You are on page 1of 4

Har nu lst trdplanen.

I avgrnsningen str det: "Policyn gller fr trd som vxer i parker


aturomrden, eller p gator och andra offentliga platser som kommunen ansvarar fr", m
en i praktiken ligger fokus p stadsmssigt planterade trd, frmst i centrala staden. D
et borde framg ven i avgrnsningen.

Innan jag insg den snvare inriktningen, utgick jag frn att policyn omfattade alla t
rd i staden. Skog r ju den naturliga vegetationen i hela Gteborg frutom vtmarker, vat
tenomrden och yttersta delen av skrgrden. S "default" borde vara att den marken lmnas
fr fri utveckling mot gammelskog, och att i trdplanen explicit ange omrden dr trd in
te skall f vxa upp. Exempelvis kan fritt uppvxande trd vara i konflikt med att bevar
a en hvdad sltterng, grsmattor och grusparkeringar (i den mn de behvs) eller fr framko
ligheten i gatumiljer. Fast det vore kanske att frvandla trdplanen till en versiktsp
lan...
Nu r inte inriktningen p planen alls sdan, men det hade nd varit intressant att nmna h
ur den ursprungliga skogen sg ut i Gteborg, exempelvis dr centrum ligger, och hur d
et frndrats ver tid. Hur kan ldre tiders skog reflekteras i stadens parker och skoga
r idag?

Vi mste samtidigt beakta att hur vi hanterar trd i Gteborg - liksom mycket annat vi
gr - ven pverkar trd, skogar och andra miljer runt staden och ver hela vrlden. Gtebo
regionen r jmfrelsevis vldigt utspridd och (bil)transportberoende. Frmst mark som fr t
illfllet varit jordbruksmark har exploaterats, men ven etablerade skogar, till exe
mpel i Balltorp och jersj. Produktionen frn den jordbruksmark som frsvinner flyttas,
vilket kan leda till avskogning, eller minskad terbeskogning, p andra platser.

r Gteborg attraktivt och frttas centralt s att fler kan bo dr, behver inte lngre utar
ngen av stadens omland med villamattor, trafikleder och kpcentrum frvrras, utan kan
kanske p sikt minska. Att bevara srskilt vrdefulla trd och grnomrden kan bidra till a
tt gra staden attraktiv. Ett alltfr ambitist bevarande, vilket en del hgljutt fresprka
r, minskar dock mjligheterna att ge fler mnniskor mjligheten att bo hr med de negati
va konsekvenser det medfr.

Det omfattande transportarbetet i Gteborgsregionen bidrar till klimatfrndringen, vi


lket pverkar trden. Om fossila drivmedel erstts med biobrnslen, vilket brukar fresls,
ar trycket p jordbruksmarken och drmed risken fr avskogning. Om skogsbaserade biobrn
slen anvnds utarmas skogsmarken p nringsmnen och dd ved nr en strre del av trden tas
ur skogen. Frttning av regionkrnan, minskad andel bilpendlande samt elbilar kan min
ska dessa negativa effekter.

ven vad vi gteborgare ter och konsumerar i vrigt pverkar i frlngningen trden och milj
Sverige, och inte minst, i andra lnder.

Trdplanen r en del i Gtebrogs stadsmiljpolicy, som omfattar olika typiska element i


stadsmiljn (utver trden: sm byggnader, frg, ljus, golv, mbler). Borde trdplanen ven o
tta stadens buskar (en lignosplan), eller behandlas de i andra dokument?
GENOMGNG AV PLANEN
Planen har tre ml. Ml 1 r: "Ta tillvara och utveckla trdens ekonomiska, ekologiska o
ch sociala vrden".

Jag r inte vertygad att det r smart att ordagrannt fra ver begreppen frn hllbarhetssid
n. Dr handlar det om hela stadens funktion, ett komplext system, hr om relationen
till individuella trd.
"Ekologiska vrden" funkar bra. "Sociala vrden", kanske mindre bra. "Social" relate
rar till grupper av personer (bildning till socius: kamrat, bundsfrvant). De soci
ala vrden som specifieras r: "Anvnd trd fr kad hlsa och vlmende." Rekreation, attrak
tadsmilj, frbttrat mikroklimat, mjukare stadsmilj minskar stress och sjukdom, samt t
rd ger upplevelse av kontinuitet.

