You are on page 1of 5

Vlkommen!

Det finns mnga tillgngar i Hagfors. Bland


dem finns det ngra som utmrker sig p
s vis att de tillsammans kan ge Hagfors en
konkurrensfrdel gentemot andra kommuner.
Om vi drar nytta av vra styrkor och kraftsamlar
kring dem bde i vrt utvecklings- och
marknadsfringsarbete kan vi strka vr
position.
Utvecklingen av Hagfors behver bygga p det
vi redan r bra p och knda fr. Styrkorna r
vr gemensamma plattform fr vr utveckling
och marknadsfring.
Hagforsstrategin innehller 7 styrkor fr vr
kommun. Var och en fr sig r de inte unika.
Men tillsammans frmerar de varandra och
utgr Hagfors srprgel. Ngra av styrkorna
frknippas redan starkt med kommunen idag.
Andra r inte s knda utanfr kommunen, men
de har stor betydelse fr Hagfors utveckling.
Vi ska p sikt flytta fram vra positioner och
strka vr konkurrenskraft genom att bygga
vidare p vra redan knda styrkor. Samtidigt
ska vi ka knnedomen om de styrkor som inte
r s knda.
Visionen fr Hagfors kommun ska spegla
styrkorna och vara vr ledstjrna i arbetet med
att frdla dem. Via strategins nulgesanalys
samt vrens dialogprocesser och datainsamling
har fljande styrkor identifierats fr vr
kommun. Se dessa som en inspiration nr du
formulerar en visionen. Observera att styrkorna
inte r 100% bestmda, utan kan komma
att ndras i nsta steg i framtagandet av
Hagforsstrategin.

Tyck till om Hagforsstrategin

Om strategin
Det finns mnga tillgngar i Hagfors. Bland
dem finns det ngra som utmrker sig p
s vis att de tillsammans kan ge Hagfors en
konkurrensfrdel gentemot andra kommuner.
Om vi drar nytta av vra styrkor och kraftsamlar
kring dem bde i vrt utvecklings- och
marknadsfringsarbete kan vi strka vr
position.
Utvecklingen av Hagfors behver bygga p det
vi redan r bra p och knda fr. Styrkorna r
vr gemensamma plattform fr vr utveckling
och marknadsfring.
Hagforsstrategin innehller 7 styrkor fr vr
kommun. Var och en fr sig r de inte unika.
Men tillsammans frmerar de varandra och
utgr Hagfors srprgel. Ngra av styrkorna
frknippas redan starkt med kommunen idag.
Andra r inte s knda utanfr kommunen, men
de har stor betydelse fr Hagfors utveckling.
Vi ska p sikt flytta fram vra positioner och
strka vr konkurrenskraft genom att bygga
vidare p vra redan knda styrkor. Samtidigt
ska vi ka knnedomen om de styrkor som inte
r s knda.
Visionen fr Hagfors kommun ska spegla
styrkorna och vara vr ledstjrna i arbetet med
att frdla dem. Via strategins nulgesanalys
samt vrens dialogprocesser och datainsamling
har fljande styrkor identifierats fr vr
kommun. Se dessa som en inspiration nr du
formulerar en visionen. Observera att styrkorna
inte r 100% bestmda, utan kan komma
att ndras i nsta steg i framtagandet av
Hagforsstrategin.

