You are on page 1of 36

F RANSK- T Y SKA KRI GE T

1 8 7 0 1 8 7 1
FRANSK- TYSKA KRI GET
1870-1871
I SINA HUFVUDDRAG SKI LDRADT
AF
C. 0, NORDENSVAN
MED TALRIKA PORTRTT, BILDER I TEXTEN, DUBBELPLANSCHER, FRGTRYCKSPLANSCHER,
KARTOR OCH PLANER.
STOCKHOLM
ALBERT BONNIERS FRLAG.
STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1 8 9 5 .
Innehllsfrteckning.
Sid.
Krigets utbrott............................................................................................. 3
Frankrikes politik gent emot Tyskland fre Napoleon III. Franskt
utvidgningsbegr under Napoleon III och inre svrigheter. Spanska tron-
kandidaturen Benedetti i Ems. Frankrike sker efter krigsorsak. Krigs-
frklaring.
De tvistande staternas krigsmedel...................................................... 10
Hrvsendets utveckling i Frankrike till 1868. Armlagen af den 1
februari 1868. Dess genomfrande. Franska armen 1870. Preussiska hr-
vsendets utveckling. Rekryteringslagen af 1867. De tyska armerna 1870.
Franska armens beskaffenhet. Tyska armens beskaffenhet. Dess befl-
hafvare.
Mobilisering, flttgsplaner och uppmarsch 15 juli5 augusti . . . 17
Mobiliseringen och sammandragningen af franska armen. Den franska
flttgsplanen. Rhenarmens sammansttning. Dess uppmarsch. Tyska
armens mobilisering. Den tyska flttgsplanen. Armens sammansttning.
Dess uppmarsch. Stllningen den 81 juli. Striden vid. Saarbrcken den 2
augusti. Tredje tyska armens framryckning. Den hgra franska gruppens
stllning. Striden vid "Weissenburg den 4 augusti. Tredje armens fram-
ryckning den 5. Frsta och andra tyska armernas framryckning till Saar.
Stllningen p franska sidan.
Wrth och Spicheren 6 augusti................................................................... 35
Mac Mahons stllning vid Worth. Kronprinsens anordningar fr den
6 augusti. Den franska stllningens beskaffenhet. Dess besttande. Rekog-
noseringsstrider. II:a bayerska krens framryckning. Kronprinsen befaller
stridens afbrytande. General v. Kirchbach upptager dock striden. XI:e
krens ingripande. Kronprinsens anordningar. Striden i Sauerdalen. XI:e
krens framryckning till Morsbronn. Kyrassierbrigaden Michels anfall. Striden
i Niederwald. Stormningen af Elsasshausen. Kyrassierdivisionen Bonnemains
anfall. I:a bayerska krens ingripande. Stormningen af Frschweiler. Frans-
mnnens tertg. Franska beflets brister. Franska stllningen vid
Spicheren. Tyskarnas framryckning. General v. Kamekes anfall. Storm-
ningen af Rothe Berg. Stridens fortsttning. tgrder p franska sidan.
Tyskarna anfalla nyo p bda flyglarna och flytta striden till Forbacher-Berg.
13:e preussiska divisionens framryckning mot Forbach. General Frossards
tertg. Ledningen p tyska sidan. Bazaines och III:e franska krens
overksamhet. V:e franska krens belgenhet. Olika system p bda sidor.
VI
Sid.
Till Mosel 715 augusti.............................................................................................. 58
Underrttelsen om nederlagen. Ny ministre i Frankrike. Dess organisativa
verksamhet. Kejsaren besluter tertg till Chlons. Villrdighet. Krigslget.
Mac Mahons och V:e krens tertg till Chlons. VII:e krens frflyttning
till Chlons. Franska vnstra flygelns tertg. Kejsar Napoleon frntrder
beflet. Tredje tyska armens marsch genom Vogeserna och till Mosel.
Andra armens uppmarsch afslutas. Krigsskdeplatsen mellan Saar och
Mosel. Tyska frsta och andra armernas framryckning till och med den
14 augusti. Franska armen utrymmer stllningen bakom Franska Nied och
gr tillbaka intill Metz. Bestmmelser fr afmarschen frn Metz. Frans-
mnnens stllning ster om Metz. General v. d. Goltz anfall vid Colombey.
friga tyska trupper ingripa. IV:e franska kren vnder om och ingriper
i striden. Stridens afslutande. Bazaines bristflliga anordningar fr tertget.
Dess utfrande den 15. Stllningen p aftonen. Tyskarnas rrelser den 15.
Deras stllning p aftonen.
Vionville och Gravelotte St. Privat 1618 a ug usti .......................... 78
Kejsar Napoleon lmnar armen. Franska armens afmarsch uppskjutes.
Anordningar p tyska sidan fr den 16. III:e tyska krens framryckning.
Slagfltet vid Vionville. 5:e preussiska kavalleridivisionen ppnar striden.
Franska armen ordnar sig till strid. General v. Alvensleben besluter genom-
fra striden. Hela III:e tyska kren invecklas i striden. Fransmnnens
tgranden och utveckling. Tyskarna storma Vionville och Flavigny. I I:a
franska kren viker. Kavalleristrider vid Rezonville. Franska gardet och
VI:e kren rycka upp i linien. Kavalleribrigaden Bredows anfall. 20:e
divisionens ingripande. Prins Fredrik Karl anlnder till slagfltet. Franska
hgra flygelns utstrckning. 38:e brigadens anfall vid Mars la Tour. Gardes-
dragonernas anfall. Den stora kavalleristriden. Slagets afslutande. Franska
armens rrelse bakt. Samling p tyska sidan den 17. Framryckning den
18 p morgonen. Anordningar fr strid. Franska armens stllning. IX:e
tyska kren ppnar striden. Prins Fredrik Karls ndrade anordningar.
Intagandet af S:t Marie aux Chnes. Utvecklingen af artilleriet. XII:e
krens kringgende rrelse. Striden p hgra flygeln, vid Gravelotte. Det
misslyckade kavallerianfallet. De misslyckade anfallen vid S:t Privat och
Amanvillers. XII:e krens kringgende rrelse fullndas. Stormningen af S:t
Privat. Aftonstriden p hgra flygeln. Bazaines bristflliga ledning Franska
armens tertg. Slagets afslutning. Orsaken till tyskarnas stora frluster.
Chlonsarmen 16BO augusti............................................................................. 108
Chlonsarmens bildande. Dess uppgifter. Mac Mahon besluter tertg
till Paris. tertg till Reims. Regeringen fordrar afmarsch sterut till
frening med Bazaine. Mac Mahon samtycker drtill. Krigsskdeplatsen.
Chlonsarmens rrelser den 2325 augusti. Tyska armernas omdelning.
Tredje och Maasarmernas framryckning vsterut. Afmarsch norrut den
INNEHLLSFRTECKNING.
INNEHLLSFRTECKNING. VII
Sid.
26 augusti. Mjligheter fr den franska planens utfrande. Rrelserna p
bda sidor den 2628. Rrelserna den 29. Rrelserna den 30 och slaget
vid Beaumont.
Sedan 31 augusti2 september ............................................................. 124
Chlonsarmens samling vid Sedan. Dess frlggning drstdes. Mj-
lighet att komma undan. Tyskarnas rrelser den 31 augusti. Stmningen
p bda sidor. Franska armens stllning. Mac Mahons afsikter. Anord-
ningar p tyska sidan fr den 1 september. Tyskarnas framryckning.
Striden i Bazeilles. Mac Mahon sras. Ombyte af fverbeflhafvare. Maas-
armens strid om Givonnedalen. Vnstra flygelns anfall mot linien Illy
S:t Menges. Ringen slutes kring franska armen. De franska beflhafvarnas
tgrder. De stora kavallerianfallen. Fransmnnen ndgas fver allt vika.
Wimpfens genombrytningsfrsk. Kejsaren lter hissa den hvita flaggan.
Underhandlingar. Kapitulation. terblick.
Paris. Republiken September och oktober ...................................... 145
Underrttelserna i Paris om nederlaget. Regeringsskiftet den 4 september.
Nationalfrsvarsregeringens uppgift. Dess afdelning i Tours. Frsvars-
tgrder i Paris. Tyskarna framrycka mot Paris Inneslutningens verk-
stllande och striden vid Chtillon. Olika stt att betvinga Paris. Strids-
krafter i Paris och deras beskaffenhet. General Trochu. Underhandlingar
om stillestnd den 19 och 20 september. Tyska armernas frbindelser.
Rustningar i Frankrike. Tyska krigsledningens tgrder mot dem. Bil-
dande af von der Tanns detaschement. Besttandet af Orlans. Striden
i Chteaudun. Besttandet af Chartres, Dreux m. m. Gambetta anlnder
till Tours. Gambetta, Freycinet, de Serres. Dekret af regeringen i Tours.
Uppsttningen af nya trupper. Dessa truppers beskaffenhet. General dAurelle
de Paladines bef lhaf vare fr Loirearmen. Krigsrdet i Salbris. Inneslut-
ningen af Paris. Utfall den 30 september, 13 och 21 oktober. Striderna
om le Bourget. Upplopp i Paris den 31 oktober. Frnyade underhand-
lingar om stillestnd. Krigshndelserna till sjs.
Strassburg och Metz Augustioktober............................................................. 177
Fstningen Strassburgs beskaffenhet. Besttning. Tyskarna innesluta
fstningen. Beskjutningen den 2426 augusti. Belgringens brjan. In-
tagandet af utanverken. Breschskjutning p hufvudvallen. Kapitulation.