Mnga av dessa funktioner upplevs ofta av oss som individer och r d inte "sociala".
Kanske vore "mnskliga vrden" eller "vrden fr mnniskor" bttre.
"Ekonomiska vrden" r det jag finner mest problematiskt. Ekonomi handlar ju om att
hantera vrden, s "ekonomiska vrden" r lite av en tautologi; ven ekologiska och social
a/mnskliga vrden har ett ekonomiskt vrde (som kan vara stort). Staden br primrt se ti
ll de samhllsekonomiska vrdena s att de utvecklas, om en del av de vrdena uttrycks m
onetrt p en marknad r sekundrt.
Vad r det d som sammanfrs som "ekonomiska vrden"?
"Nyttja och utveckla trd som ekosystemtjnst".
Exempel som ges:
1 Luftrening
2 Motverkad erosion
3 Dagvattenhantering
4 Minskat behov av uppvrmning och kylning
5 Upplevelsebaserad turism
6 Attraktiva miljer (kar vrdet p fastigheter)
Mitt frslag:
ndra till "tekniska vrden" och fr punkterna 1-4 dit. Byt "som ekosystemtjnst" till "
fr tekniska tjnster". Ekosystemtjnster knns i sammanhanget som ett buzzword, som des
utom rimligen inkluderar ven de sociala vrdena (kulturella tjnster) och de ekologis
ka vrdena (stdjande tjnster).
Punkt 5 och 6 br fras till kategorin sociala/mnskliga vrden. Svl turistens upplevelse
av trden/skogen som att ngon arbetar med det, liksom att miljer upplevs som attrakt
iva r sdana vrden. Referera inte verhuvudtaget till fastighetsvrden och liknande peku
nira termer. Det r vl en myndighet, inte ett privat fretag som gr trdplanen?
Ordningen p de olika typerna av vrden r inte
ka, ekologiska och sociala vrden", medan i den
giska vrden frst, fljt av sociala vrden och
onsekvent och om den kan ses som en rangordning
ga vrden komma frst fr trd inne i staden.

konsekvent. I sjlva mlet anges "ekonomis


efterfljande genomgngen kommer ekolo
sist ekonomiska vrden. Ordningen br vara k
av betydelse skall sociala/mnskli

P ett flertal stllen i planen nmns trdens roll fr "vxter och djur". Detta br ndras ti
"svampar, vxter och djur", d svampar r ett eget rike och avgrande fr trdens nedbrytnin
g (vedsvampar) och nringsupptag (mykorrhizasvampar). Alternativt kan "organismer"
anvndas, vilket inkluderar lavarna p ett enklare stt.
Frekomster av "vxter och djur":
Sidan 6: "vrde som livsmilj och fda fr andra vxter och djur."
Sidan 7: "fyra olika stt p vilka vxter och djur utnyttjar trd."
Sidan 11: "Vxter och djur som r fridlysta i Sverige r utpekade av EU ..." (Renlavar
omfattas av art- och habitatdirektivet.)
Ett ytterligare mnskligt/socialt vrde som skulle kunna lggas till (sidan 8), r trdens
betydelse fr vr upplevelse av rstidernas vxlingar. De sociotopskartor som gjorts fr
staden kunde ocks refereras till.
P sidan 8: "Minskade kostnader fr uppvrmning och kylning av byggnader genom att rtt
placerade trd". Formuleringen antyder en aktiv placering, men effekten kan rimlig
en fs ven av naturligt etablerade trd. Alternativ kunde vara "trd p rtt plats" eller "
rtt belgna trd".
P sidan 9 beskrivs ekosystemtjnster i en generell text. Ett stycke knns malplacerat
och borde kanske tas bort:
"I de alla strategikapitel ingr ekosystemtjnster p olika stt, i detta kapitel frklara
s begreppet ytterligare."
Sidan. 10: "Det innebr att ldre, vrdefulla trd ska vrnas s lngt det r mjligt. Detta

lltid vgas mot skerhet och risk i stadsmiljer, dr det passerar mnga mnniskor."
Ganska intetsgande. Hur bedms risker fr fallande trd och grenar? Vad finns det fr mjli
ghet till andra skydd? stdstllningar? avsprrningar? ansvarsavsgelse? Vad avgr vilken
avvgning som grs i det enskilda fallet?