02/15

Hagfors
styrkor
Det finns mnga tillgngar i Hagfors. Bland
dem finns det ngra som utmrker sig p
s vis att de tillsammans kan ge Hagfors en
konkurrensfrdel gentemot andra kommuner.
Om vi drar nytta av vra styrkor och kraftsamlar
kring dem bde i vrt utvecklings- och
marknadsfringsarbete kan vi strka vr
position.
Utvecklingen av Hagfors behver bygga p det
vi redan r bra p och knda fr. Styrkorna r
vr gemensamma plattform fr vr utveckling
och marknadsfring.
Hagforsstrategin innehller 7 styrkor fr vr
kommun. Var och en fr sig r de inte unika.
Men tillsammans frmerar de varandra och
utgr Hagfors srprgel. Ngra av styrkorna
frknippas redan starkt med kommunen idag.
Andra r inte s knda utanfr kommunen, men
de har stor betydelse fr Hagfors utveckling.
Vi ska p sikt flytta fram vra positioner och
strka vr konkurrenskraft genom att bygga
vidare p vra redan knda styrkor. Samtidigt
ska vi ka knnedomen om de styrkor som inte
r s knda.
Visionen fr Hagfors kommun ska spegla
styrkorna och vara vr ledstjrna i arbetet med
att frdla dem. Via strategins nulgesanalys
samt vrens dialogprocesser och datainsamling
har fljande styrkor identifierats fr vr
kommun. Se dessa som en inspiration nr du
formulerar en visionen. Observera att styrkorna
inte r 100% bestmda, utan kan komma
att ndras i nsta steg i framtagandet av
Hagforsstrategin.

Traditionernas arv

Livskllan Klarlven

Hagfors kommun prglas av starka traditioner som har gtt


i arv, frn generation till generation. Hantverksskicklighet,
stlproduktion, hembygdsgrdar och freningar r mnga
exempel som lagt en stark grund, ett arv som Hagfors har vilat
p. Att frst vr historia r ocks ett stt att skapa frstelse
fr vr identitet. Genom att frst vart vi kommer ifrn samt
vilka traditioner och vrden som byggt vrt samhlle, kan vi
bttre frst vilka vi r och vart vi r p vg. Genom att frst
vr gemensamma historia blir det lttare att frst vr samtid
och vi kan utifrn den ta en riktning fr framtiden.

Hagfors har mnga vattendrag och ett av dem rinner igenom


hela vr kommun - Klarlven. Sveriges lngsta lv, Vrmlands
kroppspulsder, Hagfors ryggrad och ngot som frenar vr
kommun. I generationer har den varit en livsklla p mnga
olika stt fr oss, och fortstter att vara n idag.

Vr befolkning har anknytning till pappers- och massabruk,


glasbruk, hyttor och jrnverk. Genom arbete som pgtt
i generationer lades grunden till folkhemmet genom den
srprglade samhllsmiljn som brukssamhllet utgjorde och
till stor del fortfarande gr. Hr vxte folkrrelserna fram,
det arvet ser vi idag i vr freningsrrelse. Kooperationer,
folkets hus, danserna i folkets park, biograferna, musiken,
fordonskulturen, idrott och motorsport r ocks alla
frknippade med bruksorten och vr historia.

Men n idag anvnder vi Klarlvens kraft p olika stt och


finner bde livskvalit och inkomstklla i den. Idag r Klarlven
en stor tillgng fr bland annat besksnringen. Mnga
fretag erbjuder upplevelser bde lngs med, p och i lven
som ger beskarna bde gldje, njutning, ventyr och ett lugn
de inte hittar ngon annanstans. Vi som bor hr anvnder den
ocks, bde till bad, fiske, njen, utflykter.

Tiderna frndras och kopplingen, den rda trden


mellan dagens utmaningar och det historiska arvet, kan
vara svra att se genom en nostalgisk dimma. Slktband
tappas bort, yrkes- och hantverksskicklighet erstts av ny
teknik, avgrande historiska hndelser glms eller frlorar
sin plats i ett strre sammanhang. Men den blir ocks
samtidigt allt viktigare i att bibehlla. Fr brukskultur och
vra gamla traditioner handlar om s mycket mer n den
innebrd det ftt idag - nedlggningar, arbetslshet, lg
formell utbildningsniv, utflyttning och negativa attityder.
Bruksandan handlar om precis det motsatta - starka ryggar,
obruten vilja, mod och innovationer vilka alla r en
frutsttning fr att uppn vr vision.

