You are on page 1of 12

GTEBORGS UNIVERSITET

Institutionen fr social arbete


SQ 4263
Version 2014-12-02

Studiehandledning SQ 4263
Psykosociala perspektiv p hlsa och ohlsa (7,5 HP)
HT 2014

Innehllsfrteckning
1. Beskrivning av kursen ml och innehll

2. Kontaktuppgifter till kursansvarig samt lrarlaget

3. Kursintroduktion

4. Arbetsformer och examinerande moment

5. Frelsningar

6. Information om seminariet

7. Examination

10

8. Utvrdering

11

9. Frnvaro och igentagning av obligatoriska moment

11

10. Litteraturlistan (finns i kursplanen)

11

Vlkommen till kursen SQ 4263


Psykosociala perspektiv p hlsa och ohlsa
1. Kursens innehll och lrandeml
Kursen Psykosociala perspektiv p hlsa och ohlsa , 7,5 hp, r en obligatorisk kurs p socionomprogrammet. Kursen fokuserar p att ka studenternas kunskaper, kritiska tnkande och deras frmga att analysera
komplexiteten mellan faktorer p samhlls- grupp-, och individniv och risk fr ohlsa. Kursen ger kunskap om det svenska sjukdomspanoramat, diskuterar olika frklaringar till detta samt problematiserar ohlsan teoretiskt ur ett samhllsvetenskapligt perspektiv. Sociala konstruktioner och medikaliseringsfrgor
belyses och anvndbara teorier och begrepp som kan vara socionomer behjlpliga i deras arbete med ohlsa,
en teoretisk verktygslda presenteras och diskuteras. Vidare fokuserar kursen p socialfrskringssystemet
och olika aspekter av rehabiliteringsprocessen, bde ur ett patient/klientperspektiv och ur socionomernas
yrkesperspektiv. Handlingsstrategier p samhlls- grupp- och individniv, och diskuteras.
Genomgende maktperspektiv som analyseras r kn, klass och etnicitet.
Kursen har fljande lrandeml:
Kunskap och frstelse
-

identifiera och problematisera faktorer som pverkar mjlighet till hlsa och risk fr ohlsa samt
dessas relation till socialfrskringssystemets uppbyggnad

definiera och anvnda centrala psykosociala teoribildningar och begrepp inom omrdet hlsa och
ohlsa

beskriva och exemplifiera aktuell forskning som behandlar konsekvenser fr individen nr det gller sjukdom, diagnoser och behandling, livssituation och sociala ntverk

Frdighet och frmga


-

analysera och kritiskt granska konstruktioner av ohlsa och ohlsa och urskilja mjliga konsekvenser p individ-, grupp- och strukturell niv.

anvnda relevanta principer inom socialfrskringssystemet och identifiera olika frskringras konsekvenser fr individen

med hnsyn till de mnniskor som berrs, utveckla och planera tgrder i form av hlsofrmjande
och frebyggande handlingsstrategier fr professionellt eller frivilligt socialt arbete

Vrderingsfrmga och frhllningsstt


-

med hjlp av kunskap om olika maktordningar kritiskt granska och vrdera diagnostisering och
dess konsekvenser

visa prov p etisk vlgrundad medvetenhet om egna och andras professionella bemtande och

frhllningsstt i arbetet med mnniskor i utsatta livssituationer p grund av ohlsa


Se kursplanen fr information om kursens litteraturlista!

2. Kontaktuppgifter till kursansvarig samt lrarlaget


Titta i studiehanledningen innan du stller en frga och se om informationen str dr. Om inte kontakta kursansvarig Lena Andersson. universitetslektor. Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet. E-mail:
Lena.Andersson@socwork.gu.se
Frelsare p kursen r:

Lena Andersson (LA), kursansvarig. Univesitetslektor, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs


universitet. Lena.Andersson@socwork.gu.se

Linda Mossberg (LS). Doktorand, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.


Linda.Mossberg@socwork.gu.se

Elisabeth Sernbo (ES). Doktorand, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.

Elisabet.Sernbo@socwork.gu.se

Ann Simmeborn Fleischer (ASF). Univesitetslektor, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet. ann.simmeborn.fleischer@socwork.gu.se

Manuela Sjstrm (MSj). Univesitetslektor, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.