Stadens tillstnd efter belgringen. Rhenarmen gr tillbaka till Metz.
Marskalk Bazaine. Tyskarna innesluta Metz. Det pbrjade men afbrutna
utfallet den 26 augusti. Slaget vid Noisseville den 31 augusti och 1 sep-
tember. Stllningen fr tyskarna. Tillstndet i Metz. Bazaines politiska
tgrder. Mindre utfall i slutet af september. Rgniers beskickning. Bour-
bakis besk hos kejsarinnan. Utfallet den 7 oktober. Underhandlingar i
tyska hgkvarteret. Underhandlingar med prins Fredrik Karl. Kapitula-
tionen. Armens och fstningens fverlmnande. Domen fver Bazaine.
VIII INNEHLLSFRTECKNING.
Sid.
Orlans 1 november4 december................................................... 201
Bedmande af fransmnnens krigfring. Gambettas krigsplan fr Loire-
armen. Dess framryckning i brjan af november. Bayrarnas stllning i
Orlans och afmarsch till Coulmiers. Rekognoseringen af Marchnoir-
skogen. Slaget vid Coulmiers. Fransmnnens framryckning. Tyskarnas
stllning Stormningen af Coulmiers. Striden norr drom. Bayrarnas
tertg. Loirearmen efter vunnen seger; intager en befst stllning i
Orlansskogen. Tyska ledningens ovisshet. Andra armens marsch till
Loire. Krigets nya skaplynne. Storhertigens strftg vsterut. Andra
armens uppmarsch framfr Orlansskogen. Loirearmen frstrkes. Dess
beskaffenhet. Krigsplaner. Gambettas och Freycinets krigsledning. Hgra
flygelns framryckning. Slaget vid Beaune la Rolande: Tyskarnas stllning.
Fransmnnens anfallsplan. Striden p tyskarnas vnstra flygel. Striden
om Beaune och om kyrkogrden. Tyskarnas stllning betnklig. De f fr-
strkning. Fransmnnens frnyade anfall mot kyrkogrden. Deras anfall
mot vnstra flygeln. Stridens slut. Betraktelser. Stllningen p bda
sidor. Krigsrd. Franska vnstra flygelns framryckning. Striden vid
Villepion den 1 december. Slaget vid Loigny och Poupry (den 2 december).
Stllningen den 2 december p aftonen. Striderna norr om Orlans den
3 och 4 december. Tyskarna bestta Orlans (den 4). Loirearmens klyf-
ning och general dAurelles aflgsnande frn beflet.
Paris Novemberdecember. .................................................................................... 237
Frberedelser till nytt utfall. Stridskrafternas omdelning. General
Ducrot. Utfallet och striden vid Champigny den 30 november. Tyskarna
ka sin styrka p slagfltet. Striden den 2 december. Fransmnnen g
tillbaka. Utfall mot le Bourget den 21 december. Fransmnnen stanna
utanfr staden; tertg. Frberedelser till beskjutning af Paris. Beskjut-
ningen af Mont Avron. Tillstndet i Paris: Lifsmedlen. Militrtjnsten.
Kvinnorna. Sjukvrden. Gatornas utseende. Teatrarna. Tidningar. Ballong-
posten. Lifvet i omslutningslinierna. Skjutning och allarmering. Fr-
plgnad. Paris frsvar en hederssak.
I norra Frankrike November och december ................... 254
De frsta frsvarsanordningarna i Normandiet och i norra Frankrike.
XXIIra armkrens bildande. Frsta tyska armens framryckning. General
Farre intager stllning vid Amiens. Slaget vid Amiens. Tyskarna bestta
Rouen. General Faidherbe. Franska nordarmens sammansttning. Tyska
armens sammandragning. Fransmnnens framryckning till Hallue. Slaget
vid Hallue. Stllningen vid Rouen. Intagandet af fstningarna i norra.
Frankrike.
Vid Loire och Loir December............................................................................... 265
Andra Loirearmens bildande. General Chanzy. Tyskarnas afsikter.
Storhertigen rner motstnd. Slaget vid Beaugency den 710 december.
Prins Fredrik Karl skyndar till hjlp. Andra Loirearmens tertg frn
INNEHLLSFRTECKNING. IX
Sid.
le Loir. Frsta Loirearmens tertg. Afsikter med denna arm. Dess
dliga tillstnd. Prins Fredrik Karl tervnder till Orlans. Gambettas
planer. Tyska strftg. Strider vid Vendome. Krigets skaplynne.
sterut. rsskiftet Oktoberdecember. ................. . . . . . . . . . . . . 280
Hndelserna i stra Frankrike. General Cambriels trupper. General
v. Werders framryckning till nrheten af Besanon. Striden vid Dijon.
Dijon besattes af tyskarna. Vogeserarmen och Cte-d Or-armen. Garibaldi.
General v. Werders rrelser i november och december. VII:e krens fram-
ryckning till Auxerre. De franska beflhafvarnas afsikter. Slaget vid
Nuits den 18 december. Planen fr flttget i stra Frankrike uppstr.
Frsta Loirearmens frflyttning sterut. tgrder p tyska sidan. Stll-
ningen p franska sidan vid rsskiftet. Tyskarnas stllning. Deras fr-
bindelser. Styrelsen af och tillstndet i det af dem i besittning tagna
landet. Moltkes sikt om kriget.
Le Mans och S:t Quentin Januari.................................................................... 296
Frdelningen af Frankrikes stridskrafter. Prins Fredrik Karls fram-
ryckning mot Le Mans. General Chanzys motanfall. Prinsens anfallsplan.
Slaget vid Le Mans den 911 januari: Striderna den 9. Striden om Auvours-
platn den 10. Intagandet af la Tuilerie p aftonen den 11. Stormningen
af Le Mans. Franska armens tertg. Dess upplsning. Hndelserna i
norra Frankrike. Nordarmens framryckning och striden vid Bapeaume.
Pronnes belgring och kapitulation. Stllningen vid Rouen. General v.
Goeben fvertager beflet. Fransmnnens uppgift och framryckning. General
v. Goeben sammandrager sina trupper. Franska armens stllning vid
S:t Quentin och afsikter. Tyskarnas anfall. Slaget. Fransmnnens tertg.
Paris fall. Stillestnd Januari...................... 315
Beskjutningen af Paris, Utfall i massa begres. Utfallet den 19 januari.
Dess misslyckande. Trochus stllning omjlig; han aftrder beflet. Under-
handlingar om stillestnd. Dess afslutande.
Ett flttg i snn. Belfort Januarifebruari ......................... . . 325
Franska ostarmens stllning och beskaffenhet. General Bourbaki. Hans
afsikter. General v. Werders stllning. Tyska sydarmens bildande. Werders
afsikter. Striden vid Villersexel. Werders afmarsch till Lizaine. Bourbakis
overksamhet. Stllningen vid Lizaine. Fransmnnens framryckning. Tyskarnas
frdelning i stllningen. Bourbakis anfallsplan. Slaget vid Lizaine den
1517 januari. Bourbaki anbefaller tertg. Betraktelser fver slaget.
Tyska sydarmens framryckning och anfallsriktning. Garibaldis overksamhet
i Dijon. General v. Kettlers framryckning mot Dijon. Striderna vid Dijon
den 2123 januari. Bourbaki i Besanon. tertg mot Pontarlier. Man-
teuffel kringrnner fransmnnen. Bourbakis sjlfmordsfrsk. General
Clinchant fvertager beflet. Vid Pontarlier. Franska armen fvergr
K r i get 187071. I I
X INNEHLLSFRTECKNING.
schweiziska grnsen. Dess tillstnd. General Hann v. Weyhern framrycker
mot Dijon. Garibaldi lmnar Dijon Hans krigsfring. Belgringen af
Belfort. Fstningens beskaffenhet. Dess inneslutning och beskjutning. Till-
stndet i fstningen. Tyskarna utbreda sig. Minskning i styrkan p tyska
sidan under slaget vid Lizaine. Belgringen upptages nyo. Den miss-
lyckade stormningen af Perchesfstena. Ytterligare beskjutning. Fst-
ningens fverlmnande.
Slutet ............................................................................ 362
Stillestndsfrdragets genomfrande. Paris frseende med lifsmedel.
Demarkationslinien. Stllningen p bda sidor. Val till nationalfrsamling.
Dess sammantrdande. Truppfrflyttningar p franska och p tyska sidorna.
Tyskarnas frbindelser. Sprngningen af jrnvgsbron vid Fontainoy. Be-
lgringen af Bitsch. Fredspreliminrerna. Tyskarnas intg i Paris. Tyska
truppfrflyttningar. Kommunupproret i Paris. Den tyska ockupationen.
Insatsen under kriget p bda sidor. terblick. Krigets innebrd.
Upproret i Paris Marsmaj . ................... 378
Stmningen i Paris vid stillestndet. Nationalgardet. Centralkommitten
Bortfrandet af kanonerna. Republikanska federationen. Regeringens hll-
ning. Hndelserna den 18 mars. Mordet p generalerna Lecomte och
Thomas. Regeringen utrymmer Paris. Frsk till motstnd. Valet till
kommunen. Kommunen fvertager styrelsen. Kommunens krigsmakt.
Paris utseende. Versaillesarmen ordnas. Strider utanfr Paris den 24
april. Kommunens vldsbragder; Regeringstrupperna framrycka mot Neuilly
och forten. Kommunens frsvarsanordningar. General Cluseret arresteras.
