VEM BRYR SIG

OM FUM?

#2 2016

OCH VAD HÄNDER MED
DEMOKRATIN NÄR
STUDENTER INTE DELTAR?

VILSE I DIMMAN
VILKA PUBAR ÄR BÄST?
TOFSEN HAR GÅTT
PAR FÖR ATT TESTA

ALL ABOUT THIS
YEARS CORTEGE
EVERYTHING YOU NEED TO
KNOW ABOUT BUILDING
CORTÈGE!
Nonogram / Kalendarium / Reportage / Intervjuer / Teknikexperiment

PUBRUNDEKARTA

CHEFREDAKTÖRENS SIDA

Redaktionen
Lovisa Jäberg , Jonas Lindberg, Danny
Lam, Anja Bröyn, Mickaela Södergren,
Raha Dadgar, Johanna Shüldt, Alexandra
Kettil
Medverkande i detta nummer: Erik
Öhrn, Agnes Danielsson, Louise Petersson, Philip Radtke, Per-Olof Nilsson
Omslag: Lovisa Jäberg
Pubrundekarta:
Mickaela Södergren

(FÖRHOPPNINGSVIS)
EN LITE MINDRE
VÄLPLANERAD VÅR
i grundskolan mötte jag upp
min kompis Fanny varje dag halv åtta för
att gå tillsammans till skolan. Vi träffades vid hörnet av dagis, varenda dag, året
runt. Några enstaka gånger fick jag gå
och knacka på hemma hos henne för att
hon försovit sig men oftast gick det bra.
NÄR JAG GICK

Postadress:
Tofsen
Teknologgården 2
412 58 Göteborg

äldre växer alla avstånd, kalendern bokas upp snabbare och snabbare
och umgängeskretsen växer och spretar
åt alla håll. Klart det blir jobbigt att planera saker men har det inte gått lite överstyr?

Tryck:
Billes Tryckeri AB

JAG UNDRAR OFTA om

Hemsida:
www.tofsen.se

Upplaga:
2000 exemplar
Vill du vara med i nästa tidning?
Skicka ditt bidrag till
chefred@tofsen.chs.chalmers.se innan
den 20/8 Vi förbehåller oss rätten att
korrigera och korta ner för långt material.
Bilder skall vara högupplösta (minst 300
dpi).
Om:
Tofsen är Chalmers studentkårs medlemstidning. Åsikter och värderingar som
uttrycks i en artikel är artikelförfattarens
egna och speglar inte nödvändigtvis
inställningen hos redaktionen eller
Chalmers studentkår. Tidningen ges ut
fyra gånger per år och finansieras helt av
annonsintäkter. Redaktionen ansvarar
inte för obeställt material. Insänt material
antas vara avsett för publicering om inget
annat anges. Allt material lagras elektroniskt och kan göras tillgängligt på internet
och i databaser om inte förbehåll mot
detta görs av skribenten/fotografen/illustratören. Eftertryck utan redaktionens
skriftliga tillstånd är inte tillåtet.

NÄR MAN BLIR

och därför tog vi
ett snack med CCC för att kolla läget inför
årets bästa vecka! Jag har lyckats övertala
(nästan) alla mina kompisar att bygga så
jag vet att det kommer bli magiskt.
CORTÉGEVECKAN NÄRMAR SIG

MITT 2016 KAN bara

bli bättre och jag hoppas
att våren blir så bra som vårar bara kan
bli i Göteborg, nämligen helt underbara.
Lovisa Jäberg
Chefredaktör 15/16

man inte skulle bli lugnare om man slapp det där? Om man gick
tillbaka ett steg. Planerade dagarna lite
i förväg. Eftersom alla hela tiden KAN
planera upp sina dagar känns det som om
spontaniteten försämras. Har du inget att
göra en eftermiddag är det lätt att fylla
den genom ett meddelande till en kompis
eller en bokning på nätet och vips är du
ännu en gång uppbokad i förväg.
jag allra mest till alla de
härliga vårkvällarna vi har framför oss.
Jag vill dricka öl i solen och vara utomhus tills den tunna vårjackan inte längre
stänger ute vårkvällarnas kyla. Jag vill
grilla marsmallows, skratta, spela kubb
och känna livet återvända efter en alldeles
för deppig och lång höst och vinter.
JUST NU LÄNGTAR

FOTO:NOELLE MADSEN

Ansvarig utgivare:
Lovisa Jäberg
chefred@tofsen.chs.chalmers.se
Tel. 073-8445912

Chalmers studentkårs
samarbetspartners:

TOFSEN #3• 2015

3

Innehåll

Innehåll
7
8
12
14
18
20
24
26
28
32
34

Korrens sida
Insändare
Ridande studenter
Mentorprogrammet MEDIT
Vad håller KåK på med?
Varför bryr sig ingen om FuM?
Lindholmsfestivalen
CCC and Cortègen (eng)
Join the Pub crawl (eng)
Teknik
Pyssel

Kalendarium

23 MAR
MARSKALKÄMBETET
Våren närmar sig med stormsteg och det börjar därför bli dags
för Vårbal! Onsdag 23 mars har Marskalksämbetet biljettförsäljning inför årets Vårbal, som kommer gå av stapeln den 7 maj.
För mer information kring biljettförsäljningen, se vår facebook-sida ’Marskalksämbetet’

22 APR, 18:00
CHALMERS CORTÈGE COMMITTÉ

24 MAR
PUBRUNDA
Som vanligt startar läsperioden med en rejäl pubrunda!
Samtliga kårmedlemmar bjuds in till alla pubar på campus.
För den djärve finns altid valet att gå par, alltså att lyckas besöka
samtliga pubar under kvällen. Av hälso- och studieresultatsskäl
kan detta dock ej rekommenderas.

Om Öltältet
När öltältet öppnar sina portar den tjugoandra april
När du känner dig klar för kvällen men din kompis ropar: En till!
När gåshuden smyger sig på genom bandens storslagna musik
När Cortègeveckan omfamnar och ingen dag blir sig lik
När solljus fyller ditt hjärta med hopp
När själens styrka tar kontroll över din kropp

15 APR
GASQUEK - ASPNING
Är du sugen på att ta extra mycket hand om Chalmers egna
nattklubb?
Denna vecka börjar GasqueKs aspning för våren! Håll dig uppdaterad med hjälp av vår facebooksida, och vet du redan nu att
du är sugen, maila aspa@gasquen.se

När du låter musikens makt försätta dig i trans
När den låter dig uppleva känslor du inte visste fanns
När plugghetsen försätts i en veckas koma
När nätternas äventyr inte lämnar en skråma
För när morgondagen säger nej
Behöver natten ryta ja!

2 MAJ
MARSKALKÄMBETET - ASPNING
Vill du under nästa år anordna baler, sittningar, mösspåtagningar och mycket annat, och värna om Chalmers traditioner? Då är
detta ett datum du behöver lägga in i kalendern, då det är sista
ansökningsdatum till Marskalksämbetet! Efter det hålls intervjuer, och det går bra att anmäla sig till intervju även om man inte
kunnat delta under aspningen!

CHALMERSSPEXET BOB

30 APR, 12:00
MARSKALKÄMBETET

FOTO: CFFC

Starta Valborgsfirandet med en av Chalmers äldsta traditioner! Den 30 april på Valborgsmässoafton är det dags att byta
vinterns svarta Chalmersmössa mot den vita, och detta evenemang inträffar kl 12:00 på Teknologgården där bland annat tal
hålls av både rektor och kårordförande.

Chalmersspexet Bob kommer att under våren ha föreställningar
följande datum:
15/4 - kl 19:00 Urpremière i RunAn & kalas
22/4 - kl 19:00 Föreställning i RunAn
23/4 - kl 19:30 Föreställning i RunAn
30/4 - kl 20:00 Valborgsföreställning i Storan & kalas
13/5 - kl 19:00 Föreställning i RunAn
14/5 - kl 18:00 Föreställning i RunAn
21/5 - kl 18:00 Buskföreställning i RunAn & kalas
Biljetter till föreställningar och kalas kan man köpa under lunchtid i vår Spexkur som står precis utanför JA Pripps eller via vår
biljetthemsida: http://www.chalmersspexet.se/biljetter/.

TOFSEN #2 • 2016

5

Aktuellt

Chalmersska Ingenjörsföreningens
Jubileumsstipendium
TEXT: PHILIP RADTKE

Vem är din kandidat till årets Jubileumsstipendium? Vem har gjort något för
att främja Chalmersandan? Nu är det dags att nominera kandidater!
Vet du någon eller några som gjort en speciell insats för att främja Chalmersandan under det senaste året?
Nominera din kandidat och motivera varför, så har hon eller han chansen att bli hedrad med Jubileumsfondens stipendium på 10 000 kr. Ett eller flera stipendier kan delas ut samma år.
I samband med Chalmersska Ingenjörsföreningens hundraårsjubileum startades Chalmersska Ingenjörsföreningens Jubileumsfond. Syftet är att dela ut stipendium varje år, för att på ett tydligt sätt uppmuntra chalmeristernas engagemang
för att bygga fruktsamma nätverk mellan studerande chalmerister och alumner från Chalmers.
Nominera din kandidat senast 11 april 2016 till jubileumsfond@cing.chalmers.se. Blankett finns på www.avancez.se.
Kandidaten ska vara medlem i Chalmers Studentkår eller Chalmersska Ingenjörsföreningen.

HSB LIVING LAB
I juni är det dags för inflytt i de nyaste lägenheterna på Campus Johanneberg och som namnet avslöjar har projektet stark koppling till forskning.
Hyresgästerna kommer få testa på helt nya tekniker och utvärdera den nya
sortens boende. Största delen av lägenheterna kommer gå till studenter på
Chalmers och Göteborgs Universitet och därefter finns även några lägenheter till gästforskare samt medlemmar i HSB.
HSB Living Labs är ett projekt som kommer pågå under tio år där
nya material och ny teknik kommer testas och utvärderas. Målet
med projektet är framför allt att se hur resurssparande teknik kan
användas och utvecklas samt hur vi människor kan förbättra sparandet genom hur vi lever och beter oss i vardagen.
Bilder av tvättstudion har cirkulerat där man ser hur en kombinerad
tvättstuga och uppehållsrum kan komma att se ut. Man hoppas kunna förändra hur folk umgås och många gemensamma ytor kommer
finnas tillgängliga.
Den 18 mars var det sista anmälningsdag för att söka lägenheterna
och snart kommer intervjuer hållas för att hitta de rätta hyresgästerna.

