!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Stöd vid
kartläggning

-

ett lokalt
stödmaterial

ELEV BERÄTTAR
VÅRDNADSHAVARE
BERÄTTAR

KARTLÄGGNING
I RELATION TILL
KUNSKAPSMÅLEN

EXTRA ANPASSNINGAR
SOM HAR
GENOMFÖRTS

KARTLÄGGNING

Bild av Maria Troilert under CC licens

Kartläggningen ska ske i samråd med
vårdnadshavarna, eleven samt annan
berörd personal inom skolans
verksamhet.
!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!1

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Procedur
Du anmäler oro till rektor, rektor beslutar vem / vilka som ska
göra en kartläggning av elevens skolsituation. När x
medarbetare har fått uppdraget att göra en kartläggning ska
denna ske i samspel med elevens vårdnadshavare och eleven.
Den som utreder och kartlägger elevens skolsituation gör
sedan en pedagogisk bedömning av behovet samt
dokumenterar utredningen (i mall ).

Kartläggningen
syftar till att
skapa förståelse
för elevens
skolsituation.

Utredningen ska förses med namn samt titel på utredaren /
utredarna, datum och ort då utredningen är utförd.

Förslag till innehåll
En kartläggning bör innehålla dokumentation av
följande:
• Vad gör vi redan inom ramen för ledning och stimulans?
• Vilka anpassningar finns redan?
• Vad har de haft för effekt på lärandet?
• Om extra anpassningar finns, hur ser de ut för just den
aktuella eleven?
• Elevs upplevelse av sin skolsituation
• Vårdnadshavarens upplevelse
• Kartläggning på skol- och gruppnivå, dvs faktorer i
skolmiljön som påverkar elevens lärande
• Hur ser elevens lärmiljö ut? Beskriv.
• Elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Vilka
förmågor är enkla respektive svåra att visa för eleven?
• Observationer - iakttagelser

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
2
!

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

De här rubrikerna kan du använda:
• Nuvarande pedagogisk miljö
• Eleven berättar
• Vårdnadshavare berättar
• Lärarens beskrivning; Extra anpassningar som ha genomförts, Elevens kunskaper i relation
till kunskapskraven, Observationer - iakttagelser
I den sista punkten kan även sådant som upplevs kunna påverka måluppfyllelsen på sikt tas med,
exempelvis diabetes.
I punkten vårdnadshavares upplevelse, kan det vara klokt att använda förslag till frågar - se
sista sidan.

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
3
!

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Ett material vi kan ta stöd i är SEP (Skola-Elev-Plan) utarbetad av Ulrika Aspeflo. I inledningen
på materialet skriver Aspeflo: ”Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande
måluppfyllelse (…) Den skrivs med elevfokus och utifrån att skolan har ansvar för att förbättra
skolsituationen för eleven, i samråd med såväl elev som dennes vårdnadshavare.”
Om det är en kartläggning av social alternativt psykosocial karaktär som avses att genomföras,
ska ett medgivande ges av vårdnadshavare i förväg. En social eller psykosocial kartläggning görs i
samråd med kurator.
Elevexempel på pedagogisk bedömning från Skolverket modifierad för Vallaskolans organisation:
”En del stödbehov är omfattande och behövs under längre tid, vilket medför att det räknas som
särskilt stöd. Det kan handla om mycket lärarstöd på SO-lektioner för att kunna skapa en extra
strukturerad undervisningssituation för nn. Extra anpassningar behövs för att hjälpa nn att
hålla fokus och att motiveras att genomföra skoluppgifterna. Extra anpassning behövs i i form
av att någon eller några vuxna har en överblick över nn´s raster samt skoldag för att hjälpa till
i kommunikation mellan nn och andra elever.”

