You are on page 1of 21

Sida 1

Författare: Saeid Hosseini 
Kursnamn: Geografi 1 
Datum: Tuesday 25 August y

Fråga 1. 
Endogena processer är paraplyet till de olika processer som konstant sker,
ibland väldigt synliga och ibland något som sker väldigt långsamt. Under
paraplyet hänger de olika egentliga processerna som alla har 2 saker
gemensamt. 1. De är helt beroende av den magma som ligger djupt ned i
marken, Astenosfären. Jorden består av olika skikt varav den översta kallas för
litosfären och består av en fast solid massa vilket beror på den lägre
temperaturen. Ju djupare ned i jorden vi kommer desto varmare blir det.
Litosfären sträcker sig ca 10 mil rakt ned. Astenosfären som kommer därpå,
alltså djupare än 10 mil kännetecknas av sin form. Den är inte längre solid
och fast så som litosfären utan får mer av uppsmält och plastisk karaktär i och
med den mycket högre temperaturen som nästan smälter berggrunden. 2.
Funktionen eller resultaten av de endogena processerna har är densamma,
alltså att lyfta upp eller bilda nya bergsområden runt om i världen.
1912 användes Pangaea för första gången för att förklara kontinentaldrift av
metrologen Alfred Wegener. Han menade att marken vi står på är i konstant
rörelse. Dock så hade han inte någon naturvetenskaplig data för att bevisa
detta men förklarade det genom att observera de olika världsdelarna för att inse
att marken och världsdelarna ser ut som ett pussel och att de en gång i tiden
måste ha suttit ihop. Först på 1950-talet fick han upprättelse för sin teori i och
med att den inte accepterades när den för första gången redovisades. Idag
förklarar man hans teori med kontinentaldrift och menar att det finns stora
plattor under jorden som rör sig konstant med, mot eller ifrån varandra. Dessa
kontinenter refererar inte till de världsliga kontinenterna exempelvis Asien utan
är helt unika. Vi kallar dessa plattor för litosfärplattor och som namnet även
antyder så ligger de i litosfärens skikt. För att ännu mer förtydliga så ligger
de egentligen inte bara där utan de snarare flyter som ett isflak på vatten. Och
vad de flyter på beskrev jag ovan, den heta magman av smält eller delvis
smälta bergarter nere i astenosfären.
Så vad är det som gör att dessa plattor rör sig åt olika riktningar?
Som tidigare nämnt så är temperaturen högre ju djupare ned i jorden du

Sida 2

kommer och redan vid astenosfären så finner vi att berggrunden delvis börjat
smälta.

I och med att den smälta magman har en lägre densitet omkringliggande fast
eller delvis fast berggrund så pressas den uppåt mot litosfären. Detta är starten
till allt. I och med att bergarter börjar smälta under litosfären så bildas mycket
kraftiga men ändå långsamma virvelrörelser under jordytan. Magman i
astenosfären
bildar
konvektionsstr
ömmar och
påverkar
litosfärplattorn
a beroende på
åt strömmens
riktning.

Detta ger olika resultat och effekter beroende på om tunn krockar med tunn eller tjock platta. 2. I och med detta så väller stora mängder magma upp i sprickorna och bildar en ny litosfär efter att den kylts ned och stelnat. I genomsnitt förflyttar sig Nordamerika 1. Plattor med lika tjocklek som kolliderar kallas för konvergens. Oceandelar av litosfärplattor är mycket tunnare sätt till plattor under en landmassa. De . Pangaea är ett väldigt simpelt exempel för att förstå sig på vad det begreppet innebär i praktiken. Tsunamin i slutet på 2004 var en konsekvens av att en platta ute i havet tvingats under en annan och friktionen mellan de två plattorna var så hög att den starkare plattan också försköts ned dock så blir trycket så pass stort att den starkare plattan släpps och skutsupp till dess ordinarie plats vilket skapar extrema jordbävningar och tsunamis utifall det sker ute tillhavs i och med att vattenytan plötsligt och kraftfullt höjs på ett ställe. som går både genom havet men även genom kontinenter och bildar vulkaner. Detta kan resultera i vulkanutbrott i och med att den tunna plattan kan förskjutas så pass djupt att den börjar smälta till magma och tränga sig upp i ytan via vulkaner. hur Sydamerika en gång suttit ihop med Västafrika. Som sagt.Sida 3 1. Här finns två olika sorters ”kollidering”. Plattorna glider isär ifrån varandra. Man ser väldigt tydligt om man tittar på bilder på google. Detta ser man tydligt på Island som ligger rakt på Mittatlantiska ryggen. Detta är ett resultat av att olika plattor glider isär ifrån varandra. Plattor som rör sig mot varandra. Plattor som kolliderar med varandra och har olika tjocklek kallas för subduktion. Får mig att fundera över hur mycket kraft som behövs för att förflytta en hel kontinent. Konvergens – Två likartade plattor kolliderar med varandra. Ett resultat på detta är Mittatlantiska centralryggen med dess oceanryggar och bergskedjor. Dock så får vi även effekter av att plattorna glider isär. Västra Island tillhör den Nordamerikanska plattan och förskjuts ca ett par cm varje år ifrån den östra som ligger på den Euroasiatiska plattan. Subduktion – Om två plattor med olika tjocklek kolliderar så kommer den svagare plattan (den tunna) att tvingas ned under den tjocka ned i manteln och fortsätta förskjutas längre och längre ned under den ”starkare” plattan. Detta kan även ge kraftiga jordbävningar samt tsunamis. troligtvis en hel del. Här blir effekten nästan den motsatta.7 cm/år ifrån Europa. I och med att båda plattorna i det här fallet är lika tunga så kommer inte den ena plattan att tvinga den andra ned under manteln. kraftiga men långsamma ändringar. Plattor har olika tjocklek beroende på vart de befinner sig.

