Bokföring För Nybörjare

Bokfring
fr nybrjare
Har du precis startat fretag ocH vill skta din egen bokfring?
den Hr bokfringsguiden r till fr dig!
senast uppdaterad: 2016-06-22
Vi tar ditt fretagande personligt
Innehll
Vlkommen
Amortering och rnta p ln
13
Vad r bokfring?
Egna insttningar i enskild firma
13
Varfr ska man bokfra?
Bokfra och deklarera moms
Alla fretag brjar med en budget
Viktigt med rtt moms
15
Resultatbudget
S fungerar momsdeklaration
15
Likviditetsbudget
Bokfra periodiseringar
Vad behver du fr att bokfra?
Exempel p bokfring av periodisering
Att tnka p nr du vljer bokfringsprogram
Stm av och flj upp din bokfring
Grundlggande bokfringsterminologi
Avstmning
18
Kontoplan
Vad gr du om du hittar fel vid avstmningen?
18
Dubbel bokfring Debet och kredit
Rtta bokfringsfel
19
Vad r en verifikation?
Exempel p rttning av bokfringsfel
19
Hur lnge fr du vnta med att bokfra?
Flj upp fretagets resultat i bokfringen
Kontanta in- och utbetalningar
Resultatrapport
20
Fakturametoden och kontantmetoden
Balansrapport
20
Dags att brja bokfra
S hr ser en resultatrapport och balansrapport ut
20
Vanliga exempel p bokfring
10
Avsluta bokfringsret
25
Leverantrsfaktura fr inkpt material
10
rsbokslut och rsredovisning
25
Leverantrsfaktura betalas frn bankkontot
10
Frbered bokslutet och gr bokslutsbilagor
25
Kontantinkp av kulspetspennor
11
Spara rkenskapsinformationen
Kundfaktura skickas ivg
11
Vad r rkenskapsinformation?
26
Kundfaktura betalas av kund
12
I vilken form ska rkenskapsinformation sparas?
26
Kontokortsfaktura
12
Sammanfattning och vidare lsning
27
Bankln
13
Ls mer om bokfring
15
16
16
18
20
26
27
Vlkommen till Vismas nybrjarkurs i bokfring!

Det hr r en text fr dig som behver lra dig grunderna inom bokfring, till exempel fr
att skta bokfringen i ett eget fretag eller i en frening. Nr du har gnat lite tid t vr
introduktion kommer du att kunna tillrckligt mycket fr att skta det mesta av den lpande
bokfringen i en sdan verksamhet.
Du kommer att lra dig de termer du behver knna till, hur du skter den dagliga bokfringen och grunden till hur du rknar ut resultat. Vi visar hur allt detta fungerar genom att
anvnda oss av ett antal vanliga bokfringsexempel. De exempel vi tar upp r de vanligast
frekommande bokfringsmomenten i svenska smfretag, vilket gr att du enkelt kan
verstta dem till din egen bokfring.
Fr dig som vill lra dig mer och frdjupa dina kunskaper erbjuder Visma kurser inom
bokfring, men du kommer lngt p det vi tar upp hr.
Eftersom det i dag r mjligt att skta strre delen av sin bokfring i elektronisk form
kan du gra det mesta i ett bokfringsprogram i din dator eller p ntet. I vissa fall skts
bokfringen till och med automatiskt nr du skapar en kundfaktura eller registrerar en
leverantrsfaktura, exempelvis med ekonomiprogrammet Visma eEkonomi.
ven om du har ett effektivt bokfringsprogram till din hjlp r det viktigt att du vet hur du
hanterar bokfringsmaterial bde i pappersform och i elektronisk form, eftersom det r s
det fungerar i de flesta verksamheter i dag. Hur det gr till ska vi titta nrmare p nu.
Vi har tagit fram kursen tillsammans med vra egna bokfringsexperter, som regelbundet
utbildar Sveriges fretagare i ekonomi. Mycket nje att lra dig bokfra med Visma Spcs!
Visma Bokfringsguide 3
Vad r bokfring?
Bokfring r helt enkelt en sammanstllning av de inkomster och
utgifter som en verksamhet har. I bokfringstermer brukar man
frmst prata om intkter och kostnader. Intkter och kostnader
kan utgras av pengar, varor, arbete utfrt av personal, skatter
med mera.
Varje affrshndelse som sker i en bokfringsskyldig verksamhet ska bokfras. Affrshndelser inkluderar till exempel kp,
frsljningar, utbetalning av ln, skatter, nr verksamheten tar
ett ln eller ger en kund kredit.
Fr varje affrshndelse ska det finnas ett dokument som styrker
att en transaktion har genomfrts, till exempel ett kvitto eller en
faktura. Denna handling kallas i bokfringstermer fr verifikation.
Varfr ska man bokfra?

Alla fretag ska bokfra enligt Bokfringslagen. Men det r inte
bara fr att flja lagen du ska bokfra. Bokfring utgr en av
grunderna i att driva fretag och har varit s nda sedan
mnniskan brjade gra affrer. Med ordning och reda p
siffrorna kan du som fretagare hela tiden flja hur din
verksamhet mr och utvecklas.
Bokfringen r ocks till fr att andra som vill ha inblick i
verksamheten ska f det p ett stt som gr att frst. Det kan
t ex vara Skatteverket som behver underlag till inkomstdeklarationen eller momsdeklarationen, banken som vill ha underlag
fr att kunna bevilja ln eller aktiegare som vill ha insyn. P
Skatteverkets hemsida finns en kort och bra sammanfattning av
bokfringskravet.
Om du vljer att sjlv skta bokfringen kan du ocks lra dig
mycket om fretagande p vgen. Det behver inte vara svrt
och krngligt att sjlv skta ekonomin och bokfringen. Med rtt
ekonomi- och bokfringsprogram fr du god hjlp. Har du svrt
att hinna med bokfringen eller r osker p vissa delar kan det
vara bra att anlita en redovisningskonsult. Kanske vill du bokfra
sjlv men ha hjlp att gra bokslut och deklaration, eller bara
skta faktureringen sjlv och verlta bokfringen till redovisningskonsulten. I s fall finns det webbaserade bokfringsprogram dr du och redovisningskonsulten kan arbeta i samma
program, utan att skicka en massa uppgifter mellan er.
Fr att kunna f ut maximal nytta av ditt ekonomiprogram behver du lra dig grunderna i bokfring. ven om det numera finns
program dr bokfringen sker mer eller mindre automatiskt och
du aldrig behver tnka p debet och kredit, r det bra att frst
vad som hnder vid bokfringen. Detta r en handledning och
introduktion fr dig som r nyfiken p att brja bokfra. Handledningen passar dig som driver ett aktiebolag, handelsbolag eller
enskild firma, men fungerar ocks som en vgledning fr till exempel ideella freningar och stiftelser som r bokfringsskyldiga.
Alla fretag brjar med en budget

Nr du tnker starta ett fretag r det viktigt att du gr en berkning s att du ser om din affrsid r lnande. I ekonomisammanhang kallas det fr budget. Det finns tv sorters budgetar
som r mest intressanta i ett fretag. Dels en resultatbudget
som visar hur fretaget gr och dels en likviditetsbudget som
visar hur pengarna gr in och ut ur fretaget.
Begrnsningar
i vr bokfringsguide
Det finns omrden som vi inte berr eftersom reglerna
r omfattande och det finns mnga undantag och
specialregler. Det gller t ex lner. Det finns billiga
och bra lneprogram som det ofta lnar sig att kpa
ven om du bara har ngra f anstllda. P s stt fr
du hjlp med regler fr t ex frnvaro och semestrar,
och bokfringsunderlagen skapas automatiskt. Ett
annat omrde med mnga regler r anlggningstillgngar. Det kan t ex vara maskiner, inventarier, bilar
och fastigheter. Om du bara har ngra f anlggningstillgngar rcker det med att du samlar kopior av
leverantrsfakturorna du fick nr du kpte tillgngen
i en srskild prm. Annars lnar det sig ofta att kpa
ett anlggningsregister s att du fr kontroll p
vilka tillgngar du har. D fr du ocks automatiska
bokfringsunderlag med avskrivningar per mnad och
underlag fr bokfring av resultat om du sljer eller
skrotar en anlggningstillgng.
Skilj p egna och

fretagets pengar!
Bde fr din egen skull och fr att flja lagen r det
viktigt att du skiljer p vad som r dina egna pengar och fretagets. Genom att bokfra regelbundet
underlttar du det. Allt i fretaget ska bokfras, ven
sdant som du sjlv tar ut eller stter in i fretaget.
Nr du inte vill eller

kan gra allt sjlv
Det r bara lite strre fretag som mste ha en revisor
enligt lag. Men det kan lna sig att ha en redovisningskonsult eller revisor till sin hjlp i alla fall. Samarbetet kan se ut p olika stt. Hr r ngra exempel:
Du kan f rdgivning nr du brjar bokfra och
sedan f hjlp nr det uppstr frgetecken.
Du kan skta all bokfring sjlv men f hjlp med
avstmning och bokslut.
Du kan skta fakturering sjlv men verlter resten
till redovisningskonsulten.
Du kan lta redovisningskonsulten skta allt som
har med fakturering och bokfring att gra.
Resultatbudget
Brja med att gra en resultatbudget. Det underlttar om du
budgeterar p samma konton som du sedan kommer att anvnda
i din bokfring (se vlja kontoplan nedan). Ofta gr man en resultatbudget fr ett r i taget, men det r bra att dela upp den per
mnad. D kan du f bttre kontroll p hur fretaget gr genom
jmfra budget mot resultatet i bokfringen lpande under ret,
och dessutom fr du ett bra underlag till din likviditetsbudget.
I resultatbudgeten tar du upp intkter och kostnader fr att f
fram hur fretaget berknas g. Det finns bokfringsprogram dr
du kan gra resultatbudgeten direkt i bokfringssystemet fr att
sedan kunna f ut resultatrapporter med jmfrelse mot budget.
Nr fretaget r igng ska du sedan gra nya budgetar fr varje
rkenskapsr. Om det inte sker ngra egentliga frndringar i
fretagets verksamhet kan du jmfra varje mnads resultat mot
fregende rs resultat i stllet fr att gra en ny resultatbudget.
Likviditetsbudget
Du kan sedan gra en likviditetsbudget med resultatbudgeten
som underlag. Likviditetsbudgeten gr du fr att f koll p att det
kommer att finnas pengar till utgifter under ret. Till skillnad frn
resultatbudgeten r det betalningarna som ska budgeteras.
Oftast kommer betalningen minst en mnad efter intkten eller
kostnaden, eftersom fakturor ofta betalas frst 30 dagar efter att
kundfakturan skickats eller leverantrsfakturan kommit till
fretaget.
Dessutom r betalningarna oftast strre n sjlva intkten eller
kostnaden, eftersom det ingr moms i betalningen men inte
i intkten. Betalningen av momsen mste ocks finnas med i
likviditetsbudgeten precis som skatter, lner, rntor, amorteringar
och andra utbetalningar. Du gr din likviditetsbudget enklast i ett
kalkylprogram dr du stter mnaderna i olika kolumner, och
intkter och olika kostnader p raderna. Likviditetsbudget finns
sllan eller aldrig med i bokfringsprogram fr mindre fretag.
Vad behver du fr att bokfra?

