Biodynamiska Freningen

DOK
Frsket

DOK Frsket

Den sk DOK-frsket (D fr biodynamisk, O fr organisk och K

fr konventionell), utfrd av FiBl i Schweiz, pgick mellan 1978
och 1999. Den visar god samstmmighet med resultat frn
andra lngliggande jmfrande frsk i Sverige och Tyskland.
Skillnaden mellan biodynamisk och konventionell odling
framgr redan vid en ytlig betraktelse av marken efter 20
rs jmfrande frsk (mer liv i marken med mer daggmask
exkrementer, aggregat och sprickbildning). I detta frsk,
dr man jmfrde biodynamisk, organisk-biologisk och
konventionell odling, tittade man framfr allt p skrdemngd
och produktkvalitet. De gynnsamma resultaten frn denna
studie har bidragit till att etablera den organiska odlingen i
Schweiz.
Hrmed presenteras en sammanstllning av delar av
resultatet frn 21 rs forskning. Fr mer information se
www.fibl.org

Frbrukning
Gdsel/vxtnring
I konventionell odling ges grdorna mer vxtnring.
BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

Energi-frbrukning
Konventionell odling r mer energikrvande. Detta beror p att
tillverkningen av konstgdsel r mycket energikrvande. 1 kg
olja krvs fr att framstlla 1 kg kvvekonstgdsel.

Pesticider, Kemisk besprutning

I

konventionell

odling

besprutas

vxterna

med

bekmpningsmedel. Det r inte tilltet i biodynamisk och

ekologisk odling.

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

Mekanisk ogrsrensning
I biodynamisk och ekologisk odling sker ogrsrensningen
mekaniskt.

Skrd
Skrd
Skrdenivn var hgre i konventionell odling rknat i kg. Det
beror till del p att det r mer vatten i konventionella grdor.

Jordstruktur
Den

biodynamiskt

odlade

jorden

hade

den

bsta

jordstrukturen. Mest matjord i biodynamisk odling. kad lerhalt

i den konventionella, vilket ger svrigheter att ta emot stora
regnmngder.

Biologisk mngfald
Daggmask, biomassa
Den biodynamiskt odlade jorden hade flest daggmaskar.
BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

BIO

EKO

KON

Baggar, aktivitet
Den biodynamiskt samt ekologiskt odlade jorden hade hgst
aktivitet av baggar.

Mikrobiell biomassa Levande kryp i marken

Den biodynamiskt odlade jorden hade hgst mikrobiell
biomassa.

Mikrobiell aktivitet Mest verkstad

Den biodynamiskt odlade jorden hade hgst mikrobiell
aktivitet.

Mykorrhiza
Mykorrhiza r en viktig jordlevande svamp. Den biodynamiskt
och ekologiskt odlade jorden hade hgst andel rtter i symbios
med mykhorriza. En viktig svamp fr att bland annat binda
kvvet i jorden. Nr svampgifter anvnds i konventionell odling,
dr svampen och nringslckaget kar.

Biodynamisk odling motverkar frsurning

I den konventionella odlingen frsurades jorden. I den
biodynamisk odlingen hjdes pH-vrdet.
7,0
6,8

BIO

6,6

pH

EKO

6,4
6,2

KON

6,0
5,8
1977

1984

1991

1998

Biodynamisk odling bygger upp mullen i jorden

Mullhalten (matjorden) minskade i ekologisk och konventionell
odling medan den kade i den biodynamiska. Mullhalten r ett
mtt p jordens naturliga brdighet. Mullen har frmgan att
binda kol som annars skulle finnas i form av koldioxid. Mullen
motverkar jorderosion och ger jorden bttre struktur.

mullhalt

2000

BIO

-2000

KON
EKO

-4000

Jrnafrsket 1971-1979:
Konventionell och biodynamisk
potatis
Skrd potatis
BIO

KON

BIO

KON

BIO

KON

BIO

KON

Lagringsfrluster

Vattenhalt i potatisen

Kvar av skrden
i april efter lagring

Skrden var ngot hgre i den konventionella odlingen i kg

rknat men bestod av mer vatten n den biodynamiska.
Kvar i april r skillnaden nst intill utsuddad, eftersom den
konventionellt odlade potatisen hade hgre lagringsfrluster.

C - vitaminhalt

BIO

KON

BIO

KON

BIO

KON

BIO

KON

BIO

KON

Kvalitetsegenskaper

Proteinkvalitet

Kokfel

Smak

Ur frsket framkom att den biodynamiska potatisen hade

hgre c-vitaminhalt och hgre kvalitetsegenskaper n den
konventionella.

MILJMRKT 341 272, AWJ TRYCK Nykping 2007

Biodynamiska Freningen
Kontor 1
Vintervgen 35
169 54 Solna
T 070 216 33 90
F 08 730 13 46
Kontor 2
Skillebyholm
153 91 Jrna
T 08 551 512 25
F 070 619 19 80
E biodynamiskt@btk.st
W www.biodynamiskt.se