You are on page 1of 35

barn

konven
tionen
FN:s konvention om barnets rttigheter

innehll
Sid. 4
Sid. 6

Frord
Frteckning ver konventionens artiklar

Sid. 11
FN:S KONVENTION OM BARNETS RTTIGHETER
Sid. 11 Inledning
Sid. 14 Del I
Sid. 35 Del II
Sid. 40 Del III
Sid. 43

Fakultativt protokoll till barnkonventionen


angende barns inblandning i vpnad konflikt

Sid. 53
Fakultativt protokoll till barnkonventionen angende
handel med barn, barnprostitution och barnpornografi

FN:s konvention om barnets rttigheter, barnkonventionen, antogs


av FN:s generalfrsamling den 20 november 1989. Den innehller
bestmmelser om mnskliga rttigheter fr barn och r ett rttsligt
bindande internationellt avtal fr de lnder som anslutit sig. De
har alla tagit sig att gra sitt yttersta fr att barns rttigheter ska
respekteras.

Alla artiklar i barnkonventionen r viktiga och utgr en helhet. Men


det finns fyra grundlggande principer som alltid ska beaktas nr det
handlar om frgor som rr barn:
att alla barn har samma rttigheter och lika vrde (artikel 2)
att barnets bsta ska beaktas vid alla beslut (artikel 3)
att alla barn har rtt till liv och utveckling (artikel 6)
att alla barn har rtt att sga sin mening och f den
respekterad (artikel 12)
r 2000 antog FN tv fakultativa protokoll till barnkonventionen,
fr att strka skyddet fr barn i srskilt utsatta situationer. Det ena
protokollet handlar om barns indragning i vpnade konflikter.
Det andra handlar om handel med barn, barnprostitution och
barnpornografi.
De lnder som ratificerat barnkonventionen r skyldiga att se till att
den fljs. Det r regeringen i dessa lnder som r ytterst ansvarig fr

att barnens rttigheter tillgodoses. Barnkonventionen innehller ocks


bestmmelser som handlar om internationellt samarbete.
Lnderna mste regelbundet lmna rapporter om vad de gr fr att
frverkliga barnkonventionen. Rapporterna granskas av FN:s kommitt
fr barnets rttigheter. Det r en grupp experter frn olika lnder som
ansvarar fr vervakning och uppfljning. Kommittn ger kritik och
frslag p vad som behver gras fr att frbttra situationen fr
barnen.
Barnkonventionen stller bde juridiska och politiska krav p beslutsfattare och UNICEF:s roll r att kmpa fr att reglerna efterlevs. Vi
finns p plats i nstan alla lnder och samarbetar med regeringarna
fr att se till att alla barn fr sina rttigheter respekterade. Barnkonventionen r ett viktigt hjlpmedel fr att vi ska kunna pverka
beslutsfattare s att de prioriterar barnen.

Vronique Lnnerblad
Generalsekreterare, UNICEF Sverige

Frteckning ver konventionens artiklar:


Del I
Art. 1 Definition av barn
Art. 2
Skydd mot diskriminering
Art. 3
Barnets bsta
Art. 4 Genomfrande av rttigheterna
Art. 5
Frldrarnas ledning
Art. 6 Rtt till liv och verlevnad
Art. 7 Rtt till namn och nationalitet
Art. 8 Rtt att behlla identitet
Art. 9 tskiljande frn frldrar
Art. 10
Familjeterfreningar
Art. 11 Olovligt bortfrande
Art. 12 siktsfrihet och rtten att bli hrd
Art. 13
Yttrande- och informationsfrihet
Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet
Art. 15
Frenings- och frsamlingsfrihet
Art. 16 Rtt till privat- och familjeliv
Art. 17
Massmediers roll
Art. 18 Uppfostran och utveckling
Art. 19
Skydd mot vergrepp
Art. 20 Alternativ omvrdnad
Art. 21 Adoption
Art. 22
Flyktingbarn
Art. 23
Barn med funktionshinder

Art. 24
Hlsa- och sjukvrd
Art. 25 versyn avseende omhndertagna barn
Art. 26
Social trygghet
Art. 27 Levnadsstandard
Art. 28 Rtt till utbildning
Art. 29 Utbildningens syfte
Art. 30
Minoritets- och urbefolkningsbarn
Art. 31 Vila och fritid
Art. 32
Skydd mot ekonomiskt utnyttjande
Art. 33
Skydd mot narkotika
Art. 34
Skydd mot sexuellt utnyttjande
Art. 35
Frhindrande av handel med barn
Art. 36
Skydd mot annat utnyttjande
Art. 37
Skydd mot tortyr och ddsstraff
Art. 38
Skydd mot vpnade konflikter
Art. 39 Rehabilitering
Art. 40
Straffprocess och kriminalvrd
Art. 41
Frhllande till mer lngtgende bestmmelser

Del II
Art. 42 Informationsskyldighet om konventionen
Art. 43 Kommittn fr barnets rttigheter
Art. 44 Implementeringsrapporter
Art. 45 Kommittns arbetsmetoder
Del III
Art. 46 Undertecknande
Art. 47 Ratificering
Art. 48 Anslutning
Art. 49 Ikrafttrdande
Art. 50
ndringar
Art. 51 Reservationer
Art. 52 Uppsgning
Art. 53 Depositarie
Art. 54 Originaltext

FN:S KONVENTION OM BARNETS RTTIGHETER


antagen av FN:s generalfrsamling den 20 november 1989
Inledning
Konventionsstaterna,
som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Frenta nationernas
stadga, erknnandet av den inneboende vrdigheten hos alla medlemmar av
mnniskoslktet och av deras lika ofrytterliga rttigheter utgr grundvalen fr frihet,
rttvisa och fred i vrlden,
som beaktar att Frenta nationernas folk i stadgan p nytt bekrftat sin tro p de
grundlggande mnskliga rttigheterna och beslutat frmja sociala framsteg och bttre
levnadsvillkor under strre frihet,
som erknner att Frenta nationerna i den allmnna frklaringen om de mnskliga
rttigheterna och i de internationella konventionerna om mnskliga rttigheter
proklamerat och kommit verens om att envar r berttigad till alla de fri- och
rttigheter som dri anges, utan tskillnad av ngot slag, ssom ras, hudfrg, kn,
sprk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung,
egendom, brd eller stllning i vrigt,
som erinrar om att Frenta nationerna i den allmnna frklaringen om de mnskliga
rttigheterna proklamerat att barn har rtt till srskild omvrdnad och hjlp,
som r vertygade om att familjen, ssom den grundlggande enheten i samhllet och
den naturliga miljn fr alla dess medlemmars och srskilt fr barnens utveckling

11

och vlfrd, br ges ndvndigt skydd och bistnd s att den till fullo kan ta p sig sitt
ansvar i samhllet,

fr rttskipning rrande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna), samt deklarationen om


skydd av kvinnor och barn i ndsituationer och vid vpnad konflikt,

som erknner att barnet, fr att kunna uppn en fullstndig och harmonisk utveckling
av sin personlighet, br vxa upp i en familjemilj, i en omgivning av lycka, krlek och
frstelse,

som erknner att det i alla lnder i vrlden finns barn som lever under exceptionellt
svra frhllanden och att sdana barn krver srskild uppmrksamhet,

som anser att barnet till fullo br frberedas fr ett sjlvstndigt liv i samhllet och
uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Frenta nationernas stadga, och srskilt i
en anda av fred, vrdighet, tolerans, frihet, jmlikhet och solidaritet,

12

som beaktar att behovet att ge barnet srskild omvrdnad fastslagits i 1924 rs
Genvedeklaration om barnets rttigheter och i deklarationen om barnets rttigheter,
vilken antogs av generalfrsamlingen den 20 november 1959, och erknts i den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna, den internationella konventionen
om medborgerliga och politiska rttigheter (srskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter (srskilt
artikel 10) samt i stadgar och tillmpliga instrument fr fackorgan och internationella
organisationer som gnar sig t barnens vlfrd,
som beaktar att, ssom anges i deklarationen om barnets rttigheter, barnet p grund
av sin fysiska och psykiska omognad behver srskilt skydd och srskild omvrdnad
innefattande lmpligt rttsligt skydd, svl fre som efter fdseln,
som erinrar om bestmmelserna i deklarationen om sociala och rttsliga principer
rrande skydd av och omsorg om barn, srskilt med hnsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption; Frenta nationernas minimistandardregler

som tar vederbrlig hnsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella vrden
nr det gller barnets skydd och harmoniska utveckling, som erknner betydelsen av
internationellt samarbete fr att frbttra barns levnadsvillkor i varje land, srskilt i
utvecklingslnderna,
har kommit verens om fljande:

13

Del I
Artikel 1
I denna konvention avses med barn varje mnniska under 18 r, om inte barnet blir
myndigt tidigare enligt den lag som gller barnet.
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillfrskra varje barn inom deras jurisdiktion de rttigheter som anges i denna konvention utan tskillnad av ngot slag,
oavsett barnets eller dess frldrars eller vrdnadshavares ras, hudfrg, kn, sprk,
religion, politiska eller annan skdning, nationella, etniska eller sociala ursprung,
egendom, handikapp, brd eller stllning i vrigt.
14

2. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att barnet
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning p grund av frldrars,
vrdnadshavares eller familjemedlemmars stllning, verksamhet, uttryckta sikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla tgrder som rr barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
vlfrdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ,
skall barnets bsta komma i frmsta rummet.
2. Konventionsstaterna tar sig att tillfrskra barnet sdant skydd och sdan omvrdnad som behvs fr dess vlfrd, med hnsyn tagen till de rttigheter och
skyldigheter som tillkommer dess frldrar, vrdnadshavare eller andra personer
som har lagligt ansvar fr barnet, och skall fr detta ndaml vidta alla lmpliga
lagstiftnings- och administrativa tgrder.