Manuela.Sjstrm@socwork.gu.se

Mikaela Starke (MS). Docent, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.

Mikaela.Starke@socwork.gu.se

Annika Sderlund (AS). Doktorand, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.

Annika.soderlund@socwork.gu.se.

Marie Trnbom (MT). Univesitetslektor, Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.

Marie.Tornbom@socwork.gu.se

Margareta Forsberg, Fil.dr, Verksamhetschef, Social utveckling, Social resursfrvaltning, Gteborgs stad.

margareta.forsberg@socialresurs.goteborg.se

3. Kursintroduktion
Vid den obligatoriska kursintroduktionen introduceras kursen, dess lrandeml,
examinationsformer, litteratur samt redovisar tidigare utvrdering. Kursintroduktionen r
obligatorisk. Meddela studieadministratren om du inte kan nrvara d men nd ska g kursen.

4. Arbetsformer och examinerande moment

Kursen bestr av frelsningar, ett examinerande seminarium och en individuell hemtentamen. Seminariet
hlls fredagen den 2014-01-09. Mlen med frelsningarna r att ge studenten en frdjupad kunskap om
ohlsa, bredda deras perspektiv och ge kunskap om handlingsstrategier fr att arbeta med ohlsa. Syftet med
seminariet r att ge studenterna tillflle att frdjupa sin teoretiska och empiriska kunskap om ett praktikfall
och diskutera detta i relation till kursens teman samt att visa p vrderingsfrmga och professionellt bemtande som redovisas i grupp.

5. Frelsningar
Frelsningarna sker i storgrupp med cirka 120 studenter. Lshnvisningar under respektive frelsning
nedan anger den litteratur som huvudsakligen tar upp det behandlade temat, det r dock inte ndvndigtvis
s att all litteratur berrs vid freslsningen. Lshnvisningarna ska ocks fungera som en hjlp fr att sortera och f en verblick i litteraturen.
Kursen r indelad i fyra teman:
1. Ohlsa ur ett samhllsvetenskapligt perspektiv
2. Professionsperspektiv p socialt arbete med ohlsa
3. Organisationsperspektiv p socialt arbete med ohlsa
4. Tentamen

Frelsningstema 1: Ohlsa ur ett samhllsvetenskapligt perspektiv


Tid: Mndag 2014-12-01 Kl. 12-15
Lokal: Dragonen
Kursstart: Obligatoriskt*
Information, genomgng av kursinnehll, examination, utvrdering (Lena Andersson)
Frelsning: Ojmlikhet i fysisk och psykisk hlsa, sjukdomspanorama och frklaringsmodeller (Lena
Andersson)
Syfte: Syftet med frelsningen r att beskriva sjukdomspanoramat (sjuklighet och ddlighet) i Sverige och
dess relation till social status, samt att presentera frklaringsmodeller till denna ojmlikhet i hlsa.
Lshnvisning:
M. Rotsila & S Toivonen (red). (2012). Den orttvisa hlsan. Om socioekonomiska skillnader i hlsa och
livslngd. Malm: Liber (Kap 1 & 2)
Folkhlsorapporten: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Scandinavian Journal of
Public Health. December 2012; 40 (9 suppl) . (Sid 400) Ladda ned:
http://sjp.sagepub.com/content/40/9_suppl.toc

