You are on page 1of 7

Skriva för livet

Brattåsskolan
Syfte och mål
Vi har startat detta projekt i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet.
Vi vill att eleverna ska utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans
med andra. Med ett eget e-bibliotek följer nya pedagogiska möjligheter. Eleverna får öva sig i att
ge respons på varandras böcker och kan skapa ytterligare material och aktiviteter kring
böckerna, till exempel videointervjuer med varandra eller högläsning för yngre elever på skolan.
Syftet med projektet är också att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Vi vill
att eleverna ska utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans med
andra. Slutprodukten blir en egengjord e-bok som publiceras på vårt e-bibliotek,
www.brattas.elevbocker.se. Vi vill skapa en miljö där eleverna kan styra sitt eget lärande och
kunna stödja varandra. Genom boksamtal kan eleverna få feedback på det de skrivit och sedan
utveckla sin text. Genom att ta bort hinder för inlärning och
deltagande i klassrummet kan alla elevers deltagande öka och lärande och inflytande kan ske
“På riktigt”.

Koppling till styrdokument:

CENTRALT INNEHÅLL (SVENSKA LGR11)
I årskurs 1–3
Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå i genom sin text
och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva på dator.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken
samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika
mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter
och sakprosatexter.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av
världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik,
dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser
människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan
organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära person
beskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras
innehåll kan organiseras.

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur
de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och
webbtexter.

Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords
nyanser.

Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom
röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet

Beskrivning av genomförandefasen:
Arbetet började med att pedagoger från Brattåsskolan var på SETT-mässan i Stockholm och
fick inspiriation angående att starta ett eget e-bibliotek på skolan. Under tiden arbetade skolan
redan med Genrepedagogik med hjälp av Christina Ansaldo som arbetar på
språkforskningsinstitutet i Stockholm stad. Pedagogerna har arbetat med boken “Låt språket
bära” och introducerat arbetet i respektive klass. Vi testade oss fram för att hitta en bra och
enkel modell för att lägga upp e-böcker på vårt e-bibliotek. Det var viktigt för oss att det skulle
gå snabbt och smidigt för att kunna lägga fokus på elevernas arbeten. Vi fick extern hjälp med
att skapa ett bibliotek där böckerna publiceras. Pedagogerna fick sedan en introduktion i hur
man man kan arbeta med olika romanprojket för att skriva böcker. Vi har arbetat i
processgrupper för att diskutera och ventilera vårt arbete. I processgrupperna har vi tagit upp
nulägen, dilemma och hur vi kan arbeta vidare i varje grupp.
Eleverna har använt appen Bookcreator för att skriva sina böcker. Böckerna skickas sedan till
specialpedagogen som publicerar böckerna på e-biblioteket.
Genom att arbeta med olika Romanprojekt får eleverna en struktur över sitt skrivande och något
att fylla sina böcker med i och med att det finns färdiga “mallar” att arbeta efter. Det går till så att
eleverna ges bestämda förutsättningar för att skriva nio kapitel. På detta sätt kan eleverna
lättare komma igång med sitt skrivande och automatiskt få en röd tråd. Pedagogen hjälper till
med strukturen och det är viktigt att eleverna håller sig till den för att allt ska hänga ihop i
slutändan. När deras roman är klar kommer de att vara stolta över att det blev en så bra
historia. På detta sätt kan alla elever vara delaktiga! Även om allas böcker har likadana kapitel
så kommer de att bli väldigt olika.
Vi har arbetat med verktyget Timetoast för att dokumentera förloppet i vårt
skolutvecklingsprojekt.
Analys av erfarenheter och lärdomar.
Projektet har blivit väl bemött av både pedagoger och elever på skolan. Arbetet med ebiblioteket har visat sig vara en motivationsfaktor hos eleverna. Att eleverna blir författare ”på
riktigt” och får sina böcker publicerade på e-biblioteket har tagits emot positivt. Föräldrar tycker