stannat till för att sedan plötsligt släppa. Liksom Himalaya är ett resultat av två plattor så har även denna plattförskjutning sitt riktmärke. Resultatet av detta är bland annat de olika mäktiga bergskedjorna vi idag ser. I Andreasförkastningen kan man tydligt följa både förkastningen och dess förhållande till plattorna som konstant slåss för att ta sig fram. Dock blir den spänningen så småning om så pass stor att det plötsligt släpper och ger upphov av ett starkt jordskalv. När två plattor med enorm kraft förflyttas längst med varandra i motsatt riktning uppstår en extrem friktion. Dock så behövs inte alltid aktivitet i form av att plattor samspelar med varandra för att bygga ny mark. Detta resulterar i att manteln spricker och magman tar sig igenom dessa sprickor. Det visar sig i en förkastning som resultat av att två kontinentplattor rört sig i motsatt riktning.Sida 4 trycks ihop med en så pass stor kraft att de ”vecklas” ihop och omvandlas. Exogena processer handlar nästan om det motsatta. Sist så har vi situationer när två plattor förflyttas längst med varandra. Kort efter sprutar ny magma ut och lägger sig över den ”gamla vulkanen” och forsätter så. tittar vi på Himalaya så finner vi ett vackert exempel av detta. Vi har även områden som kallas för Hotspots som kännetecknas av dess vulkaner trots att den inte ligger i närheten av två plattzoner. Inledningsvis bildas en mycket liten vulkan i havsbotten som snabbt kyls ned. Jämför vi Himalayas position med gränsen mellan den Indiska & Eurasiska plattan finner vi att de har samma position. Nu när vi gått igenom endogena processer så kan vi sammanfatta det kort och simpelt med ”processer som utan människans inverkande bygger upp jorden”. Dessa gå längst de olika plattornas konvergenszon. alltså de processer som bryter ned berggrunden med olika egna processer. Fråga 2. Här kan vulkaner istället byggas upp av den extremt höga temperaturen i mantelns övre del. byggt upp spänning. Alltså Exogena och . Letar man efter de i en kartbok så finner man att de följer en linje vars temperaturen under plattorna var så pass hög och plattorna var så pass tunna att magman ifrån astenosfären kunde ta sig igenom och bygga vulkan på vulkan som tillslut blev olika öar. I och med att det är en sån konstant friktion och spänning mellan de båda plattorna så är jordbävningar inte ovanligt och kan ofta vara mycket kraftiga. De kan påverka varandra så pass stort att de under en kort tid kan stanna av och inte förflytta sig alls. Ett bevis för två mäktiga plattor som än idag bygger vidare på dessa bergskedjor. Exempel på dessa är Hawaii och dess vulkanöar.

Mekanisk vittring 3. även kallat för djupvittring. Vittring kan vi sammanfatta kort med ”en naturlig process där jorden via olika krafter bryter ned existerande landskap (berg osv) för att bygga upp nya” Vittringen kan sedan delas upp i två olika typer. Det som sker i det här läget är att bergämnen eller material delas till mindre och mindre delar med hjälp av olika naturliga krafter. Med hjälp av exempelvis vind. . Så vad är exogena processer och hur fungerar de i praktiken? Man brukar dela in de i 3 olika enskilda processer likt endogena. Den kemiska innebär att strukturen på molekylerna hos bergarten förändras (kemiskt) genom att självaste mineralet sönderdelas till dennes minsta beståndsdel eller mindre beståndsdelar som sedan kan bilda nya större och därav ändra sin kemiska struktur och karaktär/egenskaper. Vittring behöver inte handla om att material sönderdelas till en mikroskopisk nivå för att kallas vittring. Övrigt material som med hjälp av naturliga krafter (vind/vatten) förflyttar sig till olika platser är kritiska för att jorden ska kunna bygga upp nya landskap. Dessa tre är: 1.Sida 5 Endogena processer handlar egentligen om hur jorden formas på ett naturligt sätt. Mekanisk vittring och kemisk vittring. Vittring 2. Bergsmaterial kan även stanna kvar på den ursprungliga platsen om omgivningens krafter tillåter det och bildar då ett tjockt täcke av vittringsjord. Nedan kommer en utförlig beskrivning av dessa men kort sammanfattningsvis så innebär mekanisk vittring att jorden bryter ned berggrunden till mindre bitar och delar av det redan befintliga berggrunden. Berget har börjat sönderdelats och blocket kommer såsmåning om via andra yttre naturliga krafter att minska i storlek till mindre och mindre bitar till storleken av sandkorn och mindre. utan när du ser exempelvis stora block av berg som rasat så har vittringsprocessen startat. Kemisk vittring Vittring är likt de konvektionsströmmarna ett startskott och en grundläggande process för de exogena. vatten (regn/snö) så förflyttar sig nedvittrat material hela tiden ifrån plats till plats. I och med att det förflyttar sig med vind och vatten så fortsätter materialet att nöta sönder berggrunden på vägen vilket kallas för erosion eller att det eroderar.

