You are on page 1of 7

Zhoudynastin

1
Zhoudynastin
Kinas historia tidsaxel
Frhistorisk tid
Xiadynastin 20701600 f.Kr.
Shangdynastin 16001046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046256 f.Kr.
Vstra Zhoudynastin 1046771 f.Kr.
stra Zhoudynastin 770256 f.Kr.
Vr- och hstperioden 770481 f.Kr.
De stridande staterna 481221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. 206 f.Kr.
Vstra Handynastin 206 f.Kr. 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 923
e.Kr.
stra Handynastin 25220
De tre kungadmena 220280
Jindynastin 265420
De sexton kungadmena 304439
De sydliga och nordliga dynastierna
420589
Suidynastin 581618
Tangdynastin 618907
De fem dynastierna och De tio rikena
902979
Liaodynastin 9161125
Jindynastin 11151234
Songdynastin 9601279
Yuandynastin 12711368
Mingdynastin 13681644
Qingdynastin 16441911
Republiken Kina 1912
Andra sino-japanska kriget 193745
Kinesiska inbrdeskriget 192749
Taiwan 1945
Folkrepubliken Kina 1949
redigera
[1]
Zhoudynastin ( ) var en kinesisk dynasti som existerade frn 1045 till 256 f.Kr. Dynastin delas ofta upp i tv
perioder - Vstra Zhou (1045771 f.Kr.) och stra Zhou (770256 f.Kr)
[2]
- p grund av en flytt av makten frn vst
Zhoudynastin
2
till st r 771 f.Kr. stra Zhou delas i sin tur upp i Vr- och hstperioden (770403 f.Kr.) och De stridande staternas
period (403221 f.Kr).
Historia
Den vstra Zhoucivilisationen.
Vstra Zhou (1045 - 771 f. Kr.)
Zhou var i slutet av Shangdynastin en stamgrupp som levde i nuvarande
Shaanxi. Efter att frn brjan ha varit understllde den regerande
Shangkungen, utbrt ett krig mellan de tv grupperna runt 1045 f.Kr., vilket
slutade i Shangkungens fall och Zhoudynastins brjan. Huvudstaden flyttades
sledes till nuvarande Shaanxi, lngt lngre vsterut n den skulle ligga
senare, vilket gr att man kallar perioden fr Vstra Zhou.
Man vet relativt lite om de frsta kungarna, utver det att ett vasallsystem
byggdes upp, dr lokala hrskare placerades ut i regioner fr att hlla koll p
befolkningen t storkungen.
[3]
Under andra halvan av Vstra Zhou blev
lokalhrskaren allt mer sjlvsvldiga, och skillnaden folket sg mellan
storkung och lokalhrskare brjade att suddas ut. Speciellt de stra
domnerna, som var lngst ifrn kungen och som han drfr hade svrast att
kontrollera, brjade att gra uppror.
r 771 f.Kr. eskalerade upproren i att den sittande kungen, Youwang, ddades av vasallgrupper frenade med
nordvstliga barbarstammar. Kungens tv sner, Bofu och Pingwang, ville bda rva makten av sin far, och brjade
strida om den. P sin respektive sida hade de var sin uppsttning av vasallstater - Pingwang i st, och Bofu i vst.
Slutligen rvde Pingwang makten, efter Bofus dd, och fr att anpassa riket till sitt std flyttades makten sterut, till
staden Luoyang.
stra Zhou (770 - 481 f.Kr.)
Under stra Zhou frsvagades dynastins makt kraftigt, och perioden r en av de mest rriga och vldsamma i
kinesisk historia. Man brukar dela upp perioden i tv mindre perioder, Vr- och hstperioden (770403 f.Kr.) och De
stridande staternas period (403221 f.Kr).
Vr- och hstperioden (770 - 403 f.Kr.)
I brjan av perioden som kallas Vr och hst fanns 148 stater som skte makten i riket, av vilka man brukar rkna 15
som stora nog att vara ett reellt hot. Av dessa var de viktigaste Qin, Jin, Qi och Chu. Alla dessa 148 stater rknade
sig som vasallstater under Zhou, men i praktiken ld de sllan under kungen.