Ett vlfrdsutskott bildas. Fort Issy tages. Spaning efter frrdare. Ven-
dmekolonnens nedtagande. Regeringstrupperna framrycka till staden och
intrnga i densamma. Till vapen! Regeringstrupperna framrycka genom
staden och intaga Montmartre. Brand och mord. Morden p gisslan. De
sista striderna. Stridssttet. Domen fver fngarna.
Bilaga. De krigfrande armernas indelning.......................................... I.
Franska armen (Rhenarmen).................................................................................... I.
Tyska armerna Frsta armen, andra armen, tredje armen................ IV.
Franska Chlonsarmen ..................................... IX.
Franska nyformationer i Paris.................................................................................... X.
Tyska nyformationer............................................................. X.
Franska nyformationer. Loirearmen (Andra Loirearmen), Nordarmen,
Ostarmen, Srskilda formationer....................................................................... XI.
ILLUSTRATIONER,
XI
Illustrationer.
Portrtt.
Fransmn.
Sid.
Kejsar Napoleon I I I ...................... 3
Emile Ollivier..................................... 5
Hertigen af Gramont.......................... 5
Marskalk Le Boeuf..................................... 12
General Frossard................................... 25
Marskalk Mac M a h o n .......................... 26
Kejsarinnan Eugenie 58
General de Montauban, grefve af Pa-
l i k a o ................................................ 59
Marskalk Bazaine................................ 62
Marskalk Canrobert............................. 62
General Ladmirault ( helbild)............. 68
General Wimpfen ................................... 136
General Trochu...................... 146
Jules Fa vr e................................................ 146
Lon Gambetta............................. 146
Emanuel Arago......................................... 147
Adolphe Crmieux................................... 147
Jules Ferry ................................................ 147
Louis Garnier-Pags ................................ 147
Alexandre Glais-Bizoin 147
Eugne P e l l e t a n .......................................147
Clment Duvernois................ 151
General dAurelle de Paladines 169
Henri Rochefort...................................... 175
Jules S i m o n ................... 175
Ernest Picard............................................. 175
General Uhrich..........................................179
General Clment Thomas...................... 238
General V i n o y ......................................... 238
General Faidherbe...................................259
General C h a n z y ...................................... 265
General Bourbaki...................................... 289
Adolphe Thiers......................................... 366
Tyskar.
Sid.
Arffu rsten Leopold af Hohenzollern-
Sigmaringen 5
Preussiske krigsministern, general v.
Roon ................................................ . . . 12
Kronprins Fredrik Wilhelm................ 16
Prins Fredrik Karl................ 16
General v. Steinmetz 16
General v. Moltke (helbild)................ 21
General v. Stiehle................................ 22
General v. Blumenthal................... . 22
General v. Bose ................ 40
General v. Kirchbach.......................... 40
General v. Z a s t r o w ............................. 49
General v. Kameke .......................... ...49
General v. Alvensleben I I ................ 64
General v. Voigts-Rhetz 64
Kronprinsen af Sachsen....................... 97
Prins August af Wurtemberg, chef fr
gardeskren................................... 97
General v. Manstein............................. 97
General v. Fransecky.............................105
General v. Alvensleben I 121
General v. der Tann............... 162
General v. Wittich................ 163
General v. Tmpling....................... 171
General v. Hartmann.............................171
General v. Werder 179
Storhertigen Fredrik Frans af Mecklen-
burg-Schwerin.............................. . . 203
General v. Obernitz 239
Prins Georg af Sachsen 242
General v. Manteuffel ................259
General v. Glmer................................... 285
General v. Goeben 3 09
XII
BILDER I TEXTEN.
Bilder i texten.
Sid.
Sammantrdet i senaten den 15 j n l i .................................................................. 8
Faure sjunger Marseillaisen .............................................................................................. 9
Konung Wilhelm och hans nrmaste mn ( C a m p h a u s e n ) ......................................... 13
Drmmen (Ed. Detaille) ...................................................................................................... 17
Napoleon lmnar S:t C l o u d ................................................................ 19
Franska reservister ( J ea nni ot ) . . ................................................................. 20
Weissenburg, sedt frn hjden norr om staden...................................................... 28
Strid om jrnvgsbanken vid Weissenburg (A. de N e u v i l l e ) ...................................... 30
General v. Kirchbach anbefaller framryckning mot Geissberg (C. Freyberg) 32
Utsikt frn Forbach mot Saarbrucken................................................................................ 33
De tre popplarna p Geissberg ............................................................. 34
General Ducrot i bivacken vid W r t h ................................................................................... 36
Mac Mahons t r d ................................................................................................................. 38
Scen ur striden vid Frschweiler (A. de N e u v i l l e ) ................................................. 41
Ur franska kyrassierbrigaden Michels anfall vid Morsbronn (Ed. D t a il l e ) 43
Kyrassierdivisionen Bonnemains anfall vid Elsasshausen (Emil Hn t e n ) ............... 44
Wurtembergarna under anfallet mot Frschweiler (G. B l e i b t r e u ) ............................ 45
General v. Franois stormar Rothe Berg (A. v. Werner) ......................................... 53
Ur striden i Stirings Wendel (A. de N e u v i l l e ) ............................................................. 56
Colombey . ..................................................................................................................... 70
I eldlinien ( J e a n n i o t ) .............................................................................. 72
Fransk kulspruta...................................................................................................... 77
Tyska srade fras genom de franska stllningarna (Ed. D t a i l l e ) ......................... 81
Slpad till dds (Paris) . ....................................................................................... 85
Prins Fredrik Karl anlnder till slagfltet vid Vionville (C. F r e y b e r g ) .................. 88
De bda vnnerna (Bellang) . . .................................................... 90
Franska trupper under tertg genom Bois des Gnivaux ......................................... 92
Nederrhenska fysilierregementet (n:r 39) vid Gravelotte (E. H u n t e n ) ................. . 100
Stenbrotten vid Rozrieulles................................................................................................... 105
Aftonen vid S:t Privat ( P r o t a i s ) ........................................................................................ 106
Fransk fotjgare ( M a r c h e t t i ) ......................................................................... 108
Chlonsarmen p vg till Reims ( M a r c h e t t i ) ......................................... 109
Panorama fver slagfltet vid Sedan, sedt frn Frnois................................... 128, 129
Ur striden i Bazeilles ( P a l l i r e ) ........................................................................ 132
Bazeilles efter striden................................................................................................................ 133
Moltke vid Sedan (A. v. W e r n e r ) ...................................................................................... 137
General Reille fverlmnar till konung Wilhelm kejsar Napoleons bref (A. v. Werner) 140
Kejsar Napoleon och Bismarck i Donchery ( C a m p h a u s e n ) ......................................... 141
Slottet Bellevue, nra Frnois................................................................................................ 142
En grupp zuaver bryter sig igenom de tyska linierna vid S e d a n ............................... 143
Den hvita flaggan.................................................................................................................... . 144
BILDER I TEXTEN. XIII
Sid.
In i Paris flyktande landtfolk................................................................ 148
Ruinerna af S:t C lo ud ..................................................... ........................................................... 150
Boulognerskogen efter inneslutningen af Paris......................... ......... 152, 158
Anfallet mot Plessis-Piquet den 19 september (Eugen A d a m ) ................ 156
Slottet La Ferrires, ster om Paris ................................................................... 1 5 7
Deri sprngda Svresbron................... 160
Den sprngda bron vid Champigny................................... 161
Striden vid Artenay den 10 oktober (Eugen A d a m ) ........................ . 164
Striden vid Orlans den 11 oktober (Franz A d a m ) .......................................................165
General Guilhems lik fverlmnas till de franska frposterna (L. Gardette) 172
Fransmnnen intrnga i Chtillon den 13 oktober (P. Grolleron) .............................173
Utsikt af Strassburg....................................................................................................................180
Gata i Strassburg efter belgringen....................................................................................... 181
Breschen i bastionen n:r 1 1 .................................................................................................... 182
Det srjande Strassburg, allegorisk teckning (M. M a t h i z ) ............................................. 184
Utsikt af Metz frn sydvst.......................................................................................... 1 8 5
Tysk utkikspost vid Mercy le H a u t ....................................................................................... 189
95:e franska regementet stormar Noisseville.......................................................................192
En tysk fltvakt utanfr Metz................................................................ .....................................196
En tysk parlamentr vid frposterna utanfr Metz (A. de N e u v i l l e ) ............. ... 197
Rhenarmen p vg till Tyskland ......................... 199
fverste Pon snderskr regementets f a n a .......................................................................200
Mobilgardist................................................................................................................................... 201
Loirearmen i framryckning; rekognosering ( Dtaille) . ............................................ 205
Hurra fr segern (salut la victoire)! ( B e a u m e t z ) ................................................ 2 1 2
Franska trupper i framryckning ( R o l l ) .............................................................................. 217
Anfall mot Beaune la Rolande................................................................................................ 220
Utanfr Beaune la Rolande (Beauquesne) ...................................................................... 225
17:e preussiska divisionens strid med divisionen Maurandy vid Loigny (E. Hnten) 229
De sista frskansningarna (P. G r o l l e r o n ) ...........................................................................232
Sjartillerister frsvara ingngarna till Orlans............................. 233
Le petit vin blanc ( P a r i s ) .......................................................................................................237
Fransmnnen frstrka sin stllning i Champigny ( Dtaille) ................................241
Bivack i kld (A. de N e u v i l l e ) ....................................................................... 244
Enskildt sjukhus under inneslutningen af Paris (Le R o u x ) ......................................... 248
En hjltes dd ( F o r s b e r g ) .......................................................................... 249
I kvarter utanfr Paris (A. v. W e r n e r ) ............................................................................. 252
Frfljning af en fransk ballong.................................................................................... . 2 53
70:e regementet stormar kyrkogrden vid D u r y ................................................................257
fverfall i daggryningen (A. de N e u v i l l e ) ............................ 261
Frsvaret af Villejouan den 10 december................................................... 269
P vg till Bourges (A. de N e u v i l l e ) ................................................................................ 273
Ur striden vid Vendome den 31 december (E. Kolitz) ................................................277
Modebild...........................................................................................................................................279
Ur striden i Epinal (L. Serg e n t ) ..........................................................................................281
XIV BILDER I TEXTEN.