Berggrunder har ett ytlager som med hjälp av solen kan variera stort i temperatur beroende på exempelvis dag och natt. Frostsprängning är en typ av process som ingår inom mekanisk vittring. . I och med detta så ökar vattnets volym med ca nio procent och börjar då trycka mot ”väggarna” i sprickorna. Nu tänkte jag gå över till den kemiska vittringen där andra krafter påverkar materialet så pass mycket att hela den kemiska strukturen ändras. Ovan beskrivet ger en bild på hur naturliga krafter kan påverka berggrunden och sönderdela den till mindre delar med samma kemiska struktur. Såsmåning om kommer bergmaterialet att ”sprängas” till mindre bitar. Här spelar vegetationen en avgörande roll. För att detta skall vara möjligt så måste klimatet tillåta dessa förutsättningar.Sida 6 Mekanisk vittring Som tidigare nämnt så innebär mekanisk (tillskillnad ifrån kemisk) att berggrunden sönder delas till mindre delar men behåller sin ursprungliga kemiska struktur. När det bland annat regnar så sipprar vatten emellan dessa sprickor och lägger sig där. Berg har små och stora sprickor i sig lite överallt. Jag nämnde ”om klimatet tillåter det” och med det menar jag då att detta kan endast ske på platser där temperaturskillnad varierar mellan minus och plusgrader samt att nederbörd förekommer på platsen. Här talar vi istället om att själva berget eller bergets yta expanderar med hjälp av värme (solen). därav kan inget skugga över som ett större berg bredvid eller exempelvis växter eller mossa växer på berget. Ett annat exempel boken tar upp på mekanisk vittring är rotsprängning. Detta resulterar i att ytlagret konstant ”rör” på sig i förhållande till det inre och resulterar i att ytlagret tappar greppet och till slut lossnar ifrån det inre lagret. Näst kommer temperaturssprängning. I och med att ytlagrets temperatur ökar så ökar dess volym och på natten minskas det i och med att den kyls ned. Berget behöver också ha tillgång till direkt sol. Men likt vittringen i stort så kan man dela in mekanisk vittring i olika undergrupper där alla bryter ned bergmaterial men bibehåller sin kemiska struktur. I och med att växternas rötter hela tiden försöker expandera in i exempelvis berggrundens sprickor så resulterar det i att den såsmåningom kommer att sprängas isär. Alltså så är det mest effektivt där platsens temperaturskillnad är stor mellan dag och natt. Om klimatet tillåter det så kommer vattnet att frysa. Det som sker är att solen värmer upp det yttre lagret av berg så pass stort att det utvidgas i förhållande till det ”inre lagret”. En öken är relativt god plats för temperatursprängning i och med sin brist på vegetation samt att temperaturen är mycket hög under dagen och lång under natten.

I och med att större delen av de näringsintag som växter hämtar är frigjorde ifrån berggrunden via kemisk vittring.Sida 7 För att berggrunder överhuvudtaget ska kunna ändra sin kemiska struktur så krävs det att det reagerar med något annat ämne. I och med den kemiska vittringen så får även det biologiska livet en chans. För högre betyg skall du även förklara Klarälvens slingrande övre lopp. Främst i tropisk miljö finner man kemisk vittring där fuktigheten och nederbörden är en faktor i processen.  uppkomsten av rullstensåsar samt även ge exempel på moräntyper. Då kan man ställa sig frågan hur det sker? För att detta ska vara möjligt så krävs nederbörd som innehåller koldioxid. När floden bär med sig bergmaterialet så kommer en annan kraft att spela en viktig roll nämligen gravitationen som drar ned materialet till botten. Detta resulterar lyckligtvis med att bergmaterialet kemiska strukturer delas till mindre delar som framöver kommer reagera med andra och bilda nya material. Tydligt kan man också se kemisk vittring i områden med mycket kalkstensberggrund. Där kan bergmaterialet fortsätta nöta mot botten och ger älven sin V liknande form. I och med att kolsyran reagerar med kalkstenen så löses olika beståndsdelar ur kalkstenen (kalcium och karbonatjoner) som med andra naturliga krafter förs bort (vind/vatten). I vilket fall så reagerar vattnet i mindre mängder med koldioxiden och bildar kolsyra. I och med den stora mängden vatten som bildades så lyckades . I och med att kolsyra regnar ned på bergmaterialet så reagerar bergmaterialet och kolsyran.  Så hur formar naturen sitt landskap och vilken roll spelar vittring? Om vi exempelvis tittar på Klarälven så finner vi ett intressant exempel. Det kan även stanna kvar på sin ordinarie plats om klimatet tillåter det och bilda vittringsjord. Åsarna bildades i och med isen började smälta. Alltså vattnets hastighet med hjälp av gravitationen orsakar vittring mot sidorna som sedan sjunker och eroderar med botten. vi talar oftast om det i växthuseffektsammanhang. Nästa fråga blir då hur nederbörden kan innehålla koldioxid? Det sker nämligen i atmosfären där koldioxid finns i mängder. Tittar man på källflödet så finner man att vattnet har en hög hastighet. Ett exempel på detta är kolsyra. kraften i vattnet är så pass hög att den kan bära med sig bergmaterial i dess mindre form som små stenar och sand som vittrats loss ifrån sidorna där vattnet möter sidan av floden. De små beståndsdelarna kan via vind och vatten transporteras till nya platser och på annat håll bilda nya kemiska föreningar. Hur ser det ut i fallen med rullstensåsar? Rullstensåsar är ett tydligt resultat av istiden.

