Examensarbete

Om detta r en psykiskt funktionshindrad

- Diskurs, makt och subjekt i psykiatrireformen 1995

Frfattare: Henrik rnlind

Handledare: Roddy Nilsson
Termin: HT11
Kurskod: 2SA46E

1 (58)

Abstract
This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that
took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for
mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study
are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the
reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care.
This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a
new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the
present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that
was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were
produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people.
With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse,
power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new
subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise. The results shows how
concepts as time and space are intertwined with strategies of power, that simultaneously
function as conditions of possibility for this new subjectivity to exist. The main conclusion, in
the study, is that the concept psykiskt funktionshinder must be understood with regard to an
analysis of power relations, and that the power, which are latent in the present discourse, is a
decisive condition for both clients and social workers to become subjects.
Keywords: mentally ill, subjectivity, Foucault, power, discourse, social work, political reform,
psychiatry, discipline, community care

1. Inledning ............................................................................... 4
1.1 Bakgrund ....................................................................... 4
1.2 Problemformulering ...................................................... 6
1.3 Syfte .............................................................................. 8
1.4 Forskningsfrgor ........................................................... 8
2. Metod ..................................................................................... 9
2.1 Val av metod ................................................................. 9
2.2 Diskursanalys ................................................................ 9
2.3 Foucaults diskursbegrepp ett frsk till klargrande 11
2.4 Urval............................................................................ 15
2.5 Genomfrande ............................................................. 16
2.6 Etiska vervganden ................................................... 17
3. Tidigare forskning .............................................................. 18
3.1 Sammanfattande diskussion betrffande tidigare forskning
........................................................................................... 21
4. Teoretiska utgngspunkter ............................................... 23
4.1 Makt ............................................................................ 23
4.2 Disciplin ...................................................................... 25
4.2.1 Rummet ............................................................. 26
4.2.2 Tiden ................................................................. 28
4.2.3 Normalisering.................................................... 29
4.3 Teoridiskussion ........................................................... 31
5. Resultat och analys ............................................................. 32
5.1 Den psykiskt funktionshindrade.................................. 32
5.1 Rummet ....................................................................... 41
5.2 Tiden ........................................................................... 45
5.3 Normalisering .............................................................. 49
6. Sammanfattande diskussion .............................................. 54
7. Litteraturfrteckning ......................................................... 57

1. Inledning
Psykiatrireformens genomfrande 1995 innebar en omfattande frndring av organiseringen av
vrden fr mnniskor med psykiska besvr. Huvudansvaret fr omhndertagandet av den
aktuella gruppen frflyttades i och med psykiatrireformen huvudsakligen frn landstingens
verksamheter ver till kommunerna. De med lngvariga och allvarliga psykiska besvr, som
var medicinskt frdigbehandlade inom den slutna psykiatrins vrd, freslogs i propositionen
Psykiskt strdas villkor att omfattas av och inskrivas i Socialtjnstlagen (SoL) under begreppet
psykiskt funktionshinder (prop. 1993/94:218, s. 1). En ansvarsfrskjutning som samtidigt
tycks sammanfalla med en sprklig frndring, dr introduceringen av begreppet psykiskt
funktionshinder kom att anvndas fr att beteckna dem som skulle omfattas av
psykiatrireformens omorganisering av den psykiatriska vrden och kommunernas utvidgade
ansvar. Tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder r det huvudsakliga temat fr
denna uppsats och med ett srskilt fokus p hur tillblivelsen av detta begrepp kan frsts
utifrn ett maktperspektiv. Med hjlp av Michel Foucaults syn p makt, disciplin och kontroll
kommer jag att underska de centrala politiska dokumenten som fregick psykiatrireformens
genomfrande och utifrn dessa frska frst maktens betydelse i tillblivelsen av begreppet
psykiskt funktionshinder. En underskning som kommer att ta sin utgngspunkt i de
institutionella och formaliserade politiska dokument som alla r centrala i psykiatrireformens
diskurs. De dokument som framfrallt kommer att vara i fokus r propositionen Psykiskt
strdas villkor (1993/94:218) och psykiatriutredningens slutbetnkande Vlfrd och valfrihet
(SOU 1992:73) som tillsammans utgr huvudsakliga dokument i implementeringen av
psykiatrireformen.

1.1 Bakgrund
En central ambition bakom psykiatrireformens genomfrande 1995 var att frbttra
livssituationen fr mnniskor med psykiska strningar och att beskriva konsekvenserna av
psykiska strningar i termer av funktionshinder och handikapp (Lindqvist m. fl. 2010, s.32).
Genom att anlgga ett handikapperspektiv p de psykiska strningarna ppnade
psykiatrireformen upp fr en instllning som i allt strre grad betonade samhlleliga

frndringar i syfte att underltta livsvillkoren fr mnniskor med psykiska strningar.

Normalisering, autonomi och delaktighet var centrala begrepp som terfanns inom de politiska
dokument som utgjorde beslutsunderlag till psykiatrireformens implementering. Fr att uppn
dessa frndringar anvndes en strategi som avsg att frflytta huvudansvaret fr vrden av
mnniskor med lngvariga psykiska strningar frn landstingen till kommunernas
socialtjnster. Denna frndring, som ocks inskrevs i socialtjnstlagen, var frmodligen den
enskilt mest betydelsefulla frndringen inom hela psykiatrireformen. Konkret innebar
verfrflyttningen av huvudansvaret att kommunerna fick det huvudsakliga ansvaret fr att
ordna med boende och sysselsttning, samt att strva efter att understdja den aktuella
gruppens mjligheter till att vara delaktiga i samhllet. En annan central uppgift som tillkom
de kommunala socialtjnsterna i och med psykiatrireformen var kommunernas ansvar fr att
hlla sig frtrogna med levnadsfrhllandena fr dem med psykiska funktionshinder.
Bakgrunden till psykiatrireformens genomfrande mste samtidigt ocks
betraktas ur ett historiskt perspektiv, dr den pbrjade avvecklingen av de stora
mentalsjukhusen under 1970-talet intar en central roll. Av flera olika anledningar utsattes
mentalsjukhusen under 1960-talet fr en skarp kritik (se Svensson 2005 s.199 208).
Bristande effektivitet och vrdresultat tillsammans med en behandling som betraktades som
inhuman lg till grund fr mycket av den skarpa kritik som framfrdes mot mentalsjukhusen.
De statliga mentalsjukhusen som sedan mitten av 1800-talet dominerat det svenska
psykiatriska vrdlandskapet brjade sakta att differentieras och avvecklas under mitten av
1900-talet. Uppkomsten av nya mediciner under 1950-talet, som var ptagligt mer effektiva
mot psykotiska tillstnd, frndrade utgngspunkterna fr behandlingen av mnniskor med
psykiska sjukdomar och ppnade upp fr landstingens mjligheter att ta ver den psykiatriska
vrden frn staten. Landstingen vertog 1967 huvudansvaret fr den psykiatriska vrden och
under 1980-talet skedde sedan en sektorisering av den psykiatriska vrden p flera hll i
Sverige, vilket innebar att vrden delades upp inom bestmda geografiska omrden (Lindqvist
m. fl. 2010, s.30 - 31). Denna utveckling mot att avgrnsa och differentiera vrden lper hr
parallellt med en pgende och samtidig avveckling av de stora vrdinstitutionerna.
Psykiatrireformen och det verfrflyttade ansvaret till kommunen utgr hr ett vsentligt brott

mot en vrdideologi som bygger p stora vrdinrttningar och utgr samtidigt en betydelsefull
hndelse i den historiska avvecklingsprocessen av mentalsjukhusen.

1.2 Problemformulering
Mot bakgrund av den tidigare forskningen och de statliga utredningar som berrt
psykiatrireformen menar jag att det r relevant att nrma sig psykiatrireformen utifrn de
politiska dokument som varit styrande i implementeringen av reformen, fr att drigenom
synliggra de diskursiva frndringar som dessa dokument innehller och framvisa hur sprket
innehar en avgrande betydelse fr den ansvarsfrskjutning som skedde mellan landsting och
kommun. Uppkomsten av begreppet psykiskt funktionshinder innehar inom denna
ansvarsfrskjutning en central roll och utgr den sprkliga benmningen av den grupp som
blev aktuell fr std och service inom ramen fr kommunernas nya ansvar. Denna frndring,
som psykiatrireformen innebar fr de kommunala socialtjnsterna, har till stor del sin bakgrund
i en politisk beslutsprocess, dr propositionen Psykiskt strdas villkor (1993/94:218)
tillsammans med de statliga utredningarna inom psykiatriutredningen som fregick
propositionen utgjorde centrala dokument och underlag fr antagandet och genomfrandet av
psykiatrireformens. Min uppfattning r att innehllet i dessa dokument inte enbart skall
betraktas som ideologiska imperativ om hur vrden av mnniskor med psykiska besvr skall
bedrivas, utan att dessa dokument ven innehller en vgledning om hur ett specifikt subjekt
konstrueras genom begreppet psykiskt funktionshinder. Genom att underska tillblivelsen av
begreppet psykiskt funktionshinder inom de politiska dokumenten ppnas en mjlighet upp fr
att framvisa hur ett specifikt subjekt uppstr inom ramen fr det sociala arbetes praktik.
Med hjlp av begreppet diskurs kommer jag att avgrnsa psykiatrireformen och
de tillhrande politiska dokumenten som delar i en avgrnsad och reglerad domn av
differentierade

utsagor

betrffande

avvecklingen

och

utflyttningen

av

de

stora

vrdinstitutionerna i Sverige. Anvndningen av diskursbegreppet syftar hr framfrallt till att

underltta uppsatsens huvudsakliga syfte, som innebr att underska maktens pverkan i
tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder genom sprket. Det diskursbegrepp som jag

kommer att anvnda mig av i uppsatsen hmtar jag frn Foucault, vilket motiveras mot
bakgrund av hans ider om relationen mellan sprk, makt och kunskap, dr sprket inte
betraktas som ngot neutralt eller idealt utan snarare som en formande och pverkande i hur vi
uppfattar den omgivning som vi befinner oss inom (se Mills 1997, s.45). Jag kommer i min
metoddiskussion nrmare precisera och definiera Foucaults diskursbegrepp och dess vsentliga
bestndsdelar. Min frhoppning r att med denna uppsats problematisera en frestllning om
psykiatrireformen som framvuxen ur en rationell kontinuitetsprocess av ideologiska och
politiska vertygelser, utan att istllet underska och framhva hur makt och diskontinuitet
skapat villkoren fr tillblivelsen av subjektet psykiskt funktionshindrad.
Den huvudsakliga teoretiska utgngspunkten som jag kommer att anvnda mig
utav i uppsatsen bygger p ett maktteoretiskt perspektiv, dr tillblivelsen av begreppet psykiskt
funktionshinder inom psykiatrireformens diskurs kommer att underskas utifrn ett
maktperspektiv. Med detta tillvgagngsstt avser jag att anlgga ett kritiskt perspektiv och
problematisera en frestllning om psykiatrireformen som att huvudsakligen utgra en politisk
implementering genom en suvern politisk makt, och istllet framhva ett maktperspektiv som
belyser makten relationellt snarare n horisontellt. Jag kommer i uppsatsen att anvnda mig av
Foucaults syn p makt fr att analysera dokumenten och underska relationen mellan makt och
tillblivelsen av begreppet och subjektet psykiskt funktionshinder. Foucaults syn p makt, och
d framfrallt den disciplinra form av makt som presenteras i verket vervakning och straff
(1975), kommer presenteras senare i uppsatsen och anvndas som ett teoretiskt verktyg fr att
analysera och framvisa frhllandet mellan makt och subjekt. Den teoretiska diskussionen
kommer inom ramen fr denna uppsats vara relativt omfngsrik och detaljerad, vilket jag
menar r ndvndigt fr att klargra Foucaults syn p sprk, makt och subjekt.
Sammantaget kan min problemformulering sammanfattas som ett frsk att
underska det kritiska gonblick, d ett nytt stt att tala och behandla mnniskor med psykiska
besvr uppstod inom det institutionella politiska samtalet. Genom att problematisera en
frestllning om psykiatrireformen som hrledd ur en suvern politisk makt, vill jag istllet
framhva en relationell syn p makt utifrn Foucault och underska hur en sdan maktform

pverkade tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder inom psykiatrireformens och

skapade ett nytt subjekt inom det sociala arbetets praktik.

1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen r att underska maktens roll i tillblivelsen av begreppet psykiskt
funktionshinder inom de politiska dokument som fregick psykiatrireformens genomfrande
1995. Och utifrn detta skapa en kad frstelse fr maktens betydelse fr uppkomsten av det
nya subjektet, psykiskt funktionshindrad, inom ramen fr de kommunala socialtjnsternas
ansvarsomrde.

1.4 Forskningsfrgor
-

Hur beskrivs den psykiskt funktionshindrade inom de politiska dokumenten som

fregick psykiatrireformen?

P vilka stt urskiljs den psykiskt funktionshindrade mot andra psykiska strningar?

Vilka makttekniker anvnds i samband med tillblivelsen av subjektet psykiskt

funktionshinder?

Hur skall man frst betydelsen av makt i tillblivelsen av subjektet psykiskt

funktionshindrad och i relation till det sociala arbetet?

2. Metod
2.1 Val av metod
Jag kommer i den freliggande uppsatsen att anvnda mig av en diskursanalytisk metod fr att
analysera det empiriska materialet. Diskursanalysen har en kvalitativ utgngspunkt och har
som utgngspunkt att sprket bidrar till att skapa vr verklighet, snarare n att enbart utgra en
representation av verkligheten (Denscombe 1998, s.393). Valet av diskursanalysen r
motiverat med hnsyn till uppsatsens huvudsakliga syfte och d framfrallt utifrn
diskursanalysens fokus p frhllandet mellan makt och sprk. Jag kommer i uppsatsen att
anvnda mig av Foucaults diskursbegrepp som metodiskt verktyg och utgngspunkt fr mina
analyser. I detta metodavsnitt kommer jag att framvisa Foucaults mngfacetterade
diksursbegrepp och frska peka ut ngra vsentliga ider och tankar som kan anvndas som
verktyg fr att analysera de politiska dokumenten.
Mitt val av metod baseras ven utifrn studieobjektet, d psykiatrin och
psykiatrins patienter har haft en svag rst i samhllet och genom olika vrdinrttningar varit
exkluderade frn samhllets gemenskap. Detta menar jag motiverar till en underskning av
denna intressanta och unika historiska situation, dr psykiatrireformens ideologiska
utgngspunkter hade som avsikt att inkludera psykiatrins patienter i samhllet och ge den tysta
och exkluderade gruppen mjligheter till en egen rst och delaktighet tillsammans med det
vriga samhllet.

2.2 Diskursanalys
Jag avser i detta avsnitt att frska placera diskursanalysen i ett kunskapssammanhang och fra
en diskussion om hur objekt kan bli freml fr vetande. Diskursanalysen kan inte betraktas
som en form av vetenskapsteori, d vetenskapen enligt Foucaults synstt sjlv utgr en diskurs
och sledes producerar sina sanningar genom diskursiva praktiker. Jag kommer drfr inte att
diskutera diskursanalysen utifrn en begreppslighet hmtad frn den traditionella
vetenskapsteorin och istllet frska att visa hur sanning och kunskap skapas genom diskurser.

