Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 1

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 2

Ledare
I årets nummer av Inkognito har vi tagit en närmare ti på färgen svart. Vad kan svart betyda? Hur används färgen i vardagen? Vi ger oss in i det mörka inom lm, musik och li eratur. Vi ställer oss även frågan vad man ska göra för a ta sig igenom det långa och mörka vinterhalvåret i Umeå och Filip Fors delar med sig av lyckostrategier. Inkognito 2009 skiljer sig en aning från tidigare nummer. Tidningens upplägg har förändrats. I samarbete med Humanistiska sektionen har Inkognitos redaktion arbetat fram e innehåll som kan tänkas vara upplysande för en humaniststudent. Vem är utbildningsbevakaren och vad gör en sådan? Vad händer när det inte nns tillräckligt engagemang hos studenterna för a fylla en styrelse? Vad gör man om man har för mycket fritid över? Bli inte avskräckta! Trots associationerna är mörker och svart är inte bara negativt. Martin Jonsson och So a Johansson Chefsredaktörer

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 3

3
REDAKTION
CHEFSREDAKTÖRER Martin Jonsson So a Johansson REDAKTIONENS SKRIBENTER Sara Grönlund Fredrik Sandström Charlo e Ståhl Emil Modin Ida Westerlund Sara Wallin Anna Wallentin Pernilla Andersson Catrine Johansson Lan o Martin Jonsson Joel Lindberg So a Johansson ÖVRIGA SKRIBENTER Fredrick Backman Gustav Staf Rydén FOTOGRAFER Martin Jonsson So a Johansson ILLUSTRATIONER So a Johansson LAYOUT Martin Jonsson So a Johansson Catrine Johansson Lan o OMSLAG Catrine Johansson Lan o ANSVARIG UTGIVARE Humanistiska sektionen Studentkåren TRYCK Original. Umeå

INNEHÅLL:
Studenternas talesperson i stort som smått För många timmar över? KRÖNIKA: En dag i fiket Humlan HumLab HumSek i en nedåtgående spiral HumSek? Vaddå HumSek?

4-5 6-7 8 9 10-11 12

TEMA SVART
Fakta om svart När mörkret känns för tungt Uppsving för lyckoforskningen Strategier för att bli lycklig KRÖNIKA: Embrace the darkness Film noir: Mörka begär på vita duken

13 14 15 16 17 18-19 20 21 22-23

RECENSION: En klassiker med stil i film noirs vagga KRÖNIKA: ”Ingen bryr sig om ens den svartaste metallen spelas på grannens stereo” Symbolism i färgen svart Den lilla svarta

Telefon: 090-770294 Fax: 090-770265 Adress: Kungsgatan 46, 90326 Umeå Hemsida: www.original.ac

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 4

4

Studenternas talesperson i stort som smått
Den nya utbildningsbevakaren på Humsek, Maria Wiklund, ser till a studenternas rä ssäkerhet och studiemiljöer är de bästa tänkbara. Det är e viktigt jobb som är omväxlande och spännande.
I en oansenlig korridor på Humanisthusets bo envåning si er utbildningsbevakaren i e fräscht och nymålat kontor. Men om man bortser från det lite undanskuffade läget, är det ändå en plats alla studenter borde känna till, för utbildningsbevakaren är faktiskt alla studenters vän. Och förkämpe när så krävs. Maria Wiklund är ny utbildningsbevakare på Humsek. Hon berä ar a det är e varierande och roligt jobb. Det är en viktig tjänst även om det kanske inte är så många som tänker på a det nns en sådan person man kan gå till. – Det nns en orsak till varför utbildningsbevakaren på Humsek inte gör stort väsen av sig. Den humanistiska fakulteten och dess institutioner är för det mesta relativt eniga med studentkåren om a studenterna ska må bra och få ut så mycket som möjligt av sin tid och utbildning. Den gemensamma målsä ningen är a miljön på Umeå Universitet ska vara positiv och öppen. Vi är o a överens och det är ganska sällan det uppstår kon ikter på den här nivån, även om det ibland händer. exempel om en student inte vet var man ska vända sig i en viss fråga och inte kan, vill eller vågar vända sig till sin föreläsare eller institution. Det spelar ingen roll varför, bevakaren är här för a hjälpa oavse vad det gäller, stort som små , allvarligt eller inte. Det spelar heller ingen roll om man studerar på heltid, deltid eller distans, student, doktorand eller lärare. Uppgi en är a hjälpa, antingen genom a ge anvisningar om hur man ska gå tillväga eller a bevakaren själv tar tag i det hela. Det är olika från gång till gång. Maria Wiklund menar allvar med a hon är till för alla! Också lärare

Så även lärare kan komma till dig och be om hjälp? - Absolut! Till exempel kan en lärare vara osäker om vilka regler som gäller vid tentamina eller obligatorisk undervisning. Det kan hända a lärare kommer för a stämningen på en kurs är dålig eller a det nns tecken på a en student inte mår bra. Kanske a föreläsare och kursdeltagare är bekymrade över a en kurs inte fungerar. Mår man själv dåligt eller ser någon som gör det, kan man Den humanistiska anden prata med Maria, anonymt eller inte, det är helt och hållet upp Men om allting är så där lagom rosenrö kanske läsaren, fullt till en själv. Hon har tystnadsplikt. Alltså, tveka aldrig a söka upp utbildningsbevakaren. Om logiskt, funderar om det verkligen är viktigt med en hon inte är där skriv en lapp på dörren, mejla eller ring! utbildningsbevakare. Maria tvekar inte om nödvändigheten och förklarar a uppgi en är a vara en garanti för a den inställningen fortsä er existera. Bevakaren är ju också den med det unikt Veckans uppdrag ”studentiska” perspektivet. Uppgi erna har som sagt e bre spektrum och e schema Lite mer poetiskt: Humsek hör till de väktare som ser till a den humanistiska ande som svävar över Humhuset alltid kan kan se olika ut från vecka till vecka, beroende på vilka möten och vilka som letar upp henne för a få hjälp. hänga kvar där uppe och fortsä a sprida si ljus över oss Faktum är a vissa utbildningsbevakare helt enkelt gör e humanister även i de mest turbulenta ideologistormarna. uppehåll i sina studier för a kunna ägna sig åt si uppdrag, medan andra väljer a fortsä a studera på deltid, det är möjligt Var syns hon då? pga. a det är en tjänst med extid. Utbildningsbevakaren på Humsek märks kanske o are på individuell nivå än på de större och mer övergripande. Ta till

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 5

5

FOTO: Martin Jonsson

Engagemang Så här i slutet på intervjun är det en fråga som bränner på reporterns läppar: Kan vem som helst bli utbildningsbevakare eller bara rent allmänt engagerad i studentkåren? Det spelar ingen roll om man är student på heltid eller deltid. Enda kraven är engagemang och a man är med i studentkåren A vara engagerad i student- och utbildningsfrågor, oavse på vilken nivå eller vilka områden det än gäller, så är det inte e livstidskontrakt. Man kan delta i studentkåren i den mån man vill, det spelar ingen roll på vilken nivå man läser eller i vilken utsträckning, om det är program eller kurs. SA GRÖNLUND

B105b 090-786 97 16 073-778 66 68 utbev@humsek.se

Utbildningsbevakare Humsek

Maria Wiklund Kontakt:

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 6

6

För många timmar över?
Är du humaniststudent och har tid över för något mer än bara plugg? Men ingenting a göra? Här är några tips på vad du kan ägna dig åt för a få tiden a gå.