Nej riktigt så enkelt och snabbt går det inte. partiklar och grus krockade konstant med varandra och därav slipades och vart runda och fina därav namnet och att åsarna kännetecknas bland annat av detta. Moränlera är finkornigare jämfört med urbergsmoränen och innehåller mycket lerpartiklar. Detta gäller inte exempelvis guld. Mineralen i sig är kemiska föreningar som bildats av våra 92 naturliga grundämnen. För att sammanfatta så är bergarter alltså uppbyggt av mineraler som i sin tur är kemiska föreningar. Beroende på vilka grundämnen som reagerat så får vi ett annorlunda mineral som bygger upp en viss stenart. Vid isälvens mynning så sjönk hastigheten och kraften och resulterade i att vattnet inte längre ”orkade” bära alla material den fört med sig och gravitationen tog över och pressade materialet mot marken. Men sedan kan vi gruppera olika bergarter beroende på hur de i praktiken bildats.Sida 8 vattnet med sin mängd. silver då dessa kan förekomma i ren form. Det är ju inte bara så att det någon kväll börjar blixtra i skogen för att några mineraler håller på att bygga upp en sten och sen poff så är den där. grus och andra partiklar. kraft och hastighet bära med sig stenar. Vi finner moränlera i bland annat Skåne. Så om vi exempelvis tittar på kvarts som är ett mineral som är uppbyggt av att kisel och syre reagerat till kiseldioxid. Detta resulterar i höga och mycket långa rullstensåsar bildas. kretsloppet och bildandet av berg i . Fråga 3. Områden med moränlera är mycket effektiv odlingsmark i och med att den inte är känslig mot försurning. Dessa stenar. Det är dessa kvartskorn du känner mellan tårna när du står på havet framför stranden och tänker ”underbart”. finner vi Ett annat resultat av istiden är morän som är den vanligaste jordart i Sverige. I och med att de olika stenarna eller bergarterna är känsliga mot försurning så är marken inte till böndernas nytta och används istället till skogsbruk. I vissa fall kan morän som bildats genom nedbrytning och ned krossning av lerskiffer eller kalksten bilda en ny typ av morän. Mineralerna som oftast är kemiska föreningar kan som tidigare nämnt beroende på vad som reagerat ge olika bergarter. Materialet tar glaciären med sig och när isen väl smälter så släpper den det eroderade materialet på platsen som sedan bildar jordarten morän. man kan även kalla morän för en osorterad jordart eller urbergsmorän. Därav så är morän av typen mineraljordarter i och med att olika mineraler genom bland annat vittring blandats ”huller om buller”. I och med istidens mäktiga glaciärer så skapades stora U dalar då glaciärerna eroderade allt omkring. Bergarter har sina olika karaktärer och egenskaper beroende på vilka mineraler som bygger upp den stenen.

Sedimentära bergarter. Magman söker sig återigen uppåt i och med den lägre densiteten och kan ge kraftiga vulkanutbrott både under och över vattenytan. I geologiska och termer så beror de olika magmatiska bergarterna på vad de reagerar med eller hur de har reagerat (omgivning såsom tryck osv spelar en roll). En annan process eller grupp är magmatiska bergarter. . Sediment betyder lagrande. Magma som är upphettat i jordens inre består i huvudsak av bergarter som den höga temperaturen där nere smält. för bergarter smälter och blir till magma så sjunker dess densitet och den söker sig till högre mark. Detta för att magman fått en sån lång tid på sig att svalna att mineralerna haft tid att binda sig och bilda dessa. Väl ute till havs så sjunker dessa sediment till havsbotten och längs lager på lager under en mycket lång tid. Vi får exempelvis sandsten ur sand som omvandlats under det höga trycket. Det sker ute i havet. Exempel på det är granit. Här spelar bland annat litosfärplattorna in samt konvektionsströmmar som skjuter dessa plattor åt olika håll. De intrusiva bergarterna får sin karaktär i och med magman ”intruderar” och stelnat i jordskorpan. Om vi inleder med de sedimentära bergarterna och deras bildningsprocess. Precis som namnet antyder så har magma en stor roll här. Det finns 3 olika processer för detta. Det som är intressant är att vi får olika magmatiska bergarter beroende på vart någonstans magman ”kylts” ned. Man kan dela in det i fler mindre processer nämligen intrusiva bergarter. gångbergarter och vulkaniska bergarter. Allt som sjunker mot botten packas på och bygger upp detta ”täcke” där även ska från musslor och annat bidrar till att bilda detta täcke. magmatiska bergarter samt metamorfa bergarter.Sida 9 stor mäng och storlek tar flera hundra miljoner år. Det hela startar egentligen med olika kemiska och mekaniska vittringsprocesserna som sker på exempelvis land som via vinden och vattnet för med sig det avvittrade till havet. Ett kännetecken för dessa är de stora kristallerna man finner i intrusiva bergarter som ger en mosaikliknande bild. Via exempelvis erosion så kommer dessa att så småning om att nå jordytan. I och med att trycket ökar av det allt tyngre sedimentlagren som läggs hög på hög så kittas tillslut sedimenten till bergarter.

