Svensk frfattningssamling

SFS 2010:2039

Gymnasiefrordning;

Utkom frn trycket

den 5 januari 2011

utfrdad den 22 december 2010.

Regeringen freskriver fljande.

1 kap. Inledande bestmmelser

Frordningens innehll
1 Frordningen innehller fljande kapitel:
inledande bestmmelser (1 kap.),
huvudmn (2 kap.),
lrotider fr gymnasieskolan och gymnasiesrskolan (3 kap.),
utbildningens innehll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.),
avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.),
introduktionsprogram (6 kap.),
behrighet, urval och frfarandet vid antagning (7 kap.),
betyg, gymnasieexamen och prvning (8 kap.),
stdtgrder (9 kap.),
utbildning fr dva och hrselskadade (10 kap.),
utbildning fr svrt rrelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)
(11 kap.),
elever (12 kap.),
gymnasiesrskolan (13 kap.),
bidrag till huvudmn fr fristende gymnasieskolor och gymnasiesrskolor (14 kap.), och
vriga bestmmelser (15 kap.).
Bestmmelser som gller gymnasiesrskolan
2 Bestmmelser som gller enbart gymnasiesrskolan finns i 13 kap.
Bestmmelser som gller bde gymnasiesrskolan och gymnasieskolan finns
i 2, 3, 4 kap. 1520 , 9 kap. 9 och 14 kap. vriga bestmmelser avser
endast gymnasieskolan.
Definitioner
3 I frordningen avses med
arbetsplatsfrlagt lrande: lrande p ett program som genomfrs p en
eller flera arbetsplatser utanfr skolan,
1

SFS 2010:2039

fullstndigt program: betyg frn kurser och ett gymnasiearbete i en

omfattning om 2 500 gymnasiepong enligt en individuell studieplan,
garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 skollagen (2010:800),
gymnasial lrlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till
mer n hlften genomfrs p en eller flera arbetsplatser utanfr skolan,
gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepong som eleverna
genomfr inom ramen fr examensmlen,
gymnasiegemensamma mnen: de mnen som ska ing i programmen i
den omfattning som framgr av bilaga 3 till skollagen,
gymnasiepong: ett mtt p studieomfattningen av en kurs eller gymnasiearbetet,
karaktrsmnen: de mnen genom vilka ett program fr sin karaktr,
nationella programrd: de nationella programrd fr yrkesprogrammen
som Statens skolverk ska ansvara fr enligt 8 frordningen (2009:1214)
med instruktion fr Statens skolverk,
nya kurser: kurser som initieras av huvudmn eller av andra intressenter
enligt 6 och som Statens skolverk har meddelat freskrifter om enligt 4 ,
programfrdjupning: sdana mnen eller kurser som inom examensmlen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma
mnena och som Skolverket meddelat freskrifter om enligt 4 kap. 5 ,
programgemensamma mnen: kurser i gymnasiegemensamma mnen
utver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser
och som ska lsas av alla elever p programmet,
riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med
offentlig huvudman till vilken skande frn hela landet ska tas emot i frsta
hand,
studievg: det program, och i frekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lrlingsutbildning eller den srskilda variant som eleven gr p,
srskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 fr avvika frn vad
som annars gller fr nationella program,
yrkesutgng: en benmning fr en viss yrkeskompetens till vilken en
kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfrdjupning leder,
yrkesmnen: yrkesinriktade karaktrsmnen.
mnesplaner
4 Enligt 16 kap. 21 skollagen (2010:800) ska det fr varje mne finnas
en mnesplan. Den ska ge utrymme fr lraren och eleverna att sjlva planera undervisningen.
Av mnesplanen ska fljande framg:
mnets syfte,
varje kurs som ingr i mnet,
det centrala innehllet fr varje kurs,
hur mnga gymnasiepong som varje kurs omfattar, och
kunskapskraven fr varje kurs.
Frutom nr det gller de gymnasiegemensamma mnena fr Statens skolverk meddela freskrifter om mnesplaner. Av freskrifterna fr det framg
att vissa kurser eller mnen bara fr anordnas p vissa utbildningar.

5 Freskrifter om mnesplaner fr yrkesmnen ska meddelas efter samrd

med ett nationellt programrd.

SFS 2010:2039

Nya kurser
6 En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt mne eller i ett nytt mne.
En huvudman eller annan intressent fr anska hos Statens skolverk om
en ny kurs.
Individuell studieplan i gymnasieskolan
7 En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, nr det r aktuellt, innehlla uppgifter om
vilken studievg eleven gr p och om de val av kurser som eleven har
gjort,
eleven fljer ett fullstndigt eller utkat program,
vilka kurser som ingr i elevens fullstndiga program och, om eleven
fljer ett utkat program, vilka kurser som ligger utanfr det fullstndiga
programmet,
eleven fljer ett individuellt anpassat program, och i s fall vilka kurser
som bytts ut,
eleven fljer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om
mjligt vilka kurser som tagits bort,
elevens studier i grundskolans mnen, och
andra insatser som r gynnsamma fr elevens kunskapsutveckling och
som r avsedda att ing i utbildningen om eleven fljer ett introduktionsprogram.
Lokala programrd
8 Fr yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programrd
fr samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap. Huvudmn
Godknnande som enskild huvudman
Gemensamma bestmmelser fr godknnande av enskilda huvudmn fr
gymnasieskola och gymnasiesrskola
1 En anskan om godknnande som enskild huvudman fr en viss
utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesrskolan ska ha kommit in till
Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderret innan utbildningen
ska starta.
2 Nr Statens skolinspektion handlgger renden om godknnande enligt
1 ska den kommun dr utbildningen ska bedrivas ges tillflle att yttra sig.
ven de nrliggande kommuner som kan antas bli berrda av anskan ska
ges tillflle att yttra sig.
Nr en kommun yttrar sig br den bifoga en konsekvensbeskrivning till
sitt yttrande.

SFS 2010:2039

3 Beslut i ett rende som avses i 1 ska om mjligt fattas fre den
1 oktober kalenderret innan utbildningen ska starta.
Godknnande som enskild huvudman fr gymnasieskola
4 Anskan om godknnande som enskild huvudman fr gymnasieskola
ska innehlla uppgift om
vilket nationellt program och, i frekommande fall, vilken nationell
inriktning huvudmannen vill anordna, och
huvudmannen vill anordna en srskild variant, avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godknd idrottsutbildning
Ngon srskild anskan om att f anordna srskild variant, avvikelse i
form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godknd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.
5 Om huvudmannen ansker om att anordna en srskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godknd idrottsutbildning ska Statens
skolinspektion skicka anskan till Statens skolverk fr bedmning av om
utbildningen ska godknnas som en sdan utbildning.
Skolverket beslutar i frga om godknnande av sdana utbildningar som
avses i frsta stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen.
6 Efter Statens skolverks prvning enligt 5 ska Statens skolinspektion
prva om huvudmannen ska godknnas. I de fall Skolverket har godknt utbildningen som en srskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande
utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om
ett belopp enligt 5 kap. 11 , 18 eller 25 tredje stycket ska bidragets
grundbelopp faststllas till det belopp som Skolverket har beslutat om.
Oberoende av om Skolverket godknt utbildningen som srskild variant,
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godknd
idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 , om anskan
avser en ny utbildning.
Undantag fr vissa enskilda huvudmn
7 En enskild huvudman fr gymnasieskola eller gymnasiesrskola med
waldorfpedagogisk inriktning behver inte tillmpa bestmmelserna i 2 kap.
20 frsta stycket skollagen (2010:800) om behrighet fr anstllning utan
tidsbegrnsning som lrare eller frskollrare i skolvsendet.

3 kap. Lrotider fr gymnasieskolan och gymnasiesrskolan

SFS 2010:2039

Lsr
1 Lsret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst
12 lovdagar. Utver skol- och lovdagarna fr det inom lsret lggas ut
hgst fem studiedagar fr personalen.
2 Lsret ska brja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen fr fr
en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag frutstter
andra lsrstider. Dagarna fr hst- och vrterminens brjan och slut beslutas av huvudmannen.
Huvudmannen ska vid beslut enligt frsta stycket beakta om det finns
elever som pbrjar grundutbildning som r lngre n 60 dagar enligt lagen
(1994:1809) om totalfrsvarsplikt.
Skolarbetets frlggning
3 Elevernas skolarbete ska frlggas mndagfredag och vara s jmnt
frdelat ver dessa dagar som mjligt. Skolarbetet ska ocks vara s jmnt
frdelat ver lsret som mjligt.
Nr skolarbetet frlggs till en arbetsplats utanfr skolan ska den arbetstid
som gller p arbetsplatsen tillmpas, om inte rektorn beslutar annat.
Schema
4 Fr lsret eller fr kortare tid ska det finnas ett schema som innehller
uppgifter om samtliga undervisningspass och lrare.
Friluftsverksamhet
5 Utver mnet idrott och hlsa ska det anordnas idrotts och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lrares ledning.

4 kap. Utbildningens innehll och omfattning i gymnasieskolan

Nationella program
1 Ett nationellt program inom gymnasieskolan bestr av
gymnasiegemensamma mnen,
programgemensamma mnen,
i frekommande fall fr inriktningen gemensamma karaktrsmneskurser,
programfrdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasiearbete.
Bestmmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen
(2010:800) och i bilaga 1 till denna frordning.
Om inte ngot annat fljer av de bestmmelser som avses i andra stycket
eller andra av regeringen meddelade freskrifter, fr Statens skolverk med5

SFS 2010:2039

dela freskrifter om vilka mnen och kurser som ska ing i respektive program och i de nationella inriktningarna.
P humanistiska programmets inriktning sprk fr inom sprk kurser i
engelska, klassisk grekiska sprk och kultur, latin sprk och kultur,
moderna sprk, modersml eller svenskt teckensprk fr hrande erbjudas.
P naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhlle fr
som naturvetenskapligt mne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.
Nationella inriktningar
2 De nationella inriktningarna framgr av bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet fr
brja det frsta lsret. vriga inriktningar fr brja det andra eller tredje
lsret.
Statens skolverk fr nr det gller den nationella inriktningen vrigt hantverk besluta om en utbildning ska f frekomma inom den inriktningen.
Gymnasial lrlingsutbildning
3 Gymnasial lrlingsutbildning fr brja det frsta lsret inom alla
yrkesprogram.
Gymnasiearbete
4 Rektorn ska fr varje elev utse en lrare att vara ansvarig fr gymnasiearbetet.
Programfrdjupning
5 Statens skolverk fr meddela freskrifter om vilka kurser som fr
erbjudas som programfrdjupning fr varje program. Bland dessa kurser ska
det fr hgskolefrberedande program ing sdana kurser som kan vara srskilt meriterande vid urval eller som p annat stt kan vara av betydelse fr
hgskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensml.
Nr Skolverket meddelar freskrifter fr hgskolefrberedande program
om kurser som kan vara srskilt meriterande vid urval eller som p annat stt
kan vara av betydelse fr hgskolestudier, ska Skolverket samrda med
Hgskoleverket.
Nr Skolverket meddelar freskrifter om programfrdjupning fr yrkesprogram ska berrda nationella programrd hras.
6 Som programfrdjupning ska huvudmannen erbjuda sdana kurser
som Statens skolverk har meddelat freskrifter om enligt 5 . Huvudmannen
beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfrdjupning.

