You are on page 1of 149

1

SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08
meddelad i
Huddinge

Ml nr: B 5582-12

PARTER (Antal tilltalade: 4)


Tilltalad
Boris Benulic, 19550621-2439
Rsundavgen 152 Lgh 1602
169 36 Solna
Offentlig frsvarare:
Advokat Olle Kullinger
Advokatfirman NORDIA KB
Box 70389
107 24 Stockholm
Offentlig frsvarare:
Advokat Hans Strandberg
Advokatfirman NORDIA KB
Box 70389
107 24 Stockholm
klagare
Vice chefsklagare Lennart Gollard och kammarklagare Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Box 820
101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
1. Svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st brottsbalken
2003-01-01 -- 2011-10-17
2. Grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st brottsbalken
2005-07-01 -- 2011-04-14
Pfljd m.m.
Fngelse 3 r 6 mnader
Nringsfrbud
Boris Benulic meddelas nringsfrbud enligt lagen (2014:836) om nringsfrbud fr en tid
av fem r rknat frn dagen fr tingsrttens dom. Nringsfrbudet gller omedelbart utan
hinder av att tingsrttens dom inte vunnit laga kraft.
Postadress
141 84 Huddinge

Besksadress
Bjrnkullavgen 5 A

Telefon
Telefax
08-561 660 00
08-711 05 80
E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.se
www.sodertornstingsratt.domstol.se

Expeditionstid
mndag - fredag
08:30-16:00

2
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08

Ml nr: B 5582-12

Frverkande och beslag


1. Beslaget av material frn Boris Benulic ska best till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).
2. Beslaget av material frn Kraft & Kultur i Sverige AB ska best till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).
Sekretess
Sekretessen enligt 36 kap 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fr uppgifterna i
aktbil 92 s 2-14, 84-97, 104-106, 185-202, aktbil 94 s 5-19, aktbil 95 s 14-15, 42-43, aktbil
96 s 190-191, aktbil 97 s 162-163, aktbil 109 s 23-39, aktbil 113 s 247, aktbil 119 s 58-61,
aktbil 125 s 1663, 1673, 1757, 1765, 1789, 1798, 1827-1832, 1840, 1843, 1863, 1877, aktbil
126 s 2026, aktbil 127 s 2510-2512, 2519-2521, 2527-2530, aktbil 134 s 175-177, aktbil 137
s 77-113, 120-126, 135-147, 390 samt motsvarande aktbilagor och sidor i aktbil 185, ska
best i mlet.
Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersttning
1. Hans Strandberg tillerknns ersttning av allmnna medel med 2 164 949 kr, varav
432 990 kr avser mervrdesskatt.
2. Olle Kullinger tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 048 353 kr, varav
209 353 kr avser mervrdesskatt.
3. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.
___________________________________

3
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08
meddelad i
Huddinge

Ml nr: B 5582-12

Tilltalad
PIERRE Mikael Philippe Sj, 19590829-0017
Ekuddsvgen 3, 2tr
131 38 Nacka
Offentlig frsvarare:
Advokat Christina Bergenstein
Advokatfirman Samuelson, Schnmeyr &
Wall HB
Fleminggatan 17, 6 tr
112 26 Stockholm
klagare
Vice chefsklagare Lennart Gollard och kammarklagare Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Box 820
101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
1. Medhjlp till bokfringsbrott, grovt brott, 11 kap 5 1 st 2 men brottsbalken i sin
lydelse fre 1 juli 2005 samt 23 kap 4 brottsbalken
2003-01-01 -- 2005-06-30
2. Medhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken
2005-07-01 -- 2009-03-13
tal som den tilltalade friknns frn
Medhjlp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st samt 23 kap 4 brottsbalken
2003-01-01 -- 2009-08-17
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsbter 120 250 kr
Frverkande och beslag
1. Beslaget av material frn Boris Benulic ska best till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).
2. Beslaget av material frn Kraft & Kultur i Sverige AB ska best till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).

4
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08

Ml nr: B 5582-12

Sekretess
Vad gller sekretess se domen s 2.
Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersttning
Christina Bergenstein tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 884 263 kr, varav
376 853 kr avser mervrdesskatt. Av denna kostnad ska Pierre Sj terbetala 50 000 kr till
staten.
___________________________________

5
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08
meddelad i
Huddinge

Ml nr: B 5582-12

Tilltalad
JONAS Erik Olof Lundberg, 19770816-0218
Ramsdalsvgen 26
136 68 Vendels
Offentlig frsvarare:
Advokat Henrik Olsson Lilja
Advokatfirman Althin
Skeppsbron 28, 3 tr
111 30 Stockholm
klagare
Vice chefsklagare Lennart Gollard och kammarklagare Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Box 820
101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
Medhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken
2007-01-01 -- 2010-03-16
tal som den tilltalade friknns frn
Medhjlp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st samt 23 kap 4 brottsbalken
2007-01-01 -- 2010-06-15
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsbter 80 350 kr
Frverkande och beslag
1. Beslaget av material frn Boris Benulic ska best till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).
2. Beslaget av material frn Kraft & Kultur i Sverige AB ska best till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).
Sekretess
Vad gller sekretess se domen s 2.

6
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08

Ml nr: B 5582-12

Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersttning
Henrik Olsson Lilja tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 555 338 kr, varav
311 068 kr avser mervrdesskatt. Av denna kostnad ska Jonas Lundberg terbetala
50 000 kr till staten.
___________________________________

7
SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

DOM
2015-07-08
meddelad i
Huddinge

Ml nr: B 5582-12

Tilltalad
HELENA Elisabeth Ridderstrle, 19680422-7905
Astrakanstigen 47
746 33 Blsta
Offentlig frsvarare:
Advokat Kent Sooaru
Advokatfirman Fyksen Sooaru
Box 22253
104 22 Stockholm
klagare
Vice chefsklagare Lennart Gollard och kammarklagare Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Box 820
101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
tal som den tilltalade friknns frn
Medhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken
2009-01-01 -- 2011-04-14
Frverkande och beslag
1. Beslaget av material frn Boris Benulic ska best till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).
2. Beslaget av material frn Kraft & Kultur i Sverige AB ska best till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).
Sekretess
Vad gller sekretess se domen s 2.
Ersttning
Kent Sooaru tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 496 583 kr, varav
299 317 kr avser mervrdesskatt. Denna kostnad ska stanna p staten.
___________________________________

8
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

INNEHLLSFRTECKNING
SAMMANFATTNING AV DOMEN ................................................................................... 11
INLEDNING .....................................................................................................................................................11
FRIHETSBERVANDEN ...............................................................................................................................11
TINGSRTTENS SLUTSATSER ....................................................................................................................11
LSANVISNINGAR ........................................................................................................................................12

BAKGRUND........................................................................................................................... 12
PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB (KKAB) .....................................................12
DE TILLTALADES ROLLER I KKAB ...........................................................................................................13
NGOT OM ELHANDELN P SPOTMARKNADEN ..................................................................................14
KORT OM KKAB:S ELHANDEL ...................................................................................................................15
BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTKTER I KKAB:S RKENSKAPER ..................................................16
FRUNDERSKNINGEN OCH MLETS FORTSATTA HANDLGGNING ...........................................17

KLAGARENS YRKANDEN ............................................................................................. 19


ANSKAN OM STMNING DEN 9 MAJ 2014 (RKENSKAPSRET 2003) ...........................................19
ANSKAN OM TILLGGSSTMNING DEN 20 DEBRUARI 2015 (RKENSKAPSREN
2004-2010) ........................................................................................................................................................20

talspunkten 1 (rkenskapsret 2004) .............................................................................. 20


talspunkten 2 (rkenskapsren 2005 - 2010).................................................................. 21
DE TILLTALADES INSTLLNINGAR ............................................................................ 24
BORIS BENULIC .............................................................................................................................................24
PIERRE SJ ...................................................................................................................................................24
JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................24
HELENA RIDDERSTRLE ............................................................................................................................25

DEN RTTSLIGA REGLERINGEN .................................................................................. 25


SVINDLERI ......................................................................................................................................................25
GROVT BOKFRINGSBROTT ......................................................................................................................27
BROTTSKONKURRENS .................................................................................................................................29
MEDHJLP ......................................................................................................................................................30

KLAGARENS SAKFRAMSTLLNING ......................................................................... 31


NGRA BAKGRUNDSOMSTNDIGHETER...............................................................................................31
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2003 .................................................................................................34
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2004 .................................................................................................37
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2005 .................................................................................................38
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2006 .................................................................................................38
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2007 .................................................................................................39
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2008 .................................................................................................41
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2009 .................................................................................................42
NRMARE OM RKENSKAPSRET 2010 .................................................................................................44

9
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

DE TILLTALADES SAKFRAMSTLLNINGAR ............................................................ 45


BORIS BENULIC .............................................................................................................................................45
PIERRE SJ ...................................................................................................................................................47
JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................48
HELENA RIDDERSTRLE ............................................................................................................................49

UTREDNINGEN I TINGSRTTEN ................................................................................... 50


SKRIFTLIG BEVISNING ................................................................................................................................50
FRHR MED DE TILLTALADE .................................................................................................................50

Boris Benulic .................................................................................................................... 50


Pierre Sj ......................................................................................................................... 54
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 57
Helena Ridderstrle ........................................................................................................... 61
KORT OM VITTNESFRHREN ..................................................................................................................62

TINGSRTTENS DOMSKL ............................................................................................. 64


FRGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RTTEN TILL EN RTTVIS
RTTEGNG ...................................................................................................................................................64
NGRA UTGNGSPUNKTER FR PRVNINGEN ...................................................................................66
FRGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL BROTT ............................................68

Boris Benulics egna berkningar av de upplupna intkterna ............................................ 68


Bevisvrdet av Annicka Holmgrens rapporter .................................................................. 71
Ngot om storleken p de upplupna intkterna................................................................. 73
Boris Benulics grningar................................................................................................... 74
Sammanfattning av frgan om Boris Benulics ansvar fr brott ........................................ 76
FRGAN OM PIERRE SJS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA RIDDERSTRLES
MEDVERKAN..................................................................................................................................................77

Pierre Sj ......................................................................................................................... 77
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 79
Helena Ridderstrle ........................................................................................................... 79
PFLJDER .....................................................................................................................................................80

Boris Benulic .................................................................................................................... 80


Pierre Sj ......................................................................................................................... 81
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 81
VRIGA FRGOR ..........................................................................................................................................82

Nringsfrbud ................................................................................................................... 82
Beslag ................................................................................................................................ 82
Ersttning till frsvararna ................................................................................................. 82
HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400) ............................................................. 91
SKILJAKTIG MENING ....................................................................................................... 92

10
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

BILAGOR TILL DOMEN


Bilaga

Avrkningsunderlag

Bilaga 1

Referat av vittnesfrhr

Bilaga 2

Ngra mejlkonversationer

Bilaga 3

Underrttelse enligt 14 lagen om nringsfrbud (DV 377)

Bilaga 4

Anvisning fr verklagande (DV 400)

11
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

SAMMANFATTNING AV DOMEN

INLEDNING
Tingsrtten prvar i denna dom tal mot Boris Benulic avseende grovt svindleri och
grovt bokfringsbrott, tal mot Pierre Sj och Jonas Lundberg avseende medhjlp
till samma brott samt tal mot Helena Ridderstrle avseende medhjlp till grovt
bokfringsbrott. Tingsrtten prvar ven frgor om nringsfrbud, beslag m.m.

FRIHETSBERVANDEN
Boris Benulic, Pierre Sj och Helena Ridderstrle har varit frihetsbervade ssom
anhllna eller hktade med anledning av misstanke om brott som prvas genom
denna dom enligt med vad som antecknats i bifogade avrkningsunderlag till
domen.

TINGSRTTENS SLUTSATSER
Tingsrtten har genom denna dom funnit styrkt att Boris Benulic, som varit
verkstllande direktr i Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB), under rkenskapsren 2003-2010 uppstligen offentliggjort vilseledande uppgifter, som varit gnade
att pverka bedmandet av bolaget i ekonomiskt hnseende och drigenom medfra
skada. De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic under de nmnda
rkenskapsren ltit bokfra oriktiga uppgifter avseende balansposten Upplupna
intkter genom att dessa intkter har tagits upp med alltfr hga vrden. Brottsligheten har avsett betydande belopp och varit systematisk. Tingsrtten har drfr
funnit honom skyldig till grovt svindleri. Fr ren 2005-2010 ska han ocks dmas
fr grovt bokfringsbrott. Pfljden har bestmts till fngelse i tre r och sex
mnader och Boris Benulic har ocks lagts nringsfrbud under fem r.

12
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Pierre Sj och Jonas Lundberg har befunnits skyldiga till att genom oaktsamhet ha
frmjat Boris Benulics bokfringsbrott. Bda har drfr dmts fr medhjlp till
grovt bokfringsbrott till villkorlig dom och dagsbter. talen mot dem avseende
medhjlp till grovt svindleri har dremot ogillats.

talet mot Helena Ridderstrle fr medhjlp till grovt bokfringsbrott har


tingsrtten ogillat, eftersom hon inte kan anses ha frmjat Boris Benulics
brottslighet.

LSANVISNINGAR
Domen inleds med en redogrelse fr bolaget och dess verksamhet och ngra andra
ostridiga omstndigheter. Drefter redovisas klagarens yrkanden och de tilltalades
instllning till talet mot dem. Sedan fljer en sammanfattning av klagarens
sakframstllning och den av honom beropade skriftliga bevisningen samt de
tilltalades sakframstllningar och berttelser. Redogrelser fr vittnenas berttelser
terfinns i en bilaga till domen (domsbilaga 1). Slutligen redovisas tingsrttens
vervganden och slutsatser i skuldfrgorna, pfljdsfrgorna, i frgorna om
nringsfrbud och beslag samt betrffande ersttningen till frsvararna.

ven om Ekobrottsmyndigheten i mlet har fretrtts av tv klagare, har


tingsrtten valt att anvnda begreppet klagaren i domen.

BAKGRUND
PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB
(KKAB)
Troms Kraft AS (Troms Kraft) r moderbolag i en norsk koncern p elmarknaden,
som gs av Troms kommun och landsting. Troms Kraft Handel AS (TK Handel) r
ett dotterbolag. I brjan av 2000-talet var Knut Einar Olsen VD i TK Handel.

13
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB) bildades r 2001 som ett dotterbolag till TK
Handel. Senare blev KKAB dotterbolag till Troms Kraft. Avsikten med bildandet
av KKAB var att frska sl sig in p den svenska elmarknaden, som med
undantag av elntsverksamheten hade avreglerats i mitten av 1990-talet. KKAB
var ett elhandelsbolag utan egen produktionskapacitet och utan eget elnt. Bolaget
skulle p affrsmssig basis kpa el p spotmarknaden Nord Pool Spot (Nord Pool)
och frslja denna till frmst kommuner men ven till fretag och privatpersoner.
Bolaget erbjd ocks sina kunder, frutom miljvnlig el, bcker och ett utbud av
andra varor inom kultursektorn.

Under ren 2000- 2006 bestod KKAB:s styrelse av frmst personer frn
moderbolaget med Knut Einar Olsen som ordfrande. r 2007 blev Odd Halvorsen
ordfrande, men han ersattes under slutet av 2008 av Hanne May Karde. I juli 2010
utsgs Oddbjrn Schei till ordfrande i KKAB. Verksamheten i KKAB bedrivs
alltjmt men nu under firman Switch Nordic Green AB (SNG).

Frn starten r 2001 var auktoriserade revisorn Inger Fjellner, hrlings Price
Waterhouse (PwC) i Enkping, KKAB:s revisor. Hon eftertrddes i december 2003
av auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson, Lindeberg Grant Thornton (Grant
Thornton), bitrdd bl.a. av auktoriserade revisorn Anna Persson p samma byr.

DE TILLTALADES ROLLER I KKAB


Boris Benulic var frn starten r 2001 KKAB:s verkstllande direktr (VD). I den
egenskapen var han ytterst ansvarig fr KKAB:s operativa verksamhet. Boris
Benulic kom ocks att ing i KKAB:s styrelse under ren 2003-2004. Han hade
dessfrinnan bl.a. varit journalist och marknadschef i Ordfront.

14
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Pierre Sj anlitades av KKAB som konsult i eget bolag med ansvar frmst fr
bolagets lpande bokfring under ren 2001-2008. Jonas Lundberg anstlldes av
bolaget kring rsskiftet 2001/02 och har bl.a. haft ansvar fr bolagets fakturering.
Han kom efterhand att tillhra elhandelsavdelningen. Helena Ridderstrle anstlldes
r 2008/09 av KKAB och fick snart rollen som ekonomichef. Samtliga tre var
understllda Boris Benulic.

NGOT OM ELHANDELN P SPOTMARKNADEN


Elmarknaden i Sverige kan delas upp i tv delar, dels en reglerad del som omfattar
verksamhet som bedrivs i elntsfretagen (ntverksamhet), dels en konkurrentutsatt
del som omfattar produktion av och handel med el (elproduktion respektive
elhandel). Aktrerna p elmarknaden r allts elntsbolagen, elproducenterna,
elhandelsbolagen, till vilka KKAB hrde, samt elkonsumenterna/kunderna.
Marknadsplats fr den avreglerade elhandeln i bl.a. Sverige, Finland och Norge r
Nord Pool, som fungerar som en elbrs. Huvuddelen av den el som elproducenterna
levererar sljs genom Nord Pools spotmarknad till elhandelsbolagen, som i sin tur
sljer elen till kunderna. Elkraft kan inte lagras. Den el som kps p Nord Pools
marknadsplats levereras allts omgende till kund. Priset fr elen kan vara fast,
fastprisavtal, eller rrligt, som motsvarar spotpriset med pslag.

P Nord Pools spotmarknad bestms elpriset varje timme. Priset fr leveransen


faststlls en timme fre leveransen och ska betalas inom ngra dagar. Detta
frhllande pverkar elhandelsbolagens kassaflde, eftersom fakturering av
elkunder vanligen sker i efterskott mnadsvis, varannan mnad eller var tredje
mnad beroende p vad som avtalats.

Volymen kpt och levererad el mts i kWh eller gWh. Uppgift om sdana volymer
erhlls frn Svenska Kraftnt i den s.k. Kraftbalansen och frn den s.k. Engrosrapporten.

15
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Spotpriset p elmarknaden, som styrs av utbud och efterfrgan, kan frn tid till
annan variera beroende p exempelvis vder och vind, vattenmagasin, kyla och
vrme. Detta skapar en ekonomisk oskerhet och risk fr frluster. Om elpriserna
p spotmarknaden skulle stiga under kontraktstiden kan elhandelsbolaget, om det r
fast pris som gller, f betala kundens el till den del som verstiger det med kunden
avtalade priset. Om elpriset p spotmarknaden andra sidan sjunker kan
elhandelsbolaget gra en motsvarande vinst p kontrakt med fast elpris.

Fr att minska risken fr att frluster p fastprisavtal ska uppst p grund av


prisfluktuationer, finns det ett behov av s.k. prisskring, som r en sorts frskring
mot prishjningar p spotmarknaden. Prisskring innebr att man kper s.k.
terminer och prisskring innebr drmed en kostnad fr elhandelsbolaget. Prisskrar
man inte nr kunden kper el till fast pris utan ligger med s.k. ppna positioner, tar
man en risk, men om spotpriset under aktuell period r lgre n det med kunden
avtalade fasta priset kan man gra en vinst.

KORT OM KKAB:S ELHANDEL


Med varje kund hade KKAB ett elavtal. Avtalen var i regel standardiserade. I
avtalet angavs vanligen hur mycket el som kunden frvntades frbruka. Avtalet
reglerade vidare priset, som kunde vara fast eller rrligt. I avtalet reglerades ven
hur faktureringen skulle ske. Fakturering skedde normalt i efterskott mellan en och
tre mnader efter leverans. P grund av faktureringsperioderna kunde el som
levererats ett visst r komma att faktureras fljande r.

Under de i talet aktuella ren hade KKAB ett faktureringssystem, en databas, som
frst kallades Pomax och sedan CAB (CAB). Databasen innehll rdata fr bl.a.
fakturerade intkter baserade p frbrukad volym jmte uppgifter om pslag, elskatt
och moms. En del data i CAB inflt automatiskt, t.ex. vissa uppgifter om kundernas

16
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

frbrukning, och andra uppgifter matades in manuellt, t.ex. uppgifter frn


kundavtalen. Inmatade data kunde inte ndras manuellt.

Framfr allt under de frsta verksamhetsren hade KKAB problem med


faktureringen av kunder. Dessa problem orsakades av olika omstndigheter ssom
bristflliga rutiner och underbemanning, svrigheter att f in avlsningsrapporter
frn elntbolagen m.m. Man upplevde ocks att man hade problem att hnfra
levererad el till rtt period i samband med rsskiften, dvs. med periodiseringen vid
fakturering.

Fr driften av CAB hade KKAB i maj 2002 ingtt supportavtal med det norska
bolaget Enita AS i Trondheim (Enita). Av detta framgick bl.a. att Enita mot
ersttning tog sig att bist KKAB med rdgivande tjnster vid infrande och drift
av CAB.

Troms Kraft och KKAB hade i juli 2002 ingtt ett prisskringsavtal. Enligt detta
avtal tog sig TK Handel att mot ekonomisk gottgrelse skra KKAB:s slda
elvolymer till fast pris, som kpts p elspotmarknaden. Detta medfrde att KKAB
till TK Handel enligt ett visst schema veckovis skulle rapportera slda elvolymer
och samtidigt gra en prisskringsbestllning p volymerna.

BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTKTER I KKAB:S


RKENSKAPER
I KKAB:s balansrkning redovisades en post kallad Upplupna elintkter. Den
utgjorde skillnaden mellan priset fr den el som slts och levererats till kunderna
och priset fr den el som hade fakturerats, dvs. hade blivit en kundfordran eller en
intkt. Fakturerad el kunde, som nmnts, ven avse el som levererats tidigare r.
Uppgift om volymen frn Nord Pool kpt och till kund levererad el fick KKAB frn
Kraftbalansen och frn Engros-rapporter, som levererades av TK Handel.

17
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Fr att rkna fram till storleken av de upplupna intkterna anvnde KKAB fljande
formel: rets ingende balans avseende volymen av levererad men inte fakturerad
el mtt i kWh + volymen av rets elinkp mtt i kWh rets fakturerade el mtt i
kWh. Den p detta stt erhllna volymen multiplicerades med ett genomsnittspris i
kr per kWh. Det belopp som d erhlls var den upplupna elintkten. I bokfringen
redovisades denna under Konto 1701 Upplupna elintkter.

Boris Benulic hade ptagit sig ansvaret fr redovisningen av posten Upplupna


intkter i KKAB:s rkenskaper. Som underlag fr hans berkningar togs det fram
excelfiler frn rdatan i CAB. Om han ansg att dessa var felaktiga p ngot stt,
bad han ngon medarbetare, t.ex. Jonas Lundberg, att gra justeringar i excelfilerna.
Pierre Sj och Helena Ridderstrle bokfrde sedan de upplupna intkterna som
Boris Benulic hade berknat. Excelfilerna tillstlldes bolagets revisorer vid
granskningen av bolagets rsredovisning.

I november 2011 uppkom en misstanke om att de upplupna intkterna i KKAB:s


rkenskaper hade tagits upp till ett alldeles fr hgt belopp. Resultatet blev att ca
1,5 miljarder kr bokades bort ur balansrkningen. Samtidigt fick Boris Benulic
lmna VD-tjnsten.

FRUNDERSKNINGEN OCH MLETS FORTSATTA


HANDLGGNING
Den 22 november 2011 skickade KKAB och dess moderbolag Troms Kraft ut ett
pressmeddelande om att felaktigheter hade avsljats i rkenskaperna, vars
ackumulerade negativa effekt berknades uppg till cirka 1,8 miljarder kr.

I november 2011 gjorde styrelsen i KKAB ocks en anmlan till Ekobrottsmyndigheten (EBM) om misstanke om ekonomiskt brottslighet. I anmlan gjordes
fljande gllande. Styrelsen hade upptckt att rkenskaperna i KKAB fr de senaste

18
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

rkenskapsren innehll oriktiga uppgifter, allvarliga felaktigheter och stora brister


och gjorde bedmningen att rkenskaperna medvetet hade manipulerats i en sdan
omfattning att bolagets resultat inte i huvudsak kunde bedmas med ledning av
bokfringen samt att rsredovisningen inte terspeglade bolagets finansiella
stllning p ett rttsvisande stt. Styrelsen pekade ut Boris Benulic som ansvarig fr
den pstdda brottsligheten.

Till fljd av KKAB:s styrelses anmlan inledde EBM en frunderskning.


Frunderskningsledaren bestllde en extern utredning om frhllandena i KKAB
av en auktoriserad revisor, Annicka Holmgren. Hon har hrefter verlmnat till
EBM tre skriftliga rapporter, en den 11 april 2014 avseende rkenskapsret 2003, en
den 19 maj 2014 avseende rkenskapsren 2004-2010 och en den 9 oktober 2014
avseende efterfljande fakturering 2009.

I samband med hndelserna i november 2011 inleddes p KKAB:s och Troms


Krafts initiativ ytterligare ett antal utredningar. Troms Kraft har hrefter vid
Stockholms tingsrtt vckt skadestndstalan mot Elisabeth Simonsson och Grant
Thornton och vid Oslo tingsrtt mot bl.a. frre koncernrevisorn i Troms Kraft Frode
Danielsen, PwC och ngra tidigare styrelseledamter i KKAB.

I det inledande skedet av frunderskningen frihetsbervades bl.a. Boris Benulic


och Pierre Sj. Brottsmisstanken mot Boris Benulic avsg inledningsvis grov
trolshet mot huvudman och grovt bokfringsbrott, och mot Pierre Sj samt en
annan person medhjlp hrtill. Sedermera uppkom misstankar om brott ven
avseende Jonas Lundberg och ytterligare en person. Den 8 oktober 2012 beslutade
klagaren dock att lgga ned frunderskningen med undantag fr
brottsmisstankarna mot Boris Benulic och Pierre Sj.

I en stmningsanskan den 9 maj 2014 vckte klagaren vid EBM tal mot Boris
Benulic och Pierre Sj fr brott under rkenskapsret 2003. I en tillggsstmning

19
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

den 20 februari 2015 vckte klagaren dessutom tal mot Boris Benulic fr brott
under rkenskapsren 2004-2010, mot Pierre Sj fr brott under rkenskapsren
2004-2008, mot Jonas Lundberg fr brott under rkenskapsren 2007-2009 och mot
Helena Ridderstrle fr brott under rkenskapsren 2009-2010.

Huvudfrhandlingen i mlet inleddes den 13 april 2015 och avslutades, efter 21


frhandlingsdagar, den 10 juni 2015.

KLAGARENS YRKANDEN
ANSKAN OM STMNING DEN 9 MAJ 2014 (RKENSKAPSRET
2003)
Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr Kraft &
Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen. Bolaget har
under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men benmns nedan
Kraft & Kultur Sverige AB (KKAB).
Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i KKAB,
bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsret/kalenderret
2003 uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter
gnat att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom
medfra skada.
De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic i fr
rkenskapsret/kalenderret 2003 upprttad rsredovisning, undertecknad av
styrelsen och verkstllande direktren med datering 8 juni 2004, ltit bokfra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna
tagits upp med ett alltfr hgt vrde om ca 113 000 000 kr eller ett mycket
betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga frhllanden.
Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket betydande
belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.
Medhjlp till grovt svindleri (Pierre Sj)
Pierre Sj har frmjat Boris Benulics grova svindleri med rd eller dd genom att
upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.
Alternativt: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr Kraft & Kultur i Sverige AB,

20
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

556567-4347, (KKAB) uppstligen sidosatt bolaget vilande


bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i fr
rkenskapsret/kalenderret 2003 upprttad rsredovisning, undertecknad
av styrelsen och verkstllande direktren med datering den 8 juni 2004, ltit
bokfra oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att
intkterna tagits upp med alltfr hgt vrde om ca 113 000 000 kr eller mycket
betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga frhllanden med fljd att
rrelsens ekonomiska resultat eller stllning inte i huvudsak kan bedmas med
ledning av bokfringen.
Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket
betydandebelopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.
Alternativt: Medhjlp till grovt bokfringsbrott (Pierre Sj)
Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret 2003 frmjat Boris Benulics
grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta bokfring med
oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.
Lagrum
9 kap. 9 2 st brottsbalken alternativt 11 kap. 5 1 st 2 meningen brottsbalken i
sin lydelse fre 1 juli 2005 och 23 kap. 4 brottsbalken.

ANSKAN OM TILLGGSSTMNING DEN 20 DEBRUARI 2015


(RKENSKAPSREN 2004-2010)
talspunkten 1 (rkenskapsret 2004)
Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr Kraft &
Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen. Bolaget har
under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men benmns under
denna talspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller frkortat KKAB.
Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i KKAB,
bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsret/kalenderret
2004 uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter
gnat att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom
medfra skada.
De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic i fr rkenskapsret/kalenderret 2004 upprttad rsredovisning, undertecknad av styrelsen och
verkstllande direktren med datering den 24 maj 2005, ltit bokfra oriktiga
uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna tagits
upp med ett alltfr hgt vrde om ca 136 000 000 kr eller mycket betydande
belopp, som inte motsvarar verkliga frhllanden.

21
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Brottet r att bedma som grovt eftersom grningen avser mycket betydande
belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.
Medhjlp till grovt svindleri (Pierre Sj)
Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret frmjat grovt svindleri med rd
eller dd genom att upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna
intkter.
Alternativt: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har, som ansvarig fretrdare fr Kraft & Kultur i Sverige AB,
556567-4347, med ste i Stockholm - Globen, uppstligen sidosatt bolaget
vilande bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i fr
rkenskapsret/kalenderret 2004 upprttad rsredovisning, undertecknad av
styrelsen och verkstllande direktren med datering den 24 maj 2005, ltit bokfra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna
tagits upp med alltfr hgt vrde om ca 136 000 000 kr eller mycket
betydande belopp, som inte motsvarar verkliga frhllanden med fljd att
rrelsens resultat eller stllning inte i huvudsak kan bedmas med ledning av
bokfringen.
Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket betydande
belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.
Alternativt medhjlp till grovt bokfringsbrott (Pierre Sj)
Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret 2004 frmjat Benulics grova
bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta bokfring med
oriktigauppgifter avseende upplupna intkter.
Lagrum
9 kap 9 2 st och 23 kap 4 brottsbalken alternativt 11 kap 5 1 st 2
meningen brottsbalken i sin lydelse fre 1 juli 2005 och 23 kap 4
brottsbalken.

talspunkten 2 (rkenskapsren 2005 - 2010)


Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr
Kraft & Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen.
Bolaget har under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men
benmns under denna talspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller frkortat
KKAB.
Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i
KKAB, bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsren/kalenderren 2005 2010 uppstligen eller av grov oaktsamhet
offentliggjort vilseledande uppgifter gnat att pverka bedmandet av
fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom medfra skada.

22
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

De vilseledande uppgifterna har besttt i att Benulic i rsredovisningen fr


rkenskapsren/ kalenderren 2005-2010 ltit bokfra oriktiga uppgifter
avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna enligt vad
som anges i nedanstende tabell tagits upp med alltfr hga vrden, som inte
motsvarar verkliga frhllanden.

Bokfringsbrott (Boris Benulic)


Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr KKAB uppstligen sidosatt
bolaget vilande bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i
rsredovisningarna fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2010 lta bokfra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att
intkterna enligt vad som anges i nedanstende tabell tagits upp med alltfr
hga vrden, som inte motsvarar verkliga frhllanden, med fljd att
rrelsens ekonomiska resultat eller stllning fr respektive rkenskapsr inte
i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen.
Brotten r att bedma som grova eftersom sidosttandet avsett mycket
betydande belopp och ingtt i ett led i en systematiskt begngen brottslighet.
Medhjlp till grovt svindleri och grovt bokfringsbrott (Pierre Sj och
Jonas Lundberg) och medhjlp till grovt bokfringsbrott (Helena
Ridderstrle)
Pierre Sj har fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2008 frmjat Benulics
grova svindleri och grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att
upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.
Helena Ridderstrle har fr rkenskapsren/kalenderren 2009-2010 frmjat
Benulics grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta
bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.
Jonas Lundberg har fr rkenskapsren/kalenderren 2007-2009 frmjat
Benulics grova svindleri och grova bokfringsbrott med rd eller dd genom
att upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Tabell
Rkenskapsr=kalenderr

Upplupna intkter med alltfr hga belopp

2005

ca 263 000 000 kr eller mycket betydande belopp

2006

ca 279 000 000 kr eller mycket betydande belopp

2007

ca 389 000 000 kr eller mycket betydande belopp

2008

ca 452 000 000 kr eller mycket betydande belopp

2009

ca 845 000 000 kr eller mycket betydande belopp

2010

ca 1 100 000 000 kr eller mycket betydande belopp

23
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Andrahandsyrkande: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)


Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr KKAB uppstligen eller av
grov oaktsamhet sidosatt bolaget vilande bokfringsskyldighet enligt
bokfringslagen genom att underlta att i bolagets rkenskapsinformation p
betryggande stt bevara erforderligt bokfringsunderlag med dokumentation/specifikation till balansposten upplupna intkter upptagna i rsredovisningarna fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2010 med fljd att
rrelsens ekonomiska resultat eller stllning fr respektive rkenskapsr inte
i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen.
Brotten r att bedma som grova eftersom sidosttandet avsett mycket
betydande belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen
brottslighet.
Lagrum
9 kap 9 2 st brottsbalken, 11 kap 5 brottsbalken och 23 kap 4
brottsbalken

klagarens yrkande om nringsfrbud


Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr
Kraft & Kultur i Stockholm AB, 556567-4347, och i denna egenskap grovt
sidosatt vad som legat honom i nringsverksamheten och drvid gjort sig
skyldig till brott som inte r ringa enligt talspunkterna 1-2 ovan (i
tillggsstmningen, rttens anmrkning). Lgsta freskrivna straffet fr grovt
bokfringsbrott och grovt svindleri r fngelse sex mnader.
Nringsfrbudet br glla omedelbart utan hinder av att domen inte vunnit
laga kraft.

klagarens yrkande om beslag


1. Det yrkas att rtten mtte frordna att frn Kraft & Kultur i Sverige AB med
ovan angiven adress i beslag taget material enligt beslagsprotokoll 201190000-BG1136 p 1-11 (fup daterat 2013-03-22 sid 499-500) skall best till
dess domen vunnit laga kraft.
2. Det yrkas att rtten mtte frordna att frn Boris Benulic i beslag taget
material enligt beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p 1-2 (fup daterat 201303-22 sid 501) skall best till dess domen vunnit laga kraft.

24
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

DE TILLTALADES INSTLLNINGAR
BORIS BENULIC
Han har vitsordat att han har varit VD och ansvarig fretrdare fr KKAB under
aktuell tid. Han har emellertid frnekat brott. Han har frnekat och har heller inte
kunnat vitsorda att balansposten Upplupna intkter redovisats felaktigt p stt
klagaren pstr. Han har under alla frhllanden varit av uppfattningen att
balansposten Upplupna intkter har redovisats p ett korrekt stt och han har ocks
haft skl att frlita sig p att rsredovisningarna varit korrekta i dessa avseenden.
Han har inte haft psttt uppst och inte heller agerat grovt oaktsamt. I frga om
talet under punkten 2 i tillggsstmningen avseende det alternativa yrkandet om
grovt bokfringsbrott har han frnekat att erforderligt bokfringsmaterial inte har
bevarats under pstdd tid. Om materialet befinnes inte ha varit bevarat, har han
varit av uppfattningen att det har bevarats, varfr han har saknat uppst. Under inga
frhllanden har han som VD agerat oaktsamt. Han har slutligen bestritt yrkandet
om nringsfrbud och anfrt att i vart fall br ett sdant frbud frst trda i kraft nr
dom i mlet slutligen vinner laga kraft.

PIERRE SJ
Han har frnekat brott och bestritt ansvar. Han har inte frmjat brott begngna av
Boris Benulic. Han har inte upprttat bokfring med oriktiga uppgifter avseende
upplupna intkter. Han har fram till den 30 juni 2008 svitt gller upplupna intkter
bara stansat in uppgifter enligt instruktion frn Boris Benulic.

