You are on page 1of 43

Ringvv frn Birkas garnison

-Dokumentation, Preparering och Analys

CD-uppsats i laborativ arkeologi 02/03


Fredrik Ehlton
Handledare :
Lena Holmquist Olausson
Arkeologiska forskningslaboratoriet
Stockholms universitet

ABSTRACT
This essay concerns the chain-mail armour fragments recovered during the
excavations at Bjrk year 1877-2002. The excavated area believes to be the
garrison of the viking age town Birka. Iron rings linked together has been used in
many other areas then armour such in jewellry but the main hypothesis is that the
fragments from Birka are used as armour. The purpose of this survey is to
document and prepare the finds and analyse the mails construction and appearing.
In year 2001-2002 there was an excavation of a forge in the garrison which seems
to have made small repairs of the chain-mails. The chain-mails are imported but
their origin could not be determined. The finds shows that the mails are from
different forges. The chain-mails are left in the main house of the garrison as if its
been left in a hurry, perhaps after an attack during the house was burnt down.

Stort tack till:


- Min handledare Lena Holmquist Olausson
- Kjell Persson fr hjlp med spridningskartor och mycket mer
- Sven Isaksson och Nybjrn Gustavsson fr hjlp med slipanalysen
- Karin Arvidsson fr korrekturlsning och diskussioner.
Tack ven till vrig personal p AFL

INNEHLL
1. INTRODUKTION ............................................................................................. 2
1.1 Inledning .................................................................................................................................2
1.2 Syfte..........................................................................................................................................2
1.3 Frgestllningar ......................................................................................................................2
1.4 Material och metod................................................................................................................2
2. METOD .............................................................................................................. 3
2.1 EDTA-metoden .....................................................................................................................3
2.2 Dokumentation ......................................................................................................................3
2.3 Spridningskartor.....................................................................................................................3
2.4 Slipning och etsning...............................................................................................................4
2.5 Definition ................................................................................................................................4
3. FORSKNINGSBAKGRUND ............................................................................. 4
3.1 Birka.........................................................................................................................................4
3.2 Garnisonen..............................................................................................................................5
3.3 Ringvv....................................................................................................................................7
3.4 Ringvv och lameller frn Birkas Garnison .......................................................................7
4. RINGVV SOM KROPPSSKYDD..................................................................... 8
4.1 Ringvvsbrynjans historia .....................................................................................................8
4.2 Brynjans funktionsduglighet.................................................................................................8
4.3 Ringvv i kombination med annan rustning......................................................................9
4.4 Brynjans utformning under vikingatid i Norden...............................................................11
5. TILLVERKNINGSMETOD.............................................................................. 12
5.1 Trddragning ..........................................................................................................................12
5.2 Nitade ringar med runt tvrsnitt ..........................................................................................13
5.3 Solida ringar med runt tvrsnitt ...........................................................................................14
5.4 Nitade ringar med fyrkantigt tvrsnitt.................................................................................14
5.5 Solida ringar med fyrkantigt tvrsnitt..................................................................................14
5.6 Sammanlnkning ....................................................................................................................14
6. SAMMANSTLLNING AV RINGVV FRN BIRKAS GARNISON ........... 15
6.1 Analys av ringarna..................................................................................................................15
6.2 Ringvvens spridning ............................................................................................................16
7. TOLKNING OCH DISKUSSION..................................................................... 17
7.1 Ringvvstillverkning i Birka..................................................................................................17
7.2 Ringvvsbrynjor i Garnisonen .............................................................................................18
7.3 Tolkning av ringvvens spridning. ......................................................................................19
8. SAMMANFATTNING....................................................................................... 20
REFERENSER ...................................................................................................... 21
BILAGA 1 : Sammanstllning av ringvv frn Birkas Garnison ............................ 23
BILAGA 2 : Konserveringsrapporter ...................................................................... 35
BILAGA 3 : Resultat av slipanalys och etsning..................................................... 38

1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
Ringvv har anvnts som rustning frn 300-talet f.Kr. nda in p 1700-talet, och
anvnds ven idag av slaktare/styckare i form av handskar. Dess lnga
anvndningsperiod tyder p att ringvven har varit ett effektivt skydd mot forntidens
vapen.
P Bjrk har man ptrffat en ansenlig mngd fragment av ringvv med tmligen
stor koncentration i den vstra delen av Garnisonens hallhus.
1.2 Syfte
Jag arbetar utifrn hypotesen att ringvven frn Birka har anvnts som rustning,
troligtvis i form av brynjor.
Syftet med uppsatsen r att prva hypotesen genom att se till fyndmaterialet frn
Birkas Garnison. Ringvvsfynden ska dokumenteras frn alla de utgrvningar som gt
rum i Birkas Garnison (1877 2002). Dessa redovisas i databasform fr att underltta
framtida forskning. Ett andra syfte r att preparera ringvvsfynden frn grvningarna
1998- 2002.
Jag vill ocks prva hypotesen att ringvven har anvnts i kombination med
lamellerna som ptrffats.
1.3 Frgestllningar
Ringvv som kroppsskydd
Hur och vad skyddar den mot?
r ringvv bra som rustning i jmfrelse med andra?
Har det funnits en kombination av ringvv och lameller?
Tillverkningsteknik
Hur tillverkas en ringvv?
Vilka verktyg har anvnts?
Ringvv frn Birkas garnison
Vilka typer av ringvvsrustning r det som frekommer i materialet frn Garnisonen?
Hur mnga typer av ringvvsbrynjor rr det sig om?
Hur har ringvven hamnat dr den ligger?
1.4 Material och metod
Jag arbetar med ringvv frn utgrvningarna av Birkas garnison utfrda av:
Hjalmar Stolpe 1877
Holger Arbman 1934
Lena Holmquist Olausson/Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) 1998-2002
Fyndmaterialet bestr bde av fragment av hoprostad ringvv samt hela, vl bevarade
ringar som r lsa frn varandra.

Fr dokumentationen av ringvven har fotografering och skanning utfrts. Mtning


och vgning har ven genomfrts fr att, om mjligt, typologisera ringvvsfynden.
I ett frsk att ta reda p ringvvens tillverkningsmetod utfrdes en slipanalys av fyra
ringar. Fr preparering av fynden har EDTA-metoden anvnts.
2. METOD
2.1 EDTA metoden
Fr fyndprepareringen har som sagt EDTA metoden anvnts, som r utarbetad p
AFL av professor Birgit Arrhenius. Syftet med prepareringen r att stoppa de
korrosiva krafterna samt att frska terge fremlets ursprungliga form/utseende.
Ett annat viktigt syfte r bevarandet av fremlen. Drfr stabiliseras korrosionen
och fremlen torkas och fr en ytbehandling. Allt detta fr att underltta fr
framtida forskning. Frsiktighet r viktigt d alla ingrepp medfr en risk att skada
fremlet (Klockhoff 1989).
EDTA r frkortning fr etylendiamintetra acetat (C10H14N2Na2O8 2H2O). En
lsning som beroende p pH-vrdet lser korrosion.
Behandlingen gr till p fljande stt :
x Fremlet dokumenteras genom avbildning och granskning i mikroskop. En
bedmning av korrosionsgrad leder till hur vidare behandling ska utfras.
x Fremlet lggs i 80oC EDTA lsning i 5 12 timmar, beroende p dess
grovhet, material samt hur korroderat fremlet r. Koncentrationen i
lsningen varierar ocks med materialet, men den ligger mellan 2 8 %. Fr
konservering av jrnfreml anvnds 4%-ig lsning.
x Fremlet behandlas sedan med skalpell, ultraljud och roterande dentalborste.
x Nr fremlet bedms vara frdigt, lggs det i en 80o fosfatbuffert.
Koncentrationen r 1%. Detta fr att stabilisering.
x Drefter torkas fremlet, frst i vrmeugn i 50oC och sedan under vakuum i
exsickator med ett fuktabsorberande gel. Vardera del tar ca 3 dagar.
x Fremlet lggs drefter i paraffin i vrmeugn (50oC) i en vecka. Detta fr
ytbehandling.
2.2 Dokumentation
Fr dokumentationen har ringvvsfynden vgts, samt mtts med digitalt skjutmtt,
detta fr att kunna ordna fynden i typer. Fotografering och skanning av
ringvvsfynden har ocks utfrts. Detta i syfte att ge ett komplement till den databas
som skapades genom mtning och vgning. Ett urval har gjorts fr innehllet i
databasen. Alla ringar r inte avbildade d fragment av ringar och grovt korroderade
ringar inte blir tydliga. Ett urval har ocks gjorts fr vilka ringar som skall vara med i
tabellerna d t.ex. korrosion kan ge felaktiga mtningar.
2.3 Spridningskartor
Spridningskartorna omfattar endast hallhuset (grvningarna 1998-2000) d endast ett
ftal ringvvsfynd har gjorts i den nyligen utgrvda smedjan. Kartorna r utfrda av
Kjell Persson p AFL och ska hjlpa till i tolkningen om fyndens spridning
3