att det är ett spännande projekt. Genom ett annat sätt att arbeta med texter (Genrepedagogik)
så har eleverna på skolan blivit säkrare i att prata om texter samt utveckla sina och kamraternas
texter. Det “eleviala” lärandet har blivit utbrett på skolan. När elever ger feedback samt
konstruktiv kritik till sina kamraters texter sker ett lärande som kan jämföras med det kollegiala
lärandet. Konsten att ge och ta kritik för att förbättra skolarbetet har utvecklats vilket i slutändan
förhoppningsvis ger en högre måluppfyllelse hos eleverna på Brattåsskolan. Elever som ej har
fått vara med, med sitt namn har ändå kunnat vara med genom att vi ändrat namnet på eleven.
Man kan även använda sig av olika metoder för att skriva sina böcker. Förutom ipad kan man
även skriva för hand och ta kort på sina böcker och publicera. Ett problem har varit att texterna
kan försvinna om man ipaden går sönder. Vi har funderingar på att gå med i Google apps for
education. Då kan man skriva texter i Google formulär och det sparas hela tiden.
Beskrivning av enheten:
På Brattåsskolan finns cirka 280 barn i åldern 6 till 11 år och cirka 35 vuxna arbetar här.
Eleverna är uppdelade på 15 skolklasser och sex fritidshem. På skolan arbetar Brattåsspåret
med homogena basgrupper och i Montessorispåret arbetar man i åldersblandade klasser.
Lärare, förskollärare och fritidspedagoger arbetar i arbetslag kring gemensamma elever.
Skolan är med i ett projekt, Lärande på riktigt, med tio enheter i Mölndal i samarbete med
Göteborgs Universitet som bygger på att hitta en hållbar skolutvecklingsstrategi som är kopplad
till ett systematiskt kvalitetsarbete i förvaltningen (SKF). Detta arbete påbörjas under
vårterminen och som start kommer skolans elever tillsammans med sina pedagoger att bygga
upp ett e-bibliotek med elevernas egna texter.
Detta arbete kopplas ihop med Genrepedagogikens tankar och språkutvecklingsprojektet
”Across borders with languages”.

Fokusområden
Vad har fokuserats på enheten?
Genrepedagogik är ett sätt att undervisa för att ge eleverna förståelse för hur olika slags texter
är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga
undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från
studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra
textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge
eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar också om
att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett
metaspråk.
Enligt senare forskning lär man sig språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning.
Genrepedagogiken kan i detta sammanhang ge lärare ett verktyg att arbeta parallellt med
språkutveckling och ämnesundervisning. Arbetssättet hjälper elever att upptäcka de
språkliga mönster som finns och som ger tillträde till olika sammanhang dvs man kan
uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang och situationer.