JONAS LUNDBERG
Han har frnekat brott. Han har inte agerat p stt som klagaren pstr i
grningsbeskrivningen och han har i vart fall saknat brottsligt uppst och inte heller
agerat oaktsamt. Han kan inte vitsorda ngra belopp.

25
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

HELENA RIDDERSTRLE
Hon har frnekat brott och bestritt ansvar. De berkningar som enligt klagaren
visar att bokfringen varit felaktig kan inte vitsordas och inte heller kan metoden
fr berkningarna vitsordas. Det r drmed inte visat att det freligger ett
bokfringsbrott. Skulle det anses att bokfringen varit felaktig och att Boris Benulic
har ett ansvar fr detta, har Helena Ridderstrle bestritt att hon frmjat Boris
Benulics grning med rd eller dd. Hon har inte haft anledning att misstnka och
borde inte heller ha frsttt att de underlag som Boris Benulic frsg henne med var
felaktiga och att de instruktioner som han gav henne stod i strid med regelverket.
Hon har inte heller varit oaktsam i ngot annat avseende.

DEN RTTSLIGA REGLERINGEN


talet avser allts grovt svindleri och grovt bokfringsbrott samt medhjlp till dessa
brott. Hr fljer en redogrelse fr den rttsliga regleringen av respektive brott, fr
bestmmelserna om brottskonkurrens p grund av en lagndring 2005 i
bestmmelsen om bokfringsbrott samt fr medhjlpsbegreppet. Redogrelsen
grundas p kommentarerna till de berrda lagrummen ssom de redovisas i
rttsdatabasen Zeteo.

SVINDLERI
Bestmmelsen om svindleri terfinnes i 9 kap. 9 brottsbalken och lyder som
fljer.

Den som offentliggr eller eljest bland allmnheten sprider vilseledande


uppgift fr att pverka priset p vara, vrdepapper eller annan egendom,
dms fr svindleri till fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till
bter eller fngelse i hgst sex mnader.
Om ngon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat fretag
eller p grund av sin stllning br ga srskild knnedom om ett fretag,
uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggr eller eljest bland
allmnheten eller fretagets intressenter sprider vilseledande uppgift gnad

26
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom


medfra skada, dms ssom i frsta stycket sgs.
r brott, som i denna paragraf sgs, grovt, dms till fngelse, lgst sex
mnader och hgst sex r.

Boris Benulic har talats fr att i egenskap av verkstllande direktr ha gjort sig
skyldig till grovt svindleri. Den av klagaren pstdda grningen regleras drfr i
lagtextens andra stycke, enligt vilket endast den som tillhr en viss personkrets och
drmed utgr ett s.k. specialsubjekt kan anses vara grningsman. Till en sdan
personkrets hnfrs personer som p grund av sin stllning br ha srskild
knnedom om fretaget, t.ex. verkstllande direktrer. Det speciella med
regleringen i frhllande till just specialsubjekt r att dessa personer p grund av sin
stllning inom fretaget inte kan urskta sig med okunnighet i frhllande till
fretagets angelgenheter.
Fr att dmas fr svindleri, och d ven i egenskap av specialsubjekt, krvs att en
vilseledande uppgift offentliggjorts eller spritts bland allmnheten eller fretagets
intressenter. Nr det r frga om rsredovisningar i ett aktiebolag anses uppgiften ha
offentliggjorts i samband med att rsredovisningen inges till Bolagsverket (tidigare
Patent- och Registreringsverket).
Vidare krvs att uppgiften har varit gnad att pverka bedmandet av fretaget i
ekonomiskt hnseende och att offentliggrandet eller uppgiften medfrt skada fr
fretaget. Skaderekvisitet innebr dock endast ett krav p abstrakt fara. Det krvs
drfr inte att ngon faktiskt lider en skada.
Nr det gller just specialsubjekt krvs att uppgiften som offentliggrs eller sprids
r en sdan uppgift som grningsmannen p grund av sin stllning bort ga srskild
knnedom om. Det fordras allts att det kan konstateras ett samband mellan
uppgiften och grningsmannens position i fretaget. Detta innebr att om ngon
lmnat en uppgift angende ngot som han eller hon inte p grund av sin stllning

27
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

gt srskild knnedom om, r det allts inte frga om svindleri. S r fallet ven om
uppgiften varit gnad att skada fretaget i ekonomiskt hnseende.
Som framgr av lagtexten r svindleri ett brott som kan begs uppstligen eller av
grov oaktsamhet. Uppstet ska kunna relateras till den vilseledande uppgiften samt
att uppgiften varit gnad att pverka bedmandet av fretaget. Det uppstlls dock
inte ett krav p att grningsmannen ocks haft ett skadeuppst, varfr ven den som
i vlmening sprider oriktiga uppgifter om resultatet i vad han eller hon tror rr sig
om en vergende kris i ett fretag kan hllas ansvarig fr svindleri.
Vid bedmningen av om ett svindleribrott r grovt eller inte ska domstolen beakta
grningarnas omfattning och grningsmannens tillvgagngsstt (se RH 1990:102).

GROVT BOKFRINGSBROTT
Bokfringsbrott regleras i 11 kap. 5 brottsbalken. Bestmmelsen ndrades den 1
juli 2005, varfr lydelsen svl fre som efter ndringen terges i det fljande.

Lydelsen fre 2005 rs ndring


Den som uppstligen eller av oaktsamhet sidostter bokfringsskyldighet
enligt bokfringslagen (1999:1078), genom att underlta att bokfra
affrshndelser eller bevara rkenskapsinformation eller genom att lmna
oriktiga uppgifter i bokfringen eller p annat stt, dms, om rrelsens
frlopp, ekonomiska resultat eller stllning till fljd hrav inte kan i
huvudsak bedmas med ledning av bokfringen, fr bokfringsbrott till
fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till bter. r brottet grovt
dms till fngelse i lgst sex mnader och hgst fyra r.
Frsta stycket gller inte om bokfringsskyldigheten avser en juridisk person
som anges i 2 kap. 2 bokfringslagen och som inte bedriver
nringsverksamhet.
Lydelsen efter 2005 rs ndring
Den som uppstligen eller av oaktsamhet sidostter bokfringsskyldighet
enligt bokfringslagen (1999:1078) genom att underlta att bokfra
affrshndelser eller bevara rkenskapsinformation eller genom att lmna
oriktiga uppgifter i bokfringen eller p annat stt, dms, om rrelsens
frlopp, ekonomiska resultat eller stllning till fljd hrav inte kan i

28
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

huvudsak bedmas med ledning av bokfringen, fr bokfringsbrott till


fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till bter eller fngelse i
hgst sex mnader.
Om brottet r grovt, dms fr grovt bokfringsbrott till fngelse i lgst sex
mnader och hgst sex r. Vid bedmande av om brottet r grovt skall
srskilt beaktas om sidosttandet avsett mycket betydande belopp eller om
grningsmannen anvnt falsk handling eller om grningen ingtt som ett led
i en brottslighet som utvats systematiskt eller om grningen annars varit av
srskilt farlig art.
Frsta och andra styckena gller inte om bokfringsskyldigheten avser en
juridisk person som anges i 2 kap. 2 bokfringslagen och som inte bedriver
nringsverksamhet.

Personer som kan dmas ssom grningsman fr bokfringsbrott r i frsta hand


den som sjlv r bokfringsskyldig enligt bokfringslagen. Detta gller bl.a.
nringsidkare. I ett aktiebolag, som det hr r frga om, har styrelsen ansvaret fr
kontrollen av bokfringen och den verkstllande direktren fr att bokfringen
utfrs i enlighet med gllande lag (se 8 kap. 4 och 29 aktiebolagslagen
2005:551). ven om varje person i styrelsen fr ett aktiebolag har ett ansvar fr
hans eller hennes egna sidosttanden av bokfringsskyldigheten, gller drfr att
den verkstllande direktren ocks kan hllas ansvarig fr bokfringsbrott fr att ha
brustit i sina instruktioner och sin vervakning av bokfringen i fretaget. Styrelsen
har dessutom rtt att utg frn att de uppgifter som lmnas av den verkstllande
direktren om bokfringen i fretaget stmmer, i den mn det inte finns skl att
misstnka att uppgifterna r felaktiga.
Sjlva grningen i bokfringsbrottet r direkt relaterad till de skyldigheter som
ligger en bokfringsskyldig person. Skyldigheterna innefattar bl.a. att fullgra
lpande kronologisk och systematisk bokfring med grund- och huvudbokfring
och verifikationer till samtliga bokfringsposter samt att upprtta rsbokslut. Det
krvs dessutom att bokfringsmaterial bevaras i Sverige i ordnat skick och p ett
betryggande stt under minst tio r frn utgngen av kalenderret d rkenskapsret
avslutades (se 7 kap. 1 och 2 bokfringslagen 1999:1078). Ett bokfringsbrott
kan sledes utgras av positiva tgrder svl som underltenhet.

29
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Den bokfringsskyldighet som vilar en juridisk person r mycket lngtgende. Av


denna anledning har de straffbara grningarna begrnsats till att omfatta fall d
bokfringsfelet har resulterat i att fretagets frlopp, ekonomiska resultat eller
stllning inte i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen. Vidare krvs att
avvikelsen mellan bokfringen och verkliga frhllanden r av en viss omfattning.
Enstaka felaktigheter eller frsummelser ska inte bedmas som bokfringsbrott.
Enligt lagtexten kan bokfringsbrott, liksom svindleribrott, begs uppstligen eller
av oaktsamhet. Oaktsamhet eller uppst ska minst freligga i frhllande till att
bokfringsskyldighet frelg, till att bokfringsskyldigheten sidosattes och till att
detta ledde till att rrelsens ekonomiska resultat eller stllning och frlopp inte
kunde bedmas med utgngspunkt i bokfringen.

Som framgr av regleringen ska vid bedmningen av om ett bokfringsbrott r


grovt beaktas bl.a. om sidosttandet avsett ett mycket betydande belopp, om
grningen ingtt i en brottslighet som utvats systematiskt och under flera r, och
om grningen varit av srskild farlig art. Det sistnmnda kan vara fallet om rrelsen
har haft en stor omfattning och/eller om osanna uppgifter anvnts.

BROTTSKONKURRENS
Som redogjorts fr ovan innebar ndringen i lagrummet om bokfringsbrott att
straffmaximum fr grovt bokfringsbrott hjdes till fngelse i sex r. Straffhjningen som detta medfrde gav frutsttningar att dma ngon fr grovt
bokfringsbrott i s.k. konkurrens med andra brott, dvs. srskilt fr detta brott ven
om det brott som den talade dms fr ven innefattar bokfringsbrott. Gllande det
nu aktuella talet innebr detta att tingsrtten, fr den del av den talade perioden
som faller efter lagndringen, har mjlighet att dma fr bde grovt svindleri och
grovt bokfringsbrott; fr grningar som begtts fre lagndringen kan tingsrtten
dremot endast flla till ansvar fr ett av brotten. Om tingsrtten finner att talet fr

30
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

grovt svindleri avseende rkenskapsren 2003 och 2004 r styrkt, kan allts den
som dms inte samtidigt dmas fr grovt bokfringsbrott.

MEDHJLP
Medhjlp regleras i 23 kap. 4 brottsbalken, som lyder:
Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte
bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd
eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning
straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet.
Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan
till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det.
Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger
honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman,
gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som
tillsammans med honom medverkat till grningen.
Vad som sgs i denna paragraf skall inte glla, om ngot annat fljer av vad
fr srskilda fall r freskrivet.

Utgngspunkten i lagstiftningen verlag r att samtliga personer som samverkat vid


brottslighet ska straffas fr sitt eget deltagande. Medverkan frutstter inte att de
andra inblandade personerna dms fr brott, utan varje medverkande r allts
sjlvstndigt ansvarig. Den person som inte r att anse som grningsman kan dmas
fr medhjlp eller anstiftan.

Anstiftan innebr att genom psykisk pverkan frm en annan person att utfra en
grning. Eftersom sdan medverkan inte har psttts i mlet, berrs inte det
begreppet ytterligare.

Eftersom det inte krvs att ngon dms ssom grningsman fr att medhjlp ska
kunna aktualiseras, har man att bedma om brottet rent objektivt kan anses ha skett
p s stt att en otillten grning kommit till stnd. Medhjlp kan ske genom ett

31
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

fysiskt agerande eller genom uppmuntran. Det r allts tillrckligt att en person kan
anses ha frmjat ett brott och att grningsmannen pverkats i sitt uppst av
frmjandet, fr att han eller hon ska kunna hllas ansvarig som medhjlpare.
Dremot krvs inte att frmjandet faktiskt varit ndvndigt fr att brottet kunde
begs.

Som framgr av bestmmelsen om medhjlp ska varje medhjlpare bedmas efter


det uppst eller den oaktsamhet som kan lggas honom eller henne till last.
Medhjlpsansvaret krver allts inte uppst utan det r tillrckligt att oaktsamhet
freligger, men detta gller endast i de fall huvudbrottet r straffbart i oaktsam
form. Svl svindleri som bokfringsbrott r, som redogjorts fr ovan, straffbara
ven i oaktsam form. Fr bokfringsbrott ska dessutom noteras att omrdet fr
medverkan r stor. ven en person som bara har haft hand om bokfringen kan
dmas till ansvar ssom grningsman fr bokfringsbrott. En medhjlpare kan dock
dmas endast fr den del av ett brott som omfattas av hans eller hennes uppst eller
oaktsamhet.

KLAGARENS SAKFRAMSTLLNING
NGRA BAKGRUNDSOMSTNDIGHETER
Boris Benulic har i egenskap av verkstllande direktr fr KKAB varit ansvarig fr
rsredovisningen i KKAB under perioden 2003 - 2010. Infr varje rsredovisning
har Boris Benulic till KKAB:s revisorer lmnat bokfringsunderlag avseende
posten Upplupna intkter. De berkningar som utfrts av Boris Benulic och som
sedermera flutit in i rsredovisningarna fr de aktuella rkenskapsren har varit
felaktiga och saknat underlag. De av bolagsstmman faststllda balans- och
resultatrkningarna har offentliggjorts genom registrering hos Patent- och
Registreringsverket eller efter den 1 juli 2004 hos Bolagsverket.

32
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Affrssystemet CAB (liksom Pomax) anvnds av mnga elhandelsbolag och det


saknas anledning att ifrgastta den rdata som finns i systemet. Det har varit
mjligt att ta fram rttvisande rapporter om exempelvis fakturerad elvolym ur
systemet, lt vara att det d kanske behvdes hjlp av vissa verktyg som Business
Objects. KKAB hade dessutom ett supportavtal med Enita avseende CAB-frgor.
Sedan KKAB brjat anvnda Datavaruhusets faktureringssystem, som r en
utveckling av CAB, har nya fakturerings- och volymrapporter tagits ut frn detta
system fr tiden 2004-2010. Dessa rapporter utvisar bara en mindre och frsumbar
differens jmfrt med rapporter frn CAB-systemet.

Nr Boris Benulic har berknat de upplupna intkterna i bolaget har han ltit Jonas
Lundberg eller ngon annan i bolaget ta fram rapporter i excelfiler om fakturerad
volym och fakturerad intkt fr de tre kundkategorierna kommuner, fretag och
privatpersoner frn CAB. Boris Benulic har fr att f fram ett nskat resultat
emellertid begrt vissa ndringar i filerna, oftast att de fakturerade volymerna eller
de fakturerade beloppen ska minskas. Hrigenom kar storleken p de upplupna
intkterna och detta ger ocks till resultat att genomsnittspriset p fakturerad el
kar, vilket i sin tur pverkar bolagets resultat. Filerna kunde komma att ndras
flera gnger fr att uppn nskat resultat. Resultatet av Boris Benulic berkningar
av de upplupna intkterna har sedan Pierre Sj och Helena Ridderstrle bokfrt
utan att det har funnits ett korrekt och tillrckligt underlag fr bokfringen annat n
Boris Benulic egna uppgifter.
Om posten Upplupna intkter inte blsts upp p det stt som grs gllande, skulle
KKAB:s eget kapital blivit negativt och bolaget hade varit skyldigt att ta fram en
kontrollbalansrkning. Rtteligen borde KKAB fr rkenskapsren 2003-2010
redovisat frluster.

Boris Benulic har ensam hanterat posten Upplupna intkter och vilselett svl
styrelsen som revisorerna i KKAB. Vid de tillfllen d ngon ifrgasatt hans

33
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

hantering av de upplupna intkterna har Boris Benulic gett felaktiga frklaringar till
posten eller hanterat situationen p annat stt. Ett talande exempel fr detta r nr
KKAB:s frsta revisor, Inger Fjellner frn PwC, i skrivelser till styrelsen reagerade
p bl.a. redovisningen av bolagets upplupna intkter, som kat ptagligt under r
2003, och gjorde gllande att ngot mste vara fel. Fr att frhindra en frdjupad
kontroll av de upplupna intkterna entledigades, p Boris Benulics initiativ, Inger
Fjellner under pgende rkenskapsr och infr revisionen av rsbokslutet och
ersattes av Elisabeth Simonsson frn Grant Thornton.

Rkenskapsret 2010 uppgick de upplupna intkterna enligt rsredovisningen till ett


belopp verstigande 1 miljard kr. KKAB.s styrelse knde oro fr detta och ville
vidta kontrolltgrder och frska se till att efterslpningen av utfaktureringen
tgrdades. Av mejlkonversationer den 21 juni 2011 framgr emellertid att Boris
Benulic frskte frhindra en av styrelseledamoten Tobias Langseth initierad
kvalitetskontroll av uppgifterna i CAB-systemet avseende upplupna intkter. Boris
Benulic utlovade i stllet att en monumental utfakturering skulle ske, nrmare
bestmt av ca 570 miljoner kr.

Nr auktoriserade revisorn Lars Jonsson frn Pro Executive Consultants AB (PEC),


som utsetts till CFO (nrmast finansdirektr) i KKAB, hsten 2011 skulle gra en
likviditetsprognos p uppdrag av styrelsen, frgade han Jonas Lundberg om den av
Boris Benulic pstdda utfaktureringen. Drvid framkom att det inte fanns ett s
omfattande belopp kvar att fakturera bolagets kunder, som Boris Benulic uppgett.
KKAB inledde drefter en internutredning som snart gav vid handen att de
upplupna elintkterna, som redovisats i bokfringen under ren 2003-2010, till stor
del saknade substans i verkligheten.

I samband med rsredovisningen fr 2011 minskades fljaktligen de upplupna


intkterna i rkenskaperna per den 31 december 2010 med ca 1,5 miljarder kr,
varefter de upplupna intkterna avseende leveranser i Sverige berknades uppg till

34
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

ca 54,4 miljoner kr vid rsskiftet 2010/11. tgrden resulterade i en frlust


rkenskapsret 2010 om ca 783 miljoner kr och fr rkenskapsret 2011 om ca 113
miljoner kr. Den 31 december 2011 redovisade KKAB sledes en frlust och
negativt eget kapital. Vid en extra bolagsstmma den 21 februari 2012 beslutades
dock att driva KKAB vidare. Troms Kraft tvingades genom frsljning av tillgngar
skaffa fram nytt kapital, varefter KKAB:s skulder hos kreditinstitut till strsta delen
reglerades av Troms Kraft i dess egenskap av borgensman.

Resultatet av KKAB:s internutredning har senare vsentligen bekrftats av andra


utredningar vidtagna av revisionsbyrerna Deloitte och PwC.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2003


Den 13 maj 2003 mejlade Pierre Sj ver rapporten fr frsta kvartalet 2003 till
Inger Fjellner. I denna utvisade kontot Upplupna intkter en ingende balans p ca
78 miljoner kr och ett utgende saldo den 31 mars 2003 p drygt 193 miljoner kr.
Den 20 augusti 2003 mejlade Pierre Sj ver balansrapporten fr frsta halvret
2003 till Boris Benulic. Den utgende balansen svitt avsg upplupna intkter hade
den 30 juni 2003 kat till drygt 204 miljoner kr.

Inger Fjellner reagerade p dessa uppgifter och ansg att ngot mste vara fel. Hon
begrde hjlp av en medbedmande revisor fr att kvalitetsskra sin revision. Hon
underrttade ocks Pierre Sj om att det saknades bokfringsunderlag fr det
bokfrda saldot p 204 Mkr.

Den 19 augusti 2003 lmnade Inger Fjellner en skrivelse till KKAB:s styrelse som
innehll Vsentliga iakttagelser vid granskningsret 2002. Skrivelsen, som rymde
kritik mot bolagets bokfring i olika avseenden, borde enligt Inger Fjellner
behandlas av styrelsen enligt 10 kap. 35 aktiebolagslagen.

35
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

I ytterligare en skrivelse av den 14 december 2003, stlld till KKAB och benmnd
Iakttagelser vid granskning av frvaltning och intern kontroll under rkenskapsret
2003 anfrde Inger Fjellner bl.a. fljande.

Ekonomiansvarig saknar dokumentation i bokfringen och i sin


avstmningsprm hur upplupna intkter avs. levererad kraft som ej
fakturerats har berknats. Sledes finns ej heller hos ekonomiansvarig ngon
avstmning dokumenterad av denna balanspost i huvudboken. Posten uppgr
per 2003-09-30 till 189 Mkr.
----Varje anlggning finns inlagd i systemet med information om bl.a.
preliminr frbrukning p anlggningen och senaste avlsning. Det torde
drfr inte freligga ngra strre svrigheter att ur Pomax-systemet generera
rapporter ver ofakturerade/ej avlsta anlggningar med uppskattad
frbrukning som ekonomiansvarig kan anvnda fr avstmning att upplupna
intkter avs. levererad ofakturerad el r rimliga.

Den 17 februari 2004 anmlde Inger Fjellner i ett mejl till koncernrevisorn Frode
Danielsen att hon inte lngre var KKAB:s revisor, att hon entledigats i frtid och att
det drfr lg henne att gra en avrapportering. Drvid anfrde hon bl.a.:

Med anledning av de problem som frelg vid frra rets bokslutsrevision


avs. sena underlag och brister i dokumentation frn bolaget frmst avs.
upplupna intkter samt de noteringar vi gjort vid granskning 2:a halvret
2003 s bedmer jag att revisionsuppdraget har frhjd risk. Drav mitt
beslut att tillstta en CRP infr rets bokslutsrevision.
Jag knner en oro infr rets bokslutsrevision. Frmst avs. faststllande av
posten upplupna intkter avs. levererad elkraft nnu ej fakturerad. Enligt
periodbokslut 2003-09-30 uppgick denna balanspost till 189 Mkr.
Omsttningen uppgick i januari september 2003 till 397 Mkr. Postens
storlek r enligt min uppfattning inte heller tillfredstllande ur
frvaltningssynpunkt med hnsyn till bolagets likviditet. Vad som ocks
framkommit vid vr revision fre bokslutsdagen s har inte all
verfrbrukning avs. 2002, som i bokslutet 2002-12-31, var upptagen som
upplupen intkt till ca 35 Mkr, nnu ej fakturerats kund. Risk freligger att
delar av denna post r osker. Differens freligger ocks mellan
kundreskontran i Pomax och kundfordringssaldot i huvudboken p 4,1 Mkr
per 2003-10-31. Vad denna differens i huvudbok bestr av r ej
dokumenterat.

36
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

I ett mejl den 22 februari 2004 till KKAB:s styrelseordfrande Knut Einar Olsen
frklarade Frode Danielsen att han knde behov av att gra ett besk hos KKAB:s
revisorer fr att f ett underlag fr sina slutsatser nr det gllde koncernen. Knut
Einar Olsen vidarebefordrade Frode Danielsens mejl till Boris Benulic med frgan
hur styrelsen skulle stlla sig till Frode Danielsens avsikter. Den 23 februari 2004
stllde sig Boris Benulic i ett mejl avvisande till Frode Danielsens nskan att trffa
KKAB:s revisor och kritiserade ven Inger Fjellner.

Den 27 februari 2004 anmlde Inger Fjellner till Patent- och Registreringsverket att
hennes uppdrag som revisor i KKAB upphrt i frtid och att hon i strid med
aktiebolagslagens regler inte beretts tillflle att fullgra sitt uppdrag och utfra
granskning i enlighet med god redovisningssed av bolagets rsredovisning,
bokfring och frvaltning.

KKAB:s rsredovisning fr r 2003, undertecknades av bland andra Boris Benulic,


faststlldes av bolagsstmman den 25 juni 2004 och registrerades hrefter i slutligen
i vederbrlig ordning hos Bolagsverket. Till redovisningen var fogad en s.k. ren
revisionsberttelse av Elisabeth Simonsson.

klagaren har i denna del vidare i stor utstrckning hnfrt sig till Annicka
Holmgrens rapport avseende rkenskapsret 2003. I rapporten har Annicka
Holmgren bl.a. gjort en jmfrelse mellan uppgifterna om den upplupna intkten
baserad p revisionsdokumentationen, som revisorn ftt av bolaget, ena sidan, och
uppgifter frn KKAB:s faktureringssystem CAB. Enligt revisionsdokumentationen
fann hon att de upplupna elintkterna uppgick till drygt 182 miljoner kr, motsvarande ca 30 procent av totala rsomsttningen, medan uppgifterna frn CAB gav
en upplupen intkt p drygt 68 miljoner kr, motsvarande ca 16 procent av rsomsttningen. Skillnaden, drygt 113 miljoner kr, r det belopp som klagaren har
gjort gllande i sin grningsbeskrivning avseende 2003.

37
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

klagaren har fr detta rkenskapsr beropat bl.a. ett meil mellan Boris Benulic
och Pierre Sj av den 18 februari 2004 och benmnt sista justeringarna fr att
visa att Boris Benulic utan bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att skriva upp
elintkterna med ytterligare cirka 20 miljoner kr, att Pierre Sj fljt instruktionen
och bokfrt ytterligare intkter.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2004


ven i rapporten avseende rkenskapsret 2004 har Annicka Holmgren bl.a. gjort
en analys av de excelfiler och andra uppgifter om fakturerade volymer och
elintkter som Boris Benulic enligt uppgift har gett till Elisabeth Simonsson som
underlag fr revisionen. I rapporten gr Annicka Holmgren en jmfrelse mellan
uppgiften om den upplupna intkten enligt revisionsdokumentationen, ena sidan,
och uppgifter frn CAB, andra sidan. Enligt Annica Holmgren uppvisar
revisionsdokumentationen en betydligt lgre total faktureringsvolym i kWh n den
som framgr av CAB. Den upplupna fakturerade volymen uttryckt i procent av
bolagets totala elleverans fr r 2004 uppgr enligt Annicka Holmgren till 33
procent, att jmfras med 14 procent berknat p uppgifterna i CAB. Enligt hennes
berkningar upptar revisionsdokumentationen en upplupen intkt 2004 som r 136
miljoner kr hgre n den som kan rknas fram med std av uppgifterna i CAB,
vilket r det belopp som klagaren har lagt till grund fr sitt grningspstende i
denna del.

Annicka Holmgren redovisar i rapporten ocks en kvalitetskontroll, som hon gjort


av revisionsfilerna avseende volymer och elintkter p kundniv. Drvid har hon
funnit fljande: 42 kundnamn hade en uppgiftsvolym men saknade intktsuppgift,
109 kundnamn hade en intktsuppgift men saknade volymuppgift, sju kundnamn
hade ett snittpris understigande 0 kr/kWh och 15 kundnamn hade ett snittpris, som
versteg 2 kr/kWh.

38
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

klagaren har betrffande detta rkenskapsr som skriftlig bevisning bl.a. beropat
en mejlkonversation den 2 och 4 mars 2005 mellan Pierre Sj och Boris Benulic
och ett mejl den 15 mars 2005 frn Pierre Sj till Boris Benulic fr att styrka att
Pierre Sj bokfrt enligt Boris Benulics instruktioner utan underlag.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2005


Av Annicka Holmgrens rapport avseende rkenskapsret 2005 framgr bl.a. att den
upplupna intkten enligt revisionsfilerna r drygt 263 miljoner kr hgre n den som
kan rknas fram med hjlp av data i CAB. Detta belopp har klagaren lagt till grund
fr sitt grningspstende i denna del. Den upplupna volymen uppgr enligt
revisionen till 49 procent av rets totala omsttningen medan CAB-data ger en
upplupen volym om 12 procent av omsttningen.
Hennes analys visar vidare p inkonsekventa data i revisionsfilerna: 2 997 kundnamn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, 238 kundnamn hade en
angiven intkt men saknade volymuppgift, 540 kundnamn hade ett snittpris understigande 0 kr/kWh, 234 kundnamn hade ett snittpris som versteg 2 kr/kWh och 281
kundnamn hade ett snittpris mellan 1 - 2 kr/kWh.

klagaren har som skriftlig bevisning bl.a. beropat tre mejl den 13 december 2005,
den 1 och den 13 februari 2006 frn Boris Benulic till Pierre Sj samt tv mail av
den 9 mars 2006 frn revisorn Anna Persson till Pierre Sj fr att visa att Pierre
Sj agerat enligt Boris Benulics instruktioner och bokfrt elintkter som
vsentligen verensstmmer med uppgifterna i bolagets rsredovisning fr 2005.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2006


Av Annicka Holmgrens rapport fr rkenskapsret 2006 framgr bl.a. att den
upplupna volymen enligt revisionen uppgick till 942 120 871 kWh, eller 44 procent
av den totala frbrukningen, och den upplupna intkten till 356 858 732 kr.

39
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Motsvarande uppgifter baserade p CAB-data uppges vara en upplupen volym


uppgende till 216 424 853 kWh, motsvarande 10 procent, och upplupen intkt
uppgende till 77 714 518 kr. Skillnaden betrffande upplupen intkt r drmed
drygt 279 miljoner kr, vilket belopp har beropats i klagarens grningsbeskrivning.

I rapporten tillgger hon fljande. Eftersom revisionsfiler avseende fakturerade


volymer under frsta halvret 2006 och avseende fakturerade elintkter under andra
halvret 2006 saknas, s r det inte mjligt att exemplifiera kundnamn med
avvikelse mellan revisionsfil och CAB p helrsbasis avseende differenser. Av
samma anledning r det inte heller mjligt att genomfra kvalitetsskring p stt
som skett tidigare r.

klagaren har, utom annat, beropat ett antal mejl och mejlkonversationer bl.a.
mellan Boris Benulic och Pierre Sj samt ett mail mellan Pierre Sj och Anna
Persson, allt under tiden den 20 april 2006 28 februari 2007. Med denna bevisning
avser klagaren att visa bl.a. att Pierre Sj enligt Boris Benulics instruktioner i
bokfringen fr rkenskapsret 2006 ndrat elintkterna, inklusive de upplupna
intkterna, med olika belopp till dess Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat,
vilket ftt till resultat att de bokfrda elintkterna vsentligen verensstmde med
uppgifterna i KKAB:s rsredovisning fr rkenskapsret. klagaren har ocks
beropat mejl den 23 oktober och den 15 december 2006 frn Boris Benulic till
Pierre Sj som ska visa att Boris Benulic gett Pierre Sj frslag till tgrder och
frklaringar till det frhllandet att de upplupna elintkterna var fr hga och
frslag p hur beloppen p ett omrkbart stt skulle kunna snkas under kommande
r och att bokfringen skulle manipuleras och revisorerna vilseledas.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2007


Enligt Annicka Holmgrens rapport fr detta rkenskapsr utvisar revisionsdokumentationen bl.a. p en upplupen volym om 1 002 318 284 kWh fr ret, eller

40
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

50 procent av den totala rsfrbrukningen. Den upplupna intkten skulle drmed


uppg till 474 602 505 kr. Motsvarande siffror grundade p CAB-data utvisar enligt
henne en upplupen volym om 196 927 465 kWh, eller 10 procent av den totala
rsfrbrukningen, och en upplupen intkt uppgende till 84 908 950 kr. Skillnaden
mellan revisionens och CAB:s uppgifter om upplupen intkt, ca 398 miljoner kr, har
klagaren grundat sitt ansvarspstende p i denna del.

Hon har ocks ltit genomfra en kvalitetskontroll genom att analysera tillgngliga
revisionsfiler avseende volymer och elintkter p kundniv och drvid funnit att
270 kundnamn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, att 2 868
kundnamn hade en intktsuppgift men saknade volymuppgift, att 193 kundnamn
hade ett snittpris p el som understeg 0 kr/kWh samt att 95 kundnamn hade ett
snittpris, som versteg 2 kr/kWh (de hgsta tio snittpriserna lg mellan 120 kr/kWh
och 12 kr/kWh).

klagaren har under denna talspunkt beropat ett stort antal mejl, bl.a. en
mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden 18-23
februari 2008 till styrkande att Boris Benulic uppdragit t Jonas Lundberg att ta
fram faktureringsrapporter frn CAB fr hushll, fretag och kommuner avseende
andra halvret 2007, att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg om hur data i
faktureringsfilerna skulle ndras med bl.a. nedjusterade volymer, att Boris Benulic
ansett sig verbalt kunna vilseleda revisorerna samt att de ndrade uppgifterna i
faktureringsfilerna verensstmde med uppgifterna i revisorernas revisionsdokument. klagaren har ocks beropat tre mejl, den 3 april, 24 april och den 25
april 2007, frn Boris Benulic till Pierre Sj fr att visa att Pierre Sj medverkat
till upprttande av bolagets bokfring och att Boris Benulic utan att tillhandahlla
erforderligt bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att ndra elintkterna till dess
att Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat fr frsta kvartalet 2007.

41
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2008


I Annicka Holmgrens rapport fr detta rkenskapsr har hon med std av revisionsdokumentationen bl.a. rknat fram en upplupen volym p 889 712 296 kWh, eller
42 procent av den totala rsfrbrukningen under ret, och en upplupen intkt p
519 638 044 kr. Mot detta stller hon uppgifter som grundas p CAB-data, som
resulterar i en upplupen elvolym p 141 033 131 kWh, eller 7 procent av den totala
rsfrbrukningen, och en upplupen intkt uppgende till 66 699 009 kr. Skillnaden
mellan de upplupna intkterna enligt revisionsdokumentationen och CAB-data
uppgr till ca 452 miljoner kr, vilket belopp klagaren gjort gllande i
grningsbeskrivningen fr detta rkenskapsr.

Vid sin kvalitetskontroll av tillgngliga revisionsfiler har hon funnit att 215
kundnamn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, att 30 kundnamn
hade intktsuppgift men saknade volymuppgift och att 93 kundnamn uppvisade ett
snittpris verstigande 2 kr/kWh.

klagaren har ven hr beropat ett stort antal mejl, bl.a. en mejlkonversation
mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 11 och den 22 februari 2009, som
avser att visa att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg att ta fram rapporter fr
fretag och kommuner avseende 2008, att Boris Benulic ltit Jonas Lundberg
justera volymuppgifterna i rapporterna och att Boris Benulic tillhandahllit
revisorerna justerade volymuppgifter avseende fretag och kommuner fr andra
halvret 2008. Vidare har beropats ett mejl den 28 februari 2009 frn Boris
Benulic till Jonas Lundberg, som avses visa att Boris Benulic bestmt och
tillhandahllit revisorerna uppgifter om vilka belopp som var fakturerade intkter
andra halvret 2008 avseende kommuner och fretag. klagaren har ocks beropat
mejl den 9-10 och den 14 april 2008 frn Boris Benulic till Pierre Sj som ska visa
att Pierre Sj p Boris Benulics instruktion men utan erforderligt bokfringsunderlag justerat upp elintkterna med 3 miljoner kr samt mejlkonversationer 2008
mellan flera personer som ska visa att Boris Benulic utan tillhandahllande av

42
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

erforderligt bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att ndra elintkterna till dess


Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat fr frsta halvret 2008.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2009


klagaren har i denna del gjort gllande att av den redovisade posten Upplupna
intkter motsvarades 845 000 000 kr inte av verkliga frhllanden. Av detta belopp
avsg 411 miljoner kr sjlva leveransret 2009, 360 miljoner kr leveransret 2008
och 74 miljoner kr leveransret 2007.