6

BILD: TENGBOM

Är du mer intresserad av HSB Living Lab, spana in hemsidan
www.hsb.se/hsblivinglab

Kommande projekt
hos Chalmers studentbostäder:

• 120 lägenheter, Emilsborg 5, Gibraltargatan, Krokslätt.
Målsättning är byggstart i början av 2017 med inflyttning
under 2018.
• 54 lägenheter, Emilsborg, Gibraltargatan,
Krokslätt. Planerad byggstart är beräknad till 2017 och
färdigställande år 2018.
• 240 lägenheter i höghuset Chalmers Kårbo, Campus
Johanneberg. Bedömd byggstart är 2017 med färdigställande år 2019.
KÄLLA: CHALMERS STUDENTBOSTÄDER

Korrens sida

Korren knäcker nöten
(ger er svar på livets frågor)

Kära Korren
Jag har alltid problem med relationer, vad ska jag
göra för att få det att fungera?
Ett bekymrat hjärta
Hej Hjärta,
Jag förstår hur du känner. När man är ny på en
teknisk högskola känns det som att relationerna är
som spöken, de är där i ögonvrån men går inte fästa
blicken på. Det jag kan rekommendera är att läsa
kursen TMV200, Diskret matematik. Där förklaras
det hur man kan göra för att fokusera på relationerna, och förstå att trots att de kan verka besvärliga
egentligen bara är olika delmängder. Även du ska
kunna få ordning på reflexivitet, symmetri, antisymmetri och transitivitet med lite övning. Lycka
till med studierna och inte minst med relationerna!
Korren
Hallå Korren,
Det verkar som att jag aldrig kommer hitta kärleken här i klassrummet. Inte heller Gasquen ger
resultat. Vad ska jag ta mig till?
Mattetjej

Korren!
Jag försöker också skapa en tidning, men känner att
den klassiska tidningsdesignen börjat lukta. Har du
några tips?
Chefsredaktören
Hej Chefredaktören (lär dig stava ditt eget namn,
herregud),
Tricket med att skapa en tidning ligger i att först
pressa och torka pappersmassan till faktiskt papper.
Gör man som du troligtvis gör och försöker skriva
direkt på massan blir det bara kladdigt och oerhört
ickedesignat. Utöver det blir alla färger dessutom
gröna och luddiga efter ett tag och tidningen börjar, precis som du säger, lukta ordentligt. Om du
ska forsätta på det här spåret och vill ha en design
som är inne, se till att du kollar massans bäst-före-datum för att försäkra dig om att stilen inte gått
ut.
Korren

Hej Mattetjej,
Själv har jag ett talesätt jag håller fast vid: dejta
bara personer med alla nötter i trädet. Här på just
Chalmers verkar inte en enda kotte ha ett eget träd,
och de snarare är nötter än samlar dem. Har du
provat Slottskogen? Senast jag var på besök fanns
det många stiliga individer med glänsande päls där,
och de hade verkligen ingen dålig storlek på svansarna. Sätt dig i ett träd och pip en stund så ska
du se att de flockas till dig. Eller är du kanske som
personen ovan som hade problem med relationer?
I så fall, titta åt andra håll. Att dejta abstrakta koncept fungerar aldrig bra i min mening, det går inte
att ha vettiga diskussioner med dem och det enda
de kan relatera till är element. Undvik. Ville jag ha
diskussioner om ei saa peittää skulle jag dejta en
VVS-installatör.
Korren
Skicka in DINA frågor till Korren på korren@tofsen.chs.chalmers.se

TOFSEN #2 • 2016

7

Insändare

Vad kan Chalmers göra för

integrationen?
Det lär ju inte ha undgått någon att Sverige har och
kommer få ett ökande behov av en god integration av
de människor som sökt sig hit för att skapa sig ett nytt
liv, fritt från krig och förtryck.
Dessa människor kommer med erfarenheter, kunskap
och kompetens som är en enorm tillgång för Sverige
om de tillvaratas och ges en plats i samhället. För att
detta ska ske krävs satsningar i form av resurser och
engagemang från det offentliga, näringslivet och individer. För oss som studenter på Chalmers dyker frågan
upp vad Chalmers kan göra för integrationen. I sin roll
som högskola och storspelare i Göteborgsregionen
borde det finnas stora möjligheter och också ett ansvar
att vara med att bidra och på så sätt verka för en god
samhällsutveckling samt berika den tekniska sektorn.
Men vad skulle då Chalmers kunna göra? För det första
skulle vi kunna följa efter Göteborgs Universitet, som
redan har anställt en flyktingsamordnare och berett
för praktikplatser för nyanlända på sina institutioner.
En annan tanke är att utnyttja den väletablerade och
uppskattade formen för tekniskt basår och kombinera detta med undervisning i svenska. På så sätt skulle
personer med lämpliga förkunskaper och intresse för
tekniska studier snabbt bli väl förberedda för vidare
studier på teknisk högskola. Ett tredje förslag kan vara
att de som redan har rätt förkunskaper, men saknar

8

fullständiga svenskkunskaper, kan antas till våra grundprogram och sedan få språklig hjälp av SFI-lärare och
av studenter genom exempelvis mentorskapsprogram.
Eftersom språkbarriären inte är lika stor inom tekniska
ämnen som mer humanistiskt orienterade ämnen borde dessa satsningar ha goda förutsättningar att lyckas!
Utöver att bidra till integration och förse ingenjörsbranschen med välbehövlig arbetskraft skulle Chalmers
på detta sätt medverka till en breddad mångfald inom
teknisk utbildning och i arbetslivet. Därutöver finns det
en vilja från studenter på Chalmers att engagera sig,
vilket är en tillgång som högskolan kan använda i integrationsarbetet.
Vi har nu bara presenterat några förslag på vad som
kan göras. Det viktiga är att Chalmers tar steget och går
till handling!
Agnes Danielsson, V2
Louise Petersson, V2

Detta är en insändare från chalmerister och
alltså inte Tofsens åsikter. Vill du också få din
text publicerad? Skicka in den till
text@tofsen.chs.chalmers.se

TOFSEN #3 • 2015

Kåraktuellt

studentrösten
Vad tycker du?

3 snabba med Claudia (h13)
Vad är den bästa funktionen med Studentrösten?
- Att det är en naturlig kanal för att samla in
medlemmarnas åsikter.
Vad gör ni på just er sektion?
- Vi håller i en tävling, bjuder på kaffe och fika
samt ställer frågor till alla medlemmar.
Vad är den viktigaste responsen ni fått av era
medlemmar?
- Att väldigt många är stressade. Därför har vi
kontaktat Akademihälsan för att de skall komma
och hålla i en stresshanteringsföreläsning.
Claudia Ardelean
Ordförande
Styrelsen för H-Sektionen

Vad är Studentrösten?

Ett sätt för dig att enkelt tycka till om allt
som rör din utbildning

Ett sätt för studentkåren att få
medlemmars feedback

Ett sätt att belysa det som händer inom
påverkansarbete

Pågår en gång per termin på alla
sektioner

Arrangeras av styret,
arbetsmarknadsgruppen och
studienämnden på sektionerna

Läs mer om hur vi bevakar din utbildning
www.chalmersstudentkar.se/utbildningspaverkan

Nästa
Studentrösten:
11-22 april
2016

Högskolans sida

På högskolans sida presenterar vi olika
personer, funktioner och satsningar
för att du som student ska få insyn
i vem som gör vad och i olika saker
som sker. Denna gång presenteras
vad det innebär att Chalmers är
Riksidrottuniversitet.

FOTO: OSCAR MATTSSON
TEXT: ÅSA EKVALL

Kombinera idrott och studier

Chalmers har tillsammans med Göteborgs
universitet utsetts av Riksidrottsförbundet till
Riksidrottsuniversitet. Det innebär att studenter som kan och vill bli riksidrottsstudenter
får bättre möjligheter att kombinera träning
och tävling på elitnivå med universitetsstudier. Att elitidrottare ska ha förutsättningar
för att planera för sin yrkeskarriär i ett längre
perspektiv är den främsta anledningen till att
Chalmers, Göteborgs universitet och idrottsrörelsen samarbetar inom Riksidrottsuniversitetet.
Samarbetet innebär också att lärosätena utvecklar
sin idrottsforskning ännu mer
och
erbjuder
spännande och
inspirerande kandidat- och examensarbeten
för dig som gillar att kombinera sport, naturvetenskap och teknik. Inom så gott som alla
ämnesområden och masterprogram kan
man hitta praktiknära tillämpningar inom
sportteknologi.

elitnivå, till exempel inom konståkning, segling, handboll, cykel och orientering. Vi som
jobbar med Riksidrottsuniversitetet tror att
finns det många fler. Bland de som går sitt
första år på något utbildningsprogram vet vi
att ungefär 70 studenter idrottar på elitnivå.
I de andra årskurserna är det sannolikt lika
många.

Önskas: kontakt med Chalmerister som idrottar på elitnivå

Vi som jobbar med Riksidrottsuniversitet på
Chalmers vill gärna komma i kontakt med dig som
idrottar på elitnivå. Hör av dig så
att vi kan berätta
vilka möjligheter
som finns för att
anpassa universitetsstudierna efter de förutsättningar du har som elitidrottare. Vi vill
också involvera dig i den miljö som håller
på att ta form inom Riksidrottsuniversitetet i
Västsverige.

Elitidrottare ska ha förutsättningar för att planera
för sin yrkeskarriär i ett
längre perspektiv”

Trettiofem elitidrottande studenter – eller finns det fler?