3. Konventionsstaterna skall skerstlla att institutioner, tjnster och inrttningar som


ansvarar fr vrd eller skydd av barn uppfyller av behriga myndigheter faststllda
normer, srskilt vad gller skerhet, hlsa, personalens antal, och lmplighet samt
behrig tillsyn.
Artikel 4
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga lagstiftnings-, administrativa och andra
tgrder fr att genomfra de rttigheter som erknns i denna konvention. I frga om
ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter skall konventionstaterna vidta sdana
tgrder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgngliga resurser och, dr s
behvs, inom ramen fr internationellt samarbete.
Artikel 5
Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rttigheter och skyldigheter
som tillkommer frldrar eller dr s r tillmpligt, medlemmar av den utvidgande
familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvnja, vrdnadshavare eller andra personer
som har lagligt ansvar fr barnet, att p ett stt som str i verensstmmelse med den
fortlpande utvecklingen av barnets frmga ge lmplig ledning och rd d barnet
utvar de rttigheter som erknns i denna konvention.
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erknner att varje barn har en inneboende rtt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin frmga skerstlla barnets
verlevnad och utveckling.

15

Artikel 7
1. Barnet skall registreras omedelbart efter fdelsen och skall ha rtt frn fdelsen till
ett namn, rtt att frvrva ett medborgarskap och s lngt det r mjligt, rtt att f
vetskap om sina frldrar och bli omvrdat av dem.
2. Konventionsstaterna skall skerstlla genomfrandet av dessa rttigheter i enlighet
med sin nationella lagstiftning och sina taganden enligt tillmpliga internationella
instrument p detta omrde, srskilt i de fall d barnet annars skulle vara statslst.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna tar sig att respektera barnets rtt att behlla sin identitet,
innefattande medborgarskap, namn och slktfrhllanden ssom dessa erknns i lag,
utan olagligt ingripande.
16

2. Om ett barn olagligt bervas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna
ge lmpligt bistnd och skydd i syfte att snabbt terupprtta barnets identitet.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall skerstlla att ett barn inte skiljs frn sina frldrar
mot deras vilja utom i de fall d behriga myndigheter, som r understllda rttslig
verprvning, i enlighet med tillmplig lag och tillmpliga frfaranden, finner att
ett sdant tskiljande r ndvndigt fr barnets bsta. Ett sdant beslut kan vara
ndvndigt i ett srskilt fall, t ex vid vergrepp mot eller vanvrd av barnet frn
frldrarnas sida eller d frldrarna lever tskilda och ett beslut mste fattas
angende barnets vistelseort.
2. Vid frfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berrda parter beredas
mjlighet att delta i frfarandet och att lgga fram sina synpunkter.

3. Konventionsstaterna skall respektera rtten fr det barn som r skilt frn den ena av
eller bda frldrarna att regelbundet upprtthlla ett personligt frhllande till och
direkt kontakt med bda frldrarna, utom d detta strider mot barnets bsta.
4. D ett sdant tskiljande r fljden av tgrder som en konventionsstat tagit initiativet till, t ex frihetsbervande, fngslande, utvisning, frvisning eller ddsfall (innefattande ddsfall oavsett orsak medan personen r frihetbervad) gentemot den ena
av eller bda frldrarna eller barnet, skall den konventionsstaten p begran ge
frldrarna, barnet eller om s r lmpligt, ngon annan medlem av familjen de
vsentliga upplysningarna om den/de frnvarande familjemedlemmarnas vistelseort,
svida inte lmnandet av upplysningarna skulle vara till skada fr barnet. Konventionsstaterna skall vidare skerstlla att framstllandet av en sdan begran inte i sig medfr
negativa fljder fr den/de personer som berrs.
Artikel 10
1. I enlighet med konventionsstaternas frpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall
anskningar frn ett barn eller dess frldrar om att resa in i eller lmna en konventionsstat fr familjeterfrening behandlas p ett positivt, humant och snabbt stt av
konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare skerstlla att framstllandet
av en sdan begran inte medfr negativa fljder fr de skande och medlemmar av
deras familj.
2. Ett barn vars frldrar r bosatta i olika stater skall ha rtt, utom i undantagsfall,
att regelbundet upprtthlla ett personligt frhllande till och direkt kontakt med
bda frldrarna. Konventionsstaterna skall fr detta ndaml och i enlighet med
sin frpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess frldrars rtt
att lmna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land.
Rtten att lmna ett land skall vara underkastad endast sdana inskrnkningar som

17

r freskrivna i lag och som r ndvndiga fr att skydda den nationella skerheten,
den allmnna ordningen (ordre public), folkhlsan eller den allmnna sedligheten eller
andra personers fri- och rttigheter samt r frenliga med vriga i denna konvention
erknda rttigheter.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna skall vidta tgrder fr att bekmpa olovligt bortfrande och
kvarhllande av barn i utlandet.
2. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna frmja ingendet av bilaterala eller
multilaterala verenskommelser eller anslutning till befintliga verenskommelser.

18

Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall tillfrskra det barn som r i stnd att bilda egna sikter
rtten att fritt uttrycka dessa i alla frgor som rr barnet, varvid barnets sikter skall
tillmtas betydelse i frhllande till barnets lder och mognad.
2. Fr detta ndaml skall barnet srskilt beredas mjlighet att hras, antingen direkt
eller genom fretrdare eller ett lmpligt organ och p ett stt som r frenligt med
den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa
frfaranden som rr barnet.
Artikel 13
1. Barnet skall ha rtt till yttrandefrihet. Denna rtt innefattar frihet att oberoende av
territoriella grnser ska, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal,
skrift eller tryck, i konstnrlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet vljer.

2. Utvandet av denna rtt fr underkastas vissa inskrnkningar men endast sdana


som r freskrivna i lag och som r ndvndiga
(a) fr att respektera andra personers rttigheter eller anseende; eller
(b) fr att skydda den nationella skerheten, den allmnna ordningen (ordre puplic)
eller folkhlsan eller den allmnna sedligheten.
Artikel 14
1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet.
2. Konventionsstaterna skall respektera frldrarnas och i frekommande fall,
vrdnadshavares rttigheter och skyldigheter att p ett stt som r frenligt med
barnets fortlpande utveckling ge barnet ledning d det utvar sin rtt.
3. Friheten att utva sin religion eller tro fr underkastas endast sdana inskrnkningar
som r freskrivna i lag och som r ndvndiga fr att skydda den allmnna sedligheten eller andra personers grundlggande fri- och rttigheter.
Artikel 15
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till freningsfrihet och till fredliga
sammankomster.
2. Utvandet av dessa rttigheter fr inte underkastas andra inskrnkningar n sdana
som r freskrivna i lag och som r ndvndiga i ett demokratiskt samhlle med hnsyn till den nationella skerheten eller den allmnna skerheten, den allmnna ordningen (ordre puplic) fr skyddandet av folkhlsan eller den allmnna sedligheten eller
andra personers fri- och rttigheter.

19

Artikel 16
1. Inget barn fr utsttas fr godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och
familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller fr olagliga angrepp p sin
heder och sitt anseende.

20

uppfostran och utveckling. Barnets bsta skall fr dem komma i frmsta rummet.

2. Barnet har rtt till lagens skydd mot sdana ingripanden eller angrepp.

2. Fr att garantera och frmja de rttigheter som anges i denna konvention skall
konventionsstaterna ge lmpligt bistnd till frldrar och vrdnadshavare d de fullgr
sitt ansvar fr barnets uppfostran och skall skerstlla utvecklingen av institutioner,
inrttningar och tjnster fr vrd av barn.

Artikel 17
Konventionsstaterna erknner den viktiga uppgift som massmedier utfr och skall skerstlla

3. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att barn till
frvrvsarbetande frldrar har rtt att tnjuta den barnomsorg som de r berttigade till.

att barnet har tillgng till information och material frn olika nationella och internationella
kllor, srskilt sdant som syftar till att frmja dess sociala, andliga och moraliska vlfrd och
fysiska och psykiska hlsa. Konventionsstaterna skall fr detta ndaml,
(a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och
kulturellt vrde fr barnet och i enlighet med andan i artikel 29;
(b) uppmuntra internationellt samarbete vad gller produktion, utbyte och spridning
av sdan information och sdant material frn olika kulturer och nationella och
internationella kllor;
(c) uppmuntra produktion och spridning av barnbcker;
(d) uppmuntra massmedier att ta srskild hnsyn till de sprkliga behoven hos ett
barn som tillhr en minoritetsgrupp eller en urbefolkning;
(e) uppmuntra utvecklingen av lmpliga riktlinjer fr att skydda barnet mot
information och material som r till skada fr barnets vlfrd, med beaktande av
bestmmelserna i artiklarna 13 och 18.
Artikel 18
1. Konventionsstaterna skall gra sitt bsta fr att skerstlla erknnandet av principen
att bda frldrarna har gemensamt ansvar fr barnets uppfostran och utveckling.
Frldrar eller, i frekommande fall, vrdnadshavare har huvudansvaret fr barnets

Artikel 19
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga lagstiftnings-, administrativa och
sociala tgrder samt tgrder i utbildningssyfte fr att skydda barnet mot alla former
av fysiskt eller psykiskt vld, skada eller vergrepp, vanvrd eller frsumlig behandling,
misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella vergrepp, medan barnet r i
frldrarnas eller den ena frlderns, vrdnadshavares eller annan persons vrd.
2. Sdana skyddstgrder br, p det stt som kan vara lmpligt, innefatta effektiva
frfaranden fr svl upprttandet av sociala program som syftar till att ge barnet och
dem som har hand om barnet ndvndigt std, som fr andra former av frebyggande
och fr identifiering, rapportering, remittering, underskning, behandling och uppfljning av fall av ovan beskrivna stt att behandla barn illa samt, om s r lmpligt,
frfaranden fr rttsligt ingripande.
Artikel 20
1. Ett barn som tillflligt eller varaktigt bervats sin familjemilj eller som fr sitt eget
bsta inte kan tilltas stanna kvar i denna milj skall ha rtt till srskilt skydd och bistnd frn statens sida.

