You are on page 1of 9

Om mentorskap, ämnesfokus och skolutveckling på Toltorpsskolan!

!

Syfte!
Inledningsvis var syftet med projektet att få en samsyn runt eleven och skapa en röd tråd i
de olika ämnena på skolan, och inom de skapande verksamheterna på fritids. Som en följd
av detta ville vi också utveckla och renodla vår kommunikationsplattform; Unikum.
Målsättningen var att skapa en gemensam organisation, där eleven var i centrum.!
”Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en
förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan” (Lgr 11)!
!

Under processens gång har däremot syftet med projektet delvis förändrats. Det blev agilt!
Genom olika tillfälligheter så har vi idag en ny organisationsmodell där mentorskapet är i
fokus, vilket också har blivit projektets fokus. Fortfarande är dock eleven i centrum och
målsättningen är att skapa en likvärdig skola där varje elev ”utvecklas efter sina
förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga” (Lgr 11).!

!

Toltorpsskolan!
Skolan är en F- 5 skola med 281 elever. Skolan är tvåparallellig skola med två klasser/
årskurs. Den ligger i ett naturskönt villaområde som gränsar till Göteborg. Skolan har
nyligen fått många av sina lokaler renoverade vilket har gynnat lärmiljön och införandet av
mentorskapet på skolan.!
Alla elever på skolan har var sin iPad och alla klassrum från åk 1-5 är utrustade med en
Smartboard.!

!

Bakgrund!
Kravet på lärarbehörighet kommer få till följd att den traditionella organisationsmodellen
med klassföreståndarskapet måste förändras. Det är skolans skyldighet att, från och med
år 2015, enbart ha legitimerade lärare. Eller så kan man se att det är elevernas rättighet
att få bli undervisade av behöriga lärare med rätt ämneskompetens. Då det är ytterst
ovanligt att dagens lärare har en sådan bredd i sin behörighet att de ensamma kan
ansvara för alla ämnen i en klass blir skolan tvungen att förändra sin organisationsmodell.!

Redan hösten 2014 gjordes en organisationförändring där lärarbehörigheten kom i fokus
däremot behöll vi fortfarande klassföreståndarskapet. Oftast var organisationen sådan att
man som klassföreståndare hade sin huvudsakliga undervisning i ”sin” klass men att man
även undervisade i något ämne i sin ämnesbehörighet i parallellklassen. Dessutom var en
”tredje” lärare kopplad till klasserna som delade sin tjänst mellan parallellklasserna.
Huvudansvaret för klassen låg dock fortfarande på klassföreståndaren.!
En fördel med detta arbetssätt blev att man sparade planeringstid då man undervisade fler
elever, men i färre ämnen. Det medförde att lärarna i större utsträckning blev ämneslärare,
vilket i sin tur synliggjorde behovet av att skapa en större samsyn runt ämnena. Därav
fokus på ämnesgrupperna.!

!

Under vårterminen 2014 blev det emellertid tydligt att organisationen behövde förändras
ytterligare. Dels blev arbetsbelastningen inom arbetslaget något snedfördelad så länge
klassföreståndarskapet fortfarande fanns kvar, dels uppstod behovet av ett gemensamt
förhållningssätt runt eleven. Om alla elever ska få möjlighet att mötas utifrån sina
individuella förutsättningar så behövs ett kollektivt lagarbete. Därmed uppstod behovet av
en ny organisationsmodell; mentorskapet.!

!
!

Genomförande av mentorskapet!
I slutet av vårterminen bestämdes den nya organisationsmodellen där tre lärare och X
antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en årskurs. De tre lärarna ansvarar för olika
ämnen i de båda klasserna, t.ex undervisar lärare 1, i ämnena So och No, lärare 2, i sv
och bild och lärare 3, i ma och eng. Lärarna finns även som resurs för eleven i varandras
ämnen, alltså är det ofta dubbla lärare i en klass. !
Man har tillsammans i arbetslaget ett gemensamt ansvar för hela elevgruppen i en årskurs
men lärarna har ett särskilt ansvar som mentor för en tredjedel av eleverna. Varje vecka
finns också mentorstid inlagd på schemat då man kan utnyttja tiden för att fokusera på just
sina mentorselever. Mentorn håller kontakten med hemmet med sina mentorselever och
håller också i utvecklingssamtalet för dessa elever.!

!

