You are on page 1of 5

Dominatet

1
Dominatet
Romerska riket
Historia
Kungariket (753 f.Kr. 509 f.Kr.)
Romerska republiken (509 f.Kr. 27 f.Kr.)
Inre utveckling (300 f.Kr. 60 f.Kr.)
Romerska kejsardmet (27 f.Kr. 476 e.Kr.)
Principatet (27 f.Kr. 284 e.Kr.)
Dominatet (284 e.Kr. 395 e.Kr.)
Imperiets fall (395 e.Kr. 476 e.Kr.)
Bysantinska riket, Tysk-romerska riket
Staden Roms historia
Organisation
Provinser
Militr, Romersk legion
Juridik
Kultur
Konst
Arkitektur
Litteratur
Romerska kket
Religion, mytologi
Hitta fler artiklar i Romportalen
redigera
[1]
Dominatet r benmningen p perioden mellan 284 och 476 i det Romerska rikets historia.
Tillkomst
r 284 blev Diocletianus kejsare och tillsammans med Konstantin den store skapade han vad som brukar kallas det
senantika romarriket. Det var ett rike som i mnga avseenden skiljde sig frn republikens Rom och ven principatet.
Kring kejsarna utvecklades ett stort hov och alla kejsare frn och med Konstantin den store bar ett diadem p
huvudet. Diademet blev fregngare till kungakronan. Denna utveckling av kejsarmakten berodde till stor del p att
kejsarna tagit starka intryck av kungadmena i Mellanstern. En stor frndring inrikespolitiskt var att huvudstaden
Roms betydelse minskade redan i slutet av 200-talet och Konstantin lt p 330-talet flytta huvudstaden till
Konstantinopel. En annan stor frndring var kristendomens utbredning.
Diocletianus infrde ett system med flera "underkejsare" och frn slutet av 200-talet var det snarast regel att
romarriket styrdes av flera kejsare. Ngra undantag finns dock; Konstantin den store regerade som ensam kejsare
314-337. Denna utveckling var till stor del resultatet av det prekra lget fr riket under stora delar av 200-talet. Man
ansg helt enkelt att det behvdes en uppdelning dr flera kejsare styrde olika delar av riket.
Dominatet
2
Stabilisering
Efter att Konstantin den store besegrat alla rivaler om kejsarkronan stabiliserades den inrikespolitiska situationen och
man fick bttre kontroll ver grnsen mot det sassanidiska riket. Statsfinanserna frbttrades radikalt och man kunde
ter verg till myntbetalning och vlstndet steg. Srskilt markant var det ekonomiska uppsvinget i rikets stra del,
som ocks var den folkrikaste.
Kejsarna ansg vid den hr tiden att deras viktigaste uppgifter var att bevaka rikets grnser. Drfr befann de sig ofta
p resande fot, vilket ven medfrde att det i regel fanns flera kejsare samtidigt och drmed behov av kejserliga
residensstder vid sidan om den officiella huvudstaden. Att kejsarna reste s mycket var givetvis en mycket viktig
frklaring till att Roms betydelse successivt minskade. Stder som, frutom Rom, nu blev mycket viktiga var bland
andra Milano, Trier och Ravenna i vster. Frutom Konstantinopel i ster var Antiochia och Nikomedeia viktiga
stder fr kejsarna.
I mitten av 300-talet verkade det mesta vara frid och frjd i det vldiga imperiet, tminstone p ytan. Ekonomin
blomstrade och svl germaner som Sassanider kunde hllas i schack. Men utvecklingen inrikespolitiskt hade brjat
g i en riktning som ledde fram till att Romarriket s smningom kom att delas. Frutom krig och storleken p
imperiet var en viktig orsak till detta att Romarrikets stra och vstra delar kom att utvecklas p olika stt. I vster
talade man latin medan den stra delen var starkt influerad av den hellenistiska kulturen och dr talade flertalet
grekiska. Bytet frn Rom till Konstantinopel som huvudstad var ett steg p vgen i denna utveckling. En annan
mycket viktig utveckling i riket var acceptansen av kristendomen. De kristna hade ftt religionsfrihet av Konstantin
den store och r 385 blev kristendomen statsreligion i hela riket.
ven krigsmakten hade genomgtt stora frndringar. Yrkesarm var infrd sedan lng tid tillbaka (se principatet),
men nu hade krigsmakten blivit allt mer beroende av vrvade germanska trupper. Det var en utveckling som startat
redan i slutet av 100-talet och under krisen p 200-talet accelererade den. De germanska soldaterna fick drmed
alltmer makt.
