You are on page 1of 22

Webbredaktörens

ABC

Av Fredrik Wackå
www.wpr.se
2

Bra innehåll ger bra RESULTAT


Det du skriver avgör hur väl er webbplats eller ert intranät lyckas. En-
staka ordval kan innebära att informationen når fram. Eller misslyckas
att nå fram. Hur du formulerar dig, redigerar, strukturerar, använder
bilder och länkar – allt detta är betydelsefullt för läsarens och därmed
din framgång.

I detta arbete får du aldrig ha en övertro på tekniken. Tekniken ger dig


förutsättningar, varken mer eller mindre.

I detta arbete får du heller aldrig underskatta skribentens och redaktö-


rens roll. Webbens framgång är beroende av dig. Varken mer eller
mindre.

I nnehållsförteckning
Skriva för webben 3
Redigera så att du blir läst 8
Struktur: Att hitta information 10
Upphovsrätt på nätet 12
Personuppgiftslagen 12
Länkar – webbens syre 14
Bli hittad av webbens sökmotorer 16
Det redaktionella arbetet 19
En färdig sida: Checklista 20
Om Fredrik Wackå 21
Sprid vidare! 22
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Några ord om mig


Jag som skrivit detta heter Fredrik Wackå. Jag är webbrådgivare och
utbildare, baserad i Malmö men med uppdrag både i övriga Sverige
och utomlands. Min bakgrund är journalistisk och jag har – förstås –
arbetat som webbredaktör.

Allt du läser här bygger på mina egna erfarenheter samt vad jag lärt
mig genom kontakter med hundratals webbredaktörer och webbansva-
riga de senaste tio åren.

Jag hoppas att du som inte har möjlighet att arbeta hela tiden med
webben, och försöker kombinera ansvaret med andra arbetsuppgifter,
har störst nytta av Webbredaktörens ABC. Men alla är välkomna att
läsa.
3

Skriva för WEBBEN


För läsaren är ingen information ”hittad” förrän den är förstådd. Det
hjälper inte att besökaren kommer till rätt sida om han inte får en
chans att ta till sig innehållet.

Det absolut viktigaste att tänka på om du publicerar information till en


bred målgrupp är kunskapsnivån. Du arbetar kanske varje dag med
kvalificerade ämnen. Dina läsare kan mycket väl möta samma ämnen
för första gången på dina sidor.

Du kan i praktiken inte göra texten för enkel. Enkel är inte lika med
förenklad. Tänk på journalisten Sigge Ågrens sammanfattning av en
skicklig redaktörs insikt: ”Underskatta aldrig din läsares intelligens,
men överskatta aldrig hennes kunskaper.”

Du tar ansvar för målgruppens möjlighet att förstå genom att inför varje
publicering fundera på frågor som:

• Besvarar jag de frågor målgruppen har om ämnet för texten?


Har jag försökt förstå vad målgruppen behöver veta, exempelvis
genom att fråga kollegor vad målgruppen brukar undra när vi
har personliga kontakter med dem?

• Finns tillräcklig bakgrundsinformation, i texten eller via länk med


tydlig hänvisning?

• Använder jag de ord och begrepp som målgruppen använder?

• Har jag valt en språklig nivå i övrigt som överensstämmer med


målgruppens?

Då sidor på en webbplats inte vänder sig till en bred målgrupp bör det
framgå tydligt i webbplatsens struktur att det är så. Du kan också helt
enkelt skriva vilka texten riktar sig till. Om innehållet kan intressera
andra är det värt att överväga om du ska komplettera med information
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

för dem.

V iktigast först – skriv som en journalist


Både när det gäller formulering och disposition av texter har du nytta
av att närma dig det journalistiska skrivsättet. Framförallt handlar det
om Viktigast först.

Lugn. Ingen förväntar sig att du ska bli kvällstidningsreporter...

Viktigast först innebär bara att det som är mest intressant, relevant
eller efterfrågat också är det som besökaren först får en chans att läsa.
Viktig information – det som du tror att läsaren är ute efter – ska därför
finnas redan i rubriken och textens första stycke. Risken är annars stor
4

Skriva för WEBBEN


att läsaren inte förstår att han kommit rätt, utan förgäves letar vidare.

Exempel: Dålig text som börjar med formalia


i stället för intressanta fakta

Fullmäktige antog den 23 oktober 2001 en kulturstrategi för Storstad

Kulturstrategin är ett övergripande dokument som anger i vilken rikt-


ning kommunen vill driva utvecklingen inom kulturområdet. Dokumen-
tet ska också ge kulturnämnden ledning i val och prioriteringar i arbetet
med detaljbudget och uppdrag. Kulturnämnden och -beredningen kom-
mer att utarbeta konkreta handlingsplaner för olika sektorer och verk-
samhetsområden.