Individuellt val

SFS 2010:2039

7 Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Eleven har dock rtt att inom utrymmet fr individuellt val lsa
1. en kurs i idrott och hlsa utver vad som finns p studievgen,
2. minst en kurs i estetiska mnen, och
3. de kurser som krvs fr grundlggande hgskolebehrighet p grundniv om eleven gr p ett yrkesprogram.
Undantag frn vad som freskrivs i andra stycket 1 och 2 fr gras om det
finns synnerliga skl.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om vilka kurser som fr ing i de
mnen som avses i andra stycket 2.
Fr de elever som avses i 11 respektive 1520 ska svenska som
andrasprk eller modersml erbjudas som individuellt val.

Alternativa eller verlappande kurser

8 En elev fr inte som individuellt val, programfrdjupning eller utkat
program lsa en kurs som r alternativ till eller verlappar ngon eller ngra
av de kurser som ingr i studievgen i vrigt.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om vilka kurser som r alternativa eller som verlappar varandra.

Sprk
9 Om en elev ska lsa ett sprk i gymnasieskolan och eleven har betyg i
sprket frn grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utg frn
grundskolans utbildningsniv. En elev fr ocks lsa nya sprk i gymnasieskolan.
De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillmpning av 16 kap. 32 skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska p grundskoleniv.
10 Franska, spanska och tyska ska erbjudas bde som sprk som utgr
frn grundskolans utbildningsniv och som nytt sprk. Huvudmannen ska
strva efter att erbjuda undervisning i fler sprk n franska, spanska och
tyska.
Svenska som andrasprk
11 En elev som har ett annat sprk n svenska som modersml fr lsa
svenska som andrasprk som gymnasiegemensamt mne i stllet fr
svenska. Eleven fr d lsa svenska som individuellt val.
Arbetsplatsfrlagt lrande
12 Arbetsplatsfrlagt lrande ska frekomma p alla yrkesprogram i
minst 15 veckor. En elev som gr p gymnasial lrlingsutbildning ska i stllet genomfra mer n hlften av sin utbildning som arbetsplatsfrlagt lran7

SFS 2010:2039

de. Varje vecka som genomfrs p en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen fr besluta att arbetsplatsfrlagt lrande ska finnas p hgskolefrberedande program och fr d ocks besluta om i vilken omfattning.
Huvudmannen ansvarar fr att skaffa platser fr det arbetsplatsfrlagda
lrandet och att detta uppfyller de krav som finns fr utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska frlggas till arbetsplatser och om
hur frdelningen ver lsren ska gras.
13 Om arbetsplatsfrlagt lrande inte kan erbjudas p ett yrkesprogram,
fr utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser fr arbetsplatsfrlagt lrande inte kan tillhandahllas
p grund av omstndigheter som huvudmannen inte kunnat rda ver, eller
2. utbildningen av skerhetsskl inte kan frlggas till en arbetsplats utanfr skolan.
Det arbetsplatsfrlagda lrandet ska i de fall som avses i frsta stycket
bytas ut mot motsvarande utbildning frlagd till skolan. Innan huvudmannen
beslutar om detta ska samrd ske med det lokala programrdet.
Om utbildning har skolfrlagts p grund av vad som sgs i frsta
stycket 1, ska huvudmannen vidta de tgrder som behvs fr att utbildningen s snart som mjligt ska frlggas till en arbetsplats.
14 Fr en elev som deltar i arbetsplatsfrlagt lrande ska det utses en
handledare p arbetsplatsen. Som handledare fr bara den anlitas som har
ndvndiga kunskaper och erfarenheter fr uppdraget och som ven i vrigt
bedms vara lmplig.

Modersmlsundervisning fr elever i gymnasieskolan och

gymnasiesrskolan
15 I 15 kap. 19 och 18 kap. 14 skollagen (2010:800) finns grundlggande bestmmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmlsundervisning fr elever i gymnasieskolan och gymnasiesrskolan. Huvudmannen r ocks skyldig att erbjuda elever som r adoptivbarn och har ett
annat modersml n svenska modersmlsundervisning, ven om sprket inte
r elevens dagliga umgngessprk i hemmet,
Enligt 7 sprklagen (2009:600) r de nationella minoritetssprken finska,
jiddisch, menkieli, romani chib och samiska.
Rektorn beslutar om en elevs modersmlsundervisning.
16 Modersmlsundervisning fr inte omfatta mer n ett sprk fr en elev.
En romsk elev som kommer frn utlandet fr dock f modersmlsundervisning i tv sprk om det finns srskilda skl.
17 Modersmlsundervisning fr anordnas som
1. individuellt val,
2. utkat program, eller
3. som ersttning fr undervisning i andra sprk n svenska, svenska som
andrasprk och engelska.
8

18 Huvudmannen r skyldig att anordna modersmlsundervisning fr en

elev sammanlagt hgst sju lsr under elevens skoltid. Eleven ska dock ges
sdan undervisning under lngre tid om eleven har srskilt behov av det.
Begrnsningen till sju r gller inte om undervisningen
1. erstter undervisning i andra sprk n svenska, svenska som andrasprk
och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetssprk eller ett nordiskt sprk som
modersml.

SFS 2010:2039

19 En huvudman r skyldig att anordna modersmlsundervisning i ett

sprk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i sprket nskar sdan
undervisning, och
2. det finns en lmplig lrare att tillg.
Avser modersmlsundervisningen ett nationellt minoritetssprk r huvudmannen skyldig att anordna modersmlsundervisning ven om antalet elever
r mindre n fem.
20 En elev som fr modersmlsundervisning fr fortstta att delta i
undervisningen, ven om sprket skulle upphra att vara dagligt umgngessprk fr eleven.
21 I 9 kap. 9 finns bestmmelser om studiehandledning p modersmlet.
Programmens omfattning
Undervisningstid
22 Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar fr varje kurs
och fr gymnasiearbetet samt om hur frdelningen av undervisningstiden
ver lsren ska gras.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har ftt sin garanterade undervisningstid.
Utkat program
23 En elev fr delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanfr elevens fullstndiga program, om eleven p ett tillfredsstllande
stt kan antas genomfra svl kurserna p den ordinarie studievgen som de
frivilliga kurserna (utkat program). Beslutet fattas av rektorn.
En elev p ett yrkesprogram har utan srskilt beslut rtt att som utkat program lsa de kurser som krvs fr grundlggande behrighet till hgskoleutbildning p grundniv. Huvudmannen r dock bara skyldig att tillgodose
detta om eleven senast vid utgngen av det andra lsret har anmlt att han
eller hon vill lsa de aktuella kurserna.
En elev som fljer ett utkat program har rtt till garanterad undervisningstid utver vad som freskrivs i 16 kap. 18 skollagen (2010:800).
9

SFS 2010:2039

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i

gymnasieskolan
Srskilda varianter
1 En srskild variant r en utbildning inom ett nationellt program dr
hela eller delar av det sammantagna utrymmet fr en nationell inriktning och
fr programfrdjupning p ett nationellt program avviker frn vad som
annars gller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepong. P hgskolefrberedande program fr det ven finnas srskilda varianter inom det
estetiska omrdet.
Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom
examensmlet fr ett program.
Fr en idrottsutbildning gller i stllet i 2331 .
Frutsttningar fr godknnande
2 En srskild variant ska godknnas om villkoren i 1 r uppfyllda och
om
1. utbildningen r av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrgan p de kunskaper och frdigheter som utbildningen ger,
3. kostnaden fr utbildningen r rimlig i frhllande till utbildningens syfte
och kostnaden fr annan gymnasial utbildning, och
4. uppstllda behrighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7
respektive 8 .
Frutsttningar fr godknnande av srskilda varianter inom det estetiska
omrdet
3 En srskild variant inom det estetiska omrdet ska godknnas om villkoren i 1 r uppfyllda och om
1. utbildningen r av hg kvalitet,
2. utbildningen efterfrgas av elever med srskilda frdigheter inom det
estetiska omrdet,
3. kostnaden fr utbildningen r rimlig i frhllande till utbildningens syfte
och kostnaden fr annan gymnasial utbildning, och
4. huvudmannen har stllt upp behrighetskrav och urvalsgrunder enligt
7 och 8 .
Anskan
4 En huvudman fr anska om att en utbildning ska godknnas som srskild variant. Anskan grs hos Statens skolverk senast den 31 januari
kalenderret fre det r utbildningen p programmet planeras att starta.
Enskilda huvudmn ska, enligt 2 kap. 1 och 4 , ge in anskan till Statens
skolinspektion.
5 Anskan ska innehlla
1. en beskrivning av utbildningens innehll,

10

2. i frekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p motsvarande utbildning,

3. uppgift om kostnaden fr utbildningen,
4. i frekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgtt motsvarande utbildning,
5. i frekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i frekommande fall, en anskan om nya kurser enligt 1 kap. 6 eller
uppgift om att huvudmannen har anskt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i s fall en beskrivning av hur, huvudmannen
vill stlla upp srskilda frkunskapskrav enligt 7 eller tillmpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 .