Sid.
Vlkommet byte (A. de N e u v i l l e ) ............................................................. 284
Prins Wilhelm af Baden i slaget vid Nuits (A. E m e l ) ................................... 287
Gisslan (A. de N e u v i l l e ) ......................... 292
General v. Moltke i sitt arbetsrum i Versailles (A. v. Werner) ......................... 294
Uppbrott mot Le Mans den 11 januari (C. Freytag) ................801
Gatustrid i Le Mans ................ 305
General Faidherbe under striden vid Bapaume (A. Dumeresq) 308
General Faidherbe vid Moulin tout vent i slaget vid S:t Quentin............................312
Batteriet n:r 3 i Raincyparken utanfr Paris............................................................. 316
Inne slutningen af Paris: Utsikt fver Chtillon, Meudon, S:t Cloud och Mont
V a l r i e n .......................................................................................................... 317
Konung Wilhelm utropas till kejsare i Tyska riket (A. v. W e r n e r ) ......................... 319
Anfall mot Buzanval ( G r o l l e r o n ) ......................................................................................... 320
Utanfr Paris (E. K o l i t z ) .......................................................................................................323
General v. Werder med sina stabsofficerare p rekognosering...................................... 327
Gif Eder! Hndelse ur striden vid Villersexel (Beauqu sne) ....................................329
Badiska artilleriet p vg frn Vesoul mot Belfort ...................... 331
Slottet Montbliard..................................................................................................................... 336
General v. Werder och hans stab vid Hricourt den 16 januari . ......................... 337
Striden utefter jrnvgsbanken vid Bthoncourt den 16 januari................................340
Fyndet af 61:a preussiska regementets fana (P. Grolleron).........................................345
Franska ostarmen i t e rt g ....................................................................................................348
Franska ostarmen fvergr schweiziska grnsen.............................................................352
Gstfrihet i Schweiz ( A n k e r ) ................................................................................................... 354
Utsikt af Belfort och dess s l o t t ............................................................................................. 357
Besttningen lmnar Belfort (E. B e a u m e t z ) ................ ...................................................360
P krigsskdeplatsen i Elsass ( M a r c h e t t i ) ...................................................................... 361
Fredsunderhandlingar mellan Bismarck, Thiers och Favre (C. Wagner) 365
Staden och fstningen Bitsch...................................................................................... .......... .368
Boulevard Montmartre fre tyskarnas i n t g ................................................. 369
Tyskarnas intg i P a r i s ............................................................................................................. 370
Fransk minnesvrd vid Mars la T o u r ................................................................................... 376
5 :epreussiska divisionens minnesvrd nra Vionville..................................................... 377
Htel de ville med omgifvande barrikader......................................................................... 383
Flykt frn Paris...................................................................... ...................................... ... 385
Vendmekolonnens nedtagande............................................................. .............................. 3 8 9
Tuileriernas b r a n d .......................................................................... ...... ................................ . 391
Rue Royale under striderna i P a r i s ........................ .................................................... .. 392
Htel de villes brand......................................................................................... . 393
Mordet p gisslan...................................................................................................................... . 395
Mordet p dominikaner munkarna......................... ................................ . 396
Porte Maillot och Avenue de la grande Arme efter upprorets kufvande 398
Ruinerna af Tuilerierna 399
DUBBELPLANSCHER I SVARTTRYCK. FRGTRYCKSPLANSCHER. , KV
Dubbelplanscher i svarttryck.
Sid.
Nionde kyrassierregementets anfall (vid Morsbronn, Ed. Det ai l l e) . . . 44
Franskt kavallerianfall vid Rzonville (A. de Neuvi l l e) ................ ......... ............... 84
Sjunde kyrassierregementet vid Rzonville (A. Morot ) .................., 88
Ur kavalleristriden vid Mars la Tour (A. Morot ) ........................................ 92
Striden p kyrkogrden vid S:t Privat (A. de N e u v i l l e ) ............................. 104
De sista patronerna (A. de Neuvi l l e) ....................................... 132
General v. Moltkes fverlggning med general Wimpfen om kapitulationen vid
Sedan (A. v. W e r n e r ) ....................... . 140
Bismarcks mte med kejsar Napoleon p vgen till Donchery (A. v. Werner) . . 144
Frsvaret af Longboyauporten (A. de Neuvi l l e) 172
Efter striden i Le Bourget (A. de Neuvi l l e) . ............................... . 176
En budbrare till Metz (A. de Neuvi l l e) - ........................ 188
En hjlte (Boutigny) ......................................... .................................................................. 212
Frn striden i Villersexel natten till den 10 januari (A. de Neuvi l l e) 332
Frgtrycksplanscher.
Bid.
Bataljonens aftg (A. de N e u v i l l e ) ................................................................Fre titelbladet.
Hvar ro de? (P. G r o l l e r o n ) ............................................................................................. 1
Hr ro de! (P. G r o l l e r o n ) ................................................................................................. 1
Sista frsket utanfr Balan (L. Sergent).............................................................................136
Uppskandet af ett vad (A. de N e u v i l l e ) .......................................................................204
P post ( Edv. De t a i l l e ) .......................................................................................................... 276
Allarm (Edv. D e t a i l l e ) ............................................................................................................. 300
Desertren (borde rttare kallas Fngen) (A. de N e u v i l l e ) ......................................... 340
XVI KARTOR OCH PLANER,
K a r t o r o c h p l a n e r .
Sid.
Stllningen vid augusti mnads ingng .......................................................................... 24
Tredje tyska armens och I:a franska krens stllning den 3 augusti p aftonen
(4 augusti p morgonen)................................................... 26
Weissenburg ................................ . 29
Tredje tyska armens och kren Mac Mahons stllning den 5 augusti................... . 31
Slagfltet vid W r t h ...................................................................... 37
Stllningen i trakten af Saarbrcken den 6 augusti p morgonen ............. 48
Slagfltet vid Spicheren................................... 49
Stllningen den 15 augusti p a f t o n e n ............. ..................................... 76
Stllningen den 17 augusti p aftonen.................................................... 93
Slagen vid Metz den 14, 16 och 18 augusti.......................................................... . . . 100
Stllningen den 25 augusti....................................................................................... , . . . , 1 1 2
Rrelserna den 30 augusti................... 120
Stllningen den 31 augusti p a f t o n e n ............................. 125
Slagfltet vid Sedan ................................................................................................... 130
Paris med dess befstningar och nrmaste omgifningar................................................ 149
Strassburg jmte tyskarnas belgringsarbeten...................................... 178
Krigsskdeplatsen vid Loire.......................................................................................... 208, 209
Krigsskdeplatsen i norra Frankrike...................................................................................... 256
Trakten mellan le Loir och Le M a n s ................................................. 297
Stllningen den 13 och 14 januari (i fre Elsass) ............................................................ 333
Stllningen den 24 j a n u a r i .......................................................................................................349
Karta fver P a ri s .................................................................................................................... 3 8 0
Krigsskdeplatsen i Frankrike (vid bakpermen).
Rttelser.
Sid. 73, rad 9 nedifrn str 600 km. l s 60 km.
92, under /bilden des Bois Ge'nivaux Bois des Grnivaux.
Under planschen Yid sid. 172 stadsporten Yid Longftoyan, Longboyauporten.
FRANSK- TYSKA KRI GET
1870 1871.
I SINA HUFVUDDRAG SKILDRADT
AF
C. O. NORDENSVAN.
Napoleon I I I .
KRIGETS UTBROTT.
De verkliga orsakerna till den uppskakande hndelse, som i juli 1870 frde de
franska och tyska folken i hrnad mot hvarandra, ligga mycket djupt och kunna
skas rhundraden tillbaka i tiden. D kardinal Richelieu lt Frankrike taga ppen del
i protestanternas kamp mot det katolska sterrike, utvisade han fr sina landsmn den
vg, desse skulle flja fr att p enklaste stt ka sitt lands makt och utstrckning.
Och den vgen fljdes troget af Ludvig XIV, som plockade af det sndrade Tyskland
den ena dyrbara biten efter den andra, liksom af hans eftertrdare, hvilka skickligt fr-
stodo att underblsa afunden mellan de tyska staterna och att draga till sig ngon af
dessa fr att med dennas hjlp bekmpa de andra.
Samma handlingsstt fljdes af Napoleon I. Genom en skickligt ledd statskonst
frstod han att hlla den ena tyska storstaten i verksamhet, medan han nedslog den
andra, och slutligen tvang han bda att bekriga deras frra bundsfrvant, att lta sina
trupper tflja de franska hrskarorna p deras krigstg mot det moskovitiska vldet.