Exempel: Text som tydligt berättar om verksamheten

I Lillstad finns en kommunal konsumentvägledning dit du kan vända


dig för att få gratis råd och information i frågor som rör privata köp av
varor och tjänster.

Du kan till exempel få följande vägledning.

• Information före köp om varor och tjänster, som köpråd, testre-


sultat och marknadsöversikter.

• Råd om hur du hanterar en reklamation när du är missnöjd med


en vara eller tjänst.

• Vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument. Infor-


mation om konsumentlagar och föreskrifter.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

En journalistiskt skriven text skapar alltså överblick. Den är konkret


och väcker därför intresse. Det gör texten effektiv. Den hjälper dig att
snabbt nå läsaren.

Eftersom vi alla är tidningsläsare och tv-tittare är detta något vi känner


igen. Detta är ju förklaringen till att vi snabbt kan ögna igenom en tid-
ning och ändå vara ganska bra insatta i vad som hänt i världen. Men
många av oss har lärt oss att skriva på ett annat sätt – mer akade-
miskt, med slutsatser och resultat sist i texten. Detta fungerar dåligt på
webben, inte minst med tanke på svårigheterna att läsa på en skärm.

Skrivtipsen som följer ger dig ytterligare inblick i det journalistiska


skrivsättet.
5

Skriva för WEBBEN


Skrivtips
Allt innehåll ska vara begripligt, konkret och trovärdigt. Det ska också
vara kortfattat men fokusera inte på textens längd. En bra text blir läst
så det är viktigare att du skriver bra än kort.

Rubriken talar
Det första en besökare läser av texten är rubriken och den kan vara
det enda besökaren läser om den inte tycks leda till rätt innehåll. Dina
rubriker ska

• vara korta, men inte bara ett eller två ord

• ge en rättvisande beskrivning av innehållet

• innehålla det eller de viktigaste nyckelorden.

Rubriker gäller inte bara för nyheter. Alla sidor ska ha en rubrik som
ger besökaren en chans att avgöra om hon ska läsa vidare eller inte.

Tyvärr gör många publiceringssystem automatiskt sidans namn i navi-


gationen (exempelvis Kundtjänst) till sidans rubrik. Är det så hos er
kan du prova att jobba med underrubriker som är bra, samtidigt som
sidans namn finns kvar.

Exempel: Folktandvården Skåne arbetar med både sidnamn och sid-


rubriker som tydligt berättar vad texten handlar om.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Ge texten en bra start


Textens första stycke kallas ingress. Dess syfte är att kortfattat beskri-
va det följande innehållet. Ingressen ska också locka till läsning genom
att skapa intresse för det som kommer. Det betyder att den måste vara
konkret och relatera till läsarens frågor och intressen.

Du bör använda ingress på alla sidor. Det ökar kraftigt dina möjligheter
att bli läst.
6

Skriva för WEBBEN


Forskning: En ingress läses av nästan alla som kommer till en sida.

”When participants encountered a story with an introductory or sum-


mary paragraph, 95 percent of them read all or part of the introductory
paragraph. [...] This indicates an overwhelming pattern, and really
does show that readers place value on these forms of story presenta-
tion.”
http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm

Gör texten konkret


Alla texter oavsett medium vinner på att låta fakta och exempel från
din verksamhet ersätta abstrakta resonemang.

Undvik passiv form


”Det har beslutats att…” är en mening med passiv användning av ver-
bet besluta. En aktiv konstruktion av samma mening skulle kunna vara
”Företagsledningen har beslutat att…”.

Du ska sträva efter att byta ut passiva uttryckssätt mot aktiva. Det ger
mer konkreta texter eftersom du nämner den agerande parten
(företagsledningen i exemplet) uttryckligen. Det blir också mer lättläst
då ordföljden följer talat språk. Ett tips är att leta efter bokstaven ”s” i
slutet på verb, eftersom den indikerar passiva former.

Begriplighet
Begriplighet når du på flera olika plan i texten. Inte minst på webben,
där alla kan läsa dina texter, är det viktigt att du anstränger dig för att
ha ett klart och tydligt språk.

• Enstaka ord: Ersätt alltid med enklare synonymer, gärna kortare


Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

ord, om sådana finns.

• Meningar: Variera meningslängden, men låt aldrig en mening


vara längre än 25-30 ord.

• Textkonstruktion: Se till att besökaren direkt i texten, eller via


länk, får tillgång till den bakgrund och de förkunskaper som
krävs för att han ska förstå innehållet.

• Undvik ordet ”man”. Det är opersonligt och kan skapa en osä-


kerhet kring vem texten riktar sig till, vem som ska göra något
och så vidare.
7

Skriva för WEBBEN


Tilltal och tonfall
Med små språkliga val påverkar du hur besökaren uppfattar din text
och därmed ditt företag eller din organisation.