SFS 2010:2039

6 Nr anskan avser ett yrkesprogram ska den, frutom det som anges i
5 , innehlla uppgift om
hur kravet p arbetsplatsfrlagt lrande ska uppfyllas,
vilket behov p arbetsmarknaden utbildningen r avsedd att fylla, och
ett yttrande frn aktuellt lokalt programrd.
Srskilda frkunskapskrav
7 Fr behrighet till en srskild variant fr krav stllas p att den skande har kunskaper i ett sdant mne eller inom ett sdant mnesomrde som
r utmrkande fr varianten.
Urval
8 Vid urval bland behriga skande fr, frutom till betygen, hnsyn tas
till ett prov fr bedmning av den skandes frdigheter eller kunskaper inom
det mne eller mnesomrde som den srskilda varianten r inriktad mot.
Handlggning och beslut
9 Berrda nationella programrd ska hras om anskan avser yrkesprogram.
10 Ett beslut om srskild variant ska glla i sex r. Av beslutet ska det
framg vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i frekommande fall
om srskilda behrighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder fr anvndas. Beslutet innebr att varianten bara fr anordnas p den aktuella skolenheten av den huvudman som har ftt sin anskan godknd.
Statens skolverk ska om mjligt fatta beslut senast den 1 september ret
innan utbildningen p programmet planeras att starta.
11 Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehlla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersttning. Beloppet ska varje r rknas upp med det skolindex som har freskrivits enligt frordningen (1993:167) om skolindex.
11

SFS 2010:2039

Om det kommer fram uppgifter som inte var knda nr beslutet fattades
eller det finns andra srskilda omstndigheter, fr Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.
Gemensamma bestmmelser om andra riksrekryterande utbildningar
n idrottsutbildningar
Frutsttningar
12 Riksrekrytering enligt 19 och 21 ska beslutas fr nationella program, nationella inriktningar, srskilda varianter och gymnasiala lrlingsutbildningar om det finns
1. en nationell efterfrgan p de kunskaper och frdigheter som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras frn hela landet,
eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och frdigheter kan tillgodoses.
Frutom det som anges i frsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden fr utbildningen vara rimlig i frhllande till utbildningens
syfte och kostnaden fr annan gymnasial utbildning, och
3. uppstllda behrighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15
respektive 16 .
Frutsttningar fr egna examensml och andra avvikelser
13 Enligt 16 kap. 13 skollagen (2010:800) fr Statens skolverk besluta
att en utbildning fr avvika frn vad som annars gller fr nationella
program i frga om struktur, innehll och examensml. Frn den omfattning
av de gymnasiegemensamma mnena som framgr av bilaga 3 till skollagen
fr dock inte ngon avvikelse beslutas.
Eget examensml fr en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt innehll i allt vsentligt avviker frn ett nationellt programs
examensml, och
2. det finns synnerliga skl fr avvikelsen och utbildningen ryms inomgymnasieskolans kompetensomrde.
Anskan
14 En offentlig huvudman fr anska om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmn fr anska om motsvarande prvning fr
att f en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Anskan grs
hos Statens skolverk senast den 31 januari ret innan utbildningen p
programmet planeras att starta. Enskilda huvudmn ska, enligt 2 kap. 1 och
4 , ge in anskan till Statens skolinspektion.
Av anskan ska det framg vilket nationellt program den avser. Om anskan gller en utbildning med eget examensml, ska det framg om anskan
avser ett yrkesprogram eller ett hgskolefrberedande program.

12

Anskan ska ven innehlla uppgift om huruvida, och i s fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill stlla upp srskilda frkunskapskrav enligt
15 eller tillmpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 .

SFS 2010:2039

Srskilda frkunskapskrav
15 Fr behrighet till en riksrekryterande utbildning fr krav stllas p
att den skande har kunskaper i ett sdant mne eller inom ett sdant mnesomrde som r utmrkande fr utbildningen.
Urval
16 Vid urval bland behriga skande fr, frutom till betygen, hnsyn tas
till ett prov fr bedmning av den skandes frdigheter eller kunskaper inom
det mne eller mnesomrde som den riksrekryterande utbildningen r inriktad mot.
Beslut
17 Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska glla i sex r. Av
beslutet ska det framg vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
frekommande fall om srskilda behrighetskrav eller kompletterande
urvalsgrunder fr anvndas. Beslutet innebr att utbildningen bara fr anordnas p den aktuella skolenheten av den huvudman som har ftt sin anskan
godknd. Av beslutet ska det ocks framg hur mnga platser utbildningen
fr omfatta.
Statens skolverks beslut ska om mjligt fattas senast den 1 september ret
innan utbildningen p programmet planeras att starta.
18 Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehlla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersttning. Beloppet ska varje r rknas upp med det skolindex som har freskrivits enligt frordningen (1993:167) om skolindex.
Riksrekryterande yrkesutbildning
Frutsttningar
19 Riksrekrytering fr ett yrkesprogram ska beslutas om frutsttningarna i 12 finns och om kravet p arbetsplatsfrlagt lrande kan uppfyllas.
Frutsttningen i 12 frsta stycket 1 br tillstyrkas av berrt nationellt
programrd.
Anskan
20 Frutom det som anges i 14 ska anskan innehlla uppgift om hur
kravet p arbetsplatsfrlagt lrande ska tillgodoses.

13

SFS 2010:2039

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Frutsttningar
21 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas fr det estetiska programmet om frutsttningarna i 12 finns och skolenheten har ett
etablerat samarbete med en hgskola som erbjuder utbildning som r relevant fr gymnasieutbildningen.
Eget examensml fr inte finnas fr utbildningen.
Anskan
22 Frutom det som anges i 14 ska anskan innehlla ett yttrande frn
en sdan hgskola som anges i 21 angende det nationella intresset fr
utbildningen.
Riksidrottsgymnasium
Frutsttningar
23 En utbildning dr mnet specialidrott ingr fr vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav
och det stlls srskilda krav p gemensam trning. En sdan utbildning som
en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.
Anskan
24 En kommun eller en enskild huvudman fr anska om att anordna
idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.
Beslut
25 Statens skolverk fr efter frslag frn Sveriges Riksidrottsfrbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium fr anordnas och om
hur mnga platser dessa utbildningar fr omfatta. Beslutet ska glla i tre r.
Skolverket ska om mjligt fatta beslut senast den 1 september ret innan
utbildningen p programmet planeras att starta.
Beslutet ska innehlla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersttning fr de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som gr p en sdan utbildning.
Urval
26 Den skande som anses ha bst frutsttningar att tillgodogra sig
utbildningen ska ges fretrde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gller 7 kap.

14

Nationellt godknd idrottsutbildning

SFS 2010:2039

Frutsttningar
27 En utbildning dr mnet specialidrott ingr fr godknnas som en
nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktr och ett
etablerat samarbete med ett specialidrottsfrbund som r relevant fr utbildningen.
Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsfrbundet.
Anskan
28 En kommun eller en enskild huvudman fr anska om nationellt godknd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmn ska, enligt
2 kap. 1 och 4 , ge in anskan till Statens skolinspektion.
Beslut
29 Statens skolverk beslutar om var nationellt godknda idrottsutbildningar fr anordnas och om hur mnga platser dessa utbildningar fr omfatta.
Av beslutet ska det framg vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen
ska anordnas. Beslutet ska glla i sex r.
Statens skolverks beslut ska om mjligt fattas senast den 1 september ret
innan utbildningen p programmet planeras att starta.
Urval
30 Den skande som anses ha bst frutsttningar att tillgodogra sig
utbildningen ska ges fretrde vid urval till utbildningen. Vid urval till
programmen gller 7 kap.
Specialidrott
31 mnesplanen fr specialidrott fr bara tillmpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godknda idrottsutbildningar. Specialidrott fr ing med 200 gymnasiepong i programfrdjupningen och med 200 gymnasiepong i det individuella valet. Dessutom fr
mnet lsas som utkat program med hgst 300 gymnasiepong.

6 kap. Introduktionsprogram
Urval till platser p programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion
1 Om antalet platser r frre n antalet skande p programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som anordnas fr en grupp elever, ska ett
urval gras. I dessa fall gller bestmmelserna om urval i 7 kap.
Urval ska gras sakligt och opartiskt. Infr anskan ska huvudmannen
informera de skande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillmpa
7 kap. 3 eller 5 och i s fall p vilket stt.
15

SFS 2010:2039

Mottagande av ungdomar som uppfyller behrighetskraven fr ett

yrkesprogram
2 Enligt 17 kap. 11 andra stycket skollagen (2010:800) fr, om huvudmannen fr utbildningen bedmer att det finns synnerliga skl, ungdomar
som uppfyller behrighetskraven fr ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.
Fr en elev som fljer ett nationellt program ska samtliga relevanta stdtgrder enligt 9 kap. ha vervgts innan huvudmannen fr prva om det
finns synnerliga skl.
Utbildningens innehll m.m.
Preparandutbildning
3 Preparandutbildningen ska innehlla de grundskolemnen som en elev
inte har godknda betyg i och som krvs fr att eleven ska bli behrig till ett
visst nationellt program.
Utbildningen fr ven innehlla ytterligare grundskolemnen, dock inte
sdana mnen som eleven har godknda betyg i.
Dessutom fr utbildningen innehlla kurser frn nationella program och, i
mindre omfattning, andra insatser som r gynnsamma fr elevens kunskapsutveckling.
Programinriktat individuellt val
4 Programinriktat individuellt val ska innehlla de grundskolemnen
som en elev inte har godknda betyg i och som krvs fr att eleven ska bli
behrig till ett yrkesprogram samt kurser som ingr i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska utbildningen innehlla arbetsplatsfrlagt lrande
enligt 4 kap. 1214 . Arbetsplatsfrlagt lrande behver dock inte frekomma i den omfattning som anges dr.
Yrkesintroduktion
5 Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehlla yrkesinriktad utbildning.
Den fr innehlla hela eller delar av kurser i karaktrsmnen och i gymnasiegemensamma mnen som ingr i gymnasieskolans nationella yrkesprogram
eller annan yrkesinriktad utbildning.
Utbildningen ska innehlla arbetsplatsfrlagt lrande enligt 4 kap. 12
14 eller praktik. Arbetsplatsfrlagt lrande behver dock inte frekomma
i den omfattning som anges dr.
Hela utbildningen fr skolfrlggas om huvudmannen bedmer att detta
uppenbart bst gynnar eleven.
Yrkesintroduktion fr ocks innehlla grundskolemnen som eleven saknar godknda betyg i. ven andra insatser som r gynnsamma fr elevens
kunskapsutveckling fr ing i utbildningen.

