You are on page 1of 36
#2 2016 VEM BRYR SIG OM FUM? OCH VAD HÄNDER MED DEMOKRATIN NÄR STUDENTER INTE
#2 2016 VEM BRYR SIG OM FUM? OCH VAD HÄNDER MED DEMOKRATIN NÄR STUDENTER INTE

#2 2016

VEM BRYR SIG OM FUM?

OCH VAD HÄNDER MED DEMOKRATIN NÄR STUDENTER INTE DELTAR?

VILSE I DIMMAN

VILKA PUBAR ÄR BÄST? TOFSEN HAR GÅTT PAR FÖR ATT TESTA

ALL ABOUT THIS YEARS CORTEGE

EVERYTHING YOU NEED TO KNOW ABOUT BUILDING CORTÈGE!

Nonogram / Kalendarium / Reportage / Intervjuer / Teknikexperiment

EVERYTHING YOU NEED TO KNOW ABOUT BUILDING CORTÈGE! Nonogram / Kalendarium / Reportage / Intervjuer /
PUBRUNDEKARTA
PUBRUNDEKARTA
FOTO: NOELLE MADSEN CHEFREDAKTÖRENS SIDA Ansvarig utgivare: Lovisa Jäberg chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel.

FOTO:NOELLE MADSEN

CHEFREDAKTÖRENS SIDA

Ansvarig utgivare:
Ansvarig utgivare:

Lovisa Jäberg chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel. 073-8445912

Jäberg chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel. 073-8445912 Redaktionen Lovisa Jäberg , Jonas Lindberg, Danny Lam,

Redaktionen Lovisa Jäberg , Jonas Lindberg, Danny Lam, Anja Bröyn, Mickaela Södergren, Raha Dadgar, Johanna Shüldt, Alexandra Kettil

Medverkande i detta nummer: Erik Öhrn, Agnes Danielsson, Louise Peters- son, Philip Radtke, Per-Olof Nilsson

Omslag: Lovisa Jäberg

Pubrundekarta:

Mickaela Södergren

Hemsida:

www.tofsen.se

Postadress:

Tofsen Teknologgården 2 412 58 Göteborg

Tryck:

Billes Tryckeri AB

Upplaga:

2000 exemplar

Vill du vara med i nästa tidning? Skicka ditt bidrag till chefred@tofsen.chs.chalmers.se innan den 20/8 Vi förbehåller oss rätten att korrigera och korta ner för långt material. Bilder skall vara högupplösta (minst 300 dpi).

Om:

Tofsen är Chalmers studentkårs med- lemstidning. Åsikter och värderingar som uttrycks i en artikel är artikelförfattarens egna och speglar inte nödvändigtvis inställningen hos redaktionen eller Chalmers studentkår. Tidningen ges ut fyra gånger per år och finansieras helt av annonsintäkter. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Insänt material antas vara avsett för publicering om inget annat anges. Allt material lagras elektro- niskt och kan göras tillgängligt på internet och i databaser om inte förbehåll mot detta görs av skribenten/fotografen/illus- tratören. Eftertryck utan redaktionens skriftliga tillstånd är inte tillåtet.

Chalmers studentkårs

samarbetspartners:

är inte tillåtet. Chalmers studentkårs samarbetspartners: (FÖRHOPPNINGSVIS) EN LITE MINDRE VÄLPLANERAD VÅR NÄR JAG

(FÖRHOPPNINGSVIS) EN LITE MINDRE VÄLPLANERAD VÅR

NÄR JAG GICK i grundskolan mötte jag upp

NÄR MAN BLIR äldre växer alla avstånd, ka-

CORTÉGEVECKAN NÄRMAR SIG och därför tog vi

min kompis Fanny varje dag halv åtta för att gå tillsammans till skolan. Vi träffa- des vid hörnet av dagis, varenda dag, året runt. Några enstaka gånger fick jag gå

ett snack med CCC för att kolla läget inför årets bästa vecka! Jag har lyckats övertala (nästan) alla mina kompisar att bygga så jag vet att det kommer bli magiskt.

och knacka på hemma hos henne för att hon försovit sig men oftast gick det bra.

lendern bokas upp snabbare och snabbare och umgängeskretsen växer och spretar

MITT 2016 KAN bara bli bättre och jag hoppas att våren blir så bra som vårar bara kan bli i Göteborg, nämligen helt underbara.

Lovisa Jäberg

åt alla håll. Klart det blir jobbigt att pla- nera saker men har det inte gått lite över- styr?

Chefredaktör 15/16

JAG UNDRAR OFTA om man inte skulle bli lug- nare om man slapp det där? Om man gick tillbaka ett steg. Planerade dagarna lite i förväg. Eftersom alla hela tiden KAN planera upp sina dagar känns det som om spontaniteten försämras. Har du inget att göra en eftermiddag är det lätt att fylla den genom ett meddelande till en kompis eller en bokning på nätet och vips är du ännu en gång uppbokad i förväg.

den genom ett meddelande till en kompis eller en bokning på nätet och vips är du

JUST NU LÄNGTAR jag allra mest till alla de härliga vårkvällarna vi har framför oss. Jag vill dricka öl i solen och vara utom- hus tills den tunna vårjackan inte längre stänger ute vårkvällarnas kyla. Jag vill grilla marsmallows, skratta, spela kubb och känna livet återvända efter en alldeles för deppig och lång höst och vinter.

Innehåll Innehåll 7 Korrens sida 8 Insändare 12 Ridande studenter 14 Mentorprogrammet MEDIT

Innehåll

Innehåll

7

Korrens sida

8

Insändare

12

Ridande studenter

14

Mentorprogrammet MEDIT

18

Vad håller KåK på med?

20

Varför bryr sig ingen om FuM?

24

Lindholmsfestivalen

26

CCC and Cortègen (eng)

28

Join the Pub crawl (eng)

32

Teknik

34

Pyssel

23 MAR

MARSKALKÄMBETET

Våren närmar sig med stormsteg och det börjar därför bli dags för Vårbal! Onsdag 23 mars har Marskalksämbetet biljettförsälj- ning inför årets Vårbal, som kommer gå av stapeln den 7 maj. För mer information kring biljettförsäljningen, se vår face- book-sida ’Marskalksämbetet’

24 MAR

PUBRUNDA

Som vanligt startar läsperioden med en rejäl pubrunda! Samtliga kårmedlemmar bjuds in till alla pubar på campus. För den djärve finns altid valet att gå par, alltså att lyckas besöka samtliga pubar under kvällen. Av hälso- och studieresultatsskäl kan detta dock ej rekommenderas.

15 APR

GASQUEK - ASPNING

Är du sugen på att ta extra mycket hand om Chalmers egna nattklubb? Denna vecka börjar GasqueKs aspning för våren! Håll dig upp- daterad med hjälp av vår facebooksida, och vet du redan nu att du är sugen, maila aspa@gasquen.se

och vet du redan nu att du är sugen, maila aspa@gasquen.se 30 APR, 12:00 MARSKALKÄMBETET FOTO:

30 APR, 12:00

MARSKALKÄMBETET

FOTO: CFFC

Starta Valborgsfirandet med en av Chalmers äldsta traditio- ner! Den 30 april på Valborgsmässoafton är det dags att byta vinterns svarta Chalmersmössa mot den vita, och detta evene- mang inträffar kl 12:00 på Teknologgården där bland annat tal hålls av både rektor och kårordförande.

Kalendarium

tal hålls av både rektor och kårordförande. Kalendarium 22 APR, 18:00 CHALMERS CORTÈGE COMMITTÉ Om Öltältet
tal hålls av både rektor och kårordförande. Kalendarium 22 APR, 18:00 CHALMERS CORTÈGE COMMITTÉ Om Öltältet

22 APR, 18:00 CHALMERS CORTÈGE COMMITTÉ

Om Öltältet

När öltältet öppnar sina portar den tjugoandra april När du känner dig klar för kvällen men din kompis ropar: En till!

När gåshuden smyger sig på genom bandens storslagna musik När Cortègeveckan omfamnar och ingen dag blir sig lik

När solljus fyller ditt hjärta med hopp När själens styrka tar kontroll över din kropp

När du låter musikens makt försätta dig i trans När den låter dig uppleva känslor du inte visste fanns

När plugghetsen försätts i en veckas koma När nätternas äventyr inte lämnar en skråma

För när morgondagen säger nej Behöver natten ryta ja!

2 MAJ MARSKALKÄMBETET - ASPNING

Vill du under nästa år anordna baler, sittningar, mösspåtagning- ar och mycket annat, och värna om Chalmers traditioner? Då är detta ett datum du behöver lägga in i kalendern, då det är sista ansökningsdatum till Marskalksämbetet! Efter det hålls intervju- er, och det går bra att anmäla sig till intervju även om man inte kunnat delta under aspningen!

CHALMERSSPEXET BOB

Chalmersspexet Bob kommer att under våren ha föreställningar följande datum:

15/4 - kl 19:00 Urpremière i RunAn & kalas 22/4 - kl 19:00 Föreställning i RunAn 23/4 - kl 19:30 Föreställning i RunAn 30/4 - kl 20:00 Valborgsföreställning i Storan & kalas 13/5 - kl 19:00 Föreställning i RunAn 14/5 - kl 18:00 Föreställning i RunAn 21/5 - kl 18:00 Buskföreställning i RunAn & kalas

Biljetter till föreställningar och kalas kan man köpa under lunch- tid i vår Spexkur som står precis utanför JA Pripps eller via vår biljetthemsida: http://www.chalmersspexet.se/biljetter/.

BILD: TENGBOM

BILD: TENGBOM Aktuellt Chalmersska Ingenjörsföreningens Jubileumsstipendium TEXT: PHILIP RADTKE Vem är din kandidat

Aktuellt

Chalmersska Ingenjörsföreningens Jubileumsstipendium

TEXT: PHILIP RADTKE

Vem är din kandidat till årets Jubileumsstipendium? Vem har gjort något för att främja Chalmersandan? Nu är det dags att nominera kandidater!

Vet du någon eller några som gjort en speciell insats för att främja Chalmersandan under det senaste året? Nominera din kandidat och motivera varför, så har hon eller han chansen att bli hedrad med Jubileumsfondens stipendi- um på 10 000 kr. Ett eller flera stipendier kan delas ut samma år. I samband med Chalmersska Ingenjörsföreningens hundraårsjubileum startades Chalmersska Ingenjörsföreningens Ju- bileumsfond. Syftet är att dela ut stipendium varje år, för att på ett tydligt sätt uppmuntra chalmeristernas engagemang för att bygga fruktsamma nätverk mellan studerande chalmerister och alumner från Chalmers.

Nominera din kandidat senast 11 april 2016 till jubileumsfond@cing.chalmers.se. Blankett finns på www.avancez.se. Kandidaten ska vara medlem i Chalmers Studentkår eller Chalmersska Ingenjörsföreningen.

6

HSB LIVING LAB

I juni är det dags för inflytt i de nyaste lägenheterna på Campus Johanne- berg och som namnet avslöjar har projektet stark koppling till forskning. Hyresgästerna kommer få testa på helt nya tekniker och utvärdera den nya sortens boende. Största delen av lägenheterna kommer gå till studenter på Chalmers och Göteborgs Universitet och därefter finns även några lägen- heter till gästforskare samt medlemmar i HSB.