Efter bara ett halvår som Riksidrottsuniversitet har vi på Chalmers ungefär 35 studenter
som studerar samtidigt som de idrottar på

10

Kontakta oss för att ta vara på möjligheterna som finns. Du hittar information om
hur man gör för att bli riksidrottsstudent och
våra kontaktuppgifter på Studentportalen
- under rubriken studier och sidan Student
inom Riksidrottsuniversitetet.

TOFSEN #2
#3 • 2016
2015

Kommittéer & Föreningar

CHALMERS STUDENTKÅRS IDROTTSSÄLLSKAP

Vårens Student-SM
Vi har fyllt 1 år! Medlemmar strömmar in och det är
inspirerande att se hur stort idrottsintresse det finns på
Chalmers.
Under våren kommer vi även finnas på den stora arenan.
Simsektionen Uttrarna ska kämpa om medaljer på Student-SM i Lund den 16 april och vi har även en badmintontrupp som beger sig till Studentiaden i Växsjö 13-15 maj.
Förhoppningen är att ännu fler idrottande chalmerister ska
få upp ögonen för studentidrott och vilja utöva denna under
studietiden.
Förutom Student-SM i simning och badminton finns
mängder av andra mästerskap som anordnas inom en snar
framtid. Under maj månad kommer Student-SM även
arrangeras för strongman, ridsport, segling, 3x3-basket,
innebandy, volleyboll och löpning. För att delta på Student-SM krävs dels att du är student, men också att du är
medlem i en förening med så kallad SAIF-licens. Detta har
CIS och som medlem hos oss kan du därför delta i vilket
Student-SM du vill.

Student-sm våren 2016
Simning

16 april

Lund

Strongman

7 maj

Uppsala

Ridsport

7-8 maj

Uppsala

Segling

13 maj

Göteborg

Badminton

13-15 maj

Växjö

3x3-basket

13-15 maj

Växjö

Innebandy

13-15 maj

Växjö

Volleyboll

13-15 maj

Växjö

Löpning

19 maj

TOFSEN
TOFSEN #2
#3•• 2015
2016

Om du skulle vilja idrotta på Chalmers, men saknar en
förening som sysslar med just din favoritidrott så vet du väl
om att du kan starta upp en ny idrottssektion hos CIS? Det
är just det vi finns till för! Säkert finns det fler chalmerister
som delar samma idrottsintresse och bara väntar på att ett
sådant idrottssällskap ska skapas.
Johan Ekstedt
Chalmers Studentkårs Idrottssällskap
info@cis.chs.chalmers.se

Stockholm

11

Göteborgs akademiska
ryttarsällskap
TEXT & BILD: ALEXANDRA KETTIL

När Tove Svensson flyttade till Göteborg för att plugga fick hon ge upp den hobby
hon gillade allra mest -- hästar och ridning. Via sociala medier hittade hon den lika
hästtokiga Marina Mossberg och tillsammans var de med och startade Göteborgs
Akademiska Ryttarsällskap -- GARS.
12

12

TOFSEN #2
#3 • 2016
2015

Kommittéer & Föreningar

GARS är en ideell idrottsförening för alla
hästintresserade studenter på högskolenivå
i Göteborg och Västra Götaland. Föreningen är inte bunden till någon kår och består
främst av studenter från Chalmers och
Göteborgs Universitet.
– Att vi består av människor med olika studiebakgrund ser vi som vår styrka, säger
nyinvalda orförande Tove.
Det finns olika medlemsskap som kan lösas
och dessa är vanlig medlem, som kräver
att man studerar, och stödmedlem, vilket
är öppet för alla. Som stödmedlem får man
tillgång till speciellt utlysta event som är
avsuttna.
För vanliga medlemmar erbjuds förrutom en samlingsplats för hästintresserade
studenter även möjligheten att tävla från
lokal till internationell nivå samt kunna
delta på andra internationella aktiviteter.
Föreningens kärnverksamhet är att erbjuda
medlemmarna ridlektioner till studentpris.
–Man anmäler sig till dessa ridlektioner
per gång. Man binder alltså inte upp sig en
hel termin utan kan anpassa sig efter sin
egen ekonomi och tidsschema.
Ridlektionerna hålls för tillfället på fredagar på Göteborgs Fältrittklubb, GFRK,
som ligger 5 minuter från Korsvägen med
spårvagn. Ridlektionerna har varierande
teman för de olika tillfällena, vilket står när
man ska anmäla sig, och är allt från hoppning, markarbete med bommar till dressyr.
I dagsläget riktar lektionerna sig främst till
de som kan rida hästen i samtliga gångar-

ter självständigt. De har haft ett par prova
på tillfällen och hoppas i framtiden kunna
starta rena nybörjargrupper. All anmälan
till ridlektionerna sker elektroniskt, för mer
information se GARS hemsida.
GARS anordnar även uttagning till student-SM inom hoppning och dressyr där
de ryttare som går vidare får representera
länet. I student-SM tävlar man i lag om tre
personer från varje studentryttarförening.
Tävlingen går till så att i varje disciplin rider tre personer på samma häst, vilka som
tävlar mot varandra och vilken häst de får
lottas ut samma morgon. Varje ryttare får
fem minuter att rida ihop sig med hästen
och sedan går de in på banan. Den ryttare
som ridit hästen bäst går vidare till nästa
omgång. I hoppningen går första omgången i 70 cm, andra i 90 cm och finalen i 110
cm och i dressyren gäller svårighetsgraderna Lätt B, Lätt A och finalen går i MSV C.
I slutet på mars hålls den internationella
tävlingen Gothenburg Horse Show och i
samband med detta anordnar GARS GHS
Student Event 2016, vilket är ett samverkansprojekt där alla svenska studentryttarföreningar är inbjudna. Eventet innehåller
en välkomstsittning, två halvdagsbiljetter
till tävlingarna, brunch med seminarium där de olika föreningarna kan byta
erfarenheter med varandra och till sist en
avslutningsbrunch.

Under föreningens första år har mycket
fokus legat på uppbyggnaden med stadgar
och dylikt samt få igång en fungerande
lektionsverksamhet på fredagar.
–Visionen med nästa år är att få föreningen mer etablerad och att det ska vara en
självklarhet att vi finns, säger Tove och
fortsätter: Vi vill även få igång återkommande aktiviteter såsom GHS Student
Event, student-SM-uttagningarna och fler
prova-på tillfällen. Detta för att skapa en
förening från bredd till spets.
I höstas hade föreningen cirka 40 medlemmar och i dagsläget har de cirka 60 stycken.
En samarbetspartner till GARS är Chalmers Sport & Teknologi som är kopplade
både till Chalmers och Göteborgs Universitet.
–Vi har ett gott samarbete med sport &
teknologi och de har hjälpt oss mycket på
traven, säger Marina.
Tanken är att GARS ska funka som en
uppsamling till Sport & Teknologi. De
har i dagsläget en tydlig hästsatsning och
erbjuder både kandidatarbeten och ex-jobb.
De har även arrangerat ett antal hästcafén
som varit mycket populära.

Vill du veta mer?
Besök www.gars.nu eller maila
info@gars.nu

MARINA MOSSBERG 24 ÅR

TOVE SVENSSON 26 ÅR

STUDIER Civilingejörsprogrammet

STUDIER Kandidatnivå samhällsvetare och

inom Samhällsbyggnad, inne på första

beteendevetare i Karlskrona. Läser nu master

året av mastern Infrastructure and

i offentlig förvaltning, ledning och styrning,

Enviromental Engineering.
HÄSTBAKGRUND Ridit väldigt många
olika hästar sedan 11 års ålder, men
har på senare år fokuserat på hoppning. Rider nu i GARS studentgrupp
och har även medryttarhästen Elvis.
POST I GARS tidigare ordförande.

5:e året Göteborgs Universitet.
HÄSTBAKGRUND Bott på hästgård innan
flytten till Göteborg. Haft egen häst tidigare
och tävlat upp till 140 cm i hoppning. Rider
nu i studentridgruppen samt är medryttare
till hästen Dino.
POST I GARS Nyinvald ordförande, satt
tidigare som sekreterare.

TOFSEN #3• 2015

13

13

Mentorskap

”Det är viktigt med
förebilder tidigt i livet”
TEXT & BILD: DANNY LAM

MEDIT är ett mentorprogram som riktar sig till studenter i årskurs 2-4 på civilingenjörsprogrammen Elektro, Data och
IT. Varje student får varsin mentor som bidrar till både personlig och professionell utveckling för studenten. Adepten,
som studenten då kallas, får under ett helt år möjligheten att samtala om sitt kommande yrkesliv som ingenjör. Tofsen har besökt mentorprogrammet och pratat med några mentorer och adepter.

Anette Järelöw har länge varit studievägledare för både Data och IT. Idag är hon koordinator för mentorsprogrammet sedan det startades år 2010.
Vad har MEDIT gett dig?
– Alla berättelser om hur mycket programmet har gett dem är guld värda. En adept
sa en gång “Jag har fått en till pappa!”. Att få vara med och bidra till den utvecklingen
är fantastiskt.
Vad säger du till de som funderar på att skaffa en mentor?
– Ta chansen. Våga. Mentorn är här för din skull. Det kan bara bli bra. Man har ingenting att förlora. Men man måste vara lite modig. Jag har inte hört någon som tyckt
att det ej var värt.

Erik Higbie började på Elektrosektionen
2014. Han är projektledare för MEDIT
tillsammans med Hampus Dahlin.
– Jag började på ArmE (Arbetsmarknadskommittén på Elektro, reds. anm.) för fyra
veckor sedan. Hampus har hållit på med
detta sedan ett halvår tillbaka. Han sköter
all matchning mellan adepter och mentorer.
Hampus Dahlin går på Informationsteknik sedan 2013. För honom betyder en
mentor en person som man kan bolla idéer med och få lite mer säkerhet i vad det
är man vill göra och hur man tar sig dit.
En bollplank där man kan få respons på de
tankarna man har just nu.