21

22

2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning skerstlla


alternativ omvrdnad fr ett sdant barn.

efter att skerstlla att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behriga
myndigheter eller organ.

3. Sdan omvrdnad kan bl a innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rtt,


adoption eller om ndvndigt, placering i lmpliga institutioner fr omvrdnad
om barn. D lsningar vervgs skall vederbrlig hnsyn tas till nskvrdheten av
kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religisa, kulturella och
sprkliga bakgrund.

Artikel 22
1. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder fr att skerstlla att ett barn som
sker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillmplig internationell eller
nationell rtt och tillmpliga frfaranden och oberoende av om det kommer ensamt
eller r tfljt av sina frldrar eller ngon annan person, erhller lmpligt skydd och
humanitrt bistnd vid tnjutandet av de tillmpliga rttigheter som anges i denna
konvention och i andra internationella instrument rrande mnskliga rttigheter eller
humanitr rtt, som nmnda stater tilltrtt.

Artikel 21
Konventionsstater som erknner och/eller tillter adoption skall skerstlla att barnets
bsta frmst beaktas och skall,
(a) skerstlla att adoption av ett barn godknns endast av behriga myndigheter,
som i enlighet med tillmplig lag och tillmpliga frfaranden och p grundval av all
relevant och tillfrlitlig information beslutar att adoptionen kan tilltas med hnsyn till
barnets stllning i frhllande till frldrar, slktingar och vrdnadshavare och att, om
s krvs, de personer som berrs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen p grund
av sdan rdgivning som kan behvas;
(b) erknna att internationell adoption kan vervgas som en alternativ form av omvrdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj
eller inte kan tas om hand p lmpligt stt i sitt hemland;
(c) skerstlla att det barn som berrs av internationell adoption tnjuter garantier
och normer som motsvarar dem som gller vid nationell adoption;
(d) vidta alla lmpliga tgrder fr att vid internationell adoption skerstlla att
placeringen inte leder till otillbrlig ekonomisk vinst fr de personer som medverkar i
denna;
(e) frmja, dr s r lmpligt, mlen i denna artikel genom att ing bilaterala eller
multilaterala arrangemang eller verenskommelser och inom denna ram strva

2. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna, p stt de finner lmpligt, samarbeta i


varje anstrngning som grs av Frenta nationerna och andra behriga mellanstatliga
organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Frenta nationerna, fr att skydda och bist ett sdant barn och fr att spra frldrarna eller andra
familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhlla den information som r ndvndig fr att barnet skall kunna terfrenas med sin familj. I s fall d frldrar eller
andra familjemedlemmar inte kan ptrffas, skall barnet ges samma skydd som varje
annat barn som varaktigt eller tillflligt bervats sin familjemilj av ngot skl, i enlighet med denna konvention.
Artikel 23
1. Konventionsstaterna erknner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp br
tnjuta ett fullvrdigt och anstndigt liv under frhllanden som skerstller vrdighet,
frmjar sjlvfrtroende och mjliggr barnets aktiva deltagande i samhllet.

23

2. Konventionsstaterna erknner det handikappade barnets rtt till srskild omvrdnad


och skall, inom ramen fr tillgngliga resurser, uppmuntra och skerstlla att det
berttigade barnet och de som ansvarar fr dess omvrdnad fr anskt bistnd
som r lmpligt med hnsyn till barnets tillstnd och frldrarnas frhllanden eller
frhllandena hos andra som tar hand om barnet.

24

3. Med hnsyn till att ett handikappat barn har srskilda behov skall det bistnd som
lmnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, d s r mjligt, med beaktande
av frldrarnas ekonomiska tillgngar eller ekonomiska tillgngarna hos andra som
tar hand om barnet och skall syfta till att skerstlla att det handikappade barnet har
effektiv tillgng till och erhller undervisning och utbildning, hlso- och sjukvrd,
habilitering, frberedelser fr arbetslivet och mjligheter till rekreation p ett stt som
bidrar till barnets strsta mjliga integrering i samhllet och individuella utveckling,
innefattande dess kulturella och andliga utveckling.
4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete frmja utbyte
av lmplig information p omrdet fr frebyggande hlsovrd och medicinsk,
psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning
av och tillgng till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning,
i syfte att gra det mjligt fr konventionsstater att frbttra sina mjligheter och
kunskaper och vidga sin erfarenhet p dessa omrden. Srskild hnsyn skall hrvid tas
till utvecklingslndernas behov.
Artikel 24
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt att tnjuta bsta uppneliga hlsa och rtt
till sjukvrd och rehabilitering. Konventionsstaterna skall strva efter att skerstlla att
inget barn r bervat sin rtt att ha tillgng till sdan hlso- och sjukvrd.

2. Konventionsstaterna skall strva efter att till fullo frverkliga denna rtt och skall
srskilt vidta lmpliga tgrder fr att,
(a ) minska spdbarns- och barnaddligheten;
(b) skerstlla att alla barn tillhandahlls ndvndig sjukvrd och hlsovrd med
tonvikt p utveckling av primrhlsovrden;
(c) bekmpa sjukdom och undernring, dri inbegripet tgrder inom ramen fr
primrhlsovrden, genom bl a utnyttjande av ltt tillgnglig teknik och genom att
tillhandahlla nringsrika livsmedel i tillrcklig omfattning och rent dricksvatten, med
beaktande av de faror och risker som miljfrstring innebr;
(d) skerstlla tillfredsstllande hlsovrd fr mdrar fre och efter frlossningen;
(e) skerstlla att alla grupper i samhllet, srskilt frldrar och barn, fr information
om och har tillgng till undervisning om barnhlsovrd och nringslra, frdelarna
med amning, hygien och ren milj och frebyggande av olycksfall samt fr std vid
anvndning av sdana grundlggande kunskaper:
(f) utveckla frebyggande hlsovrd, frldrardgivning samt undervisning om och
hjlp i familjeplaneringsfrgor.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lmpliga tgrder i syfte att
avskaffa traditionella sedvnjor som r skadliga fr barns hlsa.
4. Konventionsstaterna tar sig att frmja och uppmuntra internationellt samarbete i
syfte att gradvis uppn det fulla frverkligandet av den rtt som erknns i denna artikel.
Srskild hnsyn skall hrvid tas till utvecklingslndernas behov.
Artikel 25
Konventionsstaterna erknner rtten fr ett barn som har omhndertagits av behriga
myndigheter fr omvrdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska
hlsa till regelbunden versyn av den behandling som barnet fr och alla andra

25

omstndigheter rrande barnets omhndertagande.


Artikel 26
1. Konventionsstaterna skall erknna rtten fr varje barn att tnjuta social trygghet,
innefattande socialfrskring och skall vidta ndvndiga tgrder fr att till fullo
frverkliga denna rtt i enlighet med sin nationella lagstiftning.
2. Frmnerna skall, dr s r lmpligt, beviljas med hnsyn till de resurser som barnet
och de personer som ansvarar fr dess underhll har och deras omstndigheter i vrigt
samt med hnsyn till varje annat frhllande som r av betydelse i samband med en
anskan om en sdan frmn frn barnet eller fr dess rkning.

26

Artikel 27
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr varje barn till den levnadsstandard som
krvs fr barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
2. Frldrar eller andra som r ansvariga fr barnet har, inom ramen fr sin frmga
och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret fr att skerstlla de levnadsvillkor som
r ndvndiga fr barnets utveckling.
3. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella frhllanden och inom ramen fr
sina resurser vidta lmpliga tgrder fr att bist frldrar och andra som r ansvariga
fr barnet att genomfra denna rtt och skall vid behov tillhandahlla materiellt bistnd
och utarbeta stdprogram, srskilt i frga om mat, klder och bostder.
4. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla indrivning
av underhll fr barnet frn frldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar fr
barnet, bde inom konventionsstaten och frn utlandet. Srskilt i de fall d den

person som har det ekonomiska ansvaret fr barnet bor i en annan stat n barnet skall
konventionsstaterna frmja svl anslutning till internationella verenskommelser
eller ingende av sdana verenskommelser som upprttande av andra lmpliga
arrangemang.
Artikel 28
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till utbildning och i syfte att gradvis
frverkliga denna rtt och p grundval av lika mjligheter skall de srskilt,
(a) gra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgnglig fr alla;
(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som fljer efter
grundutbildningen, innefattande svl allmn utbildning som yrkesutbildning, gra
dessa tillgngliga och tkomliga fr varje barn samt vidta lmpliga tgrder ssom
infrande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt std vid behov;
(c) gra hgre utbildning tillgnglig fr alla p grundval av frmga genom varje
lmpligt medel;
(d) gra studierdgivning och yrkesorientering tillgnglig och tkomlig fr alla barn;
(e) vidta tgrder fr att uppmuntra regelbunden nrvaro i skolan och minska antalet
studieavbrott.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att
disciplinen i skolan upprttshlls p ett stt som r frenligt med barnets mnskliga
vrdighet och i verensstmmelse med denna konvention.
3. Konventionsstaterna skall frmja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrgor, srskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i
hela vrlden och fr att underltta tillgng till vetenskaplig och teknisk kunskap och
moderna undervisningsmetoder. Srskild hnsyn skall hrvid tas till utvecklingslndernas behov.