Tittar vi tillbaka grundades vr stad just p denna plats fr


att det fanns vatten. Bruksarbetare nyttjade vattnets kraft fr
timmerflottning nr moderna innovationer nnu inte fanns.
Man nyttjade ocks nsen vid lven till att odla p.

Lngs Klarlven kan man ocks hitta dammar och kraftverk,


vilka ocks bidrar till vr livskvalitet.

Den goda maten

Med matproducenter som funnits sedan i slutet p 1800-talet


och yngre fretag som levererar produkter ver hela Sverige
kan vi idag stta Hagfors p kartan nr det kommer till bra
mat med hg kvalitet. Att ha tillgng till bra mat nra r en
viktig faktor fr livskvaliteten och att fr att bli en god grn
kommun.
En lng rad av generationer fre oss har nyttjat vr natur och
banat vgen fr oss att p bsta stt nytta den fruktbara jord,
skog och vatten vi har i vr kommun. Genom att kombinera
de arbetsstt vi ftt i arv frn vra frfder med nya moderna
innovationer har vi bli nnu bttre p att odla och laga god
mat och har de bsta frutsttningarna fr att bli nnu bttre.
Det vi gr r dessutom gtt.
Torfolk grd, som idag producerar ekologisk sylt, saft
marmelad och grnsaker var ocks med och startade KRAV
som idag r Sveriges strsta miljmrkning fr ekologisk mat.
Den goda maten handlar ocks om att nyttja vr natur p ett
ansvarsfullt stt. Vr goda mat underlttar fr vra invnare
och andra att gra bra och medvetna klimatval och bidrar
till ett mer hllbart jordbruk. Den goda maten har en stor
betydelse p flera stt. Djurhllning bidrar till att bevara vra
landskap, genom att invnare och beskare handlar hos vra
matproducenter kan det ge insikt i hur livsmedel produceras,
hur kretslopp fungerar och varfr det r viktigt att tnka p
mat ut ett milj- och hllbarhetsperspektiv. Genom att handla
lokalt gynnas ocks vr kommun och vra fretagare, vilket
kan skapa fler arbetstillfllen. Vr goda mat smakar bra, gr
oss mtta och bidrar samtidigt till att vi lmnar goda fotspr
efter oss. Dessutom har vi lyxen att ha den goda maten precis
runt knuten.

TYCK TILL OM HAGFORSSTRATEGIN

03/15

Hagfors styrkor

Internationellt nringsliv

Naturens kraft

I modiga mnniskor finns ocks mnga modiga


fretagare. Hagfors har frmnen att husera flertalet
vrldsledande fretag dr sklart Uddeholms AB ligger
i spetsen. Vi har ocks fretag i vr kommun som har
majoriteten av sina anstllda i andra delar av vrlden.
Dessutom brjar ett flertal mer tjnstebaserade fretag
vxa fram som fokuserar mer p process n produkt,
vilket r viktigt fr att diversifiera nringslivet. Antalet
fretag inom besksnringen vxer ocks, vilka har sina
kundbaser i internationella turister.

Hagfors kommuns natur r en kraftklla fr mnga. Kraft


vi fr frn virket som vrmer upp vra hus. Mental kraft
och energi vi hmtar nr vi nyttjar skogen fr motion eller
bara en lugn stund. Framfrallt kan den fungera som en
attraktionskraft till vr kommun. Vi mste ta vara p den
sknhet och kraft som finns i naturen.

Hagfors nringsliv spnner ver hela vrldens


kontinenter nr det gller varuexport. Vi har hgre
exportandel n Sverigesnittet 2014. Vilket kan bero p
den stora andelen tillverkande fretag.
Vra internationella fretag gr att vi attraherar
kompetens och nya invnare, vilka r viktiga fr
kommunens framtid. I och med internationella
framgngen har vi ocks en vg ut i vrlden fr
Hagforsbor, och Hagfors fr ven mjligheten att ta
emot beskare frn andra delar av vrlden, som fr
uppleva vr vackra bygd. Det kan ocks leda till en
strre mngfald i vr kommun, som gynnar framvxten
av nya fretag eller tjnster.