2.4 Slipning och etsning


Som sagt utfrdes en metallurgisk slipanalys fr att frska se hur ringvven r
tillverkad. Ringarna gjts in i epoxiplast och slipades s att tvrsnittet av ringen gr att
studera i ett metallmikroskop efter etsning. Etsningen genomfrs fr att exponera
metallens kristaller (gryn) och fr att se slagginslutningar (Modin H & Modin S
1973:19). Epoxyplast anvnds eftersom den r tlig mot bl.a. alkohol som anvnds i
etslsningen (Modin H & Modin S 1973:8). Fr en mer utfrlig metodbeskrivning se
bilaga 3.
2.5 Definition
Ringvv som anvnds som rustning har benmnts p olika stt bde i historiska kllor
och i modern tid. Just ordet ringbrynja anvnds ofta som ett allmnbegrepp fr
rustning som bestr av ringvv. Detta r inte korrekt d det finns variationer i
begreppet ringbrynja. Ordet brynja kommer troligtvis frn kelterna (Fredman 1992:6,
Wessn 1969), men vad det syftar p r omdiskuterat. Ordet ringbrynja r vilseledande
eftersom det kan syfta p en rustning av ringar, som r psydda p tyg eller lder och
drmed inte sammanlnkande ringar (Ashdown 1970).
I Beowulf-sagan frekommer uttrycket byrnies vilket kan betyda rustning tillverkat av
ringvv. Det frekommer bland annat fraser som twisted brest-net, hard battlenet, locked battleshirt, byrnie twisted with hands, war byrnie hard and
handlocked. Det finns dremot inga fynd som bekrftar sagan (Ashdown 1970).
Brynja syftar allts p en rustning som tcker blen. Den kan vara gjord av ringvv,
men kan ocks ha varit av annat slag. Nr ordet brynja anvnds menas
ringvvsrustning som tcker blen och till viss del armar.
3. FORSKNINGSBAKGRUND
3.1 Birka
P n Bjrk i Mlaren lg en gng vikingastaden Birka. Birka anlades ngon gng
750-800 e Kr, men bebyggelse har funnits sedan ldre jrnlder (Holmquist Olausson
1997:30 ff). Staden lg frdelaktigt d segelleder korsade varandra mellan Mlarens
tv stora vatten. Dessutom lg Birka mellan tv folkland och fyra hrader,
Fjdrundaland Attundaland och Frentuna Trgd Selebo Svartslsa. Birka
hade alla frutsttningar fr en handelsstad (Arbman 1939:7). Birka vergavs ngon
gng mot slutet av 900-talet.
Fr att f en bakgrund av underskningarna av Birka fr man g tillbaka till 1680talets mitt. D ptrffade riksantikvarie Johan Hadorph bevis fr vikingastaden p ett
pergament av vstgtalagen. Fr att ytterligare f bevis fr stadens riktiga plats
utfrde han de frsta vetenskapliga utgrvningarna p Bjrk (Arbman 1939:9f).
Under 1700-talet bestr forskningen av att studera textmaterial, bl. a. Rimberts Vita
Ansgarii . Det r frst under 1800-talet som forskning p det arkeologiska materialet
terupptas. r 1826 bestmde sig Alexander Seton att ppna ngra hundra gravar. En
del betydande fynd gjordes, men underskningarna avslutades enligt Arbman aldrig

(Arbman 1939:12). Nste man att stta spaden i Svarta jorden r Hjalmar Stolpe p
1870-talet. Svarta Jorden r det omrde som omges av stadsvallen p kartan nedan
(Fig 1). Nu genomfrdes en rad underskningar dr man underskte ca 1100 gravar
och ett stort omrde av Svarta jorden (Arbman 1939:15). P 1930-talet utfrde
Holger Arbman tillsammans med Greta Arwidsson en del mindre underskningar av
befstningsverken.

Fig 1. versiktskarta ver


mlaren och Bjrk. Efter
Arbman 1939 och Holmquist
Olausson & Kitzler hfeldt
2002

3 mil

Bde Stolpes och Arbmans grvningar kommer jag g in p mer i nsta kapitel. Andra
som underskt Svarta jorden och Birka r Bjrn Ambrosiani och Birgit Arrhenius. En
brygga i Svarta jordens hamnomrde grvdes ut 1969-71. Arrhenius fortsatte med en
del mindre underskningar vid bl.a. stadsvallen. Ambrosiani underskte 1990-95 delar
av den svarta jorden (Ambrosiani B & Erikson B G 1993:7ff).
3.2 Garnisonen
Det r Hjalmar Stolpe som frst undersker platsen. r 1877 grver han ut 7 mindre
schakt (Arbman 1935:1). Han tolkar platsen som en likbrnningsplats. Han
ptrffar, i brandlagret, en mngd stolphl som ska ha bundit samman blet som de
dda brndes p (Stolpe 1878).
Holger Arbman gjorde 1934 en mer omfattande underskning av platsen. Han tog
upp 3 skschakt. Ett som r 1 m brett och 48 m lngt och gr i N-S riktning, och tv
tvrschakt samt en utvidgning. Fynden bestod av mestadels vapen och
rustningsdetaljer (Holmquist Olausson & Kitzler hfeldt 2002:5). Den nstan totala
avsaknaden av kvinnligt betingade freml, tolkades som att invnarna uteslutande

har varit mn (Arbman 1939:63). Arbman tolkade platsen som en frlggning eller en
garnison.
1996 startade projektet Borgar och befstningsverk i Mellansverige 400-1100 e Kr med Lena
Holmquist Olausson som projektledare. Som en del av detta projekt utfrdes 1997 de
frsta av en rad utgrvningar av Birkas garnison som omrdet nu kallades (Andersson
1998:1; Holmquist Olausson & Kitzler hfeldt 2002:5). Underskningarna visade p
en koncentration av pilspetsar vid vallen i den nedre terrassen. De visade ocks p att
Garnisonen anvnts i flera faser och att man medvetet omkonstruerat ytan flera
gnger. Utgrvningarna fortsatte nstfljande r, d av den vre terrassen. Hr
ptrffades stolphl och underskningen bekrftade att det sttt ett stort hus p
platsen (Holmquist Olausson & Kitzler hfeldt 2002:5). Utgrvningarna av detta hus
pgick till och med r 2000 (Fig 2). Garnisonens hallhus kom drmed att bli knt, och

Fig 2. Garnisonen med schakt grvda av Arkeologiska


Forskningslaboratoriet 1997-2000. Ur Holmquist Olausson, L. & Kitzler
hfeldt, L. 2002

ytterligare ett hus(Holmquist Olausson & Kitzler hfeldt 2002:21). De fljande ren
fram till 2002 ptrffas en smedja samt spr av annat hantverk.
3.3 Ringvv
Ringvv har anvnts i mnga rustningsdetaljer och en del smycken, men det ldsta
och vanligaste anvndningsomrdet r ringvvsbrynjan. Mycket forskning har skett p
omrdet och det svenska materialet berrdes av Greta Arwidsson i hennes
publikationer ver Valsgrdefynden 6,7 och 8 (1942, 1954 och 1977). Efter detta
drjde det fram till 1989, d Pvel Nicklasson tar upp mnet i sin C-uppsats Ringvv
och srsvett om tillverkning och anvndning av ringbrynjor. Ngra r senare nmligen 1992
behandlar Per-Olof Fredman mnet ringvv i sin C uppsats Ringvv Om ringbrynjor
och liknande fremlstyper frn frhistorisk tid och medeltid. mnet behandlas ven av
Tommy Hellman 1995 i hans C-uppsats Ringbrynjor frn massgravarna vid korsbetningen
Ngra frgor rrande deras konstruktion samt en jmfrelse med en i England terfunnen, som
kta betraktad ringbrynjehuva.
Ringvvsbrynjan r som sagt det ldsta knda anvndningsomrdet av ringvv, men
dess ursprung r svrt att klarlgga, men det finns historiska kllor p att den har sitt
ursprung bland den keltiska kulturen (Fredman 1992:5).
Det ldsta fyndet av ringvvsbrynja i Norden r det danska Hjortspringsfyndet, detta
r frn frromersk jrnlder. Datering av ringvv r komplexartad d
tillverkningstekniken har i stort sett varit den samma frn brjan till slut, en datering
av kontexten r drfr ndvndig.
Tillverkningstekniken varierar lite frn brynja till brynja. Ringarna r bde nitade och
hela, vissa har tolkat de hela ringarna som ihopvllda (Fredman 1992:16). Andra har,
genom metallurgiska analyser, tolkat det som stansade ringar (Vike 2000:23ff). Jag
kommer g in nrmre p detta senare i uppsatsen.
Anvndningsomrden fr ringvv har allts till strsta del varit som rustning och i
viss mn ven som smycken (Fredman 1992:7ff).
3.4 Ringvv och lameller p Bjrk
Ngon forskning p ringvv frn Bjrk har inte gt rum. Ringvvsfynden nmns
dock i ett flertal publikationer, bl. a. i Malin Anderssons CD uppsats Vapen frn
Birkas garnison frn 1998.
Lamellerna berrs i Bengt Thordemans arbete om korsbetningen, Armour from the
battle of Wisby 1361. Bland korsbetningsfynden finns nmligen en rustning med
liknande lameller som de frn bl.a. Bjrk. Han drar hr ven paralleller med stliga
rustningar

4. RINGVV SOM KROPPSSKYDD


4.1 Ringvvsbrynjans historia
Det tidigaste fynd av brynja r frn en grav i Ciumesti, Rumnien. Denna dateras till
300 f.Kr. och bestod av tv stycken brynjor av olika typer. En var tillverkad av
stansade och hoptryckta ringar och den andra med stansade och nitade ringar
(Nicklasson 1989:25). Det anses som sagt vara i den keltiska kultursfren som brynjor
frst anvnds, men det var romarna som brjade masstillverka dem. Det finns
historiska kllor dr den grekiske frfattaren Strabo kallar rustningstypen fr keltiska
brynjor och han skriver ocks att romarna lrde sig tekniken att tillverka dem av
kelterna (Nicklasson 1989:25). I de romerska legionrernas utrustning ingick
ringvvsbrynjan som standardrustning. Brynjan byttes sedan ut mot den
segmenterade rustningen, lorica segmentata. Det verkar inte funnits ngon enhetlig
modell p ringvvsbrynjan. Trdtjocklek och ringdiameter varierar, detta pvisar att
det varit oberoende smedjor och tillverkningsmetoder. Vissa kllor tyder p att den
romerska militren bar ringvvsbrynjor som rckte ner till mitten p lret (Grieg
1947:49).
I Norden dateras det tidigaste fyndet av brynja till frromersk jrnlder vilket r det
danska Hjortspringsfyndet. Detta bestr av ett skepp med utrustning till ca 20 man
(Grieg 1947:48). ven frn romersk jrnlder finns det fynd av ringvvsbrynja i
Danmark, mossfynden frn Thorsbjerg och Vimose. Dessa brynjor var
sammanrullade och lagda i lerkrl innan de deponerades. (Engelhardt, C 1863:26f ;
Engelhardt 1869:12).
Det ldsta fyndet i Sverige dateras till romersk jrnlder och r ifrn remlla,
Skivarp sn, Skne. Denna ringvvsbrynja r troligen ett importfreml d den grav
den ptrffades i innehller flera andra romerska importfreml (Fredman 1992:6).
Det ldsta fyndet som tros vara tillverkat p inhemsk mark r det frn en kammargrav
i Fuller, Gamla Uppsala sn, Uppland (Arwidsson 1939:36). Detta dateras till
folkvandringstid. Brynjan fortstter att existera som rustning nda fram till ca r 1350
d annan rustning brjar anvndas istllet. Brynjor r ovanliga innan och under
vikingatid men blir senare allt vanligare. Det enda fynd frn vikingatid som helt skert
r en ringvvsbrynja r det frn graven i Gjermundbu, Norge. Brynjan bestr av
nitade och stansade ringar. I graven finns ven en hjlm som det troligtvis har hngt
ringvv p som skydd fr nacken (Vike 2000:8). Liknande hjlmar har ptrffats, bl.a.
i Valsgrde, Gamla Uppsala sn och Vendel (Grieg 1947:49).
Ringvvsbrynjan har i stort sett behllit sitt utseende under hela sin
anvndningsperiod. Det r endast lngden som har varierat. Eftersom f frndringar
sker kan det antas att ringvvsbrynjan hade sitt ideala utseende redan under
frromersk jrnlder (Nicklasson 1989:37).
4.2 Brynjans funktionsduglighet
Tiden mellan omkring r 1180 och 1250 har ibland kallats fr The chain mail period
(chain mail=ringvvsbrynja) (Ashdown 1970). D anvndes ringvv till att skydda i
stort sett hela kroppen, detta kan bl. a. ses p olika bildframstllningar. Ett exempel