27

Artikel 29
1. Konventionsstaterna r verens om att barnets utbildning skall syfta till att
(a) utveckla barnets fulla mjligheter i frga om personlighet, anlag och fysisk och
psykisk frmga;
(b) utveckla respekt fr de mnskliga rttigheterna och grundlggande friheterna
samt fr de principer som uppstllts i Frenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt fr barnets frldrar, fr barnets egen kulturella identitet, eget
sprk och egna vrden, fr vistelselandets och fr ursprungslandets nationella vrden
och fr kulturer som skiljer sig frn barnets egen;
(d) frbereda barnet fr ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhlle i en anda av frstelse,
fred, tolerans, jmlikhet mellan knen och vnskap mellan alla folk, etniska, nationella
och religisa grupper och personer som tillhr urbefolkningar;
(e) utveckla respekt fr naturmiljn
28

2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 fr tolkas s att det medfr inskrnkning
i den enskildes och organisationers rtt att inrtta och driva utbildningsanstalter,
dock alltid under frutsttning att de i punkt 1 i denna artikel uppstllda principerna
iakttas och att kraven uppfylls p att undervisningen vid dessa anstalter skall st i
verensstmmelse med vad som frn statens sida angivits som minimistandard.
Artikel 30
I de stater dr det finns etniska, religisa eller sprkliga minoriteter eller personer som
tillhr en urbefolkning skall ett barn som tillhr en sdan minoritet eller urbefolkning
inte frvgras rtten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget
kulturliv, att beknna sig till och utva sin egen religion eller att anvnda sitt eget sprk.
Artikel 31
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till vila och fritid, till lek och rekreation

anpassad till barnets lder samt rtt att fritt delta i det kulturella och konstnrliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och frmja barnets rtt att till fullo delta i det
kulturella och konstnrliga livet och skall uppmuntra tillhandahllandet av lmpliga
och lika mjligheter fr kulturell och konstnrlig verksamhet samt fr rekreations- och
fritidsverksamhet.
Artikel 32
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och
mot att utfra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller ventyra
barnets hlsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling.
2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala tgrder samt
tgrder i upplysningssyfte fr att skerstlla genomfrandet av denna artikel. Fr
detta ndaml och med beaktande av tillmpliga bestmmelser i andra internationella
instrument skall konventionsstaterna srskilt
(a) faststlla en minimilder eller minimildrar som minderriga skall ha uppntt fr
tilltrde till arbete;
(b) freskriva en lmplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor;
(c) freskriva lmpliga straff eller andra pfljder i syfte att skerstlla ett effektivt
genomfrande av denna artikel.
Artikel 33
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder, innefattande lagstiftningstgrder,
administrativa och sociala tgrder i upplysningssyfte, fr att skydda barn frn olaglig
anvndning av narkotika och psykotropa mnen ssom dessa definieras i tillmpliga
internationella frdrag och fr att frhindra att barn utnyttjas i den olagliga framstllningen av och handeln med sdana mnen.

29

Artikel 34
Konventionsstaterna tar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande
och sexuella vergrepp. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna srskilt vidta alla
lmpliga nationella, bilaterala och multilaterala tgrder fr att frhindra
(a) att ett barn frms eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
(b) att barn utnyttjas fr prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
(c) att barn utnyttjas i pornografiska frestllningar och i pornografiskt material.
Artikel 35
Konventionsstaterna skall vidta lmpliga nationella, bilaterala och multilaterala tgrder fr
att frhindra bortfrande och frsljning av eller handel med barn fr varje ndaml och i
varje form.

30

Artikel 36
Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan
skada barnet i ngot avseende.
Artikel 37
Konventionsstaterna skall skerstlla att
(a) inget barn fr utsttas fr tortyr eller annan grym, omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning. Varken ddsstraff eller livstids fngelse utan mjlighet till
frigivning fr dmas brott som begtts av personer under 18 rs lder;
(b) inget barn fr olagligt eller godtyckligt bervas sin frihet. Gripande, anhllande,
hktning, fngslande eller andra former av frihetsbervande av ett barn skall ske i
enlighet med lag och fr endast anvndas som en sista utvg och fr kortast lmpliga tid;
(c) varje frihetsbervat barn skall behandlas humant och med respekt fr
mnniskans inneboende vrdighet och p ett stt som beaktar behoven hos personer i
dess lder. Srskilt skall varje frihetsbervat barn hllas tskilt frn vuxna, om det inte

anses vara till barnets bsta att inte gra detta och skall, utom i undantagsfall, ha rtt
att hlla kontakt med sin familj genom brevvxling och besk;
(d) varje frihetsbervat barn skall ha rtt att snarast f tillgng till svl juridiskt
bitrde och annan lmplig hjlp som rtt att f lagligheten i sitt frihetsbervande
prvad av en domstol eller annan behrig, oberoende och opartisk myndighet samt rtt
till ett snabbt beslut i saken.
Artikel 38
1. Konventionsstaterna tar sig att respektera och skerstlla respekt fr regler i
internationell humanitr rtt som r tillmpliga p dem i vpnade konflikter och som r
relevanta fr barnet.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla tnkbara tgrder fr att skerstlla att personer
som inte uppntt 15 rs lder inte deltar direkt i fientligheter.
3. Konventionsstaterna skall avst frn att rekrytera en person som inte har uppntt 15 rs
lder till sina vpnade styrkor. D rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte
18 r, skall konventionsstaterna strva efter att i frsta hand rekrytera dem som r ldst.
4. Konventionsstaterna skall i enlighet med sina taganden enligt internationell
humanitr rtt att skydda civilbefolkningen i vpnade konflikter vidta alla tnkbara
tgrder fr att skerstlla skydd och vrd av barn som berrs av en vpnad konflikt.
Artikel 39
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att frmja fysisk och psykisk
rehabilitering samt social teranpassning av ett barn som utsatts fr ngon form av
vanvrd, utnyttjande eller vergrepp; tortyr eller ngon annan form av grym, omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning; eller vpnade konflikter. Sdan rehabili-

31

tering och sdan teranpassning skall ga rum i en milj som befrmjar barnets hlsa,
sjlvrespekt och vrdighet.
Artikel 40
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr varje barn som misstnks eller talas fr
eller befunnits skyldigt att ha begtt brott att behandlas p ett stt som frmjar barnets
knsla fr vrdighet och vrde, som strker barnets respekt fr andras mnskliga rttigheter och grundlggande friheter och som tar hnsyn till barnets lder och nskvrdheten att frmja att barnet teranpassas och tar p sig en konstruktiv roll i samhllet.

32

2. Fr detta ndaml och med beaktande av tillmpliga bestmmelser i internationella


instrument skall konventionsstaterna srskilt skerstlla att,
(a) inget barn skall misstnkas fr eller talas fr eller befinnas skyldigt att ha
begtt brott p grund av en handling eller underltenhet som inte var frbjuden enligt
nationell eller internationell rtt vid den tidpunkt d den begicks;
(b) varje barn som misstnks eller talas fr att ha begtt brott skall ha tminstone
fljande garantier;
(I) att betraktas som oskyldigt innan barnets skuld blivit lagligen faststlld;
(II) att snarast och direkt underrttas om anklagelserna mot sig och, om lmpligt,
genom sina frldrar eller vrdnadshavare och att f juridiskt bitrde eller annan
lmplig hjlp vid frberedelse och framlggande av sitt frsvar;
(III) att f saken avgjord utan drjsml av en behrig, oberoende och opartisk
myndighet eller rttskipande organ i en opartisk frhandling enligt lag och i nrvaro
av juridiskt eller annat lmpligt bitrde och, svida det inte anses strida mot barnets
bsta, srskilt med beaktande av barnets lder eller situation, barnets frldrar eller
vrdnadshavare;
(IV) att inte tvingas att avge vittnesml eller erknna sig skyldig; att frhra eller
lta frhra vittnen som beropas mot barnet samt att p lika villkor fr egen rkning f

vittnen inkallade och frhrda;


(V) att, om barnet anses ha begtt brott, f detta beslut och beslut om tgrder till
fljd drav omprvade av en hgre behrig, oberoende och opartisk myndighet eller
rttskipande organ enligt lag;
(VI) att utan kostnad f hjlp av tolk, om barnet inte kan frst eller tala det sprk
som anvnds;
(VII) att f sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i frfarandet.
3. Konventionsstaterna skall ska frmja infrandet av lagar och frfaranden samt
upprttandet av myndigheter och institutioner som r speciellt anpassade fr barn som
misstnks eller talas fr eller befinnes skyldiga att ha begtt brott och skall srskilt,
(a) faststlla en lgsta straffbarhetslder;
(b) vidta tgrder, d s r lmpligt och nskvrt, fr behandling av barn under
denna lder utan att anvnda domstolsfrfarande, under frutsttning att mnskliga
rttigheter och rttsligt skydd till fullo respekteras.
4. Olika tgrder som t ex vrd, ledning och freskrifter om till sin rdgivning, vervakning, vrd i fosterhem, program fr allmn utbildning och yrkesutbildning och
andra alternativ till anstaltsvrd skall finnas tillgngliga fr att skerstlla att barn
behandlas p ett stt som r lmpligt fr deras vlfrd och r rimligt bde med hnsyn
till deras personliga frhllanden och till brottet.
Artikel 41
Ingenting i denna konvention skall inverka p bestmmelser som gr lngre vad gller
att frverkliga barnets rttigheter och som kan finnas i
(a) en konventionsstats lagstiftning; eller
(b) fr den staten gllande internationell rtt.