I Vetandets arkeologi (1972) beskriver Foucault hur det diskursiva objektet

framtrder genom att ta plats inom en slktskapskrets, dr olika relationer och instanser samlas
kring objektet. Genom differentiering, avgrnsning och specificering urskiljs det diskursiva
objektet och fr en bestmd position som definierar objektet och de instanser som berrs, samt
de relationer som behvs upprttas och sttet som man kan samtala om objektet (Foucault
1972:57-64). Kunskapen om objekten, den epistemologiska dimensionen, sker hr inifrn
diskursen sjlv och den ordning och sanningsregim som diskursen lter oss uppfatta det
diskursiva objektet. Detta innebr enligt Foucault (1972:101) att vi inte kan hrleda diskursen
utifrn en ursprunglig erfarenhetsgrund eller ett vetandes aprioriska instans. Diskursen kan inte
analyseras utifrn en id om en ren subjektivitet, dr utsagans innehll kan hrledas till ett
enskilt subjekt, utan istllet skall utsagor om sakfrhllanden betraktas i frhllande till
subjektets position inom diskursen. Kunskapen om vrlden och de utsagor som vi kan
formulera om vrlden blir hr en frga om vr position inom en bestmd diskursiv praktik.
Foucault beskriver den diskursiva praktiken som att innefatta en mngd av anonyma,
historiska regler, alltid definierade i tid och rum, som under en bestmd epok och fr en given
social, ekonomisk, geografisk eller sprklig krets har definierat de villkor under vilka
utsgelsefunktionen utvas (Foucault 1972:145). Vi ser hr att kunskap och sanning om
objekt och sakfrhllanden r produkter av diskursiva praktiker, som genom diskursens makt
bestmmer hur vi skall uppfatta den vrld vi lever i och de ting som omger oss, praktiker som
sker utifrn definierade historiska och ekonomiska villkor.
Denna ansats menar jag r frtjnstfull i studiet av psykiatrireformens politiska
dokument, d utsagorna som samlas kring det diskursiva objektet psykiskt funktionshindrade
mste relateras till den historiska kontext inom vilka de ger rum, och den slktskapskrets som
utsagorna hr hemma inom. Kunskapen om psykiatrireformen och dess konkreta innehll, som
frmedlas genom det sammanhngande systemet av utsagor som r knutna till det diskursiva
objektet, r med denna vetenskapsteoretiska utgngspunkt inte av en essentiell natur utan
snarare frbunden med hur innehllet framtrder utifrn diskursen som ett sammanhngande
system (se Foucault 1972:143-145).Den kunskap som jag efterstrvar inom denna uppsats och
utifrn denna ansats, r framfrallt en kunskap om

vilken betydelse som de sprkliga

10

frndringarnas hade fr genomfrandet av psykiatrireformen, och d huvudsakligen bildandet

av begreppet psykiskt funktionshinder samt hur denna sprkliga frndring tog form genom en
enhetlig diskursiv praktik och vilka villkor som bestmde hur vi kunde uttala oss inom denna
praktik (se Foucault 1972:145)

2.3 Foucaults diskursbegrepp ett frsk till klargrande

I min uppsats kommer psykiatrireformen betraktas som en enhetlig diskurs, dr utsagorna som
uttrycks i de olika dokumenten utgr uppsatsens empiriska material och betraktas som delar i
en regelbundenhet. Diskursbegreppet som sdant r ett splittrat begrepp med flertalet olika
betydelser och konnotationer. Inom denna uppsats kommer jag att hnfra diskursbegreppet till
Foucault och hans anvndning av begreppet inom framfrallt Vetandets arkeologi och
Diskursens ordning (1993). Det huvudsakliga syftet med att underska begreppet psykiskt
funktionshindrad som diskurs r fr att ppna upp en mjlighet att synliggra eventuella
maktrelationer som finns invvda i de politiska dokument och som fregick sjlva bildandet av
begreppet psykiskt funktionshinder. Mills (1997, s.15) menar att en diskurs skall betraktas som
ngot som skapar ngot annat, och i min uppsats vill jag underska hur diskursen om de
psykiskt funktionshindrade konstruerar subjektet psykiskt funktionshindrad inom ramen fr det
sociala arbetet.
Foucaults anvndning av begreppet diskurs r inte entydigt utan framtrder med
skiftande skepnader i hans texter. I Vetandets arkeologi diskuterar Foucault betydelsen av
begreppet diskurs som att ibland r den alla utsagornas generella omrde, ibland r den
individualiserbar grupp av utsagor, ibland r den en regelbunden praktik som redogr fr ett
visst antal utsagor (Foucault 1972, s.102). Begreppet diskurs kan utifrn detta citat uppfattas
referera till utsagor p en allmn niv som r meningsfulla och innehar en pverkande kraft,
men ocks till en avgrnsad grupp av utsagor som hnfr sig till ett specifikt objekt. Det r
framfrallt utifrn den senare uppfattningen som jag kommer att anvnda mig av begreppet
diskurs fr att analysera och frst det empiriska materialet i denna uppsats. Centralt i denna
uppsats kommer att vara en analys av den diskursiva praktik som uppstr kring de psykiskt
funktionshindrade inom psykiatrireformen.

11

Bildandet av en enhetlig diskursiv formation betrffande ett specificerat objekt

hrleder Foucault ur fyra hypoteser. Den frsta hypotesen som Foucault (1972 s.48) postulerar
r att spridda utsagor i tid och rum bildar en helhet om de hnfrs till samma objekt. Denna
hypotes frfaller orimlig menar Foucault (ibid), d utsagornas individualitet skapar en
spridning som gr det omjligt att finna en konstant relation dem emellan. Vad Foucault
istllet hvdar r att utsagorna om ett specifikt objekt inte kan ha sin grund i objektets existens,
utan i sjlva samspelet mellan de regler som lter objektet framtrda under en viss period. Den
andra hypotesen som Foucault (1972 s.49) framlgger r att det stt, varp olika utsagor
tillsammans kan bilda en diskursiv formation, har sin grund i deras form och sttet som de
lnkas samman p. Lnken mellan utsagorna bestr inte i objektets karaktristiska egenskaper,
utan snarare i det gemensamma synsttet som ligger till grund fr utsgelserna omkring
objektet.
Det som borde karakteriseras och individualiseras r samexistensen
mellan alla dessa spridda och heterogena utsagor; det system enligt
vilket de frdelas, det std de finner hos varandra, det stt varp de
innebr eller utesluter varandra, de frvandlingar de genomgr, det
stt varp de avlser varandra, disponeras och erstts (Foucault 1972,
s. 50).
Den diskursiva formationen framtrder utifrn denna hypotes som instabil och frnderlig och
utsagorna betrffande det specifika objektet frefaller mer att f sitt innehll utifrn samspelet
och relationen till andra utsagor inom diskursen. Denna hypotes har givetvis konsekvenser fr
en traditionell uppfattning om sanning, dr sanning uppfattas utgra en korrespondens mellan
en utsaga och det objekt som utsagan refererar till (se Foucault 1972, s. 112). Foucault tycks
istllet definiera diskursens frhllande till sitt objekt utifrn det sprkliga samspel, som lter
vissa utsagor framtrda samtidigt som vissa andra utsagor utesluts. Utsagornas sanningsvrde
blir hr knutna till en avgrnsad lokalitet och tidslighet, inom vilka de kan framtrda som
giltiga och sanna. Den tredje hypotesen betrffande de diskursiva formationernas
sammansttning utgr ifrn att gruppera utsagorna utifrn vilket system av bestende och
sammanhngande begrepp som de utmanar (Foucault 1972, s.51). Hr kan man se hur

12

diskursens sammansttning och utsagornas framtrdande str i konflikt med andra diskursiva
formationer och vedertagna begrepp. Diskursen frefaller i strre grad definieras utifrn hur
den upptrder snarare n att finna en inre konsistent arkitektur, som kan anvndas fr att bilda
abstrakta begrepp betrffande diskursens sammantagna helhet. Den fjrde hypotesen som
Foucault presenterar tar sin utgngspunkt i frgan om hur utsagorna sammanfogas och erhller
sin tematiska identitet och sitt fortbestnd, dr Foucault (1972 s.53) menar att istllet fr att
ska terge dialektiken och de konflikter som sammanfrt utsagorna till en tematisk identitet
br man kartlgga de mjligheter som ppnar upp fr redan existerande teman att framtrda
och i framkallandet av motsatta strategier.
Dessa fyra hypoteser upprttar en slags metodisk utgngspunkt fr hur en
diskursiv formation kan analyseras, dr hypoteserna tillsammans utgr ett underlag fr att
studera ett spridningssystem av utsagor och hur en regelbundenhet kan definieras och urskiljas
och betecknas som en diskursiv formation. Analysen av specifika diskurser r inte inriktade p
att analysera frhllandet mellan sprket och objekt i verkligheten, utan snarare p att
analysera hur ett objekt kan bli freml fr en diskursiv praktik.1
En uppgift som bestr i att inte lngre behandla diskurserna som
mngder av tecken (betecknande element som hnvisar till innehll
eller frestllningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt
bildar de objekt de talar om. (Foucault 1972, s.67)
Ett tnkande i diskurser fr drmed epistemologiska konsekvenser, dr kunskap och sanning
om objekt inte hrleds ur objekten sjlva eller ur en medveten subjektivitet, utan istllet
innehller diskursen sjlv regler, sanningar och begrnsningar som ligger till grund fr hur vi
uppfattar och talar om objekt. Foucault uttrycker detta som att [v]i mste uppfatta diskursen
som ett vld vi utvar mot tingen eller tminstone som en praktik vi ptvingar dem (Foucault
1993, s.37). Hr framkommer ocks diskursens frbundenhet med makt och hur vr erfarenhet

I kapitlet Utsgelsefunktionen i Vetandets arkeologi fr Foucault en kritisk diskussion betrffande tidigare

filosofiska uppfattningar om frhllandet mellan sprk och verklighet. Foucault menar hr att utsagans relation
till det som utsgs inte kan omfattas i en teori om mening eller ett ostensivt utpekande, utan framlyfter utsagan
som en form av mjlighetsvillkor fr satser och propositioner.

13

av vrlden inom diskursen r reglerad av existensvillkoren fr det diskursiva objektets

framtrdande.
Frhllandet mellan diskurs och makt diskuterar Foucault i sin frelsning
Diskursens ordning, dr han framvisar tre olika utestngningssystem som alla har haft
funktionen att begrnsa och kontrollera talet inom diskurserna. De system som Foucault (1993,
s.14) lyfter fram r frbudet, uppdelningen mellan frnuft och vansinne samt motsttningen
mellan sanning och falskhet. Diskursen upprttar allts grnser som exkluderar och definierar
diskursen utifrn vad den inte r.
Jag kommer i den freliggande uppsatsen anvnda Foucaults diskursbegrepp som
en metodisk utgngspunkt i mina analyser av det empiriska materialet. Roddy Nilsson (2008
s.182 184) diskuterar i kapitlet Hur anvnda Foucault? hur Foucaults tnkande kan
anvndas och pekar dr ut tre olika anvndningsstt, som omfattar dels en tematisk anvndning
dr element frn Foucault plockas ut och appliceras p specifika omrden, dels en mer
metodisk anvndning dr diskursanalysen framlyfts som ett explicit arbetsstt och dels en
teoretisk-reflexiv anvndning som med hjlp av Foucaults begrepp och teorier utformar en
egen metod. Jag har i min uppsats valt att anvnda ett tnkande i diskurser som metodiskt
verktyg fr att analysera det empiriska materialet, vilket framfrallt innebr att jag anammar ett
metodologiskt synstt p hur sprket bidrar till att forma och konstruera vra uppfattningar om
vrlden. Genom att fokusera p en analys av det empiriska materialet, som fokuserar p hur
regelbundenheter mellan olika utsagor formar en diskursiv praktik kring ett specifikt objekt,
avser jag att frng en analys som frsker analysera subjektets intentioner. Min analys
kommer ocks att vara uppmrksam p frhllandet mellan det som inkluderas och exkluderas
i texten, vilket i min uppsats r av strsta vikt d bildningen av begreppet psykiskt
funktionshinder just avser att beteckna och urskilja ett nytt subjekt, som i sin tillblivelse bde
mste vara ngot nytt och annat n tidigare benmningar. I en artikel av Zoe Garrity (2010)
som behandlar frgan om hur en teoretisk anvndning av Foucault inom det sociala arbetets
disciplin kan g tillvga, finns det en mjlig ingngspunkt fr hur Foucault kan anvndas, och
som jag sjlv menar gr i linje med mina egen uppsats. Vi mter i denna artikel en diskussion
om subjektets status inom diskursen, som framvisar en bild av hur vi kan uppfatta

14

socialarbetaren som subjekt och subjektet psykiskt funktionshindrad och hur den kunskap som
produceras inom diskursen bidrar till att positionera dessa subjekt.
This suggests that Foucaults intention is not to remove the ability of
the subject to act within discursive formations and non-discursive
institutions, but to highlight how the construction of knowledges,
along with the recognition of discursive knowledge as social practice,
situate a subject (Garrity, 2010:205)
Jag kommer ven att anvnda mig av begreppet makt som ett teoretiskt perspektiv i uppsatsen,
vilket innebr att jag kommer att fokusera p hur makt verkar inom diskursen. Eftersom
diskursbegreppet r behftat med s mycket teoretiska komplikationer r det givetvis svrt att
helt begrnsa diskursbegreppet till att enbart vara en metod fr att analysera texter. Nilsson
menar i sin diskussion om denna problematik att diskursanalysen r ett metodiskt redskap
med betydande teoretiska implikationer (Nilsson 2008, s. 183).

2.4 Urval
Den metod som jag kommer att anvnda mig utav i denna uppsats frutstter en sensitivitet
infr den aktuella problemformuleringen och det material som behvs fr att besvara de
aktuella frgestllningarna. Jag har i mitt arbete valt ut de politiska dokument som gr att
hrleda till ett offentligt politiskt samtal och som har haft en avsevrd central roll i
genomfrandet av psykiatrireformen 1995.
Inom den vergripande kategorin politiska dokument kan man urskilja olika typer
av dokument, som exempelvis statliga utredningar, betnkanden och propositioner. Utifrn min
anvndning av begreppet diskurs i uppsatsen, som ett metodiskt hjlpmedel fr att analysera de
politiska dokumenten, kommer jag att tolka dessa olika texter som olika typer av utsagor, som
alla faller under psykiatrireformen som en gemensamma diskursiv formation. Det
huvudsakliga urvalet av empiriskt material har utgtt frn psykiatrireformens proposition,
Psykiskt strdas villkor och de statliga utredningar som tillsammans utgjorde underlaget fr
denna proposition. Det finns teoretiska distinktioner och intressanta frhllanden mellan den
statliga utredningen och propositionen, som tv olika typer av dokument. Exempelvis kan man
tnka sig att den statliga utredningen r frberedande och kunskapsproducerande, och att

15

propositionen r verkstllande och explicit. Jag har inte analyserat dessa inre frhllanden
mellan texterna i ngon strre utstrckning, d omrdet fr uppsatsen framfrallt frsker
rekonstruera uppkomsten av subjektet och begreppet psykiskt funktionshinder, och inte explicit
utfallet av en politisk beslutsordning eller implementation.

2.5 Genomfrande
Den utgngspunkt som jag kommer att ha i mitt analysarbete kan karaktriseras som en form
av kvalitativ innehllsanalys av skriftliga dokument. Grnmo (2004:189) menar att en
datainsamling, som frbereder ett material fr en kvalitativ innehllsanalys, frutstter ett
srskilt fokus utifrn vilken en insamling av material kan ske. Det specifika fokus som denna
uppsats kommer att utg ifrn r politiska dokument, vilket hr definieras som dokument som
producerats i enlighet med en politisk beslutsordning. Dessa politiska dokument kommer att
skas utifrn deras relation till genomfrandet av psykiatrireformen det politiska
beslutsfattandet att anta propositionen Psykiskt strdas villkor. Grnmo (2004:190) lyfter fram
tv vsentliga aspekter i frberedelserna av datainsamlingen, vilket r dels temat fr texterna
och dels typen av texter. I denna underskning r temat det diskursiva objektet psykiskt
funktionshinder, och typen av texter r de olika politiska dokumenten utsagorna som
tillsammans samlas runt det diskursiva objektet. Den metod som jag kommer att anvnda mig
av fr att finna de aktuella texterna r framfrallt en skning i Riksdagens dokumentdatabas,
samt ven i den nationella skkatalogen Libris. Psykiatrireformen som sammansatt fenomen r
komplext och innehar mnga olika dimensioner, vilket motiverar en vldefinierad avgrnsning
av det material som skall anvndas fr analys. I uppsatsen kommer jag framfrallt att fokusera
p de dokument som fregick och utgjorde bakgrunden till psykiatrireformen, vilket innebr att
politiska dokument som r reaktioner och utvrderingar av psykiatrireformen inte kommer att
analyseras som empiriskt data. Detta motiveras ocks av frgestllningarnas karaktr, som
sker efter de diskursiva frndringarna, den diskontinuitet som uppstr i samband med
ansvarsfrskjutningen frn landsting till kommun.
Grnmo (2004:193) lyfter fram ett problem som kan uppst i samband i samband med en
kvalitativ innehllsanalys, vilket han benmner som forskarens perspektiv. Det perspektiv som

16

forskaren nrmar sig det aktuella forskningsproblemet och pverka bde urvalet och tolkningen
av texterna p ett negativt stt, som begrnsar tolkningen av texterna. Fr att minimera denna
problematik kan det vara ndvndigt att arbeta med flera tolkningsmjligheter och ven
frska relatera texterna till kontextuella faktorer. Detta frefaller samtidigt att
verrensstmma med en diskursanalys, som betonar hur utsagornas mjlighetsvillkor r
sammankopplade med historiska, sociala och ekonomiska omstndigheter. Denscombe ( 1998
s.396) diskuterar ocks hur forskarens intuitioner och insikter kan pverka diskursanalysen i
sdan utstrckning att forskningen genom diskursanalysens metoder och resultat blir svra att
verifiera. Den vgledning som Denscombe anger fr att motverka detta verifieringsproblem r
en tydlighet betrffande vilka diskursaspekter som skall studeras. I min uppsats avser jag
framfrallt att studera hur texterna bidragit till att skapa ett begrepp, subjekt och kulturell
frestllning genom uppkomsten av begreppet psykiskt funktionshinder.

