling
2
Mellersta republiken 300133 f kr
Det frsta rhundradet efter republikens grundande 509 f kr hade prglats av motsttningar mellan de aristokratiska
patricierna och plebejerna. De sistnmnda var frn brjan frvgrade tilltrde till de hgre mbetena men lyckades
efterhand tillskansa sig mer och mer rttigheter och blev i senaten jmstllda med patricierna.
Frn brjan av 200talet f kr fanns ingen diskriminerande lagstiftning kvar men i praktiken innebar frndringarna
ingen egentlig demokratisering. Bland plebejerna fanns ngra slkter som tjnade enorma summor pengar och dessa
nrmade sig nu patricierna. Resultatet blev att det skapades en ny verklass, kallad nobiliteten. Denna nya verklass
slt sig och i praktiken var det nstan omjligt fr ngon plebej att n de hgsta mbetena om han inte tillhrde
nobiliteten.
Det som romarna kallade "folket" bestod frn och med 300-talet f kr av alla fria mn men som vi sett var det
romerska samhllet lngtifrn demokratiskt ven om man jmfr med demokratierna i det antika Grekland. Frutom
det frmsta organet, senaten fanns det flera olika frsamlingar, consilium. mbetsmnnen tillsattes av de olika
frsamlingarna (de viktigaste mbetena av senaten). mbetsmnnen hade stor exekutiv makt.
Under andra hlften av 300-talet och brjan av 200-talet lade romarna successivt den Apenninska halvn under
romersk verhghet. Frn och med 270 f kr behrskade man hela nuvarande Italien sder om floden Po. Fr att
frsvra gemensamt motstnd frn de ervrade folken frsgs de med olika grader av fri- och rttigheter, s.k sndra
och hrska-taktik som tminstone tills vidare var mycket framgngsrik.
Resten av den Mellersta republiken fram till 133 f kr prglades av oavbruten romersk expansion i
Medelhavsomrdet. Forskarna har lnge debatterat huruvida expansionen var ett resultat av ren imperialism eller
resultat av andra omstndigheter? Ngon gemensam stndpunkt finns inte men mnga historiker anser nd att
ekonomiska aspekter tycks (tminstone i de flesta fall) ha varit viktigare n politiska.
De ervrade omrdena utanfr Italien behandlades i regel som omrden under "permanent" ockupation. P papperet
fanns frn och med 149 f kr ett skydd fr de ervrade folken att f skydd frn vergrepp och grymheter begngna av
enskilda romerska soldater och stthllare. Men de domstolar som skulle ombesrja att straffa de skyldiga fungerade
mycket dligt. Det skraste sttet att skydda sig (svl fr enskilda som stder) var att etablera vnskapliga kontakter
med rika romare.
Senrepubliken (fram till 60 f kr)
Republikens sista rhundraden prglades inrikes framfrallt av djupa sociala kriser, allt strre motsttningar mellan
de olika slkterna inom nobiliteten och slutligen av ett totalt sammanbrott fr det republikanska statsskicket som
mngder av inbrdeskrig.
De tre Puniska krigen mot Karthago 264146 f kr trde hrt ven p romarna. Framfrallt drabbades
bondebefolkningen hrt. Fram till dess hade den romerska krigsmakten frlitat sig p en vrnpliktsarm dr
bondebefolkningen utgjorde ryggraden men efter dessa krig fanns inga frutsttningar fr att behlla
vrnpliktsarmn. Istllet gick man alltmer ver till en yrkesarm. Soldaternas pension garanterades inte av den
Romerska staten utan av generalerna. Soldaterna blev drfr ltt lojala i frsta hand mot sina generaler och inte den
romerska staten. Detta gjorde det ltt fr makthungriga personer att stta upp privatarmer vilket var en av orsakerna
till de stndiga inbrdeskrigen och i frlngningen slutet fr republiken.
De puniska krigen drabbade som sagt bondebefolkningen mycket hrt och krigen ryckte undan frutsttningarna att
behlla vrnpliktsarmn. Mngder med bnder strmmade in till stderna eftersom stora delar av landsbygden var
frdda. Den snabba urbaniseringen ledde till stora sociala missfrhllanden i stderna och en ny underklass, kallad
proletariatet skapades.