Vulkaniska bergarter hör vi på namnet bildas när magman öser ut ifrån en vulkan. Vi finner detta oftast vid olika kontinentryggar. Processen tar bergarter som exempelvis sedimentära eller magmatiska redan skapat och trycker ned de under jorden . Till skillnad ifrån intrusiva bergarterna så kyls de vulkaniska bergarterna ned mycket snabbare vilket resulterar i att mineralerna inte hinner binda sig till varandra och bilda stora kristaller. Istället bildas mycket små kristaller som oftast inte med ögat kan urskiljas. Diabas är en vanlig bergart som tillhör gångbergsarterna. Kristall sten Till sist så har vi Metamorfa bergarter.Sida 10 Granitsten  Gångsbergarter får vi om magman tränger sig in i andra bergarter via olika sprickor nära jordytan.

Även här kan man dela in de olika metamorfa bergarterna i 3 undergrupper. Marmor sten med ”ådror” av andra  mineraler. Regionalmetamorfa.Sida 11 igen där de återigen smälter till magma. kontaktmetamorfa samt dynamometamorfa. Avgörande för vilken kategori den metamorfa bergarten är bland annat under vilket tryck och vilken temperatur den bildats i. Detta på grund av att det höga trycket organiserar mineralerna till att ”stå” parallellt med varandra vilket ger upphov till dess veckade struktur.  Så vad har vi för nytta med de olika bergarterna vi har? I och med att olika bergarter bildas på så många olika sätt så får de alla sin . dynamometamorfa för hög temperatur samt regional utsätts för båda. Alltså förändras både utseende och karaktär. Det kan också ske via vulkaner om en subduktativ process sker. I och med att den tunnare plattan med sedimentära/vulkaniska bergarter pressas nedåt av den tjockare så smälter den ned till magma och trycket ökar. Kontaktmetamorfa utsätts i huvudsak endast för högt tryck. Vi kan konstatera att olika arter blir till nya genom att titta på lerskiffer som omvandlas till glimmerskiffer. Det sker då en metamorfos som i grunden betyder omvandling. En intressant aspelt är att man ofta kan se att metamorfa bergarter är en blandning av olika mineraler genom att titta på dess utseende. kalksten till marmor.

Den förklarar hur lång tid det tar för jorden att bilda olika bergarter. Om vi tittar på kalkstens betydelse på en nationell nivå så finner vi att den har varit mycket betydelsefull för Sverige. Kalksten som är en sedimentär bergart kan man lätt urskilja i och med att man ofta kan se olika fossil i det. Kalksten Ser vi till en bergart som är en omvandling av kalkstenen via den metamorfa processen (kontaktmetamorfa) så får vi marmor. Även här så gynnas Sverige ekonomiskt i och med vårt rika innehav av olika marmorarter. Kalksten används även för att bilda cement som i sin tur behövs för att bilda betong vilket är vårt mest använda material i byggnader. En mycket vacker och tålig sten. Ortoceratit levde för ca 400 miljoner år sedan. Den används i många offentliga miljöer i och med dess tåliga karaktär men är även gynnsam för vår ekonomi då vi på Gotland brutit ned kalksten i över 1000 år för användning och exportering. . De är dock dyrare karaktär. Att vi finner detta fossil i stenen berättar även något annat. andra starka att bygga med och andra som är användbara inom hemmet. I ett biologiskt perspektiv är den även mycket användbar då den hjälper till att för att kalka sura sjöar.8 miljarder år gamla.Sida 12 egna karaktär. I Bergslagen utanför Sala i närheten till Uppsala finner man kalksten som är uppemot 1. skal och liknande. Kalksten finner vi ofta i olika byggsammanhang. Den har använts i historiska för att bygga byggnader som blivit tidlösa. Vi finner även de i våra kök som köksbänk eller som fönsterbrädor. i badrum och golv. Vissa stenar är fina att bara titta på. Intressant att reflektera över detta. Våra främsta arter är kolmårdsmarmor och ekebergsmarmor. Man kanske inte tänker på det så ofta med används som golv och i många trapphus.

vägar. Det främsta användningsområdet är vägbeläggningsmaterial. Men det används även för tillverkning av stenull eller till isoleringsmaterial. Diabas är en annan magmatisk sten som ofta används i olika sammanhang. Ur ett geografiskt perspektiv så kan jag inleda med att konstatera att Alingsås en gång i tiden var täckt av Is. En mellanstor stad med närhet till ”centrum” (Göteborg) när jag behöver söka mig till någon annan stad för handel och arbete. Vi finner granit i gravstenar. växter och djur hade bland annat dött) Fråga 4. Men om vi exempelvis inte visste om det. och köksbänkar bland annat. porslin. och använda bergarter till bland annat byggnad. (Dock så hade vi inte kunnat existera över huvud taget om de inte fanns. Exempelvis finner vi diabas gynnsamt ur ett ekonomiskt perspektiv i Sverige då det framställs och exporteras mycket härifrån. Dock så sätter det hela i ett perspektiv i och med att man ofta inte reflekterar över vikten av bergarter och dess betydelse. har bott här sedan 2002 och trivs väldigt bra. Jag kan dock med ett gott samvete säga att jag troligtvis inte nämnt 1 % av de olika användningsområden vi använder olika bergarter till. Det är inte helt otroligt i och med att vi ligger rätt så nordligt till sätt till övriga världen.Sida 13  Marmor  Inom de magmatiska stenarna finner bland annat granit som används som byggnadsmaterial. Alingsås är min stad. Sammanfattningsvis så tror jag att med hjälp av de bergarter som finns och vår kunskap kring hur vi kan använda de så är människan troligtvis tusentals år fram i tiden i förhållande till vart vi hade varit om bergarter inte existerade. Om jag istället var tvungen att söka mig olika bevis för att bevisa att Alingsås en gång i tiden var . Den extrema resan som tar hundra miljontals år för att vi ska kunna utvinna mineraler.