2.6 Etiska vervganden

Denna uppsats konfronteras inte med ngra etiska frgestllningar betrffande enskilda
individers integritet i frhllande till uppsatsarbetets genomfrande. Uppsatsen berr ndock
ett omrde, dr den aktuella gruppen som omfattades av psykiatrireformen har en svag rst i
samhllet, vilket enligt mig frutstter en etisk reflektion ver hur denna uppsats kan bidra till
att strka rsten fr den aktuella gruppen. Ros-Mari Eliasson (1995:30) menar att det inom den
socialvetenskapliga forskningen finns skl till att ta stllning fr svagare parter och framlyfta
tidigare frsummade perspektiv. Denna etiska vgledning ser jag som ett forskningsideal i
frgor som berr utsatta grupper i samhllet, och motiverar uppsatsens kritiska perspektiv p
de politiska dokument, som haft en avgrande betydelse fr utformningen av vrden fr
mnniskor med psykiska besvr frn mitten av 1990-talet och framt. Valet av Foucaults
tnkande, som ett verktyg att nrma sig psykiatrireformen, kan i detta sammanhang ocks
motiveras utifrn hans egna vetenskapliga produktion, som i flera avseenden varit en ny
historieskrivning som framlyft grupper och teman som tidigare sttt utanfr den traditionella
vetenskapens utsiktspunkter.

17

3. Tidigare forskning
Den forskning som tidigare behandlat psykiatrireformen har haft olika skepnader och tyngd.
Flera studier har behandlat psykiatrireformen i ett historiskt sammanhang, vilket placerat
psykiatrireformen i en historisk process med utgngspunkt i den svenska psykiatriska vrden.
Andra studier har haft en mer utvrderande karaktr, dr reformen har betraktats utifrn ett
tillbakablickande perspektiv. I dessa studier har frgor betrffande frhllandet mellan
psykiatrireformens innehll och det konkreta utfallet ofta varit centrala utgngspunkter. En
tredje typ av studier kan karaktriseras som mer konkreta och specifikt avgrnsade studier
betrffande psykiatrireformen som sdan. Dessa studier har ofta haft sin utgngspunkt i att
belysa psykiatrireformen i sin helhet och lyfta fram centrala och kontextuella aspekter som
varit aktuella fr de vrdideologiska imperativ som formulerades genom reformen. Det finns
ven framstllningar som visserligen inte arbetar efter akademiska tillvgagngsstt, men som
frsker terge och fnga psykiatrireformen utifrn enskilda mnniskors erfarenheter (se
Nordn 2001), dessa kommer jag inte att redogra fr i detta avsnitt. Jag kommer nedan
presentera den forskning i Sverige som i strre grad berrt psykiatrireformen, samt forskning
som anknyter till anvndningen av Foucaults tnkande som en metod inom forskning i socialt
arbete och sedan avsluta med en sammanfattande diskussion, dr jag diskuterar den tidigare
forskningen i relation till mina egna utgngspunkter i den freliggande uppsatsen. Vad jag inte
valt att presentera som tidigare forskning r de statliga utredningar som fregick
psykiatrireformen, detta motiveras med att dessa utgr studiens empiriska material och r
freml fr uppsatsens analys.
Jan-Otto Ottosson framvisar i en historiskt orienterad studie Psykiatrin i Sverige
vgval och vgvisare (2003) hur den psykiatriska vrden i Sverige genomgtt ett flertal olika
frndringar under skilda tidpunkter. Ottossons studie tar ven fast p enskilda personer som
han framlyfter som betydelsefulla aktrer fr psykiatrin i Sverige. Psykiatrireformen behandlas
av Ottosson under rubriken ofullbordad psykiatrireform, vilket frtydligas av Ottosons
uppfattning om reformens ouppfyllda ml att alla med psykiska funktionshinder fr sina
individuella behov av vrd, std och service tillgodosedda (Ottosson 2003:47-48). Ottosson

18

lyfter ven fram den komplexitet och flerfaldighet som var motiven bakom psykiatrireformens
genomfrande, dr ambitioner till normalisering, integrering och avinstutionalisering var
bakomliggande faktorer.
Lars-Christer Hydn presenterar i en inledning till antologin Frn psykiskt sjuk
till psykiskt funktionshindrad (2005) en historisk versikt som placerar psykiatrireformen inom
den avinstutionaliseringsprocess som pgtt under den senare hlften av 1900-talet. Denna
inledning utmynnar i en kritisk diskussion om kunskapsluckorna som finns inom det aktuella
omrdet, dr Hydn (2005:34-36) menar att det behvs en kontinuerlig uppfljning som
undersker olika reformer och verksamheter kritiskt, samt uppfljningar av sociala och
ekonomiska frhllanden hos gruppen med psykiska funktionshinder, och ven studier som r
inriktade p att underska hur det r att leva med psykiska besvr och som ven frsker
nrma sig en frstelse fr de nya formerna av std och sociala insatser. Hydn menar ven att
det r viktigt att inskaffa kunskap om de professionella grupper som arbetar med den aktuella
gruppen. Avslutningsvis hvdar Hydn att det ven behvs en kritisk granskning och analys av
den psykiatriska diskursen, och kritiska analyser av olika statliga utredningar och dokument
som varit grundlggande fr de senaste decenniernas reformarbete (Hydn 2005:36).
I studien Att leva ett eget liv: normalisering i den nya psykiatrin studerar LarsChrister Hydn (s.158-159) hur formerna fr samspelet mellan patienter frn den tidigare
psykiatriska vrden fungerar tillsammans med olika representanter inom de nya
vrdorganisationer som vuxit fram efter psykiatrireformen. Avsikten med studien r att
underska hur normaliseringsstrvandena omstts i den vardagliga praktiken. Hydn framvisar
hur den psykiatriska vrden och omsorgen har genomgtt tre centrala frndringar som
tillsammans utgr vad han kallar den nya psykiatrin, dessa r en avmedikalisering av vrden,
frsk till sociala definitioner av psykiska sjukdomar samt olika frsk till social integration
och normalisering. I Hydns studie ligger fokuset p den sistnmnda frndringen, och d
genom att studera det samspel som ger rum inom ramen fr olika frsk till att uppn social
integration och normalisering. Studien visar bland annat hur representanter inom olika
vrdorganisationer inom den institutionella vrlden strvar efter att skapa en livsvrld fr de
tidigare patienterna som r integrerad med den omgivande vrlden och frestllningar om

19

normalitet (s.176). Avslutningsvis menar Hydn att det samspel som sker samt
upprtthllandet av en livsvrld hos personal inom vrdorganisationer ocks riskerar att
reproducera en bristande frmga som finns hos patienterna och kan verka hindrande fr de
tidigare patienterna att sjlv gra egna erfarenheter och utveckla egna stt att frhlla sig till
omvrlden (s.178).
Nr det kommer till forskning av mer utvrderande karaktr finns det dels
utvrderingar i form av statliga utredningar och dels mer akademiskt orienterande studier. Hr
kan framfrallt utredningen Ambition och ansvar - Nationell strategi fr utveckling av
samhllets insatser till personer med psykiska funktionshinder och sjukdomar (SOU 2006:100)
nmnas som den kanske mest omfattande kartlggningen och kritiska reflektionen ver de
omrden som berrdes inom psykiatrireformen. Utredningen framvisar framfrallt hur det
finns en bristande samverkan mellan de centrala aktrerna, samt att gruppen psykiskt
funktionshindrade inte har ftt mjligheten till att komma ut i samhllet och rehabiliteras till
arbete.
I boken Psykiska funktionshinder i samhllet (Lindqvist m. fl 2011) genomfrs
en studie som har som utgngspunkt begreppet psykiskt funktionshinder. Studien har delvis en
utvrderande karaktr, som undersker frhllandet mellan begreppets infrande och hur det
implementerats inom socialpsykiatrin och de kommunala verksamheterna. Intressant i studien
r den mycket djupgende analysen av begreppet psykiskt funktionshinder och de olika
perspektiv inom vilket begreppet kan f olika meningar och betydelser. Frfattarna utgr i sin
studie ifrn ett socialt perspektiv, dr analysen tar sin utgngspunkt i den sociala milj som
individen vistas inom (Lindqvist m. fl. 2010, s. 15). De organisationer som arbetar med
psykiskt funktionshindrade betecknar frfattarna som en del av ett socialpsykiatriskt
organisatoriskt flt. I underskningen av hur implementeringen av begreppet sett ut visar
frfattarna att det socialpsykiatriska fltet inte uppntt den frvntade stllningen inom
kommunerna, samt att det fortfarande existerar en omsorgslogik snarare n en logik som
bygger p rehabilitering. Vad frfattarna samtidigt lyfter fram r fltets dynamik, dr
avsaknaden av professionalitet ven gr fltet ppet fr nytnkande och olika nya
organisatoriska lsningar.

20

En liknande studie r avhandlingen Psychiatric disability in the community:

Surveying the social landscape in the post-deinstitutional era (2009) frn David Rosenberg,
som ven var medfrfattare till studien Psykiska funktionshinder i samhllet. Vad som
utmrker Rosenbergs studie r framfrallt ett perspektiv som tar sin utgngspunkt i det
organisatoriska landskap som vxt fram efter psykiatrireformen och hur de motsvarar
psykiatrireformens ambitioner. En huvudsaklig slutsats r att vergngen frn de psykiatriska
sjukhusens vrd till ppnare former inte motsvarat det vrdmssiga innehllets frndring, utan
att ider om den enskilde som patient fortfarande r frhrskande och att utvecklingen mot en
mer rehabiliterande syn och frsk till delaktighet utanfr vrdlandskapet fortfarande saknas
(Rosenberg 2009 s. 250).
Urban Markstrm har i sin avhandling Den svenska psykiatrireformen: bland
brukare, eldsjlar och byrkrater (2003) underskt psykiatrireformen utifrn ett vergripande
perspektiv. Markstrm menar bland annat att psykiatrireformen vilar p grundlggande
vrdideologiska premisser, men saknar ett detaljerat och precist sprk fr en effektiv
implementering. Propositionen Psykiskt strdas villkor tenderar utifrn denna beskrivning
sakna en frankring mellan teori och praktik. De sociala insatser som psykiatrireformens
implementering omfattade i egenskap av boende, sysselsttning, personligt ombud och
psykiatrisamordnare, diskuterar Markstrm i artikeln Arbetet med personer med psykiska
funktionshinder verksamheterna och de anstllda (Markstrm, 2005) och menar att
omfnget av verksamheter har utvidgats sedan psykiatrireformen, men att det fortfarande finns
bristomrden. En kritisk reflektion som Markstrm (2005: 121) lyfter fram och som berr det
sociala arbetet r att de sociala insatser som utfrs inte har uppvrderats i enlighet med det
kvalificerade arbete som utfrs inom de olika verksamheterna.

3.1 Sammanfattande diskussion betrffande tidigare forskning

Den forskning som hr presenteras r en kartlggning av hur psykiatrireformen och begreppet
psykiskt funktionshinder framkommit i tidigare forskning. Koncentrationen av forskningen r
framfrallt frlagd p olika utvrderade forskningsansatser, som har sin utgngspunkt i det
faktiska innehllet och de ambitioner som fregick psykiatrireformen fr att sedermera

21

underska hur dessa kommit att utfalla i praktiken. Forskningen som presenteras bidrar till att
kontextualisera och lyfta fram viktiga aspekter av begreppet psykiskt funktionshinder, men
saknar en djupare diskussion om de mjlighetsvillkor som utgr frutsttningarna fr
uppkomsten av begreppet i sig sjlv. Min uppsats intar drfr ett annorlunda perspektiv och har
inte som fokus att analysera hur vl begreppet mottagits och hur den politiska
implementeringen genomfrts, utan snarare en underskning av det som fregr sjlva den
politiska implementeringen och verhuvudtaget gr det mjligt att tala om psykiskt
funktionshinder som begrepp.

22

4. Teoretiska utgngspunkter
4.1 Makt
Hr nedan kommer jag att presentera det maktbegrepp som jag kommer anvnda som teoretiskt
perspektiv fr att underska och tolka de politiska dokumenten inom psykiatrireformens
diskurs. I den freliggande uppsatsen kommer jag att anvnda mig av Foucaults maktbegrepp,
vilket skiljer sig ifrn tidigare centrala konceptioner och definitioner av makt. En huvudsaklig
skillnad mellan Foucaults maktbegrepp och tidigare maktbegrepp r frgan om maktens
lokalisering. Makt r fr Foucault inte en egenskap, egendom eller ngot som verltits genom
samtycke, utan snarare skall makt frsts utifrn sitt utvande, som en strategi i stndigt aktiva
och spnda relationer.
Studiet av denna mikrofysik frutstter emellertid att makten som
utvas inom den inte uppfattas som en egenskap eller en egendom
utan som en strategi och att man inte utgr frn att det herravlde den
leder till r ngot man lgger beslag p utan r resultatet av mtt och
steg, manvrar, taktiska grepp, tekniker och mekanismer; att man
snarare jmfr den med en stndig kamp n med ett kontrakt som
reglerar en verltelse eller med ervringen av ett omrde. Man mste
kort sagt inse att denna makt r ngot man utvar snarare n besitter,
att den inte r ett av den hrskande klassen ervrat eller bevarat
privilegium, utan att den samfllda verkan av deras strategiska
positioner en verkan som kommer till synes i de underlydandes
stllning och som denna ibland bidrar till att frlnga (Foucault 1975
s. 32)
Detta citat visar tydligt hur Foucault konception av makt skiljer sig mot en uppfattning av makt
som ngonting lokaliserbart till en srskild grupp eller person. Foucaults maktbegrepp kan
drmed ses som en kritik mot en uppfattning om en suvernitetsmakt, dr frgor om
suvernitet och legitimitet tidigare har varit centrala omrden inom den politiska filosofin fr
att studera makt (Hindess 1996 s.97; Nilsson 2008 s. 83). Att anvnda Foucaults maktbegrepp
som teoretiskt perspektiv innebr drmed att inte betrakta makt som lokaliserbar till en specifik
grupp eller ett enskilt subjekt, utan att istllet underska makt relationellt och utifrn de

23

strategier och tekniker som makten verkar genom sitt utvande. Gilles Deleuze framstller i sin
monografi Foucault (1990) sex postulat som vergripande framvisar Foucaults syn p makt i
hans verk vervakning och straff. Deleuze (1990 s.57-63) menar att makten inte har en
homogenitet utan definieras genom singulariteter, att makten inte kan lokaliseras till en
maktens klla, att makt inte r underordnad en transcendent enhet utan karaktriseras genom
dess flts immanens, att makt saknar vsen och istllet r operationell, att maktens modalitet r
produktiv och slutligen att en legalitet genom lagen inte kan betraktas som ett makttillstnd
utan snarare som en aktiv strategi. Vad som framtrder i Deleuze tolkning av Foucault r
framfrallt ett maktbegrepp som definieras genom sin aktiva karaktr och sin avsaknad av en
fast punkt som kan lokalisera en maktens substans. Foucault understryker i en frelsning frn
1976 just hur en maktanalys mste frst makt som att vara i en stndig cirkulation.
Power must be analyzed as something which circulates, or rather as
something which only functions in the form of a chain. It is never
localized here and there, never in anybodys hands, never appropriated
as a commodity or piece of wealth. Power is employed and exercised
through a net-like organization (Foucault 1980 s.98)
Ovan har Foucaults maktbegrepp presenteras som differentierat frn tidigare uppfattningar om
makt, som frskt hrleda och lokalisera makten till en specifik punkt. Detta synstt p makt
som tidigare dominerat inom den politiska filosofin franleder en horisontell maktstruktur, som
resulterat i en uppfattning om maktrelationer utifrn ett frhllande mellan dominans och
frtryck. Roddy Nilsson (2008 s.93) menar att Foucaults konception av makt br frsts som
att makt ingr i alla sociala relationer, och att denna maktrelation inte kan reduceras till ett
frhllande av total kontroll i termer av dominans och frtryck, d detta frhllande inte lngre
skulle vara mjligt att karaktrisera som en relation. Den relationella makten uppstr drmed i
spnningen mellan tv aktiva poler, som franleder att alla maktrelationer har en instabil
karaktr och innehller mjligheter till frndring. Detta relationella synstt p makt, som
betonar maktens stndiga aktivitet, har ven viktiga konsekvenser betrffande vilka effekter
som makten fr.