Kulturföreningen Humlan
Humlan har en rad aktiviteter a erbjuda för alla studenter. Om du är intresserad av lm så kan du jobba på Bio Marx som drivs av Humlan. Biografen hi ar du två trappor upp i Folkets Hus. Där kan du även få en gratis yrkesutbildning som biografmaskinist. Förutom det så är Humlan även arrangör för bland annat den populära musikfestivalen Umeå Open, som hålls här i Umeå varje vår. För mer information www.humlan.org eller skicka e mail till: info@humlan.org För mer information om Bio Marx skicka e mail till: biomarx@humlan.org
Humlan arrangerar Umeå Open FOTO: Kulturföreningen Humlan

Studentföreningen Umeå Studentradio 102.3
Vill du sända radio? Umeå studentradio 102,3 är en ideell studentförening som låter sina medlemmar skapa och sända program både i radio (på frekvensen 102,3) och via webben. Studentradion sänder sina program i radio varje vardag med start klockan 17.00. Sammanlagt blir det 20 timmar i veckan! Om du undrar hur du blir medlem eller har andra frågor kan du kontakta Umeå Studentradio på: Telefon nummer: 090 - 786 90 40 Eller besök deras hemsida h p://www.umeastudentradio.se/

Nationerna och Mentorsprogrammet
Det nns en rad nationer på campus. De arrangerar många olika aktiviteter, både för sig själva inom varje enskild nation och i samarbete med övriga nationer. A gå med i en nation är e bra sä a träffa nya människor med rö erna i dina hemtrakter eller få vänner från helt andra ställen i landet. E alternativ för dig som är intresserad av andra länder och språk är Mentorsprogrammet. Tillsammans med universitetets utbytesstudenter hi ar du på olika aktiviteter som kan innefa a allt mellan himmel och jord. Det är bara fantasin och ekonomin som sä er gränserna. För information: h p://www.nationerna.com/

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 7

7
Jobba på studentpubarna
Om du har lust kan du gå med i e publag på Nationernas Hus (NH). Du arbetar ideellt i olika bargrupper med e roterande schema. Där får du prova på a bland annat stå i garderoben, jobba i köket eller stå i baren och blanda drinkar. De söker även ständigt nya discjockeys. Du kan också jobba på Kårhuset Origo, om inte NH känns som något för dig. Trots a det främst drivs av medlemmar i Naturvetar- och teknologkåren (NTK) så är kårhuset öppet för alla studenter. Oavse vilken kår du själv tillhör kan du även vara med och skapa publag. För mer information: h p://www.nationernashus.com/jobba.php h p://www.ntk.umu.se/origo/personal/
Karin Nilsson Helander och Anna Enoksson i baren på Origo FOTO: Origo

Akademiska Ry arklubben i Umeå (Arkum)
För den som är intresserad av hästar och ridsport nns Akademiska Ry arklubben i Umeå (ARKUM). Du behöver inte vara en van ry are med många års erfarenhet för a bli medlem. Det viktiga är a du gillar kontakten med hästar. De aktiviteter som anordnas är bland annat ridlektioner, tävlingar och kurser. Priset för a bli medlem och få delta i aktiviteterna är 80 kronor/år. För mer information besök: h p://www.acc.umu.se/~arkum/

FOTO: Linda Holmgren

Utöver alla dessa alternativ nns bland annat även
Umeå Studentkör, Umeå nya studen eater, Jakt & viltvårdsförening och Y re rymdens nation med er. Du kan läsa mer om vad du som student kan göra på din lediga tid på: h p://www.umu.se/utbildning/a -studera/karer-studentforeningar/foreningar/ TEXTER: Fredrik Sandström

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 8

8
KRÖNI : En dag i ket Humlan

ILLUSTRATION: Sofia Johansson

Direkt möts jag av en härligt varm känsla när jag kommer till ket “Humlan“ i humanisthuset. Så många människor, så många möten. Här står studenter och samtalar och väntar på sin kebab eller falafel. Lärare och elever slurpar på en kaffe tillsammans vid kaffeautomaterna medan de diskuterar fritidintressen och föreläsningsfrågor. Byggnadsarbetare si er och skra ar högt tidiga morgnar med varsin bulle i handen. Blickar möts som spindelnät genom lokalen, leenden slängs ut som studsbollar mellan människorna och onda ögon granskar hårt alla som går förbi. Då slår det mig hur viktiga alla dessa möten, blickar och leenden faktiskt kan vara. Tillfälligheter som visar sig bli avgörande i livet, som får oss a välja ny kurs. När jag började statsvetenskap här på Umeå Universitet var min första föreläsning i hörsal E i humanisthuset. Jag kom in salen med stor förväntan och nervositet. I sista sekunden ramlade jag in i salen och alla blickar riktades mot mig. E tyst “ursäkta” kom pysande ur min mun och min hudton förvandlades snabbt från knallröd till likblek. Vad ska hända nu tänkte jag. Jag kände hur blickar granskade mig och hörde hur kursföreståndaren sa något som lät som mummel i mina öron. Jag fortsa e upp för trapporna för a leta mig så långt bak i salen som möjligt. Där jag syntes minst. När jag till slut fumlandes lyckades sä a mig uppmärksammade jag för första gången hur klassföreståndaren såg ut och framförallt vad han sa. Gla och ivrigt berä ade han om vilken rolig och

“E tyst ursäkta kom pysande”

lärorik kurs vi valt. Medan färgen i mi ansikte sakta började komma tillbaka märkte jag hur blicken sakta gled över inredningen, tavlan och människorna. Jag funderade för mig själv vilka dessa människor var? Vem kommer jag a umgås med? Kommer jag umgås med någon över huvud taget?

Dessa frågor besvarades ganska snabbt redan första rasten. Över en kopp kaffe hade jag redan få möta tre personer i min nya klass. Alla hade de sin bakgrund av möten som hade fört dem till den plats där de var just då. Det ck mig a fundera över vilka möten som fört just mig dit jag var. Jag kom fram till a det måste ha varit många under era år, likt vågor som sakta för en ensam båt ute till havs hem till sin hamn. Samtidigt förstod jag a båten bara var halvvägs hemma. Jag hade fortfarande många möten framför mig som skulle föra mig till nya platser och upptäckter. Idag läser jag journalistik och ännu en gång har olika möten knuffat mig en bit på vägen mot min hamn. Kommer då någon gång mötet som förändrar mi liv a äga rum? Kanske har det redan varit, kanske kommer det över en kopp kaffe i ket just en sån där dag då byggarbetarna skra ar högt en tidigt morgon med varsin bulle i handen. CHARLO E STÅHL