I samband med skolstarten genomgick skolan en övergripande renovering för åk 3-5 vilket
utvecklade lärmiljön och möjliggjorde fler rum i rummet. Detta gav goda förutsättningar för
mentorskapet och det kollegiala lärandet i en ny studiemiljö.!

!

Delaktighet, IKT och olikheten är normen!
Parallellt med mentorskapet har vi också drivit en process med att utveckla delaktigheten
på skolan. En del personalförändringar medförde en viss turbulens bland personalgruppen
i slutet av våren 2014, det gjorde att det blev nödvändigt att utveckla samarbetet och få en
större delaktighet på skolan.!
Skolstarten började med att vi deltog på ett seminarie om konflikthantering i grupper utifrån
FIRO-modellen samt att vi diskuterade begreppen kommunikation, globalisering och
delaktighet. !

!

Vi kom bl.a gemensamt fram till ett beslut om att bara använda Unikum som digital
kommunikationskanal dels mellan vårdnadshavarna, eleverna och skolan, dels inom
skolan. Genom att alla använder samma lärplattform så gynnas också möjligheten till en
ökad delaktighet för personalen. Men framförallt ger det möjlighet till en ökad likvärdighet
för eleven då vi inom Unikum kommunicerar på ”samma” språk.!

!
!

En annan faktor som ökade känslan av delaktighet var matematiklyftet. Genom
matematiklyftet får lärarna möjlighet att träffas och utveckla det kollegiala lärandet inom
verksamheten. Då en majoritet av lärarna har matematikbehörighet så innebär det också
att en majoritet av lärarna möts på matematiklyftet. !

!

Ytterligare en faktor är Kina-projektet. Skolan deltar under läsåret 2015 i ett Atlas-projekt i
samarbete med Jinan, Kina. För att projekt skulle få genomslag och genomsyra hela
verksamheten så beslutades att vi skulle ta med minst en lärare/arbetslag. Det har
samtidigt också ökat känslan av samhörighet och delaktighet. !

!

Mentorskapet som organisation skapar också goda förutsättningar för ökad delaktighet
bland personalen då man numera har delat helhetsansvar för elevgruppen. När man inte
längre har två klassföreståndare och en ”extra-lärare” utan en organisation där varje
mentor är lika viktig och lika betydelsefull för elevgruppen så har varje mentor också lika
stort inflytande och lika stort ansvar för undervisningen. !
Det ger en större delaktighet för alla.!

!
!

Processgrupperna och ämneslagsledarna!
Processgrupperna utgick från början från ämneslagsledarna som genom
processledarträffarna på Torrekulla skulle få verktyg för att utveckla ämnesgrupperna. !

!

Då projektet tog en annan (agil) vändning med fokus på mentorskapet så blev inte längre
processledarnas roll så betydelsefull. Dessutom så förändrades personalgruppen vilket
fick till följd att flera av dem som var processledare inte längre var aktuella som
ämneslagsledare. Därför blev tyvärr inte processledarnas roll riktigt så som det var tänkt. !

!

Nu när mentorskapsmodellen har implementerats på skolan så känns det återigen viktigt
att få en samsyn runt ämnena, därför har vi nu skapat en ny organisationsmodell med
delvis nya ämneslagsledare.!

!

Det är dock viktigt att påpeka att processgrupperna ändå inte varit förgäves, eftersom
träffarna på Torrekulla har gett inspiration som utvecklat det kollegiala lärandet och
mentorskapet på Toltorpsskolan.!

!
!

Det systematiska kvalitetsarbetet!
Under projektets gång har vi dokumenterat våra lärdomar på skolbloggen;
skolutvecklingtoltorp.wordpress.com . Vi har även genomfört en enkät som delvis finns
publicerad på bloggen. En viktig fråga var så klart om hur man ser på mentorskapet. Och
till vår glädje är resultatet överlag bra. Något som dock tydliggjordes var svårigheten att
göra fritidshemmen och förskoleklassen delaktiga i projektet. !

När vi diskuterat och arbetat med begreppen kommunikation och delaktighet har vi utgått
från följande modell:!

Resultatet gällande utvecklingsområden när det gäller delaktigheten på skolan kan
illustreras i följande modell:!

!
!
!

Vi har även gjort några intervjuer med eleverna angående mentorskapet och fick följande
respons:!

!
"Det är bra för man har olika lärare som är bra på olika saker"!
!
!