Tid: Tisdag 2014-12-02 Kl. 13-16


Lokal: Dragonen
Frelsning: Om relationen mellan socialt arbete och medicin (Elisabet Sernbo)
Syfte: Frelsaren kommer att berra relationerna mellan socialt arbete och medicin. Frelsningen handlar
om dessa relationer p ett mer vergripande plan. Fokus vilar dels p att diskutera relationerna mellan den
medicinskt och samhllsvetenskapligt tolkade kroppen, dels p att diskutera hur man p ett vergripande
plan, inom en sjukrdande kontext, kan frhlla sig till dessa relationer och tolkningar. Frelsningen kommer att byggas vidare p frelsningen Konstruktioner av patienter och professionella med fokus p socialt
arbete och medicin som ges senare i kursen.
Lshnvisning:
Johannisson, Karin.Hur skapas en diagnos?. I Hallerstedt, Gunilla (red.) (2006). Diagnosens makt: om
kunskap, pengar och lidande. Gteborg: Daidalos. Sid 29-41
Hammarstrm A, Hovelius B, Wijma B. (2004). Vetenskapsrdet (2004) Medicinsk genusforskning teori
och bergreppsutveckling. Uppsala: Ord & form AB
Wahl, Thomas. Konstruktioner av kroppsfakta Beskrivningar av barns motorik i medicinska journaler. I
Brjesson M, Palmblad E Diskursanalys i praktiken. (2007). Malm:Liber
Tid: Onsdag 2014-12-03 Kl. 12-15
Lokal: Dragonen
Frelsning: Att leva med varaktig funktionsnedsttning hlsa och ohlsa samt
konsekvenser fr det sociala arbetet (Mikaela Starke)
Syfte: Frelsningen syftar till att frdjupa frtelsen samt problematisera hlsa och ohlsa fr personer med
funktionsnedsttningar samt konsekvenser fr det sociala arbetet.
Lshnvisning:
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i social arbete. Stockholm: Natur och Kultur
Tid: Torsdag 2014-12-04 Kl. 9-12
Lokal: Dragonen
Frelsning: terhmtningsprocesser vid allvarlig psykisk sjukdom, vad kan
socionomen bidra med (Annika Sderlund)
Syfte: Frelsaren kommer diskutera vad som grs och kan gras fr att frbttra den psykiska folkhlsan p
och samhlls-, organisations- och individuellniv. Utifrn detta diskutera pverkansmjligheter i socionomers yrkesroll i olika verksamheter
Lshnvisning:
Kirmayer et al. Introduction: The place of Culture in Mental Health Services i

Cultural Consultation. Encountering the Other in Mental Health Care. Pp 1-20.


Topor, Alan (2010) Medikaliseringen av det psykosociala fltet. Om en kunskapssamman
stllning frn Socialstyrelsen, IMS. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1, s. 67 81.

Frelsningstema 2: Professionsperspektiv p socialt arbete med ohlsa


Tid: Fredag 2014-12-12 Kl. 9-12
Lokal: Dragonen
Frelsning: Hlsokommunikation (Ann Simmerborn Fleischer)
Syfte: Syftet med frelsningen r att ge en teoretisk inblick i olika kommunikationsmodeller som verfrs
till praktikkunskap i vardagsarbete inom socialt arbete. I frelsning kommer olika kommunikationsmodeller beskrivas i relation till bemtande och frhllningsstt samt en genomgng av Internationell klassifikation av funktionstillstnd, funktionshinder och hlsa (ICF) att gras.
Lshnvisning: Frelsaren ger litteraturhnvisningar vid frelsningstillfllet.
Tid: Mndag 2014-12-15 Kl. 14-17
Lokal: Dragonen
Frelsning: Konstruktioner av patienter och professionella med fokus p socialt arbete och medicin
(Elisabet Sernbo)
Syfte: Frelsaren utgr frn tidigare frelsning och diskussion, men syftar till att frdjupa och konkretisera
relationerna mellan socialt arbete och medicin vidare genom ett fokus p mtet mellan professionella och
patienter inom sjukvrden. Hur kan kroppen tolkas? Vad fr det fr konsekvenser?
Lshnvisning:
Jrvinen, M & Mik-Meyer, N (red.) (2003) At skabe en klient. Institutionelle identiteter i
socialt arbejde. Kpenhamn: Hans Reitzels frlag, sid 9-28 samt 13-28.
Hyde Abbey, Treacy Margaret (P), Scott Anne P, Butler Michelle, Drennan Jonathan,
Irving Kate, Byrne Anne, MacNeela Padraig & Hanrahan Marian. (2005). Modes of ra
tionality in nursing documentation: biology, biography and the 'voiceof nursing'. Nursing
Inquiry nr. 12(2) sid. 66-77.
Hyde Abbey, Treacy Margaret (P), Scott Anne P, Mac Neela Padraig, Butler Michelle,
Drennan Jonathan, Kate Irving & Byrne Anne. (2006). Social regulation, medicalisation
and the nurses role: Insights from an analysis of nursing documentation. International
Journal of Nursing Studies nr 43, sid. 735744.
Mol, A Living with diabetes: care beyond choice and control. Lancet. (2009) May 23;373 (9677) sid.1756-7.
Mol, A Proving or improving: On Health Care Researchas a Form of Self-Reflection. Qualitative Health
Research 2006:16 sid. 405-414.