Så en mekanisk vittring är nog den dominerande i Alingsås. Tittar vi närmre på just den stenen finner vi räfflorna och slipmärkena på ena sidan av stenen. Så jag tror att vi kan konstatera att Alingsås lidit av en istid. Jag kan utesluta temperatursprängning till stor del i och med att temperaturen inte når så höga siffror i Alingsås och när de väl gör de så krävs det att den kraftigt sjunker om natten vilket den inte gör om somrarna. nämligen att vi har en landhöjning i Alingsås i och med att den tunga isen så länge tryckte ned jorden. Exempelvis vid mina föräldrar en bit ifrån gården ligger en stor sten som troligtvis väger ett 50-tal ton. Detta tyder på en istid. Nej. den blir liksom ”rundad uppåt” för att på andra sidan vara rak och klippig. Det kan vara på grund av vår nordliga position och vårt hö ga antal soltimmar om sommaren som temperaturen inte riktigt går ned. Där finner jag slipade stenar med spår på. Tittar vi på vittring så gäller det att försöka utgå ifrån kunskaperna boken lärt oss. När jag ser omkring på de olika klippblock så finner jag en del med stora sprickor och en del med mindre men där du finner sprickor finner du även mossa och andra växter. Detta innebär då att vi har en exogen process.Sida 14 täckt av ett stort snöflak så skulle jag med hjälp av det jag lärt mig hittills i denna kurs kunna göra det rätt så enkelt.4 meter varje 100 år. den har en gång i tiden åkt med ett massivt isberg och släppts där och legat där till idag. Alingsås  . Det första jag tänker på bland annat rotsprängning. Dock visar den på att något har placerat den där samt att något stort glidit över den och hyvlat samt rispat ena sidan och översidan. Jag tvivlar högt på att någon placerat den där för att den är rolig. Jag finner även olika klippblock som ligger här och vart. I Alingsås så höjer sig landet med 0. Det första och enklaste som finns att titta på är vanliga stenar ute på gården.

Dock så finner man att Alingsås en gång i tiden varit ett område med ett antal vulkaner och troligtvis en massa jordbävningar. Vid någon tidpunkt kommer att solen träffa den droppen och öka dess temperatur såpass mycket att den avdunstar. Kemisk vittring är inte sannolikt då man oftast behöver ett tropiskt klimat. Vi börjar närma oss den tiden nu när temperaturerna mellan dag och natt skiftar mellan plus och minus. Delar av nederbörden tas upp av floder som direkt rinner ut tillbaks ut mot havet igen. Att ett ämne eller en naturresurs börjar från ett punkt och går igenom olika stadier som är livsviktiga för liv på jorden för att sedan tillslut återigen börja där det slutade. Ett kretslopp är enkelt sagt en cirkel. Något man ofta hör är grundvatten. Fråga 5. Det är dock lite svårt för mig att finna andra tydliga kännetecken för exogen och endogena krafter på vår lilla yta. I och med detta så kan djur och människor ta användning av vattnet då det rinner vidare till sjöar eller vattendrag.Sida 15 Däremot kan jag känna att frostsprängning kan ske under vissa delar av året. I praktiken så kan man inte säga att vatten har en egentlig startpunkt i och med att cirkeln inte har ett start eller slut men i exemplet använder vi punkt som havet i och med att den största mängden vatten finns där. Ett enkelt naturligt ämne är vatten. Kretslopp är något vi dagligen hör. och det sker genom att vatten tar sig djupt i marken och bildar olika sötvattenkällor vilket är livsviktigt i och med att den övergripande största delen av vatten i flytande . alltså att den kyls ned och övergår till moln. Både i diskussioner kring hur vi kan främja de naturliga processer som dagligen sker samt i media. Om man hade möjligheten att märka en droppe vatten och följa den skulle man nog häpnas av den resa som den vattendroppen gör. Molnen kommer efter en tid avdunstning att bli ”mättad” och det är då vi upplever regn eller snö och vattnet regnar eller snöar då ned på jordytan. Intressant att endogena och exogena krafter kan berätta så mycket om idag men även flera miljoner år bak i tiden. Alingsås rimmar tyvärr inte riktigt med det. När droppen avdunstar till atmosfären så kommer den såsmåning om att kondensera. Låt oss säga att vi börjar vår iakttagelse när droppen vatten ligger i havet. Växter tar upp vattnet med rötterna för att få sin försörjning. För att förklara varför det är viktigt med ett kretslopp så behöver jag inleda med att förklara vad ett kretslopp är först.