Det handlar om läsaren, inte om dig


Ett av de vanligaste misstagen i webbtexter är att de handlar om vad
avsändaren gör. Men det som intresserar läsaren är givetvis vad han
kan göra. Titta på en av världens mest framgångsrika webbplatser
som Amazon.com. Allt innehåll riktar sig till kunden: ”Save 30%...
Read this… Create your own…”.

Samma sätt att tilltala besökarens intressen går att använda på alla
webbplatser och intranät. Tror du verkligen att de som besöker perso-
nalavdelningens sidor på intranätet vill veta hur ni jobbar eller vilka ni
är? Kanske – med de letar antagligen mest efter rubriker som
”Genomför utvecklingssamtal… Lämna in semesteransökan senast…
Hitta nya kurser…”

Om du förmår dig själv att hela tiden tänka på vad läsaren vill och
dessutom direkt tilltala honom blir din text bättre. Dels ökar chansen att
läsaren känner sig träffad, dels kommer du antagligen att skriva mer
konkret.

Exempel: Enkel beskrivning med personligt och direkt tilltal.

”Hoten mot din IT-miljö blir mer avancerade. Det behöver även ditt
skydd bli. Med vår säkerhetsprodukt kan du välja de skydd som din
miljö kräver.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Testa ditt skydd. Vi erbjuder kostnadsfri utvärdering.”

Du – inte Ni, inte kunderna


Tilltala läsarna med ”du” (”din, dina”). Skriver du ”Ni” framstår du som
omodern eller onaturligt formell. Skriver du ”kunderna”, ”medborgarna”
eller ”dem” – tredje person plural – när informationen riktar sig till des-
sa bygger du upp ett avstånd till just dem du vill nå.

Tänk på att ”Du” inte är ett alternativ. Det är förmodligen inte gramma-
tiskt korrekt svenska och uppfattas generellt sett inte som extra artigt,
vilket oftast är anledningen till att det används.
8

Redigera så att du blir LÄST


Det är svårare och tar längre tid att läsa från skärm än från papper. Du
måste därför visuellt underlätta för besökarna. Varje enskild sida mås-
te vara överskådlig. Tänk på att mycket läsning på skärm är
”skumläsning”. Besökarna försöker snabbt skaffa sig en uppfattning
om vad sidan innehåller för att besluta sig för att antingen läsa eller
klicka vidare.

Redigeringen ska alltid följa innehållet. Allt som för överskådlighetens


skull framhävs ska innehålla relevant och viktig information.

Typografi för skärmläsning


Sannolikt arbetar du med dina sidor i ett publiceringsverktyg, ett så
kallat Content Management System. Det kan vara Episerver, Sitevi-
sion, Lemoon, Joomla eller något annat av de hundratals som finns på
marknaden. Gemensamt för dem är att du som redaktör publicerar text
i givna mallar.

Om det är så behöver du inte fundera på radlängd, färger, val av typ-


snitt med mera. Det är alltid bestämt i mallarna och det gör ditt jobb
enklare. Tipsen som följer här handlar om redaktörens redigeringsan-
svar inom ramen för mallar.

Rubrik
Varje sida ska ha en rubrik. För formulering av rubriken och vad du
kan göra om rubriken bara är ett sidnamn, se ovan.

Ingress
Varje sida bör inledas med en ingress som syns tydligt. De allra flesta
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

väljer att ha ingressen i fet stil. Större text är också ett alternativ.

Mellanrubriker
Mellanrubriker är ett mycket bra sätt att underlätta för besökaren att
”skumläsa” en sida. En mellanrubrik beskriver innehållet i de textstyck-
en som följer direkt efter den, fram till nästa mellanrubrik. Använd gär-
na mellanrubriker frikostigt.

Många stycken
En luftig, det vill säga styckeindelad, text ger vila för ögat. Det finns
sällan anledning att låta ett stycke vara längre än tre meningar. An-
vänd formeln ”en tanke – ett stycke”, vilken innebär att ett stycke aldrig
ska innehålla information om mer än en (1) omständighet.
9

Redigera så att du blir LÄST


Forskning: Förtjäna dubbelt så mycket läsning med mer luft.

”The bottom line is that stories with shorter paragraphs got more than
twice as many overall eye fixations than those with longer paragraphs.
These data suggest that the longer-paragraph format discourages rea-
ding and that short-paragraph format overwhelmingly encourages rea-
ding.”
http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm

Fet stil
Fet stil kan användas mer på webben än i dokument för tryck och ut-
skrift. Du kan skriva nyckelord och nyckelfraser i fet stil om det under-
lättar överskådlighet. Undvik dock att använda fet stil i omedelbar an-
slutning till en mellanrubrik, i varje fall om dessa (som så ofta) är just
fet text utan någon annan skillnad jämfört med brödtexten.

Kursiv stil
Undvik kursiv stil för annat än markering av enstaka ord i brödtext.
Kursiv stil syns sämre än vanlig text på skärm och kan ge dåligt resul-
tat vid utskrift från webben. För markering av viktiga ord rekommende-
ras fet stil.