"Det bästa är att även om alla lärare är bra, så undervisar de på olika sätt och då tröttnar
man inte så lätt"!

!

"Jag tycker det är skönt med en mentor som man vet att man kan gå till om man vill prata
om något"!

!

"Den enda nackdelen jag kan komma på är att mentorn inte riktigt kan berätta på
utvecklingssamtalen hur det går för mig i de andra ämnena, eftersom mentorn mest
känner till hur det går för mig i sitt ämne"!

!

"Om en lärare är sjuk eller borta och man kommer i bråk med någon i klassen på rasten,
då kan man gå och berätta det för de andra mentorerna. Och då känner de oss och förstår
vad som är problemet och kan hjälpa. Till skillnad från en vikarie som inte fattar nåt"!

!

"Det blir liksom lite annorlunda under dagen då man möter nya lärare så man tröttnar inte
så lätt"!

!

"Det känns som om man får lärare som alla tycker att just sina ämnen är de roligaste och
då blir lektionerna roligare"!

!
!

"Alltså, om man har samma lärare en hel dag, eller hel vecka så får man ju ont i öronen av
att bara höra en enda röst”!

Lärdomar och utvecklingsområden!
Mentorskapet är som organisationsmodell fortfarande på ”bebisstadiet”. Vi har arbetat
knappt tre månader med denna organisation, därför är det fortfarande svårt att se
effekterna av arbetssättet. Något som vi dock redan har upplevt är vikten av att
implementera modellen i hela personalgruppen. Samarbetet inom arbetslaget blir än
viktigare, liksom vilket förhållningssätt man har till varandra som mentorer. Lärarna är inte
längre ensamma ”kaptener” i sitt klassrum. Det är också viktigt att man ”talar med en röst!”
mot såväl vårdnadshavare som elever. Om man som pedagog tror på organisationen, tror
också eleverna på den, liksom vårdnashavarna.!

!

Ett annat viktigt utvecklingsområde är hur vi ska inkludera fritids i organisationen med
mentorskap. Trots att även deras organisation förändrats då de alla idag arbetar runt
samma elevgrupp hela dagen så känner sig inte de lika delaktiga i organisationen.!
!

Det finns en önskan om att lärare och fritidspedagoger tillsammans under t.ex en
studiedag skulle kunna få möjlighet att diskutera elevgruppen och då fokusera på både
elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling. Detta är också något som efterfrågats
av eleverna. De vill i större utsträckning få en samlad bild av sin kunskapsutveckling. !

!

Det synliggör också vikten av att ha en samsyn runt bedömningen av eleven, därför har
det åter igen blivit aktuellt att utveckla ämnesgrupperna och bedömningsverktygen i
Unikum. En konsekvens av detta är att vi startat en IKT-grupp på skolan som har som
ansvar att utveckla användandet av våra digitala verktyg och Unikum.!

!

Positiva effekter av mentorskapet!
Konkreta effekter av mentorskapet är att vi denna termin har färre kränkningar och en
upplevd känsla av större trygghet i arbetslagen. Många lärare är övervägande positiva till

mentorskapet som organisationsmodell. Dels har arbetsbördan blivit jämnare och mer
rättvis, dels kan pedagogen fördjupa sig inom sina ämnen då man undervisar i färre
ämnen. Det i sin tur gör att lektionerna blir mer lustfyllda för eleven. Ytterligare en
konsekvens är att det skapar en större variation i undervisningen, vilket också upplevs
positivt av många elever. !

!
!

Höjer mentorskapet elevernas måluppfyllelse?!
Om man läser Skolinspektionens rapport: ”Framgång i undervisningen - en
sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i
skolan” så kan vi se att det finns intressanta belägg för att mentorskapet faktiskt höjer
elevernas måluppfyllelse.!

!

Mentorskapet innebär att eleverna har tre lärare vilket ger större förutsättningar att sedd av
minst en pedagog vilket gynnar möjligheten till goda relationer. !
”Goda relationer mellan lärare och elever och höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever har
visat sig ha påvisbar betydelse i detta sammanhang.”!

Det är också något som eleverna lyfter: "Jag tycker det är skönt med en mentor som man
vet att man kan gå till om man vill prata om något”!

!