Tid: Tisdag 2014-12-16 Kl. 9-12


Lokal: Dragonen
Frelsning: Sjukhuskuratorers professionaliseringsprocess, relationen till hlsa (Manuela Sjstrm)
Syfte: Att problematisera socionomers roll och mjliga arbetsuppgifter i att motverka ohlsa p grupp och
strukturell niv. Aktuell forskning anvnds fr att ge en internationell utblick till vilka arbetsuppgifter socialt arbete inom hlso- och sjukvrden gr ansprk p i andra lnder och p vilket stt professionen kan anvnda professionsspecifika maktteoretiska analysverktyg i arbetet p grupp-/strukturniv.
Lshnvisning: Malcom Payne (2008) Modern teoribildning i socialt arbete kap 10.
Tid: Onsdagen 2014-12-17 Kl. 11-14
Lokal: Dragonen
Frelsning: Introduktion till samhllsarbetets metoder och andra handlingsperspektiv fr arbete
med prevention och hlsopromotion (Lena Andersson, Manuela Sjstrm)
Syfte: Att beskriva olika metoder inom socialt arbete och andra nrliggande omrden som kan anvndas av
socionomer fr att pverka hlsolget i en grupp, stadsdel eller p samhllsniv.
Lshnvisning:
M. Rotsila & S Toivonen (red) (2012). Den orttvisa hlsan. Om socioekonomiska skillnader i hlsa och
livslngd. Kap III

Frelsningstema 3: Organisationssperspektiv p socialt arbete med ohlsa


Tid: Torsdag 2014-12-18 Kl. 9-12
Lokal: Dragonen
Frelsning: Socialfrskringssystemet i relation till rehabilitering (Marie Trnbom)
Syfte: Syftet r att problematisera samverkan mellan olika rehabiliteringsaktrer. I media idag finns en diskussion om bristande samverkan mellan t.ex, Frskringskassan och sjukvrden fr att bara nmna tv aktrer. Hr rder ett komplicerat samspel mellan arbetsgivare, frskringskassa, arbetsfrmedling, socialtjnst
och frivilliga organisationer i rehabiliteringsprocessen. Fr att kunna verka som socialarbetare rder det
ingen tvekan om att det r ndamlsenligt att veta hur samverkan kan brista och hur man kan arbeta med att
"som spindeln i ntet" (typisk socionomroll) rda bot p dessa brister och f till en bra kommunikation mellan kontrahenter som behver samverka.
Lshnvisning:
Ann-Charlotte Sthlberg. Socialfrskringarna i Sverige.

Frskringskassan, Frndringar inom socialfrskringarn om bidragsformerna.


Tid: Torsdag 2014-12-19 Kl. 9-12
Lokal: Dragonen
Frelsning: Samverkan i sm team och brukarmedverkan (Linda Mossberg)
Syfte: Frelsningen kommer ge en kort bakgrund till dagens samverkansnorm, vilka effekter samverkan har
tnkt fra med sig och de oavsiktliga som fljer med. Frelsaren kommer att prata om hur strukturerna som
pverkar samverkansprocesser ser ut och de handlingsmjligheter deltagare i samverkan har. Klienternas
plats i samverkan kommer ocks att diskuteras. Svrigheter och mjligheter, gynnande sammanhang och
fallgropar i samverkan kommer ocks att tas upp.