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!4

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Lednings och stimulans (1 kap 3§ Skollagen) är en insats där något vi gör är inom
elevgruppens ram som kommer alla elever till del. Vi tittar på vår undervisning och funderar
på vad vi gör när vi lyckas leda våra elever till lärande. Var, när och hur ser det ut när vi
lyckas? beskriv.
Exempel på ledning och stimulans på en skolan kan bland annat vara bollar på stolsben, att
skriva med ljudande tangentbord, att läsa med stöd av böcker på Inläsningstjänst, att arbeta i
ett mindre sammanhang med en lärare i lärteamet.
Anpassning (eg läs ledning och stimulans ) är en insats inom ledning och stimulans där vi
fortsätter att titta på vår undervisning och beskriver vilka utmaningar vi har tillsammans.
Vilka anpassningar föreslår eleven? Vilket stöd behöver lärare? Hur tar vi tillsammans till oss
mer kunskap för att kunna möta elevens behov? Vilka framgångs faktorer som aktuell
forskning pekar på kan vi dra nytta av i vårt anpassningsarbete? Hur ser vår organisation av
lärmiljö och undervisning ut? Hur kan vi förändra… Om eleven ej når kunskapskraven bör vi
påbörja en kartläggning.
Extra anpassning är en insats som är individinriktad men med mindre karaktär, inget
formellt beslut behövs men elevhälsan bör involveras för att lärteamet ska ha möjlighet att få
stöd i att ge adekvata insatser. Exempelvis hjälp att strukturera skoldagen, färdighetsträning
med speciallärare och dokumenteras inom IUP. Vi ska vara uppmärksamma på att extra
anpassningar kan vara nog.
Särskilt stöd är en insats som är individinriktad och av mer omfattande, varaktig och
ingripande karaktär, elevhälsan ska vara involverad, beslutas av rektor och dokumenteras i ett
Omfattning &
varaktighet

Ingripande karaktär

Särskilt stöd

åtgärdsprogram.
Vad som avses med särskilt stöd avgörs av hur pass ingripande åtgärden är. Exempelvis om en
elev har behov av att få anpassat stöd ex i specialundervisning.
Förslag på frågetyper
• Berätta
• Beskriv hur du / ni upplever ert barns skolsituation
• Hur tänker du…
• Hur menar du…
• Vad upplever du skulle kunna stödja ditt barn?
!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!5

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Stöd vid arbetet med extra anpassningar
Vi behöver fundera över hur vi skapar en miljö som motverkar eventuella funktionsnedsättningars
konsekvenser. Det vill säga att vi ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas
förutsättningar att visa sina förmågor och att lära. Att motverka funktionsnedsättningars
konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela
undervisningsprocessen. Det innebär att vi anpassar hela processen från planering via
genomförande, kunskapsbedömning och betyg till uppföljning och dokumentation.
Några exempel:

• elev med synnedsättning kan behöva anpassning av belysning i de lärmiljöer eleven vistas
• elev med läs- och skrivsvårigheter kan behöva hjälpmedel i flera eller alla skolämnen
• elev med funktionsnedsättning ex autismspektrumtillstånd är alla olika, det ger att vi inte kan
ha en generell lösning. Vi behöver exempelvis ta hänsyn till: struktur av miljö, tid, aktiviteter,
elevens självinitierande kommunikation, specialintressen
Lärarens kompetens och förståelse för vilken betydelse olika anpassningar har för elevernas
utveckling och hur man kan kompensera för funktionsnedsättningar i undervisningen, påverkar
också var gränsen mellan stöd och extra anpassningar går.
Hur närvarande personalen är i hela skolmiljön, på raster, i korridorer, grupprum, omklädningsrum
och så vidare spelar också roll för hur den psykosociala arbetsmiljön med trivsel och arbetsro
upplevs. Hur den fysiska miljön är anpassad kan vara av grundläggande betydelse för att
lärmiljön ska fungera. Vårt eget arbete med perceptions sanerings är ett exempel på att vi bygger
en grund som kan gynna några elever specifikt men alla generellt.
Anpassningar behöver ofta genomsyra hela skolsituationen och inte enbart ske vid vissa
tillfällen, situationer eller platser.
När vi planerar undervisningen ska vi tänka på hur vi anpassar undervisningen i förhållande till
elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det ger den ledning och stimulans
som alla elever har rätt till och det ger en god grund för arbetet med extra anpassningar.
Alla elever behöver vara trygga med svaren på de här frågorna:








Var ska jag vara?
Vem ska jag vara med?
Vad ska jag göra?
Vad ska jag lära?
Hur ska jag göra det?
När ska jag göra det?
Hur länge ska jag göra det?
Vad ska jag göra sedan?