I Annicka Holmgrens rapport fr rkenskapsret 2009 konstateras bl.a. att det av en


revisions-PM framgick att de upplupna intkterna fr KKAB:s elverksamhet i
Sverige uppgick till sammanlagt 987,8 miljoner kr (i rsredovisningen dock 990,3
miljoner kr). Av dessa hnfrde sig 481,7 miljoner kr till r 2009 (exkl. Finland),
375,2 miljoner kr till r 2008 och 114,3 miljoner kr till r 2007. De upplupna
elintkterna Finland uppgick enligt samma revisions-PM till 16,6 miljoner kr. Den
upplupna intkten fr el levererad i Sverige, 481 715 893 kr, motsvarade en
upplupen elvolym om 797 221 658 kWh, eller 34 procent av den totala
rsfrbrukningen. Utgick man i stllet frn uppgifterna i CAB blev enligt Annicka
Holmgren den totala upplupna elvolymen 137 160 756 kWh, eller 6 procent av den
totala rsfrbrukningen, vilket skulle motsvara en upplupen intkt uppgende till
69 960 288 Mkr. Skillnaden mellan de upplupna intkterna blev drmed ca 411
miljoner kr, vilket belopp klagaren tagit upp i sitt grningspstende.

Betrffande pstendet om kvarstende upplupna intkter frn leveransren 2007


och 2008 har klagaren hnfrt sig till den tredje rapporten av Annicka Holmgren
benmnd Analys av volym- och intktsfiler avseende efterfljande fakturering
rkenskapsr 2009 fr leveransren 2007 och 2008. Svitt avser fakturering 2009
av el levererad 2007 fann Annicka Holmgren att revisionsdokumentationen upptog
en upplupen intkt hnfrlig till leveransret 2007 som var nstan 74 miljoner hgre

43
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

n den som kunde tas fram frn rdata i CAB. Motsvarande belopp avseende el
levererad 2008 var nstan 360 miljoner kr hgre n uppgifterna ur CAB.

klagaren har ocks fr detta rkenskapsr beropat ett stort antal mejl. Hr kan
t.ex. nmnas en mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 5
november 2009, som enligt klagaren visar att Boris Benulic har instruerat Jonas
Lundberg att ta fram volymrapporter fr fretag, kommuner och privatpersoner med
viss bestmd fakturerad volym fr frsta halvret 2009, att Jonas Lundberg sedan
tagit fram rapporter fr fretag och kommuner med fakturerad volym om
320 056 588 kWh och fr privatpersoner med fakturerad volym om 216 999 938
kWh enligt instruktion och att Boris Benulic tillhandahllit revisorerna nmnda
volymuppgifter fr berkning av upplupna elintkter. ven en liknande
mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden den 29-30
januari 2010 visar enligt klagaren att Boris Benulic hade instruerat Jonas Lundberg
att ta fram volymrapporter fr privatpersoner med viss bestmd fakturerad volym
avseende mnaderna juli december 2009 och att Jonas Lundberg sedan har tagit
fram sdana rapporter, som Boris Benulic drefter har tillhandahllit revisorerna.
Det finns vidare mejlkonversationer frn tiden den 31 januari-den 12 mars 2010
som ska visa att Boris Benulic har instruerat Jonas Lundberg att ta fram tre
volymrapporter fr fretag och kommuner fr andra halvret 2009 med ett
sammanlagt volymvrde om 860 000 000 kWh, att Boris Benulic har tillhandahllit
revisorerna dessa och att han, nr revisorerna tyckt att filerna sett konstiga ut och
bett om frklaringar, har vidgtt att filerna innehll fel och uppgett att han skulle
tgrda felen med tillgnglig personal. klagaren har ocks beropat mejl frn
Boris Benulic till Helena Ridderstrle under tiden februari december 2009, som
ska visa att Helena Ridderstrle medverkat till att upprtta lpande bokfring och
rsredovisning fr 2009 utan erforderligt bokfringsunderlag fr balansposten
upplupna intkter.

44
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2010


klagaren har i denna del gjort gllande att av upplupna intkterna p drygt 1,5
miljarder kr motsvarades 1,1 miljarder kr inte av verkliga frhllanden.

Annicka Holmgrens rapport i denna del anger bl.a. att den upplupna elvolymen
enligt revisionsfilerna uppgick till 1 783 271 006 kWh, eller 55 procent av den
totala rsfrbrukningen, och den upplupna intkten till 1 207 142 215 kr.
Uppgifterna i CAB utvisar enligt Annicka Holmgren en upplupen elvolym p
142 449 882 kWh, eller 4 procent av den totala rsfrbrukningen, och en upplupen
intkt uppgende till 72 742 719 kr. Skillnaderna mellan uppgifterna om upplupen
intkt uppgr slunda till ungefr det belopp som klagaren gr gllande saknar
substans, nmligen 1,1 miljarder kr.

Annicka Holmgren har vidare ur revisionsdokumentationen ltit ta fram tio


kundnamn, varav sex kommuner, ett sgverk och ett fastighetsfrvaltningsbolag.
Dessa tio kunder hade enligt revisionsdokumentationen erhllit fakturor med
genomsnittligt mer n femtio procent lgre belopp n motsvarande faktureringsuppgifter i CAB. Slutligen har Annicka Holmgren ltit gra en kvalitetskontroll av
sina slutsatser genom att analysera tillgngliga revisionsfiler avseende volymer och
intkter p kundniv. Denna analys visar att 21 kundnamn har en angiven volym
men saknar intktsuppgift, 21 kundnamn har en angiven intkt men saknar volymuppgift, 817 kundnamn har ett snittpris understigande 0 kr/kWh, 407 kundnamn har
ett snittpris som versteg 2 kr/kWh och 9 253 kundnamn har ett snittpris mellan 1 2 kr/kWh. Hon har i det sammanhanget pekat p att snittpriset fr r 2010 uppgick
till 0,5107 kr/kWh utifrn CAB-data och 0,6769 kr/kWh enligt revisionen.

Nr det gllde fakturering det efterfljande ret fr leveransret 2010 utvisar bde
revision-PM och tillgngliga revisionsfiler enligt Annicka Holmgren en fakturerad
elintkt p 734 miljoner kr frsta kvartalet 2011. En CAB-rapport fr motsvarande
period, som Annicka Holmgren tagit fram, utvisar dremot en elintkt p 49

45
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

miljoner kr, d.v.s. en skillnad p 685 miljoner kr. Enligt Annicka Holmgren utvisar
revisionsdokumentationen allts en hgre fakturerad elintkt n vad som faktiskt
har varit fakturerat avseende leveransret 2010 under efterfljande r.

DE TILLTALADES SAKFRAMSTLLNINGAR

BORIS BENULIC
Elhandel r en komplex verksamhet, som under de aktuella ren var under stark
utveckling efter avregleringen. klagarens pstenden bygger p felaktiga
antaganden och bristfllig utredning. Bl.a. har man inte tagit hnsyn till att det
frekommit flera olika sorters elavtal och inte heller har man tagit hnsyn till
ingende balans i frga om upplupna intkter. Dessutom kan Annicka Holmgrens
utredning inte anses objektiv; hon har ocks samarbetat med Troms Kraft, som
dessutom har betalat kostnaden fr den utredning som klagaren beropar. Hennes
berkningar hller inte om man jmfr med uppgifter som finns i andra delar av
utredningen. Han har inte heller ftt mjlighet att yttra sig ver klagarens val av
Annicka Holmgren som sakkunnig.

Han gr gllande att han inte har ftt en rttvis rttegng och att hans rttigheter
enligt artikel 6 i Europakonventionen (Europeiska konventionen den 4 november
1950 om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna) har
krnkts. Frutom att han inte har ftt yttra sig ver valet av Annicka Holmgren som
sakkunnig, menar han att trovrdigheten hos och tilltron till flertalet vittnens utsagor
starkt kan ifrgasttas p grund av avtal med tidigare arbetsgivare inom Troms
Kraft-koncernen eller till fljd av skadestndsansprk som riktats mot dem. Vidare
gr han gllande att han inte, trots framstllningar till klagaren, har ftt del av
underliggande material till gjorda utredningar och att frunderskningen felaktigt
har begrnsats. Han har slunda inte ftt tillgng till samtliga avtal om elleveranser
som KKAB ingick under berrda r eller till samtliga fakturor som varit av

46
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

betydelse fr att berkna posten Upplupna intkter. Inte ens material som kunnat
granskas stickprovsvis har han ftt.

Genom en fullmakt i juli 2002 har Boris Benulic delegerat ansvaret fr KKAB:s
prisskring till anstllda hos TK Handel. Skulle det ha frekommit ngon
spekulation med ppna positioner, har han sledes inget ansvar fr detta. Under
utredningen har det vidare framkommit att TK Handel har tagit betalt av KKAB fr
profilkostnader, dvs. kostnader som uppkommer genom prisdifferenser som uppstr
nr det inte gr att prisskra vissa fastprisavtal omedelbart, utan att det funnits
grund fr det i Troms Krafts krafthandelspolicy och prisskringspolicy fr
koncernen.

En genomgng av fakturor som utfrdats av KKAB utvisar att fakturorna inte sllan
innehller helt felaktiga uppgifter. Det innebr att ven uppgifterna i CAB mste
vara felaktiga och att det drfr med std av dessa inte gr att periodisera elvolymer
och fakturabelopp p ett korrekt stt. En kontroll av uppgifterna i Annicka
Holmgrens rapport avseende el som levererats r 2006 till kund uppvisar mnga
mrkliga avvikelser, som bl.a. kan tyda p felaktig periodisering. Det kan ocks
tyda p att en del grunddata i CAB r felaktiga.

Boris Benulic har inte frskt dlja ngra frluster; KKAB har uppvisat korrekta
vinster under de aktuella ren. Det har inte varit frga om att KKAB tecknat
frlustkontrakt med sina kunder. De fastprisavtal som ingtts har dessutom varit
prisskrade. Inte sllan har det varit frga om avtal som stipulerade kvartalsvis
fakturering i efterskott. Eftersom det har varit problem att f rtt mtvrden
kunderna har vid sjlvavlsning inte rapporterat elfrbrukningen i tid har
faktureringen dragit ut p tiden, ibland i flera r. CAD-systemet klarade vidare inte
av att periodisera uppgifter som behvdes fr att gra en rttvisande rsredovisning
i frga om upplupna intkter och kundfordringar. Inte heller med konsulters hjlp
frn t.ex. Enita har det gtt att f fram rttvisande uppgifter ur systemet. Han har

47
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

drfr ndrat i underliggande data s att posten Upplupna intkter i


rsredovisningen ska bli s riktig som mjligt. Han har informerat styrelsen och
revisorerna om sina tgrder.

Vid Oslo tingsrtt pgr en skadestndsprocess mellan ena sidan Troms Kraft och
andra sidan bl.a. PwC och den tidigare koncernrevisorn Frode Danielsen. I det
mlet frs ven regresstalan mot bl.a. Oddbjrn Schei, Kjell Ole Straumsnes och
Tobias Langseth. Ernst & Young AS (EY) har avgett ett sakkunnigutltande
avseende Deloittes skadeberkning i mlet, som uppgr till 1 786 000 000 kr. EY
anger att skadebeloppet br justeras ned med mellan 1, 25 och 1, 45 miljarder kr
och menar bl.a. att Deloitte inte har kontrollerat den information som skadeberkningen bygger p.

PIERRE SJ
Han har varit konsult och drivit egen bokfringsbyr. Han har sledes inte varit
ekonomichef eller p annat stt varit anstlld i KKAB och han har inte heller haft
ngot bestmmande inflytande i verksamheten. Om posten Upplupna intkter i
rsredovisningarna har varit oriktig, har han inte haft ngon knnedom drom. Inte
heller har han bort ga knnedom drom; han har inte kunnat eller bort upptcka
eventuella felaktigheter. Till rsredovisningen tog han fram alla poster utom
Upplupna intkter; underlaget och berkningen av den posten ankom endast p
Boris Benulic. Han har inte heller varit skyldig att ta hand om underlaget fr den
posten i bokfringen.

Han kan inte vitsorda uppgifterna i den av klagaren beropade utredningen. CABsystemet var behftat med uppenbara brister. Han menar att Annicka Holmgrens
utredning inte r objektiv och innehller felaktigheter, bl.a. nr det gller
periodiseringen av upplupen volym och fakturerad el. Minst 25 procent av

48
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

omsttningen vid rsskiftet borde utgras av upplupen intkt med hnsyn till hur
bolaget kunde fakturera sina kunder.

Ngon redovisning av kundernas olika elavtal finns inte i utredningen. Den


omstndigheten att Annicka Holmgren inte har tagit hnsyn till ingende balans r
ocks en felklla. Om inte tidigare upplupen intkt beaktas i senare rsredovisningar
uppstr ett fljdfel. En jmfrelse mellan levererad el och deklarerad volym ger
ocks vid handen att Annicka Holmgrens utrkningar r behftade med fel.

Oavsett hur frdelningen av kassa, upplupen intkt, kundfordringar och lager har
gjorts har tillgngsmassan varit densamma i balansrkningen. Frga r om ett
nollsummespel p tillgngssidan. Prissttningen kan dock pverkas av frndringar
av frhllandet mellan kundfordringar och upplupen intkt.

JONAS LUNDBERG
Arbetet p KKAB:s elavdelning var hans frsta arbete. Till hans arbetsuppgifter
hrde att skicka ut fakturor och hantera felfaktureringar samt att skta vissa
administrativa uppgifter. Han hade inget att gra med bolagets ekonomi och dess
balans- och resultatrapporter och han hade inte ngon kontakt med bolagets
revisorer.

Elfakturorna skapades med hjlp av den information som fanns i CAD-systemet.


Systemet hade emellertid svrigheter att skapa volymrapporter. D anvnde man sig
i stllet av ett system som hette Business Objects. Detta system hade dock problem
med periodiseringen av frbrukningen av el. ven om det gick att f viss hjlp av
bolagets it-konsulter hos Enita, blev man tvungen att manuellt justera vissa felaktiga
uppgifter. Ett fel som uppstod var att genomsnittspriset per kWh kunde bli fr hgt,
vilket var uppenbart fr dem som arbetade med fakturering. ven volymerna som
kom frn CAB-systemet var felaktiga och behvde justeras.

49
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Han har p uppdrag av Boris Benulic skapat justerade rapporter, men han har inte
vetat hur dessa rapporter skulle anvndas. Han har inte knt till att de uppgifter som
han tog fram skulle anvndas fr att berkna posten Upplupna intkter i
rsredovisningarna.

Han har inte manipulerat ngra uppgifter utan bara justerat vissa felaktiga uppgifter
utifrn sin kunskap om elhandeln. Han har trott att allt gtt rtt till. Ledningen fr
Troms Kraft hade ocks fortsatt frtroende fr honom efter det att utredningarna
inleddes och han har hjlpt till att ta fram underlag till dessa. Frst nr tal vcktes
mot honom har han permitterats.

Den omstndigheten att Boris Benulic i mejlen ofta hade en speciell jargong utgr
inte grund fr att pst att Jonas Lundberg haft anledning att misstnka att Boris
Benulic avsg att manipulera rapporterna.

HELENA RIDDERSTRLE
Hon knts till KKAB som redovisningsekonom under 2008. Hennes uppdrag var
huvudsakligen att skta den lpande bokfringen. Liksom Pierre Sj, som hon
ersatte, har hon bara stansat in siffror. Hon hade inga mjligheter att komma in i
CAB-systemet. Hon fick uppgifter frn elhandelsavdelningen. Instruktioner fr
bokfringen av upplupna intkter fick hon dock enbart frn Boris Benulic.
Underlaget bestod av uppgifter frn honom i e-postmeddelanden/mejl. Hon
upprttade verifikat i enlighet med de instruktioner hon fick och fogade mejlen till
verifikaten som underlag fr bokfringstgrderna. Hon reagerade inte p de
uppgifter som Boris Benulic lmnade frmst p grund av den stora omsttningskningen i bolaget under de aktuella ren. Revisorerna har aldrig terkopplat till
henne svitt gller posten Upplupna intkter.

50
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

UTREDNINGEN I TINGSRTTEN

SKRIFTLIG BEVISNING
klagaren har beropat och gtt igenom omfattande skriftlig bevisning vid huvudfrhandlingen i tingsrtten. Bevisningen bestr bl.a. av rsredovisningar, revisionsdokumentation, bokfringsmaterial, diverse avtal, mejlkorrespondens, elavtal och
fakturor. ven de tilltalade har hnfrt sig till viss skriftlig utredning.

Ngra exempel p mejlkorrespondens mellan Boris Benulic, Pierre Sj och Jonas


Lundberg finns i domsbilaga 2.

FRHR MED DE TILLTALADE

Boris Benulic
Han har ingen ekonomisk utbildning och kan inte mycket om redovisning och
bokfring. Han har varit journalist, arbetat p Nordea och Arbetsmarknadsstyrelsen
och blev sedan marknadschef p Ordfront. r 2001 blev han kontaktad av Troms
Kraft, som uppgav att man ville in p den svenska elhandelsmarknaden och erbjd
honom att bli VD i ett svenskt dotterbolag, som skulle bildas fr det ndamlet. Den
svenska elmarknaden hade just avreglerats och mnga fretag ville etablera sig p
elmarknaden. Troms Kraft ville slja s.k. grn el till lgt pris och vnda sig till
kunder som var intresserade av milj- och kulturfrgor. Boris Benulic, som tyckte
det lt som en utmrkt id som passade hans politiska uppfattningar och intressen,
accepterade erbjudandet.

Inledningsvis fanns det ca tio anstllda i KKAB. Boris Benulic skulle frmst gna
sig t marknadsfringen. Administrationen skulle huvudsakligen sktas frn Norge.
Pierre Sj anlitades som konsult fr att skta redovisningen och den lpande

51
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

bokfringen. Helena Ridderstrle hade samma uppgifter frn 2008/09. Det var dock
Boris Benulic som redovisade bolagets stllning och resultat till styrelsen.

KKAB trffade redan under hsten 2001 elavtal med nstan 90 kommuner och fick
ca 12 000 anlggningar i sitt system. De avtalade priserna fr levererad el var
inledningsvis egentligen fr lga. Det konstaterades dock att priserna var hanterliga,
om de administrativa kostnaderna hlls nere. Elen inkptes frn spotmarknaden hos
Nord Pool av TK Handel, som ocks svarade fr prisskringen av fastprisavtalen.

Boris Benulic visste inget om elmarknaden nr han anstlldes men mycket


kompetenta personer i KKAB:s styrelse gav honom en gedigen utbildning i hur
aktiviteterna p elmarknaden skulle bedmas och berknas. Inledningsvis, fram till
2007, sysslade han mycket med prisskring. Elpriserna p spotmarknaden varierade
kraftigt och ofrutsgbart. Att skra priset var drfr en extremt viktig tgrd,
annars kan det g t skogen. Om han hade ftt reda p att prisskring inte skett
nr en kund ville ha fastprisavtal, hade han blivit mycket arg. Alla p bolaget knde
till prisskringspolicyn. Den gllde ocks vid s.k. successiva prislsningsmodeller.

rsredovisningen 2002 visade frst p en frlust om ca 50 miljoner kr, men nr han


kom underfund med att kunderna frbrukat mer el n vad som avtalats utan att ha
betalat fr denna, kunde han genom att rkna hem en upplupen intkt om nstan 41
miljoner minska frlusten till nio miljoner kr.

Affrssystemet Pomax/CAB var hjrtat i verksamheten. Dr skulle finnas uppgifter


frn ntgare avseende avlsningar samt kunddata, avtalade priser,
faktureringsintervall m.m. Uppgifterna i CAB var ndvndiga fr att kunna
fakturera kunderna. Redan 2003 blev KKAB emellertid p det klara med att
uppgifterna i CAB inte stmde och detta medfrde att det blev stora problem med
faktureringen. Bristerna i CAB berodde frmst p att kundernas frbrukning inte
lstes av som den skulle och att byte av anlggningar inte rapporterades. De

52
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

rapporter som togs fram frn CAB var allts missvisande eller felaktiga. Vrdet av
fakturerade volymer och fakturerat belopp stmde oftast inte, bl.a. beroende p
verfrbrukning som inte hade fakturerats. Han uppmrksammade ocks att
snittpriserna ibland var missvisande. Personalen tvingades p grund av
felaktigheterna lgga in uppgifter manuellt i systemet.

Volymrapporterna var det stora problemet. Alla rdata fanns inte i databasen. Bl.a.
klarade systemet inte att periodisera kundernas volymer p ett rttvisande stt. Han
fick drfr frhlla sig till det som verkade vara de faktiska och sanna
frhllandena. Det fanns inget alternativ till CAB.

KKAB frskte f hjlp att rtta till bristerna i CAB-systemet av supportfretaget


Enita, som man hade avtal med. Enita klarade emellertid inte att fullgra sitt
tagande, trots terkommande kontakter med anstllda hos KKAB. ven Boris
Benulic och hans vice VD Ewa Helmenius frskte, utan framgng, f Enita att
utfra vad som hade avtalats, och KKAB:s styrelse var informerad om problemen.
Senare avtalade KKAB om support frn Tieto-Enator men det hjlpte inte heller.
Nr Fortum gick ver till CAB-systemet, hann Tieto-Enator nmligen inte ge hjlp
och std t KKAB. ven Dala Kraft gick senare ver till CAB.

Boris Benulic tvingades p grund av felaktigheterna i CAB-rapporterna och


bristerna i faktureringen att gra en berkning av de upplupna intkterna p
grundval av de faktorer som han med objektiva mtpunkter kunde hitta. En
utgngspunkt var drvid Engros-rapportens uppgifter om kpt och levererad el.
Vidare utgick han frn avtalen med kunderna, faktureringsrapporterna och de
belopp som kunderna hade betalat in. Fr att f fram ett korrekt snittpris jmfrde
han snittpriset vid utfaktureringen med vad som avtalats och bedmde sedan vad
som var rimligt. Vid en jmfrelse med levererad volym konstaterade han ofta att
fakturerat belopp inte stmde. Bde i frga om vrde och volym tvingades han allts
gra en rimlighetsbedmning fr att sedan gra manuella justeringar fr att f fram

53
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

rttvisande uppgifter. Den berkningsformel han anvnde utgick slunda frn vad
som var levererat och vad vrdet av leveransen skulle vara. Skillnaden dremellan
ger en upplupen intkt. De justerade uppgifterna lades in i datafiler som skickades
till revisorerna.

Visserligen br en VD delegera s mycket som mjligt till den anstllda personalen.


Han har emellertid under hela den talade tiden tagit hand om bokslutsposten
Upplupna intkter och i samband med svl mnadsrapporteringen som revisionen
av bolagets rsbokslut sjlv tagit fram uppgifterna om den posten. Grundlggande
uppgifter fr sina berkningar, volymrapporter, har han frmst ftt av Jonas
Lundberg. Nr han sett att vrdena har varit felaktiga, har han gett Jonas Lundberg
eller ngon annan uppgift om vad som borde vara rtt volym. Han har drefter ftt
justerade rapporter, som sannolikt varit justerade ner p kundniv. Pierre Sj och
Helena Ridderstrle har av honom sedan ftt uppgift om hur de upplupna intkterna
skulle bokfras och underlag fr detta. Revisorerna har dock ftt ett mer omfattande
underlag avseende hans berkningar av upplupen intkt. Han har varit helt ppen
gentemot revisorerna, som gjort stickprovskontroller, och tydligt redovisat sina
berkningar fr styrelsen.

Boris Benulic har aldrig velat anpassa sig till den gngse uppfattningen om hur en
VD ska upptrda. Det r mot den bakgrunden man ska bedma den jargong som
han anvnder i beropade mejlkonversationer.

KKAB hade en enormt snabb tillvxt p den komplexa elhandelsmarknaden.


Likviditeten var drfr ofta anstrngd. Det berodde bl.a. p de lnga
faktureringsintervallerna. Flertalet kommuner hade tremnadersfakturering.
Eftersom minst 30 procent av elfrbrukningen normalt hnfr sig till sista kvartalet,
kan det som ska fakturerats fljande r inte utgra en s lg andel av omsttningen
som den s.k. internutredningen pstr. Han r vertygad om att hans berkning av
de upplupna intkterna r korrekt. De justeringar som han gjorde i frga om

54
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

storleken av upplupna intkter pverkade inte snittpriset nmnvrt. Han har inte
anvnt posten upplupna intkter fr att dlja ev. frluster i bolaget.

Bolagets ekonomiavdelning frstrktes efter hand. Helena Ridderstrle blev


ekonomichef och rekryterade flera medarbetare. Han var angelgen om att
kompetensen p de nyanstllda skulle vara hg. I slutet av den talade perioden
gjordes dessutom stora anstrngningar fr att komma ikapp med faktureringen.

Efterhand fick han sjlv mjlighet att lgga mer kraft p kulturdelen, bl.a. startade
bolaget en ntbokhandel och ett magasin fr kultur och samhllsdebatt. Samtidigt
frefll KKAB:s styrelse frn r 2007 mindre och mindre intresserad av KKAB:s
verksamhet; den brydde sig bara om resultatrapporterna och stod inte lngre bakom
de vrderingar som funnits vid starten.

Han har diskuterat storleken p olika konton med Pierre Sj och Helena
Ridderstrle men har inte varit involverad i det rent tekniska med bokfringen. Han
finner det mrkligt att bokfringen fr 2005-2007 inte terfunnits.

Pierre Sj
Han har drivit en egen bokfringsbyr sedan 1996 och brjade arbeta som konsult
t KKAB under hsten 2001. Han var sledes med redan nr KKAB startade sin
verksamhet. Han fick reda p att KKAB skte en konsult genom dvarande revisorn
Inger Fjellner, som han hade arbetat med vid ett antal andra uppdrag. Inger Fjellner
satte honom i kontakt med Boris Benulic och Ewa Helmenius. Under tiden han
arbetade med KKAB hade han cirka tjugo andra klienter.

KKAB brjade som en liten verksamhet men redan till hsten 2002 var KKAB ett
mellanstort fretag. Han var inte under sin tid p KKAB delaktig i elhandelsverksamheten utan sktte endast bokfringen. Till slut vxte KKAB till en sdan
storlek att han inte lngre hann med arbetet med bokfringen p egen hand. Nr han

55
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

kom till sin plats p bolaget lg det hgar med uppgifter som skulle stansas in i
bokfringen. Arbetet var s omfattande att KKAB, p hans begran, sg till att
ordna en person som kunde hjlpa honom att stansa in uppgifter.

Under r 2003 var han p KKAB:s kontor cirka tv till tre eftermiddagar per vecka.
Det var inledningsvis tillrckligt, men under ren 2006 och 2007 var han p
kontoret nstan varje eftermiddag och ibland hela dagar. Det blev till slut fr
mycket fr honom. Det kom p tal att han skulle anstllas av KKAB, vilket han
tackade nej till. Han valde istllet att avsluta uppdraget, eftersom det var alltfr
omfattande och d han inte hann med sina andra kunder. Det var bttre fr honom
att behlla tjugo sm kunder n att behlla en stor.

Han var kvar i KKAB nr Helena Ridderstrle anstlldes och deltog i


uppbyggnaden av ekonomiavdelningen under r 2008. Han har aldrig haft ngon
formell titel p KKAB och han har inte varit ekonomichef. Hans arbete p KKAB
har enbart skett p konsultbasis. Han slutade p KKAB r 2009.

I sitt arbete p KKAB bokfrde han attesterade fakturor. Han kunde inte sjlv hmta
uppgifter frn CAB-systemet och fakturajournaler lg p hans plats nr han kom till
bolaget. Han tror att de togs fram t honom av Jonas Lundberg. Efter att han hade
stansat in uppgifterna frn fakturajournalerna i bokfringen, satte han in journalerna
i bokfringsprmar.

Han knde till att det fanns problem med CAB-systemet. Bolaget hade, som han
uppfattade det, gigantiska problem med att f ut fakturor beroende p bl.a.
leverantrsbyten och problem med mtarstllningar. Nr han frst brjade arbeta
med KKAB kryllade det av ungdomar som frskte rtta det som kallades fellistor.
Fellistor skapades nr det inte gick att f fram rtt uppgifter ur faktureringssystemet
fr att kunna skapa en faktura.

56
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Han och Jonas Lundberg upptckte tidigt, 2003 eller 2004, att de var tvungna att ta
fram rapporter ur CAB-systemet den sista varje mnad, eftersom det annars blev fel
i rapporterna. Han fick sedan rkna ut volymen. Detta gjorde han genom att han
visste vad som fakturerats och vad varje kWh kostat. Uppgiften om vad varje kWh
kostat fick han genom att dra av momsen och elskatten, som var fasta kostnader,
frn det fakturerade priset.

Han har inte lagt sig i hur KKAB har sktts. Hans uppgift var att skta bokfringen,
och d var han tvungen att se till att f de uppgifter som behvdes fr att
bokfringen skulle bli rtt.

Boris Benulic svarade fr posten Upplupna intkter. Pierre Sj stansade in


uppgifter frn honom avseende upplupna intkter i bokfringen p konto 1701. Det
underlag han hade fr att bokfra upplupna intkter var den information som han
fick frn Boris Benulic per mejl. Han vet inte var underlaget till Boris Benulics
utrkningar fanns eller hur Boris Benulic gjorde utrkningarna. Han fick dock
ibland ven annat underlag fr bokfringen av upplupna intkter i form av enkla
utrkningar av vilka det framgick vad som totalt hade fakturerats och levererats och
den mellanskillnad som kvarstod. ven volym kan ha angetts i berkningarna.
Enligt hans uppfattning var underlaget tillrckligt och ven tillfyllest enligt god
revisionsed. Han satte in utrkningarna i bokfringsprmarna. Nr han lmnade
KKAB fanns ett helt rum med bokfringsprmar. Han vet inte varfr klagaren inte
har terfunnit prmarna. Nr han lmnade KKAB fanns alla prmar dr.

Om de upplupna intkterna minskade, anvnde han ett motkonto. Motkontot var


intktskontot. De upplupna intkterna minskade nr kundfordringarna kade. I
resultatet sker allts inga frndringar om de upplupna intkterna faktureras ut, utan
vad som hnder r att det sker en ombokning frn upplupna intkter till
kundfordringar eller till intkter, vilket pverkar resultatet bara p s vis att
sammanstllningen av tillgngarna frndras. Det egna kapitalet pverkas inte.

57
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Det arbete han utfrde hos KKAB gick i stort sett till p samma stt som i andra
bolag. Om han fr en frdig affrshndelse utgr han sledes frn att den r korrekt
och bokfr den. Han visste att elhandeln skedde genom TK Handel och att
ekonomicontrollers kontrollerade elhandeln dr, och han utgick drfr frn att
uppgifterna som han fick var kontrollerade uppgifter. Han r av uppfattningen att
han inte hade ngot ansvar fr underlagen, utan hans ansvar som konsult var att se
till att skatterna betalades och redovisades och att bokfringen gjordes i enlighet
med gllande regler. Sedan granskar revisorerna hans arbete. Under sin tid p
KKAB var han aldrig involverad i bokslutsarbetet avseende de upplupna intkterna.
Detta sktte Boris Benulic tillsammans med revisorerna. Han bedmde emellertid
att de bokfrda upplupna intkterna var rimliga.

Han anser att Annicka Holmgrens utrkningar r felaktiga, eftersom hon missat att
ta med den ingende balansen fr varje r. Hon menar att allt som levererats ocks
har fakturerats, men verkligheten r att en del av det som fakturerats ett r har
levererats fregende r. Hennes berkningar av hur stor andel som den upplupna
intkten r av den totala omsttningen r inte heller rimlig med beaktande av vilka
faktureringstider som frekom i bolaget.

Jonas Lundberg
Nr han brjade p KKAB var frhllandena ganska kaotiska. Verksamheten gick
ut p att skaffa kunder och att skta administrativa uppgifter som att fakturera
kunder. De hade dock svrt att fakturera kunderna. Problemet var frmst att f reda
p kundernas mtarstllningar. Flera av de kommuner som var kunder hade
dessutom mnga anlggningar inom olika ntbolag, vilket gjorde det nnu svrare
att f fram uppgifter om mtarstllning. De hade ocks problem med att kunder
bytte mtare, vilket gjorde att de behvde f in uppgift om start- och
slutmtarstllning. Fr att komma igng med faktureringen nollstlldes
mtarstllningarna i CAB-systemet. Detta ledde emellertid till att de senare fick

58
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

problem med faktureringen. De fick d g in i systemet och justera angiven


mtarstllning manuellt.

Problemen orsakades inte bara av CAB-systemet utan de berodde ocks p


bristande kompetens hos dem som arbetade med det. Han och hans kollegor hade
begrnsad kunskap om KKAB:s avtal med kunderna och visste inte vilka data som
de skulle fra in i systemet fr att kunna fakturera kunderna. I brjan fakturerade de
drfr manuellt. S.k. fellistor skapades. Vid ett tillflle lg cirka 5 000 kunder som
inte fakturerats i fellistorna. De kom tillrtta med problemen frst 2010 2011.

Han arbetade med fakturarapporter ganska tidigt under sin anstllning.


Fakturajournalerna innehll uppgift om fakturerat belopp, mervrdesskatt och
energiskatt och var uppdelade p privatpersoner, kommuner och fretag. De litade
p rapporterna som de tog fram och de hade inte problem med innehllet i
rapporterna. Vid kontroller han har gjort i efterhand har det visat sig att rapporterna
stmmer.

Problemen med CAB-systemet gllde frmst svrigheten att f fram korrekta


uppgifter om volym, eftersom de var tvungna att vlja ut vilka fakturalinjer som
skulle tas med i rapporten. Om alla fakturalinjer togs med blev uppgiften om
volymen fr hg. Periodiseringen av levererad el var ocks ett problem. Problemen
med CAB felanmldes av KKAB till Enita. Dr rekommenderades KKAB att
manuellt g in i rapporterna och ta bort de felaktiga fakturalinjerna fr att lsa
problemet med periodisering och kategorisering. Enita lyckades emellertid inte lsa
alla problem med CAB. Ewa Helmenius frn KKAB tog upp frgan med Enitas
ledning. Det r en felaktig bild att KKAB inte frskte gra ngot t problemen.
Bolaget frskte ven anstlla folk med bttre it-kompetens.

Han gjorde manuella justeringar av uppgifterna i de excelrapporter som han


skapade utifrn data han tog fram ur CAB-systemet. Nr Boris Benulic per mejl

59
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

instruerade honom att ta fram nya rapporter, eftersom tidigare rapporter inte stmde,
fljde han instruktionerna. Nr han genomfrde justeringarna som Boris Benulic
efterfrgade, frskte han hitta de fakturalinjer som var felaktiga, varp han
korrigerade eller tog bort dessa. Han bedmer att rapporterna drigenom blev
korrekta, men att underlagen inte var perfekta. Han var vertygad om att Boris
Benulic hade rtt i att rapporterna var felaktiga.

Den data som frekommer i den nu aktuella utredningen periodiserades av Deloitte


frst 2012. Han tog fram rapporter ur det gamla CAB-systemet, men Deloitte ur det
nya. Numera finns dessutom en tredje version av CAB-systemet i form av
Datavaruhuset, som r en databas som brjade anvndas under hsten 2012, dit all
data frn CAB verfrs och samtidigt periodiseras och kategoriseras.

Den vanligaste formen av avtal inom KKAB var rsavtal, som gav kunden rtt att
bestmma pris genom att sjlv vlja nr priset mot Nord Pool skulle lsas. KKAB:s
policy var visserligen att skra el back-to-back. KKAB lg dock de senaste
rkenskapsren i mlet med s.k. ppna positioner. Det handlade aldrig om att spela
med ppna positioner eller att handla till spotpris, utan om att skra el till ett pris
som gav rimliga marginaler. Att s var fallet var allmnt knt fr alla som arbetade
p KKAB, s ven av bolagets ledning. Boris Benulic knde till att de lg med
ppna positioner och gav direktiv muntligen och via mejl om hur de skulle ligga
med sdana positioner. Direktiven hrom gavs till Hendrik Ekholm och Daniel
Chrigstrm, som arbetade p elhandelsavdelningen och som hade elhandelsmten
med Boris Benulic. Han deltog inte alltid sjlv i dessa mten, men han fick ta del av
mtesprotokollen. Vad han vet knde Troms Kraft inte till att KKAB lg med ppna
positioner. Eftersom han fick direktiven om ppna positioner frn Boris Benulic
informerade han inte Troms Kraft om detta.