Kommande projekt hos Chalmers studentbostäder:

120 lägenheter, Emilsborg 5, Gibraltargatan, Krokslätt.

Målsättning är byggstart i början av 2017 med inflyttning under 2018.

54 lägenheter, Emilsborg, Gibraltargatan,

Krokslätt. Planerad byggstart är beräknad till 2017 och färdigställande år 2018.

240 lägenheter i höghuset Chalmers Kårbo, Campus

Johanneberg. Bedömd byggstart är 2017 med färdigstäl-

lande år 2019.

KÄLLA: CHALMERS STUDENTBOSTÄDER

HSB Living Labs är ett projekt som kommer pågå under tio år där nya material och ny teknik kommer testas och utvärderas. Målet med projektet är framför allt att se hur resurssparande teknik kan användas och utvecklas samt hur vi människor kan förbättra sparan- det genom hur vi lever och beter oss i vardagen.

Bilder av tvättstudion har cirkulerat där man ser hur en kombinerad tvättstuga och uppehållsrum kan komma att se ut. Man hoppas kun- na förändra hur folk umgås och många gemensamma ytor kommer finnas tillgängliga.

Den 18 mars var det sista anmälningsdag för att söka lägenheterna och snart kommer intervjuer hållas för att hitta de rätta hyresgäs- terna.

Är du mer intresserad av HSB Living Lab, spana in hemsidan www.hsb.se/hsblivinglab

att hitta de rätta hyresgäs- terna. Är du mer intresserad av HSB Living Lab, spana in

Korrens sida

Korrens sida Korren knäcker nöten (ger er svar på livets frågor) symmetri och Kära Korren Jag

Korren knäcker nöten

(ger er svar på livets frågor)

symmetri och
symmetri och

Kära Korren Jag har alltid problem med relationer, vad ska jag göra för att få det att fungera? Ett bekymrat hjärta

Korren! Jag försöker också skapa en tidning, men känner att den klassiska tidningsdesignen börjat lukta. Har du några tips?

Chefsredaktören

börjat lukta. Har du några tips? Chefsredaktören Hej Chefredaktören (lär dig stava ditt eget namn,

Hej Chefredaktören (lär dig stava ditt eget namn, herregud), Tricket med att skapa en tidning ligger i att först

pressa och torka pappersmassan till faktiskt papper.

Gör man som du troligtvis gör och försöker skriva direkt på massan blir det bara kladdigt och oerhört ickedesignat. Utöver det blir alla färger dessutom gröna och luddiga efter ett tag och tidningen bör- jar, precis som du säger, lukta ordentligt. Om du

ska forsätta på det här spåret och vill ha en design som är inne, se till att du kollar massans bäst-fö- re-datum för att försäkra dig om att stilen inte gått ut. Korren

Hej Hjärta, Jag förstår hur du känner. När man är ny på en

teknisk högskola känns det som att relationerna är som spöken, de är där i ögonvrån men går inte fästa blicken på. Det jag kan rekommendera är att läsa kursen TMV200, Diskret matematik. Där förklaras

det hur man kan göra för att fokusera på relationer- na, och förstå att trots att de kan verka besvärliga egentligen bara är olika delmängder. Även du ska kunna få ordning på reflexivitet, symmetri, anti-

transitivitet med lite övning. Lycka

till med studierna och inte minst med relationerna! Korren

Hallå Korren, Det verkar som att jag aldrig kommer hitta kär- leken här i klassrummet. Inte heller Gasquen ger resultat. Vad ska jag ta mig till? Mattetjej

Gasquen ger resultat. Vad ska jag ta mig till? Mattetjej dig i ett träd och pip
dig i ett träd och pip en stund så ska
dig i ett träd och pip en stund så ska

Hej Mattetjej, Själv har jag ett talesätt jag håller fast vid: dejta bara personer med alla nötter i trädet. Här på just Chalmers verkar inte en enda kotte ha ett eget träd, och de snarare är nötter än samlar dem. Har du provat Slottskogen? Senast jag var på besök fanns det många stiliga individer med glänsande päls där, och de hade verkligen ingen dålig storlek på svan-

sarna. Sätt

du se att de flockas till dig. Eller är du kanske som personen ovan som hade problem med relationer?

I så fall, titta åt andra håll. Att dejta abstrakta kon- cept fungerar aldrig bra i min mening, det går inte att ha vettiga diskussioner med dem och det enda de kan relatera till är element. Undvik. Ville jag ha diskussioner om ei saa peittää skulle jag dejta en VVS-installatör.

Korren

Skicka in DINA frågor till Korren på korren@tofsen.chs.chalmers.se

Insändare
Insändare

Vad kan Chalmers göra för

integrationen?

Det lär ju inte ha undgått någon att Sverige har och kommer få ett ökande behov av en god integration av de människor som sökt sig hit för att skapa sig ett nytt liv, fritt från krig och förtryck.

Dessa människor kommer med erfarenheter, kunskap och kompetens som är en enorm tillgång för Sverige om de tillvaratas och ges en plats i samhället. För att detta ska ske krävs satsningar i form av resurser och engagemang från det offentliga, näringslivet och indivi- der. För oss som studenter på Chalmers dyker frågan upp vad Chalmers kan göra för integrationen. I sin roll som högskola och storspelare i Göteborgsregionen borde det finnas stora möjligheter och också ett ansvar att vara med att bidra och på så sätt verka för en god samhällsutveckling samt berika den tekniska sektorn.

Men vad skulle då Chalmers kunna göra? För det första skulle vi kunna följa efter Göteborgs Universitet, som redan har anställt en flyktingsamordnare och berett för praktikplatser för nyanlända på sina institutioner. En annan tanke är att utnyttja den väletablerade och uppskattade formen för tekniskt basår och kombine- ra detta med undervisning i svenska. På så sätt skulle personer med lämpliga förkunskaper och intresse för tekniska studier snabbt bli väl förberedda för vidare studier på teknisk högskola. Ett tredje förslag kan vara att de som redan har rätt förkunskaper, men saknar

fullständiga svenskkunskaper, kan antas till våra grund- program och sedan få språklig hjälp av SFI-lärare och

av studenter genom exempelvis mentorskapsprogram.

Eftersom språkbarriären inte är lika stor inom tekniska ämnen som mer humanistiskt orienterade ämnen bor-

de dessa satsningar ha goda förutsättningar att lyckas!

Utöver att bidra till integration och förse ingenjörs- branschen med välbehövlig arbetskraft skulle Chalmers

på detta sätt medverka till en breddad mångfald inom

teknisk utbildning och i arbetslivet. Därutöver finns det

en vilja från studenter på Chalmers att engagera sig, vilket är en tillgång som högskolan kan använda i inte- grationsarbetet.

Vi har nu bara presenterat några förslag på vad som

kan göras. Det viktiga är att Chalmers tar steget och går

till handling!

Agnes Danielsson, V2 Louise Petersson, V2

Detta är en insändare från chalmerister och alltså inte Tofsens åsikter. Vill du också få din text publicerad? Skicka in den till text@tofsen.chs.chalmers.se

åsikter. Vill du också få din text publicerad? Skicka in den till text@tofsen.chs.chalmers.se 8 TOFSEN #3
studentrösten Vad tycker du?
studentrösten
Vad tycker du?
studentrösten Vad tycker du? Kåraktuellt 3 snabba med Claudia (h13) Vad är den bästa funktionen med

Kåraktuellt

studentrösten Vad tycker du? Kåraktuellt 3 snabba med Claudia (h13) Vad är den bästa funktionen med
studentrösten Vad tycker du? Kåraktuellt 3 snabba med Claudia (h13) Vad är den bästa funktionen med

3 snabba med Claudia (h13)

Vad är den bästa funktionen med Studentrösten?

Att det är en naturlig kanal för att samla in medlemmarnas åsikter.

-

Vad gör ni på just er sektion?

- Vi håller i en tävling, bjuder på kaffe och fika samt ställer frågor till alla medlemmar.

Vad är den viktigaste responsen ni fått av era medlemmar?

-

kontaktat Akademihälsan för att de skall komma och hålla i en stresshanteringsföreläsning.

Att väldigt många är stressade. Därför har vi

Claudia Ardelean Ordförande Styrelsen för H-Sektionen

Vad är Studentrösten? ntrösten? • Ett sätt för dig att enkelt tycka till om allt
Vad är Studentrösten?
ntrösten?
• Ett sätt för dig att enkelt tycka till om allt
tt enkelt tycka till om allt
som rör din utbildning
ildning
• Ett sätt för studentkåren entkåren att att få få
medlemmars feedback eedback
• Ett sätt att belysa sa det det som som händer händer inom inom
påverkansarbete
e
• Pågår en gång per per termin termin på på alla alla
sektioner
• Arrangeras av styret,
tyret,
arbetsmarknadsgruppen sgruppen och och
studienämnden på på sektionerna sektionerna
Läs mer om hur vi bevakar din utbildning
bevakar din utbildning
www.chalmersstudentkar.se/utbildningspaverkan
kar.se/utbildningspaverkan
Nästa
Studentrösten:
11-22 april
2016
Högskolans sida 10 10 På högskolans sida presenterar vi olika personer, funktioner och satsningar för

Högskolans sida

10

10

På högskolans sida presenterar vi olika personer, funktioner och satsningar för att du som student ska få insyn i vem som gör vad och i olika saker som sker. Denna gång presenteras vad det innebär att Chalmers är Riksidrottuniversitet.

FOTO: OSCAR MATTSSON TEXT: ÅSA EKVALL

Kombinera idrott och studier

Chalmers har tillsammans med Göteborgs universitet utsetts av Riksidrottsförbundet till Riksidrottsuniversitet. Det innebär att studen- ter som kan och vill bli riksidrottsstudenter

får bättre möjligheter att kombinera träning och tävling på elitnivå med universitetsstu- dier. Att elitidrottare ska ha förutsättningar för att planera för sin yrkeskarriär i ett längre perspektiv är den främsta anledningen till att Chalmers, Göteborgs universitet och idrotts- rörelsen samarbetar inom Riksidrottsuniver- sitetet.

Samarbetet inne- bär också att läro- sätena utvecklar sin idrottsforsk- ning ännu mer

och erbjuder spännande och inspirerande kandidat- och examensarbeten för dig som gillar att kombinera sport, natur- vetenskap och teknik. Inom så gott som alla ämnesområden och masterprogram kan man hitta praktiknära tillämpningar inom sportteknologi.

Trettiofem elitidrottande studen- ter – eller finns det fler?

Efter bara ett halvår som Riksidrottsuniversi- tet har vi på Chalmers ungefär 35 studenter som studerar samtidigt som de idrottar på

elitnivå, till exempel inom konståkning, seg- ling, handboll, cykel och orientering. Vi som jobbar med Riksidrottsuniversitetet tror att finns det många fler. Bland de som går sitt första år på något utbildningsprogram vet vi

att ungefär 70 studenter idrottar på elitnivå.

I de andra årskurserna är det sannolikt lika många.