14
14

TOFSEN
TOFSEN
#3 #2
• 2015
• 2016

Mentorskap

Håkan Petterson, Elektroteknik 1970. Varför han valde att bli mentor var för att han ville ge någonting tillbaka till studenterna.
- Jag har själv inte haft någon mentor. Detta är första gången jag är med och det känns jättenyttigt och roligt.
Louise Lorentzon är adept från E och har Håkan som mentor.
- Det var några från IT som pratade om MEDIT och rekommenderade mig att söka till detta program. Förhoppnignsvis får jag
massa tips och råd av Håkan med hur jag ska gå till väga inför mina framtida val.
Malin Helander (bild nedanför), Dataprogrammet 1992, är mentor för Michelle, som går andra året på IT.
- När jag tog examen så lämnade jag
Chalmers helt. Då fanns det knappt några förebilder som jag såg upp till. Jag
hade väldigt svårt att se min plats i yrket,
vilket gjort att jag hamnat som mentor
då jag vill göra någonting för chalmeristerna idag. Jag tycker det är viktigt med
förebilder tidigt i livet. Jag har själv haft
mentor men i ett helt annat sammanhang,
nämligen i ett företag. Jag fick ut så mycket av det genom att bara få ställa frågor
till någon som varit med länge.
Michelle Tran Luu (bild ovanför) har
Malin som mentor. Anledningen till att
hon sökte mentorskapet var att ha någon
som kunde leda henne i livet - inte någon
som ska ge henne en karriär.
– De flesta mentorer är ju äldre och har
säkert haft en krokig väg i livet. Jag har
haft en rätt rak väg och kommer säkert
stöta på denna krokiga väg snart. Jag behöver därför inspiration, samt förbereda
mig inför denna väg genom att ha någon
person med mer erfarenhet som jag kan
prata med.
TOFSEN
TOFSEN#2
#3•• 2015
2016

Maria Nisshagen (bild ovanför), från
Elektroteknik, fick reda på mentorsprogrammet via mejlutskicken som hennes
programansvarige hade skickat ut. Hon
tyckte det lät intressant och sökte därför
en mentor som kunde leda henne i livet.
- Jag fick Johan Uneman som också gick på Elektroteknik, dock för 20 år
sedan. Jag hoppas jag kan bolla CV med
honom.

15
15

Gunnar Andersson (bild till vänster) gick på Elektroteknik år
1986 på Chalmers. Han har bland annat varit med i Ljud- och
bildgruppen (LoB) samt Chalmersspexet. Här representerar
han SER (Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening) som är en förening där de sammansluter elektro- och
dataingenjörer. SER har ca 2000 medlemmar och har bland
annat ett samarbete med MEDIT på Chalmers tekniska högskola. Gunnar tycker det är väldigt kul få stödja olika mentorsporgram i olika högskolor.
- Jag sitter i styrelsen för SER och representerar Västsverige.
Vi har 6 träffar per år där vi åker ut hos företag. Vi är här för
att främja elektro- och datateknikens samhällsnyttiga utveckling.
Har du varit mentor innan?
- Nej, jag har inte haft chansen ännu. Idag ser det väldigt annorlunda ut jämfört med när jag gick i skolan. Vi hade inte
sånt här program när jag gick i skolan, vilket är väldigt synd.

MEDIT

Arne Billetstedt,(bild till höger), inskriven 1969, Elektroteknik. Han har bland annat suttit i Kårstyrelsen 1975 som Andra
vice Ordförande där han arbetade med arbetsmarknadsfrågor.
Detta är fjärde året han är mentor för MEDIT - denna gång
mentor för Tobias Tikka, en IT-student.
– Jag har haft kontakt med Chalmers under min karriär på olika sätt, och i något läge fick jag reda på vad MEDIT var för
något. I mitt yrkesliv har jag valt att aktivt stödja Chalmers
genom att bland annat vara med i Chalmersska Ingenjörsförening (CING). Men jag ville bidra med ännu mer - med mina
erfarenheter inom IT-branschen. Så jag valde att bli mentor.

Energin i chalmeristerna smittar mig”

Arne hade ingen mentor när han gick på Chalmers. Han har
visserligen varit mentor i sitt yrkesliv till adepter som var nyanställda, men han vill hjälpa ännu yngre personer.
– Jag ser mycket nytta i mentorsprogrammen och kan se vilka
följder det kan ge. Jag tror äldre människor med erfarenheter
har alltid något att bidra med till unga personer.

i 40 år i en bransch som min adept kommer att komma till. Det
handlar mycket om adeptens behov, förväntningar, tankar och
styra honom samt målsätta hans situation. Det går inte ut på
att bara sitta och berätta hur adepten ska göra. Det går ut på
att ge adepten en hint, exempelvis “Kanske testa göra så här
istället?”.
Arne får mycket energi från yngre människor. De har ju trots
allt sökt till mentorsprogrammet aktivt och då är man ju intresserad och har viljan.
– Energin i chalmeristerna smittar mig. Det är en fantastisk
känsla. Jag kan ställa frågor om hur det är att vara ung i dagens
Chalmers, och då får jag insikt hur det är att plugga idag.
Rekommenderar du MEDIT?
– Absolut. Det var ganska få adepter förra gången. Det har exploderat nu och jag hoppas att det fortsätter vara så. Jag hoppas
det finns en mentor till varje adept i framtiden, för det ska vara
en möjlighet för alla teknologer, och inte något man söker till.
Det ser jag som en slags vision. Jag vet att vi som är äldre och
erfarna att det finns förvånansvärt många personer som vill
vara med och bidra. Det är ju en samhällsekonomisk fråga. Ju
fler som går ut från Chalmers i rätt tid och rätt förutsätningar,
ju mer bidrar man när man kommer ut i arbetslivet. Det är
otroligt viktigt för samhället i stort. Det här är ett strå jag kan
dra till stacken och jag tror många håller med mig.

Vad tror du att du kommer att bidra med?
– Det är ju erfarenheten av att ha jobbat och varit yrkesverksam

16

16

TOFSEN #3
#1 • 2015
#2
2016

Intervju

TOFSEN #1 • 2016

17

Intervju

FOTO: NOELLE MADSEN

Kårhuskommittén

KåK

18

TOFSEN #3
#2 • 2015
2016

N

Kommittéliv

Husansvarig, eller HA, som är den person i Chalmers
Studentkårs kårledning som har ansvar för bland
annat kårens fastigheter har länge varit överbelastad.
Förra året började det pratas om att det vore bra
med en grupp som kunde underlätta HAs arbete,
därmed föddes idéen till den, just nu, tillfälliga
kårhuskommittén, KåK.
Utifrån diskussioner mellan Peter Alehammar
(Chalmers studentkårs VD), Emils kårhus AB
(EKAB) och fastighetsskötarna utvecklades
i samråd med HA den roll KåK borde ha.
Dock är KåKs uppgifter ännu inte fastställda
och under fortsatt utveckling. KåK har nu genomfört sitt första testår och är på väg in i ett
andra. Tofsen träffade Anna Jansson, ordförande, och Johan Angséus, PR och event-ansvarig, för att prata om varför de ville engagera sig i kårhuset och hur KåKs framtid ser ut.

KåK är kommittén du kan se springa
runt i kårhuset och flytta möbler,
som inte står där de ska, eller målandes i projektrummet i kårhusets
källare. KåK har som främsta uppgift
att underlätta för HA vilket bland
annat betyder att avsyna Järnvägsvagnen och Kårhuset efter olika
arrangemang. De hjälper även till
att anordna Kårens dag samt leder mindre
projekt angående upprustning och utbyte av
slitna möbler.
Johan: Vi fick rätt övergripande uppgifter i
början. Underlätta för HA, ta hand om Kårens
dag samt pyssla och fixa i Kårhuset.
Anna: Vi har under året jobbat mycket med
att vidarearbeta instruktioner för KåK och till
stor del utformat hur vår verksamhet ska se
ut, vilket varit väldigt roligt. Under våren har
vi utvärderat vad vi gjort och hur kommittén

kan utvecklas.
Både Johan och Anna har hängt mycket i
Kårhuset under sina tidigare år på Chalmers.
Johan har tidigare suttit i FestU och Anna i
Kårledningen. De båda hörde talas om att
KåK skulle startas upp och blev intresserade.
Johan: Under min tid som arrangör lade jag
märke till mycket i Kårhuset som skulle skulle behöva fixas till och tog upp det med HA.
Han har dock ofta väldigt mycket att göra
vilket ledde till att det oftast inte blev gjort.

Johan: Vi har mötts av väldigt positiv respons!
Kanske främst från Kårledningen och andra
aktiva inom kåren, vilka är de som tydligast
märkt av vårt arbete, men även från andra
teknologer när vi förklarat vad vi gör och varför vi finns.
Anna: Vi har utvärderat kommittén tillsammans med vice ordförande i Kårledningen
och pratat om huruvida KåK ska finnas kvar
nästa år och hur vi i så fall kan utvecklas. KåK
har väldigt stor utvecklingspotential och då
främst som ansvarig kommitté för kårens
lokaler. Idag måste HA godkänna alla projekt
och inköp så i framtiden ser vi gärna att vi kan
få mer ansvar, främst för Järnvägsvagnen.
Anna och Johan beskriver kårhuset som familjärt och lite som ett andra hem. Det finns
mycket att göra och är under ständig förvandling; ena dagen är det FestU-kalas, andra
fyllt med 100 företag under Charm-mässan.
Anna: Det är så mycket här som arrangerats
och drivs av studenter. Att det finns
möjlighet till det, samtidigt som det
är den vardagliga mötesplatsen för
studenter, är väldigt coolt!
Johan: Man träffar många man känner, alla hänger under samma tak.
Det är det som gör det så familjärt.

Det skulle vara kul att se till att
högtider upmärksammades
mer i kårhuset, kanske är det
något som KåK skulle kunna
ansvara för”
När jag hörde talas om KåK tyckte jag att det
lät kul och sedan blev vi ett väldigt gött gäng
som sökte.
Anna: Jag hörde talas om KåK när det diskuterades i Kårledningen och tyckte det lät
väldigt roligt. Det är kul att fixa och pyssla!
Det är även roligt att vara med att starta upp
något nytt man kan forma lite som man vill,
det vet jag att många i kommittén tycker. Förhoppningsvis kommer KåK bidra med nytta
för studenterna under lång tid.