4
KRIGETS UTBROTT.
Nu var dock bgen spnd till det yttersta, och det behfdes endast en afgrande mot-
gng fr Napoleon, fr att de underkufvade skulle afskaka de tunga fjttrarna.
Vrst hade Preussens folk lidit, och Preussens konung satte sig ocks i spetsen
fr den rrelse, som frde Tysklands alla stammar till strid fr sin befrielse.
Fr frsta gngen hade Tysklands furstar och folk enigt samverkat fr vinnande
af ett stort nationellt ml, men de voro icke mogna att skrda frukterna af detsamma,
D Europas karta omritades vid Wiener-kongressen, lyckades det Tysklands grannar och
enskilda tyska furstar, som mest tillgodosgo sina egna intressen, att upprtthlla splitt-
ringen, om n denna blef mindre, n den frut varit. Tyskland blef endast ett geografiskt
begrepp, och missmjan snarare kades n minskades under tidernas lopp.
I Frankrike utplnades under tiden minnena af krigens skuggsidor, men dremot
vxte alltmera till lif hgkomsten af den mktiga roll, landet spelat under den store
Napoleon, och nr dennes brorson uppstigit p sin farbroders tron, frsummade han icke
att erinra sina landsmn om Frankrikes frra betydelse och om dess pstdda rtt att
leda Europas angelgenheter. Det frnmsta stdet fr hans makt blef Frankrikes
gloire, och han lyckades till en brjan vl upprtthlla densamma. Genom Krim-
kriget vann han Englands vnskap och lyckades hejda Rysslands utvecklingsbegr, genom
italienska flttget skapade han Italiens enhet och vann dess folks erknsla, p samma
gng de franska vapnens rykte frdes kring vrlden. Samtidigt kunde landet gldja sig
t vlstnd i det inre under en stark styrelse. Rikedom, konst och smak firade lysande
triumfer i civilisationens hufvudstad, kejsarens nyrstal motsgos med spnd vntan, och
diplomaterna lyssnade efter hvarje ord af honom fr att kunna bedma det politiska lget.
Med ett fverlgset frakt sgo fransmnnen ned p tyskarna, och man kan icke
neka till, att desse i ngon mn bidrogo till att underhlla en slik knsla. Vandrings-
lusta och frvrfsbegr dref mngen tysk ut i frmmande land, och dr frnekade han
sin nationalitet, samtidigt med att de hemmavarande tyskarna fortfarande tvistade.
Dock fven hri intrdde slutligen ett bttre tillstnd. Sedan det hvarken lyckats
enskilda freningars arbete eller furstarnas fverlggningar eller frbundsdagens i
Frankfurt anstrngningar att stadkomma ngon enhet, att frena Preussens och ster-
rikes alltid hvarandra motsatta nskningar, hade Bismarck vid konung Wilhelms sida
tagit ledningen af Preussens angelgenheter om hand. De oupphrliga tvister, till
hvilka det frn Danmark r 1864 erfrade bytet gaf anledning, hotade p vren
1866 att stadkomma en fullstndig brytning mellan Preussen och sterrike, samtidigt
med att Italien fven stod i spndt frhllande till sist nmnda makt. Napoleon
begagnade sig hraf och erbjd sin medling, tydligt framhllande, att han ssom belning
vntade ngra landsdelar, s att Frankrike skulle nrma sig Rhen, hvilken flod man
ifrigt arbetade p att i folkmedvetandet beteckna ssom landets naturliga grns. Napoleon
sg fr frigt icke ogrna, att de bda tyska stormakterna sndersleto hvarandra, men
alldeles mot hans berkning var preussarnas snabba och afgrande seger fver sterrikarna.
FRANKRIKE OCH TYSKLAND FRE 18 7 O.
5
Hans vntade belning afslogs helt kort, och bildandet
af det Nordtyska frbundet blef honom ett svrt streck i
rkningen.
Att Tyskland utan Frankrikes hrande vgade ordna
sina enskilda angelgenheter upptogs i detta land ssom
en svr skymf, och hela Frankrike fordrade pockande af
Preussen revanche pour Sadowa. Napoleon mste svlja
frtreten, ty hans krafter voro nu som bst upptagna i det
olycksaliga mexikanska fretaget. Emellertid kommo de
timade hndelserna honom mycket olgligt. Alltmera hg-
ljudd blef oppositionen, och de lockbeten, som kejsaren tid
efter annan utkastade, verkade blott att ka dess lystnad,
och nu blef den skymf, nationen pstods hafva lidit, och
den svaghet, med hvilken kejsaren ansgs hafva ledt den yttre
politiken, slagord fr alla dem, som skte f terstoderna
af kejsarens mera envldiga styrelsestt utbytta mot ett mera
parlamentariskt. Napoleon insg ocks, att bsta medlet att
terupprtta sin kronas ngot bleknade glans och att trygga
arfsrtten till tronen bestod i att terfrvrfva t Frankrike
dess frlorade gloire, och han spanade efter medel drtill.
Men dessa ledde icke till mlet. Planen att frvrfva Luxem-
burg 1867 gick p ett snpligt stt i kvaf genom Preussens
beslutsamma motstnd; alla frsk att med sterrike och
Italien f till stnd ett frbund mot Preussen misslyckades,
och de i hemlighet framstllda frslagen att genom bytes-
handel komma i besittning af ngon del af den lifligt
trdda vnstra Rhenstranden afvisades med bestmdhet.
Under allt detta vxte emellertid oppositionen inom landet,
och svrigheterna fr kejsaren minskades ingalunda, sedan
han omgifvit sig med en liberal ministre under den vilje-
kraftige och hrsklystne Emile Olliviers ledning (d. 2 ja-
nuari 1870), sedan han medgifvit de nskade frfattnings-
ndringarna, och sedan han genom ett plebiscit (d. 8 maj)
ftt regeringssystemet godkndt af franska folkets flertal.
Trots de svikna frhoppningarna besjlades vid denna
tid s vl kejsaren han plgades upprepade gnger af
njurlidande och ministren som hela franska folket af
nskan om fred, och den 30 juni frskrade Ollivier infr
lagstiftande kren vid behandlingen af armbudgeten, att
K r i get 187071.
Emile Ollivier.
Hertigen af Gramont.
2
Arffursten Leopold af Hohen-
zollern-Sigmaringen.
6 KRIGETS UTBROTT.
aldrig har fredens bibehllande varit skrare n nu; h varthn man n blickar, kan
man icke upptcka ngon frga, som kunde innebra fara.
Medan Tysklands ledande mn med kraft och bestmdhet motsatte sig hvarje
frsk frn Frankrikes sida att stra dess enhetsarbete, kunde de emellertid icke dlja
fr sig, att Frankrike stod hindrande i vgen fr detta mls fullstndiga ernende.
Mainfloden utgjorde grnsen. fr det Nordtyska frbundet, och sdra Tyskland kunde
vinnas endast med frbund till afvrjande af gemensam fara. Att sdan stndigt hotade
frn Frankrike, drp var man beredd; kriget lg, s att sga,, i luften.
Ssom ett skvder en klar sommardag kom krigsanledningen frn ett hll, dr-
ifrn man minst vntat den.
I september mnad 1868 hade drottning Isabella blifvit frdrifven frn Spanien och
en provisorisk styrelse upprttats under ledning af marskalk Serrano med nrmaste
bitrde af marskalk Prim. Dessa blefvo genast betnkta att skaffa sitt land en konung,
och p vren 1869 erbjdo de Spaniens krona t arfprinsen Leopold af Hohenzollern-
Sigmaringen, en katolsk furste, p lngt hll befryndad med konung Wilhelm och
genom sin farmoder, den ryktbare Murats dotter, med kejsar Napoleon, men prinsen
afbjde anbudet, och konung Wilhelm, som han p enskild vg tillsport, gillade denna
tgrd. Tv gnger frnyade de spanska regenterna sitt anbud, och sedan deras frsk
i Italien och Bayern misslyckats, vnde de sig i juni 1870 p spanska regeringens vgnar
fr fjrde gngen till prinsen, som slutligen lofvade mottaga anbudet och icke ens ansg
sig frbunden inhmta konung Wilhelms samtycke, sedan han frut hrt hans mening;
konungen hade gillat hans fregende afsgelse, men gifvit honom fria hnder.
Den 3 juli meddelade Paris-tidningarna efter Correspondance Havas en oriktigt
framstlld meddelan om prins Leopolds utkrande till konung af Spanien, och hrtill
yttrade tidningen Constitutionel sin frvning fver, att Karl V:s spira kunde lggas
i en preussisk prins hand. Den 5 framstllde deputeranden Cochery af vnstra
centern i lagstiftande kren en interpellation i frgan, hvilken fljande dag besvarades
af utrikesministern, hertigen af Gramont, en inbilsk, inskrnkt och stndigt krigslysten
man, som i maj eftertrdt den frstndige grefve Daru. Han yttrade till en brjan, att
marskalk Prim erbjudit prins Leopold Spaniens krona, och att denne mottagit anbudet,
men att regeringen icke hade vidare knnedom om saken och icke lade sig i Spaniens
inre angelgenheter. S lngt var allt vl, men s lt hertigen frleda sig att tillgga:
Men aktningen fr ett grannfolks rttigheter frpliktigar oss icke att tla, att en frm-
mande makt stter en af sina prinsar p kejsar Karl V:s tron och drigenom till vr
skada str den bestende jmvikten i Europa, p samma gng den srar Frankrikes
intressen och ra, och s vidare. Dessa ofverlagda och osammanhngande ord ver-
kade ssom en blixt p den fverretade frsamlingen; ett oerhrdt larm af tacksamhets-
betygelser blef ministerns belning, och hans ord gingo ut ssom ett stridsrop fver
Paris och fver Frankrike. Alla tidningar blste med full hals i krigstrumpeten, och
SPANSKA TRONKANDIDATUREN.