Den naturliga utvecklingen av dessa källor tar mycket lång tid. Den här processen kan ta allt från en dag till flera tusen år men processen fortsätter bara. Detta är ett problem är ett exempel på ohållbar utveckling.. Dock är förbrukningen ur dessa mycket högre än den naturliga tillverkningen vilket på sikt innebär att dessa källor kommer att sina. Det kan ske genom att det avdunstar igen och regnar ned i havsområdet.. Alltså vattnet jag får i glaset när jag öppnar kranen hemma kan vara samma vatten som Aristoteles en dag drack. Vattnet rör sig ifrån havet via solen och kondensation  och rör sig ifrån och sedan hur vattnet återvänder till sin ”ursprungliga” plats. Vatten kan också ta sig så pass djupt ned i jorden att det bildar akviferer där stora mängder sötvatten kan ligga under mycket lång tid.  . vem vet.Sida 16 form idag är saltvatten vilket är odrickbart. Men såsmåningom kommer även det vattnet att rinna tillbaks till havet och starta sin resa igen ifrån punkt.. Vattnet kan också direkt efter nederbörd rinna tillbaks till havet eller via vissa floder. Länder med torrare klimat söker sig oftast till dessa källor för att tillfredsställa sina vattenbehov. Men det är fullt möjligt.

Utan att vatten hade rört sig omkring på olika sätt så hade stora delar av världen drabbats av massuttorkning omgående som ett resultat av att regn saknas och växtligheten och odlingen hade drabbats direkt.Sida 17 En underjordisk  vattenkälla där vatten  sipprat ned genom  jorden som i sin tur  regnat ned via  avdunstning av solen på exempelvis havets yta. I och med att vattnet hela tiden byter skepnad (ånga. Detta är bara några exempel på vad som skulle ske ifall denna cirkel skulle på något sätt rubbas. . Men på den grundläggande nivån så inser man vikten av kretslopp i och med att den står och försörjer för så mycket. snö. Glaciärerna hade inte fått tillräckligt med snö för att återuppbyggas vilket skulle resultera i att de smälter och höjer vattennivån så pass mycket att Holland och stora delar av Storbritannien troligtvis skulle sluta existera.  Så varför är ett kretslopp så betydelsefullt? I exemplet ovan så beskriver jag hur ämnet (vatten) egentligen är konstant rörelse både på. under och över marken. vatten) och tillbaka igen så skapar detta vår cirkel när den återigen återgår till vad den ursprungligen var. Det har alltid varit på detta sätt och utan detta skulle allt liv på jorden snabbt sluta existera.

Tyvärr så ser vi att ofta att vatten inte har en så viktig betydelse i vardagliga termer hemma i Sverige och med att vår tillgång till den är så god. Det kostar mycket energi att framställa och det påverkar miljön att transportera. Detta påverkar växtligheten direkt. djur. I och med att växtriket omgående dött utav uttorkning så hade mängden koldioxid kraftigt ökat.Sida 18 Utan detta hade exempelvis liv i det vilda inte haft möjlighet till sötvatten och troligtvis lett till en massutrotning av arter på en mycket kort tid. Det åker även runt olika vattenbilar och har sin speciella "melodi" den skickar ut ifrån högtalare när den besöker olika trakter för att uppmärksamma kringliggande boskap om att vattnet är här. Människor och djur hade dött av svält vilket lett till humanitär katastrof och brist på syre hade troligtvis tagit resten. Ett exempel är Gaza i Palestina där vatten sällan rinner ur kranen och vatten måste köpas i stora dunkar. egentligen påverkas hela biosfären omgående men om vi fokuserar på just växter som via sin unika fotosyntes omvandlar vår koldioxid till syre. Det finns olika vattenbutiker man besöker och fyller upp sina dunkar. Ett simpelt exempel är vattnet på flaska som inhandlas trots att den inte skiljer sig påtagligt ifrån det vi får ifrån kranen. Kretslopp är även bundna till varandra och är i behov av varandra för att inte rubbas. växter och grundämnen i form av bland annat vatten. Så hur kan nederbörd skilja sig mycket på en liten yta? Vad är de olika faktorerna som spelar roll och vad ger det för effekter? Jag ska försöka svara på det här nedan. Om vi exempelvis tittar på vattnets kretslopp och förutsätter att det rubbas. Som vi nu känner till ovan så är vattnets kretslopp starkt kopplat till nederbörd. Allt detta visar viket av hela cirkeln. koldioxid och syre alla har sin plats i en stor och lite cirkel där allt måste fungera perfekt för att kugghjulen ska rulla smidigt. skynda er ut med era dunkar. vilket skulle leda till en miljökatastrof. Till en börjar så har det med de västliga vindarna vi i Sverige får som är ett resultat av att det strömmar luft från de subtropiska högtrycksområdena till . livets cirkel i stort där människor. Det gäller att inte underskatta den situationen vi idag har i Sverige och inte se olika kostsamma alternativ som vatten på flaska som ett "bättre" alternativ.