24

Foucault (1975 s.33) menar att alla maktfrhllanden producerar ett vetande, och
att makt och vetande direkt frutstter varandra. Makten har en produktiv karaktr som skapar
sanningar och samtidigt skapar oss sjlva som subjekt. I den tillbakablickande essn Subject
and Power uttrycker Foucault (2000 s.326) hur hans arbete inte varit koncentrerat till att
analysera fenomenet makt, utan att skapa en historia om de olika former som mnniskor
transformeras till subjekt i vr kultur. Foucault identifierar tre huvudsakliga former som
mnniskan objektiverats som subjekt, dels genom underskningar som definierat mnniskan
som ett subjekt genom vetenskapliga praktiker, dels genom srskiljande praktiker som srskiljt
subjektet genom tskillnader mot andra subjekt och dels olika tekniker som mnniskan sjlv
gjort sig till ett subjekt. Inom dessa tre former, som Foucault identifierat som avgrande fr
mnniskans objektivering och transformation till subjekt, menar jag att makt kanske r den
mest betydelsefulla analysdimensionen fr att konkret nrma sig mnniskans tillblivelse som
subjekt inom vissa diskurser. Maktens produktiva karaktr och dess frambringande av vetande
blir en frutsttning fr mjligheten att bli till ett subjekt (se Nilsson 2008 s.83). Detta
frhllande som hr presenterats mellan makt, vetande och subjekt har inom ramen fr min
uppsats en central roll, d mitt maktperspektiv p psykiatrireformens diskurs har som syfte
underska formeringen av subjektet psykiskt funktionshindrad.
Mot bakgrund av denna vergripande presentation av Foucaults maktbegrepp
kommer jag att frska konkretisera detta begrepp och redogra fr olika former av strategier
och tekniker igenom vilka makt utvas. Jag kommer nedan att presentera Foucaults synstt p
disciplinen, som en srskild form av makt inom det moderna samhllet. Det innehll och de
begrepp som Foucault tillskriver den disciplinra makten kan frhoppningsvis anvndas som
operationella begrepp fr en konkret analys av makt i psykiatrireformens diskurs.

4.2 Disciplin
I verket vervakning och Straff presenterar Foucault en ny maktform som skilde sig ifrn en
tidigare envldig och tyrannisk makt. Den knda inledningen till vervakning och straff
iscenstter denna frndring genom att framvisa tv olika straffsystem, dr en teatralisk och
brutal avrttning erstts med en inrutad tillvaro dr fngen lever under ett detaljerat

25

tidsschema. Denna markanta frndring och vergng frn ett straffsystem till ett annat tjnar
som en illustrativ kontrast fr att framvisa framvxten av ett disciplinrt straffsystem.
I det tredje kapitlet av vervakning och straff framlgger Foucault de centrala
knnetecken av disciplinen som maktform. Foucault (1975 s.138) tar sin utgngspunkt i den
mnskliga kroppen fr att visa hur kroppen under andra hlften av 1700-talet alltmer blivit ett
freml en foglig kropp som kan underkuvas, begagnas, frvandlas och fullndas. Vad som
utmrker denna nya form av kontroll av kroppen, enligt Foucault, r en kontroll av rrelsernas
ekonomi och frambringandet av en nyttig kropp. En kontroll dr kroppen och dess rrelser
inrutas s snvt som mjligt i tid och rum.
Dessa metoder, som mjliggr en minutis kontroll av kroppens
verksamheter, som vidmakthller en stndig behrskning av dess
krafter och ptvingar dem en frening av foglighet och nytta, utgr
vad man skulle kunna kalla disciplin (Foucault 1975 s.139).
Disciplinen som maktform r inte en ensidig och horisontell maktutvning, som bygger p ett
dominansfrhllande, utan disciplinen verkar genom sjlen. En beskrivning som skall frsts
som att den disciplinra maktformen inte r inriktad p att med repressiva metoder tvinga fram
ett nskat beteende, utan istllet att de olika disciplinra teknikerna r inriktade gentemot
hjrtat, viljan, tanken och sinnelaget (Nilsson s.102). Foucault uttrycker detta som att [s]jlen
r p en gng verkan av och redskapet fr en politisk anatomi (Foucault 1975 s.35). Den
disciplinra makten i det moderna samhllet kan hrmed sgas uppbras och vidmakthllas
genom att den enskilde repetitivt reproducerar denna politiska anatomi genom att sjlv vara
formad genom denna makt. Begreppet disciplin refererar allts till ett straffsystem dr den
enskilde sjlv underordnar sig och reproducerar de olika makttekniker som anvnds. Nedan
kommer jag att beskriva ngra av de centrala maktteknikerna inom den disciplinra
maktformen.

4.2.1 Rummet
En av de centrala maktteknikerna inom disciplinen r kontrollen ver rummet. Den enskilde
individen frdelas i rummet genom olika tekniker och stadkommer drmed en kotroll och en

26

individualisering ver individen, samtidigt som dessa tekniker ven ordnar en given mngfald.
Foucault uttrycker detta som att den disciplinra tekniken frenar det enskilda och mngfalden.
De tekniker som anvnds fr att uppn denna kontroll ver rummet r enligt Foucault (1975
s.145-148) skapandet av specifika platser, inrutningen av rummet s att den enskilde individen
har sin plats, en placering som r funktionell och skapar nyttiga rum och slutligen en
uppdelning av individerna utifrn rang, vilket definierar individerna seriellt och frdelar
individerna i ett nt av relationer dr alla r utbytbara. Denna rumsliga differentiering och
samtidiga individualisering av individerna i rummet frutstter samtidigt en form av
vervakande mekanism som upprtthller den rumsliga ordningen. Foucault (1975 s.172)
menar att disciplinen frutstter en betvingande blick fr att upprtthlla disciplinens
effektivitet. Det kanske allra mest tydliga exemplet p hur rummet blir ett freml fr en blick
som gr disciplinen effektiv r Foucaults (se 1975 s.196-210) knda beskrivning av
panoptikon. En form av arkitektonisk struktur som gr att individen stndigt kan vara freml
fr en vervakande blick utan att sjlv veta om det. Individens medvetenhet om mjligheten
till att stndigt vara stende under vervakning franleder en situation, dr makten stndigt r
nrvarande utan att sjlv vara synlig. Foucault uttrycker denna maktteknik som att fngarna r
inneslutna i en maktsituation som de sjlva uppbr (Foucault 1975 s.202). ven om
panoptikon refererar till en specifik arkitektonisk struktur, menar jag att det r viktigt att
betrakta panoptikon som en ideal modell fr den disciplinra maktformen.
Men Panopticon br inte betraktas som en drmbyggnad: det r ett
diagram fr maktmekanismen i dess idealiska form: om man bortser
frn alla hinder, motstnd eller gnisslanden, kan det stt varp det
avser att fungera framstllas som ett rent arkitektoniskt och optiskt
system: i sjlva verket utgr det en bild av en politisk teknologi som
kan och br skiljas frn allt specifikt anvndningsstt (Foucault 1975
s.206)
Avslutningsvis vill jag redogra fr en form av rumslig kontroll som innefattar en social
vervakning, dr tyngdpunkten ligger p utformningen av ett hierarkiskt system, dr
mnniskor frbinds i ett ntverk av sociala relationer som har till uppgift att dels vervaka

27

varandra och dels att p ett effektivt stt verka i enlighet med organisationens huvudsakliga
syften. Det hierarkiska systemet har visserligen en horisontell struktur, men upplser p samma
gng en horisontell makt genom att sprida makten inom rummet och mjliggra ett nt av
relationer som stndigt str i vervakning gentemot varandra. Foucault (1975 s.178) definierar
inte den hierarkiserade vervakningen som ett resultat av en maktverltelse, dr makten att
vervaka har verfrts som en egendom, utan menar istllet att den fungerar som ett maskineri
dr apparaten i sin helhet r avgrande fr alstrandet av makt.

4.2.2 Tiden
Ett annat omrde inom vilket den disciplinra makten kommer till uttryck r kontrollen ver
tiden. Kontrollen av mnniskans aktivitet sker genom en inrutning av tiden i bestmda
scheman. Tidsschemat utgr bde en kvantitativ och kvalitativ bestmning av den mnskliga
aktiviteten, genom framstllandet av tidsschemat kan aktiviteten inordnas i olika tidsliga
rytmer med ett bestmt innehll, samtidigt blir denna uppdelning ocks freml fr en
kvalitativ bestmning, dr den mnskliga aktiviteten ven frutstts vara av en viss kvalit
under dessa olika tidsliga sekvenser. Foucault menar att [p]unktlighet och flit r jmte
regelbundenhet den disciplinra tidens grundlggande dygder (Foucault 1975 s.153). Detta
kan beskrivas som att den mnskliga handlingen inordnas i en tidslig bestmning, dr alla olika
bestndsdelar av handlingen ordnas inom en bestmd tidsrymd. Handling erhller sin egen
tidslighet, vilket blir en form av normativ bestmning av handlingen utifrn en tidslig skala.
Denna bestmning har samtidigt sin utgngspunkt i en frestllning om effektivitet, dr
frhllandet mellan kropp och rrelse i utfrandet av handlingen har som norm inom den
disciplinra makten att framtvinga och freskriva bsta mjliga frhllande mellan en rrelse
och kroppens allmnna hllning som villkor fr effektivitet och snabbhet (Foucault s.154).
Indelningen av tiden i bestmda partitioner, dr olika bestmda aktiviteter inskrivs fr att
uppn en kvalitativ anvndning av tiden, uppns genom en optimal korrelation mellan
individen och dennes rrelser. Foucault (1975 s.155) menar att den disciplinra maktformens
kontroll av tiden vilar p en princip om ett uttmmande utnyttjande av tiden, dr disciplinen
utvinner fler mjligheter till att utnyttja tiden.

28

Ovan har jag beskrivit hur Foucault framstller tiden som ett freml fr kontroll,
men Foucault visar ocks hur olika former av tekniker verkar inom tiden och framkallar strsta
mjliga nytta. Foucault (1975 s.159) visar hur de olika tidsliga segmenten delas upp och
samtidigt frenas med utmynnandet av ett specifikt resultat. Denna tidsliga uppdelning och
frhllandet till resultat mjliggr fr en normativ bestmning, dr olika individer kan
uppdelas utifrn vilka tidssegment de befinner sig inom. Anvndningen av olika ml inom
dessa tidsliga intervaller underlttar en bedmning av den enskildes frmgor, frdigheter och
kunskaper. Fr att differentiera individernas olika frdigheter anvnds serier, dr den enskilde
individen freskrivs en srskild grad eller rang inom detta seriella sammanhang. Foucault
anvnder hr begreppet genetisk, fr att framvisa hur de disciplinra teknikerna frilgger serier
som bygger p en genetisk utveckling. Centralt i denna genetiska utveckling blir en tanke om
samhlleliga och individuella framsteg (Foucault 1975 s.162). ven hr kan man se hur
disciplinen reproduceras repetitivt genom denna frestllning om framsteg och utveckling som
skall leda individen till en bttre tillvaro.
Drillen r den teknik genom vilken man tvingar kropparna att utfra
ideligen upprepade och samtidigt olika uppgifter, som emellertid
alltid r graderade. Genom att inrikta beteendet p ett slutgiltigt
stadium, mjliggr drillen en oavbruten karaktrisering av individen
antingen i frhllande till nmnda slutpunkt, i frhllande till andra
individer eller i frhllande till den bana som skall tillryggalggas. I
kontinuitetens och tvngets utformning svarar den slunda fr en
tillvxt, en iakttagelse och en kvalificering. (Foucault 1975 s.163)

4.2.3 Normalisering
Den tredje aspekten som jag vill lyfta fram av den disciplinra maktformen r normalisering.
Kontrollen ver tiden och rummet som vsentliga inslag i de disciplinra makteknikerna
kommer hr att frsts som mjlighetsvillkor fr en makteknik som normaliserar den enskilde.
Foucault uttrycker detta i en beskrivning av det disciplinra straffsystemet:
Det stndigt verksamma straffsystemet, som gr genom alla de olika
punkterna och som kontrollerar varje gonblick inom de disciplinra

29

institutionerna, jmfr, differentierar, hierarkiserar, frenhetligar och

utesluter. Kort sagt, det normaliserar (Foucault 1975 s.184).
Begreppet normalisering mste hr betraktas utifrn sitt ursprung ur begreppet norm, vilket
Nilsson (2008 s.90) menar innehar en dubbel betydelse som dels betecknar ett neutralt faststllt
frhllande betrffande ngot och dels som att ett freskrivande av det normala. Normalisering
som begrepp intar hr en aktiv karaktr och blir betecknande fr just de tekniker genom vilka
en individ blir freml fr en jmfrelse i frhllande till en fast norm och sjlva aktiviteten
som frsker inordna individen under denna norm. Foucault (1975 s.185) anvnder begreppet
normalitetsgrader fr att beteckna frhllandet mellan en enskild individs tillhrighet till en
homogen samhllskropp, men begreppet anvnds ven fr att uttrycka en klassificering,
hierarkisering och rangordning. Denna process av normalisering som stndigt korrigerar den
enskilde gentemot en faststlld norm har en dubbel verkan, d den frambringar en homogenitet
i samhllet som samtidigt individualiserar genom mjligheterna till att mta och differentiera
individerna ifrn varandra.
Normalisering som maktteknik framvisar maktens produktiva karaktr, dr
kontrollen ver tiden och rummet upprttar en mjlighet till att inte bara kontrollera de
enskilda individerna, utan att ven inhmta kunskaper som kan anvndas fr att individualisera
och dra nytta av de individuella olikheterna. Foucault visar i sina analyser hur [d]isciplinen
framstller individer; den r den specifika tekniken fr en maktutvning dr individerna r p
samma gng freml och verktyg (Foucault 1975 s.171). Denna individualisering, som sker
genom disciplinen, menar jag, r ett vsentligt moment i mnniskans transformation till
subjekt, dr kunskapen och vetandet som produceras genom maktens olika tekniker skapar en
frutsttning fr differentiering och individualisering. En viktig pong som Adrienne S.
Chambron i sin artikel Foucaults Approach gr betrffande den institutionella aktiviteten
mellan klient och behandlare, r den msesidiga skapandet av varandra.
Institutional activities simultaneously create clients and workers, as
two sides of the same coin. This complementary process is made
explicit in the working contract between client and worker. The
contract encourages clients to enlist in a client subjectivity (become
a voluntary client) and to agree to a partcular kinsd of work upon

30

themselves. It defines the workers action and ways of relating to the

client. (Chambron 1999:68)

4.3 Teoridiskussion
Jag har ovan redogjort fr Foucaults maktbegrepp och specifikt fr den disciplinra
maktformen som huvudsakligen presenteras i vervakning och straff. Inom ramen fr min
uppsats syfte kommer jag att utg ifrn ett maktperspektiv som skall belysa tillblivelsen av
begreppet psykiskt funktionshindrad. Med utgngspunkt i Foucaults syn p makt har jag skapat
ett teoretiskt ramverk som skall vgleda mig i min analys av de politiska dokumenten. Centrala
utgngspunkter fr min analys blir att studera innehllet i texterna relationellt snarare n
horisontellt, vilket innebr att de politiska dokumenten inte kan hnfras till en bestmd
politisk grupp eller ett enskilt subjekt. Makten mste ocks betraktas som produktiv snarare n
repressiv, vilket innebr en lsning av de politiska dokumenten som anlgger ett perspektiv p
hur olika tekniker och strategier framfrallt kan tnkas producera subjekt, vetande och
sanningar. Nr det kommer till Foucaults syn p den disciplinra maktformen, kommer jag att
vara tvungen att vara uppmrksam p vilka tekniker som anvnds fr att rumsligt och tidsligt
inruta mnniskornas tillvaro, samt vilka tekniker som anvnds fr differentiering, rangordning
och individualisering.