Önskas: kontakt med Chalmeris- ter som idrottar på elitnivå

Vi som jobbar med Riksidrottsuniversitet på Chalmers vill gär-

na komma i kon- takt med dig som idrottar på elitni- vå. Hör av dig så att vi kan berätta

vilka möjligheter som finns för att anpassa universitetsstudierna efter de för- utsättningar du har som elitidrottare. Vi vill också involvera dig i den miljö som håller på att ta form inom Riksidrottsuniversitetet i Västsverige.

Elitidrottare ska ha förut- sättningar för att planera för sin yrkeskarriär i ett längre perspektiv”

Kontakta oss för att ta vara på möjlighe- terna som finns. Du hittar information om

hur man gör för att bli riksidrottsstudent och våra kontaktuppgifter på Studentportalen

- under rubriken studier och sidan Student inom Riksidrottsuniversitetet.

TOFSEN #2 2016

TOFSEN #3 2015

Kommittéer & Föreningar

Kommittéer & Föreningar CHALMERS STUDENTKÅRS IDROTTSSÄLLSKAP Vårens Student-SM Student-sm våren 2016 Simning

CHALMERS STUDENTKÅRS IDROTTSSÄLLSKAP

Vårens Student-SM

CHALMERS STUDENTKÅRS IDROTTSSÄLLSKAP Vårens Student-SM Student-sm våren 2016 Simning 16 april Lund

Student-sm våren 2016

Simning

16 april

Lund

Strongman

7 maj

Uppsala

Ridsport

7-8 maj

Uppsala

Segling

13 maj

Göteborg

Badminton

13-15 maj

Växjö

3x3-basket

13-15 maj

Växjö

Innebandy

13-15 maj

Växjö

Volleyboll

13-15 maj

Växjö

Löpning

19 maj

Stockholm

TOFSEN #2 2016

TOFSEN #32015

Vi har fyllt 1 år! Medlemmar strömmar in och det är

inspirerande att se hur stort idrottsintresse det finns på Chalmers.

Under våren kommer vi även finnas på den stora arenan. Simsektionen Uttrarna ska kämpa om medaljer på Stu- dent-SM i Lund den 16 april och vi har även en badminton- trupp som beger sig till Studentiaden i Växsjö 13-15 maj.

Förhoppningen är att ännu fler idrottande chalmerister ska

få upp ögonen för studentidrott och vilja utöva denna under

studietiden.

Förutom Student-SM i simning och badminton finns mängder av andra mästerskap som anordnas inom en snar framtid. Under maj månad kommer Student-SM även arrangeras för strongman, ridsport, segling, 3x3-basket, innebandy, volleyboll och löpning. För att delta på Stu- dent-SM krävs dels att du är student, men också att du är medlem i en förening med så kallad SAIF-licens. Detta har CIS och som medlem hos oss kan du därför delta i vilket Student-SM du vill.

Om du skulle vilja idrotta på Chalmers, men saknar en

förening som sysslar med just din favoritidrott så vet du väl om att du kan starta upp en ny idrottssektion hos CIS? Det

är just det vi finns till för! Säkert finns det fler chalmerister

som delar samma idrottsintresse och bara väntar på att ett sådant idrottssällskap ska skapas.

Johan Ekstedt Chalmers Studentkårs Idrottssällskap info@cis.chs.chalmers.se

11

11

Göteborgs akademiska ryttarsällskap

TEXT & BILD: ALEXANDRA KETTIL

När Tove Svensson flyttade till Göteborg för att plugga fick hon ge upp den hobby hon gillade allra mest -- hästar och ridning. Via sociala medier hittade hon den lika hästtokiga Marina Mossberg och tillsammans var de med och startade Göteborgs Akademiska Ryttarsällskap -- GARS.

Kommittéer & Föreningar

Kommittéer & Föreningar GARS är en ideell idrottsförening för alla hästintresserade studenter på högskolenivå

GARS är en ideell idrottsförening för alla hästintresserade studenter på högskolenivå

ter

på tillfällen och hoppas i framtiden kunna

självständigt. De har haft ett par prova

Under föreningens första år har mycket fokus legat på uppbyggnaden med stadgar

i

Göteborg och Västra Götaland. Förening-

starta rena nybörjargrupper. All anmälan

och dylikt samt få igång en fungerande

en är inte bunden till någon kår och består

till

ridlektionerna sker elektroniskt, för mer

lektionsverksamhet på fredagar.

främst av studenter från Chalmers och Göteborgs Universitet.

information se GARS hemsida.

–Visionen med nästa år är att få förening- en mer etablerad och att det ska vara en

Att vi består av människor med olika stu-

GARS anordnar även uttagning till stu-

Tävlingen går till så att i varje disciplin ri-

självklarhet att vi finns, säger Tove och

diebakgrund ser vi som vår styrka, säger nyinvalda orförande Tove. Det finns olika medlemsskap som kan lösas och dessa är vanlig medlem, som kräver att man studerar, och stödmedlem, vilket

För vanliga medlemmar erbjuds förrut-

gar på Göteborgs Fältrittklubb, GFRK,

dent-SM inom hoppning och dressyr där de ryttare som går vidare får representera länet. I student-SM tävlar man i lag om tre personer från varje studentryttarförening.

fortsätter: Vi vill även få igång återkom- mande aktiviteter såsom GHS Student Event, student-SM-uttagningarna och fler prova-på tillfällen. Detta för att skapa en förening från bredd till spets.

är öppet för alla. Som stödmedlem får man

der

tre personer på samma häst, vilka som

tillgång till speciellt utlysta event som är avsuttna.

om en samlingsplats för hästintresserade studenter även möjligheten att tävla från lokal till internationell nivå samt kunna

tävlar mot varandra och vilken häst de får lottas ut samma morgon. Varje ryttare får fem minuter att rida ihop sig med hästen och sedan går de in på banan. Den ryttare som ridit hästen bäst går vidare till nästa omgång. I hoppningen går första omgång-

en i 70 cm, andra i 90 cm och finalen i 110

I höstas hade föreningen cirka 40 medlem- mar och i dagsläget har de cirka 60 stycken.

En samarbetspartner till GARS är Chal- mers Sport & Teknologi som är kopplade både till Chalmers och Göteborgs Univer- sitet. –Vi har ett gott samarbete med sport &

delta på andra internationella aktiviteter.

cm

och i dressyren gäller svårighetsgrader-

teknologi och de har hjälpt oss mycket på

Föreningens kärnverksamhet är att erbjuda medlemmarna ridlektioner till studentpris. –Man anmäler sig till dessa ridlektioner per gång. Man binder alltså inte upp sig en hel termin utan kan anpassa sig efter sin egen ekonomi och tidsschema. Ridlektionerna hålls för tillfället på freda-

som ligger 5 minuter från Korsvägen med

na Lätt B, Lätt A och finalen går i MSV C.

I slutet på mars hålls den internationella tävlingen Gothenburg Horse Show och i samband med detta anordnar GARS GHS Student Event 2016, vilket är ett samver- kansprojekt där alla svenska studentryttar- föreningar är inbjudna. Eventet innehåller en välkomstsittning, två halvdagsbiljetter

traven, säger Marina. Tanken är att GARS ska funka som en uppsamling till Sport & Teknologi. De har i dagsläget en tydlig hästsatsning och erbjuder både kandidatarbeten och ex-jobb. De har även arrangerat ett antal hästcafén som varit mycket populära.

spårvagn. Ridlektionerna har varierande

till

tävlingarna, brunch med seminari-

teman för de olika tillfällena, vilket står när

um

där de olika föreningarna kan byta

Vill du veta mer?

man ska anmäla sig, och är allt från hopp-

erfarenheter med varandra och till sist en

Besök www.gars.nu eller maila

ning, markarbete med bommar till dressyr.

avslutningsbrunch.

info@gars.nu

dagsläget riktar lektionerna sig främst till de som kan rida hästen i samtliga gångar-

I

 
de som kan rida hästen i samtliga gångar- I   TOFSEN #3 • 2015 MARINA MOSSBERG

TOFSEN #32015

MARINA MOSSBERG 24 ÅR

STUDIER Civilingejörsprogrammet inom Samhällsbyggnad, inne på första året av mastern Infrastructure and Enviromental Engineering. HÄSTBAKGRUND Ridit väldigt många olika hästar sedan 11 års ålder, men har på senare år fokuserat på hopp- ning. Rider nu i GARS studentgrupp och har även medryttarhästen Elvis. POST I GARS tidigare ordförande.

medryttarhästen Elvis. POST I GARS tidigare ordförande. TOVE SVENSSON 26 ÅR STUDIER Kandidatnivå samhällsvetare

TOVE SVENSSON 26 ÅR

STUDIER Kandidatnivå samhällsvetare och beteendevetare i Karlskrona. Läser nu master i offentlig förvaltning, ledning och styrning, 5:e året Göteborgs Universitet. HÄSTBAKGRUND Bott på hästgård innan flytten till Göteborg. Haft egen häst tidigare och tävlat upp till 140 cm i hoppning. Rider nu i studentridgruppen samt är medryttare till hästen Dino. POST I GARS Nyinvald ordförande, satt tidigare som sekreterare.

13

13

Mentorskap ”Det är viktigt med förebilder tidigt i livet” TEXT & BILD: DANNY LAM MEDIT

Mentorskap

”Det är viktigt med förebilder tidigt i livet”

TEXT & BILD: DANNY LAM

MEDIT är ett mentorprogram som riktar sig till studenter i årskurs 2-4 på civilingenjörsprogrammen Elektro, Data och IT. Varje student får varsin mentor som bidrar till både personlig och professionell utveckling för studenten. Adepten, som studenten då kallas, får under ett helt år möjligheten att samtala om sitt kommande yrkesliv som ingenjör. Tof- sen har besökt mentorprogrammet och pratat med några mentorer och adepter.

mentorprogrammet och pratat med några mentorer och adepter. Erik Higbie började på Elektrosektionen 2014. Han är

Erik Higbie började på Elektrosektionen 2014. Han är projektledare för MEDIT tillsammans med Hampus Dahlin. – Jag började på ArmE (Arbetsmarknads- kommittén på Elektro, reds. anm.) för fyra veckor sedan. Hampus har hållit på med detta sedan ett halvår tillbaka. Han sköter all matchning mellan adepter och mento- rer.

Hampus Dahlin går på Informationstek- nik sedan 2013. För honom betyder en mentor en person som man kan bolla idé- er med och få lite mer säkerhet i vad det är man vill göra och hur man tar sig dit. En bollplank där man kan få respons på de tankarna man har just nu.

14

14

Anette Järelöw har länge varit studievägledare för både Data och IT. Idag är hon ko- ordinator för mentorsprogrammet sedan det startades år 2010.

Vad har MEDIT gett dig?

– Alla berättelser om hur mycket programmet har gett dem är guld värda. En adept

sa en gång “Jag har fått en till pappa!”. Att få vara med och bidra till den utvecklingen är fantastiskt.

Vad säger du till de som funderar på att skaffa en mentor?