16

Individuellt alternativ

SFS 2010:2039

6 Individuellt alternativ ska utformas utifrn elevens behov och frutsttningar.

Utbildningen fr innehlla grundskolemnen som eleven saknar godknda
betyg i och hela eller delar av kurser i karaktrsmnen och i gymnasiegemensamma mnen.
ven andra insatser som r gynnsamma fr elevens kunskapsutveckling
fr ing i utbildningen.
Sprkintroduktion
7 Infr mottagandet av en elev till sprkintroduktion ska huvudmannen i
god tid gra en bedmning av elevens sprkkunskaper. Huvudmannen ska
fortlpande bedma elevens kunskapsutveckling i vriga mnen fr att
eleven s snart som mjligt ska komma vidare i sin utbildning.
8 Sprkintroduktion ska innehlla undervisning i grundskolemnena
svenska eller svenska som andrasprk.
I vrigt ska sprkintroduktion utformas utifrn den bedmning som ska
gras enligt 7 och innehlla de mnen och kurser som eleven behver fr
sin fortsatta utbildning. Utbildningen fr innehlla grundskolemnen som
eleven inte har godknda betyg i och kurser i gymnasiemnen.
Sprkintroduktion fr kombineras med svenskundervisning fr invandrare. ven andra insatser som r gynnsamma fr elevens kunskapsutveckling fr ing i utbildningen.
Interkommunal ersttning
9 Statens skolverk fr meddela freskrifter om sdan ersttning vid
programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 2 skollagen
(2010:800).

7 kap. Behrighet, urval och frfarandet vid antagning

Kompletterande behrighetskrav fr vissa hgskolefrberedande
program
1 Utver vad som framgr av 16 kap. 29 och 3133 skollagen
(2010:800) krvs fr behrighet till vissa hgskolefrberedande program
godknda betyg frn grundskolan eller motsvarande utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhllskunskap fr behrighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhllsvetenskapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi fr behrighet till naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet.
Urval till nationella program
2 De skande tas emot i brjan p utbildningen p ett nationellt program
eller till en sdan nationell inriktning, srskild variant eller gymnasial lr17

SFS 2010:2039

lingsutbildning som brjar det frsta lsret. Om antalet platser r frre n

antalet skande som ska tas emot i frsta respektive andra hand, ska ett urval
gras.
Urval, antagning och vrig frdelning av platser ska gras sakligt och
opartiskt. Infr anskan ska huvudmannen informera de skande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillmpa 3 eller 5 och i s fall p vilket
stt.
3 Ett begrnsat antal platser (fri kvot) ska avsttas fr dem som
1. p grund av srskilda omstndigheter br ges fretrde framfr de vriga skande, eller
2. kommer frn skolenheter vilkas betyg eller omdmen inte utan vidare
kan jmfras med betygen frn grundskolan.
Antalet platser som ingr i den fria kvoten ska utkas om sdana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 skollagen (2010:800) sker till en
utbildning.
Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsttas.
4 vriga platser ska frdelas mellan de skande med betygen som grund.
Fretrde mellan de skande bestms efter ett meritvrde. Meritvrdet utgrs av summan av betygsvrdena fr de 16 bsta betygen i elevens slutbetyg. Betygsvrdet fr betygen bestms enligt nedan.
Betyg

Betygsvrde

Mycket vl godknt (MVG)

Vl godknt (VG)
Godknt (G)

20
15
10

En skande som gtt frberedande dansarutbildning i grundskolan med

jmkad timplan och drfr ftt frre n 16 betyg i sitt slutbetyg ska nd f
sitt meritvrde bestmt efter 16 betyg. Upprkningen av meritvrdet ska
gras i proportion till de betyg som eleven har ftt.
En skande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande ftt
betyg i ngot av grundskolans mnen efter prvning eller genom studier p
ett introduktionsprogram eller ett individuellt program fr vid urvalet tillgodorkna sig betygsvrdet av detta betyg.
5 Om en utbildning krver att den skande har speciella frdigheter inom
det estetiska omrdet, fr huvudmannen besluta att vid urvalet, frutom till
betygen, hnsyn ska tas till ett frdighetsprov.
Frfarandet vid antagning till nationella program

18

6 En skande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid brjan av ett

nationellt program eller en sdan nationell inriktning, srskild variant eller
gymnasial lrlingsutbildning som brjar det frsta lsret. De skande som
tas in p ett program fr d frdelas p undervisningsgrupper eller motsvarande med hnsyn till vad som r knt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgng.

Inom de program som r indelade i nationella inriktningar, srskilda varianter eller gymnasiala lrlingsutbildningar som brjar det andra eller tredje
lsret frdelas eleverna infr det andra eller tredje lsret p dessa studievgar.

SFS 2010:2039

7 Efter urval bland de skande ska huvudmannen preliminrt besluta om

antagning. Beslutet ska fattas i brjan av vrterminen nrmast fre utbildningens start. Fr de skande som vid anskningstillfllet inte har slutfrt
grundskolan eller motsvarande utbildning ska hstterminsbetyget frn den
hgsta rskursen d vara urvalsgrund.
Det slutliga beslutet om antagning ska om mjligt fattas fre den 1 juli det
r utbildningen brjar.
Antagning vid en senare tidpunkt
8 Huvudmannen fr besluta att anta en skande vid senare tidpunkt n
vid brjan av utbildningen om det finns plats p den aktuella studievgen
och om den skande r behrig och har de kunskaper och frdigheter som
krvs fr att tillgodogra sig undervisningen. Huvudmannen fr besluta att
den skande ska genomg ett intrdesprov fr att visa att han eller hon har de
kunskaper och frdigheter som krvs.
Byte av studievg
9 Huvudmannen fr besluta att eleven ska f byta studievg efter det att
eleven har ftt yttra sig, om eleven uppfyller behrighetskraven fr den nskade studievgen. Om eleven inte har fyllt 18 r och inte heller har ingtt ktenskap, ska ven elevens vrdnadshavare yttra sig.
terantagning
10 En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfrt
utbildningen och som vill fortstta p det program dr eleven gick tidigare,
fr i mn av plats antas p nytt, om eleven uppfyller behrighetskraven fr
den nskade studievgen.

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prvning

Betyg
Betygssttning av gymnasiearbetet
1 Betyg p gymnasiearbetet ska beslutas av lraren efter att en medbedmare som har erfarenhet av det kunskapsomrde som gymnasiearbetet avser
har yttrat sig.
Nr gymnasiearbetet helt eller delvis har genomfrts som arbetsplatsfrlagt lrande ska handledaren vara medbedmare.
Fr en elev p ett yrkesprogram ska medbedmaren ha erfarenhet av det
yrkesomrde som gymnasiearbetet avser.
19

SFS 2010:2039

Kunskapskrav
2 Kunskapskrav ska finnas fr betygen AE.
Kraven fr betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krvs
fr respektive betyg. Kunskapskravet fr betyget D innebr att kraven fr E
och till vervgande del fr C r uppfyllda. Kravet fr betyget B innebr att
ven kraven fr C och till vervgande del fr A r uppfyllda.
3 Lrarna ska anvnda sig av nationella prov infr betygssttningen i den
inledande kursen i de gymnasiegemensamma mnena svenska, svenska som
andrasprk, engelska och matematik samt i den hgsta avslutande kursen p
programmet och inriktningen i dessa mnen med undantag fr kursen
svenska 2 eller svenska som andrasprk 2. Utver de nationella prov som
ska anvndas br lrarna ven i vrigt anvnda nationella prov fr att
bedmningsgrunderna ska bli s enhetliga som mjligt ver landet.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om de nationella proven.
Gymnasieexamen
4 Enligt 16 kap. 26 skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfrdas om en elev i gymnasieskolan har ftt betyg frn en utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepong p ett nationellt program och eleven har uppfyllt
de vriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 skollagen och i denna frordning.
Gymnasieexamen fr inte utfrdas om en elev fljer ett reducerat program.
Kompletterande krav fr yrkesexamen
5 Utver vad som framgr av 16 kap. 26 och 27 skollagen
(2010:800), krvs fr yrkesexamen att det i de godknda betygen om minst
2 250 gymnasiepong ingr godknda betyg p kurser inom de programgemensamma mnena med 400 pong.
Det som freskrivs i frsta stycket gller ven fr en utbildning med eget
examensml.
Kurser i yrkesexamen
6 Av 16 kap. 27 skollagen (2010:800) framgr hur mnga gymnasiepong med godknda betyg i mnena svenska eller svenska som andrasprk,
engelska och matematik en elev ska ha fr att yrkesexamen ska utfrdas. I de
aktuella mnena ska fljande kurser vara godknda:
1. svenska eller svenska som andrasprk kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.
Kurser i hgskolefrberedande examen
7 Av 16 kap. 28 skollagen (2010:800) framgr hur mnga gymnasiepong med godknda betyg i mnena svenska eller svenska som andrasprk,

20

engelska och matematik en elev ska ha fr att hgskolefrberedande examen

ska utfrdas. I de aktuella mnena ska fljande kurser vara godknda:
1. svenska eller svenska som andrasprk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