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 9

9

FOTO: Martin Jonsson

I källarkorridoren mellan Universitetsbiblioteket och Humanisthuset ekar stegen ödsligt. Det skulle egentligen kunna vara vilken korridor som helst, mellan vilka byggnader som helst. Men något skiljer den här korridoren från alla andra: en liten blå och röd neonskylt som lyser HUMlab.
I den röra av brunt, grå och svart som utgör korridoren sticker den ut som en clowndräkt i en fängelsehåla. Som e litet fyrtorn av kreativitet välkomnar den dig in från det gråa, trista och fantasilösa. Många är de som gå förbi HUMlab och undrat vad som egentligen försiggår där inne, läst om deras seminarier på någon anslagstavla eller hört någon viska något om en hemlig datasal under UB med utrustning för miljoner. Betydligt färre har faktiskt varit där, deltagit i e seminarium eller utny jat den näst intill oändliga kunskap som gömmer sig där inne. Vad är då egentligen HUMlab? Själva beskriver dom sig som "en internationellt etablerad pla form för digital humaniora och nya medier", med "en stark studiomiljö på ca 500 m2 med spännande teknik". HUMlab stoltserar även med a de tar in många internationella besökare till deras enorma utbud av olika aktiviteter. De esta seminarier, kortkurser och workshops är öppna för vilken universitetsstudent som helst. HUMlab är alltså inte något exklusivt för Humanister. Vem som helst kan ansöka om e användarkonto och få tillgång till HUMlabs utrustning. Finansiering Personal, föreläsare, workshops och den senaste tekniska utrustningen kostar givetvis en hel del pengar. Många tror a stora delar av den Humanistiska fakultetens budget går till a driva HUMlab men det stämmer inte. De pengar HUMlab får från den Humanistiska fakulteten går till en del dri och personal. Det tas inga pengar från någon av grundutbildningarna för a driva HUMlab utan det nansieras i huvudsak av olika sti elser. HUMlab får pengar bland annat från Kempesti elserna, Riksbankens jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs Sti else. Så istället för a bara gå undrande förbi den där neonskylten som det står HUMlab på, passa på a knacka på dörren, gå in och ta del av kunskapen. Gå på e seminarium, delta i en workshop eller utveckla dina egna idéer. Låt dig inspireras av vad HUMlab har a erbjuda dig. EMIL MODIN

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 10

10

HumSek i en nedåtgående spiral
Det finns för få engagerade studenter

Stolarna står tomma på HumSeks styrelsemöten FOTO: Martin Jonsson

Elfrida Bergman, Jose n Eriksson och Linnea Hanell är tre av Humseks sju man starka styrelse. En styrelse som ser till alla 1500 humaniststudenters rä igheter och trygghet. E er e år som ordförande avslöjar Elfrida Bergman a oket blivit alltför tungt a bära. -Vi är nu inne i en ond cirkel och det är svårt a hi a tid och ork a kunna informera om Humsek och jaga medlemmar. Vi vill ju inte tvinga oss på någon heller, påpekar Elfrida.
Humseks största uppgi är a se till a alla humaniststudenter trivs med utbildningen och universitetet överlag. Styrelsen är uppdelad i tre utsko , e utbildningsutsko vars huvudsakliga uppgi är a se till a studenterna får det de lovas inom sin utbildning. Informationsutsko et försöker marknadsföra Humsek så a alla studenter vet var de kan söka hjälp om någonting inte fungerar som det ska. Det studiesociala utsko et har hand om si ningar, humanistdagen och liknande evenemang. grundutbildningen. -Studenterna ser ju inte a sådant kan hända, och när det väl händer är det för sent, tillägger Elfrida. Det som är unikt med den humanistiska fakulteten är a av de totalt 1500 studenterna, så studerar ungefär häl en på distans. Av de som faktiskt går i humhusets korridorer så är det bara häl en som studerar program, resten läser lösa kurser. Jose n Eriksson, styrelseledamot, tror a de a försvårar värvandet av medlemmar. -Egentligen blir det ju då bara cirka 350 studenter som En fråga som styrelsen arbetat för är a inga pengar ska tas studerar i huset mer än en termin. De som läser kurser kanske inte tror de kan engagera sig, samma med de som läser på från grundutbildningen, dvs lärarledda föreläsningar. Humanistiska fakulteten har en smal budget och humanist- distans, tror Elfrida. studenterna är de billigaste eleverna på universitetet. Elfrida berä ar a tack vare a det su it elevrepresentanter med på Det är något som styrelsen tror kan ändras. De håller möte fakultetnämndens möte har inga pengar försvunnit från ungefär en gång i månaden. Möten som just nu hålls via mail,

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 11

11
e ersom häl en av styrelsen be nner sig på praktik ute i den vida världen. De menar a en distansstudent eller en student som bara läser kurser också kan vara med på så få möten. -De måste också bli representerade, säger Linnea Hanell, styrelseledamot. En annan orsak till varför så få engagerar sig kan vara a studenter tror a de måste vara aktiva precis hela tiden och a de inte klara av de uppgi er som ges. Något som ickorna försäkrar inte är något problem. -Dessutom, ju er man är, ju mindre arbete blir det. Humsek har också resurser a ordna olika saker, men det nns ingen som vill stå för ordnandet, suckar Jose n. Hur ser då en framtid utan Humsek ut? Flickorna kastar en blick på varann och svarar nästan i kör: -Det nns ingen som för studenternas talan, säger de resolut. Elfrida tillägger också a den demokratiska processen, som redan nu är rostig, kommer a försämras ännu mer. Studenterna måste synas ännu mer, inte bara i kön i ket utan i olika styrelser och nämnder. Utan studenterna skulle det ju inte nnas någon humanistisk fakultet, avslutar de, innan de rusar iväg till e annat möte. IDA WESTERLUND

De kämpar för HumSeks överlevnad

Elfrida Bergman
Ordförande E-post: ordf@humsek.se

Men vad är då Humsek?
Humsek är den humanistiska sektionen, som står under Umeå studentkår och ansvarar för humaniststudenter. Bildades 1994 och är religiöst och partpolitiskt obundna. Representerar studenter i olika styrelser, t.ex. jämställdhetskommi én, budgetkommi én, lärarutbildningsrådet och styrgruppen för Humlab. Har två fast anställda, utbildningsbevakare Maria Wiklund och administratör Gulala Wahab. Handhar studentfackliga frågor, anordnar studiesociala arrangemang och delar ut stipendium till humaniststudenter på 10000 kr per termin.