33

DEL II
Artikel 42
Konventionsstaterna tar sig att genom lmpliga och aktiva tgrder gra
konventionens bestmmelser och principer allmnt knda bland svl vuxna som barn.
Artikel 43
1. Fr att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i frga om frverkligandet av skyldigheter enligt denna konvention skall en kommitt fr barnets
rttigheter upprttas, vilken skall utfra de uppgifter som freskrivs i det fljande.
2. Kommittn skall vara sammansatt av tio experter med hgt moraliskt anseende och
erknd sakkunskap p det omrde som denna konvention omfattar.
3. Kommittns medlemmar skall vljas av konventionsstaterna bland deras medborgare
och skall tjnstgra i sin personliga egenskap, varvid avseende skall fstas vid en rttvis geografisk frdelning och de viktigaste rttssystemen.
4. Det frsta valet till kommittn skall hllas senast sex mnader efter dagen fr denna
konventions ikrafttrdande och drefter vartannat r. Senast fyra mnader fre dagen
fr varje val skall Frenta nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom tv mnader inkomma med sina frslag. Generalsekreteraren skall
sedan upprtta och till konventionsstaterna verlmna en frteckning i alfabetisk ordning
ver samtliga freslagna personer och ange vilka konventionsstater som freslagit dem.
5. Val skall hllas vid mten med konventionsstaterna, som sammankallats av Frenta
nationernas generalsekreterare, i Frenta nationernas hgkvarter. Vid dessa mten,

35

som r beslutsmssiga nr tv tredjedelar av konventionsstaterna r nrvarande, skall


de kandidater invljas i kommittn som uppnr det hgsta antalet rster och absolut
majoritet av de nrvarande och rstande konventionsstaternas rster.
6. Kommittns medlemmar skall vljas fr en tid av fyra r. De kan tervljas, om de
freslagits till terval. Fr fem av de medlemmar som utsetts vid det frsta valet skall
mandattiden utlpa efter tv r. Omedelbart efter det frsta valet skall namnen p
dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordfranden vid mtet.
7. Om en kommittmedlem avlider eller avsger sig sitt uppdrag eller frklarar att
han eller hon av ngon annan anledning inte lngre kan fullgra sitt uppdrag inom
kommittn, skall den konventionsstat som freslog medlemmen, med frbehll fr
kommittns godknnande, utse en annan expert bland sina medborgare, som skall
inneha uppdraget under terstoden av mandattiden.
36

godknnande av generalfrsamlingen erhlla ersttning frn Frenta nationerna p


sdana villkor som generalfrsamlingen beslutar.
Artikel 44
1. Konventionsstaterna tar sig att genom Frenta nationernas generalsekreterare
avge rapporter till kommittn om de tgrder som de vidtagit fr att genomfra de
rttigheter som erknns i denna konvention och de framsteg som gjorts i frga om
tnjutandet av dessa rttigheter:
(a) inom tv r efter konventionens ikrafttrdande fr den berrda staten,
(b) drefter vart femte r.
2. Rapporter enligt denna artikel skall ange eventuella frhllanden och svrigheter
som pverkar i vilken utstrckning tagandena enligt denna konvention har uppfyllts.
Rapporterna skall ven innehlla tillrcklig information fr att ge kommittn en god
uppfattning om genomfrandet av konventionens bestmmelser i det berrda landet.

8. Kommittn skall sjlv faststlla sin arbetsordning.


9. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en tvrsperiod.

3. En konventionsstat som har tillstllt kommittn en utfrlig frsta rapport behver


inte i sina fljande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna konvention, upprepa
tidigare lmnad grundlggande information.

10. Kommittns mten skall vanligtvis hllas i Frenta nationernas hgkvarter eller p
annan lmplig plats, som kommittn bestmmer. Kommittn skall i regel sammantrda
varje r. Kommittmtenas lngd skall bestmmas och om det r ndvndigt, omprvas
vid mte med konventionsstaterna, med frbehll fr generalfrsamlingens godknnande.

4. Kommittn kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om


genomfrandet av konventionens bestmmelser.

11. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillhandahlla erforderlig personal och


vriga resurser fr att mjliggra fr kommittn att effektivt utfra sitt uppdrag enligt
denna konvention.
12. Medlemmarna av den enligt denna konvention upprttade kommittn skall med

5. Kommittn skall vartannat r genom ekonomiska och sociala rdet tillstlla


generalfrsamlingen rapporter om sin verksamhet.
6. Konventionsstaterna skall gra sina rapporter allmnt tillgngliga fr allmnheten i
sina respektive lnder.

37

38

Artikel 45
Fr att frmja ett effektivt genomfrande av konventionens bestmmelser och
internationellt samarbete p det omrde som konventionen avser gller fljande:
(a) Fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ skall ha rtt att vara representerade vid granskningen av genomfrandet av sdana bestmmelser i denna konvention som faller inom ramen fr deras mandat. Kommittn kan inbjuda kompetenta
organ och organisationer, som den finner lmpligt, att komma med expertrd angende genomfrandet av konventionen p omrden som faller inom ramen fr deras
respektive verksamhetsomrden. Kommittn kan inbjuda fackorganen, FN:s barnfond
och andra FN-organ att inlmna rapporter om konventionens tillmpning inom omrdet som faller inom ramen fr deras verksamhet;
(b) kommittn skall, ssom den finner lmpligt, till fackorganen, FN:s barnfond och
andra kompetenta organ och organisationer verlmna rapporter frn konventionsstaterna som innehller en begran om eller anger behov av teknisk rdgivning eller
tekniskt bistnd jmte kommittns synpunkter och eventuella frslag betrffande sdan
begran eller sdant behov;
(c) Kommittn kan rekommendera generalfrsamlingen att framstlla en begran till
generalsekreteraren om att fr kommittns rkning freta studier angende srskilda
frgor som rr barnets rttigheter;
(d) Kommittn kan avge frslag och allmnna rekommendationer p grundval
av den information som erhllits enligt artiklarna 44 och 45 i denna konvention.
Sdana frslag och allmnna rekommendationer skall tillstllas varje konventionsstat
som berrs samt rapporteras till generalfrsamlingen tillsammans med eventuella
kommentarer frn konventionsstaterna.

39

DEL III
Artikel 46
Denna konvention skall vara ppen fr undertecknande av alla stater.
Artikel 47
Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos
Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 48
Denna konvention skall frbli ppen fr anslutning av vilken stat som helst. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
40

Artikel 49
1. Denna konvention trder i kraft den trettionde dagen efter dagen fr deponeringen
av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet hos Frenta nationernas
generalsekreterare.
2. I frhllande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter
deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, trder
konventionen i kraft den trettionde dagen efter det att en sdan stat deponerat sitt
ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 50
1. En konventionsstat kan fresl en ndring av konventionen och verlmna frslaget
till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda
ndringsfrslaget till konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de
tillstyrker att en konferens med konventionsstaterna sammankallas fr att behandla

och rsta om frslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra mnader efter
frslagets versndande tillstyrker en sdan konferens, skall generalsekreteraren
sammankalla konferensen i Frenta nationernas regi. ndringsfrslag som antagits av
en majoritet av de vid konferensen nrvarande och rstande konventionsstaterna skall
understllas generalfrsamlingen fr godknnande.
2. En ndring som antagits enligt punkt (1) i denna artikel trder i kraft nr den har godknts av Frenta nationernas generalfrsamling och antagits av konventionsstaterna
med tv tredjedels majoritet.
3. Nr en ndring trder i kraft skall den vara bindande fr de konventionsstater som
har antagit den, medan vriga konventionsstater fortfarande r bundna av bestmmelserna i denna konvention och eventuella tidigare ndringar, som de antagit.
Artikel 51
1. Frenta nationernas generalsekreterare skall motta och till alla stater snda texten till
reservationer som staterna gjort vid ratifikationen eller anslutningen.
2. En reservation som strider mot denna konventions ndaml och syfte skall inte
tilltas.
3. Reservationer kan tertas vid vilken tidpunkt som helst genom notifikation till Frenta
nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta alla stater. Notifikationen
skall glla frn den dag d den mottogs av generalsekreteraren.
Artikel 52
En konventionsstat kan sga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till
Frenta nationernas generalsekreterare. Uppsgningen trder i kraft ett r efter den dag

41

d notifikationen mottogs av generalsekreteraren.


Artikel 53
Frenta nationernas generalsekreterare utses till depositarie fr denna konvention.
Artikel 54
Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska
och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Frenta nationernas
generalsekreterare. Till bekrftelse hrav har undertecknade ombud, drtill
vederbrligen befullmktigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna
konvention.

Fakultativt protokoll till barnkonventionen


angende barns inblandning i vpnad konflikt
De stater som r parter i detta protokoll,
som uppmuntras av det vervldigande stdet fr konventionen om barnets rttigheter,
som visar p det omfattande engagemang som finns att strva efter att frmja och skydda
barnets rttigheter,
som nyo bekrftar att barnens rttigheter krver srskilt skydd och pkallar fortsatt
frbttring av barnens stllning utan tskillnad samt utveckling och utbildning under
fredliga och trygga frhllanden,
som oroas av den skadliga och omfattande inverkan av vpnade konflikter p barn och de
lngsiktiga konsekvenser detta har fr varaktig fred, skerhet och utveckling,

42

som frdmer att barn grs till mltavla i vpnade konflikter och direkta angrepp p ml
som r skyddade enligt internationell rtt, inbegripet platser dr barn normalt vistas i stor
utstrckning, ssom skolor och sjukhus,
som konstaterar att Romstadgan fr internationella brottmlsdomstolen har antagits, och
i synnerhet att rekrytering och vrvning av barn under 15 rs lder eller anvndning av
dem fr aktivt deltagande i fientligheter har inbegripits i stadgan som en krigsfrbrytelse i
bde internationella och nationella vpnade konflikter,
som drfr anser att det, fr att ytterligare strka genomfrandet av de rttigheter som har
erknts i konventionen om barnets rttigheter, finns ett behov av ett kat skydd av barn
frn att bli indragna i vpnade konflikter, som noterar att det i artikel 1 i konventionen om
barnets rttigheter anges att med barn avses i den konventionen varje mnniska under
18 r, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gller fr barnet,