Fr att brja bokfra behver du ett bokfringsprogram eller en
kassabok och ngra prmar att frvara dina papper i. Du behver
minst tv prmar fr verifikationer (sdant som bokfrs), en fr
verifikationer som nnu inte r bokfrda och en fr det som r
bokfrt. Om du inte har ett ekonomiprogram som innehller
kundreskontra och leverantrsreskontra, behver du ocks ha olika prmar eller flikar fr betalda och obetalda fakturor, eftersom
du mste skilja p dem nr du gr avstmningar.
I ekonomiprogrammets kundreskontra och leverantrsreskontra
hller programmet reda p vad som r betalt och obetalt. D
behver du bara hlla koll p vad som r bokfrt och inte bokfrt.
Dessutom behver du en skatteprm fr dokument som har med
skatter att gra, samt en datormapp och ett papperssystem fr
avtal och korrespondens m.m.
Det finns mnga frdelar med att bokfra med hjlp av ett
bokfringsprogram. Exempelvis grs berkningar och kontroller
automatiskt - vilket minskar risken fr fel, du fr underlag till
momsdeklarationen direkt ur programmet och du fr mjlighet
att ta ut rapporter som visar hur det gr i ditt fretag.
Var noga nr du vljer ekonomiprogram fr din bokfring. Vilket
du ska vlja beror mycket p hur du vill arbeta och hur komplex
din verksamhet r.
Att tnka p nr du vljer

bokfringsprogram
Webbaserade ekonomiprogram gr att du kan komma t dina
uppgifter var som helst och att du slipper tnka p uppdateringar
och skerhetskopiering.
Om en redovisningskonsult ska gra delar av bokfringen eller
hjlpa dig med rdgivning och kontroll, r det bra med ett bokfringsprogram dr bde du och redovisningsbyrn kan arbeta
Intkter, kostnader och andra vanliga bokfringstermer

Inkomster - Utgifter
Inkomster uppstr genom frsljning av varor eller tjnster. En frsljning rknas som inkomst nr du skickar en faktura
till kunden eller sljer ngot kontant. Utgifter uppstr nr du kper ngot till fretaget eller fr en faktura. Det kan t ex
vara inkp av varor, hyror eller lner.
Intkter - Kostnader
Intkter och kostnader r ofta samma sak som inkomster och utgifter, men ibland skiljer det sig t. Man sger att intkter
och kostnader r periodiserade inkomster och utgifter. Det betyder att man rknar in inkomsterna och utgifterna i den
period de verkligen avsg. Om du t ex levererar en vara i en period men inte fakturerar frrn en senare period, s r
intkten d varan levereras medan inkomsten inte kommer frrn nr den faktureras. Kostnaderna uppkommer vartefter
resurserna frbrukas. Om du t ex kper varor som lggs p lager s ligger utgiften i den period du fr fakturan p varorna,
medan kostnaden hr till den period varan sljs eftersom det r frst d den frbrukas. Nr du gr en resultatbudget r
det intkter och kostnader du rknar p.
Inbetalningar - Utbetalningar
Inbetalningar och utbetalningar r sjlva fldet av pengar in och ut ur fretaget. Det r frst nr du fr betalt fr en kundfaktura som det r en inbetalning. Det kan ocks vara t ex ett ln frn en bank eller egna pengar som man fr in i fretaget. Nr du betalar en leverantrsfaktura r det en utbetalning oavsett nr den frbrukas i fretaget. Andra utbetalningar
kan t ex vara betalning av lner, skatteinbetalningar och amorteringar p ln. Det r inbetalningar och utbetalningar som
du rknar p nr du gr en likviditetsbudget.
i samma program p ntet. Att ha fakturering och betalning av

leverantrsfakturor i samma program som bokfringen gr att
stor del av bokfringen hanteras automatiskt.
Ett webbaserat bokfringsprogram kan ha koppling till din internetbank. Hur kopplingen ser ut skiljer sig mycket mellan olika
program och olika banker. Kontrollera vilka mjligheter som finns
fr just din bank! Kopplingen kan vara alltifrn att du fr ver
kontoutdraget till bokfringsprogrammet, till att leverantrsfakturor du lgger in i ditt program gr direkt in i internetbanken fr
betalning och att du fr gjorda betalningar direkt in i programmet.
Om du r nybrjare till bokfring fr du god hjlp om du anvnder program dr du bokfr utifrn ditt kontoutdrag frn banken.
D slipper du att tnka p debet och kredit och du minskar risken
fr fel. Visma eEkonomi r gjort fr att kunna bokfra det mesta
direkt frn kontoutdraget som du fr in frn din internetbank. Du
kan f mycket hjlp med bokslut och deklaration om du har ett
program som innehller sdana funktioner.
Skerhetskopiera ofta om du
inte har bokfringen p ntet!
Om du har ditt bokfringsprogram p ntet behver
du inte tnka p att skerhetskopiera, eftersom alla
programleverantrer ser till att det grs regel-bunden
skerhetskopiering.
BAS-kontoplanen
BAS-kontoplanen r gjord fr att det ska vara ltt att
f fram hur ekonomin i fretaget ser ut. Informationen
r till nytta bde fr att du sjlv ska ha kontroll ver
ditt fretag och fr att f fram uppgifter som du ska
lmna till myndigheter, t ex Skatteverket.
Alla konton i BAS-kontoplanen har fyra siffror och den
frsta siffran visar vilken typ av konto det r (kontoklass).
Kontoklass 1 Tillgngar och kontoklass 2 Skulder
och eget kapital anvnds fr att visa fretagets
stllning. Frenklat kan man sga att de visar vad
fretaget ger och hur man har ftt pengar till att
skaffa det. Rapporten fr att visa ett fretags stllning
kallas balansrapport och kontona i kontoklass 1 och 2
kallas balanskonton.
Kontoklass 3 Intkter och kontoklass 4-8 Kostnader
mm anvnds fr att ta fram fretagets resultat. Nr
intkterna minskas med kostnaderna fr man fram
hur mycket vinst eller frlust fretaget har haft under
ret. Rapporten fr att visa fretagets resultat kallas
resultatrapport och kontona i kontoklass 3-8 kallas
resultatkonton. Du kan lsa mer om BAS-kontoplanen
p http://www.bas.se/kontoplaner.htm och p Visma
Spcs supportwebb.
Men om du har din bokfring i ett lokalt installerat

program r det viktigt att du frskrar dig om att det
du bokfrt inte kan frstras. ven om datorerna
numera r relativt stabila och det sllan hnder ngot,
finns det fortfarande risk fr t ex en hrddiskkrasch.
Drfr mste du se till att din bokfring skerhetskopieras med jmna mellanrum, s att du kan lgga tillbaka en skerhetskopia om ditt data skulle frstras.
Det finns vanligen srskilda funktioner i programmen
fr att gra skerhetskopior och fr att lsa in skerhetskopian om det behvs. Se till att gra det till en
vana att skerhetskopiera minst en gng i mnaden
nr mnaden r avstmd och klar.
Grundlggande
bokfringsterminologi
Hr tar vi upp ngra av de termer som alla som gnar sig t
bokfring stter p dagligen, fljt av enkla frklaringar.
Kontoplan
I bokfringsprogram finns frdiga kontoplaner. Ofta kan du vlja
mellan flera olika. Du vljer kontoplan nr du lgger upp ditt
fretag frsta gngen i programmet. Vilken du ska vlja beror
p vilken fretagsform du har, t ex enskild firma eller aktiebolag. Ibland finns det ocks olika kontoplaner fr olika typer av
fretag, t ex lantbruk eller frening. Nstan alla kontoplaner i
svenska bokfringsprogram r uppbyggda p samma stt. De utgr ifrn ngot som heter BAS-kontoplanen, som r en standard
fr svenska kontoplaner.
Vad r en verifikation?
Dubbel bokfring Debet och kredit

Fr att minska risken fr fel i bokfringen anvnds s kallad
dubbel bokfring. Det betyder att alla konton har en debetsida
och en kreditsida. I bokfringsprogram kan du ofta se det som en
vnsterkolumn (debet) och en hgerkolumn (kredit). I rapporter
kan man i stllet se debet som positivt tal och kredit med ett
minustecken. Dubbel bokfring innebr att du alltid ska bokfra
lika mycket i debet som i kredit nr du bokfr en verifikation.
Om du till exempel kper pennor kontant fr 60 kronor, bokfr
du frst hela beloppet som ett uttag ur kassan 60 kronor i kredit
p konto 1910 Kassa. Sedan bokfr du kostnaden p 48
kronor utan moms som debet p konto 6110 Kontorsmaterial.
Slutligen debiteras momsen 12 kronor p konto 2641 Debiterad
ingende moms. Nu har lika mycket bokfrts i debet som i
kredit och man sger att bokfringen balanserar.
Konto
Debet
1910
Kassa
6110
Kontorsmaterial
48,00
12,00
Kredit
60,00
Det som hnt i fretaget r att kassan har minskat, kostnaden

har kat och momsen r sparad som en fordran fr att senare
dras av nr du deklarerar momsen. Bokfringsprogram kontrollerar alltid att en verifikation balanserar innan du kan spara den.
Det kan vara svrt att veta om ett belopp ska bokfras i debet
eller kredit. Hr r en liten lathund:
En verifikation r sjlva underlaget till det du bokfr. Det kan t ex

vara en kundfaktura, ett kvitto, en leverantrsfaktura eller ett utbetalningsbesked. Det du bokfr i ditt bokfringsprogram kallas
bokfringspost. Att det str verifikation, verifikationsnummer och
verifikationslista i ditt bokfringsprogram r bara en hnvisning
till vilka verifikationer (underlag) som r bokfrda. Det mste
finnas en verifikation till allt som bokfrs, ven sdant som avser
hndelser som sker inom fretaget, t ex att du fr ver pengar
frn plusgirokontot till bankgirokontot eller att du gr en rttelse.
Verifikationen kan vara p papper eller i elektronisk form, exempelvis en kundfaktura som finns registrerad i ett faktureringsprogram eller ett PDF-dokument.
Alla verifikationer ska enligt lag innehlla fljande uppgifter:
Datum nr den sammanstlldes
Datum nr affrshndelsen intrffade
Kort beskrivning av vad affrshndelsen avser
Belopp och eventuell moms
Motpart om det finns ngon
Eventuell hnvisning till annat underlag, t ex avtal
Vad mste finnas med

p en kundfaktura?
En kundfaktura mste innehlla lite mer uppgifter n andra

verifikationer fr att de ska uppfylla kraven i skattelagstiftningen. Nr du gr dina kundfakturor ska du drfr vara
noga med att inkludera:
Ditt fretags fullstndiga namn, adress och momsregistreringsnummer.
Att du r godknd fr F-skatt (om du r det).
Tillgngar
kar i debet
Skulder
Minskar i kredit
Kontoklass 2
Minskar i debet
Intkter
Minskar i debet
Kostnader
kar i debet
Styrelsens ste om du har ett aktiebolag och stet r p

annan postadress n den du angivit fr fretaget.
Kontoklass 1
kar i kredit
Fakturadatum. Det r det datum fakturan skrevs ut.

Fakturanummer. Alla fakturor mste ha ett unikt fakturanummer. Numren ska vara i obruten fljd, vilket innebr att
om du gr en faktura som sedan inte skickas ivg mste du
spara den och skriva p den att den inte anvnts (makulerats).
Kundens fullstndiga namn och adress. Det r viktigt att
kundens namn r rtt fr att kunden ska ha rtt att dra av
momsen. Om du anger bde ett fretag och ett personnamn
p fakturan ska fretagsnamnet st frst.
Kontoklass 3
kar i kredit
Kontoklass 4-7
Minskar i kredit
I kontoklass 8 finns bde kostnader och intkter, t ex rntekostnader och rnteintkter. De bokfrs precis som andra intkter
och kostnader med kad kostnad i debet och kad intkt i kredit.
Det finns bokfringsprogram dr du slipper tnka p debet och
kredit. Dr anger du bara vad det r du vill bokfra, t ex en kundfaktura, och sedan bokfrs det automatiskt p rtt sida.
Vad fakturan avser. Fr varor kan det vara varubeteckning,

antal och pris per styck och datum nr leveransen gjordes.
Fr tjnster antal timmar, pris per timme, utlgg och nr
tjnsten utfrdes eller slutfrdes. Du kan i stllet hnvisa till
en fljesedel eller en arbetsorder, men d mste du tnka
p att ven de mste sparas fr de r d en del av verifikationen.
Totalbelopp, d.v.s. det belopp kunden ska betala.
Momssatser som har anvnts p fakturan och hur mycket
som r beskattningsunderlag (frsljningsbelopp utan
moms) och momsbelopp fr varje skattesats.
fortsttning >>
Det hr r vad som krvs i lagen men det finns ocks

andra uppgifter som du br ha med p din kundfaktura.
Ditt telefonnummer och mejladress behver kunden fr att
kunna hra av sig om det r ngra frgetecken. Plus- och
bankgironummer behvs fr att kunna gra betalningen.
Frfallodatum och drjsmlsrnta om du inte fr betalt i tid
ska du ocks ange p fakturan.
Frenklad kundfaktura
I vissa fall behver du inte ha med alla uppgifter som normalt krvs p en kundfaktura. Det kallas frenklad faktura
och den kan du anvnda om:
Det totala beloppet p fakturan r hgst 4 000 kronor
inklusive moms, eller:
Det r det normala inom branschen eller de tekniska frutsttningarna gr att det r svrt att skapa en fullstndig
faktura (t ex frsljning i automat).
Du fr inte anvnda frenklad faktura vid handel med
andra EU-lnder.
En frenklad faktura ska innehlla:

Fakturadatum.
Sljarens identitet. Det rcker med organisationsnummer.
Vilken typ av varor eller tjnster fakturan avser.
Vilken moms kunden ska betala eller uppgifter som gr
det mjligt att berkna momsen.
Hur lnge fr du vnta

med att bokfra?
Fr att ha bra kontroll ver hur ditt fretag gr r det bra att bokfra ofta. Det r ocks lttare att reda ut eventuella frgetecken
om du bokfr medan du fortfarande kommer ihg affrshndelsen som du ska bokfra. Det finns regler fr nr du senast mste
bokfra. Hur lnge du fr vnta beror bland annat p fretagets
omsttning.
Observera att reglerna fr senarelggning av bokfring inte
gller kontanta in- och utbetalningar, som mste bokfras frsta
arbetsdagen efter att betalningen gjordes.
Grnser fr senarelggning av bokfring:
Alla fretag fr vnta till 50 dagar efter den mnad
affrshndelsen intrffade.
Fretag som normalt omstter hgst 3 miljoner kronor fr
vnta till 50 dagar efter det kvartal affrshndelsen intrffade.
Fretag som normalt omstter hgst 1 miljon kronor och har
hgst 50 verifikationer med hgst 250 affrshndelser per r,
fr vnta till 60 dagar efter rkenskapsrets utgng.
Enskilda nringsidkare som normalt omstter hgst 1 miljon
kronor, har hgst 50 verifikationer med hgst 250 affrshndelser
och som inte har ngon EU-handel, fr vnta tills
inkomstdeklarationen ska lmnas in.
Tnk p att ven om du fr vnta med sjlva bokfringen s

krver reglerna att du ska ha ordning p dina verifikationer ven
innan de bokfrs. Det kan du gra genom att stta in alla verifikationer i datumordning i en prm i vntan p bokfring.
Kontanta in- och utbetalningar
Alla kontanta in- och utbetalningar mste bokfras pfljande

arbetsdag trots senarelggningsreglerna. Om man bara har
utgifter som betalas kontant kan det vara en god id att skaffa
ett kreditkort att betala med i stllet. Kreditkort rknas inte som
kontanta betalningar.
Enligt lagen behver kontanta betalningar bara grundbokfras
nstfljande arbetsdag, vilket innebr att de inte ndvndigtvis mste bokfras i bokfringsprogrammet, utan det rcker
att fra in dem i en liten fickkassabok. Sedan kan de bokfras
tillsammans med andra affrshndelser i programmet. Om du
har ett certifierat kassaregister behver du inte heller bokfra de
kontanta betalningarna frrn senare i bokfringsprogrammet.
Fakturametoden och kontantmetoden
Vanligen bokfr man sina kundfakturor med bokfringsdatum nr

man skickar dem. De bokfrs som kundfordringar och nr man
sedan fr betalt bokfrs de bort frn fordringarna. P samma
stt bokfrs leverantrsfakturor som skuld nr man fr dem och
sedan bokfrs skulden bort nr man betalar dem. Det kallas
fakturametoden.
Fretag som har mindre n 3 miljoner kronor i omsttning kan
i stllet anvnda kontantmetoden. D bokfr man fakturorna
frst vid betalningen. De finns aldrig bokfrda som fordran eller
skuld under rkenskapsret, men vid bokslutet mste man rkna
igenom hur mycket obetalt man har och bokfra det. Du kan lsa
mer om kontantmetoden i Skatteverkets broschyr Bokfring,
bokslut och deklaration del 1.
I vra exempel utgr vi ifrn fakturametoden eftersom den r
vanligast i bokfringsprogram.
Det som inte r lst

rknas inte som bokfrt!
Bokfring som inte r lst rknas inte som bokfrd

enligt Bokfringsnmndens regler. Drfr mste du lsa
bokfringen senast det datum du mste ha bokfrt enligt
reglerna fr senarelggning. Var noga med att se till att
allt verkligen r bokfrt och avstmt innan du lser en
mnad. Efter att du har lst kan du inte ndra eller rtta
ngot i den lsta mnaden, utan mste gra ndringen i
en senare olst mnad. Du kan lsa om avstmningar i ett
srskilt avsnitt lngre fram i texten. I bokfringsprogram
fr du ofta en varning om att du mste lsa nr sista
datum fr senarelggning nrmar sig.
Dags att brja bokfra

Allt som pverkar fretagets ekonomi r en affrshndelse. Det
kan vara att intkter eller kostnader uppkommer och att fretagets tillgngar eller skulder frndras. Alla affrshndelser som
berr fretaget mste bokfras. Det gr du genom att registrera
verifikationer i ditt bokfringsprogram.
Nr du bokfr en verifikation ska den ha ett verifikationsnummer.
Numren ska vara i lpande fljd. I bokfringsprogram fr du
verifikationsnumret automatiskt nr du bokfr en ny verifikation.
Ofta kan du vlja att ha flera olika verifikationsserier, s att du
t.ex. har en serie fr kundfakturor, en fr leverantrsfakturor och
en fr annan bokfring. Det gr det lttare att hitta bland pappren eftersom du kan frvara varje verifikationsserie i en srskild
flik eller prm, s att du slipper att ha kundfakturor,
leverantrsfakturor och annan bokfring blandat.
Skriv verifikationsnumret verst till hger p verifikationen och
lt de bokfrda verifikationerna sitta i verifikationsnummerordning i en prm, s r det ltt att hitta dem. Vid bokfringen av
en verifikation ska du ocks ange verifikationsdatum. Det r
det datum affrshndelsen intrffade, t ex fakturadatum fr en
kundfaktura eller betalningsdatum fr en betalning. Ofta finns
det mjlighet att skriva ngon text till verifikationen i programmet och dr kan det vara bra att beskriva vad verifikationen
avser, t ex kundfaktura nr. 123. Sedan terstr bara att kontera
verifikationen, d v s bestmma p vilka konton den ska bokfras
och vilka belopp som ska vara i debet respektive kredit.
Ingende balans
Nr du brjar bokfra ska du fra in hur fretagets
stllning var nr bokfringsret brjade. Det kallas
ingende balans. I den ingende balansen visas fretagets
tillgngar, skulder och eget kapital. Det r bara
balanskonton (brjar p 1 och 2 i BAS-kontoplanen) som
ska ha ingende balans och precis som i en balansrkning
ska tillgngarna vara lika stora som skulder och eget
kapital tillsammans (den ska balansera). Resultatkonton
avslutas varje bokfringsr och ska drfr inte ha ngon
ingende balans.
Om du ska bokfra i ett fretag som r igng r den
ingende balansen samma som det som fanns i balansrkningen i bokslutet ret innan. Det kallas utgende balans.
Om du haft fregende rs bokfring i samma program
som det nya bokfringsret, brukar den utgende balansen
fras ver som ingende balans i det nya ret automatiskt.
Om det r frsta ret du anvnder bokfringsprogrammet
ska du sjlv fra in frra rets utgende balans. Det gr
du p lite olika stt i olika program. Titta i hjlpen till ditt
ekonomiprogram.
Om du har ett nystartat fretag ska du gra en ppningsbalansrkning. Dr tar du upp fretagets stllning nr det
startade. Oftast r det tillgngar som man ska anvnda i
fretaget. Det r sllan ngra skulder som frs in i bolaget
innan det startats, men om det finns ska de ocks fras
in. Skillnaden mellan tillgngarna och skulderna r eget
kapital. Vad som ska tas med i ppningsbalansrkningen
och hur olika saker ska vrderas kan du lsa om i Skatteverkets information Bokfring, bokslut och deklaration
del 1. Nr ppningsbalansrkningen r klar fr du in
beloppen som ingende balans i ditt bokfringsprogram.
Vanliga exempel p bokfring
Hr fljer ngra enkla exempel p hur du bokfr affrshndelser som r vanliga i mindre fretag. Kontonumren och kontobenmningarna r tagna frn BAS-kontoplanen. Det r inte skert att de helt verensstmmer med de konton du har i ditt bokfringsprogram.
Detta eftersom BAS-kontoplanen har mnga fria konton dr det viktiga r att de finns i rtt kontogrupp och drfr kan olika programleverantrer ha valt att anvnda lite olika konton inom gruppen.
Leverantrsfaktura fr inkpt material
Du har kpt arbetshandskar till fretaget och fr en leverantrsfaktura frn Peterssons arbetsklder.
Arbetshandskar
Moms
Summa
430,00
107,50
537,50
Skapa frst en ny verifikation i programmet. Som datum anger du fakturadatumet. Brja med att bokfra hur mycket du ska betala.
Det gr du p ett konto som heter Leverantrsskuld. Eftersom det r en skuld som kar bokfr du det i kredit.
I debet bokfr du sedan kostnaden (utan moms) p ett konto som passar, i detta fall Arbetsklder och skyddsmaterial. Momsen
bokfrs som en fordran p Skatteverket eftersom du senare fr dra av den nr du gr momsdeklarationen. S hr ser bokfringen av
leverantrsfakturan ut:
Konto
Debet
2440
Leverantrsskulder
537,50
5480
Arbetsklder och skyddsmaterial
430,00
2641
107,50
Summa
Kredit
537,50
537,50
Nu terstr bara att skriva verifikationsnumret p pappersfakturan och stta in i verifikationsprmen. Om du har ett ekonomiprogram
som hanterar bde bokfring och leverantrsfakturor skapas bokfringsposterna automatiskt nr du registrerat leverantrsfakturan.
Leverantrsfaktura betalas frn bankkontot
Nr leverantrsfakturan betalas ska pengarna bokfras bort frn bankkontot och skulden till leverantren ska bokfras bort frn
leverantrsskulder. Eftersom all bokfring ska ha en verifikation som bekrftar transaktionen mste du ha ett underlag till sjlva
betalningen. Det kan t ex vara en utskrift av ditt kontoutdrag med betalningen frn internetbanken. Du kan i stllet spara uppgifterna
elektroniskt, t ex i PDF-format. Tnk d p att spara filen med ett namn som innehller verifikationsnumret som bokfringsposten fr i
bokfringsprogrammet, s att det gr ltt att hitta den i efterhand.
Vi antar att det r leverantrsfakturan i det frra exemplet som nu betalats. Nr du tagit fram informationen om att betalningen
gjorts gr du en ny verifikation i bokfringsprogrammet och bokfr s hr:
Som verifikationsdatum anger du den dagen pengarna dragits frn ditt konto.
Konto
Debet
2440
Leverantrsskulder
537,50
1930
Bankkonto
Kredit
537,50
Nu har skulden tagits bort och pengarna har lmnat bankkontot. Skriv verifikationsnumret p pappersunderlaget och stt in i
prmen med bokfrda verifikationer.
Kontantinkp av kulspetspennor
Nr du kper ngot fr kontanter bokfr du p nstan samma stt som nr du bokfr en leverantrsfaktura. Du byter bara ut kontot
fr leverantrsskulder mot kassa, eftersom pengarna har minskat kassan i stllet fr att skulderna har kat.
Men tnk p att kontanta transaktioner krver att du bokfr nstkommande arbetsdag, eftersom de inte ingr i reglerna om rtt till
senarelggning av bokfring. Oftast r det klokast att anvnda ett fretagskontokort i stllet fr d slipper man de hrdare reglerna.
Om du nd har kontantkassa kan du ha en liten kassabok p kassaskrinet dr du bokfr datum, vad kpet avser, belopp och moms.
D kan du vnta med att bokfra kpet i ditt bokfringssystem tills du bokfr det andra.
Vi sger att du kpt kulspetspennor kontant fr 100 kronor. Av det var 20 kronor moms. S hr ska du bokfra i bokfringsprogrammet:
Verifikationsdatum r det datum d du gjorde kpet.
Konto
Debet
1910
Kassa
Kredit
100,00
6110
Kontorsmaterial
80,00
2641
20,00
Summa
100,00
100,00
Nu har kassan minskat med 100 kronor och kostnaden fr kontorsmaterial har kat med 80 kronor. Momsen r ingen kostnad eftersom du fr dra av den i nsta momsdeklaration, s den r bokfrd som en fordran p Skatteverket. Om kvittot r litet kan du hfta
fast det p ett A4-papper som du skriver verifikationsnumret p innan du stter in det i prmen med bokfrda verifikationer. Tnk p
att mnga kvitton bleknar snabbt s att de inte gr att lsa. Scanna drfr kvittona eller ta fotostatkopior, s att du r sker p att
kvittona gr att lsa under hela tiden lagen krver att dem sparas (fr tillfllet 7 r).
Kundfaktura skickas ivg
Nr du skickar en kundfaktura ska den bokfras s att det syns att du ftt en intkt i fretaget och att du har en fordran p kunden.
Momsen som finns p kundfakturan ska bokfras som en skuld till Skatteverket fr att sparas tills det r dags att gra momsdeklaration.
I det hr exemplet har kunden kpt nya dck till sin bil och ftt hjlp att stta p dem. Du skickar en faktura till kunden som innehller de
hr uppgifterna:
4 st dck 1200 kr
Montering
Moms 25% p 5200 kr
Summa
4800,00
400,00
1300,00
6500,00
S hr ska du bokfra kundfakturan:

Verifikationsdatum r fakturadatumet.
Konto
Debet
1510
Kundfordringar
6 500,00
Kredit
3051
Frsljning varor 25% moms Sverige
4 800,00
3041
Frsljning tjnster 25% moms Sverige
400,00
2611
Utgende moms Frsljning Sverige 25%
1 300,00
Summa
6 500,00
6 500,00
Du har nu bokfrt att du har en fordran p kunden. Du har ocks ftt intkter i fretaget och fr att kunna flja upp din frsljning lite bttre
har du delat upp intkten p vad som r frsljning av varor och vad som r arbete (tjnster). Momsen r bokfrd som skuld till Skatteverket
s att du kan ta med den p nsta momsdeklaration. Om du har kundfakturan i ett ekonomiprogram behver du inte skriva ut den.
Kundfaktura betalas av kund
Nr du har ftt betalt frn kunden ska kundfordran bokfras bort och pengarna g in p bankkontot. Du anvnder en utskrift av
kontobeskedet frn banken som verifikation. Bokfr s hr:
Skriv betalningsdatumet som verifikationsdatum och fakturanummer som verifikationstext.
Konto
Debet
1510
Kundfordringar
Kredit
6 500,00
1930
Bank
6 500,00
Summa
6 500,00
6 500,00
Om du har ett bokfringsprogram som ocks innehller kundreskontra (sidoordnad, mer detaljerad bokfring) grs det hr
automatiskt nr du registrerat betalningen. Skriv verifikationsnumret uppe till hger p kontoutdraget frn banken och stt in
verifikationen i prmen fr bokfrda verifikationer.
Kontokortsfaktura
Det finns tv olika stt att bokfra kontokortsinkp. Antingen kan man bokfra kvittona som man fr vid inkpet var fr sig som
skuld och sedan nr fakturan kommer boka bort den s att den blir en leverantrsskuld. Eller ocks kan man bokfra hela
kontokortsfakturan nr fakturan kommer. Hr beskriver vi hur du ska gra om du vljer att bokfra frst nr fakturan kommer.
Kvittona du fr vid kontokortsinkp mste sparas ven om du vljer att bokfra utifrn fakturan. Enda undantaget r om fakturan
innehller alla uppgifter som en verifikation ska ha. Det innebr bland annat att det mste st p fakturan vad man har kpt och hur
mycket, och det framgr sllan p en kontokortsfaktura.
I det hr exemplet har du ftt en kontokortsfaktura som innehller bde kp av almanacka, hotellkostnader och tgbiljetter.
De hr uppgifterna finns p fakturan:

Datum
Frsljningsstlle
Belopp
Drav moms
Bokia
2016-01-19
100,00
20,00
SJ
2016-01-20
960,00
57,60
Hotell Amiralen
2016-01-27
1 100,00
242,00
Summa
2 160,00
319,60
Som verifikationsdatum stter du fakturadatumet. Kostnaderna ska bokfras exklusive moms eftersom momsen ska bokfras som
ingende moms, fr att sedan dras av nr du gr momsdeklarationen. Det r inte alltid att momsbeloppet framgr av fakturan och
ibland str det ett belopp som inte r korrekt. D mste du titta p kvittot p inkpet fr att f fram det korrekta beloppet fr moms.
Tnk p att det finns srskilda regler fr vissa varor och tjnster. Exempelvis finns det srskilda regler fr representation. Ls momsbroschyren frn Skatteverket eller p Skatteverkets hemsida om du r osker. S hr bokfr du:
Konto
Debet
2440
Leverantrsskulder
Kredit
2 160,00
6110
Kontorsmaterial
80,00
5810
Biljetter
902,40
5830
Kost och logi
858,00
2641
Debiterad ingende moms
319,60
Summa
2 160,00
2 160,00
Nu r leverantrsskulden och kostnaderna bokfrda och momsen ligger som fordran i vntan p momsdeklarationen. Leverantrsskulden bokfrs bort nr du betalar fakturan.
Hfta upp de underliggande kvittona p A4-papper om de r sm och hfta ihop alltihopa tillsammans med kontokortsfakturan. Skriv
p verifikationsnumret och stt in i prmen fr bokfrda verifikationer.
Bankln
I det hr exemplet har du tagit ett bankln p 50 000 kronor som du har frt in p ditt bankkonto. D kar dina skulder men samtidigt kar dina tillgngar eftersom pengarna stts in p banken. Om du fr en avi frn banken anvnder du det som verifikation, men
du kan ocks anvnda ett utskrivet bankkontobesked. D ska du tnka p att det ska framg av verifikationen vilket ln pengarna
avser, t ex lnenummer. Sjlva lnehandlingarna ska du ocks stta in i en srskild prm dr du frvarar avtal som du hnvisar till p
verifikationerna.
Verifikationsdatum r utbetalningsdatum och som verifikationstext skriver du lmpligen vilken bank och vilket lnenummer som
avses.
Du bokfr s hr:
Konto
Debet
1930
Bank
50 000,00
2350
vriga lngfristiga skulder till kreditinstitut
Summa
Kredit
50 000,00
50 000,00
50 000,00
Tillgngarna i kontoklass 1 har kat och det har ocks skulderna i kontoklass 2. Skriv verifikationsnummer p avin eller kontobeskedet
och stt in i prmen fr bokfrda verifikationer.
Amortering och rnta p ln
Nr du betalar amortering och rnta p ln ska de bokfras p tv olika konton. Det beror p att amorteringen minskar skulden men
rntan r en kostnad. I det hr exemplet har du betalat 5 630 kronor till banken. Av det r 1 630 kronor rnta. Om du ftt en avi p
betalningen anvnder du den som verifikation. Annars kan du anvnda en utskrift av bankkontoutdraget.
Verifikationsdatum r betalningsdagen. Skriv grna vilket ln det avser som verifikationstext.
S hr bokfr du:
Konto
Debet
1930
Bank
2350
vriga lngfristiga skulder till kreditinstitut
Kredit
5 630,00
4 000,00
8400
Rntekostnader
1 630,00
Summa
5 630,00
5 630,00
Nu har pengarna bokfrts bort frn ditt bankkonto, du har minskat din skuld till banken med amorteringen och rntan r bokfrd
som en kostnad. Och som vanligt ska du skriva verifikationsnummer p avin eller kontoutdraget och stta in i prmen fr bokfrda
verifikationer.
Egna insttningar i enskild firma
Nr du lgger in egna pengar i din enskilda firma ska det bokfras precis som allt annat som berr fretaget. I det hr fallet har du
satt in 5 000 kronor p fretagets bankkonto. Anvnd en utskrift av bankkontoutdraget som verifikation.
Verifikationsdatum r betalningsdagen. Bokfr s hr:
Konto
Debet
1930
Bank
5 000,00
2018
Egen insttning
Summa
Kredit
5 000,00
5 000,00
5 000,00
Nu r insttningen p fretagets bankkonto bokfrd. Pengarna in r bokfrda i debet i kontoklass 1 eftersom det kar tillgngarna.
Som motkonto anvnder du ett konto i kontoklass 2 dr skulder finns. Kontogruppen heter eget kapital (konton som brjar p 20) och
det bokfrs p samma stt som andra konton i kontoklass 2 skulder, d v s de kar i kredit och minskar i debet.
Att egen insttning bokfrs p samma stt som en skuld beror p att pengar som du sjlv stter in i fretaget betraktas som att
fretaget har en skuld till dig. Och s terstr bara att skriva verifikationsnummer p bankkontoutdraget och stta in det i prmen fr
bokfrda verifikationer.
Bokfra och deklarera moms

Nr du ska redovisa moms beror p vilken redovisningsperiod du
har. Det kan du se p ditt registreringsbevis fr moms. I momsdeklarationen ska du redovisa hur mycket du slt och hur mycket
moms du har fakturerat till dina kunder. Det kallas utgende
moms. Sedan ska du dra bort ingende moms, det vill sga den
moms som du haft p det du kpt till fretaget. Mellanskillnaden
ska betalas in till Skatteverket.
Viktigt med rtt moms
Fr att redovisa korrekt moms r det viktigt att du tar ut rtt

utgende moms p dina fakturor. Allra vanligast r att du lgger
p 25 % moms p det du sljer men det finns varor som i stllet
ska ha 12 % eller 6 % moms. Det finns ocks srskilda regler
fr vissa varor och tjnster, t ex om du sljer begagnade varor
(vinstmarginalbeskattning) eller sljer varor till andra lnder.
Det finns ocks olika regler fr den ingende momsen. Om du
kper varor i Sverige r det nstan alltid den moms som finns p
fakturan eller kvittot som fr dras av. Men det finns undantagsregler dr ocks, t ex fr bilar och representation. Om du kper
varor eller tjnster frn andra lnder finns det ocks srskilda
regler.
Hr tar vi bara upp de vanligaste formerna fr utgende och
ingende moms. P Skatteverkets sajt kan du lsa vilka regler
som gller fr moms. Sist i den hr guiden kan du ladda ner
momsbroschyrer som ocks innehller bra information.
I exemplen p hur man bokfr kundfakturor och inkp har vi visat
hur man bokfr den utgende och ingende momsen p srskilda
konton, fr att sedan kunna redovisa dem till Skatteverket. Hr
Konto
2611
ska vi avsluta en momsredovisningsperiod, deklarera och betala

momsen.
S fungerar momsdeklaration
Innan du gr din momsdeklaration r det mycket viktigt att du

stmmer av dina konton p den sista dagen i momsredovisningsperioden. Du kan lsa mer om avstmning i ett srskilt avsnitt
nedan. Srskilt viktigt r det att se till att alla fakturor som ska
vara med i momsdeklarationen verkligen r bokfrda och att de
r bokfrda i rtt period.
Sedan kontrollrknar du din frsljning och jmfr med den
utgende momsen. Om du t ex under redovisningsperioden har
bokfrt 100 000 kronor p det frsljningskonto dr du bokfrt
sdant som ska ha 25 % moms, ska det som finns p kontot
fr utgende moms 25 % vara 25 000 kronor - annars r det
ngot som blivit fel. Om det bara skiljer ngra kronor kan det
vara resutjmningen och d behver du inte bry dig om det. I
bokfringsprogram grs kontrollberkningarna oftast automatiskt
nr du gr momsrapporten och du fr ett meddelande om ngot
verkar fel.
Nr allt r avstmt och klart ska du bokfra om all utgende
moms och all ingende moms till ett redovisningskonto. I mnga
bokfringsprogram skapas den hr verifikationen automatiskt nr
du godknner momsrapporten. Genom att du bokfr den
verifikationen nollstlls dina konton fr utgende och ingende
moms. Det innebr att saldot som finns p de kontona alltid r
sdant som nnu inte har deklarerats. S hr kan en verifikation
fr verfring till momsredovisningskontot se ut:
Debet
Utgende moms p frsljning inom Sverige 25 %
Kredit
25 000,00
2641
6 721,40
2650
Redovisningskonto fr moms
18 278,00
3740
resutjmning
0,60
Summa
25 000,00
25 000,00
Nu har du bokat bort den utgende och ingende momsen och bokfrt skulden du har till Skatteverket. Eftersom momsdeklarationen
bara ska ha hela kronor bokfr du bort rena till resutjmningskontot. Skulden ska st kvar p redovisningskontot tills du betalar
den. Skriv ut verifikationen och stt in i din prm fr bokfrda verifikationer.
Nr momsen betalas bokfr du bort den frn skuldkontot s hr:
Konto
Debet
1930
Bank
Kredit
18 278,00
2650
Redovisningskonto fr moms
18 278,00
Summa
18 278,00
18 278,00
Pengarna har bokfrts bort frn ditt bankkonto och skulden till Skatteverket r bortbokad. Anvnd en utskrift av kontoutdraget frn
din bank som verifikation att ha i prmen fr bokfrda verifikationer. Glm inte att skriva verifikationsnumret uppe i hgra hrnet.
Bokfra periodiseringar
Ibland betalar man fr varor och tjnster i frvg eller levererar
varor och tjnster som faktureras senare. Det kan t ex vara hyror
som betalas per kvartal i frvg eller varor du lgger i lager fr
att slja senare. Andra gnger betalar man i stllet i efterskott.
Det r vanligt fr t ex bankrntor. Fr att f ett riktigt rttvisande
resultat i bokfringen kan man gra s kallade periodiseringar.
Det finns ingen lag som sger att sm fretag alltid mste gra
periodiseringar under bokfringsret, men det r lttare att flja
resultatet om du gr det. Det kan ju vara s att en mnad ser ut
att ha gtt riktigt dligt fr fretaget, men i sjlva verket beror
det p att man gjort stora inkp av lagervaror, betalat kvartalshyran i frskott och utfrt arbete som inte faktureras frrn
mnaden efter.
Periodisering pverkar resultatet