Att man tycker om kårhuset anser de
som det viktigaste kriteriet om man
vill engagera sig i KåK, annars tror de att alla
skulle kunna bidra med något.
Johan: Man behöver ju verkligen inte kunna
väldigt mycket om kårhuset om man vill sitta
i KåK, det lär man sig under tiden.
Anna: Vill man hitta på spännande och coola
saker samt vara med och forma en helt ny
kommitté ska man absolut söka!

i
a
t
t
i
s
u
d
l
l
i
V
åK?
K
s
r
å
a
t
s

Facebook för
Följ KåK på
ation om när
att få inform
mmer äga
aspningen ko
rum.

TOFSEN #2
#3•• 2015
2016

19

Reportage

De bestämmer din kåravgift
Vilka är det som har makten att förändra kårens likabehandlingspolicy? Om
man vill sänka kåravgiften - hur ska man gå tillväga? I dagsläget är det 35
chalmerister som sitter och bestämmer hur kåren ska behandla dessa frågor.
Dessa blev förtroendevalda för ca ett år sedan och tillsammans ska de ta alla viktiga beslut som påverkar kårens medlemmar. Men vilka är dessa 35 chalmerister
och varför ska vi andra bry oss om Fullmäktige?

J

TEXT & FOTO: DANNY LAM

AG HAR VARIT CHALMERIST se-

dan 2012. Jag har varit aktiv inom
både sektionen och centralt, och
skulle nog säga att jag har rätt
bra koll på hur verksamheten ser ut. Jag
har alltid vetat att det fanns en grupp
människor inom kåren som bestämmer
hur saker och ting ska vara, men det har
dock aldrig slagit mig att jag som student
faktiskt kan vara med och påverka. Scrollade jag bara vidare varje gång jag såg någonting om Fullmäktige på Facebook för
att jag inte var intresserad, eller var det
helt enkelt dålig information om hur man
som student faktiskt kan påverka?
En kombination av båda, skulle jag nog
gissa på. Det var inte förrän jag satt med
i Tofsenredaktionen som jag insåg att
denna grupp människor bestod av helt
vanliga studenter. Det var inte ett gäng
veteraner som fått specialuppdrag av rektorn att bestämma åt 11.000 studenter.
Det är vi studenter som har valt in dessa
35 studenter för att de ska sitta, diskutera,
ta fram förslag och sedan gå till beslut. Vi
litar på dessa studenter och vi litar på att
de gör ett gott jobb.
Så, Fullmäktige (förkortat FuM) är demokratiskt upplagt och alla studenter har
alltså en chans att vara med och påverka.
Hur kommer det då sig att det är knappt

20

20

16% av alla chalmerister som röstar i
FuM-valet? Tycker de resterande 84%
inte att det är viktigt att välja bra kandidater? Dessa kandidater kommer ju att ta
beslut som kommer att påverka den gemene teknologen.
Nej, jag tror ärligt talat att de flesta inte
vet vad FuM är för något eller vad de
sysslar med. De flesta vill nog påverka
stora beslut som ett nytt kårhus ute på
landet, STOREs utbud eller prishöjningen av Express-mat, men de vet bara inte
hur. Dessutom har de flesta besluten varit
rätt problemfria, vilket har gjort att man
får något slags förtroende för ledamöterna och hoppas att de fortsätter göra sitt
jobb.

29 av 35 ledamöter
är män.”

Jag hoppas dock att det blir en ökning på
antalet röster inför årets FuM-val. Det
är oerhört viktigt att de som sitter och
beslutar stora frågor består av olika personer med olika bakgrunder. De bästa besluten tas inte fram om FuM bara består
av män. Könsfördelningen borde representera kårens könsfördelning i stort. Det
är nämligen ingenting nytt att mångfald

gynnar ett företag, en organisation eller
en högskola. Ett konkret exempel på hur
viktigt det är med olika personer som sitter på FuM är senaste FuM-mötet. Där
beslutades det ifall kårens jämlikhetspolicy skulle ändras eller ej, då positiv särbehandling i dåläget räknades som diskriminering. Företag som enbart riktade sig
till kvinnor (som är en minoritet på Chalmers) var alltså förbjudna att vistas på
exempelvis Chalmers Arbetsmarknadsmässa. Förslaget togs upp på FuM och
då majoriteten (29 av 35) av ledamöterna
var män fanns det alltså risk att förslaget
ej skulle gå igenom ty många (här: män)
kanske kände sig diskriminerade av det
nya förslaget. Som tur var gick förslaget
ändå igenom.
Alltså, informationen om vad som gås
igenom på FuM måste nå ut till alla chalmerister. Chalmeristerna måste veta att
det inte är några speciella människor som
sitter i FuM, utan just det - helt vanliga
chalmerister. Vidare behöver chalmeristerna också veta att det är de själva som
väljer vilka som ska bestämma. Att inte
rösta är som att välja att inte ha något att
säga till om när viktiga beslut tas. Är det
verkligen det chalmeristerna vill?

TOFSEN #2
#3 • 2016
2015

Reportage

Vad tror du folk anser
om FuM och varför
sitter DU i FuM?
Olof Svanberg: De flesta som
engagerar sig i kåren vet nog
om FuM, men inte annars. Jag
fick ju reda på FuM när jag engagerade mig centralt. Jag är
med för det är kul. Det är även
viktigt att det finns engagerade
individer som vill driva den här

ÄDESDATUM
SAMMANTR
åtta gånger
träder minst
FuM samman
pet för alla
rje möte är öp
per år och va
Talman
medlemmar.
studentkårens
M.
Fu
er
r och led
sammankalla

kåren och göra den så bra som
möjligt.
LEDAMÖTER/VALFÖRBUND

Annie Evaldsson: Jag tror inte

FuM består av 35 ordinarie

att folk vet så mycket om det.

ledamöter som väljs genom

Jag sitter i sektionsstyrelsen på

fria och öppna val för en

Teknisk Fysik och det var inte

mandatperiod på ett år.

förrän då jag fick reda på att
detta fanns, och eftersom jag
är sektionsordförande så sitter
jag automatiskt i FuM.

NÄMNDER
Nämnder är arbetsgrupper
Albin Hjalmarsson: Jag tror

som tillsatts av kårfullmäktige för att sköta en specifik

REVISORER

inte det är så mycket folk som

uppgift. Kårstyrelsen har

Inför varje nytt läsår utses 3-4 lekmanna-

känner till FuM. De flesta kla-

inget inflytande över nämn-

revisorer för Chalmers Studentkår som ska

rar sig ganska bra utan FuM så

dernas arbete.

granska kårens kommittéer och föreningar vid

de försöker inte. Jag tycker det

sidan av en auktoriserad revisor.

är intressanta frågor och att
det är kul att få påverka. Därför är jag med i FuM.

Måns Östman: Det är nog
rätt få som känner till Fullmäktige och det är rätt tråkigt. Jag
sitter i FuM för att jag vill påverka kårens stora frågor och
det tycker jag är spännande

Vilka sitter i FuM? De flesta är från Industriell Ekonomi (16.9%) och från Lindholmen (13,6%). Dock är det bara 1 person från
Kemi respektive KfKb-sektionen.

TOFSEN #2
2016
#3••2015

21

21

POSITIV SÄRBEHANDLING - JA/NEJ?
I FuM 6 beslutade FuM att likabehandlingspolicyn skulle ändras så att positiv särbehandling kan tillämpas inom
Chalmers Studentkår. Tidigare var det
omöjligt för organisationer som riktade
endast mot kvinnor att bedriva verksamhet eller marknadsföra sina aktiviteter
i samarbete med Chalmers Studentkår.
Detta kunde nämligen tolkas som diskriminering mot män om sådant skulle
förekomma.
Linda Wäppling (at13) är en av de som
sitter i FuM och som tog initiativet att
ta fram motionen att tillämpa positiv särbehandling.
– Redan för ett år sedan diskuterade jag
med mina vänner om hur kåren skulle
kunna arbeta mer strategiskt med likabehandlingsfrågor. Jag hade hört att det
fanns tillfällen då organisationer som arbetar för jämställdhet nekats samarbete
med kåren för att de endast riktade sig
till en grupp. För mig var det en viktig

22

22

fråga att lyfta, så jag kandiderade till kårfullmäktige, säger Linda.
Linda brinner för jämställdhet och var
den som fick flest röster under FuM-valet: 131 röster (jämfört med 81 röster på
personen som fick näst flest röster). Hon
har tillsammans med bland annat Carl
von Rosen Johansson (e13) ingått i en
arbetsgrupp där syftet är att ta fram olika underlag för att visa att positiv särbehandling behövs i dagens Chalmers.
– Att fullmäktige kunde bifalla vår motion var ett steg i rätt riktning, men arbetet med likabehandling måste fortsätta
på flera fronter. Diskussionerna som togs
upp på FuM6 i samband med beslutet var
väldigt aktuella och givande. Jag är glad
att det blev en fråga som många engagerade sig i. Vi lyckades få 240 personer att
svara på en undersökning rörande vår
motion – tänk om vi kan få sådan respons
i fler fullmäktigefrågor, säger Linda.