43

som r vertygade om att ett fakultativt protokoll till konventionen, som hjer ldern fr
mjlighet att rekrytera personer till vpnade styrkor och deras deltagande i fientligheter,
kommer att bidra effektivt till genomfrandet av principen att barnets bsta skall komma i
frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn,
som noterar att den tjugosjtte internationella Rda Kors- och Rda Halvmnekonferens i
december 1995 bland annat rekommenderas att parter i konflikter skall vidta alla mjliga
tgrder fr att skerstlla att barn under 18 rs lder inte deltar i fientligheter,
som ven vlkomnar det enhlliga antagandet i juni 1999 av ILO:s konvention nr 182 om
frbud mot och omedelbara tgrder fr att avskaffa de vrsta formerna av barnarbete,
i vilken bland annat tvngsrekrytering eller obligatorisk rekrytering av barn till vpnade
konflikter frbjuds,
som p strsta allvar frdmer rekrytering, utbildning och anvndning, inom och ver
nationsgrnser, av barn i stridigheter av vpnade grupper som inte tillhr en stats vpnade
styrkor och som erknner ansvaret hos dem som rekryterar, utbildar och anvnder barn fr
detta ndaml,
som erinrar om den skyldighet som varje part i en vpnad konflikt har att flja bestmmelserna i internationell humanitr rtt,
som betonar att detta protokoll inte pverkar tillmp-ningen av de syften och principer som
uttrycks i Frenta nationernas stadga, inbegripet artikel 51, och de normer i humanitr rtt
som berrs,
som beaktar att fredliga och trygga frhllanden baserade p full respekt fr de syften och
principer som uttrycks i Frenta nationernas stadga samt iakttagande av tillmpliga instru-

45

ment fr mnskliga rttigheter r oumbrliga fr ett fullstndigt skydd av barnen, i synnerhet


under vpnade konflikter och ockupation av frmmande makt, som erknner de speciella
behoven hos barn som p grund av sin ekonomiska eller sociala stllning eller sitt kn r
srskilt utsatta fr rekrytering eller anvndning i fientligheter i strid med detta protokoll,

2. Varje konventionsstat skall vid ratificering av eller anslutning till detta protokoll deponera
en bindande frklaring dr det anges vid vilken minimilder den kommer att tillta frivillig
rekrytering till sina nationella vpnade styrkor och en beskrivning av de skerhetstgrder
den har vidtagit fr att skerstlla att sdan rekrytering inte sker med tvng eller vld.

som ven r uppmrksamma p behovet av att beakta de ekonomiska, sociala och politiska
grundorsakerna till att barn blir indragna i vpnade konflikter, som r vertygade om
behovet av att strka det internationella samarbetet enligt detta protokoll samt av fysisk och

3. Konventionsstater som tillter frivillig rekrytering av personer under 18 rs lder till


sina nationella vpnade styrkor skall upprtthlla skerhetstgrder fr att tminstone
skerstlla att:

psykosocial rehabilitering och social teranpassning av barn som r offer fr vpnad konflikt,

a) Sdan rekrytering verkligen r frivillig;


b) Sdan rekrytering sker med informerat samtycke av den berrda personens
frldrar eller vrdnadshavare;
c) Sdana personer fr fullstndig information om de arbetsuppgifter som en sdan
militrtjnst innebr;
d) Sdana personer freter ett tillfrlitligt ldersbevis innan de godtas fr nationell
militrtjnst.

som uppmuntrar medverkan av samhllet, i synnerhet av barn och barnoffer, i informationsspridning och utbildningsprogram som rr genomfrandet av detta protokoll,
har kommit verens om fljande:
46

Artikel 1
Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att skerstlla att medlemmar av deras vpnade styrkor som inte uppntt 18 rs lder inte deltar direkt i fientligheter.
Artikel 2
Konventionsstaterna skall skerstlla att personer som inte har uppntt 18 rs lder inte blir
freml fr obligatorisk rekrytering till deras vpnade styrkor.
Artikel 3
1. Konventionsstaterna skall hja minimildern fr frivillig rekrytering av personer till
deras nationella vpnade styrkor frn den lder som anges i artikel 38.3 i konventionen om
barnets rttigheter, med beaktande av principerna i den artikeln och med erknn-ande av
att personer under 18 r enligt den konventionen har rtt till srskilt skydd.

4. Varje konventionsstat fr nr som helst frstrka sin frklaring genom en notifikation stlld
till Frenta nationernas generalsekreterare, som skall underrtta samtliga konventionsstater.
En sdan notifikation skall glla frn den dag d generalsekreteraren mottog den.
5. Kravet i punkt 1 att hja ldern gller inte skolor som drivs eller kontrolleras av konventionsstaternas vpnade styrkor, i verensstmmelse med artiklarna 28 och 29 i
konventionen om barnets rttigheter.
Artikel 4
1. Vpnade grupper som inte tillhr en stats vpnade styrkor br inte under ngra
omstndigheter rekrytera eller anvnda personer under 18 rs lder i fientligheter.

47

2. Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att frhindra sdan


rekrytering och anvndning, inbegripet antagande av de rttsliga bestmmelser som r
ndvndiga fr att frbjuda och kriminalisera sdan verksamhet.
3. Tillmpningen av denna artikel enligt detta protokoll skall inte pverka ngon parts
rttsliga status i en vpnad konflikt.
Artikel 5
Ingenting i detta protokoll skall tolkas s att det undanrjer bestmmelser i en
konventionsstats lag eller i internationella instrument och internationell humanitr rtt
som gr lngre nr det gller att frverkliga barnets rttigheter.

48

Artikel 6
1. Varje konventionsstat skall vidta alla rttsliga, administrativa och andra tgrder som
krvs fr att skerstlla att bestmmelserna i detta protokoll genomfrs och tillmpas
effektivt inom dess jurisdiktion.
2. Konventionsstaterna tar sig att genom lmpliga tgrder gra protokollets principer
och bestmmelser allmnt knda bland svl vuxna som barn.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att skerstlla att
personer inom deras rttskipningsomrde som rekryteras eller anvnds i fientligheter
i strid med detta protokoll hemfrlovas eller p annat stt frigrs frn tjnst. Konventionsstaterna skall om ndvndigt ge dessa personer allt tillbrligt bistnd fr deras
fysiska och psykiska rehabilitering och teranpassning i samhllet.
Artikel 7
1. Konventionsstaterna skall samarbeta om genomfrandet av detta protokoll, inbegri-

pet frhindrande av varje verksamhet som strider mot protokollet och om rehabilitering och teranpassning i samhllet av personer som r offer fr handlingar i strid
med detta protokoll, bland annat genom tekniskt samarbete och ekonomiskt bistnd.
Sdant bistnd och samarbete kommer att ske i samrd mellan berrda konventionsstater och relevanta internationella organisationer.
2. De konventionsstater som har mjlighet drtill skall lmna sdant bistnd genom
befintliga multilaterala, bilaterala eller andra program, eller, bland annat, genom en
frivillig fond som upprttas i enlighet med generalfrsamlingens regler.
Artikel 8
1. Varje konventionsstat skall inom tv r efter protokollets ikrafttrdande fr den staten
tillstlla kommittn fr barnets rttigheter en rapport med utfrlig information om de
tgrder den vidtagit fr att genomfra bestmmelserna i protokollet, inbegripet de tgrder som vidtagits fr att genomfra bestmmelserna om deltagande och rekrytering.
2. Efter avgivandet av den utfrliga rapporten skall varje konventionsstat i de rapporter
den avger till kommittn fr barnets rttigheter i enlighet med artikel 44 i konventionen
lmna all ytterligare information om genomfrandet av protokollets bestmmelser.
Andra konventionsstater i protokollet skall avge rapport vart femte r.
3. Kommittn fr barnets rttigheter kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om genomfrandet av bestmmelserna i detta protokoll.
Artikel 9
1. Detta protokoll r ppet fr undertecknande av varje stat som r part i konventionen
eller som har undertecknat den.

49

2. Detta protokoll skall ratificeras eller vara ppet fr anslutning av vilken stat som helst.
Ratifikations- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos Frenta nationernas
generalsekreterare.

uppsgningen trder i kraft. Inte heller skall en sdan uppsgning p ngot stt pverka
den fortsatta behandlingen av ett rende som redan behandlas av Kommittn fre den
dag d uppsgningen trder i kraft.

3. Frenta nationernas generalsekreterare skall, i sin egenskap av depositarie fr konventionen och protokollet, informera alla konventionsstater och alla stater som har
undertecknat konventionen om varje instrument om frklaring i enlighet med artikel 3,
ratificering eller anslutning till protokollet.

Artikel 12
1. En konventionsstat kan fresl en ndring och verlmna frslaget till Frenta nationernas
generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda ndringsfrslaget till konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de tillstyrker att en konferens med
konventionsstaterna sammankallas fr att behandla och rsta om frslagen. Om minst en
tredjedel av staterna inom fyra mnader efter frslagets versndande tillstyrker en sdan
konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Frenta nationernas regi.
ndringsfrslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och
rstande konventionsstaterna skall understllas Generalfrsamlingen fr godknnande.

Artikel 10
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader frn den dag d det tionde ratifikationseller anslutningsinstrumentet deponerades.

50

2. Fr varje stat som ratificerar detta protokoll eller ansluter sig till det efter dess ikrafttrdande trder detta protokoll i kraft en mnad frn den dag d dess eget ratifikationseller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 11
1. En konventionsstat kan nr som helst sga upp detta protokoll genom skriftlig notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta de
andra konventionsstaterna och alla stater som har undertecknat konventionen. Uppsgningen trder i kraft ett r frn den dag d Frenta nationernas generalsekreterare
mottog notifikationen. Om den uppsgande konventionsstaten vid utgngen av det
ret r indragen i vpnad konflikt, trder emellertid uppsgningen inte i kraft frrn den
vpnade konflikten har upphrt.
2. En sdan uppsgning innebr inte att konventionsstaten befrias frn sina taganden
enligt detta protokoll med avseende p ngon handling som intrffar fre den dag d

2. En ndring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel trder i kraft nr den har godknts
av Frenta nationernas generalfrsamling och antagits av konventionsstaterna med tv
tredjedels majoritet.
3. Nr en ndring trder i kraft skall den vara bindande fr de konventionsstater som har antagit
den, medan vriga konventionsstater fortfarande r bundna av bestmmelserna i detta protokoll
och eventuella tidigare ndringar, som de antagit.
Artikel 13
1. Detta protokoll, dr de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texterna r lika
giltiga, skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall versnda bestyrkta kopior av detta protokoll
till alla konventionsstater och alla stater som har undertecknat konventionen.