Det r en felaktig bild att Annika Holmgren och Lars Jonsson var inblandade i att
de pstdda felen i bokfringen uppdagades. Annika Holmgren kom in i bilden frst

60
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

senare och Lars Jonsson skte upp honom, eftersom denne skulle gra en
likviditetsprognos. Den 9 november 2011 visade Lars Jonsson honom ett protokoll
frn ett styrelsemte i vilket det angavs att cirka 570 miljoner kr skulle faktureras ut
fr el som levererats under tidigare r. Han reagerade, eftersom KKAB enligt hans
bedmning inte hade ngot kvar att fakturera. Han kontrollerade detta gentemot
CAB-systemet och berttade drefter fr Lars Jonsson att det inte fanns ngot
belopp i den storleksordningen att fakturera. Lars Jonsson trodde frst inte p
honom, men nr de tillsammans underskte saken hittade de inget att fakturera som
strckte sig bakt i tiden. Boris Benulic konfronterades med uppgiften och lovade
att terkomma. P kvllen den 10 november 2011 fick han dock ett mejl frn Boris
Benulic med en frklaring, som han bedmde inte var en riktig frklaring. Han,
Boris Benulic och Lars Jonsson bestmde sig drfr fr att ha ett mte dagen efter,
men Boris Benulic kom inte till mtet. Till slut skrev han ett mejl till koncernchefen
och vice koncernchefen i Troms Kraft i vilket han berttade vad som uppdagats och
sa att ngot inte stmde.

Han har sjlv inte varit insatt i berkningen av de upplupna intkterna. Han frgade
aldrig Boris Benulic om detta. Han har aldrig under sin tid p KKAB varit med i
revisionsarbetet p KKAB eller trffat ngon av revisorerna. Han vet inte hur
revisionsarbete rent praktiskt gr till. Han frstod inte vad uppgifterna som han gav
till Boris Benulic och som skulle vidare till revisorerna skulle anvndas till. Han
blev aldrig kontaktad av revisorerna angende rapporterna.

r 2008 blev han administrativ chef i KKAB och tog ocks hand om kundtjnsten i
fretaget. Nr Ewa Helmenius slutade som vice verkstllande direktr i mitten av
2010, fick han eftertrda henne. Han fick ven efter hndelserna i november 2011
arbeta med sina vanliga arbetsuppgifter, men han blev senare omplacerad till
produktchef. Hans arbetsgivare ansg inledningsvis inte att det fanns skl att
avskeda honom. Han blev dock nyligen varslad om avsked.

61
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Helena Ridderstrle
Hon gick ett program med ekonomisk inriktning p gymnasiet och flyttade drefter
till Frankrike, dr hon lste redovisning. Nr hon flyttade tillbaka till Sverige
brjade hon arbeta som ekonomiassistent. Hon brjade arbeta p KKAB i mars
2008 via sin anstllning p bemanningsfretaget Adecco. Hon hade d ingen
kunskap om elhandel. Till en brjan var det inte tnkt att hon skulle anstllas p
KKAB, utan endast att hon skulle arbeta som konsult. Till slut accepterade hon
dock ett erbjudande om anstllning i bolaget. Hon slutade arbeta p KKAB i januari
2012.

Hon tog ver efter Pierre Sj, som fasade ut sig sjlv ur arbetet allt eftersom.
Pierre Sj hjlpte henne med mnadsboksluten under 2008 och 2009 och det var
frst under 2009 som hon gjorde verifikaten ven fr posten Upplupna intkter.
Hon bokfrde till en brjan leverantrsfakturor och var Pierre Sj behjlplig med
bokslutet fr 2008. Under 2009 blev det fr mycket jobb fr henne att hantera
ensam, varfr man anstllde fler personer. Hon blev efter hand kallad ekonomichef,
men hon fick inget papper p det.

Fr bokfringen av posten Upplupna intkter fick hon uppgifter frn Boris Benulic
per mejl, vilka hon sedan bokfrde. Hon fick ingen berkning av sifforna eller
annat underlag till det som skulle bokfras. Hon frgade Pierre Sj om
arbetsmetoden, nr hon skolades in i arbetet, och undrade varfr de inte fick ngra
rapporter. Hon tyckte att man borde ha haft mer underlag n ett mejl om vad som
skulle bokfras. Hon bad flera gnger Boris Benulic om underlag. Oftast fick hon
svaret att hon skulle f underlaget senare, men s skedde aldrig. Till slut trttnade
hon p att frga. Nr hon frberedde bokslutsprmarna fick hon besked om att Boris
Benulic sjlv skulle ta hand om kontot fr Upplupna intkter. Hon fick ingen
frklaring till varfr s skulle ske.

62
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Hon hade inte sjlv ngon kontakt med revisorerna gllande berkningen av posten
Upplupna intkter, men revisorerna frgade henne om underlaget. Hon hnvisade
dem till Boris Benulic och informerade dem om att Boris Benulic tog hand om den
posten. Vad hon kan minnas hade revisorerna ingen kommentar till det. Hon deltog
inte heller vid ngra avstmningsmten med revisorerna.

Under 2011 frndrades hennes arbetssituation p s stt att Boris Benulic under
sen vr eller brjan av sommaren meddelade att KKAB behvde en ny ekonomichef
med strre kompetens. Lars Jonsson kom d in i bilden. Han hade redan arbetat med
KKAB som konsult och rdgivare. Hon fortsatte att arbeta p ekonomiavdelningen
fram till hsten 2011, d hon ver en eftermiddag fick andra arbetsuppgifter.

Enligt hennes bedmning borde underlag fr posten Upplupna intkter ha funnits i


form av en rapport eller en berkning som hnvisar till en rapport av vilken det
framgr vad berkningen grundas p.

Under hennes tid p KKAB fanns det ett arkiv fr bokfringsmaterialet. Prmarna
flyttades under 2009 och det material man inte lngre arbetade med arkiverades.

KORT OM VITTNESFRHREN
22 personer har p klagarens begran hrts som vittnen i mlet. Flertalet har
arbetat eller varit styrelseledamter i KKAB, TK Handel eller Troms Kraft eller
deltagit i de utredningar som fljt p hndelserna i november 2011. Tv av vittnena
har ocks beropats av Jonas Lundberg. I vrigt har de tilltalade inte beropat ngon
muntlig bevisning utver deras egna berttelser.

Referat av vittnesutsagorna finns samlade i domsbilaga 2.

63
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Eftersom vittnesberttelserna bara finns redovisade i en bilaga till domen och det i
det fljande i huvudsak bara kommer att hnvisas till ngra av vittnenas uppgifter
vid den fortsatta prvningen, lmnas hr en kort sammanfattning av vad de frmst
har uttalat sig om.

Jakob Jnsson, Marcus Flood och Hendrik Ekholm har berttat om bl.a. CAB,
faktureringen och annat rrande elhandel i KKAB. Inger Fjellner, Elisabeth
Simonsson och Anna Persson har berttat om revisionen av KKAB:s rkenskaper
och om deras kontakter i det sammanhanget med bl.a. Boris Benulic. Frode
Danielsen har utifrn sin roll som koncernrevisor kompletterat den bilden. Om
arbetet i KKAB:s styrelse under de aktuella ren har Knut Einar Knutsen, Kjell Ole
Straumsnes, Tobias Langseth, Hanne May Karde och Oddbjrn Schei berttat,
framfr allt om diskussionerna om de upplupna intkterna och bolagets fakturering.
Tore Brynjulfsen, jmte Tobias Langseth och Hendrik Ekholm, har bl.a. yttrat sig
om prisskringen i koncernen. Bergsvein Wang och Jon Ivar Straume, som arbetat i
Enita, har lmnat uppgifter om den support som lmnats KKAB betrffande CABsystemet. Hndelserna i bolaget hsten 2011 har redovisats av Lars Jonsson och
Hanne May Grnli. Annicka Holmgren har under frhret med henne bl.a. berttat
hur hon gtt till vga nr hon gjort de tre utredningarna t EBM. Anders Hult och
Daniel de Paula frn revisionsbyrn Deloitte samt Mats Anderson frn PwC har
berttat om hur de har genomfrt de utredningar som KKAB och Troms Kraft har
bestllt av dem. Synnve iseth, och ven Tobias Langseth, har slutligen uttalat sig
om bankernas krediter och kraven vid kreditprvningen.

64
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

TINGSRTTENS DOMSKL

FRGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RTTEN TILL


EN RTTVIS RTTEGNG
Boris Benulic har frst under sista dagens slutpldering och efter tv mnaders
huvudfrhandling gjort gllande att han inte ftt en rttvis rttegng och att talet
redan p grund hrav ska ogillas.

Till std fr sitt pstende har Boris Benulics anfrt att hans rttigheter enligt
artikel 6 i Europakonventionen har krnkts, eftersom han inte har ftt mjlighet att
yttra sig ver valet av Annicka Holmgren som sakkunnig i mlet. EBM:s utredning
r vidare inte opartisk, eftersom Annicka Holmgrens utredning bekostats av Troms
Kraft, som p grund av pgende skadestndsprocesser haft intresse i saken. Ett par
andra klagarvittnen har dessutom ftt ersttningar frn Troms Kraft och vissa
vittnen r ocks motparter i de skadestndsprocesser, som Troms Kraft driver i Oslo
och i Stockholm. Han har ven invnt mot att han inte har ftt ta del av allt
processmateriel som legat till grund fr klagarens ansvarspstende, bl.a. alla avtal
om elleveranser som ingtts av KKAB under berrda r samt alla fakturor som haft
betydelse fr bedmningen av posten Upplupna intkter. Han har inte ens ftt
materiel, som kunnat granskas stickprovsvis. klagaren har slutligen inte redovisat
underlaget fr andra utredningar som klagaren hnfrt sig till.

Tingsrtten gr avseende dessa invndningar fljande bedmning.

klagaren har aldrig gjort gllande att Annicka Holmgrens tre rapporter skulle
utgra sakkunnigutltanden. Rapporterna har inte heller beropats som skriftlig
bevisning. klagaren har dremot i sin sakframstllning hnfrt sig till rapporterna,
varefter Annicka Holmgren hrts som vittne. klagaren har allts inte utnyttjat de
mjligheter om inhmtande av sakkunnigutredning som erbjuds i 23 kap. 14

65
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

rttegngsbalken. Med hnsyn hrtill kan Boris Benulic invndning i denna del
lmnas utan avseende.

Vad sedan gller invndningen om partiska vittnen ska det frst och frmst
understrykas att i svensk rtt gller principerna om fri bevisfring och fri bevisprvning (35 kap. 1 rttegngsbalken). Det ankommer med andra ord p
domstolen att avgra vrdet av den beropade bevisningen. Fljaktligen innebr det
inte att talet med automatik ska ogillas redan p den grunden att vissa vittnen har
eller har haft kopplingar till Troms Kraft och till de pgende tvistemlen i Oslo och
Stockholm, i vilka Troms Kraft fr skadestndstalan mot bl.a. vissa styrelseledamter och revisorer. Vittnenas trovrdighet och tillfrlitlighet prvas i samband
med att rtten avgr vad som r bevisat i mlet. ven denna invndning lmnas
drfr utan avseende.

Vad slutligen betrffar frgan om att frsvaret frvgrats tillgng till behvligt
underlag till olika utredningar br det frst konstateras att det saknas utredning om
det underlag, som klagaren kan ha haft tillgng till, utver det som under rttegngen har redovisats frn den mycket omfattande frunderskningen. Det har
likvl framkommit att frsvaret nd har ftt tillgng till den s.k. slasken och ven
haft tillgng till omfattande utredningsmaterial frn Norge.

Det har inte visats att klagaren har avslagit ngon begran frn Boris Benulic om
komplettering av frunderskning eller liknande enligt 23 kap. 18 andra stycket
rttegngsbalken. Inte heller har Boris Benulic begagnat sig av mjligheten enligt
23 kap. 19 rttegngsbalken att till rtten anmla att det freligger brister i
frunderskningen. Invndningen avseende frunderskningen saknar drmed
ocks relevans.

66
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

P grund av det anfrda finner tingsrtten att Boris Benulic saknar grund fr sitt
pstende om att hans rttigheter har krnkts enligt artikel 6 i Europakonventionen.
Med detta sagt vergr tingsrtten till att prva mlet i sak.

NGRA UTGNGSPUNKTER FR PRVNINGEN


Boris Benulic har medgett att han under de aktuella ren haft ansvaret fr
redovisningen av de upplupna intkterna i bokslutet och har ocks vidgtt att han
ansett sig tvungen att gra justeringar i underlagen till de upplupna intkterna. Jonas
Lundberg har fr sin del vitsordat att han p Boris Benulic uppdrag har gjort
justeringar i excelfiler, som tagits fram ur CAB som rapporter om till kunderna
levererad och fakturerad el avseende volymer och intkter. Pierre Sj och Helena
Ridderstrle har var och en uppgett att de p Boris Benulic uppdrag bokfrt
uppgifter hnfrliga till posten Upplupna intkter.

En del av den skriftliga bevisning som klagaren har beropat till std fr sina
ansvarspstenden avser ostridiga frhllanden, ssom innehllet i KKAB:s
rsredovisningar, revisorernas redovisningsdokumentation och diverse avtal. Den
skriftliga bevisning som srskilt har tilldragit sig tingsrttens intresse r innehllet i
de e-postmeddelanden mejlkorrespondens som klagaren beropat och som fr
anses som exempel p hur Boris Benulic har agerat, nr han instruerat Pierre Sj,
Jonas Lundberg och Helena Ridderstrle att utfra uppgifter som har att gra med
bolagets ekonomiska redovisning. Mejlen ger inte bara exempel p det frfarande
som frekommit. De har ocks betydelse fr bedmningen av de tilltalades
eventuella uppst eller oaktsamhet.

Det r klarlagt att vissa vittnen p olika stt har varit knutna till parter som
frekommer i civilprocesserna i Oslo och Stockholm och i vissa fall ocks sjlva
skulle kunna drabbas av skadestnd i dessa processer. Det har emellertid inte
kommit fram sdana omstndigheter att det finns skl att ifrgastta trovrdigheten

67
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

och tillfrlitligheten av den berttelse som dessa vittnen har lmnat. Det finns skl
att i detta sammanhang peka p att olika vittnen, som hrts om samma saker, i allt
vsentligt har lmnat samstmmiga uppgifter. Samtliga vittnen har dessutom avlagt
vittnesed. Vittnesutsagorna ska drfr beaktas vid rttens fortsatta prvning av
mlet.

Som en avstamp till den fortsatta prvningen finns det ocks skl att redovisa den
resultatutveckling som KKAB enligt rsboksluten redovisade fram t.o.m.
rkenskapsret 2010 samt hur posten Upplupna intkter utvecklades fram till r
2011.

Enligt rsbokslutet fr 2001 redovisade bolaget en frlust p 3,7 miljoner kr.


Fljande r redovisades en frlust p ca 9,3 miljoner kr. Rkenskapsret 2003
uppgavs resultatet emellertid vara positivt med en vinst p drygt 23 miljoner kr.
ven drefter redovisades bara vinster, rkenskapsret 2004 p 29 miljoner kr,
2005 p 34,6 miljoner kr, 2006 p 22,3 miljoner kr, 2007 p 21, 5 miljoner kr, 2008
p 22 miljoner kr, 2009 p 35 miljoner kr och slutligen 2010 p drygt 107 miljoner
kr. De upplupna intkterna uppgick enligt rsbokslutet fr r 2003 till ca 224
miljoner kr fr att fram t.o.m. 2010 ka till drygt 1,5 miljarder kr.

Som ett resultat av den internutredning som KKAB pbrjade i november 2011
skrev bolaget per den 31 december 2010 ned balansposten Upplupna intkter till ca
54 miljoner kr. Detta ledde till att bolaget fr rkenskapsret 2010, i stllet fr vinst,
uppvisade en frlust p drygt 780 miljoner kr. Denna tgrd har granskats av
bolagets nya revisorer frn PwC utan erinran och inte heller annars har det kommit
fram att det var fel att vidta denna bokslutstgrd; beloppet 1,5 miljarder kr har inte
terfunnits.

68
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Det r allts utrett att ett mycket stort belopp har saknat substans i verkligheten.
Frgan r d vad som orsakat detta, om Boris Benulic och vriga tilltalade har ett
straffrttsligt ansvar fr det som intrffat och i s fall vad det r frga om fr brott.

FRGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL


BROTT

Boris Benulics egna berkningar av de upplupna intkterna


Boris Benulic har medgett att han gjort egna berkningar fr att komma fram till
storleken av de upplupna intkterna. Han har uppgett att sklet till detta var dels att
det fanns brister i CAB-systemet, dels att bolagets fakturering slpade efter, vilket
gjorde att de rapporter som togs fram frn data i CAB var missvisande nr det
gllde fakturerade volymer, fakturerade belopp och snittpriser. Han tvingades drfr
att gra rimlighetsbedmningar och sedan lta gra manuella justeringar i
underlaget fr att f fram rttvisande belopp. Berkningarna skedde enligt Boris
Benulic p grundval av de faktorer som han med objektiva mtpunkter kunde
hitta.

Det kan brja med att konstateras att Boris Benulic inte nrmare har kunnat
redovisa vad han menar med objektiva mtpunkter. Han har inte heller kunnat ange
exakt vilka faktorer som varit av betydelse fr hans berkningar och vilken formel
som han anvnt vid berkningarna. Utifrn det som framkommit vid frhret med
honom och vad som framgr av den av klagaren beropade mejlkorrespondensen
frefaller det mest vara frga om att uppn ett visst resultat grundat p antaganden
och gissningar.

Det finns emellertid nd anledning att hr ocks nrmare se p de omstndigheter


som Boris Benulic redovisat som skl fr att han ltit gra egna berkningar av de
upplupna intkterna i bolaget.

69
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Nr det gller Boris Benulics invndning avseende CAB-systemets otillfrlitlighet


konstaterar tingsrtten att det r ostridigt att CAB i vart fall inledningsvis inte
fungerade tillfredsstllande i bolaget och att det drfr kunde uppst fel i samband
med faktureringen. Av utredningen framgr emellertid att CAB-systemet var ett vl
etablerat affrssystem, som anvndes av stora bolag som Fortum, Dala Kraft och
Gullspngs Kraft. Detta talar med tyngd fr att systemet i sig mste bedmas som
plitligt. Av flera vittnesml framgr det ocks att CAB fungerade tekniskt bra och
att det gick att ta fram standardrapporter frn CAB bl.a. med hjlp av verktygen
Business Objects och SQL. Om det fanns brister i rdatan torde det ha berott p den
mnskliga faktorn, felaktiga inmatningar av uppgifter, eller brister nr det gller
uppgifter som skulle levereras med automatik. Om s varit fallet borde Boris
Benulic som VD rimligen i frsta hand frskt komma till rtta med dessa problem
i stllet fr att p egen hand frska lsa dessa genom att gra justeringar i
underlaget fr bolagets bokfring.

Ett srskilt problem som Boris Benulic har framhllit var problemet att rtt
periodisera el som levererades kring rsskiftet, eftersom CAB inte klarade detta,
och att denna brist var allvarlig, eftersom de flesta kunderna var kommuner med s.k.
tremnadersavtal, dvs. fakturering i efterskott var tredje mnad. Genom
vittnesbevisningen framgr att Boris Benulic har verdrivit problemet. Hendrik
Ekholm har slunda uppgett att av KKAB:s kunder hade 50-60 procent
enmnadsavtal, ca 10 procent tvmnadersavtal och ca 35 procent tremnadersavtal.
Jonas Lundberg har vidare berttat hur de gjorde fr att hantera periodiseringsproblemen p ett stt som kanske inte gav helt rttvisande men ett acceptabelt
resultat. Fr vrigt kan detta problem knappast ha varit unikt fr KKAB, vilket talar
fr att andra elhandelsbolag som anvnde CAB klarade av frgan med
periodiseringar.

70
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Det r vidare ostridigt att KKAB hade ett avtal med it-bolaget Enita, som just avsg
support avseende CAB. Av Bergsvein Wangs och Jon Ivar Straumes uppgifter
framgr att man inledningsvis gav rd och annan hjlp till KKAB nr det gllde
CAB:s funktion men att det drefter inte tycktes finnas samma behov av support.

Slutsatsen blir att Boris Benulic inte gjort sannolikt att problemen med CABsystemet och faktureringen har varit s stora som han psttt.

Boris Benulic har till sitt frsvar ocks gjort gllande att KKAB, svitt han knt till,
under hela den talade tiden fljt koncernpolicyn att prisskra alla fastprisavtal
back-to-back. Han har i det sammanhanget emellertid ocks gjort gllande att
KKAB i strid med denna policy har tvingats att betala s.k. profilkostnader till TK
Handel. Man kan frga sig vilken betydelse dessa frhllanden har fr bedmningen
av frgan om de upplupna intkterna tagits upp till rttvisande belopp i rsredovisningarna. Fljande kan emellertid srskilt framhllas.

Av bl.a. Jonas Lundbergs och Hendrik Ekholms uppgifter framgr att KKAB i vart
fall under ren 2008 och 2009 lg med s.k. ppna positioner fr att uppn en
marginal p minst 2 procent p fastprisavtalen och att detta var vl knt av Boris
Benulic. Boris Benulics pstende att han inte knt till detta r drmed vederlagt.
Nr det gller profilkostnaderna har svl Tore Brynjulfsen och Tobias Langseth
omvittnat att det var vl knt i branschen och ven i koncernen att dessa kostnader
inte kunde prisskras, att praxis var att elhandelsbolagen fick rkna in dessa i sina
marginaler och att detta inte har ansetts st i strid med koncernens
prisskringspolicy. Det frefaller mrkligt att Boris Benulic, som sjlv uppgett att
han sysslat mycket med prisskring i vart fall fram till 2007, inte knt till detta.

Bolagets revisorer Elisabeth Simonsson och Anna Persson har hrda som vittnen
uppgett att posten Upplupna intkter var en stor och riskfylld post, som lpande
diskuterades. Underlag fr denna post, som Anna Persson fick av Boris Benulic,

71
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

bestod av berkningar och bedmningar av hur stora de upplupna intkterna skulle


vara och det presenterade underlaget bedmdes enligt Anna Persson som
tillrckligt. Fanns det ngot i filerna som inte verkade stmma eller annars
verkade konstigt, kontaktade hon Boris Benulic, som d brukade svara att det kunde
ha blivit fel p parameterinstllningarna, varefter de fick en eller flera nyversioner
av filen. Anna Persson har uppgett att hon, om de ftt information om att filerna var
justerade manuellt, hade frdjupat revisionen. Elisabeth Simonsson har fr sin del
frklarat att hon inte vid ngot tillflle ftt uppfattningen att det hade ndrats ngot i
underliggande datafiler. Om hon ftt information hrom, hade hon stllt frgor och
sedan - beroende p svaren - gtt vidare med frgan.

Genom bolagsrevisorernas vittnesml r det styrkt att Boris Benulic aldrig till dem
har redovisat sina manuella justeringar av underlaget till posten Upplupna intkter.
Ingen av de hrda ledamterna i KKAB:s styrelse har, svitt framkommit, heller
frsttt att den posten byggde p berkningar som Boris Benulic sjlv gjort.

Bevisvrdet av Annicka Holmgrens rapporter


Boris Benulic har gjort gllande att Annicka Holmgrens rapporter, som klagaren
har lagt till grund fr sitt ansvarspstende, inte r opartiska och att de innehller en
hel del felaktigheter, bl.a. har hnsyn inte tagits till ingende balans svitt gller
posten Upplupna intkter och till att CAB-data innehller fel.

Annicka Holmgrens tre rapporter kan enkelt uttryckt sgas redovisa resultatet av en
jmfrelse mellan, ena sidan, rapporter avseende fakturerade elvolymer, framtagna ur det datoriserade affrssystemet CAB med hjlp av verktyget Datavaruhuset, samt, den andra sidan, de revisionsfiler och den revisionsdokumentation som inhmtats frn bolagets revisorer.

I alla sina rapporter har Annica Holmgren inledningsvis konstaterat att uppgifterna i
revisionsfiler och revisionsdokumentation i allt vsentligt verensstmmer med

72
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

motsvarande uppgifter i respektive bokslut fr rkenskapsren 2003-2010 nr det


gller storleken p de upplupna intkterna. Annicka Holmgren har sedan fr varje
rkenskapsr tagit fram tv sammanstllningar avseende fakturerade volymer och
elintkter, nmligen dels en sammanstllning av data i CAB, dels en sammanstllning grundad p revisorsmaterielet. Enligt Annicka Holmgren ger en jmfrelse
vid handen att sammanstllningen av revisorsmaterielet genomgende utvisar fr
varje aktuellt rkenskapsr mycket hgre upplupna elvolymer och upplupna
elintkter n vad sammanstllningen grundad p data frn CAB utvisar. Slutligen
har Annicka Holmgren jmfrt revisorsmaterielet och data i CAB, svitt avser varje
aktuellt rkenskapsrs totala elintkter och elvolymer. Av jmfrelsen framgr att
revisorsmaterielet uppvisar mycket lgre fakturerade volymer och elintkter n
CAB. Annicka Holmgrens slutsats r att uppgifterna i revisorsmaterielet
manipulerats, eftersom en lgre fakturerad elintkt och volym har angetts n vad
som faktiskt fakturerats under hela det aktuella rkenskapsret.

Annicka Holmgren har hrts som vittne i mlet och drvid bekrftat innehllet i
sina rapporter och, trots ingende motfrhr, vidhllit sina slutsatser.

Det har inte framkommit ngot som tyder p att Annicka Holmgren brustit i
objektivitet nr hon tagit fram underlagen fr sina rapporter och gjort sina
jmfrelser. Det frhllandet att hon vid sitt arbete med rapporterna har samarbetat
med anstllda hos bde KKAB och Troms Kraft, bl.a. fr att f fram data ur CAB,
ndrar inte den bedmningen.

Annicka Holmgrens rapporter stds dessutom i allt vsentligt av andra utredningar


som gjorts, inte bara av den inledande internutredningen utan ven av utredningar
och rapporter frn externa utredare som Anders Huldt och Daniel de Paula, bda
frn Deloitte, samt Mats Andersson frn PwC.

73
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Hrtill kan tillggas betrffande invndningen om att de ingende balanserna inte


har beaktats, att Annicka Holmgren i sina rapporter som sin frsta utgngspunkt har
tagit bolagets bokslut fr varje rkenskapsr och att hon har konstaterat att
respektive bokslut verensstmer med de underlag som bolagets revisorer har ftt
av Boris Benulic. Hrav fljer att Annicka Holmgren i sina uppstllningar och
tabeller, svitt avser respektive rkenskapsr, kunnat bortse frn sjlva bokfringen
och istllet bara redovisa den totala faktureringsvolymen fr varje r. Det
fregende rets upplupna faktureringsvolymer torde drmed ha blivit en del av den
totala fakturerade elvolymen det aktuella rkenskapsret. P grund av hrav lmnas
Boris Benulic invndning i denna del utan avseende.

Svitt avser Boris Benulic invndning om att det har funnits fel i data frn CAB
noteras att varken Anders Hult, Daniel de Paula eller Mats Andersson, som alla haft
erfarenhet av CAB och som arbetat med systemet i sina utredningar, har flaggat upp
fr att det funnits tekniska brister i CAB. P grund hrav och d CAB varit det
affrssystem som KKAB har anvnt under aktuell tid har Annicka Holmgren har
haft fog fr att utg frn uppgifterna i CAB i sina rapporter. I vrigt har tingsrtten i
fregende avsnitt redan behandlat Boris Benulics synpunkter p CAB-systemet.

Inte heller annars har det framkommit ngot som tyder p att Annicka Holmgren
brustit i objektivitet eller att hennes rapporter skulle vara otillfrlitliga.

Ngot om storleken p de upplupna intkterna


Boris Benulic har ocks invnt mot pstendena om att de upplupna intkterna
rimligen bara br uppg till omkring tio procent av omsttningen. Han har gjort
gllande fr sin del att en s lg andel r orimlig med beaktande av att KKAB:s
strsta kunder, nmligen kommunerna som motsvarade ca 80 procent av
omsttningen, hade tremnaders-avtal och att de upplupna intkterna drfr mste
uppg till minst 30-35 procent av omsttningen.

74
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Som nyss angetts uppskattade dock Hendrik Ekholm att bara ca 35 procent av
KKAB:s kunder hade tremnadersavtal. Av bl.a. Hanne May Kardes vittnesml
framgr dessutom att en del kommuner efter hand ocks frivilligt accepterat att g
ver till enmnadersfakturering. Flera har vidare omvittnat att kassafldet och
likviditeten utgr stora problem fr elhandelsbolag. KKAB:s styrelse har, som
framgtt av vittesmlen, haft fokus p dessa frgor och p bolagets fakturering. Mot
denna bakgrund r det anmrkningsvrt att de upplupna intkterna i KKAB:s
rsredovisningar i vart fall fr de sista aktuella rkenskapsren har uppgtt till
mellan 40 och 55 procent av omsttningen.

Olika uppgifter har lmnats i mlet om vad som kan anses som rimligt och naturligt
nr det gller de upplupna intkternas andel av ett elhandelsbolags hela omsttning.
Srskild vikt br emellertid fstas vid vad Mats Andersson, som r revisor hos PwC
och som har arbetat med elhandelsbolag, uppgett, nmligen att det i dessa bolag r
rimligt och normalt med upplupna intkter som uppgr till mellan 9 och 11 procent
av den rliga omsttningen.

Boris Benulics grningar


Det r styrkt genom den redovisade utredningen, och d inte minst genom de
beropade mejlkonversationerna, att Boris Benulic, som haft srskild knnedom om
fretaget i sin egenskap av VD, infr boksluten 2003 2010 efter eget gottfinnande
ltit gra manuella justeringar av uppgifter i olika excelfiler fr att sedan lta
uppgifterna i dessa ndrade filer ligga till grund fr bokfringen. Drigenom har
balansposten Upplupna intkter pverkats p s stt att den i respektive bokslut
tagits upp med alltfr hga belopp. Genom Annicka Holmgrens uppgifter, som
stds av annan muntlig bevisning, r det vidare styrkt att beloppen under
balansposten Upplupna intkter i rsredovisningarna fr rkenskapsren 2003-2010,
vilka saknat motsvarighet i verkligheten, uppgtt till i vart fall de belopp som
klagaren har angett i sina grningsbeskrivningar.

75
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Frgan r sedan om Boris Benulic har haft uppst att hrigenom offentliggra
vilseledande uppgifter, som varit gnade att pverka bedmandet av fretaget eller
om han av grov oaktsamhet har gjort detta.

Av bl.a. Lars Jonssons och Hanne May Grnlis uppgifter framgr att KKAB fr
rkenskapsren 2003-2010 i stllet fr vinst hade ftt redovisa frluster, om posten
Upplupna intkter hade redovisats korrekt. Enligt Hanne May Grnli var orsaken
till frlusterna frmst underprissttning under hela perioden och underskring
under den senare delen av perioden. Det finns inte skl att ifrgastta Hanne May
Grnlis bedmning.

Boris Benulic har naturligtvis som VD hela den aktuella tiden haft ett intresse att
uppvisa vinst i rrelsen. Han lyckades, enligt vad han sjlv har uppgett, redan fr
rkenskapsret 2002 minska en avsevrd frvntad frlust genom att ka de
upplupna intkterna. Med sina erfarenheter frn bokslutsarbetet fr 2002 visste han
allts hur han rent redovisningstekniskt kunde g till vga fr att minska eller
eliminera en rrelsefrlust.

Fr prvningen i denna del r Inger Fjellners uppgifter om sin tid som KKAB:s
revisor och hennes entledigande ocks av intresse. Hennes uppgifter vinner std av
de uppgifter som Frode Danielsen lmnat och den skriftliga bevisning avseende
detta hndelsefrlopp som klagaren beropat. Det samlade intrycket som
utredningen i denna del ger r att Boris Benulic ville bli av med Inger Fjellner fr
att frhindra att hon gick vidare med sin utredning om posten Upplupna intkter.

Av betydelse i uppstsfrgan r ocks Boris Benulics agerande under 2011, ssom


det har beskrivits av bl.a. Lars Jonsson och Oddbjrn Schei.

P grund av det anfrda och med hnsyn ven tagen till den beropade omfattande
mejlkorrespondensen mellan Boris Benulic och andra r det stllt bortom allt

76
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

rimligt tvivel att Boris Benulic med avsikt ndrade uppgifterna i bokfringsunderlaget fr att n sitt syfte att uppvisa ett positivt resultat.

Sammanfattning av frgan om Boris Benulics ansvar fr brott


Tingsrtten finner det sammanfattningsvis styrkt att Boris Benulic i egenskap av
VD fr rkenskapsren 2003-2010 uppstligen ltit bokfra oriktiga uppgifter
avseende balansposten Upplupna intkter i den omfattning som klagaren psttt.
Posten Upplupna intkter har influtit i rsredovisningarna fr dessa rkenskapsr.
rsredovisningarna, som offentliggjorts genom registrering hos Patent- och
Registreringsverket respektive Bolagsverket, har drmed innehllit oriktiga och
vilseledande uppgifter. Dessa har varit gnade att pverka bedmandet av KKAB i
ekonomiskt hnseende och drigenom kunnat medfra skada. Det r fljaktligen
styrkt att Boris Benulic genom sitt agerande uppstligen har gjort sig skyldig till
svindleri i tta fall, brott som p grund av att grningarna avsett betydande belopp
och att brottsligheten skett systematiskt, r att anse som grova.

Genom att uppstligen i bokfringen och rsredovisningarna lta redovisa uppgifter,


som inte motsvarat de verkliga frhllandena, vilket har ftt till fljd att rrelsen
ekonomiska resultat och stllning inte i huvudsak kunnat bedmas med ledning av
bokfringen, har Boris Benulic ocks gjort sig skyldig till bokfringsbrott, som p
samma skl som svindleribrotten r att bedma som grova brott. Fr ren 2003 och
2004 konsumeras emellertid denna brottslighet av de grova svindlerierna. Men som
klagaren har gjort gllande ska Boris Benulic avseende rkenskapsren 2005-2010
emellertid med hnsyn till det anfrda i brottskonkurrens ven dmas fr grovt
bokfringsbrott i sex fall.

77
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

FRGAN OM PIERRE SJS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA


RIDDERSTRLES MEDVERKAN

Pierre Sj
Pierre Sj har bl.a. uppgett fljande: Under den tid som talet avser har han p
konsultbasis sktt den lpande bokfringen i KKAB. Han har ocks tagit fram
underlaget till rsredovisningen, dock inte svitt gller posten Upplupna intkter. I
brjan var han ngra eftermiddagar i veckan p KKAB:s kontor men omfattningen
p hans arbetsuppgifter kade efter hand, s de sista ren tvingades han vara nstan
varje vardagseftermiddag p KKAB:s kontor och ibland hela dagar. Hans uppgift
har huvudsakligen varit att stansa in uppgifter frn attesterade fakturor och stta in
underlaget i bokfringsprmarna. Han har emellertid ocks bl.a. bokfrt uppgifter
avseende posten Upplupna intkter. Uppgifterna och underlaget fick han frn Boris
Benulic. ven detta underlag sattes in i bokfringsprmarna och s lnge som han
utfrde uppgifter t KKAB fanns bolagets bokfring i behll.

Det har inte beropats ngon bevisning som visar att Pierre Sj i dessa delar har
farit med osanning. Pierre Sj har slunda oemotsagd uppgett att posten Upplupna
intkter har hanterats uteslutande av Boris Benulic och revisorerna. Han har, svitt
framkommit, vidare aldrig deltagit i ngra av KKAB:s styrelsemten. ven om det
av de av klagaren beropade mejlkonversationerna framgr att Pierre Sj p Boris
Benulics uppmaning gjort ndringar i bokfringen, finner tingsrtten att det mot
denna bakgrund inte r styrkt att Pierre Sj uppstligen eller av vrdslshet p stt
som avses i 23 kap. 4 brottsbalen frmjat Boris Benulics svindleri.