Understruken text
Understruken text på webben kan endast användas för länkar. Använd
aldrig understruken text för att markera ord om de inte är länkar.

Listor
Använd listor vid uppräkningar där tre eller fler omständigheter följer
på varandra. Använd numrerad lista då punkterna följer på varandra i
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

en given ordning, annars en onumrerad lista.

Tveka inte om innehållet tillåter dig att skapa en lista – det är ett myck-
et bra sätt att locka läsarens blick till viktiga fakta.

Indrag
Med indrag kan du markera att ett stycke text skiljer sig från texten i
övrigt. Använd för exempelvis längre citat eller utdrag ur dokument.

Bildtext
Använd bildtexter om bilden behöver en förklaring. Förväxla inte bild-
text med ALT-text. Bildtexten är synlig samtidigt med bilden medan
ALT-texten är till för dem som inte ser bilden. De ska alltså formuleras
på olika sätt.
10

Redigera så att du blir LÄST


Tabeller för rätt sak
Tabeller har länge missbrukats på webben. Tabellernas syfte är inte
att skapa design. Du ska inte positionera text eller bilder med tabeller.
De ska användas för att presentera strukturerade data.

Följer du inte denna rekommendation riskerar du att utestänga besö-


kare, inte minst funktionshindrade som använder särskilda hjälpmedel
för att läsa dina sidor.

Bilder berättar också


Rätt använda kan bilder lätta upp sidor med mycket text. Men använd
bara bilder om de tillför något för antingen form eller förståelse. Bilder
som bara är bra bilder, men som inte har den minsta anknytning till
sidans innehåll tillför ytterst sällan något positivt.

Överväg alltid om dina bilder behöver bildtext för att bli begripliga för
läsaren. Fotografens namn kan också vara nödvändigt att ha med. Du
måste kontrollera vad ni kommit överens med fotografen om.

Diagram, illustrationer med mera är också bilder som kan ge ett viktigt
mervärde och öka förståelsen för det du vill berätta. Fundera alltid på
om du kan komplettera texten med något som ytterligare förklarar vad
du vill förmedla.

Alla bilder som tillför innehåll ska ha en ALT-text som beskriver bildens
innehåll. Detta är en förutsättning för att synskadade besökare via sina
hjälpmedel ska kunna ta till sig din information i sin helhet.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc
11

Struktur: Att hitta INFORMATION


Det sätt som informationen är organiserad på en webbplats kallas
struktur. Strukturens grafiska presentation är navigationen, det vill
säga de menyer som besökaren klickar sig fram genom för att hitta
information.

Ju större webbplatsen är, desto viktigare är det att strukturen är logisk


– för besökaren. Det sistnämnda kan inte betonas för mycket. Struktu-
rens enda syfte är att hjälpa besökaren att hitta information. Om det
bästa för besökaren är att ni till exempel samarbetar över avdelnings-
gränser måste ni göra det.

Vad de olika menyvalen – länkarna i navigationen – kallas är väsent-


ligt. Återigen är det inte era interna termer och uttryckssätt som ska
avgöra.

Det läsarna kallar till exempel en tjänst ni säljer är precis det som
tjänsten ska kallas i navigationen. Väljer du annorlunda, väljer du att
bygga en högre tröskel än nödvändigt.

Tips: Ibland är det svårt att hitta bästa tänkbara ord för att beskriva en
webbkategori eller en ny sida. Fråga gärna de av dina kollegor som
dagligen möter målgrupperna personligen, ta reda på vad människor
frågar efter i telefonväxeln eller läs igenom inkommande e-post. Då är
chansen stor att du upptäcker vad målgrupperna själva säger.

Olika vägar in
Det finns flera grundläggande sätt att organisera information. Ofta
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

kombineras de på samma webbplats.

• Ämne: Det vanligaste sättet där du grupperar information som


handlar om samma sak (Produkter, Utbildning, Hälso– och sjuk-
vård).

• Målgrupp: Du samlar all information som riktar sig till samma


målgrupp (Studenter, Media, Leverantörer).

• Situation: Informationen grupperas efter besökarnas gemen-


samma situationer. Ligger nära Målgrupp (Nyblivna föräldrar, Du
som söker jobb).

• Uppgift: Du utgår från vad besökarna vill göra (Hitta resor, An-
mäl, Ladda ned).

• Organisation: Den egna organisationen utgör grund för informa-


tionsstrukturen. Ofta ett dåligt val.
12

Webb JURIDIK
En personlig reflektion från författaren… Jag är inte jurist och inbillar
varken dig eller mig att innehållet på dessa sidor är juridiskt fullt kor-
rekta. Därför kan du inte hålla mig juridiskt, ekonomiskt eller på annat
sätt ansvarig för råden.

Med det sagt, så här har jag själv och andra organisationer valt att ar-
beta.