I Hagfors finns ett otroligt kapital i naturresurserna.


Skogen har lnge skapat arbetstillfllen och gr n idag.
Genom frdlingen av skogsrvaror bidrar Hagfors
ocks till utvecklingen av bioekonomi. Ngot som som
Vrmland idag r vrldsledande inom.
Naturen bidrar ocks i form av jordbruk, rekreation och
turism. Den r ocks en plats som skapar arbetstillfllen
fr bde skogsgare och fretag som behver skogens
material, men ven besks- och turismnringen.
Medborgarunderskningen frn 2016 visar att ver
70% av de svarande anser att tillgngen till parker,
grnomrden och natur r bra inom Hagfors kommun.
Skogen r drfr ett viktigt arv som vi mste frvalta och
vrda vl fr att vra kommande generationer ska ha
samma tillgng.
Naturens kraft har ocks en stor inverkan p mnniskors
vlmende och livskvalitet. Vr natur har skapat vr
stad och frsett oss med bde varor, arbetstillfllen,
mjlighet fr tillvxt men ocks viktiga saker fr hllbar
tillvxt, som renare luft, vattenrening, bullerdmpning
och klimatutjmning. Den ger ocks bde oss som bor
hr och vra beskare rekreation och r en plats fr
terhmtning och lugn. Naturens krafter kan ocks vara
viktiga eftersom de attraherar mnniskor hit. Vissa av
dem kommer hit som turister, blir lika kra i vr natur
som vi och vljer att bostta sig hr ver somrarna eller
fr gott.

Modigt flk

Att bo p landsbygden krver mod idag. Mod att vara


den som stannar kvar i en tid nr andra flyttar ut, oftast
till strre stder. Mod att vga etablera samt driva
fretag och freningar p en mindre ort. Mod att testa
nya ider som bde lyckas och gr i stpet.
Det krvdes ocks mod att fr mnga r sedan grunda
en stad i skogen eller som fr Lovisa Sofia Tranea att bli
en av Sveriges allra frsta kvinnliga fretagsledare inom
Uddeholms AB 1750. Det krvs allts mod att vga g
emot strmmen helt enkelt, och modigt flk r vi rika p
i Hagfors.
Sedan flera r tillbaka delar Hagfors kommun ut
stipendier inom Framtidsarvet till frebilder i vr
kommun, det vill sga alla dessa modiga mnniskor
som r frebilder, arbetar osjlviskt, har goda ider och
framtidsvisioner och ger livskraft och utveckling t alla i
vr kommun.

Flyget lyfter Hagfors

Hagfors har nra till vrlden genom tillgng till den egna
flygplatsen Hagfors Airport i Rda, med tv dagliga
frbindelser mellan Arlanda och Hagfors och en restid p
cirka 50 min. Flyget r viktigt fr vra fretagare d det
mjliggr bde dagsturer till Stockholm och underlttar
vid lngvga besk till Hagfors, bde fr vra nationella
och internationella fretag. Flyget gr det ocks mjligt
att bo p landsbygden men ha resten av landet eller
vrlden som arbetsplats p ett enkelt stt.
Mjligheter att ta sig ut i landet och vrlden finns
sklart ven fr alla i hela kommunen. Goda och enkla
resefrbindelser kan vara en del i god livskvalitet. Likvl
som det tar oss Hagforsbor cirka 50 minuter till Arlanda
hrifrn tar det ocks mnniskor frn Arlanda 50 minuter
till vr vackra kommun. Det finns outnyttjad potential
fr exempelvis besks- och turistnringen att attrahera
mnniskor till bde olika evenemang, aktiviteter, tvlingar
som till olika unika besksml som inte finns ngon
annanstans n just hr i Hagfors.