SFS 2010:2039

Dokument
Betygskatalog
8 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om
betyg avses beslut
1. att stta betyg efter varje avslutad kurs och p gymnasiearbete eller
efter prvning, bde nr det gller den som r elev i gymnasieskolan och nr
det gller den som inte r det, och
2. att inte stta betyg enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800). Sdana
beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanstllas fr varje enskild elev.
Rektorn ansvarar fr att betygskatalogen frs.
Utdrag ut betygskatalogen
9 Rektorn ansvarar fr att eleverna informeras om rtten att f ett utdrag
ur betygskatalogen. Om en elev vergr till en annan skolenhet eller avbryter
studierna, ska eleven f ett utdrag ur betygskatalogen.
Nr en elev vergr till en annan skolenhet ska lraren lmna skriftlig
information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har pbrjat
men inte slutfrt.
Eleverna ska f ett utdrag ur betygskatalogen minst tv gnger per lsr,
dock tidigast d eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i frekommande
fall innehlla uppgift om omfattningen av den frnvaro som eleven har haft
utan giltigt skl under terminen.
Betyg efter prvning
10 Fr den som inte r elev i gymnasieskolan ska betyg efter prvning
utfrdas separat.
Nytt slutbetyg frn grundskolan
11 En elev som genom studier i gymnasieskolan har ftt betyg i ett av
grundskolans mnen har rtt att f ett nytt slutbetyg frn grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfrdar det nya slutbetyget.
Dokument efter nationella program
Examensbevis och studiebevis
12 En elev som uppfyller kraven fr gymnasieexamen ska f ett examensbevis nr eleven har avslutat ett nationellt program och har ftt betyg p
alla kurser och p det gymnasiearbete som ingr i elevens individuella

21

SFS 2010:2039

studieplan. Fr den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet
har ftt beslut om betyg som innebr att betyg inte har kunnat sttas enligt
15 kap. 27 skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven fr
gymnasieexamen ska i stllet studiebevis utfrdas.
Betygen p de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingr i det
fullstndiga programmet och betygen p de kurser som enligt studieplanen
ligger utanfr elevens fullstndiga program ska redovisas var fr sig i
beviset.
13

Rektorn utfrdar examensbevis och studiebevis.

14 Om en elev har tv betyg frn samma kurs eller frn jmfrbara kurser, ska det hgsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.
15 Om betyg inte har kunnat sttas enligt 15 kap. 27 skollagen
(2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten
enligt detta kapitel.
16

Examensbevis frn gymnasieskolan fr utfrdas endast en gng.

Examensbevis fr den som r elev i gymnasieskolan

17 Examensbevis ska utfrdas fr den som r elev i gymnasieskolan nr
eleven har uppfyllt kraven fr gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det
framg
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en hgskolefrberedande examen,
2. vilken studievg som examensbeviset avser,
3. om eleven har ftt grundlggande behrighet till hgskoleutbildning
som pbrjas p grundniv och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur mnga gymnasiepong som varje
kurs omfattat och vilket betyg eleven ftt p varje kurs,
5. att eleven har genomfrt ett godknt gymnasiearbete och vad det har
innehllit,
6. om eleven har slutfrt ett fullstndigt eller utkat program, och
7. om eleven har haft ett lngre studieuppehll fr studier utomlands och
vilken karaktr och omfattning dessa studier har haft.
Studiebevis

22

18 Fr den elev som inte uppfyllt kraven fr gymnasieexamen ska ett

studiebevis utfrdas. Av studiebeviset ska det framg
1. om beviset avser en utbildning p ett yrkesprogram eller ett hgskolefrberedande program,
2. vilken studievg som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur mnga gymnasiepong som varje
kurs omfattat och vilket betyg eleven ftt p varje kurs eller om betyg inte
har kunnat sttas enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800),
4. om eleven har genomfrt ett godknt gymnasiearbete och vad det har
innehllit,

5. om eleven har slutfrt ett fullstndigt, reducerat eller utkat program,

och
6. om eleven har haft ett lngre studieuppehll fr studier utomlands och
vilken karaktr och omfattning dessa studier har haft.

SFS 2010:2039

Examensbevis fr den som inte r elev i gymnasieskolan

19 Examensbevis ska utfrdas fr den som inte r elev i gymnasieskolan
nr han eller hon har uppfyllt kraven fr gymnasieexamen. I beviset fr
endast sdana betyg ing som r satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset
ska det framg
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en hgskolefrberedande examen,
2. vilken studievg som examensbeviset avser,
3. om eleven har ftt grundlggande behrighet till hgskoleutbildning
som pbrjas p grundniv och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur mnga gymnasiepong som varje
kurs omfattat och vilket betyg eleven ftt p varje kurs,
5. om betyg har satts efter prvning av den som inte r elev i gymnasieskolan,
6. att eleven har genomfrt ett godknt gymnasiearbete och vad det har
innehllit,
7. om eleven har slutfrt ett fullstndigt eller utkat program, och
8. att beviset avser en person som inte r elev i gymnasieskolan.
Dokument efter introduktionsprogram
Skriftlig bedmning
20 En elev som inom ramen fr ett introduktionsprogram lst grundskolemnen utan att f godknt betyg ska f en skriftlig bedmning av sin
kunskapsutveckling i varje sdant mne.
Gymnasieintyg
21 Efter avslutad utbildning p ett introduktionsprogram ska rektorn
utfrda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har ftt. Av
intyget ska samtliga betyg som eleven har ftt framg.
Sammanstllning
22 En elev som avbryter sin utbildning p ett introduktionsprogram, inte
fullfljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller vergr till ett
nationellt program ska f en sammanstllning av vilka delar av utbildningen
eleven har fullfljt jmfrt med sin individuella studieplan.
Rtt att g om en kurs
23 En elev som har ftt betyg p en gymnasiekurs innan eleven pbrjat
sin gymnasieutbildning har rtt att g om kursen och f ett nytt betyg p
kursen i gymnasieskolan.

23

SFS 2010:2039

Rektorn fattar beslut efter det att eleven ftt yttra sig. Om eleven inte har
fyllt 18 r och inte heller har ingtt ktenskap, ska ven elevens vrdnadshavare yttra sig.
I 9 kap. 1 och 2 finns bestmmelser om vriga fall nr en elev har rtt
att g om en kurs.
Prvning
Prvning fr den som r elev i gymnasieskolan
24 En elev i gymnasieskolan har rtt att genomg prvning vid den egna
skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingr i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har ftt betyg p kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har ftt betyget F.
Prvning fr den som inte r elev i gymnasieskolan
25 Den som inte r elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg drifrn
har rtt att genomg prvning i alla kurser som fr finnas p ett nationellt
program utom de kurser som bara fr anordnas p vissa utbildningar. Rtten
gller ocks gymnasiearbetet.
Prvning fr gras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella
kursen eller, nr det gller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsomrde som gymnasiearbetet avser.
26

Statens skolverk fr meddela nrmare freskrifter om prvning.

Betyg fr elever som inte fljt undervisningen

27 Utan att eleven genomgr prvning fr en elev som inte fljt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E p kursen om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgr att eleven genom studier i
utlandet eller p annat stt frvrvat sdana kunskaper som behvs fr betyget E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.
Utformning av dokument
28 Statens skolverk fr meddela ytterligare freskrifter om utformning
av de dokument som har nmnts i detta kapitel. Nr det gller freskrifter
som rr examensbevis ska Skolverket samrda med Verket fr hgskoleservice, Hgskoleverket och Myndigheten fr yrkeshgskolan.

9 kap. Stdtgrder
Rtt att g om en kurs

24

1 Om en elev inte har ftt lgst betyget E p en kurs, har eleven rtt att g
om kursen en gng. Har eleven slutfrt kursen tv gnger och inte ftt lgst
betyget E fr eleven g om kursen ytterligare en gng, om det finns srskilda
skl.

En elev som inte har ftt betyget E p gymnasiearbetet har rtt att gra om
det en gng.
Om en elev har ftt betyget F p en stor andel av kurserna under ett lsr
fr eleven, om det finns srskilda skl, g om ocks sdana kurser som
eleven ftt lgst betyget E p under lsret.

SFS 2010:2039

2 En elev som har bytt studievg fr, om det finns srskilda skl, g om
sdana kurser som eleven tidigare ftt lgst betyget E p.
3 En elev som gr om en kurs har rtt att f ett nytt betyg p kursen.
I 8 kap. 23 finns en bestmmelse om att en elev som har ftt betyg p en
gymnasiekurs innan eleven pbrjat gymnasieutbildning har rtt att g om
kursen och f ett nytt betyg p kursen i gymnasieskolan.
Individuellt anpassat program
4 En elevs utbildning fr avvika frn vad som annars gller fr ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hnfras till ett nationellt program,
2. kraven fr examen frn det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas fre utgngen av det andra lsret.
Nr det gller 2 fr dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en
annan inledande kurs i matematik.
Beslut om att byta ut en viss kurs fr inte fattas efter det att eleven pbrjat kursen.
5 Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 efter det att eleven och berrda lrare har ftt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 r och inte heller har
ingtt ktenskap, ska ven elevens vrdnadshavare yttra sig.
Reducerat program
6 En elev kan befrias frn undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven nskar det och har ptagliga studiesvrigheter som
inte kan lsas p ngot annat stt.
Reducerat program beslutas inom ett tgrdsprogram.
Frlngd undervisning
7 Huvudmannen fr besluta att undervisningen p ett nationellt program
fr en elev fr frdelas ver lngre tid n tre r, om eleven har lst ett reducerat program eller om det med hnsyn till elevens frutsttningar i vrigt
finns srskilda skl fr det.
Specialklasser
8 Specialklasser fr inrttas fr elever som p grund av hrsel eller synskada, rrelsehinder eller andra uttalade studiesvrigheter inte kan flja den
vanliga undervisningen.
25

SFS 2010:2039

Studiehandledning p modersmlet
9 En elev ska f studiehandledning p sitt modersml, om eleven behver det.
Om det finns srskilda skl, fr en elev som har rtt till modersmlsundervisning och som fre sin ankomst till Sverige har undervisats p ett annat
sprk n modersmlet ges studiehandledning p det sprket i stllet fr
modersmlet.