Det fanns progressiva krafter inom senaten som frskte hjlpa bondebefolkningen p ftter igen samt stdja
proletariatet i stderna. De frmsta av dessa var de tv brderna Gracchus(Tiberius och Gaius) som var framstende
medlemmar i den plebejiska nobiliteten. De var bde folktribuner och frskte via en jordreform att utdela ny jord
Romerska republikens inre utveckling
3
till egendomslsa bnder. Detta mtte hrt motstnd bland de konservativa krafterna inom senaten. Bda brderna
mrdades, Tiberius 133 f kr och Gaius 121 f kr. Efter mordet p Gaius fljde en massaker p hans anhngare dr
3000 mrdades. De flesta forskare r emellertid eniga om att brderna inte bara drev sin politik av sociala skl.
Minst lika viktigt menar man var att man hoppades kunna behlla vrnpliktsarmn genom att f en stabil och relativt
vlmende bondeklass.
Ervringarna fortsatte under slutet av 100-talet f kr och fljande sekel. Trots de utrikespolitiska framgngarna
fortsatte det inre frfallet. Vldiga mutskandaler inom senaten avsljades och motsttningarna mellan de mktigaste
nobilitetsslkterna blev allt strre. Man hade ocks stora problem med slavuppror och sjrveri p Medelhavet.
Bland de ervrade folken p den Apenninska halvn blev ocks kraven p romerskt medborgarskap allt strre i slutet
av 100-talet f kr.
r 91 f kr lade folktribunen Drusus fram en serie lagfrslag som pminde om brderna Gracchus 3040 r tidigare.
Drusus la emellertid fram ett frslag som innebar att medborgarskapet utvidgades till att omfatta alla fria mn p den
Apenninska halvn. ven Drusus blev mrdad men mordet ledde till ett stort uppror bland de ervrade folken i
nuvarande Italien. Det s.k. bundsfrvantskriget rasade 9188 f kr och slutade med att medborgarskapet utvidgades
till att omfatta alla fria mn upp till floden Po.
ren 7371 f kr rasade det svraste slavupproret i Romarrikets historia. Upproret brt ut i Syditalien och leddes av
gladiatorn Spartacus. Slavarmn vxte till ca 100000 man och vann flera stora slag. Frst efter att romarna under
ledning av Crassus satt in strre delen av sina styrkor kunde upproret krossas. Spartacus stupade och fr att
avskrcka andra slavar frn upprorsfrsk korsfstes 6000 tillfngatagna slavar utmed Romarrikets viktigaste vg
Via Appia.
Sulla besegrade r 8885 f kr kung Mithidrates VI av Pontos som frskte terervra Grekland. Under tiden gde en
statskupp rum i Rom. Nr Sulla tervnde utbrt inbrdeskrig mellan honom och de nya makthavarna. Sulla avgick
med segern och genomfrde en jttelik massaker p sina motstndare. Efter detta utropade Sulla sig till diktator. Han
frskte stabilisera den inrikespolitiska situationen genom att beskra senatens makt och utka antalet hga
mbetsmn. Det ledde dock inte till ngon strre frbttring.
Efter Sullas dd 78 f kr kunde hans anhngare behlla makten men ovntat avskaffade de tv konsulerna Pompejus
och Crassus de flesta av de lagarna Sulla infrt. Pompejus fick ocks frtroende att med alla medel krossa sjrveriet
och lyckades "ver frvntan" och i ett sista krig mot Mithidrates VI besegrade Pompejus denne definitivt. Dessa
framgngar hindrade inte det fortsatta inrikespolitiska frfallet med kuppfrsk (bde lyckade och misslyckade),
inbrdeskrig och politiska mord. Nr Crassus slt det frsta triumviratet r 60 f kr med Julius Caesar och Pompejus
var hade republiken i princip upphrt att fungera.
Utrikespolitisk utveckling och slutet p republiken behandlas i artikeln Romerska republiken.
Kllor
Bra bckers vrldshistoria
Engelska Wikipedia
Referenser
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Romerska_riket& action=edit
Artikelkllor och frfattare
4
Artikelkllor och frfattare
Romerska republikens inre utveckling Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21225345 Bidragsgivare: Butterkaka, DHammarberg, Dodde, Hejkompis, Inteloutside2, Johna,
Jorchr, Lixer, Ludde23, Quadrigarius, Sjunnesson, Snowman se, Thomas76, Thuresson, Tompa76, Torvindus, Yvwv, 7 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Coat of arms of Rome.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_arms_of_Rome.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: S. Solberg J.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/