Inledningsvis vill jag tala om just lufttryck och dess innebörd. Vindar är direkt kopplade till dessa lufttrycksskillnader. I och med att de naturliga krafterna hela tiden söker sig till att jämna ut olika tryckförhållanden mellan två platser så innebär det i praktiken att luft ifrån ett högtryck söker sig till ett lågtryck för att jämna ut dessa. Vindar är ett resultat av de naturliga krafternas vilja att vilja jämnfördela bland annat lufttrycksskillnader i atmosfären. Alltså så spelar temperaturen en roll när vi ska avgöra hög eller lågtryck. Havets vindar för med sig fuktighetsmättade eller nästan vindar som gränsar mot daggpunkten. Men mer om detta kommer jag att återkomma till lite längre ned i texten. Vad som avgör vindhastigheten är bland annat avståndet emellan dessa två punkter samt kraften av hög och lågtrycket. Så hur är detta relevant i detta resonemang. I och med att solen skiner olika mycket och starkt på olika positioner av jorden så påverkas lufttrycket av även det. Det är alltså vikten av den luft ovanför oss som trycker mot oss. Fråga 6. Ju kortare avstånd och desto kraftigare tryck resulterar i höga vindar. När vi flyger från landvetter till Stockholm så känner vi skillnaden i lufttryck. Alltså om vi har punkt A med lufttryck 10 och punkt B med lufttryck 0 så kommer luften ifrån A och B att mötas för jämnas ut till lufttryck 5. Så vi kan alltså nu konstatera att temperatur och olika höjdskillnader påverkar . På grund av corioliseffekten så får vi resultatet västvindar för denna sidan av bergsklotet. Oftast känner vi den i öronen i form av öronlock. I och med att luft med lägre temperatur kan bära mindre kondenserat vatten så kommer luften såsmånging om att släppa ifrån sig all fukt den burit med sig ifrån väst. I och med att höjden på landet ökar så tvingas även luften upp i atmosfären där den kyls ned och bildar moln. I och med att jorden inte är helt slät utan det förekommer bland annat berg lite här och vart så innebär det att vissa platser på högre höjd har lägre lufttryck än andra med lägre positioner (geografiskt). Detta kan förklara att ju mer öster ut vindarna rör sig desto mindre regn blir det. Avgörande för detta är höjdförhållandena och havet läge. I och med att den nedkylda luften åter igen sjunker mot jorden så värms den upp och kan återigen bära mer vatten. Södra Sveriges västkust tillhör de med nederbördsrikaste område med en årsnederbörd runt 1000 mm. En annan faktor som spelar roll och kan bidra till olika lufttrycksskillnader är solen och dess inverkan.Sida 19 ekvatorn och polerna. Lufttryck är alltså en kraft av luftens vikt som trycker mot oss och ju högre upp du kommer u atmosfären desto mindre blir lufttrycket.

Beroende på kraften dessa två lufttryck har och avståndet så avgörs vindkraften eller vindhastigheten. Så vad är El Nino egentligen? Det handlar om en förändring i klimat som påverkar stora delar av Sydamerika men övriga världen. exempelvis i from av energi. Passvindar kan förlora kraft och ändra sin riktning vilket återspeglar sig i havsströmmarna. Danmark som idag anses vara bäst i Europa får ca 10 % av sin totala energianvändning via vindkraft. Varmvattnet som hamnar där ger det lågtryck som ger Indonesien och delar av Australien sin rikliga nederbörd. I Sverige finner vi Skåne där vi har korrekta förutsättningar för vindkraft i och med att den ligger mellan ett hög och lågtrycksområde vilket ger vind med kraft. Detta påverkar direkt lufttrycksförhållande uppe i atmosfären.Sida 20 lufttrycket. Klimatet i övrig ändras dessutom och . Resultatet blir bland annat vattentemperaturen utanför nordvästliga sydamerikanska kusten ökar med upp till 5 grader. Normalt skall passvindarna runt ekvatorn driva den varma havsströmmen i västerlig riktning mot Australien. Skåne kommer tvåa. För att till fullo förstå problemet som sker i och med El Nino så måste man ha en grundläggande kunskap kring de normala klimatförhållanden som råder kring Sydamerika och de tropiska delarna av Stilla havet. På Sydamerikas västerliga sida så har vi en annan ström som är mycket mildare (Humboldsströmmen) och nödvändig för att stora delar av Sydamerika ska fungera ur ett vegetabiliskt perspektiv samt ur ett havs och fiskeperspektiv. Detta påverkar direkt fisket i och med att fisken lämnar området för svalare vatten. Dock mellan var 3 och 5 år så uppstår El Nino fenomenet vilket innebär att vågen som egentligen skall mot Australien och Indonesien istället vänder riktning och rör sig mot nordvästra Sydamerika. Beroende på om du kan finna en stadig punkt mellan ett hög och lågtryck så har du mycket att tjäna på vind. Har vi då två olika platser med olika lufttryck så kommer dessa två försöka jämna ut eller ta ut varandra. Göta Mest vindkraft finns det i Västra  land.

Att vara vetenskapsman och jaga den avgörande faktorn som påverkar en sån mäktig kraft som El Nino att byta riktning är nog mycket spännande. . Stora skador på samhället förkommer också. Den nederbörden leder oftast till översvämningar och förstörd skörd vilket leder till matbrist och svält i många fall. Det nya varma vattnet med sitt höga lufttryck skapar mycket moln och riklig nederbörd som egentligen skulle ligga över Indonesien. Skogsbränder är även mycket mer vanliga under tider som El Nino bytt riktning. fisken och samhället.Sida 21 återspeglar sig tydligt i jordbruket. Indonesien och delar av Australien får nu i stället för en riklig nederbörd en torka som i sin tur påverkar klimatet. Varför detta sker är fortfarande okänt men högst intressant att fundera kring. jordbruket.