Vilka frågor sökte ni svar på? Relatera till orden som hänger i paraplyet.
Kan vi genom genrepedagogik och e-bibliotek skapa delaktighet bland eleverna på skolan?
Kan de olika Romanprojekten få eleverna att snabbare komma igång med sitt skrivande?
Genom att det finns en tydlig struktur i handledningen så finns förhoppningar på att eleverna
ska känna att de kommer igång med sitt skrivande.
Organisering för lärande (processgrupperna/kollegialt lärande)
Vilka resultat, lärdomar och effekter har utvecklingsprojektet haft?
Att alla elever är en del i en aktivitet och ett sammanhang och att alla elever har varit delaktiga.
Vi kan också se att elevernas skriftspråk har utvecklats, mycket tack vare det formativa
arbetssättet där eleverna tillsammans har gett varandra konstruktiv kritik på texter.
Vilken dokumentation har använts för att visa effekterna?
Genom intervjuer och filminspelning med elever. Med verktyget Timetoast har vi under
projektets gång dokumenterat händelser på skolan.
Vilka lärdomar drog vi? Vad fungerade bra? Dilemman?
Det har fungerat bra att eleverna mailar böckerna för publicering. I början tog det väldigt mycket
tid i anspråk att publicera men med senaste versionen av vårt e-bibliotek så går det mycket
snabbare. Har man otur och ipaden går sönder eller slutar att fungera så finns inte det man
skrivit i Book Creator kvar. Vi funderar just nu hur vi ska kunna lagra elevernas arbeten så att de
hela tiden finns tillgängliga, Google Apps for education tex.
Hur kan lärdomar användas i nya sammanhang?
Genom att tänka hur man kan göra arbetet annorlunda. Hur får man med elevernas tankar och
åsikter på bästa sätt? De elever som har svårt att skriva kan nu även diktera in texten så att den
hamnar i Book Creator. Detta gör att de elever som har svårt med att skriva texter kan vara
delaktiga på ett helt annat sätt. Funderingar finns om att skapa en Podcast där eleverna kan
uttrycka sig muntligt.
Vilka förändringar kommer ni att ta med er framöver? Vad görs annorlunda idag jämfört
med innan projektet?
Idag har vi börjat att titta på möjligheten att göra digitala boktips som kan läggas ut på
brattas.elevbocker.se. Eleverna tränar sig i att berätta om sin bok och varför man ska läsa just

den boken. En sak som är annorlunda idag jämfört med tidigare är att publiceringsprocessen
går snabbare. Eleverna har också tagit lärdom av den formativa processen där eleverna och
pedagogerna hjälper och tipsar varandra för att skrivandet och deras bok ska bli så bra som
möjligt.

Hur har teori/forskning använts i projektet?
Idén om autentiska mottagare har undersökts i Dan Åkerlunds avhandling från våren 2014. Dan
Åkerlund är forskare inom medie-och kommunikationsvetenskap och han är intresserad av
internet ur ett lärandeperspektiv (enligt referat på skolporten.com). Han undersökte lärande när
mellanstadiebarn skypade med elever i en skola i Tanzania och skapade en blogg för släkt och
vänner kring sitt skolarbete. Åkerlund menar att det finns en stor potential i tekniken. ”Att
eleverna får möta autentiska mottagare i sin kommunikation gör att det blir fokus på innehållet
och det skapar ett stort engagemang hos eleverna.”
Vilka förändringar upplever ni i pedagogrollen?
Genom projektet så har pedagogerna utvecklat sin förmåga att föra samtal med elever vad
gäller olika sätt att arbeta med texter. Pedagogerna har blivit mer bekväma i arbetet med de
digitala verktyget.
Pedagogerna har också utvecklat sitt arbete med den formativa bedömningen.
Hur syns barns elevinflytande i verksamheten? Hur tas barnens/elevernas åsikter tillvara
i verksamheten.
Eleverna har inflytande i innehållet av skrivandet av e-boken. Boken utformas efter deras
önskan och fantasi men med en klar struktur.
Elevernas åsikter tas till vara när de kommenterar varandras böcker. När deras roman är klar
kommer de att vara stolta över att det blev en så bra historia. På detta sätt kan alla elever vara
delaktiga! Även om allas böcker har likadana kapitel så kommer de att bli väldigt olika.
Vad vet barnen om förändringsarbetet?
Eleverna på Brattåsskolan har alla fått ta del av skolans e-bibliotek och arbetet med
genrepedagogik. De har fått en uppstart, där de har fått se hemsidan och vilka typer av böcker
som finns där. Samtidigt har de fått kunskap om hur de de ska arbeta med sin egen bok. De har
sedan läst varandras böcker och även producerat egna.
Hur kan det se ut när digitala lärverktyg stödjer barn och elevers delaktighet i lärande
och gemenskap? Visa gärna en konkret situation med en film eller bild. Gärna en film
som kan läggas på hemsidan!
Eleverna får möjlighet att skriva sin egen bok på ipaden. De får möjligheten att själva utforma
innehållet. Eleverna kan läsa varandras böcker och känner på så sätt gemenskap med
varandra.