Vi i Tofsen bestämde oss för att ge oss
ut på campus och se hur manliga chalmerister såg på kvinnliga ingenjörer
och jobbranschen. Frågan vi ställde var
“Tror Du att kvinnliga ingenjörer har
svårare att få jobb än manliga?”. Det intressanta är att Tofsen 1969 gjorde exakt
samma sak och fick i princip “nej” från
samtliga.
Vad blev resultatet? Intressant nog blev
svaren också “nej” 2016. Skillnaden är
dock att dagens chalmerister verkar ha
större kunskap gällande ojämställdheten
och att de tror att företag faktiskt arbetar
med positiv särbehandling för att snabba
på jämställdheten i Sverige, medan chalmerister för 47 år sedan trodde att kvinnor och män var redan jämställda ute på
marknaden och därav trodde de inte att
kvinnor hade svårare att få jobb - trots
att det är långt ifrån sanningen.
TEXT: DANNY LAM

TOFSEN #2
#3 • 2016
2015

Intervju

”ATT BIDRA MED ETT
ANNAT SÄTT ATT TÄNKA”
Två chalmerister är med i ett socialt entreprenörskapsprojekt som går ut på att
hjälpa sydafrikanska entreprenörer med affärsutveckling. Duon kommer att befinna sig på plats i Sydafrika och leda workshops för att göra verksamheterna bättre.
TEXT: DANNY LAM

Victor Waldenström, 26 år gammal,
pluggar på Entreprenörskolan på Chalmers. Skolan grundades 1997 och är en
del av Industriell Ekonomi-programmet.
– Jag gick tidigare på Handelshögskolan där jag läste en kandidat i Utvecklingsekonomi. Det är egentligen
nationalekonomi men med fokus på utvecklingsländer. Jag hörde sedan mycket
gott om Entreprenörskolan och det var
då jag bestämde mig för att bli chalmerist.
På Entreprenörskolan finns det en
paraplyorganisation för socialt entreprenörsskap som heter Knowel. Alla som
läser första året uppmuntras till att presentera en idé eller en projektplan på ett
socialt projekt. Victor ska tillsammans
med Oskar Norén åka till Sydafrika för att
hålla workshops för sydafrikanska entreprenörer och egenföretagare.
– Det kommer nog vara lite blandat
med folk med idéer som de vill förverkliga eller vill utveckla sitt företag och ta det
till nästa nivå.
En stor del av projektet sponsras av rekryteringsbolaget Oddwork. Utöver det
får duon söka egna stipendier och bidrag
för att finansiera resan och boende.
– Det är väldigt roligt att engagera sig
i såna här projekt via Entreprenörskolan
eftersom man får möjlighet att närma sig
sponsorer och organisationer tack vare
att vi kan säga att vi pluggar på Chalmers.
Deras mål med projektet är att hålla
workshops varje dag och där målet inte är

TOFSEN #2 • 2016

att berätta hur saker och ting ska “göras
rätt”. De vill komma med annat perspektiv och ställa rätt frågor så att studenterna får känna hur företagskulturen ser ut
i Sverige.
– En viktig del när det kommer till företagande och investeringar är vikten av
transparens. Om jag ska investera i ett
företag så vill jag ju veta allt som händer,
allt som är positivt men även det som är
negativt för att kunna göra en realistisk
bedömning. I Sydafrika finns det en tendens att man inte delar med sig av allting.
Många anser att det är affärshemligheter
som man inte vill vara för öppen med eftersom man är rädd att någon ska stjäla
ens business. Det är ett exempel på en
fråga där vi kan bidra med ett annat sätt
att tänka.

Har du tips till folk som funderar på
att starta någonting eget men inte riktigt vågar?
– Där är lite som du säger: att våga.
Om man inte provar så kommer man
aldrig veta. Något annat vi har fått höra
mycket under utbildningen är att det är
bättre att prova tidigt i idéstadiet och att
inte lägga för mycket tid på att planera
och skriva stora affärsplaner på 200 sidor.
Ofta är det så att den idé som du har i ditt
huvud inte alls är det som folk faktiskt
vill ha. Genomsnittsmiljonären har gått i
konkurs 3-4 gånger innan man verkligen
lyckas, sägs det.

Kan alla bli entreprenörer?
– Ja, det tror jag. Den klassiska bilden
av en entreprenör är oftast Mark Zuckerburg eller Elon Musk, dvs superentrepenörerna som bygger bolag som är
miljardvärderade och förändrar sättet vi
gör saker på i grunden. Men det behöver
verkligen inte vara så. Gängse uppfattningen är att antingen är man entreprenör eller så är man det inte. Det är inte
nånting som nödvändigtvis är ett personlighetsdrag som är medfött utan att det
kan drillas fram i alla människor. Alla entreprenörer är olika på sitt sätt. Man kan
ju vara den här superenergiska, väldigt
karismatiska typbilden av en ledare men
det finns många entreprenörer som är lite
mer lågmälda och analytiska.

23

Reportage
Lindholmsfestivalen

”Lite som Göteborgs Miami”

De gick runt på kårhusdagen med sina vita kavajer,
stora plancher och muffins. Gänget bakom årets
Lindholmsfestival var ute för att samla in önskningar
från Chalmers studenter.
Vi åkte ut till Lindholmen för att prata festival
med Axel Desaix och Anders Mellbin. Båda
två läser andra året på H och har tidigare engagerat sig inom sektionen men tyckte nu att
det var dags att annorda något större - något
för hela Chalmers.
Både Axel och Anders är vana festivalbesökare sedan innan. Axel berättar att han varit
nere i Belgien ett par år och besökt Tomorrowland, en av Europas största
fesivaler. Utöver det har han
även gått på festivaler i Sydney
och hemma i Sverige. Anders har
sedan 2005 besökt 10-15 festivaler. I år har de bestämt sig för att
byta ut publikhavet mot en plats i
kulisserna, och tillsammans med
tre andra H-studenter, arrangera en festival
ute på Lindholmen.
Axel: Förra året, när festivalen grundades,
var jag där som besökare och hade jätteroligt. De som arrangerade då tyckte att vi skulle söka om att få arrangera i år, och jag är
jätteglad att det blev så.
Anders: Vi är alla fem intresserade av musik
och festivalkulturen, och är även alla personer som gillar att ha många bollar i luften och
inte sitta hemma, så det passade perfekt.

is vid vattnet på Lindholmspiren, musik och
härligt häng. Det kommer även bli ett par
jippon inne på festivalområdet. Förra året
gästades festivalen av band som bland annat
The Hawkings, Paradisäppelvägen och First
Love. Exakt vilka band som kommer uppträda på Lindholmsfestivalen i år återstår att se.
Axel: Det är många band som hört av sig till
oss och sagt att de vill spela på festivalen, vilket såklart är jättekul, men ibland kan tyvärr

De tycker båda att det bästa med festivaler är
stämningen, träffa nya och gamla vänner och
lyssna på bra musik med dem.
Anders: Man träffar några nya människor,
hänger med dem till något band, blir helt
frälst och sedan är man världens lyckligaste
i några timmar. Några av de artister jag lyssnar på idag, som Timbuktu och Hoffmaestro,
hörde jag först på en festival. Jag har även
börjat lyssna en del på ett band jag hörde på
Lindholmsfestivalen förra året, Paradisäppelvägen.
Om 10 år hoppas de att festivalen är självförsörjande, att alla på Chalmers vet vad
Lindholmsfestivalen är för något
ser fram emot det som ett av de
viktigaste datumen på hela året.
Axel: Alla på Chalmers vet ju vad
det innebär när det sker ett FestU-event, så vill vi att det ska vara
med Lindholmsfestivalen också.

Gillar man musik, umgås med sina
vänner, tycker det är trevligt nere vid
vattnet och sitta i solen, då är det på
Lindholmen man ska vara 14 maj. ”

Än så länge är många planer hemliga, men
det utlovas ett festivalområde liggandes pre-

24

studentbudgeten sätta käppar i hjulet. Trots
det ska vi försöka få ihop en riktigt bra line-up
i år. Sedan förra året, då de gjorde ett hästjobb och anordnade en festival på bara några
månader, har vi infört några förbättringar. Vi
tog över där de slutade och har kunnat utveckla saker de inte hann.
Anders: Vi har börjat diskutera en del av de
förslag vi fick in från studenter på Kårhusdagen. Vi har även tänkt mycket på hur man kan
utveckla festivalområdet för att få en så stark
festivalkänsla som möjligt. Även fast det är en
liten festival vill vi få det att kännas som vilken
större festival som helst.

Varför ska man gå i år?
Axel: För att ha en fantastisk dag ute på Lindholmen. Man kommer hit och umgås med
sina vänner, lyssnar på bra musik och festar
framför scenen.
Anders: Gillar man musik, umgås med sina
vänner, tycker det är trevligt nere vid vattnet
och sitta i solen, då är det på Lindholmen
man ska vara den 14 maj. Jag tror inte man
kan slå det.

TOFSEN #2 • 2016

Lindholmsfestivalen
Kårkommittéer

FEM SNABBA MED ANDERS:
LINDHOLMEN JOHANNEBERG
ARRANGERA FESTIVAL GÅ PÅ FESTIVAL
16-BUSSEN 55AN
BACK-STAGE ON STAGE
I LOUNGEN INNE I PUBLIKHAVET

5 SNABBA MED AXEL:
LINDHOLMEN JOHANNEBERG
ARRANGERA FESTIVAL GÅ PÅ FESTIVAL
16-BUSSEN 55AN
BACK-STAGE ON STAGE
I LOUNGEN INNE I PUBLIKHAVET

EN
L
A
V
I
ST
E
F
S
M
L
O
H
D
N
AR
LI
R
E
T
N
PRESE

N
E
S
S
A
L
K

OBS

r
blanda
m
o
s
d
e
n
usik! D
orgsba
b
lm
e
a
t
ö
iv
t
G
s
mösigt
rlig fe
ett tok
tt de ko
t till hä
r
a
n
ä
e
å
n
p
m
e
a
u
s
r
r
s
t
k
en
”Obskla p och blåsins n och vi är sä
röja till
r
å
f
n
ipho
å sce
stivale
punk, h
lvind p
olmsfe
e
h
v
rörd.”
d
ir
v
in
L
ig
ikt

on obe
g
n
å
e
k
n
li
r
är en r
b
a
u
n
till att p som inte läm
mer se
g
in
speln

TEXT: ANJA BRÖYN BILD: FREJA BYSTRÖM

FAKTA LINDHOLMSFESTIVALEN
Lindholmsfestivalen är en endagsfestival ute på Lindholmen för Götas förenade
studentkår. Evenemanget startades upp förra året efter en medlemmsundersökning på H-sektionen. En arbetsgrupp tillsattes och Lindholmsfestivalen trädde
fram.
För att få ta del av löpande uppdateringar från Lindholmsfestivalen och få veta
när och hur biljetterna kommer säljas kan man följa dem på Facebook och
Instagram. Här kommer de även lägga ut bandsläpp.
Lindholmsfestivalen kommer i år infalla 14 maj.
TOFSEN #2
#1 •• 2016
2016
TOFSEN

25

25

English

26

TOFSEN #2 • 2016

English

What is all this Cortègen
fuss about anyway?