Jose n Eriksson
Ledamot E-post: jose n.eriksson@humsek.se

Linnea Hanell
Ledamot E-post: linnea.hanell@humsek.se
FOTO: Martin Jonsson

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.14

Sida 12

12

Humsek? Vadå Humsek?
Alla som pluggar vid universitetet vet a man som regel har ganska fullt upp med a hålla ordning på a kursli eratur, föreläsningar, seminarier, tentor och annat som ingår i studierna. För nya studenter är det dessutom en helt ny miljö som de möter, och det gäller a få lite åtminstone en vag uppfa ning om vad begrepp som universitet, fakultet, institution, program och kurser är för något. Sammantaget är det lä a känna sig aningen förvirrad, varför man kanske väljer a främst fokusera sig på sina egna studier och inte bekymra sig så mycket om sammanhanget i övrigt annat än a det nns e bra bibliotek, datasalar och några mysiga k lite här och där på campus. Men universitetets själva struktur och organisation förpassas till en gråzon. Dom esta tänker nog bara på a klara av tentan. Men vad händer då om du till exempel vill överklaga e betyg eller a du inte har få möjlighet a göra en anonym kursutvärdering? Vet du vart du ska vända dig då? Det är inför såna tillfällen som du bör känna till a studenter som läser humaniora kan vända sig till oss på Humsek för a få stöd. Humsek, som är en förening inom Umeå Studentkår, fyller i huvudsak två uppgi er. Den ena är a vi erbjuder utbildningsbevakning. Den andra uppgi en är a vi ska nnas representerade i bland annat fakultetsnämnden, som ansvarar för fakultetens verksamhet, inte minst grundutbildningen. Man kan säga a Humsek fungerar som e fackligt organ för er studenter. Vi är måna om era rä igheter. Vi bryr oss om a ni kan plugga under bra förhållanden. A ni trivs och har kul är viktigt! Jag vill dock betona a vi inte är partipolitiskt eller religiöst bundna. gärna se a er studenter vill göra en insats. Rent konkret har styrelsen - trots underbemanning - varit med och påverkat i era viktiga beslut i fakultetsnämnden. Vi har drivit frågan om ersä ning för studeranderepresentanter vidare till högre instanser. Våra utbildningsbevakare har hjälpt studenter med olika slags problem som rör deras utbildningar. Vi har ordnat en si ning och humanistdag. Vi har kämpat för och lyckats driva igenom a delar av donationen från Balticgruppen skulle gå till stipendier för studenter. Vi har förhindrat a pengar har tagits från studenterna till andra verksamheter. Det här är åtgärder som ni kanske inte direkt lagt märke till och re ekterat över, men min poäng är a förändringar sker hela tiden, och det är förändringar som gynnar oss alla. Om ni väljer a engagera er så kommer ni inte bara a göra en insats för er själva och andra studenter, utan ni kommer även a få erfarenhet av föreningsverksamhet, en egenskap som är oerhört a raktiv också i arbetslivet och världen utanför universitetet. Visar man a man är en engagerad och ansvarsfull person så öppnas er dörrar än vad man annars skulle ha ha tillträde till. A få lite inblick i hur universitetet, fakulteterna och kårerna är organiserade är också en värdefull egenskap. Och inte nog med det. Om ni engagerar er så kommer ni också a knyta nya kontakter med studenter som ni kanske aldrig skulle ha träffat annars.

Jag hoppas a ni som känner er ny kna på a veta mer verkligen hör av er till oss. Tänk på a vi är vanliga dödliga studenter som vet hur det är a plugga. Vi har också varit Humanistiska fakulteten är till sin karaktär lite annorlunda än förvirrade, ängsliga, stressade, och så vidare. Men tillsammans övriga fakulteter inom universitetet. Vi har relativt många kan vi se till a göra vår situation bä re och trevligare! fristående kurser och studenter som läser på distans. De a har få som följd a det är svårare a hi a studenter som vill engagera sig i såna här frågor. Just den här terminen, våren FREDRICK BACKMAN '09, har Humseks styrelse hamnat i en liten svacka där vi är Vice ordförande i Humseks styrelse något underbemannade och överarbetade, och vi skulle

Humsek vill gärna ha er styrelseledamöter. Är man intresserad kan man höra av sig till info@humsek.se eller besöka kontoret i B105.

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 13

13

T Fakta om svart E M A S V A R T

ILLUSTRATION: Sofia Johansson

Svart färg är samma sak som avsaknad av alla andra färger, eller pigment av alla färger samtidigt. Det är våra ögon som avgör vilken färg någonting har beroende på hur mycket av färgen som re ekteras i ljuset. Inget ljus, ingen färg. Kanske är det därför svart får symbolisera det okända, som rymdens svarta hål. Men svart kan också symbolisera makt, styrka, auktoritet, formalitet, mysterier, ondska och död. En svart ka i folktron sägs föra olycka med sig och svarta är banden man sä er på kläderna på en begravning för a visa sorg. En svart klänning kan däremot u rycka elegans och få dig a se smalare ut. Och i Indien kan svart symbolisera det allra vackraste. Förr i tiden var ordet för svart ”blå” på svenska. Harald Blåtand hade antagligen en svart gammal tand och inte en blå. Och med häxornas Blåkulla menade man e riktigt mörkt ställe. Svenskans ord för svart är lånat från tyskans ”schwarz”. I Portugal använder partiet Vänsterblocket sig av den svarta färgen. Men svart kan också stå för fascism i och med a Benito Mussolinis milis blev kända under namnet ”svartskjortorna”. SA WALLIN

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 14

14

När mörkret känns för tungt
Stressen ökar i samhället, trots a vi har alla förutsä ningar för a må bra. Men det subjektiva välbe nnandet är ingen självklarhet. Ingen är alltid på topp. När mörkret kommer om vintern, eller när vi av andra anledningar är nedstämda, kan vi behöva hjälp på traven. På universitetsområdet nns hjälp a få i olika former.
Klockan är halv e . Solen har knappt hunnit upp och är redan på väg ner igen. Plugget känns tungt och inspirationen är i princip obe ntlig. Det är vinter i Norrland. Vad gör jag?! På Studenthälsan nns Anita Karlsson, samordnare och sjukgymnast råder a vara noga med rutiner. Det handlar om a sova tillräckligt (7-10 timmar per na ), äta rä och a motionera i lagom doser. Hon påpekar a alltför mycket träning kan leda till stress. Dessutom är det viktigt a inte träna alltför sent på kvällen. Då kan det vara svårt a somna. Det väsentliga är a hi a en balans. Hur får jag till det? Vad kan jag äta för a hålla mig pigg? Karolina Lindgren, legitimerad dietist på Studenhälsan, tipsar om a äta regelbundet. En ordentligt frukost, lunch och middag och så mellanmål däremellan. Allt för a hålla blodsockret i schack. Det gäller också a kombinera kolhydrater, protein, frukt och grönt i lagom proportioner. Hon förespråkar tallriksmodellen och mycket grönsaker. -Broccoli, morö er, vitkål, paprika och tomater är ny igt. Se bara till a inte överkoka dem. Då tappar de i näringsinnehåll. Alla frukter och bär är också goda vitamin- och mineralkällor. Även så bröd med brer. Och för dem som inte vet vad tallriksmodellen innebär nns dietiststudenterna, som gärna hjälper till med kostinformation (ansök om möte via studenthälsan). Och om det är riktigt illa?

Anita menar a det gäller a börja med t.ex. lunchpromenader redan tidigt på hösten. A försöka uppbåda energi när man redan är drabbad, är svårt. Men har man väl kommit igång rullar det o ast bara på. -Då hinner man både vänja sig och uppbåda e behov, säger hon med en hoppfull glimt i ögat. Studenter si er alldeles för mycket. Alla dessa timmar med föreläsningar och plugg framför datorn gör det svårt a komma ut och få den motion man behöver. Det gäller a lyssna på kroppen. För den som känner sig trö och deppig är en promenad optimalt. Aurora På studenthälsan nns också ljusrummet Aurora. Hit är alla studenter välkomna för a si a ned en stund och ladda ba erierna. Rummet är stickande ljust. Och med vita besöksrockar liknar de som hi at hit e gäng doktorer på konferens. Med den skillnaden a alla si er i sin egen värld, lyssnar, skriver eller vilar. Där nns klassisk musik, yogama or, en liten va enkran för den som är törstig och en samling självutvecklingsböcker.

Alltså... Kost Sömn Motion ... i balans!