Lagervarorna finns kvar och r egentligen en tillgng i fretaget,
kvartalshyran r en kostnad som avser de tre fljande mnaderna, och det arbete man utfrt men inte fakturerat r egentligen
en intkt fr mnaden. Nr man tar hnsyn till det kanske det
visar sig att mnaden har gtt riktigt bra resultatmssigt. I andra
fall kan det vara tvrtom.
Mnaden ser ut att ha gtt bra men det kan t ex bero p att man
haft mycket kostnader som faktureras frst mnaden efter. D r
det nnu viktigare att periodisera fr att se problemen och kunna
vidta tgrder i tid.
Nr du gr bokslut fr bokfringsret finns det srskilda regler
fr vilka periodiseringar som mste gras. I mnga bokfrings-
program finns det funktioner som hjlper till att gra periodiseringar. Om du har mycket lagervaror kan det vara en god id att ha
ett program som hanterar lager fr att f kostnaderna p rtt period.
Nr du gr investeringar i t ex maskiner r det ocks en kostnad
som ska frdelas ver den tid du anvnder maskinen och det r
ocks en form av periodisering. Det kallas avskrivningar och om
du har mnga olika investeringar (kallas ocks anlggningstillgngar) kan du gra det i ett datorprogram fr anlggningsregister, dr du fr hjlp med bland annat periodiseringar.
Om du vill periodisera s att du under hela ret fr alla intkter
och kostnader p rtt mnad, bestmmer du redan nr du bokfr
fakturan hur den ska periodiseras. Vill du dremot periodisera
ngot som redan r bokfrt i efterhand, mste du frst bokfra
bort intkten eller kostnaden fr att sedan kunna bokfra den p
rtt period.
Exempel p bokfring av periodisering

Vi brjar med ett exempel dr du ska periodisera en kostnad som
redan r bokfrd s att den hamnar p rtt r. Du har i december
2015 ftt och betalat en maskinhyra p 22 500 kronor som avser
hela nsta r, d v s 2016. Av fakturabeloppet r 4 500 kronor
moms. Fakturan r bokfrd i december 2015 och nr du gr
rsbokslutet ska du periodisera kostnaden, s att den belastar
2016 i stllet fr 2015 dr kostnaden finns nu. Du anser inte att
du behver periodisering per mnad fr att kunna ha kontroll p ekonomin, utan behver bara ha in intkter och kostnader p rtt r.
Nr du fick fakturan bokfrde du s hr:
Verifikationsdatum: 2015-12-15 (fakturadatum)
Konto
Debet
2440
Leverantrsskulder
Kredit
22 500,00
5210
Hyra arbetsmaskiner
18 000,00
2641
4 500,00
Summa
22 500,00
22 500,00
Nr fakturan betalades bokfrdes den precis som vilken annan betalning av leverantrsfaktura som helst. Det pverkar inte
periodiseringen s vi visar inte den konteringen hr.
Vid rsslutet gr du en verifikation som ser ut s hr:
Verifikationsdatum: 2015-12-31 (datum i ret dr kostnaden var bokfrd)
Konto
Debet
5210
Hyra arbetsmaskiner
1790
vriga interimsfordringar
Summa
Kredit
18 000,00
18 000,00
18 000,00
18 000,00
Nu har du minskat 2015 rs kostnader och i stllet bokfrt det p ett tillgngskonto. Man kan sga att maskinhyran du inte utnyttjat
nnu r en fordran p fretaget som hyr ut maskinen. Momsen ska du inte boka bort fr den ska dras av i momsdeklarationen i
december. Tnk p att du alltid mste ha en verifikation (ett underlag) p allt du bokfr. Drfr ska du skriva ut verifikationen frn
programmet och stta in i din prm fr bokfrda verifikationer. Nu ska kostnaden bokfras s att den kommer med i kostnaderna
2016 i stllet. Bokfr s hr:
Verifikationsdatum: 2016-01-01 (datum i ret som kostnaden ska belasta)
Konto
Debet
1790
vriga interimsfordringar
Kredit
18 000,00
5210
Hyra arbetsmaskiner
18 000,00
Summa
18 000,00
18 000,00
Nu r maskinhyran som avser 2016 bokfrd s att den belastar 2016 rs resultat. Samtidigt har du bokfrt bort fordringen du hade p
leverantren. Hr kommer ett exempel p periodisering av kostnader per mnad nr du bokfr fakturan:
Fr att f en riktigt bra kontroll p ekonomin i ditt fretag periodiserar du alla kostnader s att de belastar rtt mnad.
Du fr och betalar i december 2015 en hyresfaktura p 22 500 kronor som avser januari till mars 2016. Av fakturabeloppet r 4 500
kronor moms (lokalhyra kan ibland ha moms och ibland inte beroende p vilken hyresvrden r).
Nr du fr fakturan bokfr du s hr:
Verifikationsdatum: 2015-12-15 (fakturadatum)
Konto
Debet
2440
Leverantrsskulder
Kredit
22 500,00
1710
Frutbetalda hyreskostnader
18 000,00
2641

Summa
4 500,00
22 500,00
22 500,00
Leverantrsskulden r nu bokfrd i vntan p betalning men ingen kostnad r bokfrd i december, utan i stllet finns frutbetalda
hyreskostnader p ett tillgngskonto. Man kan sga att hyran du inte utnyttjat nnu r en fordran p hyresvrden. Momsen ska du
inte boka bort fr den ska dras av i momsdeklarationen i december. Tnk terigen p att du alltid mste ha en verifikation p allt du
bokfr. Drfr ska du skriva ut verifikationen och stta in i din prm fr bokfrda verifikationer.
Nr fakturan betalas bokfrs den precis som vilken annan leverantrsfaktura som helst. Det pverkar inte periodiseringen. Nu ska
hyreskostnaden bokfras s att den kommer med i kostnaderna fr de mnader de avser. Bokfr s hr:
Verifikationsdatum: 2016-01-01 (mnaden som kostnaden ska belasta)
Konto
Debet
1710
Frutbetalda hyreskostnader
Kredit
6 000,00
5010
Lokalhyra
6 000,00
Summa
6 000,00
6 000,00
Hyreskostnaden som avser januari r nu bokfrd s att den

belastar januaris resultat. Kostnaden r en tredjedel av hyreskostnaden p fakturan eftersom fakturan avsg 3 mnader.
Samtidigt har du minskat det som var bokfrt som frutbetalda
hyreskostnader i dina tillgngar, s att det bara r hyran som
avser februari och mars som finns kvar dr.
Du gr p samma stt med hyran som avser februari och mars,
men med verifikationsdatum i de mnaderna. Nr mars r slut
har hela fakturans hyreskostnad frdelats ut och du har inte kvar
ngot frn den fakturan p kontot fr frutbetalda hyreskostnader.
Stm av och flj upp din bokfring
Det r viktigt att bokfringen blir rtt eftersom det r drifrn du

fr ut rapporter om hur fretaget gr. Dessutom r den underlag
fr dina momsdeklarationer och skattedeklarationer. Fr att kontrollera att bokfringen r korrekt behver du gra avstmningar.
Avstmning
Avstmning i bokfringen innebr att man kontrollerar saldon p

olika konton. Exempelvis jmfr man saldot p kontot Bank med
saldot som finns p kontoutdraget frn banken, och kontot Kassa
jmfrs med vad som verkligen finns i kassan. Det r vanligen
balanskonton som stms av och du ser lttast saldot p en viss
dag genom att titta p balansrkningen.
Du ska inte vnta tills det r dags fr bokslut med att stmma
av! Du kan f missvisande resultat frn bokfringsprogrammet
under ret om det r fel. Det r ocks vldigt mycket enklare att
hitta fel om man ska leta i en mnad n om man behver leta i
hela ret.
Det r en bra id att spara dina avstmningar i en srskild prm
dr du skriver datum fr avstmning och vem som har gjort den.
Den kan sedan vara till nytta fr dig och fr den som kanske
hjlper till med bokslut eller deklaration, eftersom du kan se
nr avstmning senast gjorts och om det eventuellt var ngon
avvikelse redan d.
Hr beskrivs de avstmningar som r ett minimum fr din
bokfring:
Bankkontot ska stmmas av varje mnad. Nr du r frdig
med mnadens bokfring tar du ett kontoutdrag frn banken och
kontrollerar att saldot p bokfringskontot den siste i mnaden
verensstmmer med bankens konto p samma dag. Det hr r
den enklaste av alla avstmningar och genom att stmma av
det frskrar du dig om att alla in- och utbetalningar finns med i
din bokfring. ven om du utnyttjar senarelggningsreglerna s
att du inte bokfr s ofta som en gng i mnaden, ska du nr du
bokfrt frdigt en mnad gra den hr avstmningen. D r det
mycket lttare att hitta och rtta eventuella fel.
Kassan r ocks ett konto som ska stmmas av ofta. Vid

avstmning rknas pengarna och jmfrs med saldot p kassakontot i bokfringen. Om du inte bokfr kassatransaktionerna
i ditt bokfringsprogram varje dag, utan bara grundbokfr i ett
certifierat kassaregister eller en kassabok, stmmer du av mot
saldot i grundbokfringen. Hur ofta avstmning behvs beror p

hur mycket och till vad kassan anvnds. Om du har kontantfrsljning br kassan stmmas av varje dag. Har du dremot bara
en handkassa p ngra hundra fr att ha till fikabrd, frimrken
och liknande sm inkp kan den stmmas av mer sllan.
Kundfordringar och leverantrsskulder mste

stmmas av med jmna mellanrum, helst varje mnad. Det grs
genom att man rknar samman alla obetalda fakturor p en viss
dag och jmfr med saldot p kontot i bokfringen. Innan du gr
din momsdeklaration mste kundfordringar och leverantrsskulder stmmas av per den sista dagen i momsperioden. Annars
riskerar du att momsdeklarationen blir fel och d kan du f
extraarbete med att rtta och skicka in ny momsrapport.
Det kan finnas andra konton som anvnds mycket eller dr det
finns stor risk fr fel som behver stmmas av med jmna mellanrum i just ditt fretag. Resultatkonton brukar inte stmmas av
under ret mer n att man kontrollrknar frsljningen mot momsen innan man gr sin momsdeklaration. Vid bokslutet stms alla
balanskonton och vissa resultatkonton av fr att man ska vara
sker p att bokslut och inkomstdeklaration ska bli rtt.
Vad gr du om du hittar fel vid avstmningen?
Om saldot p kontot inte verensstmmer med vad som borde

vara dr vid avstmningen r det dags att brja leta fel. Nr du
letar efter fel r det oftast bst att anvnda en lista som visar
allt som finns bokfrt p kontot dr felet finns. Namnet p den
rapporten varierar lite mellan olika program.
Vanliga namn r huvudbok eller kontoanalys. Oftast kan man
sjlv bestmma mellan vilka datum man vill ha rapporten. Du
behver bara leta efter fel i bokfringen som r gjorda efter att
kontot stmdes av senast och fram till och med den dag du vill
ha som avstmningsdag, t ex mnadsslutet. Hr r ngra tips om
hur du kan att hitta felet:
Frskra dig om att du tittar p samma datum fr

kontosaldot i bokfringsprogrammet och fr avstmningsunderlaget. Avstmningar grs ofta fr hela mnader,
men sjlva arbetet med avstmning grs inte frrn flera dagar
efter mnadsslutet nr allt som tillhr mnaden som ska stmmas av r bokfrt. Om du t ex r klar med bokfringen fr januari
den 10:e februari tittar du p saldot som fanns den 31:e januari
p kontoutdraget frn banken och jmfr med vad som fanns
bokfrt p ditt konto fr Bank samma dag.
Om det var lnge sedan du stmde av kontot kan

det vara en god id att gra avstmning p ett
tidigare datum fr att du ska kunna begrnsa arbetet med att
leta fel. Ta reda p nr det stmde senast. Om det inte stmde

p den tidigare avstmningsdagen ska du skriva upp hur stor
differensen var fr att kunna se om det varit samma fel under
flera mnader eller om storleken p felet varierat, vilket tyder
p att det finns mnga fel. Om du inte gjort ngra avstmningar
tidigare under bokfringsret ska du kontrollera s att ingende
balans r korrekt. Den ska vara samma som utgende balans
fregende bokfringsr och det mste vara avstmt, s att du
vet att det som var p kontot vid rsskiftet verkligen stmde.
Leta efter exakt det belopp som differensen uppgr

till. D kan du hitta felet om det bara finns ett fel och att felet
beror p att ngot som skulle vara bokfrt p ett annat konto
hamnat fel.
Prova att dela differensen p kontot med 2 och leta

efter det beloppet, om det r s att du av misstag bokfrt
i kredit i stllet fr i debet eller tvrtom. Att du ska leta efter

halva beloppet beror p att differensen blir dubbelt s stor nr du
bokfr p fel sida. Jmfr med att du ska skriva 8-3=5 men att du
skriver fel tecken (debet i stllet fr kredit) och fr 8+3=11.
Differensen blir d 11-5=6, d v s dubbelt s stor som det tal (3) du
satte fel tecken p.
Om du har ett avstmningsunderlag dr alla

transaktioner framgr p samma stt som p kontot i
bokfringen, kan du kontrollera post fr post att det r samma
p bda stllena. Det gr du lttast genom att bocka av p en
utskrift av kontotransaktionerna.
Om det r kundfordringar eller leverantrsskulder

som inte stmmer kan det exempelvis bero p att ngon
faktura eller betalning av faktura inte blivit bokfrd, eller blivit