31

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer jag presentera resultatet och analysen av det empiriska materialet. Jag
kommer att anvnda mig av fyra olika tematiska infallsvinklar inom diskursen psykiskt
funktionshinder. De teman jag har valt korrelerar med viktiga omrden inom Foucaults
tnkande om diskurser och makt, men r samtidigt utvalda med hnsyn till deras betydelsefulla
roll som mjlighetsvillkor fr tillblivelsen av ett subjektet psykiskt funktionshinder. Genom att
studera hur de olika spridda utsagorna tillsammans bildar en diskursiv formation runt
begreppet psykiskt funktionshinder kan ett koordinatsystem av olika mjlighetsvillkor
framtrda och visa upp ett samspel mellan olika utsagor, som tillsammans mjliggr den
diskursiva formationen.

5.1 Den psykiskt funktionshindrade

Jag kommer i min analysdel anvnda mig av en loopliknande rrelse, dr jag inleder med en
vergripande analys av uppkomsten av begreppet psykiskt funktionshinder, fr att drefter
framvisa hur denna diskurs frutstter en mngd mjlighetsvillkor som gr att analysera utifrn
diskursen sjlvt, fr att slutligen terkomma till begreppet psykiskt funktionshinder.
Psykiatrireformen 1995 frknippas framfrallt med en frestllning om
utflyttningen av psykiskt sjuka frn stora vrdinstitutioner till egna boendeformer ute i
samhllet. Denna utflyttningsprocess hade dock inletts flera r tidigare och blev med uppdraget
inom ramen fr psykiatrireformen framfrallt freml fr en politisk organisering och
ansvarsfrdelning av std och vrd fr de psykiskt strda (SOU 1992:73 s.75). Syftet var
huvudsakligen att tgrderna som psykiatrireformen utmynnade i skulle frbttra de psykiskt
strdas livssituation och ka mjligheterna till gemenskap och delaktighet i samhllet. Ett
centralt tema inom diskursen r upprttande av exkluderande och inkluderande bestmningar,
dr definitionen av vad som rknas som ett psykiskt funktionshinder sker utifrn en stndig
bedmning i frhllande till ett kontinuum mellan den psykiska strningen som krver
medicinsk vrd och den psykiska strningen som r av sdan karaktr att den inte behver en
medicinsk vrd inom institution, utan som den enskilde kan leva med i samhllet med hjlp av

32

den std och service som de kommunala socialtjnsterna kan organisera. I psykiatriutredningen
diskuteras innebrden av begreppet psykiskt strning och hur detta begrepp kan betraktas.
Nr begreppet psykisk strning anvnds i vardagligt tal kan det syfta
p mycket varierande typer och grader av psykisk ohlsa. De
sprkliga uttrycken fr detta kan vara att knna sig nere,
deprimerad, frvirrad, stressad, ngestfylld, att f fr sig saker, att
knna sig uppgiven eller stndigt missnjd, arg, besviken utan att det
riktigt stmmer med den yttre situationen. Det kan innebra att ofta
knna sig rdd och ngslig fr saker som andra tycks ta med ro. En
individ som r i psykisk obalans strvar mer eller mindre medvetet
att komma till rtta med besvren. Frstelse och std i den nrmaste
omgivningen kan d spela en avgrande roll fr det fortsatta
frloppet. En grns kan sgas passeras nr mnniskan inte sjlv eller
med std och nrstende lekmn inte kan bemstra strningen i den
psykiska funktionen. Hjlpbehovet leder istllet till efterfrgan av
vrd. (SOU 1992:73 s.104)
Begreppet psykisk strning framtrder hr som ett mngfacetterat begrepp som innefattar ett
flertal olika mnskliga tillstnd. Med utgngspunkt i detta begrepp blir det inom ramen fr
denna uppsats syfte intressant att underska hur detta begrepp skiljer sig t frn begreppet
psykiskt funktionshinder, som introducerades genom psykiatrireformen som en ny benmning
p en specifik typ av psykisk strning. Frgor som vcks i en sdan analys r, vad som
utmrker det psykiska funktionshindret frn andra psykiska strningar? Vilka kriterier anvnds
i denna differentieringsprocess? Vad innebr ett liv som psykiskt funktionshindrad, vilka
instanser, relationer och lgganden upprttas kring den psykiskt funktionshindrade?
Det kriterium som anges i psykiatriutredningen fr att ringa in den grupp som r
psykiskt lngtidssjuk r en lngvarig nedsttning av social funktionsfrmga till fljd av
psykisk strning (SOU 1992:73 s.116). Vad som tydligt framtrder i denna bestmning r en
betoning p den sociala funktionsfrmgan, vilket hr franleder ett betraktelsestt som inte tar
sin utgngspunkt i en medicinsk karaktrisering av den psykiska strningens konsekvenser,
utan istllet betraktar den utifrn ett socialt perspektiv. I boken Psykiska funktionshinder i
samhllet (Lindqvist m. fl. 2010 s. 60) framvisas olika perspektiv p psykiska funktionshinder,
och dr frfattarna vljer att betrakta det psykiska funktionshindret utifrn ett socialt perspektiv

33

framfr ett individuellt eller medicinskt, vilket fr till resultat att funktionshindret inte enbart
betraktas som en konsekvens av sjukdomssymptomen utan dr aktrer i den sociala
omgivningen betraktas som lika betydelsefulla i en analys av det psykiska funktionshindret.
Detta perspektiv frefaller ocks verensstmma med det innehll som terfinns i
psykiatriutredningen och utredningens centrala ambitioner. Inom diskursen psykiskt
funktionshinder framtrder begreppet psykiskt funktionshinder i psykiatriutredningen och
propositionen Psykiskt strdas villkor huvudsakligen som ett frsk att verstta den psykiska
strningen frn ett medicinskt perspektiv till ett socialt perspektiv, dr strningen uppfattas i
termer av funktionshinder och handikapp. Man skulle kunna analysera denna frndring som
en form av diskontinuitet i bemtandet och vrden av mnniskor med psykiska strningar, dr
en vetenskaplig beskrivning frn en medicinsk horisont har ersatts med en social beskrivning
som istllet betonar strningens konsekvenser utifrn en samhllelig horisont, dr de sociala
relationerna till andra mnniskor placeras i centrum.
Beskrivningen av funktionshindrets innehll hos mnniskor med psykiska
strningar och deras liv i samhllet gr tydligt att utlsa inom psykiatriutredningen sjlv. De
funktionsnedsttningar som framvisas r initiativlshet och apati, verknslighet och psykisk
srbarhet, kontaktskygghet, ofrmga att uthrda ensamhet och monotoni, ritualism,
kvarstende symptom och ofrmga att omstta kunskaper (Prop 1993/94:218 s.14; SOU
1992:73 s.112-116). Vad som framtrder i denna sammansatta beskrivning av de psykiska
funktionshindren r framfrallt en ofrmga till att uppn en delaktighet i samhllet p egen
hand. Utflyttningen frn de psykiatriska vrdinstitutionerna och definitionen av de psykiska
strningarnas konsekvenser i sociala termer framvisar en bild, dr den enskilde sjlv r
ofrmgen att leva sitt liv ute i samhllet utifrn sina egna frmgor och kunskaper. Inom
diskursen upprttas hr en tom och obestmd plats, dr mjligheten till en ny form av relation
kan uppst till subjektet psykiskt funktionshindrad, en relation som kan trda in och bist den
psykiskt funktionshindrade med den vrd och omsorg som funktionsnedsttningarna krver.

34

Utgngspunkten vid en avgrnsning av psykiskt handikapp r att

funktionsfrmgan i boende, medmnskligt och socialt ntverk,
sysselsttning och/eller arbete r allvarligt nedsatt. Fr att
kompensera fr de funktionella svrigheterna behvs vrd- och
stdinsatser av olika slag (SOU 1992:73 s. 117)
Fr att nrma sig en analys av diskursen psykiskt funktionshinder r det viktigt att underska
hur de spridda utsagorna som framtrder i det empiriska materialet kan upprtta en
regelbundenhet och en diskursiv formation, som mjliggr fr begreppet psykiska
funktionshinder att ta plats.
Med formeringssystem br man allts frst en komplex knippa
relationer som fungerar som en regel: den bestmmer vad som i en
diskursiv praktik har kunnat sttas i frhllande till vartannat, fr att
denna diskursiva praktik skall kunna hnfra sig till det eller det
objektet, fr att den skall lta den eller den utsgelsen trda i
verksamhet, fr att den skall begagna det eller det begreppet, fr att
den skall organisera den eller den strategin (Foucault 1972 s.94)
Vad jag vill betona i min analys r framfrallt hur den sociala definitionen av den psykiska
strningens konsekvenser frutstter att det finns en relation till en social praktik som kan
ombesrja det behov av std som funktionshindret innebr. Utflyttningen och reformen av det
psykiatriska vrdlandskapet frefaller hr att inbegripa en samtidig frndring i talet om vad
det innebr att leva med en psykisk strning och vilka behov av hjlp som ett liv med psykiska
strningar frutstter. Utifrn en diskursanalytisk ansats kan man underska den
regelbundenhet som hr upprttas mellan ett nytt objekt psykiskt funktionshindrade och en
ny form av social praktik av omsorg och vrd fr detta nya objekt, som att innehlla nya
utsgelsemodaliteter och nya begrepp som tillsammans utgr ett samspel som upprtthller den
diskursiva formationen. Bland annat har utsgelsemodaliteterna genomgtt en transformation,
som istllet fr att tala om den psykiska strningen i en medicinsk terminologi anvnder
sociala bestmningar fr att tala om psykiska strningar. Begrepp som begagnas i detta nya
och frndrade sammanhang r exempelvis funktionsnedsttning, handikapp, ofrmga och
rehabilitering. I Hydns (2000 s.158) studie benmns denna frndring med termen den nya

35

psykiatrin, vilket avser att indikera en avmedikalisering, sociala definitioner av psykiska

sjukdomar samt en normalisering av den aktuella gruppens livsvillkor. Det finns allts ett brott
med en tidigare diskurs och en samtidig uppkomst av en ny diskurs inom psykiatrin. Den
diskursiva praktiken som upprttas runt det diskursiva objektet psykiskt funktionshinder mste
hrmed frsts utifrn en mngd olika utsagor, som trots sin spridning innehar en mngd
existensvillkor som tillsammans ligger till grund fr diskursen psykiskt funktionshinder.
Om flertalet av de utsagor som utgr existensvillkoren fr diskursen psykiska
funktionshinder r inriktade p en ny och frndrad artikulering av den psykiska strningen i
en social terminologi, finns det ocks en mngd utsagor som samtidigt frsker artikulera vad
som krvs fr att befsta detta nya synstt. Utsagorna som framtrder hr kan inte hnfras till
en karaktrisering av det diskursiva objektet i sig sjlv, utan utgr snarare ett samspel mellan
de nya formerna fr artikulation av den psykiska strningen och de strategier som anvnds fr
att befsta detta synstt. Psykiatriutredningen framhller tre olika perspektiv inom vilka
psykiatrireformens frslag till tgrder r relaterade (SOU 1992:73 s.220 223). Frst
redovisas ett rttighetsperspektiv som innebr att frslagen om std och service fr de psykiskt
funktionshindrade skall vila p en samhllelig skyldighet. Ett lagstiftat std anges hr som en
garanti fr de behov som behvs tillgodoses. Denna utsaga framvisar hur en strategi upprttas
fr att frena den sociala definitionen med en social praktik, dr stdet i lagstiftningen tydligt
kan betraktas som en regel inom diskursen som framfrallt frbinder den sprkliga och
teoretiska definitionen av det psykiska funktionshindrets konsekvenser i samhllet med en
konkret social och normativ praktik. Det andra perspektivet som lyfts fram r ett
rehabiliteringsperspektiv som betonar en effektivisering av rehabiliteringen och som har till
syfte att underltta fr de psykiskt strda att leva ett normalt liv och minska deras beroende av
kontanta bidrag. ven inom denna utsaga upprttas ett frhllande som har till avsikt att ge
std och frstrka andra frekommande utsagor i diskursen. En central tanke som framlyfts r
att frhllandet mellan strkta rttigheter och yrkesinriktade rehabiliteringsinsatser r en
frutsttning fr att frslagen som presenteras i psykiatriutredningen inte skall f en onskad
inlsningseffekt (SOU 1992:73 s.221). ven hr problematiseras frhllandet mellan
innebrden i de nya sprkliga bestmningarna av de psykiska strningarna och vilka

36

konsekvenser som dessa kan f fr den enskilde. Foucault beskriver i kapitlet

strategibildningen en form av systematik fr att behandla diskursiva objekt.
Dessa alternativ br tvrtom skildras som systematiskt olika stt att
behandla diskursiva objekt (avgrnsa dem, omgruppera eller skilja
dem t eller hrleda dem frn varandra), att disponera
utsgelseformer (vlja dem, placera dem, bilda serier av dem,
komponera dem i stora retoriska enheter), att handskas med begrepp
(ge dem regler enligt vilka de skall begagnas, infra dem i regionala
sammanhang och p detta stt bilda arkitekturer). Dessa alternativ r
inte frn till diskurser (inom vilka de skulle vara determinerade p
frhand och frutgestaltade i en nrmast mikroskopisk form); de r
reglerade stt (och som sdana mjliga att beskriva) att lta mjliga
diskurser trda i kraft (Foucault 1972 s.89).
Vi kan hr relatera till Foucaults strategibildning och betrakta hur rehabiliteringsperspektivet
frhller sig till rttighetsperspektivet och hur dem tillsammans upprttar en serie mellan
varandra, som visar hur anvndningen av begreppet rttighet och det lagstadgade stdet
frutstter en id om rehabilitering. Dessa tv begrepp, rttighet och rehabilitering, konstituerar
tillsammans en mjlighet fr diskursen psykiskt funktionshinder att framtrda och mjliggra
fr subjektet psykiskt funktionshinder att bli delaktig i samhllet. Man kan se hur det inom
diskursen finns en strategi fr hur man skall handskas med de tv begreppen och hur de bda
frutstter varandra som existensvillkor inom den diskursiva praktiken. Enbart ett
rttighetsperspektiv skulle riskera att den aktuella gruppen inte blev delaktiga i samhllet, utan
istllet skapa en inlsningseffekt, samtidigt som en rehabilitering utan lagstadgade rttigheter
inte skulle garantera den std och service som rehabiliteringen frutstter. Inom utredningen
uttrycks detta som att frslagen skall ses som komplementra. Det tredje perspektivet betonar
att ansvaret fr vrden av psykiskt lngtidssjuka skall vara baserat p samma utgngspunkter
som ansvaret fr vrden av andra lngtidssjuka (SOU 1992:73 s.222). Ur ett diskursanalytiskt
perspektiv framvisar denna utsaga framfrallt en frbindelse och relation till en annan
nraliggande diskurs, inom vilken vrden av somatiskt lngtidssjuka 1992 verfrdes frn
landsting till kommun. Man kan hr se hur diskursen psykiskt lngtidssjuka str i konflikt med
diskursen somatiskt lngtidssjuka, dr skillnaden som finns mellan dessa tv grupper i frga