Upphovsrätt på nätet
Elektroniskt distribuerad information har samma upphovsrättsliga
skydd som tryckt information. Även om det är enkelt att kopiera inne-
håll från en annan webbplats är det förbjudet utan upphovsrättsinneha-
varens uttryckliga tillstånd.

Det kan vara svårt att avgöra vem som är upphovsrättsinnehavare. En


bild kan tillhöra fotografen eller illustratören, men de kan också ha sålt
rättigheterna till någon annan. Var därför noggrann och försäkra dig
om att den som ger dig tillstånd att använda bild eller text har rätt att
göra det.

Att ni tidigare har använt externt producerat innehåll är heller ingen


garanti för att du får använda det igen. Det kan krävas ett nytt avtal för
ytterligare en användning.

Naturligtvis har du citaträtt, vilket är en klassisk inskränkning i upp-


hovsrätten. Citaträtten gäller både text och bild men av naturliga skäl
är det framförallt för text som frågan blir aktuell. Det finns inte några
exakta mått för hur mycket du får citera, men använd ditt goda omdö-
me och ha bara citat som en mindre del av din text.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Personuppgiftslagen
Grundregeln är att inga personuppgifter får publiceras på Internet, men
det finns en lång rad undantag och i ditt dagliga arbete bör det sällan
uppstå några praktiska svårigheter att följa Personuppgiftslagen, PUL.

Det första undantaget gäller harmlösa uppgifter. Sådana får publiceras


också utan samtycke från personen. För anställda inom exempelvis en
offentlig förvaltning är namn och befattning harmlösa uppgifter liksom
adress, telefon och e-post till arbetet.

Det andra stora undantaget gäller journalistiskt ändamål och detta ska
tolkas mycket brett.
13

Webb JURIDIK
Allt som syftar till att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor
av betydelse för allmänheten tolkas som journalistiskt ändamål – och
då är det till och med tillåtet att publicera känsliga uppgifter utan sam-
tycke.

Normalt bör du dock se till att få skriftligt samtycke för all publicering av
känsliga uppgifter. Det handlar – enligt Datainspektionen – om uppgif-
ter kring etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackföre-
ning samt sådant som rör hälsa och sexualitet.

I de texter du skriver är detta inget problem. Om du pratar med en per-


son för att skriva en text och ni kommer in på känsliga uppgifter kon-
trollerar du direkt att du får samtycke för publicering. Känsligheten
måste också bedömas efter vilken person det gäller. En skolelevs poli-
tiska åsikter är känsliga uppgifter. En fullmäktigeledamots politiska
åsikter är det inte.

Med fotografier bör du vara mer vaksam. En identifierbar person på


väg in i en kyrka eller identifierbara åskådare på ett valmöte är exem-
pel på bilder som i sig är känsliga uppgifter och kräver samtycke. Ofta
är det enklast att i stället använda en bild från samma tillfälle som inte
identifierar enskilda personer.

Tips: Läs mer hos Datainspektionen

Datainspektionen har mycket information om hur personuppgifter ska


behandlas. Om samtycke säger de till exempel:

”Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den regi-


strerade – efter att ha fått information – godtar behandlingen av per-
sonuppgifter om sig själv.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara
lämpligt. (3 § PuL)”
http://www.datainspektionen.se/fragor_svar/personuppgifter.shtml
14

Länkar – webbens SYRE


Länkar är webbens syre. En av mediets stora fördelar för besökaren är
just möjligheten att snabbt ledas vidare till relaterat eller fördjupande
material.

Använd därför länkar till andra sidor på din webbplats eller ditt intranät
frikostigt. Tveka heller inte att länka till externa sidor då det är befogat.

Tänk på att öppna dessa länkar i ett nytt fönster, medan alla länkar
mellan dina egna sidor bör öppnas i samma fönster. Är det en extern
länk bör det också framgå av sammanhanget.

Exempel: Skatteverket har mer information om skatteanmälan för dig


som funderar på att starta eget.

Skriv bra länkar


Exemplet ovan är en innehållsrik länk. Bara genom att läsa texten som
är länkad förstår besökaren vad han kommer till. Det underlättar för
den läsare som snabbt kollar igenom en sida. Det är också ett sätt att
öka tillgängligheten för funktionshindrade besökare.

Undvik alltså innehållslösa länkar som ”Läs mer” eller ”Klicka här”.

Du vinner på att länka


En vanlig oro är att om en webbplats har externa länkar så ”förlorar”
man besökarna. Oron är kontraproduktiv. Tänk i stället så här: Du
kommer att ”förlora” dem ändå. Ingen besöker bara din webbplats. Det
viktiga är att ge dem en anledning att komma tillbaka. Om läsaren kän-
ner att du erbjuder bra information, inklusive länkar, ökar chansen att
de lägger dig på minnet eller till och med sätter din webbplats som ett
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

bokmärke.