bokfrd p fel datum. Hur du lttast stmmer av kundfordringar
och leverantrsskulder beror p om du skter det manuellt eller
har reskontra i ett ekonomiprogram. Vissa bokfringsprogram r
byggda s att det inte kan bli ngon skillnad mellan reskontran
och bokfring. Andra program har srskilda funktioner fr att gra
avstmningar.
Rtta bokfringsfel
Nr du hittar fel, t ex vid avstmning, mste det rttas i
bokfringen. I en del ekonomiprogram kan man anvnda s
kallade preliminra verifikationer, dr du kan gra ndringar
fram till att du lser mnaden. Verifikationer som ingr i en lst
mnad mste du rtta med en ndringsverifikation. Drfr r det
vldigt viktigt att du stmmer av bokfringen ordentligt innan du
lser en mnad, s att du inte riskerar att hitta fel i efterhand.
Nr du ska gra en ndringsverifikation skapar du en ny verifikation i bokfringsprogrammet. Mnga bokfringsprogram har en
srskild funktion som hjlper dig att skapa ndringsverifikationer
(i vissa program heter det rttningsverifikation i stllet).
ndringsverifikationen ska ha verifikationsdatum i den mnad du
hller p att bokfra nr du upptcker felet. Det mste framg av
ndringsverifikationen vilket verifikationsnummer som rttas,
d.v.s. vilken verifikation felet fanns p. P den felaktiga
verifikationen mste det g att se att den r rttad och p vilken
verifikation rttelsen finns. Oftast skter bokfringsprogrammet
det. Sedan ska du rtta till felet s att det blir rtt p alla
konton.
Oftast r det enklast att helt enkelt vnda p den felaktigt
bokfrda verifikationen, d v s att du bokfr den igen p samma
konton p ndringsverifikationen, men p motsatt sida. Det som
var i debet ska d vara i kredit och det som var i kredit ska vara i
debet. Mnga bokfringsprogram kan gra det automatiskt t
dig. P s stt har du nollstllt den felaktiga verifikationen och
kan bokfra den som den egentligen skulle vara.
Exempel p rttning av bokfringsfel

S hr kan en bokfringsrttning se ut:
Nr du bokfrde hyran fr kontorslokalen i januari blev det bde

fel konto och fel belopp. Du upptcker av olika skl inte felet
frrn i juni och januaris bokfring r lst.
S hr sg den felaktiga verifikationen ut:
Verifikationsnummer:
Verifikationsdatum:
Verifikationstext:
A23
2016-01-31
Hyra mars
Konto
Debet
5020
El fr belysning
1930
Bank
Kredit
8 000,00
8 000,00
Summa
8 000,00
8 000,00
Hr har du valt fel konto. Det skulle ju vara hyra.

Beloppet r ocks fel. Skulle varit 8 200 kronor.
Du skapar en ndringsverifikation i ditt bokfringsprogram.
Den ser ut s hr:
Verifikationsnummer:
Verifikationsdatum:
Verifikationstext:
A61
2016-06-03
ndringsverifikation:
Rttar verifikation A
Konto
Debet
Kredit
5020
El fr belysning
1930
Bank
8 000,00
5010
Lokalhyra
8 200,00
1930
Bank
Summa
23
8 000,00
8 200,00
16 200,00
16 200,00
Hr har den felaktiga verifikationen frst "nollstllts" genom att

samma kontering lagts in, men med omvnt tecken. Det innebr
i detta exempel att 5020 bokfrts i kredit och 1930 i debet med
samma belopp som p den felaktiga verifikationen. Drefter
lggs konteringen in med rtt konto och rtt belopp s som den
skulle varit frn brjan.
Nr du gjort ndringsverifikationen klart ska du skriva ut den
och stta in i prmen fr bokfrda verifikationer eftersom
reglerna sger att du alltid mste ha ett underlag till allt du
bokfr.
Flj upp fretagets resultat

i bokfringen
Bokfringen r ett bra verktyg fr att flja upp hur det gr i
fretaget. De viktigaste rapporterna r balansrapport och
resultatrapport. Ta upp dem p bildskrmen eller skriv ut dem
efter att du r klar med mnadens bokfring. Rapporterna fr
sm fretag r ofta ganska enkla att frst. Titta p siffrorna och
tnk efter vad de str fr. Undersk och ta reda p mer om det
finns konton och siffror du inte frstr.
I sm fretag rcker det ofta att man skriver ut rapporter frn
bokfringen utan att gra justeringar, t ex fr att fra intkter
och kostnader till rtt period. I lite mer omfattande verksamheter
kan det dremot behvas att intkter och kostnader frs om s
att de belastar den period de verkligen avser.
Resultatrapport
I resultatrapporten kan du se intkter och kostnader. Lngst ner
visas periodens resultat. Ofta skriver man ut den fr en mnad
i taget, men den kan ocks skrivas ut fr hela rkenskapsret.
Genom att titta p siffrorna lr du dig en hel del om ditt fretag.
Hur mycket har fretaget slt fr? Jmfr med budget, hur
mycket det var frra mnaden eller samma mnad fregende
r. Hur hga r de olika typerna av kostnader? Var det som du
har rknat med eller r det ngot som kostat mycket mer n du
tnkt dig? Finns det kostnader som du inte rknat med alls? r
skillnaderna mot budget s stora att du behver rkna om
budgeten?
Drfr r det bra att bokfra regelbundet under bokfringsret,

s att du kan f ut aktuella rapporter och kanske vidta tgrder
som behvs fr att ditt fretag ska g bra.
S hr ser en resultatrapport och balansrapport ut
Balans- och resultatrapporter r uppbyggda p ett standardiserat

stt. BAS-kontoplanen fljer samma struktur fr att det ska vara
ltt att knna igen sig. Nr man gjort bokslutet byter rapporterna
namn till Resultatrkning och Balansrkning.
S hr r rapporterna uppbyggda. (Inom parantes str vilken
kontoklass kontona tillhr i BAS-kontoplanen, d v s vilken siffra
kontonumren brjar p):
Resultatrapport
+ Rrelsens intkter (kontoklass 3)
Kostnader fr varor, material och vissa kpta tjnster
(kontoklass 4)
vriga externa kostnader (kontoklass 5 och 6)
Kostnader fr personal, avskrivningar mm (kontoklass 7)
+/- Finansiella och andra intkter och kostnader (kontoklass 8)
Periodens resultat
Balansrapport
I balansrapporten kan du se vilka tillgngar fretaget har och hur
du ftt ihop pengar till det (skulder och eget kapital). Skillnaden
mellan tillgngarna och skulder tillsammans med eget kapital r
rets resultat. Om du skriver ut resultatrapport fr hela rkenskapsret r resultatet dr samma som resultatet i balansrapporten. Det beror p att frndringar i skillnad mellan fretagets
tillgngar och skulder alltid beror p att man haft intkter och
kostnader.
Balansrapporten visar hur det sg ut p ett visst datum, t ex att
det fanns 56 000 kronor p banken och 173 kronor i kassan en
viss dag. Det kallas balansrkningens utgende balans och
dagen balansrkningen avser kallas balansdagen. Det som fanns
innan bokfringsret brjade kallas ingende balans, t ex att det
vid rets brjan fanns 16 000 kronor p banken och 540 kronor i
kassan. Skillnaden mellan utgende balans och ingende balans
r bokfringsrets frndring, i exemplet har bankkontot kat
med 40 000 kronor och kassan har minskat med 367 kronor.
Ta en ordentlig titt p balansrapporten ocks. Hur mycket finns
p bankkontot? Och leverantrsskulderna, hur stora r de? Finns
det tillrckligt med pengar fr att betala dem under nrmaste
mnaden? Kundfordringarna r ocks viktiga i det hr sammanhanget. Hur stora r de? Det r ju pengar som borde komma in
under den nrmaste tiden s att de kan anvndas till att betala
skulderna. Hur ser det ut p momssidan? Blir det en stor
inbetalning till Skatteverket och finns det pengar s att det
rcker till det?
Som du ser finns det mycket information om ditt fretag i resultat- och balansrapporterna. Men fr att du ska ha riktig nytta av
dem r det viktigt att du fr informationen s tidigt som mjligt.
Exempel p resultatrapport
vningsbolaget AB
Sida:
Resultatrapport
Rkenskapsr: 15-01-01 - 15-12-31

Resultatenhet: Hela fretaget
Period: 15-01-01 - 15-12-31
1(2)
Utskrivet:
Preliminr
15-03-26
Senaste vernr:
10:06
A4
Perioden
Ackumulerat
Tot fg r
117 550,00
44 199,86
50 400,00
353 738,60
128 200,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-2,23
694 086,23
117 550,00
44 199,86
50 400,00
353 738,60
128 200,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-2,23
694 086,23
1 690 380,20
512 299,95
446 450,00
2 985 859,20
92 500,95
42 350,00
20,00
20,00
20,00
7 224,00
5 689,00
5,06
5 782 818,36
0,00
0,00
0,00
0,00
-3 944,95
-3 944,95
694 086,23
694 086,23
5 778 873,41
-227 470,75
-9 974,24
-143 321,00
-380 765,99
-227 470,75
-9 974,24
-143 321,00
-380 765,99
-2 391 104,75
-151 216,50
75 787,51
-2 466 533,74
313 320,24
313 320,24
3 312 339,67
vriga externa kostnader

5010
Lokalhyra
5020
El hyrd lokal
5090
vr kostnader hyrd lokal
5410
Frbrukningsinventarier
5420
Programvaror
5460
Frbrukningsmaterial
5611
Drivmedel personbilar
5612
Skatt frskr personbilar
5613
Reparation personbilar
5615
Leasingavg personbilar
5800
Resekostnader
5910
Annonsering
5930
Reklamtrycksaker
6071
Representation, avdragsgill
6110
Kontorsmaterial
6211
Fast telefoni
6212
Mobiltelefon
6250
Porto
6310
Fretagsfrskringar
6420
Ersttning till revisor
6530
Redovisningstjnster
6570
Bankkostnader
6970
Tidningar, facklitteratur
S:a vriga externa kostnader
-17 000,00
-2 560,00
-420,00
0,00
0,00
0,00
-4 504,00
0,00
-2 926,40
-4 050,00
0,00
0,00
-1 883,20
0,00
-2 080,00
0,00
-3 406,40
0,00
0,00
-16 000,00
-3 368,00
0,00
0,00
-58 198,00
-17 000,00
-2 560,00
-420,00
0,00
0,00
0,00
-4 504,00
0,00
-2 926,40
-4 050,00
0,00
0,00
-1 883,20
0,00
-2 080,00
0,00
-3 406,40
0,00
0,00
-16 000,00
-3 368,00
0,00
0,00
-58 198,00
-203 500,00
-8 822,40
-6 373,60
-16 636,00
-1 200,00
-14 420,08
-25 380,87
-4 850,00
-14 713,53
-51 345,00
-16 088,82
-680,00
-10 876,80
-2 546,00
-12 386,40
-9 115,20
-13 159,20
-4 240,00
-10 300,00
-20 320,00
-14 480,00
-2 000,00
-2 684,00
-466 117,90
Personalkostnader
7010
7081
7082
7090
7210
7281
7285
7290
-53 905,88
-900,96
-5 342,64
-1 187,95
-44 924,81
0,00
-5 017,95
-761,10
-53 905,88
-900,96
-5 342,64
-1 187,95
-44 924,81
0,00
-5 017,95
-761,10
-617 171,14
-11 668,72
-95 723,36
19 828,33
-539 592,19
-7 172,48
-65 037,17
-5 513,13
Rrelsens intkter mm
Nettoomsttning
3041
Frsljn tjnst 25% sv
3045
Frsljn tjnst utanfr EU momsfri
3048
Frsljn tjnst EU momsfri
3051
Frsljn varor 25% sv
3055
Frsljn varor utanfr EU momsfri
3058
Frsljn varor EU momsfri
3540
Faktureringsavgifter
3541
Faktureringsavgifter export
3542
Faktureringsavgifter EU momsfri
3590
vr fakt kostnader
3592
vr fakt kostnader EU momsfri
3740
res- och kronutjmning
S:a Nettoomsttning
vriga rrelseintkter
3960
Kursvinst rrelsen
S:a vriga rrelseintkter
S:a Rrelseintkter mm
Rrelsens kostnader
Rvaror och frndenheter mm

4010
Inkp material och varor
4056
Inkp varor 25% EU
4990
Lagerfrndring
S:a Rvaror och frndenheter mm
Bruttovinst
Ln kollektivanstllda
Sjukln kollektivanstllda
Semesterlner till kollektivanstllda
Frndr sem lneskuld
Ln tjnstemn
Sjukln tjnstemn
Semesterln tjnstemn
Frndring av semesterlneskuld
vningsbolaget AB
Sida:
Resultatrapport
Rkenskapsr: 15-01-01 - 15-12-31