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
6
!

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Elevhälsan (EHT) har ett uppdrag att huvudsakligen arbeta förebyggande och hälsofrämjande,
det vill säga att EHT har ett salutogent perspektiv inbyggt i sitt gemensamma uppdrag. EHT har
till uppdrag att stöjda lärare i att utveckla lärmiljöerna samt förhållningssätt i
undervisningssituationer.
Skolans specialpedagogiska kompetens och till exempel vilka digitala verktyg som finns på
skolan för alla elever, har betydelse för vad som utgör stöd eller inte i den ordinarie
undervisningen. Vidare utgör skolans val av organisation, resursfördelning och arbetssätt faktorer
som påverkar var gränsen går mellan det stöd som alla elever behöver och extra anpassningar.
Att tänka på vid extra anpassningar:

• Vad fungerar för vem och i vilka sammanhang?
• Vilka samtal bidrar till nya sätt att betrakta vår skolverksamhet?
• Förändring tar tid - ge tid att lyckas
Extra anpassningar dokumenteras i IUP:en för att återspegla elevens kunskaper och de
eventuella anpassningar vi i skolan gör. Vårdnadshavaren ska fortlöpande informeras om elevens
utveckling.
Exempel på hur vi kan beskriva extra anpassningar i IUP:
Lisa kommer att arbeta laborativt initialt för att övergå till mer
abstrakta matematiskaproblem och hon ska få anpassade prov i
matematik, dels i form längre tid och dels muntligt.
Ansvarig: Petter Pettersson, lärare i matematik
Lisa erbjuds färdighetsträning i engelska varje måndag kl:
10:00-10:45 och får bland annat stöd i att strukturera sin
engelska texter.
Ansvarig: Rosa Rosenlund, lärare i engelska

Nils får möjlighet att ha extra stöd i handhavandet av
assisterande teknik och de program som kan gynna honom i
lärandet. Nils ges möjlighet att få anpassade läromedel i form
av inläsaläromedel i samtliga ämnen och har tillgång till att
ladda ned talböcker från Legimus digitala bibliotek.
Ansvarig: Hulda Huldrasson, specialpedagog

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!7

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

På vår skola sker den större delen av extra anpassningar inom ramen för årskursen och det
flerlärarskap vi har som normalläge i den dagliga undervisningen.

Frågor vi kan ställa oss:

1. Var, när och hur uppträder svårigheterna?
2. Hur har undervisningen utformats och anpassats för att ge förutsättningar för eleven att
utveckla förmågorna och kunna visa de aktuella kunskaperna? På vilket sätt har elevens
intressen och erfarenheter haft inflytande på undervisningen?
3. Vilka olika former av extra anpassningar har vi utvecklat för att eleverna ska nå de aktuella
kunskapskraven? Vilka anpassningar föreslår eleven?
4. Hur arbetar vi för att uppmuntra de elever som tror att de inte kan?
5. Hur kan vi på vår skola stödja en elev med funktionsnedsättning?
6. Vilken kompetensutveckling har lärare och övrig personal på skola behov av när det gäller
extra anpassningar och olika funktionsnedsättningar?


!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
8
!

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

Exempel på extra anpassningar
Det här är bara några exempel, listan kan den som vill fylla på och ändra.

• schema med bilder, färgmarkeringar, symboler som hjälper eleven att få översikt
• personlig dagsstruktur med bilder, färgmarkeringar, symboler som hjälper eleven att få översikt
där vi även kan lägga in pauser samt hur länge eleven förväntas gör något, med vem, vart och
med vilket material