Forskning: Länkar viktigt för trovärdighet

Stanford Guidelines for Web Credibility


1.Make it easy to verify the accuracy of the information on your site.

”You can build web site credibility by providing third-party support


(citations, references, source material) for information you present,
especially if you link to this evidence. Even if people don't follow these
links, you've shown confidence in your material.”
Fogg, B.J. (May 2002). "Stanford Guidelines for Web Credibility." A Research Summary
from the Stanford Persuasive Technology Lab. Stanford University.
www.webcredibility.org/guidelines
15

Länkar – webbens SYRE


Du får länka
Du har inget juridiskt ansvar för informationen på de webbplatser du
länkar till. Men du har givetvis ett moraliskt ansvar. Du ska inte leda
dina besökare vidare till webbplatser som av någon anledning är tvivel-
aktiga.

En del webbpublicister har fått för sig att de kan bestämma om någon
ska få länka till dem och kräver att du ber om tillstånd. Såvitt jag förstår
har detta inte juridiskt stöd någonstans i världen. Du kan alltså strunta i
det.

Sen kan man säga att en länk är en gåva. Du ser till att den andra
webbplatsen blir läst. Kräver de tillstånd förtjänar de egentligen inte att
bli länkade till. De har inte förstått hur webben fungerar.

Ramar
Det finns webbplatser som använder så kallade ”ramar”. Det innebär
att det som upplevs som en sida är uppbyggd av flera olika sidor. I
dessa fall kan det vara svårt att länka till precis det innehåll du vill.

Även om du hittar adressen till den sidan är det oftast ingen god idé
eftersom det för besökaren kommer att se märkligt ut (till exempel är
navigationen ofta inte med på sidan). Det är dessutom inte tillåtet att
”djuplänka” som detta kallas.

Kan du, hitta en annan sida att länka till i stället. Går inte det måste du
låta länken gå till webbplatsens förstasida och komplettera med en
beskrivning av hur besökaren ska klicka för att hitta rätt.

Webbredaktör på riktigt
Att vara webbredaktör skiljer sig på vissa punkter från att vara redaktör
för tryckta medier. Det är först när du tänkt tanken ”Vilken ytterligare
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

information skulle min läsare kunna vara intresserad av?” som


webbredaktörsjobbet är gjort. Hämta gärna inspiration från nyhets-
webbplatser som brukar vara väldigt drivna i sitt arbete med länkar.

Det är din kunskap och fantasi som sätter gränsen.


16

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER


Webbens sökmotorer (Google, Yahoo, MSN Sök och så vidare) blir allt
viktigare för människors informationssökning. En klar majoritet av dem
som använder Internet använder sökmotorer för att hitta rätt.

De allra flesta företag och organisationer lever i en konkurrensutsatt


informationsvärld. Det finns fler som vill berätta samma sak.

Att underlätta för människor att hitta just din information – till och med
innan besökaren klickat in på webbplatsen – är en förlängning av den
service eller satsning det innebär att överhuvudtaget publicera infor-
mationen.

Ditt jobb att lyckas


Du som skribent/redaktör har en avgörande betydelse för hur högt upp
i sökmotorernas resultatlistor din sida hamnar. Det är inte någon an-
nans ansvar även om du måste ha bra förutsättningar från webbdesig-
ner och verktygsleverantör.

På nästa sida följer de viktigaste tipsen för hur du ska lyckas. Som du
kommer att se har du mycket gratis om du skriver journalistiskt med
det viktigaste först.

Undersökning: Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet

Cirka två tredjedelar av dem som söker på nätet klickar aldrig förbi de
första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vi-
dare. Du bör alltså dyka upp på första resultatsidan i Google.

Dessutom: 36 procent av sökanvändarna drar slutsatsen att företagen


som rankas högst är de ledande i sin bransch.
http://www.iprospect.com/premiumPDFs/
WhitePaper_2006_SearchEngineUserBehavior.pdf
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Statistik: Sök mest populärt på nätet

Sökning är den vanligaste aktiviteten på webben. Hela 70 procent i


åldern 16-74 år i Sverige använde under första kvartalet 2005 Internet
för att söka efter information om varor eller tjänster.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____154542.asp
17

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER


Välj nyckelord och nyckelfraser med omsorg
Grunden för att komma högt i resultatlistorna är en djup förståelse för
hur målgruppen uttrycker sig. De flesta söker med 1-3 ord och de sö-
ker med de ord eller fraser de använder i dagligt tal.

Du måste använda samma ord som dem. Det hjälper inte att ni kallar
er tjänst för ”kompetensutveckling” om människor letar efter ”kurser”.
Eller att ni skriver ”räddningstjänst” för att det heter så i Räddnings-
tjänstlagen. Vi säger ju faktiskt ”brandkår”.