Lshnvisning:
Jrvinen, M & Mik-meyer, N (red) (2012): At skabe en professionell. Ansvar og autonomi i valfaerdstaten.
Kpenhamn: Hans Reitzel. Introduktionskapitlet. Ss 13-28
JULLOV
Tid: 22-23/12 Tid fr inlsning av litteratur
29-30/12 Inlsning samt skrivande av fallbeskrivning infr seminariet

Tid: Onsdag 2015-01-07 Kl. 09-12


Lokal: Dragonen
Frelsning/presentation/diskussion: Fretrdare fr frivilliga organisationer, brukarorganisationer
Syfte: Syftet med denna dag r att bjuda in personer som har egen erfarenhet av att ha varit sjuk, ha en funktionsnedsttning och deltagit i en rehabiliteringsprocess dr man trffat olika aktrer frn socialfrskringssystemet och socialtjnsten. Hr fr vi hra personliga berttelser om hur det upplevts att vara patient/klient
och subjektet i en rehabiliteringsprocess. Vad som upplevts som bra och stdjande och vad som kunde frbttrats. Denna dag ger oss ett brukaperspektiv p de frgor som vi diskuterat under kursen gng, och hr
kan studenterna diskutera med representanterna fr de olika brukarorganisationerna.
Tid: Torsdag 2015-01-08 Kl. 9-12
Lokal: Dragonen
Frelsning: Gteborgs stads arbete fr att minska sociala skillnader i hlsa. Margareta Forsberg, r verksamhetschef, socionom, p Social resursfrvaltning i Gteborg
Syfte: Gteborgs stad arbetar aktivt fr att minska de sociala klyftorna i ohlsa som finns i befolkningen.
Margareta Forsberg, kommer att beskriva detta arbete, dess utgngspunkter, utmaningar och ml och hennes
syn p hur socionomer kan delta i detta arbete.

Lshnvisning: Folkhlsorapporten: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Scandinavian Journal of Public Health. December 2012; 40 (9 suppl) . (Sid 400)
Download at http://sjp.sagepub.com/content/40/9_suppl.toc


Tid: Fredag 2015-01-09 (OBS! Examinerande, obligatorisk nrvaro)
Seminarium
Frmiddagens grupper kl. 9-12
Eftermiddagens grupper kl. 13-16
Lokaler: B 122, B 231, C 203, C 204, D 215, D 217, D 220, D 221
Syfte: Presentation av fallbeskrivningar och drefter diskussion i relation till kursens teman och etik.
Studenterna (140) delas in i 16 grupper med 9 studenter i varje. Grupperna 1-8 examineras p frmiddagen
(kl. 9-12) och grupperna 9-16 examineras p eftermiddagen (kl. 13-16).
Grupper, gruppledare och grupprum:
Grupp 1 & 9: seminarieledare Lena Andersson, rum B 122
Grupp 2 & 10: seminarieledare Ann Simmerborn, rum B 231
Grupp 3 & 11: seminarieledare Annika Sderlund, rum C 203
Grupp 4 & 12: seminarieledare Mikaela Starke, rum C 204
Grupp 5 &13:seminarieledare Elisabet Sernbo, rum D 215
Grupp 6 & 14: seminarieledare Linda Mossberg, rum D 217
Grupp 7 & 15: seminarieledare Manuela Sjstrm, rum D 220
Grupp 8 & 16: seminarieledare Marie Trnbom, rum D 221
Gruppindelningarna lggs ut p GUL i mitten av december.

Frelsningstema 4: Tentamen
Tid: Mndag 2015-01-12 - Skrivtid
Tisdag

2015-01-13 - Skrivtid

Onsdag 2015-01-14 - Skrivtid


Torsdag 2015-01-15 Skrivtid. Inlmning senast kl 16.00 p GUL
Uppgiftens storlek: Max 4 A4 sidor, Times roman storlek12, med 1,5 raders mellanrum

6. Seminariet
Syftet med seminariet r att diskutera ett fall och relatera det till kursens teman samt att examinera studenternas vrderingsfrmga och frhllningsstt.
Infr seminariet:

Frbered er genom att gra fljande:


Fundera p vilket stt ni kom i kontakt med hlsa/ohlsa och rehabilitering p er praktikplats eller vid annat
tillflle. Beskriv skriftligt ert fiktiva fall, p 1 A4 sida. Inkludera ocks information om och p vilken niv
(samhlls-, grupp-, individniv) ni eller er praktikplats hade uppdrag att hantera detta (o)hlsoproblem och
p vilket stt. Hll eventuellt organisationen (om det r en liten organisation) och berrda personers identitet
anonyma i er beskrivning. Beskriv sedan ett etiskt problem/aspekt i relation till detta fall som du tycker r
viktigt eller problematiskt. Har ni inte kommit i kontakt med frgor som rr hlsa/ohlsa under praktiken
kan ni vlja mellan olika fall som ligger p GUL och anvnda det.
Lmna in fallbeskrivning (glm inte att skriva ditt namn p dokumentet) p GUL innan seminariet:
senast 2014-01-07 kl.16.00
P seminariet:
P seminariet ska ni muntligt presentera era fallbeskrivningar fr varandra. Gruppen ska sedan diskutera
detta utifrn kurslitteraturen och frelsningarnas innehll. Diskutera fallet och reflektera kritiskt i relation
till de teorier, begrepp och handlingsstrategier som ni har bekantat er med under kursens gng. Vilka etiska
sprsml kan diskuteras i relation till fallbeskrivningen? Och p vilket stt kan ni som professionella bttre
bemta den problematiken som ni presenterade? Granska ocks kritisk relevansen och konsekvensen av
diagnostisering utifrn era fall.

7. Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen som inlmnas via GUL. Omfattning: 4 sidor, Times new roman,
12 pkt, marginaler 2,5 samt 1,5 radavstnd.
I tentamen ska ni, utifrn den fallbeskrivning som ni frberedde och presenterade p seminariet och med
hjlp av kursens litteratur, frelsningarna och seminariet diskutera kursens olika teman och relatera diskussionen kring (o)hlsa till de tre olika niverna; samhlls-, grupp- och individniv. Analysera diskussionen i relation till de olika maktperspektiven kn, klass och etnicitet. Reflektionerna i tentamen ska vara sjlvstndiga, men mste tydligt frankras i kursens litteratur p ett kreativt och aktivt stt. Litteraturen ska integreras i text och analys, med tydliga litteraturhnvisningar och terges vsentligt omarbetad om inte rena
citat anvnds. Referenserna ska inkludera efternamn och rtal s att lsaren har mjlighet att hitta det ni
refererar till. Vid citat, anges alltid sidnummer. Notera att det r alltid r frfattaren till en text som skall
anges, inte antologiredaktrerna (de som sammanstllt antalogin). Mer detaljerade uppgifter om tentamen
kommer att lggas ut p GUL i samband med att tentamen lggs ut dr fredagen 2015-01-09 .
8.1 Kriterier fr bedmning
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underknd (U), Godknd (G), Vl godknd (VG). Seminariedeltagande med drtill hrande dokumentation bedms med enbart Godknd (G) eller Underknd (U). Fr Godknd krvs att syftade lrandeml uppns.

10

Fr Godknd krvs att frgorna besvaras p ett tydligt och strukturerat stt. Sprket ska vara logisk
och stringent. Det ska tydligt framg fr lsaren att studenten frsttt frgan och kursinnehllet och
kan redogra fr det. Kurslitteraturen ska anvndas och refereras till p ett korrekt stt. Dessutom
krvs Godknt p seminariet.

Fr Vl Godknd krvs att bedmningsgraden fr Godknd r uppfylld, sprket ska vara mycket
bra, logiskt och stringent. Dessutom krvs srskilt god frmga att p ett sjlvstndigt, analytiskt
och kritiskt stt besvara frgorna samt presentera egna slutsatser av detta. Kvaliten p alla delar i
texten ska vara jmn. Dessutom krvs Godknt p seminariet.

Underknt: Uppfyller inte kriterierna fr Godknt. Studenten fr gra omtentamen, som lmnas ut
ca 5 veckor efter ordinarie tentamens dead line, samt lmnas in 1 vecka efter utlmning. Drefter
hnvisas till nsta ordinarie tentamenstillflle.

8. Utvrdering
Utvrdering av kursen sker p GUL och ppnas sista veckan p kursen.

9. Frnvaro och igentagning av obligatoriska moment


Frnvaro frn det obligatoriska seminariet tas igen med en extra skriftlig uppgift som lmnas in senast d
ordinarie tentamen lmnas in (2015-01-15). Omfattning 2 A4 sidor Times new roman, 12 pkt, marginaler
2,5 samt 1,5 radavstnd.

10. Litteraturlistan
Litteraturlistan finns lngst bak i kursplanen

11