51

Fakultativt protokoll till barnkonventionen


angende handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi
De stater som r parter i detta protokoll,
som anser att det fr att uppn syftena med konventionen om barnets rttigheter och
genomfrandet av bestmmelserna i denna, srskilt artiklarna 1, 11, 21, 32, 33, 34, 35 och
36, skulle vara lmpligt att utka de tgrder som konventionsstaterna br vidta fr att
garantera att barn skyddas frn frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi,

52

som ven anser att konventionen om barnets rttigheter erknner barnets rtt att skyddas
frn att bli ekonomiskt utnyttjat och frn ngot arbete som sannolikt kan vara riskfyllt
eller hindra barnets utbildning, eller vara skadligt fr barnets hlsa eller fysiska, psykiska,
andliga, moraliska eller sociala utveckling,
som r allvarligt oroade av den omfattande och kande internationella handeln med barn i
syfte att slja barn, bedriva barnprostitution och barnpornografi,
som r djupt oroade av den utbredda och fortsatta sexturismen, som barn r srskilt srbara
fr, eftersom den direkt frmjar frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi,
som erknner att ett antal srskilt utsatta grupper, inbegripet flickor, lper strre risk att
bli sexuellt utnyttjade och att flickor utgr en oproportionerligt stor andel av de sexuellt
utnyttjade,
som oroas av den kade tillgngen p barnpornografi p Internet och i annan teknik
under utveckling och som erinrar om den internationella konferensen om bekmpning av

53

barnpornografi p Internet, som hlls i Wien 1999, i synnerhet dess slutsatser, dr det krvs
en vrldsomspnnande kriminalisering av produktion, distribution, export, verfring,
import, avsiktligt innehav och annonsering av barnpornografi, och som betonar vikten av
nrmare samarbete och partnerskap mellan regeringarna och Internetindustrin,
som tror att avskaffandet av frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi
kommer att underlttas genom att en helhetssyn antas, som tar hnsyn till de bidragande
faktorerna, inbegripet underutveckling, fattigdom, ekonomiska skillnader, orttvisa
socioekonomiska strukturer dysfunktionella familjer, brist p utbildning, migration frn land
till stad, knsdiskriminering, oansvarigt sexuellt beteende av vuxna, skadliga sedvnjor,
vpnade konflikter och handel med barn.

54

som ven tror att anstrngningar att hja allmnhetens medvetenhet behvs fr att minska
efterfrgan p frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi och som dessutom
tror p vikten av att strka det globala partnerskapet mellan alla aktrer och av att frbttra
brottsbekmpningen p nationell niv,
som noterar bestmmelserna i internationella rttsliga instrument som r relevanta nr
det gller skydd av barn, inbegripet Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete
avseende internationella adoptioner, Haagkonventionen om de civila aspekterna p internationella bortfranden av barn, Haagkonventionen om behrighet, tillmplig lag, erknnande, verkstllighet och samarbete i frgor om frldraansvar och tgrder till skydd fr
barn samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 182 om de vrsta
formerna av barnarbete,
som uppmuntras av det vervldigande stdet fr konventionen om barnets rttigheter,
som visar p det omfattande engagemang som finns fr att frmja och skydda barnets
rttigheter,

som erknner vikten av att genomfra bestmmelserna i handlingsprogrammet fr frhindrande av frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt i den deklaration och den handlingsplan som antogs vid vrldskongressen mot kommersiell sexuell
exploatering av barn som hlls i Stockholm den 27-31 augusti 1996, liksom i andra relevanta beslut och rekommendationer av berrda internationella organ,
som tar vederbrlig hnsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella vrderingar
nr det gller barnets skydd och harmoniska utveckling, har kommit verens om fljande:
Artikel 1
Konventionsstaterna skall frbjuda frsljning av barn, barnprostitution och
barnpornografi enligt bestmmelserna i detta protokoll.
Artikel 2
I detta protokoll avses med
a) frsljning av barn: varje handling eller transaktion genom vilken ett barn
verfrs av en person eller grupp av personer till annan mot betalning eller ngon
annan form av ersttning,
b) barnprostitution: anvndning av ett barn i sexuella handlingar mot betalning eller
ngon annan form av ersttning,
c) barnpornografi: framstllning, av vilket som helst slag, av ett barn som deltar i
verkliga eller simulerade ofrblommerade sexuella handlingar eller varje framstllning
av ett barns knsorgan fr huvudsakligen sexuella syften.
Artikel 3
1. Varje konventionsstat skall skerstlla att tminstone fljande handlingar och
verksamheter omfattas helt av dess straffrttsliga lagstiftning, oavsett om brotten
begs inom ett land eller r grnsverskridande och oavsett om de begs p individuell

55

basis eller i organiserad form:


a) Nr det gller frsljning av barn enligt artikel 2
(I) att bjuda ut, leverera eller ta emot ett barn p vilket stt det n sker, i syfte att
a. barnet skall utnyttjas sexuellt,
b. att barnets organ skall verltas i vinstsyfte,
c. att barnet skall sttas i tvngsarbete,
(II) att som mellanhand otillbrligt framkalla samtycke till adoption av ett barn i
strid med tilllmpliga internationella rttsliga instrument om adoption.
b) Att bjuda ut, ta emot, skaffa fram eller tillhandahlla ett barn fr barnprostitution
enligt artikel 2.
c) Att producera, distribuera, sprida, importera, exportera, bjuda ut eller slja eller
att fr sdant syfte, inneha barnpornografi enligt definitionen i artikel 2.

56

2. Med frbehll fr bestmmelserna i den nationella lagstiftningen i en


konventionsstat skall detsamma glla frsk att beg samt medhjlp och annan
medverkan till ngon av de nmnda handlingarna.
3. Varje konventionsstat skall belgga sdana brott med lmpliga straff som beaktar
deras allvarliga beskaffenhet.
4. Med frbehll fr bestmmelserna i dess nationella lagstiftning skall varje
konventionsstat vidta tgrder fr att, nr det r lmpligt, faststlla juridiska personers
ansvar fr brott som anges i punkt 1 i denna artikel. Beroende p konventionsstatens
nationella rttsliga principer, kan ett sdant ansvar fr juridiska personer vara
straffrttsligt, civilrttsligt eller administrativt.
5. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga rttsliga och administrativa tgrder
fr att skerstlla att alla personer som r inblandade i adoptionen av ett barn handlar i

verensstmmelse med tillmpliga internationella rttsliga instrument.


Artikel 4
1. Varje konventionsstat skall vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att
faststlla sin behrighet ver de brott som anges i artikel 3.1 nr brotten begs p dess
territorium eller ombord p ett fartyg eller flygplan som r registrerat i den staten.
2. Varje konventionsstat fr vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att
faststlla sin behrighet ver de brott som anges i artikel 3.1 i fljande fall:
a) Nr den misstnkta grningsmannen r medborgare i den staten eller en person
som r stadigvarande bosatt p dess territorium.
b) Nr offret r medborgare i den staten.
3. Varje konventionsstat skall ven vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga
fr att faststlla sin behrighet ver de ovannmnda brotten nr den misstnkta
grningsmannen vistas p dess territorium och den inte utlmnar honom eller henne
till en annan konventionsstat av det sklet att brottet har begtts av en av dess
medborgare.
4. Detta protokoll utesluter inte ngon straffrttslig behrighet som utvas i enlighet
med nationell lagstiftning.
Artikel 5
1. De brott som anges i artikel 3.1 skall anses som utlmningsbara brott enligt varje
befintligt utlmningsavtal mellan konventionsstater och brotten skall ocks anses som
utlmningsbara brott enligt varje utlmningsavtal som senare ings mellan sdana, i
enlighet med de villkor som anges i dessa avtal.

57

2. Om en konventionsstat i vilken frekomsten av ett avtal r ett villkor fr utlmning


mottar en utlmningsframstllning frn en annan konventionsstat som den inte har
ngot utlmningsavtal med, fr den betrakta detta protokoll som rttslig grund fr
utlmning med avseende p sdana brott. Utlmning skall ske p de villkor som
freskrivs i den anmodade konventionsstatens lagstiftning.
3. Konventionsstater i vilka frekomsten av ett avtal inte r ett villkor fr utlmning skall
sinsemellan erknna sdana brott som utlmningsbara brott om inte annat fljer av
villkoren i den anmodade statens lagstiftning.
4. Sdana brott skall fr utlmning mellan konventionsstater behandlas som om de
hade begtts inte bara p den plats dr de intrffade utan ven p territorierna i de
stater av vilka det krvs att de skall faststlla sin behrighet i enlighet med artikel 4.
58

5. Om en utlmningsframstllning grs med avseende p ett brott som beskrivs i


artikel 3.1 och den anmodade konventionsstaten inte utlmnar eller kommer att
utlmna p grundval av grningsmannens nationalitet, skall den staten vidta lmpliga
tgrder fr att verlmna rendet till sina behriga myndigheter fr tal.
Artikel 6
1. Konventionsstater skall ge varandra strsta mjliga bistnd i samband med utredningar eller lagfrings- eller utlmningsfrfaranden med anledning av de brott som
anges i artikel 3.1, inbegripet bistnd att skaffa fram de bevis de frfogar ver och som
krvs fr frfarandet.
2. Konventionsstater skall fullgra sina skyldigheter enligt punkt 1 i denna artikel
i verensstmmelse med de frdrag eller andra verenskommelser om msesidig
rttslig hjlp som eventuellt finns mellan dem. Om det inte finns ngra sdana frdrag

eller verenskommelser skall konventionsstater ge varandra bistnd i enlighet med sin


nationella lagstiftning.
Artikel 7
Konventionsstaterna skall, om inte annat fljer av bestmmelserna i deras nationella
lagstiftning,
a) vidta tgrder fr att mjliggra beslag och frverkande, nr det r lmpligt, av
(I) freml, s som utrustning, tillgngar och andra hjlpmedel som anvnts fr att
beg eller underltta brott enligt detta protokoll,
(II) vinster som hrrr frn sdana brott,
b) verkstlla framstllningar frn en annan konventionsstat om beslagtagande eller
frverkande av freml eller vinster som avses i a (I) och (II),
c) vidta tgrder i syfte att tillflligt eller slutgiltigt stnga lokaler som anvnds till att
beg sdana brott.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna skall besluta om lmpliga tgrder fr att under alla stadier av det
straffrttsliga frfarandet skydda de rttigheter och intressen de barn har som r offer fr
de verksamheter som r frbjudna enligt detta protokoll, srskilt genom att
a) erknna barnens srbarhet och anpassa frfarandena till deras srskilda behov,
inbegripet deras speciella behov som vittnen,
b) informera barnen om deras rttigheter och deras roll i samt omfattningen, utvecklingen och den fortsatta handlggningen av frfarandena samt om avgrandet av deras fall,
c) lta barnens synpunkter, behov och intressen framfras och beaktas i frfaranden
dr deras personliga intressen berrs, p ett stt som r frenligt med den nationella
lagstiftningens procedurregler,
d) tillhandahlla lmpligt std till barnen under hela rttsprocessen,
e) skydda, nr det r lmpligt, barnens privatliv och identitet och vidta tgrder i