Fig 3. Sir John de Bitton, Bitton church, Somersetshire, r 1227. Ur Ashdown 1970.

kan ses p John de Bittons grav i Bitton Church, Somersetshire. Reliefen frn 1227
visar i hur stor utstrckning ringvven anvndes som rustning (Fig 3).
Brynjans lnga historia och stora utbredning visar p dess goda egenskaper som
rustning. Dess styrka ligger i att den r smidig att rra sig i och att vikten frdelar sig
jmt ver axlarna. Med ett blte avlastas tyngden nnu mer och rrligheten kas
Skrsr frn knivar och svrd har skerligen stoppats effektivt. Svagheten ligger i
ringvvens flexibilitet. Hugg- och krosskador dmpas frsts men ger svra men.
Dremot har skert chansen fr verlevnad kat avsevrt n utan brynja eftersom
den skyddar mot ytliga sr som ltt blir infekterade (Fredman 1992:34). Brynjan har
inte varit en effektiv rustning mot pilar och spjut. Det finns pilspetsar som r speciellt
mnade fr att trnga igenom rustning. Dessa r frmst knda frn medeltiden men
ocks frn Birkas garnison (Wegraeus 1973; Fredman 1992:34; Andersson 1998:14).
Det har gjorts praktiska frsk fr att prva ringvvens hllbarhet. Ett frsk skedde
i brjan av 1900-talet av S. T. Pope. Frsket gick ut p att skjuta en pil av med
stlspets p en kta 1500-tals brynja frn 7 m avstnd. Brynjan var upphngd p en
docka. Experimentet kan ifrgasttas, men visade dock att pilarna gick igenom
brynjan och dockan. Pilen stannade mot rustningens baksida (Coles 1979:171).
En annan frdel som brynjan har i frhllande till andra typer av rustningar r att den
kan anvndas av olika personer. Vissa typer av rustning, t.ex. pltrustning, tillverkas
ofta fr att passa en speciell individs storlek. Detta gr att den blir lst till den
personen. Brynjan r inte individuell p det sttet utan kan anvndas av flera olika
personer pga. sin tnjbarhet (Burgess 1953b:193). Drmed kan en militr organisation
utrustas med ringvvsbrynjor utan att, i viss mn, ta hnsyn till soldaternas
kroppsstorlek.
4.3 Ringvv i kombination med annan rustning
Ringvv har frekommit i kombination med t. ex. lameller och plt bde i frhistorisk
och historisk tid. Lamellrustningarna r knda frn Sassanidiskt hll dr
ringvvsbrynja anvndes tillsammans med en form av lamellpansar (Nicolle 1976:53).
Lamellerna liknar de som finns frn Bjrk. Det har ven ptrffats liknande lameller
frn korsbetningen i Visby. Dessa tolkas hrstamma frn en rustning som har stliga
influenser (Thordeman 1939:268ff).

Fig 4. Valsgrdefynden omtolkade till ben- och armrustning. Ur Cederlf 1955

Fig 5. Hur ringvv och lamellrustning


kombineras p 1100-talet. Ur Dawson 2002.

Fig 6. Den av Greta Arwidsson rekonstruerade


rustningen frn Valsgrde 8. Ur Arwidsson 1939.

I japanska brynjor vvs sm lameller in i mellan ringarna. De asiatiska brynjorna


skiljer sig verhuvudtaget frn de europeiska. Frmst nr det gller
sammanlnkningen.
Metallskenorna frn Valsgrde 8 har, i ett rekonstruktionsfrsk av Greta Arwidsson,
visat en klar kombination av skenor och ringvv (Fig 6)(Arwidsson 1939:28). Denna
rekonstruktion r senare omtolkad av Olle Cederlf. Han menar att om rustningen r
tillverkad fr anvndning s r den inte funktionsduglig. Skenorna r fr korta fr att

10

vara placerade ver blen. Om braren av rustningen bjer sig framt sticker de in i
magen. Dessutom gr skenornas form att det bildas glipor som t ex, en spjutspets ltt
trnger igenom (Cederlf 1955:153ff). Cederlf lgger fram rekonstruktionsfrslag
dr skenorna fungerar som skydd fr ben och armar (Fig 4). P bilden syns hur
skenornas form fljer armarna och gliporna blir mindre. Detta r bl.a. knt frn en
avbildning p ett guldkrl frn 860-talets Ungern (Cederlf 1955:154f).
Att se utnyttjandet av lamellrustning kontra brynja i en kronologisk/evolutionistisk
aspekt anser jag felaktigt nr man ser till frhistoriskt tid. Rustningarna har olika
egenskaper och skyddar mot olika vapen och de har existerat parallellt. Bda
rustningstyperna kan anvndas tillsammans med ringvvsbrynja under och
lamellpansar ver (Dawson, T 2002:89), detta har troligen anvnts av beridna soldater
med tanke p den stora tyngden (Fig 5). Under tiden efter 1250 utvecklas
pltrustningen, men ringvv anvnds fortfarande fr att tcka delar p kroppen som
behver rrelsefrihet t.ex. armar och armhlor (Fredman 1992:10).
4.4 Brynjans utformning under vikingatid i Norden
Det r svrt att sga hur en ringvvsbrynja sg ut i Norden under vikingatid. Fynd
frn Danska Vimose visar dremot likheter med de bildframstllningar som finns p
Bayeuxtapeten. Det danska fyndet r daterat till romersk jrnlder och Bayeuxtapeten
skildrar slaget vid Hastings 1066 (Fig 7). Det finns dremot inget som tyder p att

Fig 7. Till vnster : Den vl bevarade ringvvsbrynjan frn Vimose, Danmark. Ur Fredman 1992.. Till Hger: Bildframstllning
av Bayeuxtapeten och mn som br p ringvvsbrynjor. Ur Grieg 1947.

huvor tillverkade av ringvv har anvnts i norden fre r 1000 (Hellman 1995:5).
Brynjorna r knlnga och har korta armar, men undantag frekommer. Det som
varierar r som sagt ringvvsbrynjans lngd, ingen skillnad syns i sammanlnkningen.
Den enda brynja som skert kan dateras till vikingatid r som sagt
11

Gjermundbufyndet. Brynjan r relativt kort men dess utformning r svr att sknja d
stor del har frsvunnit i jorden.
Frn vikingatid finns ven en annan typ av ringvvsrustning, nmligen hngandes
frn hjlmar som skydd fr nacken (sk. aventail). Dessa r knda frn gravfltet i
Vendel (Grieg 1947:49), men ven frn vriga Norden (Pedersen, A 2002:33).
Ringvv anvnds senare som rustning p kroppsdelar ssom hnder och ftter men
det r endast brynja och aventail som r knd frn vikingatid.
5. TILLVERKNINGSMETOD
Tillverkningen av ringvv r en komplicerad process. Det krvs skickliga hantverkare
och verktyg som r speciellt mnade fr arbetet. Sdana verktyg har inte ptrffats
varken frn frhistorisk tid eller frn historisk tid. Drfr kan vi inte sga exakt hur
t.ex. en ringvvsbrynja har tillverkats (Nicklasson 1989:8ff). Det finns dock forskning
p omrdet i form av praktiska frsk. E. Martin Burgess har gjort
rekonstruktionsfrsk av ringvv. Andra frsk har gjorts, bl.a. nr en vendeltida
hjlm frn Coppergate i England skulle rekonstrueras (Tweddle 1992).
En redogrelse fljer fr den metod som kan ha anvnts fr tillverkning av ringvv i
allmnhet. Detta fr att f en djupare frstelse fr hur hantverket kan ha gtt till.
5.1 Trddragning
Fr att tillverka ringvv s mste man frst och frmst ha ringar. Ringarna kan
tillverkas av trd eller stansas ut frn en plt, och fr d ett mer
fyrkantigt tvrsnitt.

Fig 8. Tv trddragningsjrn eller mjligen nitjrn frn Mstermyhr, Slite sn, Go. Ur Oldeberg 1966. Skala 1:2.

Det finns tv knda metoder att tillverka trd p, en r den som r knd frn
frhistorisk tid genom fynd av hlfrsedda verktyg av jrn (Fig 8). Trden dras
genom de gradvis minskande hlen tills den har ftt nskad tjocklek. Den andra
metoden r knd frn medeltiden och fungerar ungefr p samma stt. Trden dras
genom ett verktyg som kan liknas vid ett skruvstd dr underdelen har en urfrst
skra som trden ligger i. verdelen justerar hlets storlek genom att den skruvas t
mer och mer emellen dragningarna, tills det att trden har ftt nskad tjocklek (Fig 9).
Med denna metod blir ofta trden platt p en sida och rund p den andra.