– Ta chansen. Våga. Mentorn är här för din skull. Det kan bara bli bra. Man har ing-

enting att förlora. Men man måste vara lite modig. Jag har inte hört någon som tyckt att det ej var värt.

vara lite modig. Jag har inte hört någon som tyckt att det ej var värt. TOFSEN

TOFSEN #3 2015

TOFSEN #2 2016

Mentorskap

Mentorskap Håkan Petterson , Elektroteknik 1970. Varför han valde att bli mentor var för att han
Mentorskap Håkan Petterson , Elektroteknik 1970. Varför han valde att bli mentor var för att han

Håkan Petterson, Elektroteknik 1970. Varför han valde att bli mentor var för att han ville ge någonting tillbaka till studenterna. - Jag har själv inte haft någon mentor. Detta är första gången jag är med och det känns jättenyttigt och roligt.

Louise Lorentzon är adept från E och har Håkan som mentor. - Det var några från IT som pratade om MEDIT och rekommenderade mig att söka till detta program. Förhoppnignsvis får jag massa tips och råd av Håkan med hur jag ska gå till väga inför mina framtida val.

med hur jag ska gå till väga inför mina framtida val. Michelle Tran Luu (bild ovanför)

Michelle Tran Luu (bild ovanför) har Malin som mentor. Anledningen till att hon sökte mentorskapet var att ha någon som kunde leda henne i livet - inte någon som ska ge henne en karriär. – De flesta mentorer är ju äldre och har säkert haft en krokig väg i livet. Jag har haft en rätt rak väg och kommer säkert stöta på denna krokiga väg snart. Jag be- höver därför inspiration, samt förbereda mig inför denna väg genom att ha någon person med mer erfarenhet som jag kan prata med.

TOFSENTOFSEN#2#320152016

Malin Helander (bild nedanför), Data- programmet 1992, är mentor för Michel- le, som går andra året på IT. - När jag tog examen så lämnade jag Chalmers helt. Då fanns det knappt någ- ra förebilder som jag såg upp till. Jag hade väldigt svårt att se min plats i yrket, vilket gjort att jag hamnat som mentor då jag vill göra någonting för chalmeris- terna idag. Jag tycker det är viktigt med förebilder tidigt i livet. Jag har själv haft mentor men i ett helt annat sammanhang, nämligen i ett företag. Jag fick ut så myck- et av det genom att bara få ställa frågor till någon som varit med länge.

bara få ställa frågor till någon som varit med länge. Maria Nisshagen (bild ovanför), från Elektroteknik,
bara få ställa frågor till någon som varit med länge. Maria Nisshagen (bild ovanför), från Elektroteknik,

Maria Nisshagen (bild ovanför), från Elektroteknik, fick reda på mentorspro- grammet via mejlutskicken som hennes programansvarige hade skickat ut. Hon tyckte det lät intressant och sökte därför en mentor som kunde leda henne i livet. - Jag fick Johan Uneman som ock- så gick på Elektroteknik, dock för 20 år sedan. Jag hoppas jag kan bolla CV med honom.

1515

16

16 Gunnar Andersson (bild till vänster) gick på Elektroteknik år 1986 på Chalmers. Han har bland

Gunnar Andersson (bild till vänster) gick på Elektroteknik år 1986 på Chalmers. Han har bland annat varit med i Ljud- och bildgruppen (LoB) samt Chalmersspexet. Här representerar han SER (Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksfören- ing) som är en förening där de sammansluter elektro- och dataingenjörer. SER har ca 2000 medlemmar och har bland

annat ett samarbete med MEDIT på Chalmers tekniska hög- skola. Gunnar tycker det är väldigt kul få stödja olika mentor- sporgram i olika högskolor.

- Jag sitter i styrelsen för SER och representerar Västsverige.

Vi

har 6 träffar per år där vi åker ut hos företag. Vi är här för

att

främja elektro- och datateknikens samhällsnyttiga utveck-

ling.

Har du varit mentor innan?

MEDIT

-

Nej, jag har inte haft chansen ännu. Idag ser det väldigt an-

norlunda ut jämfört med när jag gick i skolan. Vi hade inte

sånt här program när jag gick i skolan, vilket är väldigt synd.

Arne Billetstedt,(bild till höger), inskriven 1969, Elektrotek- nik. Han har bland annat suttit i Kårstyrelsen 1975 som Andra vice Ordförande där han arbetade med arbetsmarknadsfrågor. Detta är fjärde året han är mentor för MEDIT - denna gång mentor för Tobias Tikka, en IT-student.

Jag har haft kontakt med Chalmers under min karriär på oli-

ka sätt, och i något läge fick jag reda på vad MEDIT var för något. I mitt yrkesliv har jag valt att aktivt stödja Chalmers genom att bland annat vara med i Chalmersska Ingenjörsför-

ening (CING). Men jag ville bidra med ännu mer - med mina erfarenheter inom IT-branschen. Så jag valde att bli mentor.

Energin i chalmerister- na smittar mig”

Arne hade ingen mentor när han gick på Chalmers. Han har visserligen varit mentor i sitt yrkesliv till adepter som var ny- anställda, men han vill hjälpa ännu yngre personer.

Jag ser mycket nytta i mentorsprogrammen och kan se vilka

följder det kan ge. Jag tror äldre människor med erfarenheter har alltid något att bidra med till unga personer.

Vad tror du att du kommer att bidra med?

Det är ju erfarenheten av att ha jobbat och varit yrkesverksam

1616

i 40 år i en bransch som min adept kommer att komma till. Det handlar mycket om adeptens behov, förväntningar, tankar och styra honom samt målsätta hans situation. Det går inte ut på att bara sitta och berätta hur adepten ska göra. Det går ut på att ge adepten en hint, exempelvis “Kanske testa göra så här istället?”. Arne får mycket energi från yngre människor. De har ju trots allt sökt till mentorsprogrammet aktivt och då är man ju in- tresserad och har viljan.

Energin i chalmeristerna smittar mig. Det är en fantastisk

känsla. Jag kan ställa frågor om hur det är att vara ung i dagens Chalmers, och då får jag insikt hur det är att plugga idag.

Rekommenderar du MEDIT?

Absolut. Det var ganska få adepter förra gången. Det har ex-

ploderat nu och jag hoppas att det fortsätter vara så. Jag hoppas det finns en mentor till varje adept i framtiden, för det ska vara en möjlighet för alla teknologer, och inte något man söker till. Det ser jag som en slags vision. Jag vet att vi som är äldre och erfarna att det finns förvånansvärt många personer som vill vara med och bidra. Det är ju en samhällsekonomisk fråga. Ju fler som går ut från Chalmers i rätt tid och rätt förutsätningar, ju mer bidrar man när man kommer ut i arbetslivet. Det är otroligt viktigt för samhället i stort. Det här är ett strå jag kan dra till stacken och jag tror många håller med mig.

TOFSENTOFSEN #3#1 20152016

TOFSEN #2 2016

Intervju
Intervju
Intervju FOTO: NOELLE MADSEN Kårhuskommittén KåK 18 18 TOFSEN #3 • 2015 TOFSEN #2 •

Intervju

FOTO: NOELLE MADSEN

Kårhuskommittén

KåK

18

18

TOFSEN #3 2015

TOFSEN #2 2016

Kommittéliv

Kommittéliv Husansvarig, eller HA, som är den person i Chalmers Studentkårs kårledning som har ansvar för

Husansvarig, eller HA, som är den person i Chalmers Studentkårs kårledning som har ansvar för bland annat kårens fastigheter har länge varit överbelastad. Förra året började det pratas om att det vore bra med en grupp som kunde underlätta HAs arbete, därmed föddes idéen till den, just nu, tillfälliga kårhuskommittén, KåK.

Utifrån diskUssioner mellan Peter Alehammar (Chalmers studentkårs VD), Emils kårhus AB (EKAB) och fastighetsskötarna utvecklades i samråd med HA den roll KåK borde ha. Dock är KåKs uppgifter ännu inte fastställda

och under fortsatt utveckling. KåK har nu ge- nomfört sitt första testår och är på väg in i ett andra. Tofsen träffade Anna Jansson, ordfö- rande, och Johan Angséus, PR och event-an- svarig, för att prata om varför de ville engage-

ra sig i kårhuset och hur KåKs framtid ser ut.

KåK är kommittén du kan se springa runt i kårhuset och flytta möbler,

som inte står där de ska, eller må- landes i projektrummet i kårhusets källare. KåK har som främsta uppgift att underlätta för HA vilket bland annat betyder att avsyna Järnvägs- vagnen och Kårhuset efter olika arrangemang. De hjälper även till att anordna Kårens dag samt leder mindre projekt angående upprustning och utbyte av slitna möbler. Johan: Vi fick rätt övergripande uppgifter i början. Underlätta för HA, ta hand om Kårens dag samt pyssla och fixa i Kårhuset. Anna: Vi har under året jobbat mycket med att vidarearbeta instruktioner för KåK och till

stor del utformat hur vår verksamhet ska se ut, vilket varit väldigt roligt. Under våren har

vi utvärderat vad vi gjort och hur kommittén

kan utvecklas. Både Johan och Anna har hängt mycket i Kårhuset under sina tidigare år på Chalmers. Johan har tidigare suttit i FestU och Anna i Kårledningen. De båda hörde talas om att KåK skulle startas upp och blev intresserade. Johan: Under min tid som arrangör lade jag märke till mycket i Kårhuset som skulle skul- le behöva fixas till och tog upp det med HA. Han har dock ofta väldigt mycket att göra vilket ledde till att det oftast inte blev gjort.

Johan: Vi har mötts av väldigt positiv re- spons! Kanske främst från Kårledningen och andra aktiva inom kåren, vilka är de som tydligast märkt av vårt arbete, men även från andra teknologer när vi förklarat vad vi gör och var- för vi finns. Anna: Vi har utvärderat kommittén tillsam- mans med vice ordförande i Kårledningen och pratat om huruvida KåK ska finnas kvar nästa år och hur vi i så fall kan utvecklas. KåK har väldigt stor utvecklingspotential och då främst som ansvarig kommitté för kårens lokaler. Idag måste HA godkänna alla projekt och inköp så i framtiden ser vi gärna att vi kan få mer ansvar, främst för Järnvägsvagnen.

Anna och Johan beskriver kårhuset som fa- miljärt och lite som ett andra hem. Det finns mycket att göra och är under ständig för- vandling; ena dagen är det FestU-kalas, andra fyllt med 100 företag under Charm-mässan. Anna: Det är så mycket här som arrangerats och drivs av studenter. Att det finns

möjlighet till det, samtidigt som det är den vardagliga mötesplatsen för studenter, är väldigt coolt! Johan: Man träffar många man kän- ner, alla hänger under samma tak. Det är det som gör det så familjärt.

Att man tycker om kårhuset anser de som det viktigaste kriteriet om man vill engagera sig i KåK, annars tror de att alla skulle kunna bidra med något. Johan: Man behöver ju verkligen inte kunna väldigt mycket om kårhuset om man vill sitta i KåK, det lär man sig under tiden. Anna: Vill man hitta på spännande och coola saker samt vara med och forma en helt ny kommitté ska man absolut söka!