Utan alla dessa modiga mnniskor skulle Hagfors inte


leva som det gr idag. Fr vra fretagare handlar
fretagandet inte bara om att tjna pengar; det handlar
ocks om att bidra till bygden och att gra skillnad.
Vr kommuns strsta och viktigaste tillgng r
invnarna. Vi r alla ocks ambassadrer fr den ort vi
bor, lever och verkar i och vi bidrar till hur Hagfors r
och ska vara. Hr skapar mnniskorna tillsammans en
levande landsbygd och lgger grunden fr ett starkt,
givande och aktivt samarbete mellan lokala fretag,
freningar och Hagfors kommun.

TYCK TILL OM HAGFORSSTRATEGIN

Bilden idag

Bilden av
Hagfors
Under alla trffar har deltagarna ftt beskriva
hur man upplever nulget genom beskrivande
ord och bilder. Utifrn det underlaget har man
sedan ocks ftt kategorisera vad man nskar
att Hagfors ska lmna bakom sig, vad man
nskar ha kvar och vad man nskar lgga till.
Att se ver vilka bilder olika grupper har
av Hagfors, r intressant bde ur ett rent
strategiskt perspektiv, men ven ur ett
varumrkesperspektiv. Bilder kan spegla
verkligheten men kan ocks vara upplevda
bilder som inte stmmer. Figuren nedan visar
hur en nskad frflyttning ser ut frn dagens
bild till morgondagens.
Likt Vrmlandsstrategin har vi i
Hagforsstrategin valt att lyfta fram fljande:
Bilder vi vill lmna = Dligt
Bilder vi vill bevara = Bra
Bilder vi vill lgga till = Bilder vi inte har men som
finns och/eller har potential/br att lggas till
Visionen r vr ledstjrna i detta arbete och ska
styra oss i frflyttningen frn dagens bild till
framtidens. Genom frflyttningen kan vi strka
bilden av oss sjlva fr att i frlngningen
kunna strka bilden ven utt.

04/15

bilder vi vill

LMNA

bilder vi vill

BEVARA

Baktstrvande
-Stad vs. Landsbygd

Folket
-Rikt freningsliv
-Nrhet
-Humorn
-Dialekten
-Berttandet
-Vlkomnande

Bortglmd kultur och


tradition

Fretagaranda
-Stnigt

Bruksmentalitet
-Jante
-Trngsynt
-Skvaller
-Bruksort som bruksort

Gtt
-Lugnt
-Tryggt
-Hemma
-Vackert
-Enkelhet

Engagemangslst
-Dligt med
mtesplatser
Slitet
Svag
arbetsmarknad
-Dlig matching
Svagt std frn stora
samhllsaktrer
-Trgt
-Snlt
de
-Avbefolkat
-Avlgset
-Hg medellder

Internationellt
nringsliv
Naturen
-Skogen, sjarna,
Klarlven
-Vildmark
Potential
Starka traditioner
-Kultur
-Bruket
-Musik
-Hantverk
-Idrott
-Frnyelse
-Kreativitet

bilder vi vill

LGGA
TILL

Attraktiv livsmilj
-Utemilj
-Milj, energi, klimat
-Mysigt
-Tryggt
-Kulturutbud
-Attraktiva boenden

Liv p bygda
-Lokal lojal
-Landsbygd
-Ekologisk mat/
nrproducerat

Besksnring och
event
-ventyr
-Kunskap
-Historia

Samverkan
-Kommunikation
-Dialog
-Stttande
myndigheter
-Ambassadrsskap
-Service

Bra skola
-Kompetens
-Idrottsgymnasium
-Hllbar skolgng

Samhllsutveckling
-Nyskapande
-Tillvxt
-Kommunikationer

Bruksanda
-Attityder
-Framtidstro
-Hopp
-Jrnvilja
-Varumrket
-Coolt (spnnande)
Integration
-Mngfald
-Nyanlnda en resurs
Internationalisering
-Holland
-Hagfors Airport

Hagfors kommun 2027