You are on page 1of 4

Exkursionsrapport

Markaskogen
Bahman, Joel, Maria, Matilda Sa - 21 oktober 2015

Inledning
Fredagen den 21 oktober var Bahman, Joel, Maria och Matilda Sa i Markaskogen och
underskte ett omrde. Det var ett nringsrikt och fuktigt omrde med en hyfsad rik
vxtlighet dr det levde mnga olika djur. Omrdet har blivit miljpverkat av mnniskor
som t.ex. ker bil nra skogen och d bidragit till den kande vxthuseffekten. Just denna
typ av skog (barrskog) r vanlig i Sverige, men det r viktigt att vi inte hugger ner mer
skog n vi planterar eftersom vi inte skulle verleva utan skogen.

Syfte
Syftet med exkursionen var att underska ett omrde i Markaskogen. Vi skulle
ta reda p vilka arter som frekom i omrdet samt underska jordmnen och
de abiotiska faktorerna som pverkar omrdet.

EXKURSIONSRAPPORT - MARKASKOGEN

Tall

Omrdesbeskrivning
Gran

Bjrk

Rnn

Blbrsris

Fr att komma till rutan vi underskte gr man frn huset


rakt fram ca 30 m och sedan gr man ca 20 m t hger.
Omrdet innehller mnga olika vxtarter. I varje hrn av
rutan fanns det en stor tall som vi anvnde oss av fr att
avgrnsa omrdet. Norrut i rutan fanns det mycket
blbrsris, en stor bjrk, en ung ek, en rnn och en ung
gran. Vsterut fanns det 2 nedfallna dda trd, mossa,
mnga ormbunkar och en stor tall. Sderut fanns det tv
stora tallar, en ung ek, en ung gran och mer mossa. I mitten
av rutan var det ppet landskap med mossa. Omrdet var
plant och befann sig i en dal.

Utrustning
Slaghv
Jordsond
pH-kitt
Jordtermometer
Ljusmtare
Burkar
Plastpsar
Bestmmningsliteratur

Metod
Vi brjade med att mta ut underskningsplatsen, vi frskte vlja en plats som var
skiftande och hade stor biologisk mngfald. Sedan brjade vi underska vilka djur som
fanns i vr underskningsruta. Vi anvnde oss av slaghven i risen och letade i marken
fr att kunna artbestmma djuren i vrt ekosystem. Vi anvnde oss av
bestmningsliteraturen vi blev tillhandahllna fr att frska artbestmma djuren vi
fngat. De djur vi inte kunde artbestmma stoppade vi i en burk fr vidare underskning
vid senare lektionstillflle. Vrt nsta steg var att artbestmma vxterna i de olika
vxtskikten, de vxter vi knde till och kunde namnge antecknade vi ner i ett skrivblock.
De vxter vi inte kunde namnge eller var oskra p tog vi med tillbaka till skolan fr att
underska dem noggrannare. Vi plockade ven med lite frna tillbaka till skolan fr att
kunna artbestmma de mindre djuren man inte ser med blotta gat vid senare
lektionstillflle. Efter detta underskte vi de abiotiska faktorer som pverkade vrt
underskningsomrde. Vi kollade mark- och lufttemperatur och ljusstyrka med
termometer och ljusmtare. Detta gjorde vi flera gnger i olika delar av rutan fr att f en
bttre bild av hela rutan istllet fr bara en del. Vi tog ven ett jordprov med en jordsond
fr att sedan underska markens pH-vrde med ett pH-kit. Till sist ritade vi en karta och
tog bilder ver omrdet fr att minnas hur det sg ut.