Det skulle vara kul att se till att högtider upmärksammades mer i kårhuset, kanske är det något som KåK skulle kunna ansvara för”

När jag hörde talas om KåK tyckte jag att det lät kul och sedan blev vi ett väldigt gött gäng som sökte. Anna: Jag hörde talas om KåK när det dis- kuterades i Kårledningen och tyckte det lät väldigt roligt. Det är kul att fixa och pyssla! Det är även roligt att vara med att starta upp något nytt man kan forma lite som man vill, det vet jag att många i kommittén tycker. För- hoppningsvis kommer KåK bidra med nytta för studenterna under lång tid.

TOFSEN #2 2016

TOFSEN #32015

Vill du sitta i Nästa års KåK? Följ KåK Facebook för att få information när
Vill du sitta i
Nästa års KåK?
Följ
KåK
Facebook
för
att
information
när
aspningen
på kommer
om äga
rum.

19

19

Reportage gynnar ett företag, en organisation eller en högskola. Ett konkret exempel på hur viktigt

Reportage

Reportage gynnar ett företag, en organisation eller en högskola. Ett konkret exempel på hur viktigt det

gynnar ett företag, en organisation eller en högskola. Ett konkret exempel på hur viktigt det är med olika personer som sit- ter på FuM är senaste FuM-mötet. Där beslutades det ifall kårens jämlikhetspo- licy skulle ändras eller ej, då positiv sär- behandling i dåläget räknades som diskri- minering. Företag som enbart riktade sig till kvinnor (som är en minoritet på Chal- mers) var alltså förbjudna att vistas på exempelvis Chalmers Arbetsmarknads- mässa. Förslaget togs upp på FuM och då majoriteten (29 av 35) av ledamöterna var män fanns det alltså risk att förslaget ej skulle gå igenom ty många (här: män) kanske kände sig diskriminerade av det nya förslaget. Som tur var gick förslaget ändå igenom.

Alltså, informationen om vad som gås igenom på FuM måste nå ut till alla chal- merister. Chalmeristerna måste veta att det inte är några speciella människor som sitter i FuM, utan just det - helt vanliga chalmerister. Vidare behöver chalmeris- terna också veta att det är de själva som väljer vilka som ska bestämma. Att inte rösta är som att välja att inte ha något att säga till om när viktiga beslut tas. Är det verkligen det chalmeristerna vill?

beslut tas. Är det verkligen det chalmeristerna vill? De bestämmer din kåravgift Vilka är det som

De bestämmer din kåravgift

det chalmeristerna vill? De bestämmer din kåravgift Vilka är det som har makten att förändra kårens

Vilka är det som har makten att förändra kårens likabehandlingspolicy? Om man vill sänka kåravgiften - hur ska man gå tillväga? I dagsläget är det 35 chalmerister som sitter och bestämmer hur kåren ska behandla dessa frågor. Dessa blev förtroendevalda för ca ett år sedan och tillsammans ska de ta alla vik- tiga beslut som påverkar kårens medlemmar. Men vilka är dessa 35 chalmerister och varför ska vi andra bry oss om Fullmäktige?

TEXT & FOTO: DANNY LAM

16% av alla chalmerister som röstar i FuM-valet? Tycker de resterande 84% inte att det är viktigt att välja bra kandi- dater? Dessa kandidater kommer ju att ta beslut som kommer att påverka den ge- mene teknologen.

J AG HAR VARIT CHALMERIST se-

dan 2012. Jag har varit aktiv inom

både sektionen och centralt, och skulle nog säga att jag har rätt bra koll på
både sektionen och centralt, och
skulle nog säga att jag har rätt
bra koll på hur verksamheten ser ut. Jag
har alltid vetat att det fanns en grupp
människor inom kåren som bestämmer
hur saker och ting ska vara, men det har
dock aldrig slagit mig att jag som student
faktiskt kan vara med och påverka. Scrol-
lade jag bara vidare varje gång jag såg nå-
gonting om Fullmäktige på Facebook för
att jag inte var intresserad, eller var det
helt enkelt dålig information om hur man
som student faktiskt kan påverka?
En kombination av båda, skulle jag nog
gissa på. Det var inte förrän jag satt med
i Tofsenredaktionen som jag insåg att
denna grupp människor bestod av helt
vanliga studenter. Det var inte ett gäng
veteraner som fått specialuppdrag av rek-
torn att bestämma åt 11.000 studenter.
Det är vi studenter som har valt in dessa
35 studenter för att de ska sitta, diskutera,
ta fram förslag och sedan gå till beslut. Vi
litar på dessa studenter och vi litar på att
de gör ett gott jobb.
Så, Fullmäktige (förkortat FuM) är de-
mokratiskt upplagt och alla studenter har
alltså en chans att vara med och påverka.
Hur kommer det då sig att det är knappt
20 20

Nej, jag tror ärligt talat att de flesta inte vet vad FuM är för något eller vad de sysslar med. De flesta vill nog påverka stora beslut som ett nytt kårhus ute på landet, STOREs utbud eller prishöjning- en av Express-mat, men de vet bara inte hur. Dessutom har de flesta besluten varit rätt problemfria, vilket har gjort att man får något slags förtroende för ledamöter- na och hoppas att de fortsätter göra sitt jobb.

29 av 35 ledamöter är män.”

Jag hoppas dock att det blir en ökning på antalet röster inför årets FuM-val. Det är oerhört viktigt att de som sitter och beslutar stora frågor består av olika per- soner med olika bakgrunder. De bästa be- sluten tas inte fram om FuM bara består av män. Könsfördelningen borde repre- sentera kårens könsfördelning i stort. Det är nämligen ingenting nytt att mångfald

TOFSEN TOFSEN #3 #2 2015 2016

Reportage SAMMANTRÄDESDATUM FuM sammanträder minst åtta gånger LEDAMÖTER/VALFÖRBUND per år möte öppet

Reportage

SAMMANTRÄDESDATUM FuM sammanträder minst åtta gånger LEDAMÖTER/VALFÖRBUND per år möte öppet för alla
SAMMANTRÄDESDATUM
FuM
sammanträder
minst
åtta
gånger
LEDAMÖTER/VALFÖRBUND
per
år
möte
öppet
för alla
och varje medlemmar.
FuM består av 35 ordinarie
studentkårens
Talman
ledamöter som väljs genom
sammankallar
och
är leder
FuM.
fria och öppna val för en
mandatperiod på ett år.
NÄMNDER
Nämnder är arbetsgrupper
som tillsatts av kårfullmäk-
tige för att sköta en specifik
REVISORER
uppgift. Kårstyrelsen har
Inför varje nytt läsår utses 3-4 lekmanna-
inget inflytande över nämn-
revisorer för Chalmers Studentkår som ska
dernas arbete.
granska kårens kommittéer och föreningar vid
sidan av en auktoriserad revisor.

Vad tror du folk anser om FuM och varför sitter DU i FuM?

Olof Svanberg: De flesta som

engagerar sig i kåren vet nog

om FuM, men inte annars. Jag

fick ju reda på FuM när jag en-

gagerade mig centralt. Jag är

med för det är kul. Det är även

viktigt att det finns engagerade

individer som vill driva den här

kåren och göra den så bra som

möjligt.

Annie Evaldsson: Jag tror inte

att folk vet så mycket om det.

Jag sitter i sektionsstyrelsen på

Teknisk Fysik och det var inte

förrän då jag fick reda på att

detta fanns, och eftersom jag

är sektionsordförande så sitter

jag automatiskt i FuM.

Albin Hjalmarsson: Jag tror

inte det är så mycket folk som

känner till FuM. De flesta kla-

rar sig ganska bra utan FuM så

de försöker inte. Jag tycker det

är intressanta frågor och att

det är kul att få påverka. Där-

för är jag med i FuM.

Måns Östman: Det är nog

rätt få som känner till Fullmäk-

tige och det är rätt tråkigt. Jag

sitter i FuM för att jag vill på-

verka kårens stora frågor och

det tycker jag är spännande

Vilka sitter i FuM? De flesta är från Indu- striell Ekonomi (16.9%) och från Lindhol- men (13,6%). Dock är det bara 1 person från Kemi respektive KfKb-sektionen.

TOFSEN TOFSEN #2 #32015 2016

21

21

POSITIV SÄRBEHANDLING - JA/NEJ? I FuM 6 beslutade FuM att likabehand- fråga att lyfta, så

POSITIV SÄRBEHANDLING - JA/NEJ?

I

FuM 6 beslutade FuM att likabehand-

fråga att lyfta, så jag kandiderade till kår-

Vi

i Tofsen bestämde oss för att ge oss

lingspolicyn skulle ändras så att posi-

fullmäktige, säger Linda.

ut

på campus och se hur manliga chal-

tiv särbehandling kan tillämpas inom

Chalmers Studentkår. Tidigare var det omöjligt för organisationer som riktade endast mot kvinnor att bedriva verksam- het eller marknadsföra sina aktiviteter

i samarbete med Chalmers Studentkår.

Detta kunde nämligen tolkas som dis- kriminering mot män om sådant skulle förekomma.

Linda Wäppling (at13) är en av de som

sitter i FuM och som tog initiativet att ta fram motionen att tillämpa positiv sär- behandling.

– Redan för ett år sedan diskuterade jag

med mina vänner om hur kåren skulle kunna arbeta mer strategiskt med lika- behandlingsfrågor. Jag hade hört att det fanns tillfällen då organisationer som ar- betar för jämställdhet nekats samarbete med kåren för att de endast riktade sig till en grupp. För mig var det en viktig

Linda brinner för jämställdhet och var den som fick flest röster under FuM-va- let: 131 röster (jämfört med 81 röster på personen som fick näst flest röster). Hon har tillsammans med bland annat Carl von Rosen Johansson (e13) ingått i en arbetsgrupp där syftet är att ta fram oli- ka underlag för att visa att positiv särbe- handling behövs i dagens Chalmers. – Att fullmäktige kunde bifalla vår mo- tion var ett steg i rätt riktning, men ar- betet med likabehandling måste fortsätta på flera fronter. Diskussionerna som togs upp på FuM6 i samband med beslutet var väldigt aktuella och givande. Jag är glad att det blev en fråga som många engage- rade sig i. Vi lyckades få 240 personer att svara på en undersökning rörande vår motion – tänk om vi kan få sådan respons i fler fullmäktigefrågor, säger Linda.

merister såg på kvinnliga ingenjörer och jobbranschen. Frågan vi ställde var “Tror Du att kvinnliga ingenjörer har svårare att få jobb än manliga?”. Det in- tressanta är att Tofsen 1969 gjorde exakt samma sak och fick i princip “nej” från samtliga.

Vad blev resultatet? Intressant nog blev svaren också “nej” 2016. Skillnaden är dock att dagens chalmerister verkar ha

större kunskap gällande ojämställdheten och att de tror att företag faktiskt arbetar med positiv särbehandling för att snabba

på jämställdheten i Sverige, medan chal-

merister för 47 år sedan trodde att kvin- nor och män var redan jämställda ute på marknaden och därav trodde de inte att

kvinnor hade svårare att få jobb - trots

att det är långt ifrån sanningen.