Bri Wiberg, verksamhetschef och leg psykolog på institutionen för psykologi säger spontant. -Kom hit och prata! Det ingår i psykologstudenternas utbildning a ta emot patienter. Och hon vill betona a inget problem är för litet för a söka för. Det gör man via nätet, varpå man får en kallelse för inledande samtal. Hon menar a det är viktigt a ta sig själv på allvar. Känner man sig trö och nedstämd är det viktigt a våga prata om det och få hjälp a sortera ut.

Varför blir det extra tungt och jobbigt på vintern? -Ljuset påverkar oss så mycket. Det handlar om hormoner och D-vitamin. Vi vill kura in i ltar och tjocka kläder, och beger oss inte ut i samma utsträckning som på sommaren. Därför vistas vi i en inomhusmiljö med äktar och surrande datorer hela dagarna, och det trö ar ut!, säger Bri Wiberg. Också hon rekommenderar a gå ut och a vara i naturen, som på många vis är läkande. ANNA WALLENTIN

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 15

15

Uppsving för lyckoforskningen
Filip Fors började intressera sig för lyckoforskning när han läste sociologi. Han är sedan hösten 2007 doktorand på Umeå universitet och hans forskning är inriktad på subjektivt välbe nnande och lycka.
- I USA har det blivit stort de senaste åren. Det är för tidigt a säga om de här metoderna kan vara samhällsförändrande, men jag tror a det nns stor potential. Filip poängterar a det krävs ganska mycket, om man vill använda sig av de här metoderna. Pla ityder som exempelvis ”nu ska jag börja tänka mer positiv” räcker inte. Man måste använda mer so stikerade och beprövade metoder än så och man måste ge det minst fyra, fem veckor. Och olika strategier passar olika individer. Kan alla bli lyckliga av de här strategierna? - Det beror på grundnivån. Svårt deprimerade personer kan behöva mer avancerad hjälp, men för alla andra kan det fungera mycket bra. Det nns dock forskning som tyder på a vissa av strategierna kan ge resultat även för svårt deprimerade. Har du några lyckotips? - Om man bor i e rikt land med demokrati, hyfsat hög grad av jämställdhet och individuell frihet som vi har i Sverige, väger de inre faktorerna i allmänhet tyngre. Dels öva på a bli mer optimistisk och dels a lära sig strategier för a undvika negativt tänkande, grubblande och ältande. Kombinera roliga saker med meningsfulla saker. Hi a saker som gör en lycklig på både kort och lång sikt. Han menar a man ska ställa sig frågan vad som fungerar för en själv och göra upp en plan för si liv. - Förbä ra sina karaktärsdrag har också visat sig öka lyckan. Vad är mina styrkor? A försöka förbä ra de starka sidorna ger en mer optimistisk självbild. Det är mer inspirerande a satsa på det man redan har talang för. Filip rekommenderar kognitiv terapi som fungerar även på de som inte har depressioner. Det handlar bland annat om a rensa bort negativa vanföreställningar man har om sig själv, si för utna och sin framtid. Sociala relationer är viktiga. A umgås med andra är för de esta lyckobefrämjande och forskningen visar a även introverta personer mår bra av a umgås socialt. En annan sak som skänker mening är a ha något man är engagerad i – på si jobb eller på fritiden. Det har visat sig a de som känner a de har meningsfulla projekt i sina liv är lyckligare än genomsni et. Filip tipsar om a ställa sig dödsbäddsfrågan för a få perspektiv på vad som är viktigt i livet. Hur hade man velat a livet se ut? De esta vill göra något som går utanför en själv. Det kan vara allt från a påverka samhället politiskt eller a man är engagerad i en hobby med andra människor. PERNILLA ANDERSSON

Filip Fors forskar på lycka FOTO: Sofia Johansson

Filip säger a det är lä a ha förutfa ade meningar om vad som gör en lycklig. - Man förknippar lycka med till exempel karriärsmässig framgång. Men om man ser lycka som e tillstånd av välbehag, eller då man är tillfreds med si liv, är det mer en öppen fråga – vad som gör var och en lycklig. Vi vänjer oss snabbt vid en förändring, när man få e jobb eller liknande kanske man blir märkbart lyckligare e tag. Men så planar lyckokurvan ut igen och vi är på samma nivå som vi var innan. Filips de nition av lycka är a den består av två komponenter. Den är dels beroende av de positiva känslorna minus de negativa, och dels livstillfredsställelse – hur man värderar si liv. Lyckonivån är helt enkelt beroende på vad om man tycker a man har e bra liv och hur man känner sig. Båda komponenterna är viktiga för lyckan. Finns det e krav i samhället på a man ska vara lycklig och kan sökande e er lycka skapa prestationsångest? - Det nns undersökningar som tyder på a självmordsfrekvensen är hög i vissa länder med hög lyckonivå. Om det är norm a man ska vara lycklig och det nns de som känner a de inte kan leva upp till den, kan de bli extra olyckliga. Men jag är samtidigt tveksam till den teorin – det beror ju på vad man förknippar med lycka. Om det till exempel är karriärmässig status kan det ju skapa en del frustration. Kommer vetenskapligt beprövade strategier för a bli lycklig slå igenom?

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 16

16

FOTO: www.fotoakuten.se

Strategier för a bli lycklig
Vårda relationer Ta dig tid Visa uppska ning, nämn 5 positiva saker för varje negativ Kramas! A njuta av livet Designa en perfekt dag Vilka aktiviteter och personer nns med? Gör upp en plan för dagen Genomför den! Försök leva i nuet under dagen Optimism och tacksamhet För tacksamhetsdagbok! Ta en dag i veckan och skriv ner fem bra saker du uppska ar och är tacksam över Det kan vara allt ifrån a du ätit något go till a du träffat en vän Hjälpsamhet och vänlighet Karmas lag! Utmana dig själv, gör snälla saker mot andra som sticker ut från vardagen Träning, meditation, a le och skra a har en positiv effekt på måendet. Hur går jag från försök till handling? Gör e lyckotest för a ta reda på din grundnivå (se www.lyckoprojektet.com) Planera hur du ska genomföra din strategi Utvärdering 30-dagarsutmaning (ge det 4-5 veckor) Berä a för vänner (chansen är större a du fortsä er) Självförlåtelse (var inte för hård mot dig själv!) Ge inte upp! PERNILLA ANDERSSON Filip Fors och Jesper Östman är engagerade i föreningen Charity International, en grupp som verkar för a öka lyckan och minska lidandet i samhället. De driver tillsammans Lyckoprojektet. En grupp människor möts varannan måndag våren ut och diskuterar lyckostrategier. Studiecirkeln kommer även fortsä a till hösten. Mellan träffarna prövas strategierna. Ny ken? För information om projektet och er lyckostrategier, besök h p://www.lyckoprojektet.com/

