You are on page 1of 3

Erik Brickman

Pedagogik A
Uppgift: Seminarium 2, delkurs 2
2014-09-10

1. Vilken kritik riktar Neil Postman mot skolan och utbildning som den ser ut i dagens
skola? Hller du med hans kritik? Varfr/Varfr inte?
Frst och frmst r Neil Postmans genomgende frga: vad har skolan fr ml? Allts vad har
den obligatoriska skolan fr uppgift i vrt samhlle idag? Han vill ha svar p den frgan, fr
att han anser den vara den mest centrala frgan i sammanhanget och en som inte finns hos
ngon skolansvarig beslutsfattare idag. Samhllet har mnga mnniskor som frgar sig hur
skolan kan bli bttre, dels fr eleverna och dels fr lrarna. Men ingen frgar varfr denna
skola finns och vad den drigenom har fr uppdrag i dagens samhlle samt fr de elever
(och lrare) som gr (eller arbetar) dr. Och eftersom ingen frgar det, och denna tomhet p
svar ger frmst eleverna en knsla av meningslshet att vara dr, s utvecklas skolan till en
tervndsgrnd, en plats som eleverna (och kanske lrarna) egentligen bara vill bort ifrn.
Som han yttrar i en video-inspelning av en intervju dr Postman svarar p frgor om hur han
ser p skolan idag: My view is that, if the children and their parents and their teachers dont
believe in anything then school simply becomes a house of detention, rather than attention1.
Neil Postman har skrivit mnga kritiska texter om t.ex. media och TV, och hur dessa pverkar
vrt samhlles mnniskor i stor grad (mest negativt och passiviserande, enligt hans bcker i
mnet), samt andra samhllskritiska freteelser. Men det terkommande och brande temat i
hans bok Nr skolans klocka klmtar, r att det saknas en eller flera s.k. berttelser i
skolan. Eller som sjlv han formulerar det: [] den allmnna skolans huvuduppgift - att
framfra stora, allomfattande berttelser som alla elever kan tro p []2.
Vad betyder det? Vad str dessa s.k. berttelser fr?
Enligt Neil Postman r berttelser teman i undervisningen som t.ex. belyser viktiga skeden i
landets historia och utveckling. Postman menar att det varit s tidigare i den amerikanska
skolan: Det fanns en tid d man visste vad skolan hade fr mening drfr att den
frmedlade flera fullt fungerande berttelser som det amerikanska folket kunde ta till sig.
Man hade t.ex. den stora demokratiberttelsen, som den amerikanske konstnren Ben Shahn
en gng kallade fr vrldens mest lysande id.3 P ett annat stlle sger han Ocks andra
berttelser har tjnat som ledstjrna och inspiration fr Amerikas folk och gett eleverna ett
skl att g i skolan. Det gller inte minst den protestantiska etiken. Enligt den r hrt arbete
och disciplin det skraste sttet att f del av Guds nd. Och ven: Immigranterna frde
ocks med sig egna berttelser, vilket kom att fungera som lokala gudar i Amerika och bidra
till att berttiga skolans existens.4
1

Neil Postman on what is lacking in schools., [Video], tillgnglig:


https://www.youtube.com/watch?v=GslzLHrve2M#t=47, 2014, (hmtad 2011-20-12)
2
Postman, Neil (1995): Nr skolans klocka klmtar. s, 128
3
Postman, Neil (1995): Nr skolans klocka klmtar. s, 19
4
Postman, Neil (1995): Nr skolans klocka klmtar. s, 20

Dessa exempel indikerar en riktning inom skolan, ven om den var satt i dtidens USA, som
gjorde orsaken till skolgng en mer accepterad del hos eleverna, eller tminstone en mer