TEXT: LOVISA JÄBERG & RAHA DADGAR
FOTO: CFFC

The day with big C are closing in. If you are a proper
Chalmerist you should know everything about this
yearly event. Therefore we put together this article to
keeping everyone up to date about the biggest thing
of the year, Cortègen. Tofsen got their hands on this
years president, Helena “Schack” Pettersson (Z) and
PR responsible, Adam “Hertz” Andersson (M).
Why did you apply for CCC?
Adam: I had two friends who was involved in
the committé last year and they seemed to
be having lots of fun! I’m doing my fifth year at
Chalmers which means I only have my master thesis left and I wanted to do something
more before it’s time to leave this place.
Helena: I started Chalmers in 2012 and was
engaged in ZEXET (sexmästeri at Z) and felt I
was looking for something even bigger!
Why should everyone build cortège?
Everyone can and everyone should build cortége. It is a big part of Chalmers and an event
which unify the whole school!
Maybe these two we are talking to are no
master builders, Adam built his first year at
Chalmers and Helena has not built at all..
H: When I was with ZEXET we planned and
arranged CM and didn’t have time for the
cortège.
A: We were lots of people from different student divisions who built together but I would
rather hang out with the rustmästeri at M.
They built a snake which was really cool.

remember the most, it was awesome.
A: Also some wagons have great slogans and
catchphrases which really sticks.
What is the best thing about this years
CCC?
We will hold the best cortège that has ever
happened obviously!
Are you trying to beat last years cortège?
Haha yes, being a part of CCC of course you
want to improve the cortège experience
every year. You want to put your own touch
to it. This year the registration is different. It
was a little confusing in the beginning but it
should work now! There are also always long
term plans and goals you want to achieve.

What is the best part of building cortège?
A: The best part is that you meet so many
new people and hang out with those you
don’t usually hang out with.

We hear a lot about how CCC works
24/7 and that there’s much to do. Is that
really true? How much do you work?
H: We start with a morning meeting at 8 am
and work till 5pm we have another meeting
then. There’s a lot of advertisment selling
and contacting orginazations during the day.
After the second meeting we work more
with tasks related to our specified roles until
11pm that’s when we get to go home for the
day. Then it’s just sleep and repeat! We work
from Monday to Saturday, Sunday is the day
we can sleep properly.

We ask about the best equipage of all times
and they do both agree about that it often is
the “lösnummer” that are most memorable.
H: There was a self-driven spider which I

We continue working after the Cortège week
until the end of May, There’s always a lot to
do afterwards, cleaning up and such. During
fall we study like everyone else but there’s

TOFSEN #2 • 2016

still a lot going on during the weekends.
Appreciation parties we need to arrange or
attend, representing and the aspiring period
which all take a lot of time.
What’s the work atmosphere among the
Committee?
Everything works very well, we have a lot of
fun together.
Since you, Helena, have been a part of
this for two years we have to ask how
does it feel like to be a part of CCC for
two consecutive years? Are you still as
excited this year?
H: Feels fantastic! I am very excited! You’re
ready for everything in a whole other way
the second year. You think you know what’s
going to happen the first year and then you
see you have 10 times more work than you
thought.

Why should people join CCC?
A: If you like big challenges you should definitely apply. The aspiring is a really long period
which you can try a lot of diffirent things that
are fun! It’s fun that everyone comes from
different divisions so you end upp meeting
a great new gang. Of course it’s also fun to
arrange Cortègen and everything that comes
along with it!

(FUN) FACT
Helena is the first
female president of
the cortège committee,
since the start over 100
years ago.

27

Reportage

CCC’S TOP TIPS FOR A
GREAT CORTÈGE!I
SELLING THE CORTÈGEPROGRAM?
A: You need to know what you’re selling, you should be able to show
people your favorite joke. You should be able to go up to people.
H: It depends on who you’re selling it to of course. If you’re trying
to sell the program to a person from Gothenburg who watches the
Cortège every year, you can just say that there’s fun information
about the carriages in the program. If you’re trying to sell the programs to a friend you can show all the jokes. You should also think
about WHERE you are trying to sell the programs
A: Standing outside Volvo right before they finish their day is a good
tip. Nordstan isn’t as good because people are mostly stressed and
busy.
H: If you’re a couple people who are trying to sell the programs you
can divide all the programs among you, Selling programs together is
more fun than trying to sell by yourself!

COMBINING THE CORTÈGE WITH YOUR STUDIES AND OTHER RESPONSIBILITIES ?
If you have a team of different people from different divisions for
example you can use your time more effectively, if no one’s building
things will stand pretty still which might be the case if everyone has
the same lecture at the same time.
WINNING?
H: spend time on every part of the carriage. A lot of people forget that
you can do so much more than making a carrige or a difficult technical
lösnummer(?). The show you put on is just as important if not more!
A: Movement is fun. The public likes when the number has moving
parts.

BUILDING?
A: When there’s a lot of people in a team there’s a risk that people
won’t help because they think someone else will get the job done. Try
to plan and divide the work and communicate with your teammates.
H: have a plan and stick to it during the building process. Think about
the fact that the number should also be easy to tear down. It should
only hold for 3 hours so you don’t need to spend a lot of time on it’s
sustainability.
GETTING A LOT OF NAILS?
Have a well planned building process and have acceptable reasons
why you need the nails. ”We need 8 nails in a row in this corner” isn’t a
good enough argument.

TOPPINGS ON THE BYGGBURGER?
A: I thought the egg was nice when they had them, It was delicious if
you got there a bit late.
H: I liked last year’s mexican theme!

MAXIMIZING THE BUILDING WEEK EXPERIENCE?
Be there as much as you can and you won’t miss a thing. EkipageKampen is there an entire week and I think you need to go all in. It’s
INCREDIBLY FUN!
Keep yourself updated on the week’s events by downloading the app!

28

TOFSEN #2 • 2016

Pubrundan

PUBRUNDAN
A recurring event at Chalmers is the pub crawl. An
event that fills one thursday of every student’s calendar each study period?
The pub crawl is when every section’s pub, plus a few
other pubs on campus, open for the evening .If you
feel ambitious you could even try “going the round”,
which is when you try to visit all the pubs in one night.
If you’re successful, you can brag about your accomplishment by showing your fully stamped checklist.
The checklist is a list that consists of all the existing
pubs plus stamps for each pubs one has visited that
night.
This year Tofsen also decided to try “going the round”!
Because different pubs have different opening hours
and some pubs are busier than others, a little bit planning is required if one wants to make the round. Since
we take challenges very, very seriously, we decided to
plan the entire evening. We planned our route, which
busses we would take and even how much time we
would spend at each pub. Everyone in the group also
had a special role for the evening:

Danny – Camera holder number 1
Lovis – Camera holder number 2
Jonas – Irresponsible number 1
Mono – Counter number 1
Yoschü – Sheep holder number 1
Curlz – Time checker number 1
Kettil – Horse keeper number 1

Of course we could have chosen different roles but we
decided these were the most important ones.Unfortunately we lost our time checker and horse keeper
to sickness before the evening had even started. We
needed extra help so called Stina to for moral support.
How the evening went? Take a look below and see for
yourselves!

NOTICE

You do not have to drink anything at
each pub to get the stamps on your
checklist. It is enough to get inside!
TEXT: JOHANNA SHÜLDT, LOVISA JÄBERG
& RAHA DADGAR FOTO: DANNY LAM

Join Tofsen at the pub crawl!
11:AN

CAFÉ C

What is your thoughts
about 11:an?
Lovis: We had to wait for our
freinds, they were a bit slow
started..
What about the beer?
Sawmill: I had cider

Are you planning on going to
all the pubs tonight?
Beer-guys: Yes!
Have you been drinking all
those beers?
Beer-guys: (Laughter) No
What order of the pubs is your plan?
Lisch: 11:an, Café C, J.A, Hubben,
Brooklyn Local and after that I don’t
know.

Tofsen:
Lovely ambience but the
cocktails are expensive. We
got seating right away!

J.A PRIPPS

”Support Pripps!”

– Unknown
Tofsen:
Not very cosy and quite
expensive. ”It looks clean, if you
ignore the floor” – Danny

What about the ambience at J.A?
Unknown: (Two thumbs up) It’s great!
What are you drinking?
Unknown: Ale, Pripps, Brooklyn.
”Support Pripps!” – one of the unknown
guys.

Tofsen:
Cheerful! Most like a real
pub but there’s a terrible
queue to get in..

CLUB AVANCÉZ

Do you know what is going on tonight with
the pub crawl?
Roshanak: Teenagers.. (Tofsen objects and she
corrects her self) ..students taking drinks everywhere.
Signing those papers are weird. Getting drunk is fun,
throwing up is not.
What’s your impression of people at Chalmers?
Roshanak: They’re OK. I dated two of them.
What do you think about the Pub crawl?
Viktor: You seem to have lots of fun.
What is your impression of chalmerister?
Viktor: Inventive!

”We care about the
others in the queue”

-MK
KAJSABAREN

For how long have you been queuing?
Amanda: One hour, maybe more…
MK: 2,5 hours probably.
For how long are you planning to stay?
Amanda: It took a while to get the food but
probably another hour so.. two hours total.
MK: We care about the others in line so we
will leave when we’ve finished eating.

Tofsen:
Sweet staff and a nice,
pleasant environment.

30

TOFSEN #2 • 2016

ut the
ve. We
way!

Pubrundan

HUBBEN 2.1

Tofsen:
Very nice with karaoke but
not enough seating.

Neon, how does it feel to have a pub
named after you (Theme: Neon)?
Neon: Very nice, I’ve been waiting for this
since I started Chalmers.