• tidshjälpmedel
• taktila hjälpmedel sk ”sensorisk diet” dvs något att sysselsätta händerna med för att få stöd i att
bibehålla fokus ( ex tangle therapy, bollar, modellera mm)







penngrepp, olika typer av pennor med olika grepp ex Twist`n´Write)
olika typer av sittdynor
talböcker (eget talbokskonto via biblioteket)
kommunikationskartor
bildstödskartor för att kunna pekprata
laborativt material och material som åskådliggör ex begrepp
extra förstärkt teknikstöd (ex har eleven en dator, kanske hen har behov av förstärkning av ex
iPad med skräddarsydda uppsättningar av appar som stödjer lärandet)












visuellt stöd kan ges på många olika sätt ex genom bildstöd i ett eller flera ämnen
checklistor för moment inom ett arbetsområde
regelbundna pauser i arbetet
individuell genomgång
individuell instruktion
instruktion på annat sätt exempelvis via film , studiebesök, dramaövningar, praktiska lösningar
instruktion som går att upprepa på egen hand, ex via film
instruktion via flera sinnen; muntligt, skriftligt i numrerade punktlistor
tecken som stöd / Tecken som alternativ kompletterande kommunikation
stöd att komma ihåg och för att kunna repetera, ex med stöd av tankekartor
fota laboration för att kunna ta upp där man slutade
vi ska förvissa oss om att eleven förstår vad som förväntas av hen

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
9
!

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

• ge korta uppgifter och snabb återkoppling, ge stöd i att komma vidare till nästa steg i
arbetsgången
















stödord till uppgifter och till ämnet
anpassa ord och begrepp
modella hur man tar sig an en uppgift
förklara och visa hur man gör en viss uppgift
anpassa talhastighet (vi vuxna)
förklara obekanta ord
skapa utrymme för att ge förförståelse för en situation eller inför ett arbetsområde
tal till text funktioner
översättnings- och rättstavningsprogram för att underlätta och förbättra elevers resultat
synonymlexikon, böcker och digitala
filma och fota genomgångar, instruktioner och anteckningar som stöd i lärandet
digital kalender med påminnelser
talsyntesprogram
olika sätt för olika att kunna redovisa sina kunskaper och förmågor
datorer, lärplattor och smartphones som stöd för struktur och lärande
extra färdighetsträning, dvs träna vissa moment oftare än andra klasskamrater och att vi lärare
organiserar det i vårt flerlärarskap

• att vi lär ut studieteknik och övar med eleverna så att de kan använda olika tekniker i olika
sammanhang

• enstaka korta specialpedagogiska insatser under en begränsad period. Det kan gälla
intensivträning i läsning, skrivning eller räkning.

• Skoldatateksinsats i form av att stödja elever att hitta och lära sig strategier för att läsa sig att
hantera alternativa verktyg, hitta en studieteknik som fungerar med verktygen




lågaffektivt bemötande
hörselkåpor och/eller hörlurar för att avskärma ovidkommande ljud
lyssna på musik
skannerfunktioner (olika apparater med olika OCR program/appar, - anpassade efter elevens
mognad och efter vad vi ser att eleven har behov av

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!10

!

SKOLHÄLSAN
6 MAJ 2015
UPPDATERAD VERSION 5

• interaktiv tavla (ex Smart board) med programvara att skriva i gör det möjligt att spara
anteckningar från tavlan vid exempelvis genomgångar, dessa kan vi distribuera så att elever
som har behov av att repetera kan göra det

• att ge möjlighet att ritprata för att förklara, förtydliga, reda ut, ge visuellt stöd vid samtal
• utvärderingar av olika slag, där eleven själv får använda skattningsskalor för hur hen upplever
att det fungerar i skolan

• skyltar och tydliga strukturer i skolans rumsliga miljö hjälper en elev som har svårt att hitta och
orientera sig”reservutgång” för elever som har svårt vid/med förändringar och/eller nya saker.
En sk reservutgång kan göra att en person vågar prova eller försöka, då vetskapen om att det
finns en reträtt plats skapar möjligheter. Reservutgång innebär att vi vuxna tydliggjort vad man
ska göra och/eller vart man ska ta vägen om aktiviteten inte fungerar eller om man behöver gå
ifrån ex för att finna ro och/eller lugna ned sig

!
STÖDMATERIAL 2014 AV JESPER SAMUELSSON, GERTRUD JONSON & ULRIKA JONSON ÄR
LICENSIERAD UNDER EN LICENS CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE-INGABEARBETNINGAR 2.5
SVERIGE LICENS
!11