Frgan r hrefter om han nd frmjat dennes bokfringsbrott. Ngot bokfringsmaterial har enligt klagaren inte terfunnits men Pierre Sjs pstende om att det
har funnits visst underlag till bokfringen av posten Upplupna intkter r inte
motbevisat. Fr vrigt har det inte frn klagarens sida beropats ngon utredning

78
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

som nrmare visar vilket underlag till posten Upplupna intkter som ska finnas fr
att bokfringslagens krav ska anses vara uppfyllda.

klagaren har emellertid, genom den beropade utredningen, visat att posten
Upplupna intkter i KKAB:s bokfring inte har motsvarat de verkliga frhllandena
och att KKAB:s ekonomiska resultat och stllning fr aktuella rkenskapsr
fljaktligen inte i huvudsak har kunnat bedmas med ledning av bokfringen. I
objektiv mening har allts Pierre Sj gjort sig skyldig i vart fall till medhjlp till
bokfringsbrott.

Det r visserligen omvittnat att Boris Benulic var en stark och krvande chef. De av
klagaren beropade mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och Pierre Sj
tyder emellertid p att Pierre Sj godtagit att p Boris Benulic instruktioner gra
frndringar i KKAB:s bokfring utan att det samtidigt redovisats ngot nrmare
underlag fr frndringarna. Pierre Sj mste i vart fall haft anledning att stlla sig
undrande betrffande Boris Benulics nskeml att han skulle vidta dessa
justeringar, ven om det inom bolaget cirkulerat uppgifter om att CAB hade brister,
att faktureringen slpade efter och att det funnits godtagbara skl att manuellt gra
berkningar av denna balanspost. Ssom bokfringskunnig och ansvarig fr den
lpande bokfringen och underlaget fr denna br han ha frsttt att det krvdes
mer n vad som framgr av mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och honom
fr att han skulle vidta de bokfringstgrder som Boris Benulic begrde av honom.
Hrtill kommer att Inger Fjellner redan r 2003 ifrgasatte uppgifterna om de
upplupna intkternas storlek och att hon d ven ppekade fr Pierre Sj att det
saknades tillrckligt bokfringsunderlag och dokumentation i vrigt till den
balansposten.

Pierre Sj har drfr i vart fall av oaktsamhet frmjat det grova bokfringsbrott
som Boris Benulic gjort sig skyldig till, lt vara att denna Boris Benulics brottlighet
under rkenskapsren 2003 och 2004 har konsumerats av det grova svindleri han

79
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

samtidigt gjort sig skyldig till. Detta frhllande hindrar dock inte att Pierre Sj
kan fllas till ansvar fr sin medverkan till bokfringsbrott ven avseende dessa r.
Det saknas skl att i hans fall frng bedmningen att medverkansbrotten avsett
grova bokfringsbrott.

Fljaktligen ska talen mot Pierre Sj fr grovt svindleri ogillas. Han ska
emellertid fllas till ansvar fr medhjlp till grovt bokfringsbrott under
rkenskapsren 2003-2008.

Jonas Lundberg
Jonas Lundberg har, som framgr av svl hans egna uppgifter som av beropade
mejlkonversationer, ndrat i de excelfiler avseende fakturerade volymer och belopp,
som han p Boris Benulic begran har tagit fram till denne. De ndringar som han
gjort i filerna har haft till syfte att uppn de resultat som Boris Benulic nskat och
har vidtagits p ett stt som gjort det svrt att upptcka ndringarna. Det ligger nra
till hands att anse Jonas Lundbergs handlande som tmligen frslaget.

Annat har inte kommit fram n att Jonas Lundberg inte har haft att gra med vare
sig den lpande bokfringen eller rsredovisningen. Emellertid mste han med den
kunskap och erfarenhet som han uppntt under tiden i KKAB i vart fall ha frsttt
att innehllet i de justerade excelfilerna skulle ligga till grund fr bokfringen i
bolaget och drmed pverka rsboksluten. Med hnsyn hrtill har han med rd och
dd frmjat Boris Benulics brottslighet. Det br enligt tingsrttens mening
emellertid fr lngt att gra gllande att Jonas Lundbergs agerande har utgjort
medhjlp till grovt svindleri men han kan inte undandra sig ansvar enligt talet fr
medhjlp till grovt bokfringsbrott rkenskapsren 2007-2009.

Helena Ridderstrle
talet mot Helena Ridderstrle avser bara rkenskapsren 2009 och 2010. Till
skillnad mot Pierre Sj och Jonas Lundberg har hon uppenbarligen reagerat mot

80
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Boris Benulics hantering av posten Upplupna intkter och har begrt ett bttre
underlag fr bokfringen och, nr hon inte ftt det, gjort egna anteckningar p
verifikationerna fr att ka frstelsen fr det som hon p Boris Benulics
instruktioner har bokfrt under den balansposten.

ven om Helena Ridderstrle har bokfrt uppgifter grundade p underlag som hon
insg var bristflligt med avseende p bl.a. erforderliga verifikationer, r det enligt
tingsrtten inte styrkt att det i sig varit gnat att underltta grningarna eller p
annat stt inneburit att grningarna frmjats i den mening som avses i 23 kap. 4
brottsbalken. talet mot henne ska drfr ogillas redan p denna grund (se NJA
2008 s. 697).

PFLJDER

Boris Benulic
Genom denna dom har Boris Benulic befunnits skyldig till grovt svindleri under
tiden 2003-2010, dvs. i tta fall. Dessutom har han gjort sig skyldig till grovt
bokfringsbrott under ren 2005-2010, dvs. i sex fall. Svindleribrotten har avsett
mycket betydande belopp. Den samlade brottsligheten har varit systematisk,
svrupptkt och svrutredd. Boris Benulic har i samband med att brotten begtts
utnyttjat sin stllning i bolaget, ven om det inte kommit fram ngot som visar att
han sjlv har gjort ngon vinning i sammanhanget. Effekterna av brottsligheten har
nd varit ptaglig. Risken fr att KKAB skulle komma att frsttas i konkurs har
varit verhngande och fr Troms Kraft som koncern har det intrffade medfrt
t.o.m. konkret skada.

Boris Benulic har slunda gjort sig skyldig till allvarlig och omfattande brottslighet
av ekonomisk natur. Annan pfljd n fngelse kommer inte i frga. Den samlade
brottsligheten som ligger honom till last har i vart fall ett straffvrde om ca fyra r.

81
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Vid bestmmandet av straffets lngd ska bl.a. beaktas vad som anges i 29 kap. 5
brottsbalken. I det sammanhanget kan beaktas att lng tid, mer n tio r, har frflutit
sedan brottsligheten pbrjades. Samtidigt kan det anmrkas att sjlva brottsutredningen och domstolsprocessen inte har dragit ut mer p tiden n vad som fr
anses godtagbart vid brottsmisstankar av denna art. Beaktas kan ocks att hnsyn
vid straffmtningen ska tas till fljd av att Boris Benulic, som framgr nedan,
lggs nringsfrbud under viss tid.

Vid en samlad bedmning av angivna omstndigheter finner tingsrtten att Boris


Benulic ska dmas till fngelse i tre r och sex mnader.

Pierre Sj
Pierre Sj har gjort sig skyldig till medhjlp till grovt bokfringsbrott under
rkenskapsren 2003-2008. Med beaktande av att endast oaktsamhet har lagts
honom till last kan pfljden fr hans del stanna vid villkorlig dom och dagsbter.
Antalet dagsbter br dock sttas relativt hgt p grund av brottslighetens
omfattning.

Jonas Lundberg
Jonas Lundberg har befunnits skyldig till medhjlp till grovt bokfringsbrott
rkenskapsren 2007-2009. ven han har dock bara lagts oaktsamhet till last. P
grund hrav kan pfljden ocks fr hans del stanna vid villkorlig dom och
dagsbter. Eftersom den brottslighet som han dms fr avser kortare tid n den som
gller i Pierre Sjs fall och han inte heller haft ett direkt ansvar fr bolagets
bokfring kan han dmas ett lgre antal dagsbter n Pierre Sj.

82
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

VRIGA FRGOR

Nringsfrbud
klagaren har med hnvisning till talet i tillggsstmningen den 20 februari 2015
yrkat p nringsfrbud fr Boris Benulic. Drvid har klagaren beropat 1 och 4
lagen (1986:436) om nringsfrbud. Den 2 augusti 2014 ersattes 1986 rs lag
emellertid av lagen (2014:836) om nringsfrbud. Enligt punkten 2 i vergngsbestmmelserna till den nya lagen fr nringsfrbud inte grundas p sidosttanden
som skett fre ikrafttrdandet och som inte kunde lggas till grund fr nringsfrbud enligt ldre bestmmelser. S r dock inte fallet i detta ml.

Boris Benulic har genom de brott som han har gjort sig skyldig till grovt sidosatt
vad som legat honom i nringsverksamheten och drmed gjort sig skyldig till
brottslighet som inte r ringa. sidosttandet har varit systematiskt och varit gnat
att orsaka betydande skada. Lindrigare straff n fngelse sex mnader r inte
freskrivet fr aktuella brott. P grund hrav r det pkallat frn allmn synpunkt att
lgga Boris Benulic nringsfrbud. Tiden fr nringsfrbudet bestms till fem r.
Frutsttningar freligger fr att nringsfrbudet ska glla omedelbart utan hinder
av att domen inte vunnit laga kraft.
Beslag
Boris Benulic eller Grant Thornton har inte gjort invndningar mot att hos dem
gjorda beslag ska best till dess domen vinner laga kraft. Frutsttningar fr
fortsatta beslag freligger.

Ersttning till frsvararna


Bakgrund
Frunderskningen i mlet pbrjades i brjan av r 2012. I april samma r ingav
klagaren bl.a. hktningsframstllningar mot Boris Benulic och Pierre Sj.

83
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Frunderskningsprotokoll har lpande frdigstllts. Totalt har dessa enligt uppgift


kommit att omfatta omkring 15 000 sidor. Som tidigare nmnts ingavs stmningsanskan avseende rkenskapsret 2003 i maj 2014 och anskan om tillggsstmning
avseende rkenskapsren 2004-2010 i februari 2015. Tingsrtten hll planeringssammantrde den 1 april 2015. Huvudfrhandlingen pgick drefter i 21 dagar
mellan den 13 april och den 10 juni 2015. Den sammanlagda huvudfrhandlingstiden r knappt 100 timmar.

Hans Strandberg har yrkat ersttning med sammanlagt 2 479 599 kr, varav
1 900 920 kr fr arbete i 1 245 timmar inkl. 645 timmar avseende frhjt arvode
med 434 kr 75 285 kr fr tidsspillan, 7 474 kr fr utlgg och 495 920 kr fr
mervrdesskatt.
Olle Kullinger har yrkat ersttning med sammanlagt 1 526 295 kr, varav
1 163 554 kr fr arbete i 683 timmar inkl. 645 timmar avseende frhjt arvode
med 434 kr 52 580 kr fr tidsspillan, 4 902 kr fr utlgg och 305 259 kr fr
mervrdesskatt.
Christina Bergenstein har yrkat ersttning med sammanlagt 2 522 429 kr, varav
1 942 733 kr fr arbete i 1 253 timmar inkl. 719 timmar avseende frhjt arvode
med 433 kr 66 920 kr fr tidsspillan, 8 290 kr fr utlgg och 504 486 kr fr
mervrdesskatt.
Henrik Olsson Lilja har yrkat ersttning med sammanlagt 2 621 350 kr, varav
2 024 610 kr fr arbete i 895 timmar inkl. 660 timmar avseende frhjt arvode
med 1 302 kr 64 530 kr fr tidsspillan, 7 940 kr fr utlgg och
524 270 kr fr mervrdesskatt.
Kent Sooaru har yrkat ersttning med sammanlagt 2 022 905 kr, varav 1 565 744 kr
fr arbete i 1113 timmar inkl. 291,5 timmar avseende frhjt arvode med 392 kr
52 580 kr fr tidsspillan och 404 581 kr fr mervrdesskatt.

klagaren har beretts tillflle att yttra sig ver kostnadsansprken och har inte haft
ngra erinringar.

84
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Ngot om regelverket
En offentlig frsvarare har rtt till sklig ersttning av allmnna medel fr bl.a. det
arbete som uppdraget krvt (21 kap. 10 rttegngsbalken). Ersttning fr arbete
ska bestmmas med utgngspunkt i den tidstgng som r rimlig med hnsyn till
uppdraget art och omfattning och med tillmpning av den s.k. timkostnadsnormen.
Timersttningen fr dock avvika frn timkostnadsnormen, om den skicklighet och
den omsorg som uppdraget utfrts med eller andra omstndigheter av betydelse ger
anledning till det.

Nr ersttningen, som i detta fall, inte kan bestmmas enligt taxa ska kostnadsrkningen innehlla en arbetsredogrelse. Denna redogrelse ska vara s utfrlig att
ersttningsansprkets sklighet kan bedmas. Arbetsredogrelsen ska innefatta
uppgift om tidstgngen fr varje tgrd som inte r rutinmssig. Eftersom det
frutstts att den domstol som ska bestmma ersttningen gr en noggrann prvning
av kostnadsansprket, stlls kraven p kostnadsrkningen, och den dri ingende
arbetsredogrelsen, relativt hgt. Om domstolen inte anser sig ha tillrckligt
underlag fr att bedma om den yrkade kostnaden r sklig, gr bristerna i
kostnadsrkningen ut ver frsvararen (se NJA 2008 s. 223). Generellt stlls det
hgre krav p utformningen av arbetsredogrelsen nr mlet r omfattande och det
begrda arvodet hgt, men ven mlets karaktr kan ha betydelse fr det underlag
som den beslutande domstolen kan behva fr att kunna ta stllning till yrkandet
om ersttning (se prop. 1981/82:28 s. 18 och NJA 2010 s. 19).

Som nmnts kan brottmlstaxans timkostnadsnorm frngs i vissa, relativt speciella,


fall. Exempel hrp r fall nr mlet rrt speciella mnesomrden som aktualiserat
ovanliga rttsfrgor eller svrbedmda problem eller nr huvudfrhandlingen i
mlet pgtt under avsevrd tid och gt rum p stort avstnd frn advokatens
hemort. I NJA 1993 s. 237 tillerkndes en advokat, som hade utfrt sitt uppdrag

85
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

med skicklighet och omsorg, frhjd ersttning med en tredjedel av timkostnadsnormen, eftersom mlet gllt komplicerad ekonomisk brottslighet, varit mycket
omfattande och krvt genomgng av ett synnerligen stort material och huvudfrhandlingen tagit ca ett halvr och i princip tagit frsvararens hela arbetstid i
ansprk.

Tingsrttens allmnna synpunkter


Tingsrtten godtar frsvararnas ansprk i frga om tidsspillan och utlgg. Det finns
emellertid anledning att nrmare granska ersttningsansprken fr utfrt arbete.

Samtliga frsvarares arvodesansprk fr utfrt arbete r anmrkningsvrt hga. Av


det nyss nmnda rttsfallet NJA 1993 s. 237 framgr nmligen att enighet torde rda
om att ca 1 200 timmar per r r debiterbara i normal advokatverksamhet.

En av domstolarna inte sllan tillmpad tumregel r att rimlig tidstgng avseende


arbete i ett ml om ekonomisk brottslighet i tingsrtt motsvarar ca fyra gnger
huvudfrhandlingstiden. Som nyss nmnts uppgr huvudfrhandlingstiden i detta
ml knappt till 100 timmar. Huvudfrhandlingen i tingsrtten har dessutom bara
pgtt i omkring tv mnader och iansprktagit mellan en och tre arbetsdagar i
veckan. Sjlva frhandlingen kan drfr inte ha frhindrat frsvararna att utfra
visst arbete vid sidan av arbetet p detta ml.

Kostnadsyrkandena ska emellertid prvas mot samtliga omstndigheter i det


enskilda mlet. ven om klagarens brottsrubriceringar borde ha varit vlknd
materia fr varje offentlig frsvarare, r de bakomliggande frgorna, som bl.a. rr
speciella frhllanden inom elhandeln och redovisningstekniska sprsml, inte helt
okomplicerade. Frunderskningsmaterialet har ocks varit extremt omfattande och
inte alls lttillgngligt. Dessa omstndigheter talar fr att det varit rimligt fr
frsvararna att lgga ned mer frberedelsetid n vad som r normalt i ekobrottml.

86
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

klagaren har dessutom beropat omfattande muntlig och skriftlig bevisning i


mlet. Bl.a. har frhr gt rum med 22 vittnen. Detta har givetvis krvt en hel del
frberedelser av frsvararna. De tilltalade har andra sidan inte sjlva beropat
srskilt omfattande bevisning och endast Jonas Lundberg har beropat muntlig
bevisning, frhr med tv av klagarens vittnen.

Av betydelse vid prvningen av kostnadsansprken r naturligtvis ocks de


tilltalades roll i den brottsliga verksamheten. Centralpersonen i verksamheten har
utan tvivel varit Boris Benulic och utredningen avser i frsta hand hans agerande
under hela den tid som talet avser. vriga tilltalade har endast talats fr medhjlp
i olika delar och under mer begrnsade tider. Huvudmannens roll i sammanhanget
har inte endast betydelse nr rtten prvar vad som motsvarar rimlig tidstgng utan
ven nr det gller sklen fr frhjt timarvode. Tingsrtten terkommer till detta
vid prvningen av de enskilda kostnadsansprken men vill redan nu framhlla att en
frsvarare sjlvfallet mste anpassa sin arbetsinsats till det som motsvarar
klagarens brottspstende avseende huvudmannen.

En annan faktor att ta hnsyn till r tidpunkten fr frsvararens frordnande. I detta


fall har Hans Strandberg, Christina Bergenstein och Kent Sooaru varit involverade i
mlet mycket lngre n Henrik Olsson Lilja och Olle Kullinger.

Samtliga frsvarare har till kostnadsrkningen fogat relativt utfrliga arbetsredogrelser och lmnat srskilda frklaringar till den hga tidstgngen och
begran om frhjt timarvode. Emellertid ger redogrelserna, enligt tingsrttens
mening, inte tillrckligt underlag fr bedmningen att hela det begrda ansprket r
skligt; endast Kent Sooarus redogrelse innehller mer preciserade uppgifter om
tidstgngen fr varje tgrd ven om inte heller den ger ngon tydlig vgledning
fr bedmningen av om det nedlagda arbetet har varit befogat.

87
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Sklig ersttning fr utfrt arbete


Hans Strandberg har varit frordnad som offentlig frsvarare nda frn
frunderskningens inledande skede och han har deltagit i frutom tingsrttens
planeringsmte och huvudfrhandlingen tv hktningsfrhandlingar vren 2012
och ett antal polisfrhr med Boris Benulic. Sedan den 6 mars i r har han
emellertid p egen begran bitrtts av Olle Kullinger som offentlig frsvarare. Vid
rimlighetsbedmningen av ersttningsansprket fr arbete mste hnsyn drfr tas
till deras sammanlagda uppgivna arbetstid. Den uppgr till nstan 2 000 timmar.
ven om visst dubbelarbete frvisso kan anses motiverat nr en tilltalad har tv
frvarare, kan det med fog frutsttas att frsvararna p lmpligt stt delar upp
arbetet mellan sig, inte minst nr frsvararna arbetar p samma byr.

Med beaktande av de brister som vidlder Hans Strandbergs kostnadsrkning och


vad som har anfrts om mlets art och omfattning finner tingsrtten att Hans
Strandberg r berttigad till ersttning fr arbete motsvarande 1 100 timmar.

Vad hrefter gller frgan om Hans Strandberg, ssom han har begrt, har rtt till
frhjd timersttning fr viss del av den nedlagda arbetstiden kan fljande
framhllas. Hans Strandberg har stor erfarenhet av ekobrottml och har frsvarat
den huvudtilltalade i mlet och i den egenskapen visat omdme och skicklighet.
Han har utan tvivel varit den av frsvararna som haft huvudrollen i mlet. Sjlva de
rttsliga frgorna kan visserligen inte ha varit srskilt svra fr honom, men som
nmnts var de bakomliggande frhllandena inte okomplicerade. Frunderskningsmaterialet har dessutom varit synnerligen omfattande. Det br dock samtidigt
anmrkas att det vid planeringsmtet framkom att Hans Strandberg under den tv
mnader lnga huvudfrhandlingen i mlet ven hade andra taganden.

88
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Vid en samlad bedmning finner tingsrtten att Hans Strandberg r berttigad till en
med en tredjedel frhjd timersttning avseende 500 timmar av den godtagna
arbetstiden.

Olle Kullinger skulle enligt begran om att han skulle frordnas som offentlig
frsvarare redan vara vl bekant med mlet. Han frordnades av tingsrtten den 6
mars 2015 och har slunda vid huvudfrhandlingens slut bara varit engagerad som
offentlig frsvarare i mlet i drygt tre mnader. Som tingsrtten ocks konstaterat
har det dessutom kunnat frutsttas att han samordnat sitt arbete med det arbete som
Hans Strandberg utfrt och utfrde i mlet. Hnsyn mste emellertid andra sidan
tas till att materialet i mlet varit mycket omfattande.

I kostnadsrkningen begr Olle Kullinger ersttning fr arbete i 51 timmar som


bitrdande jurister har utfrt. Ngon srskild motivering till detta frhllande har
inte angetts och ngot samrd med tingsrtten har inte skett i denna frga.
Tingsrtten finner med hnsyn hrtill att arbetet i den delen inte r ersttningsgillt.

Med beaktande av dessa omstndigheter och mot bakgrund av vad som nmnts om
bristerna i arbetsredogrelsen finner tingsrtten att Olle Kullinger r berttigad till
en ersttning fr arbete i 500 timmar.

Med den roll som Olle Kullinger har haft som bitrde till Hans Strandberg skulle
det kunna ligga nra till hands att inte tillerknna honom ngon frhjd timersttning. Med hnsyn till frunderskningsmaterialets stora omfattning finner
tingsrtten emellertid att han rimligen br tillerknnas frhjd ersttning med en
tredjedels timkostnadsnorm under 300 timmar av arbetstiden.

Christina Bergenstein har begrt ersttning fr arbete som motsvarar omkring ett rs
normalt debiterbar advokatverksamhet. Vad Pierre Sj har misstnkts och talats
fr r d av en helt annan omfattning n vad klagarna lagt Boris Benulic till last.

89
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

ven om hon visat skicklighet och omdme under huvudfrhandlingen, har hennes
roll varit betydligt mindre framtrdande n Boris Benulics frsvarares. Av
frsvararnas kostnadsrkningar r hennes dessutom den minst innehllsrika.

Med beaktande av att Christina Bergenstein har varit frordnad i mlet sedan april
2012 och bl.a. haft att ocks hantera hktningsfrgor finner tingsrtten att sklig
ersttning fr hennes arbete nd motsvarar 1 000 timmar.

Sklen fr att tillerknna Christina Bergenstein frhjd timersttning r inte s


tunga som nr det gller Hans Strandberg. Med hnsyn till frunderskningsmaterialets omfattning br hon dock, liksom Olle Kullinger, f en frhjd ersttning
med en tredjedel av timkostnadsnormen under 300 timmar.

Henrik Olsson Lilja frordnades som offentlig frsvarare frst i november 2014.
Det lter sig inte gra att utifrn hans arbetsredogrelse bedma vilka
arbetstgrder som varit srskilt arbetskrvande; arbetstiden per mnad anges
endast avrundat. Hans huvudmans roll i den pstdda brottsligheten kan dock
jmfras med Pierre Sjs. Inlsning av frunderskningsmaterial och nrvaro vid
huvudfrhandlingen torde ha varit de mest tidskrvande tgrderna. Sammantaget
kan ersttningen fr arbete fr hans del skligen bestmmas till ett belopp
motsvarande 800 timmar.

Henrik Olsson Lilja har under tiden fr huvudfrhandlingen haft andra frsvararuppdrag. Nr det gller tiden fr vilken frhjt arvode kan vara motiverad fr
honom gr tingsrtten emellertid samma bedmning som nr det gller Olle
Kullinger och Christina Bergenstein, dvs. frhjd timersttning br utg fr 300
timmar. Henrik Olsson Lilja har begrt frhjt timarvode med dubbla timkostnadsnormen. Det finns emellertid inte skl att medge mer n en hjning med en
tredjedel.

90
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

Kent Sooaru har varit frordnad som offentlig frsvarare i ungefr lika lng tid som
Hans Strandberg och Christina Bergenstein. Han uppger sig ha arbetat i nstan lika
mnga timmar som dessa, trots att Helena Ridderstrles roll i den pstdda
brottsligheten mste ha bedmts som klart mer begrnsad. Annat har inte
framkommit n att brottsmisstankarna mot henne knappast var preciserade frrn i
tiden nrmast fre tillggsanskan om stmning i februari 2015. Det kan drfr med
fog ifrgasttas om det varit rimligt att lgga ner s mycket tid p hennes frsvar
dessfrinnan som han gjort. Under huvudfrhandlingen har heller inte mycket av
resultatet av hans frberedelsearbete varit mrkbart.

Vid en samlad bedmning fr Kent Sooaru anses vl tillgodosedd med en ersttning


fr arbete motsvarande 800 timmar. I likhet med Olle Kullinger, Christina
Bergenstein och Henrik Olsson Lilja br han ha rtt till viss frhjd timersttning.
Den kan bestmmas enligt hans begran.

Ersttningen till Hans Strandberg och Olle Kullinger ska p grund av pfljdens
lngd och Boris Benulic ekonomiska frhllanden stanna p staten.

Pierre Sj och Jonas Lundberg, som ocks flls till ansvar enligt talet, fr anses
ha viss mjlighet terbetala en del av kostnaden fr deras frsvar.

P grund av utgngen i mlet svitt avser Helena Ridderstrle ska kostnaden fr


hennes frsvar stanna p staten.

91
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400)


verklagande senast den 29 juli 2015

Richard Ljungqvist

Hans Cederberg

I avgrandet har deltagit f.d. chefsrdmannen Richard Ljungqvist, f.d. rdmannen


Hans Cederberg samt nmndemnnen Kerstin Gustafsson, Gzen Gzen, Jonas
Haak (skiljaktig) och Kjell Larsson.

92
SDERTRNS TINGSRTT

DOM
2015-07-08

B 5582-12

Avdelning 5

SKILJAKTIG MENING
Nmndemannen Jonas Haak r skiljaktig svitt avser talet mot Pierre Sj och
anfr: Jag ogillar talet mot denne i dess helhet, eftersom Pierre Sj endast haft till
uppgift att p konsultbasis skta bolagets lpande bokfring och drvid enbart
bokfrt det som lagts honom av Boris Benulic. Hrtill kommer att revisorerna
under den aktuella tiden inte har framfrt ngra anmrkningar mot bokfringen i
bolaget. verrstad i den frgan r jag i vrigt ense med majoriteten.

SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

AVRKNINGSUNDERLAG
2015-07-08
Ml nr: B 5582-12
Huddinge

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
19550621-2439

Datum fr dom/beslut
2015-07-08

Efternamn
Benulic

Frnamn
Boris

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som
anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av
strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan
angivna tider.
Frihetsbervad

Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet

2012-04-24

2012-05-30

Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvrden
som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.).
Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).

Underskrift

Postadress
141 84 Huddinge

Besksadress
Bjrnkullavgen 5 A

Telefon
Telefax
08-561 660 00
08-711 05 80
E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.se
www.sodertornstingsratt.domstol.se

Expeditionstid
mndag - fredag
08:30-16:00

SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

AVRKNINGSUNDERLAG
2015-07-08
Ml nr: B 5582-12
Huddinge

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
19590829-0017

Datum fr dom/beslut
2015-07-08

Efternamn
Sj

Frnamn
PIERRE Mikael Philippe

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som
anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av
strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan
angivna tider.
Frihetsbervad
2012-04-24

Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet
2012-05-08

Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvrden
som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.).
Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).

Underskrift

SDERTRNS TINGSRTT
Avdelning 5

AVRKNINGSUNDERLAG
2015-07-08
Ml nr: B 5582-12
Huddinge

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
19680422-7905

Datum fr dom/beslut
2015-07-08

Efternamn
Ridderstrle

Frnamn
HELENA Elisabeth

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som
anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av
strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan
angivna tider.
Frihetsbervad
2012-04-24

Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet
2012-04-25

Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvrden
som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.).
Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).

Underskrift

Bilaga 1

Innehll
BILAGA MED VITTNESFRHR ................................................................................................... 2
Inger Fjellner ....................................................................................................................................... 2
Annicka Holmgren .............................................................................................................................. 4
Anna Persson ....................................................................................................................................... 6
Elisabeth Simonsson............................................................................................................................ 8
Knut Einar Olsen ............................................................................................................................... 10
Bergsvein Wang ................................................................................................................................ 12
Frode Danielsen................................................................................................................................. 12
Jakob Jnsson .................................................................................................................................... 14
Jon Ivar Straume ................................................................................................................................ 15
Anders Huldt ..................................................................................................................................... 16
Daniel de Paula.................................................................................................................................. 17
Mats Andersson ................................................................................................................................. 18
Marcus Flood..................................................................................................................................... 19
Hendrik Ekholm ................................................................................................................................ 20
Lars Jonsson ...................................................................................................................................... 22
Hanne May Grnli ............................................................................................................................. 26
Tore Brynjulfsen................................................................................................................................ 29
Kjell Ole Straumsnes ......................................................................................................................... 31
Tobias Langseth ................................................................................................................................ 32
Hanne May Karde ............................................................................................................................. 34
Oddbjrn Schei .................................................................................................................................. 35
Synnve iseth.................................................................................................................................. 37

BILAGA MED VITTNESFRHR

De i mlet hrda vittnena har uppgett i huvudsak fljande.

Inger Fjellner
Hon brjade som auktoriserad revisor hos PwC r 1983. Hon var en all round-revisor. Hon
slutade 2014 och arbetar numera som managementkonsult. Hon fick uppdraget att vara
KKAB:s revisor 2001. Hon ledde det team som genomfrde revisionsarbetet. Under sitt
uppdrag hade hon kontakt med Boris Benulic, Ewa Helmenius, Pierre Sj och Jonas
Lundberg.

Hon avlmnade en ren revisionsberttelse avseende rsredovisningen 2002 men p grund av


bristerna i bolagets redovisning skickade hon i enlighet med aktiebolagslagens bestmmelser
en erinran till styrelsen, vilket r en skarp markering, och pekade bl.a. p det bristflliga
underlaget. Det var en besvrlig revision, svra frgestllningar, svrt att f information och
mycket problem. Bristerna avsg frmst posten upplupna intkter.

Eftersom 2002 i princip var bolagets frsta verksamhetsr fanns det knappast ngon ingende
balans. Det var inte svrt att veta hur mycket el som slts och levererats till kunder. Det svra
var att prisstta och vrdera den el som slts. Det var problem med Pomax-systemet och
mtaravlsningen. Det var drfr svrt att se vad kommunerna, som var den absolut strsta
kundgruppen, hade frbrukat och hur mycket som hnfrde sig till s.k. verfrbrukning. Hade
det verkligen frekommit verfrbrukning? Det gr bl.a. att verifiera om de upplupna
intkterna senare faktureras till kunderna. Bolaget hade ocks problem med faktureringen,
vilket ledde till likviditets- och kassafldesproblem.

Vid revisionen ska revisorn bl.a. granska och bedma bolagets redovisade balansposter.
Posten upplupen intkt r inte exakt men man ska vara rimligt sker p att dessa intkter
kommer att faktureras och betalas av kunden. Det r svrt att f betalt fr gamla leveranser
liksom fr gamla kundfordringar, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Vid en
granskning av elavtalen fann hon att det kunde vara tveksamt om bolaget kunde f betalt fr

verfrbrukningen till spotpris och hon rekommenderade drfr Boris Benulic att skaffa en
legal opinion, vilket han gjorde.

Hon tyckte inte om de excelfiler som hon fick frn Boris Benulic, de var svra att frst. Hon
ville ha rapporter frn systemet. Hon frstod hur Boris Benulic resonerade men berkningarna
stmde inte och underlaget var bristflligt. Hon fick drfr gra en rimlighetsbedmning mot
bakgrund av kundavtalen, frbrukningskurvor, faktureringsperioder m.m. Hon konstaterade
ocks att det hos Pierre Sj inte fanns det underlag som krvs enligt god revisionssed. Han
hade bara mejl frn Boris Benulic. Bokfringslagens krav var inte uppfyllda. I bokslutsprmen fanns inte heller dokumentation avseende upplupna intkter, underlaget fanns hos
Boris Benulic.

Nr hon planerade fr revisionen fr rkenskapsret 2003 trodde hon att KKAB var p rtt
vg och att problemen skulle lsa sig. Hon insg dock att uppdraget var ett hgriskprojekt och
att Boris Benulic var en stark person. Infr revisionen ville hon bl.a. granska hur mycket som
var fakturerat av de upplupna intkterna frn 2002. Hon ville ocks se om det gick att
verifiera om det fanns ett systemfel, it-problem, och f klarhet i varfr faktureringen inte
fungerade. Nr hon fick kvartalsrapporten fr tredje kvartalet 2003 knde hon att ngot var
fel. Nstan halva omsttningen var upptagen som upplupen intkt. Det kndes orimligt.
Drfr begrde och fick hon en CRP, kvalitetsansvarig, frn PwC, Bo Strmqvist, som
bollplank.

I slutet av ret knde hon att det var svrt att f respons frn bolaget. Hon tror att det var en
jobbig tid fr bolaget. Hon var kritisk, ifrgasttande och krvande. Men ansvaret fr 2003 rs
revision var hennes. Boris Benulic lt dock frst att man fortsttningsvis ville ha en revisor
med strre erfarenhet av elhandel. Hon hade frstelse fr det och underrttade
koncernrevisorn Frode Danielsen om detta.

Nr hon i februari skulle samla in bolagsinformation avseende KKAB blev hon varse att hon
inte lngre var bolagets revisor utan hade bytts ut vid en extra bolagsstmma. Hon blev helt
stlld och upprrd och tog kontakt med Frode Danielsen, som blev lika verraskad. Man byter
inte ut en revisor under pgende revision efter rkenskapsrets utgng. Eftersom det var
frga om en frtida avgng som revisor gjorde hon en anmlan hrom till Patent- och
registeringsverket p stt som stadgas.
3

Hga upplupna intkter r inte sunt och nskvrt. Hon anser att det inte r rimligt med
upplupna intkter som verstiger 25 procent av omsttningen. Hon har gjort jmfrelser med
hur det ser ut hos andra elhandelsbolag. ven om det r frga om tremnadersfakturering sker
inte all fakturering bara vid kvartalsskiften. Hon har inget minne av att hon diskuterat
ntfrluster med bolaget. Sdana kan frekomma men utgr bara ngon frsumbar procent av
den levererade elen och frekommer bara hos ntbolag.

Annicka Holmgren

Hon r civilekonom och har en magisterexamen i ekonomi. Hon arbetade i brjan av 2000talet som revisor hos Deloitte. Drefter arbetade hon p ett elhandelsbolag med bl.a.
rapportering och skatter. Sedan fem r tillbaka r hon anstlld av Pro Executive Consultants
AB som managementkonsult.

Hon har aldrig varit anstlld av KKAB eller Troms Kraft. Som konsult har hon emellertid
varit anlitad av KKAB en kort tid r 2010 fr en valutafrga. r 2011 kom hon i kontakt med
bolaget i en liknande frga och i samband med en frsljning av ett dotterbolag. Nr KKAB
hsten 2011 skulle frstrka ekonomifunktionen blev hennes chef, Lars Jonsson, CFO och
hon blev redovisningschef p konsultbasis. Hennes ln betalades av Pro Executive
Consultants, som i sin tur debiterade Troms Kraft. Sedan har hon som konsult t Troms Kraft
deltagit i bolagets internutredning.

rsboksluten fr KKAB fanns p ekonomiavdelningen, mjligen med undantag fr r 2002.


Dremot saknades Grant Thorntons revisions-PM, vilka hon begrde in frn revisionsbyrn.