Delning
I brjan av 370-talet invaderade ett centralasiatiskt nomadfolk, hunnerna, Europa, vilket skapade enorm oro bland
alla germanska stammar och drmed kat tryck mot rikets grnser. Fr att lttare kunna frsvara dessa tillt man
flera germanstammar att sl sig ned p romerskt omrde mot att de i gengld skulle frsvara rikets grnser, som
hotades av svl hunner som andra germanstammar. Relationerna mellan kejsaren och de nya bundsfrvanterna var
inte alltid de bsta. Ostrogoterna, som tilltits att sl sig ner sder om Donau, gjorde uppror och besegrade kejsare
Valens r 378, nr kejsaren inte hll vad han lovat. Systemet att vrva germanstammar som bundsfrvanter skulle p
lngre sikt f svra konsekvenser fr framfrallt romarrikets vstra del.
Romerska riket r 395
ret 395 brukar ofta nmnas som ett avgrande r i romarrikets och
antikens historia. Det var ret d romarriket delades i tv sjlvstndiga
stater, strom med Konstantinopel som huvudstad och Vstrom dr
Ravenna blev huvudstad. Sanningen r emellertid inte s enkel. Redan
under Julius Caesars tid hade riket delats (se frsta triumviratet) och
det fregende seklet var det vanligast att riket var delat mellan flera
kejsare. P 350-talet grundades i Konstantinopel en senat med samma
rttigheter som motsvarigheten i Rom och frn och med kejsar
Constantius II (son till Konstantin den store) var det ofta konflikter
mellan kejsaren i Konstantinopel och stthllarna i vstra rikshalvan.
Det som skedde r 395 var egentligen endast att riket permanent fick
tv huvudstder med tv kejsare. tminstone under inledningen av 400-talet frskte kejsaren i Konstantinopel
hjlpa kejsaren i vst, som hade stora problem. P lite lngre sikt var resurserna i strom otillrckliga fr att hjlpa
Dominatet
3
systerriket i vst, vilket till slut innebar en faktisk delning. Vad gller utvecklingen efter r 395 se Romerska
imperiets fall.
Kejsare under Dominatet
Tetrarkin
Diocletianus r 284-305
Maximianus r 285-305
Galerius r (293) 305-311
Constantius I Chlorus r (293) 305-306
Severus II r 305-307
Maximinus Daia r 305 (310)-313
Maxentius r 306-312
Licinius r 308-324
Konstantin den stores tt
Konstantin I r 306-337
Konstantin II r 337-340
Constans r 337-350
Constantius II r 337-361
Julianus Apostata r 361-363
Jovianus r 363-364
Valentinianus tt
Valentinianus I r 364-375
Valens r 364-378
Gratianus r 375-383
Valentinianus II r 375-392
Magnus Maximus r 383-388
(Eugenius r 392-394)
Theodosius I r 379-395
Vstromerska kejsare
Honorius r 395-423
Constantius III r 421
(Johannes r 423-425)
Valentinianus III r 425-455
Petronius Maximus r 455-455
Avitus r 455-456
Majorianus r 457-461
Severus (Libius Severus) r 461-465
Anthemius r 467-472
Olybrius r 472
Glycerius r 473-474
Julius Nepos r 474-475
Romulus Augustulus r 475-476
Dominatet
4
Referenser
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Romerska_riket& action=edit
Artikelkllor och frfattare
5
Artikelkllor och frfattare
Dominatet Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=23786839 Bidragsgivare: Gottfried Multe, Inteloutside2, Jorchr, Mgr, NERIUM, Palmerston, Pieter Kuiper, Tompa76, Torvindus,
Yvwv, 20 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Coat of arms of Rome.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_arms_of_Rome.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: S. Solberg J.
Fil:Roman empire 395.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Roman_empire_395.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Briangotts, Courcelles,
Electionworld, Flamarande, Gryffindor, Labant, Roke, Saperaud, Tacsipacsi, ZH2010, 1 anonyma redigeringar
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/