BULTEN

What do you think about the live
band in Bulten?
Nils: (Thumbs up) Great!
Do you hear what I say?
Nils: (Laughter) I think so...

Tofsen:
The music is too loud. I
can’t hear the singer, or
my own thoughts..

ZALOONEN

Why are you having a pair of underwear
in your pocket?
Albin: Well, I was meeting a friend doing an art
project. She was to make handprints and needed a
pair of white underpants but mine was not entirely
white so we bought a new pair for her. I forgot
to take them out. (Proudly waving the underwear
around and almost burning them on the candle)..
Are you wearing underpants now?
Albin: (Wide smile) No, I’m not.

”He has his underpants in his
right hand pocket.”

– Niclas
FORT NOX

”JAAA!”
-All the girls
of Chalmersbaletten

Are you ANollK, and in that case are
you psyched up for the reception?
One of the girls: Creative! We are Chalmersbaletten, but we are super stoked
about the reception!
Can you show us some dancing?
Yes, of course! (Everyone starts to dance)

BASEN

How many different beers
do you have?
Working person: 220
Which one is the best selling?
Brooklyn lager

RÖDA RUMMET

What makes your burgers the best?
Because they are amazing!
Which dancefloor is the best apart
from yours?
Unknown: Chemistry, they have nice shots
which contribute to the pleasent
atmosphere.
TOFSEN #2 • 2016

31

Teknik

Ekvivalensprincipen
TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON

På bild 1a ser Du en klassisk leksak,
ofta daterad till 1500-talet. Den har olika namn världen över, som t ex balero i
Spanien. Leksaken består av en boll fäst
med en tråd i en tratt, som sitter på en
stång. Man kastar bollen och försöker sedan fånga den i tratten, vilket kräver stor
skicklighet. Albert Einsteins granne Eric
Rogers överlämnade en variant av boleron till Einstein på hans 76-årsdag. Jag
visar den stiliserad på bild 1b. Du kan
själv lätt tillverka en enkel bolero hemma utan plastkulan och med ett elastiskt
snöre istället för fjädern. När Du släpper
prylen så att den faller fritt hamnar bollen automatiskt i tratten! Einstein insåg
omedelbart att experimentet illustrerade
hans s. k. ekvivalensprincip, som han introducerat 48 år tidigare.

Resonemanget ovan betyder att acceleration och tyngdkraft är identiska begrepp,
den s.k. ekvivalentprincipen. Einstein fick
denna plötsliga insikt när han hörde att en
person fallit ner från ett hus i Berlin och
beskrivet fallet som om han var tyngdlös.
”Den lyckligaste dagen i mitt liv”,
sa Einstein. Ekvivalensprincipen ledde

fram till den allmänna relativitetsteorin,
som vi nu 2015/16 firar 100-årsjubiléet
av. Tänk att man enkelt kan göra experiment hemma på allmänna relativitetsteorin! Välkomna till Fysikaliska leksaker
på Chalmers för att studera fenomenet
närmare.

När baleron är stilla (bild 2a) hänger kulan rakt ner och trådens töjning är ett
mått på kulans vikt, den tunga massan
mtu. Gravitationskraften G balanseras av
sträckkraften S1 från tråden. När man
släpper baleron kommer kulans tröga
massa mtr att accelereras p g a gravitationen. Einstein antog nu att den tunga och
tröga massan är lika stora, mtu = mtr , vilket
leder till att alla kroppar accelereras lika
mycket vid fritt fall. Speciellt faller tratten
och kulan lika fort. Vi har då bortsett från
att kulan rör sig någon centimeter uppåt
relativt boleron. När kulan hamnar i tratten har boleron fallit cirka en meter, så vi
kan anse att tratt och kula faller ungefär
lika. I det fallande systemet har kulan igen
tyngd och dras in i tratten av spänningen
S2 i fjädern, se bild 2b.

32

TOFSEN #2
#3 • 2016
2015

TEXT: ERIK ÖHRN

Cha cha bloggen Bästa dam eller herre
Äntligen stod prästen i predikstolen
Inledningar var aldrig min starka sida.
Trots det envisades jag med att tid och
otid sitta och knåpa ihop en ny text, en
tankeväckande krönika eller ett fängslande reportage. För om man inte kan få ut
sina tankar och påverka människor, vad
spelar då tankarna för roll?

tören, och såg framför mig ett ganska
stramt kontor med journalister som skrev
på datorer i kulsprutetempo och layoutare
som i bästa stockfoto-stil stod kring samma skärm och livligt diskuterade någon
luddig designdetalj. Verkligheten visade
sig vara totalt annorlunda och väldigt
mycket mer behaglig.

På mitt första möte möttes jag av en
Jag vill säga att jag började min resa soffa som befolkades av en 60+-man i casom förvirrad Nollan på Chalmers en mo-kläder och Hello Kitty-halsband, som
mystisk sensommar. Tyvärr hade vädret livligt diskuterade ellära med en långhå2013 ingen känsla
rig CBK-are.
för dramatik, och
Två tjejer
Det viktigaste är att jag
det var med sol
satt
och
och värme som
skissade på
fick träffa alla de nya
Göteborg hälsade
någonting
människorna jag lärde
mig. Varför ville
som kanske
jag ha den dystra
eller kanske
känna, upptäcka vilka
stämningen? Jag
inte borde
fantastiska personer det
var så klart glad
visas
upp
över att ha komfinns som engagerar sig” för allmänmit in på Chalheten. En
mers, någonting
annan kille i
jag velat sedan i alla fall högstadiet, men soffan, lång och skäggig, tog flinkt upp en
var samtidigt en smula nervös och rädd. muffin från bordet med hjälp av en inte
Nervös för att nästan alla mina vänner helt oansenlig kniv. Detta gav honom en
var kvar i de djupa värmländska skogarna mycket trött blick från kvinnan som vieller hade flyttat till andra städer. Rädd sade sig vara kaptenen vid bordet, chefför att jag inte skulle få några nya vänner. redaktören. “Hej”, sade hon med en förhoppningsfull blick, och jag visste att det
Som tur var tog min sektions NollK här var där jag ville vara. Äntligen något
emot mig med öppna armar och jag upp- som var lite annorlunda.
täckte att det fanns fler folk på sektionen
som var precis som jag. Jag gick med i en
Under åren har folk kommit och gått,
sektionskommitté och blev, till min egen Tofsen har varit i blåsväder och gått från
stora förvåning, en rätt social individ. förening till kommitté, och till slut var jag
Men, tänkte jag då, hur ska jag lära känna den äldsta i rummet. Det kändes ganska
andra, ännu fler, personer? Annorlunda skumt, jag var ju den nya killen. Men efpersoner? Chalmers är stort, och att be- ter två och ett halvt år hade det kommit
gränsa sig till bara en sektion kändes så klart nyare killar och tjejer. Jag ska inte
smått. När jag satt och bläddrade i en så- gå in på alltför mycket om vad jag gjorde
dan tidning som du håller i just nu tänkte under åren, det räcker med att jag kan injag att en förening på kårnivå skulle kun- tyga att jag verkligen fick utlopp för min
na vara något för mig. Jag tyckte att det kreativa ådra som fotograf, skribent och
var roligt att skriva och fota så varför inte textredaktör. Det viktigaste är att jag fick
testa på Tofsen?
träffa alla de nya människorna jag lärde
Jag bokade ett möte med chefredak- känna, upptäcka vilka fantastiska perso-

TOFSEN #2
#3••2015
2016

ner det finns som engagerar sig. Det är så
lätt att fastna i sin egen umgängeskrets,
och att våga ta steget att gå en nivå upp
från sektionen gav mig enormt mycket.
Som du nog märker är det här reklambiten i rubriken kommer in. Men jag vill
poängtera att jag inte vill få dig att söka
just Tofsen, men i alla fall få dig att fundera på att söka någon av alla kommittéer, nämnder och föreningar som finns.
Det behöver inte ens vara på Chalmers, så
länge du ger dig ut någonstans och träffar
nya människor.
Nu, 2016, är jag inte längre Nollan och
inte heller nervös eller rädd. Vädret har
till och med vett nog att lyssna på mitt
humör den här gången. Min plats i Tofsen
har jag nu lämnat över till nya studenter,
men när de frågade om jag kunde skriva
en avskedskrönika, hur kunde jag låta bli?
För om jag kan få en enda människa som
läser detta att våga prova på någonting
nytt är det en vinst för mig. Och om du
tycker att krönikan bara är dum och förvirrad? Då har jag ändå fått en reaktion.
Jag har påverkat dig. Och är det inte det
som alla krönikor handlar om?

FOTO: NOELLE MADSEN

SKAMLÖS REKLAM
(OCH HEJ DÅ)

33
33

Pyssel

NONOGRAM

Fill the right boxes and find the hidden image. Each number signifies a
coherent group of boxes. between each group is at least one empty box.
34

TOFSEN #2 • 2016

Kan du inte vänta till april?

Pyssel

Färglägg din egen
byggrock!

TOFSEN #2 • 2016

35

Thank you for
visiting us at
CHARM!
thoma
sbeto
ng.se

15
15

We had a great time. And we got two winners!
We are happy to have met all of you and for all interesting conversations during
the CHARM days. We are looking forward to future opportunities keeping this
dialogue with you.
Congratulations to Philip Frick and Sara Almstedt who are the winners of the
competition to join our CEO for one day. Welcome to Thomas Concrete Group!
15

Watch out the Trainee Program on our website. Make sure to apply!

Thomas Concrete Group is a Swedish family-owned company that produces
and distributes high-quality concrete for cast in place construction. The
company was established in 1955 in Karlstad, Sweden, by Martin Thomas
and currently operates in the USA, Poland, Germany, Norway and Sweden.
Headquarters are in Gothenburg, Sweden. The Group has 1,500 employees
and produced 3.7 million m3 of ready-mixed concrete in 2015, with sales of
approximately SEK 4.0 billion.

Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 | info@thomasconcretegroup.com I thomasconcretegroup.com