I samband med att hon arbetade med mnadsbokslutet fr oktober 2011 konstaterade hon att
tidigare bokslut varit undermliga och att det saknades dokumentation och avstmningar fr
vissa balansposter, bl.a. fr posten upplupna intkter som helt saknade dokumentation fr hur
dessa hade berknats; det fanns bara mejl frn Boris Benulic som angav vilka belopp som
skulle bokas. Hennes bedmning var att denna balanspost i rkenskaperna var helt orimlig.
Trots att uppfattningen bland bolagets anstllda p elavdelningen var att man d lg i fas med
faktureringen, hade direktiv utgtt om att omedelbar fakturering skulle ske till ett belopp om
4

1,5 miljarder kr. Efter att ha frskt gra en riktig vrdering korrigerades emellertid i oktober
2011 posten upplupna intkter i stllet med 1,5 miljarder kr. Styrelsen beslutade samtidigt att
lta pbrja en internutredning och att gra en brottsanmlan.

I den s.k. internutredningen sammanstllde hon data frn svl Sverige som Finland avseende
frbrukning, frbrukningsperioder och faktureringsperioder. Frn uppgifterna om
frbrukning, som kom frn Engros och som bekrftats av Troms Kraft, drog hon sedan av
fakturerade volymer enligt CAB och fr kommunerna Karlskoga och Laholm. Uppgifterna
frde hon in i matriser. Hon berknade sedan respektive rs genomsnittspris per kWh, som r
ett resultat av fakturerad intkt dividerad med fakturerad volym i kWh. Upplupen intkt r
sedan ett resultat av upplupen volym multiplicerad med rets genomsnittspris. Hon
konstaterade drefter att det fanns differenser mellan de uppgifter som hon ftt fram och
uppgifterna i bokfringen. Fr exempelvis rkenskapsret 2010 hade under leveransret
betydligt mer fakturerats enligt CAB n vad som framgr av revisionsfilerna. Revisionsfilerna
utvisade ocks generellt lgre utfakturering efterfljande r n vad CAB utvisar.

De uppgifter som hon har ftt avseende faktureringen bygger p uppgifter frn Datavaruhuset,
som kan betraktas som ett verktyg till CAB. Det r allts uppgifter frn CAB som finns i
matriserna. Dessa uppgifter skiljer sig bara marginellt frn de uppgifter som Deloitte tagit
fram.

Den s.k. pivotering som hon har gjort utgr en jmfrelse p kundniv mellan CAB-data och
uppgifter ur revisionsfilerna, vilken har redovisats i sammanstllningar i Excel. Det har
sledes varit ndvndigt att ha tillgng till kundnamn. Hon har funnit att det i revisionsfilerna
finns kunder som har en fakturerad volym men att intkt saknas. Detta r inte rimligt svida
det inte rr sig om en straffavgift eller liknande. Det finns ocks kundnamn med enbart intkt
och ingen volym, vilket ven det ter sig orimligt. En sammanstllning utvisar kundnamn som
enligt revisionsfilerna har haft ett snittpris understigande noll kr. En annan sammanstllning
finns med kundnamn med ett snittpris verstigande tv kr och det finns ocks en sammanstllning med snittpriser mellan en och tv kr. Sjlvfallet r sdana snittpriser orimliga; det
mste finnas fel i revisionsfilerna. Sammantaget indikerar dessa sammanstllningar att
revisionsfilerna mste ha manipulerats. En kontroll p fakturaniv visar dessutom att
fakturering som angetts fr ett r avser ett senare r.

Den PM som hon upprttade avseende rkenskapsret 2010 gjordes p uppdrag av Troms
Kraft. Den skickades till Ekobrottsmyndigheten, som sedan gjorde en frfrgan hos Troms
Kraft om en rapport som skulle innehlla en jmfrelse mellan uppgifterna i CAB, den interna
utredningen och revisionsfilerna. De rapporter som hon skrivit till Ekobrottsmyndigheten p
Troms Krafts uppdrag grundas bl.a. p de revisionsfiler som utgjort underlag till rsredovisningarna. Nr det gller underlaget har hon samarbetat med Troms Kraft men hon har
inte ftt ngra direktiv fr arbetet frn det bolaget. Rapporterna r en sammanstllning som
pvisar felaktigheter i rsredovisningarna. Man fr inte glmma att 1,5 miljoner kr har bokas
bort frn posten upplupna intkter och att ingen, svitt hon vet, har hittat dessa pengar.
Bolaget har begrt rttelse av erlagd skatt och Skatteverket har bifallit anskan och terbetalat
ett belopp.

CAB r ett affrssystem. KKAB har fortsatt att nyttja systemet ven efter den talade
perioden. Rapporterna frn CAB och Datavaruhuset r snarlika, vilket talar fr att rapporterna
r rttvisande. Den interna utredningen fr respektive r utvisar att merparten av den
levererade elvolymen har blivit utfakturerad under ret, vilket ger std t antagandet att
upplupna volymer i pstdd storlek inte har funnits. Sett ver ren har utfaktureringsgraden
varit frhllandevis god. En upplupen volym motsvarande rets sista mnad kan vara rimlig
och sedan kan det finnas anledning att beakta viss avlsningsproblematik och normal
efterslpning av faktureringen.

Hon har inte granskat underliggande fakturor och avtal utan utgtt frn fakturasammanstllningsrapporter. Hon medger att hon inte knt till att Eker Sljstd AB r en
leverantr av kurslitteratur, som inte haft ngot elavtal med KKAB. Den omstndigheten
pverkar dock knappast hennes berkningar och saknar betydelse fr hennes slutsatser.

Anna Persson

Hon r auktoriserad revisor och har arbetat p Grant Thornton hela sitt yrkesverksamma liv.
Hon har mest sysslat med stora fretag. KKAB var dock det frsta elhandelsbolag som hon
ftt kontakt med.

Elisabeth Simonsson valdes i slutet av 2003 till pskrivande revisor i KKAB, allts ansvarig
fr hela revisionsarbetet. Hon planerade hur revisionen skulle g till och frdelade uppgifterna
i revisionsteamet. Hon svarade ocks fr rapporteringen till KKAB:s styrelse. Anna Persson
var ansvarig fr sjlva granskningsarbetet avseende rkenskapsren 2003-2009 och var den i
teamet som hade ttast kontakt med bolaget. Hon hade dock lpande kontakt med Elisabeth
Simonsson. Det gjordes tv revisioner per r, en avseende helrsbokslutet och en avseende
halvrsbokslutet. Revisionerna pgick under ca tv veckor.

Infr revisionerna hade hon och Elisabeth Simonsson kontakt med KKAB:s koncernrevisor
Frode Danielsen. De diskuterade bl.a. risker men hon minns inte nrmare vad som
avhandlades. De trffade inte Inger Fjellner nr de fick uppdraget men de tog del av hennes
revisions-PM. Hon knde dock inte till att Inger Fjellner hade skrivit en erinran till styrelsen;
en erinran vger tungt.

Under en revision granskas revisionsbevis, dvs. dokument och andra underlag som verifierar
balans- och revisionsposterna. Revisionen av KKAB:s rkenskaper fljde gngse rutiner.
Posten upplupna intkter var en stor och riskfylld post och blev drfr freml fr mycket
diskussion. Hon fick allt underlag avseende den posten frn Boris Benulic. Underlaget bestod
av berkningar och bedmningar av hur stora de upplupna intkterna skulle vara. Det
underlag som presenterades var tillrckligt. Den metod fr berkningen som bolaget anvnde
var att utg frn den levererade elvolymen i kWh enligt Kraftbalansen minskad med vad som
beloppsmssigt och volymmssigt hade utfakturerats under ret enligt faktureringsfiler.
Revisorerna hade inte tillgng till Pomax/CAB, filerna togs fram av anstllda p KKAB. Hon
trodde att hon fick direkta utskrifter frn systemet. Man gjorde ocks en analytisk granskning
av filerna och jmfrde priser mot avtal och gjorde stickprov. Fann de ngot i filerna som inte
verkade stmma eller som annars frefll konstigt tog de upp det med Boris Benulic. Denne
brukade d svara att det kunde ha blivit fel med parameterinstllningarna och sedan fick de
en ny version av filen. De kunde f flera versioner av filerna.

KKAB var ett bolag under stark expansion och hon upplevde att organisationen inte hngde
med, vilket r typiskt fr expansiva bolag. Hon har haft kontakt med svl Jonas Lundberg
som Pierre Sj under revisionsarbetet. Hon blev vl mottagen av bolaget och har inte
frvgrats ngon information. Hon fick dock veta att det var komplicerat att f ut data frn

CAB-systemet och att man var tvungen att gra manuella instllningar fr att f ut nskade
rapporter.

Hennes uppfattning r n idag att revisionen var bra och vlgrundad och motsvarade god
revisionssed. Slutsatsen var att balansposten upplupna intkter i allt vsentligt var riktigt
verifierad. P Frode Danielsens uppdrag kvalitetsgranskade Annie Fuhr frn PwC
revisionsarbetet och hennes bedmning var att revisionen var tillfrlitlig och utfrd enligt god
revisionssed.

Om de hade ftt information om att filerna var justerade manuellt hade de vidtagit ytterligare
tgrder och utkat sin granskning, t.ex. genom att gra fler stickprov eller lta ngon frn
revisionsbyrn ta fram filerna samt rapportera detta till styrelsen.

Elisabeth Simonsson

Hon r auktoriserad revisor sedan r 1994 och har frmst gnat sig t stora bolag, dock inte
elhandelsbolag. Hon valdes i december 2003 till revisor i KKAB. Sklet till bytet av revisor
uppgavs vara att bolaget var missnjt med Inger Fjellner. Hon frskte, utan att lyckas, f
kontakt med Inger Fjellner i brjan av r 2004. Hon har dock tagit del av Inger Fjellners
revisions-PM och hennes erinran till styrelsen. I februari hade hon ocks ett mte med
koncernrevisorn Frode Danielsen om revisionsarbetet, men hon minns inte vad de nrmare
diskuterade.

En revision r en opartisk bedmning av ett bolags rkenskaper. Det r inte en fullstndig


kontroll av alla bolagets transaktioner och allt rkenskapsmaterial utan bygger p analyser och
stickprov. Revisionen kan delas upp i substansgranskning, som innebr att man tittar p avtal,
fakturor m.m., och analytisk granskning, som innebr att man jmfr med tidigare perioder
och bedmer bruttovinster, snittpriser m.m. Hon anser att de under alla r gjorde en revision
av KKAB:s rkenskaper enligt god revisionssed. Revisionsarbetet avseende rkenskapsren
2009 och 2010 har granskats av Annie Fuhr frn PwC, som inte haft ngra anmrkningar.

Som ansvarig revisor gnade hon frmst tid t sjlva planeringen av uppdraget,
riskbedmningen och resultatet av granskningen samt rapporteringen till styrelsen. Den
nrmare granskningen skttes av granskningsteamet. Hon har dock beskt bolaget d och d
och ocks haft avstmningar med Boris Benulic, men hon har inte tittat p bokfringsmaterialet. Likviditeten var ett terkommande problem i bolaget, men det r ofta fallet hos
bolag under stark expansion.

Upplupna intkter var en vsentlig post i balansrkningen och det framgr av


revisionsplanerna att stort fokus lades vid den posten. Hon har emellertid inte sjlv varit
delaktig nr faktureringsfilerna har begrts fram och inte heller granskat dem i detalj. Hon var
noga med att f uppgifter om vad som efterfljande rkenskapsr hade fakturerats ut av de
upplupna intkterna, innan hon skrev under revisionsberttelsen. Hon tycker inte att upplupna
intkter uppgende till 30-40 procent av omsttningen r anmrkningsvrt. Mnga
kommunkunder hade kvartalsvis fakturering i efterskott och bolagets fakturering slpade
efter.

Hennes uppfattning r att de faktureringsfiler man fick frn bolaget hade tagits direkt ur
Pomax/CAB-systemet. Innehllet i dessa filer och uppgifter frn Engros-systemet lg till
grund fr berkningen av de upplupna intkterna. Vid granskningen tog revisorerna fram ett
snittpris frn uppgifterna i filerna fr att bedma bolagets berkningar av posten. Om man inte
fann berkningarna rimliga, stlldes frgor till bolaget, som d tog fram nya filer. Boris
Benulic frklarade att den tidigare filen hade tagits fram med felaktiga parametrar. Hon har
inte vid ngot tillflle ftt uppfattningen att man ndrat i underliggande data i filerna. Om hon
ftt information om detta, hade hon stllt frgor om varfr man ndrat och vad det innebar och
sedan, beroende p svaren, gtt vidare med frgan.

Hon knde inte till att det fanns problem med CAB, t.ex. nr det gllde periodiseringen av
volymer och belopp. Hon ser inte att det var ngra problem med att filerna erhlls i Excel;
sdana filer r inte ovanliga och det finns bde fr- och nackdelar med sdana. Hennes
bedmning var att de slutliga faktureringsfilerna man ftt var tillfrlitliga och korrekta.

Minst en gng om ret lmnade hon vid ett styrelsesammantrde en rapport till styrelsen i
KKAB. Granskningsledaren var drvid ocks nrvarande. Posten upplupna intkter blev d
regelmssigt freml fr diskussion. Dessfrinnan hade styrelseledamterna i regel ftt del av
9

hennes skriftliga revisions-PM. Svitt hon minns har det inte ifrgasatts om hon verifierat de
upplupna intkterna rtt, men man har stllt frgor om varfr man inte kunnat fakturera
kunderna i hgre grad. Svaret som gavs var att den efterslpade faktureringen berodde p att
man var beroende av ntgarnas avlsning, hade inkrningsproblem med fjrravlsningen och
var underbemannade.
Knut Einar Olsen
Han har en bakgrund i databranschen och har arbetat med marknadsfring och ekonomi. Nr
han kom till Troms Kraft i mitten av 1990-talet hade han ingen kunskap om elhandel. Han
blev senare VD i TK Handel. Frn rsskiftet 2001/02 till april 2006 var han ocks
styrelseordfrande i KKAB.
Troms Kraft ville ka omsttningen genom att brja slja grn el, som var lite dyrare n
vanlig el, p den svenska marknaden och underskte hur man skulle g tillvga. Han kom d i
kontakt med ngra personer p Ordfront. Tanken var att Ordfronts kunder skulle kpa el frn
Troms Kraft och att Ordfront skulle f fler medlemmar, nr bolaget slde grn el i Sverige.

Nr han frst trffade Boris Benulic arbetade denne med Hllefors Kraft och
Kulturdistribution. Nr det bolaget frsattes i konkurs bildades KKAB och Knut Einar Olsen
blev styrelseordfrande i KKAB. Boris Benulic, som blev VD, visste d inget om elhandel
och han tror att denne alltjmt inte vet ngot om detta. KKAB och Boris Benulic skulle
emellertid bara trffa avtal med elkunder om frsljning av el. Han skulle representera bolaget
och ocks ppna drrarna till kultursektorn. Handeln av el p Nord Pool skulle sktas av TK
Handel; eftersom krafthandel r mycket volatil krvs hg kompetens nr man kper el p
Nord Pool. Krafthandel kan delas in i tv delar, den fysiska leveransen av el och den
finansiella delen, dvs. hanteringen av kraftportfljen.

KKAB fick en snabb kning av antalet kommunkunder. Genom Comentus upphandling fick
man mellan 80 och 90 kunder i den frsta upphandlingen och snart var antalet kommunkunder
uppe i ca 150. Oftast var det frga om fastprisavtal till mycket frmnligt pris och
tremnadersfakturering i efterskott. Detta innebar att bolagets likviditet blev anstrngd och att
bolaget kunde frlora pengar p avtalen. Under hela hans tid i styrelsen var likviditeten ett
problem. Man frskte omfrhandla avtalen och lyckades f ngra kommuner att g med p

10

kortare faktureringstid; i Norge r 30 dagarsfakturering standard. Den el som kps p elbrsen


mste betalas inom 14 dagar. Genom att hja aktiekapitalet frn 9 till 100 miljoner kr och
genom att banken fick pantrtt i fakturorna hoppades man ocks f en hgre kreditram hos
banken.

Det var inledningsvis problem med ntgarnas mtaravlsning. r 2003 bytte KKAB
faktureringssystem frn det norska Evas till Pomax/CAB, som fungerade i Sverige. CABsystemet fungerade inte optimalt inledningsvis men som han uppfattade det skedde det en
frbttring. Det norska fretaget Enita skulle bist KKAB med support av CAB. Som han
minns det fungerade samarbetet mellan KKAB och Enita. Styrelsen i KKAB fick information
om vad Enita gjorde men det nmndes aldrig att avtalet med Enita inte fungerade.

Det var Boris Benulic som fredrog posten Upplupna intkter p styrelsemtena. Han
upplevde att det skedde en klar frbttring nr det gllde faktureringen. r 2005 hade bolaget
ntt en sdan omsttning att bolaget skulle anvnda fljande r fr att konsolidera sig.

P Boris Benulics initiativ brjade styrelsen vren 2003 diskutera byte av revisor.
Diskussionerna hrom fortsatte p hsten samma r. Man var missnjd dels eftersom Inger
Fjellner inte kom till det styrelsemte som skulle behandla halvrsbokslutet enligt Boris
Benulic p grund av att hon spelade golf dels fr att hennes rkenskapsrapporter hade
kommit bolaget till del fr sent, vilket frsvrade redovisningen. Man tyckte ocks att
revisionskostnaderna var fr hga. Man ville ven ha en revisor frn Stockholm.

P frslag av Boris Benulic utsgs Elisabeth Simonsson till ny revisor. Koncernrevisorn


Frode Danielsen, som kommer frn PwC, blev milt sagt frbannad nr han fick knnedom
om bytet. Frode Danielsen skrev ett mejl till koncernchefen i frgan. Mejlet fick Boris
Benulic fr knnedom och denne skrev ett dligt mejl i frgan till koncernchefen, som han
senare fick be om urskt fr. Knut Einar Olsen har numera frsttt att det inte var s smart att
byta till en annan revisionsbyr. Elisabeth Simonsson deltog sedan p 2-3 styrelsemten under
Knut Einar Olsens ordfrandetid.

Inger Fjellners erinran till styrelsen avseende revisionen 2002 fick han del av frst 2011.

11

Bergsvein Wang
Dataavdelningen hos Trondheim Energi knoppades av och bildade Enita AS, som arbetade
inte bara mot Trondheim Energi utan ven mot externa kunder. Bolaget hade en
verksamhetsdel fr fakturering och en fr tekniska leveranser. Frutom Trondheim Energi
hade bolaget en del mindre energibolag som kunder.

Bergsvein Wang hade en bakgrund som bl.a. IT-chef och blev administrativ chef (VD) fr
Enita. Han slutade p bolaget 2007. Han kommer ihg det omfattande avtalet med KKAB.
Detta avtal var lite speciellt eftersom tjnsten bara avsg systemuppfljning och rdgivning;
normalt sktte Enita bolagens hela fakturering. Man kan uttrycka det som att Enita bara hade
en supportfunktion gentemot KKAB.

Pomax/CAB var ett nytt faktureringssystem, som anvndes av bl.a. Trondheim Energi men i
Sverige ven av Gullspngs Kraft. Rent tekniskt fungerade CAB bra. Det gick att ta fram
volymrapporter ur CAB. Det fanns en standardrapport. nskades mer komplicerade rapporter
krvdes inledningsvis hjlp frn Enita. Ett problem var emellertid att stmma av tillfrd och
levererad el, dvs. att f in korrekta mtvrden. Dessa problem minskade med tiden. Systemet
utvecklades ocks kontinuerligt. Kollegan Jon-Ivar Straume knner bttre till detaljerna.

Det ankom p KKAB:s personal att lgga in data i CAB-systemet. I starten hade man problem
med det. Han hade tre-fyra mten med personer frn KKAB ren 2003/04, d problemen med
CAB diskuterades. Av minnesanteckningar frn mtena framgr att man lyckades lsa dessa.
Mjligen hade KKAB fr hga frvntningar p Enita och CAB. Det frekom viss fortsatt
mejlkontakt mellan KKAB och Enita under ren. Fr.o.m. 2007 tog Tieto mer och mer ver
supportuppdraget.

Frode Danielsen
Han var koncernrevisor i Troms Kraft ren 2001-2011; sista rkenskapsret han reviderade
var 2010. Han hade d han fick uppdraget erfarenhet frn andra energibolag, dock inte
svenska. En partner i PwC vertog uppdraget efter honom.

12

En koncernrevisor ska uttala sig om koncernrkenskaperna. En sdan har inget direkt ansvar
fr revisionen i dotterbolagen, dr finns fretagsrevisorer. Koncernrevisorns uppgift r bara
att bedma om dotterbolagen reviderade rkenskaper kan ligga till grund fr moderbolagets
rsredovisning. Han tog endast del av revisionsrapporterna men r 2009/10 gick han djupare i
revisionsdokumentationen.

Redan frn dag 1 fanns det risker knutna till KKAB:s verksamhet och d speciellt betrffande
posten Upplupna intkter. Han fick information om att det fanns problem med faktureringen i
KKAB och att revisorn kontrollerade vissa brister i intktsrutinerna. Han tyckte ocks att den
redovisade posten Upplupna intkter var stor, men han fick bra frklaringar till detta
frhllande. Han hade gett skriftliga instruktioner till Inger Fjellner avseende granskningen.

Den 17 februari 2004 fick han knnedom om revisorsbytet i KKAB genom ett mejl frn Inger
Fjellner. Han tyckte det var olyckligt att man d bytte revisor, nr revisionen av bokslutet fr
r 2003 redan pbrjats och tiden var knapp. Han tog omedelbart kontakt med ledningen fr
Troms Kraft och fick veta att styrelsen i KKAB hade ifrgasatt Inger Fjellners kompetens.
Vid telefonsamtal med koncernchefen och med Knut Einar Olsen begrde han att f beska
den nya revisorn Elisabeth Simonsson. Den 24 februari skedde mtet i vilket ven bl.a. Boris
Benulic deltog. Elisabeth Simonsson och hennes medarbetare hade d startat granskningsarbetet. Han gav instruktioner fr revisionens genomfrande till Elisabeth Simonsson, srskilt
betrffande granskningen av posten Upplupna intkter, vilka skrptes i frhllande till de
instruktioner han gett Inger Fjellner. Han har sedan ftt rapporter frn Grant Thornton om hur
hans instruktioner har fljts och han har litat p rapporterna. Han fick ett bra intryck av
Elisabeth Simonsson och samarbetet mellan dem fungerade vl.

Han har aldrig ftt knnedom om att Boris Benulic har justerat faktureringsdata innan dessa
har lmnats till revisorerna i excelfiler. Han anser att man inte kan gra en ordentlig revision
utan att jmfra lmnade uppgifter med CAB och han var av uppfattningen att revisorerna
stmde av uppgifterna om fakturerad volym. Han ansg dock att det fanns skl till frdjupad
granskning och tog upp frgan om att lta en annan revisionsfirma gra en kontroll av posten
upplupna intkter men det fanns inget intresse i KKAB:s styrelse fr en sdan tgrd.

Han fick inte del av den erinran som Inger Fjellner lmnat till KKAB:s styrelse med
anledning av revisionen avseende 2002 rs bokslut. Han hade emellertid kontakt med henne
13

nr hon vckte frgan om en frdjupad revision och en frstrkning av revisionsteamet med


en extra revisor. Han hade ocks fortsatt kontakt med henne under r 2004 betrffande de
iakttagelser som hon gjort.

I april 2006 tog han upp med styrelsen i Troms Kraft att KKAB:s post Upplupna intkter var
stor och riskfylld och bestod av gamla leveranser som inte hade fakturerats. Knut Einar Olsen
lmnade dock en utfrlig och trovrdig frklaring till detta. Posten Upplupna intkter bygger
p en bedmning. Risken fr kundfrluster minskar nr en fordran fakturerats.

Jakob Jnsson
Han har studerat industriell ekonomi p KTH. r 2006 blev han genom ett bemanningsfretag
anlitad av KKAB fr att reda ut faktureringssystemet. Han fick intrycket att ledningen fr
bolaget ville komma till rtta med efterslpning i faktureringen. Han skapade fakturor i CAB
p detaljniv. Han utgick frn fellistor, dvs. excelfiler som tog upp det som var fel, t.ex. att det
saknades mtardata eller att en anlggning bytts ut. Han arbetade med detta till mitten av
2010, d han flyttade utomlands. r 2012 fick han ter anstllning p bolaget och arbetar
alltjmt p NSG.

Numera r bolagets faktureringsgrad nstan 100 procent efter en mnad. I december 2013 lg
faktureringsgraden kanske p 85 procent, den senaste mnaden var d inte fakturerad och s
fanns det ngra kunder med tremnadersfakturering som inte hade fakturerats. r 2007 torde
faktureringsgraden ha varit lgre eftersom faktureringen d fungerade smre.

Det gick att ta fram standardrapporter ur CAB. Det stora problemet var emellertid att
fakturaraderna i CAB inte var periodiserade. Dessutom fanns inte begreppet kWh i systemet.
Det var ocks svrt att veta vilka fakturarader som man skulle rkna volym p. Han hade inte
ngon kontakt med Enita. Han hade sporadisk kontakt med Tieto men inte angende
rapporter.

Nr man byggde Datavaruhuset infrde de begreppet volymbrare. De valde ut de volymer


som man skulle rkna p. Enklast var att utg frn faktureringen av energiskatt i CAB. Nr de
gjort det var det enkelt att berkna volymer. Han har tagit ut alla fakturarader (fakturalinjer)
14

frn CAB som Deloitte sedan tagit ver och periodiserat. Det var ett omfattande arbete som
innebr att man kategoriserar uppgifterna i databasen s att volymen inte rknas flera gnger.
Deloitte transformerade sedan de uppgifter han tagit fram. Han har inte varit inblandad i
Deloittes arbete.

Datavaruhuset, som blev klart 2012 men som kunde ha tagits fram tidigare, r ett datalager i
vilket man kategoriserat och periodiserat fakturalinjer, som sedan kan anvndas fr att ta ut
rapporter. Genom att stlla s.k. SQL-frgor till databasen kunde man f fram volymer fr
bestmda perioder, vilket tidigare hade varit det stora problemet. Fr att f fram korrekta
rapporter stllde han egna SQL-frgor; Enitas program EZSQL var inte tillrckligt bra. Den
data som finns i CAB pverkas inte genom dessa tgrder.

Bolaget gjorde 2012 en volymvrdering tillsammans med PwC. Resultatet verensstmmer


med det som Deloitte kom fram till.

Fram till r 2009 var det vanligt att man rknade med uppskattad frbrukning och sedan
korrigerade faktureringen en gng om ret nr avlsning skett. Saknades uppgifter om
mtarstllning frn ntbolagen var det ganska snabbt och enkelt att f fram korrekta uppgifter
genom ett telefonsamtal. r 2009 kom krav p mnadsvis avlsning av elmtare.

Jon Ivar Straume

Han r dataingenjr och har ocks en tvrig ekonomexamen. Han brjade arbeta i
datastdbolaget Enita AS r 1990. Bolaget var inriktat p konsult- och stdverksamhet, frmst
vad avser fakturering via databaser. Han var ren 2003-2011 leverans-och systemansvarig och
ledde en avdelning p fem personer, som bl.a. gnade sig t rdgivning i faktureringsfrgor.
r 2003 kom han i kontakt med KKAB och d frmst med Boris Benulic, Ewa Helmenius
och Jonas Lundberg. Han var med nr konsultavtalet mellan KKAB och Enita skrevs. Avtalet
med KKAB skiljde sig frn andra kundavtal. Med exempelvis Trondheim Energi hade
nmligen ENITA ett mera lngtgende ansvar n gentemot KKAB. Fr Trondheim Energi
sktte Enita ven faktureringen. Till KKAB levererade de teknisk driftsupport och rdgivning
mot betalning, nr KKAB s nskade.

15

KKAB anvnde sig av redovisningssystemet Pomax/CAB, som han hade goda kunskaper om.
De anstllda i KKAB saknade inledningsvis dremot ingende kunskaper om CAB men de
kunde sjlva ta ut de rapporter som de nskade med hjlp av verktyget SQL. I CAB lagrades
alla fakturalinjer ssom mngd, pris, belopp och litet annat. CAB hade dock problem med
periodiseringar men problemen minskade med tiden. Han kommer inte ihg om Enita bitrdde
KKAB i detta hnseende men han vet att andra kunder hos Enita fick hjlp. Enita hjlpte dock
KKAB nr det gllde vissa problem ned fakturaraderna. I Sverige hade man d ocks problem
med ntvrdena, vilket inte frekom i Norge.

KKAB hade allts vissa problem med tidsperiodiseringen av rapporterna. Om man tog ut en
rapport fr januari mnad blev det problem, eftersom man d var tvungen att anvnda sig av
estimerade vrden. Hos Enita fanns det emellertid kompetens att ta fram sdana
volymrapporter frn CAB.

Han minns inte om han frde ngon diskussion med Boris Benulic om rapporter. Nr han
trffade Boris Benulic diskuterades huvudsakligen KKAB:s missnje med leveranser och inte
med CAB. Han kommer inte ihg om man lyckades lsa KKAB:s problem. Som leveransoch systemansvarig hade han fram till r 2005/2006 emellertid ftt information om KKAB
varit missnjt i ngot hnseende.

Anders Huldt
Han r universitetsekonom och har arbetat med intern och extern revision mellan ren 19792013, de sista elva ren p Deloitte.

Omkring den 20 november 2011 kontaktades han av KKAB, som behvde konsulter fr att ta
fram bolagets bokfring, eftersom man hade problem med boksluten. Hans uppdrag var att
kategorisera och systematisera vad KKAB:s CAB-system innehll. KKAB frgade efter
sifferrelationen mellan CAB-fakturerad elfrbrukning i kWh och frsld el samt
faktureringstid. Det var allts frga om att ta fram periodiserade och kategoriserade rapporter
om kundleveranser, CAB-fakturerad elfrbrukning i kWh och intkter i SEK. Han hade gjort
liknande arbeten tidigare och uppdraget var inte srskilt komplicerat och tidskrvande. Hans

16

arbete bestod bl.a. av selekteringar, uppdelning av data per r, eftersom det var det som
kunden frgade efter.

Till sin hjlp hade han tv personer som bl.a. tog fram rdata frn CAB. En datafil innehll
uppgifterna. Det var inte han som tog fram data frn CAB, men han frskrade sig om att
framtagna uppgifter frn CAB stmde verens med vad som bolaget faktiskt tillhandahll
dem. Hans medarbetare analyserade uppgifterna med hjlp av verktyget ACL (Audit
Command Language). ACL har inte ngon uppdateringsfunktion s det gr inte att justera
mottagna data. Dremot kan data frn CAB justeras om de blivit verfrda till exempelvis
excel-ark. ACL r vl testat och anvnds av stora revisionsbyrer i vrlden.

Han och hans medhjlpare fick ett antal mnadsfiler och skapade tv rapporter, en
intktsrapport och en volymrapport p rsbasis. Hans uppgift var allts inte att revidera utan
bara att sammanstlla uppgifter frn CAB utan ngon egen bedmning eller egna slutsatser.
De utfrde uppdraget enligt god sed. Hans kontroller visade inte ngra avvikelser. Det var
frgan om rena data som klassificerades efter det r som de kunde hnfras till.

Resultatet var tillfrlitligt. Det sammanstllda materialet lmnades till Annicka Holmgren.

Daniel de Paula
Han r civilekonom och auktoriserad revisor p Deloitte med 17 rs erfarenhet.

Deloitte fick av Troms Kraft uppdraget att kvalitetsskra den internutredning som gjorts
avseende KKAB:s rkenskaper. Avsikten var att skerstlla att den utredning som beropades
av Troms Kraft i civilmlet var korrekt. Han har trffat Annicka Holmgren.

Uppgiften, som utfrdes 2013 av honom som ansvarig, ytterligare tv auktoriserade revisorer
och en it-revisor, innebar att man tittade p de data som anvnts och kontrollerade om det
skett en korrekt vrdering. De fick det grundlggande materialet frn bolaget och
kompletterade detta med externt material, bl.a. frn Svenska Kraftnt. Det fanns
faktureringsserier men vissa fakturarader saknades, 102 000 rader av totalt 32, 6 miljoner
rader.

17

Man tittade bl.a. p genomsnittspriserna p avtalsniv. Validering skedde p tv stt: a) man


granskade ett femtontal kontrakt med stor volym frn 2005, 2007 och 2009 och b) it-revisorn
gjorde en egen omrkning av rdatan fr att jmfra med det bolaget rknat fram. Det var
ganska god verensstmmelse mellan bolagets priser och det som togs fram vid granskning.
ven vid en marknadsjmfrelse framstod resultatet som rimligt. Han har god erfarenhet av
CAB; en av hans strsta klienter har anvnt systemet under flera r.

Om man tittar p hela perioden 2001-09 r slutsatsen att 97 procent av den levererade
volymen har fakturerats ut r 2013.

Internutredningen bygger p tre antaganden: 1) Redovisade intkter i CAB motsvarar


fakturerad el, 2) Tillgg ska gras fr fakturerad el avseende Karlskoga och Laholm med
samma uppskattade belopp, som bara har marginell effekt p den totala faktureringen, och 3)
Upplupna intkter som r ldre n tv r p den svenska marknaden och ett r p den finska
marknaden kan man bortse ifrn; denna oskra kreditpost uppgick till ca 17 miljoner kr och
hade under alla frhllanden liten effekt p resultatet. Den anvnda metodiken bedms rimlig
och ge ett i princip rttvisade resultat.

Han har utgtt frn de periodiseringar som skett i databasen. I denna periodisering har
kollegorna p Deloittes it-avdelning medverkat. Dr har man varit oberoende gentemot
bolaget. Han har drfr inte haft anledning att ifrgastta denna.

Han vet inte hur stor del av den upplupna volymen som avsg spotpriser och som avsg
fastprisavtal och han knner inte till skillnaderna mellan dessa priser. Han vet inte heller
frdelningen mellan kommunkunder, fretagskunder och privatkunder. Han har inte ftt
ngon information om att det inte gr att lita p rdata frn CAB.

Mats Andersson
Han har en magisterexamen i ekonomi, som han kompletterat med studier i ADB, och har
bl.a. arbetat som skatterevisor. Sedan 1998 arbetar han som revisor p PwC med processer
och internkontroll, bl.a. mot energimarknaden.

18

Frn rkenskapsret 2011 fick PwC ter uppdraget att revidera KKAB:s rkenskaper och
auktoriserade revisorn Sten Hkansson blev pskrivande revisor i bolaget. Mats Andersson
kom att ing i revisionsteamet med uppdrag att granska posten Upplupen intkt, ngot som
han sysslat med sedan 1990-talet. Uppgiften var att kontrollera posten Upplupen intkt i 2010
rs rkenskaper och granska bolagets berkningar av samma intkt i 2011 rs rkenskaper.

I det arbetet utgick han frn varje anlggning, dvs. varje elmstare, fr att f fram ett saldo
avseende levererad men inte fakturerad el. Uppgifter avseende anlggningarna hmtades frn
CAB, som han knner vl till. Medarbetare p KKAB tog fram den rdata ur systemet som
han efterfrgade, t.ex. kundnamn, anlggningsnummer, elcertifikat, elskatt, priser och
frbrukad volym. All data lstes in i programmet ACL, som sedan programmerades. Sedan
validerade han informationen han fick, s att den inte var korrumperad eller felaktig. I den
analysen ingick att se om materialet var frdelat ver ret och helt normalt eller om det fanns
konstigheter eller orimliga avvikelser. Nr han fann ngot orimligt eller konstigt fick bolaget
komma med en frklaring. Processen att minimera felaktiga data var rigors. Han
periodiserade ocks uppgifterna om upplupen volym i den mn det var behvligt genom att
titta p tidigare fakturering och uppskattad volym.

Nr han validerat rdatan gick han vidare i processen och rknade fram upplupen intkt. Fr
r 2010 kom han fram till att den uppgick till 54 miljoner kr i Sverige. Motsvarande belopp
2011 var 202 miljoner kr i Sverige. Det han kom fram till var en del av revisionsarbetet fr att
f fram revisionsbevis. Det har inte kommit fram ngot som visar att resultat av hans
utredning om upplupna intkter 2010 och 2011 varit felaktig. Han har lagt ner tskilliga
hundra timmar p uppdraget.