Erik Brickman
Pedagogik A
Uppgift: Seminarium 2, delkurs 2
2014-09-10

integrerad del av deras vardag. Det verkar som acceptansen att vara dr inte kom ur knslan
att skolan r ml fr en detention utan mer av attention fr eleverna. Det gav kanske
ocks indirekt mer energi till lrarna. Men det senare r spekulation av mig sjlv.
Postman anvnder egna betydelser fr begrepp, som gudar (med litet g) och rymdskeppet
jorden, eller som frut nmnt berttelser. Gudarna med litet g r mnga i det moderna
samhllet och de som mer eller mindre avlst vra traditionella gudar. De str fr vr
konsumtion, vr teknologi och vr ekonomi. De gamla s.k. gudarna, ssom Buddha, Jahve
eller profeten Muhammed, stod fr en tradition och en trygghet, men nittonhundratalet har
inte varit snllt mot vra gudar, enligt Postman. Den nya ekonomiguden sger t.ex. till oss:
Om du r uppmrksam i skolan och gr dina lxor och fr bra resultat p proven och
uppfr dig, kommer du att belnas med ett vlbetalt jobb nr du r klar."5
Detta, tillsammans med ett alltid nrvarande reklambombardemang och ett intrimmat krav p
den enskilde att en bra ekonomi ger livslycka, skapar en ganska passiv och konsumerande
befolkning, utan ppna sinnen eller med knsla fr ifrgasttande.
TV-reklamen r allestdes nrvarande med dess mnga kpglada budskap, och en utbildning
som utmynnar i ett arbete fr att delta i denna konsumtion r det normala fr mnga
amerikaner. I intervjun p Youtube sger Postman: Can you imagine a television commercial
putting forward Thomas Jeffersons idea of schooling, the commercial would say You should
stay in school so that youll learn when your liberty is threatened and how to protect your
liberty.6 Om en sdan TV-reklam skulle visas, menar Neil Postman, hade mnniskor med
stor sannolikhet sett det som ett inslag ur SNL (Saturday Night Live, sketch- och
humorprogram p amerikansk TV). Ingen skulle ta det p allvar i dagens lge. Och med det
hr menar Postman att mnniskors tidigare mer nrvarande lust till personlig utveckling i
dagens lge mycket ersatts av mlet att nstan uteslutande delta i kommersiella livet. ven
teknologins gud och pengarnas gud r s drivande att ingen lngre ifrgastter dem.
Det gr att utbildningen mste terf sin dra av igenknnbarhet frn vrt lokala mnskliga
liv. Allts livet dr vi verkar och lever, med de mnniskor och omedelbara ml som omger
oss. Berttelser om dessa saker; olika sprk och livsskdningar, kulturella seder och bruk
och samtalet om det mngkulturella USA mste komma in i klassrummen. Hr ser jag en
koppling till Dysthes flerstmmiga klassrum.7 Det skulle skapa en helt annan tillfrsikt och
ett annat intresse hos eleverna, allas berttelser mste vara gngbara, tror Postman. Neil
Postman har ocks med en fabel8 i sin bok dr han beskriver hur eleverna p ett helt annat
stt, utanfr sina klassrum och deltagande i ett slitet New Yorks vardagliga problem med
upprustning av dess hus och parker, skapande egna kvarterstidningar och sktandes lokala
tjnster, fr frstelse fr hur livet faktiskt fungerar i verkligheten. Detta r kanske en utopisk
och orealistisk syn p hur unga mnniskor kan delta i samhllet, men terigen kanske inte.
5

Postman, Neil (1995): Nr skolans klocka klmtar. s, 27


Neil Postman on what is lacking in schools., [Video], (hmtad 2014-08-10)
7
Dysthe, Olga, (1996): Det flerstmmiga klassrummet.
8
Postman, Neil (1995): Nr skolans klocka klmtar. s, 85

Summa summarum kan jag rent personligen hlla med Neil Postman p flera punkter.
Det lustiga r att jag i mngt och mycket tnkt p ungefr samma stt. Vi har en relativt stor

Erik Brickman
Pedagogik A
Uppgift: Seminarium 2, delkurs 2
2014-09-10

ungdomsarbetslshet i Sverige, s varfr inte direkt omstta dessa overksamma i en


samhllelig tjnst p ett bredare plan - och samtidigt knyta detta till skolan?
Men detta r nog en gradvis process som skulle behva prvas, i sdana fall. ven vrt
svenska samhlle lider av rotlshet, alienation och en sorts allmn grundfrga hos mnga
unga: varfr gr jag i skolan? Vad har den att egentligen ge mig? Det r ungefr samma
synstt som jag hvdar finns fr Arbetsfrmedlingen: den ger inte mnniskor arbete, utan r
en sorts frvaringsplats genom t.ex. fas 3 som kritiserats s mycket.
Mnniskor vill skapa sin egen vg, men som en ung mnniska har man svrt att f en versikt
p sitt liv, den typen av syn r inte premierad i dagens lge. En gemensam svensk berttelse
som tar fram vr generellt sett vlkomnande attityd mot invandrare, vrt vlfungerande
samhllssystem som faktiskt ger den personliga friheten s mnga av oss tar fr givet, kan
vara en plat fr ny mening hos elever i skolan av idag. Blanda detta med just ett arbetande
deltagande liv fr eleverna, parallellt med skolan, som r ihopkopplat med att hjlpa till i sitt
nromrde skulle nog kunna ge mnniskor en strre knsla av mening. Viktigt r kanske
ocks att detta mste tilltas gras p mnniskors eget lokala stt, med klara rtter i deras
egna lokala kultur. Detta r bara hypoteser och har implikationer lngt utanfr de omedelbara
pedagogiska pverkningarna i skolan. Men omjligt r det absolut inte.
Det stora hindret r nog att ifrgastta den stora ekonomiska drivkraften (girigheten), vertron
p tekniken och det allmnna konformerandet till konsumeringssamhllet. Rent krasst kan det
vara i stort sett omjligt, d motkrafterna - allts de som vill ha kvar denna samhllsstruktur kan vara fr formidabla. Men, liksom Neil Postman r ven jag imponerad av TV-serien Star
Trek (speciellt Star Trek The Next Generation) med dess oerhrt positiva framtidssyn vad
gller mnniskans mjligheter att ta sig ur girighet, kortsiktiga lsningar och istllet skapa ett
framtida samhlle med stor iver att bttra sig som enskild mnniska och som slkte i rymden.