7
folket fljde villigt fredmet. (En vacker dag fick nationen af sina representanter
veta, att hon ville hafva krig med Tyskland, sger Moltke.)
Redan den 3 hade franska sndebudets i Berlin stllfretrdare infunnit sig i
preussiska utrikesministeriet fr att f visshet i frgan men erhllit det fullkomligt
riktiga svaret, att man icke hade sig ngot drom bekant. Frgfves bedyrade Spaniens
sndebud i Paris, att spanska regeringen vndt sig omedelbart till prinsen och icke till
preussiska regeringen; Gramont var dock af den meningen, att konung Wilhelm mste
vara medveten om saken, och anbefallde franska sndebudet, grefve Benedetti att upp-
ska konungen i Ems och att fordra af honom, att han skulle frbjuda prinsen mottaga
spanska kronan. Benedetti mottogs mycket vnligt af konungen den 9 och ytterligare
den 11, hvarvid konungen svarade, att prinsen vore fri med afseende p sitt beslut,
men att han (konungen) tillskrifvit prinsens fader, och att man borde invnta dennes
svar. I Paris hade man dock svrt att vnta. Den 12 ingick emellertid till Paris frn
Spanien offlciel underrttelse frn prinsens fader, att denne i sonens namn den senare befann
sig p resor afsade sig tronkandidaturen, och liknande meddelan ingick fven till Ems.
Nu tycker man, att all anledning till missmja borde vrit undanrjd, men detta
blef lngt ifrn fallet. Hertigen af Gramont ansg, att prinsens afsgelse ingalunda var
till fyllest, utan fordrade, att konungen skulle i ett bref till kejsar Napoleon, som kunde
offentliggras, frbinda sig att icke vidare gilla ett anbud af ifrgavarande slag. Denna
fordran skulle Benedetti den 13 framstlla till konungen.
Denna dag p morgonen samman trffade han med konungen i kurtrdgrden och
frskte d att komma fram med sitt rende, hvarp han fick ett bestmdt af bj ande
svar. Konungen visade honom senaste numret af Klnische Zeitung, dri telegrammet
frn Sigmaringen var infrdt, och tillde, att s snart posten frn Sigmaringen anlndt,
skulle grefven erhlla del af prinsens beslut, hvilket man ju redan visste var afbjande.
Klockan 2 eftermiddagen snde konungen sin adjutant till grefve Benedetti med under-
rttelse om prinsens nu anlnda afslag. Benedetti begrde emellertid p grund af fr-
nyad befallning frn Paris nytt fretrde hos konungen, hvilket denne dock nekade under
frmlan, att han intet vidare hade att tillgga, och att om Benedetti icke var till-
fredsstlld, gde han att g den officiella vgen. Fljande dag afreste Benedetti till
Paris och fick p jrnvgsstationen taga afsked af konungen, som just terkommit efter
en kortare utflykt.
Den 13 klockan 6 p eftermiddagen mottog grefve Bismarck, som fregende
afton intrffat i Berlin, ett telegram frn Ems med redogrelse fr, hvad som timat,
och en hemstllan, om icke Benedettis senaste fordran och afvisande borde meddelas
beskickningarna och tidningarna. Detta gjorde Bismarck ocks i en skrifvelse, som kort
och godt redogjorde fr det timade frloppet.*
* Denna skrifvelse, hvari man i Frankrike psttt, att Bismarck skulle vanstllt fr-
hllandena fr att drigenom tvinga eller frleda franska regeringen till krigsfrklaring, hade
8 KRIGETS UTBROTT.
I Paris var upphetsningen i stigande bde i kamrarna och p gatorna. Den 14
klockan 12 middagen sammantrdde ministerrdet och fverlade till klockan 6 p efter-
middagen, d man beslt att hnskjuta tvistefrgan till de utlndska makternas afgrande.
lla talade fr fredens bibehllande med undantag af krigsministern, marskalk Le Boeuf
Sammantrdet i senaten den 15 juli.
en ffng och ganska inskrnkt man, som fr att vinna folkgunst upprepade gnger
sidosatt de anslagsfordringar, hvilka de militra inrttningarnas tillgodoseende krfde ;
han yrkade lifligt p mobilisering. S snart detta beslut blef kndt i Paris, steg
upphetsningen i orovckande grad, vldiga folkhopar tgade genom gatorna under ropen
A Berlin! Berlin!, och enhvar, som icke delade hnfrelsen, utsatte sig fr att blifva
misshandlad. Samtidigt ingick underrttelse, att konung Wilhelm vgrat mottaga Bene-
detti, hvarvid denne senare icke fst ngon betydelse, men hvilken hndelse af de
efter krigsorsak spejande ministrarna framstlldes ssom en Frankrike tillfogad skymf.
Under intrycket af allt detta hmtades kejsaren frn S:t Cloud, och ministerrdet samman-
trdde nyo klockan 10 p aftonen. Bde Ollivier och Gramont voro nu djupt upprrda
och fruktade med skerhet, att ett bekmpande af kriget vore liktydigt med deras fall.
fljande lydelse: Nachdem die Nachrichten von der Entsagung des Prinzen von Hohenzollern
der franzsischen Regierung von der spanischen amtlich mitgetheilt worden sind, hat der franzsische
Botschafter in Ems an seine Majestt den Knig noch die Forderung gestellt, ihn zu autorisieren,
dass er nach Paris telegraphiere, dass Seine Majestt sich fr alle Zukunft verpflichte, niemals
wieder Seine Zustimmung zu geben, wenn die Hohenzollern auf ihre Kandidatur zurckkommen
sollten. Seine Majestt hat es darauf abgelehnt, den franzsischen Botschafter nochmals zu
empfangen und demselben durch den Adjutanten vom Dienst sagen lassen, dass Seine Majestt
dem Botschafter nichts weiter mitzutheilen habe.
L'Illustration.
KRIGSORSAK OCH KRIGSFRKLARING.
9
Le Boeuf upprepade sina frra yrkanden, och under frebrande af depescher, om hvilkas
rtta innehll ingen sedermera kunnat lmna tillfredsstllande upplysning, stannade
ministerrdets flertal trots kejsarens i det lngsta fortsatta motstnd vid beslutet att
inkalla reserven, hvilket desdigra steg togs vid midnatt.
Fljande dags frmiddag, den 15, upptrdde Gramont i senaten och Ollivier i
lagstiftande kren. Efter en skef och delvis oriktig framstllning af underhandlingens
frlopp meddelade de utgngen af nattens fverlggning. Thiers och ngra andra af
oppositionens mn, som frut alltid anfallit kejsaren fr hans pstdda undfallenhet fr
Preussen, frde nu fredens talan, men de fverrstades snart, och med omtligt jubel,
som fortsattes genom Paris och andra stora stders gator, mottogs det krigiska bud-
skapet. Man lefde som i ett rus, alla minnen om svunnen storhet drogos fram, Allons
enfants de la patrie lg p allas lppar. Man gaf Den Stumma p operan. Den
knde sngaren Faure sjng Masaniello; s begrdes Marseillaisen. D han brjade sjunga
denna, ropade en stmma debout! (st upp!). lla reste sig. Men den jour de gloire,
om hvilken man sjng, blef ej segerns utan nederlagens ra. Efter olyckorna ville ingen
fransman vidknnas att hafva velat kriget; d vltrades hela skulden p den olycklige kejsaren.
P morgonen den 15 lmnade
konung Wilhelm Ems fr att begifva sig
till Berlin, och hvar han frdades fram,
gaf sig harmen fver fransmnnens till-
vgagende luft i den mest hgstmda
hyllning af den aktade monarken. Kron-
prinsen, Bismarck, krigsministern general
v. Roon och generalstabens chef general
v. Moltke, hvilka alla intrffat i Berlin,
begfvo sig konungen till mtes. P
staden Brandenburgs jrnvgsstation sam-
mantrffade de, och efter en kort fver-
lggning utsndes hrifrn p aftonen
den elektriska gnista, som anbefallde mo-
bilisering af Nordtyska frbundets hela
hrsmakt, och som genast frmdde de
tre sydtyska staternas hrskare att stlla
sina stridskrafter p krigsfot.
Den 19 juli sammantrdde nordtyska riksdagen, och samma dag aflmnades i
utrikesministeriet i Berlin Frankrikes krigsfrklaring. Med allmn hnfrelse men p
samma gng med djupt allvar och en viss bfvan mottogs denna; man hade dock alltid
skdat hn mot Frankrike ssom mot en mktig och fruktansvrd granne.
L Illustration.
Faure sjunger Marseillaisen.
10 DE TVISTANDE STATERNAS KRIGSMEDEL.
DE TVISTANDE STATERNAS KRIGSMEDEL.