10 kap. Utbildning fr dva och hrselskadade

Utbildningens innehll och organisation
1 rebro kommun fr i sin gymnasieskola anordna utbildning fr elever
som
1. r dva och hrselskadade och r beroende av en teckensprkig milj,
2. r hrselskadade och trots anvndningen av tekniska hjlpmedel och
andra stdinsatser inte kan flja reguljr undervisning i gymnasieskolan,
3. har en sprkstrning och behver insatser av samma slag som dva,
eller
4. r dvblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet fr dva (RGD) eller riksgymnasiet
fr hrselskadade (RGH). Nr det i denna frordning talas om dva elever
avses ven elever enligt frsta stycket 3 och 4.
2 Utbildningen fr dva och hrselskadade ska s lngt det r mjligt
integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
3 Nationella program, nationella inriktningar och srskilda varianter
samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som r utformade fr en grupp elever fr anordnas srskilt
som utbildning fr dva och hrselskadade, om antalet elever r minst fyra.
4 Statens skolverk fr meddela freskrifter om ndvndiga avvikelser
frn lroplanen, examensmlen, mnesplanerna och pongplanen fr nationella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) fr
utbildning som avses i detta kapitel.
5 Teckensprk som gymnasiegemensamt mne ska frekomma p alla
nationella program som anordnas fr dva elever.
Kurser i teckensprk som gymnasiegemensamt mne fr erstta en eller
flera kurser i studievgen fr dva elever med undantag fr kurser i svenska.
Beslut fattas av rektorn.
I stllet fr svenska eller svenska som andrasprk fr dva elever lsa
svenska fr dva respektive engelska fr dva som gymnasiegemensamma
mnen.
6 Kurser i teckensprk som annat mne n gymnasiegemensamt mne
fr anordnas fr hrselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i
de kurserna.
26

Kurser i teckensprk som gymnasiegemensamt mne fr erstta en eller

flera kurser i studievgen fr hrselskadade elever med undantag fr kurser i
svenska. Beslut fattas av rektorn.

SFS 2010:2039

7 Fr elever som behver det br utbildningstiden frlngas med ett r.

rebro kommun beslutar om en sdan frlngning.
Mottagande och urval
8

Utbildningen ska vara ppen fr skande frn hela landet.

9 Om antalet platser r frre n antalet skande ska ett urval gras. Vid
urvalet ska, utan hnsyn till betyg, fretrde ges till dem som har strst
behov av utbildningen.
Interkommunal ersttning
10 Om rebro kommun har antagit en elev som inte r hemmahrande i
kommunen p riksgymnasiet fr dva (RGD) eller riksgymnasiet fr hrselskadade (RGH), har kommunen rtt till ersttning fr sina kostnader fr
elevens utbildning frn elevens hemkommun.
Srskild omvrdnad
11 Fr elever som vill och har behov av det ska rebro kommun anvisa
kost och logi. Kommunen ska ven ansvara fr att eleverna har tillgng till
den hjlp i vrigt som franleds av deras funktionsnedsttning.
vriga regler om gymnasieskolan
12 De bestmmelser i denna frordning som gller fr gymnasieskolan i
vrigt ska tillmpas ven i frga om utbildning fr dva och hrselskadade,
om inte ngot annat srskilt anges.

11 kap. Utbildning fr svrt rrelsehindrade ungdomar (Rhanpassad utbildning)

Utbildningens innehll och organisation
1 Den Rh-anpassade utbildningen ska s lngt det r mjligt integreras
med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
2 Nationella program, nationella inriktningar och srskilda varianter
samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som r utformade fr en grupp elever fr anordnas srskilt
som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever r minst fyra.
3 Inom den Rh-anpassade utbildningen fr rektorn, efter det att berrd
lrare och eleven har ftt yttra sig, besluta om sdana individuella eller
gruppvisa avvikelser som behvs fr att medge den lngsammare studietakt
som r ndvndig fr eleven.

27

SFS 2010:2039

4 Om en elev p grund av sin funktionsnedsttning har stora svrigheter

att tillgodogra sig en viss del av utbildningen fr rektorn, efter det berrd
lrare och eleven har ftt yttra sig, befria eleven frn upp till hlften av utbildningen i en kurs enligt den reguljra mnesplanen, utan att antalet gymnasiepong fr kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad mnesplan).
En elev som fljt en specialinriktad mnesplan i en kurs ska i frga om
denna kurs anses ha genomgtt den undervisning och verksamhet som ingr
i ett fullstndigt program.
Av betyget ska det framg att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad mnesplan och vilket centralt innehll undervisningen har omfattat.
Organisation, avgifter och interkommunal ersttning fr srskilda
omvrdnadsinsatser
5 Sdana srskilda omvrdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan
huvudman som ansvarar fr omvrdnaden.
6 Specialpedagogiska skolmyndigheten fr meddela freskrifter om
avgifter fr kost och logi fr elever som bor i elevhem i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.
7 Ersttning enligt 15 kap. 40 skollagen (2010:800) fr kostnader fr
boende, omvrdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av
de genomsnittliga kostnaderna fr insatserna per elev.
Specialpedagogiska skolmyndigheten fr meddela ytterligare freskrifter
om sdan ersttning som avses i frsta stycket.
8 En kommun som har antagit en elev som inte r hemmahrande i kommunen p en Rh-anpassad utbildning, har rtt till ersttning fr sina kostnader fr elevens utbildning frn elevens hemkommun.
vriga regler om gymnasieskolan
9 De bestmmelser i denna frordning som gller fr gymnasieskolan i
vrigt ska tillmpas ven i frga om Rh-anpassad utbildning, om inte ngot
annat srskilt anges.

12 kap. Elever
Anmlningsskyldighet vid frnvaro
1 Om en elev p grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i
skolarbetet, ska det snarast anmlas.
Ledighet

28

2 Rektorn fr bevilja en elev ledighet frn skolarbetet fr enskilda angelgenheter. Eleven fr i mindre omfattning befrias frn vissa undervisningspass eller frn annat skolarbete av rektorn.

Nr en elev anses ha avslutat utbildningen

SFS 2010:2039

3 En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den

utbildning eleven har antagits till och inte heller anmler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att terminen startat.
4 Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutfra den, ska eleven
anmla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 r och inte heller har
ingtt ktenskap ska visa att vrdnadshavaren samtycker till att eleven slutar
i frtid.
Om en elev har pbrjat en utbildning och drefter har uteblivit frn den
under mer n en mnad i fljd, utan att detta har berott p sjukdom eller
beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.
Rektorn fr dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen
trots att frutsttningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skl.
Barn till svenska medborgare i utlandet
5 Ungdomar under 18 r som r bosatta i utlandet hos sina vrdnadshavare ska likstllas med skande frn den kommun dr den skta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vrdnadshavarna r svensk medborgare.
Nordiska skande
6 Fr nordiska skande gller 710 . Med nordiska skande avses i
denna frordning skande som r bosatta i Danmark eller Finland med sjlvstyrande omrden eller i Island eller Norge.
De sjlvstyrande omrdena r Frarna, Grnland och land.
7 En nordisk skande fr tas emot i gymnasieskolan endast om den
skande genom sin tidigare skolgng i ett annat nordiskt land har utbildning
som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller
behrighetskraven fr den skta utbildningen i 16 kap. 2933 skollagen
(2010:800) med undantag fr kravet p godknt betyg i svenska.
I vrigt ska nordiska skande likstllas med skande frn den kommun
dr den skta gymnasieutbildningen anordnas.
Ersttning fr nordiska elever
8 En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska
skande n det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt
genomgr gymnasial utbildning i ngot annat nordiskt land har rtt till ersttning fr det verskjutande antalet elever.
9 Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska
skande har rtt till ersttning.
10 Ersttningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 beslutas av
regeringen.
29

SFS 2010:2039

Anskan om sdan ersttning grs hos Statens skolverk som beslutar om

ersttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.
vriga utlndska skande
11 Om inte ngot annat fljer av 57 eller av andra freskrifter som
har meddelats av regeringen, fr en skande som inte r bosatt i Sverige tas
emot i gymnasieskolan om
1. den skande uppfyller behrighetskraven fr utbildningen, och
2. det finns plats p den skta utbildningen.
12 Om en sdan skande som avses i 11 har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestmmelserna i 15 kap. 17 och 16 kap. 3740 skollagen
(2010:800) om avgifter respektive elevens rtt att fullflja utbildningen glla
s lnge eleven har rtt att vistas i landet.
13 Statens skolverk fr meddela ytterligare freskrifter om mottagande i
gymnasieskolan av skande som inte r bosatta i landet.

13 kap. Gymnasiesrskolan
Inledande bestmmelser
Definitioner
1 I detta kapitel avses med
arbetsplatsfrlagd utbildning: kursplanelagd utbildning p ett
program som genomfrs p en arbetsplats utanfr skolan,
krnmnen: de mnen som anges i 19 kap. 3 frsta stycket skollagen
(2010:800), dvs. svenska eller svenska som andrasprk, engelska, matematik, samhllskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och hlsa samt
estetisk verksamhet.
Kurser och kursplaner
2 En kurs ska omfatta minst 50 timmar.
En kurs fr inte delas upp i delkurser.
3 Fr varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framg dels
kursens ml, dels den kunskapsniv som alla elever minst ska ha uppntt vid
kursens slut.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om kursplaner, om inte annat
fljer av tredje stycket.
Huvudmannen beslutar om kursplaner fr lokala kurser.
Timplaner
4 Timplaner fr de nationella och specialutformade programmen framgr av bilaga 2 och fr yrkestrning inom individuella program av bilaga 3.
30

5 Timplanerna fr verskridas och underskridas beroende p hur mycket

undervisning eleverna behver fr att uppn de kunskapsml som anges i
respektive kursplan. Huvudmannen bestmmer antalet timmar som ska glla
fr en kurs.
Om det finns srskilda skl, fr rektorn befria en elev frn delar av undervisningen.