EXKURSIONSRAPPORT - MARKASKOGEN

Resultat
Vegetation
Vxtskikt

Dominerande

Icke Dominerande

Trd-

Tall

Gran

Bjrk

Busk-

Ung Tall

Ung Gran

Alm

Rnn

Oxel

Ek

Flt-

Skogsfrken

Skogsbrken

Lingonris

Daggkpa

Maskros

Botten-

Vggmossa

Kammossa

Bjrnmossa

Kvastmossa

Blslav

Blbrsris Harsyra

Stjrnmossa

Fauna

Djur
Spindlar
Sniglar
Grsugga
Blomfluga vriga flugor
Kvalster
Larver
Skogsmyra Flygmyra
Daggmask
Fjrilar
Bladlus
Jordlpare
Geting
22-Prickig Nyckelpiga
Padda
Tvesjrt
Hoppsjrt

Jordanalys + vriga resultat


Jordmn Podsol
pH 5,0 i rhumusen; 5,5 i mineraljorden
Lufttemperatur 15

EXKURSIONSRAPPORT - MARKASKOGEN

Marktemperatur 17,6
Ljusstyrka 2700 Lux
Vder Vxlande molnighet

Diskussion
Analys:
1.

r naturtypen rik eller fattig p nring, vxtlighet, fuktighet mm?


Man kan se att jorden i vrt omrde r nringsrik eftersom flera granar vxer dr. Granar
trivs i nringsrika, mrka och fuktiga omrden och drfr drar vi slutsatsen att det r en
nringsrik jord. Mossa trivs i fuktiga miljer vilket ocks visar p att marken var fuktig,
eftersom det fanns s mycket mossa dr. Omrdet har en hyfsad rik vxtlighet eftersom
jorden r nringsrik.

2.

Vilka vxter dominerar?


Se resultat.

3.

Vilka djur finns?


Se resultat.

4.

Rita ngra nringskedjor som kan finnas i rutan.


Ekbladluslarvspindelskata
Dtt rnnbladkvalsterrovkvalstertusenfoting

5.

Har omrdet blivit miljpverkat?

6.

Br man bevara denna naturtyp?

Nra Markaskogen bor mnniskor och det finns flera bilvgar nra skogen. Koldioxid frn bilars
avgaser leder till att vrmen p jorden stiger (vxthuseffekten) vilket kan hota arter med ett
toleransomrde med lg maximum temperatur och gr att marken blir torrare. Om vxthuseffekten
fortstter som den gr nu riskeras arter att d, vilket pverkar hela ekosystemet. Om det skulle vara
en nyckelart som dr ut kan det f frdande konsekvenser fr miljn och allt levande i
Markaskogen. Mellan 1901 och ca 1960 gick det en jrnvg genom Markaskogen. Ett nglok slpper
ut vldigt mycket koldioxid vilket ocks pskyndar vxthuseffekten. P 1950-talet tippade man
schaktmassor och rivningsrester vid Markasjns norra del. Det ledde till att det idag bara finns en
liten del av den forna sjn kvar. Vi anser att det har pverkat omrdet genom t.ex. att marken blev
torrare. ven om vr del av Markaskogen r fuktig kan vi tnka oss att en del vxter dog ut p.g.a.
successionen som skedde vilket pverkade livet i resten av skogen.

Denna naturtyp r relativt vanlig i Sverige s vi anser inte det just hr behvs ngra
srskilda insatser fr att bevara denna naturtyp. Med det sagt s behver vi bevara all natur,
vi hller hela tiden p att frstra vr natur och utan den klarar vi oss inte. Den biologiska
mngfalden r extremt viktig, hela mnsklighetens existens r beroende av de naturliga
kretsloppen. Fungerande ekosystem r basen fr de processer som frsrjer oss med vatten,
mat, klder, virke, m.m. och nr dessa hotas att frsvinna s hotas vi ocks att frsvinna.
Drfr r det viktigt att ta vara p all natur d olika naturtyper hjlper oss med olika saker.
Tnk om tallskogen skulle frsvinna i Sverige, det skulle ha frdande konsekvenser fr
bde djurlivet och mnniskorna. T.ex. skulle hela skogsbruksindustrin tvingas lgga ned, vi
skulle f brist p djur och d ocks p mat. Det skulle skada den svenska ekonomin ngot
oerhrt och vi kan bara frestlla oss vad fler konsekvenser det skulle f. Det r ven viktigt
fr rebro, som inte har s mnga skogar, att bevara just Markaskogen. Frutom de rent
biologiska vrden skogen har fr oss s har den ven ett kulturellt vrde fr oss, det r en
plats fr barnen att leka p och fr oss att frodas.

EXKURSIONSRAPPORT - MARKASKOGEN