Zhous frsta stora hot var Zheng, som tidigare varit understllda men som nu brjade att ifrgastta makten. r 707
f.Kr. brt ett krig ut d Zhoukungen Huanwang kallade in vasallstaters armer fr att sl ut Zheng. Fljden blev en
katastrofal frlust i vilken kungen sjlv skadades, vilket ppnade fr vidare kritik frn andra stater. Zheng skulle
dock inte hlla lnge utan fll samman strax efter, och flera andra stater skte ta ver makten. Medan Zhou
fortfarande regerade p pappret, var dynastin de facto maktls.
Zhoudynastin
3
De stridande staterna (403 - 221 f.Kr.)
P 400-talet f.Kr. brt ppna krig ut mellan alla strre stater, och krigen blev hastigt de blodigaste i Kinas historia
dittills - enligt uppgifter ska enstaka krig ofta ha tagit flera tiotusentals eller hundratusentals liv. Som fljd av krigen
utvecklades ven krigsteknologin hastigt, och bland annat armborst och kavalleri brjade att anvndas. Det var ven
under denna period som Sunzi frfattade Krigets konst (Sunzi Bingfa), som gav rd om hur kungar kunde vinna krig
genom list och taktik, vilket var nytt fr denna tid.
En vndpunkt fr Zhoukungen var r 344 f.Kr., d hrskaren ver vasallstaten Wei brjade att kalla sig wang (kung).
Snart tog flera andra stater efter, och ven symboliskt brjade Zhous makt att frfalla p riktigt. Det drjde drefter
inte lnge frrn Zhou avsattes ven p pappret.
Samhlle och politik
Relativt lite frndrades politiskt och samhllesmssigt vid maktvertagandet frn Shang, jmfrt med hur det ofta
beskrivs i kinesisk folktradition som en befrielse frn de sista onda Shangkejsarna.
Det var under denna period som konceptet Himlens mandat utvecklades, ett koncept som skulle vara viktig under
hela Kinas imperialistiska period (fram till 1912). Himlens mandat var ett stt att legitimera avsttningen av en kung
(senare kejsare) som sktte sig dligt. Sedan Xiadynastin hade kungen setts som en hrskare utsedd av gudarna, men
nu mttes Zhouhrskarna av problemet att de behvde legitimera hur de kunde avstta den sista Shangkungen.
Himlens mandat gr drfr ut p idn att nr en kung blir s dlig att riket faller samman, har ven gudarna vergivit
honom, och det r drfr okej att avstta honom fr en ny dynasti.
Maktfrdelning
Hrskarna av Zhou tog precis som sina fregngare titeln wang (kung). Kungen styrde dock bara ver en liten del,
strre delen av landet delades ut som rftliga ln till vasaller, det vill sga feodalism. Vasaller kunde vara personer
frn den kungliga familjen, militrer eller personer frn den fregende dynastin. Dessa tog upp skatt i sina ln men
var skyldiga att bist kungen ifall av uppror och de betalade ven en tribut till kungen. I brjan av perioden fanns det
cirka 100 ln men mot slutet terstod bara ett tiotal. Vasallerna tog dock allt mer makt ifrn kungen under perioden
stra Zhou, vilket bidrog stort till Zhoudynastins fall 256 f.Kr., d kungen avsattes av Qin.
Zhoudynastin
4
Filosofi
Konfucius i en traditionell avbildning.
Konfucius och hans eftertrdare
Zhoudynastin, och speciellt perioden mellan 500-talet och 200-talet
f.Kr., ses ofta som Kinas filosofiska storhetstid, frmst eftersom det var
nu som filosofen Konfucius (551 f.Kr. - 479 f.Kr.) levde. Konfucius
nedtecknade inte sina ider sjlv, utan de nedtecknades av hans
lrjungar efter hans dd, och dessa skulle bli grunden fr filosofin och
religionen konfucianismen. Under Konfucius tid var konfucianismen
inte en religion, men allt fler religisa teman och ider lades till under
senare tid nr filosofin mtte motstnd mot buddhismen och daoismen.
Konfucius tankar var spridda i mnga omrden, men ett terkommande
tema var betoningen p humanism och holistik, samt lojalitet och
konservatism. Historikern Hans Hgerdal har sammanfattat
konfucianismen som "en morallra, en vrldssyn, en social etik, en
politisk ideologi, en lrd tradition, en livsstil." Konfucius betonade
ocks vrden i utbildning, ifrgasttande av hrskare, och jmlikhet,
vilket skulle ha stort inflytande p Kinas framtida historia. Under en
stor del av historien sedan dess har konfucianismen sttt emot
buddhismen, och bgge har under perioder pverkat bland annat
utbildningssystem och kvinnosyn, dr kvinnan generellt haft det bttre
under konfucianistiska perioder.