SFS 2010:2039

Frdelning av undervisningstid
6 Huvudmannen beslutar om frdelningen av undervisningstiden ver
lsren.
Arbetsplan
7 Fr genomfrandet av de faststllda mlen fr utbildningen ska det
finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn.
Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lrare och vrig berrd
personal samt representanter fr eleverna.
Arbetsplanen ska kontinuerligt fljas upp och utvrderas.
Lokala kurser
8 Huvudmannen fr besluta att inrtta lokala kurser.
En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera mnen inom ett bestmt
kunskapsomrde och svara mot sdana behov som inte tillgodoses genom en
nationellt faststlld kursplan.
9 Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen p en
lokal kurs omfattar.
10 I de fall en kursplan fr en lokal kurs ska tillmpas inom ett nationellt
program ska den vara frenlig med de nationellt faststllda programmlen.
Den lokalt faststllda kursen ska tillfra ytterligare ml.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om lokala kurser.
Utbildningen
Svenska som andrasprk
11 En elev som har ett annat sprk n svenska som modersml fr lsa
svenska som andrasprk som krnmne i stllet fr svenska. Eleven fr d
lsa svenska som individuellt val.
Yrkesmnen och estetiska mnen
12 Statens skolverk fr meddela freskrifter om vilka mnen och kurser
som ska ing i mnesblocken yrkesmnen och estetiska mnen. Sdana kurser fr vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).
Huvudmannen fr, inom ramen fr programmlen, besluta om lokalt valbara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket faststllda
valbara kurserna.

31

SFS 2010:2039

Individuellt val
13 En elev p en gymnasiesrskola med en kommunal huvudman ska
erbjudas varje kurs som frekommer p ett nationellt program inom gymnasiesrskolan i kommunen som individuellt val. En elev p en gymnasiesrskola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som frekommer p
den skolenhet eleven gr p som individuellt val. ven modersmlsundervisning och svenska som andrasprk fr frekomma som individuellt val.
Lokalt tillgg
14 Huvudmannen beslutar om lokala tillgg. Lokalt tillgg kan vara en
eller flera kurser. Lokalt tillgg kan ven innebra att undervisningstiden fr
ett eller flera mnen inom respektive nationella program utkas utver den
undervisningstid som framgr av timplanen. Vidare kan p tid fr lokalt tilllgg annan utbildning anordnas n sdan som anordnas p kurser.
Arbetsplatsfrlagd utbildning
15 Arbetsplatsfrlagd utbildning ska frekomma p alla nationella och
specialutformade program. Huvudmannen ansvarar fr att den arbetsplatsfrlagda utbildningen uppfyller de krav som finns p utbildningen.
Endast kurser i yrkesmnen fr arbetsplatsfrlggas. Den arbetsplatsfrlagda utbildningen ska uppg till minst 22 veckor. Varje sdan vecka ska
anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2.
Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra
stycket ska arbetsplatsfrlggas och om hur frdelningen ver ren ska
gras. Huvudmannen ansvarar fr anskaffningen av platser fr den arbetsplatsfrlagda utbildningen.
16 Om huvudmannen inte har mjlighet att anskaffa platser fr den
arbetsplatsfrlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 , fr den
utbildningen i stllet bytas ut mot motsvarande utbildning frlagd i skolan.
Huvudmannen ska i ett sdant fall vidta alla tgrder fr att utbildningen
s snart som mjligt kan arbetsplatsfrlggas.
Elever
Elever frn utlandet
17 Ungdomar under 18 r som r bosatta i utlandet har samma rtt till
skolgng i gymnasiesrskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en
av vrdnadshavarna r svensk medborgare. De ska p skriftlig begran av
sina vrdnadshavare tas emot i gymnasiesrskolan i den kommun dr de
vistas stadigvarande.
Urval till en utbildning med offentlig huvudman

32

18 Om antalet platser p ett nationellt eller ett specialutformat program

som anordnas av en offentlig huvudman r frre n antalet skande, ska fretrde ges till dem som har strst behov av utbildningen.

Ledighet

SFS 2010:2039

19 Om en elev p grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anmlas till skolenheten.
Huvudmannen fr besluta hur anmlningsskyldigheten ska fullgras.
20 Rektorn fr bevilja en elev ledighet frn skolarbetet fr enskilda angelgenheter.
Rektorn fr vidare i mindre omfattning befria en elev frn vissa undervisningspass eller frn annat skolarbete.
Betyg
21 Betyg ska sttas p varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte sttas p
verksamhetstrning.
22 Det ska finnas betygskriterier fr alla kurser som fr finnas i gymnasiesrskolan. Statens skolverk fr meddela freskrifter om betygskriterier fr
andra kurser n lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier fr
lokala kurser. Vid betygssttningen ska lraren anvnda dessa betygskriterier.
Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som
krvs fr att f betyget Godknt respektive Vl godknt. Fr den elev som
inte uppnr betyget Godknt utfrdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser.
Betygskatalog m.m.
23 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma
gller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och
intygen ska genast kunna sammanstllas fr varje enskild elev. Rektorn
ansvarar fr att betygskatalogen frs.
Eleverna ska f ett utdrag ur betygskatalogen minst tv gnger per lsr,
dock tidigast d eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i frekommande
fall innehlla uppgift om omfattningen av den frnvaro som eleven haft utan
giltigt skl under terminen.
Rektorn ansvarar ocks fr att eleverna informeras om rtten att f ett
utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.
24 Om en elev vergr till en annan skolenhet eller avbryter studierna,
ska skolan utfrda ett samlat betygsdokument som innehller de betyg och
intyg som eleven redan har ftt. Nr en elev vergr till en annan skolenhet,
ska lraren lmna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
eleven pbrjat men inte slutfrt.
Slutbetyg
25 Slutbetyget utgr en sammanstllning av betygen och intygen i samtliga kurser som en elev har slutfrt.
33

SFS 2010:2039

Slutbetyget ska innehlla uppgifter om det program som utbildningen

avser.
Om en elev har ftt betyg p en lokal kurs ska kursens innehll och omfattning framg av slutbetyget.
26 En elev ska f slutbetyg nr eleven har gtt igenom ett program.
En elev som inom ett individuellt program endast ftt verksamhetstrning
ska dock f ett intyg om avslutad utbildning.
27 Rektorn utfrdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.
Anteckning om att slutbetyg har utfrdats ska gras i betygskatalogen.
Stdundervisning
28 Fr en elev som har behov av extra std i skolarbetet ska stdundervisning anordnas.
Fr elever som behver srskilt std fr specialundervisning anordnas.

14 kap. Bidrag till huvudmn fr fristende gymnasieskolor och

gymnasiesrskolor
Faststllande av bidrag per kalenderr
1 Ett bidrag till enskilda huvudmn fr gymnasieskola eller gymnasiesrskola ska beslutas per kalenderr.
Bidraget ska grunda sig p kommunens eller, betrffande naturbruksprogram anordnade av landsting, landstingets budget fr det kommande budgetret och beslutas fre kalenderrets brjan. Fr elever som brjar i utbildning under kalenderret ska hemkommunen besluta bidraget omgende.
Fr elever som pbrjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden frn och
med den 1 juli samma r.
ndringar under lpande budgetr
2 Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller
gymnasiesrskola under budgetret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudmnnen.
Om hemkommunen minskar ersttningen till sin gymnasieskola eller
gymnasiesrskola, fr bidrag till enskilda huvudmn minskas i motsvarande
mn genom att terstende utbetalningar under budgetret stts ner.
Grundbelopp
3 I 16 kap. 53 , 17 kap. 32 och 19 kap. 26 skollagen (2010:800)
anges vilka kostnadsslag som ska ing i det grundbelopp som lmnas i bidrag till en enskild huvudman fr gymnasieskola eller gymnasiesrskola.
Vid tilllmpning av dessa bestmmelser ska ersttning fr
1. undervisning avse kostnader fr skolans rektor och andra anstllda med
ledningsuppgifter, undervisande personal, stdtgrder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
34

2. lrverktyg avse kostnader fr lrobcker, litteratur, datorer, maskiner

som anvnds i undervisningen, skolbibliotek, studiebesk och liknande kostnader,
3. elevhlsa avse kostnader fr sdan elevhlsa som avser medicinska,
psykologiska eller psykosociala insatser,
4. mltider avse kostnader fr livsmedel, personal, transporter och drmed
sammanhngande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska berknas till tre
procent av grundbeloppet,
6. mervrdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgr till sex procent av
det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i frekommande fall tillggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader fr hyra, drift, inventarier som inte r
lrverktyg och kapital i form av rnta p ln och liknande, dock inte kostnader fr amortering.
I stllet fr vad som anges i frsta stycket ska, i det fall utbildningen r en
srskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
bidragets grundbelopp bestmmas enligt 2 kap. 6 .

SFS 2010:2039

Srskilt om ersttning fr mltider

4 Bidraget till en enskild huvudman fr gymnasieskola eller gymnasiesrskola ska innefatta ersttning fr skolmltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmltider.
En enskild huvudman fr gymnasieskola eller gymnasiesrskola, vars
bidrag frn en elevs hemkommun innefattar ersttning fr skolmltider, fr
inte ta ut ngon mltidsavgift frn den elev som bidraget avser.
Srskilt om ersttning fr lokalkostnader
5 Ersttning fr lokalkostnader enligt 3 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.
Om det finns srskilda skl, ska ersttningen fr lokalkostnader i stllet
hgst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa
kostnader r skliga. Vid sklighetsprvningen ska hnsyn tas till intresset
av att utbildning med enskild huvudman kan etableras.
Srskilt om ersttning fr kapitalkostnader
6 Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillmpas vid
berkningen av kostnader fr inkp.
Tillggsbelopp
7 Med tillggsbelopp enligt 16 kap. 54 , 17 kap. 34 och 19 kap. 27
skollagen (2010:800) avses ersttning fr assistenthjlp, anpassning av lokaler eller andra extraordinra stdtgrder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ersttning fr elever som ska erbjudas modersmlsundervisning.
35

SFS 2010:2039

Omfattningen av bidragsberttigad gymnasieutbildning

8 Bidrag till en enskild huvudman fr gymnasieskola enligt 16 kap. 52
skollagen (2010:800) ska lmnas i en omfattning som minst motsvarar en
fullstndig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepong).
Om elevens hemkommun frdelar ytterligare resurser i en kommunal
skola fr elever som har rtt till utkat program fr att uppn grundlggande
behrighet till hgskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lmnas
till den enskilda huvudmannen ocks fr de kurser utver 2 500 gymnasiepong som en elev lser fr att uppn sdan behrighet inom ett yrkesprogram.
Riksprislistan
9 Statens skolverk fr meddela freskrifter om vilka belopp som en kommun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program
och inriktning, nr det gller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 tredje
stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 tredje stycket samt den ersttning
som avses i 17 kap. 35 andra stycket 2 skollagen (2010:800).
Skolverket fr vidare meddela freskrifter om skyldighet fr kommunerna
och landstingen att lmna de uppgifter om verksamheten som behvs fr
sdana beslut om grundbelopp som avses i frsta stycket.
Nr Skolverket meddelar freskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan ska berrda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp fr det kommande ret ligga till grund fr bidragsbeloppen.
Redovisning av hur bidraget har berknats
10 En kommun som lmnar bidrag fr en elev i en fristende skola ska
fr den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har berknats.
Av redovisningen ska beloppen fr lokalkostnader, administration och
mervrdesskatt framg. Om det inte finns srskilda skl, ska redovisningen
ven innehlla belopp fr vriga kostnadsslag var fr sig.
Statens skolverk fr meddela freskrifter om sdan redovisning.
Utbetalning av bidrag
11 Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer verens
om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje mnad.
Kommande verksamhet
12 Statens skolverk fr meddela freskrifter om skyldigheten fr en
enskild huvudman fr gymnasieskola att lmna uppgifter om kommande
verksamhet.