59

enlighet med nationell lagstiftning fr att undvika otillbrlig spridning av information


som skulle kunna leda till att barnen identifieras,
f) ge barnen och deras familjer och vittnen skydd mot hotelser och vedergllning i
lmpliga fall,
g) undvika ondig frsening i handlggningen av renden och verkstllande av
avgranden som rr ersttning till barnen.
2. Konventionsstaterna skall skerstlla att oskerhet i frga om offrets verkliga lder
inte frhindrar inledande av brottsutredningar, inbegripet utredningar som syftar till att
faststlla offrets lder.
3. Konventionsstaterna skall skerstlla att barnets bsta kommer i frsta rummet vid
rttsvsendets behandling av barn som r offer fr de brott som beskrivs i detta protokoll.
60

4. Konventionsstaterna skall vidta tgrder fr att skerstlla att personer som arbetar
med offer fr de brott som r frbjudna enligt detta protokoll ges lmplig utbildning,
srskilt i juridik och psykologi.
5. Konventionsstaterna skall i lmpliga fall anta tgrder fr att skydda sdana personers och/eller organisationers skerhet och integritet som r engagerade i att fr-hindra
och/eller skydda och rehabilitera offer fr sdana brott.
6. Ingenting i denna artikel fr tolkas s att det pverkar eller r ofrenligt med den
anklagades rtt till en rttvis och opartisk rttegng.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall anta eller frstrka, genomfra och sprida lagar och administrativa tgrder, social politik och program fr att frebygga de brott som avses i

detta protokoll. Srskild uppmrksamhet skall gnas t att skydda barn som r srskilt
srbara fr sdan verksamhet.
2. Konventionsstaterna skall genom information p alla lmpliga stt, utbildning
och vidareutbildning frmja medvetenheten hos allmnheten, inbegripet barn, om
frebyggande tgrder och om de skadliga effekterna av de brott som avses i detta
protokoll. Konventionsstaterna skall vid fullgrandet av sina frpliktelser enligt denna
artikel uppmuntra till medverkan av samhllet och, srskilt, av barn och offer, i sdan
information och i utbildningsprogram, ven p internationell niv.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla mjliga tgrder i syfte att se till att allt lmpligt
bistnd ges till offren fr sdana brott, inbegripet deras fullstndiga teranpassning i
samhllet och deras fullstndiga fysiska och psykiska terhmtning.
4. Konventionsstaterna skall skerstlla att alla offer fr de brott som beskrivs i detta
protokoll fr tillgng till lmpliga frfaranden fr att utan diskriminering ska skadestnd
frn dem som r juridiskt ansvariga.
5. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder i syfte att effektivt frbjuda produktion
och spridning av material som annonserar om de brott som beskrivs i detta protokoll.
Artikel 10
1. Konventionsstaterna skall vidta alla ndvndiga tgrder fr att strka det internationella
samarbetet genom multilaterala, regionala och bilaterala arrangemang om frebyggande,
upptckt, utredning, tal och bestraffning av dem som r ansvariga fr handlingar som omfattar frsljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och barnsexturism. Konventionsstaterna skall ven frmja internationellt samarbete och samverkan mellan sina myndigheter,
nationella och internationella icke statliga organisationer och internationella organisationer.

61

2. Konventionsstaterna skall frmja internationellt samarbete fr att bist barnoffer i


deras fysiska och psykiska terhmtning, teranpassning i samhllet och repatriering.
3. Konventionsstaterna skall frmja ett kat internationellt samarbete fr att angripa
de grundorsaker, till exempel fattigdom och underutveckling, som bidrar till att barn r
srbara fr frsljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och barnsexturism.
4. De konventionsstater som har mjlighet skall tillhandahlla finansiellt, tekniskt eller
annat bistnd genom befintliga multilaterala, regionala, bilaterala eller andra program.

62

Artikel 11
Ingenting i detta protokoll skall pverka ngra bestmmelser som gr lngre nr det
gller att frverkliga barnets rttigheter och som kan ing i
a) en konventionsstats lagstiftning,
b) internationell rtt som r i kraft fr den staten.
Artikel 12
1. Varje konventionsstat skall inom tv r efter detta protokolls ikrafttrdande fr den
konventionsstaten lmna en rapport till kommittn fr barnets rttigheter med utfrlig
information om de tgrder den vidtagit fr att genomfra bestmmelserna i protokollet.
2. Efter avgivandet av den utfrliga rapporten skall varje konventionsstat i de rapporter
den avger till kommittn fr barnets rttigheter i enlighet med artikel 44 i konventionen
inkludera all ytterligare information om genomfrandet av bestmmelserna i detta
protokoll. Andra konventionsstater i protokollet skall avge en rapport vart femte r.
3. Kommittn fr barnets rttigheter kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om genomfrandet av bestmmelserna i detta protokoll.

Artikel 13
1. Detta protokoll r ppet fr undertecknande av varje stat som r part i konventionen
eller som har undertecknat den.
2. Detta protokoll skall ratificeras och r ppet fr anslutning av varje stat som r part i
konventionen eller som har undertecknat den. Ratifikations- eller anslutningsinstrument
skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 14
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader frn den dag d det tionde ratifikationseller anslutningsinstrumentet deponerades.
2. Fr varje stat som ratificerar detta protokoll eller ansluter sig till det efter dess
ikrafttrdande trder protokollet i kraft en mnad frn den dag d dess eget
ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 15
1. En konventionsstat kan nr som helst sga upp detta protokoll genom skriftlig
notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta
de andra konventionsstaterna och alla stater som har undertecknat konventionen.
Uppsgningen trder i kraft ett r frn den dag d generalsekreteraren mottog
notifikationen.
2. En sdan uppsgning skall inte innebra att konventionsstaten befrias frn sina
taganden enligt detta protokoll med avseende p ngot brott som intrffar fre den
dag d uppsgningen trder i kraft. Inte heller skall en sdan uppsgning p ngot stt
pverka den fortsatta behandlingen av ett rende som redan tagits upp av kommittn
fr barnets rttigheter fre den dag d uppsgningen trder i kraft.

63

Artikel 16
1. Varje konventionsstat fr fresl en ndring och verlmna frslaget till Frenta
nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda
ndringsfrslaget till konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de
tillstyrker att en konferens med konventionsstaterna sammankallas fr att behandla och
rsta om frslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra mnader efter frslagets
versndande tillstyrker en sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla
konferensen i Frenta nationernas regi. Varje ndringsfrslag som antagits av en majoritet
av de vid konferensen nrvarande och rstande konventionsstaterna skall understllas
Frenta nationernas generalfrsamling fr godknnande.

64

2. En ndring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel trder i kraft nr den har
godknts av generalfrsamlingen och accepterats av konventionsstaterna med tv
tredjedels majoritet.
3. Nr en ndring trder i kraft skall den vara bindande fr de konventionsstater
som har accepterat den, medan vriga konventionsstater fortfarande r bundna av
bestmmelserna i detta protokoll och eventuella tidigare ndringar som de accepterat.
Artikel 17
1. Detta protokoll, dr de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska
texterna ger lika giltighet, skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall versnda bestyrkta kopior av detta
protokoll till alla konventionsstater och alla stater som har undertecknat konventionen.

65

Vi kmpar fr barns rttigheter


UNICEF, FN:s barnfond, arbetar ver hela vrlden fr att frverkliga barnkonventionen. I ver 190 lnder och territorier kmpar vi fr alla barns rtt till
verlevnad, trygghet, utveckling och inflytande. Vr uppgift r att bilda
opinion, pverka politiker och samla in pengar fr att kunna frndra barns
liv, bde p lng sikt och i katastrofsituationer. Vi ser bland annat till att barn
fr rent vatten, hlsovrd, utbildning samt skydd mot vld och vergrepp.
De barn som har strst behov fr hjlp frst oavsett nationalitet, religion
eller ett lands politiska ledning.

Kllor:
Barnkonventionen: UD:s skrift Mnskliga rttigheter Konventionen om
barnets rttigheter, 2006
Fakultativt protokoll till barnkonventionen angende barns inblandning i
vpnade konflikter: proposition 2001/02:178
Fakultativt protokoll till barnkonventionen angende handel med barn,
barnprostitution och barnpornografi: proposition 2005/06:68

Stockholm 2009
Grafisk form: Joakim Berlin
Foto: UNICEF

Unicef Sverige
Box 8161
104 20 Stockholm
Besksadress: S:t Eriksgatan 46C
Telefon: 08 692 25 00
Fax: 08 652 15 20
Insamlingskonto: 90 20 01-7
Org.nr: 802401-4386
E-post: unicef@unicef.se
www.unicef.se