12

Trden r frn brjan ngot som kan liknas vid en ten,


fr att sedan bli lngre och smalare. Detta gller fr
bda metoderna (Burgess 1953:48ff; Nicklasson
1989:11). Tnkbart r att trden smiddes men det r
inte sannolikt eftersom det behvs flera hundra meter
trd till bara en ringvvsbrynja (Nicklasson 1989:12).
Dessutom skulle tidstgngen vara mycket strre.
De frhistoriska, hlfrsedda verktygen har ven
tolkats som nitslagningsjrn (Oldeberg 1966:175f).
Bde tolkningarna anser jag rimliga, men den ena
utesluter inte den andra.
Fig 9. Ett av Fredman (1992) kallat
skruvdragjrn. Ur Burgess 1953.

5.2 Nitade ringar med runt tvrsnitt


Nr trden vl r tillverkad r det dags att g vidare till nsta steg, tillverkning av
ringarna. Trden viras runt en jrnstng med en diameter motsvarande ringens
innerdiameter (Burgess 1953:49f). Drefter sgas, alternativt klippes, ringarna loss
frn spiralen (Fig 10).

Fig 10. Trd som klippes diagonalt s att


trdndorna verlappar varandra. Ur Tweddle
1992

Fig11. Koniskt
format verktyg. Ur
Edge & Paddock.

Sedan pressas de genom ett koniskt format


hl, s att ndarna verlappar varandra (Fig
11). ndarna plattas sedan ut fr att
underltta nitning med ett speciellt verktyg
(Fig 12). Drefter grs hlet fr niten med en
punstng (Fig 13) (Burgess 1953:50). Niten
tillverkas av trd eller tillklippt plt. Ringen
placeras p sin plats i ringvven och nitas ihop.

Fig 12. Verktyg att platta


ut ringarnas ndar med.
Ur Edge & Paddock.
1988.

Fig 13. Punstng. Ur Edge &


Paddock. 1988.

13

5.3 Solida ringar med runt tvrsnitt


De ringar som r i ett stycke tillverkas som de nitade dvs. av dragen trd men vlls
samman istllet fr nitas (Fredman 1992:16). Vllning r en metod att sammanfoga
metalliska material. De tv materialen vrms till plastiskt tillstnd (nra smltpunkten).
Sedan smides, hamras eller trycks de samman (Nationalencyklopedin). Vllning av
ringvvsringar r komplicerat d de r sm och svalnar fort. Frsk att vlla samman
ringar till ett stycke har utfrts i rekonstruktionen p en vendeltida hjlm frn
Coppergate i England (Tweddle 1992:1064ff).

Fig 14. Rekonstruerad vlld ring. Ur


Tweddle 1992.

Resultatet liknar inte de frhistoriska ringarna men


det visar att det gr att utfra (Fig 14). En metod som
ocks kan ha anvnts r ngon form av snksmide.
Den upphettade metallen sls d ner i en form vilken
ger hela ringar utan vllningsskarv (Nicklasson
1989:15f).

5.4 Nitade ringar med fyrkantigt tvrsnitt


Dessa ringar kan bde vara stansade eller best av dragen trd. Om trden r dragen kan
tillplattningen utfras med ett liknande verktyg som anvnds vid tillplattningen av
ringndarna fr nitningen (Fig 12) (Vike 2000:33). De fr ett platt utseende. Eftersom att
de r platta redan frn brjan behvs inte ndarna plattas ut innan nitning.
5.5 Solida ringar med fyrkantigt tvrsnitt
Dessa ringar r med strsta sannolikhet stansade frn en plt. Detta mste vara den
mest tidsbesparande metoden att tillverka ringar som r i ett stycke.
Enligt Burgess metod utesluts de hela ringarna eftersom han arbetar med
senmedeltida frebilder dr ringvvsbrynjorna bestr av endast nitade ringar. Och om
hela ringar frekommer anser han att de r stansade (Burgess 1953:50). Vissa har sett
vergngen frn metoden att nita varannan ring till att nita alla som en
funktionsfrbttring. Men efter underskningar av forntida ringvvsbrynjor visar det
sig att det r de nitade ringarna som oftast har gtt snder (Nicklasson 1989:14f,
Fredman 1992:31). Detta betyder att det mste vara en annan anledning till
vergngen, kanske glmdes hantverket bort (Nicklasson 1989:14f). Helnitade
brynjor frekommer dock i Sverige frn vendeltid och framt (Fredman 1992:31).
5.6 Sammanlnkning
Vsterlndska ringvvsbrynjor r oftast sammanlnkade p ett stt som benmns 4
till 1. Det bygger p att en ring sitter samman med fyra andra. Ringarna sitter dock
inte samman med dem p samma rad (Fig 15). Nr denna typ av brynja tillverkas
behver bara varannan ring ppnas och stngas. Detta leder till att varannan rad kan
best av nitade ringar och varannan rad av ringar i ett stycke. Det finns ven
ringvvsbrynjor som r tillverkade 6 till 1 dvs en ring sitter samman med sex andra.
Dessa blir tligare och ttare n de som r tillverkad med 4 till 1-teknik, men det
gr t mycket mer ringar och de blir ocks mycket tyngre.

14

Som tidigare nmnts har det vsterlndska sttet


att lnka samman ringvv skiljt sig kraftigt mot de
asiatiska. Sammanlnkningen behver sledes inte
alls vara 4 till 1 utan kan variera.

Fig 15. Egentillverkad ringvv av helt


onitade ringar, fr att f en frstelse fr
sammanlnkningen.

Vid produktionen av ringvv har ett flertal


personer varit inblandade, d tidsbesparing
skerligen var viktig. Det berknas att det tar ca
1500 manstimmar att tillverka en europeisk brynja
(som bestr av 30000 ringar).

6. SAMMANSTLLNING AV RINGVV FRN BIRKAS GARNISON


6.1 Analys av ringarna
(Se bilaga 1)
Ringarna frn Garnisonen visar en kraftig spridning nr det gller ringens
ytterdiameter. Vrdena mter frn 7,8 mm till 19,2 mm men de allra flesta ringarna
har en diameter p 9-10 mm ( 39 st. av ca 100 st.).
Andelen nitade och solida r i stort sett lika. Detta pvisar tillverkningsmetoden med
varannan rad nitad och varannan rad solid. P de solida ringarna kan man ibland se
spr av tillverkning i form av en frtjockning som kan tolkas som vllningsskarv (Fig
16).
De nitade ringarna har generellt sett en enhetlig
utformning men undantag finns. Dessa skiljer sig
dremot ocks i ytterdiameter och har troligtvis
tillhrt en annan typ av ringvv (Fig 17). Ringarna r
Fig 16. Ring som visar spr av
oftast gjorda av dragen trd men ringar med
vllning (Bild nr. Garn993777).
fyrkantigt tvrsnitt frekommer.

Fig 17. Nitade ringar frn Garnisonen. De har troligtvis tillhrt olika
brynjor. Bilden r i skala 2:1.

Trdens tjocklek ligger mellan 1-4 mm. Denna mtning pverkas av graden korrosion men
trdens tjocklek varierar. Det kan rra sig om olika trddragningsjrn och kanske olika
brynjor.

Trden r dragen genom ett trddragningsjrn som liknar de som r knda frn
frhistorisk tid. Den metod som r knd frn medeltiden att dra trd p kan uteslutas
d ingen ring med det tvrsnittet har ptrffats.
15

Ringvvsfynden frn Birkas Garnison har ett utseende som stmmer verens med
samtida nordiska fynd. Skillnaden r att i Garnisonen frekommer olika typer av
ringar till ringvv. Detsamma gller fr Vendel, Vendel sn och Eketorps fornborg,
Grsgrds sn (Fredman 1992:40ff).
Man kan i stort sett sga att det frekommer tv olika typer av ringvv frn
Garnisonen, en med frhllandevis grov trd (2-3 mm ) och strre ringdiameter (1213 mm) och en med tunnare trd (1-2 mm) och mindre ringdiameter (10-12 mm).
Den grvre typen r, vad man kan se frn Birka materialet, alltid mycket korroderad.
Den tunnare r tvrtom vl bevarad med en fin gldpatina. Kanske beror
bevaringsgraden p i vilken jord som ringarna har legat i, men det kan ocks bero p
vilken kvalitet p jrnet ringen r tillverkad av. Att det rr sig om olika sorters ringvv
r dock tmligen skert (Fig 17). Det finns dock fynd frn korsbetningen i Wisby dr
ringstorleken varierar i samma brynja (Thordeman 1939:112). Det vore intressant att
underska slagginslutningarna i ringarna frn Bjrk fr att om mjligt bestmma
jrnets hrkomst.
6.2 Ringvvens spridning

Fig 18. Spridnings karta ver de vardera ca 100 fragment av ringvv ovh lameller. Kartan r gjord av Kjell Persson p AFL.