Tips: Yahoo har en sökordsassistent där du kan se hur många gånger


någon sökt efter en term den senaste månaden. Du hittar den via
http://searchmarketing.yahoo.se/sv_SE/srch/sbsg.php. (Tyvärr går det inte att
skriva en direkt länk.) Några exempel från april 2006:

Billigt flyg: 2 008 sökningar Lågprisflyg: 3 755 sökningar

Kompetensutveckling: 645 Kurs: 1 501

Läkemedel: 1 563 Medicin: 2 583

Använd nyckelorden där de syns


De nyckelord och –fraser du tror att människor använder för att leta
efter din information ska du arbeta in i det synliga innehållet på din
sida.

Det dolda innehåll (så kallade metataggar) som många tror är hemlig-
heten bakom att lyckas i sökmotorerna har ingen större effekt. Sökmo-
torerna tar bara liten, om ens någon, hänsyn till vad du skriver i dessa
taggar.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Skriv en innehållsrik titel


Titeln är den enskilt viktigaste platsen att använda dina nyckelord och
nyckelfraser. Titeln är det fält högst upp i webbläsarens fönster där det
står vad sidan heter. Oftast är det vit text på blå botten.

Har du otur är ditt publiceringsverktyg inställt för att på alla sidor auto-
matiskt stämpla företagets namn och bara det. Du har då en avgöran-
de nackdel i arbetet för att lyckas i sökmotorerna. Kräv att leverantören
ändrar i systemet.

Ett fall framåt är om verktyget automatiskt gör titlar enligt modellen


”Sidnamn >> Företagsnamn”. Men det är fortfarande inte bra. På vikti-
ga sidor ska du skriva innehållsrika titlar med fler ord än du antagligen
har i sidnamnet.

Se bra exempel på nästa sida...


18

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER

Använd nyckelorden i rubriken


Titel och rubrik är alltså inte samma sak. Rubriken står på själva sidan
och är vanligen annorlunda formulerad än titeln. Rubriken är samman-
hängande text och inte lika mycket en uppräkning av nyckelord.

Men även i rubriken måste du använda de ord som du vill att sidan ska
bli hittad med via en sökmotor. Sökmotorerna bedömer, fullt logiskt,
text i rubriker som viktiga för sidans innehåll.

Använd nyckelorden ofta och tidigt i texten


Dina nyckelord ska också med i ingress och brödtext. Ju fler gånger
ordet förekommer och ju högre upp på sidan det finns, desto högre
rankas din sida vid sökningar på ordet (eller frasen).

Samtidigt måste du göra en rimlig avvägning. Du kan inte skriva ordet


så många gånger att texten blir konstig eller svårläst. Onaturliga upp-
repningar kan till och med straffa sig och få negativ effekt i sökmotorn.

Allt hänger inte på innehållet


Det är ett gott webbredaktörskap att aktivt arbeta med innehållet för att
sidorna ska bli hittade. Men du ska samtidigt veta att innehållet inte är
den enda faktorn som spelar roll.

Alla sökmotorer och särskilt Google tar mycket stor hänsyn till hur din
sida hänger ihop med andra sidor på nätet. Vart du länkar har betydel-
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

se men framförallt hur många och vilka som länkar till dig.

Du kan jobba också med denna aspekt.

• Be att företag och organisationer ni samarbetar med länkar till er


(och länka till dem själv, naturligtvis).

• Se till att ni finns med i kataloger som Sunet (http://


katalogen.sunet.se/) och Open Directory Project (http://www.dmoz.org/).

• Skriv så intressant innehåll att bloggare och andra med egna


webbsidor självmant tipsar om er.
19

Det redaktionella ARBETET


All redaktionell produktion är en process. Först när du ingår i en orga-
nisation som tar ansvar för processens alla delar har ni möjlighet att
skapa webb– och intranätinformation med hög kvalitet.

Processens delar
1. Idé: Vilken information behövs? Vad borde ni publicera för att
stödja verksamheten internt eller externt? Vad efterlyser mål-
grupperna?

2. Insamling: Ta fram information, hitta relevanta underlag eller


prata med människor som arbetar med ämnet/frågeställningen.
Ta hänsyn till synpunkter från målgrupperna.

3. Bearbetning: Formulera texter och redigera sidor.

4. Publicering: Göra information tillgänglig på webben eller intra-


nätet. Se till att information struktureras logiskt och att informa-
tion som inte bör vara publicerad arkiveras.

Traditionellt har nästan allt fokus lagts på publicering och i viss mån
bearbetning. De är visserligen viktiga för att du berättar saker på rätt
sätt. Men det har ingen betydelse om du inte berättar om rätt saker,
vilket de två första stegen handlar om.

Vissa organisationer slår fast att det första steget är ett gemensamt
ansvar. Det är ju många medarbetare som vet vilken information era
målgrupper vill ha. Vissa befattningshavare – som chefer och informa-
tionsägare – kan dessutom sägas ha ett särskilt ansvar för att föreslå
vilken information som är nödvändig för att verksamheten ska få rätt
stöd.