37

om vrdens organisation hr blir utmanad och framtrder som en anledning till argumentet om
att ven verfra ansvaret fr service och vrd fr de psykiskt lngtidssjuk frn landsting till
kommun. Den diskursiva praktiken definieras av en mngd regler bestmda i tid och rum samt
under givna sociala, ekonomiska, geografiska och sprkliga villkor som tillsammans definierar
villkoren fr vad som kan utsgas (Foucault 1972 s.45). Talet om en frflyttning av ansvaret
frn landsting till kommun mste hrmed relateras till det omgivande sammanhanget inom
vilken den diskursiva praktiken tar plats. Inom detta sammanhang framtrder den s kallade
delreformen som ett avgrande inslag och frebild fr en organisatorisk frndring av
vrdlandskapet. Denna frndring kan samtidigt ocks relatera till en strre politisk diskurs,
inom vilken en politisk decentralisering av ansvar spelar en avgrande roll, och dr en
maktfrskjutning frn centrala organ till lokala organ har skett inom flera omrden i Sverige,
bland annat inom skolvsendet under 1980-talet.
Ovan har ett frsk gjorts till att analysera och ringa in begreppet psykiskt
funktionshinder utifrn ett diskursanalytiskt perspektiv. Ett landskap har utkristalliserats dr
det psykiska funktionshindret framfrallt tar plats inom ett socialt flt, och dr beskrivningarna
av funktionsnedsttningarna utgr ifrn sociala bestmningar. Vad som ocks framkommer r
hur dessa funktionsnedsttningar frutstter vrd och omsorg fr att den enskilde skall frm
att leva ett liv ute i samhllet, vilket ppnar upp fr en diskurs som innehller tgrder fr att
underltta fr den enskilde att f den hjlp och std som hon behver. Hr nedan kommer jag
att frska betrakta detta samspel som ger rum inom diskursen utifrn ett maktperspektiv.
Utgngspunkten i ett maktperspektiv, som bygger p Foucault, r att undvika en konception
dr makt betraktas som en egenskap, egendom eller privilegium. Makten kan allts inte
lokaliseras till de politiska beslutsfattarna eller frfattarna till psykiatriutredningen, utan istllet
br ett relationellt perspektiv anvndas. I min analys kommer jag framfrallt betrakta makten
som en relation mellan ambitionen om de psykiskt strdas delaktighet i samhllet och de
villkor som mste vara uppfyllda fr att en sdan delaktighet skall vara mjlig.
En central ambition inom psykiatrireformen var att frbttra de psykiskt strdas
livssituation och ka deras mjligheter till gemenskap och delaktighet i samhllet (Prop.
1993/94:218 s.1). Utgngspunkten var att de psykiskt strdas behov skulle kunna tillgodoses i

38

det lokala samhllet och i s normala former som mjligt (SOU 1992:73 s.219).
Mlsttningarna bakom psykiatrireformen frefaller hr att vara koncentrerad till att underltta
ett liv i det lokala samhllet tillsammans med andra mnniskor. Men vad skall ett sdant liv
innehlla? Centrala omrden som kartlagts inom psykiatriutredningen med syfte till att
frbttra de psykiskt funktionshindrades liv r framfrallt de psykiskt lngtidssjukas behov av
bostder, av arbete och arbetsrehabilitering, av kvalificerat std i ppen vrd samt insatser fr
en aktiv och meningsfull fritid (SOU 1992:73 s.13). Vad som hr framtrder r framfrallt ett
liv som med enkelhet kan betraktas och definieras som normalt, ett liv med sociala
kontakter, arbete, bostad och fritidssysselsttning. Ambitionen bakom psykiatrireformen kan
drmed beskrivas som ett frsk till att upprtta ett normalt samhllsliv, vilket dock samtidigt
r det som problematiseras och r freml fr frslag till tgrder inom psykiatrireformen.
Genom att frska undvika att lokalisera makten till enskilda subjekt eller grupper, vill jag
framhva makten som en relation mellan dessa tv poler, delaktigheten i samhllet och
tgrder fr att stadkomma denna delaktighet. Detta maktperspektiv innebr att ett subjekt
kan trda in i diskursen p bestmda positioner, dr de kan formulera utsagor utifrn denna
specificerade position betrffande krav om delaktighet, frslag p tgrder, kritik mot frslag
och liknande utsagor inom ramen fr den aktuella diskursen (se Foucault 1972 s.132). Det
finns allts alltid mjligheter inom diskursen psykiskt funktionshinder att uppstlla argument
om vilka strategier som skulle underltta fr strre delaktighet i samhllet, samtidigt som dessa
argument alltid innehller en mjlighet till motstnd och frkastande. Frgan om hur
delaktigheten skall uppns kan drmed inte betraktas som en rationell implementeringsprocess,
dr ideologiska vertygelser omstts i en konkret social praktik, utan det finns alltid ocks en
mjlighet till motmakt som motsger ider och frslag av olika anledningar. Dessa olika
positioner skall inte hrledas till enskilda eller specifika grupper, utan snarare betraktas som
anonyma platser vilka r ppna att inta fr olika mnniskor och som existerar med hnsyn till
den diskursiva formationens utformning. Exempel som visar hur olika rster kan ta plats och
formulera olika typer av utsagor redovisas nedan.

39

Jag var stel som en pinne nr jag kom ut frn sjukhuset. Det tog
tremnader och sedan var jag avslappnad igen. Och jag rknar med
att det tar fem r fr mig innan jag ndrat min personlighet s att jag
r njd. Men det r ju ett arbete som r vl vrt insatsen. Jag har nu
jobbat i tv r och har tre r kvar sedan knner jag mig njd,
antagligen. Men det r allts ett arbete p lng sikt, inte bara fr mig
sjlv utan ocks fr sjukvrden, i den mn de r inblandade. I det hr
fallet skter jag det helt och hllet sjlv och frsker pverka andra
att gra p samma stt (SOU 1991:78 s.49).
Vi r inte utbildade psykoterapeuter, vi r socialarbetare, och jag blir
s upprrd, fr jag tror att vi gr mer skada n nytta nr vi gr in
med vra lekmannakunskaper gr in med arton olika metoder som
vi r belastade med inom socialarbetarkren gr in och brjar
samtala med en psykiskt sjuk mnniska. Vi vet inte var vi har vra
grnser. Hur lngt kan vi g innan vi saboterar nnting? Kan vi ta
emot det vi vcker? Det kan vi inte. (SOU 1991:78 s.123)
Det r av stor vikt att nya boendeformer utvecklas inom
kommunerna. Fr att pskynda denna utveckling fresls
kommunerna f ett lagstadgat obligatoriskt betalningsansvar fr
vissa lngvarigt psykiskt strda. Betalningsansvaret br glla de
lngvarigt psykiskt strda som av specialkompetent psykiatriker
ansetts medicinskt frdigbehandlade inom psykiatrisk klinik eller
annan enhet som bedriver aktiv psykiatrisk vrd. Fr att komma
ifrga om kommunalt betalningsansvar skall den enskilde ha vrdats
sammanhngande inom sluten psykiatrisk vrd i minst tre mnader.
(Prop 1993/94:218 s.1-2)
Vi ser hr tre utsagor som alla berr frgan om den psykiskt strdes mjlighet till delaktighet i
samhllet. Vad som utmrker de tre utsagorna menar jag inte huvudsakligen r det subjekt som
formulerar utsagan, utan snarare utifrn vilken position i diskursen som utsagan formuleras
utifrn. Alla utsagorna representerar en plats inom diskursen utifrn vilken vrlden tar form.
Dessa olika poler framvisar ocks olika typer av maktrelationer, dr den enskilde formulerar
sin mjlighet till delaktighet utifrn en individuell horisont med en stor betoning p den egna
anstrngningen, samtidigt som socialarbetaren tydligt str i en maktrelation till dels sina egna
grnser och frmgor som socialarbetare och dels i frhllande till eventuella beslut som
kommer att utvidga deras ansvarsomrde bortom deras kunskapsgrnser. Vad jag vill lyfta
fram med dessa exempel r just de spnda maktrelationer som r upprttade kring

40

mlsttningen att gra mnniskor med psykiska strningar delaktiga i samhllet, det finns en
stndig kamp om hur denna differentieringsprocess skall utformas och var grnsen skall g fr
att definiera en mnniska som psykiskt funktionshindrad och som freml fr sociala tgrder
inom kommunernas frsorg. Viktigt att ppeka hr r Foucaults tnkande om makt som
produktiv, vilket jag menar i allra hgsta grad gr att utlsa i psykiatriutredningen, dr
producerandet av vetande om den aktuella gruppen har som syfte att skapa ett underlag fr
frndringar av vrden fr dem med psykiska strningar.
Fr den enskilde individen med psykiska strningar innebr maktperspektivet
ocks en form av disciplinering, dr den tidigare definierade sjukdomen skall versttas till ett
funktionshinder som inte enbart franleder service och std, utan ven ett implicit ansvar om
att sjlv bli delaktig i samhllet och frhoppningsvis bli sjlvfrsrjande. Jag kommer mer
ingende diskutera denna form av disciplinering och normalisering senare i min analys. I detta
inledande analysavsnitt har jag frskt upprtta en fragmentarisk tankeram, dr jag applicerat
ett tnkande i diskurser p begreppet psykiskt funktionshinder och frskt belysa aspekter i
samspelet och upprttandet av regelbundenheter och strategier inom diskursen om psykiska
funktionshinder.

5.1 Rummet
I denna del av analysen kommer jag mer konkret att g in p maktperspektivet och frska att
beskriva hur diskursen psykiskt funktionshindrad innefattar en rumslig uppdelning, som bidrar
till att upprtthlla en kontroll ver den aktuella gruppen med mnniskor. Nilsson framvisar att
det inom den disciplinra institutionen saknas en fri rrlighet, och att alla former av
kringflytande subjekt framstr som anomalier (Nilsson 2008 s.106). Denna organisering av
rummet, som r ett av de centrala inslagen i den disciplinra maktformen och inom dessa
institutioner, frekommer ocks i den organisation som upprttas kring de psykiskt strda efter
deras utflyttning frn vrdinstitutionerna. Viktigt att ppeka hr r att det r svrt att
karaktrisera kommunerna som disciplinra institutioner, men jag vill trots detta nd hvda att
de ideal som utmrker den disciplinra institutionens makttekniker fr att organisera rummet
ven gr att finna inom de kommunala verksamheterna.

41

Psykiatrireformens huvudsakliga ambition var att underltta fr mnniskor med

psykiska strningar att flytta ut frn vrdinstitutioner till det lokala samhllet. Denna
frflyttning innefattar dels en konkret geografisk frflyttning och dels en frflyttning ifrn en
livsform till en annan. Den geografiska frflyttningen har inom psykiatrireformen en avsevrd
betydelse, d hela reformen bygger p en id om att frflytta huvudansvaret fr psykiskt
funktionshindrade frn landstingen till kommunerna. Ett huvudsakligt existensvillkor fr
tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder, som en mjlig beteckning p ett specifikt
subjekt, r just denna frskjutning som bde innefattar den politiska makten och en geografisk
frflyttning till kommunerna. Det rum som upprttas fr den psykiskt funktionshindrade r
knutet till kommunen som geografiskt avgrnsat omrde, dr det r kommunerna som skall
tillhandahlla den std och service, som utgr mjlighetsvillkoren fr att en mnniska med
psykiska funktionsnedsttningar skall ha en mjlighet till att leva ett delaktigt liv i samhllet.
Kommunen som ett geografiskt rum kan drmed sgas utgra en uppdelning av de psykiskt
funktionshindrade i bestmda omrden, samtidigt som denna uppdelning utgr ett hinder fr
den psykiskt funktionshindrade att rra sig som ett fritt subjekt, d den std och service som
den psykiskt funktionshindrade behver fr sin livsfring och fr sin mjlighet till att vara
delaktig i samhllet blir geografiskt avgrnsade till kommunernas omrde.
Som nmndes tidigare har psykiskt strda ett srskilt uttalat behov
av att mta entydiga och klara ansvarsgrnser mellan berrda
huvudmn. Det r drfr angelget att ytterligare frtydliga att det r
kommunerna som har huvudansvaret fr att ge std och service till
bl. a. Lngvarigt psykiskt strda. Detta br ske genom att det i 21 a
SoL freskrivs att kommunernas uppgifter avser mnniskor med
svl fysiska som psykiska funktionshinder (Prop 1993/94:218 s.25).
Om

kommunerna

utgr

det

vergripande

geografiska

omrde

fr

de

psykiskt

funktionshindrades mjligheter att n delaktighet i samhllet, s finns det ven en

differentiering inom kommunerna som avser att dela in kommunerna och skapa en plats fr de
enskilda individerna med psykiska funktionshinder. Denna uppdelning menar jag framfrallt
kan skas i psykiatrireformens betoning av att kartlgga och ordna ett boende fr de psykiskt
funktionshindrade i samhllet. I delbetnkandet Rtt till bostad (SOU 1991:92) diskuteras

42

boendefrgan och dr framlyfts ocks de ideologiska grunder som ligger till grund fr
vertygelsen om bostadens betydelse fr ett vrdigt liv.
Rtten till egen bostad fr psykiskt strda handlar om den
grundlggande mnskliga rttigheten att kunna skapa sig ett eget
hem. Kvaliteten i ett bra boende handlar om avvgningen mellan
avskildhet och gemenskap, mellan ensamhet och kontakt, mellan att
dra sig undan och att vara samman och mellan att klara sig sjlv och
f std. (SOU 1991:92 s.82)
Intressant i denna definition av bostaden fr den psykiskt strda r att den stndigt definieras
relationellt i kontrra motsatser. En bostad fr den psykiskt strde kan hr betraktas utifrn ett
kontinuum, dr den totala gemenskapen, kontakten, samvaron och stdet utmrker de stora
vrdinstitutioner som mnga psykiskt strda tidigare har vistas inom, och den nya bostaden i
samhllet r en mjlighet till ett boende som str i motsats till vrdinstitutionernas totalitet.
Viktigt att ppeka r att en bostad fr den psykiskt strde inte betraktas som den fullstndigt
avskilda platsen, dr allt ansvar vilar p den enskilde att ta hand om sitt hem. Bostaden
frefaller istllet vara stadd i spnning, dr frgan om kontroll och frihet stndigt str i relation
till varandra. En spnning som hela tiden rr sig mellan nrvaron av andra mnniskor och
tillgngen av std och service. Denna spnning menar jag iscenstter en maktrelation inom
diskursen, dr indelningen av rummet geografiskt genom kommunerna och den n mer
specificerade rumsliga indelningen av den enskilde genom bostaden stndigt innehller en
kontrollmekanism som avser att underltta kontrollen av den enskilde, samtidigt som den fyller
en produktiv funktion genom att underltta mjligheterna till rehabilitering och skapa en
livssituation som liknar vriga samhllsmedlemmars.
I Foucaults (1975 s.172) beskrivning av de makttekniker, som anvnds fr att
vervaka rummet, framvisas det hur en hierarkisk vervakning anvnds som en central teknik
fr ett upprtta ett arrangemang med betvingande blickar. Detta arrangemang bygger p en id
om att de som r utsatta fr makt stndigt skall vara synliga och uppleva en nrvaro av
betvingade blickar. Denna hierarkiska form av vervakning menar jag ven gr att finna inom
psykiatrireformen, dr en av de strategier som fresls fr att hjlpa den psykiskt

43

funktionshindrade ven upprttar ett nytt synflt dr den vervakande blicken kan ta plats.
Frslaget om mjligheten fr den psykiskt funktionshindrade att f rtt till ett personligt
ombud, som kan vara behjlplig som ett std och lnk mellan de enskilda individerna och olika
organ i samhllet.
Samordningen av insatser frn olika samhllsorgan r ett av
huvudsyftena med det beskrivna stdet. En viktig uppgift fr den som
ger stdet blir drfr att, som ombud fr den enskilde, vara ett std i
kontakter med olika organ och myndigheter som den enskilde behver
(SOU 1992:73 s.241).
Denna lnk, som ombudet upprttar mellan olika myndigheter och den enskilde, kan hr
beskrivas som en form av maktrelation, dr den enskildes mjlighet till std och service
frenas med en situation dr ett vetande mste inhmtas och omsttas genom ett personligt
ombud fr att bli en produktiv kraft som kan hjlpa den enskilde att n den std och service
som denna behver. Markstrm (2005 s.120) redovisar hur ombuden r den grupp som genom
psykiatrireformen uppkommit som tydligast driver ett professionaliseringsprojekt. Nrheten
med den praktiska verkligheten innebr skerligen att denna grupp besitter en stor kunskap om
vilka behov av std och service som den enskilde behver och drmed ven kan utveckla en
enhetlig yrkesroll, som vxer fram ur denna kunskap och uppstr i den omedelbara nrheten till
den psykiskt funktionshindrades liv och vardag. Vi ser hr tydligt hur den personliga sfren
och rummet inskrnks med hnsyn till det personliga ombudets behov av att vara nra den
enskilde och ha denna i blickfnget fr att kunna inhmta en kunskap om den enskilde. Den
rumsliga uppdelningen skapar allts en plats dr vetande och kunskap kan inhmtas, samtidigt
som det innebr att den psykiskt funktionshindrades integritet minskar och att vervakningen
av dennas beteende ven inskrnks till hemmets sfr. En spnningsfylld maktrelation som hela
tiden utspelar sig mellan den psykiskt funktionshindrades stt att bete sig inom maktens
synliga sfr och den kunskap som kan inhmtas frn detta blickflt i syfte att nrma sig den
std och service som den enskilde behver. En relation mellan makt och kunskap, dr strategin
fr att inhmta kunskapen frutstter en rumslig uppdelning och plats dr den enskilde ltt kan
bedmas och bli freml fr ett vetande.