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 17

17
KRÖNI

Embrace the darkness
U rycket ”Embrace the darkness” får en kanske främst a tänka på något mörkt ölmärke. För mig är det däremot minnet av en känsla över en relation jag en gång i tiden hade till en viss typ av li eratur. För a förklara mig närmare måste jag först beskriva någonting som hände på 90-talet när jag var tonåring. Det var lågkonjunktur och vad som en gång i tiden bara rört vetenskapen började sippra ut i e samhälle som många inte trodde på längre. Tidigare hade vi varit övertygade om a vi levde i den y ersta tiden och a det håll vi strävade åt var rä väg a gå. Men i och med upplösningen av idealen och bristen av e fast fundament a vila på blev det allt svårare a hi a en gemensam ytkra och allt enklare a ta till sin egen vridna retorik. Som e resultat av en relativistiskt livsåskådning kom också en rad böcker skrivna av människor som, liksom jag, var unga och lä påverkade under den här tiden. Det var förfa are som Alex Garland som i sin bok e Beach (1996) beskrev en hel generations önskan a bara få hi a si paradis och sedan bli lämnade i fred av allt det där som störde. Eller Bret Easton Ellis som tar det hela e steg längre och låter sina ktiva karaktärer utföra en massa ondskefulla handlingar just för a de tappat perspektivet på vad som är ondska eller om den ens existerar. Ellis böcker ck mig alltid a må extremt dåligt men ändå läste jag dem gång på gång. För samtidigt som de ck mig a må dåligt så gav de mig också en stor känslomässig igenkänningsfaktor. Jag har en känsla av a dessa böcker hade kunnat skrivas av vem som helst av mina barndomskompisar. Vi var e Beach-generationen och vi hade ännu inte inse poängerna med en roll och e sammanhang. Nu för tiden handlar det mer om a försöka lösa bristen på tro, för a inte drunkna, men jag minns fortfarande tiden då jag med vällust tog till mig olustkänslan och njöt av a få den där hisnande knuten i magen. Idag blir märkligt nog obehagskänslan inte lika stor trots a frågorna egentligen aldrig ck några svar. Vad som hände då är antagligen vad som alltid händer. Tiden går vidare och generationsromanen blir inaktuell. GUSTAV STAF RYDÉN

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 18

18

Mörka begär på vita duken
En mörk och regnblank asfaltväg, då och då hastigt upplyst av ljusen från bilar som passerar. E dovt eko av steg mot den hårda ytan studsar mellan slitna husväggar i en gränd någonstans. Den fuktiga kylan från regnet och den svagt brusande vinden som driver dimsjoken över marken. Lu en är fylld av en känsla av ödslighet och ensamhet trots a den tätbebyggda staden är alltjämt närvarande runtomkring oss. Vi be nner oss i en typisk öppningsscen ur en lm tillhörande den klassiska Noir-stilen.
Film Noir, eller svart lm, är e u ryck som myntades av franska lmkritiker under mi en på 1940-talet för a beskriva lmer som baserats på hårdkokta amerikanska detektivromaner. Hitlers framfart i Europa, atombombsa ackerna mot Japan och de politiska rävspel som tagit plats i kulisserna under kriget hade e erlämnat en sur smak i munnen hos många. De hade se hur långt vissa människor var beredda a gå för a få vad de ville ha. Som en effekt av förändringarna i e erkrigstiden vände sig vissa lmskapare till li eraturen för a nna inspiration som speglade tidens anda. Hollywoods gli riga och glamorösa musikaler med sina lyckliga slut och sagolika miljöer passade inte lika bra in i den nya världsbilden som de gjort före kriget. Vägen till fallet börjar med en kvinna Karaktärerna i klassiska lmer som till exempel Riddarfalken från Malta (1941) eller Notorious (1946) är inte hjältar och damer i nöd som Hollywood varit så förtjust i under tidigare årtionden. De är inte felfria, i många fall försöker de inte ens vara det. Istället uppvisar de många olika typer av beteenden och personlighetsdrag som en psykoanalytiker skulle älska a analysera. Detektiverna med sina alkoholbekymmer eller kedjerökning, damerna med sina manipulationer och skurkarna… Nåväl, skurkarna är väl som skurkar är mest, enligt klassisk Hollywood-modell. Men lm noir går steget längre. Det är o a manliga skurkar men kvinnorna nns där och visar sig i många fall vara de verkliga marione spelarna som håller männens öde och moral i sina slanka, eleganta ngrar medan de i andra handen håller e glas martini eller till och med en pistol. En lm noir-affisch är sällan komple utan den vackra kvinnan som är så självsäker men ändå tycks så svag. Film noir låter kvinnorna ta större plats i lmen än deras föregångare under tidigare årtionden. Trots det nns det undermedvetet en tanke om männens styrka och kvinnornas beroende av dem. Det som kan vara intressant är hur lm noir-kvinnorna i de esta fall är så medvetna om sin kvinnlighet och vet hur de ska utny ja det. I början av lmerna framstår de som hjälplösa offer för männen i deras liv. De är svaga och behöver beskydd, även de som verkar starka och självsäkra. Oavse om de är överklass eller arbetar som servitris i en bar nns en nästan madonnaliknande kvalitet hos dem som tilltalar huvudkaraktärernas beskyddarinstinkt och får dem a stiga ut ur sina stökiga kontor för a kämpa för kvinnorna. Sanningen, som o a avslöjas mot slutet, är a en lm noir femme fatale har många begär i livet och männen som kollektiv står i vägen för dem. Genom a spela på sin kvinnlighet drar de till sig lmens hjälte och manipulerar honom till a på olika vis röja vägen för dem. De försäkrar sig om ”hjältens” stöd och beskydd samtidigt som de o a är mer eller mindre medvetna om vart det kan leda. En psykolog skulle kanske ha bedömt dem som rent av sociopatiska. Vi kan fråga oss varför huvudkaraktärerna, o a en privatdetektiv med stökigt kontor och en överfull askkopp, inte ser igenom kvinnornas manipulationer. För oss som si er i lmsoffan kan det ibland tyckas underligt a männen, trots a de o a rä tidigt in i lmen antyder a de anar oråd i kvinnornas böner om hjälp, ändå fortsä er låta sig dras med i händelserna. En förklaring på de a kanske kan åter nnas i karaktärernas personligheter. De har o a en cynisk eller fatalistisk syn på livet. Depressionen och apatin över en smutsig och korrumperad omvärld är inte långt borta, bara dold under cigare röken och innehållet i den lilla ckpluntan de sällan lämnar ifrån sig. Trots deras mörka tankar vill de kanske ändå försöka få sig själva a tro a det nns godhet och oskuld kvar i världen. Kvinnorna som ber om deras hjälp får kanske därför symbolisera de a. I sina försök a kämpa mot både de inre och y re demonerna dras huvudkaraktärerna allt längre in i en nedåtgående spiral där de till slut helt förlorar kontrollen över det som sker. Begär och xeringar, undertryckta eller utagerade, hjälper till a y erligare leda in dem på vägen mot det moraliska förfallet. I slutänden har de fallit så långt a e lyckligt slut på lmen tycks mer eller mindre omöjligt.