Mentorskapet medför också att man som lärare kan fokusera på färre ämnen vilket ger ett
större djup och bredd i ämnet.!
”Framgångsrika lärare har goda ämneskunskaper och god didaktisk kompetens och förmåga att balansera
dessa så att de skapar ett sammanhang och en röd tråd för elevernas lärande visar forskningen.”!

Och som eleverna påpekar: "Det känns som om man får lärare som alla tycker att just sina
ämnen är de roligaste och då blir lektionerna roligare”.!

!

Mentorskapet ger möjlighet för läraren att fördjupa sig inom sina ämnen och att skapa en
varierad undervisning:!
”I forskningen om lärares yrkesutövande framhålls att genom en omfattande och rik undervisningsrepertoar
och en förmåga att variera och anpassa undervisningens form och innehåll till skilda kontexter och elevernas
olika förutsättningar läggs grunden för att eleverna ska uppnå goda resultat”.!

Och som en elev sa: "Det bästa är att även om alla lärare är bra, så undervisar de på olika
sätt och då tröttnar man inte så lätt”.!

!

Ännu en aspekt av mentorskapet är de gynnsamma effekterna av det kollegiala lärandet
då man dels är inne på varandras lektioner, dels är fler som samverkar runt en gemensam
elevgrupp. ”Samverkan mellan lärare har också visat sig vara en faktor av vikt. Betydelsen har lyfts fram
av professionella lärare med höga förväntningar på varandra, som tillsammans reflekterar över sitt arbete.”!

!

Mentorskapet har också gjort att man kan arbeta med individualisering och inkludering på
ett helt annat sätt då man numera är tre lärare som ser eleverna. Det ger en större
helhetssyn på eleven och medför att man kan på ett enkelt sätt kan organisera
undervisningen så att en lärare kan undervisa en mindre grupp som behöver extra stöd
medan den andra läraren undervisar den större gruppen. Här är läraren en resurs för
eleven. Eller som Kerstin Göransson skriver på Skolverket (http://www.skolverket.se/
skolutveckling/forskning/artikelarkiv/inkluderande-skola-1.173803): !

!

”Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever
har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång.”!

!

Hur vi vill utveckla mentorskapet på Toltorpsskolan!
Som vi tidigare nämnt är det viktigt att inkludera fritidsverksamheten i vår
organisationsmodell. Vi vill också göra en systematiks kvalitetsutvärdering bland elever
och vårdnadshavare för att ta till vara på deras tankar och åsikter om mentorskapet. Det
blir också ett redskap för hur vi kan stärka vår organisation och undervisning. !
Vi kommer också att utforska nya sätt att använda våra digitala läromedel. !
Till våren kommer vi dessutom att åter igen att sätta fokus på ämneslagen och dra nytta av
varandras kompetenser för att utveckla det kollegiala lärandet. På så sätt kommer vi
förstärka samsynen och den ökade likvärdigheten på enheten.!

!

Toltorpsskolans vision:!
Globalisering, hållbar utveckling och olikheten är normen!
Redan innan projektet arbetade vi med hållbar utveckling och globalisering. Som jag
tidigare har nämnt så har införandet av mentorskapet möjliggjort att förutsättningarna är
synnerligen goda för att t.ex globaliseringsprojektet med Kina ska kunna genomsyra hela
verksamheten under detta läsår. !

!

Hållbar utveckling handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mentorskapet
handlar åtminstone om ekonomisk och social hållbarhet i en organisation. !
”Medan forskningen pekar ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse;
kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en
organisation som skapar tydlighet och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och
bedömning av resultat som rektor driver.” (Skolinspektionen, 2010)!

!

Begreppet olikheten är normen är numera ett vedertaget begrepp på skolan. Innebörden i
begreppet handlar om likvärdighet och att synliggöra varandras likheter och olikheter. Och
att ”hänsyn ska tas till elevernas förutsättningar och behov” (Lgr 11). Mentorskapet har på
riktigt medfört att vi använder varandra som resurs för att möta individens behov. Genom
att vara flera pedagoger i arbetslaget är vi fler som ser och möter eleven efter elevens
individuella förutsättningar. Då vi ofta är två lärare i en klass finns möjligheten att ge elever
särskilt stöd, dels för de elever som ”av olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen”, dels för de elever som behöver ”stimulans för att utveckla hela sin
förmåga” (Lgr 11). Genom mentorskapet är lärare och fritidspedagoger varandras resurser
i klassrummet. Det gynnar eleven.!

!

!
!
!
!
!
!
!
!
!