TEXT: DANNY LAM

jobb - trots att det är långt ifrån sanningen. TEXT: DANNY LAM 22 22 TOFSEN TOFSEN
Intervju
Intervju

”ATT BIDRA MED ETT ANNAT SÄTT ATT TÄNKA”

Två chalmerister är med i ett socialt entreprenörskapsprojekt som går ut på att hjälpa sydafrikanska entreprenörer med affärsutveckling. Duon kommer att befin- na sig på plats i Sydafrika och leda workshops för att göra verksamheterna bättre.

TEXT: DANNY LAM

Victor Waldenström, 26 år gammal, pluggar på Entreprenörskolan på Chal-

mers. Skolan grundades 1997 och är en del av Industriell Ekonomi-programmet.

– Jag gick tidigare på Handelshög-

skolan där jag läste en kandidat i Ut- vecklingsekonomi. Det är egentligen nationalekonomi men med fokus på ut- vecklingsländer. Jag hörde sedan mycket gott om Entreprenörskolan och det var då jag bestämde mig för att bli chalmerist.

att berätta hur saker och ting ska “göras rätt”. De vill komma med annat perspek-

tiv och ställa rätt frågor så att studenter- na får känna hur företagskulturen ser ut

i Sverige.

– En viktig del när det kommer till fö-

retagande och investeringar är vikten av transparens. Om jag ska investera i ett företag så vill jag ju veta allt som händer,

allt som är positivt men även det som är negativt för att kunna göra en realistisk bedömning. I Sydafrika finns det en ten- dens att man inte delar med sig av allting. Många anser att det är affärshemligheter som man inte vill vara för öppen med ef- tersom man är rädd att någon ska stjäla ens business. Det är ett exempel på en fråga där vi kan bidra med ett annat sätt att tänka.

Har du tips till folk som funderar på att starta någonting eget men inte rik- tigt vågar? – Där är lite som du säger: att våga. Om man inte provar så kommer man

aldrig veta. Något annat vi har fått höra mycket under utbildningen är att det är bättre att prova tidigt i idéstadiet och att inte lägga för mycket tid på att planera och skriva stora affärsplaner på 200 sidor. Ofta är det så att den idé som du har i ditt huvud inte alls är det som folk faktiskt vill ha. Genomsnittsmiljonären har gått i konkurs 3-4 gånger innan man verkligen lyckas, sägs det.

i konkurs 3-4 gånger innan man verkligen lyckas, sägs det. På Entreprenörskolan finns det en paraplyorganisation

På Entreprenörskolan finns det en paraplyorganisation för socialt entrepre-

nörsskap som heter Knowel. Alla som läser första året uppmuntras till att pre- sentera en idé eller en projektplan på ett socialt projekt. Victor ska tillsammans med Oskar Norén åka till Sydafrika för att hålla workshops för sydafrikanska entre- prenörer och egenföretagare.

– Det kommer nog vara lite blandat

med folk med idéer som de vill förverkli- ga eller vill utveckla sitt företag och ta det

Kan alla bli entreprenörer?

– Ja, det tror jag. Den klassiska bilden

av en entreprenör är oftast Mark Zuck- erburg eller Elon Musk, dvs superen- trepenörerna som bygger bolag som är miljardvärderade och förändrar sättet vi gör saker på i grunden. Men det behöver verkligen inte vara så. Gängse uppfatt- ningen är att antingen är man entrepre- nör eller så är man det inte. Det är inte nånting som nödvändigtvis är ett person- lighetsdrag som är medfött utan att det kan drillas fram i alla människor. Alla en- treprenörer är olika på sitt sätt. Man kan ju vara den här superenergiska, väldigt karismatiska typbilden av en ledare men det finns många entreprenörer som är lite mer lågmälda och analytiska.

till nästa nivå. En stor del av projektet sponsras av re- kryteringsbolaget Oddwork. Utöver det
till nästa nivå.
En stor del av projektet sponsras av re-
kryteringsbolaget Oddwork. Utöver det
får duon söka egna stipendier och bidrag
för att finansiera resan och boende.
– Det är väldigt roligt att engagera sig
i såna här projekt via Entreprenörskolan
eftersom man får möjlighet att närma sig
sponsorer och organisationer tack vare
att vi kan säga att vi pluggar på Chalmers.
Deras mål med projektet är att hålla
workshops varje dag och där målet inte är
TOFSEN #2 • 2016

23

23

Lindholmsfestivalen Reportage
Lindholmsfestivalen Reportage

”Lite som Göteborgs Miami”

De gick runt på kårhusdagen med sina vita kavajer, stora plancher och muffins. Gänget bakom årets Lindholmsfestival var ute för att samla in önskningar från Chalmers studenter.

is vid vattnet på Lindholmspiren, musik och härligt häng. Det kommer även bli ett par
is vid vattnet på Lindholmspiren, musik och
härligt häng. Det kommer även bli ett par
jippon inne på festivalområdet. Förra året
gästades festivalen av band som bland annat
The Hawkings, Paradisäppelvägen och First
Love. Exakt vilka band som kommer uppträ-
da på Lindholmsfestivalen i år återstår att se.
Axel: Det är många band som hört av sig till
oss och sagt att de vill spela på festivalen, vil-
ket såklart är jättekul, men ibland kan tyvärr
De tycker båda att det bästa med festivaler är
stämningen, träffa nya och gamla vänner och
lyssna på bra musik med dem.
Anders: Man träffar några nya människor,
hänger med dem till något band, blir helt
frälst och sedan är man världens lyckligaste
i några timmar. Några av de artister jag lyss-
nar på idag, som Timbuktu och Hoffmaestro,
hörde jag först på en festival. Jag har även
börjat lyssna en del på ett band jag hörde på
Lindholmsfestivalen förra året, Paradisäppel-
vägen.
Om 10 år hoppas de att festivalen är själv-
försörjande, att alla på Chalmers vet vad
Lindholmsfestivalen är för något
Gillar man musik, umgås med sina
vänner, tycker det är trevligt nere vid
vattnet och sitta i solen, då är det på
Lindholmen man ska vara 14 maj. ”
ser fram emot det som ett av de
viktigaste datumen på hela året.
Axel: Alla på Chalmers vet ju vad
det innebär när det sker ett Fes-
tU-event, så vill vi att det ska vara
med Lindholmsfestivalen också.
studentbudgeten sätta käppar i hjulet. Trots
det ska vi försöka få ihop en riktigt bra line-up
i år. Sedan förra året, då de gjorde ett häst-
jobb och anordnade en festival på bara några
månader, har vi infört några förbättringar. Vi
tog över där de slutade och har kunnat ut-
veckla saker de inte hann.
Anders: Vi har börjat diskutera en del av de
förslag vi fick in från studenter på Kårhusda-
gen. Vi har även tänkt mycket på hur man kan
utveckla festivalområdet för att få en så stark
festivalkänsla som möjligt. Även fast det är en
liten festival vill vi få det att kännas som vilken
större festival som helst.
Varför ska man gå i år?
Axel: För att ha en fantastisk dag ute på Lind-
holmen. Man kommer hit och umgås med
sina vänner, lyssnar på bra musik och festar
framför scenen.
Anders: Gillar man musik, umgås med sina
vänner, tycker det är trevligt nere vid vattnet
och sitta i solen, då är det på Lindholmen
man ska vara den 14 maj. Jag tror inte man
kan slå det.
TOFSEN #2 • 2016

Vi

med Axel Desaix och Anders Mellbin. Båda två läser andra året på H och har tidigare en- gagerat sig inom sektionen men tyckte nu att det var dags att annorda något större - något för hela Chalmers.

åkte ut till Lindholmen för att prata festival

Både Axel och Anders är vana festivalbesö-

kare sedan innan. Axel berättar att han varit nere i Belgien ett par år och besökt Tomor- rowland, en av Europas största

fesivaler. Utöver det har han även gått på festivaler i Sydney och hemma i Sverige. Anders har sedan 2005 besökt 10-15 festiva- ler. I år har de bestämt sig för att byta ut publikhavet mot en plats i

kulisserna, och tillsammans med tre andra H-studenter, arrangera en festival ute på Lindholmen. Axel: Förra året, när festivalen grundades,

var jag där som besökare och hade jättero- ligt. De som arrangerade då tyckte att vi skul-

le

söka om att få arrangera i år, och jag är

jätteglad att det blev så. Anders: Vi är alla fem intresserade av musik och festivalkulturen, och är även alla perso- ner som gillar att ha många bollar i luften och inte sitta hemma, så det passade perfekt.

Än så länge är många planer hemliga, men det utlovas ett festivalområde liggandes pre-

24 24

LINDHOLMSFESTIVALEN

PRESENTERAR

FEM SNABBA MED ANDERS: LINDHOLMEN ARRANGERA FESTIVAL JOHANNEBERG GÅ PÅ FESTIVAL 16-BUSSEN 55AN BACK-STAGE ON
FEM SNABBA MED ANDERS:
LINDHOLMEN
ARRANGERA FESTIVAL
JOHANNEBERG
GÅ PÅ FESTIVAL
16-BUSSEN
55AN
BACK-STAGE
ON STAGE
I LOUNGEN
INNE I PUBLIKHAVET
5 SNABBA MED AXEL:
LINDHOLMEN
ARRANGERA FESTIVAL
JOHANNEBERG
GÅ PÅ FESTIVAL
16-BUSSEN
55AN
BACK-STAGE
ON STAGE
I LOUNGEN
INNE I PUBLIKHAVET

TEXT: ANJA BRÖYN BILD: FREJA BYSTRÖM

Lindholmsfestivalen Kårkommittéer

BILD: FREJA BYSTRÖM Lindholmsfestivalen Kårkommittéer är ”Obsklassen är ett tokösigt Göteborgsband som
är ”Obsklassen är ett tokösigt Göteborgsband som får att röja blandar punk, hiphop och blåsinstrument
är ”Obsklassen
är ett
tokösigt
Göteborgsband
som
får att röja blandar
punk,
hiphop
och
blåsinstrument
till
härlig
festivalmusik!
De
riktig
virvelvind
på scen
och
är
säkra
de
kom-
mer
en se
att
publiken
Lindholmsfestivalen
till
en
till spelning
som
inte
lämnar
vi någon
oberörd.”

FAKTA LINDHOLMSFESTIVALEN

lämnar vi någon oberörd.” FAKTA LINDHOLMSFESTIVALEN Lindholmsfestivalen är en endagsfestival ute på Lindholmen

Lindholmsfestivalen är en endagsfestival ute på Lindholmen för Götas förenade studentkår. Evenemanget startades upp förra året efter en medlemmsundersök- ning på H-sektionen. En arbetsgrupp tillsattes och Lindholmsfestivalen trädde fram.

För att få ta del av löpande uppdateringar från Lindholmsfestivalen och få veta när och hur biljetterna kommer säljas kan man följa dem på Facebook och Instagram. Här kommer de även lägga ut bandsläpp.

Lindholmsfestivalen kommer i år infalla 14 maj.

English
English
English
English

What is all this Cortègen fuss about anyway?

TEXT: LOVISA JÄBERG & RAHA DADGAR FOTO: CFFC

The day with big C are closing in. If you are a proper Chalmerist you should know everything about this yearly event. Therefore we put together this article to keeping everyone up to date about the biggest thing of the year, Cortègen. Tofsen got their hands on this years president, Helena “Schack” Pettersson (Z) and PR responsible, Adam “Hertz” Andersson (M).

