You are on page 1of 8

Biodynamiska Freningen

Kompost

Kompost
Om vi en sommardag gr igenom en skog eller ligger i grset kan vi knna
oss inbddade i ett livsrum. Vi r omgivna av levande grnska, trdens
sus, fgelsng och insektssurr. Samtidigt kan vi knna att vi befinner oss i
ett tunt grnsskikt. ver oss har vi himmelen och solen, lufthavet och molnen, mil efter mil uppt. Under oss har vi jorden, mrk och fuktig, drefter
mil efter mil nert av bara berg.
Det r i det hr tunna grnsskiktet som livet p jorden utspelar sig. Hr
mter de tunga elementen, jord och vatten, de ltta, den ljusa luften och
vrmen. Och frutsttningarna fr livet p jorden r matjorden, det ytterligt
tunna skikt dr alla elementen frekommer, dr sndervittrat berg blandas
med multnande vxter till en ls, fuktig, levande matjord.
Kjell Arman, Biodynamisk trdgrdsodling
Komposten r brjan och slutet i trdgrden. Det r spnnande
att p nra hll iaktta livet i den. Att det fungerar. Man lgger
lite ppelskrutt, vissnade dahlior och en och annan morot p
hg. Och s blir det jord, riktigt fin tjock nringsrik jord. I den
stunden, nr man ser ner p sitt svarta guld, kan man knna
sig som en magiker. Men det r inte alltid s ltt, det kan dyka
upp en del hinder och svrigheter p vgen. Det finns tusen
stt att kompostera, den hr broschyren riktar sig frmst till
hobbyodlare, med komposttunna eller binge.

Var brjar man?


Placera komposten p en plats nra huset, grna i skuggan
av trd eller buskar som omgrdar, skyddar och gr det till en
trevlig plats att vara p. r platsen fr solig finns det risk att
komposten torkar ut.
Det bsta r att ha en kompostbinge som r s ppen som
mjligt, med jordkontakt i botten, s att maskar och kryp ltt
kan ta sig in. Luft i komposten r viktigt, drfr r ett material

som andas att fredra, framfr en i plast. Om du har en


plasttunna kan du anvnda den till en frkompostering, fr att
drefter lta komposten eftermogna p friland. Men det r inte
alla kommuner som tillter det. Prata med din kommun och hr
vilka regler som gller fr kompostering i ditt omrde.

Kol och kvve


Det r viktigt att ha en bra balans mellan kol och kvve i
komposten. Halm, lv och trdgrdsavfall r exempel p
material med ett hgt kolvrde. Allts lite grvre och mer
svrsmlta saker. Kvverika material r bland annat matrester
och grsklipp. Det innehller i regel mer nring n kol.
Lagom r ett bra ord att anvnda vid kompostering. Fr
det ska vara lagom fuktigt, lagom varmt, lagom luftigt, lagom
kompakt och lagom med nring fr att du ska f en fin svart
matjord.
Om det finns mycket liv i kompostmaterialet kommer den
snabbare igng. Fr att f en riktigt bra start kan du skyffla
p lite frdig kompost eller trdgrdsjord, d kommer det lite
extra mikroorganismer, smdjur och kanske ngon daggmask,
som kan stta igng med nedbrytningsprocessen.
Har du tillgng till stallgdsel (gdsel frn hst, ko, gris och
fgel) s r det super, framfrallt om komposten r torr och
kvvefattig.

Luft, luft, luft


Luft r viktigt fr att nedbrytningen ska g bra. Tnker man p
alla djur och smkryp som bor och arbetar i komposten, s r
det inte s konstigt. De mste ju andas!
I princip s luktar inte en fungerande kompost, luften gr att
det istllet doftar gott av mylla. Det r den aeroba processen
(med syre) som ser till det. r det en dlig lufttillfrsel bildas en

anaerob nedbrytning (utan syre) som leder till frruttnelse och


det brjar snart lukta ckligt.
De kan bli vldigt varmt i en kompost, en bit ver 50 grader
r inte ovanligt. Ett par dagar i de temperaturerna gr bra,
eftersom mnga ogrsfrn dr. Men om vrmen hller i sig
r det vrre. En hel del mikroorganismer stryker med och
nedbrytningsprocessen stannar av. Rr runt, vattna eller trampa
p komposten fr att f den att svalna. I lufttta kompostbingar
r det extra viktigt att rra runt fr att f ner luft.
Kom ihg att den frdiga kompostjorden r mycket stark
och nringsrik, det kan vara bra att lta den eftermogna innan
du anvnder den.

Olika komposter
Kompostera alltid din gdsel innan du anvnder den i rabatter
och odlingar. Det bsta r att lgga komposter direkt p
marken, men eftersom det inte alltid r tilltet anvnds ofta
behllare av olika slag.
Inom den biodynamiska odlingen anvnds sex olika
kompostpreparat fr att ge kompostjorden strkta egenskaper.
Dessa, och anvndningen av dem, beskrivs utfrligt i broschyren
Biodynamiska preparat.
Antingen blandar du alla kksavfalls och trdgrdsavfalls
rester i en kompost och fr en blandad kompostjord eller s
kan du lgga olika slags komposter. Hr fljer tips p ren
gdselkompost, matavfallskompost och lvkompost.
Anvnder du kompostbehllare kan det vara bra att anvnda
tv stycken fr en god kompostering. Nr en tunna r full tillfrs
de biodynamiska kompostpreparaten och sedan fr den st
stngd tills resterna frvandlats till jord, som kan eftermogna
utanfr behllaren. D kan denna behllare fyllas igen och den
andra fr vila.