16

P kartan ser vi hur lamellerna och ringvven r frdelade i hallhuset (Fig 18).
Spridningen visar p en koncentration av rustningsfragment i den vstra delen av
huset.
Tidigare underskningar av hallhusets fyndspridning och fosfatanalyser har visat att
huset har varit indelat i olika funktionsytor. Dessa har mjligtvis skilts t med en
innervgg (Bengtzon 2001:28f). De tv hrdarna har inte anvnts till matlagning utan
endast till att ge ljus och vrme.
Att notera r att de vapen som har ptrffats r koncentrerade i den stra delen av
huset. Detta i motsats till rustningsdelarna, som har sin strsta koncentration i den
vstra delen. Den vstra delen anses haft en funktion som samlingsplats (Bengtzon
2001:29).
Att hallen har varit en militr byggnad vittnar fyndmaterialet om. Frutom ringvv
och lameller har det ptrffats spjut-, svrd- och skldfragment. I Hallen har det ven
ptrffats fragment av ca 40 itusgade kamfodral. Kammar har en stark koppling till
ett krigarideal d dessa ofta nedlgges i mansgravar som ocks innehller vapen
(Stjerna 1997:25f). Krigarna har tit annan mat n resten av invnarna i Birkas
stadsomrde bl.a. har andelen ntktt varit strre i Garnisonen. Dessutom s har de
haft tillgng till ktt ret runt (Holmquist Olausson & Kitzler hfeldt 2002:23).
Det har ptrffats omkring 300 ringar i Garnisonen. Det lilla antalet gr att det r
svrt att bestmma om ringvven har anvnts till brynjor eller som aventail till
hjlmar. Lamellernas antal rcker till drygt ett fjllpansar.
7. TOLKNING OCH DISKUSSION
7.1 Ringvvstillverkning i Birka
Verktygsfynd vittnar om att man dragit trd
i Birka. Det har ptrffats ett par freml
som kan tolkas som trddragningsjrn, bde
frn Svarta jorden och frn Garnisonens
smedja. Det trddragningsjrn som har
ptrffats i Svarta jorden har dock troligtvis
anvnts till att dra koppar- ,guld- , och
silvertrd. De sm hlen r en indikation p
detta. Trden har sedan anvnts till
filigranarbeten mm (Arrhenius 1968:290).
Det dragjrn som har ptrffats i
Garnisonen har strre hl n det i Svarta
jorden och kan ha anvnts till att dra
jrntrd. Verktyget kan ocks anvnts som
nitslagningsjrn. En jmfrelse kan gras
med verktygsfynden i Hedeby i nuvarande

Fig 19.Verktyget lngst till vnster r ett trddragningsjrn och de andra tv


r nitslagningsjrn frn Hedeby, Tyskland. Ur Westphalen 2002.

17

Tyskland. P dessa ser man en klar skillnad p nitslagningsjrn och trddragningsjrn


(Fig 19). Diskussionen om verktygets anvndningsomrde har argument som rr
hlens storlek (Westphalen 2002:39f). Jag anser dock att verktyget kan ha haft bde
funktionerna. Trddragningsjrnet frn Birkas Garnison har mest likheter med
dragjrnet frn Hedeby.

Fig 20. Fragmentet tolkas


som en avklippt
trdnde.frn Garnisonen
Fnr 2932.

Det minsta hlet r ca 2 mm, vilket verensstmmer med


mnga av ringvvsfragmentens trd. Att detta skulle betyda att
det har frkommit en omfattande ringvvsproduktion i
Garnisonen anses som otnkbart. Det gr som sagt t vldiga
mngder trd till att tillverka ringvvsbrynjor och detta borde
lmna spr efter sig. Av de verktyg som ptrffades i
Garnisonen finns inget som kan knytas till
ringvvsproduktion, frutom d dragjrnet men det r
knappast bevis nog. Att det har dragits trd i Garnisonen och
Birkas stadsomrde r mer skert. Detta vittnar bl. a.
dragjrnen om, men ocks en mjlig trdnde som ptrffats
under utgrvningarna av smedjan (Fig 20). Trdndan r
tydligt avklippt frn sin trd, det som kvarstr r den spetsiga
bit som frts in i dragjrnet. Verktyget och
tillverkningsprocessen lmnar spr efter sig i form av
karaktristiska rnder lngs med trden. Trdndan tyder p
att en eventuell reparation av krigarnas brynjor har gt rum.
Smedjan kan drfr haft funktionen att reparera bl.a. personlig
utrustning.

7.2 Ringvvsbrynjor frn Birka


Den strsta delen av ringvven frn Birka r nitad och vlld. Stansade ringar
frekommer ocks men i liten skala. I Ett frsk att bestmma den korrekta
tillverkningsmetoden av de solida ringarna har en metallurgisk analys utfrts p
materialet (Se bilaga 3). Denna kan visa spr av t. ex vllning eller stansning (Vike
2000:14ff). Fyra ringar anvndes i experimentet, men ringarna var fr korroderade fr
att se ngra tydliga spr frn tillverkning. Det som kunde fastsls var att de nitade
ringarna hade nitats med en rund nit, nithlet har troligtvis stadkommits med ett
spetsigt verktyg som lmnar kantiga spr efter sig, liknande har setts p
Gjermunbubrynjan (Vike 2000:12). De nitade ringarna visade svaga antydningar p att
de r framstllda av dragen trd, och har har troligtvis tillverkats med ngon metod
som Burgess freslagit. Det finns klara likheter mellan Burgess rekonstruerade ringar
och den vanligaste formen av nitade ringar frn Garnisonen (Fig 21). Trden har
samma form och nitstllet ser i det nrmaste identiskt ut.

Fig 21. Ringen till vnster r frn Burgess rekonstruktionsfrsk..


Ur Burgess 1953. Ringen till hger r frn utgrvningen av
Garnisonen 1998, Fyndnummer 1085. Skala 2:1

18

De solida ringarna visade inte heller ngra klara spr efter tillverkning. Endast svaga
spr av vllningsskarv i form av slagginslutningar. Att trden i ringen r rund behver
inte vara en indikation p att den r dragen Ringen kan lika grna vara stansad och
sedan slipad rund (Vike 2000:35). Ringarna visar tydliga tecken efter branden i
hallhuset i form av gldpatina. Eftersom de har blivit upphettatde har alla spr av
kallbearbetning frsvunnit (Vike 2000:14).
Fynden av rinvv frn Birkas Garnison speglar en anvndning av ringvvsrustning.
Dessa har troligtvis varit i form av brynjor och har med stor sannolikhet liknat de
samtida brynjor som existerat i Norden. Brynjan kan ha varit knlng och haft korta
armar, men utseendet kan ha varierat. De olika typer av ringar som ptrffats kan tyda
p olika typer av brynjor, kanske producerade av olika smedjor och
tillverkningsmetoder. Ringvven kan ocks vara aventails frn hjlmar, men eftersom
inga hjlmar har ptrffats p Bjrk, varken i gravar eller i Garnisonen, kan det fr
tillfllet uteslutas.
Antalet ringvvsbrynjor gr inte att avgra d fynden r fr f. Det finns indikationer
p att det frekommit olika typer av ringvvsbrynjor d de ringar som ptrffats har
olika ringstorlek och trdtjocklek.
Av Garnisonens ca 40 krigare r det inte stor del som gt en brynja. Det ftal som
blev utrustade med brynja tillhrde kanske en hgre rang. Brynjorna har ansetts vara
dyrare n lamellrustningarna, de reserverades enbart fr officerare eller speciellt
utrustade soldater (Stjerna 2001:41, Olausson 2001:22). Som tidigare nmnts ska
anvndningen av rustningarna ses ur en funktionell aspekt. Ringvv och
lamellrustning har olika egenskaper vad gller dess skyddsvrde, och borde inte ses
som en rangbeteckning. Om en jmfrelse skall gras mellan de tv rustningarna kan
det nmnas att lamellrustningen har ett strre skyddsvrde, men brynjan har dremot
en strre anpassningsfrmga efter storlek, vilket torde vara en viktig aspekt fr en
militr organisation som skall utrusta soldater.
7.3 Ringvvens rumsliga frdelning
Hur har d ringvven hamnat dr den ligger? En tolkning som jag anser sannolik r
att det handlar om frvaring. Ringvvsbrynjorna och andra vapen kan ha frvarats
utmed vggarna, kanske i kistor.
Att hallhuset har brunnit och att det lmnats vapen och rustning kvar kan ses som en
indikation p att det har varit brttom att lmna huset. Kanske blev Garnisonen utsatt
fr ett anfall.
Spridningen visar ocks att lameller och ringvv har frvarats p samma stlle. Att en
kombination av ringvv och lamellpansar har frekommit r inte helt osannolikt d
de jmfrs med liknande sterlndska lamellrustningar frn t.ex. stturkestan (Stjerna
2001:41). Dessutom visar rustningnsfynden frn Valsgrde 8 att de tv
rustningstyperna kombinerats.

19

Att den mngd ringar som ptrffas r s liten kan ha flera frklaringar. Efter att
hallhuset har brunnit kan askan skts igenom och ringvvsrustningarna tagits frn
platsen. En annan frklaring kan vara att de helt enkelt korroderat bort.
8. SAMMANFATTNING
De frsta ringvvsbrynjorna i Europa r knda frn 300-talet f.kr. Ringvv har
anvnts i bde rustning och smycken, men ringvvsbrynjan r det ldsta knda
anvndningsomrdet. Brynjan anvndes fram till ca r 1250 som rustning, drefter
bytte den ut mot pltrustning. Ringvven r smidig som rustning, den skyddar mot
skrsr och i viss mn ven penetrerande skador. Fr att f ett komplett skydd har
man i vissa fall anvnts sig av bde ringvv och lamellrustning, exempel finns bl.a.
frn Valsgrde, Gamla uppsala sn.
Uppsatsen behandlar ringvvsfragment ptrffade i Birkas garnison under
utgrvningarna 1998-2002, samt ven tidigare underskningar av omrdet.
Fragmenten tolkas utifrn aspekter ssom tillverkningsteknik, utformning och
spridning. Metoder som anvnts r okulr bedmning i stereolupp, fotografering,
skanning, mtning, vgning och kartor till tolkning av spridningen, samt slipanalys
som r en metod att underska metallers uppbyggnad. Ringvvsfragmenten har
preparerats enligt EDTA-metoden.
En sammanstllning har gjorts ver fynden i form av tabeller och bilder. Detta i syfte
att se typskillnader, vilket ocks syntes. Underskningen visade att ringvven frn
Garnisonen har tillverkats med varannan ring nitad och varannan ring solid. Det finns
inga direkta spr av verktyg fr ringvvstillverkning i Garnisonen. Ett verktyg som
ptrffats vittnar om att trddragning har skett p platsen, men inte i den stora skala
som krvs fr ringvvstillverkning. Ringvven r troligtvis importerad. Att det har
dragits trd i Garnisonens smedja kan antyda p att en reparation av ringvven gt
rum.
Spridningen visade en koncentration i hallhusets vstra del. Ringvvens spridning
stmmer verens med lamellfragmentens spridning. Detta kan tolkas som att de har
frvarats tillsammans eller att rustningarnas kombinerats.
Det r endast ett ftal av krigarna som har gt en ringvvsbrynja som r ett dyrbart
freml. Brynjorna har haft variationer i ringarnas storlek och trdtjocklek och
ringvven frn Birkas Garnison visar p en strre variation n ringvvsfynd frn
vriga Sverige. En sdan variation kan ocks ses i Vendel, Vendel sn och Eketorps
fornborg, Grsgrds sn. En annan typ av ringvvsrustning som anvnds under
vikinagtiden r en sk. aventail, som hnger ner frn hjlmen och skyddar nacken.