44

Min uppfattning r att det inom de olika dokumenten betrffande psykiskt

funktionshinder finns ett tnkande om hur utflyttningen frn stora vrdinstitutioner och denna
boendeform kan transformeras till ett boende ute i samhllet, dr det fortfarande finns samma
mjligheter att ge std och service till den enskilde. Ur ett disciplineringsperspektiv, menar jag
att mjligheten att vistas ute i samhllet och uppn en delaktighet hr framtrder som frenad
med rumsliga begrnsningar. Kommunen utgr ett geografiskt territorium som bde utgr en
plats fr hjlp och std och p samma gng en geografisk begrnsning, att bygga upp en
vlfungerande std och service kring den enskilde frutstter att denna lever inom samma
kommun och inte frflyttar sig och avbryter en pgende process. Den psykiskt
funktionshindrade kan hrmed sgas vara ndvndigt tvungen att disciplinera sig under
kommunens geografiska territorium, och inte frflytta sig fr att erhlla den std och service
som utgr mjligheten till att just klara ett liv som funktionshindrad och inte verskrida denna
grns och drmed terigen vara i behov av sluten vrd. Bostaden intar hr en central roll fr att
rumsligt dela in kommunen och finna en plats dr den enskilde kan vistas och pbrja sitt
vanliga liv, men ocks en plats dr en kunskap om dennes tillstnd och tillvaro kan inhmtas.
Bostaden kan i analogi med den totala vrdinstitutionen beskrivas som en form av fngelse, dr
kommunens geografiska grnser utgr en omgivande mur och dr det enskilda hemmet utgr
en cell dr den enskilde kan bli freml fr bedmande blickar genom socialtjnsten, och
kanske framfrallt de personliga ombuden.

5.2 Tiden
Tiden utgr en annan vsentlig dimension inom den disciplinra maktformens makttekniker. I
det nedanstende avsnittet kommer jag framfrallt koncentrera mig p hur det inom
psykiatrireformen finns en betoning p att kartlgga hur de psykiskt funktionshindrade skall
tillbringa sin tillvaro ute i samhllet. Begreppet sysselsttning intar hr en huvudsaklig plats i
diskussionen om de psykiskt funktionshindrades tillvaro och mjlighet till delaktighet i
samhllet.

45

Vr grundinstllning r att arbetslinjen mste glla fullt ut ven fr

de psykiskt strda. Det innebr att arbete och arbetsfrberedande
tgrder s lngt som mjligt skall erbjudas den enskilde i stllet fr
att han passivt hamnar i ett bidragsberoende som inte leder till ngon
personlig utveckling (SOU 1992:73 s.348).
Det r dock viktigt att konstatera att fr dem som inte kan erbjudas
arbete
eller
arbetsfrberedande
tgrder
inom
arbetsmarknadspolitikens ram skall anordnas annan meningsfull
sysselsttning. Inget avsteg frn arbetslinjen skall gras vilket i sig
innebr att ven de sysselsttningsskapande tgrder som behver
utvecklas vid sidan av arbetslivet mste utformas s att de strker
den enskildes mjligheter att efter frutsttningar finna vgarna till
arbete. (ibid)
Vi ser hr hur utflyttningen frn vrdinstitutionerna innebr att den psykiskt funktionshindrade
ven stlls infr samhllets politiska normer om hur mnniskor skall utgra en del av samhllet
och bidra till sin egen och andras vlfrd genom frvrvsarbete. Arbetslinjen uttrycker hr
explicit en norm som de psykiskt funktionshindrades mste frhlla sig till fr deras mjlighet
till delaktighet i samhllet. En del av den samhlleliga delaktigheten bestr i att vara
sjlvfrsrjande, och i strsta mjliga utstrckning via ett eget arbete, och om denna mjlighet
inte existerar tminstone frska att delta i tgrder som syftar till att erhlla ett arbete. Ur ett
maktperspektiv som fokuserar p tiden som en maktteknik fr att disciplinera den enskilde
framtrder arbetslinjen som en strategi fr att dels kvantitativt och kvalitativt kontrollera tiden
fr den enskilde, genom att motverka att mnniskor lever i samhllet utan sysselsttning och
drmed kan stra en samhllelig ordning. Foucault menar att [d]isciplinen r inte lngre bara
en konst att frdela kropparna med, att ur dem utvinna och hopa tid, utan konsten att stta
samman krafter s att en effektiv apparat erhlles (Foucault 1975 s.165). En frutsttning fr
att den psykiskt funktionshindrade skall kunna ta plats och bli delaktig i samhllet r just att
den ven ingr i samhllsapparaten och blir en produktiv enhet, som med arbete kan bidra till
samhllets gemensamma nytta. ven hr kan man se hur makten intar en produktiv karaktr,
dr den funktionshindrade mste underordna samhllets normer och i strsta mjliga mn
arbeta fr sin frsrjning, samtidigt som detta dels gynnar samhllets bsta och dels den
psykiskt funktionshindrade sjlv som fr mjligheten att ta del av en arbetsgemenskap. I min

46

maktanalys menar jag dock att det stndigt finns en spnning mellan just en ambition om
delaktighet och de villkor som mste uppfyllas fr att n fram till denna delaktighet. I detta
sammanhang kan just en kontroll ver tiden utgra den maktteknik som framvisar denna
spnning, d den psykiskt funktionshindrade mste inordnas i en tidsmssig ram som omgrdas
av arbetets rytm och ven visar hur denna tid mste vara kvalitativt bestmd, som att antingen
vara en klla till frsrjning eller en vg som leder fram till en egen frsrjning. Tiden mste
utnyttjas p ett sdant stt att den blir produktiv fr den enskilde och ven samhllet i stort.
Disciplinen skall ocks ka den nytta som srskilt kan utvinnas ur
vart och ett av de element som ingr i mngfalden, med s snabba
och billiga medel som mjligt, d v s genom att begagna sjlva
mngfalden fr att uppn denna kning: det r anledningen till att
man fr att utvinna ett maximum av tid och kraft ur kropparna infr
sdana helhetsmetoder som tidsscheman, kollektiv dressyr, exercis
och en samtidigt allomfattande och detaljerad vervakning.
Dessutom mste disciplinen ka den nyttoeffekt som knnetecknar
det som r mngfaldigt och gra var och en av dessa mngfalder
nyttigare n den enkla summan av dess bestndsdelar. Det r fr att
ka mngfaldens brukbara verkningar som disciplinen utbildar olika
former av taktik fr frdelning, msesidig anpassning av kroppar,
rrelser och rytmer, fr differentiering av frmgor, fr msesidig
samordning i frhllande till en inrttning eller en uppgift (Foucault
1975 s.220 221)
Ger Foucault hr en vgledning om hur vi kan lsa de politiska dokumenten, dr utflyttningen
frn de stora vrdinstitutionerna ven kan betraktas som ett frsk att avveckla en dyr
institutionsvrd och istllet ka samhllets mngfaldiga nytta genom att gra de tidigare
psykiatriska patienterna till producenter och konsumenter p marknaden. Vikten av en
meningsfull sysselsttning skulle i detta sammanhang vara av strsta betydelsefullhet, d en
utflyttning utan innehll skulle bli en belastning fr de totala samhllskostnaderna. Kontrollen
ver tiden kan drmed tolkas som en form av mjlighetsvillkor fr en ackumulerande
samhllsnytta, samtidigt som tidens innehll och en delaktighet i arbetslivet fr den psykiskt
funktionshindrade r ngonting positivt och underlttar en anpassning till samhllet.

47

Uttmmandet av den enskildes tid frenas hr med en belning, som inom ramen fr denna
diskurs framfrallt r beskriven i termer av gemenskap och delaktighet.
Arbete och arbetsfrberedande tgrder r viktiga delar i en aktiv
rehabilitering och fr inte uppskjutas i vntan p att medicinsk
rehabilitering skall vara frdig. Frtidspension och en lngre tids
sjukbidrag frsmrar den oftast redan lga sjlvknslan hos psykiskt
strda och leder ltt till social isolering. Ett liv utan en struktur p
vardagen och ett i vrigt passivt innehll motverkar direkt
mjligheterna till rehabilitering mot psykisk hlsa (SOU 1992:73
s.349)
Ett annat stt inom vilket tiden anvnds som en kontrollerande maktteknik r differentieringen
av de psykiskt funktionshindrade frn andra mnniskor med psykiska strningar i termer av
sjukdomens varaktighet. Genom anvndningen av begreppet psykiskt lngtidssjuk, som
verensstmmer med begreppet psykiskt funktionshindrad, upprttas en tidslig bestmning av
den psykiska strningens konsekvenser utifrn dess varaktighet. Att vara psykiskt
funktionshindrade kan inte betraktas som en snabbt vergende fas, eller en sjukdom som kan
botas fr att drefter betecknas som fri frn sjukdomens negativa konsekvenser, utan det
psykiska funktionshindret implicerar en lngre tidsintervall.
Sannolikt upplever alla mnniskor under sin levnadstid ngon form
av psykisk ohlsa. Den psykiska ohlsan utgrs i de flesta fallen av
kriser eller lttare neuroser. Gemensamt fr de flesta av dessa
tillstnd r att de inte under ngon lngre tid allvarligt pverkar den
enskildes livsvillkor. Med de stdresurser som finns i omgivningen
genom anhriga och vnner, socialtjnst, hlso- och sjukvrdens
olika delar m.m tervinner man inom verskdlig tid sin psykiska
hlsa. (Prop 1993/94:218 s.13)
Vi anser att kriteriet fr att tillhra gruppen psykiskt lngtidssjuka
br vara en lngvarig nedsttning av den sociala funktionsfrmgan
till fljd av psykisk strning. [] Utgngspunkten fr avgrnsningen
av psykiskt handikappade r att funktionsfrmgan i boende, sociala
relationer, sysselsttning/arbete r allvarligt och lngvarigt nedsatt.
(Prop 1993/94 s.15)

48

Vi ser hr hur kontrollen ver tiden innefattar en bestmning av den psykiskt

funktionshindrade ver tid, dr beteckningen psykiskt funktionshindrad inbegriper en form av
underordning till konsekvenserna av sina funktionshinder ver en lngre tidsperiod. Att bli
betecknad som psykiskt funktionshindrad och leva ett liv i samhllet som funktionshindrad
betraktas drmed inte som ett snabbt frbigende stadie, vilket hr kan tnkas skapa en
spnningsfylld situation, dr villkoret fr gemenskap och delaktighet i samhllet frutstter att
den enskilde accepterar en varaktig livssituation i samhllet som funktionshindrad. Synen p
strningens varaktighet kan hr betraktas som en urskiljningsfaktor som anvnds som en
maktteknik fr att differentiera dem med psykiska strningar och dela in dem i olika grupper,
dr konsekvensernas lngvarighet utgr den egenskap som karaktriserar det psykiska
funktionshindret och skiljer det frn andra typer av frbigende psykiska strningar.
Disciplineringen kan hr beskrivas ypperligt med Foucaults egen formulering att sjlen r
kroppens fngelse (35). Den enskilde mste underordna och disciplinera sig under den egna
vetskapen om sin egna psykiska hlsa, och drmed frhlla sig till sitt handikapp som ngot
bestende och varaktigt. Vetandet om mnniskan och den makt som omgrdas av dessa
vetenskaper blir hr ett stt inom vilket mnniskan objektiverar sig sjlv som subjekt (se
Foucault 2000 s.365).
Vi kan i detta ovanstende avsnitt se hur tiden inom psykiatrireformens texter
framstllts som ett centralt tema, dr framfrallt frgan om sysselsttning intar ett centralt
perspektiv som en form av tidslig kontroll av hur de psykiskt funktionshindrade skall tillbringa
sin tillvaro i samhllet. Jag har ocks frskt lyfta fram, hur tiden som ett mtt p den psykiska
strningens varaktighet, anvnds fr att urskilja och differentiera de olika strningarna frn
varandra och individualisera det psykiska funktionshindret genom att karaktrisera det som
lngvarigt.

5.3 Normalisering
Den tredje delen av min maktanalys kommer att fokusera p begreppet normalisering och hur
utflyttningen frn vrdinstitutionerna avser att skapa frutsttningar fr den enskilde att leva ett
liv i samhllet med eget boende, sysselsttning och gemenskap, vilket i kontrast mot livet inom

49

de psykiatriska vrdinstitutionerna i strre utstrckning liknar vriga samhllsmedlemmars stt

att leva. Utflyttningen frn de stora vrdinstitutionerna och organiseringen kring denna
utflyttning, som diskuteras inom psykiatrireformen, kan betraktas som en del i en
normaliseringsprocess, dr livet som patient erstts med ett liv ute i samhllet. Mjligheten till
delaktighet och gemenskap i samhllet definieras hr i sociala termer snarare n medicinska.
Innebrden av detta blir framfrallt att mjligheten till normalisering sker i ett socialt landskap,
dr bde omgivningen och den enskilde samverkar i ett samspel tillsammans. Lindqvist m. fl
(2010 s.54) redovisar ett teoretiskt perspektiv p vad ett socialt synstt p psykiska
funktionshinder innebr och menar att en sdan analys behver fokusera p de sociala,
politiska och ekonomiska frhllanden som leder till diskriminering och utanfrskap. Detta
teoretiska synstt kan sgas vara styrande inom psykiatrireformens diskurs. Vad jag nedan
kommer fokusera p r hur dessa frhllanden ven implicerar en normalitetsgrad, dr
tgrderna som fresls avser att underltta fr den psykiskt funktionshindrades delaktighet i
samhllet samtidigt innebr ett befstande av en specifik social ordning och id om normalitet.
Utgngspunkten fr ett maktperspektiv som undersker normaliseringen som
maktteknik r att synliggra det stndigt verksamma straffsystemet, som gr igenom alla de
olika punkterna och som kontrollerar varje gonblick inom de disciplinra institutionerna,
jmfr, differentierar, hierarkiserar, frenhetligar och utesluter (Foucault 1975 s.184). Min
uppfattning r att psykiatrireformen som diskurs vergripande kan beskrivas som en form av
normaliseringsprocess, dr psykiatriutredningen som diskursiv praktik utgr en maktteknik fr
att framstlla en kunskap om de psykiskt funktionshindrade och innehller de mjlighetsvillkor
och strategier som mste vara uppfyllda fr att begreppet psykiskt funktionshinder skall kunna
existera och anvndas som en beteckning fr mnniskor med vissa typer av psykiska
strningar. Diskursen kan tolkas som att skapa den psykiskt funktionshindrade som ett nytt
subjekt, eller om man s vill en mjlig subjektposition att inta. Framstllandet av vetande
genom psykiatriutredningen sker samtidigt i frhllande till en bestmd norm, dr mjligheten
fr de psykiskt funktionshindrade att leva i samhllet relateras till olika bestmda villkor inom
diskursen som sdan.