Han anser att det i elhandelsbolag r rimligt och normalt med upplupna intkter som uppgr
till mellan nio och elva procent av omsttningen.
Marcus Flood
Han har en utbildning i bl.a. dataprogrammering frn Linkpings universitet. Sommaren 2010
brjade han arbeta p KKAB och blev fast anstlld 2011. Han uppgifter inledningsvis var att
arbeta med faktureringen och fellistor. Fellistorna avsg diverse problem, bl.a. krngel med

19

ntbolagen. r 2011 tog han ver faktureringsansvaret frn Hendrik Ekholm. Sedan 2013 r
han ansvarig fr it-frgor p KKAB.

Han jobbade med CAB. Sjlva faktureringen i sig fungerade bra men han hade vissa problem
med att f fram underliggande data. Nr rutinerna blev bttre kom man i takt med
faktureringen. Han har inte arbetat med Datavaruhuset.

Han deltog i internutredning genom att ta fram faktureringsdata frn CAB:s databas och
verlmna dessa till Deloitte. Till sin hjlp hade han SQL-systemet. Det var Deloitte som
bestmde vilka uppgifter som var av intresse, vilket var dels fakturanummer och datum, dels
fakturaraderna. Det var en stor mngd data som skulle tas fram, s arbetet var omfattande.
Rad fr rad tog han fram uppgifter fr ett r i taget. Han gjorde en grov periodisering p
verslagsbasis.

Hendrik Ekholm
Han hade tidigare under tta r arbetat p Vattenfall. r 2007 brjade han p KKAB och han
arbetar alltjmt p NSG. Inledningsvis var hans arbetsuppgifter att arbeta med fakturering,
fellistor och kundkontakter. Jonas Lundberg var hans nrmaste chef.

All data fr faktureringen kom frn CAB. Arbetet med fellistorna var vid den tiden
omfattande och tidskrvande. Det krvde manuella tgrder och bolaget tvingades ibland ta in
extra personal. Kunderna hade olika faktureringstid, mellan 50 och 60 procent hade
enmnadsavtal, ca 10 procent tvmnadersavtal och ca 35 procent tremnadersavtal. Det var
huvudsakligen strre kunder som kommuner som hade tremnadersavtal. Fram till den 1 juli
2009 var det normala att mtaravlsning skedde en gng per r men p grund av en lagndring
infrdes d automatisk avlsning en gng i mnaden. Fakturering skedde normalt mnaden
efter faktureringstidens utgng och vid kvartalsfakturering var utgngspunkten rets kvartal.
Fram till sommaren 2009 frekom det att man hade frskottsfakturering och
preliminrdebiteringar av el. Det frekom ocks att man antedaterade fakturor. Det var Jonas
Lundberg som bestmde fakturadatum.

20

Pslagskunder var kunder som sjlva bestmde nr priset skulle lsas. De var ofta stora
kunder som kommuner. P det lsta priset gjordes ett pslag. Han har frsttt att de pslag
som gjordes inte sllan var fr lga fr att tcka KKAB:s kostnader.

Han arbetade ttt med Enita. Men Enita kunde inte lsa alla KKAB:s problem med
fakturering och rapportering ur CAB. Frn infrandet av mnadsavlsning av elfrbrukningen
minskade problemen med periodiseringen men alltjmt kan det uppkomma problem med
kategoriseringen av uppgifterna i CAB. Men en stor del av problemen frsvann nr
Datavaruhuset kom till.

I hans arbetsuppgifter lg ocks att ta fram olika typer av rapporter, t.ex. volymrapporter och
elskatterapporter. Sdana rapporter efterfrgades svl internt i bolaget som av kunderna.
Rapporterna togs fram med hjlp av verktygen EZSQL och Business Objects. Det senare
systemet, som han anvnt redan p Vattenfall, gjorde det enkelt att f fram rapporter. I
EZSQL, som han lrde sig anvnda p KKAB, fanns frdiga rapporter. Man kunde ocks
bygga manuella rapporter om man hade kunskap om systemet. Rapporterna togs fram i
excelfiler.
Boris Benulic begrde ibland fram volymrapporter det kan ocks kallas statistik som
skulle landa p ett bestmt belopp eller en bestmd volym. Det frekom oftast i mars, april
och maj. Han fick uppgifterna i mejl frn Boris Benulic. Han tog fram sdana rapporter frn
2009; tidigare hade Jonas Lundberg tagit fram rapporterna. Han fick d ndra vissa data i
excelfilen; det kunde bli frga om justeringar bde uppt och nedt av levererad volym till
vissa kunder. Ibland ndrade han i stllet beloppen. Det kunde ocks frekomma att han lade
till eller tog bort fakturarader. Han visste inte vad Boris Benulic skulle anvnda rapporterna
till, han tog snabbt fram dem fr att visa sig duktig. Han tyckte inte det var konstigt att han
fick gra ndringar i rapporterna, eftersom han lrt sig att det var problem med periodisering
och katalogisering. ndringarna har han allts gjort i filerna; CAB-systemet var lst.
Han har inte haft ngon kontakt med revisorerna betrffande excelfilerna. En gng trffade
han en revisor, som ville ha data till en stickprovskontroll.
Han knner till begreppet skring back-to-back, som innebr att nr man lser volymen till
en kund lser man samtidigt mot handelsbordet TK Handel, som allts fr en indikation att
skra en viss volym mot marknaden. Inom KKAB fanns en rutin att skra vid en marginal p
tv re. Det innebar att man inte alltid genast skrade priset utan frst nr den marginalen
21

uppnddes. Back-to-back-principen efterlevdes allts inte fullt ut i praktiken. Vad som


menades med prisprofil och intravek fick han knnedom om frst efter kraschen.

Information om hur skring skulle ske fick han av Boris Benulic och Jonas Lundberg. Han ser
det som sjlvklart att Boris Benulic knde till att bolaget hade s.k. ppna positioner. Jonas
Lundberg hade en datafil, som alla hade tillgng till, som utvisade hur stora volymer som var
ppna och hur mycket som var lst, marginalerna p kundkontrakten m.m. Under 2010, d
priset p el steg, deltog han dessutom vid mten nstan varje vecka med Boris Benulic vid
vilka prisskringsrutinerna diskuterades. Sjlva frsljningen av el var han inte inblandad i.

Lars Jonsson
Han r civilekonom. Efter sina studier arbetade han som auktoriserad revisor i 15 r och har
drefter arbetat som konsult. Han fick kontakt med KKAB via Elisabeth Simonsson under
hsten 2007. Han fick genom Boris Benulic, som han uppfattade som en intelligent person, i
uppdrag att sammanstlla och producera en rsredovisning fr r 2007. Han gjorde detta i
egenskap av konsult och genom sitt fretag Pro Executive Consultants. Hans fretag gjorde
drefter p konsultbasis ven rsredovisningarna i KKAB fram t.o.m. 2013. Han har allts
aldrig varit anstlld i KKAB.

I sitt arbete har han sammanstllt och presenterat rsredovisningarna utifrn ett frdigt bokslut
och information som tillhandahllits honom av ekonomichefen och VD:n i KKAB. Det
frdiga bokslutet har d varit under pgende revision. Vare sig han eller hans kollegor har
granskat bokfringen och de har inte heller vrderat olika balansposter. Nr han tog fram
rsredovisningen fr KKAB stack posten Upplupna intkter ut. Han fick av Boris Benulic
frklaringen till posten att bolaget hade ett stort antal kunder frn den offentliga sektorn som
hade lnga kredittider p tre mnader samt att viss problematik frelg avseende
mtaravlsning. Han kunde inte sjlv g in i CAB-systemet, som var en vsentlig del av
KKAB:s affrssystem, utan fick uppgifter drifrn frn andra.

Under vren 2010 framfrde han till styrelsen att KKAB var i behov av en starkare
ekonomifunktion, eftersom det var stora problem att gra effektiva rsbokslut. Boris Benulic
undrade om han ville g in som CFO. Eftersom det fanns planer p tillvxt tackade han ja till

22

detta. Frn frsta veckan i september 2011 var han p heltid, i egenskap av konsult, CFO i
KKAB. Han begrde att Annicka Holmgren skulle g in i rollen som redovisningschef, men
det blev fallet frst ngot senare.

Initialt i sitt uppdrag som CFO frgade han om KKAB:s ekonomiska stllning och kassaflde.
Bolaget hade likviditetsproblem. Han blev informerad om att de upplupna intkterna berodde
p faktureringsproblem. Boris Benulic uppgav att man skulle ta faktureringen senare och att
man hade kontroll p den lngsiktiga finansieringen, men att man hade problem med den
kortsiktiga finansieringen. KKAB hade just bytt bank. Lars Jonsson brjade med
strategimten om budgeten och infrde nya mnadsrutiner. Redan i september sg han att
bolaget var vldigt sent ute med att betala skatter och avgifter fr 2011. Det var allvarligt,
framfr allt eftersom KKAB hade en stor andel kunder inom den offentliga sektorn, som r
oerhrt knslig fr betalningsanmrkningar. Nr han ppekade detta viftades det bort. KKAB
antedaterade dessutom fakturor. Detta insg han i oktober. Genom antedateringen tog KKAB
betalt innan elen hade levererats. De felaktiga fakturadatumen kan dock ha berott p ett fel i
systemet.

I brjan av oktober frstod han att ven styrelsens agenda hade fokus p kassaflde och
fakturering. Han hade inte tidigare varit medveten om att s var fallet. Han blev ombedd av
styrelsen att upprtta en likviditetsprognos/likviditetsrapport.

Den 24 oktober 2011 var det ett styrelsemte vid vilket Boris Benulic presenterade ett bokslut
fr tredje kvartalet med ett vldigt fint resultat. Styrelsen tyckte det var bra men fortsatte att
trycka p faktureringsfrgan. Ca 1 miljard kr redovisades som upplupna intkter, varav cirka
570 miljoner kr ansgs vara en onaturlig del enligt Boris Benulic

Den 2 november var han klar med ett utkast till sin likviditetsprognos och han skickade
utkastet till Troms Kraft. Han blev samma kvll uppringd av styrelsen och man konstaterade
att det fanns en efterslpning frn 2010 och ven dessfrinnan. Den 3 november skrev Boris
Benulic ett mail och frklarade att den onaturliga delen var hnfrlig till 2011.

I sin likviditetsrapport fick han fram konstiga marginaler. Bl.a. hade Boris Benulic berttat fr
honom att de i Finland hade marginaler p 10 re men nr han pratade med den person som
var ansvarig fr Finland berttade hon att de i bsta fall tjnade 5 re per kWh. Liksom senare
23

Annicka Holmgren insg han att rsboksluten var spegelvnda. KKAB hade nmligen en
jttestor frlust innan de bokade upp upplupna intkter. Han insg hrigenom att ngot var fel,
att mnadsboksluten inte hade periodiserats korrekt och att uppgifter i CAB-systemet inte
stmde med uppgifter i huvudboken. Han upptckte ven att det som tidigare bokats om till
kundfordringar bokats tillbaka till upplupna intkter i bokfringen. Det var mycket som var
fel p en niv som kan ske inom ett entreprenadstyrt bolag, men som inte ska ske inom bolag
av en sdan storlek som KKAB d var.

I de akter som skulle innehlla fullstndiga presentationer av posten Upplupna intkter


saknades dokumentation helt. Nr han frgade Helena Ridderstrle om detta hnvisade hon
till Boris Benulic, eftersom det var han som sammanstllde materialet och hon bara bokfrde
det. Han vet inte om hon frstod varfr det var s. Helena Ridderstrle var sjukskriven nr det
hela upptcktes.

Han frskte utan framgng f tag p Boris Benulic fr att f svar p en del frgor. Den 10
november 2011 hade man planerat att hlla ett styrelsemte vid vilken likviditetsprognosen
skulle presenteras, men Boris Benulic gjorde sig otillgnglig. Han gick drfr och pratade
med Jonas Lundberg och sa till denne att de skulle fakturera ut den onaturliga delen om 570
miljoner kr, men Jonas Lundberg var ofrstende och kunde inte frst hur detta skulle g till
eftersom cirka 97 procent hade fakturerats ut. Han sa att det inte kunde finnas s mycket kvar.
De kontrollerade detta i CAB och sg att det stmde.

Han insg d att ngot var fel och visade styrelseprotokollen fr Jonas Lundberg, som blev
chockad ver att det angetts att s mycket skulle faktureras ut. Han uppfattade det som att
Jonas Lundberg inte knde till situationen. Jonas Lundberg bad honom vnta med att prata
med styrelsen eftersom han frst ville konfrontera Boris Benulic. P torsdagen den 10
november gick det inte att n vare sig Jonas Lundberg eller Boris Benulic. Senare p
eftermiddagen samma dag var avsikten att han skulle han presentera likviditetsplanen men
han saknade tillrckligt underlag. Han gav styrelsen en kassafldesrapport men inte
likviditetsrapporten. Styrelsen gick hrt t KKAB angende fakturering och Boris Benulic
svarade ter att man skulle fakturera ut. Han visste att det Boris Benulic sa var lgn men han
upplevde att han inte hade tillrckligt med underlag fr att framfra det till styrelsen.

24

Nr mtet avslutades frgade han Boris Benulic om det var ngon skit med de upplupna
intkterna. Boris Benulic svarade inte honom utan pratade om annat. Sedan bekrftade Boris
Benulic att det kunde vara ngot konstigt med posten och gav honom och Annicka Holmgren
i uppdrag att titta p det.

Nr Boris Benulic inte kom till mtet med Jonas Lundberg bestmde sig han och Jonas
Lundberg sig fr att mejla styrelsen. I sitt mejl sa de att bokslutet inte var rttvisande, att det
rrde sig om en allvarlig situation och att de ville ha ett telefonmte snarast. Senare samma
dag hade han och Jonas Lundberg ett telefonmte med styrelsen. Fr styrelsen sg det ut som
att cirka 1,2 miljarder kr skulle komma in p bolagets konto, men enligt systemet rrde det sig
om cirka 400 miljoner kr. Han r av uppfattningen att styrelsen var helt ovetande om
problemet. Han rekommenderade dem att ta in Deloitte som rdgivare och p lrdagen samma
vecka skickade han allt material till Troms Kraft. Materialet visade att det fattades 800
miljoner kr. Pengarna fanns bara p papper i form av bokfringsorder.

Den 22 november 2011 gick Troms Kraft ut med ett pressmeddelande angende vad som
intrffat. Han hade samma dag ett mte med banken om hur det intrffade skulle pverka den
norska koncernen. De borgenstaganden som Troms Kraft gjort fr KKAB ledde till att de
fick infria sina taganden gentemot banken och ta full tckning fr vad som skett i KKAB.

I december 2011 avslutades hans uppdrag som CFO i KKAB. Det frelg d en enorm
likviditetspress p bolaget. Han har drefter arbetat med KKAB som sedvanlig konsult med
frgestllningar om ansvarsfrihet, fretagets fortsatta drift, redovisning m.m. Han deltog ven
i ett antal mten med banker. Han har ocks ngot varit involverad i bl.a. likviditetsanalyser
m.m. som var en fljd av hndelserna i november 2011. Han lmnade dock i huvudsak ver
stafettpinnen till den norska internutredningen, Annicka Holmgren och de andra revisorerna.

Hans fretag, Pro Executive Consultants, har inte fakturerat Ekobrottsmyndigheten fr det
arbete som bl.a. han och Annicka Holmgren har utfrt. Troms Kraft och KKAB har betalat
alla konsultarvoden, Troms Kraft ca 1,5 miljoner kr och KKAB drygt 10 miljoner kr.

25

I samband med den s.k. upptckten i slutet av 2011 fick han i uppdrag av styrelsen att ge sin
syn p frgan om ansvarsfrihet i en promemoria. Han kom fram till att Boris Benulic inte
borde beviljas ansvarsfrihet. Han upplevde det dock som att han och Boris Benulic hade haft
ett gott samarbete men att Boris Benulic hade vilselett styrelsen i frga om bolagets upplupna
intkter.
Hanne May Grnli
Hon blev civilekonom 1993. Efter studierna arbetade hon tv r p Norges Bank och drefter
p KPMG. Hon arbetade d med revision och rdgivning. Hon arbetade sedan p Nordea i ett
r innan hon den 1 oktober 2008 brjade som controller p Troms Kraft. De senaste tre ren
har hon framfrallt arbetat med KKAB och den upptckt som gjordes i november 2011.

Efter den s.k. upptckten i november 2011 blev hon placerad i den oberoende arbetsgrupp
som skickades till KKAB av Troms Kraft den 17 november 2011. Gruppen hade till uppgift
att ta reda p vilka felen i rkenskaperna var, felens omfattning och hur felen uppsttt. Syftet
med arbetet var sledes att ta reda p storleken p manipulationen och redovisa detta till
koncernen, s att den i sin tur kunde redovisa detta till media.

Att det frekommit upplupna intkter var inget konstigt i sig, utan frgan var om storleken p
de upplupna intkterna. Arbetsgruppen skulle leta efter volymer som kunde faktureras ut och
detta arbete inleddes med en gng. Den 18 november 2011 fick gruppen tillgng till CABsystemet genom personer p KKAB:s it-avdelning. Gruppen tog ut rapporter genom att stlla
SQL-frgor om faktiska fakturarader och volymbrande fakturarader. Det var en person som
har mycket erfarenhet av arbete med systemet som hjlpte dem att ta fram rapporterna. Hon
hade inte sjlv tillgng till systemet och har inte ngon it-utbildning utan fick frlita sig p det
underlag som verlmnades till henne. Hon kan inte uttala som om plitligheten av systemet.
Hon litade p uppgifterna i underlaget, eftersom de stmde verens med bl.a. Engrosrapporterna.

Hon visste om att volymen frekom p flera fakturalinjer i systemet. Hon tog drfr fram de
volymbrande fakturalinjerna och stmde av dessa mot vad som levererats enligt engrosrapporten. P s stt kunde de se hur stora de upplupna intkterna skulle ha varit vid
rsskiftena. Med utgngspunkt i revisionsrapporterna och de dri hrande volymrapporterna

26

kunde hon och hennes kollegor se vad som skulle fakturerats ut under en viss period. De
tittade p en liten period under rkenskapsret 2006 och upptckte vid jmfrelse med CABsystemet att beloppet 114 miljoner kr som angavs som utfakturerat inte hade ngon
motsvarighet i CAB-systemet, enligt vilket endast cirka 20 miljoner kr hade utfakturerats.
Metoden var ett enkelt och konkret stt att kontrollera om revisionen och de upplupna
intkterna stmde. Nr de tittade p saken ver en period om flera r frstod de att ngot var
mycket fel. Fr rkenskapsret 2010 var differensen 1,2 miljarder. Hon har i efterhand sett att
hennes berkningar stmmer mycket vl med vad som konstaterades i den interna utredningen
som gjordes av Annicka Holmgren.

I sitt arbete underskte hon de tio strsta kunderna inom varje kundsegment fr respektive r.
De tog fram kontrakten och skringspriset fr varje kund, varefter de kunde se om kontraktet
gett ett positivt eller negativt tckningsbidrag. De kunde konstatera att kontrakten gav
negativa tckningsbidrag och svaga marginaler under hela perioden 2003 2010, och d
srskilt 2003 samt 2008-2010. De kundkontrakt de tittade p stmde mycket vl verens med
data i CAB och de upptckte inte ngra felaktiga uppgifter om priset som fakturerats kunder.
Periodideringen kring rsskiftena lste de genom att periodisera frbrukningen per dag fr
den period de underskte. Eftersom de d anvnde sig av ett genomsnitt, blev det inte ngra
vsentliga fel i frhllande till det fel p 1,5 miljarder som konstaterats.

Hon vet att det har pratats mycket om att det frelg problem med CAB-systemet men de
anvnde sig av rdata i sin granskning. Enligt hennes uppfattning kan de problem med
mtarstllningarna som Boris Benulic pekat p inte ha frhindrat KKAB frn att fakturera.
Tvrtom var KKAB frhllandevis jour med sin fakturering. Hon anser att Boris Benulic
kommit med vilseledande uppgifter.

Efter det inledande arbetet i KKAB har hon arbetat med att ta reda p hur manipulationen har
gtt till. Hon anser att hon ftt god knnedom om berkningsmodellerna som anvnts fr att
manipulera siffrorna och omgivningen, inklusive revisorerna. Hon har kommit fram till att
sklen till manipulationerna framfrallt varit underprissttning under hela perioden samt
underskring under en del av perioden, och d srskilt de senare ren.

27

Hon fick tillgng till revisionsfilerna frst i mars 2012. Vid kontroll av revisionsfilerna mot
CAB-systemet r det viktigt att ha information om framfrallt fakturadatum och
leveransperiod, men ocks fakturanummer och kundnummer, eftersom detta frenklar
identifikationen av fakturalinjer. Sdan information hade tagits bort i revisionsfilerna som hon
fick frn Boris Benulic. Bristen p information om detta i revisionsfilerna gjorde det svrt att
ta fram vilken faktura en uppgift motsvarades av i CAB. Nr hon tittade p revisionsfilerna
fr 2010 sg hon att snittpriset per kWh var frhllandemssigt hgt jmfrt med uppgifter i
CAB-systemet. Hon knner till att priserna hos KKAB bestmdes med utgngspunkt i priset
frn Elvis-systemet, som anvndes av TK Handel. De uppgifter om priser hon sjlv hade
tillgng till kvalitetsskrades av hennes kollegor.

Annicka Holmgren, som genomfrde en enkel pivotering i Excel, fick fram orimliga utfall
med mrkliga priser som bl.a. lg p ver 2 kr per kWh. Enligt henne r detta ett omjligt
pris att f p elmarknaden och tyder p att siffrorna i revisionsfilerna som Boris Benulic gav
till revisorerna r felaktiga och att en manipulation skett. ven ett stort antal kunder med ett
snittpris p mellan 1 och 2 kr per kWh upptcktes, vilket hon ocks anser orimligt hgt. Det r
hennes uppfattning att upptckten om snittpriserna visar hur manipulationen skett, d.v.s.
genom att volymen reducerats i revisionsfilerna.

I sin utredning drog hon slutsatsen att underprissttning och underskring var de frmsta
sklen till att manipulationerna gjordes. Hon angav ven ett tredje, mindre vsentligt, skl,
nmligen att KKAB fakturerat el som nnu inte kpts. Hon har senare konstaterat att detta fel,
som uppgr till ca 5 20 miljoner kr, i frhllande till det totala felet, 1,5 miljarder, inte r av
vsentlig betydelse. Det r hennes uppfattning att ett kontrakt ska tcka alla kostnader i driften
och inte bara det pris el kps in fr. Hon anser att det gr lita p uppgifterna i CAB gllande
pris och att de priser som anvndes fr att prisstta de upplupna intkterna var helt fel.

Den korrigering om 1,5 miljarder kr, som gjordes i samband med 2011 rs bokslut fr KKAB,
granskades av revisorer frn PwC och Deloitte och ven av interna revisorer. PwC, som ter
ftt ansvar fr revisionen av KKAB:s rkenskaper, skrev en ren revisionsberttelse och det
krver naturligtvis mycket noggrann dokumentation.

28

Hon arbetade visserligen nra Annicka Holmgren som utsetts till redovisningschef i KKAB
men hon har inte deltagit i Annicka Holmgrens och Deloittes utredningar. Hon visste om att
Annicka Holmgren hade ftt i uppdrag av Ekobrottsmyndigheten att gra en utredning.

Syftet med hennes eget arbete har varit att ta fram faktaunderlag och bevis. Det var emellertid
frst lngt efter att hon inlett sitt arbete som stmning vcktes i tvisterna mot Grant Thornton
och PwC. Under hsten 2013 blev det dock klart att det arbete hon gjorde med de
underprissatta kontrakten skulle komma att anvndas i tvisterna.

Hon har trffat Boris Benulic, Helena Ridderstrle och Jonas Lundberg i sitt arbete men inte
Pierre Sj. I egenskap av controller p Troms Kraft hade hon dock frmst kontakt med Boris
Benulic. Under 2009 frskte hon inleda ett samarbete med Helena Ridderstrle, men Boris
Benulic ville att all kontakt skulle ske genom honom.

Tore Brynjulfsen
Han arbetar sedan flera r p TK Handel med energirapportering och kontroll.
Energirapporter r en sammanstllning som grs varje mnad avseende omsttningen i
koncernen Troms Kraft. Detta gjordes ven fr KKAB. Med just KKAB fanns det ett avtal
som reglerade vad TK Handel skulle gra fr KKAB, som att skta den fysiska handeln med
el p Nord Pool och prisskringen fr KKAB. Fr detta tar TK Handel betalt av KKAB.

I handeln av el agerade drfr TK Handel och KKAB som motparter. TK Handel sktte
balansansvaret och den fysiska handeln av el i KKAB:s namn och p KKAB:s risk. TK
Handel visste vad de skulle kpa in p Nord Pool t KKAB genom att de dagligen gjorde en
prognos baserad p siffor om KKAB:s frbrukning per nt och per geografiskt omrde enligt
uppgifter frn Svenska Kraftnt och ntgarna i Sverige. KKAB hade ocks att informera TK
Handel om de ingick avtal med en strre kund.

Nr KKAB slde el till fastpris gjorde de en bestllning om prisskring med TK Handel, som
d tog fram ett prissatt kontrakt, varigenom bl.a. valuta och geografiska omrden som elen
skulle levereras till beaktades med utgngspunkt i rdande marknadspris. Kontraktet

29

skickades drefter till KKAB fr signering. Prisskringen skedde nr kontraktet signerades


och skickades ter till TK Handel.

Frhllandet mellan KKAB och TK Handel reglerades i en riskmanual och ett tjnsteavtal. I
riskmanualen angavs att fastpriskontrakt skulle skras av KKAB back-to-back mot TK
Handel. Han har inte hrt talas om att KKAB inte skrade kontrakt back-to-back med
undantag fr tiden efter 2008. Boris Benulic hanterade inledningsvis prisskringen, r 2003
tog Jonas Lundberg ver ansvaret fr denna och i slutet av 2008 tog slutligen Hendrik Ekholm
ver detta arbete. TK Handel hade inte ngon insyn i KKAB eller i CAB-systemet och hade
drfr inte mjlighet att se om en kund hade ett fastprisavtal eller inte.

Eftersom risken i stort vergick till TK Handel i och med att prisskringskontraktet ingicks
och d TK Handel hade mandat att inom vissa ramar spekulera p marknaden, behvde
skring mot NASDAQ inte ske back-to-back. Det innebar dock inte en risk fr KKAB om TK
Handel spekulerade p marknaden; det var TK Handel som fick ta en frlust om spotpriset
kade efter att KKAB skrat priset.

De risker som KKAB svarade fr efter att avtal om prisskring ingtts var tillbudsrisken och
volymrisken. Tillbudsrisken avser risken fr att priset p spotmarknaden fr el frndras frn
det att KKAB ger ett erbjudande om ett visst pris till en kund fram till att avtalet om
prisskring signeras av TK Handel. Volymrisken avser risken fr att kunden frbrukar mer el
n vad som avtalats, s att verfrbruket inte omfattas av den prisskring som tidigare
gjorts. Eftersom TK Handel skrade el avseende mindre kunder p veckobasis fick dock
KKAB ven st risken fr den eventuella prishjning som kunde ske veckovis, den s kallade
profilrisken. Profilrisken kunde avse mellan tta och tio kr per mWh. Profilrisken var sledes
en kostnad som KKAB var tvunget att rkna in i priset i kundavtalen fr att inte KKAB skulle
behva svara fr den kostnaden. KKAB har vetat om att profilrisken tillkom och att TK
Handel inte stod fr den kostnaden. Det r hans uppfattning att det fanns ett utrymme inom
ramen fr riskmanualen att gra s. KKAB fick rliga rapporter om profilkostnaderna och det
lg KKAB att sjlv rkna ut veckopriset.

30

Kjell Ole Straumsnes


Han arbetade som auktoriserad revisor mellan ren 1985 och 2008, d han utsgs till vice
koncernchef i Troms Kraft. Med det fljde att han ocks blev styrelseledamot i KKAB. Hans
frsta styrelsemte i bolaget var i september 2008. Det var Boris Benulic som fr styrelsen
rapporterade om bolagets ekonomiska stllning och om posten Upplupna intkter. I styrelsen
talades det om att dessa kade stadigt och det diskuterades om orsaken var mtarproblem,
kad omsttning eller faktureringsproblem. Boris Benulic hade alltid adekvata svar p frgor
om de upplupna intkterna. KKAB, som inte var ntgare, hade svrt att f fram ntdata. Vid
denna tidpunkt befann sig bolaget dessutom i en mycket stark tillvxtperiod. Han ville minnas
att besvr med CAB-hanteringen ocks angavs som orsak till faktureringsproblemen men han
har knappast mtt ngon som inte klagar p it-systemen. De upplupna intkterna ledde till
likviditetsproblem. Dessa problem finansierades med blockkrediter eller kassakrediter i bank,
som beviljades med borgen av Troms Kraft som skerhet. Till slut uppgick borgenstagandet
till nstan en miljard kr.

r 2010 blev rsredovisningen frsenad. Styrelsen ansg att ekonomifunktionen mste


frstrkas och freslogs att det skulle anstllas en ny finanschef. Valet fll p Lars Jonsson
frn Pro Executive Consultants.

Problemen med den hela tiden dliga likviditeten diskuterades lpande. Boris Benulic kom
med frslag p en lsning p utfaktureringsproblemen och uppgav att det bara var att trycka
p knappen och fakturera ut. Men ingenting hnde. Vid ett styrelsemte runt den 10
september 2011 fick slutligen Lars Jonsson i uppdrag av styrelsen att sammanstlla en
likviditetsrapport. Lars Jonsson rapporterade sedan att inte fick uppgifterna om
utfaktureringen att stmma med kontantinstrmningen. Styrelsen satte samman en
arbetsgrupp, som fick tillgng till CAB och som gick igenom fakturafiler frn 2002 med CAB
som utgngspunkt. Det upptcktes drefter att bolaget inte lg efter med faktureringen s
mycket som psttts och att rsredovisningarna drmed var felaktiga och att posten Upplupna
intkter hade vervrderats kraftigt.

Han pratade hrefter med Boris Benulic och frgade vad som hnt. Bolaget befann sig ju i en
mycket kritisk situation. Boris Benulic svarade bara om han svarade p frgan att det
skulle g ut ver andra. Ngra dagar senare sammantrffade han och Oddbjrn Schei ocks
31

med Boris Benulic p ett hotell i Stockholm men mtet ledde ingen vart. Hans uppfattning var
att de stod lngt frn sanningen. Det svra var att utifrn rsredovisningarna definiera felen i
posten om de upplupna intkterna. Han upplystes ocks om att det inte fanns ngra
verifikationer fr upplupna intkter.

Hans uppgift blev att skerstlla redovisningen fr 2011. Den 29 november 2011
offentliggjordes en preliminr analys av de upplupna intkterna fr fregende r. Deloitte var
inte inblandat i det arbetet; det bolaget kom senare in med tv rapporter. P grund av det
intrffade var bolaget tvunget att gra stora korrigeringar i bde rsredovisningen 2011 och
rsredovisningen 2010.

Frn den november 2011 och framt var bolaget vldigt pressat likviditetsmssigt och bolaget
var tvunget att hlla lpande kontakt med bankerna. KKAB riskerade konkurs. Bolaget
arbetade samtidigt med en problematik kring underprissttning till kunder. Fr hela koncernen
var situationen kritisk. Men genom att bl.a. slja tillgngar om ca 1,1 miljarder norska kr och
infria borgenstagandet till DnB lstes den akuta situationen.

Det fanns en riskmanual fr hela koncernen. Styrelsen diskuterade ofta frgor kring
riskskring. Denna gick ut p att det vid elfrsljning inte skulle tas ngon risk utan i stllet
skulle frsljningen skras. Han var av den uppfattningen att KKAB blev fullt skrade backto-back. Han fick inga signaler om att en back to back-skring skulle vara otillrcklig. Han
knner inte till om TK Handel skrat sig i sin tur men det var det som gllde enligt
riskpolicyn.

Tobias Langseth
Han r civilekonom och har tidigare arbetat som auktoriserad revisor och finansanalytiker.
Han har ocks arbetat i ett transport- och turistfretag. Han kom till Troms Kraft 2005 och har
dr arbetat som finans- och ekonomidirektr. Han hade d bl.a. till uppgift att bevaka att det
bolaget kunde finansiera sina aktiviteter inom koncernen i vilken KKAB var en del.

Under ren 20082012 var han styrelseledamot i KKAB. Ursprungligen hade KKAB en
checkkredit och s.k. blockbelning i Handelsbanken. Senare kom Nordea in i bilden med en
kreditram p cirka 1,5 miljarder kr. Vid en refinansiering kom slutligen DnB in i bilden med
32

en kreditram p 1,6 miljarder kr. I samband med beviljandet av krediter tittade bankerna p
KKAB:s intjningsfrmga och likviditet. Sjlvklart var det ocks viktigt med skerheter.
KKAB hade svrt att f egna krediter utan borgen frn Troms Kraft. rsredovisningarna och
periodbokslut var viktiga fr bankerna, nr de beviljade krediter.

I KKAB:s styrelse pgick hela tiden en diskussion om de upplupna intkterna i bolaget. Dessa
ansgs som en mycket stor utmaning och uppfattades p basis av redovisningsupplysningarna som ett arbetskapital. Bolagsledningens frklaringar till de hga upplupna
intkterna var lnga kredittider kvartalsvis i efterskott till svenska kommunkunder,
problem med mtavlsningen samt problem med att stlla ut fakturor. P grund av bolagets
svrigheter med faktureringen och de lnga kredittiderna uppfattades de upplupna intkterna
dock inte som ett problem. Informationen om de upplupna intkterna fick styrelsen genom
bl.a. rsredovisningarna och av Boris Benulic. Styrelsen stllde krav p Boris Benulic att f
ner de upplupna intkterna. De upplupna intkterna blev nd strre och strre. Det bedmdes
som otillfredsstllande och missnjet inom styrelsen vxte. Under ren 2008-2011 godtog
nd styrelsen de avgivna frklaringarna till de hga upplupna intkterna. Man hade ingen
anledning att misstnka att redovisningen var fel.

I november 2011 kte han dock med ett team frn Troms Kraft till KKAB. Syftet var att
hjlpa KKAB med att analysera data frn CAB fr att f fram underlag. Arbetet gick inte som
planerat, eftersom Boris Benulic hade vissa reservationer. Han minns inte detaljerna eller
innebrden av reservationerna. Han frskte ocks i ett mejl till Boris Benulic redogra fr
frdelarna med den genomgng som Tromsteamet planerade. Efter en vecka var teamet
tvunget att konstatera att posten Upplupna intkter var vervrderad.

Riskpolicyn inom KKAB var att kundavtalen skulle skras back-to-back nr de trffades.
Denna prisskring, som skttes av TK Handel, eliminerade emellertid inte alla risker, bara
strsta delen. De risker som KKAB hade att svara fr var endast tillbudsrisk och volymrisk.
Den strsta kvarstende risken var den som var knuten till kundfrbrukningen, d.v.s.
volymrisken. Sedan finns ocks en profilrisk, som uppstr genom att skring bara kan ske p
veckobasis. Den risken var ngot man mste kalkylera med; det vet alla i elbranschen.
Storleken p profilrisken var beroende av vilken kundgrupp och vilket land det gllde. Man
fick analysera kundens frbrukning och jmfra den med den historiska frbrukningen. TK
Handel stllde skerhet ned till veckopris som lgsta niv. Profiltillgget var ngot som
33

tillkom utver det fasta priset. Det var omjligt att skra sig mot den kostnaden. Den fick
beaktas nr KKAB bestmde pslagets storlek. Han utgr frn att kompetens fr detta fanns i
KKAB.

KKAB:s rsredovisningar tydde p att det fanns bra marginaler p bolagets elfrsljning. Det
fanns drfr inte anledning fr styrelsen att kontrollera om bolaget hade tagit hjd fr
profiltillgg.

KKAB:s riskskring har inget att gra med hur TK Handel fick agera. TK Handel hade
emellertid inte ett fritt riskmandat.