De n mrkliga freteelsen intrffade, att, nr tyskarna frsta gngen efter den frste
Napoleons fall skulle mta sina krafter med sina gamla fiender fransmnnen, de
upptrdde med armer, ordnade enligt de grunder, som vckts till lif af den stora franska
revolutionen, och som fullndats af Napoleon, under det fransmnnen allt ifrn dennes
fall liade skjutit dessa samma grunder t sidan och gifvit sin arm en viss anstrykning
af det frgngna rhundradets hrbildning, och ndock ansgs denna organisation mngen-
stdes ssom utomordentligt fverlgset
Efter tskilliga ryckningar hade 1832 rs rekryteringslag bragt ngon ordning i
de orediga franska frhllandena. Denna lag omfattade vl teoretiskt den allmnna
vrnplikten men tillt s vl remplacement eller insttandet af karl i den tjnstskyldiges
stlle som substitution eller byte mellan olika slag af manskap. rsklassen delades i
tvenne delar, en premire portion, som inkallades till sju rs tjnstgring, och en
deuxime portion, som skulle utgra reserv och i fredstid icke fvades. Hrtill kom
slutligen det efter julirevolutionen till lif kallade nationalgardet. S vl krimkriget som
italienska flttget, i hvilka endast en del af armen deltog, visade organisationens
brister de hemmavarande trupperna utblottades fr att hlla de i kriget deltagande
fulltaliga , men flera frslag att rda bot fr det onda tillbakavisades.
Den frndringen tade emellertid blifvit vidtagen, att remplacement et 1855 fver-
tagits af staten. Den nya anordning, som med anledning hraf vidtogs, fick benmningen
exoneration och bestod dri, att hvarje till tjnst uttagen ung man mot erlggande af
en viss penningesumma kunde lsa sig fri frn densamma. Lsepenningarna ingingo till
en kassa, kallad caisse de la dotation de l arme, hvars medel anvndes att frm
uttjnta soldater kvarstanna i tjnst, ty man hade ftt en ofantlig aktning fr gamla
soldater. Hrigenom blef den personliga krigstjnstskyldigheten endast ett tomt ord
och kom att drabba uteslutande de fattigare samhllsklasserna, och armens tillgng p
utbildadt reservmanskap blef mycket ringa. r 1861 hjdes rskontingenten frn 80
till 100 tusen man och brjade manskapet af deuxime portion att emellant inkallas
till korta fningar, men ingendera af dessa tgrder var till fyllest.
Den raskhet, med hvilken Preussens truppmassor 1866 sattes i rrelse, gjorde
Frankrikes ledande mn ngot betnksamma, Ett genomgripande frslag till ombildning
HRVSENDETS UTVECKLING I FRANKRIKE. ARMEN -18 70.
af det franska krigsvsendet framstlldes 1867 af den upplyste krigsministern, marskalk
Niel men frkastades af kamrarna ssom fr mycket betungande. Ett nytt och lindrigare
frslag framlades kort drefter och antogs trots oppositionens motstnd samt fick namn
af armlagen af den 1 februari 1868.
Enligt denna lag skulle armens fltstyrka uppbringas till 800 tusen man, oberknadt
en srskild inom landet anvndbar reserv, som fick benmningen mobila nationalgardet.
Den allmnna vrnplikten kvarstod ssom rekryteringsklla. Exonerationen afskaff ades,
men remplacement p enskild vg tillts ter, det vill sga att en hvar, som enligt
lottdragning uttogs till verklig tjnstgring, gde rtt att stta annan man i sitt stlle.
rskontingenten bibehlls vid 100 tusen man, hvaraf 63 tusen ingingo i premire portion.
Tjnstgringstiden vid trupperna minskades till fem r, hvarp fljde fyra rs kvarstende
i reserven. Deuxime portion utgjorde en andra reserv, i hvilken tjnstetiden skulle
vara nio r med kortare fningar, hvilka dock aldrig kommo fullstndigt till utfrande.
Ssom ytterligare reserv inom landet skulle finnas det nyinrttade mobila national-
gardet eller mobilgardet, ssom det vanligen kallades. Skyldiga till tjnst i detsamma
voro alla, som icke blifvit inkallade till armens trupper eller tillhrde dess reserv, samt
alla, som i dessa satt annan man fr sig. Tjnstetiden bestmdes till fem r, och man
rknade p en styrka af 500 tusen man, indelad i bataljoner och batterier. fningarna
skulle frsigg under hgst femton dagar rligen och ga rum fretrdesvis om sn-
dagarna. Mobilgardet ordnades vl p ngra stllen i landet, men organisationen fick
ingen fart, d den lamt bedrefs frn styrelsens sida och icke alls uppbars af befolkningen,
och sedan marskalk Le Boeuf eftertrdt den af dden bortkallade marskalk Niel, fll
alltsammans i glmska.
Armens nya organisation skulle vara fullstndigt genomfrd r 1876, hvadan
krigets utbrott trffade armen i ett fvergngstillstnd. Dess styrka berknades i juli
1870 till 567 tusen man, men om man hrifrn drager 1869 rs nnu icke inkallade men
medrknade rsklass samt alla trupper, som icke kunde tagas i ansprk fr fltarmen,
s terstod fr denna icke mera n 336 tusen man, en styrka, som i sjlfva verket
knappast ernddes.
Af trupper gde franska armen tillsammans 106 infanteriregementen om 3
bataljoner*, 21 fotjgarbataljoner, 63 kavalleriregementen af olika slag om 4 flt-
skvadroner, 21 artilleriregementen om i allmnhet 8 fltbatterier samt 3 ingenir-
regementen om 16 kompanier, af hvilka trupper en del och bland dem zuav- och de s
kallade turkosregementena voro frlagda i Algeriet. Antalet truppenheter utgjorde 368
bataljoner, 252 skvadroner och 164 batterier med sex kanoner i batteriet, och bakom
dem kommo depoter samt fga frberedda reservformationer. I det nyligen antagna
chassepotgevret gde infanteriet ett vapen, som stod p teknikens hjdpunkt; artilleriet
* Gardeszuavregementet hade dock endast 2 bataljoner. 2 infanteriregementen jmte 2
skvadroner och 2 batterier stodo i Kyrkostaten till pfvens skydd.
11
12 DE TVISTANDE STATERNAS KRIGSMEDEL.
Marskalk Le Boeuf.
hade refflade framladdningskanoner, som visat sin fverlgsenhet i Italien men nu stodo
betydligt efter de tyska bakladdningskanonerna, och till rga p olyckan hade man ltit
frleda sig att utbyta en tredjedel af kanonerna mot kul-
sprutor, hvilka p intet stt motsvarade de frhoppningar,
som man fste vid dem.
Truppenheter af hgre ordning funnos i fredstid
endast vid de i Paris, Lyon och Algeriet frlagda trup-
perna samt fr dem, som hvarje r sammandrogos i lgret
vid Chlons. De frdelar, man genom denna anordning
hoppades ern, att kunna stta unga och kraftfulla gene-
raler i spetsen fr trupperna, motvgdes dock af den tids-
frlust och den oskerhet, som nybildningen frorsakade.
Frvaltningen var till ytterlighet centraliserad, och alla de
stora frrden stodo omedelbart under krigsministeriet eller
under dess nrmaste organ.
I rlogshamnarna gde Frankrike en talrik och vacker pansarflotta, men som
dess fretag mot Tysklands Nord- och stersjkust blefvo utan inflytande p krigets
frlopp, m vi hr lmna den ur rkningen. En icke ringa del af flottans trupper och
af dess beflhafvare kommo till anvndande i kriget till lands.
Den preussiska armns byggnad hade rest sig p den af 1814 rs rekryteringslag
lagda grunden, hvars krna utgjordes af alla medborgares personliga krigstjnstskyldighet.
Armens utveckling hll dock icke jmna steg med folkkningen, och det blef frst
genom den under ren 18591866 under framsynta mns
ledning genomdrifna hrreformen mjligt att fr flttrup-
perna tillgodogra sig den rekryterings tillgng, som den
allmnna vrnplikten stllde till frfogande, och i samman-
hang drmed att genomfra Tysklands enhet. Sedan genom
1866 rs hndelser ngra tyska stater blifvit infrlifvade
med Preussen och andra ssom delgare i Nordtyska fr-
bundet stllt sina trupper under preussiske konungens dom-
vrjo, utstrcktes den preussiska rekryteringslagen 1867 till
hela Nordtyska frbundet. Hrens angelgenheter skttes
under hela denna tid af den framstende krigsministern,
general v. Roon.
S mnga vrnpliktiga ynglingar, som hrens
beflsramar, kadrer, kunde mottaga, inkallades till tre rs
undantagsvis tv rs eller kortare tjnst och tillhrde drefter armens reserv till
och med sjunde och landtvrnet till och med tolfte tjnsteret, under det fver-
Preussiske krigsministern,
general v. Roon.
PREUSSISKA HRVSENDETS UTVECKLING. TYSKA ARMEN 18 7 0.
13
blifna tjnsteduglige utgjorde en, visserligen ofvad rekryteringsreserv att i farans
stund tillg.
Armen var efter landets borgerliga indelning ordnad i tolf armkrer, frutom
gardeskren, och utgjorde hvarje sdan kr, som, delad i tv infanteri divisioner och
fyra brigader, inneslt 8 eller 9 infanteriregementen, vanligen ngon jgarbataljon, 2
eller flera kavalleriregementen, 1 artilleriregemente med omkring 14 batterier (om 6
Camphausen.
Konung Wilhelm och hans nrmaste mn.
kanoner) samt 1 pionierbataljon och 1 trngbataljon, en hr i smtt, frsedd som den
var med allt, hvad kriget fordrade. Bakom denna arm i frsta linien kommo de i
mn af behof sammandragna landtvrnstrupperna, vid hvilka alla vapenslag voro till
finnandes.