50

Psykiatriutredningen har haft i uppdrag att vervga och fresl

tgrder som rr ansvarsfrdelning och organisation av std till
psykiskt strda. tgrderna skall syfta till att frbttra de psykiskt
strdas livssituation och ka deras mjligheter till gemenskap och
delaktighet i samhllslivet. I uppdraget ingr att kartlgga situationen
fr de psykiskt strda samt att utvrdera och analysera hur
psykiatrins sektorisering och de vriga frndringar som gjorts under
1980-talet pverkat individ och samhlle (SOU 1992:73 s.13).
Foucault beskriver hur normaliseringen under slutet av den klassicistiska eran blev ett allt
viktigare maktredskap
De yttre knnetecknen som utmrkte vars och ens status, privilegier
och grupptillhrighet, tenderar att ersttas eller i alla hndelser att
utkas med en hel uppsttning normalitetsgrader, som utvisar
vederbrandes tillhrighet till en homogen samhllskropp men som
ven sjlv spelar in fr att klassificera, hierarkisera och bestmma
rangordningar. P stt och vis har makten att normalisera
framtvingat en homogenitet, men den individualiserar genom att
gra det mjligt att mta avvikelserna, bestmma niverna, fastsl
specialiteterna och dra nytta av olikheterna genom att anpassa dem
efter varandra (Foucault 1975 s.185)
Vi kan hr se hur det inom psykiatriutredningen finns en spnning mellan ena sidan
samhllets homogenitet och andra sidan de psykiska funktionshindrens avvikelse, genom att
tillstta en utredning och genom att kartlgga den aktuella gruppen kan tgrder och frslag
som verbygger denna spnning introduceras. Den normaliserande makten kan hrmed
beskrivas som en vetenskaplig objektivering av den psykiska strningens uttryck, dr
kunskapen som produceras sedan kan anvndas fr att individualisera enskilda mnniskor och
placera dem i frhllande till varandra och antingen inkludera dem eller exkludera dem i
frhllande till begreppet psykiskt funktionshindrad. I psykiatriutredningen ser man hur detta
kontinuum framvisas som en spnning mellan ett aktivt sjukdomstillstnd och ett resttillstnd
som inte r medicinskt behandlingsbart.
I den akuta fasen av de flesta psykiska strningar stts nstan alltid
funktionsfrmgan ned eller inskrnks. Denna nedsttning kan
variera i styrka och omfattning. Det ankommer p individen och den
psykiatriska personalen att avgra var grnsen i det enskilda fallet

51

gr mellan vilka funktionssvrigheter som har sin grund i en

kvarvarande aktiv sjukdomsprocess och vad som mste bedmas
vara ett resttillstnd som inte kan pverkas genom behandling. Tiden
r hrvid endast ett av de frhllanden man mste ta hnsyn till.
Minst lika viktigt r att frska vrdera effekterna av en individuellt
anpassad och mlmedvetet genomfrd behandling (SOU 1992:73
s.113)
Vi ser hr hur normaliseringsprocessen verkar genom sin stndiga bedmning, dr
funktionshindret inte kan betraktas som ett statiskt tillstnd, utan som att stndigt vara stende i
frhllande och bedmning till ett kontinuum, dr funktionsnedsttningen relateras till den
enskilde men ven till mjligheterna att leva med nedsttningen i samhllet med hjlp av std
och

service.

Inom

diskursen

psykiskt

funktionshinder

och

den

stndiga

normaliseringsprocessen framvisas hur sprket innehller en maktdimension som verkar

inkluderande och exkluderande, dr vissa typer av psykiska strningar inte omfattas och kan
talas om inom diskursen psykiskt funktionshinder. Foucault (1993 s.7) benmner detta med
begreppet utestngningsprocedur, vilket visar hur diskursen alltid upprttar grnser fr vad
som fr sgas inom diskursen. Dessa utestngningsprocedurer kan inom diskursen psykiskt
funktionshinder beskrivas och exemplifieras p flera plan, men framfrallt finns det en
uppdelning mellan medicinska och sociala definitioner av den psykiska strningens uttryck,
dr den sociala definitionen avser att framstlla strningen som ett funktionshinder och den
medicinska som en sjukdom. En annan vsentlig utestngningsprocedur r det aktiva
producerandet av kunskap genom psykiatriutredningen, som framstller en sanning om den
psykiska funktionshindrade och det behov av std och service som de med psykiska
funktionshinder behver fr att leva ute i samhllet. Foucault uttrycker ocks hur denna vilja
till sanning har sitt std i en institutionell praktik och distribution, som ven utvar en makt
gentemot andra diskursformer.
Normaliseringen som maktteknik kan inom ramen fr denna uppsats och det
empiriska materialet vergripande beskrivas som ett producerande av vetande om vad som
karaktriserar det psykiska funktionshindret och hur den skiljer sig t frn andra psykiska
strningar. Denna process kan beskrivas som ett framstllande av sanning, dr den enskilde
sjlv fr en hllpunkt som kan anvndas fr att objektivera sig sjlv som subjektet psykiskt

52

funktionshindrad. Den disciplinra maktformen kan i detta sammanhang tolkas som ett
frhllande mellan de sanningar som producerats och framstllts genom en institutionell
praktik och distribution, och som i detta fall huvudsakligen utgrs av psykiatriutredningen och
det politiska institutionella samtalet, dr vetande produceras i syfte att framstlla frslag till
olika tgrder som kan politiskt implementeras, och dr den enskilde mnniskan med psykiska
strningar underordnas detta vetande och den institutionella praktik som vxer fram ur detta
vetande.

53

6. Sammanfattande diskussion
Jag har i denna uppsats underskt tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder ur ett
maktperspektiv. I min sammanfattande diskussion skall jag till att brja med diskutera
begreppet psykiskt funktionshinder och innebrden av makt i relation till detta begrepp, fr att
drefter avsluta med en mer allmn diskussion om studiens relevans fr det sociala arbetet.
I min uppsats har diskursen om psykiskt funktionshinder framvisats som ett
begrepp som huvudsakligen frsker upprtta en skillnad gentemot medicinska bestmningar
av de psykiska strningarnas konsekvenser och istllet anvnda sociala definitioner fr att
beskriva det psykiska funktionshindret. Detta har resulterat i att begreppet kan anvndas inom
ett nytt flt, dr den medicinska kompetensen inte lngre r avgrande fr att vrda och ge
omsorg till den aktuella gruppen. Reformen av det psykiatriska vrdlandskapet blir hr
framfrallt en upplsning av den psykiskt strde som patient inom psykiatrin, och ett alternativ
stt att betrakta dessa personer. Tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder kan
hrmed i allra hgsta grad beskrivas som tillblivelsen av ett nytt subjekt och ny subjektivitet,
som karaktriseras i sociala termer och samtidigt ppnar upp fr en ny praktik fr att tillgodose
de behov som de psykiskt funktionshindrade behver fr att leva ett delaktigt liv i samhllet.
Den psykiskt funktionshindrade frefaller att beskrivas som en form av potentialitet, dr olika
kriterier har uppfyllts fr att hantera ett liv utanfr de totala institutionerna, och som
aktualiseras genom begreppet psykiskt funktionshinder. Ett begrepp som fungerar som ett
mjlighetsvillkor fr ett annat liv, eller inom uppsatsens valda perspektiv, en ny form av
diskurs som i hgre grad innefattar det sociala arbetets praktik.
De makttekniker och strategier som jag identifierat som centrala i diskursen
psykiskt funktionshinder r framfrallt en geografisk och rumslig lokalisering av de enskilda
psykiskt funktionshindrade, en kontroll ver hur tiden ute i samhllet skall tillbringas
kvalitativt och kvantitativt, en anvndning av tiden som en urskiljningsfaktor i bedmningen
av den psykiska strningens varaktighet, samt en normaliseringsprocess dr vetande om den
psykiskt

funktionshindrade

produceras

och

anvnds

en

differentieringsprocess.

Maktperspektivet framvisar ven hur denna uppdelning, indelning och differentiering samtidigt

54

individualiserar den enskilde och skapar frutsttningar fr den enskilde att reflexivt frhlla
sig till olika sanningar om sig sjlva som subjekt och objektivera sig sjlva under dessa nya
subjektivitetsformer. Tillblivelsen av begreppet psykiskt funktionshinder kan inte frigras ifrn
en konkret verklighet, utan det vetande som skapats om den psykiskt funktionshindrade i vr
vetenskapliga praktik ligger ven till grund fr de enskilda mnniskornas uppfattning om sig
sjlva som subjekt. Foucault uttrycker detta som att [d]isciplinen framstller individer; den
r den specifika tekniken fr en maktutvning dr individerna r p samma gng freml och
verktyg (Foucault 1975 s.171). Subjektet psykiskt funktionshindrad kan drmed sgas uppst
i en spnningsfylld maktrelation, dr kunskapen om sig sjlv som psykiskt funktionshindrad
utgr en utgngspunkt fr en repetitiv reproduktion av en disciplinr maktform som med sin
produktiva karaktr stndigt vxlar mellan belning och underkastelse. Tillblivelsen av
begreppet r allts lika mycket en tillblivelse av subjektet, dr diskursen inte enbart utgr en
beskrivning av villkoren fr begreppets tillblivelse utan ocks formar och skapar en
subjektivitet genom sprket. Sprket r inte i detta sammanhang ett tergivande av vrlden utan
bidrar ven till att forma den vrld vi lever inom. Detta filosofiska perspektiv motiverar
uppsatsens studieomrde, och behovet av en underskning av de politiska dokumentens
innehll och uppkomsten av begreppet psykiskt funktionshinder, fr att kritiskt framvisa hur
dessa sprkliga frndringar ven kan anvndas fr att frst konkreta frndringar i vrt
samhlle. Psykiatrireformen och uppkomsten av de psykiskt funktionshindrade innebar
vsentliga frndringar fr de kommunala socialtjnsternas ansvarsomrde, vilket ven innebar
frndringar fr det sociala arbetets utformning.
Avslutningsvis vill jag knyta uppsatsens resultat och syfte till det sociala arbetet.
Den frndring som psykiatrireformen innebar fr det sociala arbetet inom kommunernas
socialtjnster

ptaglig,

ansvarsfrskjutningen

fr

den

aktuella

gruppen

stllde

socialtjnsterna infr en ny situation och en ny typ av subjekt som klienter inom deras praktik.
Med denna uppsats har jag haft som avsikt att problematisera denna vergng och
medvetandegra sprkets betydelse fr hur vi uppfattar och tolkar vr omvrld, och kanske
framfrallt sprkets betydelse fr att forma vr konkreta verklighet. Som socialarbetare menar
jag att detta perspektiv r ndvndigt att inta fr att frhlla sig kritiskt till sin egen

55

verksamhet, som en disciplinr samhllelig maktinstitution som i sin praktik stndigt

normaliserar,

hierarkiserar,

vervakar

och

bedmer

sina

klienter.

Ett

oreflekterat

frhllningsstt till sin egen praktik som socialarbetare och sina arbetsmetoder kan leda till en
alienation under ideologiska imperativ, som stndigt bidrar till att producera och reproducera
klienter utifrn ett alltfr kategoriskt tnkande. Nr det kommer till uppsatsens huvudsakliga
klientgrupp, de psykiskt funktionshindrade, finns det en tvetydighet om vari det sociala
problemet har sin hrkomst och huruvida det verhuvudtaget r frgan om ett socialt problem.
Denna tvetydighet menar jag frutstter ett srskilt uppmrksamt frhllande p hur vi inom
det sociala arbetet betraktar den aktuella gruppen, d den ambivalens och ppenhet som rder
om hur dessa mnniskors behov av std och service kan tillgodoses r en ppen frga och
freml fr diskursiva konflikter. Riskerna finns att ideologiska argument kan verskugga
vlvervgda bedmningar om std och service. Det diskursiva talet sker inte i ett historielst,
tidlst, eller ekonomiskt fritt sammanhang, utan det finns en mngd givna villkor som
determinerar innehllet i den diskursiva praktiken. Och mitt syfte har i denna uppsats varit att
medvetandegra betydelsen av makt fr tillblivelsen av subjektet psykiskt funktionshindrad
inom ramen fr det sociala arbetets praktik. En makt som inte r horisontell och utgr ifrn ett
centrum, utan en makt som r ndvndig fr vr mjlighet till att vara subjekt, och som i detta
sammanhang skapar bde de psykiskt funktionshindrade och socialarbetarna som subjekt.
Min uppfattning r avslutningsvis att psykiatrireformen i sin strvan att gra de
psykiskt funktionshindrade delaktiga i samhllet r en oerhrd positiv utveckling inom den
psykiatriska vrden, samtidigt som det r ndvndigt att kritiskt underska denna radikala
frndring och framvisa frhllandet mellan makt, sprk och vetande i tillblivelsen av
subjektiviteter inom det sociala arbetets praktik.

56

7. Litteraturfrteckning
Chambron, Adrienne S., Foucaults Approach: Making the Familiar Visible i: Reading
Foucault for Social Work (red.) Chambron, Adrienne S. m. fl, New York: Columbia University
Press, 1999
Deleuze, Gilles. Foucault. Stockholm: Symposion. 1990
Denscombe, Martyn. Forskningshandboken fr smskaliga forskningsprojekt inom
samhllsvetenskapen Lund: Studentlitteratur. 1998
Eliasson, Rosmari. Forskningsetik och perspektivval. Lund: Student-litteratur. 1995.
Foucault , Michel Vetandes arkeologi. Stockholm: Arkiv frlag. 1972
Foucault, Michel vervakning och straff. Stockholm: Arkiv frlag. 1975
Foucault, Michel Two lectures, i: Colin Gordon (red) Power/Knowledge. Selected Interviews
& Other Writings 1972 -1977. New York: Harvester Press. 1980
Foucault, Michel Diskursens ordning. Stockholm: Symposion. 1993
Foucault, Michel Subject and power i: Power: Essential Works of Foucault 1954-1982. New
York: New Press. 2000
Garrity, Zoe, Discourse Analysis, Foucault and Social Work Research. Identifying Some
Methodological Complexities i: Journal of Social Work, 10:193, 2010
Grnmo, Sigmund. Metoder i samhllsvetenskap. Malm: Liber. 2006.
Hindess, Barry. Discourses of Power. From Hobbes to Foucault. Cambridge Blackwell. 1996
Hydn, Lars-Christer, Att leva ett eget liv: normalisering i den nya psykiatrin i: Hydn, LarsChrister & Brusn, Peter (red) Ett liv som andra. Livsvillkor fr personer med funktionshinder.
Lund: Studentlitteratur 2000
Hydn, Lars-Christer, Inledning. I Hydn, Lars-Christer, (red.) Frn psykiskt sjuk till
psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur. 2005

57

Lindqvist, Rafael, Markstrm, Urban & Rosenberg, David. Psykiska funktionshinder i

samhllet. Malm: Gleerups. 2010
Markstrm, Urban, Den svenska psykiatrireformen bland brukare, eldsjlar och byrkrater.
Ume: Bora. 2003
Markstrm, Urban, Arbetet med personer med psykiska funktionshinder verksamheterna
och de anstllda i: Hydn, Lars-Christer, (red.) Frn psykiskt sjuk till psykiskt
funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur. 2005
Mills, Sara. Discourse. London: Routledge. 1997
Nilsson, Roddy. Foucault en introduktion. Malm: galit 2008
Nordn, Hans, nglar och demoner rster om psykiatrireformen. Stockholm: Kommentus
2001
Ottosson, Jan-Otto, Psykiatrin i Sverige. Vgval och vgvisare. Stockholm: Natur och kultur.
2003
Regeringens proposition 1993/94:218 Psykiskt strdas villkor
Rosenberg, David. Psychiatric disability in the community: Surveying the social landscape in
the post-deinstitutional era Ume: Socialt arbete. 2009
SOU 1991:78 Krav p frndring. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 1991
SOU 1991:92 Rtt till bostad. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 1991
SOU 1992:73 Vlfrd och valfrihet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 1992
SOU 2006:100 Ambition och ansvar. Nationell strategi fr utveckling av samhllets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm: Fritzes Offentliga
Publikationer. 2006
Svensson, Tommy Psykiatri eller inte? Radikal psykiatrikritik under 1960- och 1970-talen i:
Hydn, Lars-Christer, (red.) Frn psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund:
Studentlitteratur. 2005

58