20

REFERENSER
Ambrosiani, B & Erikson, B.G. 1993. Birka vikingastaden volym 3 Askan i Svarta
jorden avsljar: De frsta husen. Stockholm.
Andersson, M. 1998. Vapen frn Birkas garnison Analys och preparering. CDuppsatser i laborativ arkeologi 97/98. Del 1.Stockholms universitet.
Arbman, H. 1935. Rapport frn underskningarna p Bjrk den 2-28 juli 1934.
ATA. Dnr 3130/35.
Arbman, H. 1939. Birka Sveriges ldsta handelsstad. Frn forntid och medeltid 1.
Stockholm.
Arrhenius, B. 1968. Ett trddragningsinstrument frn Birka. Fornvnnen 63.
Stockholm.
Arwidsson, G. 1939. Armour from the vendel period. Acta arcaeologica X.
Kpenhamn.
Arwidsson, G. 1939. Die grberfunde von Valsgrde 8. Kpenhamn.
Ashdown, C. 1970. British and kontinental armour. New york.
Bengtzon, I. 2001. En funktionsanalys av Garnisonshuset p Bjrk. CD-uppsats i
laborativ arkeologi. Stockholms universitet.
Burgess, E. M. 1953a. The mailmakers Technique. Antiquaries Journal XXXIII.
London.
Burgess, E. M. 1953b. Further research into the construction of mail garments.
Antiquaries Journal XXXIII. London.
Cederlf, O. 1955. The sutton hoo ship-burial and armour during the vendel period.
Journal of the Arms and Armour Society.
Coles, J. 1979. Experimental Archaeology. New York.
Dawson, T. 2002. Suntagma Hopln: The equipment of regular byzantine troops,
c.950 to c.1204. I A companion to medieval arms and armour.Red Nicolle, D
Woodbridge.
Edge, D & Paddock, J.M. 1988. Arms and armour of the medieval knight. London.
Engelhardt, C. 1863. Thorsbjerg mosefund. I Fynske mosefund. Kpenhamn.
Engelhardt, C. 1869. Vimosefundet. I Fynske mosefund. Kpenhamn.
Fredman, O. 1992. Ringvv Om ringbrynjor och liknande fremlstyper frn frhistorisk tid
och medeltid. C-uppsats i arkeologi. Uppsala universitet.
Grieg, S. 1947. Gjermundbufunnet en hvdinggrav fra 900- rene fra ringerike.
Norske Oldfunn VIII. Oslo.
Hellman, T. 1995. Ringbrynjehuvor frn massgravarna vid korbetningen Ngra
frgor rrande deras konstruktion samt en jmfrelse med en i England
terfunnen, som kta betraktad ringbrynjehuva. C-uppsats i arkeologi. Stockholms
universitet.
Holmquist Olausson, L. 1997. Birka fre Birka. Forskning & Framsteg 4/97.
Holmquist Olausson, L. & Kitzler hfeldt, L. 2002. Krigarnas hus Arkeologisk
underskning av ett hallhus i Birkas Garnison. Stockholm.
Klockhoff, M. 1989. Fornfynd i laboratoriet. Fornvrdaren 24. stersund.
Modin, H. & Modin, S. 1973. Metallurgical Microscopy. London.
Nationalencyklopedin 1996. Vllning. Band 20. Hgans.
Nicklasson, P. 1989. Ringvv och srsvett Om tillverkning och anvndning av ringbrynjor. Cuppsats vid arkeologiska instutionen i Lund.

21

Nicolle, D. 1976. Early medieval islamic arms and armour. Madrid.


Olausson, M. 2001. Krigarens resa och hemkomst. I Birkas krigare.Red. Olausson,
M. Stockholm.
Oldeberg, A. 1966. Metallteknik under vikingatid och medeltid. Stockholm.
Pedersen, A. 2002. Scandinavian Weaponry in the Tenth Century: The Example of
Denmark. I A companion to medieval arms and armour. Red Nicolle, D. Woodbridge.
Stjerna, N. 1997. Fodralkammar frn Birkas Garnison Analys och dokumentation.
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 96/97. Del 1. Stockholms universitet.
Stjerna, N. 2001. Birkas krigare och deras utrustning. I Birkas krigare. Red. Olausson,
M. Stockholm.
Stolpe, H. 1878. Redogrelse till Kongl. Vetenskaps Akademin. I : Investigations in the
Black Earth. Birka studies 1. Red Ambrosiani, B & Clarke, H. 1992.. Stockholm.
Thordeman, B. 1939. Armour frpm the battle of Wisby 1361. Vol 1. Text. Stockholm.
Tweddle, D. 1992. The Anglian Helmet from 16-22 Coppergate. London.
Vike, V. 2000. Brynjevev- metallografisk analyse av brynjemateriale ved Oldsaksamlingen i Oslo.
Oslo
Wegraeus, E. 1973. Pilspetsar under vikingatid. Tor 15, s 1991-208. Uppsala.
Westphalen, P. 2002. Die Eisenfunde aus Haitabu. Neumnster.

22

BILAGA 1 : Sammanstllning av ringvv frn Birkas Garnison


Frklaring till tabell
Tabellen innehller alla identifierade ringvvsfynd frn utgrvningarna av Birkas
garnison 1998-2002. Fragmentariska bitar har ofta en tjock korrosionsyta och har
drfr inte mtts in, dock r vissa inrknade eftersom t.ex. trdtjockleken i vissa fall
kan mtas.
Vissa ringar r inte avbildade eftersom korrosionen r s grov att det skulle bli en allt
fr otydlig bild.
Frklaring av i tabellens rubriker :
y och t =
Ringarnas ytterdiameter (Y) och trddiameter (T).
Mtningen pverkas av korrosion och ojmnheter p ringen
och br inte ses som ett exakt vrde p ringens storlek. Om
det rr sig om ett flertal ringar r vrdet ett medelvrde av
mtningen.
Antal ringar =

Antalet hela ringar i asken/fyndposten. Om fyndet bestr


av en klump korroderad ringvv r antalet okulrt
uppskattat.

Tillv. tek. =

Tillverkningstekniska detaljer. r ringen/ringarna nitade,


vllda eller stansade? Samtliga av de konserverade ringarna
har bedmts under stereolupp, det har allts inte gjorts
ngon mer noggrann metallurgisk analys av ringvven.

Utformning =

Trdens utformning. Denna visar p olika


tillverkningstekniker. Rund och oval trd r med stor
sannolikhet dragen trd och platt trd r frmodligen
stansad. Ringens form r alltid rund, med variationer i det
inre hlet.

Vikt =

Vikten r frn bde konserverade och


okonserverade fynd. Vikten ska inte ses som exakt
utan mer som en riktlinje.

23

10

16

16

16

Stolpe59649

Stolpe59644

Stolpe59645

---

Stolpe59647

Stolpe59648

Stolpe59649

Stolpe596410

Stolpe596101b

---

---

---

Stolpe59648

24

Stolpe59643

11

11,5

12,2

13,5

11,5

17

13,3

12,5

12,5

15

11,7

12,3

11,2

12,9

Stolpe59642

Ask

---

Bild nr.

Stolpe 596 : 1874


t

2,3

2,8

2,8

3,2

3,8

2,3

1,8

2,8

2,2

3,1

1,2

11,3

13,1

26,3

5,6

0,4

1,2

0,4

0,6

0,7

0,5

0,65

0,43

0,4

Stolpe596410

10 Ihoprostad klump

15 Ihoprostad klump

20 Ihoprostad klump

6-7 Ihoprostad klump

1 Vlld

1 Nitad

1 Vlld

1 Vlld

1 ---

1 Nitad?

1 Nitad

1 Nitad?

1 Nitad

1 ---

Vikt (g) Antal ringar Tllv. tek.

Stolpe596101b

---

---

---

---

Platt

Platt

Platt

Oval

Rund

Oval

Rund

Rund

Rund

Rund?

Utformning

Stolpe59647

Stolpe59644

Stolpe59642

Skala 2:1

Stolpe59645

Stolpe59643

B186
8,3
40 11,2
40 11,7
40 10,1

--Arbman1934401
Arbman1934402
Arbman1934403

Arbman1934404
Arbman1934283
Arbman1934284
---

25

y t
37 11,5
37 14,2
37 12,9
37 8,5
37 10,2
30 12,1
17
--B186
--B186
11
B186
11,3
B186
10,7
B186
11,8
B186
11,8
B186
9,8
B186
9
B186
9
B186
9,8
B186
8,3

40 11,8
28 9,2
28 11,9
29 13,6

Ask

Bil nr.
Arbman1934371
----Arbman1934374
Arbman1934375
Arbman1934301
----Arbman19341862
Arbman19341864
--Arbman19341866
-------------

Arbman 21064:1934

2,2
1,9
1,7
2,1

1,9
2
2,1
1,9
0,4
0,9
0,5
2,6

0,1
0,4
0,4
0,2
1 Nitad
3 Nitad+Vlld
1 Nitad
3

1 Vlld
1 Vlld
1 Nitad
1 Nitad
Rund
Rund
Rund
--- Rund

Rund
Rund
Rund
Rund

Vikt (g) Antal ringar Tillv. tek.