Period: 15-01-01 - 15-12-31
7321
Skattefria trakt Sverige
7331
Skattefri bilersttning
7385
Kostnader fr fri bil/fri bensin
7399
Motkontering av frmn
7510
Arbetsgivaravgifter
7519
Soc.avgifter semesterln
7560
Arbetsgivaravgifter under 26 r
7570
Premier fr arbetsmarknadsfrskringar
7620
Sjuk- och hlsovrd
7690
vriga personalkostnader
S:a Personalkostnader
2(2)
Utskrivet:
Preliminr
15-03-26
Senaste vernr:
Perioden
Ackumulerat
10:06
A4
Tot fg r
0,00
0,00
-3 208,00
3 208,00
-34 185,03
-526,37
-697,05
-12 500,00
0,00
-209,83
-160 159,57
0,00
0,00
-3 208,00
3 208,00
-34 185,03
-526,37
-697,05
-12 500,00
0,00
-209,83
-160 159,57
-546,00
-92,50
-40 480,80
40 480,80
-412 783,09
5 001,54
-9 416,38
-30 100,00
-1 750,00
-1 629,26
-1 773 365,55
-599 123,56
-599 123,56
-4 706 017,19
Rrelseresultat fre avskrivningar
94 962,67
94 962,67
1 072 856,22
Rrelseresultat efter avskrivningar
94 962,67
94 962,67
1 072 856,22
Rrelseresultat fre finansiella intkter och kostnader
94 962,67
94 962,67
1 072 856,22
vriga rnteintkter och liknande resultatposter

8300
Rnteintkter
S:a vriga rnteintkter och liknande resultatposter
0,00
0,00
0,00
0,00
1 487,89
1 487,89
S:a Resultat frn finansiella investeringar
0,00
0,00
1 487,89
Resultat efter finansiella intkter och kostnader
94 962,67
94 962,67
1 074 344,11
Resultat fre bokslutsdispositioner och skatt
94 962,67
94 962,67
1 074 344,11
Resultat fre skatt
94 962,67
94 962,67
1 074 344,11
Berknat resultat
94 962,67
94 962,67
1 074 344,11
S:a Rrelsens kostnader inkl rvaror mm
Resultat frn finansiella investeringar
Balansrapport
Tillgngar (kontoklass 1) innehller bland annat

Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Lager
Kundfordringar
vriga kortfristiga fordringar
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
Kassa och bank
Eget kapital och skulder (kontoklass 2) innehller bland annat

Eget kapital
Obeskattade reserver
Lngfristiga skulder
Leverantrsskulder
Skatteskulder
Moms och srskilda punktskatter
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
Skillnaden mellan tillgngar och skulder r rets resultat.
Exempel p balansrapport
vningsbolaget AB
Sida:
Balansrapport
Rkenskapsr: 15-01-01 - 15-12-31

Period: 15-01-01 - 15-12-31
1(2)
Utskrivet:
Preliminr
15-03-26
Senaste vernr:
10:05
A4
Ing balans
Period
Utg balans
518 057,53
-366 754,50
151 303,03
0,00
0,00
0,00
518 057,53
-366 754,50
151 303,03
151 303,03
0,00
151 303,03
656 728,33
656 728,33
-143 321,00
-143 321,00
513 407,33
513 407,33
Fordringar
1510
Kundfordringar
1710
Frutbetalda hyror
S:a Fordringar
1 050 982,35
17 000,00
1 067 982,35
-141 958,73
34 000,00
-107 958,73
909 023,62
51 000,00
960 023,62
Kassa och bank

1910
Kassa
1920
Bank, PlusGiro
1930
Bank, checkrkningskonto
1940
Bank, vriga bankkonto
S:a Kassa och bank
3 038,00
131 834,23
746 686,19
1 500 000,00
2 381 558,42
-235,00
68 939,00
475 958,22
0,00
544 662,22
2 803,00
200 773,23
1 222 644,41
1 500 000,00
2 926 220,64
S:a Omsttningstillgngar
4 106 269,10
293 382,49
4 399 651,59
4 257 572,13
293 382,49
4 550 954,62
-200 000,00
-20 000,00
-1 145 096,80
-485 166,48
-585 964,73
-2 436 228,01
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-200 000,00
-20 000,00
-1 145 096,80
-485 166,48
-585 964,73
-2 436 228,01
-87 500,00
-87 500,00
0,00
0,00
-87 500,00
-87 500,00
Lngfristiga skulder
2350
Reversln
S:a Lngfristiga skulder
-223 800,00
-223 800,00
0,00
0,00
-223 800,00
-223 800,00
Kortfristiga skulder
2440
Leverantrsskulder
2510
Skatteskulder
2611
Utgende moms p frsljning inom Sverige, 25%
2615
Ber moms varufrv 25% EU
2641
Ingende moms
2645
Berknad ingende moms p frvrv frn utlandet
2650
Moms redovisningskonto
2710
Personalens kllskatt
2732
Avrkn srsk lnesk pens
2790
vriga lneavdrag
2794
Fackfreningsavgifter
2920
Upplupna semlner
2921
Upplupna soc.avg sem.ln
2940
Upplupna sociala avgifter och andra avgifter
2941
Berkn upplupna sociala avgifter
S:a Kortfristiga skulder
-234 973,13
210 000,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-119 375,00
-24 790,00
-10 500,00
-250,00
-7 089,31
-163 438,89
-44 983,21
-32 812,86
-7 487,61
-435 700,01
-185 479,86
17 500,00
-117 572,15
-2 493,56
78 335,17
2 493,56
16 483,00
-1 343,00
0,00
0,00
-1 798,34
-1 949,05
0,00
-2 069,22
-526,37
-198 419,82
-420 452,99
227 500,00
-117 572,15
-2 493,56
78 335,17
2 493,56
-102 892,00
-26 133,00
-10 500,00
-250,00
-8 887,65
-165 387,94
-44 983,21
-34 882,08
-8 013,98
-634 119,83
TILLGNGAR
Anlggningstillgngar
Materiella anlggningstillgngar
1221
Inventarier
1229
Ack avskrivn inv/verktyg
S:a Materiella anlggningstillgngar
S:a Anlggningstillgngar
Omsttningstillgngar
Varulager mm
1460
Lager av handelsvaror
S:a Varulager mm
S:A TILLGNGAR
EGET KAPITAL, AVSTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital
2081
2086
2091
2098
2099
S:a Eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Balanserad vinst/frlust
Vinst/frlust freg r
Redovisat resultat
Obeskattade reserver
2150
Ack veravskrivningar
S:a Obeskattade reserver
vningsbolaget AB
Rkenskapsr: 15-01-01 - 15-12-31

Period: 15-01-01 - 15-12-31
S:A EGET KAPITAL, AVSTTNINGAR OCH SKULDER
BERKNAT RESULTAT***
Sida:
Balansrapport
2(2)
Utskrivet:
Preliminr
15-03-26
Senaste vernr:
Ing balans
Period
10:05
A4
Utg balans
-3 183 228,02
-198 419,82
-3 381 647,84
1 074 344,11
94 962,67
1 169 306,78
Avsluta bokfringsret
Varje bokfringsr ska avslutas med ett rsbokslut eller en rsredovisning p den sista dagen i bokfringsret (balansdagen).
Om du ska avsluta ditt bokfringsr med ett rsbokslut eller en
rsredovisning beror p hur mycket ditt fretag omstter och
vilken bolagsform det r. Enskilda nringsidkare, handelsbolag,
ideella freningar och stiftelser fr avsluta sitt bokfringsr med
rsbokslut.
Enda undantagen r om de r s stora att de rknas som strre
fretag eller om de r moderbolag i en strre koncern. D mste
de gra en hel rsredovisning. Riktigt sm enskilda nringsidkare
och ideella freningar som omstter hgst 3 miljoner kronor kan
gra ett s kallat frenklat rsbokslut. Aktiebolag och ekonomiska freningar ska alltid gra en rsredovisning oavsett om de r
strre eller mindre.
rsbokslut och rsredovisning

Ett rsbokslut bestr av en balansrkning, en resultatrkning och
en sammanstllning av stllda skerheter och ansvarsfrbindelser (t ex att man gtt i borgen fr ngon eller har en fretagsinteckning). Drutver ska man upplysa om vilka vrderingsregler
som anvnts. Det gr man ofta som s k noter till balans- och
resultatrkningen. rsbokslutet ska skrivas under och anvnds
sedan som underlag fr inkomstdeklarationen.
En rsredovisning ska utver rsbokslutet innehlla en frvaltningsberttelse. I den beskriver man i ord de viktigaste hndelserna under ret. Dr ingr ocks ngra uppgifter som mste
vara med enligt lag, t ex frslag p hur vinsten ska disponeras.
rsredovisningen skrivs sedan under och skickas in till Bolagsverket och blir en offentlig handling.
Tnk p detta
Det finns regler fr hur balans- och resultatrkningen ska se ut i
rsbokslutet. Fr de sm enskilda nringsidkare som kan anvnda frenklat rsbokslut ser de nstan ut exakt som inkomstdeklarationen till Skatteverket. Oftast finns lagstadgade uppstllningar fr balans- och resultatrkning i ditt bokfringsprogram. Tnk
bara p att det i rsredovisningen ska heta balansrkning och
resultatrkning fr att Bolagsverket ska godknna dem.
Ofta heter de rapporter man skriver ut under lpande r balansrapport och resultatrapport. Vissa bokfringsprogram byter namn
p rapporten nr bokfringsret lses. Frn andra ekonomiprogram kan du behva ta ut balans- och resultatrapporten och sjlv
dpa om dem till balansrkning och resultatrkning.
Bokfringsnmnden har ocks regler fr hur tillgngar och
skulder ska vrderas i bokslutet. Fr mindre bolag finns det
frenklingsregler som bland annat innebr att man inte behver
periodisera sdant som kommer varje r, t ex frskringspremier
som betalas i december varje r men avser ret efter. Det finns
ocks beloppsgrnser fr vad som behver periodiseras. Ofta
behver inte belopp under 5 000 kronor periodiseras alls. Reglerna fr rsbokslut och rsredovisning kan du lsa p Bokfringsnmndens sajt. Om du r osker p vilken av vgledningarna
som du ska anvnda kan du lsa vidare hr.
Det finns bokslutsprogram som kan hjlpa till att gra bokslut.
Om du har en okomplicerad verksamhet och kan tnka dig att
lgga lite tid p att stta dig in i regler, lr du dig mycket p att
gra bokslutet sjlv. Ett annat alternativ r att gra s mycket
som mjligt sjlv och f hjlp med rdgivning och delar som
knns svra. P det sttet lr du dig mer och mer om ekonomin i

ditt fretag och kan gra allt strre delar av bokslutet sjlv.
Om du inte vill lgga tid p att gra bokslut kan du anlita en
redovisningskonsult fr att gra hela bokslutet. Med ett bokfringsprogram p ntet kan ofta bde du och din redovisningskonsult arbeta i ditt fretags bokfring. Om den mjligheten inte
finns kan du i de flesta bokfringsprogram skapa filer med din
bokfring som sedan skickas ver till redovisningskonsulten.
Frbered bokslutet och gr bokslutsbilagor
Vid rsavslutet ska alla balanskonton periodiseras och stmmas

av innan man skriver ut sin balansrkning och resultatrkning.
Var noga med att allt som ska faktureras verkligen r fakturerat
och bokfrt, och att alla leverantrsfakturor p sdant som r
levererat under ret har kommit och r bokfrda. Det r en bra
id att se till att balansrkningen stmmer innan du skriver ut
resultatrkningen, eftersom nstan alla rttelser, periodiseringar
och vrderingar i balansrkningen pverkar resultatet.
Det r klokt att ha en srskild prm fr sitt bokslut. Frutom
balansrkning, resultatrkning och annat som ingr i bokslutet
ska det finnas underlag, som visar vad saldot p balanskontona
(tillgngar, skulder och eget kapital) bestr av. Det kallas bokslutsbilagor och det kan t ex vara:
En lista med alla kundfakturor som var obetalda p balansdagen fr att visa vad kundfordringskontot bestr av.
En lista med alla leverantrsfakturor som var obetalda p
balansdagen fr att visa vad leverantrsskuldkontot bestr av.
Kontrollbesked frn banken fr att bekrfta det som r bokfrt
som pengar p bankkontot och tagna ln.
Lista med artiklar i lager med antal och vrde p varje artikel
fr att visa vad som finns bokfrt p lagerkontot.
Lista p maskiner och inventarier fretaget ger fr att visa
vad som finns bokfrt p de kontona.
Om du har t ex kundreskontra, leverantrsreskontra, lagerredovisning, lneprogram eller anlggningsregister i ditt ekonomisystem, kan du ofta f ut rapporter som kan anvndas som
bokslutsbilagor drifrn. Andra bokslutsbilagor fr du utifrn
t ex kontrolluppgifter frn banken eller skatteuppgifter frn
Skatteverket. I de fall du gr egna berkningar fr att f fram
vad som ska vara bokfrt p ngot konto anvnder du det som
bokslutsbilaga.
ven om du vljer att lmna bokslutsarbetet och deklarationen
till en redovisningsbyr r det bra att gra s mycket avstmningar och bokslutsbilagor som mjligt sjlv. Det r ofta det
arbetet som tar mycket tid och om bokslutet r vl frberett kan
kostnaden hllas nere.
Bokfringsr/rkenskapsr
Fretagets bokfring delas in i olika bokfringsr. Det kallas

ocks rkenskapsr. Oftast r ett bokfringsr 12 mnader, men
nr ett fretag startar kan det vara kortare eller lngre (hgst 18
mnader). Ofta r bokfringsret lika med kalenderret januari
till december, men vissa fretag, t ex aktiebolag, kan ha s kallade brutna rkenskapsr som brjar den 1:e i vilken mnad som
helst och avslutas 12 mnader senare.
Vad rknas som strre fretag i rsavslutsreglerna?