De tre sydtyska staterna Bayern, Wrtemberg och Baden hade i sina armer
upptagit grunddragen af den preussiska organisationen, ehuru de nnu 1870 icke hunnit
till fullo utvecklas. Bayern uppsatte tvenne fullstndiga armkrer, Wrtemberg och
Kri get 187071. 3
14
DE TVISTANDE STATERNAS KRIGSMEDEL.
Baden hvardera en frstrkt division. Hessen-Darmstadt hade, ehuru belget sder om
Main, ltit sin division ing i nordtyska armen, dr den ssom fvertalig tilldelats XI:e
armkren.
Af trupper i frsta linien rknade de tyska armerna tillsammans 463 bataljoner,
366 skvadroner, 252 batterier och 49 pionierkompanier.
Af dessa trupper fverfrdes en mindre del till besttningstrupperna, hvaremot
52 preussiska landtvrnsbataljoner tillika med ett mindre antal reserv-skvadroner och
-batterier jmte ngra fstningspionierkompanier hnfrdes till flttrupperna. Dessas
styrka uppgick till 668 tusen man, bakom hvilka kommo 242 tusen man besttningstrupper
och talrika depoter, i hvilka ersttningsmanskap under krigets lopp utbildades.
Infanteriet var vpnadt med samma tndnlsgevr, som visat sin betydande fver-
lgsenhet fver den sterrikiska mynningsladdaren, men som stod vida efter det franska
gevret. Artilleriet hade dremot bde med afseende p talrikhet och kanonslag ett
betydligt fvertag fver fransmnnen och hade lrt sig att till fullo draga nytta af
detta fvertag.
De franska trupperna hade till fljd af lyckliga omstndigheter med ra och
rykte tervndt frn Krim och Italien, och frn krigstgen i Afrika hemfrde de vittnes-
brden om djrfhet och tapperhet, men trots sina i mnga afseenden goda egenskaper,
lmnade de i andra tskilligt frigt att nska. Frst och frmst var organisationen
otillfredsstllande. Den af gamla soldater bestende fredsarmen erbjd kejsaren ett
frtrffligt medel att upprtthlla sin makt, men den saknade den frmga att vid krigs-
tillflle kunna svlla ut, som de af fransmnnen fraktade tyskarnas hrar vunnit genom
att bibehlla manskapet i tjnstgring endast s lng tid, som dess utbildning krfde.
Och dessa gamla soldater voro icke heller desamma som p Krimkrigets och det
italienska flttgets tid. Den under olika former framtrdande legningen hade frsmrat
deras inre beskaffenhet, och deras militra duglighet kunde varit bttre. Hrtill kom
officerskrens brokiga beskaffenhet, sammansatt som den var af gamla, obildade, men
sin tjnst hngifne troupiers i frening med unga, bildade mn, som dock stllde
njutningen under det andra kejsardmets glansdagar framfr den slitande tjnsteplikten.
Och hrtill sllade sig en fr sig afskild, med trupperna frmmande generalstab och ett
hgre befl, som i mnga fall haft hofgunsten och ett frdelaktigt umgngesstt mera
n arbete och duglighet att tacka fr sin uppkomst. Men om ocks mnga omstndig-
heter bidragit att lossa p disciplinens band, s var dock hngifvenheten fr Frankrike,
fr dess ra och glans lika liflig som ngonsin frr, och med sin djupa okunnighet om
allt, som rrde sig utanfr Frankrikes grnser*, tviflade hvarken den franske soldaten
* Den insiktsfulla militrfullmktigen fverste Stoffels uttmmande berttelser om de tyska
militra frhllandena frblefvo olsta i franska krigsministeriet De trycktes frst efter kriget.
FRANSKA OCH TYSKA ARMERNAS BESKAFFENHET.
15
eller officeren ett gonblick, att icke Frankrikes fanor skulle framg segerrika fver
hvarje motstndare, som vgade trotsa dem. fven efter de mest frkrossande neder-
lagen syntes det dem otnkbart, att Frankrike, hvars sner vunnit segrar i alla vrlds-
delar, dock till slut skulle kunna blifva besegrade, och det var denna lifliga knsla, som
tnde deras mod, nr det sviktade, som sedermera dref republikens outbildade hopar
mot den segrande inkrktaren, som med ett ord frklarar mjligheten af Frankrikes
motstnd liksom af dess missrkning.
fven med afseende p truppernas utbildning och anvndande i striden hade man
gtt tillbaka trots den goda bevpningen och de lrdomar, preussarna gifvit.
Under sina fregende krig och framfr allt i Italien 1859 hade fransmnnen
segrat genom djrfheten i sin raska framryckning, men nu slppte de ifrn sig de fr-
delar, de hrigenom vunnit, genom att lta det nya gevret frleda sig till en motsatt
ytterlighet. Det utbildade sig nmligen en teori, som frkunnade, att de snabbskjutande
vapnen just i frsvaret skulle visa sin stora fverlgsenhet, och man bjd drfr trup-
perna att ska upp af naturen starka stllningar, mot hvilka de skulle lta fienden lpa
till stormning. Men detta stridsstt fverensstmde minst af alla med det lifliga franska
lynnet, med de franska truppernas lan, med den furie franaise, som drifvit Ludvig
XIV:s, revolutionens, den frste Napoleons och fven Napoleon III:s soldater till alla
deras rofulla segrar, och s blef denna olycksaliga tgrd i frening med andra sam-
verkande omstndigheter en orsak till deras motgngar.
P tyska sidan voro frhllandena helt annorlunda.
Hr hade man arbetat upp organisationen under oafltlig strfvan att fr kriget
tillgodogra sig nationens hela lifskraft, och dess alla element ingingo i hren. Ssom
reservofficer intrdde vid krigskallelsen vetenskapsmannen och den store industriidkaren
vid dagakarlens sida, och alla hade de samma ml, alla fljde de den ledning, som gafs
af bildade, insiktsfulla, sin tjnst hngifna officerare, alla sgo de upp till armens
ledare, hvilka hade ett ansvarsfullt och strfsamt arbete att tacka fr det hga frtroende,
som sknktes dem. Efter det omsorgsfullaste fredsarbete, bedrifvet svl p fnings-
platserna som i studerkamrarna, hade den af sina grannar fraktade preussiska armen
besegrat sterrikes krigsvana krntrupper, och segraren hade icke hvilat p lagrarna.
En ytterligare utveckling af infanteriets strid i tunnare formering, en oafltlig strfvan
af artilleriet att taga igen, hvad som brast det i skjutskicklighet, ett oafltligt begr
att frbttra utmrkte ren efter 1866, och det tydligaste vittnesbrdet om detta arbetes
frukter lade de sydtyska armerna i dagen 1870. Dessa, som i kampen mot Preussen
visat sig ssom elndiga stympare, trdde nu ssom verkliga hjltar och mstare vid
sina nordtyska kamraters sida. Om det ocks r sant, att den lugnare tysken r mera
tung bde i tanke och handling n hans lttantndliga galliska broder, s knde han
dock i djupet af sin sjl den skymf, som af Frankrikes ledande mn och af dess tank-
lsa gatbefolkning tillfogats hans nu mera om sin uppgift medvetna fosterland, och han
16 DE TVISTANDE STATERNAS KRIGSMEDEL.
skyndade med hnfrelse till fanan fr att bestraffa ofrrtten och fr att skydda Tysk-
lands dyrt vunna enhet. Nr den frsta hnfrelsen lagt sig, var det den medvetna
plikten, som ledde honom under de lnga och svra prfningar, han gick att mta.
Den gamle, vrdade konung Wilhelm, som gick ut i spetsen fr sin hr, var
typen fr en soldat och satte prgeln p de planer, som uppgjorts af hans tyste,
ansprkslse, djupt tnkande generalstabschef, hvilken med
ovanlig omdmesfrmga, grundlighet och reda frenade
orubbligt lugn, beslutsamhet och kraft, och hvars sjuttio
r icke berfvat honom ngot af vare sig kroppens eller
sjlens spnstighet. De
bda kungliga armchefer-
na, kronprinsen och prins
Fredrik Karl, befunno sig
Prins Fredrik Karl.
General v. Steinmetz.
i sin kraftfullaste lder, 39
och 42 r, hade omsorgsfullt
utbildat sig till hrfrare, hade
prfvat sina krafter 1866 och
gde i lika hg grad omdmesfrmga som viljekraft. Arm-
krcheferna hade till allra strsta delen redan ntt sextio-
talet, men voro nnu unga bde till sjlen och kroppen
och lade stdse i dagen frmga att arbeta sig in i sina
frmns tankar, att se hndelserna och att handla sjlfstndigt, nr s erfordrades, utan
tanke p det ansvar, som kunde drabba dem. Deras stabschefer och friga medhjlpare
voro utbildade i Moltkes skola och knde grundligt sin sak. Bland dem funnos tskil-
liga, som kommit upp vid jmfrelsevis unga r och sedan hunnit de hgsta platser i
Tysklands stat och hr. Omdme och handlingskraft utmrkte i frigt alla truppbefl-
hafvare, och de sydtyska stodo icke efter sina kamrater frn norra Tyskland.
S rustade sig de bda mktiga och upplysta folken till envigeskamp, och i
denna skulle de blifva ostrda, ty det lyckades icke den franska regeringens anstrng-
ningar att vinna ngra bundsfrvanter.
Kronprins Fredrik Wilhelm.