Men ett gemensamt ansvar har en tendens att bli ingens ansvar. När
allt kommer omkring är det webbredaktören som även här är nyckel-
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

person. Du och ingen annan kombinerar två viktiga roller. Du är orga-


nisations talesman men också besökarens ombudsman.

Den uppgiften kräver att du förstår vilka texter som behövs inom ditt
ansvarsområde (Idé) och att du försäkrar dig om att ha bästa möjliga
underlag (Insamling).
20

En färdig sida: CHECKLISTA


• Gör klart för dig själv vad du vill
Vilken målgrupp vill du nå? Vad vill du att de ska veta/göra efter
att de läst din information? I vilket sammanhang – var i struktu-
ren – ska den publiceras?

• Skaffa dig rätt information


Har du skaffat dig tillgång till de mest aktuella underlagen? Pra-
tat med de människor inom företaget som kan mest om det du
ska skriva? Försökt ta reda på vilka frågor målgruppen brukar ha
om ämnet?

• Gör ett urval


Du kan aldrig berätta allt. Välj medvetet vilken information som
ska vara med. Finns det behov av mer information än du vill
publicera på en enda sida? Kan du länka till fördjupad informa-
tion? Behövs det flera sidor?

• Välj de viktigaste orden


Välj ut nyckelord och nyckelfraser enligt din bedömning av vad
målgruppen själva säger om ämnet för texten. Detta ökar både
begriplighet och sökbarhet.

• Skriv titel, rubrik och ingress


Textens inledning är den chans besökaren ger dig. Använd de
ord du valde som viktigast.

• Skriv brödtexten
Skriv aldrig mer än nödvändigt. Ju längre texten är, desto vikti-
gare blir nästa steg.

Skapa en överskådlig sida


Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc


Dela in texten i många stycken. Använd mellanrubriker, listor
och andra hjälpmedel för att underlätta för besökaren att över-
blicka din text.

• Led besökaren vidare


Överväg om du ytterligare kan hjälpa besökaren genom länkar
till relaterad eller fördjupande information. Välj kontaktpersoner.

• Kontrollera innehållet
Har du fått fakta rätt? Kan du ytterligare förenkla språket? Ta
gärna hjälp av en kollega som får läsa din text.

• Publicera sidan
Se till att informationen placeras logiskt för besökaren i struktu-
ren.
21

Om Fredrik WACKÅ
Webbrådgivare och redaktör. Innehållsspecia-
list. Uppskattad utbildare som lett kurser för
alla typer av organisationer sedan 1999.

Vänd dig till mig om du vill

• se till att ni gör rätt saker på webben


och intranätet

• mäta och förankra er satsning

• öka människors möjlighet att hitta - dels till er, dels hos er

• säkerställa en effektiv publiceringsmodell

• skapa bra texter som får önskat resultat.

Kurser: www.wpr.se/kurser/
Skriva för webben
För grupper som behöver utveckla skrivandets grunder - att skriva en-
kelt, begripligt och intresseväckande. En lärorik och rolig heldag med
många praktiska tips kring webb och intranät.

Kvalificerad redaktör för webb och intranät


Fördjupa din kunskap som redaktör. Förstå hur du skriver för handling
och hur du arbetar tillsammans med engagerade besökare.

Bli hittad i webbens sökmotorer


Du varken kan eller behöver köpa en plats högt upp i sökmotorernas
träfflista. Era redaktörer har framgången i sin hand. En mycket konkret
halvdagskurs som ger resultat.
Webbredaktörens ABC - www.wpr.se/abc

Bloggar som professionellt kommunikationsverktyg


Webbloggar har tagit steget från personlig till professionell använd-
ning. Företag och organisationer upptäcker hur de stärker varumärken,
skapar bättre relationer med viktiga målgrupper eller underlättar sam-
arbeten inom organisationen.

Kontakt
Webb: www.wpr.se

E-post: fredrik@wpr.se

Telefon: 040-13 42 00 / 08-501 64 438

Mobil: 0709-61 95 95

Postadress: W PR & Information AB, Diakongatan 32, 216 23 Malmö


ÄNNU MER?
Webbredaktörens ABC kan du ladda ner från www.wpr.se/abc/

Där hittar du länkar till de webbplatser som nämns. På wpr.se


finns även fler betraktelser och nyheter om webbinnehåll.

SPRID VIDARE
Detta verk är licensierat under Creative Commons
Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5
Sweden licens.

För att se en kopia av denna licens, besök


http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

Licensen innebär att du får

• kopiera, distribuera, visa och framföra verket

på följande villkor:

• Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller li-


censgivaren på det sätt de anger. (Webbredaktörens ABC
av Fredrik Wackå med länk till www.wpr.se)

• Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiel-


la ändamål.

• Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller byg-


ga vidare på verket.