De allra flesta fretagen i Sverige rknas som mindre fretag.
Fr att rknas som strre fretag ska man uppfylla minst tv av
fljande villkor:
Mer n 50 anstllda
Nettoomsttning ver 80 miljoner kronor
Balansomslutning ver 40 miljoner kronor
De som inte r strre fretag enligt de hr reglerna rknas som
mindre fretag.
Spara rkenskapsinformationen
Bokfringslagen och skattereglerna sger att rkenskapsinformation mste sparas i 7 r efter att bokfringsret avslutats.
Den ska sparas p ett tryggt stt och vara ordnad s att det r
ltt att hitta i den. Spara varje rs rkenskapsinformation fr sig.
Den ska enligt huvudregeln sparas i Sverige, men det finns vissa
undantagsregler. Reglerna fr arkivering av rkenskapsinformation finns i Bokfringsnmndens vgledning Bokfring, som du
kan lsa hr (PDF).
Vad r rkenskapsinformation?
Rkenskapsinformation r allt som har betydelse fr din bokfring. Det r t ex kundfakturor, leverantrsfakturor, kvitton, besked
om in- och utbetalningar och andra verifikationer. Dessutom r
den lpande bokfringen i programmet, kontoplanen, viktiga
avtal, rsbokslut och rsredovisning rkenskapsinformation som
ska sparas.
Det finns lag p att alla bokfringsprogram mste innehlla
behandlingshistorik som visar frndringar som pverkar bokfringen. Behandlingshistoriken r rkenskapsinformation som ska
sparas. Lagen sger ocks att det ska finnas dokumentation som
visar hur bokfringsprogrammet fungerar. Oftast rcker det med
de hjlptexter som finns i programmen, men om man har flera
olika program i sitt ekonomisystem eller specialbyggda program
kan man behva gra egen dokumentation p det.
Eftersom allt som pverkar bokfringen ska sparas kan det
finnas annat som ocks r rkenskapsinformation. Exempelvis
kan fljesedlar vara rkenskapsinformation om fakturan inte
innehller alla uppgifter som mste finnas p en verifikation. Det
vanligaste fallet r att det bara str varor enligt fljesedel XXX
p fakturan. D mste fljesedeln sparas eftersom det r dr det
framgr vad det r som fakturerats, och hur mycket r uppgifter
som mste framg av en verifikation. Lnebesked r ett annat
exempel p rkenskapsinformation som mste sparas, eftersom
det r underlag till bokfringen av lnerna. Ibland r det svrt
att avgra vad som mste sparas. D r det bttre att spara fr
mycket n fr lite.
Man fr inte byta frn pappersformat till elektroniskt format och

tvrtom frrn det gtt 3 r sedan bokfringsret avslutades. Det
innebr att om du scannar in dina leverantrsfakturor, s mste
du behlla pappersfakturan i 3 r trots att du anvnder den
inscannade fakturan i ditt bokfringsarbete.
Nr 3 r gtt efter att rkenskapsret avslutats kan du kasta
pappersfakturan och spara bara den inscannade fakturan som
rkenskapsinformation. Dremot fr man alltid byta mellan olika
elektroniska format om det grs p ett skert stt och ingen
information gr frlorad. Om du t ex har dina kundfakturor i ett
faktureringsprogram och byter program, kan du gra om kundfakturorna till PDF-filer som sparas.
Grundregeln fr rkenskapsinformation r att den ska sparas i
ursprungligt skick. Vad som rknas som ursprungligt skick skiljer
lite mellan olika typer av rkenskapsinformation. De vanligaste
typerna r:
Rkenskapsinformation som du fr frn ngon annan, t ex leverantrsfakturor och kvitton, ska sparas i den form det hade nr
du fick det. Om du t ex fr vissa leverantrsfakturor elektroniskt
och andra papper, s ska de elektroniska sparas i elektronisk
form och de pappersfakturornas i pappersform (originalet).
Rkenskapsinformation som du sjlv hmtat in, t ex frn en
webbplats, kan sparas i den form du sjlv vljer. Det kan t ex
vara kontoutdrag med in- och utbetalningar, som du tar hem
frn din internetbank och har som verifikation till bokfring av
betalningarna. Om du vill skriver du ut dem och sparar i din
verifikationsprm. Annars kan du vlja att spara kontoutdraget
(verifikationen) i elektronisk form.
Rkenskapsinformation som du gr sjlv, t ex kundfakturor,
kan sparas i den form du sjlv vljer. Det spelar ingen roll om
kunden har ftt kundfakturan elektroniskt eller p papper. Om du
har ett faktureringsprogram r det bst att spara dina fakturor i
programmet och slippa skriva ut dem fr arkivering. Tnk bara p
att de mste sparas s att de kan lsas i minst 3 r innan du kan
skriva ut dem p papper och spara det i stllet.
Rkenskapsinformation som du har i ditt bokfringsprogram
och dr det hela tiden kommer till nya uppgifter ska sparas i
elektronisk form. Det gller t ex bokfringen och behandlingshistoriken i ditt ekonomiprogram.
I vilken form ska rkenskapsinformation sparas?
Rkenskapsinformation kan sparas p papper eller i elektronisk

form. Elektronisk form kan t ex vara kundfakturor i faktureringsprogrammet, den lpande bokfringen i ditt bokfringsprogram
eller PDF-dokument med fakturor. Om du sparar rkenskapsinformationen i elektronisk form mste du kunna skriva ut den i
lsbart skick. Det r viktigt att tnka p om du byter ekonomiprogram.
Sammanfattning och vidare lsning
Tack fr att du har tagit del av vr bokfringsguide! Nu hoppas vi att du har nya och frscha kunskaper om vad du behver fr att skta
din lpande bokfring, hur ett bokslut gr till, samt hur du ska hantera dina papper och andra underlag fr att din bokfring ska fungera
smidigt i vardagen.
Du kommer att mrka att det mesta i bokfringen r stndigt terkommande kontorrelser. Med tiden kommer du automatiskt att veta
p vilket konto olika intkter och kostnader hr hemma. Bokfringen kommer att bli ett viktigt verktyg som hjlper dig att n nnu bttre
resultat. Lycka till p din resa som fretagare!
Ls mer om bokfring
Bokfringsnmnden har viktig information om bokfringsregler:
http://bfn.se/sv/informationsmaterial/vagledningar
Bokfringsnmnden erbjuder ocks en nyttig handbok i bokfring, Att fra bok:
http://bfn.se/sv/informationsmaterial/att-fora-bok
Ideella freningar, registrerade trossamfund, samfllighetsfreningar samt viltvrdsomrdesoch fiskevrdsomrdesfreningar kan lsa om bokfring och hur bokfringsret ska avslutas:
http://bfn.se/upload/sv/informationsmaterial/bokforingsskyldig-ideell-kons.pdf
Bokfringsnmndens vgledning Bokfring berttar om regelverket fr lpande bokfring,
verifikationer, anlggningsregister, arkivering av rkenskapsinformation, systemdokumentation
och behandlingshistorik:
http://bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/ovriga-vagledningar/VL13-2-bokforing.pdf
Om du r osker p vilket regelverk du ska anvnda vid bokslutet eller rsredovisningen
kan du lsa om det hr:
http://bfn.se/sv/nyheter/vilka-regler-ska-tillampas-pa-arsredovisning-respektive-arsbokslut
Skatteverket har mer information om bokfringskravet:
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/bokforingbokslut/
bokforingvadkraverlagen.4.18e1b10334ebe8bc80005195.html
Skatteverket om moms fr fretagare:
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/moms.4.18e1b10334ebe8bc80002497.html
Skatteverket om sociala avgifter:
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/arbetsgivare/socialavgifter.4.18e1b10334ebe8bc80005862.html
Skatteverket om rapportering av frenklat rsbokslut:
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/bokforingbokslut.4.58d555751259e4d661680006527.html
Enskilda nringsidkare som upprttar frenklat rsbokslut kan hitta information om bokfring,
bokslut och deklaration hr:
http://www.skatteverket.se/download/18.d5e04db14b6fef2c8661df/1424352017785/bokforing-bokslut-deklaration-skv282-utgava6.pdf
Bolagsverket om rsbokslut och rsredovisning:
https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och-bokforing/arsbokslut-och-arsredovisning
Verksamt.se r en hemsida som drivs av Skatteverket, Tillvxtverket och Bolagsverket tillsammans. Dr kan du bland annat lsa om hur du startar och driver fretag. Sidan har ocks mnga tjnster dr du t ex kan registrera nytt fretag, anska
om F-skatt, anmla arbetsgivareregistrering och momsregistrering. Sajten hittar du p www.verksamt.se
Sveriges smfretag anvnder

program frn Visma Spcs.
Mer n hlften av landets smfretag som anvnder ett
bokfrings- eller ett faktureringsprogram har valt Visma.
Av vra nya kunder vljer mer n 75 % en webbaserad lsning.
Att vi r marknadsledande r en trygghet fr dig.
Visma Spcs AB
Sambandsvgen 5, 351 94 Vxj
0470-70 60 00 infoline@vismaspcs.se
vismaspcs.se

Bokföring För Nybörjare

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bokföring För Nybörjare

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Bokfring

Vi tar ditt fretagande personligt

Amortering och rnta p ln

Egna insttningar i enskild firma

Varfr ska man bokfra?

Bokfra och deklarera moms

Alla fretag brjar med en budget

Viktigt med rtt moms

Vad behver du fr att bokfra?

Exempel p bokfring av periodisering

Att tnka p nr du vljer bokfringsprogram

Stm av och flj upp din bokfring

Vad gr du om du hittar fel vid avstmningen?

Dubbel bokfring Debet och kredit

Exempel p rttning av bokfringsfel

Hur lnge fr du vnta med att bokfra?

Flj upp fretagets resultat i bokfringen

Kontanta in- och utbetalningar

Fakturametoden och kontantmetoden

Dags att brja bokfra

S hr ser en resultatrapport och balansrapport ut

Vanliga exempel p bokfring

Leverantrsfaktura fr inkpt material

rsbokslut och rsredovisning

Leverantrsfaktura betalas frn bankkontot

Frbered bokslutet och gr bokslutsbilagor

Kundfaktura skickas ivg

Kundfaktura betalas av kund

I vilken form ska rkenskapsinformation sparas?

Sammanfattning och vidare lsning

Vlkommen till Vismas nybrjarkurs i bokfring!

Varfr ska man bokfra?

Alla fretag brjar med en budget

Skilj p egna och

Nr du inte vill eller

Vad behver du fr att bokfra?

Att tnka p nr du vljer

Intkter, kostnader och andra vanliga bokfringstermer

i samma program p ntet. Att ha fakturering och betalning av

Men om du har din bokfring i ett lokalt installerat

Dubbel bokfring Debet och kredit

Det som hnt i fretaget r att kassan har minskat, kostnaden

En verifikation r sjlva underlaget till det du bokfr. Det kan t ex

Vad mste finnas med

En kundfaktura mste innehlla lite mer uppgifter n andra

Styrelsens ste om du har ett aktiebolag och stet r p

Fakturadatum. Det r det datum fakturan skrevs ut.

Vad fakturan avser. Fr varor kan det vara varubeteckning,

Det hr r vad som krvs i lagen men det finns ocks

En frenklad faktura ska innehlla:

Hur lnge fr du vnta

Tnk p att ven om du fr vnta med sjlva bokfringen s

Kontanta in- och utbetalningar

Alla kontanta in- och utbetalningar mste bokfras pfljande

Fakturametoden och kontantmetoden

Vanligen bokfr man sina kundfakturor med bokfringsdatum nr

Det som inte r lst

Bokfring som inte r lst rknas inte som bokfrd

Dags att brja bokfra

Vanliga exempel p bokfring

Leverantrsfaktura fr inkpt material

Arbetsklder och skyddsmaterial

Leverantrsfaktura betalas frn bankkontot