Det finns ett avtal mellan honom och Troms Kraft som upprttades nr han slutade i
koncernen. Avtalet, som innehller en reglering av eventuella skadestndsansprk, har en
freskrift om sekretess.
Hanne May Karde

Hon har en ekonomexamen och har ocks studerat juridik. Drefter arbetade hon 16 r i olika
befattningar i Sparbanken Nordnorge. Sedan kom hon till Troms Kraft och var frst
kommunikationsdirektr, innan hon 2007 blev administrativ direktr (VD) i TK Handel. Hon
blev sedan styrelseledamot i KKAB och deltog i ett styrelsemte frsta gngen i augusti 2007.
r 2008 blev hon styrelseordfrande i KKAB och kvarstod i den rollen tills rsbokslutet fr r
2009 blev klart i maj/juni 2010. Det var en vl sammansatt styrelse med mnga kompetenta
personer.

Nr hon kom till Troms Kraft fick hon veta att KKAB var ett mycket framgngsrikt fretag,
innovativt och med goda intkter och god utvecklingspotential. Det hade en ledning som varit
med frn starten och som hade gott renomm och stor erfarenhet. Hon har sllan trffat ngon
VD som hade s stora kunskaper om verksamheten som Boris Benulic hade. Han var vl
ansedd och man hade stort frtroende fr honom i koncernen. Eftersom bolaget var
framgngsrikt och hade en s karismatisk ledare som Boris Benulic funderade hon inte
srskilt p om det fanns ngra risker i verksamheten.

34

Styrelsen trffade revisorerna frn Grant Thornton tv gnger om ret, i samband med
halvrsbokslutet och nr rsbokslutet skulle skrivas under. De uppgifter som Boris Benulic
lmnade verifierades av revisorerna.

Det var ett styrelsemte i mnaden och vid dessa rapporterade Boris Benulic om KKAB:s
ekonomiska stllning. Regelmssigt var de upplupna intkterna och bolagets likviditet uppe
till diskussion. Likvidationsbelastningen var stor p grund av de stora upplupna intkterna.
Boris Benulic frklarade likviditetsproblemen med att 75 procent av bolagets kunder tillhrde
offentliga sektorn med lng faktureringstid. Styrelsen ville att bolagets ledning skulle frska
f kunderna att verg frn tremnadersfakturering till mnadsfakturering men Boris Benulic
pstod att det skulle bli svrt. Nr revisorerna lmnade en oren revisionsberttelse fr
rkenskapsret 2008 p grund av att skatter inte hade betalats i tid, ppekade styrelsen fr
Boris Benulic att detta var helt oacceptabelt.

Styrelsen reagerade allts p storleken p de redovisade upplupna intkterna. Redan 2006


hade det gjorts en koncernintern kontroll av dessa och slutsatsen var att dessa var som de
skulle vara och att de principer som tillmpades fr att ta fram den balansposten var riktiga.
Styrelsen ville emellertid 2009 f posten Upplupna intkter verifierad av ngon utomstende
och f veta om det fanns risker som Grant Thornton inte upptckt. Efter samrd med
koncernrevisorn i Troms Kraft gick uppdraget avseende denna granskning till PwC:s
Stockholmskontor. I en rapport i april 2010 uppgav PwC att man inte hade ngot att tillfra
till Grand Thorntons revision.

Nr hon lmnade koncernen r 2012 ingicks ett avtal dr Troms Kraft garanterar henne
ansvarsfrihet. Hon minns inte om avtalet r villkorat p ngot stt men hennes minnesbild r
att det inte finns ngon sdan klausul.

Oddbjrn Schei
Han har en masterutbildning i fysik och har varit direktr i Telenor. I oktober 2007 blev han
koncernchef i Troms Kraft. Han blev styrelseordfrande i KKAB sommaren 2010 och
kvarstod som sdan till sommaren 2012. Det var en mycket kompetent styrelse. Styrelsemte
gde rum varje mnad. Vid dessa lmnade Boris Benulic muntliga rapporter. Revisorerna

35

deltog i styrelsemtena tv gnger om ret, vid halvrsrapporten och vid rsbokslutet. Vid
halvrsbokslutet fokuserades p den interna kontrollen och vid rsredovisningen p
rsresultatet. Styrelsearbetet byggde frmst p vad VD och revisorerna uppgav.

Inom styrelsen var det stort fokus p de upplupna intkterna, som var hga och som borde
minskas. Man upplevde att faktureringsprocessen var dlig. Boris Benulics frklaring var bl.a.
att det var problem med mtaravlsningen hos ntbolagen, att fretaget hade hg tillvxt och
att det var svrt att f ut fakturorna snabbt.

Upplupna intkter r normalt i elhandelsbolag. ven i Telenor frekom sdana. I KKAB


uppgick de dock till mellan 50 och 60 procent av omsttningen, ca sex mnaders fakturering
var allts utestende. Med de frklaringar han fick bedmde han emellertid inledningsvis att
de upplupna intkterna var rimliga. Revisorerna hade ju ocks godtagit dessa och kontroller
av bokfringsposten hade gt rum 2006 och 2009. Styrelsen, som dock var bekymrad ver
postens storlek, hade fokus p denna.

Styrelsen och Boris Benulic trffade en verenskommelse om att faktureringsefterslpningen


skulle vara avklarad till sommaren 2011. Posten Upplupna intkter uppgick d till ver en
miljard kr. Detta lyckades inte och Boris Benulic lovade d att allt skulle vara utfakturerat i
vart fall efter sommaren. Det var enligt Boris Benulic bara att trycka p knappen.
Utan att Boris Benulic visste om det brjade styrelsen kartlgga hur mycket som kom in p
KKAB:s bankkonto. I rapporten fr tredje kvartalet 20011 uppgav Boris Benulic att man hade
fakturerat ut en miljard kr men vid kontroll med bankkontot ngra dagar in i november fick
man inte detta att stmma, ngra sdana belopp kom inte in p kontot. Han begrde den 10
november en frklaring till detta av Boris Benulic och han kallade samtidigt till ett extra
styrelsemte den 12 november. Han fick sedan den 11 november ett e-postmeddelande frn
Jonas Lundberg om att allt inte stod rtt till. Vid styrelsemtet beslutades om en
internutredning med personal frn Troms Kraft, bl.a. Hanne May Grnli, som skulle ge
besked om hur det stod till med faktureringen. Redan efter ngra dagar fick han en rapport
som sa att det fattades ca 1,5 miljarder kr i bolaget. Han hade sedan ett mte i Stockholm med
Boris Benulic p torsdagen eller fredagen, men denne kunde inte ge honom ngot godtagbart
svar p vad som intrffat. Styrelsen beslt drefter att avskeda Boris Benulic.

36

Det intrffade utgjorde en krissituation fr Troms Kraft. Veckan efter gick Troms Kraft till
media och berttade om det intrffade. Hade KKAB frsatts i konkurs kunde situationen
ytterligare ha frvrrats. DnB gav koncernen ett utmrkt std och Troms Kraft lste KKAB:s
kredittaganden efter att kraftverk frslts fr 1,1 miljarder kr fr att f in nytt kapital, vilket
bedmdes som ndvndigt.

Det var klart i bolaget att fastprisavtal skulle skras back-to-back genom TK Handel. KKAB
fick inte spekulera med priserna. Prisskringen innebar dock inte hundraprocentig skerhet
men han r inte expert p prisskring. Nr man i efterhand tittade p rkenskaperna framkom
det att frlusterna i KKAB brjat redan 2002 och att det redan d frekommit ppna
positioner. Boris Benulic, som hade en central roll i bolaget, br ha knt till detta. Denne r
en stark och kraftfull ledare som styrde verksamheten.

Han knner inte till att fakturor antedaterades i KKAB. Han lmnade Troms Kraft 2012 och
ingick d ett konfidentiellt avtal med Troms Kraft som innehller en ansvarsfrihetsklausul.

Synnve iseth
Hon har tidigare arbetat 16 r p Nordea. r 2007 blev hon fretagsansvarig p DnB i
Sverige.

I september 2011 blev KKAB s.k. helkund i DnB med en kreditram om 1,6 miljarder kr.
Avtalet, som undertecknades av tv behriga firmatecknare i KKAB, innehll en checkkredit
och en blockbelning. Beslutet togs av DnB i Norge och bekrftades av DnB Stockholm. Som
grund fr avtalet lg uppgifter som lmnades av Boris Benulic vid mten med banken samt
rsredovisningar och delrsrapporter. Vid mtena med Boris Benulic diskuterades de
upplupna intkterna och det frutsattes att dessa fakturerades kort tid efter rsskiftet. Boris
Benulic lmnade olika frklaringar till de upplupna intkterna, bl.a. att det rrde sig om gamla
fordringar p kommuner som inte kommit in.

Banken kan flja helkundens kassaflde. Hon reagerade p att det inte kom in s mycket
betalningar p KKAB:s konto som hon hade frutsatt, men hon utgick frn att en del pengar
hade kommit in fre den 8 september, d Handelsbanken var KKAB:s bank.

37

Mnatligen gr banken avstmningar fr att kontrollera att utnyttjad kredit verensstmmer


med vrdet p bolaget. Hon blev verraskad nr det framkom att det inte fanns s mycket att
fakturera ut som posten Upplupna intkter hade gett sken av.

38

Bilaga 2

BILAGA MED MEJLKONVERSATIONER

Sida 1 av 2

Subject: Sista justeringarna


From: Bris Benuli
c
Pat; 2QQ4-Q2-1813:11:44
^
'

"

''

To: piejiTei^lftkulftit
fcofli
.
.
. . . yMessagejSod

..

...
""

Tjha
Fljande sm justeringar sedan kr vi (vi gr s att vi tar hnsyn
till certen under 2003)
-

Blksthdei skrivs upp med: 13.528.049 SEK. Berknat p leverans av


1.044.637.000 kWh.
Det r detsamma som 1.044.637 MWh.
Av dessa r 7,4% kvotpliktiga.
>et innebr 77.303.138 certifikat 175 SEK = 13.528.049 SEK.
lintkter skrivs upp med 20.725.442 SEK
KulturintSktr skrivs upp med 546.000 SEK. (Annonsintkter 13x42.000)
. .. ....
.
OutlookHcader Informatio
n
Gonversation Topic: Sista justeringarna
SenderName: Boris Benulic
Received By: Pierre Sj
Dlivery Time: 2004-02-18 13:11:44
Creation Time: 2004-02-18 13:30:33
ModificiStin Time: 2004-02-18 13:30:33
SubmitTime: 2004-02-18 13:11:45
Iniportnc: Normal
PriQrity: Normal
Sensitivity: Normal
Piggs: 1 = Read
Siz: 2883
Standard Header Informatio
n

. ..

, |

Return-Path: <boris,
>
benulic@kraftkultur.com
eceived: from [192.168.0.17] ([80.252.165.106])
by basilisk.host4u.net (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id ilICBis06414
for >;
p<ierre@kraftkultur.com
Wed, 18 Feb 2004 06:11:44 -0600
IVlini-Version: 1.0
X-Sender: borisbenulic@66.70.13 3.3 8
Messgerld: <a05200f00bc59050da33b@[192.168.0.17]>
Jate: Wed, 18 Feb 2004 12:11:45 +0000
T: pierre@krafikultur.com
From: Boris Benulic <>
boris.benuIic@kraftkuItur.com
Subject: Sista justeringarna
ontent-Type: text/plain; charset="iso-8859-l"; format="flowed"
' OMterit-Transfer-Encoding: 8bit
X-MiME^-Autoconvcrted: from quoted-printable to 8bit by basilisk.host4u.net id

874
file://D:\report del l\Export\Message0530[7740],html

2014-06-23

Sida l a v 2

Message2226
Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - Ing.xls;Ny Resultatrapport 0511
kort.xls;Ny Resultat
..
.
From: Boris Benulic
Date: 2005-12-13 19:52:55
To:||Pierre Sj
Message Body
Lysande, tack!
Hr kommer de som Jonas putsas med avseend ep decimaler och annatMrk vl ~ fr att inte
stka till det alltfr mycket. Vi har ju legat lgt i berkningen p intktssidan p kraft s de sju
miljonerna du kar certkostnaden med kan du ocks lgga som intkt p elkraftsidan (och det
finns litet till att ta dr men de tnkte jag trolla fram i december.)
Justerar du kortvarianterna ocks?
Vi hrs
Boris
Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg
Skickat: ti 2005-12-13 17:10
Till: Boris Benulic
mne: Ny Balansrapport 0511 - lng.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat

Ny Balansrapport 0511 - lng.x!s;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultatrapport 0511


- lng.xls;Ny Balansrapport 0511 - kort.xls
.
...
.
Attachment
fly Balansrapport 0511 - jj|ng,xls
Attachment
Ny Resulttrapport 0511 - kort.xls
Attachment
Ny Rsult^tjrippQrt 0511 - lng.xls
Attachment
Sfy BalansrappQft 0511 - kort.xls
Outlook Header Information
Gonyrstion Topic: Ny Balansrapport 0511 - lng.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny
Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - lng.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat
From: Boris Benulic
Sender Name: Boris Benulic
To: Pierre Sj
Received By: Pierre Sj
belivety Time: 2005-12-13 19:52:55
Greatiori Time: 2005-12-13 19:50:28

1616
file://D:\report del 1\Export\Message2226
[31740]

.html

2014-06-24

ida 1 av 1
S

HEMLIG

. .
Outlook Header Information
Subject:
From: Boris Benulic
Sender Name: Boris Benulic
To: Pierre Sj
RdWe By: Pierre Sj
Dllvery Time: 2006-04-20 11:52:18
Creation Time: 2006-04-20 11:52:18
Modification Time: 2006-04-20 11:52:18
SubmitTime: 2006-04-20 11:52:18
Importance: Normal
Ptirity: Normal
Sensitivity: Normal
Flags: 1 = Read
Size: 4283

1713
fiW//rv\ror\r>-t

1 1\Pvnnrf\A/TpCQaop1 591F3D1

2014-06-24

Sida 1 av t

I HEMLIG

Mes s ag el 4 4 1
From: |Bpris Benulic
Date:
-05-24 16:40:39
To: |Piff Sj

Hgst preliminrt - r rtt osker p elintkter, r nog strre men jagtror det "rcker" med det;
bfe
Blintktet: 269.885.000
Kultur&tjMnsteintkter: 13.800.000
TENK-intkter: 4.300.000
Kulturkisthader: 12.400.000 (berknat s hr ligger kostnader som du ocks bokfrt)
TENKkostnader: 3.300.000 (berknat s hr ligger kostnader som du ocks bokfrt)

.
Outlook Header Information
Subject:
From: Boris Benulic
SendprName: Boris Benulic
To: Pierre Sj
Eteeived By: Pierre Sj
blivery Time: 2006-05-24 16:40:39
dreation Time: 2006-05-24 16:40:39
Modiiication Time: 2006-05-24 16:40:40
Submit Time: 2006-05-24 16:40:39
Impoitance: Normal
Priority: Normal
Sensitivity: Normal
Flgs: 1 = Read
Size: 3262
....

1721

1o.. /T
/* A

Aal

1\P-vmrf+MV/fp.<!cofTP1 A A l T9Q7AQ1 html

9014-06-94

MMlig

FrointfiPoris Beniuji.c "


11:15:46

iffan-"vilken gissningslek det hr blir, med tanken p att vi har en dF


pl,l60 miljoner kilowatttimmar frsta kvartalet,
Bfr bli litet trial and error!
$f'ad hnder om du stter in 276 millar p elintakter.

utiopfc^Biadejr ISafonnatipn
pohveteatibn Tpic: <inget mne>
ender Name: Boris Benulic
RceiVed By: Pierre Sj
Delivery Time: 2007-04-25 11:15:46
pretipnTime: 2007-04-25 11:15:46
Modification Time: 2007-04-25 11:15:46
Siibmit Time: 2007-04-25 11:16:15
Impoitance: Normal
Sensitiyity: Normal
Flags: 1 = Read
Size;, 5480.
. .. .
Standard eadOnfmation

) I

Received: from 172.23.40.21 ([172.23.40.21]) by KKEXCH.kraftkultur.se ([172.23,40.240])


with Microsoft Exchange Server HTTP-DAV;
Wed, 25 Apr 2007 09:15:46 +0000
Jser-Agnt: Microsoft-Entourage/11.2.4.060510
Date: Wed, 25 Apr 2007 11:16:15 +0200
ubject: <Lnget = 7ISO-8859-1 ?B?5A?~mne>
From: Soris <boris.benutie(ffikraftkultur.com>

2057
file://D:\renortdel 2\Export\Message2306fl0761J.html

2014-06-24

<inget mne>
Fromt
Senti

gelofl
Pa

hemlig 1

Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKBBE>


.2007-04*2512:46;21.+00:00

To*
Peirre Sj K
tRAFTKULWHRST ADMN
IS
ITRATV
IE GRDUPR
/ EaPE
lNTSK
/ KPSJ>
Subjeeti
clnget Bmne>
.

Attachmentsi Korrx.ts
.
Hej
'
Har lagt nAngra emjusteringar i resultatet kan u
d putsa till. deot
dessutom du-'har int alagt in admn
ikoat TKH
.

x rntan-p lnet inlagt


Nr allt t justerat dea ner elintkterna a resultatet Blir 9NSBK.
Meseege Heeder#

'

272

RW
ece,ive26d: Apr
rfom2001172l2.2i;43e.,4?S
0B
,21*00((112.
4.0.21))
y KKBXCHk
.raftkutlurV
. se {[172
00 2l.3.
*0b
tD
eearte-ed
A
g
e
n
f
c
t
Hl
c
ro8ot-Entourge/
2
,
4
,
0
605i
Hed,<in52getA
p
ram2ei>
007 .1.4*:46:21 +0200 .
sureb
jiect?B
F
n
r
o
r
i
e
<
b
b
e
a
n
t
i
e
u
l
i
<
:u9rkirgaW
ft_kult<
upri.'ceiroem
>toattkulfcvr.com>
A
T:ese"ap
ie-JrD
JrieG<k
'r35a1it&
ku3itE
G
M
g
e
c
2
.
C
B
8
3
f
c
b
o
r
s
'
i
i
b
e
n
ultkite ftkultur.com>
Thim
reaa-dve-lnrsdioem
x t.1,0flcaHKTmX+BoWfcPK^EduwqwARJK/RG"
H
'
Content-tbyO
peU
inroultipart/rolxed;
dary"B_326'035724 8^368801"
.

htlpi//gchema.s.mlcroeoft,com/entourege/entouragesentitemi 1

fiIe:///C:AJsersAJser/AppData/Local/Temp/adtemp/ad_tmp_9d91ea62-4b85-4992-a75...
2013-08-13

Sida I av 1

Subject:
From
;
Kate
jjg-06-05 10:28:00 "
J p :
BSser till att det blir som du vill...

"

pSlyngsta bebis fyller 17 idag, s indianerna fr vnta

tyvrr

Ursprungligt meddelande
Skickat; den 5 juni 2008 10:24
ljj$3 Pierre Sj

Sfgra sm saker om rkenskaperna:

L Da lgger vl in det dr jvla koncernbidraget, allts 5/12-delar av 4 MN0K,..pust.,.


t.

I.. Och nr det gller kultur - kan du manipulera siffrorna s vi landar med ett plus dr p 1,5
SEK - till exempel genom att lgga p lager eller lgga hela summan p upplupna intkter.
3. Prisskringen blir s hr enligt Torefr maj: SEK 9.522.374
Ii Elintkterna - ta en summa dr som gr att vi landar p 16,1 MSEK i resultat efter skatt.
Jg landar I Sverige 16.3 0 s jag r p kontoret c 17*15* Kan du inte vara kvar d kan vi titta
pJLdet hela pch s smutta p whiskyn i mitt skp ^den r gjord p indianmajs.

OutlookJJe^der Information
Subject: SV:
firom: Pierre Sj
SenderName: Pierre Sj
| To: Boris Benulic
^-Time2008-06-05 10:28$00
Gteatioii Time: 2008-06-05 10:26:33
: 2008-06-05 10:28:05
ime: 2008-06-05 10:28:04
Normal
- Read
$fe5320
2796
om-i.n6-?s

Sida 1 av 1

''

irom: S f i s Benulic
DateS | p ^ t i 0 g ; 5 5 : Q 9 .

Godmorgon!
&du gra s hr med resultatet -balans och allt anat kan vi som sagt ffixa i augusti':
intkterna s att slutresultat efter skatt blir 880,000 kronor strre ni raj.
a s att kulturintkterna ger en plussida p ca 1 miljon, tex genom att justera lager
%|t premier
lfcatt prisskringen p ca + 10 MESK r inlagd samt den dr koncernpremien.

iitigpkHgader Information
feil^Boris Benuiic *
Bi: Pierre Sj
|3efved By: Pierre Sj
l i f Time: 2008-07-10 09:55:09
Crtion Time? 2008-07*10 09:54:14
i;Time;2008-07-10 09:55:09
Submit Time: 2008-07-10 09:54:14
1

jglBSW' Noimal
Sensitivity: Normal
BgsS 1 = Read

2884
u

rrt rt v

2014-06-25

R; SV; <inget mhe>

Sida 1 av 2

127

Re: SV: <lnget mne>


From: Boris Benulic <borls@kraftku|tur.com>
Sent:
2008-08-22 08:20:42 +00:00
To:
Pierre Sj <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKPSJ>
Subject: Re: SV; <lnget m n e >
Hm. ..vi fr prata mer...,.
Den 08-08-22 10.04, skrev "Pierre Sj" <pierre.sjoo6kraftkultur.com>:
> Jag Sr rdd att trovrdigheten minskar, kan leda t i l l strre kontroll av
> vriga poster.

>
>
>

>
Ursprungligt meddelande
> Frn: Boris Benulic [mailto:borisSkraftkultur.com]
> Skickat: den 22 augusti 2008 10:16
> Till: Pierre Sj
> mne: <inget mne>

>

> Nr det gller pgende arbeten (TENK) s lter vi dem ligga s lnge.
> Vi lser dem under hsten, Har de revisorerna i ett och ett halvt r njt
> sig med frklaringen att arbetena inte kunnat pbrjas pga andras lOzdxjda
> underentreprenader.... och det r ju nstan sant...
>

> Vad tror du?

>

>

Message Headrs:

Received: from maill.arete.se ([80.252.169.22]) by KKEXCH.kraf


Fri, 22 Aug 2008 10:06:1-5 +0200
X-IronPort-Anti-Spam-Filtered: true
X-IronPort-Anti-Spam-Result: AosAAKASrkhTjLAzmmdsb2JhbAGQbYElA
X-IronPort-AV: E=Sophos;i="4.32, 250,1217800800",
d="scan'208a="4519673"
Received: from p80.net
relay2-cust,srv.q.
([83.140.176,51])
by maill.arete.se with ESMTP; 22 Aug 2008 10:16:29 +0200
X-Virus-Scanned: by amavisd-new-2.4.5 (20070130) (Debian) at r
Received: from [10.0.1.197] (unknown [80.252.169.90])
by relay2-cust.srv,g.
p80.net
(Postfix) with ESMTP id 1
for <pierre.sjoodkraftkultur,com>; Fri, 22 Aug 2008 10
Oser-Agent: Micros o f t-Ent ourage / I l .4.0.08012-2
Date: Fri, 22 Aug 2008 10:20:42 +0200
Subject: Re: SV: <inget mne>
From: Boris Benulic <boris6kraftkultur.com>
To i Pierre Sj >
p ierre.sjoo@kraftkultur.com
<
Message-IDi <C4D4 437A.4530%boris8kraftkultur.com>
Thread-Topic: SV; cinget mne>
Thread-Index: ckELltjmaafNnAiEd2qggAewrcPXAAdM8 gAABNxJc=
In-Reply-To: <707AAFFACAlD9445
8DB967FC9C24D4E7E9FB4@KKEXCH.kr
Mime-version: 1.0
Content-type: text/plain;
charset="ISO-8859-l"

file://D:\Kraft och kultur_ver5\f!les\Re_ SV_ Jrnget mne_.html

2013-03-14

SV.;

Sida 1 av 2

43

SV:
Fromi-

Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE


GROUP/RECIPIENTS/KKBBE>

Sent:
To:

2008-02-23 12:38:54

+00;Q0

' Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE


GROUP/RECIPIENTS/KKJLU>

Subject:

SV:

Ja, justera ner t i l l 701 - men i det hr fallet vore det bra m
o du kunde trolla
lt beloppet fortfarande vra 319 MSEK - borde vara lttare att trixa eftersom o
r atrre enheter hr...
.

:Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg

Skickat: l.2008-02-23 13:34


Till: Boris Benulic
mne: SV,:
'
Skall jag jxjstera ner fretagen t i l l 701 G
W
h p samma stt?
--Ursprungligt meddelande

Frn: Boris Benulic


Skickat: den 23 februari 2008 13:26
Till:. Jonas Lundberg
mne: SV:

'

OK!
Men d kr vi p 76,4 - men d gller det att jag verkligen r silvertungad rest
av revisionen. Det kommer att funka!
-Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg
Skickat: l 2008-02-23 13:19
Till: Boris Benulic
mne: SV: '

.
.

Momsen och totalen stmmer med underlaget p 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE
Det r frst om jag behver justera ner beloppet t i l l 67 MSEK som jag mste rota
underlagen och de sanna moms och totalbeloppet.
Ursprungligt meddelande
Frn: Boris Benulic
Skickat: den 23 februari 2008 13:12
Till $ Jonas Lundberg
mne: SV:

Men du - d kr vi p 122 GWh:aren, det innebr ju att skatten blir 9 MSEK lgre
det r 1,5 MSEK i mnaden och det kan jag ju ltt motivera med att det r andra
volymer hr - 5 G
W
h i mnaden r ju ingenting,
Men du mste vl justera moms och total ocks.
Ursprungligt meddelande
file://D:\Kraftoch kultuy^yer5\files\SV_ [94933] J M

2013-03-12

SV:

Sida lav 2

45

SV

From:

Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE


GR0UP/RECIPIENTS/KKB8E>

Sent:
To:

2008-02-23 12:44:07 +00:00

Subject:

Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE


GROUP/RECIPIENTS/KKJLU>

SV:

0% trixa med dem ocks, snart kan vi upptrda i Las vegaa med den hr akten!
Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg
Skickat: l 2008-02-23 13:40
Till: Boris Benulic
mne: SV:

Jag kan trixa, men d mste jag.justera med totalbeloppet och momsen.
Ursprungligt meddelande-
Frn: Boris Benulic
Skickat: den 23 februari 2008 13:39
Till: Jonas Lundberg
mnei SVi
Ja, justera ner t i l l 701 - men i det hr fallet vore det tora om du kunde trolla
lt beloppet fortfarande vara 319 MSEK - borde vara lttare att trixa eftersom ti
r strre enheter hr...

Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg
Skickat: l 2008-02-23 13:34
Till: Boris Benulic
mne: SV:
Skall jag justera ner fretagen t i l l 701 GWh p samma stt?
Ursprungligt meddelande
Frn: Boris Benulic
Skickat: den 23 februari 2008 13:26
Till: Jonas Lundberg mne: SV:
OK!
Men d kr vi p 76,4 - men d gller det att jag verkligen r silvertungad rest
av revisionen. Det kommer att funkai
Ursprungligt meddelande
Frn: Jonas Lundberg
Skickat,i
l 2008-02-23 13:19
;
Till: Boris Benulic
mne: SV:
Momsen och totalen stmmer med underlaget p 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE
file://D:\Kraft och kultur^ver5\files\SV_ [94932],html

2013-03-12

Bilaga 3

Bilaga, sid 1 (av 2)

Underrttelse med information om

Nringsfrbud
(Underrttelse enligt 3 frordningen (2014:936) om nringsfrbud)
Nringsfrbud innebr att man inte fr driva nringsverksamhet eller faktiskt utva
ledningen av en verksamhet. Man kan allts bryta mot ett nringsfrbud ven om
man inte har formell beslutandertt men nd r den som fattar avgrande beslut om
ledningen. Frbudet att faktiskt utva ledningen gller oavsett fretagsform. Den som
har nringsfrbud fr inte heller vara exempelvis bolagsman i ett handelsbolag, styrelseledamot i ett aktiebolag eller teckna firma i ett bolag. Man fr inte heller arbeta i en nrstendes verksamhet. P sidan 2 av detta dokument finns beskrivet mer i detalj vad som
inte r tilltet.
I domen eller beslutet str det under hur lng tid nringsfrbudet gller. Det r Bolagsverket som
fr register ver nringsfrbud, medan det r Kronofogden som vervakar att den som har
nringsfrbud inte bryter mot det. Kronofogden ska anmla till klagare om det finns anledning
att misstnka att ett frbud inte fljts.

Underrttelse med information om nringsfrbud (DV 377) Producerat av Domstolsverket 2014-09

Vad hnder om frbudet vertrds?


Vid vertrdelse kan man dmas till fngelse i hgst tv r eller, vid mindre allvarligt brott, till
bter eller fngelse i hgst sex mnader. Det gller om man:
bryter mot ett nringsfrbud eller ett tillflligt nringsfrbud eller
bryter mot ett villkor som har meddelats i samband med att domstol medgett undantag frn
nringsfrbud.
Om man dms fr vertrdelse av nringsfrbud ska frbudet samtidigt frlngas med hgst
fem r, om det inte finns srskilda skl att inte frlnga frbudet. vertrdelse kan ocks
medfra att domstol terkallar ett undantag frn nringsfrbud.
Finns det undantag frn frbudet?
Den som har ftt nringsfrbud kan ha beviljats undantag p visst stt som framgr av domen
eller ett annat beslut.
Den som har nringsfrbud fr, som enskild nringsidkare, utva sdan rttighet som r skyddad
av grundlag, t.ex. utvning av yttrandefriheten, mtesfriheten eller tryckfriheten. Drfr fr ven
en person med nringsfrbud exempelvis driva ett tryckeri, slja tidningar och bcker eller
anordna teaterfrestllningar. Man fr ocks arbeta som t.ex. frfattare. Grundlagsskyddet ger
dremot inte rtt att vara stllfretrdare fr en juridisk person som driver sdan verksamhet.
Mer information
Om du har frgor om nringsfrbud kan du vnda dig till Kronofogden, se www.kronofogden.se,
eller till domstolen.
Obs! Fortsttning p nsta sida
_________________________________________________________________________________________________
www.domstol.se

Sid 2 (av 2)

Vad innebr frbudet i detalj?

Den som har nringsfrbud fr inte:


1.

driva nringsverksamhet,

2.

faktiskt utva ledningen av en


nringsverksamhet eller av en sdan juridisk
person som r bokfringspliktig ven om den
inte driver nring,

Underrttelse med information om nringsfrbud (DV 377) Producerat av Domstolsverket 2014-09

3.

Den som har nringsfrbud fr inte heller vara


anstlld eller terkommande ta emot uppdrag i en
nringsverksamhet som drivs av en nrstende till
honom eller henne, eller dr en nrstende har
stllning som

vara bolagsman i ett annat handelsbolag n ett


kommanditbolag eller komplementr i ett
kommanditbolag eller medlem i en europeisk
ekonomisk intressegruppering med ste i
Sverige,

4.

vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank,

5.

vara ledamot eller suppleant i styrelsen fr ett


aktiebolag, en ekonomisk frening, en
sparbank, ett msesidigt frskringsbolag, en
frskringsfrening, en europeisk ekonomisk
intressegruppering med ste i Sverige, en
pensionsstiftelse eller en sdan ideell frening
eller stiftelse som driver nringsverksamhet,

6.

vara ledamot eller suppleant i frvaltnings-,


lednings- eller tillsynsorganet fr ett
europabolag eller
ett europakooperativ med ste i Sverige,

7.

vara verkstllande direktr eller vice


verkstllande direktr i ett aktiebolag, en
ekonomisk frening, ett msesidigt
frskringsbolag, ett europabolag eller
ett europakooperativ med ste i Sverige, en
sparbank, en medlemsbank, eller en filial enligt
lagen (1992:160) om utlndska filialer m.m.,

8.

vara fretagsledare i en europeisk ekon-omisk


intressegruppering med ste i Sverige eller
frestndare enligt 2 andra stycket lagen om
utlndska filialer m.m.,

9.

vara firmatecknare eller i annan egenskap vara


stllfretrdare fr en sdan juridisk person
som anges i 3-5 eller vara firmatecknare fr ett
utlndskt bankfretags filial,

10. ga s mnga aktier i ett aktiebolag eller ett


europabolag med ste i Sverige att hans eller
hennes andel av rstetalet fr samtliga aktier i
bolaget verstiger femtio procent,

komplementr i ett kommanditbolag,

bolagsman i ett annat handelsbolag,

ledamot eller suppleant i styrelsen fr,


eller verkstllande direktr eller vice
verkstllande direktr i, ett aktiebolag eller
ett msesidigt frskringsbolag,

ledamot eller suppleant i styrelsen fr,


eller verkstllande direktr eller vice
verkstllande direktr i, en sparbank, en
ekonomisk frening eller en
frskringsfrening,

fretagsledare i en europeisk ekonomisk


intressegruppering med ste i Sverige,

ledamot eller suppleant i frvaltnings-,


lednings-, eller tillsynsorgan, eller
verkstllande direktr eller vice
verkstllande direktr, i ett europabolag
eller europakooperativ med ste i Sverige,

verkstllande direktr eller vice


verkstllande direktr i utlndska filialer
som omfattas av lagen (1992:160) om
utlndska filialer m.m. eller

ledamot och suppleant i styrelsen fr


stiftelser som omfattas av 2 kap 3
bokfringslagen (1999:1078) samt nr
stiftelsen har anknuten frvaltning, sdana
befattningshavare hos frvaltaren.

Till nrstende rknas den som r gift eller sambo


med, frlder, barn eller syskon till den som har
nringsfrbud samt slktingar i rtt upp- eller
nedstigande led och syskon till den som r gift med
en person som har nringsfrbud (ssom makes
frldrar, makes barn och makes syskon). ven
den som r gift med syskon till den som har
nringsfrbud rknas som nrstende.

11. inneha fullmakt att fretrda en enskild


nringsidkare i dennes nringsverksamhet eller
en juridisk person som anges i 3-5.
Den som har nringsfrbud fr inte heller vara
anstlld eller terkommande ta emot uppdrag i den
nringsverksamhet dr han eller hon har sidosatt
sina skyldigheter.
__________________________________________________________________________________________________
www.domstol.se

Bilaga 4

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML


Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas
till tingsrtten. verklagandet prvas av den
hovrtt som finns angiven i slutet av domen.
verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten
inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen.
Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr
ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga
tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in
till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om
det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas.

DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket

Samma regler som fr part gller fr den som


inte r part eller intervenient och som vill
verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande.
Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i
hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har
kommit till,

3. det r av vikt fr ledning av rttstilllmpningen att verklagandet prvas


av hgre rtt, eller
4. det annars finns synnerliga skl att
prva verklagandet.
Om prvningstillstnd krvs och sdant inte
meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det
r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser
att prvningstillstnd br meddelas.
I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen
Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten
ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade
1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller
2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer
n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)
Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel
gller fljande undantag:
verklagas domen ven i brottmlsdelen och
avser verklagandet frgan om den tilltalade
ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte
prvningstillstnd fr ett till denna grning
kopplat enskilt ansprk i de fall

2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det
slut som tingsrtten har kommit till,

1. det enligt ovanstende regler inte krvs


prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller
2. prvningstillstnd i brottmlsdelen
meddelas av hovrtten.

www.domstol.se

Beslut i vriga frgor


Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs
ven prvningstillstnd vid beslut som endast
fr verklagas i samband med verklagande av
domen.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
uppgifter om
1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag
och nummer fr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart,
3. den ndring av tingsrttens dom som
klaganden vill f till stnd,
4. grunderna (sklen) fr verklagandet
och i vilket avseende tingsrttens
domskl enligt klagandens mening r
oriktiga,

6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr


att prvningstillstnd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller
en frnyad syn p stllet, ska han eller hon
ange det och sklen till detta. Klaganden ska
ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r
den tilltalade anhllen eller hktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten.
Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad
delgivning kan komma att anvndas med er i
mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt
ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

5. de bevis som beropas och vad som


ska styrkas med varje bevis, samt

www.domstol.se