Utformning
1,6
0,3
1 Nitad
Rund
3,1
9
10
--- Platt
2,9
3,3
6
--- Platt
2
0,9
2 Vlld
Rund
2,1
0,9
2 Vlld + Nitad
Oval
1,9
6,4
9 Ihoprostad klump Rund
1,5
--2 Fragment
Rund
--5,5
5
--- Rund
1,3
2,7
8 4 nitade+4vllda
Rund
1,7
1,2
3 2nitade+1vlld
Rund
1,8
0,5
2 1nitad+1vlld
Rund
2,3
1
2 Nitad
Rund
2,3
0,5
1 Nitad
Rund
1,3
0,9
2 Nitad+Vlld
Rund
1,8
0,1
1 Vlld
Rund
1,8
0,2
1 Nitad
Rund
2,1
0,5
2 Nitad+Vlld
Rund
1
0,2
2 Nitad+Vlld
Rund
Arbman1934374

Arbman19341866

Arbman1934301

Arbman1934371

Skala 2:1

Arbman1934375

26

Arbman1934403

Arbman19341862

Arbman1934404

Arbman1934283

Arbman19341864

Arbman1934284

Arbman1934401

Arbman1934402

Skala 2:1

27

Garn981396
Garn981597a
Garn981597b
Garn981378
Garn981461
Garn981173
Garn981430
Garn981021
Garn981060

Bild nr.
--Garn981085
Garn981149
Garn981252
--Garn981368
---

1396
1597
1597
1378
1461
1173
1430
1021
1060

9
9,2
12,5
9,5
11,2
11,1
9
9,2
8,6

1,5
1,7
2,1
1,6
1,8
1,4
1,7
1,6
1,2

1
0,5
1,2
0,7
1
0,5
0,4
0,5
0,4

3 1nitad+2vlld
2 Vlld
2 --2 Nitad+Vlld
2 2nitade
1 Nitad
1 Nitad
2 Nitad+Vlld
2 2vllda

+10 fragment lika de i 1317

Rund
Rund
Rund
Oval
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund

Fnr. y
t Vikt (g) Antal ringar Tillv. tek.
Utformning
1083
10 3,3
18,3
45 Nitad och Vlld
--1085 11,8 1,7
0,6
1 Nitad
Rund
1149
9,8 1,8
1,2
3 Nitad+Vlld
Rund
1252
9,8 1,3
0,4
1 Nitad
Rund
1317 19,2 3,3
18,4
15
--- Rund
1368
9,8 2,1
2,1
7 Nitad+vlld, +8 fragment lika de i 1317 Rund
1244
12
2
----- Ihoprostad klump
Rund

Garnisonen 1998, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

Garn981149

Garn981368

Garn981085

Skala 2:1

Garn981252

28

Garn981021

Garn981173

Garn981461

Garn981430

Garn981597a

Garn981396

Garn981597b

Garn981060

Skala 2:1

Garn981378

29

Garn993777

Bild nr.
Garn993777
Garn993671
Garn993697
Garn993748
Garn994790

Fnr.

9
9
9,1
10
9,1

1,5
1,5
1,6
1,5
1,5

Garn993671

3777
3671
3697
3748
4790

Vikt (g)

Garnisonen 1999, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

0,5
1
0,4
0,7
0,3

Garn993748

Antal ringar

Tillv. tek.
1 Vlld
3 1nitad+2vllda
1 Vlld
2 Nitad+Vlld
1 Vlld

Garn994790

Utformning
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund

Garn993697

Skala 2:1

30

Garn004620b

Bild nr.
Garn006021
Garn004616
Garn004620a
Garn004620b
Garn005457
Garn004373
Garn006031
Garn005447
Garn004039
Garn005534
Garn004474
Garn004378
Garn005615
--Garn006597
Garn006777a
---

Garn005457

Fnr. y t Vikt (g)


6021
10 1,5
4616 7,8 1,9
4620 9,6 1,9
4620 11,1 1,9
5457
9 1,2
4373
9 1,2
6031 9,2 1,3
5447 8,9 1,1
4039 9,2 1,6
5534 9,2 1,9
4474
15 1,8
4378
17 2,8
5615 9,6 2
6613 6597 10,8 2,2
6777
9 1,4
6777
16 3,5

Garnisonen 2000, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

Garn004373

Antal ringar Tillv. tek.


2 Nitad+Vlld
3 1nitade+2vllda
7 3nitade+4vllda
1 Nitad
2 2vllda
2 Nitad+Vlld
5 4vllda+1nitad
3 3vllda
1 Vlld
1 Vlld
1 Platt?
1 Platt?
2 2vllda
--0,4
1 Vlld
0,7
2 Vlld+Nitad
3,4
2 Stansade
0,7
1,3
2,8
0,6
0,8
0,7
1,5
1,1
0,5
0,5
0,8
1,3
0,9

Utformning
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund
Platt
Platt
Rund
Rund
Rund
Rund
Rund?

Grn006031

Garn006021

Garn004620a

Skala 2:1

Garn004616

31

Garn004378

Bild nr.
Garn006853
Garn006792a
Garn006792b
Garn005924
Garn00?
Garn?a
Garn?b
Garn005375
Garn004309
Garn005453
Garn004592
Garn004623
Garn004791
Garn005319
Garn005079
Garn006041
Garn004622
Garn004804
Garn005063

Garn006597

Fnr. y
t Vikt (g)
6853 11,4 1,9
6792
9,5 1,6
6792 13,7 2,6
5924 10,1 1,6
?
9,1 1,5
?
8,7 1,6
?
15 2,5
5375 11,1 2,1
4309
9,1 1,4
5453
9,7 1,6
4592
9,2 1,9
4623 10,3 2,1
4791
9,1 1,5
5319
9,3 1,7
5079 10,4 2,1
6041
9,6 1,5
4622
9,4 1,4
4804
9
2
5063
9 1,7

Garnisonen 2000, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

Garn006853

Antal ringar Tillv. tek.


Utformning
1 Nitad
Rund
3 1nitade+2vllda
Rund
1 Vlld
Rund
1 Nitad
Rund
4 2vllda
Rund
4 2nitade+2stansade? Rund +Platta
1 --Rund?
1 Vlld
Rund
3 1nitad+2vllda
Rund
1 Vlld
Rund
6 Ihoprostad klump Rund
7 Ihoprostad klump Rund
1 Vlld
Rund
1 Vlld
Rund
1 Vlld
Rund
1 Vlld
Rund
1 Vlld
Rund
4 2vllda +- -Rund
1 Vlld
Rund

Garn006777a

0,5
1,2
0,7
0,3
1,8
1,2
3,5
0,3
0,7
0,4
5,8
5,5
0,4
0,4
0,3
0,6
0,4
2,4
0,4

Garn006792a

Garn004474

Garn005534

Garn005615

Garn004039

Garn005447

Skala 2:1

32

Garn?b

Garn006792b

Garn005375

Garn005924

Garn004309

Garn00?

Garn005453

Garn004592

Garn?a

Skala 2:1

33

Garn006041

Garn004623

Garn004622

Garn004791

Garn004804

Garn005319

Garn005063

Garn005079

Skala 2:1

Garn003697

Garn01A8a

Fnr.
y
t Vikt (g)
A8
11,4 1,5
A8
9 1,4
1878
9,1 1,6

34

Bild nr.
Garn022346

Fnr.
y t Vikt (g)
2346
11
2

Garnisonen 2002, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

Bild nr.
Garn01A8a
Garn01A8b
Garn011878

Garnisonen 2001, Up. Adels sn Bjrk, RA 35

Antal ringar Tillv. tek.


1 Onitad

Garn022346

0,4

Garn01A8b

Antal ringar Tillv. tek.


2,5
6 4nitade+2vllda
0,3
1 Vlld
0,4
1 Vlld

Utformning
Oval

Garn011878

Utformning
Rund
Rund
Rund

Skala 2:1

BILAGA 2 :
KONSERVERINGSRAPPORT
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998, Schakt 3
Datum: 021022
Preparering av: Ring av jrn
Fyndnummer: 1287
Vikt fre preparering: 2,3g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderad ring.
Behandling: Lgges i EDTA ver natt, sedan
ultraljudsbehandling och mekanisk behandling
med skalpell och dentalborste. Lgges sedan i
fosfatbuffert ver natt tills den r fri frn
klorider. In i ugn 50o i ca 2-3 dygn. Torkas
sedan i vaccum i 2-3 dygn. Efter vacuum
lgges fremlet i ett parrafinbad i 2-3 dygn.
Tages sedan upp och prepareringen r frdig.
Resultat: Korrosionen hade trngt djupt in i
fremlet som helt saknade krna. Ringen fll
isr under konserveringen.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998, Schakt 3
Datum: 021022
Preparering av: Fragment av ringar.
Fyndnummer: 1030
Vikt fre preparering: 0,2g
Allmntillstnd fre preparering: 2
fragment av ringvvsringar. Svrt
korroderade, kan ha varit ett fragment som
gtt snder.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998, Schakt 3
Datum: 021022
Preparering av: Ihoprostad ringvv och
lameller.
Fyndnummer: 1176
Vikt fre preparering: 8,6g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderad klump av ringvv samt lameller till
lamellpansar. Vissa av dessa fragment har
trrester fast korroderade p sig.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Prepareringen av lamellerna tillfredsstllande. Ringvven var s svrt korroderad att den
fll snder vid den mekaniska behandlingen.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998, Schakt 3
Datum: 030121
Preparering av: Ring + lamell
Fyndnummer: 1173
Vikt fre preparering: Lamell 3,6g Ring 0,5g.
Allmntillstnd fre preparering: Lamellen
har fyra synliga hl dr sammanfogningen
suttit. Ringen r vl bevarad.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998
Datum: 030127
Preparering av: Ring till ringvv.
Fyndnummer: 1430
Vikt fre preparering: 0,5g
Allmntillstnd fre preparering: Ring till
ringvv. Mycket korrosion men en nit r
synlig.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande.