Sidan 13: Nyetablering av trd. Policyn verkar helt inriktad p parkmssigt planterade
trd. Det r frsts motiverat fr exempelvis trd i hrt belastade hrdgjorda gatumiljer.
digt borde vid mnga tillfllen mer skogsbruksmssig plantering vara betydligt mindre
kostsam. Sjlvfryngring nmns verhuvudtaget inte, trots att den r avgrande i naturomrden
och ven i stora delar av parker som Slottsskogen. Kanske ligger det utanfr planens
omrde och omfattas av andra policies?
Dock borde enklare plantering eller sdd kunna vara intressant ven fr "tekniska" trd,
som lyfts fram i planen, fr vattenrening, dagvattenhantering etc. och till exemp
el runt trafikleder.
Det borde vara ekonomiskt och ekologiskt frdelaktigt att anvnda befintlig jord dr s r
mjligt. Artval fr anpassas efter jordmn.
Sktseln av trd och trdbestnd behandlas verhuvdutagt inte i avsnittet om Ml 3. Vad finn
s det fr behov av sktsel i stadens parker och naturomrden? Rjning och gallring fr att
exempelvis gynna lvtrd eller hlla ner onskade trdarter? Fr att gynna vissa fglar och
nsekter, kan det vara intressant att avsiktligt skada trd i yngre bestnd fr att gra
dem "gamla" i frtid.

Inte heller str det ngot i planen om hur dda och dende trd skall hanteras, utver frase
n "ven dda eller dende trd r viktiga fr mnga." i avsnittet Ekologiska vrden. Utgngsp
n borde vara att alla trd skall lmnas kvar p stllet och undantag gras enbart nr det pt
gligt hindrar framkomlighet eller det finns starka kulturhistoriska vrden. De dda
trden br d flyttas till annat lmpligt stlle.
ANALYS

Ml 1 i planen, att ta tillvara och utveckla trdens vrden r frsts bra, men vldigt gener
llt. Hur skall det tolkas i praktisk handling? Det verkligt avgrande r de riktlinj
er som skall utarbetas med utgngspunkt frn detta ml och hur de implementeras.
Ml 2, att anvnda trd som stadsbyggnadselement skulle alternativt kunna fras in i ml 1
under sociala/mnskliga vrden, eller som ett separat begrepp kulturella vrden. Att
vlja att ha det som ett eget ml innebr att kulturvrdet srskilt markeras. Det kanske r
bra. Fast, kultur och historia har inget egenvrde, utan r vrdefullt endast i den ut
strckning det uppskattas av folk och/eller bidrar till hlsa och vlmende.

Ml 3 om att skerstlla trdens verlevnad och vlmende knns vldigt tekniskt och specifik
frelse med de andra mlen. Sjlvklart r det centralt fr frvaltningen att stadens trd sk
effektivt och vrnas frn skador, men jag ser det mer som en metodfrga n ett ml, s som a
vsnittet formulerats i planen.
Planen lgger stor vikt p trdens vrde, men undviker helt att nmna de problem trd kan sk
apa i staden och de konflikter som finns och vilka avvgningar som skall gras d. Trd
kan exempelvis ramla och blockera vgar vid stormar eller p grund av sntyngd. Vilka
preventiva tgrder r acceptabla i det avseendet?
Vxande trd kan ocks hamna i konflikt med elledningar och gator/vgar, bde ver och under
jord. Nr kan det vara rimligt att flytta elledingar och gator, eller reducera ga
tuutrymme fr att vrna vrdefulla trd?
Trd som vxer kan bli fr stora i frhllande till nrliggande hus. Hur hanteras det?
Hur grs avvgningen mellan boendes intresse av utsikt kontra vrdet av trd och skog? H
ur kan staden frebygga olagliga ingrepp d exempelvis villagare fller eller ddar trd de
strs av? Sanktionsmjligheter nr det sker?
Vilken hnsyn skall tas till vrdefulla trd/bestnd av trd vid exploatering? Exempelvis
Vstlnken visar spnningen i den frgan.

Frttning och pbyggnad av befintliga hus kan pverka lokalklimatet fr nrliggande trd til
exempel genom skuggning. Hur beaktas den frgan?
Finns det ngra regler fr klttring i stadens trd? Borde det finnas?