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.15

Sida 19

19
RECENSION

En klassiker med stil i film noirs vagga
Deckarmysterier med farliga kvinnor, hårda bistra män och en kvick dialog är typiska kännetecken för lm noir. ”Riddarfalken från Malta” är e praktexempel på en klassisk noir- lm.
En mystisk kvinna (Mary Astor) kommer in på en detektivbyrå i San Francisco för a få hjälp med a spåra en man vid namn Floyd ursby. Hon möter Sam Spade (Humphrey Bogart), en brutal och något besynnerlig detektiv, som tar sig an fallet. När Spades kollega blir skjuten under mystiska omständigheter, dras han in i en härva av lögner, manipulationer och falskspel, där allt kretsar kring en liten fågelstatye (riddarfalken). FOTO: Från filmen “Riddarfalken från Malta” (1942) Och så levde och dog de olyckliga i alla sina da'r Film noir slutar sällan lyckligt. Vi lämnas med en små bi er smak i munnen över karaktärernas fortsa a öden. Kvinnorna kanske dör, blir svårt skadade eller åker i fängelse i lmens slutscener. Och om inte även privatdetektiven, lmens huvudkaraktär, dör så lämnar han i vilket fall inte lmduken på e odelat lyckligt sä . Vi lämnas med många frågor och funderingar e er lmens slut. Rent spontant kanske vi då tänker: Vad är det för mening a se en lm som inte slutar lyckligt? Film Noir, trots den ibland rent hopplösa känsla som genomsyrar scenerna och karaktärerna, ger e alternativ till alla som är trö a på överdoserade actionscener, specialeffekter och överdrivna dialoger. Denna stilinriktning på lm ligger på samma skala som Hollywoods påkostade action-produktioner, men i andra änden. Trots de kvinnliga karaktärernas o a eleganta och förföriska uppsyn är lm noir långt ifrån gli er och glamour. Spelet med miljöer och levnadsöden, trauman och bro ger en möjlighet a få inblick i mänsklighetens mörkaste sidor. Det här är inledningen och den huvudsakliga handlingen i Riddarfalken från Malta, som anses vara en av de första och den mest välkända. Filmen, som regisserad av John Huston, baseras på en bok skriven av förfa aren Dashiell Hamme och den har även lmatiserats två gånger till innan den här versionen kom ut 1941. Filmens styrka är a skådespelarna gör huvudrollerna riktigt bra. Humphrey Bogart fångar verkligen den lite slitna, lite udda och brutale Sam Spade i e lysande porträ och Mary Astor, som spelar den mystiska kvinnan i inledningen (Bridgid O’Shaughnessy), visar tydligt hur en manipulativ och kontrollerande kvinna kan vara. På grund av a handlingen i lmen är något komplex och a regissören leker med de olika mysterierna och kvicka replikski en, måste publiken hela tiden måste vara väldigt aktiv för a hänga med. E kort ögonblick av missad koncentration kan få ti aren a missa viktiga delar av dialogen, vilket kan göra det svårt a förstå vad som händer i kommande replikski en. Det är då nästan nödvändigt a se lmen några gånger innan man riktigt kan uppska a den maximalt.

Riddarfalken från Malta innehåller nästan alla traditionella kännetecken för en klassisk noir- lm. Den har troligtvis bere De tillsynes enkla metoder som skaparna av klassisk lm noir väg för e stort antal lmer som hämtat inspiration från den o a använde sig av, spelet mellan ljus och skugga, elegans ställt och man kan i vissa nutidens lmer hi a spår från den mot nergångna privatdetektiver, kan ge oss e perspektiv på klassiska noir- lmen. Till exempel i lmer som livets baksidor och på hur långt vi människor kan vara ”LA kon dentiellt” (1997), ”Mullholland drive” (2001), beredda a gå för a få det vi vill ha. ”Sin city” (2005) och ”Den svarta dahlian” (2006). CATRINE JOHANSSON LAN O MARTIN JONSSON

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.16

Sida 20

20
KRÖNI

”Ingen bryr sig om ens den svartaste metallen spelas på grannens stereo”
”God gave rock n’ roll to you. Gave rock n’ roll to you. Gave rock n’ roll to everyone” skanderade bandet Kiss på skivan Revenge och låten God gave rock n’ roll to you II från 1992. A denna upply ande fras y rades av e band som under stora delar av sin karriär blivit hårt ansa av arga föräldrar och kallats både för satanister och nazister är ganska anmärkningsvärt. Men det talar också si tydliga språk vad gäller det allt mer toleranta mo agandet av rockmusiken. De a är en tendens som på senare år tydligt varit på väg a nå sin kulmen, och nu mera är det inte många som rycker på näsan om ens den svartaste svartmetallen hörs ljuda från grannens stereohögtalare. Denna allt ökande acceptans kan man nna tecken på lite här och var. T ex i Eurovision Song Contest med de nska monsterrockarna Lordis vinst för två år sedan, och den e erföljande hårdrockshypen som vi förmodligen inte se slutet på än idag. Två av dagens större svenska musikexporter är inga mindre än de forna dödsmetallisterna In Flames och riddaremed-sköld-och-svärd-rockarna Hammerfall. Vilken är Sveriges största festival? Sweden Rock Festival såklart. Men var kommer allt de a bära hän? Vad kommer denna ökande popularitet a innebära för själva musiken? Kommer en musikstil som i grunden spelar på si rykte som mytisk och olustig klara av a kastas ut i rampljuset till allas glädje och beundran? Eller kommer de stora produktionsbolagen lägga band på den, exploatera sönder och klå den på den sista unsen integritet som nns kvar, som redan hänt med popmusiken i program som t ex Idol? I utlandet har så redan ske i dokusåpor som Rockstar Supernova och Gene Simmon’s Rock School, och det dröjer nog inte länge innan liknande koncept lanseras även här i Sverige. Men låt gå för det då. Så länge alla är medvetna om a det i så fall inte längre är ”Gud” som ger oss rock n’ rollen, utan direktörer på något storföretag… JOEL LINDBERG

ILLUSTRATION: Sofia Johansson

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.16

Sida 21

21

Symbolism i färgen svart
Är det lika okej a ge en nyfödd bebis en svart sparkdräkt som en rosa eller babyblå? Nej, inte om du frågar Katrin Holmqvist Sten som är lärare vid institutionen för konstvetenskap på Umeå Universitet. - Svart u rycker utanförskap och de mörka kra erna i motsats till det rena, oskyldigt vita, säger hon. Inkognitos Sara Wallin har träffat henne för a försöka bena ut vad den svarta färgen symboliserar och hur den sa spår i historien.
- Svart har kommit a betyda ondskans och sorgens färg i det västerländska samhället i och med Jesus korsfästelse. Långfredagen är en svart dag, en lidandets dag. Prästkappan är svart och u rycker allvar. Fram till 1800-talets mi var högtidsFOTO: Sofia Johansson kläder alltid svarta, även bröllopsklänningen. Det var praktiskt om kläderna var mörka så a man kunde använda dem era gånger. Först när folk började få det bä re ekonomiskt kunde de ge u ryck för sin högre status genom a köpa en vit brudklänning som de bara hade vid e tillfälle. En svart bruksklänning buren av en kvinna på fest vid förra sekelski et kunde på så sä avslöja a hon tillhörde arbetarklassen och inte hade råd med färggranna festkläder. Den svarta färgen har även plockats upp av anarkister och folk som velat ge en känga åt etablissemanget eller signalera a de vill stå utanför samhället. - Om man ser på ungdomskulturer och subkulturer så används svart som e tecken på radikalism, säger Katrin Holmqvist Sten. person som vill utstråla makt och intelligens. - Det är inte så vanligt om man ska hålla e föredrag för första gången, a man tar på sig en skrikig färg, då väljer nog de esta a ta på sig något mer neutralt. Man vill u rycka seriositet och allvar, säger Holmqvist Sten, som själv har på sig en svart stickad tröja. Men svart kan också få en person a smälta in i massan. - Företagsledare har o a färgglada slipsar till kostymen! Om man tänker mer på kläder så är ju ”den lilla svarta” (klänningen) också en klassiker. Det är för a svart tar bort skuggor och ger guren en smal silue . Hur används svart färg i konsten? - Svart används som konturfärg vilket skapar form. Det är inget symboliskt med det utan är en funktion för a skapa skuggor, precis som vi skapar ljus. Svart nns alltid med i den svartvita färgskalan. Men ibland har det visat sig a konstverk inte är så mörka som man har tro . I vissa medeltida målningar användes en röd färg som med tiden blivit svart. Det kan påverka vår bild av den mörka medeltiden. På färgbarometern.se säger de a svart och vi är de ”moderna” färgerna just nu. - Ja, vi har ha en ljus period under hela 1900-talet om man ser till inredning, men svarta detaljer har börjat bli populära igen, både datorer och tulpaner. Själv har jag köpt en svart lampa på IKEA, det fastnar otroligt mycket damm på den!

