You are on page 1of 4

Lärande och inflytande på  riktigt, när olikheten är normen.

Skriftlig rapport Eklanda 1:
Syfte:
Vårt syfte med projektet är att synliggöra begreppen delaktighet och inflytande och vad dessa
betyder för oss pedagoger. Det är barnen som ska lägga grunden för verksamheten där vi vill
utveckla metoder och skapa tillfällen som ger barnen möjlighet att reflektera över sitt eget
lärande. Vi vill väcka nya tankar och erfarenheter kring våra lärmiljöer och vårt
förhållningssätt som stödjer och främjar barns delaktighet i sitt eget lärande. Med hjälp av
dokumentation och reflektion vill vi skapa en transparens över enheterna där det ges
möjlighet för ökad förståelse för varandras tankar och idéer. Vårt mål är att delaktighet och
inflytande blir en naturlig del av barnens och pedagogernas vardag på  förskolan.
Mål:
Vi har valt att fokusera på  följande två  frågor som utgår ifrån Eklanda 1:s vision:
1. Vi reflekterar ofta tillsammans med barnen kring deras lärande.
2. Barn har inflytande i den dagliga verksamheten.
Genom att dokumentera, reflektera, följa upp och analysera vill vi utveckla barnens
delaktighet och inflytande. Vi vill ta tillvara på  barnens intressen och idéer genom att låta
dem vara en drivande länk i verksamheten.

Koppling till styrdokument:
I vår läroplan Lpfö 98 rev 2010 kan vi läsa följande:
”Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och
mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever
verksamheten som intressant, meningsfull och rolig”
Genom att arbeta med målen ovan anser vi att vi kommer öka bars delaktighet och inflytande
över den dagliga verksamheten.

Genomförandefasen:
Eklanda 1 ingång i projektet var:

Hur görs barn delaktiga i verksamheten och får inflytande över sitt eget lärande.
På  förskoleenheten Eklanda 1 fokuserar vi sedan hösten 2013 på  begreppen delaktighet och
inflytande. Vi har visionen ”Våra barn är piloter för framtiden”. För att sträva efter vår vision
vill vi välkomna baren till en stimulerande, trygg och tolerant mötesplats. Här fylls barnens
vardag med tillit till sin egenförmåga, respekt för olikheter och delaktighet. En förskola i
tiden där barnen lär sig att lära tillsammans.
Vi började med en gemensam uppstart på  studiedagen där Christer Ferm var inbjuden och
presenterade projektet, här valde vi ut våra två  fokusfrågor som vi skulle fortsätta att arbeta
med under projektets gång. Vi startade upp 5 processgrupper med en processledare i varje
grupp.
Hur syns barn/elevinflytande i verksamheten?
Vi försöker ha en aktiv verksamhet hela dagen oavsett tidpunkt. Den pedagogiska
verksamheten ska vara synlig oavsett tidpunkt. Barn lever mycket i nuet och då  gäller det för
oss pedagoger att ta tillvara på  det. Vi är medforskare i barnens lärande och utgår hela tiden
från deras tankar och idéer. Vi vill vara ja sägare så  mycket det bara går.
En avdelning har något som heter barnens val varje vecka. Här får baren själva vara med och
styra upp dagen genom att bestämma aktiviteter och vem som dokumenterar det som händer.
Vi arbetar med tvärgrupper över huset utifrån barnens intressen. Just nu pågår ett drakprojekt
med barn från tre avdelningar. Vi har möten varje dag där barnen själva styr innehållet. Här
får de berätta för sina kamrater om de projekt de håller på  med eller om det är en fråga som
dykt upp under förmiddagen som de vill ha hjälp att tänka vidare kring.
Våra lärmiljöer ska vara tillåtande och allt material är synligt och i barnens höjd så  att de
själva ska kunna ta för sig av det de vill använda. Några av oss har buffé  där barnen själva
får gå  och ta till sig sin mat.