Why did you apply for CCC? Adam: I had two friends who was involved in the committé last year and they seemed to be having lots of fun! I’m doing my fifth year at Chalmers which means I only have my mas- ter thesis left and I wanted to do something more before it’s time to leave this place. Helena: I started Chalmers in 2012 and was engaged in ZEXET (sexmästeri at Z) and felt I was looking for something even bigger!

Why should everyone build cortège? Everyone can and everyone should build cor- tége. It is a big part of Chalmers and an event which unify the whole school!

Maybe these two we are talking to are no master builders, Adam built his first year at Chalmers and Helena has not built at all H: When I was with ZEXET we planned and arranged CM and didn’t have time for the cortège. A: We were lots of people from different stu- dent divisions who built together but I would rather hang out with the rustmästeri at M. They built a snake which was really cool.

What is the best part of building cortège? A: The best part is that you meet so many new people and hang out with those you don’t usually hang out with.

We ask about the best equipage of all times and they do both agree about that it often is the “lösnummer” that are most memorable. H: There was a self-driven spider which I

remember the most, it was awesome. A: Also some wagons have great slogans and catchphrases which really sticks.

What is the best thing about this years CCC? We will hold the best cortège that has ever happened obviously!

Are you trying to beat last years cortège? Haha yes, being a part of CCC of course you want to improve the cortège experience every year. You want to put your own touch to it. This year the registration is different. It was a little confusing in the beginning but it should work now! There are also always long term plans and goals you want to achieve.

We hear a lot about how CCC works 24/7 and that there’s much to do. Is that really true? How much do you work? H: We start with a morning meeting at 8 am and work till 5pm we have another meeting then. There’s a lot of advertisment selling and contacting orginazations during the day. After the second meeting we work more with tasks related to our specified roles until 11pm that’s when we get to go home for the day. Then it’s just sleep and repeat! We work from Monday to Saturday, Sunday is the day we can sleep properly.

We continue working after the Cortège week until the end of May, There’s always a lot to do afterwards, cleaning up and such. During fall we study like everyone else but there’s

still a lot going on during the weekends. Appreciation parties we need to arrange or attend, representing and the aspiring period which all take a lot of time.

What’s the work atmosphere among the Committee? Everything works very well, we have a lot of fun together.

Since you, Helena, have been a part of this for two years we have to ask how does it feel like to be a part of CCC for two consecutive years? Are you still as excited this year? H: Feels fantastic! I am very excited! You’re ready for everything in a whole other way the second year. You think you know what’s going to happen the first year and then you see you have 10 times more work than you thought.

Why should people join CCC? A: If you like big challenges you should defini- tely apply. The aspiring is a really long period which you can try a lot of diffirent things that are fun! It’s fun that everyone comes from different divisions so you end upp meeting a great new gang. Of course it’s also fun to arrange Cortègen and everything that comes along with it!

(FUN) FACT Helena is the first female president of the cortège committee, since the start
(FUN) FACT
Helena is the first
female president of
the cortège committee,
since the start over 100
years ago.
Reportage CCC’S TOP TIPS FOR A GREAT CORTÈGE! I SELLING THE CORTÈGEPROGRAM? A : You

Reportage

CCC’S TOP TIPS FOR A GREAT CORTÈGE!I

SELLING THE CORTÈGEPROGRAM? A: You need to know what you’re selling, you should be able to show people your favorite joke. You should be able to go up to people. H: It depends on who you’re selling it to of course. If you’re trying to sell the program to a person from Gothenburg who watches the Cortège every year, you can just say that there’s fun information about the carriages in the program. If you’re trying to sell the pro- grams to a friend you can show all the jokes. You should also think about WHERE you are trying to sell the programs A: Standing outside Volvo right before they finish their day is a good tip. Nordstan isn’t as good because people are mostly stressed and busy. H: If you’re a couple people who are trying to sell the programs you can divide all the programs among you, Selling programs together is more fun than trying to sell by yourself!

BUILDING? A: When there’s a lot of people in a team there’s a risk that people won’t help because they think someone else will get the job done. Try to plan and divide the work and communicate with your teammates. H: have a plan and stick to it during the building process. Think about the fact that the number should also be easy to tear down. It should only hold for 3 hours so you don’t need to spend a lot of time on it’s sustainability.

GETTING A LOT OF NAILS? Have a well planned building process and have acceptable reasons why you need the nails. ”We need 8 nails in a row in this corner” isn’t a good enough argument.

TOPPINGS ON THE BYGGBURGER? A: I thought the egg was nice when they had them, It was delicious if you got there a bit late. H: I liked last year’s mexican theme!

MAXIMIZING THE BUILDING WEEK EXPERIENCE? Be there as much as you can and you won’t miss a thing. Ekipage- Kampen is there an entire week and I think you need to go all in. It’s INCREDIBLY FUN! Keep yourself updated on the week’s events by downloading the app!

28

COMBINING THE CORTÈGE WITH YOUR STUDIES AND OTHER RE- SPONSIBILITIES ? If you have a team of different people from different divisions for example you can use your time more effectively, if no one’s building things will stand pretty still which might be the case if everyone has the same lecture at the same time.

WINNING? H: spend time on every part of the carriage. A lot of people forget that you can do so much more than making a carrige or a difficult technical lösnummer(?). The show you put on is just as important if not more! A: Movement is fun. The public likes when the number has moving parts.

show you put on is just as important if not more! A : Movement is fun.
TOFSEN #2 • 2016
TOFSEN #2 • 2016

Pubrundan

Pubrundan PUBRUNDAN A recurring event at Chalmers is the pub crawl. An event that fills one

PUBRUNDAN

A recurring event at Chalmers is the pub crawl. An event that fills one thursday
A recurring event at Chalmers is the pub crawl. An
event that fills one thursday of every student’s calen-
dar each study period?
The pub crawl is when every section’s pub, plus a few
other pubs on campus, open for the evening .If you
feel ambitious you could even try “going the round”,
which is when you try to visit all the pubs in one night.
If you’re successful, you can brag about your accom-
plishment by showing your fully stamped checklist.
The checklist is a list that consists of all the existing
pubs plus stamps for each pubs one has visited that
night.
This year Tofsen also decided to try “going the round”!
Because different pubs have different opening hours
and some pubs are busier than others, a little bit plan-
ning is required if one wants to make the round. Since
we take challenges very, very seriously, we decided to
plan the entire evening. We planned our route, which
busses we would take and even how much time we
would spend at each pub. Everyone in the group also
had a special role for the evening:
Danny – Camera holder number 1 Lovis – Camera holder number 2 Jonas – Irresponsible
Danny – Camera holder number 1
Lovis – Camera holder number 2
Jonas – Irresponsible number 1
Mono – Counter number 1
Yoschü – Sheep holder number 1
Curlz – Time checker number 1
Kettil – Horse keeper number 1

Of course we could have chosen different roles but we decided these were the most important ones.Unfor- tunately we lost our time checker and horse keeper to sickness before the evening had even started. We needed extra help so called Stina to for moral support.

How the evening went? Take a look below and see for yourselves!

NOTICE

went? Take a look below and see for yourselves! NOTICE You do not have to drink

You do not have to drink anything at each pub to get the stamps on your checklist. It is enough to get inside!

TEXT: JOHANNA SHÜLDT, LOVISA JÄBERG & RAHA DADGAR FOTO: DANNY LAM

on your checklist. It is enough to get inside! TEXT: JOHANNA SHÜLDT, LOVISA JÄBERG & RAHA
on your checklist. It is enough to get inside! TEXT: JOHANNA SHÜLDT, LOVISA JÄBERG & RAHA

Join Tofsen at the pub crawl!

11:AN CAFÉ C Are you planning on going to all the pubs tonight? Beer-guys: Yes!
11:AN
CAFÉ C
Are you planning on going to
all the pubs tonight?
Beer-guys: Yes!
Have you been drinking all
those beers?
Beer-guys: (Laughter) No
What order of the pubs is your plan?
Lisch: 11:an, Café C, J.A, Hubben,
Brooklyn Local and after that I don’t
know.
What is your thoughts
about 11:an?
Lovis: We had to wait for our
freinds, they were a bit slow
started
What about the beer?
Sawmill: I had cider

”Support Pripps!” – Unknown

Tofsen:

Lovely ambience but the cocktails are expensive. We got seating right away!

J.A PRIPPS What about the ambience at J.A? Unknown: (Two thumbs up) It’s great! What
J.A PRIPPS
What about the ambience at J.A?
Unknown: (Two thumbs up) It’s great!
What are you drinking?
Unknown: Ale, Pripps, Brooklyn.
”Support Pripps!” – one of the unknown
guys.
Tofsen: Not very cosy and quite expensive. ”It looks clean, if you ignore the floor”
Tofsen:
Not very cosy and quite
expensive. ”It looks clean, if you
ignore the floor” – Danny
Tofsen: Cheerful! Most like a real pub but there’s a terrible queue to get in
Tofsen:
Cheerful! Most like a real
pub but there’s a terrible
queue to get in
like a real pub but there’s a terrible queue to get in ”We care about the

”We care about the others in the queue” -MK

CLUB AVANCÉZ Do you know what is going on tonight with the pub crawl? Roshanak:
CLUB AVANCÉZ
Do you know what is going on tonight with
the pub crawl?
Roshanak: Teenagers
corrects her self)
students
(Tofsen objects and she
taking drinks everywhere.
Signing those papers are weird. Getting drunk is fun,
throwing up is not.
What’s your impression of people at Chalmers?
Roshanak: They’re OK. I dated two of them.
What do you think about the Pub crawl?
Viktor: You seem to have lots of fun.
What is your impression of chalmerister?
Viktor: Inventive!
KAJSABAREN For how long have you been queuing? Amanda: One hour, maybe more… MK: 2,5
KAJSABAREN
For how long have you been queuing?
Amanda: One hour, maybe more…
MK: 2,5 hours probably.
For how long are you planning to stay?
Amanda: It took a while to get the food but
probably another hour so
two hours total.
MK: We care about the others in line so we
will leave when we’ve finished eating.
Tofsen: Sweet staff and a nice, pleasant environment.
Tofsen:
Sweet staff and a nice,
pleasant environment.
will leave when we’ve finished eating. Tofsen: Sweet staff and a nice, pleasant environment. 30 TOFSEN

30

TOFSEN #2 2016

Tofsen: HUBBEN 2.1 Very nice with karaoke but not enough seating. Neon, how does it
Tofsen:
HUBBEN 2.1
Very nice with karaoke but
not enough seating.
Neon, how does it feel to have a pub
named after you (Theme: Neon)?
Neon: Very nice, I’ve been waiting for this
since I started Chalmers.
I’ve been waiting for this since I started Chalmers. ”He has his underpants in his right

”He has his underpants in his right hand pocket.” – Niclas

has his underpants in his right hand pocket.” – Niclas Pubrundan BULTEN What do you think

Pubrundan

BULTEN What do you think about the live band in Bulten? Nils: (Thumbs up) Great!
BULTEN
What do you think about the live
band in Bulten?
Nils: (Thumbs up) Great!
Do you hear what I say?
Nils: (Laughter) I think so

t the

ve. We

way!