35

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998
Datum: 030204
Preparering av: 2 Ringar till ringvv.
Fyndnummer: 1461
Vikt fre preparering: 0,5g vardera.
Allmntillstnd fre preparering: 2st nitade
vlbevarade ringar.
Behandling: Samma som ovan, men den
mekaniska behandlingen hoppades ver.
Endast ultraljud anvndes fr att f bort
korrosionen.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998
Datum: 030204
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 1378
Vikt fre preparering: Sammanlagt 2.2g
Allmntillstnd fre preparering: 3
fragment Svrt korroderade samt 2
sammanlnkade ringar med mindre korrosion.
En av dem r nitad.
Behandling: Lgges i EDTA ver natt, sedan
ultraljudsbehandling tills de r fria frn
korrosion. Lgges sedan i fosfatbuffert ver
nat tills den r fri frn klorider. In i ugn 50o i
ca 2-3 dygn. Torkas sedan i vaccum i 2-3
dygn. Efter vacuum lgges fremlet i ett
parrafinbad i 2-3 dygn. Tages sedan upp och
prepareringen r frdig.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998, Schakt 3.
Datum: 021022
Preparering av: Jrnfragment, mjigtvis trd.
Fyndnummer: 1268
Vikt fre preparering: 1,5g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderat fragment.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande. Viss
metallglans kom fram efter EDTAbehandlingen.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998
Datum: 021022
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 1396
Vikt fre preparering: 1,0g
Allmntillstnd fre preparering: 3
vlbevarade ringar. Spricka i en av dem.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998
Datum: 021022
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 1060
Vikt fre preparering: 1,3g
Allmntillstnd fre preparering: Tv av
ringarna r ihopkorroderade i bra skick. En
halv ring vl bevarad. Fragment av flera
ihopkorroderade ringar.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998

Datum: 030127
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 4791
Vikt fre preparering: 0,4g
Allmntillstnd fre preparering:
Korroderad ring till ringvv.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Datum: 021022
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 1021
Vikt fre preparering: 0,7g
Allmntillstnd fre preparering: 2 hela
sammanlnkade ringar och en halv ring.
Ringarna r i gott skick.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 1998

Datum: 030127
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 4790
Vikt fre preparering: 0,4g
Allmntillstnd fre preparering: Mycket
korrosion, som till viss del har lossnat i
fyndpsen.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Datum: 021022
Preparering av: Ringvvsfragment
Fyndnummer: 1039
Vikt fre preparering: 1,1g
Allmntillstnd fre preparering:
Fremlet r Svrt korroderat.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 1999

Datum: 030122
Preparering av: Lameller och ringar
Fyndnummer: 5453
Vikt fre preparering: Ringvv 1,3g, Lamell
1,7g, jrnfreml 5,5g
Allmntillstnd fre preparering: 3
fragment av ringar till ringvv, 1 hel ring. 1
fragment av lamell samt 2 fragment av ett
oidentifierat jrnfreml.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Datum: 030122
Preparering av: Ring(ar) + fragment av jrn.
Fyndnummer: 3384
Vikt fre preparering: Ring 1,7g Fragment
0,9g
Allmntillstnd fre preparering: Troligtvis
tv sammankorroderade ringar till ringvv. Ett
jrnfragment som r tunt och korroderat.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 1999

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000

Datum: 030127
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 3697
Vikt fre preparering: 0,4g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderad ring till ringvv.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande.

Datum: 030121
Preparering av: Ringvv
Fyndnummer: 4623
Vikt fre preparering: 6,0g
Allmntillstnd fre preparering: Vl
bevarad ringvvsklump, milt korroderad. En
ring vid sidan som troligtvis suttit ihop med
klumpen.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande. Viss metallglans syntes efter EDTA-behandlingen.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 030204
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 5375
Vikt fre preparering: 0,5g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderad ring.
Behandling: Samma som ovan
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 030121
Preparering av: Ringvv
Fyndnummer: 4592
Vikt fre preparering: 6,1g
Allmntillstnd fre preparering: Milt
korroderad klump av ringvv.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 030127
Preparering av: Ringar till ringvv
Fyndnummer: 5319
Vikt fre preparering: 0,6g
Allmntillstnd fre preparering: Svrt
korroderad ring till ringvv.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 030121
Preparering av: Ringvv
Fyndnummer: 4309
Vikt fre preparering: 0,8g
Allmntillstnd fre preparering: 3 st vl
bevarade ringar till ringvv.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.

36

Up. Adels sn.


Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 021105
Preparering av: Ringvvsfragment
Fyndnummer: 4796
Vikt fre preparering: 2,7g
Allmntillstnd fre preparering:
Ihoprostad ringvv, 3-4 ringar, svrt
korroderade.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande trots att
fragmentet var extremt korroderat.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 2000
Datum: 021105
Preparering av: Ringvvsfragment
Fyndnummer: 1385
Vikt fre preparering: 1,2g
Allmntillstnd fre preparering: 4
fragment av varierat skick. Ett av fragmenten
har en synlig nit.
Behandling: Samma som ovan.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 2001
Datum: 030204
Preparering av: Ringar till ringvv (ej
rustning)
Fyndnummer: 232
Vikt fre preparering: 1,0g
Allmntillstnd fre preparering: 6st vl
bevarade ringar frmodlingen till ett smycke
av ringvv. Ringarna r varken nitade eller
sitter ihop i ett stycke.
Behandling: Behandlingen inleddes med 4%ig EDTA. Ringarna visade sig vara av brons.
Drfr byttes den 4%-iga lsningen ut mot
2%-ig istllet. Vrmdes till 40o C och
behanlades med ultraljud och dentaltrissa.
Redan efter EDTA-behandlingen framkom
metallglans. Ringarna lades i fosfatbuffert (40o
ig) i 2-3 dygn, torkades i ugn och i vacuum i
2-3 dygn vardera. Till sist lackades ringarna.
Resultat: Tillfredsstllande.
Up. Adels sn.
Bjrk, RA 35
Garnisonen 2002
Datum: 030224
Preparering av: Jrntrd
Fyndnummer: 2932
Vikt fre preparering: 0,7g
Allmntillstnd fre preparering: Mild
korrosion, ett mjlitgt mrke efter att den har
brutits/klippts av.
Behandling: EDTA-metoden.
Resultat: Under kons.

37

BILAGA 3: Resultat av slipanalys och etsning


Till analysen valdes fyra ringar ut, tv nitade och tv solida. Dessa tillhrde den mest
frkommande typen av sammanlnkade ringar som finns i fyndmaterialet (Fig a).

Fig a. Till vnster: Fnr. 4616. Till hger Fnr.


5924. Skala 2:1.

Den nitade ringen i fyndnummer 4616 klipptes upp fr att frigra de tv solida ringarna.
Ringen anvndes sedan i analysen.
Ingjutning av ringarna
Gjutmassan blandas enligt manual och hlles upp i gjutformarna (5 ml i varje). I dessa skall
sedan ringarna placeras och blir mitten av gjutningen (Fig b).
En ring av varje (nitad och solid) gjuts in liggande och en av varje stende. Detta grs fr att
bde se ringen i planslip och tvrsnitt.

Fig b. De till hlften fyllda gjutformarna med gjutmassa.

Gjutningen sker i tv steg, efter att gjutformarna fyllts med 5 ml fr gjutmassan hrda i ca 3
timmar. Sedan placeras ringarna i gjutformen och mer gjutmassa fylls p. Hrdningen fick
sedan ske ver natt (Fig c).

Fig c. Ringarna placerade i formarna och gjutmassan pfylld innan hrdning.

38

Gjutformarna avlgsnas efter hrdning och gjutningarna markeras fr att undvika


frvxlingar (Fig d).

Fig d. Gjutningarna hrdade ver natt och formarna avlgsnade.

Slipning
Fr att spara tid och arbete sgas gjutningarna frsiktigt tills det att metallen blottas drefter
pbrjas vtslipningen (Fig e, f).

Fig e. Bilder p sgmomentet.

Frst anvndes slippapper med grovlekarna (i ordning) : 220, 500, 800, 1200. Drefter
poleras gjutningarna med slippasta fr att f bort slipspr efter papperet, frst med
kornstorleken 6 och sedan 2 .

Fig f. Bilder p slipmomentet.

Etsning
Etsning genomfrs fr att tydligt se slagginlgg och metallens kristaller. Ringarna blev etsade
med 1 % HNO3 och etanol. Etsningstiden var 30 sekunder, drefter studerades och
fotograferades ringarna i metallmikroskop.

39

Resultat
Det kunde inte dras ngra skra slutsatser kring ringarnas konstruktion d de var till stor del
korroderade. Det som kunde fastsls var hur nitningen sg ut samt att ringarna hade
slagginslutningar som bildade lager.
Fnr 4616 Solid ring Planslipad
Fig h. Detalj av 4616 200X

Fig. g. Detalj av 4616 - 100X.

Fig i. Detalj av 4616, en linje av slagginslutningar


lngs ringens kant 100X

Fig h. Detalj av 4616 200X

Fig j. Detalj av 4616, en linje av


slagginslutningar lngs ringens kant 100X

Fig g och h visar slaggen som ligger insluten i ringen, samt att jrnet r rikt p nitridnlar.
Figur i visar hur slagginslutningar fljer kanten p ringen. Detta kan vara ett tecken p
tidigare smide (Williams 2002).
Fnr 5924 Nitad ring Planslip
Den nitade ringen visade i stort sett samma tecken som 4616. Nitridnlar och
slagginslutningar (Fig k).

Fig l. Frstoring av nitningen I 5924.

Fig k. Detalj av 5924 100X

40

Ringen har nitats med en rund nit och hlet har stadkommits med ett spetsigt, icke runt
verktyg (Fig l).
Fnr 4616 Solid ring Tvrsnitt
Ringen har en slagginslutning som gr tvrs ver
trden. Lagret verkar skras av mot ringens kant.
Detta kan vara ett tecken p att ringen r stansad.

Fig m. Tvrsnitt av 4616. Ringen har ett tydligt


slagglager mitt ver - 100X

Fnr 4616 Nitad ring Tvrsnitt

Fig n. Metallens kristaller syns tydligt


samt tv slagglager - 100X

Fig o. Ett kraftigt lager av slagg


100X.

Fig p. Kraftig slagginslutning 100X

Ringen har tv lager som inte verkar skras av vid kanten, detta kan vara en indikation p
dragen trd (Fig n). Det kraftiga slagglager som syns p Fig o, p kan vara grnsen mellan de
hopnitade ringndarna.

41

Related Interests