Dokumentation:
Vi har använt oss av olika typer av dokumentation som t.ex. trippelloggar som vi sedan gjort
sammanställningar av. Vi har intervjuat och filmat barn och pedagoger. Post it lappar har vi
använt oss av när vi har sammanställt en diskussion som vi har haft tillsammans.
Dokumentationen har legat till grund för vidare reflektion i processgrupperna.
Teori och forskning:
En utmaning till nästa år är att plocka in teori och forskning i större utsträckning än innan.

Vi har använt oss av vår läroplan och andra typer av styrdokument såsom allmänna råd och
liknande.
En bok som vi använt oss mycket av på  Eklanda 1 förskolor är lyssnandes pedagogik av
Åberg & Lenz Taguchi.

Analys, lärdomar, förändringar, reflektion:
Under året har det snurrat många tankar. Frustration, glädje, spänning, uppgivenhet och
nyfikenhet. Många utav pedagogerna har ändå  känt att det har varit ett givande projekt.
Våra processgrupper som vi skapade i början av projektet har gett mycket där har vi fått
tillfälle att diskutera och grotta ner oss i delaktighet och inflytande och dess stora innebörder.
Vi har börjat bena ut huruvida det finns skillnader mellan begreppen delaktighet och
inflytande och vilka dessa är isåfall?
Många tankar kring barn/människosyn har dykt upp och hur får vi en samsyn kring detta?
Behöver vi det? Och går det ens?
En annan reflektion är hur vi kommunicerar med barnen på  förskolan? hur gör vi med barn
som inte har det verbala språket? Ger vi dem de rätta verktygen så  de kan få  hjälp att
kommunicera på  andra sätt?
Vi har haft diskussioner kring dokumentation. Vem dokumenterar och vad? Hur får vi med
barnen på  tåget till en större utsträckning än vad vi har idag? Skulle de kunna vara med och
lägga upp dokumentation i sina lärloggar på  unikum t.ex.?
Vi har fått syn på  varandras tankar kring de olika begreppen genom att träna på  att lyssna in
varandra, och se vinningarna i den här typen av projekt. En viktig lärdom som vi allra flesta
tar med oss är vinningarna av att lära av och med varandra på  de olika enheterna.De flesta av
pedagogerna har varit nöjda med processträffarna men det har betonats att frågeställningarna
under träffarna varit för styrda. Därför har vi beslutat att processgrupperna under våren
kommer att få  en större individuell frihet under paraplyets olika ramar. Fler träffar kommer
även att läggas in. Fler pedagoger har visat att de aktivt vill arbeta mer medvetet med barnen
om hur deras delaktighet bör genomsyra verksamheten under hela dagen. Vi vill fortsätta att
föra pedagogiska samtal med barnen. Vi har funderat på  att filma varandra för att få  syn på  
sitt eget agerande ur en annan synvinkel. En viktig del i processen är att kontinuerligt
reflektera och diskutera varandras förhållningssätt. Vi måste våga ställa krav, vi måste våga
ifrågasätta och vi måste våga testa!

En utmaning vi har är att se till att få  med ALLA på  tåget och att alla pedagoger känner att
det här är något meningsfullt som bidrar till en positiv utveckling av verksamheten och dem
själva.
Vi vill att frågorna kring delaktighet och inflytande ska bli levande. Ett nästa steg vi vill ta är
att bli bättre på  att analysera och reflektera tillsammans med barnen och med varandra. Vi
behöver även tänka vidare kring våra lärmiljöer så  att de anpassas efter deras behov och
intressen.
Reflektion från föräldrarna:
En reflektion vi gjort är att vi skulle vilja få  med föräldrarna på  tåget mer än vad vi har idag
Vi ställde frågan till våra föräldrar på  ett föräldramöte
-

Hur märker du att ditt/dina barn har inflytande och delaktighet i verksamheten och i
sitt eget lärande?

Några av svaren vi fick var bland annat:
–  Förskolan anpassar verksamheten och miljön utifrån barnens intressen
–  Fantastiska lärmiljöer i ateljén där barnen efter eget behov kan välja
–  Barnens idéer tillmötesgås och formar förskoledagen
–  Vi märker delaktighet genom samtal med och bemötande med personalen
–  Barnens röster blir uppmärksammande på  olika sätt utifrån individ och situation