Finns det någon konstnär som medvetet försöker bryta mot vår uppfa ning av vad färgerna symboliserar? Kan man säga a genom a bära svarta kläder kan skapa en - Nej, inte direkt som jag kan komma på men det nns en indisk konstnär, Anish Kapoor, som arbetar med håligheter gemenskap med andra som känner utanförskap? - Ja just det. Jag tror a det är vanligt a man vid en viss ålder i skulpturer. Han skapar mörka hålrum som tycks uppsluka i ungdomen dras mot det mörka och a de a kan visa sig med ljuset. Mörkret får i hans konst symbolisera det okända. mycket mörkt smink och svarta kläder som i gothens eller punkens subkulturer. Konstvetare klär sig också gärna i svart Tror du a betydelsen av svart kommer a ändras? e ersom de vänder sig mot bruset, det glä iga i samhället. - Nej det tror jag inte. Inte för a låta som en Jungian men jag tror det mörka nns inom alla människor och det kommer alltid komma till u ryck. Den symboliken kommer man inte Den mörka herrkostymen har inte bara gå stabil genom seklerna utan även rotat in sig så tryggt i både nsalong och ifrån. SA WALLIN universitet a en svart kavaj blivit obligatorisk för varje

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.16

Sida 22

22

Den lilla svarta
Från begravningsskrud till festblåsa
Den lilla svarta- ett måste bland basplaggen. Med mer än 80 år på nacken hänger den fortfarande kvar på galgarna i garderoberna. Kanske mer som ett begrepp än som den ursprungliga klänningsmodell den från början var.
1926 var det år då den lilla svarta föddes ur designern Coco Chanels skissblock. När sedan Hollywoodstjärnan Audrey Hepburn bar den på bioduken i filmen Breakfast at Tiffany’s slog den igenom och gjorde succé.

Svart har inte alltid varit den lika självklara färg på kläder som den är idag. Färgen har förut varit reserverad för begravningar och varit sorgeklädernas kulör. Det har varit högtidens färg, den har burits av präster, höga ämbetsmän, tjänstefolk, rebeller och rövare. Anna Sofia Lundgren som är ansvarig för Umeå Universitets nya kurs Mode- kläder, kropp och kultur berättar att det för en äldre generation länge var tabu att bära svart. - Min mormor tyckte det var så förfärligt med svart! Det kunde vara fint på fest. Men att klä sig i svart ansågs vara deprimerande och kopplades till sorg. Kan du inte sätta på dig något fint? brukade hon säga. Någonting med färg, något glatt; så att du ser lite glad ut? Det var inte förrän på 20-talet då kvinnorna började klippa av sig håret och visa mer hud som färgen svart blev tänkbart att bära till vardags. Kriget var slut, ekonomin kom igång och konsumtionskulturen satte fart. Marknadsföringsmässigt sett kunde inte den lilla svarta ha introducerats under ett bättre årtionde.

Kanske kommer den lilla svarta fortsätta omges av den känsla av stilfullhet och elegans som den har idag. Kvar på galgarna i garderoben kommer den nog att hänga om Genom åren har den lilla svarta kommit att ytterligare 80 år. Men möjligtvis med en annan symbolisera klass, elegans och den sofistikerade betydelse. skönheten. Den för tankarna till cocktailpartyn och galapremiärer. Vet man inte vad man ska ha på sig är den - Det som skulle kunna hända är att den tas över och det säkra valet. Begreppet ”den lilla svarta” står för många tappar sin symboliska laddning. Så att de som vill saker. Vissa mer uttalade än andra. Det finns t ex ingen uttrycka klass och stil inte längre vill ha den, för att den liten svart för barn. Detta visar kanske på att det ligger börjat associeras med något annat. Men om det inte värderingar och en sorts sexualisering av kvinnan, i både händer något sådant kan den nog fortsätta trixa sig fram genom historien, det tror jag, säger Anna Sofia begreppet och själva klänningen, som vi inte vill Lundgren. överföra till små flickor. Det är en klänning som kan avslöja mycket om varje årtionde. Klänningens snitt och SOFIA JOHANSSON skärningar kan avslöja hur man sett på könsroller,

inställningen till klass, ålder och synen på skönhet. Den har haft puffärm, varit axelbandslös och haft olika urringningar. Ibland har den varit någon centimeter kortare än förut. Vad den lilla svarta är och hur den ser ut är relativt och förändras med tiden och kulturen.

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.16

Sida 23

23

Moderna svarta klassiker
De försvinner under e årtionde eller två för a sedan komma tillbaks, lika populära som förr.

Converse

Ray Bans Wayfarer

Redan 1917 presenterade företaget Converse Rubber Shoe 1952 gjorde Ray Bans svarta solglasögon Wayfarer debut. De Company basketkängan Converse All Star. Den var till en bars under 50 och 60-talet av stjärnor som Buddy Holly, John början ingen stor succé. Men när sedan basketspelaren Lennon, Audrey Hepburn och Bob Dylan. Charles ”Chuck” Taylor började bära skorna ökade populariteten. Hans autograf nns numera på skons emblem: Ray Bans Wayfarers blev på 80-talet otroligt populära igen. Försäljningssiffrorna av modellen rusade i höjden när Tom Converse Chuck Taylor All Star. Cruise bar solglasögonen i stor lmen Risky Business 1983. Länge tillverkades skon bara i färgen svart. 1948 kom Idag är de återigen populära. De som vågar sig på annat än modellen som idag är känd som originalmodellen, med vi gummi och svart kanvans. Under sina många år på marknaden svart kan glädjas åt a det nu nns i er färger än någonsin a välja mellan. Ray Bans Wayfarers verkar onekligen vara en har det klassiska utseendet inte ändrats speciellt mycket. klassiker som dammas av med e eller två årtiondes mellanrum. De esta basketspelare i USA använde skon ända fram till 70-talet då nykomlingar som Reebok, Adidas och Nike konkurrerade ut Converse från basketplanen. Skons kultstatus går väl knappast a bortse ifrån. Den har varit många musikers favoritsko i många årtionden och nästan e måste för den rockiga stilen. SOFIA JOHANSSON

ILLUSTRATIONER Sofia Johansson

Inkognitomall:Layout 1

09-04-22

13.16

Sida 24