You are on page 1of 4

Seminarium 2

Vad är ett rättsfaktum?
I s 40 ”Med att en omständighet är av omedelbar relevans i ett mål
menas att omständigheten påstås ha betydelse för någon rättsföljd,
som enligt gällande rätt ska inträda om omständigheten föreligger.
Sådana omedelbart relevanta omständigheter betecknas rättsfakta”
“Föremålet för åberopandet i teknisk mening ska vara en
”omständihet”, dvs fakta, faktiska förhållanden och
händelseförlopp. Det måste röra sig om en omständighet till grund
för talan, dvs ett rättsfaktum.”
Vad är det för skillnad mellan ett konkret rättsfaktum och ett
rekvisit?
Jmf I s 48 not 118: Lindell föreslår att det abstrakta sakföhållandet i
rättsregelns försats skulle betecknas som ”rekvisit”, medan termen
”rättsfaktum” skulle reserveras för det konkreta exemplaret härav,
som åberopas i processen.
Varför ska rättsfakta åberopas i dispositive tvistemål?
Bestämmelsen om åberopandet: RB 17:3 p 2 Rätten får i ett
dispositivt mål endast lägga åberopade rättsfakta till grund för
avgörandet. Innebörden av denna är att parten antingen
uttryckligen har uttalat att han vill att omständigheten
(rättsfaktumet) ska läggas till grund för avgörandet eller att viljan
att åberopande framgår på annat sätt. Åberopandet måste vara
noga preciserat (preciserad mot de konkreta omständigheter
(konkreta rättsfakta) som den består av). Detaljpreciseringen sker i
bevistemat, Den måste vara insatt i ett rättsligt sammanhang, alltså
vara relaterad till en rättsföljd.
Hur ska rätten ta reda på vad parterna vill åberopa?
RB 42:2 p 2 Genom stämningsansökan: Lindell s 111: ”Kärande ska i
stämningsansökningen enligt 42:2 p 2 lämna en utförlig redogörelse
för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet”
Hur preciserat måste ett åberopande vara?
”Åberopandet måste vara noga preciserat, vilket innebär att det
inte är tillräckligt med ett allmänt åberopande av en grund utan
denna måste vara preciserad mot de konkreta omständigheter
(konkreta rättsfakta) som den består av.” ”Omständigheten måste
vara insatt i ett rättsligt sammanhang, alltså vara relaterad till en
rättsföljd”
Så preciserat att det skulle kunna avgöras i en tredskodom.

Däri stadgas ju. att åberopande av bevisfakta inte kan vara något villkor för att desamma ska få beaktas av domstolen” Vad utgör rättsfakta och bevisfakta i parternas talan i tvisten ovan? Lyftplanen är rättsfakta: avtalet är det som gör dem betalningsskyldighet Tilläggsavtalen är bevisfakta för att lyftplanen inte ska gälla. Rättsfakta: Omedelbara omständigheterna Bevisfakta: Medelbara omständigheterna Lindell. B ”civilprocessen” Förhandlingsprincipen innebär att rättegången bygger på ”verksamhet som parterna kan utöva av egen drift” Om parterna får utföra vissa processhandlingar utan att rätten binds av dem tillämpas alltså förhandlingsprincipen. dvs att rätten kan företa en processhandling oberoende av parts yrkande. Härav följder. Den kontradiktioriska princioen i de indispositiva målen fyller delvis samma funktion som åberiosbördan gör i de dispositiva målen. Den garantertar tillsammans med kommunikationsprincipen och rättens processledning att parterna fokuserar på relevanta frågor” Varför behöver bevisfakta inte åberopas? Boman s 46: ”Åberopande av bevisfakta tjänar ju till att åstadkomma en sådan bevisning för det sanna eller falska i ett påstående. att domaren finner denna ha den erforderliga bevisstyrkan” Boman s 47: ”RB 35:6. t ex plädering Dispositionsprincipen innebär att ”rätten ska eller må företa viss processhandling endast på yrkande av ena parten eller någondera av dem” Tillämpningen av dispositionsprincipen kräver en bedömning av om en regel är dispositiv eller indispositiv . att domstolen också i dispositiva mål äger att i viss utsträckning ex officio införskaffa bevisning.fokusera på problemet Varför behöver rättsfakta inte åberopas i indispositiva tvistemål? För att officialprincipen gäller. ”Pga att bestämmelsen om vad en stämmningsansökan ska innehålla gäller till att börja med lika för både dispositiva som indispositiva mål.

Den måste vara insatt i ett rättsligt sammanhang. Åberopandet måste vara noga preciserat (preciserad mot de konkreta omständigheter (konkreta rättsfakta) som den består av). faktiska förhållanden och händelseförlopp. 4. dvs ett rättsfaktum. Innebörden av denna är att parten antingen uttryckligen har uttalat att han vill att omständigheten (rättsfaktumet) ska läggas till grund för avgörandet eller att viljan att åberopande framgår på annat sätt. åberopande av bevisfakta faller alltså inte in under bestämmelsen. Officialprincipen innebär att det finns regler om att rätten ska eller må vara självständigt verksam i processen. under förutsättning att åberopandet omfattar samtliga moment som konstituerar rättsfaktumet saklega. Om en art åberopar ett händelseförlopp som han kallar köp. Föremålet för åberopandet i teknisk mening ska vara en ”omständihet”. Om rätten lägger ett icke åberopat rättsfaktum till grund för domen tilläpas således officialprincipen.Bestämmelsen om åberopandet: RB 17:3 p 2 Rätten får i ett dispositivt mål endast lägga åberopade rättsfakta till grund för avgörandet.och officialprincipen tillämpas på respektive del. oförhindrad att grunda sin dom på detta. utan han är skyldig att göra en diskursiv analys. dvs fakta. Av detta följer att det måste framgå om en omständighet åberopas som ett rättsfaktum eller ett bevisfaktum. men domstolen finner att det bör bedömas som saklega är domstolen. Redovisningskravet: Skälen för bedömningen måste redovisas 3. Domare får vid bevisbedömningen i princip endast beakta sådant material som framkommit i målet. Om ett mål är blandat. Det måste röra sig om en omständighet till grund för talan. Detaljpreciseringen sker i bevistemat. R ”åberopsbördan” Frågan om åberopandets objekt i RB 17:3 p 2. Analyskravet: Domaren får inte gruna avgörandet på totalintrycket av det föreliggande materialet. dvs en fråga är dispositiv och annan är indispositiv bör dispositions. Principen om fri bevisprövning RB 35:1 kan sammanfattas på följande sätt: 1. Kan rätten företa en processhandling oberoende av parts yrkande gäller alltså officialprincipen. dock får han ex officio beakta notoriska fakta och erfarenhetssatser som han känner till Boman. alltså vara relaterad till en rättsföljd. Objektivitetskravet: domarens övertygelse måste stödjas på skäl som godtas av andra förståndiga personer 2. . Materialbegränsningskravet.

Indispositiva tvistemål är därmed mål där parterna inte kan förlikas. Detta är främst vårdnadsmål och äktenskapsmål. Detta är till exempel köprättsliga och avtalsrättsliga tvistemål.”Hur vet man då när ett tvistemål är dispositivt eller indispositivt? Som huvudregel gäller att dispositiva tvistemål är sådana tvistemål där parterna får förlikas.” .