Konfucius lror inspirerade bland andra Mencius (372 f.Kr. - 289
f.Kr.), en optimistisk filosof med grundtanken att mnniskan inom sig
br en grundlggande godhet. Mencius betonade rttvisa och vad som
under denna period skulle kunna beskrivas som demokrati (men som jmfrt med 2000-talets politiska lge inte r i
nrheten av demokrati). Mencius ses av kineser ofta som "den andra vise mannen" efter Konfucius.
Legalism
Under Zhoudynastin dk legalismen upp, i grund och botten r en samling ider och koncept om hur politik ska
sktas, och hur hrskare ska tampas med folket och med sina motstndare. Viktiga ider var bland annat allmn
knnedom och frtydling av lagen, och anvndning av bde hrda straff och betydande belningar fr att kunna
kontrollera folket. Lran har ofta jmfrts med den senare macchivallismen i renssansens Europa.
Den frsta viktiga legalisten anses vara Shang Yang, som skulle tjna som den frsta hrskaren av dynastin Qin, dr
flera reformer var typiskt legalistiska.
Religion
Under Zhoudynastin kom ursprunget till daoismen (ven knt som taoismen), som p mnga stt var
konfucianismens motsats. Istllet fr att predika kollektiva handlingar och tankar, som konfucianismen, lg
frlsningen enligt daoismen i att dra sig undan samhllet och f kontroll ver sin egen existens. Till skillnad frn
konfucianismen, som brjade som en verklighetsfrankrad och rationell filosofi, grundade daoismen sig i religisa
frestllningar, med riter och alkemistiska experiment som inte var baserade i verkligheten. En stor del av daoismen
var att leva i samspel med naturen, och att inte dsla tid p materiella ting.
Zhoudynastin
5
Lista ver regenter
Se ven Lista ver Kinas kejsare
Namn Tecken Regeringsr
W 10461043 f.Kr.
Chng 10421021 f.Kr.
Kng 1020996 f.Kr.
Zho 995977 f.Kr.
M 976922 f.Kr.
Gng 922900 f.Kr.
Y 899892 f.Kr.
Xao 891886 f.Kr.
Y 885878 f.Kr.
L 877841 f.Kr.
Gnghe 841828 f.Kr.
Xan 827782 f.Kr.
Yu 781771 f.Kr.
Png 770720 f.Kr.
Han 719697 f.Kr.
Zhung 696682 f.Kr.
X 681677 f.Kr.
Hi 676652 f.Kr.
Xang 651619 f.Kr.
Qng 618613 f.Kr.
Kang 612607 f.Kr.
Dng 606586 f.Kr.
Jan 585572 f.Kr.
Lng 571545 f.Kr.
Jng 544521 f.Kr.
Do 520 f.Kr.
Jng 519476 f.Kr.
Yan 475469 f.Kr.
Zhndng 468442 f.Kr.
i 441 f.Kr.
S 441 f.Kr.
Ko 440426 f.Kr.
Wile 425402 f.Kr.
n 401376 f.Kr.
Le 375369 f.Kr.
Xan 368 321 f.Kr.
Zhoudynastin
6
Shnjng 320315 f.Kr.
Nn 314256 f.Kr.
Hi 255249 f.Kr.
Kllor
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Kinas_historia& action=edit
[2] Ebrey, Walthall, Palanis: East Asia A Cultural, Social, and Political History, 2006
[3] Ls mer om vasallsystemet under sektionen Maktfrdelning.
Wikimedia Commons har media som rr Zhoudynastin.
Artikelkllor och frfattare
7
Artikelkllor och frfattare
Zhoudynastin Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24262464 Bidragsgivare: C.Nilsson, Elinnea, Fenix, Foxears, Inteloutside2, J 1982, Julle, Kaj@kth.se, Kung Midas, Lelle1987,
Ludde23, Markus a, Maundwiki, Quispiam, Rotsee, Tomas e, Tommy Kronkvist, Yvwv, 1 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:China 2a.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:China_2a.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: It Is Me Here, Mircea, Saperaud, Zykasaa, 7
anonyma redigeringar
File:Confucius_02.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Confucius_02.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Brian Ammon, DynV, Kintetsubuffalo, Ranveig, Ras67,
Tholme, Yann, Zhaladshar, Zolo, 6 anonyma redigeringar
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/