ZALOONEN Why are you having a pair of underwear in your pocket? Albin: Well, I
ZALOONEN
Why are you having a pair of underwear
in your pocket?
Albin: Well, I was meeting a friend doing an art
project. She was to make handprints and needed a
pair of white underpants but mine was not entirely
white so we bought a new pair for her. I forgot
to take them out. (Proudly waving the underwear
around and almost burning them on the candle)
Are you wearing underpants now?
Albin: (Wide smile) No, I’m not.
Tofsen: The music is too loud. I can’t hear the singer, or my own thoughts
Tofsen:
The music is too loud. I
can’t hear the singer, or
my own thoughts

”JAAA!” -All the girls of Chalmers- baletten

thoughts ”JAAA!” -All the girls of Chalmers- baletten FORT NOX Are you ANollK, and in that
FORT NOX Are you ANollK, and in that case are you psyched up for the
FORT NOX
Are you ANollK, and in that case are
you psyched up for the reception?
One of the girls: Creative! We are Chal-
mersbaletten, but we are super stoked
about the reception!
Can you show us some dancing?
Yes, of course! (Everyone starts to dance)
BASEN How many different beers do you have? Working person: 220 Which one is the
BASEN
How many different beers
do you have?
Working person: 220
Which one is the best selling?
Brooklyn lager
TOFSEN #2 • 2016
RÖDA RUMMET What makes your burgers the best? Because they are amazing! Which dancefloor is
RÖDA RUMMET
What makes your burgers the best?
Because they are amazing!
Which dancefloor is the best apart
from yours?
Unknown: Chemistry, they have nice shots
which contribute to the pleasent
atmosphere.

31

Teknik Ekvivalensprincipen TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON På bild 1a ser Du en klassisk leksak,

Teknik

Ekvivalensprincipen

TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON

På bild 1a ser Du en klassisk leksak, ofta daterad till 1500-talet. Den har oli- ka namn världen över, som t ex balero i Spanien. Leksaken består av en boll fäst med en tråd i en tratt, som sitter på en stång. Man kastar bollen och försöker se- dan fånga den i tratten, vilket kräver stor skicklighet. Albert Einsteins granne Eric Rogers överlämnade en variant av bole- ron till Einstein på hans 76-årsdag. Jag visar den stiliserad på bild 1b. Du kan själv lätt tillverka en enkel bolero hem- ma utan plastkulan och med ett elastiskt snöre istället för fjädern. När Du släpper prylen så att den faller fritt hamnar bol- len automatiskt i tratten! Einstein insåg omedelbart att experimentet illustrerade hans s. k. ekvivalensprincip, som han in- troducerat 48 år tidigare.

När baleron är stilla (bild 2a) hänger ku- lan rakt ner och trådens töjning är ett mått på kulans vikt, den tunga massan m tu . Gravitationskraften G balanseras av sträckkraften S 1 från tråden. När man släpper baleron kommer kulans tröga massa m tr att accelereras p g a gravitatio- nen. Einstein antog nu att den tunga och tröga massan är lika stora, m tu = m tr , vilket leder till att alla kroppar accelereras lika mycket vid fritt fall. Speciellt faller tratten och kulan lika fort. Vi har då bortsett från att kulan rör sig någon centimeter uppåt relativt boleron. När kulan hamnar i trat- ten har boleron fallit cirka en meter, så vi kan anse att tratt och kula faller ungefär lika. I det fallande systemet har kulan igen tyngd och dras in i tratten av spänningen S 2 i fjädern, se bild 2b.

32

32

Resonemanget ovan betyder att accelera- tion och tyngdkraft är identiska begrepp, den s.k. ekvivalentprincipen. Einstein fick denna plötsliga insikt när han hörde att en person fallit ner från ett hus i Berlin och beskrivet fallet som om han var tyngdlös. ”Den lyckligaste dagen i mitt liv”, sa Einstein. Ekvivalensprincipen ledde

fram till den allmänna relativitetsteorin, som vi nu 2015/16 firar 100-årsjubiléet av. Tänk att man enkelt kan göra expe- riment hemma på allmänna relativitets- teorin! Välkomna till Fysikaliska leksaker på Chalmers för att studera fenomenet närmare.

till Fysikaliska leksaker på Chalmers för att studera fenomenet närmare. TOFSEN #3 • 2015 TOFSEN #2
till Fysikaliska leksaker på Chalmers för att studera fenomenet närmare. TOFSEN #3 • 2015 TOFSEN #2

TOFSEN #3 2015

TOFSEN #2 2016

SKAMLÖS REKLAM

(OCH HEJ DÅ)

TEXT: ERIK ÖHRN

Cha cha bloggen Bästa dam eller herre Äntligen stod prästen i predikstolen Inledningar var aldrig min starka sida. Trots det envisades jag med att tid och otid sitta och knåpa ihop en ny text, en tankeväckande krönika eller ett fängslan- de reportage. För om man inte kan få ut sina tankar och påverka människor, vad spelar då tankarna för roll?

tören, och såg framför mig ett ganska stramt kontor med journalister som skrev på datorer i kulsprutetempo och layoutare som i bästa stockfoto-stil stod kring sam- ma skärm och livligt diskuterade någon luddig designdetalj. Verkligheten visade sig vara totalt annorlunda och väldigt mycket mer behaglig.

På mitt första möte möttes jag av en soffa som befolkades av en 60+-man i ca- mo-kläder och Hello Kitty-halsband, som

livligt diskuterade ellära med en långhå- rig CBK-are. Två tjejer

och

någonting

kanske

eller kanske

inte borde

visas upp

för allmän-

heten. En annan kille i soffan, lång och skäggig, tog flinkt upp en muffin från bordet med hjälp av en inte helt oansenlig kniv. Detta gav honom en mycket trött blick från kvinnan som vi- sade sig vara kaptenen vid bordet, chef- redaktören. “Hej”, sade hon med en för- hoppningsfull blick, och jag visste att det här var där jag ville vara. Äntligen något som var lite annorlunda.

Jag vill säga att jag började min resa som förvirrad Nollan på Chalmers en mystisk sensommar. Tyvärr hade vädret 2013 ingen känsla för dramatik, och

det var med sol och värme som Göteborg hälsade mig. Varför ville jag ha den dystra stämningen? Jag var så klart glad över att ha kom-

mit in på Chal- mers, någonting jag velat sedan i alla fall högstadiet, men var samtidigt en smula nervös och rädd. Nervös för att nästan alla mina vänner var kvar i de djupa värmländska skogarna eller hade flyttat till andra städer. Rädd för att jag inte skulle få några nya vänner.

Det viktigaste är att jag fick träffa alla de nya människorna jag lärde känna, upptäcka vilka fantastiska personer det finns som engagerar sig”

satt

skissade

som

Som tur var tog min sektions NollK emot mig med öppna armar och jag upp- täckte att det fanns fler folk på sektionen som var precis som jag. Jag gick med i en sektionskommitté och blev, till min egen stora förvåning, en rätt social individ. Men, tänkte jag då, hur ska jag lära känna andra, ännu fler, personer? Annorlunda personer? Chalmers är stort, och att be- gränsa sig till bara en sektion kändes så smått. När jag satt och bläddrade i en så- dan tidning som du håller i just nu tänkte jag att en förening på kårnivå skulle kun- na vara något för mig. Jag tyckte att det var roligt att skriva och fota så varför inte testa på Tofsen? Jag bokade ett möte med chefredak-

Under åren har folk kommit och gått, Tofsen har varit i blåsväder och gått från förening till kommitté, och till slut var jag den äldsta i rummet. Det kändes ganska skumt, jag var ju den nya killen. Men ef- ter två och ett halvt år hade det kommit klart nyare killar och tjejer. Jag ska inte gå in på alltför mycket om vad jag gjorde under åren, det räcker med att jag kan in- tyga att jag verkligen fick utlopp för min kreativa ådra som fotograf, skribent och textredaktör. Det viktigaste är att jag fick träffa alla de nya människorna jag lärde känna, upptäcka vilka fantastiska perso-

ner det finns som engagerar sig. Det är så lätt att fastna i sin egen umgängeskrets, och att våga ta steget att gå en nivå upp från sektionen gav mig enormt mycket. Som du nog märker är det här reklam- biten i rubriken kommer in. Men jag vill poängtera att jag inte vill få dig att söka just Tofsen, men i alla fall få dig att fun- dera på att söka någon av alla kommit- téer, nämnder och föreningar som finns. Det behöver inte ens vara på Chalmers, så länge du ger dig ut någonstans och träffar nya människor.

Nu, 2016, är jag inte längre Nollan och inte heller nervös eller rädd. Vädret har till och med vett nog att lyssna på mitt humör den här gången. Min plats i Tofsen har jag nu lämnat över till nya studenter, men när de frågade om jag kunde skriva en avskedskrönika, hur kunde jag låta bli? För om jag kan få en enda människa som läser detta att våga prova på någonting nytt är det en vinst för mig. Och om du tycker att krönikan bara är dum och för- virrad? Då har jag ändå fått en reaktion. Jag har påverkat dig. Och är det inte det som alla krönikor handlar om?

FOTO: NOELLE MADSEN
FOTO: NOELLE MADSEN
Pyssel NONOGRAM Fill the right boxes and find the hidden image. Each number signifies a

Pyssel

NONOGRAM

Pyssel NONOGRAM Fill the right boxes and find the hidden image. Each number signifies a coherent

Fill the right boxes and find the hidden image. Each number signifies a coherent group of boxes. between each group is at least one empty box.

Each number signifies a coherent group of boxes. between each group is at least one empty
Pyssel
Pyssel

Kan du inte vänta till april?

Färglägg din egen byggrock!

Pyssel Kan du inte vänta till april? Färglägg din egen byggrock! TOFSEN #2 • 2016 35
Pyssel Kan du inte vänta till april? Färglägg din egen byggrock! TOFSEN #2 • 2016 35

Thank you for visiting us at CHARM!

thomasbetong.se 15 15
thomasbetong.se
15 15

We had a great time. And we got two winners!

We are happy to have met all of you and for all interesting conversations during the CHARM days. We are looking forward to future opportunities keeping this dialogue with you. Congratulations to Philip Frick and Sara Almstedt who are the winners of the competition to join our CEO for one day. Welcome to Thomas Concrete Group!

Watch out the Trainee Program on our website. Make sure to apply!

Thomas Concrete Group is a Swedish family-owned company that produces and distributes high-quality concrete for cast in place construction. The company was established in 1955 in Karlstad, Sweden, by Martin Thomas and currently operates in the USA, Poland, Germany, Norway and Sweden. Headquarters are in Gothenburg, Sweden. The Group has 1,500 employees and produced 3.7 million m 3 of ready-mixed concrete in 2015, with sales of approximately SEK 4.0 billion.

in 2015, with sales of approximately SEK 4.0 billion. Thomas Concrete Group AB | Tel 0104
in 2015, with sales of approximately SEK 4.0 billion. Thomas Concrete Group AB | Tel 0104

Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 | info@thomasconcretegroup.com I thomasconcretegroup.com