Gdselkompost

grs

av

frskt

stallgdsel

och

de

biodynamiska preparaten. Om gdseln inte innehller halm


behvs det blandas in, fr en god kol/kvve-balans. Det kan
behvas mycket halm fr att uppvga den kvverika gdseln.
Forma komposten som en limpa och tck den med halm
eller en komposteringsduk som slpper igenom luft och fukt.
Alternativt lgg den i en komposteringstunna. Har du ingen
tckning blir det en stor kvvefrlust. Eftersom gdseln r
vldigt kvverikt gr processen fort, ungefr tre mnader.
Gdselkomposten r mycket nringsrik och innehller bra
humus fr trdgrdsland och rabatter med vxter som vill ha
mycket nring och mull.
Matavfallskompost lggs p avfall ifrn kket. De flesta
matrester gr bra, men tnk p att lagad mat innehller
mycket salt vilket frsmrar mikroorganismernas livsmilj. Det
r inte heller alltid tilltet att kompostera ktt- och benrester,
kolla med din kommun vad som gller. Mycket citrusskal och
kraftigt besprutade fukter och grnsaker kan ocks frsmra
nedbrytningsmiljn. Slng stora mngder citrus i soporna och
handla ekologiskt!
Varva det kvverika matavfallet med strukturmaterial, t.ex.
lv, ris, kvistar och gammalt vxtmaterial frn trdgrden.
Mellan varven kan du ibland tillstta algominkalk, stenmjl och
trska som r goda mineraltillskott till kompostlivet.
Ta en knapp deciliter av varje ovanp strukturmaterialet.
Nr behllaren r full prepareras den och lmnas i
mikroorganismernas vrd. Nu r det bra att ha ytterligare en
behllare att fylla om det inte r tilltet att lgga kompost p
friland.
En kompostlimpa direkt p jorden skall, precis som tunnan,
best av varvade lager struktur och matavfall med inslag av
mineraltillskotten algominkalk, stenmjl och trsaska. Nr den

r frdiglagd tcks den med halm och prepareras med de


biodynamiska preparaten.
En matavfallskompost tar mellan 612 mnader p sig
att bli frdig, beroende p hur varm, luftig och mikrolivsfylld
den r. Matavfallskomposten innehller mindre nring n
gdselkomposten men lmpar sig vl fr vxter som vill ha
nring och mull.
Lvkomposter tar dremot mycket lngre tid p sig eftersom
lv innehller mest kol. Det tar ungefr tre r innan den r
frdig. I en ren lvkompost blandar du olika lv, stallgdsel och
mineraltillskotten. Ngra spadar gdsel fr en hg lv rcker.
Det r bra att frdela och varva gdseln i hgen fr bttre
nedbrytning. Forma blandningen som en limpa och tck med
halm. Tillstt slutligen kompostpreparaten.
Jorden frn en lvkompost r nringsfattig och kan anvndas
till jordfrbttring eller till egen s- eller planteringsjord.

Felskning
Luktar komposten ammoniak, s r det fr mycket kvverikt
material, som grsklipp eller proteinrika matrester. Det r
ammoniumkvve som byter skepnad och flyktigt far ivg
med vxtnring. Tillstt kolrikt material, t.ex. halm eller torrt
trdgrdsrens, blanda om och tck med halm.
Luktar den som en soptunna, r den dligt luftad och fr
kompakt. Blanda i lite grvre material som stjlkar, kvistar
och kortare grenar fr att bttra p strukturen och ka lufttillfrseln. En annan orsak kan vara att den r fr blt. Blanda
i s fall i material som suger upp fukten, till exempel torra
vxtrester och halm. En hink torrt material till tre hinkar med
frskt brukar vara lagom. Lufta och rr om i komposten varje
gng du lgger i nytt hushllsavfall.

Om det r mycket flugor och larver i komposten, kan det


vara fr kallt och aktivitetsnivn fr lg. Fr att aktivera och
drmed hja temperaturen igen kan du blanda i stallgdsel.
P grund av att det finns ruttnande material i komposten, fr
man rkna med lite flugor.
Om larver och gg har byggt bo i springor och kanter p
kompostbehllaren, tyder det p en ostdad kompost. Hll
rent p och runt behllaren!
Om det kryllar av myror i komposten, kan det antingen bero
p att trstommen runt komposten r fuktig/ blt eller att
sjlva komposten r fr torr. r den torr, vattna den frsiktigt
med en en vattenkanna. Om det r det andra, det blta tret,
kanske det r dags att renovera. Myror gillar fuktigt tr och
ter grna p det!
Om nedbrytningen har avstannat, fast komposten inte r
klar, kan det bero p flera saker. Till exempel kan den vara fr
kolrik, den innehller fr mycket kvistar, torra lv och halm.
Blanda i s fall i frskt grs, stallgdsel eller kksavfall.
Eller s har den blivit fr luftig och torr, p grund av grovt
material. D fr du ta ut det grvsta kvistarna och finfrdela
dem. Detta grs lttast med en kompostkvarn eftersom den
maler ltt snder grvre material, har du ingen kompost kvarn
fr du arbeta fr hand med hcksaxen.
Det kan ocks vara s att mikroorganismerna inte fr tillrckligt
att ta och arbeta med. Det betyder att komposten kyls ner
fortare n den vrms upp. Hr rcker inte kompostens egna
isolerande egenskaper till fr att hlla en bra arbetstemperatur
i hgen, tillstt mer material och tnk p balansen mellan kol
och kvve.

Lycka till!

MILJMRKT 341 272, AWJ TRYCK Nykping 2007

Biodynamiska Freningen
Kontor 1
Vintervgen 35
169 54 Solna
T 070 216 33 90
F 08 730 13 46
Kontor 2
Skillebyholm
153 91 Jrna
T 08 551 512 25
F 070 619 19 80
E biodynamiskt@btk.st
W www.biodynamiskt.se