15 kap. vriga bestmmelser

1
36

Statens skolverks beslut enligt denna frordning fr inte verklagas.

2 I de fall en anskan ska gras enligt denna frordning fr den verfras

elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.
Skolinspektionen respektive Skolverket fr meddela freskrifter om elektronisk verfring av en anskan om godknnande och om elektronisk
signatur.
Skolinspektionen och Skolverket fr meddela freskrifter om de anskningar som regleras i denna frordning.

SFS 2010:2039

1. Denna frordning trder i kraft den 1 februari 2011. Bestmmelserna

ska tillmpas p utbildning som pbrjas efter den 1 juli 2011. Fr utbildning som pbrjats fre den 1 juli 2011 gller ldre bestmmelser fr utbildningen.
2. Genom frordningen upphvs gymnasiefrordningen (1992:394) och
frordningen (1994:741) om gymnasiesrskolan.
3. I de fall undervisning i grundskolans mnen sker i gymnasieskolan fr
de kursplaner fr mnen i grundskolan som gller fre den 1 juli 2011
anvndas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska d sttas med den betygsskala
som gllde fre den 1 juli 2011.
4. Statens skolverk fr meddela freskrifter om antagning till gymnasieskolan i de fall en skande till gymnasieskolan frn grundskolan har betyg
bde satta enligt den betygsskala som gllde fre den 1 juli 2011 och betyg
satta enligt den betygsskala som gller drefter.
5. Elever som har pbrjat sin utbildning fre den 1 juli 2011 och som
efter avbrott i studierna vill teruppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli
2011 och vilkas pbrjade utbildning inte lngre erbjuds i gymnasieskolan,
ska fullflja utbildningen enligt de bestmmelser som gller fr utbildning
som pbrjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gller fr elever som terantas
i gymnasieskolan eller som gr om ett lsr, p samma program eller ett
annat program efter programbyte.
Fr dessa elever fr gymnasieexamen utfrdas om de uppfyller de villkor
som stlls i skollagen (2010:800) och i denna frordning. I en sdan examen
fr betyg satta fre den 1 juli 2011 ing. Betygen ska i sdana fall omvandlas
enligt fljande.
Mycket vl godknt ska motsvara A,
Vl godknt ska motsvara C,
Godknt ska motsvara E, och
Icke godknt ska motsvara F.
6. Skolverket fr meddela freskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gller fre den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt mnesplaner och fr ing i en gymnasieexamen.
7. Om bestmmelsen i 5 inte kan tillmpas eller om det annars finns
srskilda skl, fr rektorn besluta att dessa elever fr fullflja utbildningen
enligt ldre bestmmelser. Fr dessa elever ska slutbetyg utfrdas. I slutbetyget fr d betyg satta p kurser enligt mnesplaner ing. Slutbetyg fr utfrdas senast den 1 juli 2015.
Om eleven fullfljer utbildningen enligt ldre bestmmelser, fr det innebra att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 gymnasiefrordningen (1992:394).
37

SFS 2010:2039

8. I stllet fr vad som anges i 5 kap. 4 ska anskan om srskild variant

inom det estetiska omrdet avseende utbildning som planeras starta hstterminen 2011 gras senast den 31 januari 2011.
9. Skolverket fr fr 2011, med avvikelse frn vad som anges i 14 kap. 9
tredje stycket, meddela freskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berrda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp fr del av ret som grund. Sdana freskrifter fr avse del av ret.
I stllet fr vad som anges i 14 kap. 1 frsta och andra styckena fr
bidragsbeslutet fr kalenderret 2011 fattas under kalenderret och avse del
av detta.
10. Den som har pbrjat utbildning fre den 1 juli 2011 fr genomg
prvning enligt gymnasiefrordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gllde fram till den 30 juni 2011. Sdan
prvning fr gras senast den 30 juni 2016.
11. Skolverket fr meddela de ytterligare freskrifter som behvs fr tilllmpningen av 57.
12. Bestmmelserna i 18 kap. 19 och 20 skollagen (2010:800) ska tilllmpas fr elever i gymnasiesrskolan fr utbildning som pbrjas efter den
1 juli 2013.
P regeringens vgnar
JAN BJRKLUND
Claes Mrtensson
(Utbildningsdepartementet)

38

Bilaga 1

SFS 2010:2039

Nationella inriktningar p de nationella programmen och

programgemensamma mnen fr respektive program
Nationella program

Omfattning i
gymnasiepong fr de
programgemensamma
mnena i ett program

Nationella
inriktningar

1. Barn- och fritidsprogrammet

Hlsa
100
Naturkunskap
50
Pedagogik
400
Samhllskunskap
50
Svenska eller svenska
som andrasprk
100

Fritid och hlsa

Pedagogiskt
arbete
Socialt arbete

2. Bygg- och
anlggningsprogrammet

Bygg och
anlggning

Anlggningsfordon
Husbyggnad
Mark och
anlggning
Mleri
Pltslageri

3. El- och
energiprogrammet

Dator- och
kommunikationsteknik
Elektroteknik
Energiteknik
Mekatronik

Yrkesprogram

400

100
100
100
100

Automation
Dator- och
kommunikationsteknik
Elteknik
Energiteknik

4. Fordons- och
Fordons- och
transportprogrammet transportbranschen 200
Fordonsteknik
200

Godshantering
Karosseri och
lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och
administrationsprogrammet

Administrativ
service
Handel och
service

6. Hantverksprogrammet

Entreprenrskap
Frsljning och
kundservice
Handel
Information och
kommunikation

100
100
100

Entreprenrskap
Hantverk

100
200

100
Finsnickeri
Florist

39

SFS 2010:2039

7. Hotell- och
turismprogrammet

Frisr
Textil design
vriga hantverk

Engelska
Entreprenrskap
Hotell
Konferens och
evenemang
Service och
bemtande
Turism

Hotell och konferens

Turism och resor

100
100
100
100
100
200

8. Industritekniska
programmet

Industritekniska
processer
100
Mnniskan i
industrin
100
Produktionskunskap100
Produktionsutrustning
100

Driftskerhet och
underhllsteknik
Processteknik
Produkt och
maskinteknik
Svetsteknik

9. Naturbruksprogrammet

Biologi
Entreprenrskap
Naturbruk

100
100
200

Djur
Lantbruk
Skog
Trdgrd

10. Restaurangoch livsmedelsprogrammet

Hygienkunskap
Livsmedels- och
nringskunskap
Mltids- och
branschkunskap
Service och
bemtande

100

Bageri och konditori

Frskvaror, delikatess
och catering
Kk och servering

11. VVS- och

fastighetsprogrammet

12. Vrd- och

omsorgsprogrammet

40

Hantverkskunskap 100

Ellra
Systemkunskap
Verktygs- och
materialhantering

100
100
100
100
200
100

Hlsa
100
Medicin
150
Mnniskan
100
Psykiatri
100
Psykologi
50
Samhllskunskap
50
Specialpedagogik 100
Svenska eller svenska
som andrasprk
100
Vrd och omsorg 350

Fastighet
Kyl- och vrmepumpsteknik
Ventilationsteknik
VVS

SFS 2010:2039

Hgskolefrberedande program
13. Ekonomiprogrammet

Fretagsekonomi
Juridik
Moderna sprk
Psykologi

100
100
100
50

14. Estetiska
programmet

Estetisk
kommunikation
Konst och kultur

100
50

15. Humanistiska
programmet

Filosofi
50
Moderna sprk
200
Mnniskans sprk 100

Juridik
Ekonomi

Bild och formgivning

Dans
Estetik och media
Musik
Teater
Kultur
Sprk

16. Naturvetenskaps- Biologi

programmet
Fysik
Kemi
Moderna sprk

100
150
100
100

Naturvetenskap
Naturvetenskap och
samhlle

17. Samhllsvetenskapsprogrammet

Filosofi
Moderna sprk
Psykologi

50
200
50

Beteendevetenskap
Medier, information
och kommunikation
Samhllsvetenskap

18. Teknikprogrammet

Fysik
Kemi
Teknik

150
100
150

Design och produktutveckling

Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samhllsbyggande
och milj
Teknikvetenskap

41

SFS 2010:2039

Bilaga 2
Timplaner
Undervisningstid i timmar om 60 minuter fr de fyrariga nationella
och specialutformade programmen i gymnasiesrskolan
Estetiska programmet

vriga program

mnen:
Svenska eller svenska
som andra sprk
Engelska

200

200

110

110

Matematik

150

150

170

170

280

280

70

70

Samhllskunskap
Religionskunskap
Naturkunskap
Idrott och hlsa
Estetisk verksamhet
Yrkesmnen

2 200

Estetiska mnen

2 200

Individuella val

290

290

Lokalt tillgg

130

130

3 600

3 600

Totalt

Bilaga 3
Timplan
Undervisningstid i timmar om 60 minuter fr yrkestrning inom
individuellt program i gymnasiesrskolan
mnen:
Svenska

200

Matematik

150

Samhllsorientering

170

Idrott och hlsa

280

Estetisk verksamhet

42

70

Yrkestrning och praktik

2 730

Totalt

3 600
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Vstra Aros, Vsters 2010